Världsarvet Hälsingegårdar firar tio år

Bortom Åa i Fågelsjö, Jon-Lars i Långhed, Erik-Anders i Asta, Gästgivars i Vallsta och Kristofers i Stene hälsar besökarna välkomna under dagen vid olika tidpunkter:

9.30 Bortom Åa 12.00 Jon-Lars 12.00 Erik-Anders 14.00 Gästgivars 16.00 Kristofers

På alla gårdar bjuds musik och högtidstal. På kvällen håller Gästgivars öppet med konsert av Husk. Komplett program finns att läsa på varldsarvethalsingegardar.se

Hälsingegården och världsarvet Bortom Åa i Fågelsjö.

JUBILEUM FÖR Världsarvet Hälsingegårdar

I år firar Världsarvet Hälsingegårdar 10 år och den 12 juni är avsatt för att fira den unika kulturskatt vi har här i Hälsingland. Men vad innebär det egentligen att gårdarna klassas som världsarv och hur ska denna dag firas? Vi frågade Anna-Karin Ferm, verksamhetsutvecklare världsarv och kultur på Region Gävleborg.

Anna-Karin Ferm, verksamhetsutvecklare världsarv och kultur på Region Gävleborg, vid Världsarvsgården Gästgivars i Vallsta. Foto: Camilla Wengelin qErik-Anders i Asta, Söderala. Foto: Frida Klang

Ett av rummen på hälsingegården Bortom Åa i Fågelsjö.

Vad är det som händer den 12 juni?

– 2012 utsågs sju hälsingegårdar till världsarv vid världsarvskommitténs möte i St Petersburg. Det ska självklart uppmärksammas och det kommer firas med en heldag i världsarvet. På fem av de sju gårdarna händer det saker fördelat över dagen. Som besökare ska man alltså ha möjlighet att besöka flera gårdar om man vill. Så vik den 12:e juni för en heldag och res runt i världsarvet. Starta med en morgonfika på Bortom Åa, njut av afternoon tea på Kristofers på eftermiddagen och lyssna på allt från folkmusik till opera.

Vad innebär det att hälsingegårdarna klassas som världsarv?

– I dag finns 1154 världsarv i 167 olika länder. Av dem är 897 kulturarv, 218 naturarv och 39 mixade kultur/natur. Sverige har 15 världsarv och Världsarvet Hälsingegårdar är det senast utsedda. Det innebär att sju hälsingegårdar anses så unika att de nu finns på listan bland de platser i världen som räknas till mänsklighetens minne och som ska bevaras för eftervärlden. – Ett världsarv kan se olika ut, det kan vara pyramider, palats, naturfenomen eller sju unika hälsingegårdar. Men det kan även vara mörka delar i mänsklighetens historia som koncentrationslägret i Aushwitz-Bikenau. Rent konkret innebär det att Sverige, som skrivit under Unescos världsarvskonvention, förbundit sig att bevara, skydda och informera om vårt gemensamma minne; världsarven.

Varför har just dessa gårdar blivit världsarv?

– Det finns närmare 1000 unika hälsingegårdar i Hälsingland, så det är viktigt att de sju utsedda gårdarna ses som representanter för de övriga. Att bli ett världsarv är en mångårig process där varje land har möjlighet att nominera och beslutsprocessen tar många år. Från första idén; att hälsingegårdarna borde klassas som världsarv, till beslut i världsarvskommittén, tog 17 år! Under den tiden undersöks objekten noggrant och mycket spelade in innan det till slut blev de sju aktuella gårdarna. Det officiella namnet på Världsarvet Hälsingegårdar är Decorated Farmhouses of Hälsingland och det är alltså de dekorerade interiörerna, målningarna och schablonerna som är det världsunika samt det faktum att bönderna i Hälsingland byggde hela hus enbart för fest. Det som gör ett världsarv speciellt är det ”universella värdet” (outstanding universal value).

Kommer det pågå olika event under sommaren också?

– Det pågår många evenemang på både världsarvsgårdar och andra hälsingegårdar under sommaren. Vill man hålla sig uppdaterad så är det enklast genom att gå in på www.varldsarvethalsingegardar.se och klicka sig fram till ”Öppna gårdar 2022”. På hemsidan kan man också läsa mer om Världsarvet Hälsingegårdar och andra världsarv i Sverige och övriga världen.

Vilken är din favoritgård av hälsingegårdarna, och varför?

– Svår fråga. Jag är ju uppvuxen några hundra meter från världsarvsgården Gästgivars, så självklart ligger den mig närmast om hjärtat. Men att kliva in i Bortom Åa, där tiden stått stilla, eller se det solkyssta timret på Bommars, känna stämningen i Kristofers festsal eller leta sig fram bland de fantastiska målningarna på Pallars, slås av storheten på Jon-Lars eller bara njuta av en kopp kaffe på tunet på Erik-Anders – ja, hur ska man kunna välja? Jag väljer alla sju, för de är alla unika på sitt sätt. #

Hallå där... ERIK OLOF WIKLUND

...som tillsammans med Östen Eriksson skapar en viol med material från världsarvsgårdarna. Hur kom ni på den här idén och vad är tanken med fiolen?

– Idén kommer från när jag träffade Östen för något år sedan och blev inbjuden till hans instrumentverkstad. ”Skulle vi inte kunna göra ett instrument av virke från de sju världsarvsgårdarna?” frågade jag och Östen hakade på! Tanken är att hylla världsarvsgårdarna som dessutom firar tio år på Unescos världsarvslista i år. Projektet är fortfarande pågående och processen går att följa i mina händelser under mina sidor på Instagram och Facebook. – Östen står för snickeriet med fiolen och jag för dess dekorering som måleri och lösa detaljer. Tanken är att den ska ha extra allt och vara fylld av detaljer från gårdarna och kringliggande kulturarv. Skissen visar i grova drag våran plan. Schablonmålningarna i världsarvet har jag använt på flertal konstverk sedan tidigare och är bekant med. Det finns några otroligt vackra schablonväggar där ute och tanken är att fiolen ska utsmyckas med en del av dem. – Tanken med fiolen är att dra samman världsarvsgårdarna i ett och samma projekt och förutom att den ska vara byggd av trä endast från gårdarna så ska även dess målade detaljer vara inspirerade från respektive gård och ha en hel del detaljer från kringliggande kulturarv.

När började ni?

– Första träbitarna samlade jag in redan runt 2016, sedan dess har vi funderat en hel del och försökt att lösa olika utmaningar för att i sommar kunna presentera vår fiol.