GROW magazine 1/2015 vol 1 - TEMA: Profession Coach

nr 1 hösten 2015

GROW §

FÖR PROFESSIONELLA COACHER

TEM

JOBBIGA SITUATIONER

— KARRIÄR

MAGAZINE

A

PROFESSION: COACH 1/2015 GROW magazine /

1

GROW magazine — nr 1 / 2015

GROW

MAGAZINE

Nr 1 - HÖSTEN 2015

FÖR PROFESSIONELLA COACHER

TEMA

PROFESSION: COACH

3 PERSPEKTIV på professionen coach

ALLTID i GR OW m agazine GROW / SPANING nedslag i det som gror just nu - idéer, företeelser månniskor TEMA för fokuserad fördjupning TIPS & TRICKS idéer för professionell utveckling

Sidan 12

VERKA OCH AGERA LOKALT - OCH GLOBALT! Lena Gustafsson,

professinell coach, ordförande för ICF Sverige

Sidan 16

VI FÖRÄNDRAR VÄRLDEN! Christina Lagnelius, professionall coach, grundare, VD för utbildningsföretaget CoachCompanion

I COACHENS VERKTYGSLÅDA metoder, modeller och annat användbart TANKAR FRÅN EN COACH tankar och funderingar från gästande coacher BRANSCHNYHETER nytt inom coachsamfundet JOBBSITUATIONER forum för jobbdisksussion coacher emellan RETREAT platser i världen för inspiration, tankar, avkoppling GROWING / INSIKT saker som berör

Sidan 20

Att arbeta som professionell coach DET ÄR ATT UTBILDA SIG I LIVET! Marie-Louise Falk, professionell coach, The Human Touch

2 �

GROW magazine 1/2015

UR ARKIVET personer, idéer, händelser i coachingens histoia

Just GROW for it!

nr 1 / 2015

P

TÄVLING!!

s. 47

Perspektiv

HUR SK ULL

VINN!

07 GROW / SPANING Mindfulness Meditation Ekonomi Politik Coaching

TES

professinell coach, ordförande för ICF Sverige

MAGAZINE

Christina Lagnelius

INNEHÅLL

Marie-Louise Falk,

Nr 1 - HÖSTEN 2015

grundare, VD, för utbildningsföretaget CoachCompanion

The Human Touch - professionell coach med gedigen erfarenhet

V

K

Coaching vs Motiverande Samtal?

Coacherna Cecilia Hofving och Johanna Nilsson reder ut begreppen

Intryck

för professionell utveckling /

Svårt att komma igång i jobbet?

Karriär

30 I COACHENS 38 BRANSCHNYHETER 40 JOBBSITUATIONER / Hjälp! Varför lyckas jag inte inom coachyrket?

VERKTYGSLÅDA

GROW-modellen

32 SPRÅKLIG SKÄRPA Ett exempel med precision

46 »WE ARE ALL SAME, SAME - BUT DIFFERENT«

28 LEDAREN Pia Sundhage Sveriges drömchef & bästa coach (!?)

Om att coacha olika personligheter

P

A

Verktyg

24 TIPS & TRICKS

30 TANKAR FRÅN EN COACH

44 UR ARKIVET / Världsberömt Coachmuseum i Lissabon

T!

GROW

Profession: Coach

3 PERSPEKTIV Lena Gustafsson,

33 UR AKRIVET / Coacher som gjort skillnad: Männen och kvinnan med GROW!

E

DU COACHA »Coches« ?

s. 4

10 TEMA /

I

— GROW magazine

K

I

V

A

Avtryck

57 GROW / INSIKT Hållbarhet Empati Less is More Människan är ett värdshus ... / Rumi

I I

Inspriation

50 RETREAT / Destination Portugal

1/2015 GROW magazine /

3

GROW magazine — § vinn!

GROW for it!

GROW FOR IT!

3 AFFISCHER LOTTAS UT! 3 affischer, från omslaget av detta, det första numret av GROW magazine, lottas ut!

Allt du behöver göra är att skicka ett mail innan den 1 november till: info@growmagazine.se och skriv GROW FOR IT! på ämnesraden.

Då kommer du också per automatik med i GROW magazines prenumerationslista - helt konstnadsfritt.

Som prenumerant kommer du att få tidningen direkt i din mailbox 4 gånger om året - höst, vinter, vår och sommar.

Och uppdaterade nyheter från GROW magazine.

Affischen är i A3-format, 297 x 420 mm, och i färg, Maila alltså senast den 1 november till info@growmagazine.se - för att vara med i utlottningen av affischen GROW FOR IT!

4 �

GROW magazine 1/2015

§

INCHECKNING

— GROW magazine

GROW

MAGAZINE

incheckning

V

ÄLKOMMEN!

Till det första numret av GROW magazine!

Den digitala tidningen för professionella coacher. En tanke som funnits länge hos mig och något som jag själv saknat - en »oberoende« tidskrift för coacher, på svenska, som finns lättillgänglig på nätet. Nu är det första numret verklighet.

Hoa många coachkollegor jag mött finns det en vilja och ett behov av att diskutera, att utbyta åsikter och erfarenheter kollegor emellan - och det är det jag hoppas att GROW magazine skall kunna bidra till. Och ge inspiration till att utvecklas som coach.

I första hand kommer GROW magazine att innehålla artiklar, nyheter och tankar om coaching. Men också mer. Du kommer att kunna läsa om idéer och företeelser som gror runt ikring oss och som kan ge perspektiv på den tid vi lever i. Det kan handla om personlig utveckling, livsstilsfrågor som också kan snudda vid mer livsfilosofiska resonemang. Vad som rör sig i samhället, vad som känns viktigt just nu och varför det gör det. Som jag hoppas att du, liksom jag, tycker är av intresse för din coaching.

Ja - jag har en utbildning som coach. Men nej - jag verkar inte i första hand som coach utan som skribent och formgivare. Men varför då starta en nättidning om coaching, kan man fråga sig?

Svaret är enkelt. Professionell coaching är bra. Punkt, slut. Och jag säger som Lena Gustafsson på sidan 13 - jag har helt enkelt blivit fängslad av metoden i sig och av branschen. Kan inte släppa den.

R E D A K T I O N ANSVARIG UTGIVARE & REDAKTÖR: Lena Weesar · lena@growmagazine.se

ANNONSBOKNING: maila: info@growmagazine.se för mer information

GRAFISK FORMGIVNING & BILDREDAKTÖR: Lena Weesar · lena@growmagazine.se

MEDVERKANDE / SKRIBENTER I DETTA NUMMER: Christina Lagnelius, Lena Gustafsson, Marie-Louise Falk, Cecilia Hofving, Johanna Nilsson

KONTAKT: info@growmagazine.se www.growmagazine.se Omslag och omslagsbild: Lena Weesar Samtligt material i GROW magazine är redaktionellt, om ej annat är angivet.

GROW magazine är en digital kvartalstidskrift som vänder sig till professionella

G

ROW magazine kommer att komma ut med 4 nummer per år - höst, vinter, vår och sommar. Den är kostnadsfri och du kan prenumerera på den. Du kan också annonsera i GROW, men då får du betala en slant.

Feedback är alltid välkommet, positiv som mindre positiv, också idéer till innehåll, teman - helt enkelt vad du skulle vilja läsa om! Om du själv skriver kanske du vill bidra? Hör av dig! För GROW magazine kommer, precis som den professionella coachen och coachens klient att leva sitt liv i utveckling.

Jag vill också sända ett stort tack till er som modigt medverkat i detta det första numret av GROW magazine, ni visste ju inte vad ni egentligen gav er in på! Och ett stort tack till mastercoach Søren Holm för uppmuntran - Søren Holm, en av pionjärerna inom coachingen i Sverige som jag också hoppas har möjlighet att medverka i kommande nummer.

Så - till dig som läsare ..

VARMT VÄLKOMMEN till GROW magazine!

LENA W Lena Weesar - redaktör - lena@growmagazine.se - www-growmagazine.se

coacher men även andra intresserade av coaching, personlig utveckling och närliggande områden. GROW magazine tar även upp livsstils- och samhällsrelaterade frågor i stort med förhoppning att inspirera och ge idéer Tidskriften GROW magazine ges ut av Vox Orange Stockholm, Artillerigatan

ANNONSERA I GROW magazine? maila: info@growmagazine.se för MER infoRMATION

91, 115 30 Stockholm.

Kontakt: voxorange@mail.com

1/2015 GROW magazine /

5

GROW magazine — § GROW for it!

GROW to GROW = att växa

produce

widen

develop

expandera ripen

bygga upp

avancera

cultivate

extend increase utvidga flourish föröka

utvidga

thrive

become

sprout

branch out

build up frodas

stretch

blomstra

förstärka amplify

mogna

förbättra mature advance

gro

kultivera multiply skapa improve förgrena sig sträcka ut leva gott producera utveckla expand växa upp bli create öka

6 �

GROW magazine 1/2015

resa sig

luxuriate

arise

§

GROW / SPANING

— PERSPEKTIV

GROW / SPANING

NEDSLAG I DET SOM GROR JUST NU - IDÉER, FÖRETEELSER, MÄNNISKOR GROWING - MINDFULNESS /

TEKNOLOGI + MINDFULNESS = WISDOM 2.0 Living mindfully in the digital age.

Att leva medvetet. Med engagemang.

Och att leva klokt.

Att uppmärksamma livets inre dimension och samtidigt utnyttja den digitala teknologins kraft. Det är kärnan i rörelsen Wisdom 2.0.

Wisdom 2.0 började som en konferens i San Fransisco. Det var 2009 med 325 deltagare. Idag har den spritts över världen och blivit något av en rörelse och nu kommer den också till Sverige. I oktober hålls konferensen Wisdom Stockholm - i Stockholm. Temat för konferensens två dagar är hur vi håller kontakt med oss själva och andra när distraktioner och störningar påverkar praktiskt taget alla delar av våra liv i den stressfyllda, snabbföränderliga digitala tidsålder vi idag lever i. Och - hur vi kan ändra vår värld till en värld där vi alla vill leva i.

I New York var temat i år hur man utvecklar medvetenhet, visdom och innovation i företag. I Mountain View, Kalifornien, förra året Concious Coaching & Leadership, medveten coaching och ledarskap.

I Dublin var temat hur man skapar verklig glädje i arbetet. I Singapore ledarskap inom näringsliv och samhälle. Och Wisdom-konferensen på Hawaii i höst har varken några talare eller presentationer på programmet. Konferensen, eller icke-konferensen, blir helt deltagarstyrd med samtal och erfarenhetsutbyte utifrån de ämnen och områden deltagarna själva finner mest intressanta. The Intersect, Skärningspunkten, är arbetsnamnet under konferensen.

Under årens lopp har CEOs från Facebook, Twitter, LinkedIn, Paypal och andra internetföretag varit huvudtalare tillsammans med meditationslärare, mindfulnessinstruktörer,

coacher, sociala entreprenörer, ekonomer. Bara för att nämna några.

Men huvudtemat har alltid varit detsamma - medvetenhet och visdom i det paradigmskifte vi idag lever i, det digitala informationssamhället.

Och utmaningen vi har att våra liv tillsammans inte huvudsakligen går via internet och mobilen utan också genom verkliga möten, ansikte mot ansikte, och det på ett sätt som gör oss gott.

Soren Gordhamer, själv mindfulnesslärare, är upphovsman och idégivare till Wisdom 2.0, säger att den nya teknologin inte är svaret på våra liv idag. Teknologin är inte heller problemet i våra liv. Det viktiga är att leva medvetet, att ha en livsstil som

inkluderar det man mest värderar för honom den digitala teknologin, det moderna samhället och djupare samtal vid personliga möten. Och att känna tillhörighet.

Wisdom 2.0 har fått en enorm genomslagskraft, inte bara bland det ökande antalet konferensdeltagare och spridningen av konferensen världen över. Utan också i media som beskrivit den som The Mindful Revolution den Medvetna Närvarons Revolution - att hitta sitt lugn i en sönderstressad, digitalberoende kultur.

Det finns alltså ett växande behov och en ökad insikt om att många människor idag söker ett större djup och närvaro i sig själva - och tillsammans med andra.

1/2015 GROW magazine / 7

PERSPEKTIV — § GROW / SPANING

GROWING - MEDITATION /

MEDITATION I SKOLAN Skolelever som fått lära sig meditation och mindfulness visar bättre studieresultat, sociala färdigheter och mår överlag bättre, visar en sammanställning av forskningsstudier som gjorts inom psykologi, utbildning och neurovetenskap.

Sammanställningen, som publicerats i Educational Psychology Review tidigare i år, är baserad på 15 studier med nära 1800 elever i USA, Storbrittannien, Australien, Kanada och Taiwan.

61% av resultaten var signifikanta och de positiva effekterna var flera. De elever som undervisats i meditation och mindfulness förbättrade sin inlärningsförmåga och hade lättare att koncentrera sig. Flera elever visdade en ökad självkänsla och var mer harmoniska än tidigare, de var också mer benägna att hjälpa och ta hänsyn till andra.

En enkel och vanlig metod man använt i skolorna var bland annat

8 �

GROW magazine 1/2015

Mindfulness Meditation - Meditation i Medveten Närvaro, där eleven fokuserar uppmärksamheten på sin andning, ett ljud eller en känsla.

Läraren kan till exempel slå en ton på en musiktriangel. Eleverna lyssnar fokuserat på tonen tills den tystnar. Eller läraren delar ut en bit choklad. Eleverna koncentrerar sig på vad som händer i deras mun, hur smaklökar och saliv aktiveras och hur temperaturen i munnen förändras när de suger på den. Läraren kan också be eleverna klappa hårt i händerna i ungefär 20 sekunder för att sedan fokusera på de fysiska eftereffekterna, hur det pulserar och sticks i handflatorna, hur det känns.

Trots sin enkelhet är metoder som de här effektiva, är slutsatsen. Genom att använda dem lär sig eleverna att bygga upp sin koncentrationsförmåga och hantera sina impulser. Förmågor som är avgörande såväl i skolan som senare i vuxenlivet.

Under de senaste 10 åren har olika

meditationsprogram för ungdomar utvecklats i flera länder, bland annat i England, USA, Kanada, Israel och Indien. Men den vetenskapliga forskningen om effekten av undervisning i meditation och mindfulness i skolorna är i sin linda. Kritiker menar också att för att introducera metoderna i läroplanerna krävs bättre kunskap om deras långsiktiga verkan.

Vad man vetenskapligt har konstaterat är att hjärnans påverkan av erfarenheter, hjärnans neuroplasticitet, är betydligt mer flexibel hos barn och unga än hos äldre. Vilket tyder på att de långsiktiga effekterna av meditation och mindfulness sannolikt är mer fördelaktiga hos barn och ungdomar än hos vuxna.

Contemplative Education: A Systematic, Evidence-Based Review of the Effect of Meditation Interventions in Schools - ur Educational Psychology Review 2015, vol 27, issue 1.

§

GROW / SPANING

— PERSPEKTIV

GROWING - POLITIK /

UTVECKLINGSMORAL

GROWING - EKONOMI /

SVERIGE HAR TJÄNAT 900 MILJARDER PÅ INVANDRING 65 extra skattemiljarder ger invandringen Sverige varje år visar rapporten 900 miljarder skäl att uppskatta invandring från tankesmedjan Arena Idé.

Genom att analysera SCB-data där Sveriges befolkning delats in i två grupper, en med helsvensk bakgrund och en med utländsk, har man räknat på invandringens kostnader och intäkter varje år sedan 1950. Och den sammanlagda vinsten för Sverige är 900 miljarder kronor.

Invandringen innebär stora initiala kostnader men all invandring bör ses som en långsiktig investering, sade rapportförfattarna Sandro Scocco, chefsekonom på Arena Idé och Lars Fredrik Andersson, docent i ekonomisk historia, Umeå universitet när rapporten presenterades i början av sommaren.

Invandringen kommer också att rädda pensionerna, skriver DN. Och i en dabattartikel i Dagens Industri skriver nio chefer för Sveriges största företag, bland annat Volvo, Husqvarna och Swedbank, att de ska ändra sina företags rekryteringsmodeller för att anställa fler utlandsfödda.

r it!« »GROW fo ore

hn Whitm coach Sir Jo

I sitt tal i Almedalen i början av sommaren lyfte statsminister Stefan Löven fram människors vilja att utvecklas som en av Sveriges främsta styrkor i den globala ekonomin.

Han lanserade ett nytt begrepp för detta - utvecklingsmoral. En »moralkaka« som handlade om moral, men som inte var moraliserande.

Utvecklingsmoral - allas rätt, och ansvar, att förverkliga sin potential, sina inneboende resurser. En inte helt okänd tanke inom coachingsamfundet ...

GROWING - COACHING /

LÄRARCOACHER Moderaterna vill skapa ett system med lärarcoacher som ska stötta skolor som inte klarar av att leva upp till kunskapskraven. Detta som en möjlig karriärväg inom läraryrket. Förslaget presenterades av moderaternas skolpolitiska talesperson Camilla Waltersson Grönvall i somras.

Flera kommuner runt om i Sverige har under de senaste åren drivit olika projekt med lärarcoacher. Bland annat Stockholm stad som också var först ut på initiativ av dåvarande skolborgarrådet Lotta Edholm (fp).

Sedan 2011 finns nu åtta skolcoacher anställda inom Stockholms skolor och fler kommer att anställas. Södertälje och Sollentuna kommun var även tidigt ute med coaching av lärare.

Idén till lärarcoaching kom ursprungligen från Ontario, Kanada, där man sett positiva resultat av coching i skolan. Kanada är också ett land som lyckats väl i internationella kunskapsmätningar.

GROWING - COACHING /

PROJEKTCOACHING

Inom området affärs- och företagsutveckling håller ett nytt område för coaching att etableras – Projektcoaching. Coachföretag i USA och också i Sverige profilerar sig som stöd för tillfälliga projektorganisationer.

Projektcoachen arbetar tillsammans med projektledaren och projektteamet med genomförandet av projektet och coachar dem igenom projektets alla faser – från övergripande målsättning och detaljplanering till att, när, och om, det blir kris, föra projektet tillbaka på banan och ro projektet i hamn inom utsatt tid.

1/2015 GROW magazine /

9

PERSPEKTIV — § TEMA: PROFESSION COACH

... hälsocoach, tenniscoach, lifecoach, företagscoach, mentorcoach, personlig coach, teamcoach, businesscoach, lärarcoach, KBT-coach, jobbcoach, chefscoach, fotbollscoach, skolcoach, karriärcoach, performance coach, NLP-coach, träningscoach, EU-coach, samtalscoach, cv-coach, ledarskapscoach, viktväktarcoach, acceleratorcoach, säljcoach, executive coach, arbetsmarknadscoach, equipment coach, studiecoach, psykologisk coach, agile coach, hållbarhetscoach, projektcoach, virtuell coach, ayurvedacoach, butikscoach, urban tribes coach, ungdomscoach, floristisk coach, skrivcoach, mattecoach, föräldracoach, idrottscoach, affärscoach, mental coach, röstcoach, par-& relationscoach, sångcoach, köpcoach, golfcoach, friskvårdscoach, författarcoach ... ...?

Jag jobbar som coach.

Men vad jobbar du med, då?

10 �

GROW magazine 1/2015

Jaha ...

§

TEMA: PROFESSION COACH

— PERSPEKTIV

GROW / TEMA

PROFESSION: COACH

C

oachbranschen växer - och dess population, vi coacher, är ett intressant, omfattande och ganska så spretigt släkte. Nya jobbtitlar, områden och inriktningar med tillägget -coach, breder ut sig - många slår rot, andra är försvinner snabbt. Att kalla sig coach verkar ligga i tiden och är något av ett allmängods eftersom yrkesbeteckningen coach inte är skyddad. Ibland kan man till och med undra om coachen i fråga verkligen har något med professionell, seriös coaching att göra. Är det så att det bara är titeln coach som kan ha lockat?

