3 minute read

Stationsingenjör Lars

Next Article
Krönika: M. Åhs

Krönika: M. Åhs

Den första stora kraftstationen i Arbrå byggdes 1908. Idag är lokalen kontor för Ellevios lokalanställda.

Advertisement

Lars inspekterar ett ställverksfack med amperevisare, som hanterar den vindkraft som kommer in från Långberget i Arbrå.

Norränge kraftverk i Arbrå har varit i drift sedan 1964. Ställverket distribuerar el till Arbrå med omnejd.

”Det vi gör känns meningsfullt varje dag”

Tusentals människor arbetar för att ge Sverige trygg tillgång till el. En av dem är Lars Modig, stationsingenjör i Arbrå.

TEXT & FOTO: JOHANNA SYRÉN

ELEKTRICITET HAR FÖRENKLAT och förbättrat våra liv i mer än 100 år, och idag är det svårt att föreställa sig hur vardagen skulle se ut utan. Vi skulle till exempel behöva använda stearinljus och oljelampor för belysning och tvätta våra kläder för hand. Vi skulle behöva städa med kvast istället för dammsugare, värma upp strykjärnet med koks och handla oftare eftersom maten inte håller länge utan kylskåp och frys.

I Sverige tändes elektriska bågljuslampor för första gången år 1876, vid sågverken Marma i Hälsingland och Näs i Dalarna. Resultatet blev att de dittills så korta arbetsdagarna under vintertid kunde förlängas och då kunde man också öka produktionen. Men det dröjde till först efter första världskriget som elektrifieringen av Sverige kom igång på allvar. I hemmen var fotogenlampan den billigaste och vanligaste typen av belysning ända fram till 1910-talet.

IDAG STYR ELNÄTET det mesta i vår vardag och har blivit en infrastruktur. Men man står nu inför en stor utveckling då industri och transporter ska ställa om från fossildrift till eldrift. Elanvändningen förväntas fördubblas till 2045 och i landet pågår stora projekt med satsning på solceller och vindkraft. Målet är att energieffektivisera och att den energi vi förbrukar ska vara producerad på ett rent och miljövänligt sätt.

För att hela Sverige ska ha trygg tillgång till el arbetar tusentals människor för att det ska vara möjligt. En av dem är Lars Modig, stationsingenjör i Arbrå. Hans kontor ligger i den anrika före detta kraftstationen i Arbrå, byggd 1908. Härifrån arbetar han med att hålla liv i Hälsinglands elanläggningar, genom samordning av underhåll och felavhjälpning. Något som även kan innefatta allt från hantering av rinnande toastolar, vittrande betong till krånglande datakommunikation.

LARS MODIG ÄR anställd av Ellevio, som med nära en miljon kunder är en av Sveriges största leverantör av elnätstjänster. I Lars yrkesroll ingår bland annat att beställa besiktningar och reparationer och samordna personal. Vid strömavbrott går larmet till en driftcentral i Karlstad, och sedan är det Lars kollegor som rycker ut lokalt för att felsöka och försöka åtgärda problemet så fort som möjligt. Det kan ibland ta tid att hitta felet, berättar han, speciellt om det gäller en ledning flera mil ut i skogen. – Då blir vissa kunder otåliga och delar snabbt med sig av ilskan på sociala medier. Det kan kännas lite otacksamt ibland, eftersom jag vet hur många som sliter dag som natt för att allt ska fungera, säger Lars.

Lars har arbetat länge inom branschen och imponeras ofta av hur tekniker och metoder snabbt utvecklas. Mobiltelefonen har blivit oumbärlig och innehåller i dag en mängd olika appar och lösenord för att systemen ska fungera. Samtidigt har elsystemet i grunden sett likadant ut i över 100 år. – Det vi gör känns meningsfullt varje dag, och jag blir glad av att kunna bidra till att det lyser i stugorna. #

LARS MODIG

Ålder: 47år. Yrke: Stationsingenjör. Bor: Forneby, Arbrå. Familj: Fru och tre barn. Intressen: Familj, hus och gamla bilar.

VISSTE DU DET HÄR OM ELEKTRICITET?

• Elektricitet är inte en uppfinning, utan en upptäckt.

Elektricitet finns överallt. • När två föremål kommer i kontakt med varandra kan de få elektrisk laddning. Det kallas för statisk elektricitet.

Om det sprakar och gnistrar när du kammar håret beror det på statisk elektricitet. • Det finns elektricitet i våra kroppar också. När våra nervceller skickar meddelanden till varandra använder de elektriska laddningar. • Vissa fiskar använder elektricitet för att jaga och försvara sig. Den elektriska ålen kan ge kraftiga elstötar. Källa: Tekniska museet

This article is from: