GROW magazine 1/2016 vol 3 - TEMA: Självinsikt

nr 1 VÅREN 2016

GROW §

JOBBIGA SITUATIONER

— KARRIÄR

FÖR PROFESSIONELLA COACHER

MAGAZINE

TEMA: SJÄLVINSIKT 1/2016 GROW magazine /

1

GROW magazine — nr 1 / 2016

GROW

MAGAZINE

FÖR PROFESSIONELLA COACHER

TEMA:

Nr 1 - VÅREN 2016 - vol 3

SJÄLVINSIKT

12 JAG VET INTE - SJÄLVKÄNNEDOM GENOM HUMOR, BUDDHISM OCH PSYKOTERAPI JAN BÄRMARK, professor emeritus i vetenskapsteori, inleder GROWs tema självinsikt. En reflektion med mycket klokskap, insikt och kunskap.

16 HUR VÄL KÄNNER DU DIG SJÄLV, EGENTLIGEN? Varför är det viktigt att känna sig själv?

Och hur lär man känna sig själv bättre? Tre viktiga frågor som ANNA ERIKSSON, MCC coach, ställer och reflekterar över.

22 SJÄLVINSIKT HOS LEDARE? SIMON ELVNÄS, industridoktorand på KTH, forskar i tillämpad beteendeanalys i arbetsledning, ger svar på hur det är med chefers självinsikt.

28 EXTENDED DISC - SJÄLVINSIKT: KOMMUNIKATION & BETEENDE PATIRIC ORJALA, affärsocach och konsult, ger en inblick i Extended DISC, ett verktyg inte helt obekant i coachkretsar.

36 ENNEAGRAMMET - EN NYCKEL TILL SJÄLVINSIKT

PATRIC ORJALA, affärscoach & konsult

EXTENDED DISC

- och om att göra olikheter till styrkor

TINA TONELL och ANN TIMM är ACC coacher och enneagramutbildare. Nyfiken på enneagrammet? Här ges en introduktion!

44 AYURVEDA HÄLSA GENOM SJÄLVKÄNNEDOM

PETER LJUNGSBERG är en av pionjärerna inom ayurveda i Sverige, den indiska hälsoläran som bygger på självkännedom. Hur, läser du här.

52 ASTROLOGI & TAROT SJÄLVINSIKT VIA SYMBOLSPRÅK

TOMAS JÖNSSON, astrolog och livscoach sedan 80-talet. Astrologin, som ofta skapar starka reaktioner, bygger på självinsikt via symboltolkning.

90 �

GROW magazine 1/2016

ALLTID i GR OW m agazine GROW / SPANING nedslag i det som gror just nu - idéer, företeelser månniskor TEMA för fokuserad fördjupning TIPS & TRICKS idéer till professionell utveckling I COACHENS VERKTYGSLÅDA teori, metoder, modeller TANKAR FRÅN EN COACH tankar och funderingar från gästande coacher BRANSCHNYHETER nytt inom coachsamfundet JOBBSITUATIONER forum för jobbdisksussion coacher emellan RETREAT platser i världen för inspiration, tankar, avkoppling GROWING / INSIKT saker som berör UR ARKIVET personer, idéer, händelser i coachingens histoia

it!

Just GROW for GO for it!

nr 1 / 2015

— GROW magazine

GROW

MAGAZINE

INNEHÅLL

Nr 1 - VÅREN 2016

I

Intryck

K

60 UR AKRIVET / Carl Gustav Jung

psykiatriker, psykolog, författare, idéhistoriker med mera och den psykologiska personlighetstypologins fader

P

66 BRANSCHNYHETER 67 COACHER! HAR VI NÅGON FRAMTID?

Rapport från möte i Stockholm Inger Eriksson,

Perspektiv

ACC Coach

A

06 GROW / SPANING 10 TEMA /

Självinsikt

68

VINNARPORTRÄTT / tankar från en coach

&

I

Karriär

Avtryck

70 JOBBSITUATIONER / Jobba tillsammans?

Start Up Basics - del II: Driva eget som coach

83 GROW / INSIKT Ekomat Till minne ...

Det finns inga besvärliga klienter!

Anneli Strömberg,

Lena Gustavsson,

PCC Coach, företagsrådgivare

V

rådgivare & karriärcoach - en av vinnarna i GROWs tävling

K

P

I

Verktyg

64 TIPS & TRICKS

för professionell utveckling /

V

Johari Fönster

62 I COACHENS

Inspriation A

78 RETREAT / Destination: Indien

VERKTYGSLÅDA

I

Teori: Carl Gustav Jungs betydelse

1/2016 GROW magazine /

91

GROW magazine — § vinn!

31 MAJ!

KÄNN DIG SJÄLV!

Vi n n !

KNOW THYSELF! EN POSTER LOTTAS UT!

En poster, från omslaget av detta av nummer GROW magazine, lottas ut!

Allt du behöver göra är att skicka ett mail innan den 31 maj till:

info@growmagazine.se och skriv VINNARE! på ämnesraden.

Då kommer du också per automatik med i GROW magazines prenumerationslista - helt konstnadsfritt. Om du inte redan är det!

Som prenumerant kommer du att få tidningen direkt i din mailbox 4 gånger om året - höst, vinter, vår, sommar. Och updaterade nyheter från GROW magazine. Lite då och då.

Affischen har A3-format, 297 x 420 mm.

GRATTIS! ANNA BERGMAN!

Vinnare av förra numrets poster EMPATI! Anna har meddelats per mail om vinsten som sänds per post.

ANNELI STRÖMBERG!

rådgivare, kärriärcoach och vinnare i GROW magazines tävling att coacha de besvärliga »Coaches«!

Vinsten, en artikel i GROW magazine om sig och sin verksamhet, finns på sidan 68.

Vi har ytterligare en vinnare och hon, för det är en hon, kommer att presenteras i nästa nummer av GROW!

GROW for it!

92 �

GROW magazine 1/2016

§

INCHECKNING

— GROW magazine

GROW

MAGAZINE

K

ÄNN DIG SJÄLV!

incheckning

Know thyself ! I stenen ovanför ingången till Apollotempelet i Delfi fanns de orden inristade. Och Sokrates, av oraklet i Delfi kallad samtidens visaste man, något han för övrigt inte alls höll med om, gav samma uppmaning - Känn dig själv!

Under århundradena har frågan dryftats, gång på gång - är det överhuvudtaget möjligt att lära känna sig själv? Och, i så fall - hur gör vi för att komma till självinsikt?

Med detta nummers tema kastar sig GROW magazine djärvt in i självkännedomens labyrinter.

Till vår hjälp att utforska ämnet har vi tillfrågat experter inom sina respektive områden. Vi har sökt bredd, samtalat med intressanta personer med vitt skilda inriktningar och kunskapsområden och ställt frågor som: Vad innebär egentligen självkännedom? Hur väl känner vi oss själva i dagens samhälle? Hur når vi självinsikt? Och hur kan jag som professionell coach utveckla självinsikt hos mig själv och hos mina klienter?

R E D A K T I O N ANSVARIG UTGIVARE & REDAKTÖR: Lena Weesar · lena@growmagazine.se

ANNONSBOKNING: maila: info@growmagazine.se för mer information

GRAFISK FORMGIVNING & BILDREDAKTÖR: Lena Weesar · lena@growmagazine.se

MEDVERKANDE SKRIBENTER I DETTA NUMMER: Jan Bärmark, Anna Eriksson, Lena Gustafsson, Inger Eriksson

KONTAKT: info@growmagazine.se www.growmagazine.se Omslag och omslagsbild: Lena Weesar Samtligt material i GROW magazine är redaktionellt, om ej annat är angivet.

GROW magazine är en digital kvartalstidskrift som vänder sig till professionella coacher men även andra intresserade av coaching, personlig utveckling och

S

jälvinsikt. Temat är viktigt för alla som arbetar professionellt med männsikor där man kommer människor nära.

Att känna sig själv som person, och också som yrkesperson. För att som coach på det bästa sättet hjälpa sin klient att utveckla sig och sin självinsikt.

Det har blivit ett digert nummer med många sidor. Och antalet sidor hade lätt kunnat bli det dubbla. Inom ämnet Självinsikt finns mycket kvar att utforska.

M

en innan vi fördjupar oss i alla tankar om självinsikens natur och metoder och allt annat intressant i detta nummer av GROW som det nu är er tur att utforska, vill jag framföra ETT STORT TACK! till er kära läsare och prenumeranter för alla fina ord ni hört av er med! Vilket gensvar! Och som ni redan vet, tar GROW mer än gärna emot bäde ros som ris och idéer och förslag till innehåll - kort sagt feedback - allt för att utveckla inte bara vår egen självinsikt utan också en läsvärd tidning! God läsning!

LENA W

Lena Weesar - redaktör - lena@growmagazine.se - www-growmagazine.se

närliggande områden. GROW magazine tar även upp livsstils- och samhällsrelaterade frågor i stort med förhoppning att inspirera och ge idéer Tidskriften GROW magazine ges ut av Vox Orange Stockholm, Artillerigatan

ANNONSERA I GROW magazine? maila: info@growmagazine.se för MER infoRMATION

91, 115 30 Stockholm.

Kontakt: voxorange@mail.com

1/2016 GROW magazine /

5

PERSPEKTIV — § GROW / SPANING

Hur mycket av milleniemålen nåddes till år 2015?

ur Blir världen bättre?

CO2-UTSLÄPP

Måluppfyllnad: hur långt mot molet kom vi till 2015?

Mål 2015 100%

Fattigdom & hunger Målet nåddes i tid

6 �

GROW magazine 1/2016

Utbildning

Jämställdhet

Mer än 50% av målet nåddes

Barnadödlighet

MödraSmittosamma dödlighet sjukdomar

Mindre än 50% av målet nåddes

Ekologisk hållbarhet

§

GROW / SPANING

— PERSPEKTIV

GROW / SPANING

NEDSLAG I DET SOM GROR JUST NU - IDÉER, FÖRETEELSER, MÄNNISKOR

GROWING - UTVECKLING /

BLIR VÄRLDEN BÄTTRE? Blir världen bättre? - Ja!?

Världen har i mångt och mycket blivit bättre trots alla svåra utmaningar stora delar av världen står inför idag. Det framgår i Blir världen bättre? skriven av samhällsvetaren Staffan Landin för UNDP (FNs utvecklingsprogram). Boken lanserades i början av februari i år.

Av FNs åtta milleniemål har fem uppnåtts - se grafen på föregående sida. Det mål som särskiljer sig tydligt och där det också är långt kvar till måluppfyllelse är, inte överraskande, utsläppen av koldioxid. Men att dramatiska och tydliga framsteg vad gäller en global förbättring i allmänhälsa och utbildning och att en snabb nedgång av extrem fattigdom och hunger har skett under de senaste 30 åren visar UNDPs statistik.

Att själva frågan, om världen har blivit bättre,

är mångbottnad säger sig självt. Därför också

frågetecknet. Man kan tolka frågan på olika sätt beroende på vad man tittar på, vad man

frågar efter, vilken tidshorisont man har - helt enkelt vem man frågar.

I Agenda 2030 har FNs 193 länder nyligen enats om 17 nya och betydligt djärvare globala mål för hållbar utveckling, jämlikhet, miljö och fred till år 2030. Nyckeln är att agera utifrån ett nytt sätt att se på utveckling där ekonomiska, sociala och miljömässiga policies ska länkas samman.

Boken Blir världen bättre? kan laddas ner från nätet bland annat från svenska FN-förbundets hemsida.

Intressant statistik i ämnet finns på Gapminders hemsida, Hans Roslings stiftelse, och Max Rosers faktasajt Our World in Data.

Foton: Lena Weesar - Kathmandu / Nepal

1/2016 GROW magazine /

7

PERSPEKTIV — § GROW / SPANING

NOSTALGI

Cocooning ing

föran

n o co

kring

Co

Hälsa

jag = Vi

TRYGGHET

medmänsklighet

clanning

enkel h

et

SPARA

dela

GROWING - I TIDEN /

TRENDSPANING 2016 Vad är det som ligger i tiden just nu?

Vad kommer att vara viktigt för oss under året som kommer? Vilka är tendenserna eller trenderna?

Instressant? Kanske ... kanske inte.

Men för många är trendspaning, eller omvärldsanlys, där möjliga framtida scenarier målas upp viktigt att känna till enligt mottot "det du lär dig om framtiden idag ger dig ett försprång imorgon". Särskilt om man är verksam inom en konkurrensutsatt bransch. Trendanalyser kan inspirera till strategi- och affärsutveckling, nytänkande och varumärkesarbete.

Kairos Future är ett av de företag i Sverige som årligen ger ut en rapport What's On, likaså trendspanaren Göran Adlén, hans första trendrapport kom ut 2002. Branschorganisationer trendspanar, fackföreningar gör det för att försöka förutse förändringar som kan komma att påverka deras medlemmar osv, osv. I USA etablerade Faith Popcorn Trend Watching i ett vidare sammanhang med sin första Popcornrapport 1991 där hon sade sig förutse vad »vi kommer att tänka, äta och ha på oss i framtiden.« 8 �

GROW magazine 1/2016

Vilket hon till stor del också lyckades göra. Det är förresten också hon som myntat begreppet cocooning.

Hur ser då trenderna ut för 2016?

Förra året pråglades av av kriser och osäkerhet av olika slag - flyktingkrisen, finansiell osäkerhet, politisk oro i olika delar av världen - vilket kommer att fortsätta under året som kommer och tvinga oss att söka nya lösningar, menar Kairos Future. Vårt behov av att skärma av oss ökar och vi söker enkelhet, vill leva ett enklare, hälsosammare liv där vi kan växla ner tempot. De förutspår att det också kommer att bli vanligare att dela istället för att äga, dela bostad och bil för att minska kostnader. Flera biltillverkare har till exempel också börjat utveckla tjänster för det senare. Spara kommer att bli det nya slösa. »Kärlek, lycka och en himla massa ingefära« kallar Göran Adlén sin trendrapport för 2016. Med det menar han (mycket kortfattat) att vi mer och mer är på väg från en självcentrerad »jag-kultur« till ett »vi«-samhälle, där vi inte endast jagar lyckan för vår egen skull utan också tänker mer på att göra andra lyckliga. Det handlar

alltså om medmänsklighet, vilket också visar sig inom ledarskapet - chefen som medmänniska. Och äkthet. Vilket också speglar av sig i det vi stoppar i oss - mer »äkta« mat. Sociala medier kommer att vara det viktigaste forumet för kundservice och rörlig bild den viktigaste varumärkesprofileringen.

I USA, bland Faith Popcorns 17 nyckelord för årets trender finns bland annat clanning, vilket betyder att vi i allt större grad kommer att söka oss likasinnade, bilda grupper utifrån delade ideologiska uppfattningar. Att vi inom företagsvärlden kommer att se hur hieraktiska ordningar mer och mer utvecklas till relationella företagskulturer och att vi söker trygghet, vill skydda oss mot en värld vi inte kan förutse.

Cocooning, vilket också avspeglar sig genom de produktval vi gör - vi söker det som påminner oss om en trygg barndom. Nostalgi. Vi fortsätter att söka oss till våra andliga rötter, bland annat genom meditation och yoga för att förankra oss, hitta en inre trygghet. En ökad medvetenhet om att ett hälsosamt liv ökar vår livslängd och vår livskvalitet gör att vi söker nya sätt att leva våra liv på. Vi söker nya lösningar.

§

GROW / SPANING

— PERSPEKTIV

GROWING - GRANSKNING /

KOMMUNIKOLOGI Kommunikologi är ett fenomen som upphovskvinnan och -mannen Jorunn Sjøbakken och Truls Fleiner, Skandinavisk Institutt for Kommunikologi, kallar metadisciplin och beskriver i termer av tvärfacklig vetenskap inom kommunikation i förändrings- och utvecklingsarbete. Kommuner, skolor, fackföreningar och företag har under senare år satsat miljontals kronor på kurser i kommunikologi för sina chefer, sina anställda och skolelever.

I början av året sände Sveriges Radios Vetenskapsredaktion Psykobabblarna, en serie granskande reportage om kommunikologin - vad det är och hur det kommer sig att man ute i landet lägger så stora pengar på just detta, en pseudovetenskaplig lära som saknar förankring i modern forskning. Och som i programmet inte verkar vilja, eller kunna, ge varken en begriplig eller övertygande beskrivning av vad kommunikologi är. Och som motsätter sig en oberoende granskning.

Kritiken handlar alltså bland annat om att kommunikologin utger sig för att vara en vetenskapsgren och det utan att följa gängse vetenskapliga kriterier med kontrollerbar, evidensbaserad forskning samt öppenhet och transparens i kommunikationen. Samt hur det kommer sig att kommuner och offentliga institutioner anlitar denna typ av företag för stora summor pengar.

För att lyssna på programmen gå in på Sveriges Radio hemsida - Vetenskapsredaktionen, Vetandets värld, P1, Psykobabblarna.

PSYCHOBABBLE, eng. =

"när en lära försöker verka vetenskaplig genom att använda svåra vetenskapligt klingande ord staplade på varandra - ord som aldrig får en tydlig förklaring och därför också omöjliggör en oberoende granskning."

GROWING - VANOR /

SVENSKEN: NYKTRARE, FETARE,

LYSSNAR MER PÅ RADIO & KÖPER FLER BÖCKER

70% av Sveriges befolkning upplever sig ha "ett gott allmäntillstånd", vi röker mindre och andelen personer med en riskkonsumtion av alkohol minskar, särskilt bland unga män. Men vi blir fetare - idag är varannan svensk överviktig med ett BMI mellan 25 och 30. Det visar Folkhälsomyndighetens Nationella folkhälsoenkät 2015. Skillnaderna är dock stora - män rapporterar överlag bättre hälsa än kvinnor och den ökar med högre utbildning. De som anser sig ha den bästa hälsan finns i Jönköpings län och i Halland, de med sämst i Kalmar och Södermanlands län.

TSN Sifo rapporterade i februari i år att radiolyssnandet ökade under 2015, särskilt bland yngre personer 12-29 år. I de äldre åldersgrupperna lyssnar män i något högre utsträckning på radio än kvinnor.

Och för första gången på många år ökade bokförsäljningen, särskilt bland facklitteratur, humaniora och barnoch ungdomslitteratur. Ett tydligt trendbrott, visar Svenska Bokhandlarföreningens och Svenska Förläggareföreningens statistisk för 2015.

1/2016 GROW magazine /

9

Illustration: ShpilbergStudios

PERSPEKTIV — § TEMA: SJÄLVINSIKT

10 �

GROW magazine 1/2016

§

TEMA: SJÄLVINSIKT

SJÄLVINSIKT

V T

— PERSPEKTIV

G RO

W/

TEM

A

ad innebär självinsikt, egentligen? Hur kan jag lära känna mig själv, och förstå andra, bättre? Och hur kan jag som professionell coach utveckla självinsikt hos mig själv och hos mina klienter?

re frågor som GROW magazine ställt till sju personer med olika kunskapsfält, expertis och inriktningar. Sju svar som tar upp olika sätt att närma sig frågorna - från ett mer livsfilosofiskt existentiellt förhållningssätt till ett mer pragmatiskt praktiskt.

JAN BÄRMARK, professor emeritus i vetenskapsteori inleder med förordet ur sin bok Jag vet inte - självkännedom genom humor, buddhism och psykoterapi.

En personlig reflektion med mycket klokskap, insikt och kunskap.

ANNA ERIKSSON, VD Coach MCC, beskriver olika sätt att nå självinsikt, också utifrån egna erfarenheter. En intressant översikt med många referenser att söka sig vidare i.

Hur väl känner chefen sig själv, egentligen? SIMON ELVNÄS, industridoktorand på KTH, har följt över 500 arbetsledare när de leder sina medarbetare - och kommit fram till att de ofta tror att de handlar på ett visst sätt - men att de i själva verket gör något helt annat. Ett beteende som förmodligen inte bara gäller chefer. Eller?

Extended Disc, ett verktyg för att ge ökad självinsikt i sina kommunikationsoch beteendepreferenser, används inom coaching. PATRIC ORJALA, affärscoach ICI och konsult, berättar närmare om hur man kan använda det. Personlighetsenneagrammet, ofta kallat Enneagrammet, är ett annat verktyg för att tänka kring personligheter. TINA TONELL, ACC coach, Enneagram Trainer och utbildare beskriver hur.

Hälsa genom självkännedom? Ja. PETER LJUNGSBERG, ayurvedisk hälsorådgivare och terapeut hjälper individer att hitta balans i sina liv och sin hälsa med hjälp av ayurvedisk kunskap. Ayurveda, den traditionella indiska läkekonsten som bygger på självinsikt och en helhetssyn på människan.

Och TOMAS JÖNSSON, astrolog och livscoach, som följer planetrörelserna och tolkar dem i individuella horoskopskartor. Reflekterar över individens unika storhet och på samma gång litenhet. Och över människans plats i och samhörighet med universum.

S

JU OLIKA SÄTT att närma sig begreppet självinsikt. Sju vägar till att förstå sig själv och andra bättre. Med en önskan - och förhoppning - om en intresseväckande läsning som kan leda vidare till insikt!

1/2016 GROW magazine /

11

PERSPEKTIV — § TEMA: SJÄLVINSIKT

J

AG VET INTE - självkännedom genom humor, buddhism och psykoterapi, är titeln på en bok som kom ut för några år sedan. En bok full av klokskap, kunskap och reflektioner om begreppet självkännedom.

Författare? JAN BÄRMARK, professor emeritus i vetenskapsteori.

J

AG VET INTE ...

DET FINNS MÅNGA SÄTT att nå kunskap och lära känna verkligheten - i dialogen, humorn, poesin, konsten, vetenskapen, musiken, mystiken. Vi kan nå kunskap genom vetenskapliga teorier och abstraktioner. Vi kan också närma oss verkligheten med alla sinnen, sinnligt kroppsligt. Jan Bärmark har följt båda vägarna - den teoretiskt abstrakta i sin profession som vetenskapsteoretiker, den mer sinnliga kunskapsformen i psykoterapi, buddhism och jazzmusiken.

Jazzmusiken lade den emotionella grunden. Genom att delta i buddhistiska ceremonier beskriver Jan Bärmark hur han upplevt en grundstämning, en slags musikalisk kvalitet. Varje avsnitt i hans bok är skrivet under en sådan.

Läs Förord - lyssna på Modern Jazz Quartet, Softly as in a Morning Sunrise. Den ger förordets grundstämning - och finns på Youtube och Spotify.

ETT STORT TACK till Jan Bärmark för att GROW magazne fått tillstånd att publicera Förordet till Jag vet inte som här också blivit ett slags förord till detta nummers tema Självinsikt.

Boken JAG VET INTE - SJÄLVKÄNNEDOM GENOM HUMOR, BUDDHISM OCH PSYKOTERAPI, kom ut år 2010 på Carlssons förlag. Andra av Jan Bärmarks titlar är bland andra Den läkande Buddha (2007) och Självförverkligandets psykologi (2010) och just nu skriver han på en ny bok.

12 �

GROW magazine 1/2016

Jan Bärmark - En strand i Thailand Foto: .Linn Bärmark

Kan man verkligen ge ut en bok med den titeln? Ja, det ligger mycket visdom i »Jag vet inte«, att inte veta och att medge att man inte vet. Det är med den insikten vi stoppar den mekaniska tankeprocessen, skriver Jan Bärmark, och kan börja föra en dialog med andra för att nå kunskap. Också om oss själva - det är i relationen med andra människor, andra tankestilar och andra kulturer jag lär känna mig själv. I mötet med ett Du når jag självkännedom.

§

TEMA: SJÄLVINSIKT

JAN BÄRMARK :

FÖRORD*

— PERSPEKTIV

TEM

SJÄ

A:

LVI N

SIK

T

ur Jag vet inte - självkännedom genom humor, buddhism och psykoterapi

»

F

ÖRR ELLER SENARE kommer den tid när det känns nödvändigt att se tillbaka på sitt liv. Vad har jag ägnat mig åt? Vilken existentiell mening kan jag se i mitt liv och mitt arbete? Vart är jag nu på väg? Först i efterhand kan man se ett mönster.

Tiden för besinning och självreflektion har kommit för min del. En viktig orsak är de omskakande upplevelserna under tsunamin i Thailand den 26 december 2004.

A

LLT GICK SÅ FORT. Ena stunden var allt osannolikt lugnt och vackert. Det var trots det något overkligt i detta lugn. Fåglarna var ovanligt tysta. Som om de höll andan.

Vattnet som hela tiden sögs ut mot havet. Krabborna som sprang planlöst på sanden.

Och så denna väldiga vågkam längs hela horisonten som jag trodde var en väldig svallvåg.

Många tecken visade sig, men vi kunde inte tyda dem.

Det var en rad synnerligen tursamma omständigheter som gjorde att vi överlevde. Viktigast var att en geolog på hotellet insåg vad som höll på att hända och skickade ut en varning att alla omedelbart skulle bege sig till sina rum. Allt gick sedan mycket fort. I samma stund vi hunnit bakom hotellet kom vattnet med en väldig kraft. Vi tog oss upp på taket på vårt trevåningshus.

Det var vår räddning. Sittandes på taket undrade jag oroligt om jag fått med mig snuset.

Känslan av overklighet finns fortfarande kvar efter alla dessa år. Kvällen innan hade två svenskar gift sig enligt buddhistisk tradition. Det hade varit en festlig kväll. Tanken var att vi skulle träffas igen dagen därpå. Endast bruden överlevde. Hennes barn, mor och man drunknade.

"

B

EROENDET AV ANDRA MÄNNISKOR", skriver Göran Rosenberg, "inte friheten från dem, är vad som gör oss till människor. Beroendet av och tacksamheten mot andra människor."1 Jag har haft de orden i tankarna under arbetet med den här boken.

Och jag har många att vara tacksam mot och många jag varit beroende av. Möten med andra har alltid spelat en viktig roll för mig. De människor man möter tidigt i livet är speciellt viktiga. Som ung kom jag i kontakt med två originella och idérika psykiatriker, Torsten Herner och Werner Silfverskiöld. De gjorde båda ett starkt intryck på mig. Utforskandet av människans medvetande har därför alltid kommit först för mig. Vad jag än läser gör jag det genom ett psykologiskt intressefilter. När det handlar om vetenskap kommer därför de forskningspsykologiska frågorna i förgrunden. När jag läser litteratur om buddhism intresserar jag mig för dess likheter och olikheter med psykiatri och psykologi.

E

TT CENTRALT TEMA är dialogens centrala roll i utforskandet av verkligheten och för förståelsen av oss själva. Dialogen med viktiga personer i mitt liv ledde mig in i vetenskapsteorin och kom också att inspirera min inriktning där. Jag har undervisat och forskat i vetenskapsteori i fyrtio år. Lika länge har jag följt undervisningen från tibetanska lamor.

Jag har levt i en akademisk forskarkultur och i en tibatansk buddhistisk kultur och försökt lära från dem båda.

*1

Grundstämning: MODERN JAZZ QUARTET - SOFTLY AS IN A MORNING SUNRISE G. Rosenberg, Plikten, profiten och konsten att vara människa, Albert Bonniers Förlag, 2003, s.13.

1/2016 GROW magazine /

13

PERSPEKTIV — § TEMA: SJÄLVINSIKT Jan BärmarkK. Foto: Göteborgs univ.ersitet

V

issa tider har jag forskat och undervisat och andra tider har jag lyssnat på undervisning och mediterat i Indien, Nepal eller Bhutan. Jag vill försöka förstå hur de här två sidorna av mig själv, forskarens och buddhistens, hänger ihop. Hur ska man förena upplysningstänkandets tilltro till det vetenskapliga förnuftet och buddhismens kontemplativa ideal?

I

DEN HÄR BOKEN VILL JAG reflektera kring ett vetenskapsteoretiskt tema som kan beskrivas med det tyska Erkenntnissformen.

"Kunskap" ger intryck av något avslutat och färdigt. Nu vet vi. Erkenntniss har i mina öron en dynamisk klang. Vi lär känna med alla våra sinnen. I min förförståelse av ordet Erkenntniss finns dessutom den tyska filosofen Jürgen Habermas idé om Erkenntnissinteressen, kunskapsintressen. Inget kunskapande är enligt honom intresselöst. Han talar om tre grundläggande kunskapsintressen: det tekniska som söker efter lagbundenheter för att skapa teknologi, det humanistiska hermeneutiska som slår vakt om bildningstraditionen och det hermeneutiskt emancipatoriska vars mål är frigörelse från falska ideologier. Genom hela den här boken finns det hermeneutiskt emancipatoriska intresset.

Hur skall jag lära känna mig själv? Det är i relationen med andra människor, andra tankestilar och andra kulturer jag lär känna mig själv. Det är i mötet med ett Du jag lär känna mig själv.

D

ET FINNS MÅNGA Erkenntnissformen, sätt att lära känna verkligheten: dialogen, humorn, poesin, konsten, vetenskapen, musiken och mystiken. De kan alla ha en emancipatorisk potential. Vi kan närma oss verkligheten genom att lägga tonvikten vid teorier och abstraktioner. Den vägen har jag gått i min profession som vetenskapsteoretiker. Den mer sensuella kunskapsformen har jag försökt tillfredsställa i psykoterapi, buddhism och jazzmusik. Som ung på 1960-talet gjorde jag mina viktigaste och djupaste erfarenheter genom musiken.

P 14 �

LATSEN FÖR DESSA INSIKTER var framför allt Gyllene Cirkeln i Stockholm och musiker som Ornette Coleman och

GROW magazine 1/2016

Georg Russell. Ornette Coleman spelade på en plastsaxofon. Han stod för en fri atonal improviserad musik. Hans musik stred mot de flesta musikaliska konventioner. Den bröt upp harmonierna i sina beståndsdelar och satte ihop dem igen. Det var den fria jazzen. Georg Russel hade med sig sin inspiration från grekisk musiktradition och stod för en stram genomplanerad musikstil. Samtidigt fanns en fruktbar spänning mellan det strama och det vilda improvisatoriska. Karlheinz Stockhausen framförde sina kompositioner på Konserthuset. Musikerna stod på läktarna i en halvcirkel. Själv satt han mitt i publiken och rattade sin elektronik. Allt detta skapade en öppenhet för mina fortsatta studier i vetenskapsteori. Först kom musiken, som lade den viktiga emotionella grunden, ur vilken sedan kom insikter som jag kunde artikulera i ord.

T

ILL BEGREPPEN Erkenntniss och livsform vill jag foga grundstämning. På vilket sätt lär jag känna de kunskapsformer, Erkenntnissformen, och de livsformer som intresserar mig? Deltagande observation och fältarbeten är centrala. Jag lär känna med hjälp av alla sinnen. Kunskapen blir på så sätt något sensuellt kroppsligt. Genom att jag deltar i de buddhistiska ceremonierna, ser vad som sker, ser målningarna av olika "gudomligheter", hör recitationen och den ackompanjerande musiken av cymbaler, trummor och horn och känner doften av rökelse förmedlas till mig en grundstämning. Grundstämning handlar om en musikalisk kvalitet som jag själv inspirerats av och som jag försöker förmedla. Varje avsnitt i den här boken är skrivet under inspiration av en musikalisk grundstämning.

H

UMOR BRUKAR INTE SES som något relevant i vetenskapsteoretiska sammanhang. Det är ett förbiseende jag gärna vill rätta till. Jag tror nämligen att Aristoteles hade rätt när han talade om humorn som en medicin. Det är en medicin för ett tänkande på tomgång. Humorn kan när den är som bäst skapa den distans till vårt eget tänkande som löser upp alla reifierade föreställningar. När vårt tänkande fångat oss likt en fluga som flugit in i en flaska och inte hittar vägen ut, för att låna Ludwig Wittgensteins metafor, kan humorn vara den terapi vi behöver. Flaskan som håller oss fångna kan vara schabloner för hur vi skall vara.

Den kan vara rigida könsroller och förutfattade meningar. Den kan också vara våra inre fiender: fastklängande begär, avund, oförmåga att leva i nuet eller reifierade begrepp. Humorn visar oss att vägen ut ur flaskan är samma väg genom vilken vårt flugjag kom in.

§ TEMA: SJÄLVINSIKT— PERSPEKTIV

» HUR SKA JAG LÄRA KÄNNA MIG SJÄLV? Det är i relationen med andra människor, andra tankestilar

och andra kulturer jag lär känna mig själv.

Det är i mötet med ett Du jag lär känna mig själv.«

W

G

ENOM ATT MEDGE att vi inte vet ITTGENSTEIN MENADE också att stoppar vi den mekaniska tankeprocesmycket väsentligt i filosofin kan presen.

Vi vet att vi inte vet och med den senteras med hjälp av humor. Humor insikten för vi en är inte bara en väg dialog med antill självinsikt utan dra. Den japanska också ett medel zenbuddhismen för att i undervissäger att utan ett ningen förmedla stort tvivel når vi insikter. Humorn inte upplysningen. försätter oss i en Med ett stort tvivel grundstämning följer också en stor där vi inte gardeupplysning. Zenerar oss utan blir leven skall genom receptiva. Humorn meditation drikan ses som en va tvivlet till sin kreativ lek med yttersta spets ända språket. Vi tolkar till dess att det och vi omtolrationalistiska kar med hjälp av medvetandet ger humorn och visar upp. att gängse sätt att gestalta verkligheLUTLIGEN ten inte är tvingNÅGOT om ande. Man kunde mina tänklika gärna beskrita läsare.

Jag har va, konstruera, skrivit för en verkligheten på ett läsare som skulannat sätt. le tycka det vara Wittgenstein stimulerande att skriver att vi kan läsa en självbioha förhäxats av grafisk berättelse språket. Vi förom så olika saker häxas att tro att en Livshjulet. Bhavachakra. Foto: Maren Yumi Motomura som kunskapsanbeskrivning av verktropologi, humor, jazzmusik, psykoterapi och ligheten är den enda möjliga. Vår reifierade fixa buddhism.

Boken har olika teman men den bild av världen håller oss fångna som en fluga i röda tråden är att den handlar om saker som en flaska. varit väsentliga i mitt liv och det handlar om mina försök att få ihop det med vetenskap och ANSKE NÅGOT BORDE SÄGAS om buddhism.« bokens titel. Den allra närmaste förklaringen till titeln är att min vän Werner an Bärmark.

Silfverskiöld frågade vad min bok skulle heta.

JAG VET INTE. Jag svarade: "Jag vet inte." Det tyckte han var en utmärkt titel. Efter en stunds tvekan insåg jag Självkännedom genom humor, att han, som ofta, hade rätt. Sedan funderade jag buddhism och psykoterapi. vidare och fann att det i titeln faktiskt finns en Carlssons förlag, 2010 referens till ett centralt och viktigt tema i boken.

S

K

J

»

1/2015 GROW magazine /

15

PERSPEKTIV — § TEMA: SJÄLVINSIKT

A: IKT M E T INS LV

SJÄ

... HUR VÄL KÄNNER

du dig själv, egentligen?

Att lära känna sig själv, är det viktigt?

Och hur kan man göra för att lära känna sig själv mer?

16 �

GROW magazine 1/2016

TEMA: SJÄLVINSIKT

— PERSPEKTIV

Foto: Tho m

as Lefebv re

§

Ja, hur väl känner vi oss själva? Egentligen?

ANNA ERIKSSON, VD-coach och ICF Master Certified Coach, ger sina personliga reflektioner över vikten av självkännedom med många referenser till dig som vill gå vidare!

Text: Anna Eriksson

1/2016 GROW magazine /

17

PERSPEKTIV — § TEMA: SJÄLVINSIKT

V

ARFÖR ?

Ingen vill väl säga att den är ett offer. Ändå ser vi dagligen exempel på det – vi kan inte riktigt styra vår lust efter viss typ av (onyttig) mat, eller lättja eller uppgivenhet – inte göra det som känns jobbigt i ögonblicket, att klara av det lilla extra som krävs för att komma över krönet ...

S

å nöjer vi oss med livets gilla gång, sätter inga mål, utvecklar inte mästerskap och tycker kanske att någon annan ska ta mer ansvar. Vi ser många exempel i media hur högt uppsatta ledare har tappat greppet om vad som är lämpligt och de faller också som offer för sin egen omedvetenhet. Nu hårddrog jag det hela – men visst kan vi alla känna igen oss i något av exemplen?

EXEMPLEN PÅ MOTSATSEN finns i lika hög grad. Människan har i alla tider sökt svaren – VIKKI G. BROOK som i en avhandling har kartlagt coachingens historia går tillbaka till både österländska och västerländska filosofer, bland andra SOKRATES och BUDDHA – båda födda före vår tidräknings nollpunkt. FREUD slog igenom i början av 1900-talet.

Tänk bara så många som idag på eget initiativ går i terapi och dessutom betalar den själv. Efterföljaren coaching är om möjligt ännu större. Redskap inte bara för att bear18 �

GROW magazine 1/2016

beta utan också att utveckla och förverkliga sig själv. Och det fortsätter.

NYLIGEN HAR till exempel en ung man, RILEY DANE i Canada, förverkligat en dröm han haft sedan han var barn – att få göra en film och att förändra världen. I filmen får vi möta 21 personer som delar med sig av vad överflöd är för dem.

Se mer i The Abundance Factor.

VISST ÄR DET skönt att förstå varför man gör som man gör och i stunder av klarhet kunna välja fritt, istället för att automatiskt göra som föräldrarna gjorde.

Tänk vilken frihet! Vilken frihet att kunna skapa upp ett liv så som man själv önskar leva det. Ett personligt ledarskap!

I DET INGÅR att kunna hantera sin hälsa och sitt mentala, emotionella och andliga tillstånd. Den första byggstenen och ett måste för alla som vill vidare till ett professionellt ledarskap för fler än en själv.

Foto: Raumrot

ÄR DET VIKTIGT att känna sig själv?

H

§

TEMA: SJÄLVINSIKT

— PERSPEKTIV

UR VÄL KÄNNER DU dig själv?

TEST!

Vad är dina värderingar? Vad är dina styrkor?

Vad är din personliga vision?

Vad är orsaken till att du inte redan har det du vill äga, vara eller göra?

Vad vill du som ledare påverka i världen?

J

Hur skattar du din energi på en skala 1-10 där 10 är högst? a, nu när det är så lätt och tillgängligt så tycker man ju att vår medvetenhet generellt borde vara ganska hög.

DET PÅGÅR EN MYCKET INTRESSANT studie kring detta just nu i Sverige – SIMON ELVNÄS på KTH har filmat chefer på möten och kodat deras synliga beteenden. Resultatet visar stor diskrepans mellan vad cheferna tror att de gör och vad de gör i verkligheten. Det går att förändra! Att bli medveten är det första steget. Läs mer om SIMON ELVNÄS's forskning på sidan 22.

EN FÖRKLARING till detta resultat kan vara att vårt omedvetna, det som finns under ytan, är så gigantiskt mycket större (ca 95 %) än det ovanför – det vi är medvetna om. Det är få förunnat att nå klarhet inom sin livstid.

MEDICINE OCH FILOSOFIE DOKTOR DAVID R. HAWKINS har under decennier mätt energinivåer på det mesta i världen – människor, religioner, litteratur etc (Power vs Force – The Hidden Determinants of Human Behaviour). Skam/skuld, sorg, rädsla och ilska är exempel på låg energi. Han menar att vi som lägst behöver vara i kontakt med mod för att på egen hand ha motivationen att utvecklas. Vidare talar han

om följande kärnprinciper: KÄRLEK är mer kraftfullt än hat, sanning gör oss fria, förlåtelse är frigörande för alla inblandade, ovillkorlig kärlek är helande och fred är essensen i livet.

NÅGRA SOM OCKSÅ tar upp det omedvetna är psykologerna JOSEPH LUFT och HARRY INGHAM som skapade modellen JOHARIS FÖNSTER på 50-talet i USA – ett verktyg för att förbättra självinsikten och kommunikationen människor emellan.

I en fyrfältare har de kombinerat det yttre (vad andra ser) och det inre (egna) perspektivet med det medvetna och det omedvetna.

Fyrfältaren visar att en del av det vi själva är omedvetna om ser andra tydligt. Det innebär att vi har nytta av att be andra om hjälp.

Modellen visar också att vi själva vet saker (om oss själva) som vi medvetet håller hemligt för andra.

OM VÅR FASAD ÄR FÖR STOR blir människor vi möter osäkra på oss och amygdala (en del av hjärnan) sätter igång och funderar – är det här en vän eller en fiende?

Sällan det vi vill, eller hur?

Läsa mer om Joharis fönster på sidan 64.

1/2016 GROW magazine /

19

H

PERSPEKTIV — § TEMA: SJÄLVINSIKT

UR LÄR MAN KÄNNA sig själv mer?

Ja, hur gör du?

Hur mycket tid och engagemang lägger du på att förstå dig själv och andra? Hur ofta utvärderar du och lär av dina misstag? Hur nyfiken är du?

J

ag som har ägnat merparten av mitt vuxna liv åt personlig utveckling vet att det finns oändligt många vägar. Jag har provat mycket och jag ställer ofta frågan – var finns den mest spännande läraren i världen?

Vem har högst energi nu? Hen vill jag träffa och lära av för att i nästa led dela med mig av det till dig. Här får du några exempel.

TJATTRET skulle man kunna kalla alla våra negativa och dömande tankar som kommer från vårt sinne (eng. mind). Det mesta lärde vi oss som barn, innan vi började skolan. Tjattret är inte vårt sanna jag även om det gör sitt bästa för att överrösta och vilja bestämma.

GENOM ATT MEDITERA – bevittna det som händer – så kommer vi snabbt att inse att vi är något mer än våra tankar och därmed kan vi då välja hur vi ska förhålla oss till detta tjatter och MEDVETET VÄLJA ett annat fokus.

EN SAK ÄR VÄLDIGT UPPENBAR och det är att det är mycket lättare att se vad andra gör för fel – hur de borde vara annorlunda! BYRON KATIE har tagit fasta på det.

I sin enkla 4-frågors metod, THE WORK, så börjar man med att »döma sin granne« – gärna så mycket som möjligt – för att sedan ifrågasätta hur sant påståendet är, hur man känner sig när man tänker tanken och vem man är utan den. Här finns allt material vi behöver!

VARENDA GÅNG vi går igång känslomässigt på någon annan är det något inom 20 �

GROW magazine 1/2016

oss själva som ännu inte är läkt från vårt eget förflutna – men vi projicerar ut det och ser det i någon annan. Någon som liknar vår mamma eller pappa eller någon annan betydelsefull person under vår uppväxt. Perfekt signal med andra ord för den som vill frigöra sig och lämna sitt förflutna där det hör hemma.

ETT ANNAT SÄTT är att omprogrammera sin hjärna. Det kan man till exempel göra genom att träna på POSITIVA TANKAR OCH HANDLINGAR – något litet varje dag.

SHAWN ACHOR, som är en av de ledande forskarna på området, har bland annat sett i sina studier att produktiviteten ökar med 30-40% hos den som är glad. Att vi

känner oss trygga med andra människor är också viktigt liksom hur vi uppfattar stress – som ett hot eller en möjlighet.

VI KAN VÄLJA hur vi uppfattar saker och ting mycket mer än vi kanske tror.

Och vi kan hjälpa varandra genom att vara öppna, ärliga och hjälpsamma.

UPPSKATTNING är ytterligare ett sätt att lära känna sig själv. Alla vill ha mer av det!

Det finns numera många studier som visar det positiva sambandet mellan trivsel, arbetsglädje och produktivitet – hur det ökar i en uppskattande kultur. Uppskattning är ett verb – det är något vi alla kan göra varje dag. Tacksamhet är en känsla som ofta följer den handlingen.

SIST MEN INTE MINST vill jag ta upp möjligheten att lära känna sig själv genom att ta sig tid att LYSSNA PÅ SIG SJÄLV och

§

framförallt på den inre rösten – den som ofta är lite lägre och som kan vara lite blyg och inte så lätt visar det sig bara för att man för ett ögonblick vill höra. Ha lite tålamod och du har tillgång till din egen guldgruva.

DRÖMMAR är också en slags inre röst – kungsvägen till det omedvetna enligt FREUD och till integration enligt FRITZ PERLS, gestaltterapins grundare.

JAG HAR UPPTÄCKT att jag tänker bättre och djupare när någon annan LYSSNAR UPPMÄRKSAMT och ENGAGERAT. Någon som frågar och vill veta mer. Det hjälper mig att gå djupare och komma i

TEMA: SJÄLVINSIKT

— PERSPEKTIV

kontakt med vad jag vill och tycker – med min inre autentiska röst.

LIVET IGENOM ställs vi ju inför nya frågor och utmaningar – det är mycket vi inte vet och därmed behöver tänka på hur vi ska ställa oss till olika händelser i livet.

Som VD och chef – ja, som ledare i ditt eget liv och för andra är det högst nödvändigt att du är förankrad i var du själv står i olika frågor och värderingar.

V

EM HAR DU som lyssnar på dig?

Vilka hjälper du att tänka djupare genom att lyssna engagerat?

ANNA ERIKSSON, ICF Master Certified Coach, fil kand beteendevetenskap.

VD Avalona – Executive & Teamcoaching.

Arbetar främst mot VD:ar och högre chefer. avalona.se 1/2016 GROW magazine /

21

PERSPEKTIV — § TEMA: SJÄLVINSIKT

SJÄLVINSIKT hos LEDARE? - forskning i tillämpad beteendeanalys -

22 �

GROW magazine 1/2016

Simon Elvnäs, beteendemetoder.se

Foto: Volante bokförlag

SIMON ELVNÄS, industridoktorand KTH

§

TEMA: SJÄLVINSIKT

— PERSPEKTIV

N E R A D LE

TEMA: SJÄLVINSIKT

» UTAN

MEDVETENHET OCH SJÄLVINSIKT kan inte utveckling ske!«

Hur är det med chefers, eller arbetsledares, självinsikt? Vet de vad de gör, egentligen? Eller rättare sagt – hur medveten är man som chef om sitt ledarskap och den effekt det har i praktiken?

Och går det att påverka effekten av det enskilda ledarskapet så att effekten blir högre?

SIMON ELVNÄS, industridoktorand på KTH, vet mycket om chefers ledarskapsbeteenden. Sedan 2010 forskar han och hans forskarlag om just detta.

Vad de har kommit fram till?

Ja, det var det GROW magazine frågade SIMON ELVNÄS om.

Text: Lena Weesar

1/2016 GROW magazine /

23

PERSPEKTIV — § TEMA: SJÄLVINSIKT

A: TEM SIKT N LVI SJÄ

A

RBETSPLATSERNA IDAG är fulla av folk som gör saker, aktivitetsnivån är minst sagt hög. Men – gör vi egentligen det vi borde göra? Gör vi rätt saker?

DET VAR MED DEN FRÅGAN samtalet med Simon Elvnäs, industridoktorand och forskare på KTH, började.

En fråga för eftertanke. Eller?

Svaret? Ja. Och nej. Kanske många nej – från flera av oss.

HYPOTESEN, eller antagandet, Simon Elvnäs och hans forskarlag utgått ifrån är att vi människor till stor del är omedvetna om vad vi gör. Att det finns en diskrepans mellan vad vi upplever att vi gör – och hur vi i själva handlar. Att vårt faktiska beteende inte överensstämmer med våra tankar om det, alltså hur vi tror att vi beter oss.

I hans forskning har över 500 arbetsledare i 20 branscher videofilmats när de leder, alltså i situationer då de haft för avsikt att styra, eller uttryckt på ett annat sätt - när de interagerat och kommunicerat med sina medarbetare i syfte att leda dem i sitt arbete. Frågan han ville ha svar på var: Vad är det ledaren gör när han, eller hon, leder?

»VÅRT FAKTISKA BETEENDE överensstämmer inte med hur vi tror att vi beter oss!« DET ÄR ALLTSÅ själva beteendet, inte ledarens

personlighet, förmågor eller egenskaper, som studerats. Utan helt enkelt vad hon, eller han, som chef och arbetsledare gör i praktiken. Hur de beter sig och kommunicerar med sina medarbetare när de leder.

24 �

GROW magazine 1/2016

§

TEMA: SJÄLVINSIKT

— PERSPEKTIV

SJÄLVINSIKT - 3 nivåer av positiv effekt: • vi blir MEDVETNA om vad vi gör • vi ser VÅR EGEN ROLL i det som sker • vi ser VINSTERNA I DETTA FÖR ANDRA

D

»

ET INTRESSANTA ÄR att det vi säger är viktigt att vi gör, det gör vi i själva verket ofta lite av. Och det vi säger är oviktigt, det gör vi ofta väldigt mycket av.

Vilket alltså i hög grad också gäller chefer och ledare.« »Många chefer säger till exempel att de använder coaching och feedback i sitt ledarskap och hur viktigt de tycker att det är. Men vår forskning säger det motsatta. Vad man istället gör i själva lednings- situationen är att informera och diskutera. Man tror sig coacha och ge feedback - men istället pratar man på själv. Man instruerar, informerar och diskuterar!«

K

»

ONSEKVENSER av detta kan handla om hur chefer gett otydliga instruktioner som missförståtts, något vi har många exempel på. Många chefer blir också AG SKULLE SÄGA att chefer över lag helt förbluffade över vad de ser av sig själva behöver större självkännedom om de när vi går igenom videofilmerna från när vill bli mer effektiva som ledare. Det är de leder. Ökad medvetenhet och självinsikt det vi har kommit fram till i vår forskning. är jätteviktigt – utan det kan inte någon Och vi har sett tre nivåer av den positiva utveckling ske. Att som chef bara utgå från effekt som självinsikt ger - vi blir medvetna sitt eget tänk håller inte heller, ofta måste om vad vi gör, vi ser vår egen roll i det som det kompenseras med allehanda oplanerade sker och vi ser vinsterna i detta för andra. aktiviteter. Det finns ingenting som kostar Inte minst är det viktigt att vi ser vår egen så mycket som feltänk!« roll – att vi själva, eller i det här fallet chefen »Vi har också sett att ledarskap till stor eller ledaren, ser sin roll och vad den betyder del sker omedvetet, ostrukturerat och inkoni den arbetsledande situationen.« sekvent. Och att det ofta är de egna känslor»Utvecklar man sedan denna sin insikt na som styr, inte medarbetarnas och verkoch gör förändringar i sitt ledarskap kan samhetens behov. Chefer gillar feedback och arbetet bli något av ett självspelande piano – coaching, tycker att det är viktigt, kanske för jag gör det jag föresatt mig att göra och jag att det är trendigt – men de är alltså inte så är medveten om hur jag gör det. Jag leder bra på det själva.« inte bara mina medarbetare utan också mig själv. Och jag kan hålla mig objektiv i själva N OMEDVETEN LEDARE blir lätt ledningssituationen, inte subjektivt känsloreaktiv och händelsestyrd – man låter styrd, vilket vi sett hos många chefer.« känslorna styra i vad man prioriterar och gör, vilket leder till att man får mer att RIST PÅ SJÄLVINSIKT beror på bris- göra, får mindre tid över och mindre blir ter i perceptionen - hur vi upplever gjort. Om man ökar medvetenheten, sin och varseblir saker. Och här kommer självinsikt, blir detta beteende lättare att arett aktivitetsperspektiv in - det vill säga att vi beta med och förändra. Man blir mer effeksamtidigt processar och bearbetar på insidan tiv.«

J

B

»

det vi upplever i stunden, förklarar Simon Elvnäs. »Våra känslor finns med när vi är i interaktion med andra. När vi pratar och kommunicerar känner vi samtidigt av och in den andre. Och vi tänker, ofta på vad vi borde säga, istället för att vara fullt närvarande i det pågående samtalet. Vi måste alltså ta de inre processerna i beaktande, hur de tar sig uttryck i de yttre beteendena i en given situation.«

E

»

1/2016 GROW magazine /

25

PERSPEKTIV — § TEMA: SJÄLVINSIKT

» BRIST PÅ SJÄLVINSIKT beror på brister i perceptionen - hur vi upplever och varseblir saker.«

TILLÄMPAD BETEENDEANALYS I ARBETSLEDNING

Simon Elvnäs och hans teams forskningsområde går under namnet TILLÄMPAD BETEENDEANALYS I ARBETSLEDNING (ABA, Applied Behavior Analysis), vilket också hans avhandlingsarbete vid Skolan för Teknik och Hälsa, KTH, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, ingår i.

Metoden är observation genom videoinspelningar och det är kommunikationen och interaktionen mellan arbetsledare och medarbetare som observeras i vardagliga ledningssituationer. En situation där både arbetsledaren och medarbetarna ömsesidigt påverkar varandra. Utifrån resultaten har verktyg, arbetssätt och metoder utvecklats för att öka arbetsledarens egen medvetenhet och självinsikt om vad han, eller hon, faktiskt gör i den arbetsledande situationen.

Studierna, som har pågått sedan 2010, omfattar fler än 500 ledare och chefer på samtliga nivåer inom stat, kommun, landsting och det privata näringslivet.

Avhandlingsarbetet tillämpar den grundforskning som gjorts av Judith Komaki som sedan 1970-talet studerat arbetsledare och deras beteenden i den miljö där de uppstår.

»

D

B

»

26 �

GROW magazine 1/2016

LIR ALLT BÄTTRE bara vi pratar mer och längre? Fattar vi bättre beslut om vi lägger ner mer tid på längre möten? Har jag per automatik en positiv påverkan på verksamheten om jag lägger ner mer tid på den?« »Utifrån allt vad en ledare gör brukar vi ställa frågor som handlar om just effekt och tid, som till exempel:

Vad skulle ge en direkt positiv effekt på verksamhetens resultat om du la ner mer tid på det?

Andra frågor vi brukar ställa är:

Hur ofta under en arbetsvecka blir det som du vill att det ska bli?

Och hur ofta blir det som det blir?

VILL DU VETA MER?

På sajten beteendemetoder.se – en kunskapsportal för forskning om arbetsledning, utveckling och kunskap i praktiken kan du läsa mer om Simon Elvnäs forskning.

Och under hösten kommer hans bok om effektfull arbetsledning ut på bokförlaget Volante.

ET TRADITIONELLA SÄTTET att ringa in beteenden är genom tidsstudier.

Under varje dag under till exempel en arbetsvecka noterar man hur man disponerar sin tid och får så en översikt över vad man gjort och hur mycket tid det tagit av veckans totala arbetstid. Vilket ger en intressant information i sig, säger Simon Elvnäs, men - är tid den relevanta faktorn i sammanhanget? »Ja, är det verkligen tid vi ska mäta? Grundantagandet vi utgår ifrån här är att om vi lägger ner mer tid på något så ger det större effekt, blir bättre. Men hur väl stämmer det överens med verkligheten? Är det inte så att det istället är det vi gör som är det viktiga?«

Skälet för det senare är oftast: Det blir som det blir för att saker och ting är som det är.«

»

V

AD DET HANDLAR OM här är att försöka se hur ofta chefen är proaktiv, planerande och förutseende. Om han eller hon gör rätt saker – och hur beteendet kan ändras i en positiv riktning för verksamhetens resultat.«

§

TEMA: SJÄLVINSIKT

— PERSPEKTIV

» VI MÅSTE OCKSÅ TA DE INRE PROCESSERNA i beaktande, hur de tar sig uttryck i de yttre beteendena i en given situation. « FORSKNING OM LEDARSKAP

»

Forskning om ledarskap har pågått sedan förra sekelskiftet. En mängd populärvetenskaplig litteratur publiceras årligen i ämnet.

Två strömningar kan urskiljas – det TRANSAKTIONELLA LEDARSKAPET, med mätbara tekniker kopplade till måluppfyllnad och resultat, och det TRANSFORMATIVA LEDARSKAPET, som framhåller värdegrund, vision och förhållningssätt.

Ledarskapslitteraturen har kritiserats för att mycket av den bygger på grundantagandet att ledaren själv, inom sig, alltid har de rätta visionerna, kapaciteten och idéerna för hur han eller hon ska bli mer effektfull om de bara tillåter sig att finna dessa förmågor inom sig. En annan kritik är att de råd ledare får i litteraturen beskrivs i alltför vida och generella ordalag – att det saknas ett konkretiserat »vad« mellan »motiv och resultat« för att utveckla ett ledarskap och att litteraturen i sig bygger på litteraturstudier, alltså inte har förankring i praktiken, i levande livet. Samt att man bör göra skillnaden tydligare i beskrivningar av ledarskap och ledarskapsbeteenden.

I

ETT HÄNDELSESTYRT, oplanerat ledarskap, som vi ofta mött, har chefen varken en plan eller struktur för vad som ska göras under en arbetsdag."Jag behöver inte det, jag har fullt upp ändå", är något vi fått höra. Det kan handla om att springa runt och släcka bränder, man handlar på impuls och tiden räcker inte till så man hafsar ihop något i sista sekund, försöker släta över – det är ändå gott nog, det räcker …« »Den omedvetne, känslo- och händelsestyrde chefen lägger också ner en stor del av sin tid på prat som inte leder till vad som tydligt ska göras – och knappt någon tid alls på att följa upp, ge återkoppling.«

V

AD SIMON ELVNÄS och hans forskarteam intresserat sig för är också ledningssituationen utifrån medarbetarperspektivet, vad man som medarbetare önskar och vill ha av sin chef för att prestera bättre. »I enkäter säger medarbetare att de behöver, i ordningen 1 till 5, att chefen Återkopplar, Samlar in, Instruerar, Tar upp egen prestation och sist, Pratar arbetsrelaterat.

Man vill alltså i första hand berätta om och få återkoppling på vad man gjort. Bli bekräftade och få tydligare och bättre instruktioner.« »Och vad gör chefen? Jo – Pratar arbetsrelaterat, Instruerar, Tar upp egen prestation, Samlar in och sist, Återkopplar, ger feedback. De gör alltså mest av det medarbetarna säger sig minst behöva. Chefen vill prata om vad som ska göras – och ofta om det som inte har gjorts.« »Det blir alltså en friktion mellan chefen som forcerar fram och medarbetare som bromsar för att de vill ha feedback på utfört arbete. Frågan blir då – varför lägger vi ner så mycket tid på det vi inte är säkra på att medarbetarna behöver för att göra sitt jobb bättre än bra?«

D

»

ET FINNS STUDIER som säger att chefer och ledare inte har de bästa förutsättningar att utveckla sig själva under pågående arbete. Här kan de behöva stöd utifrån för att få i stånd en medveten förändring byggd på självinsikt om sitt faktiska beteende när hon eller han leder och försöker påverka andra.« »Att gå från Att det blir som det blir på grund av att saker och ting är som de är till Nu blir det som jag vill - det är det många chefer vill idag, när förändring och utveckling går snabbt, på många plan!«

1/2016 GROW magazine /

27

PERSPEKTIV — § TEMA: SJÄLVINSIKT

PATRIC ORJALA, affärscoach & konsult

EXTENDED DISC

- självinsikt: kommunikation & beteende Patric Orjala, VD, Orjala & Partners - www.orjala.se 28 �

GROW magazine 1/2016

§

TEMA: SJÄLVINSIKT

— PERSPEKTIV

A: M E T IKT S N I V SJÄL

» I FÖRLÄNGNINGEN betyder självinsikt

helt enkelt ökad tillit till andra - och till sig själv! «

Det finns många metoder och verktyg som används i olika sammanhang för att kartlägga personprofiler, styrkor, beteendepreferenser och sätt att kommunicera.

EXTENDED DISC är ett av dem - ett verktyg för att ge djupare självkännedom i individens grundläggande kommunikationsoch beteendekompetenser. Ett verktyg som också många coacher använder.

PATRIC ORJALA, VD för Orjala & Partners, affärscoach och konsult och vars företag bland annat utbildar och certifierar i EXTENDED DISC, berättar mer.

Text: Lena Weesar Foton: Michael Pettersson - Illustrationer: tillhör Patric Orjala & Partners

1/2016 GROW magazine /

29

PERSPEKTIV — § TEMA: SJÄLVINSIKT

A: TEM SIKT LVIN SJÄ

T

»

» SJÄLVINSIKT blir riktigt bra först när man 'sätter ben' på den!«

30 �

GROW magazine 1/2016

ÄNK OM ditt bästa beteende ligger i vägen för ett än bättre!«

VI SITTER OCH SAMTALAR om Extended DISC, Patric Orjala och jag, en solig förmiddag i början av mars på hans kontor vid Nacka Strand strax utanför Stockholm. Extended DISC, ett verktyg för självkännedom för att nå djupare insikt i våra grundläggande kommunikations- och beteendemönster, våra drivkrafter och styrkor. Ett verktyg inte helt okänt bland coacher – många använder sig av det i sin verksamhet. »Extended DISC är ett bra verktyg – det är bra designat för coachkompetenser, det är relativt lätt att ta till sig och ändå med ett visst djup, och är man en god hantverkare (läs: coach), kan man gå ändå djupare - fördjupa det tillsammans med sin klient för att nå verklig självinsikt.« »En annan fördel är att det är lättillgängligt, det ligger på webben och är alltså inte tungt administrativt sett. Och de insikter klienten, eller för den delen också coachen, kan få om sig själv kan hon eller han använda direkt i vardagen – fokus ligger alltså på vardagssituationer. Det är styrkan.« »Men när man har sin disc-profil och ser sig själv i den så gäller det att inte nöja sig med det. Självinsikt är bra men först när man ”sätter ben” på den blir det riktigt bra. Och det är här utmaningen ligger. Man kan världens bästa verktyg, men är man en kass hantverkare, ja då spelar det ingen roll hur bra verktyg man än har!«

§

A

TEMA: SJÄLVINSIKT

— PERSPEKTIV

ledarkompetenser enligt ICIs normer, International Association of Coaching Institute, de ger Training Camps och erbjuder träningsprogram i värderingsstyrd organisationskultur på individ, team och organisationsnivå. Där även Extended DISC ingår som ett verktyg.

