Hav & Vatten, nr 1 2015

MILJÖ Hönsskit renar vattnet

TEKNIK Ny nylonpåse skonar laxen

»I PRINCIP A LLA BLEV DÅ LIGA, ME N JAG VA R NOG DE N SOM KRÄ KTES A LLRA MEST«

Hav & Vatten NUMMER 1 . 2 015

ny

g tidnin

ÅSA ROMSON:

»Vindkraft handlar om synen på fult och fint« PÅ DJUPET:

Vem ska betala för allt dyrare dricksvatten?

Hotet från havet Så förbereder sig Sveriges kustkommuner för höjda vattennivåer

1

foto erik abel

INNEHÅLL REPORTAGET

Lugnet före stormen 10

foto mattias bardå

Fly eller fäkta? Landets kustkommuner rustar för en höjning av havsvatten­ nivån på en till två meter. Men strategierna är vitt skilda.

INTERVJUN

PÅ DJUPET

Dyra droppar 24

Klimat­förändringarna är ett skäl till att vårt dricks­ vatten i Sverige blir allt dyrare. Åldrade ledningar är ett annat.

Kostnaderna är mycket ojämnt fördelade över landet. Vem ska betala?

»HELT HOPPLÖST ÄR DET INTE« 20

TIPS PÅ HUR MAN SOM LOKAL­ POLITIKER KAN STÖTTA TILLSYNEN D Ta ut en avgift som täcker tillsynsarbetet.

D Arbeta med långsiktig VA-planering.

D Tydliggör roller och effektivisera rutiner.

D Besluta om inriktningen på kommunens arbete med enskilda avlopp.

Nära hälften av de 700 000 svenska fastigheterna med enskilt avlopp har anläggningar som inte är godkända.

Det är en riskfaktor för smittspridning till dricksvattenbrunnar och badplatser.

Goda exempel ger bättre avlop p Nära hälften av

de 700 000 svenska fastigheterna med enskilt avlopp har anläggningar som inte är godkända.

RENT MED SKIT

KOMMUNERNA KAN

4

5

Det sägs att lite skit rensar ­magen. Kan då spillning från höns eller gammal tång rensa avloppsvatten från ­läkemedelsrester?

Idén testas nu i ­skånska reningsverk.

2 | HAV & VATTEN 1 . 2015

Kommunerna har kunskapen och ­engagemanget som krävs för att rädda Östersjön. En ny rapport visar hur de kan minska kostnaden med upp till 40 procent.

Små avlopp bidrar till överallvar, säger Åsa Gunnarsson, gödningen av våra vatten och är utredare på avdelningen för en riskfaktor för smittspridning havs- och vattenplanering. både till dricksvattenbrunnar Hon hoppas att satsningen och badplatser. Därför har ska få kommuner som inte Havs- och vattenmyndigheten tidigare prioriterat tillsynen att tagit fram en vägledning för att ändra inställning. effektivisera tillsynen av små Vägledningen är riktad till avlopp och öka åtgärdstakten. kommunernas miljökontor, men – Det är viktigt att för att de ska få tillräckliga resurkommunerna tar problemet ser att utföra arbetet är det vikmed de bristfälliga avloppen på tigt att politikerna också priorite-

rar tillsynen. Här kan kommuner som inte kommit så långt inspireras av de som har varit tidigt ute.

– Det har tidigare inte funnits så mycket vägledning om hur kommunerna kan arbeta med tillsynen av små avlopp.

Nu har vi bland annat samlat praktiska råd om hur man hittar avloppen, vägledande domar, informationsmaterial och checklistor. Vår förhoppning är att kommunerna kan spara mycket tid och pengar genom att lära av andras goda exempel, säger Åsa Gunnarsson . O KARL-JOHAN NYLÉ N

Vi är en ganska ung myndighet.

Vi startade sommaren 2011 och har en rejäl utmaning framför oss.

Den som läser regeringens instruktion för myndigheten kan konstatera att vi ska vara samlande, pådrivande och stödjande i arbetet med att genomföra politiken inom fiske-, havsoch sötvattensfrågor. Och det behövs.

Vi är många som behöver samarbeta för att det ska bli några synbara resultat i våra vatten. En angelägen fråga för oss är hur vi ger bäst stöd och vägledning för ett aktivt lokalt vattenmiljöarbe te. De som kan göra mest i miljöarbetet är ofta de som arbetar och lever nära vatten, ute i verkligheten.

Regeringen anslår årligen pengar till Havs- och vattenmiljöansla get, som ni kan läsa mer om på nästa sida.

Under 2015 är det totala anslaget på 666,5 miljoner kronor. Anslaget behövs och måste användas på ett klokt sätt.

Vi tar hjälp av länsstyrelserna, som planerar och samordnar vad som behöver göras i respektive län.

I många fall görs det praktiska jobbet i kommunerna, där tjänstemän och politiker har den lokala kännedomen om hur våra vatten mår. Det nära samarbetet på lokal och regional nivå är en garant för att insatser görs utifrån ekosystemansatsen. På nationell nivå kan vi bistå med samlad expertkunskap och sammanhållande insatser över länsgränserna. Men utan samarbete blir det inga hållbara resultat.

Så läs våra blå sidor – även resten av tidningen – och hör av er. Då kanske vår vision om »Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla« blir verklighet.

BJÖRN RISINGE R

Generaldirektör Havs- och vattenmyndigheten bjorn.risinger@havochvatten.se

29

29

foto magnus bergström

ej! Nu har du kommit till de blå sidorna. Här får du läsa om vad Havs- och vattenmyndigheten arbetar med. Vi har själva valt ut och skrivit om uppdrag och frågeställningar som är särskilt aktuella i vår roll som förvaltare av havs- och sötvattensfrågor . Här har vår samarbetspartner Offside Press, inte bidragit till innehållet i artiklarna.

På dessa blå sidor är det Havsoch vattenmyndigheten som talar, på övriga sidor kommer »alla« till tals.

foto johannes berner

foto päivi rosqvist

HaVNYTT H foto shutterstock

foto peter kroon

Regeringskris, havererad budget och beslut om nyval. Det blev en minst sagt dramatisk inledning på u ­ ppdraget men nu kan klimat- och miljöminister Åsa ­Romson blicka framåt.

Ålgräsängar, enskilda avlopp och havsplanering. På de blå sidorna berättar Havs- och vatten­ myndigheten om sin verksamhet.

SÄLLAN FLASKPOST

36

Biologistudenten Jessica ­Ångström skulle ta ­dykcertifikat i Lysekil. Och redan det första dyket fick en avgörande betydelse för hennes framtid. Möt en expert på marint skräp.

LEDARE

Vattnet rinner genom våra liv

V

arför gör man en tidning? Anledningen borde vara att man har något viktigt att skriva, att någon vill läsa det som står och att tidningen tillsammans med sina läsare kan påverka vad som sker i samhället.

Det är just därför vi nu ger ut en tidning. Vi skriver om vatten. Vatten till havs och i sjöar, i kranar och i avlopp. Vatten som hotar och vatten som ger liv. Vi gör det för att frågan om vatten är livsviktig.

Men är det då någon som vill läsa vår tidning? Ja, det är det. Du, till exempel. Vi har ringt runt och pratat med flera av er som nu sitter med tidningen i er hand. Ni som vet en hel del om vatten. Ni som fattar beslut om en rad angelägna frågor, som till exempel vattenförsörj­ ning, ­vattenledningar och vattenskydd. Ni som har i uppdrag att fatta livsviktiga beslut för ­kommunens invånare. Kanske är du den där kluriga uppfinnaren, den smarta konsulten eller den ideella kraften som inser att friskt vatten är lika viktigt som frisk luft. Här kommer nu tidningen som tar upp de frågor ni berättat att ni vill läsa om. I detta nummer handlar det bland annat om vatten­ dramat i Osby och den mystiska läckan i Maglaröd där dricks­vattnet försvann. Nu, fyra år senare, har VA-taxan höjts med 24 procent. Vi tar också upp några välkända militära begrepp: »Attack, Försvar, Reträtt«. De har nu blivit ledord i val av strategier för hur stads­planeringen kan klimatanpassas.

VARMT Sverige har fått sitt fiske på havskräftor miljömärkt av Marine Stewardship Council, MSC. Det är vi först i världen med. Smakar extra gott för oss som älskar skaldjur.

KALLT Nu står det klart varför vattnet runt Djurgårds­ bron i Stockholm lider av övergödning och ­bottendöd. Toavattnet från ett hus på Strand­ vägen har spolats rakt ut i viken. I 85 års tid.

»Vi skriver om vatten. Vatten till havs och i sjöar, i kranar och i avlopp.

Vatten som hotar och vatten som ger liv. Vi gör det för att frågan om vatten är livsviktig.«

MER INFO PÅ NÄTET Vill du veta mer om vår verksamhet? Klicka in på havochvatten.se

MAUD LARSE N

Kommunikationschef Havs- och vattenmyndigheten

foto johannes berner

Vi som ger ut tidningen är en ung, statlig myndighet, Havs- och vattenmyndigheten.

Ni kan läsa om vad vi gör på de blå sidorna. Men vi skriver inte bara om oss själva. Den största delen ägnar vi åt vattenfrågor ur ett brett perspektiv. Vi är många som jobbar med vatten och vattnet bryr sig inte så mycket om vem som gör vad. Bara att rätt saker blir gjorda, på rätt ställe och i rätt tid. Läs, diskutera och agera! Vi väntar otåligt på våra läsares reaktioner. Hör av er!

Hav&Vatten

Ansvarig utgivare: Maud Larsen 070-865 52 10 maud.larsen@havochvatten.se Redaktör: Kasper Holgers 070-605 04 18 kasper.holgers@havochvatten.se Projektledare: Marit Larsdotter marit@reportageborsen.se Art direction & layout samt bildredaktör: Pär Ljung/Offside Press Adress: Hav & Vatten, Havs- och vattenmyndigheten, Box 11 930, 404 39 Göteborg. Besöksadress: Gullbergs Strandgata 15, Göteborg.

E-post: redaktion@havochvatten.se Webb: havochvatten.se/tidning Tryck: Sörmlands Grafiska AB ISSN: 2002-0252 Omslagsfoto: Mats Alm/IBL För icke beställt material ansvaras ej. Allt material i Hav & Vatten publiceras även på havochvatten.se samt lagras elektroniskt i tidningens arkiv. Förbehåll mot denna publicering medges normalt inte. Hav & Vatten ges ut av Havs- och vattenmyndigheten, men speglar inte nödvändigtvis myndighetens åsikter.

Tidningen ska bidra till ett ökat intresse för havs- och vattenmiljöfrågor. Enbart de blå sidorna 29-33 är att betrakta som myndighetens officiella linje. Återvinn din tidning Vill du läsa tidningen på webben istället för på papper? Avregistrera din prenumeration på havochvatten.se/tidning

3

SÖTT&SALT

i siffror Så många procent har havens försurning ökat med, sedan den 30 industriella revolutionens start. Slår alla rekord på över 20 miljoner år med råge.

Antalet kvadrat­ 123 000 kilometer som ska havsplaneras i Sverige.

Så många ton textilfibrer finns i Sveriges kustvatten.

700 Omkring hälften är plastmaterial.

Välkommen till första numret av vår tidning Hav & Vatten. Hoppas ni kommer gilla den. Tycker du något om tidningen? Hör gärna av dig till oss på redaktion@havochvatten.se

Hönsskit renar avloppsvatten foto peter kroon

Kan spillning från höns eller gammal tång användas för att rena ­avloppsvatten från läkemedelsrester? Idén testas nu i de kommunala ­reningsverken i Osby och Bromölla.

Forskarna Ola Svahn och Erland Björklund hoppas att deras forskning kan bidra till att det avloppsvatten vi i framtiden släpper ut är renare än i dag.

Y

Det är forskarna Ola Svahn och Erland Björklund från Högskolan i Kristianstad som utvecklat metoden. Bakgrunden är att svenska reningsverk inte är byggda för att rena avloppsvattnet från läkemedelsrester – stora mängder rinner ut i vattendragen. Östrogen kan hämma fortplantningen hos fisk och psyko­ farmaka kan göra dem glupskare, modigare och mindre sociala. Även flera andra miljöfarliga ämnen följer med avloppsvattnet ut i naturen.

– Varje år konsumeras bara i Skåne ungefär ett

4 | HAV & VATTEN 1 . 2015

ton av substansen diklofenak, som exempelvis finns i läkemedlen Voltaren och Arthrotec. Bortåt 70 procent av den mängd som kommer in med avloppsvatten till reningsverken kan sedan rinna ut i naturen, säger Ola Svahn.

Havs- och vattenmyndigheten gav i våras tio miljoner kronor till forskning, utveckling och utvärdering av nya reningstekniker. ­Kristianstadprojektet »Fullskalig rening av mikroföroreningar – FRAM« är ett av sex

projekt som fick pengar. Förenklat bygger deras idé på en »låda« som fylls med kol för att filtrera bort ­farliga ämnen från avloppsvattnet.

