Tre kommuner blir en

50ÅR

ORDLISTA

Centralortsprincipen

En lokaliseringsteori som används inom stadsplanering och annan samhällsplanering. Den beskriver hur samhällen av olika storlekar fördelas efter ett visst mönster och bygger på en balans i avstånd mellan utbud och konsument. En större stad eller tätort utgör centralort för det omliggande området.

Köping

En ort med speciella rättigheter men inte med samma ”status” som städer och därmed inte stadsrättigheter.

Landskommun

Ett administrativt begrepp. En kommun som inte är stad, köping eller municipalsamhälle.

Municipalsamhälle

En administrativ enhet för vissa tätbebyggda områden inom en landskommun, där en eller flera stadsstadgor var införda.

Primärkommun

Begrepp som beskrev kommuner som vi menar i vardagligt tal, ”vanliga” kommuner, för att särskilja det från landstingskommun som var en sekundärkommun. Det var en administrativ uppdelning.

Socken

Gammal kyrklig församlingsindelning.

Storkommun / Blockkommun

Begrepp som användes när det gällde sammanläggning av äldre kommunala enheter. Det användes för att skilja det nya kommunnamnet, som vanligen hade samma namn som en av de enheter som lagts samman. Det var ingen officiell benämning och var tänkt som en särskiljande övergångsbenämning. Orden blockkommun och storkommun har använts synonymt.

Idre, Särna & Älvdalen

Tre kommuner blir en

Sverige har genomgått tre stora kommunreformer, där kommuner bland annat har delats eller slagits samman. Idre, Särna och Älvdalen var tidigare enskilda kommuner. För 50 år sedan slogs de samman till en gemensam.

 Marit Norin  Tobbe Nilsson

Det började redan 1863 Egentligen började det 1862. Då utfärdade Kunglig Majestät ett antal förordningar som förändrade kommunalt styre på landet och i stad, kyrkostämma, kyrkoråd, skolråd och landsting. Lagtexterna som då formulerades lade grunden för Sveriges kommuner, som vi känner dem idag. Den 1 januari 1863 trädde lagen i kraft, lagen som innebar att Sverige delades in i cirka 2500 så kallade primärkommuner, varav 88 var städer. På landsbygden var det socknarna, som var utgångspunkt för indelningen.

Förutom städer och landskommuner fanns köpingar. En köping kunde vara en egen kommun eller en municipalköping. Från 1875 började man inrätta så kallade municipalsamhällen, vilka inte räknades som egna kommuner i annat avseende än för administration av ”de särskilda stadgor för vilka de bildats”. Under de sista årtiondena av 1800-talet var antalet kommuner relativt stabilt. Det var vanligare med delningar än med sammanslagningar. År 1930 nådde antalet kommuner sitt maximum, 2532 stycken. I Norra Dalarna bildades Älvdalens landskommun samt Särna landskommun, som bestod av de två socknarna Idre och Särna. 1916 avskildes Idre landskommun som egen kommun.

Fortsättning följer 1952 Under 1900-talet skedde en stor befolkningsomflyttning rum och många flyttade till städerna. Urbaniseringen gjorde att antalet människor på landsbygden minskade. Många av de små enheterna hade svårt att klara alla uppgifter som kommunerna blev ansvariga för. 1943 hade mer är 500 av Sveriges kommuner färre än 500 invånare. Frågan utreddes och 1943 års kommunindelningskommitté kom fram till att antalet landskommuner måste minskas radikalt. Den 1 januari 1952 försvann 2281 kommuner på landsbygden som i huvudsak var sockenbaserade. De ersattes av 816 ”storkommuner”, ett begrepp som myntades för att skilja de nya kommunerna från de tidigare, eftersom många hade samma namn som en av de enheter som lagts samman. Det var dock ingen officiell benämning.

Reformen som trädde i kraft 1952 rörde i princip bara landsbygden. Städernas antal var oförändrat och köpingsantalet ökade något. Det fanns nu tre typer av kommuner: landskommun, köping och stad. Dessa tre typer av kommuner bestod formellt i ytterligare 20 år.

Kommunreformen 1971 Även om 1952 års reform var omfattande visade det sig snart att den inte var tillräcklig. Tankar på centralortsprincipen började väckas. Riksdagen tog beslut om ytterligare en kommunreform 1962. Processen inleddes 1 januari 1964 då landets kommuner grupperades i 282 kommunblock. Tanken var att sammanläggningarna skulle ske frivilligt. Inom blocken skulle kommunerna samarbeta och ”lära känna varandra” fram till dess att de nya ”blockkommunerna” skulle bildas. Siktet var inställt på 1971. Debatten var livlig.