TT ”SÄTTA BEN” PÅ INSIKT. Det är något som Patric Orjala ofta kommer tillbaka till i vårt samtal och med det menar han att praktisera sin insikt, använda sig av den, att lära sig lyssna och att väcka sin nyfikenhet gentemot omvärlden. Vilket kanske inte alltid är det lättaste.

»För att lösa samarbetsproblem, som oftast handlar om kommunikationssvårigheter, är disc-profiler värdefulla för det hela blir så tydligt.«

»I vardagen använder vi ju oss av vårt naturliga beteende, det som vi är vana vid och som inte tar någon energi att använda. Vi behöver inte tänka, vi bara ”gör” eller ”är” så som det känns mest naturligt för oss att vara och agera. Det är detta, vårt naturliga beteende, som Extended DISC vill ge oss insikt i.

Vilka drivkrafter ligger bakom och vad händer innan jag agerar?«

D I S

»För det är ju detta, vårt naturliga beteende, som vi bemöter vår omgivning med. Vanan, "jag är ju en som ...", utvecklar oss inte. Liksom självklarheter, det största hindret. För tänk om vårt "bästa beteende" ligger i vägen för att utveckla ett än bättre beteende? Ett bättre beteende som för en chef, eller ledare, gör att hon eller han fattar bättre beslut, som får ett team att uppnå bättre resultat och som får individen att växa både i sitt professionella och personliga liv!«

C

DIAMANTEN - en av graferna inom Extended Disc.

Hörnen D-I-S-C kan mycket förenklat förklaras som fyra olika sätt att reagera utifrån sin inre, drivande kraft (Motor Self) i relation till en yttre kraft (Motor Stimuli).

O

M JAG KAN GE ett exempel?

Ja, ett problem som en klient hade - det var en chef som bland annat hade problem med en kollega kunde vi lösa snabbt och på ett smidigt sätt genom att båda parter gjorde sina discar. Med Extended DISC profilen som underlag kom chefen och medarbetaren relativt snabbt fram till en av huvudorsakerna till deras problem – de hade helt olika drivkrafter och kommunikationsstiATRIC ORJALA, marknadsekonom lar. Den kommunikationsstil som verki botten och en av Sveriges mest ligen gjorde den ena parten synnerligen erfarna internationella coachträna- motiverad skapade irritation och frustrare, har sedan mitten av 1990-talet arbetat tion hos den andre – och vice versa. som affärscoach och konsult i Sverige och De drevs av helt olika självklarheter och internationellt. Hans företag utbildar och det var här det skar sig.« certifierar i Extended DISC, i coach- och

»

P

1/2016 GROW magazine /

31

PERSPEKTIV — § TEMA: SJÄLVINSIKT

D

»

ET ÄR VIKTIGT är att poängtera att det inte handlar om rätt eller fel beteende – utan enbart olika beteenden! En av de största utmaningarna är paradigmet att olikheter är en styrka. Men för att olikheter ska bli en stryka måste vi förlänga meningen till: Olikheter är en styrka NÄR vi respekterar, värdesätter och använder varandras olikheter!

Innan dess är olikheter bara en orsak till frustration och missförstånd.«

VAD ÄR EXTENDED DISC? Extended DISC beskrivs som ett kommunikations- och beteendeverktyg med syfte att individen ska förstå sina naturliga beteendemönster, utveckla förståelse för hur beteendet påverkar andra och värdesätta individuella skillnader.

Utifrån ett antal självskattningsfrågor görs en personprofil i form av en beteendekarta, Extended DISC Diamanten, vilken beskriver en individs naturliga reaktion eller beteendemässiga stil i olika situationer, hur en rådande situation kan påverka individens motivation och vilka tankemodeller som ligger bakom.

Med utgångspunkt i att en individ har olika reaktionslägen för alla beteendestilar, föredrar hon eller han vissa framför andra – vilket också då blir det naturliga beteendet för individen. Genom att bli medveten om vilken beteendestil som ligger en själv närmast kan man utveckla flexibilitet och anpassa sitt beteende i en given situation.

I Extended DISC-modellen talar man om beteendekompetenser, och man har identifierat över 800 olika i modellen.

Extended DISC används idag inom coaching, HR och i företagsvärlden på individ, team och organisationsnivå.

32 �

GROW magazine 1/2016

»

M

ED DENNA INSIKT om de egna drivkrafterna och sin kollegas kunde alltså coachen relativt lätt skapa en ökad förståelse för vad både chef och medarbetare konkret skulle göra lite annorlunda för att skapa en hög nivå av tillit mellan sig i framtiden. Det handlade alltså för den här chefen och medarbetaren om att visa respekt och nyfikenhet, att lyssna på varandra på riktigt och söka en hög nivå av tillit. »Olikheter blir en styrka när man värdesätter, respekterar och använder sig av dessa. Att göra detta kan ta energi och därför krävs det träning att använda varandras olikheter fullt ut.«

O

M VI ALLTID GÖR som vi alltid gjort får vi ju som bekant samma resultat. Vanans makt är stor och för att behålla en genuin nyfikenhet gentemot vår omgivnings olika självklarheter krävs en stor dos träningsvilja kryddad med mod, uthållighet och envishet. Annars är det lätt att falla tillbaka och "göra som vanligt" och nöja sig med det.«

RIGHT vs WRONG

§ TEMA: SJÄLVINSIKT — PERSPEKTIV

»VAD VI BORDE GÖRA istället för att höja volymen? »JO, LYSSNA IN och visa nyfikenhet mot den andre.

Skapa en P1+P3 - en P13-frekvens tillsammans!«

»

N

ÄR VI KÄNNER OSS irriterade, frustrerade eller arga, det är faktiskt bra tillfällen att lära sig om sig själv, att göra sig medveten om vilka beteendemönster man har.

För när allt kommer omkring – vem är det som har ansvar för din irritation, egentligen? Den andre? Eller du själv?

En retorisk fråga naturligtvis – det är du själv. Jag själv kan ändra på hur jag lyssnar. Jag kan gå från Furious till Curious – från ilska till nyfikenhet.«

»

E

TT SÄTT ATT TÄNKA kring kommunikation är se den ur ett ömsesidigt perspektiv, som en ”tvåvägskanal”. Så här: Jag talar som (radiokanalen) P1, den andre talar som P3. I situationer då vi inte riktigt förstår varandra känner jag, och den andre, irritation.«

»

N

»

ÄR JAG UPPLEVER att motparten inte riktigt förstår det jag säger så höjer jag helt naturligt volymen i samtalet. Vilket enbart leder till att motparten också höjer sin volym.

V

ad vi borde göra istället för att höja volymen?

Jo, ställa in och anpassa frekvensen som jag sänder och/eller lyssnar på – lyssna in och visa nyfikenhet mot den andre. Skapa en P1+P3-frekvens – en P13-frekvens tillsammans.

Det var det exemplet med chefen och hans kollega lyckades göra. Genom självinsikt och genom att visa sig öppna mot varandra.«

» VANAN - 'det bästa vi kan göra' utvecklar oss inte. Liksom självklarheter.« 1/2016 GROW magazine /

33

PERSPEKTIV — § TEMA: SJÄLVINSIKT

J

»

ag skulle vilja säga att det är speciellt viktigt för högre chefer att utveckla sin självinsikt gällande olika kommunikationsstilar och drivkrafter.

En chef som är genuint nyfiken på vilket beteende hon eller han utsätter sina medarbetare för, och är modig nog att utmana, utveckla och anpassa sin naturliga kommunikationsstil, är också en chef som skapar större tydlighet, tillit och högre produktivitet i organisationen.«

»

I

händerna på en skicklig coach fungerar Extended DISC utmärkt i organisationsanalyser.

Vi har exempel på discar i företag på upp till 53 anställda DIAMANTEN - en av graferna inom Extended Disc. där samtliga medarbetare gjort var sin.

När de sattes ihop insåg chefen för företaget att han, för att på bästa sätt kunna nå fram till sina anställda, skulle vara tvungen utveckla sitt naturliga sätt att kommunicera. Öppna upp för dialog och vara tydligare i sin kommunikation.

Vad som är riktigt tydligt för dig är ju med stor sannolikhet inte lika tydligt för andra!« 34 �

GROW magazine 1/2016

§

TEMA: SJÄLVINSIKT

— PERSPEKTIV

» EN AV DE STÖRSTA UTMANINGARNA är paradigmet att olikheter är en styrka.

OLIKHETER ÄR EN STYRKA - NÄR vi respekterar, värdesätter och använder oss av varandras olikheter! «

D I S C

Dominerande (eng Dominance) Influerande (eng Inducement)

Så i förlängningen betyder självinsikt för mig helt enkelt ökad tillit till andra människor – och till sig själv.

Extended Disc är ett verktyg att nå dit.«

Medgörlig (eng Submission)

Tillmötesgående (eng Compliance)

me is not »Wthehatwayconcerns things are, but rather

KORT BAKGRUND - Baserat på Carl

Gustav Jungs teorier i Die Psychologische Typen (1921) där Jung definierat två beteendeaxlar – känna av/intuition och tanke/ känsla - och de beteendemönster som dessa skapar, utvecklade William Moulton Marston under 1920-talets slut en fyrkvandrantsmodell som beskriver fyra typer av reaktioner baserade på en människas förhållningssätt till sig själv och den omgivning hon eller han befinner sig i. Jagets reaktion utifrån sin inre drivande kraft (Motor Self) i förhållande till omgivningens påverkan som en yttre kraft (Motor Stimuli). Marston kallade dessa fyra olika sätt att reagera för: D = dominerande, I = influerande, S = medgörlig (eng Submission) och C = tillmötesgående (eng Compliance) = DISC. Från 1950-talet och fram till idag har personlighetsprofilstester utifrån Martsons DISC-teori tagits fram (Walter V. Clarke, John Cleaver, John Geier med flera) vilka lett till dagens DISC-baserade verktyg.

I Sverige finns idag minst åtta olika DISC-verktyg.

TANKE

Jungs beteendeaxlar med Marstons DISC. Ett ramverk för Extended DISC. Läs mer om C G Jung på sidan 60.

C

D

S

I

INTUITION

the way people think things are.« Epictetus

EXTENDED DISC -

AVKÄNNANDE

J

»

U MER MEDVETNA VI ÄR om hur vi fungerar, förstår oss själva och våra reaktioner, ju bättre kan vi också förstå andra. Vilket ger oss större möjlighet att utveckla oss och påverka den situation vi befinner oss i.

KÄNSLA

1/2016 GROW magazine /

35

PERSPEKTIV — § TEMA: SJÄLVINSIKT

TINA TONELL & ANN TIMM, coacher ICF & utbildare, föreläsare

ENNEAGRAMMET - en nyckel till självinsikt -

TINA TONELL och ANN TIMM, EnneagramCenter - enneagramcenter.se 36 �

GROW magazine 1/2016

§

TEMA: SJÄLVINSIKT

— PERSPEKTIV

TEMA: SJÄLVIN SIKT

» FÖR ATT NÅ SJÄLVINSIKT

krävs också närvaro!

En modell ger inte allt.«

ENNEAGRAMMET, en symbol med nio punkter, har en lång historia. Exakt hur gammalt det är vet man inte, inte heller med säkerhet dess ursprung.

PERSONLIGHETSENNEAGRAMMET, baserat på ENNEAGRAMMET, används idag som en metod, eller ett verktyg, att nå självinsikt inom coaching, ledarutveckling, av organistionskonsulter, lärare, terapeuter och många andra yrkeskategorier världen över. TINA TORNELL, Sveriges enda Riso-Hudson Certified Enneagram Trainer som tillsammans med ANN TIMM driver EnneagramCenter i Stockholm, ger här en introduktion!

Text: Lena Weesar Foton & Illustrationer: tillhör EnneagramCenter

1/2016 GROW magazine /

37

PERSPEKTIV — § TEMA: SJÄLVINSIKT

A: TEM SIKT LVIN SJÄ

»D

et här är ju fantastiskt!

Vi har precis kommit ut med en bok om självinsikt.

Vilken timing! Visste du det? «

» INGEN SER VÄRLDEN OBJEKTIVT - det är som att vi upplever tillvaron genom olika glasögon!«

38 �

GROW magazine 1/2016

Nej, det visste jag inte när jag mailade TINA TORNELL och ANN TIMM på ENNEAGRAMCENTER i Stockholm för en intervju om hur man kan använda Enneagrammet för att nå självinsikt. Dålig research från min sida. Men en lyckosam slump - eller mening?

I vilket fall som helst ett sammanträffande utan någon medveten tanke bakom. Och så visade det sig att deras bok »Självinsikt, nyckeln till att utveckla dig själv och andra" är utgiven på förlaget Synk. Synk som i synkronicitet, »ett iakttagbart meningsfullt sammanträffande utan orsaksmässigt samband«.

Vi var synkande. Och vi träffades för en intervju.

Så hur synkar, förlåt, funkar ... Hur fungerar Enneagrammet? Vad är det och kan man använda det inom coaching?

Ett citat av författaren Marcel Proust blev ingången till intervjun.

Proust skrev: »Verkligheten är sann för oss alla - men olika för var och en«.

§

TEMA: SJÄLVINSIKT

— PERSPEKTIV

är sann för oss alla » VERKLIGHETEN - men olika för var och en.« Marcel Proust

»

I

NGEN SER VÄRLDEN objektivt, vi har alla en begränsad bild av verkligheten – det är som att vi upplever tillvaron genom olika glasögon!« »Vi ser och tolkar omvärlden på olika sätt och det handlar om hur vi tar in information och tyder den. Vissa saker kanske vi överdriver och andra saker kan vi helt bortse från om det inte passar in i vår världsbild, hur vi ser världen och hur vi vill att den ska vara«

och agera. Mindfulnessövningar och meditation grundar oss, hjälper oss att bli närvarande i nuet.

T

INA TORNELL, med en bakgrund som civilekonom, lämnade finansvärlden 2008 inom vilken hon arbetat i olika roller under 20 års tid.

Intresset för människor och människors utveckling tog över. Idag är hon den enda Riso-Hudson-certifierade Enneagramutbildaren i Sverige och tillika certifierad et säger Tina Tornell som tillsam- coach, ICF. Hennes kollega Ann Timm, mans med kollegan Ann Timm arkitekt med lång erfarenhet av projektsedan åtta år driver Enneagramledning och chefskap, har även hon en Center i Vasastan i Stockholm. Och som gedigen Enneagramutbildning och är deras företagsnamn säger arbetar de med ICF certifierad coach. Och tillsammans Enneagrammet, eller Personlighetsenblev de en av pionjärerna att introducera neagrammet, en metod, eller utvecklings- Enneagrammet inom svenskt näringsliv verktyg, för att nå självinsikt. med flera välkända organisationer och »Eftersom vårt beteende är så självföretag som sina kunder. klart för oss tänker vi oftast inte på det.

Därför kan en modell eller verktyg unRIVAT, PÅ DET PERSONLIGA derlätta vårt sökande efter självinsikt, PLANET har Enneagrammet gett och vår erfarenhet är att Enneagrammet oss mycket, det var väl kanske där fungerar väldigt bra som modell just för vi fick idén till vårt företag. Enneagramdetta, en ökad självinsikt. Men en modell met beskriver så tydligt de grundstrateger inte allt. För att nå självinsikt krävs gier vi lever efter och vilka vägar vi kan också närvaro, att vara närvarande i nuet. välja för att utvecklas.« Annars går vi ju på autopilot.« »Man kan alltså använda det på sig själv Enneagrammet sammanfattar hur vi och på sin familj för att förstå sin parthanterar olika situationer, det tydliggör ner eller sina barn bättre. För hur många styrkor, beskriver drivkrafter och förkla- gånger har man inte frågat sig "Varför rar våra begränsningar och utmaningar, gör han si eller så? Varför funkar inte hon våra begränsande sätt att tänka, känna som jag?"«

D

P

»

1/2016 GROW magazine /

39

PERSPEKTIV — § TEMA: SJÄLVINSIKT

»Enneagrammet ger perspektiv på både sin egna, sin partners och, inte minst, på sina barns personligheter. Man förstår att man inte ska försöka stöpa om dem efter sin egen uppfattning om hur de bör vara. Man lär sig alltså helt enkelt väldigt mycket om sig själv och sin omgivning!« VAD ÄR PERSONLIGHETSENNEAGRAMMET? PERSONLIGHETSENNEAGRAMMET, eller ENNEAGRAMMET, kan beskrivas som en utvecklingsmodell för att belysa en individs tankar, känslor och sätt att agera. Hur dessa kan begränsa individens förhållande till sin omvärld och hur individen genom att bli medveten om sina beteendemönster, sina styrkor och begränsningar, sätt att hantera och tolka världen, kan utveckla självinsikt, förståelse och acceptans för andra.

Enneagrammet brukar också kallas en motivationsbaserad modell då den även beskriver drivkrafterna bakom respektive beteendemönster.

ENNEGRAMMET visar nio personlighetstyper med olika livsstrategier, eller grundstrategier, med olika egenskaper. Dessa i sin tur är indelade i tre triader med tre strategier i varje, kallat tre intelligenscenter.

Varje strategi i Enneagrammet har en pil som går till en annan strategi - dess Stresspunkt - och som kommer från en annan strategi dess Stödpunkt.

Som ett sätt att beskriva graden av personlig mognad och medvetenhet kontra stress och obalans har en modell med utvecklingsnivåer utarbetats som kompletterar Enneagrammet.

Modellen innehåller nio nivåer som visar mått på självinsikt och förmåga att tänka, känna och agera medvetet.

» EN MODELL GER INTE ALLT. För att nå självinsikt krävs också närvaro, att vara närvarande i nuet.

Annars går vi ju på autopilot!« 40 �

GROW magazine 1/2016

D

E GRUNDSTRATEGIER Tina Tornell talar om är de nio personlighetstyper som Ennegrammets nio punkter symboliserar. De i sin tur är indelade i tre triader, center, med tre strategier i varje – det instinktiva centret/ kroppens intelligens, det emotionella centrets/hjärtats intelligens och det mentala centret/huvudets intelligens.

BQ, EQ och IQ.

»

V

i har valt att kalla de nio personlighetstyperna för grundstrategier, eller kort och gott strategier – alltså våra olika sätt att tänka, känna och agera. Vi har alla en strategi som är starkast och vi är så invanda med den att vi omedvetet begränsar oss i våra valmöjligheter och vårt sätt att uppfatta tillvaron. Enneagrammet beskriver inte vem vi verkligen är, utan snarare hur vi fastnat i ett sätt att hantera och tolka livet - våra typiska beteendemönster när vi inte är närvarande i nuet.”

D

E NIO GRUNDSTRATEGIERNA, som man kan se som arketyper, beskrivs kortfattat som Förbättraren, Hjälparen, Presteraren, Individualisten, Undersökaren, Den lojale, Entusiasten, Utmanaren och Medlaren. Alla har vi något av dem i oss men en av dem är mest naturlig för oss. Men när vi kommer ur balans, överdriver de utmärkande egenskaperna i respektive strategi, blir de istället utmaningar för oss. »Ta till exempel den pålitlige och mångfacetterade Sexan, som vi kallar Den lojale, full av motsatser. Sexans styrka är engagemang, samarbetsvilja, de är pålitliga, genomtänkta, analytiska och modiga.

De behöver tid att förbereda sig, tänka igenom och samla fakta innan de tar ett beslut. Men när de av olika orsaker

§

TEMA: SJÄLVINSIKT

— PERSPEKTIV

blir stressade kan de bli ambivalenta, skeptiska, misstänksamma och bara fokusera på problemen. De börjar tvivla på sig själva och kan inte bestämma sig.«

H

»

är ligger Sexans utmaning – att lära sig hantera situationer där de känner sig otrygga och osäkra. Sexans starkaste drivkraft är att söka trygghet och när de känner oro omvandlas deras styrkor till ängslan, kan få dem att känna ångest för att tillvaron ska rämna och de lägger ner stor tankeverksamhet på att måla upp alla möjliga framtida katastrofer för sig. Katastrofer som med största sannolikhet aldrig kommer att inträffa.