Pilot­modellen har en kapacitet som motsvarar ett mindre reningsverk som behandlar avlopps­ vatten från 2 500 personer, men den kan göras större.

– Aktivt kol är den mest effektiva metoden för rening av läkemedelsrester. Nackdelen är att det är dyrt och vi vill se om det går att använda billigare och även förnyelsebara material, säger Erland Björklund.

Forskarna har valt att använda aktivt kol från exempelvis stenkol och kokosnötsskal men ­testar också biokol i form av tång, pellets, ­pilträd och avföring från höns och kor. För rening av hormonstörande medel har biokol av hönsskit och pil visat sig vara nästan lika effektivt som aktivt kol. Även kemiskt ­behandlad biokol av pellets ger väldigt bra resultat. En annan upptäckt är att läkemedel med syraegenskaper, exempelvis diklofenak, är mer svårfångade än neutrala och basiska läkemedel.

Forskarna hoppas även klara av att fånga upp metaller, flamskyddsmedel, mjukgörare, kväve, fosfor och plastpartiklar. På sikt kanske skapa ett slutet kretslopp där metaller och näringsämnen ­samlas upp i reningsverken och sedan återvinns.

– Vi kan inte vänta 20 år på att forskningen ska ge oss mer kunskap om hur fisk, andra djur eller vi människor påverkas av miljögifter i vattnet. Vi vill redan nu utveckla en teknik som fångar upp så många olika slags farliga ämnen som möjligt, säger Erland Björklund.

Bakom projektet står även Skåne Blekinge Vattentjänst AB, Krinova AB och miljö­­­­teknik­­­företaget Malmberg Water AB. Forskar­ duon hyllar samarbetet över gränser och tror att »lådan« kan finnas på marknaden inom fem år. O LE NA OLSSON

foto magnus bergström

BUBBEL »Proverna som tagits visar att det är förhöjda värden i siken.« Liisi Johansson på Länsstyrelsen i Västra Götalands län berättar att dioxinhalten i Vätterns och Vänerns sik är över gränsvärdet för mat. ­Säljaren måste visa att fisken är ­giftfri. (P4 Skaraborg)

Kommuner kan rädda Östersjön Vägen till att rädda Östersjön börjar ute i kommunerna. Här finns den kunskap och det engagemang som krävs för att lyckas.

Här kan också de stora samhällsekonomiska vinsterna göras.

Y

Konsultföretaget The Boston Consulting Group har, på uppdrag av orga­ nisationen Zennström Philanthropies, undersökt hur 1 500 ­kommuner i de nio östersjöstaterna ser på problemen med övergödning i Östersjön. Enligt rapporten kan investeringar i vattenreningsteknik stimulera lokala företag, locka fler turister, leda till högre fastighetsvärden och öka livs­kvaliteten för invånarna. För en genomsnittlig kommun i regionen skulle det fram till 2030 innebära nära 3 000 års­arbeten och 2,5 miljarder kronor i ekonomiskt värde.

– Utgångsläget för kommunerna ser väldigt olika ut både mellan länder och inom ett land. Två tredjedelar av kommunerna är inte medvetna om eller har inte tillräckliga resurser för att arbeta med problemen i Östersjön. Mindre än en procent arbetar långsiktigt och strategiskt, säger Fredrik Lind på The Boston Consulting Group.

Jordbruket, avlopp och förorenat dagvatten orsakar 90 procent av utsläppen i Östersjön. En genomsnittlig svensk kommun måste reducera sina närings­ utsläpp med 2,7 ton fosfor och 35 ton kväve per år om utsläppsmålen ska nås. Enligt rapporten kan kommuner klara detta på upp till 40 procent lägre kostnader med nya sätt att tänka och arbeta.

– Hittills har mycket av diskussionen om åtgärder utgått från ett ­nationellt perspektiv. Nu behövs ett lokalt perspektiv och lokala lösningar om vi ska lyckas vända utvecklingen innan det är för sent, säger Fredrik Lind. O LE NA OLSSON

TIPS FÖR ATT LYCKAS • Sätt upp lokala reduktionsmål för fosfor och kväve.

• Engagera ­ lokala ­intressenter.

• Arbeta över kommun- och landsgränser.

• Avsätt resurser och leta annan finansiering, exempelvis EU-bidrag.

Skådespelaren Emma ­Thompson uttalar sig i The Guardian när hon deltar i en demonstration som k ­ räver handling mot klimatförändringarna.

»Vatten är en ­förvånansvärt komplex och subtil kraft i en ekonomi. Det är den enda begräns­ ningen för utbyggnaden av städer. Företags­ledare och bankmän har nämnt ­vatten som det enda natur­ liga h ­ indret för ekonomisk ­tillväxt.« foto garry knight (emma thompson) / remy steinegger (margret catley-carlson)

Fredrik Lind på The Boston Consulting Group vill gå från nationella till lokala lösningar för att bromsa Östersjöns övergödning.

»Den som ­försöker för­ neka klimat­ förändringarna framstår för mig som lite galen.«

Margaret Catley-Carlson, vice ordförande för World Economic Forum.

»Vårt mål är att ha 100 gigawatt installe­ rad kapacitet år 2050.

Det skulle kunna ge ström till 66 miljoner hushåll i EU.« Remi Gruet, policychef för Ocean Energy Europe, angående ­potentialen för tidvattenkraft och vågkraft. (Vetandets värld, P1)

5

SÖTT & SALT

Fiskhuset är gjort två lager starkt nät och håller sälarna borta från fångsten.

Stor ryssja med fångstarmar av nät som följer botten.

Pontonerna fylls med luft som gör att fällan flyter upp till ytan när den ska vittjas. Vittjningspåsen kopplas till fiskhuset och gör att fisken inte behöver lyftas upp i luften.

GRAFIK TOBIAS FLYGAR

Nylonpåse skonar fler vildlaxar Sälsäkra laxfällor har snabbt blivit populära längs Norrlandskusten. Svårigheten är att släppa tillbaka vildlaxen i havet utan att den blir skadad. En strut i nylon kan vara lösningen.

Y

Det kustnära fisket efter lax har varit en viktig inkomst­ källa för befolkningen längs Norrlandskusten i århundraden.

Med ökande sälbestånd har nya fiskemetoder utvecklats, exempel­ vis den så kallade pushup-­fällan som effektivt hindrar sälarna från att skada fångsten.

I fällorna fångas både vild och odlad lax, den senare känns igen på att fettfenan på ryggen är klippt. Även om den vilda Östersjölaxen är på uppgång behöver vissa bestånd fortfarande stärkt skydd.

I dessa områden ska den vilda laxen som fångas i vissa redskap,

6 | HAV & VATTEN 1 . 2015

exempelvis laxfällor, släppas tillbaka i havet.

Men det finns ett problem.

Med dagens metod utsätts den fångade laxen för tuff behandling i samband med att laxfällan vittjas.

Först lyfts fiskarna upp i luften, sedan hälls de ner i båten innan de sorteras och den vilda laxen släpps tillbaka i havet.

– Den här hanteringen innebär att de vilda laxarna kan skadas innan de släpps tillbaka, säger Mikael Lundin, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Umeå som har specialiserat sig på fiskfällor.

Under sommaren 2014 har Mikael Lundin genomfört en forsknings­studie utanför Indals­ älvens mynning, några mil norr om Sundsvall. Han har undersökt hur överlevnaden ser ut för laxar som tagits upp med traditionella vittjningsmetoder jämfört med om man kopplar en nylonpåse till det så kallade fiskhuset på fällan. Den tio meter långa nätpåsen gör att vildlaxen inte behöver lämna vattnet innan den släpps tillbaka i havet.

I projektet märktes alla laxar med radiosändare. Mikael Lundin kunde sedan följa dem efter att de återutsatts.

– När vi mätte hur många av fiskarna som vandrade upp i Indals­älven var det bara 20 pro­ cent av de traditionellt fångade som tog sig dit, medan 42 procent av de skonsamt vittjade laxarna nådde så långt.

Även om det är en fördubbling av resultatet är skillnaden något mindre än vad Mikael Lundin hade väntat sig. Han förklarar det med flera försvårande omständligheter, exempelvis hög vatten­temperatur och små fångster, vilket gav färre märkta laxar än planerat. Mikael Lundin vill därför fortsätta studien och hoppas kunna göra det i sommar.

Han tror att vittjningspåsen i nylon kan vara ett steg i rätt riktning för att skydda vildlaxen i norrlands­ älvarna.

– Påsen minskar påverkan på laxen avsevärt och den är enkel att montera. Visserligen blir det något krångligare och mer tidsödande att vittja, särskilt vid stora fångster. Men, det kanske är ett pris värt att betala för att kunna släppa tillbaka laxen oskadd, säger han. O KARL-JOHAN NYLÉ N

Projekt ska få båtägare att byta skadlig bottenfärg I dag använder många en onödigt giftig färg, berättar Mia Dahlström, som lett projektets studier.

– Jag tror att det är mer effektivt att ändra – Vi har sett att var tredje fritidsbåtägare på folks beteende, än att ändra lagen som svenska östkusten använder förbjudna färger. ändå ingen följer, säger Burkard Waterman från Och 80 procent skrapar sin båt på våren och Tyskland, som är en av projektets flera forskare. låter färgavfallet trilla ner på marken, säger hon.

För trots att det länge varit känt att giftiga Burkard Waterman tror att bättre informa­ bottenfärger förstör vattenmiljön, tion kommer att förändra det. och trots att det finns miljövänliga – De flesta båtägare väljer produkter, fortsätter båtägare färg efter att ha diskuterat med att använda de skadliga färgerna. ­varandra, så om vi bara får några NORDEUROPEISKT att ändra sig kommer fler att följa Hittills har varken hårdare lagar SAMPROJEKT eller larmrapporter kunnat efter. påverka det, menar Burkard Gör det verkligen skillnad om Change koordineras av Waterman. några fritidsbåtägare byter SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut – I Change ska vi istället bottenfärg på sina små båtar? och finansieras av ­kommunicera med båtägarna.

– Ja, för de är så många, hela det internationella Känner de till riskerna och den tre miljoner i Östersjön. Om bara forskningsprogrammet inverkan som bottenfärgerna har, Bonus. I projektet deltar 20 till 30 procent ändrar sitt både på miljön och deras egen beteende tror jag att vi kommer få Finland, Tyskland och hälsa? en mätbar förändring av vatten­ Danmark. Läs mer på changeantifouling.com kvaliteten. O Därefter ska båtägarna få KARIN FINGAL

Ethel Forsberg, förvaltningschef, Region Gotland: – Just nu diskuterar vi att få in havs­ planeringen i vår översiktsplan. Det tycker jag är ett effektivt sätt att se till att havsfrågorna finns med i den fysiska planeringen. I övrigt har vi främst arbetat med våra vindkraftsområden och deras infrastruktur.

Hans Schub (M), ordförande i miljö- och byggnadsnämnden, Tanums kommun: – Vi har en blå översiktsplan tillsammans med Strömstads, Sotenäs och Lysekils kommuner.

Svårigheten med att planera för havet är att underlag saknas. Vi försöker samla det som finns, som marinbiologiska kartläggningar.

Det är viktigt att från början veta vad man vill ha ut av planen.

FOTO PRIVAT

FOTO KAT SINGE R

Y

Patrik Nilsson (S), ordförande i byggnads­ nämnden, Robertsfors kommun: – Vi har börjat inventera planeringen på miljösidan och vi kan se vissa brister för säkerhetsarbetet, som hur vi hanterar oljekatastrofer.

Med Skellefteå kommun i täten är vi flera kommuner som jobbar ihop i frågan och det är nog en framgångsfaktor. Framför allt har det gett oss mer kunskap.

FOTO PRIVAT

information om miljövänligare alternativ som passar just dem. Change ska kartlägga hur snabb påväxten är på båtskrov i olika delar av Östersjön så att de kan ge skräddarsydda förslag på bottenfärger.

FOTO PRIVAT

Inga mer skadliga botten­ färger i Östersjön. Det är målet för Change, ett internationellt forskningsprojekt som testar nya vägar för att lyckas.

MOT VÄGGEN Ny ­lagstiftning för havsplanering har kommit och fram till i höst ska inriktningen diskuteras med kommunerna. Hur långt har ni kommit i arbetet med havs­planering?

I dag använder många en onödigt giftig färg för att slippa påväxt på båtbottenskrovet. Det vill det internationella forskningsprojektet Change nu ändra på.

7

AKTUELLA PROJEKT

På gång i Vattensverige En mängd organisationer är inblandade i arbeten runt om i landet. Från företag som utvecklar giftrening till satsning på uttrarnas livsmiljö. Här är tio projekt som pågår.

1

Var: Brunflo Vad: Höja vattenkvaliteten i tre sjöar Om projektet: Locknesjön, Revsundssjön och Näkten ska under fem år få restaurerade biflöden, åtgärder för röding och insatser för vattenvård i närliggande jord- och skogsbruk. Projektet Triple Lakes drivs av Länsstyrelsen i Jämtlands län med EU-stöd och omsätter 35 miljoner.