P

ROFFESSION: COACH är därför huvudtemat i detta, det första numret av GROW magazine, eftersom den professionella coachen har en specifik yrkeskunskap med ett för coachen uttalat förhållningssätt till sin profession. Men - vad är det egentligen? Vad är utmärkande just för professionen coach? Det finns ju också så många andra, närliggande yrkeskategorier till coaching. Och hur kan man som coach utveckla sin professionalism?

Det är några av de frågor GROW magazine ställt till tre erfarna professionella coacher: Lena Gustafsson, Christina Lagnelius och Marie-Louise Falk.

Lena är ordförande för ICF Sverige - ICF, International Coach Federation, Christina grundare och VD för utbildningsföretaget CoachCompanion och Marie-Louise har lång och gedigen erfarenhet som professionell certifierad ACC coach i sitt företag The Human Touch. De arbetar utifrån de 11 kärnkomptenser och etiska regler ICFs definierat vilka alla, av ICF certifierade, professionella coacher ska inneha och behärska. En kortfattad repetition, eller översikt, av vad de innebär finns på sidan 39.

Den seriöst arbetande professionella coachen har alltså oftast en kvalitetssäkrad utbildning bakom sig som också lett till en certifiering genom någon av de största internationella branschorganisationerna för coacher - ICF , med nära 25 000 medlemmar, och ICC , International Coaching Community, som certifierar professionella coacher som genomgått utbildningen Lambent International Training Coaching Certification. EMCC , European Mentoring & Coaching Council, är en branschorganisation för coacher och mentorer som utbildar och certifierar coacher. De kvalitetsmärker även utbildningsprogram på olika nivåer där den högsta är master practioner, motsvarande en mastersexamen vid högskola/universitet. I kommande nummer återkommer GROW magazine om dessa och vad de står för.

Men nu åter till temat PROFESSION: COACH - Vad är professionalitet inom coachbranschen? Och hur kan man som coach utveckla den?

1/2015 GROW magazine /

11

PERSPEKTIV — § TEMA: PROFESSION COACH

VERKA OCH AGERA LOKALT - OCH GLOBALT!

LENA GUSTAFSSON professionell coach och ordförande i ICF Sverige har ordet

Vad säger ICF Sveriges sedan i våras nya ordförande Lena Gustafsson om professionalitet inom coachbranschen?

Hur arbetar ICF Sverige för att stärka professionen?

Och lite nyfiket undrar GROW magazine - vem är du? Och vilka är dina råd och tips för att som coach utveckla sin professionalitet?

Här ger vi ordet till Lena Gustafsson!

Tex & fotot: Lena Weesar

12 �

GROW magazine 1/2015

V

i träffas på Stockholms central över en fika. Lena Gustafsson – professionell coach och sedan i våras ordförande i ICF Sverige är på väg hem till Åseda i Småland efter ett besök i Stockholm.

Stockholm – ”the Capital of Scandinavia”. Sveriges, och Nordens, folkrikaste tätort. Åseda – centralort i Uppvidinge kommun med cirka 2 500 innevånare på småländska höglandet ungefär mitt emellan Växjö och Vetlanda.

Kontrasterna är stora. Javisst. Men möjligheterna att lyckas som professionell coach beror inte på var någonstans i landet man bor och verkar. I Åseda är man också offensiv precis som parollen säger – ”Offensiva Åseda” och att Lena Gustafsson är en entreprenörssjäl, det är det ingen tvekan om. Det var bland annat i ett globalt sammanhang som Lena började sin coachingkarriär – och det just från Åseda. »Att bo på en liten ort gör att man per automatik har ett mindre kontaktnät än vad man har på större orter, både inom coachbranschen och inom företagsbranschen. Så när jag började min verksamhet som coach kände jag mig ganska ensam«, berättar Lena. »Vad jag gjorde, det var att ansöka om medlemskap i ICF och plötsligt befann jag mig i ett nätverk av coacher över hela världen från det lilla småländska Åseda!«

§ TEMA: PROFESSION COACH — PERSPEKTIV

»COACHING HAR EN SJÄLVSKRIVEN PLATS i arbetslivet idag på ett helt annat sätt än tidigare.« Idag är Lena verksam som professionell coach i sitt företag Guldkanten sedan mer än 10 år tillbaka och i våras valdes hon till ordförande för ICF Sverige. Eller som man säger i internationella sammanhang – President of International Coach Federation, Sweden Charter Chapter. I sin roll som ICF-ordförande framhåller hon vikten av att fånga upp signaler från olika delar av landet liksom från olika grenar av coachbranschen eftersom man som coach har olika förutsättningar beroende på var man verkar och vilka kunder eller klienter man jobbar med.

Vilket hon, som sagt, har personlig erfarenhet av.

Men hur kom Lena in på coaching, egentligen?

EN PROFESSIONELL COACH • Arbetar i enlighet med det coachande förhållningssättet • Är skicklig i att använda coachingens metoder och verktyg • Uppfyller, som ICF coach, de av ICF definierade 11 kärnkompetenserna, och • Följer ICFs etiska regler • Är tydlig om skillnaden mellan coaching och andra stödjande yrken • Vidareutvecklar sin kunskap, aktivt och kontinuerligt

»I botten är jag pedagog och har en fil mag i psykologi men under studietiden kände jag att nej, det var inte som psykolog jag ville arbeta, inte heller som terapeut. Vad jag var intresserad av var det positiva – jag var nyfiken på hur människor fungerar och lyckas med det de väljer att göra i, och av, sina liv. Hur gör de?

Och vad beror det på att det fungerar för dem? Vad driver dem?« »Jag fick också uppdrag som konsult och erbjudanden som föreläsare under mina sista år på universitetet.

Vilket jag tackade ja till under förutsättning att jag fick göra det på mitt sätt. Vilket man gick med på. Så var det någon som sa – men du coachar ju! Det du gör kallas för coaching! Jag tog reda på mer om coaching, vidareutbildade mig och blev fängslad av metoden i sig och av branschen. Och så har det fortsatt. När något är roligt så fortsätter man, helt enkelt!«

Lena arbetar inte bara som coach utan också med entreprenöriell utveckling i nära samarbete med det lokala näringslivet i Uppvidinge kommun där Åseda ligger. Både med uppdrag för kommunen och med lokala näringslivssammanslutningar, bland annat som rådgivare i kommunens Nyföretagarcentrum. Och hon sitter med i flera styrelser, både i lokala företagarorganisationer och inom föreningslivet.

Hon har också grundat småföretagarnätverket Möjlighetsverkstan och hon initierar, arrangerar och medverkar i seminarier om entreprenörskap och näringslivsutveckling.

Kort sagt – Lena Gustafsson verkar vara med överallt där det handlar om utveckling av det lokala näringslivet i sin hemkommun Uppvidinge.

Att notera är också att Uppvidinge utsågs till Årets Nyföretagarkommun, riksledande entreprenörskommun, för ett par år sedan.

Lena är bra på att bygga nätverk. Och verka och agera lokalt – och globalt. Det är också Lenas råd till den som vill lyckas som egenföretagare i coachbranschen.

»Att skapa kontakter, vara med och synas som den professionella coach man är och att nätverka åt två håll – inåt, bland coacher, och utåt, bland företagare inom näringslivet där man har sina presumtiva kunder om man i sin coaching arbetar mot företag, samtidigt som man håller den egna professionalismen högt.

Det är ett gott råd.« »Man kan erbjuda föreläsningar till exempel till lokala Rotaryklubbar, gå med i olika företagsnätverk där man kan knyta kontakter och få råd och stöd i sin verksamhet. Och – ett medlemskap i ICF är en bra investering för att bredda sitt nätverk inom coachbranschen«, säger Lena, som ordförande för ICF Sverige.

» 1/2015 GROW magazine /

13

PERSPEKTIV — § TEMA: PROFESSION COACH

»HUR MAN VET OM MAN LYCKATS i sin verksamhet som coach är en mångfacetterad fråga – man kan ju se det ur olika perspektiv.

Dels att lyckas i sin profession och dels att lyckas som företagare om man driver eget.« »Mentorcoaching, att bli coachad på sin coaching, på sina färdigheter som coach, och att kompetensutveckla sig, är andra råd för att lyckas professionellt som coach.«

Och vi kommer osökt in på professionen coach och vad som utmärker den professionella coachen.

LENAS BÄSTA RÅD

för att lyckas professionellt som coach • Nätverka - åt två håll Inåt, bland coacher och utåt, bland dina presumtiva kunder/klienter • Verka och agera lokalt och globalt • Arbeta med en mentorcoach • Kompetensutveckla dig • Håll din professionalitet högt!

»De viktigaste kompetenserna och egenskaperna hos den professionella coachen? Hur jag ser på det? Ja, förutom att sätta sig in i metoderna och lära sig använda verktygen är det ju först och främst att tillägna sig det coachande förhållningssättet«, fortsätter Lena. »Och att man som ICF coach uppfyller de 11 kärnkompetenserna och följer de etiska riktlinjer, som vi, ICF, definierat.

Att man också är tydlig med skillnaden mellan coaching och andra stödjande yrken som till exempel rådgivare, mentor, psykoterapeut etc.« »Att vidareutveckla sig som coach, fortsätter att utbilda sig inom nya metoder, håller sig uppdaterad inom den forskning som bedrivs, till exempel inom neuropsykologin, relationen mellan beteende och hjärnans funktion, och tar del av vetenskapliga rön inom coachingen, kännetecknar också den professionella coachen. En professionell coach arbetar inte bara med sina klienters och kunders utveckling, utan också aktivt med sin egen.« »Hur man vet om man lyckats i sin verksamhet som coach är en mångfacetterad fråga – man kan ju se det ur olika perspektiv. Dels att lyckas 14 �

GROW magazine 1/2015

i sin profession och dels att lyckas som företagare om man driver eget.

Att lyckas i sin profession handlar ju om att följa sina klienters resultat, se till måluppfyllelsen. Jobbar man som coach med företag, till exempel med ledarskapsutveckling, är ett sätt också att mäta hur väl man lyckats påverka företagets ekonomiska avkastning. Men det kan vara svårare.

Mina kunder har till exempel sagt till mig att tack vare dig har vi ökat vår produktivitet och blivit mycket mer effektiva. Men hur mycket är mycket?

Det kan vara svårare att besvara.«

Lena Gustafsson ser också ljust på framtiden inom coachbranschen.

»En kollega sa till mig för en tid sedan att hon aldrig haft så många kunder och

klienter som nu. Och vad det bland annat kan bero på är att coaching idag har en självskriven plats i arbetslivet på ett helt annat sätt än tidigare.

Coaching har länge varit en självklarhet inom företagsvärlden och nu har coaching sedan några år också spridit sig till skolan och inom landstingen.« »En annan aspekt är att förhållandet chef-anställd har förändrats, man vill ha självständigt tänkande medarbetare och man satsar också på coaching och fortbildning inom personlig utveckling.

Att utbilda sina anställda i att leda sig själva, hantera stress och så vidare likställs idag med fortbildning i till exempel IT-kunskap. Idag börjar också fler och fler stora företag också anställa sina egna coacher. Eller se till att coachkompetens finns inom HR-avdelningarna. För en sju, åtta år sedan var coachen som egenföretagare vanligast, men idag är det mest mindre företag med upp till 50 anställda som tar in coachtjänster utifrån.« »Det har ju också varit något av en hype, ett mode, att vara coach under de senaste åren. Och det är faktiskt något som jag ser fram emot, att coachbranschen ska bli omodern igen! För då kommer en kärna av professionella och seriösa coacher att finnas kvar!«

Framtiden för professionen verkar Lena Gustafsson också för som ordförande för ICF Sverige.

ICF, som idag har över 24 000 medlemmar globalt sett, och vars uppgift bland annat är att på olika sätt säkra kvalitén av coacher och coachutbildningar, är ett pågående

§

TEMA: PROFESSION COACH

— PERSPEKTIV

»DET ÄR FAKTISKT NÅGOT JAG SER FRAM EMOT, att coachbranschen ska bli omodern igen!

För då kommer en kärna av professionella och seriösa coacher att finnas kvar!« och långvarigt arbete på flera plan.

Lena berättar att ICF Sverige just nu jobbar på att tillsätta ett svenskt etiskt råd för coacher. Ett etiskt råd där professionella ICF coacher ska kunna diskutera problematiska områden inom yrkesutövningen. Rådet ska också ta emot anmälningar mot coacher som inte följt ICFs etiska regler.

Ett annat sätt för att stärka coachprofessionen är att arbeta på medlemsnivå. »Genom att ordna utbildningar och träffar med möjlighet till erfarenhetsutbyte för våra medlemmar runt om i landet stärker vi också tillhrigheten till professionen. Det skapar känslan av att ”vi är några stycken och vi gör det här - vi är professionella coacher!”. Det stärker yrkesidentiteten.« »Och i år är det faktiskt 20 år sedan ICF bildades. Många blir imponerade, och förvånade, över att coachbranschen är så gammal.

För gemene man här i Sverige har ju coaching blivit känt först under senare år. ICF uppmärksammar 20-års jubiléet med ett ICF-on-Tour Event – Coaching Beyond Boundaries, vilket vi ICF Sverige också är med i under hösten.«

T

iden går fort när man sitter i intressanta samtal. Nu börjar det närma sig avgång från Stockholms central. Lena kollar upp att tågbiljetten finns på plats och samlar ihop sina väskor. Men jag har en sista fråga om något som väckt min nyfikenhet innan vi skiljs. Det är om GSC, en metod som Lena tagit fram och som hon ger utbildningar i. »Vad GSC är? Oj, det hinner vi inte med nu. Men kortfattat är det ett verktyg, en intervjumall som man gör på ledarskapsnivå för att ta reda på vilken slags kompetensutveckling ett

företag behöver. Ett verktyg för behovsanalys – Målinriktad Strategisk Kompetensutveckling. Mycket användbart. Jag kan återkomma om GSC i kommande nummer i GROW magazine om du vill!« Säger Lena och skyndar iväg mot spår 12, till tåget söderut mot Små-

land och Åseda.

Att verka och agera lokalt – och globalt.

Det är Lena Gustafsson, professionell coach, entreprenör och ordförande för ICF Sverige, i ett nötskal!

1/2015 GROW magazine /

15

PERSPEKTIV — § TEMA: PROFESSION COACH

VI FÖRÄNDRAR VÄRLDEN! CHRISTINA LAGNELIUS professionell coach, grundare och VD för utbildningsföretaget CoachCompanion

2005, för tio år sedan, startade Christina Lagnelius CoachCompanion, ett utbildningsföretag som erbjuder utbildningar i bland annat professionell coaching på diplom- och certifieringsnivå enligt ICFs normer.

GROW magazine tog kontakt för att för att höra lite närmare om hur CoachCompanion tänker om professionalism i sina utbildningar. Vad är det viktigaste att förmedla?

Vilka kompetenser ska en professionell coach inneha?

Och vilka utmaningar ställs kursdeltagarna inför?

Text: Christina Lagnelius / Lena Weesar Foton: Från CoachCompanions utbildningar - tillhör CoachCompanion

16 �

GROW magazine 1/2015

F

ör Christina Lagnelius har personlig utveckling och verksamhetsutveckling varit den röda tråden genom hela hennes yrkesliv. Och det ur ett medmänskligt socialt perspektiv.

Det började redan när Christina som nyutexaminerad socionom fick sitt första uppdrag - att bygga upp en handikapporganisation från grunden. Det startade som ett projekt med anslag för nio månader vilket också skulle täcka hennes lön.

Men att bygga upp en organisation gör man inte i brådrasket, inte heller på nio månader och när de nått sitt slut fick Christina jämsides med uppbyggnaden av verksamheten också hitta medel till att finansiera sin egen tjänst. Vilket hon gjorde. Och när hon efter några år tyckte att verksamheten stod på egna ben var det dags att söka sig vidare.

Det blev till svenska Röda Korset, en av Sveriges, och världens, största humanitära rörelser och frivilligorganisationer. Här blev Christina ansvarig för att utveckla den frivilliga sociala verksamheten i Sverige, samtidigt engagerade hon sig ideellt som häktesbesökare och övervakare.

Men att ha ett intressant men krävande heltidsarbete med många resor och samtidigt ha familj med fyra småbarn fick henne att tänka om och vilja gå ner i arbetstid. Hon startade eget och har sedan dess arbetat med olika former av utbildningar, workshops och seminarier i personlig utveckling, individuellt och i grupp, också för chefer och ledare.

På 1990-talet var det inom livs- och karriärutveckling, det man idag kallar karriärcoaching eller outplacement och som organisationskonsult. Vid millennieskiftet 2000 upptäckte hon coaching.

2005 startade Christina utbildningsföretaget CoachCompanion som idag är etablerat med egna lokaler i Malmö, Stockholm och Helsingfors och ger utbildningar bland annat i professionell coaching på diplom- och certifieringsnivå.

Christina Lagnelius är också författare till boken Coachande ledarskap i praktiken, Propellermetoden, en metod som också CoachCompanion har patent på där propellern är en metafor för chef, ledare och coach - de tre kompetenserna för ett coachande ledarskap. Boken gavs ut på Libers förlag förra året.

§ Christina, som bor på en vacker skånegård inte långt från Malmö där också CoachCompanions huvudkontor ligger, är mer eller mindre ständigt på resande fot just nu. Om hon inte är i Malmö är hon i Göteborg eller i Stockholm.

Eller någon annanstans för att hålla utbildningar och workshops.

Vårt samtal blir alltså en slags mailintervju där vi skickar frågor och svar till varandra över nätet.

Den första frågan handlar om vad hon och CoachCompanion anser vara det viktigaste att förmedla vad gäller själva professionen, den professionella yrkesutövningen, i utbildningarna.

Och det dröjer inte länge innan Christina svarar per mail: »Att professionell coaching börjar med dig själv, din självinsikt och ditt förhållningssätt till andra personer. Att utbilda i det coachande förhållningssättet, själva kärnan i coaching, det är det allra viktigaste att förmedla i våra utbildningar inom professionell coaching.« »Och att coaching just är en profession, ett yrke. Vi följer ju ICFs, International Coach Federations, riktlinjer och som ackrediterade av ICF har vi förtroendet att genomföra den muntliga examinationen för internationell certifiering.« Och reglerna är tydligt uttalade vad gäller att certifieras, att bli kvalitetssäkrad, som coach.

I ICF-certifieringen ingår bland annat ett skriftligt prov online hos internationella ICF. Och att bli bedömd i sin coaching. En certifiering är giltig i tre är sedan ska den förnyas bland annat med utbildningstimmar och mentorcoaching. »Också när det gäller på diplomnivån är vi på CoachCompanion måna om att våra coacher är kvalitetssäkrade, bland annat genom en separat diplomeringsdag då kursdeltagaren genomför ett coachsamtal som bedöms av två diplomeringsförrättare. Det händer att vi måste ge icke-godkänt, men det är inte ofta.

Om icke-godkänd får deltagaren göra om diplomeringen vid ett senare tillfälle, ungefär som när man kör upp för bilkörkort. Lyckas man inte första gången är det bara att träna lite till på det som behövs och göra ett nytt försök.

Samtidigt är vårt diplomeringsprogram upplagt så att vi gör allt för att våra deltagare ska kunna vad de behöver för godkänt.

TEMA: PROFESSION COACH

— PERSPEKTIV

Vi har så lång erfarenhet i dag så vi vet vad deltagarna behöver.

Och vi kvalitetssäkrar med seniora utbildare, seniora coacher som alltid är med vid olika tillfällen och ger feedback, och med egen mentorcoach, övningsklienter, individuell handledning och ett tydligt programupplägg som navigerar deltagaren igenom alla kärnkompetenser och ett helt coachsamarbetes upplägg.« »Vad vi examinerar är coachens kompetens, alltså först och främst de av ICFs definierade 11 kärnkompetenserna och att man följer ICFs etiska regler.«

»

PROFESSIONELL COACHING • börjar med dig själv som coach - din självinsikt, ditt förhållningssätt till andra - det coachande förhållningssättet • DET COACHANDE FÖRHÅLLNINGSSÄTTET innebär • att vara äkta, ha god självinsikt, att vara grundad i sig själv • ett öppet, värderingsfritt sinne och en kärleksfull approach • en total tillit till sin klients potential och förmåga att hitta sina egna svar och lösningar.

• DEN PROFESSIONELLA COACHEN ser sin klient som en samarbetspartner inte i en 'expert-adept'-relation

»ATT UTBILDA I DET COACHANDE FÖRHÅLLNINGSSÄTTET,

själva kärnan i professionell coaching - det är det allra viktigaste att förmedla i våra utbildningar inom professionell coaching!« 1/2015 GROW magazine /

17

PERSPEKTIV — § TEMA: PROFESSION COACH »Varför jag tror på coaching, undra- Att ha ett öppet, värderingsfritt sinne de du«, fortsätter Christina. och en kärleksfull approach. Den pro»Det gör jag därför att professionell fessionella coachen har en total tillit coaching är ett annat sätt att se på till sin klients fantastiska potential livet!« och förmåga att hitta sina egna svar »Vi har vuxit upp i en kultur där och lösningar och ser sin klient som vi är vana vid att uppmärksamma en samarbetspartner och inte i en felaktigheter som ska åtgärdas och ’expert/adept’-relation.« rättas till. Och visst är det bra och »Den professionella coachen är också nödvändigt. Men, som vi brukar säga, ödmjuk för sin profession, vidareut' Det vi fokuserar på växer!'. bildar sig kontinuerligt och tar till Professionell coaching handlar istället om att se till det friska, det starka, vi ser till hela persoCHRISTINAS nen och inte en eventuell defekt.

Vi utgår från en positiv mänBÄSTA RÅD niskosyn med kärleksfull tilltro för att utveckla din till våra medmänniskor – och professionalitet som coach oss själva! Det som idag brukar benämnas Compassion – med• Satsa på din personliga känsla eller självmedkänsla. Det utveckling finns mycket forskning som visar • Vidareutbilda dig kontinuerligt på märkbara fysiska förändringar i kroppen beroende på hur vi • Lyssna på seniora coachers coachtänker, känner och agerar.« samtal »Och det här positiva syn• Träna, dvs coacha - be om feedsättet på våra medmänniskor back av kunniga seniora coacher, förändrar allt – ditt sätt att dina klienter och dig själv lyssna, och därmed dina frågor, vilket i sin tur leder till insikter • Var ödmjuk inför din profession som coach för klienter att komma vidare i sin process. Allt det kräver i sin • Walk the Talk - Lev som du lär! tur närvaro, vilket jag upplever de flesta av oss saknar i dagens jäktade samhälle. Närvaro som inte bara inkluderar den fysiska och sig de nyheter som kommer inom sitt mentala närvaron utan även ett öppet yrke, precis som alla professionella och närvarande hjärta. Då finns en yrkesutövare gör inom alla branscher. mottaglighet och en lyhördhet av hög Det är stor skillnad på det som lärdes kvalitet, som parat med ett kärleksut för till exempel 10 år sedan och det fullt medmänskligt förhållningssätt som lärs ut idag. Och utvecklingen ger de bästa förutsättningar för kommer förstås att fortsätta.« öppenhet och förtrolighet i samtalet. »Ödmjukhet inför professionen är Som i sin tur är en förutsättning för som sagt viktigt. Att precis ha klarat professionell coaching av klienten i sin diplomering efter åtta utbildvad det egentligen handlar om för att ningsdagar, och vi ger inga MVG, elskapa långsiktiga resultat.« ler ha en sju år gammal coachutbild»Och DÅ dansar vi med klienten i stunden och det är långt ifrån de enklare utbildningarna i coaching som mer lär ut mallar för coachsamtal!«

ning och anse det vara helt tillräckligt för att starta coachföretag och ta emot betalande klienter utan att vidareutbilda sig, det förvånar mig.«

En professionell coach har alltså inte bara kompetens som handlar om metod, teknik och tillägnad kunskap utan också den syn på sina medmänniskor som du beskrivit här - och det coachande förhållningssättet som du nämnde tidigare. Vad innebär det, lite mer konkret?

Och vi kommer in på hur man som coach kan utveckla sin professionalitet.

»Det coachande förhållningssättet innebär att vara äkta, ha god självinsikt och att vara grundad i sig själv.

18 � GROW magazine 1/2015

Finns det andra sätt att utveckla sig än genom vidareutbildning?

Och hur kan den professionella coachen stärka sin identitet gentemot yrkesutövare i liknande, närliggande branscher? Det är ju inte helt ovanligt att det kan uppstå en viss förvirring om vad coaching i själva verket är.

»Hur man utvecklar sin professionalitet som coach? Det gör man genom att satsa på sin personliga utveckling.

Och naturligtvis genom fortbildning, vidareutbildning. Andra sätt är att lyssna på seniora coachers coachsamtal och att träna, att coacha och få feedback på det, inte bara från sina klienter utan helst också av en erfaren senior coach – och att också ge sig själv feedback, vilket man inte får glömma bort!« »En professionell coach ’walk the talk’, lever som hon, eller han, lär. En coach lever sitt liv utifrån ett coachande förhållningssätt med compassion, medkänsla för andra och sig själv.« »Som svar på den andra frågan, hur den professionella coachen kan stärka sin identitet gentemot andra närliggande yrken, skulle jag säga att tydlighet är en av nycklarna - att vara tydlig med vad professionell coaching är, och inte är. Och framför allt – göra ett professionellt jobb med goda resultat!«

Men hur vet man då att man som coach har gjort ett professionellt jobb? Hur kan man mäta, eller utvärdera, sina resultat, hur väl man lyckats?

Christina skriver: »Coaching är en process över tiden där klienten sätter upp ett mål för samarbetet. Avstämning görs hur klienten förhåller sig till målet och naturligtvis även vid avslut. Att supporta sin klient att vid inledningen formulera sitt mål är en viktig del i det fortsatta samarbetet och oftast blir formuleringen något annat än vad klienten tänkt från början.

Det satta målet kan vara objektivt och konkret – ’jag har en intäkt på x kr/månad’ eller mer subjektivt – ’jag lever ett äkta liv i full harmoni’. Båda kan mätas, i det senare fallet klientens känsla och framför allt vad klienten menar med att leva äkta och i full harmoni. Vilket ju också har definierats i början och förmodligen utvecklats under processen då klienten får nya insikter.«

Den professionella coachen lever efter sina övertygelser, det coachande förhållningssättet, och lever själv efter de principer som hon eller han praktiserar i sitt yrke som coach. Den professionella coachen känner sig själv och har självinsikt.

§

TEMA: PROFESSION COACH

— PERSPEKTIV

»MIN VISION? Min vision är att professionell coaching finns på skolschemat.

Det är också utgångspunkten för Vilken värld skulle vi inte få då!« CoachCompanions utbildningar - att komma till insikt om vem man själv är för att sedan gå vidare. Och det gör man genom att praktisera de metoder och verktyg som den professionella coachen använder. Deltagarna arbetar med sig själva under utbildningarna och det i övningar både som klient och som coach.

Learning by Doing. Teori och praktik, reflektion och handling vävs in i varandra.

De insikter många kursdeltagare får om sig själva under utbildningarna kan både bli omvälvande och utmanande.

»Det mest omvälvande för kursdeltagaren brukar bli att komma underfund med vem jag, eller hon/han, är«, skriver Christina. »Vad som egentligen är viktigt i mitt liv – inte det jag tror är viktigt eller det andra tycker. Vad drömmer jag om? Vem är jag och vem vill jag vara?

Det brukar vara väldigt omvälvande på många sätt och vis. Och en förutsättning för att du sen med gott resultat ska kunna coacha dina klienter.

De vet ju inte heller vem de är!« »Den vanligaste utmaningen en ny coach, eller en coach som vidareutbildar sig, ställs inför är alltså de insikter om sig själv han, eller hon, får under utbildningen.« »Något som är mycket vanligt i vår kultur är att vi går för snabbt på mål/lösning. Vi gör det både i en hemmasituation och kanske framför allt på jobbet – vi har ett problem, hur ska vi lösa det?

Naturligtvis behöver vi lösa problem och många gånger är det det enda rätta. Men då är det inte coaching!

Det är klienten som sitter med en frågeställning/utmaning – vad handlar det om? Här behöver coachen vara kärleksfullt nyfiken och coacha sin klient att utforska, berätta mer - Vad ligger bakom? Vad handlar det egentligen om? Och så snart klienten fått insikt i det kan han också medvetet välja vad han vill göra åt det.

Om till exempel klienten retar sig på en kollega handlar det inte om kollegan utan om klienten. Vad retar sig klienten på? Vad handlar det om?

Vilka insikter får klienten av det? Då äger klienten frågan och kan välja

hur han, eller hon, vill hantera den.

Lösningen kommer mer eller mindre av sig själv!«

Coachingen har också förändrats och utvecklats över åren. Hur ser du på det? »Ja, coachingen har utvecklats kollossalt mycket!

ICF firar 20-årsjubileum i år, och vi på CoachCompanion 10 år. När jag började med coaching för ungefär 15 år sen var GROW-modellen populär och stommen i mycket vad gällde coaching. Det som idag benämns som den transaktionella coachingen. Lite förenklat att vi har ett nuläge och ett mål som kräver handling för att uppnås. Med motiverade klienter kan vi komma långt med den metoden, men långt ifrån annars.

Nästa fas brukar benämnas den ontologiska, ’tingens varande’, och då utvecklas tekniken med frågor om hur det känns, vad det innebär, hur det är att vara där, vem är du då osv.

För att sedan komma till dagens fas som brukar benämnas den transformerande. Här sker en rejäl transformering i klienten, vilket förutsätter det jag nämnde tidigare med att inte gå för fort fram, att coacha klienten och inte ämnet, att utforska.« »Vad blir nästa fas undrar den nyfikne? Hmm, vi får se. En tanke jag har här är ’den frigörande fasen’ – här frigörs klienten helt från gamla sanningar, gamla hang-ups som har formats tidigt i livet. Och när det skett är allt möjligt. Våra duktiga coacher är redan där – och det är oerhört spännande!« »Framtiden för coachingen och för den professionalla coachen är en intressant fråga. Min tanke och önskan är att yrket kommer att mejslas ut tydligare så det verkligen blir en profession som det blir naturligt och självklart att använda sig av. Idag är

det för många som kallar sig coacher utan att ha en dags utbildning. Det påverkar bilden av coaching, många gånger olyckligt. Det coachande förhållningssättet kommer att spridas i många olika sammanhang med gott resultat, då det handlar om kommunikation och relationer, och det har vi överallt. Att vara värderingsfri, kunna lyssna, ställa frågor, ha tillit till den andra personen, se det friska istället för det sjuka leder till gott samarbete, nöjda och engagerade personer/ medarbetare och därmed goda finansiella resultat om vi pratar företag. Det är lättare sagt än gjort, varför det är ovärderligt att lära sig de mest basala coachverktygen. Det kommer att bli den avgörande skillnaden.« »Jag arbetar en del med företagsuppdrag och jag märker att medarbetare kör fast eftersom de inte har verktygen att komma vidare. När de lärt sig några coachverktyg kan de hantera samarbetet och uppkomna konflikter på ett helt annat sätt och undrar: Varför fick jag inte lära mig det här för 30 år sedan?« »Min vision? Min vision det är att professionell coaching finns på skolschemat. Vilken värld skulle vi inte få då!« Det skriver Christina Lagnelius, grundare och VD för utbildningsföretaget CoachCompanion vars devis är:Vi förändrar världen!

Och man kan inte annat än hålla med Christina. Eller hur?

1/2015 GROW magazine /

19

PERSPEKTIV — § TEMA: PROFESSION COACH

MARIE-LOUISE FALK professionell certifierad ACC coach, The Human Touch

Att arbeta professionellt som coach

- DET ÄR ATT UTBILDA SIG I LIVET!

A

tt arbeta professionellt som coach – det är att utbilda sig i livet! Och att utbilda sig till coach, det är en livsutbildning!

Det säger Marie-Louise Falk, professionell certifierad ACC coach med lång och gedigen erfarenhet inom coachbranschen. Och detta blir något av en utgångspunkt för vårt samtal om yrket coach. »Som professionellt arbetande coach lever man i ett pågående utvecklingsprojekt av sig själv. Om, och när, en coach säger sig vara fullärd, ja, då finns det ingen framtid för henne eller honom i coachbranschen, då har man nått sitt slut!

Som coach arbetar man ju med sina klienters utveckling, och som professionell coach arbetar man med sin egen utveckling. Man lever som man lär, helt enkelt, man ska vara ett föredöme. Och det inte minst för våra ungdomar.« 20 �

GROW magazine 1/2015

Text: Lena Weesar Foton: tillhör Marie-Louise Falk / The Human Touch

Marie-Louise Falk lever verkligen som hon lär. Med många vidareutbildningar och kurser bakom sig också inom för coachingen närbesläktade områden som sorgbearbetning och KBT. Och det inte bara i Sverige. Hon har gått flera utbildningar, som till exempel Leadership Mastery, på Tony Robbins Institute i USA. Tony, eller Anthony, Robbins, en av världens mest kända personligheter inom Life Coaching, LC, med mera och författare till en rad bästsäljande böcker. »I USA är coachingen tuffare och mer utmanande än vår coaching här i Sverige. Vi är mer diplomatiska. Att gå utbildningarna i USA var som att komma in i en helt annan värld än den jag var van vid. Mycket intressant och lärorikt. Man får nya perspektiv, både på coachingen som bransch och sig själv som coach.«

§

TEMA: PROFESSION COACH

— PERSPEKTIV

»SOM PROFESSIONELL COACH LEVER MAN I ETT PÅGÅENDE UTVECKLINGSPROJEKT AV SIG SJÄLV - om, och när, en coach säger sig vara fullärd, ja, då finns det ingen framtid i coachbranschen - då har man nått sitt slut!« Förutom att Marie-Louise Falk har lång erfarenhet av att arbeta som professionell coach har hon bred och lång erfarenhet av att arbeta med människor - på olika sätt.

Och detta alltså inte bara inom coaching utan också inom företagande, entreprenörskap och inom idrott, hälsa och friskvård. Och hon har drivit två gym på Lidingö.

EN PROFESSIONELL COACH • Har tydliga ramar i sin profession: det här gör jag - det här gör jag inte • Lever i ett pågående utvecklings-

»Under många år spelade jag handboll på div 2 nivå och jag var också landslagsspelare i softball. Det ledde vidare till att jag utbildade mig till idrottscoach på Bosön, Svenska Idrottsförbundets utbildningscentrum. Och så fortsatte det. Jag blev intresserad av coaching i ett vidare sammanhang, både av coaching inom personlig utveckling och vad coaching kan göra för företag.«

Marie-Louise har arbetat projekt av sig själv - man är ett för ett 30-tal organisationer, Men att verka som idrottsföredöme, lever som man lär utfört uppdrag åt fler än coach och som professionell 200 000 personer och arbetat coach inom personlig utveck• Arbetar, som ICF coach, i enlighet i 10 länder, förutom i Sverige. ling och inom företagsvärlden med ICFs normer - och verkligen Hon sitter, och har suttit, är inte riktigt samma sak. Det i en mängd olika styrelser. fick Marie-Louise erfara. förstår det ansvar detta innebär Bland annat var Marie-Louise »Ja, det svåraste var nog styrelseledamot i ICF Sverige att ställa om sig. Från att vara • Möter människor med respekt under sex år och under de sista coach inom idrotten till att två åren styrelseordförande. coacha inom personlig ut• Är tydlig i coachöverenskommelDet var fram till i våras då hon veckling till exempel, var inte sen med sina klienter och kunder lämnade ordförandeklubban helt enkelt. Som idrottscoach - skriver avtal, följer dessa och är vidare. handlar det mycket om att ’Det tydlig med de regler som gäller för här ska du göra!’, inte ’Vad vill Hon håller föredrag och utbildar. Leder sedan över 20 du göra?’, vilket är utgångssamarbetet år tillbaka hälsoresor tillsampunkten eller själva ingången mans med Susan Lanefelt. till coachingsamtalet i en • Kan säga nej till problematiska Susan Lanefelt som introduutvecklingsprocess. Här fick klienter cerade gymping i Sverige med jag verkligen tänka om!« egna program på TV, och Och vårt samtal kommer in • Kan ta betalt för vad sina coachhöstens resa går till Playa del på professionen coach. tjänster är värda Inglés, Gran Canaria.

Vad skulle du säga känneteckI sitt företag The Human nar en professionell coach?

Touch har Marie-Louise varit »Som coach är jag här för verksam sedan 1989. Och att bringa klarhet till mina sedan ett par år tillbaka driver klienter och bland de viktigaste kompebåde på individ- och företagsnivå. Samhon tillsammans med kollegan Eva tenserna och egenskaperna hos mig som tidigt som hon själv lever i den utveckSwede Dialogakademin, DAFF, som står professionell coach är att lyssna, känna lingsprocess hon förespråkar. för möten med mening och långsiktiga in, ha tydliga ramar i min profession, resultat.

Men hur kom det sig att du kom in på i mitt yrke som coach«, fortsätter Marie-Louise. coaching? undrar jag .

Marie-Louise Falk har en impone»Det här gör jag – och det här gör jag »För mig började det egentligen inom rande bakgrund inom coachbranschen, inte. Och naturligtvis att som ICF coach idrotten där jag varit aktiv sedan jag var av företagande, styrelsearbete, hälsa och arbeta i enlighet med det coachande barn«, berättar Marie-Louise. friskvård – av att arbeta med utveckling 1/2015 GROW magazine /

21

PERSPEKTIV — § TEMA: PROFESSION COACH

»TAR MAN INTE BETALT för vad sina coachtjänster är värda - är man då professionell?

Enligt min uppfattning måste vi yrkesverksamma coacher bli bättre på att betalt för våra tjänster.«

MARIE-LOUISE's BÄSTA RÅD

förhållningssättet och följa och Att utveckla sig i sin uppfylla de 11 kärnkompetenprofession och att som serna och etiska riktlinjer som coach lära sig ta betalt för ICF definierat. Och verkligen sina tjänster. Har du fler för att lyckas förstå det ansvar detta innegoda råd och tips för att professionellt som coach bär!« utveckla sig professionellt? »Att möta människor med Också till dem som är i • Anlita din egen coach respekt och vara tydlig i coachuppstarten av sina coachöverenskommelsen med sina företag?

• Lev i den utvecklingsprocess du klienter – att skriva avtal och ”Att arbeta med sig själv följa dem, är ytterligare aspeksom coach för att utvecksom coach förespråkar ter på att verka professionellt. la sin professionella sida • Skaffa dig ett bollplank - support Att vara tydlig med de regler genom olika vidareutbildoch hjälp i frågor som rör ditt som gäller för samarbetet ningar var vi som sagt inne mellan sig själv som coach och på tidigare. yrke som coach och din sin klient. Och också att kunna Att själv bli coachad, det vill verksamhet om du driver eget säga nej till klienter, eller kunsäga att som coach ha sin der, som man som coach har egen coach, är också viktigt.

• Utveckla ditt nätverk - umgås problem med. Man behöver Själv har jag haft min egen med dem som redan är där du inte coacha allt som rör sig!« coach sedan 2007 när jag vill vara, de som lyckats, och lär »Det skulle jag säga är det ICF diplomerades.« av dem viktigaste. I övrigt är det upp »Att ha ett bollplank, skaffa till var och en som verkar sig support och hjälp i • Var aktiv! professionellt att definiera vad frågor som rör sitt yrke som professionen coach innebär för coach och sin verksamhet dem.« som företagare om man ska »Jo, en annan viktig sida som man hobby?« driva eget, är andra tips. Och att skapa inte får glömma när man talar om att »Enligt min uppfattning måste vi och utveckla sitt nätverk. Umgås med verka professionellt är ju att ta betalt för yrkesverksamma coacher bli bättre på dem som redan är där du vill vara, de sina tjänster!« att ta betalt för våra tjänster. som lyckats och lär av dem! Och signa »Det var bland annat en fråga jag Är man engagerad och tycker mycket upp på ICF om du är ICF coach, gå på fick av tidningen Driva Eget som gjorde är intressant och roligt är det så lätt för medlemsmöten och föreläsningar. Och en intervju med mig för ett tag sedan – andra att till exempel säga: ’Vi ringer så har vi nätet med alla sociala forum.