När den lojale Sexan tappar sin känsla av trygghet blir tillvaron hotfull och farlig.«

H

»

UR MAN KAN LÄRA sig hantera sin stress och osäkerhet?

Genom att bli medveten om sina typiska beteendemönster när de inte är närvarande i nuet – alltså genom självobservation och ökad medvetenhet. På så sätt kan vi alla gradvis komma ur våra begränsande mönster.

Varje strategi är hör också ihop med två andra strategier, deras stress- och stödpunkter. Pilarna i Enneagrammet förbinder dem med varandra. Att ta lärdom av dem hjälper också.« »Den lojale Sexans stödpunkt är Nians, Medlarens, styrkor – den instinktiva intelligensen som bland annat säger oss att lita till magkänslan och fokusera på nuet. Genom att medvetet ta till sig Medlarens styrkor kan den lojale Sexan öppna sig för nya sätt att hantera olika situationer och bli mer accepterande för livets förändringar.”

Personlighetsenneagrammet, ofta kallat för enbart Enneagrammet - med triaderna: de instikntiva strategierna (de rödmarkerade siffrorna 8, 9, 1), de emotionella (de grönmarkerade 2, 3, 4) och de mentala strategierna (de blåmarkerade sifftrorna 5, 6, 7).

»Principen gäller för alla grundstrategier - att vara medveten om sina styrkor, drivkrafter, sitt ”tänk” när man kommer ur balans och att medvetet arbeta med att ta till sig strategierna från den stödjande grundstrategin, stödpunkten, i Enneagrammet.«

M

EN RENT KONKRET - hur kan man som professionell coach arbeta med Enneagrammet i sin coaching? »I Enneagrammet syns det till exempel väldigt tydligt vad klienten behöver jobba med.Om vi går tillbaka till exemplet med den lojala, men i det här fallet stressade och otrygga Sexan, kan det handla om självbilden, alltså rädslor som spökar och hindrar klienten i det hon eller han vill uppnå. Som coach kan man hjälpa sin klient att göra monstren synliga, koppla dem till frågor som visar att det som klienten tror om sig själv inte överensstämmer med verkligheten. « 1/2016 GROW magazine /

41

PERSPEKTIV — § TEMA: SJÄLVINSIKT

MEDLAREN - n

drivkraft: att känn

åttan - UTMANAREN

drivkraft: att vara kraftfull

sjuan - ENTUSIASTEN drivkraft: att känna glädje

VEM är du? & VAD driver dig?

sexan - DEN LOJALE drivkraft: att känna trygghet

femman - UNDERSÖKAREN

drivkraft: att förstå för att bli kompetent

»

Enneagrammet - olika medvetandenivåer i de olika grundstrategierna.

42 �

GROW magazine 1/2016

INDIVID

drivkra

V

AD MAN MÅSTE KOMMA IHÅG är att jag som coach inte kan tala om för min klient att ”så här är det” eller ”så här är du” - klienten måste upptäcka sina sidor själva, med coachens hjälp.« »Enneagrammet är bra på det sättet att man på ett handfast och konkret sätt kan prata om sin klients utmaningar. Coachen kan hjälpa sin klient att se sig själv utifrån, utanför sig själv.« »Som coach fokuserar man ju också på klientens styrkor. Vi jobbade i ett projekt

§

TEMA: SJÄLVINSIKT

— PERSPEKTIV

nian

na harmoni

FÖRBÄTTRAREN - ettan

drivkraft: att allt ska bli fulländat

HJÄLPAREN - tvåan

drivkraft: att få kontakt med andra

PRESTERAREN - trean drivkraft: att nå framgång och lyckas

DUALISTEN - fyran

aft: att vara originell och unik

med arbetslösa ungdomar under en period.

De blev oerhört stärkta när de fick klart för sig sina positiva styrkor – de hade bara hört det negativa tidigare!«

»

O

M MAN VILL ANVÄNDA ENNEAGRAMMET I SIN COACHING är det viktigt att man lär sig det ordentligt.« »Inte bara de nio strategierna utan också deras undervarianter, strategiernas olka utvecklingsnivåer, dess olika typer av triader, flyglar, hur man gör analysen och hur man ställer rätt frågor.«

KORT BAKGRUND ENNEAGRAMMET SOM SYMBOL har en lång historia, exakt hur gammalt det är vet man inte säkert, inte heller dess ursprung. Namnet kan härledas ur grekiskans ennea, nio, och grammos, en modell eller figur, något ritat eller skrivet.

PERSONLIGHETSENNEAGRAMMET, som oftast enbart kallas Enneagrammet, utvecklades till den psykologiska modell den är idag från 1950talet och framåt. Oscar Ichazo och Claudio Naranjo anses vara de som betytt mest för personlighetsenneagrammets utveckling, andra namn är David Daniels, Helen Palmer, Don Riso och Russ Hudson.

International Enneagram Association har bland annat utarbetat etiska riktlinjer för användningen av Enneagrammet och för av organisationen ackrediterade lärare/utbildare.

Enneagrammet används av coacher, ledarutvecklare, organisationskonsulter, terapeuter, lärare och många andra yrkesgrupper runt om i världen.

Det lärs ut vid många universitet, bland annat på Stanford University’s ledarskapskurser och i rektorsutbildningen i Belgien.

Inom Svenska kyrkan har Enneagrammet använts inom församlingars själavård och retreatprogram.

»

E

nneagrammet är oerhört rikt, det är mycket att lära sig – och det har mycket att lära oss!« ENNEAGRAMMET. En symbol med nio punkter.

VILL DU VETA MER? LÄS: Självinskt - nyckeln till att uveckla dig själv och andra av Tina Tonell och Ann Timm, (Synk publishing, 2015) 1/2016 GROW magazine /

43

Illustration: Marek

PERSPEKTIV— § TEMA: SJÄLVINSIKT

PETER LJUNGSBERG,

AYURVEDA

- hälsa genom självkännedom 44 �

GROW magazine 1/2016

Foto: Johan Ljungsberg

ayurvedisk rådgivare & terapeut

Peter Ljungsberg - vedalila.se

§

TEMA: SJÄLVINSIKT

— PERSPEKTIV

A: TEM SIKT IN V L Ä SJ

» I VÅRT SAMHÄLLE

idag riktar vi vår sikt utåt istället för att se inåt, mot oss själva.

Om vi vänder blicken?

Då kan vi nå självinsikt - nyckeln till livet.«

AYURVEDA – ett begrepp som under senare tid allt oftare uppmärksammats, är en mångtusenårig indisk hälsolära som lär oss hitta balans och hälsa i livet genom självkännedom.

Utifrån en helhetssyn på människan där kropp, själ och ande hänger samman talar ayurveda om för oss hur vi bäst lever utifrån vår individuella och unika kroppstyp.

Men för detta krävs självinsikt.

GROW magazine träffade PETER LJUNGSBERG, ayurvedisk hälsorådgivare, terapeut, lärare och föredragshållare och en av pionjärerna inom ayurveda i Sverige.

Text: Lena Weesar

1/2016 GROW magazine /

45

PERSPEKTIV — § TEMA: SJÄLVINSIKT

A: TEM SIKT LVIN SJÄ

»H

älsa är ett normatillstånd, det skapas i vardagen i det liv vi lever varje dag.«

»AYURVEDA ser människan i sin helhet - som kropp,själ och ande - och i relation till sin omgivning.« 46 �

GROW magazine 1/2016

«Och det är det ayurveda lär oss - att upprätthålla vår hälsa genom självinsikt och kännedom om oss själva.« »INOM DEN VÄSTERLÄNDSKA läkekonsten, skolmedicinen, är det sjukdomssymptomen som behandlas. Vi går till läkaren först när vi känner symptom på att något inte står rätt till, kroppsligt eller själsligt. Läkarna ger oss ofta också generella råd om hur vi ska leva ett sundare liv genom att motionera mer, sluta röka och så vidare.« »DEN AYURVEDISKA HÄLSOLÄRAN däremot talar om för oss hur vi ska leva våra liv innan vi blir sjuka. Hur vi bäst lever utifrån vår individuella och unika sammansättning av doshor, kroppstyper eller energitillstånd. Och hur vi upprätthåller balansen i vår kropp så att vi lever i harmoni med våra individuella förutsättningar och motverkar obalans som leder till ohälsa och sjukdomar.«

»

A

YURVEDA ser människan i sin helhet, som kropp, själ och ande, alltså utifrån ett holistiskt synsätt där människan existerar i relation till sin omgivning, sin miljö, till skillnad från den västerländska skolmedicinen som tittar på och behandlar specifika delar av människan.

Som specialistläkarna, kunniga på vissa delar av människans kropp eller psykologiskt, hennes psyke«

§

TEMA: SJÄLVINSIKT

— PERSPEKTIV

Foto: Pixelrohkost

» AYURVEDA är sanskrit och betyder "kunskap om livet"«

P

ETER LJUNGSBERG, en av pionjärerna inom den ayurvediska hälsoläran i Sverige, har arbetat och levt efter de ayurvediska principerna i över trettio år. Han är hälsorådgivare på VedaLila, ett ayurvediskt hälsoföretag i Stockholm, och utbildad terapeut. Han föreläser regelbundet på Karolinska Institutet och Uppsala universitet, han håller utbildningar och anlitas i frågor som rör personlig utveckling i arbetslivet, både för grupper och personlig coaching.

Och han har mycket att säga om den västerländska skolmedicinen och läkemedelsindustrin. Men det är inte det vi ska tala om nu utan hur man kan upprätthålla sin hälsa genom självinsikt och självkännedom.

»

kan ses enskilt utanför sin kontext. Allt hänger ihop och hur vi handlar och agerar, det vi gör, leder till vidare konsekvenser.

Både gentemot oss själva och vår omgivning – vi påverkar och påverkas. Helheten är större än summan av sina delar.« »Ingången till ayurveda är självkännedom och för att ta till oss vad den har att lära oss behöver vi återanknyta kontakten med oss själva, vår essens, och med naturen.«

E

NLIGT AYURVEDA är vi människor födda med en unik sammansättning av doshor, en kombination av tre kroppstyper som beskriver de grundläggande kvaliteter, eller energitillstånd, som finns inom oss på det fysiska, emotionella och det mentala planet. Oftast dominerar en eller ENOM DEN LIVSSTIL vi har idag två av doshorna hos individen. Det är när de har vi i mångt och mycket förlorat kommer i obalans som vi upplever att vi inte kontakten både med oss själva och mår bra, kroppsligt, emotionellt och/eller naturen. Vi har vår sikt riktad utåt – inte mentalt. Det som orsakar obalansen har sitt inåt mot visdomen inom oss. Vi vet så oänd- ursprung i vår livsstil och yttre miljö. ligt mycket mer än vad vi tror, allt finns inuti »När vi är i balans klarar vi av utmanande oss. Om vi vänder blicken inåt kan vi nå situationer och hanterar stress mer konsjälvinsikt – själva nyckeln till livet.« struktivt, vi tänker klarare, upplever vår om»Ayurveda är sanskrit och betyder "kungivning och relaterar till andra på ett öppnaskap om allt levande" eller "kunskap om re och mer positivt sätt, även de vi inte helt livet" och utgår från en holistisk filosofi. Vil- sympatiserar med, och vi känner oss friska ket betyder att allt levande, och våra liv, inte

G

1/2016 GROW magazine /

47

PERSPEKTIV — § TEMA: SJÄLVINSIKT

- livet blir kort sagt lättare och roligare att leva. Men mycket kan få oss ur balans. Vi jobbar för mycket, eller oroar oss för vårt liv av olika orsaker, vi sover för lite, äter inte den mat som vi mår bäst av, tycker inte att vi hinner med vårt sociala liv, eller önskar att det såg annorlunda ut, vi får inte tillräckligt med motion osv, osv. Vilket leder till att vi börjar må dåligt och vilket i förlängningen också kan leda till sjukdom.«

D

e tre doshorna, eller kroppstyperna, är vata, pitta och kapha, och vet vi vilken, eller vilka, vi domineras av kan vi också hämta kunskap om hur vi bäst lever ett liv i balans utifrån vår kroppstyp, bli uppmärksam på när obalanser börjar visa sig och hur man kan förhålla sig när de uppstår. Genom att känna till sin kroppstyp har man en bra förståelse för vem man är – och inte är. Och man kan också bättre förstå andra.

I

nom ayurveda säger man att det finns 10 olika kombinationer av de olika doshorna och mycket kortfattat, och schematiskt, kan de grundtyperna beskrivas som:

VATA

- den snabba, kreativa och entusiastiska igångsättaren med starkt frihetsbehov som lever sitt liv i högt tempo med många olika och ofta helt orelaterade saker på gång, En vataperson behöver en livsstil och en omgivande miljö som tillåter henne att leva ut sin idérikedom och entusiasm.

När vata kommer i obalans är ofta symptomen diffusa, svåra att diagnostisera. Det kan handla om känslor av oro och ångest. De känner det i kroppen men ”det sitter i huvudet” brukar de få höra från vården, som ofta inte hittar något fel.

Strategin för vata är ta hand om sig själv bättre, sakta ner tempot, ta till sig regelbundenhet - och lära sig långsamhet, vilket också är vatapersonens svåraste utmaning. Och visst uppsakttar vata goda råd, men att följa dem, det är en annan sak.

Foton: Pixelrohkost - Illustration: M. Gove

48 �

GROW magazine 1/2016

§

TEMA: SJÄLVINSIKT

— PERSPEKTIV

PITTA - är ambitiösa, målmedvetna och

tävlingsinriktade »duktighetspersoner« som sätter prestation och karriär främst, vill gärna vara ledare och tycker om utmaningar. De är välorganiserade och har ofta ett skarpt intellekt. Men har svårt att sätta sina egna gränser.

Fysiska krämpor kännetecknar pittas obalans, kroppen säger ifrån, det kan vara genom att få problem med magen, högt blodtryck, migrän, men det är också risk för att pitta tappar bort sig känslomässigt i sina prestationsinriktade aktiviteter.

Strategin för pitta är att lära sig måttlighet och insikt i att man är mer än sina prestationer. Yoga och meditation är rekommendationerna för pitta.

Pitta kan ta emot vägledning, men då ska den formuleras så att pitta själv anser sig komma på vad den har att säga.

KAPHA – är prestigelös och opretentiös,

en stabil, pålitlig och lite långsam person som i det längsta undviker konflikter - en »omhändertagare« med en vänlig utstrålning.

Kapha är nöjd med saker och ting som de är och söker inte förändring. Ofta förringar de sig själva på andras bekostnad.

När en kaphaperson kommer i obalans ökar tyngden i stabiliteten med viktuppgång, passivitet och en nedstämdhet som kan leda till depression. Obalansen kan också visa sig som luftrörsproblem, astma och täta förkylningar. Kapha kan lätt komma in i en ond cirkel.

Strategin för kapha är att lära sig sätta gränser gentemot andra och se till att hon, eller han, får sina egna behov tillgodosedda. Och/eller utmana sig själv att gå utanför sin trygghetszon, söka stimulans utanför det invanda, vilket inte är lätt för en kaphaperson. Här måste omgivningen visa förståelse - för det tar tid för kapha.

1/2016 GROW magazine /

49

PERSPEKTIV — § TEMA: SJÄLVINSIKT

S

OM AYURVEDISK HÄLSORÅDGIVARE möter Peter Ljungsberg många klienter som har stressrelaterade problem, det kan vara problem med sömnen, mag- och tarmproblem, värk i lederna och det kan också handla om existentiella problem.

»Vårt samhälle idag är vad jag skulle säga ett pitta-samhälle, präglat av de värderingar som pitta styrs av med höga krav på målinriktad individuell prestation. Ett samhälle som samtidigt är präglat av vata – som går på virtuell, digital högfart där vi översköljs med information vart vi än vänder oss och där ständig utveckling uppmuntras.« »Det är klart att vi som människor påverkas av det! Vi tar oss inte tid att se inåt, reflektera över existentiella frågor som "Vem är jag egentligen?". Istället riktar vi siktet utåt, vi gör oss själva till varumärken genom "branding" och hoppar på trender utan att tänka efter om de är bra för oss. Som till exempel alla dieter eller olika motionstrender som florerar – inte passar de alla!« »Svårast är det idag för de mer långsamma kaphapersonerna som behöver tid för eftertanke för att komma till sin rätt. Genom att ge dem tid inser vi vilken enorm begåvning de har. Men tid är en bristvara. Också i klassrummet där kahpabarnet ofta inte ges den tid och det tålamod det behöver för sin inlärning och utveckling.«

VAD ÄR AYURVEDA?

AYURVEDA,, sanskrit för ”kunskap om livet” eller ”kunskap om allt levande”, är en hälsolära, ett system av principer och begrepp med mångtusenåriga anor från den vediska kulturen med syfte att skapa balans som förutsättning för hälsa. Utifrån ett holistiskt synsätt på människan där kropp, själ och ande hänger samman ser ayurveda individen utifrån den kontext, eller sammanhang, där hon eller han lever och verkar.

Allt som existerar består enligt ayurveda av de fem elementen rymd, luft, eld, vatten och jord. Vilka också ingår i människans grundläggande kroppstyper eller energitillstånd, de tre doshorna - vata, pitta och kahpa. Vi har alla dessa tre doshor inom oss, men en dominerar oftast över de andra.

När doshorna är i balans upplever vi hälsa, när de är i obalans ohälsa, skapad av vår livsstil och vår yttre miljö. Filosofin och teorin bakom den aurvediska läran handlar om att återställa balansen mellan doshorna, till skillnad från att bota symptomen på sjukdom som den västerländska skolmedicinen bygger på.

Auyurveda har stora likheter med den traditionella kinesiska läkekonsten som också betonar helheten och balansen mellan människan och hennes omgivning.

AYURVEDA FÖR KROPP OCH SJÄL

av Eva Sanner och Peter Ljungsberg (Natur & Kultur, 2006)

50 �

GROW magazine 1/2016

»

V

i kan likna kahpa vid den disciplinerade långdistanslöparen som springer i lugnt tempo för att spara på krafterna.

Den medeldisciplinerade och kreativa vata är sprintern och medeldistanslöparen, det är den tävlingsinriktade pitta som gillar utmaningar och har siktet inställt på att vinna. Alla är utmärkta löpare, men på olika distanser. Att en kahpaperson skulle vinna en sprintertävling mot en vata är högst otroligt, liksom att en vataperson skulle vinna en långdistanslöpning mot en kahpa.«

E

»

n annan liknelse kan vi ta från företagsvärlden. Ett beslut ska tas om ett större inköp. Vata beskriver i inspirerande och målande termer vad det hela gäller. Pitta står vid whiteboarden med pennan i handen och skriver snabbt och ledigt ner nyckelorden ur

§

TEMA: SJÄLVINSIKT

— PERSPEKTIV

studier i allmänmedicin och ayurvedisk läkekonst ingår.

Av kritiker betraktas ayurvedisk medicin och läVid en AYURVEDISK LÄKARKONSULTATION kekonst som en pseudovetenskap då man bland fastställs klientens, eller patientens, kroppstyp och de annat menar att ayurvedans uppfattning om sjukdoobalanser som klienten upplever sig ha bland annat mars orsaker (som obalanser i kroppen) strider mot genom pulsläsning. Ofta görs också provtagningar vetenskaplig (läs: västerländsk) etablerad kunskap. motsvarande de som sker vid västerländska läkarMånga örter och medicinalväxter inom ayurvedisk besök (blodtryck, diabetes, kolesterol etc). Behandmedicin har dock fått uppmärksamhet inom västlingarna kan innehålla olika typer av ayurvedisk världens läkarsamfund för dessas positiva inverkan. massage, lerinpackningar, utrensningar och reningar, Vid konsultation av en AYURVEDISK HÅLSOörtextrakter, örtteer, olika ayurvediska mediciner och RÅDGIVARE ges hälsofrämjande råd anpassade till kostföreskrifter med mera, beroende på var klientens klientens kroppstyp vilka kan omfatta kost, dagliga obalans ligger. rutiner, livsstilsförändringar, yoga, meditation och Den indiska regeringen stödjer forskning och örter. Ett individuellt och skräddarsytt program utundervisning inom ayurveda. En ayurvedisk läkare formas för den dagliga rutinen, för att skapa balans i har åtminstone fem och ett halvt års utbildning, vardagen.

HUR GÅR EN AYURVEDISK KONSULTATION TILL?

Vatas föredragning. Kapha lyssnar. Beslut ska tas. Vata och Pitta är snart överens. Kapha, om egentligen behöver mer tid att reflektera över de olika alternativen skulle helst vilja ta upp det hela igen efter helgen. Men vill inte ställa till besvär och ställer sig bakom beslutet för sämjans skull. Hur resultatet blev?

Beslutet skulle kanske ha vunnit på om det hade fått helgen på sig att mogna. Kaphas eftertänksamhet kan leda till klokare beslut för fort kan ofta bli fel.«

samhälle ett samhälle i ekologisk balans. Att nå självinsikt innebär därför också att förstå sig själv i ett vidare sammanhang, utanför oss själva.«

G

enom att rikta vår sikt, vår blick, inåt, reflektera och lyssna på vår intuition, kan vi använda den som ett redskap för att förstå helhetens natur. Och handla därefter, utifrån en självinsikt om vilka vi är och vad vårt samvete säger oss om hur vi ska leva och hur vi bäst tar ansvar för vår jord. yurveda handlar också om att förstå Ett ansvar vi har inte bara gentemot oss själva att vi har ett ansvar för vår jord. Ur ett utan mot många kommande, framtida generaayurvediskt perspektiv är ett välmående tioner.«

»

Foto: Luftbildfotograf - Illustration: pilipa

A

»

1/2016 GROW magazine /

51

PERSPEKTIV — § TEMA: SJÄLVINSIKT

THOMAS JÖNSSON

astrolog & rådgivare, livscoach

ASTROLOGI & TAROT

Thomas Jönsson,

www.astrofool.com 52 �

GROW magazine 1/2016

Foto: tillhör Thomas Jönsson - Fotomontage: Lena Weesar

- självinsikt via symbolspråk -

§

TEMA: SJÄLVINSIKT

— PERSPEKTIV

A: M E T IKT S N I V SJÄL

» SJÄLVINSIKT - det handlar om att få kontakt med sina djupaste resurser och förstå sitt livstema.«

»ASTROLOGIN är ett språk – ett symbolspråk som hjälper oss att få ett djupare perspektiv på oss själva.« »Om man ska ’tro’ på astrologin eller inte?

För mig är det en helt ointressant fråga. Antingen tar man till sig astrologin, ser det som berikande – eller så gör man det inte. Och då lämnar man det, helt enkelt!« Det säger THOMAS JÖNSSON som har arbetat som astrolog, rådgivare och livscoach i över 25 år - med mer än 15 000 klienter.

Så om du som läsare skulle känna att astrologin inte appellerar till dig, ja, följ då Thomas Jönssons rekommendationer och hoppa över den här artikeln - och gå istället vidare till det du tycker är mer intressant!

Text: Lena Weesar 1/2016 GROW magazine /

53

PERSPEKTIV — § TEMA: SJÄLVINSIKT

A: TEM SIKT LVIN SJÄ

»A

STROLOGIN ÄR ETT SYMBOLSPRÅK som hjälper oss

att få ett djupare perspektiv på oss själva - både vad det gäller att navigera i vårt inre och hur vi rör oss ute i världen, på ett yttre plan. »OM MAN SKA "tro" på astrologin eller inte? För mig är det en helt ointressant fråga. Antingen tar man till sig astrologin, ser det som berikande – eller så gör man det inte. Och då lämnar man det, helt enkelt!”

Det säger THOMAS JÖNSSON som har arbetat som astrolog, rådgivare och livscoach i över 25 år.

Han har haft över 15 000 klienter, många regelbundet återkommande, han har författat böcker, håller föreläsningar och kurser.

»GENOM ASTROLOGIN - kan man få perpektiv på sin grundläggande personlighet och de potentialer som ligger i tiden".« 54 �

GROW magazine 1/2016

M

EN VAD ÄR DET EGENTLIGEN MED ASTROLOGIN SOM GÖR DEN INTRESSANT FÖR SÅ MÅNGA – OCH KAN MAN ANVÄNDA SIG AV ASTROLOGIN FÖR ATT NÅ SJÄLVINSIKT? GROW magazine träffade Thomas Jönsson på Söder i Stockholm där han också har sin praktik, en mottagning han delar med fyra kollegor vilka inte är astrologer utan psykosyntesterapeuter. Och svaret Thomas gav är – ja, man kan utveckla självinsikt och få perspektiv på sig själv genom astrologin. Och här beskriver han hur:

TEMA: SJÄLVINSIKT

— PERSPEKTIV

Foto: Sergey Kamshylin

§

»

»

A

STROLOGIN kan man säga arbetar på flera plan – dels ger den en bild av en individs grundläggande personlighet och dels vad individen står inför i nuet och kan komma att möta i framtiden. Det senare handlar alltså om vilka potentialer som ligger i tiden.« »Födelsehoroskopet, alltså planetpositionerna i födelseögonblicket, kan man likna vid en karta över personligheten – vem du är och vad du bär på, ditt innersta väsen. Genom att transiterna, alltså hur planeterna rör sig i vårt solsystem, appliceras på födelsehoroskopet kan man avläsa tendenser i tiden, möjligheter och utmaningar.

Man kan alltså få perspektiv både på sin ’dåtid’, sin nutid och sin framtid genom astrologin.«

M

ånga av mina klienter kommer också till mig med frågor som går mer på djupet i deras personlighet, frågor som ’Vad är min uppgift i livet?’ och ’Var kan jag

»

hitta min plats i världen?’. Man har en medvetenhet om utvecklingen i samhället och man känner ett medansvar. Man vill bidra. På 80-talet var det helt andra frågor som ställdes. Då handlade det om relationer, kärlek, barn och hälsa. Idag ser det alltså helt annorlunda ut.« »Vid millenniumskiftet hände det också mycket.

Många entreprenörer startade verksamheter och ville få perspektiv på sina framtidsutsikter att lyckas, de ville till exempel veta när det var en bra tidpunkt för expansion – eller inte. Astrologin matchar för övrigt dem, entreprenörerna, väldigt bra. Personer med specifika problem söker också upp mig, det kan till exempel handla om rättstvister som de vill få perspektiv på.«

Ö

verlag är det ett brett fält av människor jag har som klienter, med olika bakgrunder och från hela samhället. Över1/2016 GROW magazine /

55

PERSPEKTIV — § TEMA: SJÄLVINSIKT

vägande är nog de som arbetar inom de kreativa, skapande områdena, men jag har också klienter i beslutsfattande ställning, lärare, terapeuter, psykologer och även präster inom Svenska kyrkan kommer till mig. Många präster ju också utbildade psykoterapeuter.« »Gemensamt för mina klienter är att de inte verkar ha någon speciell prestige och att de är öppna för sin egen utveckling.«

D

V

år tidräkning bygger på Jordens rotation, dygnet, Månens cykler, månaden och Solens (skenbara) resa över himlen under ett år. Vår tillvaro utvecklas i cykler, i faser,

»

Foto: volkoslava

Foto: volkovslava

et som veckotidningarna ägnar sig åt i sina horoskopsspalter är något helt annat än det Thomas Jönsson arbetar med som astrolog. Veckotidningsastrologin tillhör underhållningsbranschen, menar han, den är betydligt enklare och ytligare än seriös astrologi. Men, säger han, skulle man vara road av vad de skriver kan man ju kanske hämta inspiration från det.

A

strologins huvudtanke bygger på en grundsyn där människan är en del av världsalltet, kosmos. Att himlavalvets utseende vid en viss tidpunkt symboliskt beskriver en människas potentialer och att man genom att tolka sin horoskopskarta kan få kontakt med sina djupaste resurser och förstå sitt livstema. Astrologin ser varje människa som en unik varelse med obegränsade möjligheter och den kan hjälpa oss att vara medskapande i våra liv istället för maktlöst passiva, betonar Thomas.

Astrologin, som den används idag, är alltså inte någon slags »mystisk spådomskonst«, en missuppfattning man träffar på.

Det första kortet i tarotkortlekens Stora Arkana, människans väg genom livet - The Fool, Narren, den gränsöverskridande sanningssägaren,»Den som vandrar utan rädsla«.

56 �

GROW magazine 1/2016

§

liksom vi själva och astrologin kan hjälpa oss att identifiera de faser vi går igenom som individer - faser vi ofta inte är medvetna om just när de pågår. Astrologin kan man också på ett sätt säga är bärare av hela den västerländska filosofin från Aristoteles och Platon, som lade grunden till de fyra elementen, eld, jord, luft och vatten, och deras symboliska innebörd i de fyra grundläggande personlighetstyper vi talar om inom astrologin till Carl Gustav Jungs psykologiska personlighetstyper. Jung, som för övrigt var djupt involverad i astrologin och också gjorde horoskopskartor över sina klienter.«

C

arl Gustav Jungs tankar har betytt mycket för Thomas Jönsson. Det var under utbildningen till logoped han kom i kontakt med Människan och hennes symboler där Jung presenterar sin teori om symbolernas, drömmarnas och arketypernas betydelse, universella och gemensamma för mänskligheten, och det omedvetnas inflytande över våra liv. Vilket blev ingången till tarot, tarotkorten med sin rika bildsymbolik, som han kombinerar sina astrologiska konsultationer med, och till astrologin.

»

D

»

F

et var först när jag började läsa Jung som det klickade till och saker och ting föll på plats. Logopedutbildningen gav mig en träning i terapeutiska samtal, vilket jag ju också fått nytta av. Som astrologisk rådgivare är gränsen flytande mellan att vara terapeut, coach och mentor, beroende var klienten ifråga befinner sig. Vad det handlar om är ju hans eller hennes insikt och utveckling sett genom de redskap jag använder astrologi och tarot.« ör att tyda horoskopkartan behöver man ha förkunskaper, den säger inte gemene man särskilt mycket utan ser mer ut som ett chiffer. Tarotkorten däremot, med sitt arketypiska bildspråk, kan alla på något sätt ta till sig. Beskriva vad de ser, tolka dem utifrån sig själva och reflektera över - de ger självkännedom och perspektiv på den personliga och andliga utvecklingen.«

TEMA: SJÄLVINSIKT

— PERSPEKTIV

VAD ÄR ASTROLOGI? - & - VAD ÄR TAROT? ASTROLOGI – är läran om himlakropparnas positioner och deras betydelse för människors egenskaper och framtid alternativt betydelse för specifika entiteter eller händelser. Tolkningar görs utifrån en horoskopskarta med uträkningar av planeternas ställningar sett från jorden vid en viss tidpunkt och från en viss plats.

Horoskopet är indelat zodiakens 12 stjärntecken, vilka symboliserar vissa egenskaper, och i 12 hus, olika delar av en persons liv. Himlakropparna, som symboliserar olika energier eller sidor av en persons inre, deras placering i horoskopskartan och de aspekter (vinklar) de gör till varandra utgör utgångspunkten för tolkningen. Olika metoder finns för att förutse tendenser vilka påverkar den, eller det, horoskopet är utställt på, bland annat genom transiter (planeternas rörelse) och progressioner (»framräkning« av horoskopet).

Man skiljer på personliga horoskop, ställda på enskilda individer, och mundana horoskop, de världsliga, generellt ställda horoskopen. Vid sidan av det västerländska astrologisystemet finns den indiska, vediska astrologin och den kinesiska astrologin.

Astrologin har fått, och har, starka kritiker där kritiken bland annat handlar om att astrologin saknar vetenskaplig grund, att empiriska bevis saknas och att den är en falsifierad spådomskonst.

TAROT – tarotkorten består av 78 kort indelade i den Stora Arkanan, symboliserande människans väg genom livet, och den Lilla Arkanan indelad i fyra sviter förknippade med elementen Vatten/känslor, Eld/energi, Jord/det materiella och Luft/det mentala. Korten kan läggas i olika läggningar för att ge perspektiv på ställda frågeställningar.

1/2016 GROW magazine /

57

Illustration Souther hemisphere: shooarts

PERSPEKTIV — § TEMA: SJÄLVINSIKT

»

A

strologin är spännande att kombinera med tarot för man ser hur saker går igen, blir bekräftat fast med andra uttryck. Skillnaden dem emellan är tidsaspekten – tarot är inte lika bra på att tajma in som astrologin, som ju är mer kopplad till tid. Korten kan till exempel bekräfta att man ska lansera en ny bok, starta upp ett företag etc men inte när tiden är inne för det. Vilket astrologin kan ge svar på.« »Många har för bråttom och väljer paniklösningar, vilket syns tydligt i deras horoskop, när det istället är bättre att avvakta – det handlar alltså om att göra rätt sak vid rätt tillfälle. Mig veterligen finns det ingen annan skola, eller någon vetenskap, som kan tajmingens konst bättre än astrologin.«

T

homas Jönssons första bok, Den Inre Världsomseglingen, en introduktion i arketypernas och symbolernas värld och hur de lever i vår värld idag, är också en vägledning till tarotkorten. Den har sålts i över 20 000 ex och är idag slut på förlaget. På omslaget är det första kortet i tarotlekens Stora Arkana avbildad - The Fool, Narren, den gränsöverskridande sanningssägaren som inte låter sig censureras, »den som vandrar utan rädsla«.

Astrofool heter Thomas hemsida och varifrån han tagit namnet säger sig självt. Tarotlekens Stora Arkana beskriver i symboliska bilder människans väg genom livet.

Hans andra bok, Stjärntecknens visdom, följer årets cykliska förlopp genom de 12 stjärntecknen. Varje stjärntecken beskrivs och i boken ges förslag på hur man praktiskt kan arbeta med dem.

58 �

GROW magazine 1/2016

T

homas leder också resor till, vad han kallar, »kraftplatser«, platser där man kan hämta positiv, andlig energi, earth energy, och som i forna tider var betydelsefulla och heliga platser för de folk som där levde – Glastonbury i sydvästra England är en sådan plats.

Idag ett mindre samhälle men under den megalitiska eran ett andligt center där också den första kristna kyrkan på de Brittiska öarna kom att byggas och, som vissa hävdar, är Avalon i Kung Arthur-legenden. En annan sådan plats är Grand Canyon, listat i UNESCOs världsarvlista, ett eroderat ökenlandskap i Arizona, USA, vars bosättarhistoria sträcker sig 10 500 år tillbaka i tiden.

§

TEMA: SJÄLVINSIKT

— PERSPEKTIV

BAKGRUND / HISTORIK: ASTROLOGI & TAROT

V

I TALAR OM PLATSER, ENERGIER OCH TID. Om några dagar är det Vårdagjämning.

En tidpunkt att uppmärksamma. Enligt astrologin är vi på väg in i ett nytt paradigm, Vattumannens tidsålder, efter att ha levt i Fiskarnas tidsålder sedan antiken. För inte så länge sedan hade vi en solförmörkelse.

Thomas Jönsson, astrolog, följer planetrörelserna i kosmos, reflekterar och filosoferar över sambandet mellan våra liv på jorden och det som sker i världsrymden. Över individens unika storhet – och på samma gång litenhet. Över människans samhörighet med universum.

ASTROLOGI – I stort sett har alla mytologier tolkningar av stjärnhimlen i förhållande till jorden. De äldsta kända astrologiska tolkningarna är cirka 5000 år gamla från Babylonien, varifrån astrologin spreds. I Bibeln omtalas astrologer som stjärntydare från Persien vilka besökte Jesu födelseplats.

Under den grekiska antiken lades grunden till de fyra elementen, jord, luft, eld och vatten, elementläran som även låg till grund för dåtidens medicinska kunskap. Under den romerska antiken fastställdes namnen på himlakropparna vilka kom att personifiera den romerska antikens gudar som Mars, Venus, Merkurius, Jupiter med flera. I Europa var astronomi och astrologi en och samma vetenskap fram till 1600-talet – dåtida vetenskapmän som Tycho Brahe och Johannes Kepler, hovmatematiker, astronomer och astrologer i Prag, ställde horoskop inför viktiga beslut i statsangelägenheter och regenter som till exempel drottning Kristina och drottning Elisabeth I av England hade nära relationer med sina astrologiska rådgivare.

En av världens mest kända astrologer är Nostradamus (1503-1566). Bland de vetenskapsmän som i modern tid engagerat sig i astrologin finns psykologen med mera C G Jung (1875-1961).

TAROT – den ursprungliga tarotleken användes till ett kortspel, tarocchi, en föregångare till dagens bridge. De äldsta bevarade korten anses vara från 1300-talets Italien. I och med ett ökat intresse för estoterism kring sekelskiftet 1900 ökade också intresset för tarot.

Rider-Waites tarolek är en av de mest populära av många olika tarotlekar idag.

1/2016 GROW magazine /

59

§ — UR ARKIVET

CARL GUSTAV JUNG » DEN SOM TITTAR utanpå drömmer -

den som tittar inuti vaknar.«

CARL GUSTAV JUNG har betytt

och utvecklade den analytiska psykologin, idag också kallad jungiansk psykologi.

Jung byggde sin forskning dels på kliniska observationer och dels på studier av andra kulturer genom omfattande resor. Och det är Jung som myntat begrepp som ARKETYP, DET KOLLEKTIVA OMEDVETNA, SYKRONOCITET och EXTROVERSION / INTROVERSION. Jungs tankar och forskning har

Mycket förenklat såg Jung människan utifrån en introvert / extrovert läggning eller orientering med tanke, känsla, förnimmelse och intutiion som psykologiska 'funktioner', motsatspar där vissa dominerar, medvetet eller omedvetet.

Han började som lärjunge till Sigmund Freud, men bröt med Freud

lagt grunden till många av vår samtids sätt att se människan - inom samhälls- och beteendevetenskaperna, konst-, religions- och litteraturvetenskap och antropologin.

mycket för hur vi bland annat tänker kring olika personligheter idag, vilka vi är - och inte är. Hans teorier om olika personlighetstyper, »Psychologische Typen« (1921), ligger också till grund för många av dagens personlighetstest - bland annat Myers-Briggs, ett vanligt test i rekryteringssammanhang vilket hänvisar till Jungs teorier. Själv tog han avstånd från Myers-Briggs.

60 �

GROW magazine 1/2016

CARL GUSTAV JUNG, schwei-

zisk psykiatriker, psykolog, författare, idéhistoriker, mm. 1875-1961.

Foton: Wikimedia Commons

UR ARKIVET — §

1875 - 1961 1/2016 GROW magazine /

61

COACHENS VERKTYG — § TEORI

CARL GUSTAV

JUNG

- hans betydelse

Inom begreppet coaching samsas en mängd metoder, verktyg, teorier, förhållningssätt och psykologiska och filosofiska synsätt om människan.

COACHING är ingen enhetlig »skola« byggd på en enda vetenskaplig teori eller liknande utan kan sägas vara en eklektisk metod eller teknik - en blandning av olika element hämtade från en mängd olika håll baserad på vissa antaganden om människans natur, men med samma syfte - att stödja, eller hjälpa, en individ eller en grupp personer att mer effektivit använda sina förmågor att nå sina mål.

En av de mest betydelsefulla personerna för hur vi kommit att tänka kring människan idag är CARL GUSTAV JUNG. Och hans arbete har även betydelse och gett avtryck för coachingen.

62 �

GROW magazine 1/2016

CARL GUSTAV JUNG gav många vik-

tiga bidrag till utvecklingen av psykologin som ämne och dess terminologi under förra seklet - med begrepp som individuation, arketyper, det kollektiva medvetandet, skuggan, livsfaser, den personliga livsberättelsen, synkronicitet och betydelsen av symbolism, myter och drömmar, relevansen av urgammal visdom och de psykologiska personlighetstyperna. Med mera.

Till skillnad från sin lärofader Sigmund Freud sökte Jung en holistisk förståelse av individens varande och motivation där även en andlig dimension ingick - han såg människan som en biologisk, psykologisk och andlig varelse.

V

AD SOM KAN VARA särskilt relevant att framhålla i coachingsammanhang är Jungs syn på människans förhållande till sin tillvaro, en syn som ofta kallats teleologisk - att vår tillvaro har en mening, ett ändamål, och att vi har ett behov av att söka efter denna vår mening. Vi är inte enbart styrda av våra drifter. Han var alltså en av de första att i sina teorier diskutera självförverkligandets process.

JUNG HAR ÄVEN ett framtidsblickande perspektiv - han intresserade sig för vad hans klienter kunde lära sig av sin livsresa och hur de skulle vilja att deras liv formade sig i framtiden - det vill säga, han utgick från att hans klienter hade förmåga att själva kunna påverka sin framtid, till skillnad från de tidiga freudianska, och psykologiska, teorierna. Vilket ju är hjärtat i vad den professionella coachen arbetar för med sina klienter.