2

7

Var: Göteborg Vad: Värdefulla fiskrester Om projektet: Endast hälften av en fångad fisk beräknas i dag gå till direkt konsumtion.

Sveriges tekniska forskningsinstitut (SP) koordinerar MareValue. Projektet ska identifiera produkter och metoder för att ta tillvara mer av renset och öka värdet. Stöds med fem miljoner kronor från Vinnova.

Var: Storforsen Vad: Öppna vattendrag för fisk och uttrar.

Om projektet: Ett EU- och statsfinansierat projekt som syftar till att uttrar, fiskar och andra vattendjur ska kunna ta sig fram under vägarna i tre av Norr­ bottens och två av Västerbottens vattenområden. Projektet Remibar leds av Trafikverket och pågår till 2016 med en budget på cirka 70 miljoner.

3

Var: Lund Vad: Kadmium tas bort från slam Om projektet: Att använda renings­ verkens slam som gödsel har kritiserats.

Det sprider bland annat den giftiga tungmetallen kadmium. Miljöteknik­ företaget Ekobalans utvecklar en metod för att få bort kadmium och andra ämnen från slam, genom så kallad pyrolys.

8

Var: Gävle Vad: Kartläggning av fiberbankar Om projektet: Fem länsstyrelser med Gävle­ borgs län i spetsen kartlägger fiberbankar, det vill säga havsbottnar som till större del består av pappersindustrins utsläpp av träfiber och processkemikalier. Utbredning, miljögifter och saneringsmöjligheter utforskas.

4

Var: Norrköping Vad: Digital databas över havsbotten Om projektet: Vid årsskiftet ska en digital djupdatabas över hela Sveriges havs­botten stå klar. Alla djup- och botten­förhållanden ingår, vilket öppnar möjligheter för att skapa tredimen­ sionella bilder. Projektet Scandis på Sjöfartsverket, som håller i arbetet, utgår från gamla papperskartor.

I dags­läget kartläggs Kalmar län.

5

Var: Sölvesborg Vad: Flytande vindkraftsverk Om projektet: Teknikföretaget ­Hexicon utvecklar sedan 2009 plattformar för flytande vindkraftverk till havs – långt utom synhåll för kustboende. Storskalig energi skapas där vindarna är jämna och en testan­ läggning ska uppföras i Hanöbukten 2017.

Vinnova bidrar med 2,7 miljoner kronor.

8 | HAV & VATTEN 1 . 2015

9

Var: Botkyrka Vad: Reningsverk renar Bornsjön Om projektet: Stockholm vattens nya renings­ verk vid Bornsjön byggs för en ovanlig sak: rena själva sjön från fosfor. Vattnet tas i en djuphåla, renas i verket och går sedan ut i en annan del av sjön. På så sätt ska man även i framtiden kunna använda sjön som dricksvattentäkt. Verket ska stå klart sommaren 2016.

10

Var: Oskarshamn Vad: Rekordstor sanering av gifter Om projektet: Hamnen ska saneras och muddermassor tas om hand till år 2019. Insatsen på 510 miljoner kronor ­räknas bli den största svenska s­ aneringen någonsin.

Naturvårds­verket står för fyra femtedelar. I sedimenten ligger 1 000 ton miljöfarliga ämnen som PCB, bly och zink.

Det är dessutom Östersjöns enskilt största utsläppskälla av dioxin via vatten.

foto rainer rosendahl

Vatten­nivån justeras med hjälp av nedgrävda ­brunnar och målet är att hålla grundvattenytan uppe under ­sommarens torr­ perioder. På så sätt kan utsläpp av sulfat från jordbruks­marken minska.

Finsk teknik håller sur jord på plats Genom att åtgärda sura ­sulfatjordar vill Länsstyrelsen i ­Norrbottens län minska försurningen och metall­ utsläppen i kustnära vattendrag. Erfarenheter från Finland bidrar till ­mindre läckage från jordbruket.

problemfria. Men när man gräver jordbruksdiken för att torrlägga marken, då Var: Alterälven syresätts jorden. När vattnet sedan sköljs ut Vad: Minska miljöeffekter av sur sulfatjord så tar det med sig metaller och annat elände, Om projektet: Projektet Acid Sulfid Soils ska hitta säger han. riskområden för sura jordar vid Norrbottens kust Problembilden förstärks av att stora skogs­ och testa åtgärder för att försurande ämnen ska arealer dikats upp genom åren och att myrar stanna i jordbruksmark. Avrinningsområden – som kan suga upp skadliga ämnen – har som ingår är Aleån, Alterälven, Rosån och minskat.

Persöfjärden. Projektet får stöd från Havs- och För att åtgärda läckaget leder Magnus vattenmyndigheten och interregionalt EU-stöd.

Johansson ett projekt tillsammans med ­myndigheter och företag från Sverige och ­Finland, som har erfarenhet av fiskdöd kopplat Sura sulfatjordar finns längs med hela till sura jordar.

Bottenvikskusten och är särskilt vanliga i jordbruksområden. Jordarna har en mycket En viktig del blir att testa en finsk vatten­ negativ miljöpåverkan, eftersom de kan sprida regleringsteknik som enligt Magnus Johansson sura ämnen och metaller till omgivande vatteninte provats i Sverige tidigare. Finska projektet drag och bidra till fiskdöd. Det berättar projekt­ Catermass bidrar med erfarenheter. ledaren Magnus Johansson vid Länsstyrelsen – Tricket är att hålla vattennivån så hög i Norrbottens län. som möjligt. Så fort du torrlägger jorden – När grundvattnet står stilla är jordarna ­sjunker pH-värdet och ett stort antal ämnen

6

Y

kan f­ rigöras. När jorden däremot är mättad på ­vatten frigörs inte särskilt mycket, säger Magnus Johansson.

Metoden är extra användbar i jordbruk och kommer att testas i områden stora som en fotbollsplan. Åkern tätas först med plastfilm på sidorna. En bred regleringsbrunn grävs ner.

Tack vare ett reglerbart lock på insidan kan brunnen därefter reglera markens vattennivå.

I första hand ska grundvattenytan hållas uppe under sommaren. Det för att motverka negativa miljöeffekter av att de djupare jordlagren syresätts.

Jordarna analyseras av Sveriges geologiska undersökning, SGU. Gustav Sohlenius håller i arbetet.

– Drygt hälften av jordbruksmarken vid ­kusten närmast Bottenviken antas ha sur ­sulfatjord. Jordarna påverkar ­vattendragen­ periodvis. Den starkaste effekten på ­organismer sker kort efter att grundvattenytan sänkts, säger Gustav Sohlenius.

För att utvärdera de ekologiska effekterna kommer man bland annat fånga in och mäta värden i olika arter. En sådan är flodkräftan, som fiskas i Alterälven. O KASPE R HOLGE RS

9

REPORTAGET

Lugnet före stormen

En havsnivå en meter högre än dagens – om m ­ indre än hundra år. Det scenariot spår FN:s klimatpanel.

De ­svenska kustkommunerna skissar på vitt skilda ­strategier för att möta hotet från havet: Attack, Reträtt och Försvar. text Johanna Lagerfors foto Erik Abel

10 | HAV & VATTEN 1 . 2015

11

avsytan ligger ­spegelblank, vinden står stilla och några kanada­ gäss flyger i flock med näbbriktning söder. Det är en av få soliga novemberdagar i Varberg och från parkeringshusets översta våning kan vi blicka ner över rörelserna i hamnen.

Lyftkranar lastar sågade trävaror på en fraktbåt som ska till Storbritannien, några lastbilar rullar kors och tvärs på osynliga filer.

– En sådan här lugn dag är det svårt att tänka sig havet som hotfullt, säger Claes Premmert och ser ut över vattnet.

Han är projektledare för en ny havsnära stadsdel som ska byggas just här. För att ge plats åt projektet ska den 500 000 kvadratmeter stora hamnen flyttas norrut – ett arbete som väntas stå klart någon gång runt 2024.

Först ut i den stora hamnflytten är terminalen för Stenafärjan som går till danska Grenå. Den ska flyttas längre ut mot Farehamnen på andra sidan viken och börja trafikera sin nya sträcka någon gång runt 2018. Sedan ska resten av hamnen följa efter.

– Ambitionen är att vi ska passa på att uppgradera tekniken och miljöeffektivisera våra arbetssätt. Flytten ger oss också möjlighet att ytterligare profilera oss. Den nya hamnen ska bli Europas modernaste skogshamn, säger Anders Wiberg, projektledare för hamnflytten.

Samtidigt ska den kustnära järnvägssträckan som skär genom Varbergs centrum grävas ner i en tunnel för att skyddas – och för att skapa nya attraktiva ytor ovan jord.

Visionen är att den nya stadsdelen ska bli en blandstad, med såväl hyresrätter och bostadsrätter som kaféer, butiker och andra verksamheter. Den ska också rymma möjligheter för aktiviteter och på så sätt bli en naturlig mötesplats för Varbergsborna – ett sätt att föra dem ännu närmare havet.

Samma dag som vi står på parkeringsdäcket klubbas det nya namnet också igenom av kommunfullmäktige, efter en omröstning bland invånarna: Västerport.

A

tt låta staden och vattnet närma sig varandra på det här sättet är inte riskfritt. FN:s klimatpanel IPCC har uppskattat att havsvattennivån kan komma att höjas omkring en meter innan år 2100, som ett resultat av klimatförändringarna. Exakt vad som väntar kan ingen med säkerhet säga, vilket naturligtvis försvårar planeringen.

En osynlig fiende utgör ett extra lurigt motstånd.

12 | HAV & VATTEN 1 . 2015

– Det verkar trots allt som om de flesta klimatutredningar pekar i samma riktning. En som gjordes specifikt för Halland kom fram till en havs­ nivåhöjning på 98 centimeter under det kommande seklet – vilket alltså ligger väldigt nära FN:s beräkningar, säger Claes Premmert.

Klimatförändringarna inne­ bär också att vädret blir allt mer extremt, med kraftigare stormar och tydligare perioder av intensiv nederbörd eller torka. Något som skrämmer många hallänningar, som har de senaste årens katastrofala stormar och översvämningar färska i minnet. Försäkrings­ bolagens kostnader för skador orsakade av skyfall har också ökat dramatiskt under det senaste decenniet.

När vi promenerar längs med den 650 meter långa kajen där hamnen ligger i dag berättar Claes Premmert att det finns planer på att anlägga översvämningståliga grönområden mellan de nya byggnaderna. Någonstans måste ju vattnet ta vägen, och när man nu bygger nytt finns det möjlighet att i någon mån kontrollera var vattnet ska ansamlas under perioder då översvämningsrisken är stor.

Att möta vattnet kan då vara bättre än att försöka stänga det ute, menar han.

För att våga bygga så nära vattnet som man tänkt i Väster­portprojektet krävs alltså gedigna åtgärdsplaner. EU:s vattendirektiv för god ekologisk vattenstatus blir med åren allt hårdare och reglerar en rad åtgärder som kommuner och myndigheter är skyldiga att genomföra. Men när det gäller klimatanpassning påverkar kommunerna själva sina strategier. Generellt kan man säga att det finns tre

Claes Premmert, projektledare för den nya stadsdelen som planeras i Varberg.

»En sådan här lugn dag är det svårt att tänka sig ­havet som hotfullt.«

angreppssätt för att möta det framtida hotet: Attack, Reträtt, och Försvar.

För Varberg är tanken om att retirera och överge de kustnära områdena avlägsen eftersom staden historiskt har en mycket nära relation till vattnet. Varberg har en gedigen spa-tradition, välkända stränder och ett vackert kallbadhus för såväl sommar- som vinterbadare. Året runt vallfärdar också vind- och brädsurfare hit från hela Skandinavien.

Stadens identitet är med andra ord tätt förknippad med havet och kanske har detta faktum bidragit till att reträttstrategin egentligen aldrig varit ett alternativ i klimatdiskussionerna. Att låta klimatförändringarna skapa avstånd mellan invånarna och havet skulle helt enkelt vara en alltför stor uppoffring.

Några hundra meter från hamnen, i en gammal

1800-talsbyggnad som tidigare varit läroverk, är Varbergs ­kommunala administration inrymd. På andra våningen sitter Karna Nilsson som är ansvarig för vattenfrågor i ­kommunen.

För henne känns det logiskt att Varberg valt en mer offensiv strategi. Att fly kusten eller bygga höga ­permanenta murar för att stänga ute vattnet vid dessa enstaka tillfällen tror hon skulle inverka negativt på stadsbilden.

– Invånarna vill ju se havet!

Karna Nilsson beskriver närheten till vatten som något som är »inpräntat i människans själ« – där vatten Karna Nilsson, vatten­ finns kan vi också leva. Varbergsbornas kärlek till havet ansvarig på Varbergs avspeglar sig också mycket tydligt i den geografiska kommun. bostadsfördelningen i kommunen. 80 procent av de omkring 60 000 invånarna bor väster om motorvägen – alltså på kustremsan ut mot strandlinjen. Trots den ökande >

13

Om knappt tio år ska hela den 500 000 kvadratmeter stora hamnen i Varberg ha flyttat norrut.