Hur och vad ta betalt? Och här skiljer Marie-Louise, hon fixar det här!’. Och Gå med i grupper på Facebook, Lindet sig mellan att vara professionell och så helt plötsligt befinner man sig i en kedIn och så vidare. Var aktiv. Det är icke-professionell. Per definition« situation med hur många projekt och också mina råd till nybakade coacher.« ”Att vara professionell är ju att yrkes- intressanta saker som helst att göra – »Att utveckla sin professionalitet mässigt utöva något för sin försörjning. men utan några inkomster. Inte heller handlar om att utveckla sig, skaffa sig till skillnad från en icke-professionell har man riktigt den tid man behöver erfarenhet inom sitt yrke - och att fortperson som utövar samma sak som hob- för sitt företag om man driver eget. bilda sig. Jag brukar säga att AT-läkare, by, av intresse och för nöjes skull, och då Resultatet blir att man bedriver en slags som ju får sin yrkeslegitimation efter som amatör. ideell verksamhet. Vilket jag själv har att de gjort sin AT-tjänstgöring, de kan Tar man inte betalt för vad sina coacherfarenhet av, också under mina år som mycket men de är inte är fullärda. Samtjänster är värda – är man då professioordförande för ICF Sverige vilket är ett ma sak gäller för en nycertifierad coach nell? Eller gör man det då som en slags oavlönat uppdrag i sig.« 22 �

GROW magazine 1/2015

§

TEMA: PROFESSION COACH

— PERSPEKTIV

»SVERIGE ÄR FAKTISKT BLAND DE LÄNDER I VÄRLDEN

som har flest ICF certifierade coacher i förhållande till folkmängden!«

Man har erfarenhet av ett visst antal timmar coaching vilket certifieringen kräver, men som coach är man inte fullärd.«

Han förstod och vi avslutade samtalet i bästa samförstånd.

Och han och hans psykologkollegor vidareutbildade sig till certifierade coacher.«

Och vi börjar tala om ICFs roll för att stärka professionalismen inom coachbranschen.

Jag undrar - Vad var det för frågor du drev under din tid som ordförande för ICF Sverige? »Sverige är faktiskt bland de länder i världen som har flest ICF certifierade coacher i förhållande till folkmängden. Vilket är glädjande, både för branschen och för ICF«, börjar Marie-Louise.

Att fler och fler också utbildar sig inom coaching är glädjande, konstaterar vi. Men vad tror du om framtiden? frågar jag Marie-Louise. Kommer det att fortsätta så? Och hur ser framtiden för coaching ut från ditt perspektiv, alltså behovet, eller marknaden för coaching? »Att intresset har ökat för att utbilda sig till coach är helt tydligt.

Idag är det också fler och fler yrkeskategorier som vidareutbildar sig inom coaching. Från stora fackliga organisationer till psykologer, som vi talade om tidigare, och lärare. Bland andra.«

»Förutom att kvalitetssäkra coachutbildningar och coacher, verkar ju ICF för att stärka den professionella coachens ställning och det gör vi i aktuella frågor som kommer upp efter hand och ger anledning det just detta.« »Under min tid som ordförande handlade det bland annat om hur olika myndigheter upphandlade tjänster där coaching ingår. Från ICFs sida besökte vi Arbetsförmedlingen, som ju för ett antal år sedan gick ut stort med jobbcoaching där också många mer eller mindre seriösa företag såg sin chans att hitta en nisch. Vilket också uppmärksammades i media och det inte till vår fördel precis, vi seriöst arbetande professionella coacher. Men det var då det.

Idag har Arbetsförmedlingen ändrat sin tjänstebenämning och de som sysslar med det här kallas inte längre jobbcoacher, utan handledare.« »Jag fick också ett samtal från en grupp psykologer i Kronobergs län”, fortsätter Marie-Louise.

»En ny upphandling låg för handen där det krävdes både psykolog- och coachutbildning. Psykologen som ringde undrade om de kunde få skriva sig som certifierade coacher eftersom de tyckte att den utbildning de gått som psykologer innehöll motsvarande kunskaper.

Jag svarade honom att det nog inte var en bra idé. Att vi coacher inte behandlar våra klienter vilket ni, psykologer, gör och att vi coacher skickar vidare klienter till er psykologer om vi märker att det är terapi de behöver och inte coaching.

Alla som har körkort till exempel, får ju heller inte per automatik taxikort om de så önskar.

»Vi vet också att coaching ger synbara resultat inom företagsvärlden. ICF hänvisar till exempel till undersökningar som gjorts om detta – return-on-investment.

Och de visar att om ett företag investerar i coaching så ger det 5 gånger pengarna tillbaka. Vilket är en god investering, eller hur?« »Så framtiden för coaching och oss professionella coacher, den ser god ut. Man kan ju också titta sig omkring och se hur världen ser ut idag. Har vi förbättrat samhället så att coaching inte längre behövs? Eller?

Ja, vad säger du själv?«

1/2015 GROW magazine /

23

COACHENS VERKTYG— § TIPS & TRICKS

SVÅRT

ATT KOMMA

IGÅNG I JOBBET ?

Längtar tillbaka till semestern?

Känns det tungt att ha börjat jobba igen? Att komma tillbaka till arbetet efter en ledighet är inte alltid så enkelt. Man vill ha kvar känslan av semester och jobbet, det har man skjutit i bakgrunden.

E

ller har du kanske haft en paus i din coachingkarriär? En period där du gjort andra saker och vill sätta igång din verksamhet som coach igen?

Du har kanske nyss startat eget och ska nu fortsätta att utveckla ditt coachingföretag?

Oavsett vad, så kan det kännas svårt att komma igång och börja arbeta igen.

Men här kommer några goda råd och tips om hur du kommer på banan och blir ditt bästa autentiska coaching-jag igen, oavsett om du är anställd eller egenföretagare!

24 �

GROW magazine 1/2015

MITT I VECKAN

Börja jobba mitt i veckan - då blir den första arbetsveckan kortare och ledigheten känns längre.

KALENDERN

Hur ser det ut i kalendern under hösten? Gå igenom. Boka redan nu in nästa längre ledighet, en långhelg, kanske? Något att se fram emot.

MAIL & POST

Checka upp - om du inte gjort det under ledigheten.

SORTERA, PLANERA Prioritera - Vad är viktigast att göra? Och när ska det göras?

KOLLEGALUNCH

Boka in någon, eller några, coachkollegor för lunch. Ett bra sätt att känna att man är back-in-business.

§

TIPS & TRICKS

»Jag kan inte koncentrera mig hittar inte FOKUS!«

— COACHENS VERKTYG

Tips & Tricks FÖR PROFESSIONELL UTVECKLING

»HUR KOMMER JAG PÅ BANAN IGEN? Känner mig lite ringrostig!«

» ... och hur kan jag bäst FÖRBEREDA mig?«

e

RINGROSTIG ? efter ledigheten

Inspiration: 101 Coaching Strategies and Techniques / MacMahon & Archer (2010)

Läs

e

Om du känner sig lite ringrostig efter din ledighet och tycker att du kan behöva »putsa upp« dig - pröva något av det här:

Gå tillbaka - Reflektera • Gå igenom dina anteckningar från tidigare cochingsessioner och välj ut de som var särskilt viktiga för dig. Reflektera över vad var det som gjorde just dem viktiga. - Vilka erfarenheter fick du? Och hur använde du dig sedan av dessa?

Notera.

• Välj ut en session som gav dig en speciell erfarenhet. Hur skulle du tackla den här coachingsituationen idag? Annorlunda eller på samma sätt? Varför? Notera.

• Läs om en favoritbok om coaching. Eller en du fått rekommenderad som innehåller många praktikfall. Notera de viktigaste och dina tankar om dem. De friskar upp gamla kunskaper om tekniker och verktyg som du kanske tappat.

• Plocka också ut ett par metoder eller tekniker som du skulle vilja pröva på en övningsklient eller på dig själv.

Processa - Få feedback - Gå en kurs • Lista olika coachingstrategier du vill pröva och planera när du ska göra detta. Notera dina resultat. Att skriva ner dina resultat så du kan gå tillbaka och följa upp dem är en nyckel i din utvecklingsprocess som coach.

• Tala med din närmsta chef eller en coachkollega som känner till ditt sätt att coacha - eller har sett dig coacha. Be om feedback på vad hon eller han verkligen uppskattar i din coaching.

• Att gå en fortbildningskurs är också en bra start efter ett uppehåll i din coaching.

Att gå tillbaka och reflektera kan hjälpa dig att komma på banan igen. Dessuton ger det dig ett värdefullt perspektiv på din egen utveckling som coach.

Gör • Erbjud en coachingkollega en coachingsession.

Som en slags »mini-start-up« efter ledigheten.

Be om feedback efter sessionen och gör noteringar.

• Undersök möjligheten att vara observatör under en session hos en coachkollega eller i en utbildningssituation. Du kanske också kan vara facilitator, eller assistent, på en kurs. Försök att få tillfälle att ge feedback på deltagarnas coachingar. Det skärper din observationsförmåga och din färdighet i att ge feedback.

» 1/2015 GROW magazine /

25

COACHENS VERKTYG — § TIPS & TRICKS

e FÖRBEREDELSER e Förbered dig med en ritual e ANDAS - 1 - 2 - 3 e Har du svårt att fokusera?

LY SSNA ANDAS

ACCEPTERA KÄNNA

TILLÅTA

INBJUDA

OBSERVERA

REFLEKTERA NÄRVARA

TILLMÖTESGÅ OMFAMNA

»Var uppmärksam på din andning.

Lägg märke till hur den tar uppmärksamheten bort från tänkandet och skapar utrymme.« Eckhart Tolle

E

tt sätt att skapa fokus före och efter en coachingsession, eller för den delen närhelst du tycker att du behöver det, är den här andningsövningen i tre steg. Du kan också göra den tillsammans med din klient för att hjälpa henne eller honom att slappna av före coachingen. Den fungerar också bra i tcoaching via telefon eller internet. Övningen lugnar sinnet, ger klarhet och minskar stess och oro. Och det i tre enkla steg:

S

itt bekvämt med rak rygg och båda fötterna på golvet en bit isär. Placera händerna på knäna med handflatorna uppåt. Sträck på ryggen, sänk axlarna, dra in hakan en bit och öppna upp bröstet. Blunda och öppna munnen en aning, slappna av i ansiktet, sedan i hela kroppen med känslan av att du fyller upp och expanderar din kropp.

Fokusera nu på din andning. Placera din ena hand på magen.

1. Andas långsamt in, andas in genom näsan. Känn hur andningen fyller din kropp ända ner till magen. Öppna upp bröstet och fyll dina lungor.

2. Håll andan och håll din kropp helt stilla medan du räknar till fyra eller så länge det känns bekvämt.

3. Andas långsamt ut, och det också genom näsan. Töm dina lungor fullständigt. Du känner hur din mage blir mindre och mindre, in mot ryggraden.

Repetera trestegsandningen tre till sju gånger medan du hela tiden fokusera på andningen.

26 �

GROW magazine 1/2015

A

tt som coach förbereda sig inför en coachingsession kommer naturligt för många, andra behöver lägga lite tid på att få in en förberedelseritual - en mental förberedelse som förbättrar närvaron och fokuserar och maximerar lyssnandet under coachingen.

Till detta kommer praktiska förberedelser som att gå igenom anteckningar, se till att papper, penna och eventuella hjälpmedel för coachingen finns nära till hands. Och - att stänga av mobilen.

O

m du inte redan har en personlig förberedelseritual, det kan till exempel vara övningar i mindfulness, medition, yoga eller ett mantra, kan du prova något av det följande som förberedelse inför varje coachingsession: • Tänk på något positivt, något du tycker om och som gör dig lugn, ger dig energi eller någon annan känsla du vill ta fram hos dig själv. Visualisera, sätt dig bekvämt och varva ner. Kanske med en varm dryck, till exempel.

• Om tankarna ändå snurrar - skriv ner dem på ett papper. Lägg ner papperet i en låda och dra igen den.

• Eller gör någon symbolisk rörelse som att ösa ut dina tankar genom fönstret för att tömma hjärnan.

• Om du vill höja din energinivå eller har överskottsenergi, gå ut på en kort men intensiv powerwalk om tid finns för det - eller sätt på din favoritmusik och dansa som en tossig!

Precis som det är för dina klienter är det det som du prövar dig fram till själv också det mest kraftfulla .

Till en början kanske du inte tycker att din förberedelseritual gör någon verkan, men ju mer du gör den, desto kraftfullare blir den.

§

— GROW magazine

GROW for it!

www.growmagazine.se info@growmagazine.se

1/2015 GROW magazine /

27

INTRYCK — § LEDAREN

PIA SUNDHAGE Sveriges drömchef & bästa coach (!?)

F

Trots sommarens nederlag i fotbolls-VM och den massiva kritik som följde på det, har förbundskapten Pia Sundhage inte bara under åren utsetts till Sveriges bästa fotbollscoach utan också till svenskarnas drömchef på kontoret!

Men vad är det egentligen som Pia Sundhage har som gör, eller kanske fram till i somras gjorde, henne så uppskattad som ledare och coach? För bortsett från VM-fiaskot för svensk damfotboll i Kanada kan ju inte hennes många och stora framgångar under alla år tas ifrån henne!

örutom att Pia Sundhage är en av Sveriges mest meriterande tränare som tränat klubblag och landslag över hela världen, varit förbundskapten i USAs damlandslag i fotboll och lett dem till VM-silver och guld vid Olympiska spelen både i London och i Peking, är hon den chef som svenskarna helst vill ha på kontoret!

Det visar en undersökning gjord förra året av Vasakronan, Sveriges största fastighetsbolag för kontors- och butiksfastigheter. Över 2000 kontorsanställda ombads att ranka en rad kända ledarprofiler från politiken och näringslivet utifrån vem de helst skulle vilja ha som chef och Pia Sundhage fick överlägset flest röster. Och detta i så gott som alla åldersgrupper och branscher. Mer än var fjärde tillfrågad sätter henne högst på önskelistan som sin drömchef.

Man ville alltså ha mer av coaching och det som händer på planen på kontoret. Och när svenska chefer ska ranka vilken ledare de anser har den mest inspirerande ledarstilen så har Pia Sundhage också legat i topp!

28 �

GROW magazine 1/2015

Men vad är det då som är så speciellt med Pia Sundhage? Hur kommer det sig att hon är, eller kanske har varit efter nederlaget i årets VM, så uppskattad, rent av folkkär, som coach och ledare?

Hur gör hon?

I en intervju i Svenska Dagbladet i september förra året säger hon så här:

Att spela på andras bästa fot ... ? Ja, vad Pia Sundhagen menar med det är

helt enkelt att man ska uppmärksamma vad andra är bra på och gillar, göra varandra ömsesidigt gott. Ge varandra kraft och energi. Så blir laget större än jaget och kan nå bättre resultat. Låter enkelt.

Men är det så enkelt, egentligen? »Hemlignheten« i Pia Sundhages ledarskapsfilosofi ligger alltså i att förstärka det positiva, att skapa positiv energi som smittar av sig, som inspirerar och gör att ribban kan höjas vad gäller förväntningar. Att förmedla »Så här bra är du, kan du göra lite mer?« och skapa känslan av »Javisst, jag kan spränga gränser!«.

Men först handlar det om att skapa förtroende som coach och ledare. Själv säger Pia Sundhage att hon lägger ner mycket tid på att bygga relationer - för prestation krävs en relation. En relation som bygger på respekt.

»MAN SKA SPELA PÅ ANDRAS BÄSTA FOT, HELT ENKELT!«

Spela på bästa fot - att leda med glädje, heter också den bok om positivt ledarskap hon skrev tillsammans med Elisabet Solin. Boken kom ut första gången 2010 på W&Ws förlag.

»En spelare har sagt att min passion för fotboll är extremt smittsam. Positiv energi sprider sig i ett lag och tillsammans gör vi varandra bra. Med mycket energi och glädje i laget orkar vi också med den stenhårda träning som krävs.

Vi har alla ett ansvar att bidra. Och förstärker man det goda smittar det i gruppen och lyfter laget. Man ska spela på andras bästa fot, helt enkelt!«

§

LEDAREN

— INTRYCK

»En spelare har sagt att min passion för fotboll är extremt smittsam. Positiv energi sprider sig i ett lag och tillsammans gör vi varandra bra.« Algarve Cup 2015 – damfotbollens ”Lilla VM” i Portugal.

Sverige vann över Tyskland med 4-2 i gruppspelsmatchen och kom på fjärde plats i turneringen.

Foto: Lena Weesar

Pias vinnande egenskaper ...

Anton Lundberg på Nyheter 24 har listat de egenskaper som han menar visar att Pia Sundhage är Sveriges bästa coach. Här kommer några. Kanske något att inspireras av? Som coach och som ledare och chef? ¢

Pionjär

Pia är pionjär inom damfotbollen.

Som fotbollsspelare bidrog hon till Sveriges EM-guld mot England då hon sköt in den avgörande straffen. Vilket fortfarande är Sveriges enda EM-guld.

För Sverige har hon gjort 146 landskamper med sammanlagt 71 mål. ¢

Är sig själv – alltid!

Hon vågar vara sig själv i alla sammanhang. Som till exempel när hon tog emot pris som världens bästa damfotbollstränare av Luiz Felipe Scolari.

Pia svarade med att sjunga för honom, något som både uppmärksammades stort och gladde den annars så stela och prestigefyllda fotbollseliten.

¢.

Egna, nyskapande motivationsmetoder

Pia Sundhage motiverar med sång.

När hon introducerade sig för den amerikanska damlandslaget i fotboll som ny tränare 2007 sjöng hon Bob Dylans The Times They Are A-Changin’. ¢

Professionell, erfaren, kunnig

Hon kan sitt område - fotboll. Pia har varit proffs i italienska Lazio och vunnit damallsvenskan med Jitex fyra gånger. Hon vet vad det är att vara fotbollsspelare och kan fotboll från »golvet« - eller rättare sagt, planen. ¢

Integritet

Pia står för vad hon tror på. Och hon gör saker på sitt sätt. Hon har bland annat tackat nej till att vid två tillfällen träffa USAs presidenter, både Bush och Obama, då hon blev inbjuden till Vita Huset i Washington efter USAs silver i VM 2011 och OS-guldet 2008. Den ena gången reste Pia hem till Sverige istället.

»7:1-metoden«

N

egativ feedback, eller kritik – hur hanterar Pia Sundhage det? För det är ju inte alltid en spelare gör bra ifrån sig.

V

äger man upp kritik med positiv feedback gör det mindre ont, menar hon, och hon kör stenhårt med vad hon kallar 7:1. Att sju positiva feedbacks väger upp en negativ. Alltså - hon ger alltid sju positiva återkopplingar innan en negativ.

Hon vill också få spelaren att själv analysera vad som gått fel, bland annat med hjälp av videosekvenser och frågan »Vad ser du?« Ofta kommer spelaren själv fram till vad hon kan göra istället.

Att också visa på det goda, det positiva, så att det bästa som görs på plan ska göras bra dubbelt så många gångare, är en annan metod Pia Sundhage använder.

A

tt alltid, konsekvent, förstärka det positiva - det är det det handlar om för Pia Sundhage som coach och ledare.

M

otgångar då, hur hanterar Pia Sundhage dem? Som till exempel efter sommarens stora nederlag i Kanada.

Ja, att leva här och nu och inte ta sig själv på så stort allvar, lär Pia ha sagt.

Och att se att livet har andra värden än just - fotboll!

1/2015 GROW magazine /

29

COACHENS VERKTYG — § METOD

ur Coachens verktygslåda:

GROW-modellen Goal

Way forward

GROW

Options

30 �

GROW magazine 1/2015

Reality

§

METOD

— COACHENS VERKTYG

+ GROW-modellen fungerar bäst inom tydligt handlingsinriktade och prestationsorienterade områden som arbetslivet och idrotten där klienten är högt motiverad.