§

teori

— COACHENS VERKTYG

NÅGRA NYCKELBEGREPP hos jung: Individuation Psykologiska personlighetstyper Arketyper Det kollektiva medvetandet Skuggan Persona Anima och Animus Människans livscykel SynkRonocitet Komplex det medvetna - det omedvetna Drömmar Myter och berättelser SYMBOLER OCH Ritualer

VILL DU VETA MER? LÄS Carl Gustav Jungs:

• Människan och hennes symboler, • Mitt liv - eller • The Portable Jung, av Joseph Campbell

Intuition 1/2016 GROW magazine /

63

COACHENS VERKTYG— § TIPS & TRICKS

JOHARI FÖNSTER

A: TEM SIKT VIN SJÄL

VAD JAG VET

VAD ANDRA VET

VAD ANDRA INTE VET

64 �

VAD JAG INTE VET

a) ARENA

b) BLINT

c) FASAD

d) OKÄNT

JOHARI FÖNSTER - en modell för att karaktärisera olika sätt att kommunicera. Psykologerna Joseph Luft och Harry Ingham utvecklade modellen på 1950-talet. Namnet är en sammansättning av deras

namn - Jo+Hari. Modellen visar hur öppenhet i kommunikationen ökar respektive minskar beroende på hur tydliga och lyhörda vi är mot varandra och hur feedback från andra kan öka individens självinsikt.

GROW magazine 1/2016

§

TIPS & TRICKS

— COACHENS VERKTYG

Tips & Tricks FÖR PROFESSIONELL UTVECKLING

FÖNSTRET som visar samspelet mellan Dig - Den Andre - Din Självinsikt Fyra fönster i samma rum.

Rummet är Du. Beroende på vilket fönster man tittar in genom ser man olka delar av rummet - olika delar av Dig. a) ARENA - ditt "vidöppna" fönster -

dina färdigheter och egenskaper som du själv ser. Fönstret blir större när förtroendet ökar mellan dig och den andre.

Samtidigt blir ditt BLINDA och OKÄNDA förnster mindre.

b) BLINT - genom det "Blinda" fönstret

kan bara andra se egenskaper hos dig.

Själv kan du inte se in i detta fönster men du kommunicerar dina egenskaper, bland annat genom ditt kroppspråk, här. Genom att få feedback kan du öka din självkännedom i detta fönster - ditt BLINDA fönster blir då mindre, och din ARENA blir större

c) FASAD - här ser du saker om dig

själv som du medvetet undanhåller dina hemligheter. Om du berättar mer om dig själv ökar de andras kunskap om dig.

d) OKÄNT / OMEDVETET - i detta

fönster ryms det varken du eller den Andre / din omgivning vet om. Det kan vara tidigar barndomsupplevelser, förmågor som aldrig nyttjas, et cetera.

Inspiration: 101 Coaching Strategies and Techniques / MacMahon & Archer (2010)

FYRA SÄTT att kommunicera - schematiskt: ARENA FASAD

DEN ÖPPNA - med en stor ARENA. Man känner sig trygg med den Andre och i gruppen. Är aktiv, gör sin stämma hörd - ibland kanske lite för mycket.

BLINT OKÄNT

TYCKAREN - med ett stort BLINT fönster.

Tycker, tänker, har åsikter.

Men kan vara dålig lyssnare och vara dålig på att ta emot feedback.

ARENA

FASAD

BLINT

OKÄNT

MUSSLAN - med ett stort OKÄNT. Kan upplevas som mystisk, inåtvänd.

Den passiva observatören.

Kan skapa osäkerhet hos den Andre som inte förstår sig på MUSSLAN.

ARENA

FASAD

BLINT OKÄNT

FRÅGAREN - med stor FASAD. Vill veta, men lämnar inte ut mycket av sig själv. Vill veta andras åsikt innan man ger sin egen. Kan skapa missto hos den Andre som blir återhållsam.

ARENA

FASAD

BLINT

OKÄNT

1/2016 GROW magazine /

65

KARRIÄR — § BRANSCHNYHETER

Branschnyheter.

Ó STORT FOKUS PÅ COACHER SOM EGENFÖRETAGARE Temat i senaste numret av ICF Internationals tidskrift Coaching World, som finns fritt att läsa på nätet, handlar om hur man som coach utvecklar sitt företag. Deras blogg har inlägg om hur man bygger upp sin coachingpraktik och når kommersiell framgång. med olika tips till exempel om hur man använder sig av sociala medier i sin marknadsföring, hur man formulerar sina nyhetsbrev så att prenumeranterna verkligen läser dem, vad man kan göra om företaget kommit in i en svacka, med mera, med mera. Och nu finns även serien Business Development i nytappning på ICFs uppdaterade hemsida.

Coachen som egenföretagare har kommit i fokus.

Tidningen Driva Eget presenterar regelbundet olika coacher, inte bara som rådgivare i vissa frågor, utan också som entreprenörer och egenföretagare.

Allt fler utbildar sig till coach - och vill starta eget företag.

do

GROW for it!

Ó PROFESSIONELLA COACHERS SJÄLVINSIKT: EN AVHANDLING om coachers självkännedom Kimberley Anne Perry, PhD och PCC Coach, har i sin avhandling Coach, Know Thyself, undersökt 36 professionella coachers självkännedom. Studien baseras på Harvardprofessorn och psykologen Robert Kegans modell kallad Subjekt-Objektteorin, en utvecklingsteori eller modell över hur vårt medvetande utvecklas och som i fem steg beskriver människans sociala mognad - från baby-stadiet till vuxenstadiet.

Kortfattat kan sägas att Subjekt -medvetandet refererar till självuppfattningar vi inte kan förhålla oss objektiva till. När vi passerat stadierna till Objekt-medvetandet, dvs vuxenstadiet, kan vi på motsvarande sätt förhålla oss objektiva och vi har utvecklat ett flerdimensionellt, abstrakt tänkande.

Av de 36 coacher Perry studerat hade 6% uppnått det femte stadiets objektmedvetande, 66% det fjärde, det interpersonella eller realtionellaempatiska stadiet, och över en fjärdedel, 28%, hade inte nått detta utan visade drag av det tredje stadiets relationsberoende egenskaper.

Perry undersökte också om coachernas erfarenheter inom coaching och/ eller nivå av professionell certifiering påverkade graden av medvetenhet, men fann inget samband.

Slutsatsen Perry drar är att det finns en brett fält av möjligheter för coacher att utveckla djupare självinsikt och medvetenhet, vilket kommer deras klienter till godo, samt att utbildningsprogram inom coaching i större grad bör uppmärksamma självkännedom i sina utbildningar.

Coach, Know Thyself: The Developmenal Consciousness of Professional Coaches, Kimberley Ann Perry, PhD, Fielding Graduate University, USA (2014)

66 �

GROW magazine 1/2016

Ó INFORMATION FRÅN ICF SVERIGE: "DIPLOMERAD COACH" FINNS INTE INOM ICF Begreppet "Diplomerad Coach" finns inte inom ICF - men används trots det av personer som genomgått en grundutbildning i coaching och ännu inte har de kvalifikationer som krävs för en kvalitetssäkrad certifiering, alternativt inte har certifierat sig av andra orsaker, skriver ICF Sverige på sin hemsida - icfsverige.se.

Det finns tre nivåer av certifiering inom ICF som var och en ställer specifika krav på vad som måste uppnås för just denna certifieringsgrad, skriver man vidare.

Det är ACC, PCC och MCC med dokumenterad coacherfarenhet.

ACC, Associate Certified Coach, med 100 timmars coacherfarenhet.

PCC, Professional Certified Coach, med 750 timmars coacherfarenhet.

MCC, Master Certified Coach, med 2500 timmars coacherfarenhet.

Förutom dokumenterad coacherfarenhet ska en certifierad ICF-coach fått sin utbildning från ett program särskilt utformat i linje med ICFs kärnkompetenser och etiska riktlinjer, uppvisat en god förståelse och användning av coachingens kärnkompetenser i en observerad coaching eller ett inspelat samtal och avlagt ett skriftligt prov.

En certifierad ICF-coach är skyldig att följa ICFs riktlinjer och måste förnya sin certifiering vart tredje år där det bland annat krävs nya utbildningstimmar för att få ny certifiering.

Läs mer på ICF Sveriges hemsida: icfsverige.se

§

BRANSCHNYHETER

— KARRIÄR

Ó MÖTE. I Stockholm.

COACHER! HAR VI NÅGON FRAMTID?

INGER ERIKSSON, ACC Coach, Framgångsbyrån STHLM, rapporterar från det möte hon och GEORG ZSOLNAI , PCC Coach, Mindmentor, arrangerade för coacher i Stockholm tidigare i år.

Tjugofem coacher som vill ha en framtid. Borde ju vara en självklar ekvation om man tänker på det coacher själva arbetar med. Målsättning, handling, action, ta ut riktning, tydliggöra mål, vässa beteenden. Men som skomakarens barn kan kraften i den egna motorn puttra långsammare när inte de självklara framgångarna står som spön i backen.

Georg Zsolnai och jag själv, Inger Eriksson, har varit aktiva i coachbranschen under många år. Vi har utbildat hundratals coacher och vi ville träffa våra kollegor för att prata om vår framtid. Som enskilda coacher med vår profession men också med oss alla som bransch, som kollektiv.

Vi kommer från olika utbildningsbakgrunder.

Vi har valt olika från början. Vi har valt tillhörighet till branschförbunden eller inte. Vi har varit med ibland och ibland inte. Vi behöver vara aktiva, samlas och se oss som ett starkt vi. Inte som några enskilda individer med enskilda företag som väntar på att försvara vår profession i en tv-soffa så snart kritikerna vill gå en ny omgång. Vi vet att vi är anlitade av fler och fler organisationer och av människor som har förstått coachingens nytta. Nyttan i att lyfta in en extern part som är värderingsfri, som står utan en egen agenda inför organisationens eller individens handlande. Ett coachande förhållningssätt skapar medvetenhet när det är på den nivå där den vågar lyfta det som finns men inte sägs. Utmanar med rena frågor. Får klienten, kunden att leta upp sina egna svar.

När vi möter människor i samtal finns ett uttryck; ta med dig klienten in i framtiden. Våra samtal ska ha en framåtriktning. Det skapar momentum, en känsla av hur det kan vara, ett uttalat faktum för framgång. Och det var det vi ville med kvällen - vi ville ta med oss själva in i framtiden.

Och mycket hände utifrån reaktioner och samtal. Georg Zsolnai redogjorde för varför coacher behövs i vårt samhälle men inte kommer in på grund av myndigheternas regler, oavsett tidigare erfarenheter. Vi talade om vilken väg vi ska välja stångas med myndigheterna eller jobba på privat.

Och att människor kommer till oss - i vilket fall.

Vi diskuterade utmaningen i att vara småföretagare och sälja våra tjänster. Och om att ta ansvar för vår framtid - den röda tråden under kvällen. Förväntningar fanns på en gemenskap, utvidgade nätverk, en ny intresseorganisation.

När kvällen var över och summerad var den känsla jag hade kvar medvetenhet, att ha sått frön, och att låta det gro och ha tillit till processen. Och att om vi vill anlitas behöver vi vara stora, professionella och vi behöver leva som vi lär. Varje dag! Någon nämnde att vi behöver vara ödmjuka. Jag säger tvärtom. Vi behöver vara stora och bombastiska! Coaching ÄR kraftfullt när det görs i sin avskalade form - enkelt rent och rakt på sak/personen framför dig.

Alla gick hem med sin dröm, önskan, tanke. Ett starkt medvetande om att »jag behöver göra själv«.

Och framtiden? Den är ljus för coachbranschen. För de som fortsätter tillvarata sin kunskap, lägger till nytt, vill och vågar korsa metoder. Allt för kundens bästa. Vi vet vad som behövs och kan ge kunden det!

INGER ERIKSSON, ICF ACC Certified Coach, Personal- och beteendevetare, NLP Practioner, NLP Master Grundare av Framgångsbyrån STHLM framgangsbyran.se 1/2016 GROW magazine /

67

PERSPEKTIV — § TANKAR FRÅN EN COACH

YRKE: Rådgivare & karriärcoach BAKGRUND: Fil kand Personalvetare / beteendevetare Certifierad Coach BOR: I Uppsala STÖRSTA PASSION: Att resa www.jobbkarriar.nu 68 �

GROW magazine 1/2016

Foto: tillhör Anneli Strömberg

ANNELI STRÖMBERG

§

TANKAR FRÅN EN COACH

TANKAR FRÅN EN COACH:

Anneli Strömberg -

— PERSPEKTIV

VINNA

rådgivare & karriärcoach

RPOR

TRÄT

T!

DET FINNS INGA BESVÄRLIGA KLIENTER!

»M

en coaching, det är ju bara en del vad jag gör i min yrkesverksamhet!« Det var bland det första Anneli Strömberg sa när vi började vår intervju. Och det kanske är så för många coacher, att man har många strängar på sin lyra.

A

nneli Strömberg har många års erfarenhet av arbete med människor och förändring – inom HR/personalområdet, som chef och som konsult med fokus på karriärutveckling och omställning. Idag driver hon sedan flera år sitt eget företag, hon är dessutom yogaledare och arrangerar och leder ”må-bra”-resor till olika delar av världen där också yoga ingår i programmet. Flera resor har gått till Indien, i början av hösten bär det av till Zanzibar. Att resa är en passion för Anneli och hon har alltid en resa på gång. Om det inte är en gruppresa hon arrangerar, så är det en resa i privat regi. Nyår firande hon i Vietnam, påsken i svenska fjällen.

« A

­

nneli är också en av vinnarna i GROW magazines tävling Hur skulle du coacha de besvärliga »coches«?, utsedd av en enhällig jury med motiveringen:

”

Med ett ödmjukt och inlyssnande förhållningssätt beskriver Anneli Strömberg hur hon på ett professionellt sätt som coach bemöter sina klienter utifrån deras behov och verklighet – alltid med sin klient i centrum.

F

ör Anneli finns nämligen inga besvärliga klienter. »Nej, det är ju mitt jobb att locka fram det positiva och hjälpa personen att se möjligheter. Behoven ser olika ut för olika klienter, man behöver hjälp med olika saker och det är min uppgift att anpassa mig. Även om jag ser att en klient skulle behöva en viss aktivitet eller liknande, måste jag vänta in och fråga mig själv - var befinner sig denna person just nu?«

»A

tt vara lyhörd är jätteviktigt. Jag arbetar ju som rådgivare och karriärcoach och möter många som precis blivit av med sina jobb. Vissa upplever det som en stor kris att bli av med sitt arbete och tar det väldigt känslomässigt, vilket är helt naturligt. Då får vi bearbeta känslorna först och inte börja prata CV den första gången vi möts, till exempel. Andra ser ganska snabbt möjligheter i situationen, är handlingskraftiga och vill sätta igång olika saker. Det handlar om olika tempo hos olika klienter – vissa vill att det ska gå fort, andra måste jag själv vänta in.« »Jag vet ju att det finns många spännande jobb ’där ute’ som väntar på att den rätta personen ska komma och ta just den platsen. Belöningen för mig är ju naturligtvis när mina klienter hittar det perfekta jobbet för just dem.

Många ringer faktiskt till mig och berättar att de fått ett jobb innan de ringer sina respektive!

Man kommer en person ganska nära under en rådgivningssejour, och man lär känna varandra ganska bra.«

A »U

nneli Strömbergs uppdragsgivare är privata företag och Trygghetsrådet, hon coachar även offentligt anställda inom stat, kommun och landsting. nder senare år har det blivit mycket vanligare att privata företag köper stöd vid omställningar och omorganisationer. Jag tror det beror på att coaching blivit mer allmänt känt och man vet vad en coach är - och gör.” »En annan trend som jag ser just nu är att fler privatpersoner hör av sig till mig vad det gäller karriärrådgivning. Det verkar som att coaching håller på att etablera sig på allvar nu och också finns i allmänhetens medvetande på ett helt annat sätt än tidigare. Vilket känns väldigt posi tivt!« 1/2016 GROW magazine /

69

Foto: Fisher Photostudio

KARRIÄR — § JOBBFORUM

BB ER JO ION AT ör n ITU m f

S

io ru - fo skuss an di ell b m b jo re che coa

JOBBA

TILLSAMMANS? › VARFÖR LYCKAS JAG INTE I MIN VERKSAMHET SOM COACH? ‹

En viktig men på sätt och vis »dold« fråga som man kanske inte gärna talar öppet om, men som bör lyftas fram och diskuteras för att hitta möjliga lösningar på.

- En fråga som faktiskt berör hela coachingsamfundet!

70 �

GROW magazine 1/2016

§

JOBBFORUM

— KARRIÄR

LENA GUSTAFSSON, PCC Coach och företagsrådgivare fortsätter här vår artikelserie om att driva eget som coach - och kommer nu till olika sätt att jobba tillsammans.

I förra numret handlade det om processen i att starta eget. Vilket en del gör på egen hand medan andra väljer att starta tillsammans Även den som startar som soloföretagare kommer kanske längs vägen till faser där ni är flera i uppdragen. En del väljer då att mer formellt slå sig samman, andra väljer nätverksmodeller av olika slag.

Låt oss titta lite på olika former av att arbeta tillsammans och vad som kan vara bra att tänka på!

Text: Lena Gustafsson

1/2016 GROW magazine /

71

D

KARRIÄR — § JOBBFORUM

RIVA GEMENSAMT FÖRETAG - eller samverka i andra former?

Team-människor behöver team omkring sig.

Det betyder inte att du måste driva ditt företag tillsammans med någon. Det du söker om du DET FINNS EN KRAFT och inspiration i att känner igen dig i det här är en vardagssituation driva företag tillsammans. Man är två eller flera där du har flöde av människor omkring dig och om besluten, kan bolla idéer, jobba fram nya ett sammanhang där du kan prata om det du koncept utifrån varandras olikheter. Flera kan gör och få inspel från andra. dela kringarbete alla företag har med admiDet kan du få genom att driva företag tillsamnistration, praktiska rutiner som städning och mans men också genom att aktivt arbeta med underhåll, dela kostnader för teknisk utrustning placeringen av din arbetsplats och med dina med mera. nätverk.

För en del är ett gemensamt företag ett logiskt Kanske finns det kontorshotell där du bor? steg. Kollegor som driver samma idé, vänner Kanske kan du hyra en gemensam lokal och som vill jobba tillsammans, någon eller några dela skrivare, fikarum och vardag med några som delar din vision. Med gemensamt ansvar andra liknande företag? och förenade krafter driver man sitt företag.

Kanske kan du ha ett ensamt kontor men För andra är självägt företagandet basen och skaffa dig nätverk digitalt eller i närområdet så friheten, egna beslut och eget ansvar. Och för att du har kollegor att ha utbyte med och kanske andra åter är soloföretagandet det enda alterna- du ska hitta former för att samverka med andra tivet, man har ingen som delar visionen, man i branschen kring gemensamma uppdrag. befinner sig i ett område där man är ensam om Allt det här är fullt möjligt utan att driva geden här typen av företagande eller hittar av an- mensamt företag. dra skäl inte den där kollegan som skulle kunna TT GEMENSAMT ÄGANDE ger samvara delägare. verkan på ett annat plan. Här handlar det Som ensam ägare kan man sedan välja att om att komma överens om och dela på komplettera med anställda eller arbeta med underkonsulter, att ensam äga företaget behöver investeringar. Att bygga något tillsammans och enas om vad och hur i grunden. Det är delade inte alls betyda att jobba ensam. risker, delade beslut och gemensamma framTT FÖRSTA VIKTIGT BESLUT är: gångar och bakslag. Som delägare kommer ni Är det ägandet du vill dela eller är det varandra riktigt nära. Era gemensamma krafter jobbvardagen? Ditt svar där är en stark blir grunden för ert företag. Många jämför det indikator på vilka lösningar du ska söka. med ett äktenskap, det är juridiskt bindande och gäller i nöd och lust så länge det gemenEn jobbvardag ensam på kontoret, utan kollegor samma företaget drivs. att bolla med eller någon att prata bort en stund ÅNGA FÖRETAGARE kallar sitt med över fikat är för många rena öken. Inspiraföretag ”sin baby” – hur vill du ha det tionen dör, idéerna sinar och vardagsproblemen med ditt – gemensamt föräldraskap får orimliga proportioner, den där strulande med någon/några eller egen vårdnad? skrivaren tar ner energin så att inget blir gjort.

E

E

M

72 �

GROW magazine 1/2016

•D

§

JOBBFORUM

— KARRIÄR

RIVA FÖRETAG GEMENSAMT

fördelas, vem som gör vad och hur ni ska hantera olika situationer som kan uppstå.

Hur gör ni om ni inte är överens? Vad gör ni om någon vill lämna? Hur ska det gå till när VÄLJER NI ATT DRIVA företaget i gemensamt företaget avvecklas? Om någon blir sjuk eller av ägande finns det några olika former att välja på. andra skäl oförmögen att driva företaget? Om AKTIEBOLAG är det absolut vanligaste, ägannågon dör? det fördelas genom andelen aktier ni var och en Skulle ni komma i någon av situationerna kan äger, hur företaget sedan leds och vilka roller ni ni luta er mot kompanjonsavatalet och vad ni ska ha beslutar ni då ni tillsätter styrelse och när där kom överens om medan ni var ense och allt ni fördelar arbetsuppgifter. var gott och väl. Och kanske framförallt, i arEKONOMISK FÖRENING är en annan betet med att ta fram avtalet blir det synligt för variant som växer snabbt idag. Den ekonomiska er båda var ni tänker lika och var ni skiljer er åt föreningen bildas av tre eller flera som vill driva och ni kan diskutera igenom det och enas om verksamhet tillsammans. Det man ska tänka på vägen framåt och visionerna för ert företag. om man överväger den formen är att den är en TT FUNDERA PÅ innan ni går in i öppen form, stadgarna ni skriver sätter ramarna gemensamt företagande kan vara: för vilka som får vara delägare och alla som seHur jämbördiga är ni i ert samarbete? dan uppfyller dessa kriterier har rätt att begära att få bli del av den ekonomiska föreningen. Det Ni behöver inte vara lika, olikheter skapar ofta en drivande dynamik. gör att formen är väldigt vanlig för exempelvis Men är ni överens om hur mycket ni är beredkooperativa förskolor där medlemskapet logiskt da att satsa på det här, i tid, pengar och energi? kopplas till att man har barn i förskolan. Men Om inte – hur kompenserar ni för olikheterna? personalkooperativ av olika slag växer också En situation där en delägare är full av kraft fram, en grupp människor som jobbar tillsammans, delar ofta lokaler och overheadkostnader. och hunger, vill växa och expandera medan en Än lever också HANDELSBOLAGET, men annan vill/behöver prioritera andra saker än då aktiebolag idag är så förenklat i sin adminis- jobbet och har målsättningen att skapa en god daglig försörjning inom ordinarie arbetstid kan tration och kräver förhållandevis låg insats är det en utdöende företagsform. De stora person- skapa starka slitningar över tid om man inte liga riskerna blir sällan försvarbara om man inte redan från början lyft frågan om gemensamma förväntningar och krav på den andre och på redan är gifta och har delad ekonomi.

Och så finns den ovanliga formen ENKELT ersättning för egen insats.

BOLAG. Den är egentligen bara enskilda näUNDERA OCKSÅ PÅ om och när ni vill ringsidkare som för en gemensam verksamhet koppla in externa resurser. För det nystarskaffar ett gemensamt momsredovisningsnumtade företaget kan nyföretagarcentrums mer men är inte en egen juridisk person. mentorsprogram erbjuda en gemensam mentor som blir ett bollplank från sidan och hjälper er N GOD GRUND för att framgångsrikt driva företag tillsammans är att lägga gott se ert gemensamma företagande utifrån.

För de mer etablerade företagen kan en om tid på kompanjonsavtalet när man extern styrelseledamot vara ett bra sätt att få inleder sitt samarbete. I kompanjonsavatalet spänst i mötesformerna och vässa till prioriteskri ver ni ned hur ansvaret fördelas mellan er, ringen runt samarbetet. hur ni tänker er att vinster och förluster

A

E

F

1/2016 GROW magazine /

73

KARRIÄR — § JOBBFORUM

•D

IN ARBETSVARDAG PRAKTISKT

FÖR ER SOM VÄLJER att driva tillsammans blir delad arbetsvardag en självklar följd. För dig som väljer att driva i ensam regi kan det vara ett möjligt val.

Att dela kontorsutrymmen är ett sätt att hålla nere kringkostnader som samtidigt skapar en gemensam vardag. Med delat lunchrum, gemensamma ytor att samsas kring och de vardagliga mötena som där uppstår kan du uppnå en kollegial känsla även om ni inte per definition tillhör samma företag.

Som coach kan det vara svårt att hitta just ett gäng i samma bransch att dela kontor med men det finns också stora värden i att möta andra.

Att dela vardag med närliggande branscher, redovisningskonsulter, jurister, managementkonsulter, marknadsförings och IT-folk som kanske arbetar med samma kundsegment kan också ge synergi-effekter. Ni möter samma kundgrupper, ser deras behov, kan fritt tipsa om varandras tjänster och spåna idéer utan att begränsas av konkurrenstänk. Ni har förmodligen många gemensamma utmaningar i själva företagandet och kan lösa problem åt varandra.

S

AMMA VARDAGSPROBLEM som på alla gemensamma arbetsplatser uppstår, vems tur är det att tömma diskmaskinen?

Vem är det som aldrig släcker efter sig på toaletten? Varför är det alltid jag som ska fylla på papper i skrivaren?

Ta upp det, lös det, skapa en rutin eller en överenskommelse. Låt det inte ligga och gro till något som förpestar tillvaron i er gemensamma vardag.

En god arbetsmiljö är viktig även för egenföretagare och blir ett gemensamt ansvar.

74 �

GROW magazine 1/2016

•D

IN ARBETSVARDAG KOLLEGIALT

FÖR DIG SOM INTE driver ditt coachföretag tillsammans med någon är en utmaning att hitta dina sätt att skapa dig ett vardagligt kollegialt utbyte. Alla behöver vi påfyllning av tankar och kunskaper för att utvecklas i yrkesrollen. Som egenföretagare axlar du det ansvaret själv. Ser till att skapa dig det nätverk du behöver på det sätt som passar dig – här är några tips: Gå med i branschnätverk/föreningar för just din bransch. Här i Sverige och globalt är ICF den största för coacher, det finns också EMCC och AC. Dessa anordnar såväl lokala som nationella och internationella möten och konferenser. Kanske finns det även andra lokala sammanslutningar och nätverk? Leta reda på vilka coacher du har i ditt närområde och hur de träffas. Bygg ditt personliga nätverk. Under din väg in i coachbranschen och under tiden du

arbetar och fortbildar dig träffar du på kurskamrater och kollegor. Var inte blyg för att hålla kontakten med dem som inspirerar dig och ger dig utbyte. Många utbildare har alumninätverk men du kan också skapa dina egna genom att hålla kontakten med coacher du vill ha fortsatt utbyte med, bjuda in till samtal, utbyta några rader på mailen eller vad som nu passar dig.

S

OM SJÄLV VERKSAM på en liten ort på den småländska landsbygden hade jag under många år ingen möjlighet till vardagskontakt lokalt – det fanns bara en coach i trakten - jag. Det har dock sällan känts som ett problem i sig då jag alltid känner att jag har en kollega jag kan lyfta luren eller skicka ett mail och fråga om jag vill bolla något, forumgrupper på nätet att hänga i och hämta inspiration ifrån, mitt coachförbund som bevakar mina frågor och håller mig uppdaterad med vad som händer i branschen. Vilken sorts kollegialt utbyte vill du ha och hur skaffar du dig det?

•D

JOBBFORUM

— KARRIÄR

Foto: Rawpixel.com

§

ELA UPPDRAG

ATT SAMVERKA KRING uppdrag kan vara ett bra sätt för det lilla coachföretaget att växla upp sin kraft. Genom att jobba med andra kan du bidra till bredare lösningar för kunderna.

Coachar du redan chefen kan samverkan med andra kring att coacha underchefer och/eller arbetslag skapa bra lösningar.

S

AMVERKAN KAN SKE på olika sätt.

Ibland är det enkla tips. När du behöver säga nej och helt enkelt skickar med en rekommendation om en eller två andra bra coacher i trakten som du känner till och har förtroende för är det en form av enkel samverkan.

I förtroende för att de gör detsamma för dig en annan gång delar du med dig!

1/2016 GROW magazine /

75

KARRIÄR — § JOBBFORUM

D

U KAN OCKSÅ formalisera samverkan något genom att knyta kunden till dig och istället för att tipsa utåt kontakta den andre coachen med ett erbjudande om underkonsultuppdrag. Ofta är det ett sätt att göra det enkelt för kunden, istället för att ha avtal med flera olika coachleverantörer har de en part som sedan i sin tur knyter ihop nätverket av leverantörer.

H

UR MYCKET OCH HUR OFTA du samverkar med en annan coach avgör vilken typ av avtal ni ska ha men se till att alltid skriva ned vad ni är överens om. Antingen det är en enkel överenskommelse om ett specifikt uppdrag eller ett ramavtal kring en längre samverkan så är det precis som i kompanjonsavatalet en stor styrka i att när ni är överens och allt är enkelt skriva ned detaljerna kring praktiska rutiner, fundera på hur ni gör om något går snett och komma överens om ersättningsmodell och nivåer.

D

ET ÄR TYVÄRR OFTAST i samverkan med de nära vännerna och kollegorna som missförstånd som grund för konflikter uppstår. Man tror man menar samma sak och tar saker för givet.

Skriv ned det ni tror ni är överens om – det tvingar er att formulera och uttrycka er tydligt och ni kan se var den andra tänker annorlunda.

Lena Gustafsson ICF PCC coach

www.guldkanten.com

Egenföretagare sedan 2002 samt verksam som företagsrådgivare.

Lena är även ordförande för ICF Sverige.

76 �

GROW magazine 1/2016

•A

TT HA ANSTÄLLDA

KANSKE VÄXER DIN VERKSAMHET över vad din egen arbetstid räcker till och du behöver ta ställning till om du ska följa med i tillväxten eller stanna och förädla. Att anställa är ett sätt att få mer tid tillgänglig. För många upplevs steget som väldigt stort, och det med rätta. Den dagen du blir arbetsgivare tar du också ansvar för att din anställde är rätt försäkrad, får bra arbetsvillkor och en överenskommen lön varje månad oavsett hur det går för ditt företag.

M

EN DET FINNS MÅNGA SÄTT att fila ned trösklarna och göra risken och steget mindre. Du kan visstidsanställa för ett specifikt större projekt, timanställa för att kapa toppar eller börja med en deltidstjänst utifrån vad företaget har råd med. Och en anställning är ingen evig trygghet, tar arbetet slut kan du säga upp – se bara till att göra det i tid så att du har ekonomisk buffert att klara uppsägningstiden din anställde har rätt till.

§

3

JOBBFORUM

— KARRIÄR

enkla tips för avtalsskrivande

­ VAD BEHÖVER NI VETA för ® det här ni ska göra tillsammans, vem gör vad? Tänk till kring upplägg och fördelning. Skriv ned det ni är överens om, när det formuleras i skrift blir det också tydligt för alla parter

A

TT ANSTÄLLA ÄR INTE BARA extra ansvar och förpliktelser. Det är också ett sätt att inkludera fler i din vision och få fler som jobbar för att förverkliga den. Du kan komplettera med andra personligheter och andra kompentensvinklar eller fylla på med någon lik dig, fortfarande behåller du ändå ägandet och beslutanderätten.

Som god arbetsledare vill du förmodligen engagera dina medarbetare och göra dem delaktiga i beslut och planering men du kan fortfarande hålla visionen om vad och engagera medarbetarna i hur.

A

­ TÄNK TILL KRING VAD som ® kan gå snett och skriv ned hur ni tänker lösa det om det uppstår. Konflikter, sjukdom, olyckor, misstag gentemot kund, vems logga arbetar ni under, hur hanteras vidare kundkontakter och följduppdrag mm. ® SKAPA GÄRNA MALLAR för den typ av samverkan du brukar ha återkommande; anställningsavtal, underkonsultavtal, uppdragsöverenskommelser. När du sedan situationsanpassar mallen ser du lätt vilka frågor du glömt ställa här, det finns plats att skriva om det men du saknar svaret.

Illustrationer: haru natsu kobo, dervish15

TT MEDVETET REFLEKTERA över hur du vill ha din arbetsvardag, hur nära du vill ha andra i ditt företagande och vad som är viktigt för din inspiration och utveckling är utmärkta ämnen för din egen coachning. Ta dig tiden att med din egen coach arbeta igenom dina grundvärden, din vision och dina behov.

Att starta och driva eget som coach är ett karriärval det också. Ge det utrymmet och gör aktiva val så skapar du den arbetsvardag som ger dig bäst potential att vara den bästa coach du kan vara!

•

1/2016 GROW magazine /

77

INSPRIATION — § RETREAT

retreat: att bara få vara ...

Foton: Lena Weesar

78 �

GROW magazine 1/2016

§

RETREAT

— INSPIRATION

RETREAT / INDIEN - GOA

PLATSER I VÄRLDEN - FÖR INSPIRATION, TANKAR, AVKOPPLING

1/2016 GROW magazine /

79

INSPRIATION — § RETREAT

I

ndien.

På retreat till Indien. Till Goa? Eller Kerala?

Det blev Goa. Den före detta portugiska kolonin som blev ett paradis för hippies på 70-talet. Idag överexploaterat, tycker många. De som istället reser till Kerala. Vi är lyckligt lottade, vi som kan välja.

Alla kan det inte. Inte heller resa på retreat. Inte i Indien.

Trängsel. Och så mycket folk!

Taxichauffören navigerar sig koncentrerat fram på smala, dammiga vägar bland bilar, motorcyklar, människor och kor. Signalerar i olika takter, rytmer - ett språk chaufförerna emellan? Värmen stiger, det blir en het dag.

Hotellet är bekvämt. Maten god, nyttig och kostar nästan ingenting. Havet är underbart, stranden kilometerlång. Flyter omkring bland vågorna i timmar. Känner hur kroppen kommer i balans, blir harmonisk.

Yoga på morgonen. Ayurvedisk behandling på klinik på eftermiddagen. Massage. Får mer massage dagen efter. Med varm örtblandad olja. Från topp till tå och kroppen undrar vad som står på. Ovan som den är med så mycket omvårdnad.

Träffar läkaren. Take care - and live a good life, sa han när vi skiljdes.

Vänligt. Lungt. I ett myller, en röra fullt av liv. Och tiden, den verkar finnas till för alla.

Vi ses nästa år! sa man på hotellet när vi lämnade. De såg på mig att jag ville stanna.

Foto: Lena Weesar

80 �

GROW magazine 1/2016

§

RETREAT

— INSPIRATION

I

västra Indien, 60 mil söder om Mumbai, ligger landets minsta delstat - Goa, som i cirka 450 år fram till 1961 var en portugisisk koloni. Vilket naturligtvis påverkat. Det är lätt för oss européer att finna oss tillrätta i Goa - inte bara tack vare de fantastiska stränderna, havet, den avspända atmosfären utan också för att här vet man vad européerna förväntar sig. Man känner "oss". Vet vad "vi" vill ha. Goa är alltså ett Både-Och - ett "europeiskt" och ett exotiskt, kontrastrikt Indien. e små städerna, eller byarna, längs havet verkar ha vuxit ihop. Vissa delar är lugnare, andra mer livliga. Som Calangute, dit också många indiska turister kommer. Unga, äldre och familjer.

Många reser till Goa för en vecka eller två på en ayurvedisk klinik. På en hälsoresa. Andra för att upptäcka Indien. I lagom takt. Vissa köper sig ett hus. Men kan leva billigt här, på marknaderna finns det mesta och prutmånen är hög. I butikerna är ju priserna fasta. ästa tiden att besöka är november till mars. Som svensk behöver man visa, med Qatar Airways flyger man direkt med en mellanlandning, i Qatar.

D B

1/2016 GROW magazine /

81

GROW magazine — § GROW för it!

Jag är coach, jag har

T K I S N I V L SJÄ och jag läser

GROW MAGAZINE

FÖR PROFESSIONELLA COACHER

growmagazine.se 82 �

GROW magazine 1/2016

§

GROW / INSIKT

— AVTRYCK

INSIKT / EKOMAT

EKOLOGISKA

LIVSMEDEL I TOPP! Den svenska försäljningen av ekologiska livsmedel ökade med 39 procent under 2015.

Allra mest ökade Systembolagets försäljning - nästan var tionde såld flaska var ekologisk.

Och det här var det andra året i rad som Sverige ligger i den översta toppen bland västvärlden länder vad gäller försäljning av ekologiska livsmedel.

7,7 procent av den totala livsmedelsförsäljningen i Sverige är nu ekologiskt producerad. Danskarna, som leder »ekoligan«, har en motsvarande siffra på 8,3 procent. I år väntas Sverige gå om Danmark Det visar statistik från Ekoweb, en oberoende nätsajt som bevakar och gör årliga marknadsundersökningar om den ekologiska marknaden.

Vad beror då detta på? Konsumenternas efterfrågan förstås, men också på producenter och handlare. Dels genom ökat utbud på varor, kampanjer från handlarnas sida och

Hundratals nya ekologiska varor presenterades under året. Genom kampanjer, skyltning och placering i butikerna lyftes ekomaten fram under året och många butiker säljer till exempel nu endast ekologiskt odlade bananer. Hälsotrenden stärks visar internationella undersökningar, och ekomat ligger högst när när det gäller hälsofaktorer kopplade till livsmedel, särskilt bland de yngre konsumenterna. Den stora efterfrågan har gjort att vissa varor tidvis tog slut som svenska kravmärkta ägg, bacon och nötfärs.

En större svensk ekologisk produktion skulle alltså behövas.

Baksidan är att i takt med att intresset för ekologiska livsmedel ökar så ökar också riskten för matfusk. I början av året avslöjades att stora mängder utländskt kött misstänks ha sålts som kravmärkt. Ett tecken på att det kan hända och kan vara svårt att upptäcka.

1/2016 GROW magazine /

83

AVTRYCK — § GROW / INSIKT

AVTRYCK

"PEOPLE GENER look for, and hear

"I DON'T KNOW where I'm going from here , but I promise you, it won't be boring!"

DAVID BOWIE (1947-2016) "MÄNNISKAN. Den bit som inte passar in i något pussel.

Och allra minst sitt eget.

Och det är i det som friheten består; att något i oss vill alltid något annan.

En god styrelse är en som har glömt oss."

LARS GUSTAFSSON (1936-2016) 84 �

GROW magazine 1/2016

§

GROW / INSIKT

— AVTRYCK

AVTRYCK

RALLY see what they r what they listen for.”

HARPER LEE (1926-2016) "ATT STÄDA ETT SKÅP ger bättre lycka än att åka tilll en paradisö, och skulle man inte bli lycklig över att städa skåpet, så har man i alla fall ett städat skåp" BODIL MALMSTEN (1944-2016)

"FÖR VARJE komplicerat problem finns det en enkel lösning, och den är fel.”

UMBERTO ECO (1932-2016) 1/2016 GROW magazine /

85

GROW magazine 1 / 2015 — § UTCHECKNING

UTCHECKNING från GROW magazine nr 1 / 2016

Tänk om ditt bästa beteende ligger i vägen för ett än bättre!

Det är i mötet med ett DU jag lär känna mig själv.

Jan Bärmark

I vårt samhälle idag riktar vi vår sikt utåt istället för att se inåt, mot oss själva.

Om vi vänder blicken?

Då kan vi nå självinsikt nyckeln till livet!

Peter Ljungsberg

Den som tittar utanpå drömmer den som tittar inuti vaknar.

Patric Orjala

För att nå självinsikt krävs också närvaro!

En modell ger inte allt.

Tina Tonell & Ann Timm

Utan medvetenhet och självinsikt kan inte utveckling ske!

Simon Elvnäs

Vem har du som lyssnar på dig? Vilka hjälper du att tänka djupare genom att lyssna engagerat?

Självinsikt det handlar om att få kontakt med sina djupaste resurser och förstå sitt livstema.

Thomas Jönsson

Verkligheten är sann för oss alla men olika för var och en.

Anna Eriksson Carl Gustav Jung

86 �

GROW magazine 1/2016

Marcel Proust

§

nästa nummer

— GROW magazine 1 / 2015

Få NÄSTA NUMMER

av GROW direkt i din mailbox ?

maila: info@growmagazine.se growmagazine.se

Nästa nummer?

Det kommer ut i juni / juli! 2016!

for it!« W O »GR ore itm

n Wh Sir Joh

ni? ge r . . ä s . vad ikt J a , ä lv i n s t Sj an de 't? k nå va'

Absolut!

... tycker nog det verkar lite jobbigt, jag ...

1/2016 GROW magazine /

87

NĂ„STA nummer juni-juli 2016