Här ska istället skapas en ny havsnära stadsdel.

SÅ SKA NYA VARBERG BYGGAS

medvetenheten om ett framtida klimathot tror inte Karna Nilsson att det blir svårt att locka människor till lägenheter i den nya stadsdelen.

– Många människors drömmar innefattar ett havsnära boende. Vi på kommunen vill hjälpa till att förverkliga drömmarna, men har också ett ansvar för att informera om vilka risker som finns. Redan nu är en del havsnära tomter längs kusten översvämningskänsliga eller består av väldigt blöt mark.

Samtidigt varnar hon för att låta önsketänkande och ekonomiska intressen styra.

– De finansiella aspekterna styr ju vad som är möjligt, liksom efterfrågan på strandnära boenden. Det gör att säkerhetstanken i de längre perspektiven kanske inte alltid hamnar i första rummet. Det kan stå oss dyrt i framtiden.

I

Kristianstad går planeringen i en annan riktning.

Kommunen är extra utsatt för havsvattenhöjningen eftersom stora delar av kommunen, som kuststräckan utmed Hanöbukten, ligger mycket låglänt. Helgeån som rinner genom regionen faller nästan ingenting de sista tre milen innan den mynnar i havet. Det medför stora risker för översvämningar om vattennivån höjs.

– I egenskap av östkustkommun är vi i viss mån skyddade

14 | HAV & VATTEN 1 . 2015

Varbergs identitet är starkt förknippad med havet. Claes Premmert, projektledare för den nya stadsdelen, talar om att anlägga ­översvämningsbara grönområden mellan byggnaderna där man kan kontollera var vattnet ska ta vägen.

från de Nordsjöstormar som drabbar västkusten, men samtidigt kan det förstås komma stormar österifrån.

Framtiden kan föra med sig helt andra scenarier än vi än så länge räknat med. Därför jobbar vi i nuläget väldigt brett, säger Margareta Lannér-Hagentoft som är planchef på stadsbyggnadskontoret i Kristianstad.

Kommunen kan på grund av det låglänta läget tvingas välja en reträttbaserad strategi för att möta hotet, där vissa områden skyddas med vallar medan andra måste överges.

Hur detta ska se ut blir i så fall en politisk prioriteringsfråga och än är inga sådana beslut fattade.

– Vårt uppdrag just nu handlar om att samla in det underlag som behövs för att politikerna framöver ska kunna besluta om klimatanpassningar. Vi ligger fortfarande i startgroparna.

Under de senaste åren har Kristianstad kommun ­investerat stora summor i vatten- och avloppssystem i områden som ligger nära havet. Ägare till strandnära fritidsboenden har också erbjudits stöd för att omvandla sina stugor till permanentboenden, eftersom efterfrågan på bostäder nära havet är stor.

– Denna långsiktiga ombildningsprocess påbörjades redan innan diskussionen om klimatanpassning kom, säger Margareta Lannér-Hagentoft.

DE TRE PRINCIPERNA FÖR KLIMAT­ ANPASSNING Attack – att bygga ut över vattnet, antingen på höga pelare eller på flytande konstruk­ tioner.

Reträtt – att nyttja låga områden mer tillfälligt för att, när översvämningarna kommer, kunna överge dem.

Försvar – att bygga skyddsanordningar, exempelvis vallar och pumpar.

De nya forskningslarmen har gjort att man nu tvingas ta hänsyn till hotet från havet. Alla nybyggnationer – liksom större utbyggnader av befintliga byggnader – måste i dag grundläggas på högre höjd än vad som tidigare krävdes.

SMHI har på uppdrag av kommunen försökt beräkna ett värsta-scenario för vattennivåer vid Åhuskusten om 100 år. Enligt en rapport från 2007 kan vattennivån som mest komma att stiga 77 centimeter. Nyare siffror som togs fram två år senare tyder på att höjningen skulle kunna bli betydligt högre än så.

Minst lika intressanta för planeringen är högvatten­ nivåerna. SMHI tror att dessa kan nå upp till två meter över dagens medelvattenyta år 2100.

– Eftersom vår kuststräcka till stor del består av sand, och inte klippor som i andra delar av landet, har vi här i Skåne ökad risk för erosion av sandstränderna. Det medför också ökad rasrisk, säger Margareta Lannér-Hagentoft.

Det finns ännu inga beräkningar över vad klimatanpass­ ningarna i slutändan kommer att kosta den östskånska kommunen. Hur stor notan blir beror naturligtvis på vilken strategi politikerna till slut landar i, och vilka åtgärder som krävs för att trygga hotade områden. Än så länge tycker Margareta Lannér-Hagentoft att frågan om finansiering är dåligt belyst:

>

15

Årets första ordentliga storm döptes till Egon, drog in över södra Sverige lördag 10 januari och gjorde 70 000 hushåll strömlösa. Den högsta ­byvindhastigheten­ rapporterades från Väderöarna med 40 meter per sekund. I Göteborgs hamn noterades som mest en vattennivå på en och en halv meter över det normala. Stora delar av hamnområdet översvämmades.

Här Fiskekyrkan och stora hamnkanalen.

16 | HAV & VATTEN 1 . 2015

foto anders wester

– Lagstiftningen i dag ger inte kommunerna någon finansiell hjälp från nationellt håll, och frågan om att driva detta vidare blir nog aktuell för många kustkommuner framöver. Jag hoppas på en förändring av lagstiftningen på den punkten.

Kritiska Punkter Status Kritiskt översvämmad Översvämmad Inte översvämmad

Portar

! (

Stängd

Skyddsvallar Permanent Mobil

AK_Å1_MQ2100_26t_S Översvämning (m) 0 - 0.1 0.1 - 0.2 0.2 - 0.3 0.3 - 0.4 0.4 - 0.5 0.5 - 0.6 0.6 - 0.7 0.7 - 0.8 0.8 - 0.9 0.9 - 1.0 > 1.0

! (

B

A egreppen Å1 Attack, Reträtt och Försvar är i dag vedertagna i den svenska klimat­ l anpassningsdebatten.

Simulering av områden som år 2100 De kom till Sverige skulle s­ vämmas över om det kom för några år sedan 65 ­millimeter regn på ett dygn. via Ulf Moback som är klimatanpassningsexpert på Göteborgs stadsbyggnads­ kontor, sedan han sett dem användas i en studie över de brittiska kuststäderna Portsmouth och Hull.

– Jag förstod direkt att begreppen skulle få genomslag. De ger en bra överblick över olika angreppssätt i diskussioner om att skydda städerna från vatten.

Den här dagen står Ulf Moback på sitt kontor och tittar ut över sin stad på en datorskärm. Skärmen visar en bild av Göteborg från fågelperspektiv, och plötsligt framträder stora blå fält i olika nyanser på skärmen. Dramat som spelas upp är en simulering av vilka områden som skulle svämmas över år 2100 om det kommer 65 milli­meter regn på ett dygn, samtidigt som det är högvatten i havet och ett högt flöde i åarna.

– Här ser vi hur Gårda brandstation snabbt blir omringad av vatten. Vallarna i hamnen bryts sönder och här vid Bilia i Almedal blir det oväntat nog baktryck i ledningarna med översvämning som följd, säger Ulf Moback.

Programmet, som tagit två år och kostat två miljoner ­kronor att ta fram, är ett nytt simuleringsverktyg över stadens markytor, åar, älvar och hav, samt över lednings­ näten som löper under marken. Med verktyget kan man göra riskbedömningar för översvämningar och även se hur effektiva hypotetiska skyddsåtgärder kan bli. För att rädda staden från översvämningarna vi just sett på skärmen skulle det till exempel räcka med att höja cykelbanan som löper längs med hamninloppet, och sätta en fördämning och pump vid utloppet från Gullbergsån. > – Vi har länge drömt om det här. Hydromodellen ger oss

OMRÅDE

0,14 m3/s MQ 2100

Kvillebäcken

+2,55 m

65mm/dag

PEAK 26 h År 2100

Hydromodell för Göteborg Simuleringsuppdrag 3b Regn: 65 mm/dag Höjdsystem RH2000

0

100 200

400 meter

Projektnr.

1320001782-004 Skala 1:7.000 (A1)

Konst./ritad AXI

Kontroll HENT

Datum 2014-05-14

Kartnummer 1320001782-08-30

Godkänd HNS

17

foto jonas berg

»Enkelt uttryckt kan man säga att de områden vars namn slutar på holme, ö, vass eller hamn, som ­Lindholmen, Ringön och Frihamnen, är mest utsatta.«

Ulf Moback, klimat­ anpassningsexpert på Göteborgs stads­ byggnadskontor.

möjlighet att bättre förutspå händelseförloppen vid en mängd tänkbara scenarier – och dessutom se vad som händer om olika kombinationer av händelser skulle inträffa samtidigt, säger Ulf Moback som varit med och tagit fram modellen.

Hydromodellen blir den mest omfattande i landet, vilket behövs eftersom Göteborg med närhet till både havet och Göta älv ligger allra sämst till av Sveriges kuststäder. Staden är i princip byggd ovanpå ett lerigt träsk, vilket var praktiskt historiskt sett då det gjorde staden svår för fienden att invadera. I dag är den instabila grunden mindre fördelaktig.

En storm av Gudruns kaliber skulle kunna lägga hela centrum under vatten om havsnivån var en knapp meter högre än i dag.

Runt om i Göteborg finns således flera lågt liggande områden där klimatförändringarna utgör en stor utmaning vid exploatering. Enkelt uttryckt kan man säga att de områden vars namn slutar på -holme, -ö, -vass eller -hamn, som Lindholmen, Ringön och Frihamnen, är mest utsatta.

– På en del av dessa platser finns redan viktig befintlig bebyggelse, vilket gör att en höjning av marknivån inte är ett alternativ. Då återstår främst försvar i form av skyddsvallar, dämmen och pumpar. För Göteborgs del är det den typen av åtgärder som planeras, säger Ulf Moback.

Det finns också en tanke om att bygga stora portar vid Älvsborgsbron och vid Jordfallsbron i Kungälv, för att hindra höga flöden från havet och Vänern att tränga in i Göta älv – vid extremt högvatten år 2100 kan vattennivån i älven hamna nära tre meter över dagens nivå. Ett sådant bygge väntas i så fall först runt år 2060–2070. Men oavsett vilka åtgärder som till slut blir aktuella kommer kostnaderna att landa på mångmiljardbelopp.

– De är dock inte så stora i relation till de värden man skyddar, säger Ulf Moback.

För hela landet finns en kostnadsberäkning om 150–300 miljoner kronor årligen för klimatanpassningar, vilket Moback tror ligger i underkant. Ändå har statens årliga anslag till kommunerna för förebyggande åtgärder minskat.

F MER INFO PÅ NÄTET Kolla hur Göteborg drabbas vid stigande havsnivåer: korta.nu/cityplanner

18 | HAV & VATTEN 1 . 2015

ör närvarande finns inga planer på att överge låga vattennära områden under överskådlig tid i Göteborg.

Det ser dock annorlunda ut i andra delar av landet. På den natursköna halvön Falsterbonäset i sydvästra Skåne har Länsstyrelsen till exempel stoppat planerad nybyggnation med hänvisning till att Vellinge kommuns föreslagna skyddsvallar bara erbjuder ett kortsiktigt skydd mot översvämning. Kommuninvånarna är upprörda och lokala politiker anklagar Länsstyrelsen för att alltför lättvindigt se reträtt som det enda alternativet för det populära och

kulturhistoriskt viktiga området. För Göteborgs del kan en reträtt bli aktuell först när havsytan stigit två meter över dagens nivå, tror Ulf Moback. Det beräknas ske någon gång runt år 2200.

Den nya hydromodellen har inte bara hjälpt Göteborgs stads­planerare att upptäcka nya faror och skräckscenarier, den har också visat på positiva aspekter vad gäller vatten­ nivåsituationen i Göteborg. Till exempel att en del tillfälliga högvatten­toppar i framtiden blir så pass korta att vattnet hinner dra sig tillbaka innan det nått alla utsatta lågpunkter.

– En annan positiv upptäckt är att det kommer att bli lättare än vi trott att undvika översvämning på Hisingssidan av Götaälvbron. Spårvagnshållplatsen där ligger i dag i en grop, men en tredecimeters markhöjning här och var, tillsammans med en fördämning och pump vid utloppet

illustration sweco

Portarna i öppet läge.

till Kvillebäcken, kommer att räcka för att vi ska klara området.

R

unt om i kommunerna längs Sveriges kuster ­ laneras alltså för den stora utmaning som havet p snart kommer att utgöra. Framtidsseminarierna har fått sällskap av högst konkreta planer och åtgärder.

Och även om strategierna skiljer sig åt blir det allt mer tydligt att det är hög tid att fatta beslut. För samtidigt som ­medvetenheten om havets invasion av våra landområden ökar, växer också människornas drömmar om att bo nära vattnet.

Claes Premmert, projektledaren för den nya stadsdelen i Varberg, har stannat till vid den soliga kajkanten där Västerport kommer att ligga om tio–tolv år. Han tror inte

att översvämningsrisken kommer göra det svårt att locka människor till nya bostäder invid vattenbrynet.

– I slutändan är det trots allt verkligheten som styr, vad människor vill ha just här och nu, säger han.

Och än finns det tid att agera. På den avslutande bilden i hydromodellen på Ulf Mobacks kontor i Göteborg sveper ett positivt budskap förbi: »Vattnet stiger. Vi har verktyg.

Vi har tid.« – Det där är helt sant, men efter meningen om verktygen borde vi kanske lägga till »men inte alla«. Och efter ­påståendet om tid borde vi skriva »inte så mycket«, säger Ulf Moback.

De tekniska lösningarna finns, allt handlar om finansie­ ring och prioritering gentemot andra samhällsintressen.

– Klart är hur som helst att det här arbetet måste starta nu. O

Portar strax utanför Älvsborgsbron är en av idéerna som ­diskuteras i Göteborg.

19

INTERVJUN

ÅSA ELISABETH ROMSON Född: I Stockholm 1972.

Bor: Med man och drygt tvåårig son i Stockholm.

Aktuell: Sveriges första klimat- och miljöminister, tillika vice statsminister.

Bakgrund: Läste miljörätt i Uppsala för Sveriges första professor i ämnet, Staffan Westerlund.

Disputerade i miljörätt 2012. Aktiv i Miljöpartiet sedan 20-årsåldern.

20 | HAV & VATTEN 1 . 2015

ÅSA ROMSON:

HELT HOPPLÖST ÄR DET INTE Säldöden och giftiga planktonalger hjälpte Miljö­ partiet in i riksdagen 1988. När Miljöpartiet nu nått ända fram till r­ egeringen blir havs- och vattenmiljön åter en ­prioriterad fråga. »Till våren hoppas vi kunna återinföra vissa s­ atsningar som fanns i den budget som fick avslag«, ­säger klimat- och miljöminister Åsa Romson. text Marit Larsdotter foto Mattias Bardå orfar var lots och morbröderna ­jobbade med sjöfart. Och som barn – på 1980-talet när det fortfarande fanns rejält med fisk i Landsortsdjupet – lärde sig Åsa Romson att pilka torsk.

Hon lärde sig också vad sjösjuka är.

I dag seglar hon ändå familjens tremastade skuta så ofta hon bara hinner, hon till och med bor på båten i perioder – och tycker att närheten till vattnet i centrala Stockholm innebär »en livskvalitet utan dess like«.

Det var alltså mycket som pekade mot att just Åsa Romson skulle titta lite extra på vattenfrågorna som Sveriges första klimat- och miljöminister. Med den nya regeringens första budget i höstas kom också flera sådana besked: ett nytt forskningsfartyg, en ökning av havs- och vattenmiljöanslaget med 75 miljoner kronor och förbättrad havs- och vattenrelaterad miljöövervakning.

Havs- och vattenmyndigheten firade budgetförslaget med tårta.

Men det blir inte alltid som man tänkt sig. Åsa Romson har varit aktiv i Miljöpartiet sedan 20-års­ åldern. Hon har varit gruppledare i Stockholms kommun, riksdagsledamot sedan 2010 och partiets språkrör i snart fyra år. Ändå anade hon inte hur stor omställningen skulle

bli att gå från språkrör till minister – i ett väldigt knepigt parlamentariskt läge. Den fällda budgeten, nyvalet som aldrig blev av, överenskommelsen med Alliansen…

Det nya forskningsfartyget fanns med även i Alliansens budget så där fortskrider arbetet. Vad som händer med nivån på havs- och vattenmiljöanslaget är ännu oklart.

– Det finns i grunden en politisk enighet om vikten av de här frågorna, däremot går vi fram på lite olika sätt när det gäller satsningar och investeringar. Regeringens budget skiljer sig ganska mycket från Alliansens på klimat- och miljösidan, där vi vill lägga ett antal miljarder mer på åtgärder som bromsar klimatförändringarna. Men det är inte inriktningen man har olika uppfattning om utan hur mycket man är beredd att pusha på, hur snabbt det ska gå, säger Åsa Romson.

T

empo tror hon är en central fråga. På många sätt. Så sent som i januari publicerade den ansedda tidskriften ­Science en artikel av Johan Rockström och hans forskar­kollegor på Stockholm Resilience Centre, som menar att flera av de svåraste miljöproblemen riskerar att skena. Nytt är att även utsläppen av fosfor och kväve enligt Rockström har trätt in i riskzonen: »Till att börja med leder det till tröskeleffekter i små system på jorden, som att Östersjön kollapsar, liksom små sjöar, färskvattentag och kustzoner.« Samtidigt finns det nästan inget område där intressena krockar så hårt som i havs- och vattenfrågor. Att vi snabbt

>

21

bör ställa om till förnyelsebara energikällor är nästan alla överens om, men när exempelvis en vindkraftspark i Hake fjord utanför Göteborg planerades tog det stopp. Natur­ vårdsverket ville skydda fåglar, boende värnade värdet på sina hus och seglingsföreningar månade om sin segling.

Nyligen avslog Mark- och miljödomstolen ansökan från Göteborg Energi med hänvisning till bland annat risken för spridning av förorenade muddermassor.

Hur ska ni bära er åt för att skapa de där alternativen?

Vilka protester ska man rätta sig efter?

– Det är ingenting nytt att politiken måste hantera olika intressen, säger Åsa Romson. Jag kommer från en politisk rörelse som bygger på dialog och delaktighet, lokal förankring och ansvar. Men det lokala ansvaret kan inte gå ut på att allt ska lösas någon annanstans. Jag jobbade inom Stockholms stad när det skulle införas 30-zoner i bostads­ områden. Det skapade en enorm opinion och det fanns tusen olika åsikter. Men när vi tog fram fakta, var tydliga med våra tankar och på film visade skillnaden mellan att

»JAG HAR KUSTSKEPPAREXAMEN, MEN JAG ÄR FORTFARANDE DÅLIG PÅ ATT FICKPARKERA …« krocka i 30 respektive 50 kilometer i timmen gick det lättare. När man väl hade genomfört förändringen gjordes en utvärdering. De allra flesta tyckte att det var bättre.

– Ibland måste man våga gå fram med saker. I bästa fall är det metoder man kan backa ifrån. Ska saker byggas är det svårare men man kan också konstatera att i länder där man har större vindkraftparker är också protesterna mindre. Det betyder inte att det inte finns platser som är direkt olämpliga för vindkraft. Och visst är det så att många i initialt skede säger »inte här«. Men till stor del tror jag att det handlar om en vana, om synen på vad som är fult och fint.

– Nu är vindkraftsproduktionen uppe på nästan tio terawattimmar [Sveriges energiförbrukning 2013 var 139 TWh]. Det finns ett mål på 30 terawattimmar, varav tio från havsbaserad vindkraft. Det handlar om tempo, och om att få acceptans.

Blir du inte frustrerad?

– Jo, det kan jag bli. Vi hade i Stockholm ett ärende om en återvinningscentral som skulle byggas. Det blev så mycket protester att det inte gick att lägga den där. Men det här var ju en funktion som måste finnas! Då får man kanske bolla till­ baka frågan: »Ja, men var tycker ni då att den ska ligga? Varifrån ska vi få energi? Vill du ha ett nytt kärnkraftsverk istället?« En annan fråga om lokalt ansvar gäller strandskyddet.

Många, inte minst glesbygdskommuner, tycker att

22 | HAV & VATTEN 1 . 2015

skyddet är för starkt och menar att man måste kunna få bygga för att hålla en region levande – att det finns nog med strand ändå. Vad säger du?

– De har ju möjligheten att peka ut särskilda områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen, LIS. En del ­kommuner verkar vilja vänta på generella lättnader i reglerna men jag tycker att de kan bli bättre på att stå på sig och peka ut lämpliga undantag.

Ni i Miljöpartiet har tidigare varit mycket kritiska till Alliansens miljöpolitik och bland annat lyft fram Naturskyddsföreningens granskning om »fyra förlorade år för klimatet«. Nu är det upp till er. Vad tänker du om det?

– Det känns roligt men naturligtvis ser jag också med ödmjukhet problem som är svåra att hitta bra lösningar på.

Kritiken som funnits i miljörörelsen om att »först kritiserade ni Alliansen för att vara dåliga och sen föreslår ni samma sak« stämmer så tillvida att vi fortsätter på deras linje när det ­gäller förnybar energi och miljöbilar. Att vi tyckte Alliansen var dåliga var för att de inte också hade ett tydligare program för att minska klimatutsläpp, bättre stödja kollektivtrafik i städerna och ordna bättre stöd till biogas. Övergödning, försurning, utfiske, mikroplast … det är inte särskilt upplyftande att titta närmare på vattenfrågor. Från vilket område hämtar du bekräftelse på att vi är på rätt väg?

– Helt hopplöst är det inte. Havs­ örnarna har återkommit, algpåväxten har minskat – det går delvis åt rätt håll i Östersjön. Men visst, de syrefria bottnarna är ett enormt problem och inte så enkelt som att säga att man kan pumpa ner syre, för då får vi andra cirkulationseffekter.

Det som är hoppfullt i Östersjön är att vi har bättre kunskap om vad som händer än vad vi hade för 10–20 år sedan.

När det gäller övergödningen finns det nya åtaganden från Sverige om att minska näringstillförseln. De svenska jord­brukarna tycker att de redan gjort ett stort arbete och det har de, men vi behöver se hur vi tar nästa steg. Vad har varit effektivt hittills och hur kan vi komma vidare? Det vi jobbar för i ett första steg är att ha en mycket tydligare upphandlings­ strategi för att stödja ekologisk livsmedels­produktion i Sverige – det skulle minska läckaget från åkrarna. Och sedan har vi de enskilda avloppen.

Å

sa Romson både låter som en politiker – hon kan prata, mycket – och inte. Hon är mindre benägen än de flesta att framhålla det egna partiets och de egna åtgärdernas förträfflighet. Istället landar hon gärna i helikopterperspektiv, ett övergripande resonemang utifrån både för- och nackdelar. Så har hon också tagit sig fram på en ovanlig bana jämsides med politiken – hon disputerade i miljörätt 2012 och är sedan dess den första partiledaren med doktorsexamen på nästan 40 år.

Romson menar att relationen mellan forskningen och politiken på många sätt är viktigare än någonsin; att ­samhället i dag går så snabbt att det måste bli rätt från början. Att fatta beslut utifrån gammal kunskap innebär stora risker och kostnader, liksom om man inte fått in alla aspekter. Det gäller att det finns en ömsesidig förståelse.

– Om man tittar på arbetssätt är skillnaderna som natt och dag. Som forskare kan du ägna en förmiddag åt att läsa en vetenskaplig artikel på engelska och under lunchen komma fram till att du nog måste läsa den igen. Politikerrollen är mer övergripande. Under åren när jag jobbade heltid som gruppledare i Stockholm led jag lite av att bara få jobba med korta puckar: »Kan man aldrig få veeeta någonting?

Grotta ner sig och gå på djupet!« I mitt jobb nu har jag ändå förmånen att få ställa frågor till fantastiskt duktiga experter, som många gånger inte nog kommer ut med sina resultat.

– Samtidigt har forskningen sina begränsningar. Liksom föreningsenga­ gemanget, som också har varit en viktig del för mig. På tidigt 1990-tal, när det var krig på Balkan och mycket diskussioner om fred, miljö och det globala rätt­vise­ perspektivet, var jag aktiv i Studenter för Sarajevo. Jag hade nog kunnat fortsätta att kanalisera mitt engagemang på liknande sätt, men föreningar samlar människor som tycker samma sak. Inom politiken ­slutar inte engagemanget med ett protestmöte. Som politiker måste du ta ansvar. Vem ska betala? Vem har rätt?

Vilka erfarenheter från forskningen har du nytta av i din roll som språkrör och minister?

– Erfarenheten av att forska innebär att jag har kunskap om en sektor i samhället.

Och i mötet med exempelvis Naturvårds­ verket, när det innebär att inhämta mycket kunskap om åtgärders effektivitet, är det kanske lite lättare att greppa en sådan kunskapsmassa om man är van vid ett akademiskt forskningsfält. Jag kan också se vad som är forskningens premisser, jag kan värdera sådan kunskap och ha lättare att hitta luckor och ställa frågor.

Jag hoppas gå tillbaka till akademin så småningom. Att vara politiker är inget yrke utan ett förtroende man bär en tid.

Många tyckte att du missbrukade det förtroendet när du, nyligen utnämnd till minister, avslöjades med att ha målat din båt med förbjuden bottenfärg. Vad anser du?

– Redan som språkrör för Miljöpartiet har du ögonen på dig. Människor noterar vilket slags tomater du väljer i affären och hur du beter dig på bussen. Det är klart att jag blir ännu hårdare granskad som minister. Särskilt i höstas tycker jag att det fanns en tydlig känsla av att media ville sätta åt någon. Men jag hade frågat handlaren och har i efterhand bett om ursäkt.

Alltså fortsätter livet med och på vattnet, med den 21 meter långa segelskutan.

– Det är som att ha en sommarstuga. Mycket jobb med underhåll, och nu måste vi byta mast. De översta åtta meterna gick av efter en storm i somras. Vi seglar varje ­sommar ihop med kompisar och numera också småbarn.

Man måste vara fyra, fem personer för att med handkraft klara av att hissa seglen. Det är ett väldigt roligt sätt att umgås och man lär sig saker hela tiden.

– Jag har kustskepparexamen, men jag är fortfarande dålig på att fickparkera … O

3

FÖREBILDER Anna Lindhagen – en stark kvinnosakskämpe på sin tid som var drivande i rörelsen för kvinnors rösträtt men också väldigt engagerad i miljöfrågor. Hade troligen varit miljöpartist om partiet funnits på hennes tid.

Mary Robinson – en stark och inspirerande kraft för mänskliga rättigheter och klimatfrågan. Har just nu ett stort och viktigt arbete mot klimatförändringarna inom FN. Isabella Lövin – en av de som det är roligast att få arbeta tillsammans med. Hennes arbete med fiskefrågan, först som journalist och sedan i EU-parlamentet, är en stor inspiration och imponerande.

23

PÅ DJUPET

Dyra droppar Rör som spricker, bekämpningsmedel som tränger sig på, giftalger som frodas i ett varmare klimat …

Att se till att rent dricksvatten når våra kranar blir allt ­dyrare. Frågan är vem som ska betala. text Johan Frisk

rots att vattenverket i Maglaröd gick för fullt sjönk nivån i vattentornet. Det fanns bara en förklaring: någonstans i ledningsnätet rann vattnet ut. Men var? Inget vatten rann upp till markytan. Flödesventilerna, som mäter riktning och mängd, visade siffror som var svåra att tyda.

Två veckor senare hade personalen sökt igenom ­70 pro­ cent­av det aktuella området utan att hitta läckan. Ett par miljoner liter dricksvatten hade runnit ut, och det fortsatte flöda. Vattentornet var tomt. Nästan 8 000 ­invånare stod utan dricksvatten, och vattentankar ställdes ut vid Ica, på campingen, vid en förskola, hos gymnasiet och på järnvägs­ stationen.

Till slut hyrde kommunen in dyr utrustning från Växjö – mikrofoner placerades på ventiler och vattenposter för att lyssna efter de frekvenser som uppstår när vatten flödar ut. Fyra veckor efter det att läckorna upptäcktes publicerade Expressen en artikel som

24 | HAV & VATTEN 1 . 2015

inleddes med konstaterandet: »Här är den, läckan som höll på att torrlägga hela Osby kommun.« Bilden visade en fyra meter djup grop.

I själva verket var det inte en läcka utan två: den ena rann ut i ett dike, den andra försvann in i en kulvert för tele­ledningar med utlopp i Osbysjön. Det var därför flödet genom ventilerna inte gick att tyda.

Vattendramat i Osby, som utspelade sig i slutet av december 2011 och början av januari 2012, påminde inte bara invånarna om att inte ta vattnet för givet, det körde även slut på personalen.

– Vid katastrofsituationer har man kanske fyra personer inom organisationen och om vi har en händelse som kräver att de är igång 24 timmar i sju dagar så går det inte till slut, säger Lars Svensson, dåvarande VA-ansvarig i Osby kommun.

Lars Svensson kom till Osby kommun 2009. Då låg >>

STORA SKILLNADER I PRISET PÅ VATTEN Genomsnittlig årlig förbrukning i en lägenhet på 67 kvadratmeter.

VARJE SVENSK ­ANVÄNDER I SNITT 160 LITER VATTEN PER DYGN FÖRDELAT PÅ:

YG IEN

­Stockholm

GH

LI N O S R PE L L TI R E T I 60 L

10 LITE R

ER LIT 10

TILL

ÖVRIG T

P ILL S ER T

ING GN LA AT HM T OC LET CK OA RY I T­ LD ING TIL OLN

T 30 LI

TIL LD ISK OCH TVÄ TT

Tanum

1 495 kr/år

50 LIT ER

7 875 kr/år

25

» Jag satte politikerna på en buss och ­körde runt mellan anläggningarna. Efter det gick det ­ alldeles utmärkt att höja taxan.«

EN KUBIKMETER VATTEN KOSTAR CIRKA 30 KR FÖR KONSUMENTEN. SÅ HÄR FÖRDELAS KOSTNADEN: Vattenproduktion:

9,95 kr

Pumpa upp, ta bort kalk, ställa in PH-värde.

Distribution:

4,00 kr

Pumpa ut till ­konsumenter, reglera tryck, underhålla, laga och byta ut vatten­ ledningar.

Avledning:

4,45 kr

Bortforslande av använt vatten till reningsverket.

Behandling:

11,60 kr

Rening. Se till att ­vattnet förs tillbaka till det naturliga krets­ loppet, i samma skick som när det hämtades upp.

Exemplet gäller Uppsala Vatten.

26 | HAV & VATTEN 1 . 2015

budgeten på 1,5 miljoner kronor per år. Utbytestakten för vattenrören var 800 år, vilket innebar att om man fortsatte i samma takt skulle de akuta läckorna bli fler för varje år.

Svenskt Vatten rekommenderar en utbytestakt på 100 år.

Det första Lars Svensson fick göra var att rusta upp vattenverken. Nästa steg var att övertyga politikerna att det behövdes mer pengar för att byta ut gamla rör.

– Jag satte alla politikerna på en buss och så körde vi runt och tittade på anläggningarna. Efter det gick det alldeles utmärkt att höja taxan, säger Lars Svensson.

De senaste fyra åren har taxan höjts med 24 procent och budgeten är uppe i 5,7 miljoner kronor. En del av pengarna har använts för att byta trasiga ventiler, då det inte går att göra någonting åt rören utan att ha ventiler som kan stängas.

Nu har rören börjat bytas, en arbetsgrupp är ute fem dagar i veckan för att komma ikapp. Under tiden har läckorna fortsatt, senast i oktober 2014 drabbades Lönsboda av en större läcka i huvudvattenledningen.

– Det tar nog fem till tio års konstant arbete med att byta de sämsta rören innan man kan se en minskning av läckorna, säger Lars Svensson.

Vattenfrågorna sköts numera i ett bolag som ägs gemensamt av Osby och tre grannkommuner och därmed finns en bättre beredskap för kriser. Bolaget har även köpt in utrustning för att kunna spåra läckor.

D

e rör som byts ut i Osby skiljer sig inte från de rör som ligger i resten av landet. Det är rören från 1970- och 1980-talet som springer läck. De första plaströren som kom var av dålig kvalitet och sprickorna kan bli flera meter långa, vilket ger kraftiga vattenansamlingar som under­ minerar marken. Järnrören som lades ner var rostbehandlade, men sänktes med hjälp av kättingar som skavde bort behandlingen: rosten fick fäste och har nu ätit sig igenom rören.

Dessutom finns betydligt äldre rör som läcker med ålderns rätt.

I dag förnyar svenska VA-organisationer näten för cirka två miljarder kronor per år. Utbytestakten är för låg och Svenskt Vatten beräknar att kostnaden kommer att åtminstone tredubblas under de närmaste 25 åren1.

Ett brustet rör kan som i Osby leda till att ett antal konsu­ menter står utan vatten i kranarna, något som kan åtgärdas med att hyra in tankbilar och köra ut vattnet. ­Föroreningar utgör ett mindre ­synligt men samtidigt allvarligare hot.

Virus, bakterier, bekämpnings­medel och, något som upptäcktes så sent som för fyra år sedan, parasiter – allt kan ta sig in i dricksvattnet och orsaka olika typer av sjukdomar.

Att kunskapen om hotet från parasiter är ny slogs fast av Östersunds tingsrätt i februari 2014, när rätten friade Östersunds kommun från skadestånd för parasitutbrottet som hösten och vintern 2010 gjorde 27 000 ­östersundsbor magsjuka2. Kommunen kunde inte lastas för att den inte

hade gjort någonting åt det som den inte visste existerade, resonerade tingsrätten. Domen har överklagats.

Nästan 40 procent av alla sjukdomsutbrott som beror på förorenat dricksvatten kan härledas till händelser i ledningsnätet. En enkät som Livsmedelsverket gjorde bland landets kommuner visade att de flesta har över 80 procent av dricksvattenledningsnätet i samma rörgrav som avloppsledningar. När rören spricker samtidigt hamnar bakterierna i dricksvattnet.

Att bekämpningsmedel tar sig in i dricksvattnet är delvis en konsekvens av gamla synder. Medel som användes på 1990-talet har nu trängt ner i grundvattnet. Länsstyrelsen i Skåne tog 2007–2010 prover på 141 platser, bland annat grundvattentäkter. Bekämpningsmedel hittades i 23 av 51 undersökta grundvattenförekomster.

– Det är låga halter men trenden är fel. På några ställen har vi fått sätta in dyra kolfilter, vi har även fått bygga ut vatten­ verken och ändra processer. Det går åt mycket spolvatten till kolfilter, spolvatten är ofta rent dricksvatten som sedan spolas ut som processvatten till reningsverken. Det är väldigt tråkigt när man förorenar en råvara som skulle kunna vara så ren. Det är ju fortfarande tillåtet att använda bekämpnings­ medel i jordbruk och privat, och det kommer ner i grund­ vattnet om kanske 10 till 15 år, säger Lars Svensson.

De förväntade effekterna av ett allt varmare klimat är nästa stora utmaning för de som ska se till att vi får rent vatten i våra kranar. Översvämningar på grund av kraftigt regn får stor uppmärksamhet när de sker i en tätort. Ute på landet, på en äng, finns inga andra vittnen än betande kor.

Men tätortsborna riskerar ändå att bli drabbade när grund­ vattenborrorna översvämmas och ämnen som framkallar sjukdomar, patogener, tar sig ner i det vatten som är på väg mot kranarna. Efter utbrottet i Östersund exploderade marknaden för UV-ljus för vattenrening, och försäljningen lär fortsätta öka. Över hundra vattenverk i 70 kommuner har en ytvatten­ täkt som råvattenkälla. Här ställer klimatförändringarna till det genom den ökade nederbörden, som sköljer ner näringsämnen i vattnet, men också genom att värma vattnet.

När Lars-Anders Hansson, professor i akvatisk ekologi vid Lunds universitet, höjde temperaturen i 24 konstgjorda modellsjöar visade det sig att de alger som trivdes bäst i det varma vattnet var giftalgerna.

– Filter kan ta bort en del av de här men inte allt. Gifterna är kraftfullt cancerogena och kan orsaka en massa sjukdomar, det får man börja hantera och förbereda sig på hos vattenverken, säger Lars-Anders Hansson.

E

tt sätt att möta hotet från giftalgerna är att strypa näringstillförseln, bland annat genom bättre reningsverk. En annan metod är att manipulera näringskedjan i sjön så att arter som tuggar i sig mycket

>

foto kari kohvakka / stockholm vatten

Sedan år 1904 har Norsborgs vattenverk, ett av Nordens största, producerat dricksvatten till stockholmarna. Det är en av de 28 dricksvattenanläggningar över hela Sverige som Havs- och vattenmyndigheten föreslår ska få status som riksintresse. Det innebär att de får ett särskilt skydd enligt miljöbalken.

Idag är endast området med Bolmentunneln, som förser stora delar av Skåne med dricksvatten, klassat som riksintresse. Havs- och vattenmyndighetens förslag är ute på remiss och beslut ska fattas i år.

»­Gifterna är kraftfullt cancerogena och kan orsaka en massa sjukdomar, det får man börja hantera och ­ förbereda sig på hos vattenverken.« alger och zooplankton, gynnas. Det kan ske genom att plocka bort vissa fiskarter, som braxen och mört. Även tillförseln av humusämnen ökar i sjöarna. Det är löst organiskt material som täpper igen filter och fastnar i rör och pumpar, där de orsakar bakterietillväxt och dålig lukt. Den här så kallade brunifieringen beror till viss del på klimatförändringarna, men också på att försurningen av skogarna minskar. När pH-­värdet ökar släpper marken lagrade humusämnen till vattendragen.

– Detta händer samtidigt som klimatförändringarna, så det är en väldig stresspåverkan på dricksvatten och mycket som ställer till problem för dricksvattentäkterna, säger Lars-Anders Hansson.

I somras påbörjade Sydvatten två forskningsprojekt i Vombsjön, en grund sjö två mil öster om Lund som sedan 1940-talet har försett Malmö med dricksvatten. Båda ­projekten handlar om det framtida hotet från giftiga alger, dels i sjön, dels i infiltrations­dammarna. Ett av projekten går ut på att kartlägga den fosfor som finns i sjöns botten­ sediment, den fosfor som släpper när syrebristen tilltar.

– Då får vi ytterligare övergödning från botten och över­gödningen styr algblomningen. Genom att titta på hur mycket fosfor som finns kan vi se vilka framtidsscenarier vi har, säger Linda Parkefelt, forskningsledare på Sydvatten.