- GROW-modellen fungerar mindre bra när klienten vill utforska mer filosofiska och existentiella aspekter av sitt liv och komma i kontakt med djupare sidor av sig själv.

V

ad passar bättre att ta upp ur Coachens verktygslåda här, i första numret av GROW magazine, än just GROW? En modell för coaching med rötter i den amerikanske tenniscoachens Timothy Gallweys tankar och insikter om människans inre potiential, »The Inner Game«, från 1970-talet.

Och en modell från den första generationes coaching - transaktionell coaching.

T

o Grow - att stötta sin klient i att växa, utvecklas och utnyttja sin inre potential, att hitta sitt bästa jag, är ju coachingens syfte. Till sin hjälp har den professionella coachen ett antal olika arbetsmetoder, verktyg och tekniker.

Världens kanske mest kända coachingmodell, som också satte coachingen på kartan, och som spreds inom företags- och businesscoaching från 1990-talet och framåt, är GROW. Sedan dess har coachingen utvecklats och det på många plan. Men syftet är detsamma. Att växa - to GROW.

D

et finns flera olika varianter av GROW men kärnan är densamma: G-R-O-W. På engelska: Goal - Reality - Options - Way forward.

På svenska: Mål – Nuläge – Möjligheter – Väg framåt.

GROW är en modell, ett ramverk för coachingen - en arbetsmetod där de olika stegen går i varandra och där den professionalla coachen har de olika stegen integrerat i sig. Här beskrivs den kortfattat och i klart avgränsade stadier.

Detta för att göra den tydlig. I verkligheten är GROW en följsam dialog, en »dans«, mellan coach och klient.

R GROW - EN MODELL, ETT RAMVERK

C

oachingämnet

Själva ämnet - som är utgångspunkten för samarbetet mellan coach och klient.

Efter att ha etablerat kontakt och känt förtroende för varandra bestämmer klienten tillsammans med sin coach ämnet för coachingsessionen.

Coachens uppgift är här att bland annat hjälpa sin klient att klargöra vilket område hon, eller han, verkligen vill fokusera på. Vilket klienten kanske inte alltid exakt kan uttrycka. Att tillsammans med sin klient utforska ämnet kan leda till att coachingen kommer på en djupare nivå, blir mer effektiv. Det är värt att lägga tid på detta eftersom här, i klientens fördjupade insikt om kärnan i sitt valda coachingämne, ligger en nyckel till klientens kommande framsteg.

Så - vad handlar det ämne klienten valt egentligen om?

G

= Goal – Målet GROW-modellen fokuserar på tydligt uppställda mål. Mål som gör att klienten kan lämna coachingsessionen med ett resultat - ett konkret och välformulerat mål för handling eller att sessionen i sig gett det som klienten önskat sig, satt som mål för samtalet.

Men även här kan klienten uttrycka sig svävande. Ämnet är tydligt, men vad klienten verkligen vill med det kan vara mer oklart. Coachen fortsätter med fördjupande frågor och utforskar tillsammans med sin klient ämnet ytterligare tills klienten har formulerat ett för sessionen realistiskt, och mätbart, mål.

= Reality – Nuläget Klienten beskriver hur nuläget ser ut i sitt valda coachingämne.

Här hjälper coachen sin klient att se situationen ur ett bredare perspektiv.

Att vidga klientens medvetenhet så att problemställningen tydliggörs ytterligare: Att klienten klargör sitt ämne, skalar av lager av antaganden och eventuella förutfattade meningar. Och uppmuntrar sin klient att använda ett så exakt språk som möjligt, också genom att ge exempel ur levande livet på vad han eller hon menar, eller antar, vara gällande.

Ju djupare man borrar, desto större är möjligheterna att hitta rätt i nästa fas av GROW, den lösningsfokuserade, där fokus ligger på klientens olika möjligheter och strategier att nå sitt mål.

O

= Options – Möjligheter Coachens uppmuntrar sin klient att hitta så många möjligheter, alternativa strategier eller val, som möjligt för att nå sitt uppsatta mål.

Ofta har klienten under samtalets gång redan hittat möjliga strategier.

Genom att som coach uppmuntra och få igång ytterligare flöde av idéer kan nya infallsvinklar för klienten öppnas.

Klienten har nu en lista med möjliga handlingsstrategier för att nå sitt mål vilka kommit ur klientens egen kunskap, erfarenhet, klokskap och kreativitet.

Vilken av dem som till slut kommer att väljas bestämmer klienten i nästa steg, Vägen framåt.

W

= Way forward – Väg framåt Vägen framåt, vägen mot målet.

När klienten bestämt sig för vilken väg, eller strategi, hon eller han vill fortsätta med är det viktigt att klienten också beskriver för sig varför just denna strategi valdes. Känns det rätt? Är motivationen på topp? Är klienten helt över-

»

1/2015 GROW magazine /

31

COACHENS VERKTYG — § METOD tygad om att det är rätt väg att gå? Är vägen realistiskt genomförbar?

Att grundligt analysera de olika handlingsalternativ hon, eller han, har kommit fram till och vad de kan innebära för klienten, är ytterligare en nyckel för klienten att lyckas, att nå sitt mål.

N

är så Vägen framåt, den övergripande handlingsstrategin, är tydligt uttalad och motiverad, är nästa steg att göra den till en handlingsplan med mindre, specifika och realistiskt genomförbara steg - vad som ska göras, varför och på vilket sätt.

När det ska göras, av vem och, inte att förglömma, när uppföljning och utvärde ring ska ske. Alltså – Vad, Varför, Hur, Vem och När. Som sedan följs

upp med Återblick och Utvärdering.

Här kan coachen också visa sin mer utmanande sida genom att till exempel ställa slutna frågor och ge feedback.

Detta för att hjälpa sin klient att checka av att hon, eller han, är fullt förankrad i sin handlingsplan.

En handlingsplan som följs upp och kan komma att revideras vid nästa coachingsession - då också ett nytt mål för sessionen sätts upp.

Allt i enlighet med GROW-modellen - ett cykliskt växande i konkret handlinginriktad form.

et är alltså coachens uppgift och ansvar att se till att klienten gör en grundlig bedömning av de olika stegen i sin handlingsplan och vilka framsteg de kan ge. Detta för att öka klientens engagemang, motivation och det egna ansvaret för att nå sitt mål.

Referens: Behaviourial coaching - the GROW model av Graham Alexander / ur Excellence in Coaching - the Industry Guide, ed Jonathan Passmore, Association for Coaching (KoganPage, 2010)

D K

lienten lämnar alltså en GROW-session med en konkret handlingsplan i handen.

SPRÅKLIG SKÄRPA ett exempel med precision

SPRÅKLIG SKÄRPA - Precisionsmodellen, en tankemodell för coachen att kategorisera sina frågor och för klienten att förtydliga vad hon, eller han, verkligen säger och menar, är ett användbart verktyg inom coachingen. Modellen hjälper också coachen att undvika att göra antaganden utifrån sina egna referensramar under coachingsessionen.

SJÄLVBEGRÄNSNING

SUBSTANTIV/ PRONOMEN

vad skulle hända om du gjorde det/inte gjorde det?

VERB

vad/vem menar du?

SPRÅKLIG SKÄRPA

vad menar du?

GENERALISERING är det sant?

32 �

GROW magazine 1/2015

»Establishing successful relationships and asking pertinent and probing questions are two fundamental dimensions of a good coach.« Graham Alexander

P

recisionsmodellen är en tankemodell som kan användas av coachen för att kategorisera och tydliggöra sina frågor. Modellen, framtagen av cocherna Graham Alexander och Ben Renshaw, gör det också möjligt för klienten att precisera sig språkligt och tankemässigt när hon, eller han, uttrycker sig i allmänna och generaliserande ordalag. Frågorna hjälper klienten att formulera vad hon, eller han, verkligen menar vilket hjälper klienten att granska sina antaganden, se en fråga i ett annat ljus, bredda sitt perpektiv och omvärdera sitt tankesätt.

D JÄMFÖRELSE

mer/mindre än vem/vad?

e coacher som arbetar enligt GROW kan till exempel använda modellen när klienten beskriver sitt nuläge, Reality, då coachen genom preciserserande öppna frågor leder sin klient i att beskriva och klargöra sin situation i nuläget. Modellen är också ett stöd för coachen som genom den undviker att göra antaganden utifrån sina egna referensramar.

§

COACHER SOM GJORT SKILLNAD

— UR ARKIVET

Gabriele Oettinger, Tyskland / USA - PhD i psykologi. Har ut-

vecklat en variant av GROW-modellen, WOOP – Wish, Outcome, Obstacle, Plan. En vetenskapligt grundad strategi för att uppnå mål och ändra vanor genom att tänka positivt, utnyttja dagdrömmar och fantasi.

Bakgrund: Professor i psykologi vid New York University och universitetet i Hamburg.

Personliga intressen: Hur vi kan använda vetenskapen för att förbättra våra liv.

Bästsäljare: Rethinking Positive Thinking: Inside the New Science of Motivation (2014).

Sir John Whitmore, Storbritannien – Performance

Consultan Leader. Är kanske det mest kända namnet bakom GROW-modellen vilken han populariserade i början av 1990-talet genom sin bästsäljande bok Coaching for Performance. Pionjär bland annat inom Business & Performance Coaching.

Bakgrund: Racerförare.

Idrottspsykolog. Företagskonsult. Med mera.

Personliga intressen: Bland annat bilsport.

Bästsäljare: Coaching for Performance – GROWing People, Performance and Purpose (i första upplaga 1992).

for it!« W O »GR ore itm

n Wh Sir Joh

MÄNNEN o KVINNAN med GROW!

»Increase your effectiveness as a leader – by helping others to develop and grow!« Max Landeberg

Graham Alexander, Storbritannien – Senior Alan Fine, Storbritannien / USA

- Executive Coach, med mera Medskapare till GROW-modellen.

Kollega med Sir John Whitmore och Gramham Alexander på 1970-talet.

Pionjär inom Performance Coaching.

Bakgrund: Golf- och Tenniscoach.

Personliga intressen:: Tennis. Golf.

Bästsäljare: You ALREADY Know How to Be GREAT: A Simple Way to Remove Interference and Unlock Your Greatest Potential (2010).

» People don’t leave organizations, they leave their leaders.« Alan Fine

Max Landsberg, Storbritan-

nien – Business & Leadership Coaching. Populariserade GROW-modellen genom sin bok The Tao of Coaching, översatt till 14 språk och såld i över 100 000 exemplar.

Bakgrund: Akademiker. Partner i Mckinsey & Co. Med mera.

Personliga intressen: Fotvandring. Bergsbestigning. Friluftsliv.

Bästsäljare: The Tao of Coaching – Boost your effictiveness at work by inspiring and developing those around you (i första upplaga 1996).

Executive Coach. Utvecklade GROW-modellen på 1970-talet. Kollega med Sir John Whitmore och Alan Fine vid samma tid. Och var en av de första att introducera Business Coaching i England.

Bakgrund: Organisaltionsutveckling inom IBM. Med mera.

Personliga intressen: Fotografering. Musik.Litteratur.

Bästsäljare: Supercoaching (2005) skriven tillsammans med Ben Renshaw.

Om Positivt Tänkande:

»You have to visualize the hardships and obstacles too!« Dr. Gabriele Oettingen

Fotobearbetning: Lena Weesar

1/2015 GROW magazine /

33

PERSPEKTIV — § TANKAR FRÅN EN COACH

TANKAR FRÅN EN COACH :

CECILIA HOFVING , diplomerad coach ICF

PROFESSIONELL COACHING vs MOTIVERANDE SAMTAL?

CECILIA HOFVING, beteendevetare, folkhälsovetare och coach. Projektledare för utveckling av fysisk aktivitet på recept (FaR) till barn och ungdomar inom Stockholms läns landsting. Utbildad i motiverande samtal, MI, och alkoholrådgivning inom Stockholms läns landsting samt till coach (ICF diplomering, coachande ledarskap).

34 �

GROW magazine 1/2015

Ibland är det svårt att riktigt veta var gränserna går mellan olika metoder och modeller med syfte att utveckla och underlätta förändringsprocesser.

Vari ligger skillnaderna? Och likheterna? Och kan man till exempel kombinera coaching med metoden motiverande samtal?

GROW magazine bad coacherna CECILIA HOFVING och JOHANNA NILSSON, båda med erfarenhet av motiverande samtal, MI, att reda ut begreppen. Cecilia utifrån sina tankar och efarenheter från hälso- och sjukvårdens perspektiv och Johanna utifrån sina erfarenheter inom Kriminalvården.

Cecilia börjar med att ge en bakgrund till båda metoder. Att notera är att hon använder begreppet coachning, inte coaching.

Vilken benämning man bör använda? Ja, om det tvista de lärda. Språkrådet rekommenderar coachning.

För GROW magazine är båda benämningar likställda.

§

C

OACHNING beskrivs på många olika sätt och den mest kända coachningmodellen är GROW (John Whitmore 1992). Det är en metod som utvecklats mycket senaste decennierna från första generationens coachning (transaktionell) som handlade om praktik och egenutvecklade metoder till den andra generationens coachning (ontologisk) som bygger på starkare teorier och metoder till tredje generationens coachning (transformation) som går djupare och lämnar mer bestående resultat.

Det var först på 1980-talet som coachning började användas i näringslivet i USA. Idag har många företag blivit intresserade av coachning eftersom de sett att den har effekt på deras affärer. Enligt International Coach Federation (ICF) har fyra professionella områden vuxit fram; Executive coachning, Business coachning, Karriärcoachning och Livscoachning.

En begränsad empirisk forskning har gjorts som visat på positiva resultat när individernas förmågor påverkats till det bättre (Kilburg, Thompson 1996) och mer forskning är på gång.

Coachning är ett verktyg att hjälpa andra människor att lösa problem, nå sina mål eller arbeta med en förändring som kan vara vad som helst i livet. Men i grunden handlar det om att frigöra potential. Det vill säga komma åt människors drivkrafter att bli mer sanna mot sig själva, att hitta sitt äkta jag. Det vill säga att leva utifrån sina värderingar och göra saker som man själv mår bra av. Med hjälp av en coach kan man helt enkelt må bättre och känna sig mer tillfredsställd i sitt liv.

En coach ser på klienten som en frisk individ oavsett om den har en diagnos. Om coachen upptäcker att personen behöver ett annat psykologiskt stöd ska hänvisning självklart ges till en annan profession som kan hjälpa personen med detta enligt ICF:s etiska förhållningsregler.

M

OTIVERANDE SAMTAL, Motivational Interviewing / MI, är en samtalsmetod som syftar till att hjälpa människor med förändring. Det handlar om att stärka klientens (patientens) egen motivation till förändring, att stärka det som redan finns. Metoden utvecklades av William R.Miller, fil. dr professor i psykologi, psykiatri samt

TANKAR FRÅN EN COACH

Stephen Rollnick, fil. dr i hälso- och sjukvårdskommunikation. Den första artikeln om MI presenterades 1983.

Metoden utvecklades från början inom beroendevården, inte från någon teori utan genom klinisk erfarenhet som genererat testbara hypoteser.

Idag finns mer än 25 000 vetenskapliga artiklar om MI. Metoden används i stor utsträckning inom hälso- och sjukvård och olika myndigheter.

MI har ett förhållningssätt som kan uppfattas som tekniskt eftersom det finns så välbeskrivet hur man som rådgivare ska förhålla sig. MI brukar beskrivas som en dans där man som rådgivare ska följa klienten.

Den största framgångsfaktorn för MI är graden av empati hos rådgivaren.

Ju större empati hos rådgivaren desto större sannolikhet att klienten lyckas.

Att kommunicera med människor på ett bra sätt är inget nytt fenomen.

I skrifter från Egypten 3 000 f.Kr. har man hittat avhandlingar som tar upp frågan.

V

AD ÄR DÅ LIKHETER OCH SKILLNADER mellan coachning och motiverande samtal? I MI pratar man om förändringshjulet (Prochaska och DiClemente`s), i vilken fas som personen befinner sig i, hur beredd hen är att göra en förändring.

I coachning används coachningstrappan som egentligen är samma sak, fast i en annan form. Syftet är att klargöra var personen befinner sig för att kunna motivera och ställa rätt frågor. Öppna frågor är nyckel

till dialog inom båda metoderna liksom att ta reda på personens värderingar, gåvor och talanger.

E

n skillnad är den kontext som personen befinner sig i när den träffar coachen eller rådgivaren. En person som vill utveckla sig själv söker självmant upp en coach, förhoppningsvis i en trevlig miljö.

Motiverande samtal används vid olika livsstilsförändringar till exempel att komma ur ett drogmissbruk eller kriminalitet. Beslutet att prata med en rådgivare har inte alltid individen kommit på själv utan blivit vägledd att ta kontakt med eller ta emot samtalsstödet. I MI finns möjlighet att som rådgivare få sina samtal kodade vid ett laboratorium vid Karolinska Institutet, vilket är hjälpsamt för att utveckla sin samtalsstil. Bedömning görs av hur samtalet förs vad gäller

— PERSPEKTIV

bekräftelse, öppna frågor, reflektion och sammanfattningar.

E

n annan skillnad kan vara att personen som arbetar med MI kallar sig rådgivare till skillnad mot coach. Personen som får stöd via MI kallas ibland patient istället för klient inom coachning. Benämningen i coachning visar ju på ett friskare förhållningssätt och mer jämlikt förhållande till personen som får stöd.

I båda metoderna har samtalet ett begränsat fokus, enligt de mål som klienten/patienten ställt upp, men det finns en skillnad. Ibland har rådgivaren i MI ett särskilt fokus, ett uppdrag att arbeta med en begränsad fråga, till exempel en friskvårdslots (hälsopedagog) som coachar personer i att komma i gång med fysisk aktivitet, men som inte har uppdraget att samtala om matvanor. I coachning kan det finnas en större frihet att se helhetsperspektivet, hela livets alla delar och föra ett samtal om det, beroende på vad personen vill beröra.

S

OM COACH TYCKER JAG båda metoderna är oerhört användbara och kompletterar varandra. Personer som utbildats inom MI i hälso- och sjukvården skulle kunna ha stor nytta av att gå en coachutbildning för att nå ytterligare på djupet med klienter/patienter. När företag i större utsträckning efterfrågar coachning och framförallt när det framöver kommer mer forskning om coachning tror jag det kommer vara en metod som kommer användas mer i hälso- och sjukvård och av myndigheter.

J

ag är själv utbildad inom MI och som coach. För egen personlig utveckling är coachutbildningen den som gett mig mest eftersom jag själv fick kartlägga mitt eget liv och vi kursdeltagare coachade varandra.

Ett uttryck som jag gillar är ”en klient kommer aldrig längre än vad sin coach är”. Styrkan i coachutbildning är att du har förmånen att ”dyka in i dig själv”. I och med min coachutbildning gjorde jag en resa som förändrade mig för alltid och som gjort mig öppen för att ta in nya saker i mitt liv, till exempel nu när jag utvecklar mitt eget företag - PROGRESSIS Hälsa & Coachning.

Cecilia Hofving Foto: Mikael Stenman

1/2015 GROW magazine /

»

35

PERSPEKTIV — § TANKAR FRÅN EN COACH

”

SOM COACH TYCKER JAG båda metoderna är oerhört användbara och kompletterar varandra.

Personer som utbildats inom MI i hälsooch sjukvården skulle kunna ha stor nytta av att gå en coachutbildning för att nå ytterligare på djupet med klienter/patienter.

Cecilia

---

”

OM DET GÅR ATT KOMBINERA professionell coaching med samtalsmetodiken motiverande samtal, MI? Utifrån min syn på coaching och MI så tycker jag att det går alldeles utmärkt. Jag gör det dagligen i min roll som uppsökare inom Kriminalvården.

Johanna

---

”

JAG ÄR SJÄLV UTBILDAD inom MI och som coach. För egen personlig utveckling är coachutbildningen den som gett mig mest, eftersom jag själv fick kartlägga mitt eget liv.

