Suoðwattn, Rømmgrût & Kôlbôhtt´n

Suoðwattn, Rømmgrût och Kôlbôhtt´n

Historiska maträtter med rustika smaker

Det finns några maträtter som är speciella för vår bygd. För den oinvigde kan vissa kombinationer tyckas märkliga, men ack så gott de smakar. Det finns många recept och olika tillagningssätt, säkert lika många varianter som det finns tillagare. Här beskriver jag ett sätt att tillaga suoðwattn, römgröt och kolbotten.

 Marit Norin  Tobbe Nilsson, Torbjörn Zakrisson

50ÅR

SUOÐWATTN

Suoðwattn är en köttsoppa som ibland omnämns som Älvdalens nationalrätt. Det är ett storkok på kött, potatis, grönsaker och klimp som ska sjuda länge, därav namnet. Suoð är älvdalska och betyder sjuda. Rätten har tillagats sedan gammalt, en ”enkel” rätt att tillaga då råvarorna ofta fanns på gården.

Älkött med ben kokas tillsammans med gul lök. Vill man ha soppan lite extra mustig kan man tillsätta extra köttbuljong. Salt och peppar tillsätts. När köttet kokat cirka 1 timme lägger man i kålrot, morötter och palsternacka, skuret i bitar. Efter en stund lägger man i potatis skuret i bitar. När soppan kokar tillagas klimp som läggs i soppan före servering.

RÖMGRÖT (RØMMGRÛT) MED FISK

Römgröten har sitt ursprung i fäbodkulturen och lagades vanligen som festmåltid till midsommarhelgen. Ingredienserna är grädde, vetemjöl och lite salt. Grädden kokas upp, vetemjöl och lite salt tillsätts under omrörning till grötkonsistens. Koktiden kan varieras, beroende på hur man vill ha rätten. Vid längre koktid tränger fett ut och lägger sig på ytan. Till römgröten serveras kokt eller ungsstekt öring. Gröten äts tillsammans med fisken, en del använder socker och kanel till.

Rømmgrût och fisk var förut det finaste man kund bjuda på och det var en vanlig rätt till kalas och bröllop. På midsommar, innan gästerna kom skulle brädgolven, både i stugan och på dasset, vara nyskurade med såpa och vatten. Efter skurningen repades björklöv som ströddes ut på golven. På båda sidor om alla ingångar fäste man upp björkar som en välkomnande inramning. Barnen hade klätt midsommarstången. Männen och pojkarna skickades iväg att fiska laxöring som skulle kokas och äta till römgröten. Därefter dansade säterfolket runt midsommarstången i den ljusa sommarnatten.

KOLBOTTEN (KÔLBÔHTT´N)

Kolbotten är en rätt lagad av kornmjöl, vatten, salt och lite vetemjöl. Historiskt är rätten förknippad med Särna, idag är det fler som uppskattar den goda ”pannkakan” med dess tillbehör. Man rör ihop ingredienser till en smet, den ska vara lite tjockare än en pannkakssmet. Kolbotten gräddas i en speciell kolbottenpanna i öppen eld. Eldhärden skall byggas upp så att ved brinner över pannan och att en rejäl glödbädd finns under. Pannan sticks in i eldhärden. Kolbottenpannan värms upp och smörjs med en fläsksvål. Smeten breds ut med en degspade till ett tunt skikt eller, om smeten är tunn, genom att luta pannan i olika riktningar så smeten fördelas. Hela pannans botten ska täckas. Observera att kolbottnen inte ska vändas i pannan.

De färdigbakade kolbottnarna läggs i lager på en tallrik. Till kolbotten äter man messmörsås (môssmörduhppë) och stekt fläsk. Förr i tiden åt man även långfil (tjuhkmjôlk) till. Eftersom både pannan och ingredienserna är lätta att bära med sig, var kolbotten en vanlig rätt när man var långt bort från hemgården eller sätern på myrslåtter.

Inspiration & information är hämtat från: -Ordlista från särnamål till svenska, skriven av särnabor. 1994. -Särnmål. Särna Fornminnesförening och Föreningen Särna Skogsmuseum. 2010. -Älvdalens Besparingsskogs tidning Skogen & Kraften, våren 2016 och hösten 2018. -Mikael Nilsson, Restaurang Dalgatan 118.