En preliminär beräkning visar att det finns över 150 ton labil fosfor på en begränsad del av sjön. Det innebär att även om man lyckas stoppa tillförseln av näringsämnen från land kan fosforn på sjöns botten orsaka framtida algblomningar.

Linda Parkefelt påpekar att det i dag inte finns någon risk att dricksvattnet förstörs av alggifter. Forskningen sker för att kunna göra någonting åt ett framtida problem.

I

dag betalar innehavaren av en lägenhet på 67 kvadrat­ meter i genomsnitt 4 110 kronor per år i VA-taxa.

Siffrorna redovisas årligen i Nils Holgerssonrapporten, där lägenheten ­flyttas runt i landet för att visa på skillnader i pris på el, fjärrvärme och VA. Avgiften för vatten skiljer sig kraftigt åt: högst taxa har Tanums kommun med 7 875 kro­ nor, lägst pris har Stockholm med 1 495 kronor. Den senaste rapporten, från november 2014, visade att 26 kommuner har höjt sin taxa med mer än tio procent det senaste året. Än så länge är vattnet i svenska kranar ändå relativt billigt, men oavsett var du bor kommer det att bli dyrare när det sargade ledningsnätet utsätts för ett allt hårdare tryck från gamla miljösynder och ett varmare klimat. Lena Söderberg, VD på Svenskt Vatten, har talat om höjningar på 30-100 procent i fast penningvärde de kommande 20–25 åren. Sommaren 2015, när Dricksvatten­utredningen presenterar sitt slutbetänkande, kommer vi att veta mer om hur hoten mot dricksvattnet ser ut och vilka investeringar som behöver göras. Utredningen ska också ge förslag på hur åtgärderna ska finansieras.

28 | HAV & VATTEN 1 . 2015

Vem som ska betala för det allt dyrare dricksvattnet är en fråga som den senaste tiden har orsakat kraftiga protester på Irland, där problemet med förorenat vatten är större än i ­Sverige. Med plakat som »I already pay for the crap in my tap« och »Stick your water meters up your arse« har invånarna ­demonstrerat mot att vattnet, som hittills finansierats via skatten, nu ska betalas med en avgift baserad på konsumtion.

En lärdom från Irland är att det är bättre att höja taxan medan servicen och kvaliteten fortfarande är bra, än att vänta tills ­problemen i form av avbrott och sjukdomsutbrott har retat upp konsumenterna. Det menar Anders Finnson på Svenskt Vatten. Fast egentligen vill Anders Finnson inte prata om vatten i form av kostnader, utan som ett värde.

Med rapporten Samhälls­ekonomisk värdering av rent vatten (maj 2014) vill Svenskt Vatten vända på perspektivet och starta en diskussion om vem som ska betala.

– Vi gjorde rapporten för att det är för mycket fokus på kostnader för att klara miljöfrågorna. Vi ville fokusera på hur mycket värde en ren Mälaren och rena vattentäkter skapar för samhället, säger Anders Finnson.

Värdet av rent vatten i Mälaren uppskattades till 127 ­miljarder kronor per år, vilket ger en annan bild av den miljard per år som beräknas gå åt för att komma tillrätta med miljöproblemen och säkra en bra dricksvatten­ försörjning. För Vombsjön, den andra sjön som studerades, blev värdet 1,6 miljarder kronor per år.

V

em ska då betala? Ett alternativ som utreddes var att låta de som står för en stor del av övergödningen av Mälaren, alltså främst jordbruket, betala för åtgärder i form av våtmarker som fångar närsalterna. Det alternativet förkastades på grund av att branschen är så olönsam att många jordbruk då skulle få lägga ner. Istället fördes en annan princip fram: profiters pay, att de som tjänar mycket på rent vatten får betala en större andel.

Det rena vattnets värde kan illustreras med Norr Mälar­ strand. På 1930-talet, när Mälarens ­vatten var smutsigt på grund av otillräcklig avloppsrening, var det dyrare att bo längre bort från vattnet än med sjöutsikt. I dag har ordet sjönära en helt annan, pengarasslande klang. Med ökad alg­blomning och sämre kvalitet på vattnet riskerar pendeln att svänga tillbaka.

– Vinnarna på kort sikt i dagens system är exploatörer och fastighetsägare som vinner väldigt stora belopp på att det finns en ren Mälaren och bra dricksvatten utan att man betalar något extra för de stora vinster man gör, säger Anders Finnson. O 1 Direktiv 2013:75, sid 16. 2 SvD 2014-02-06. 3 Svenskt Vatten 2014-02-27.

4 Mikrobiologiska risker vid dricksvattendistribution SLV rapport nr 19/2013.

5 DN 2011-07-05. 6 Mikrobiologiska risker vid dricksvattendistribution SLV ­rapport nr 19/2013. 7 VISS–Vatteninformationssystem i Sverige.

8 SvD 2013-07-18. 9 Vice 2014-10-09. The Guardian 2014-10-31.

TIPS PÅ HUR MAN SOM LOKAL­ POLITIKER KAN STÖTTA TILLSYNEN D Ta ut en avgift som täcker tillsynsarbetet.

D Arbeta med långsiktig VA-planering.

D Tydliggör roller och effektivisera rutiner.

D Besluta om inriktningen på kommunens arbete med enskilda avlopp.

Nära hälften av de 700 000 ­svenska ­fastig­heterna med enskilt avlopp har ­anläggningar som inte är godkända. Icke godkända avlopp är en riskfaktor för smittspridning till dricksvattenbrunnar och badplatser.

Goda exempel ger bättre avlopp Nära hälften av de 700 000 ­svenska ­fastig­heterna med enskilt avlopp har ­anläggningar som inte är godkända.

Små avlopp bidrar till övergödningen av våra vatten och är en riskfaktor för smittspridning både till ­dricksvattenbrunnar och badplatser. Därför har Havs- och vattenmyndigheten tagit fram en vägledning för att effektivisera tillsynen av små avlopp och öka åtgärdstakten.

– Det är viktigt att ­kommunerna tar problemet med de bristfälliga avloppen på

allvar, säger Åsa Gunnarsson, ­utredare på avdelningen för havs- och vattenplanering.

Hon hoppas att satsningen ska få kommuner som inte tidigare prioriterat tillsynen att ändra inställning.

Vägledningen är riktad till kommunernas miljökontor, men för att de ska få tillräckliga resurser att utföra arbetet är det viktigt att politikerna också prioriterar

tillsynen. Här kan kommuner som inte kommit så långt inspireras av dem som har varit tidigt ute.

– Det har tidigare inte funnits mycket vägledning om hur kommunerna kan arbeta med tillsynen av små avlopp.

Nu har vi bland annat samlat praktiska råd om hur man hittar avloppen, vägledande domar, informationsmaterial och checklistor. Vår förhoppning är att kommunerna kan spara mycket tid och pengar genom att lära av andras goda exempel, säger Åsa Gunnarsson . O

KARL-JOHAN NYLÉ N

Vi är en ganska ung myndighet. Vi startade sommaren 2011 och har en rejäl utmaning framför oss. Den som läser regeringens instruktion för myndigheten kan konstatera att vi ska vara samlande, pådrivande och stödjande i arbetet med att genomföra politiken inom fiske-, havs- och sötvattensfrågor. Och det behövs. Vi är många som behöver samarbeta för att det ska bli några synbara resultat i våra vatten. En angelägen fråga för oss är hur vi ger bäst stöd och vägledning för ett aktivt lokalt vattenmiljöarbete. De som kan göra mest i miljöarbetet är ofta de som arbetar och lever nära vatten, ute i verkligheten.

Regeringen anslår årligen pengar till Havs- och vattenmiljöanslaget, som ni kan läsa mer om på nästa sida.

Under 2015 är det totala anslaget på 666,5 miljoner kronor. Anslaget behövs och måste användas på ett klokt sätt.

Vi tar hjälp av länsstyrelserna, som planerar och samordnar vad som behöver göras i respektive län.

I många fall görs det praktiska jobbet i kommunerna, där tjänstemän och politiker har den lokala kännedomen om hur våra vatten mår. Det nära samarbetet på lokal och regional nivå är en garant för att insatser görs utifrån ekosystemansatsen. På nationell nivå kan vi bistå med samlad expertkunskap och sammanhållande insatser över länsgränserna. Men utan samarbete blir det inga hållbara resultat.

Så läs våra blå sidor – även resten av tidningen – och hör av er. Då kanske vår vision om »Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla« blir verklighet.

foto johannes berner

foto shutterstock

HaVNYTT

H

ej! Nu har du kommit till de blå sidorna. Här får du läsa om vad Havs- och vattenmyndigheten arbetar med. Vi har själva valt ut och skrivit om uppdrag och frågeställningar som är särskilt aktuella i vår roll som förvaltare av havs- och sötvattensfrågor. Här har vår samarbetspartner Offside Press inte bidragit till innehållet i artiklarna.

På dessa blå sidor är det Havs- och vattenmyndigheten som talar.

BJÖRN RISINGE R

Generaldirektör Havs- och vattenmyndigheten bjorn.risinger@havochvatten.se

29

HAVNYTT

ANMÄL DIG TILL HAVS- OCH ­VATTENFORUM

Havs- och vattenforum är den enda konferensen som samlar deltagare från hela Vattensverige, från sött till salt och tvärs genom olika yrkeskategorier. Här träffas branschföreträdare, politiker, tjänstemän, forskare och opinions­ bildare för att höra om aktuella uppdrag, insatser som gjorts och diskutera vad som mer behövs.

– Vi varvar presentationer med mycket dialog. I små och stora grupper, om olika frågor och under mer eller mindre udda former.

Man kan inte räkna med att luta sig ­tillbaka och ta det lugnt, det b ­ rukar bli livligt och roligt, säger Pia ­Ahnlund, kommunikatör på HaV. Havs- och vattenforum äger rum 26-27 maj, på Eriksbergs­hallen i Göteborg. Anmäl dig via HaV:s hemsida senast måndag 11 maj. havochvatten.se/havforum

666 miljoner till åtgärder för havs- och vattenmiljö Insatser för hotade arter och för att minska övergödningen – det är exempel på åtgärder som man kan få statligt bidrag till. Havs- och vattenmiljöanslaget för 2015 är totalt 666,5 miljoner kronor.

Regeringen bestämmer anslagets storlek och prioriteringar. Den kan öronmärka en del pengar för särskilda satsningar. 2015 gäller till exempel: • 75 miljoner till Lova, lokala vattenvårdsprojekt för att minska övergödning.

• 10 miljoner till avancerad rening av ­läkemedelsrester i avloppsvatten.

• 10 miljoner till utveckling av selektiva ­fiskeredskap.

• 155 miljoner för förvaltning av vatten­ miljöns kvalitet (arbete enligt vatten­ direktivet).

Dessutom ska pengarna räcka till lokala ­fiske­vårdsåtgärder, vattenförvaltning, skydd för hotade arter, arbete för fler naturreservat och Natura 2000-områden i havet, kalkning och annat.

Havs- och vattenmyndigheten, HaV, har ansvar för att pengarna i nästa steg fördelas så att de åstadkommer mesta möjliga miljönytta.

– Men länsstyrelserna är en mycket viktig partner och de har fått större ansvar för att ­prioritera och genomföra olika projekt, säger Thomas Johansson, enhetschef som ansvarar för havsmiljöanslaget på HaV. Länsstyrelserna har mer detaljerad kunskap om behoven. De vet också hur förutsättningarna i sina r­ espektive län ser ut och har närmare relation med ­kommunerna, som också spelar en viktig roll.

– Det behövs närhet till de problem som ska lösas. Det viktigaste är att hitta effektiva metoder där anslaget får bra utväxling. Lova-projekten, som ju kräver 50 procent egenfinansiering, är ett utmärkt exempel på vad lokalt engagemang kan göra, säger Thomas Johansson.

Om du jobbar för en kommun eller i en i­ deell

Nu har du möjlighet att påverka hur Sverige ska jobba för bättre miljö i hav och vatten de k ­ ommande sex åren. Mellan 1 februari och 30 april är förslagen på åtgärdsprogram för havsmiljön och vattenmiljön ­(vattendirektivet) ute på remiss.

– Åtgärdsprogrammen är en del av EU:s arbete för att alla medlems­ länder ska komma tillrätta med brister i havs- och vatten­miljön och det är viktigt att de fungerar som en helhet. Miljön i havet påverkas till exempel av hur det ser ut i sjöar och vattendrag, säger Ylva Engwall, utredare på HaV. Därför samarbetar HaV med ­vattenmyndigheterna. Förslagen är på remiss samtidigt, så att man ska kunna ta del av helheten innan man lämnar synpunkter. Förslagen innehåller en rad åtgärder som är riktade till länsstyrelser, ­kommuner och myndigheter. Läs mer på havochvatten.se/hmd-atgard och vattenmyndigheterna.se

30 | HAV & VATTEN 1 . 2015

foto maja kristin nylander

VAR MED OCH ­PÅVERKA ­SVERIGES MILJÖARBETE

Thomas ­Johansson, enhetschef som ansvarar

för havs- och vattenmiljöanslaget på HaV.

sammanslutning och vill söka stöd för ett ­projekt ska du ta kontakt med Länsstyrelsen i det län där projektet ska genomföras.