Cecilia

---

”

SOM COACH LEVER JAG själv i den förändring jag önskar se hos andra.

--- Johanna

”

ETT UTTRYCK som jag gillar är: »En klient kommer aldrig längre än vad sin coach är!«.

--- Cecilia

36 �

GROW magazine 1/2015

Professionell Coaching +

Motiverande Samtal

SANT!

J

a. Det är svaret på frågan. Ett tillitsfullt och tydligt ja. Och frågeställningen är om det går att kombinera professionell coaching med samtalsmetodiken motiverande samtal, MI. Utifrån min syn på coaching och MI så tycker jag att det går alldeles utmärkt. Jag gör det dagligen i min roll som uppsökare inom Kriminalvården.

Jag heter Johanna Nilsson och är en av femton hängivna uppsökare som arbetar på de tre säkerhetshäkten som finns i Stockholm. Jag och mina kollegor erbjuder de häktade samtal med mål att de ska vilja närma sig en förändring och komma bättre ut. Och under samtalen ska MI vara den metodik jag använder för att bidra till att den jag möter ska känna vilja till förändring.

P

rofessionell coaching är däremot inte en uttalad kompetens som ingår i arbetet inom Kriminalvården.

Som stolt ICF-coach känns det därför extra spännande att upptäcka hur mitt coachande förhållningssätt kan komplettera MI och bidra både på bredden och djupet. För det vet jag att det gör.

F

rivilligheten är en viktig utgångspunkt inom både professionell coaching och MI. Många av de häktade väljer att prata med mig just tack vare att de själva får välja. Även om personen har många års kriminellt leverne bakom sig finns oftast ändå en önskan om att kunna förändras och hitta nya vägar. Det känns hoppfullt och skapar mening i arbetet för mig. Frivilligheten är lika viktig för mig själv utifrån mitt egna perspektiv. Att jag har tillit till

§

TANKAR FRÅN EN COACH

— PERSPEKTIV

TANKAR FRÅN EN COACH:

JOHANNA NILSSON ,

certifierad coach ICF

PROFESSIONELL COACHING + MOTIVERANDE SAMTAL = SANT! min förmåga att möta de häktade där de är. Med intentionen att inte döma eller värdera.

I

nom både coachingen och MI är målbildsfokuset viktigt.

Det jag upplever som skillnad är att coachingen i större utsträckning fokuserar mer på vad målbilden i sin tur leder till. Vad måluppfyllelsen innebär och vad den leder till.

Ibland är det svårt för den jag möter att våga tro på vad de önskar och behöver i livet och då kan just det här coachande förhållningssättet skapa kraft under samtalet.

J

ag upplever MI som mer kantig än coaching. Det bör inte vara fler slutna frågor än öppna under ett samtal och ju fler komplexa reflektioner desto bättre. Under MI-utbildningen övade vi visserligen men betydligt mer begränsat än inom de coachutbildningar jag gått. Då var större delen upplevelsebaserad och vi coachade varandra med egna och äkta ämnen som berörde. När jag gick certifieringsutbildningen för att vidareutveckla mig som coach var det till och med jag själv som var huvudtemat. Hur jag själv kan nå min fulla potential. Som coach lever jag själv i den förändring jag önskar se hos andra. MI är mer ett sätt att samtala på för att locka fram förändringsvilja.

D

et här var mitt sätt att beskriva hur coachingen och MI kan samspela för mig. Även om det finns mer eller mindre stora olikheter runtomkring coachingen och MI så är jag så tacksam och glad över att ha förmånen att vara utbildad inom båda delarna och få arbeta med både och. Jag har stor hjälp av det tekniska och mer kantiga som jag upplever att MI ger. Och jag trivs toppen med att få sväva iväg i coachingens mjukare former där även visualiseringar och mer kreativa övningar ingår. Professionell coaching och MI är en perfekt match och kombination för mig. Så jag fortsätter att sprida mitt coachande förhållningssätt överallt där jag tror att det kan göra skillnad. Inte bara under samtalen med de häktade.

För skillnad, det vet jag att coaching gör.

Johanna Nilsson Foto: Jini Sofia

JOHANNA NILSSON, beteendevetare, projektledare och coach. Arbetar som uppsökare på ett säkerhetshäkte inom Kriminalvården med stödjande och motiverande samtal. Utbildning i motiverande samtal, MI, och alkoholrådgivning inom Stockholms läns landsting samt till coach (ICF diplomering, ICF certifiering, coachande ledarskap).

1/2015 GROW magazine /

37

KARRIÄR — § BRANSCHNYHETER

Branschnyheter. Ó AKTUELLA TEMAN PÅ HÖSTENS ICF-KONFERENS: »VETENSKAP INOM COACHING - TEORI MÖTER PRAKTIK«.

Science of Coaching. Theory meets Practice: Höstens ICF-konferens, som är öppen för bådre medlemmar som icke-medlemmar i ICF, innehåller tre huvudteman: - Mindfulness. Att vara fullt närvarande i coachingen av våra klienter.

Hur den gamla visdomsläran och samtidens rön inom neurovetenskap kan förbättra coachingens resultat.

- Klientens coachingförmåga. Kunskap om hur och varför beteende förändras. En djupdykning inom beteendevetenskapen. En ökad kunskap härom kan ge coachen användbara tekniker i sitt arbete.

Ó

»Bättre samarbete, höjd kvalitet på undervisningen och ökad medvetenhet om språkets betydelse för lärandet i alla ämnen. Det är några av effekterna i de skolor som under tre år deltagit i Skolverkets projekt för skolor i utanförskapsområden.«

I ett blogginlägg i början av året gjorde utbildningsföretaget Mindset en trendspaning om coachingens framtid under 2015. Så här skrev man bland annat i januari i år:

Det skriver Skolverkets på sin hemsida om den redovisning av projektet »Uppdrag att stödja grundskolor i utanförskapsområden« som kom i våras. Ett regeringsuppdrag som pågått under perioden 2012-2014 med syfte att utveckla fungerande och vetenskapligt grundande metoder för att stödja elever i deras kunskapsutveckling samt höja kunskapsresultaten.

Man har alltså nu på vetenskaplig väg kommit fram till att handledning och coaching fungerar för att utveckla undervisningen. Hela rapporten, eller redovisningen av regeringsuppdraget, finns att ladda ner från Skolverkets hemsid.

- Coachande handledning. Kollegahandledning. Hur man som coach kan arbeta tillsammans med en kollega som agerar observatör under coachingen. En möjlighet till värdeInstitutet för arbetsmarknads- och utfulla insikter i sin egen coaching, om bildningspolitisk utvärdering, IFAU, blinda fläckar och möjliga utvecklingshar ett eget regeringsuppdrag att utområden för förkovran. värdera insatsernas effekt på eleverKonferensen, som också går under nas resultat. Utvärderingen redovisas namnet ICF Advanced 2015, hålls i vid årsskiftet 2015/2016.

London i september är riktad till professionella coacher med längre erfaÓ GLOBAL ENKÄT TILL renhet inom yrket.

COACHER - 2015 Global Konferensen kommer också att kunna Coaching Survey ses på nätet.

»Inget är så praktiskt som en bra teori.« Kurt Lewin

38 �

GROW magazine 1/2015

TRENDSPANING 2015 Hur ser framtiden ut för coaching?

Ó SKOLVERKET: HANDLEDNING OCH COACHING - ETT LYFT

Den största och mest omfattande enkäten som hittills gjorts för att skapa en bild av hur coachingbranschen ser ut internationellt sett, började skickas ut i somras.

ICF International står bakom enkäten tillsammans med Pricewaterhouse-Coopers. och den riktar sig till medlemmar såväl som icke-medlemmar i ICF.

Intresset för coaching har aldrig varit så stort som nu. Antalet coacher växer explosionsartat liksom nya inriktningar inom området. Också fler utbildningsarrangörer visar sig på marknaden vilka specialiserar sig på att utbilda coacher.

Den vetenskapliga synen på coaching verkar växa och bli mer väletablerad. Modern coaching tar hänsyn till aktuell vetenskaplig forskning, bland annat de senaste rönen inom hjärnforskning, vilket gör det nödvändigt att hålla sig uppdaterad kring de vetenskapliga framstegen.

Den branta uppåtkurvan av coacher kommer att stanna av de närmsta åren. Certifikat inom coaching, vilket kommer att bli det mest eftertraktade, kommer att göra att marknaden blir mer stadig. Detta ställer också högre krav på coacherna som kommer att bedömas på en yrkesmässigt hårdare grund än tidigare, liksom av sina klienter.

Nu är det inte många månader kvar av 2015. Vi får se vad årets bokslut visar vad gäller coaching 2015.

»Se upp med erfarenhet eftersom det ofta hindrar dig att tänka annorlunda.

Varför, är ett bra ord.« Ingvar Kamprad

§ Ó ICFs STUDIE: THE 2014 ICF GLOBAL CONSUMER AWAREMESS I juli publicerades ICFs Årsrapport för 2014. Förutom att sammanfatta ICFs verksamhet under året, där man bland annat konstaterat att antalet medlemmar nu ökat till nära 25 000, redovisade man också forskningsstudien The 2014 ICF Global Consumer Awareness Study.

I studen, som genomfördes hösten 2013, har individer i 25 länder svarat på frågor om coaching, vad de vet om coaching och varför man anlitar en coach. Med mera. Studiens syfte var att kartlägga hur pass medveten allmänheten, eller konsumenterna, i respektive länder var beträffande coaching och coachingens resultat och nytta. Studien ger även insikter i klienternas motiv till att anlita en coach och det upplevda värdet av att en coach är meriterad/certifierad.

Bland de respondenter som anlitat en coach var det främsta skälet att man ville förbättra prestationsförmågan på arbetet, individuellt eller i team (42%), följt av utvidgade karriärmöjligheter (33%), ökad självkänsla/ självförtroende (31%), förbättrade företagsstrategier (29%) och balans mellan arbete/privatliv (27%).

Män var mer benägna än kvinnor att anlita en coach när det gällde sina yrkesmöjligheter, medan kvinnor i större utsträckning än män när det gällde balans mellan arbete/privatliv.

Vad det gällde coachens meriter/ certifieringar, svarade 83% av de som antlitat en coach att det var 'något' eller 'mycket' viktigt att en coach var meriterad/certifierad. Att notera är att medvetenheten om sin coachs meriter varierade. Bland de yngre, mellan 25-34 år, kände fler till sin coachs meriter, än bland de äldre. Samtidigt, oavsett ålder, uppgav hälften av de kvinnliga klienterna att de kände till sin coachs bakgrund.

Rapporten presenteras av som ett värdefullt redskap för coacher att förstå hur deras klienter tänker, att man utifrån denna kunskap kan fatta välgrundade beslut kring sin egen utbildning, professionella utveckling och i sin marknadsföring som coach.

Senast ICF gjorde en motsvarande studie var 2010, sedan dess har konsumentmedvetenheten om coaching ökat med 7%, skriver man i studien.

BRANSCHNYHETER

— KARRIÄR

ICFs 11 KÄRNKOMPETENSER & ETISKA RIKTLINJER för professionella ICF coacher - en kortfattad översikt

ICFs, International Coach Federations, bli medveten och därmed uppnå 11 KÄRNKOMPETENSER överenskomna resultat. för professionella ICF coacher 9. Utforma handlingar- förmågan

att tillsammans med klienten skapa tillfällen för kontinuerligt lärande, under coachingen och i arbetsliv/priKärnkompetens 1. Följa, och förstå, vatliv och att vidta nya åtgärder som innebörden av ICFs etiska riktlinjer mest effektivt leder till överenskomna och professionella standard - bland annat vad gäller uppträdande och att resultat. tydligt förmedla skillnaderna mellan 10. Planera och sätta mål - förmågan coaching och andra stödjade yrken. att utveckla och underhålla en effektiv coachingplan tillsammans med 2. Etablera coachingöverenskomklienten. melsen - att med sin klient komma överens om riktlinjer, praktikaliteter 11. Hantera framsteg och ansvarstagande - förmågan att hålla fokus på och de ansvarsområden som gäller vad som är viktigt för klienten och för samarbetet/coachingrelationen att lägga ansvaret för att agera hos mellan coach/klient. klienten.

B. SKAPA DEN ÖMSESIDIGA RELATIONEN A. ETABLERA GRUNDEN

ICFs, International Coach 3. Skapa tillit och närhet till klienten Federations, - förmågan att skapa en trygg, stödETISKA RIKTLINJER jande miljö som leder till fortlöpande för professionella ICF coacher ömsesidig tillit.

4. Coachingnärvaro - förmågan att COCHINGENS FILOSOFI vara fullt närvarande och att skapa Coaching enligt ICF bygger på att en spontan relation med klienten klienten är experten i sitt liv och i sitt genom att använda en öppen, flexibel arbete samt att varje klient är kreativ, och tillitsfull stil. resursfull och hel.

C. KOMMUNICERA EFFEKTIVT A. ICFs DEFINITION AV COACHING 5. Aktivt lyssnande - förmågan att Coaching är ett partnerskap mellan fullständigt fokusera på vad klienten coach och klient i en process som säger och inte säger, att förstå inneinspirerar klienten att maiximera sin börden i vad som sägs i förhållande personliga och professionella potentill klientens önskemål och att stödja tial. klienten i att uttrycka sig.

B. ICFs STANDARD FÖR ETISKT 6. Kraftfulla frågor - förmågan att UPPFÖRANDE ställa frågor som ger den information ICFs standard är en vägvisare för som behövs för på bästa sätt gagna coacher och omfattar följande omcoachingrelationen och klienten.

7. Direkt kommunikation - förmågan råden: professionell tillmämpning i stort, professionell tillämning mot att kommunicera effektivt under klient, privata och konfidentiella coachingsamtalen och att använda samtal och intressekonflikter. språket så att det har störst positiv effekt på klienten.

D. UNDERLÄTTA LÄRANDE OCH RESULTAT 8. Skapa medvetenhet - förmågan att integrera och korrekt utvärdera information från olika källor och göra tolkningar som hjälper klienten att

Vart tredje år gör internationella ICF en översyn av de etiska riktlinjerna i syfte att de ligger i tiden med den utveckling som sker inom branschen.

De etiska riktlinjerna i senast reviderad form antogs av ICFs internationella styrelse i juni i år.

1/2015 GROW magazine /

39

KARRIÄR — § JOBBFORUM

BB ER JO ION T ör UA m f ion IT oru uss an

S

- f isk ell bd em job cher a co

› VARFÖR LYCKAS JAG INTE I MIN VERKSAMHET SOM COACH? ‹

En viktig men på sätt och vis »dold« fråga som man kanske inte gärna talar öppet om, men som bör lyftas fram och diskuteras för att hitta möjliga lösningar på.

- En fråga som faktiskt berör hela coachingsamfundet!

40 �

GROW magazine 1/2015

§

JOBBFORUM

— KARRIÄR

» Men varför lyckas jag inte i min verksamhet som coach? «

... MISSTRÖSTA INTE! HÄR KOMMER GODA RÅD & REKOMMENDATIONER!

•S S

JOBB SITUATIONER - forum för jobbdiskussion coacher emellan

ituation

andra har gått igenom utbildningen till professionell coach. Diplomerat och certifierat sig, hon fortsätter med vidareutbildningar och ser en framtida karriär inom coachingyrket. Hon vet att hon är på rätt väg, känner sitt kall och branschens löftesrika framtid.

Hon får ett antal betalande klienter och uppdrag och söker aktivt fler.

Sandra trivs i sin roll som coach men det är också slitsamt, känns osäkert och ganska ensamt utan dagliga arbetskamrater. Periodvis är det också kämpigt ekonomiskt eftersom inkomsterna är oregelbundna. Och nu, efter ett par år som professionell coach börjar hon fundera på om hon verkligen valt rätt ...

Känns det kanske igen?

Det är inte helt omöjligt för statistiken säger att Sandra inte är ensam.

Varje år startar initiativrika personer coachingföretag med ett brinnande engagemang att uppfylla en dröm om förändring. En förändring i sitt eget och i sina blivande klienters liv till något större och mer meningsfullt. Men - alla lyckas inte fullt ut.

I en studie som ICF gjorde för några år sedan visade det sig att över hälften slutade inom professionen inom fem år. Medianlönen för professionella coacher med betalande klienter var knappt 15 000 kr i månaden, 17% kunde ta ut en lön runt 25 000 kr i månaden.

Nu är det här statistik som Internationella Coach Federationen tagit fram och den är några år gammal, men i stort kan den nog kanske sägas motsvara förhållandet i Sverige och Norden.

Men misströsta inte – här kommer råd och rekommendationer till dig som kanske befinner dig i en liknande situation som Sandra!

•• R S

åd

å varför lyckas inte Sandra inom coachingyrket? Och vad kan hon göra för att ha större möjligheter att lyckas?

För att kunna svara på det krävs en hel del självreflektion. Och det med frågor som varje coach, och alla blivande coacher, bör ställa sig också innan coachingen görs till en karriär.

Det menar Craig Carr, coach PCC, CPCC och tidigare utbildare vid The Coaches Training Institute med huvudkontor i London i en artikel i tidskriften Choice, volym 11/1.

MOTIV – PROFESSIONALITET – FÖRETAGANDE är tre områden Craig Carr tar upp vilka man bör reflektera över innan steget till ett karriärsbyte tas fullt ut. Alltså sina motiv till varför man utbildade sig till coach och nu vill starta upp, eller redan har sitt coachingföretag, sitt förhållningssätt till professionalitet och sina kunskaper i företagande.

»

1/2015 GROW magazine /

41

KARRIÄR — § JOBBFORUM

3 STEG

mot

FRAMGÅNG !

R motiv professionalitet R företagande R DIN PROFESSIONALITET? v Vad innebär professionalitet för dig? Och hur visar du

den? Hur gör du skillnad? Det är också frågor man bör ställa sig, enligt Craig Carr.

MOTIV? u TaDINA en stund och reflektera över varför du utbildade dig

Sandra är utbildad certiferad coach med några års erfarenhet i yrket. Inom coachingsamfundet vet alla vad det står för. Men vet människor utanför branschen vad det egentligen innebär? Kanske - kanske inte ...

Professionalitet handlar bland annat om yrkesetik, yrkeskunnande och integritet. Och här finns det en mängd frågor Sandra kan ställa sig, som till exempel: Vad betyder yrkesetik för mig? Och följer jag de etiska regler Det finns lika många motiv som individer och här är exem- jag förbundit mig till? Vilka är mina klinter och kunder? Har jag den kompetens jag behöver för att kunna möta dem på pel på två ytterligheter: • Peter har just gått igenom en kämpig tid både i jobbet och bästa sätt? Och är det verkligen det jag erbjuder som coach som de söker? Eller kan det vara något annat? Har jag någon privat. Nu utbildar han sig till coach främst, vad det visar sig speciell kompetens som jag använder i min coaching som jag om han ska vara riktigt ärlig, för sin egen personliga utveckling. Vilket inte på något sätt är fel i sig. Men är det tillräckligt kan vidareutveckla? Och hur presenterar jag mig som professionell coach? Gör jag det på ett sätt som alla kan förstå? Även för att göra coaching till en framtida karriär?

• Anna, å sin sida, ser utbildningen ur en annan synvinkel. de som inte känner till vad coaching verligen innebär?

Hon ser coaching som något som något som ligger i tiden.

— Så hur gör Sandra skillnad? Och hur visar hon sin Hon hoppar helt enkelt på en trend och tycker om tanken att professionalitet? kunna skriva Coach på sitt CV. Till motsats från Peter har hon Det har naturligtvis Sandra också det bästa svaret på själv. inget direkt intresse av sin egna personliga utveckling. Vilket Anser hon att hon bör fokusera på att utveckla sin professioheller inte är fel i sig. Men, kan man fråga sig - har hon egentlinella sida handlar det mycket om att «göra» och »synas«, att gen förstått innebörden av sitt blivande yrkesval? vara aktiv - skaffa sig goda referenser, utveckla vissa kompeOlika motiv och olika sätt att närma sig ett karriärsbyte till tenser, nätverka och skapa kontakter, vara med där det »hänprofessionell coach. Och olika förmåga att nå framgång inom der« saker, initiera aktiviteter och söka samarbeten. Och här coachbranschen, menar Carr. Exemplen är som sagt ytterligrekommenderas Sandra att också anlita sin egen coach med heter och är just bara exempel för resonemangets skull. större erfarenhet än henne själv. För att helt enkelt aktivt jobba på att bli den bästa, mest professionella coach hon kan bli. Och — Så vilket, eller vilka, var Sandras motiv till att utbilda det utan att ge avkall på sin genuina personlighet, sitt äkta jag, sig till coach? sin integritet.

Ja, det vet hon naturligtvis bäst själv. Om hon så vill, så reTill detta behövs också en god portion uthållighet, tålamod kommenderas hon att ta hjälp av en coach med större erfaren- och förmåga att ställa sig över »bruset där ute« av motsägesehet än henne själv för att komma fram till kärnan i sina motiv. fulla uppfattningar om vad professionell coaching är.

För att därifrån gå vidare och utvecklas inom sitt yrke.

Säger Craig Carr. till coach. Ja, vilket, eller vilka motiv, hade du? Ju tydligare och ärligare du är mot dig själv vad gäller dina motiv desto mer vet du också om och hur du kommer att lyckas, säger Craig Carr.

42 �

GROW magazine 1/2015

§

JOBBFORUM

— KARRIÄR

DU SOM FÖRETAGARE? w Hur är du som egenföretagare? Och din affärsmässiga

förmåga, hur är det med den?

Att starta och driva en coachingverksamhet handlar ju inte enbart om att coacha klienter. Man blir egenföretagare med allt vad det innebär - marknadsföring, att hitta klienter och kunder, administration, ekonomisk redovisning och så vidare.

Vilket både tar tid och kraft i anspråk.

Det är också den tredje aspekten Carr tar upp och för att lyckas med sin verksamhet bör man därför tänka till över sin roll som företagare. Också innan man startar upp.

Man är sin egen. Har frihet att styra över sin tid, sitt arbete och dessutom göra det man brinner för och tror på. Men här finns också ett visst mått av ensamhet utan dagliga arbetskamrater och en otrygghet, vilket Sanna känner av vad gäller sin ekonomi. Vissa månader går det väldigt bra, andra månader mindre - vilket betyder lägre inkomster.

— Är det någon sida av sin roll som företagare Sandra bör undersöka närmare och utveckla?

Om det är det hon kommer fram till finns det stöd och råd att få. Dels genom sajter på nätet som verksamt.se. Och NyföretagarCentrum, som finns runt om i landet, ger kostnadsfri rådgivning till Start-up-företag, men även råd och stöd till dem drivit sitt företag en tid.

Coaching - Sandra bör naturligtvis också anlita en egen coach som nischat sig på småföretagare om det nu är någon aspekt i sin roll som företagare hon vill utveckla. Eller leta upp en mentor som kan dela med sig av sina erfarenheter. Skaffa sig bollplank och ta kurser inom de områden av att driva eget företag som hon känner sig osäker på. Nätverka - och varför inte gå med i ett nätverk för småföretagare? Det finns på de flesta orter i landet.

Skärskåda dig själv vad gäller dina motiv, din professionalitet, ditt företagande – de tre grundstenarna i att bygga upp en framgångsrik coachingverksamhet.

Det är Craig Carrs bästa råd.

Har du andra förslag till Sandra än

de som kommit fram i artikeln?

Kommentarer, feedback?

Eller egna erfarenheter som du vill dela?

M

JOBB

SITUATIONER - forum för jobbdiskussion coacher emellan

aila dem till:

info@growmagazine.se Skriv Till Sandra i ämnesraden.

För den personliga integritetens skull är Sandra ett fingerat namn.

Har du något jobbrelaterat problem du vill lyfta upp? Någon situation som du vill diskutera, föra ut till andra coacher, diskutera och få råd om?

Maila dem till samma adress:

info@growmagazine.se OM DITT BIDRAG SKULLE PUBLICERAS – och om du vill vara anonym anger du detta med ett fingerat namn i mailet.

» GRÄV DJUPT – OCH DU KAN HITTA GULD!«

G

räv djupt i dig själv som coach - och gör det tillsammans med en coach som är mer erfaren än dig själv.

Med detta som utgångspunkt kan Sandra hitta nya och utvecklande vägar ut ur den jobbiga situation hon just nu upplever att hon befinner sig i sitt arbete som coach.

Med den nya energi hon kan få har hon de största möjligheterna att utvecklas till att bli den bästa, mest framgångsrika och professionella coach hon är ämnad till att bli!

Rådet till Sandra är alltså:

GRÄV DJUPT - GRÄV EFTER GULDET DU HAR INOM DIG!

1/2015 GROW magazine /

43

UR ARKIVET — § COACHING - HISTORIA

VÄRLDSBERÖMT COACHMUSEUM i Belém, Lissabon Museu Nacional dos Coches, som har världens största samling av coches, »coacher«, ligger i Belém, en del av Lissabon, och är en av Portugals mest besökta muséer.

Men här hittar man inga spår av månskliga coacher. Varken mumifierade eller idag levande.

Däremot finns det i muséet ett 70-tal mer eller mindre rullande sådana från 1500-talet till början av förra sekelskiftet.

Ett besök på muséet ger en inblick i utvecklingen av coachens ursprungliga form och skepnad - kocsi szeker. En hästdragen vagn från byn Kocs.

En vagn som blev eftertraktad i hela Europa för sin lätthet, snabbhet, eleganta styrka och fjädrande bekvämlighet.

Och en vagn som 600 år senare inte bara gett sitt namn, och det på många språk, till praktfulla hästdragna paradvagnar, enklare promenadekipage, vardagliga kärror och dagens långfärdsbussar - utan också till en hel yrkeskår av coacher världen över!

Coche dos Oceanos - Triumfvagn. En gåva av Portuglas ambassadör i Rom till påven Clemens XI. 1716. Italiensk barock. Figurerna i guld representerar mötet mellan Atlanten och Indiska oceanen.

N

u ligger byn Kocs, där man på 1400-talet började tillverka de uppskattade vagnarna bland den förmögna europeiska adeln, inte i Portugal utan i Ungern. Men Portugal, som den rika sjöfararnation den en gång var, hade ett omfattande kungligt hov som värdesatte att både att färdas bekvämt och praktfullt påkostat.

44 � GROW magazine 1/2015

Ryktet om kocsi szeker, vagnarna från Kocs, spred sig genom postgången. Den tysk-italienska furstefamiljen Thurn und Taxis, som lade grunden till det moderna postväsendet i Europa och fram till 1800-talets mitt också hade monopol på stora delar av detta, tog de första hästdragna postvagnarna i bruk år 1660. De utgick från byn Kocs,

Cocheiro Mor da Casa Real - Huvudkusk - och Sota da Casa Real - Förridare - från det kungliga portugisiska hovets stall. Båda klädda i ceremoniella livréer i engelsk stil. 1800-tal.

Coche do Infante D. Fransisco - Prins Fransiscos kaross. Portugal. Början av 1700-talet.

färdades på landsvägar till Europas huvudstäder och blev ursprunget till dagens »coacher«.

I det tyskspråkiga Wien fick de namnet »kutsche«. I Paris »coche«. I Rom »cocchio«. Och när engelsmännen tog ordet i bruk blev det - »coach«.

§

COACHING - HISTORIA

— UR ARKIVET

Det kungliga hovets överflytt till Brasilien 1807 - här på kajen i Belém dit man färdats i olika typer av vagnar och färdmedel, coches.

Efter Napoleon I’s invasion av Portugal flyttade det portugisksa hovet, mellan 10 000 - 15 000 personer, till Brasilien.

I mer än tio år kom Portugal att styras från andra andra sidan av Atlanten, från Rio de Janeiro.

Målning i Museu Nacional dos Coches.

Foto: Lena Weesar

Cadeirinha - Bärstol. Transportmedel som bars av män. Portugisisk Empir.

Tidigt 1800-tal. Denna tillhörde Joaquim Pedro Quintela, greve av Farrobo.

D

et var också i England, vid universitet i Oxford, som man först började använda uttrycken coach och coaching - på universitetslang med betydelsen en handledare eller intstruktör som tog, eller ledde, en student fram till examen.

En slags »transport« eller process där studenten fördes från en plats till en annan - från sin nuvarande situation till

Sege dos Óculos -»Glasögon«-schäs.

Resefordon. Portugal. Slutet av 1700-talet.

den situation han vill befinna sig i, vilket också är det som begreppet coaching står för idag.

På 1830-talet började alltså coaching användes på universitet i Oxford. 1861 inom idrotten.

Som fackområde har coaching influerats från många håll, bland annat av psykologin, terorier och metoder inom

Landau do Regicidio - Regicidens landå.

Resefordon. Tillverkad av F.J. Oliveira, Lissabon, år 1900. Den vagn kung Carlos I och hans familj färdades i vid det attentat i Lissabon som tog hans liv 1908.

områdena personlig utveckling, ledarskaps- och organisationsutveckling och från pedagogiken inom vuxenutbildning. Med flera.

Sedan mitten 1990-talet har coaching successitvt utvecklats till ett eget ämnesområde.

1/2015 GROW magazine /

45

KARRIÄR — § REFLEKTION

»We are all SAME, SAME - BUT DIFFERENT ...« V

i är alla lika - men ändå så olika ...

Våra personliga erfarenheter, intressen, ambitioner, vår livssituation och de förväntningar vi har på livet sätter sin prägel på vem vi är - och vem vi vill vara. Vilket också förändras och utvecklas.

På olika sätt. Och det är också just här en coach kan komma in och föra fram, stötta individen i att utvecklas och växa i den riktning hon eller han önskar.

Att som coach känna sig själv, och att som klient förstå sig själv, är en nyckel i att lyckas.

T

ill coachens och klientens hjälp att nå självkännedom finns bland annat ett antal verktyg, personlighetstest eller profilanalyser, som mäter och kartlägger olika områden och riktningar i individens personlighet - mönster i beteende, tankar, känslor, kommunikations- och inlärningsstil, vad som motiverar - hur vi hanterar livet.

Testen, eller analyserna, resulterar i ett underlag, ofta i en slags kartbild, ur vilket strategier kan utformas för att förstärka klientens utveckling.

Några av de verktyg som idag används inom coachingen är DISC och Enneagram, och i rekryteringssammanhang MTBI Myers-Briggs och JTI, som bygger på C G Jungs typologi-indikator.

P

rofilanalyser används alltså ofta i rekryteringssammanhang och inom grupp- och teamutveckling, säljutbildningar och ledarskapsutveckling.

46 �

GROW magazine 1/2015

»We are all same, same - but different ... « - ett talesätt från Västafrika.

eller: vi är alla så lika - men också så olika ...

A

tt använda sig av personlighetstest, eller profilanalyser, är ett sätt att nå självinsikt. Ett annat är genom reflektion, självreflektion, där det också här finns en mängd metoder att använda sig av. En botanisering bland olika personlighetstest liksom bland metoder i självkännedom kan vara aktuellt att återkomma till i kommande nummer av GROW magazine.

A

tt som coach vara medveten om sin egen personlighet och sitt sätt att arbeta är angeläget för att lyckas i sin coaching. Liksom att som coach möta varje klient med ett ett öppet sinne, nyfikenhet, för att försöka utröna vilken coachingmetod som fungerar bäst just för denna klient - som ju också har sin egen personlighet.

S

å ... Hur påverkar coachens egen personlighet hans eller hennes sätt att arbeta? Vilken erfarenhet har du som coach av detta? Och hur anpassar du ditt sätt att coacha olika personligheter?

§

TEST & TÄVLING

— GROW magazine

TÄVLING!!

HUR SKULLE DU

COACHA »Coches«?

MAILA ditt svar! senast 20 oktober

ö

TEST

VINN! en artikel om dig själv som coach!

ö

TESTA DIN FÖRMÅGA ATT COACHA OLIKA PERSONLIGHETER! DE BESVÄRLIGA "COCHES"!

TESTA - att coacha de besvärliga »coches« från

Museo Nacional dos Coches från föregående uppslag och deras olika karaktärsdrag. Men inte bara det ...

Ta chansen! - att bli presenterad i nästa nummer av GROW magazine - i ett personligt porträtt av dig som coach!

Skriv ner - några rader om hur du skulle coacha de olika »coches«.

Maila -

ditt svar senast den 20 oktober till - info@growmagazine.se - och du har chans att komma i närbild i nästa nummer av GROW magazine!

Men - ta det hela inte alltför seriöst, ta det mer som en slags tankelek - med en seriös baktanke!

1/2015 GROW magazine /

» 47

GROW magazine — § TEST & TÄVLING

VINN! en artikel om dig själv som coach!

TÄVLING!

Maila ditt svar senast den 20 oktober till info@growmagazine.se

u Den GYLLENE TRIUMFVAGNEN v Den BAKTUNGA BÄRSTOLEN w Den SNABBA LANDÅN

ö

ö

D

en GYLLENE TRIUMFVAGNEN är verkligen svår

att leda fram under coachingsessionerna.

Hon vill absolut inte bli avbruten och hon fyller dem med redogörelser om sina fantastiska framsteg sedan det senaste samtalet ni, eller rättare sagt, hon hade med dig, sin coach.

Triumfvagnen broderar ut och förgyller, blir förvånat stött när du försöker flika in en fråga. Denna din klient går, enligt sig själv, storstilat fram mot de mål hon själv satt upp.

Och inget kan stoppa henne - absolut inte heller du med din coaching ...!

Men hon säger att hon ääälskar era sessioner, att du är en heelt faaantaastisk coach - att du enkelt måste vara den allra bästa av alla i heeela världen !! ® Hur skulle du bemöta en klient som Triumfvagnen?

En klient som självcentrerat och med stor emfas, snudd på skrytsamt, dominerar och breder ut sig under coachingsessionerna. Utan att visa något egentligt intresse för din coaching och vad den kan tillföra henne.

Hur skulle du coacha henne?

u 48 �

GROW magazine 1/2015

D

en BAKTUNGA BÄRSTOLEN går nästan inte

att rubba ur fläcken.

Hon står där hon står. Fast förankrad i sina uppfattningar trots att hon säger att hon vill utveckla sig, hitta nya vägar i livet. Målet har hon tydligt framför sig. Att få ett nytt jobb. Just det - att FÅ ett nytt jobb.

Det var det hon sagt till Arbetsförmedlingen som skickat henne till dig för coaching.

Under samtalen vill hon att du ska tala om exakt vad hon ska göra och hur hon ska göra det. Helst ska du ju förstås hitta ett jobb till henne - eller varför inte erbjuda henne ett? ® Hur coachar du en Baktung Bärstol?

En klient som förväntar sig att du, hennes coach, ska lösa hennes problem. Göra jobbet åt henne. Tala om för henne vad hon ska göra och helst också göra det åt henne!

v

D

en SNABBA LANDÅN

susar in med andan i halsen och susar ut innan du knappt hunnit säga »Hej då« …

Han är alltid på språng, har tusen bollar i luften. Han är charmig, idérik och företagsam. Ligger före sin tid och, som du tycker, börjar ta över din roll som coach - för han har börjat coacha sig själv! Redan efter en kvart av sessionen är samtalet klart från hans sida. Han har tröttnat och han vet precis vad hans nästa steg mot sitt mål - för stunden - är.

För det har han ju coachat fram själv på några minuter, och han börjar snegla mot klockan … Målet för stunden, ja, för han kommer alltid med nya idéer. ® Hur förhåller du dig den Snabba Landån?

Som har så bråttom att han knappt hinner sitta ner. Som har så många idéer att du knappt hänger med. Som börjar coacha sig själv för att han tycker din coaching går för långsamt.

Hur coachar du en klient som honom?

w

§ VINN! en artikel om dig själv som coach!

TEST & TÄVLING

— GROW magazine Maila ditt svar senast den 20 oktober till

TÄVLING!

info@growmagazine.se

x Den MYSTISKA SCHÄSEN y Den TREVLIGA KAROSSEN Hur bemöter jag klienter som de besvärliga »coches«? ö

D

en MYSTISKA SCHÄSEN

förstår du dig inte riktigt på.

Han har något dolt, något du inte kommer tillrätta med. Det är som han betraktar dig, sin coach, och era sessioner utifrån, genom ett par skyddande glasögon.

Han är strukturerad och resultatinriktad. Han går stadigt framåt mot sitt mål att på sikt expandera sitt företag. Han utvecklar sitt nätverk, får idéer till produktutveckling. Men - det är något med honom som ger dig rysningar ... ® Hur hanterar du en klient som den Mystiska Schäsen?

En klient du känner obehag av.

Som du inte riktigt vet var du har.

Som gör dig osäker.

Hur coachar du honom?

x

D

ö en TREVLIGA KAROSSEN

tänker i första hand på andra. Är empatisk och tålmodig, eftertänksam och vänlig. Men har svårt att bestämma sig.

Efter ett antal coachingsessioner har ni ännu inte kommit fram till vad coachingen ska leda till för henne. Hon säger att hon måste tänka efter. Men vad du vet är att den Trevliga Karossen vill diskutera målen med coachingen hemma, med sin familj. Och det för att alla ska vara överens - vilket de aldrig verkar bli …

När du försöker få henne att fokusera på sig själv glider hon undan. Säger att förändringar inte är lätta att ta ställning till. Att det tar tid, men att hon verkligen vill förändra sitt liv – för sin familj, skyndar hon sig att tillägga.

Vem som bokar in hennes ccoachingsessioner hos dig?

Jo, det gör hennes man ...

Anpassar jag min coaching till olika klienters personligheter?

Det är frågor som är angelägna att ställa sig själv som coach inför mötet med sina klienter.

Foton: Lena Weesar

® Och hur skulle du förhålla dig till den Trevliga Karossen?

Som är så vänlig och sympatisk men så osjälvständig och aldrig kan bestämma sig?

Hur coachar du henne?

Påverkar min egen personlighet mitt sätt att arbeta som coach?

y 1/2015 GROW magazine /

49

INSPRIATION — § RETREAT

retreat: att bara få vara ...

50 �

GROW magazine 1/2015

§

RETREAT

— INSPIRATION

RETREAT / PORTUGAL

PLATSER I VÄRLDEN - FÖR INSPIRATION, TANKAR, AVKOPPLING

CABO DA ROCA

ATMOSFÄRISK FRIHET

- På yttersta kanten av Europa.

D

et finns inget mer land, bara hav.

Hav och rymd. Luft och ljus mot en horisont som sträcker sig över Atlanten.

Någonstans där borta ligger Amerika.

Luften är mjuk. Tanken fri. Kan flyga vart den vill. Inga störande ljud utom turisters pladder, upptagna med sina kameror och selfies.

Vi står på den yttersta udden av Europa.

Cabo da Roca - kontinentens västligaste plats. 38°47’N 9°30’W. Det är 42 km till Lissabon.

En fyr. En restaurang En äldre man rostar kastanjer för 2 € påsen.

Cabo da Roca - en av världens yttersta platser. Men inte världens ände.

En plats, ett mellanrum, där tanken kan flyga fritt.

Foto: Lena Weesar

1/2015 GROW magazine /

51

INSPRIATION — § RETREAT

SINTRA

ROMANTIK. MAGI. MYSTIK.

- En Kunglig Retreat.

I

bergen ovanför Lissabon ligger Sintra.

Sintra, mitt Eden! skrev Lord Byron.

Han var här.

H C Andersen likaså.

Men först kom morerna, sedan munkarna. Så de portugisiska kungligheterna. Från Lissabon på retreat med sina stora hov under sommarmånadernas svala bris i Sintras berg.

Vi går på branta kullerstensgator till Quinta da Regaleira, det mytomspunna slottet full av esoterisk, gåtfull symbolik.

Tar en kaffe på Piriquita. Med en Queijada, Sintras lilla cheesecake.

Recept? Hemligt.

I bergen hänförs vi av palatset Monserrate, som taget ur Tusen och en Natt.

Från Palacio da Pena, ett Törnrosas slott med sina många torn, ser vi ända till havet.

I morernas borg, Castelo dos Mouros från tiden då araberna var där, slår historiens hisnande vingslag.

Doften är frisk av eucalyptusträd, tall och ormbunkar. Täckta av frodig murgröna. Staden känns långt bort i Sintras förtrollande berg.

Det magiska, mystiska, romantiska Sintra.

Fantasin får näring.

Foto: Lena Weesar

52 �

GROW magazine 1/2015

§

RETREAT

— INSPIRATION

LISSABON

VACKER & SLITEN ELEGANS

F

örtjust. Fascinerad.

Av den vita staden med »boa luz«, bra ljus - Lisboa. Ljuset som speglas i floden Tejo.

- I den vita staden.

Lissabon fängslar.

Med sin atmosfär. Sina vackra byggnader med slitna kakelfasader. Sin stilfulla elegans och ruffiga medfarenhet. Trendigt och traditionellt. Modernt och historiskt.

Går på upptäcktsfärd.

Vandrar längs Rua Augusta mot floden. Gatstenarna under våra fötter är lagda i mönster, som vackra orientaliska bårder. En matta i vitt och svart. Vi känner oss hedrade.

Gatuartister, levande statyer, så verkliga, får oss att hoppa högt när de helt plötsligt rör sig.

Går över Praça do Comércio, den stora öppna platsen där det kungliga slottet låg. Tills 1755.

Den Stora Jordbävningens år. En katatrof för Lissabon som fick byggas upp igen.

Men inte stadsdelen Alfama.

Fortsätter mot Lissabons kullar.

En av de sju. Klättrar upp genom trånga gränder. Duckar för tvättlinor, väjer för möten. Hör fado spelas på en radio. Ser ut över staden från São Jorges kastell.

Vilken vy!

Skramlar fram på spårvagnen. Ska ta tåget till Cascais. Äter lunch vid stranden. Små ostar, oliver och bröd till »aperitif«. Ett glas portvin efter maten.

Tillbaka. Stannar till i Belém.

Beundrar sjöfararnas mod vid det stora monumentet. Mangellan, da Gama. Diaz, Cabral. Som gav sig ut i världen över okända hav.

Lissabon fängslar och fascinerar.

Väcker nyfikenhet.

Foto: Lena Weesar

1/2015 GROW magazine /

53

INSPRIATION — § RETREAT

MONTE GORDO

NYTTIGT. SPÄNSTIGT. SPORTIGT. - På Training Camp

A

lgarve. Milsvida stränder. Monte Gordo, tre kilometer från den spanska gränsen.

Vi går dit. Genom pinjeskogen med stavar. Eller joggar. Tar färjan över gränsfloden till spanska Ayamonte, dricker sangria på torget. Är på Training Camp.

Nyttigt, spänstigt och sportigt.

Yoga på morgonen. Fitness på stranden. Löpning i bergen. Kettlebells i gymmet. Cyklar till Vila Real de San António för lite shopping.

Kvälljogg längs havet i solnedgången.

Stora grillade, nyfångande räkor till middag. Med citron. Och något glas vin. Vinho Verde.

På träningsresa i Portugal.

Vålbefinnandet ökar. Mår gott.

54 �

GROW magazine 1/2015

§

RETREAT

— INSPIRATION

I PORTUGAL - finns mycket att uppleva och se. Kultur, historia, underbara stränder i ett milt klimat. Dessutom är Portugal prisvärt om man vill hålla lite hårdare om plånboken.

CABO DA ROCA -

Europas västligaste udde. Är man i Lissabon tar man tåget till Sintra. Eller till Cascais. Resan tar ca 40 minuter. Sedan fortsätter man med buss till Cabo da Roca. På köpet får man se mycket av omgivningarna kring Lissabon och bergskedjan Serra de Sintra.

Tar man tåget till Cascais kan man hoppa av vid grannstaden Estoril som ligger på gångavstånd. Till Cascais går man längs den vackara strandpromenaden där man kan passa på att ta sig ett dopp.

LISSABON - har ofta kallats för Europas dol-

da pärla, och är idag en pärla som fler och fler upptäcker. Men var börjar man? Kanske med staden Lissabon själv.

Att köpa ett Lissabon-kort, ett Lisboa Card, kan vara en bra investering. I det ingår resor med spårvagn, buss och tunnelbana, gratis inträde till flera muséer, tågresor till Sintra och Cascais och mycket mer.

Lissabons historia är både dramatisk och intressant. Och ett besök på Lissabons Story Center kan vara en idé. En interaktiv utställning med ljud, bild och film vid Praça do Comércio där man också får uppleva den stora jordbävningen år 1755. Med efterföljande tsunami.

En utställning som också håller barn fängslade.

SINTRA - med anor från

1100-talet är upptaget på UNESCOs Världsarvslista, ca 40 minuters tågresa från Lissabon. Från tågstationen promenerar man till Sintra Vila, den äldre stadsdelen, besöker Palácio National med sina jättelika konformade skorstenar och slottet Quinta de Regaleira. Med buss forstätter man upp i bergen - sagoslotten Monserrat, med sin gigantiska park med växter och träd hämtade från hela världen, och det kungliga Palácio da Pena, byggt i en fantasifull eklektisk romantisk arkitektur. Castelo dos Mouros, den moriska borgen från 800-talet är ett måste liksom kapucinermunkarnas kloster Convento dos Capuchos, gömt i skogen som hobbit-boningar knappt synliga. Besök Sintra under hösten - klimatet är behagligt och man slipper trängas med andra turister.

MONTE GORDO - på

Algarvekusten med 250 soldagar om året har några av Europas bästa stränder.

Den lilla fiskebyn Monte Gordo domineras idag av stora hotellkomplex. Det är inte för inte soltörstande besökare, utländska som inhemska, söker sig hit. Men varje dag kommer fiskarna in med sin fångst av fisk och skaldjur. Som de alltid gjort.

Monte Gordo är uppskattad för sina träningsresor, Training Camps, med sitt läge nära naturen - havet, stranden, naturreservatet Sapal de Castro Marim och bergen. Bästa tiden för detta är vår och höst. Svalare klimat - och färre turister.

Algarvekusten är också populär bland golfare och cyklister. Vill man uppleva mer genuint portugiska miljöer besöker man de närbelägna byarna och kanske gör dagsutflykter till Lissabon och det spanska Sevilla. Närmaste största stad är Faro där också flygplatsen ligger.

Att lära känna en stad gör man bäst till fots. Genom att gå med på en stadvandring, till exempel i Lissabons äldsta stadsdel Alfama, kan man komma in i genuina miljöer man själv varken hittat eller fått tillträde till. Som till exempel ett ”hemma-hos”-besök eller ett besök i en lokal allmän och genuin tvättstuga, som fortfarande är i bruk.

Vill man inte gå åker man spårvagn. För att upptäcka Lissabons olika stadsdelar och deras charm.

Ocenariet i den moderna stadsdelen Parque das Nações är spektakulärt, också garanterat uppskattat av barn. Det är det största inomhusakvariet i Europa där man lätt kan tillbringa en hel dag. I Belém besöker man det enastående vackra Jerónimo klostret, också det på UNESCOs Världsarvslista, där sjöfararana välsignades innan de gav sig ut på sina upptäcktsfärder över världshaven. Och Torre de Belém, det lilla tornet, befästningen för att skydda inseglingen till Lissabon.

Också det listad av UNESCO. Havet är påtagligt närvarande i Lissabon.

Man äter också gärna fisk när man är här. Och tar en kaffe, en bica, med ett litet bakverk på något av stans många konditorier, pastelarias. För här lever en oförstörd kafékultur kvar av det klassiska slaget.

Liksom fadon, Lissabons själ, stadens blues.

1/2015 GROW magazine /

55

GROW magazine — § GROW för it!

Jag är

därför läser jag ...

GROW MAGAZINE

FÖR PROFESSIONELLA COACHER

www.growmagazine.se 56 �

GROW magazine 1/2015

§

GROWING /

GROW / INSIKT

— AVTRYCK

INSIKT - HÅLLBARHET

Intresset för hållbarhet har ökat - från 10% till 25%!

Vårt intresse för hållbarhet har ökat är mer intresserad av matens innehåll, från 10% till 25% under det senasursprung och framställning. Och blir te året. Det visar Sustainable Brand allt mer medvetna vad gäller att Index 2015, Skandinaviens största minska sin konsumtion, de varumärkesundersökning gör mer genomtänkta val och som årligen kartlägger ifrågasätter befintliga strukKONSUMENTERNAS hållbarhet och varumärken turer. Deras mediekonTop 5 mest utifrån konsumentens sumtion förändras också hållbara varumärken perspekiv. mot färre men mer Socialt ansvarstavälskrivna medier, 1. Saltå Kvarn gande, miljö, hållbarsvenska som utländska.

2. Coop het, ekologi och närproDen andra delen av be3. Lantmännen ducerat nämner vi oftare folkningen är mer intresserad 4. Apoteket när vi tillfrågas om vad av snabba lösningar, ökad 5. Ikea som är positivt kring utkonsumtion, kortsiktigt nöje vecklingen i Sverige. och lättsamma medier.

Samtidigt ökar polariseringen I årets rapport har sammanlagt i samhället. En del av befolkningen 27 000 konsumenter intervjuats.

1/2015 GROW magazine /

57

AVTRYCK — § GROW / INSIKT

GROWING /

INSIKT - EMPATI

ROMAN KRZNARICs museum - Världens första EMPATIMUSEUM Mer och mer talas det om vikten av empati för att nå framgång i relationer och i arbetslivet. Roman Krznaric, brittisk livsstilsfilosof och författare, ser ytterligare en dimension av empati - empati som utgångspunkt för social förändring.

I september öppnar han The Empathy Museum, ett »museum« som är en vandringsutställning där besökarna kan utveckla sin empati. För, som han säger, vi måste kunna sätta oss in i våra medmänniskors situation för att kunna förstå dem.

Vad han vill är att skapa en explosion av empati i människors vardagsliv. Besökaren ska känna, uppleva, ställa sig frågor och kunna dela med sig av sina upplevelser. Inte bara betrakta utan ges utrymme för dialog och samtal.

Empati, förmågan att förstå och känna med andra, har förbisetts under de senaste årtiondena, menar Krznaric, då fokus har legat på en hyperindividualistisk och konsumtionsinriktad livsstil där individen gynnat sig själv, och det ofta på andras bekostnad. Många av de problem vi upplever idag i samhället idag härstammar just i detta, fortsätter han, och det på många plan - relationsmässigt, socialt, ekonomiskt, politiskt. Genom att utveckla vår empati har vi större möjligheter att lösa de problem vi upplever i våra liv, privata såväl som nationella och globala.

Krznaric är också en av grundarna till School of Life tillsammans med författaren och filosofen Alain de Bottom. Och han har varit rådgivare i FN och för den internationella biståndsorganisationen Oxfam i hur man genom empati kan skapa social förändring.

58 �

GROW magazine 1/2015

Invigningen av utställningen sker i London under festivalen Totally Thames.

Sedan fortsätter den runt om i världen. Man kommer att kunna besöka Empatimuséet på nätet där också ett Empathy Library finns. En digital reurs med litteratur och filmtitlar med olika perspektiv på just empati.

Utställningen innehåller bland annat »A Mile in My Shoes« – Gå en mil i mina skor. Här kommer besökaren in i en skoaffär och blir tilldelad ett par skor. Skor som till exempel tillhör en flykting eller en välbeställd bankman från överklassen. Och så fortsätter man in i muséet, i deras skor, för att uppleva världen ur deras synvinkel …

Roman Krznaric / foto: Kate Raworth

3

VANOR HOS MÄNNISKOR MED HÖG EMPATISK FÖRMÅGA:

1. De visar genuint intresse för andra, också främlingar.

2. De utmanar fördomar och söker likheter.

3. De lyssnar medvetet, koncentrerat utan att döma och kritisera, och de delar med sig.

§

GROWING /

GROW / INSIKT

— AVTRYCK

INSIKT - LESS IS MORE

STÄDNINGENS MAGI - fenomenet Marie Kondo Marie Kondo, vars böcker översatts till 30 språk och sålts i mer än 2 miljoner exemplar, blev också utsedd av Time Magazine till en av världens mest inflytelserika personer 2015. Och detta tillsammans med Tysklands förbundskansler Angela Merkel, USAs President Obama, Rysslands Vladimir Putin, modeikonen Diane von Fürstenberg, författaren Haruki Murakami, artisten Björk och ytterligare 93 personer.

Vad Marie Kondos stora inflytade ligger i är att hon lärt tiotusentals människor att organisera och rensa i sina tillhörigheter - med ett annat ord, att städa! På svenska fick hennes senaste bok den lite torra titeln »Konsten att städa - förändra dit liv med ett organisrat hem«. Den engelska titeln är mer inspirerande: »The Life-Changing Magic of Tidying Up: The Japanese Art of Decluttering and Organizing« ungefärligt översatt »Den livsförändrande magin i att städa - den japanska konsten i att rensa och organisera«.Vilket också något tydligare beskriver innehållet i hennes bok och hennes genomslagskraft. Den handlar alltså inte om att »rensa i röran« med praktiska råd om vilka förvaringsboxar som är bäst för vad, utan om hur vi förhåller oss till våra ägodelar och den respekt vi bör ge dem. Tankar hämtade ur japansk livsfilosofi där de psykologiska effekterna - vi blir mer harmoniska - såväl som de fysiska resultaten - att det blir ordning - i hennes metod underlättar våra liv. Och kan förändra det.

Marie Kondo är TV-stjärna i Japan med ett eget program, det talas om att göra en film om henne.

I USA har hon snudd på rockstjärnestatus. En veritabel kult har alltså vuxit upp kring henne och hennes metoder i städning och organisation, och hennes fans har gjort henne till ett verb - to kondo.

I media har hon kallats drottningen av Zen. Det finns många metoder att sortera ut vårt överflöd av tillhörigheter och kläder. Och det är inte bara Marie Kondo som specialicerat sig som konsult inom området. Inte heller var det så många år sedan heminredning och städning utifrån priciperna de fem elementen, från den kinesiska läran Feng Shui, slog igenom på bred front i västvärlden.

Då rensade vi i röran på kinesiska med Feng Shui, idag på japanska med Marie Kondos metod som hon kallar KonMari.

Vi verkar minst sagt ha ett komplicerat förhållande till alla våra tillhörigheter och ägodelar - och att hålla ordning på dem ...

»

1/2015 GROW magazine /

59

AVTRYCK — § GROW / INSIKT

GROWING /

INSIKT - LESS IS MORE

....... (forts)

»Vi ska välja det vi vill behålla, inte det vi vill bli av med.« Marie Kondo

Vad som gör Marie Kondos metod intressant, är hennes förhållningssätt till tingen vi omger oss med. Hon talar om dem i nästan besjälande ordalag - ting är inte bara ting, de har något av en »själ«, en betydelse i sig och vi ska visa dem respekt, vårda dem. De ska glädja oss, »spark joy«, som hon uttrycker det. Tända oss, ge en glädjekick, energi. Och bringa något mer än just funktionalitet när vi använder dem. Estetiskt. Eller genom att vi helt enkelt blir glada av dem.

De ting vi väljer att omge oss med ska betyda något för oss, ge oss glädje kort sagt, och det för deras egen skull.

Inte för deras varumärke.

MARIE KONDO RENSAR I RÖRAN • Innan du börjar skapar du en bild av hur du vill leva ditt liv.

Vad hon talar om är alltså en slags mindfulness gentemot våra tillhörigheter. En mindfulness som gör oss medvetna och för in energi i våra liv.

Det är också hennes första fråga när vi ska rensa bland våra saker: »Does this spark joy?« - Ger de glädje, energi? Om inte, gör dig av med dem.

När vi har rensat ut har vi bara det för oss mest betydelsefulla kvar. Vilket räcker. Vi behöver inte mer.

Att ha ordning och reda runt ikring sig har en välgörande inverkan på individen. Detta är väl bekräftat.

Idag, när många lever i en slags kronisk stress, ständigt uppkopplad, hjälper känslan av att ha ordning att

• Ta upp varje sak var för sig. Håll den i handen. Känn in den. Bir jag glad av den? ”Does this spark joy?”

Ger den mig energi? Behåll.

• Organisera dina tillhörigheter i kategorier. Börja sedan med det • Behöver jag den? Använder jag den?

Behåll. lättaste - böcker, kläder papper.

• Papper: Skanna eller fotografera av de papper som du kan behöve i framtiden. Släng dem sedan. Lägg bilderna i datorn, telefonen eller i • Obs! När du börjat, gör det klart! molnet, med back up.

• Ta fram allt i den första kategorin. Lägg dem samlat på en plats.

60 �

GROW magazine 1/2015

man fokuserar bättre, är mer organiserad och kan hantera sin stress mer effektivt.

Alltså: När du omger dig med saker som driver dig framåt och inte håller dig tillbaka i det förflutna. När du omger dig med det du verkligen behöver och använder, det som ger energi, gör livet lättare och mer glädjefyllt. Det är då magin kommer in i ditt liv - ditt liv kommer att förändras. Och det är detta Marie Kondo vill förmedla.

Less is More.

• Gör dig av med de saker du inte behöver med tacksamhet. Tacka den för det de gjort för dig. och gör det högt.

• Bestäm en plats för var sak, där de också alltid ska finnas. Alltså - var sak på sin plats ger ordning och reda.

• Bestäm vad du behöver i antal av varje sak. Och håll regeln: En sak in - en annan ut.

§

GROW / INSIKT

— AVTRYCK

INSIKT / Värdshuset Människan är ett värdshus, varje morgon en ny ankomst.

En glädje, en sorg, en elakhet, en kortvarig uppmärksamhet kommer som en oväntad besökare.

Välkomna och underhåll dem alla! Även om det är en samling sorger, som våldsamt sopar ditt hus rent på bohag, behandla ändå varje gäst med vördnad.

Du kanske städas ren för någon ny njutning.

Den mörka tanken, skammen, elakheten, möt dem alla vid dörren skrattande, och bjud in dem.

Var tacksam vem som än kommer, för alla har skickats som en vägvisare från bortom.

Rumi é översättning: Johan Bergstad ur Mindfulness steg för steg (2009) 1/2015 GROW magazine /

61

GROW magazine 1 / 2015 — § UTCHECKNING

UTCHECKNING från GROW magazine nr 1 / 2015 ...

Min vision?

Verka och agera lokalt och globalt!

Min vision är att professionell coaching finns på skolschemat.

Vilken värld skulle vi inte få då!

Christina Lagnelius »

Var uppmärksam på din andning.

Lägg märke till hur den tar uppmärksamheten bort från tänkandet och skapar utrymme.

Lena Gustafsson

Graham Alexander

People don’t leave organizations, they leave their leaders.

Eckhart Tolle

Alan Fine

Om Positivt tänkande:

You have to visualize the hardships and obstacles too!

Establishing successful relationships and asking pertinent and probing questions are two fundamental dimensions of a good coach.

Increase your effectiveness as a leader by helping others to develop and grow.

Som professionell coach lever man i ett pågående utvecklingsprojekt av sig själv!

Marie-Louise Falk

Man ska spela på andras bästa fot, helt enkelt!

Max Landeberg Gabriele Oettingen

62 �

GROW magazine 1/2015

Pia Sundhage -

§

nästa nummer

— GROW magazine 1 / 2015

Få nyheter från GROW magazine och NÄSTA NUMMER av GROW direkt i din mailbox ?

maila: info@growmagazine.se www.growmagazine.se

Nästa nummer?

Det kommer ut i månadskiftet november / december!

for it!« W O »GR ore itm

, n duOW e m Ja r GR t är e hä det sinet, d nt, a a s mag intres ! j u ve t j a

n Wh Sir Joh

Mmm ...

Få se - när kommer nästa nummer ut, då?

1/2015 GROW magazine /

63

KARRIÄR — § JOBBIGA SITUATIONER

64 �

GROW magazine 1/2015