I vissa fall gick reformen ganska snabbt och ett antal sammanläggningar gjordes redan 1965, 1967 och 1969. I andra fall var det motsättningar mellan kommunerna i de nya kommunblocken. 1969 kom ett riksdagsbeslut om att arbetet skulle påskyndas. I praktiken upphörde frivilligheten då. Resultatet blev att cirka 40 kommuner i Sverige fick gå upp i större kommuner, mot sin vilja.

1 januari 1971 infördes en enhetlig kommuntyp då alla tidigare landskommuner, städer och köpingar ombildades till enbart kommuner. 1974 var reformen i stort sett avslutad då de flesta nya kommuner hade bildats. De få kvarvarande municipalsamhällena upphörde samtidigt. Några kommunblock befanns mindre lämpliga och upplöstes utan att någon kommunbildning skett. 1977-1979 nådde antalet kommuner i Sverige sitt minimum med 277, jämfört med 1930 då det funnits 2532 stycken. 1980 upphörde det sista kommunblocket.

Tre kommuner blir en Vad hände i norra Dalarna, med Idre, Särna och Älvdalen? De tre landskommunerna indelades i ett gemensamt kommunblock och en samarbetsnämnd bildades. 1966 beslutade samarbetsnämnden för Älvdalens kommunblock att anhålla om medel från de tre kommunerna för att låta göra en förutsättningslös utredning angående konsekvenserna av en sammanläggning av de tre kommunerna i blocket till en kommun. Samarbetsnämndens beslut godkändes av kommunfullmäktige i de tre kommunerna.

Utredningen tog bland annat upp befolkningsutveckling, skatteunderlag, ekonomi, näringslivspolitik och namnfrågan. Slutsatsen var ett förslag om att de tre kommunerna ska läggas samman till en 1 januari 1971 med namnet Älvdalens kommun. Samarbetsnämnden beslutade i juli 1969 att rekommendera kommunfullmäktige i Älvdalen, Särna och Idre att gemensamt anhålla till Kammarkollegiet att kollegiet ”måtte föreslå Kungl Maj:t förordna om:

– att Älvdalens, Särna och Idre landskommuner den 1 januari 1971 sammanlägges till en kommun med namnet Älvdalen,

– att beslutanderätten för Älvdalens nybildade kommun skall – intill dess indelningsärenden träder i kraft – utövas av sammanläggningsdelegerade till ett antal av 40 jämte 30 suppleanter.”

En gemensam ansökan skickades till Kammarkollegiet, vilken sedan skickades till Kunglig Majestät som beviljade ansökan. Den 1 januari 1971 var dagen då gemensamt styre av nybildade Älvdalens kommun började. Till en början styrdes kommunen av sammanläggningsdelegerande, där Älvdalens landskommun fick uste 25 delegerande och 15 suppleanter, Särna landskommun 8 delegerade och 8 suppleanter och Idre landskommun 7 delegerande och 7 suppleanter.

50 år har gått. Ett halvt sekel. År av förändringar och utmaningar, men också möjligheter att ta vara på den bredd som finns i kommunen med tre riken, Fjällriket, Skogsriket och Älvriket.

Reportaget är redaktionell text från Älvdalens kommun.

Källor: Webb -https://sv.wikipedia.org/wiki/Kommunreformer_i_Sverige Tryckta -Protokoll från Älvdalens sockens kommunalnämnd 1966, Kommunfullmäktige 1969, samt avskrift till Kammarkollegiet 1969. -Älvdalens Kommunblock – Utredning om sammanläggning av Älvdalens, Särna och Idre landskommuner. Svenska Kommunförbundet 1969. Muntliga -Bengt Welin

Älvdalens kommunvapen blev vid kommunsammanslagningen 1971 kommunens symbol på brevpapper, visitkort och handlingar. Det var tidigare Älvdalens sockenvapen. Den 17 maj 1991 registrerades det som kommunvapen. ”I fält av silver ett rött treberg, belagt med ett armborst av silver, och däröver en av en vågskura bildad blå ginstam, belagd med en lie av silver.” Lien är hämtad ur socknens 1600-talssigill och syftar på myrmalmshantering och smide. Armborstet, som i dessa trakter använts längre än på andra håll i landet, symboliserar försvarsvilja och jakt. Vågskuran hänför sig till den forsande älven och treberget på både skogen och bergen med sin mjuka utformning. Särna landskommuns vapen 194770. ”I blått fält en upprest häst av guld med röd beväring, därest dylik kan komma till användning.” Idre landskommuns vapen 1944-70. ”Skölden delad av blått, vari en springande ren av silver med röd beväring, därest sådan skall komma till användning, och silver, vari två av vågskuror bildade blå bjälkar”.