– Det bästa är att tidigt kontakta Läns­ styrelsen och diskutera projektet, om det går att genomföra och kanske samordna med andra projekt, säger Thomas Johansson.

Han tipsar även om andra finansieringskällor, som olika EU-fonder, stiftelser och forskningsanslag, se faktaruta nedan. O PIA AHNLUND

HAVS- OCH VATTENMILJÖANSLAGET Varje år anslår regeringen ett antal miljoner till åtgärder för havs- och vattenmiljö, där ­prioriterade områden pekas ut. Anslaget går till HaV, som bestämmer fördelningen inom områdena och vilka som ska få medlen. En del går till insatser som HaV gör, men merparten fördelas till landets länsstyrelser. Därifrån kan kommuner och organisationer söka projektbidrag.

Läs mer på havochvatten.se/vattenanslag

FLER ATT SÖKA MILJÖPENGAR HOS • LONA, lokala naturvårdsprojekt via länsstyrelserna • Projektmedel för ideella miljö­ organisationer via Naturvårdsverket • Stiftelsen Alvins fond för fågelskydd • Efterbehandling av förorenade områden via Naturvårdsverket • EU:s Life-program • Landsbygdsprogrammet via Jordbruksverket och länsstyrelserna • EU:s havs- och fiskerifond via Jordbruksverket • NOKÅS, Natur- och kulturmiljövårds­ åtgärder i skogen via Skogsstyrelsen

• Fiskeavgiftsmedel via länsstyrelserna • Bygdeavgiftsmedel via länsstyrelserna • Naturskyddsföreningens miljöfond • Världsnatur­ fondens innovativa naturvård • Sportfiskarnas fiskevårdsfond och ytterligare två fonder • Stiftelsen svensk våtmarksfond • Stiftelsen Baltic Sea 2020 • Stiftelsen Zennström Philanthropies • Olika EU-program 2014-2020 – bland annat via Tillväxtvärket • Regionmedel via regionförbunden

foto ingvar lagenfelt

Ställ dina frågor till HaVs experter, mejla expert@havochvatten.se

EXPERTERNA SVARAR ?

Jag har hört att man numera måste tömma båtens toa i hamn. Hur ska jag göra för att följa reglerna?

!

PÅVERKA HAVSPLANERINGEN

En havsplan består av kartor och ställningstaganden om hur vi nyttjar, skyddar och förvaltar havet samt vilka samhälls­intressen som ska uppmärksammas. Sverige kommer att ha havsplaner för Västerhavet, Östersjön och Bottniska viken. HaV har u ­ tarbetat ett förslag till inriktningsdokument som ska skapa tydlighet kring den f­ ortsatta planeringsprocessen och ge vägledning för ­arbetet med att utveckla havsplanerna. Dokumentet föreslår mål, s­ trategier och avgränsningar för havsplanerna och är ute på samråd mellan 1 mars och 1 september 2015.

Läs mer på havochvatten.se/havsplanering

ÖVERSYN AV RECIPIENTKONTROLLEN

HaV arbetar med ett regerings­uppdrag om den ­vattenanknutna recipientkontrollen (verksamhetsutövarens skyldighet att undersöka sin miljöpåverkan) med fokus på samordning av vatten­över­ vakningen i Sverige. Syftet med kontrollen är att skydda miljön och få underlag till kostnads­effektiva åtgärder. Uppdraget utförs i samarbete med ett stort antal myndigheter, branschorganisationer, verksamhets­utövare och utförare, och redovisas den 31 mars 2015.

EFFEKTIVARE TILLSYN AV AVLOPP

Den 19-21 mars kan du träffa HaV på Vatten-Avlopp-Kretslopp i Borås. Vi kommer att diskutera små avlopp ur olika p ­ erspektiv, som hur man kan jobba effektivt med tillsyn och hur det går att jobba vidare i väntan på ny lagstiftning och styrmedel. Vi talar också om VA-planering och central och lokal dricksvatten­ försörjning. Dessutom presenteras resultat från elva projekt som genomfördes förra året, med finansiering av HaV, för att utveckla metoder som leder till minskade utsläpp från små avlopp.

ALLT OM KÄLLSORTERANDE AVLOPP

Den 22 april arrangeras ett seminarium om den internationella utvecklingen av källsorterande avlopp. Vad kan vi i Sverige lära av andra länders erfarenheter? Seminariet vänder sig till dig som arbetar med avlopps- och kretsloppsfrågor inom förvaltning, forskning, företag eller annan verksamhet.

Plats: Dunkers Kulturhus i Helsingborg. Arrangör: Helsingborg stad, NSVA/Sweden Water Research, Havs- och vatten­myndig­ heten, IWA Sverige.

Det stämmer. Från och med 1 april 2015 får du inte längre tömma toalettanken i hav, sjöar och vattendrag. Istället ska du tömma tanken vid en toatömningsstation i land så att avfallet kan tas om hand i reningsverken.

Förbudet gäller alla fritidsbåtar, förutom de som är k-märkta.

Hela Sveriges sjöterritorium omfattas. Det är Transportstyrelsen som är tillsynsmyndighet för utsläppsförbudet och kraven på mottagande av avfall i hamnarna.

Fritidsbåtshamnarna måste själva se till att tömnings­ möjligheter finns för de båtar som anlägger hamnen. Hamnen måste även upprätta en avfallshanterings­ plan. Gästhamn, marina, klubb­ hamn och kommunal hamn är exempel på fritidsbåtshamnar.

Läs mer på transportstyrelsen.se

Thomas Johansson, enhetschef

?

Jag vill veta mer om PFAS i dricksvatten, grundvatten och fisk. Ämnena har tydligen spridits från brandkårens övningsplatser. Hur giftigt är detta för människor och djur? Vad gör ni åt det?

!

Högflourerade ämnen, PFAS, är en grupp av syntetiska ämnen. Inom gruppen är det perfluoroktansulfonat, PFOS, som påträffas i högst halter i vatten och fisk. Forskningen kring PFOS spridning och giftighet har pågått i 20 år och de slutsatser man har kunnat dra har lett till att PFOS i dag är förbjudet.

När det gäller giftighet för vattenlevande organismer, och djur som har dessa som föda, vet vi att ämnena i denna grupp är giftiga och kan orsaka effekter på lever men troligen även på reproduktion.

I en rapport av Borg och

Håkansson (2012), publicerad av Naturvårdsverket, är en av slut­satserna att effekter på reproduktion på rovfågel inte kan uteslutas och att det även verkar finnas en viss risk för påverkan på utter och säl.

Spridningen av PFOS är global.

Vi kan alltså förvänta oss att hitta ämnet i alla våra sjöar, vattendrag och hav. Koncentrationerna i vattendrag och organismer är som störst kring de punktkällor, fram­ förallt brandövningsplatser, där PFOS tidigare använts. Vår kunskap om hur ämnet sprids ökar, men vi har fortfarande inte full vetskap och kontroll på hur spridningen ser ut, och därmed vilka hot som finns mot våra grundvatten och ytvatten.

När det gäller ämnets giftighet för människor är Livsmedelsverket och Kemikalieinspektionen bättre lämpade att svara på frågor.

Myndigheterna i Sverige är medvetna om problemet och det finns en samverkan kring hur vi bäst agerar för att minimera risker.

HaV kommer under 2015 att införa gränsvärden för PFOS för fisk och ytvatten i en av våra föreskrifter (HVMFS 2013:19). I de fall de överskrids, beaktar vattenmyndigheterna detta i samband med den klassi­ficering av kemisk status som görs 2018, och även vid framtagande av åtgärdsprogram för vattenmiljön.

Bengt Fjällborg, utredare

?

Är det tillåtet att plocka sjöborrar och kammusslor när man dyker? Är det någon skillnad om man plockar »för eget bruk« eller kommersiellt?

!

Det är förbjudet att fånga hummer och krabba vid dykning, men det finns inget förbud mot att plocka sjöborrar och kammusslor. Det är dock förbjudet att sälja fångst från havet för alla personer som inte fiskar med stöd av fiskelicens.

Jens Persson, utredare

31

HAVNYTT

Viktigt att skydda havets barnkammare

YTTRANDEN TILLSTÅNDSÄRENDEN

Ålgräsängar är barnkammare för flera av våra viktigaste fiskarter.

Deras utbredning har minskat kraftigt.

– Ålgräsängarna är ett av våra viktigaste ekosystem. Vi måste arbeta aktivt för att skydda dem, säger Linus Hammar, marin­biolog. foto nature picture library / ibl bildbyrå

Det var i höstas som Havs- och vattenmyndigheten, HaV, lämnade ett yttrande om utbyggnad av Göteborgs hamn. I yttrandet tillstyrker myndigheten projektet »eftersom hamnen har ett stort samhällsekonomiskt värde och det berörda området är planlagt för utvidgad hamnverksamhet«.

Men myndigheten är kritisk till att utbyggnaden innebär att två hektar ålgräsängar fylls igen. Marin­ biologen Linus Hammar var en av handläggarna i ärendet.

– Två hektar kan tyckas futtigt, Ålgräset tillhör gruppen sjögräs och växer i grunda vikar från men genom sådana här små Bohuslän till Gästrikland. Tillsammans med korallreven och utbyggnader knaprar vi på de regnskogarna tillhör det ett av våra viktigaste ekosystem. områden som finns kvar. Och när en ålgräsäng har försvunnit är det inte troligt att den återskapas.

Hammar ser två vägar för att bevara Ålgräsängarna räknas till de mest värdefulla ålgräsängarna. Dels att ta hänsyn till dem ekosystemen på jorden. Inte bara eftersom de vid planering av marina områden. Dels att ger skydd och uppväxtplatser för fiskar och kompensera för bortfall genom att återplantera andra marina djur. Ålgräset tar även hand om ålgräs på en annan plats. näringsämnen och motverkar övergödning, det – En vanlig kritik är att det är svårt att få ålgräs binder partiklar och förbättrar vattenkvaliteten, att växa bra på ett nytt ställe, men det finns skyddar stränder mot erosion och binder upp exempel från både Sverige och andra delar av kol i havsbotten, vilket fungerar som en buffert världen på att det fungerar. I flera amerikanska mot koldioxidutsläpp. stater har man under decennier kompenserat På global nivå försvinner sjögräsängar i för ålgräsförluster. samma takt som korallrev och regnskog. Utmed I exempelvis Kalifornien, Maryland och bohuskusten har utbredningen av ålgräs mins­ Virginia ansvarar hamnar och andra verk­ kat med 60 procent mellan 1980 och 2000. samhetsutövare för att plantera ut sjögräs Anledningen är framför allt övergödning, och få ängarna att växa innan det ges tillstånd som gör att havet blir grumligare. Men även att påverka befintliga ängar. Här är också ingreppen i grunda vikar som sker i samband överkompensation obligatorisk för att vara med att exploatering, exempelvis utbyggnader, säker på att inga nettoförluster uppstår. Nu är bryggor och muddringar. det på gång att införa ett system för ekologisk – Det handlar ofta om privata och enskilda kompensation även inom EU. bryggor som anläggs längs våra kuster. Det – I fallet med Göteborgs hamn skulle det är inte bara skuggningen och grumlingen handla om att plantera minst två hektar ålgräs av vattnet som är problematisk. I många fall på en annan plats, vilket uppskattningsvis skulle muddras en ränna fram till bryggan och på det kosta två till fyra miljoner. Det är mycket pengar sättet fragmentiseras de ålgräsängar som finns. så klart, men en liten del av projekt­budgeten. Vi Då är det generellt bättre att utveckla befintliga måste börja acceptera att ekosystemtjänster har småbåtshamnar istället för att tillåta fler privata ett värde, säger Linus Hammar O bryggor, säger Linus Hammar.

KARL-JOHAN NYLÉ N

32 | HAV & VATTEN 1 . 2015

■ Lagligförklaring av Blankaströms vattenkraftverk i Emån, Kalmar län Eon ansöker om lagligförklaring av delar av Blankaströms vattenkraftverk i Emån. Vi yrkar i första hand att ansökan avvisas eftersom vi anser att den är felaktigt avgränsad.

■ Tillstånd till bergtäkt och vattenverksamhet på fastigheten Bunge Ducker, Gotlands kommun Vi anser inte att prövningen vid markoch miljödomstolen varit allsidig på det sätt som HD förutsatt och därmed har inte varje rimligt vetenskapligt tvivel skingrats när det gäller kalk­ brottets långsiktiga påverkan på de omgivande skyddade områdena.

■ Vindkraftverk i Kattegatt, Falkenbergs kommun Vi yrkar att Mark- och miljööver­ domstolen i första hand avslår bolagets yrkande. I andra hand, om Mark- och miljööverdomstolen bifaller bolagets yrkande, bör villkor fastställas som säkerställer att torsk och tumlare inte skadas under anläggningsfasen samt säkerställer att arterna inte utsätts för andra störningar under de perioder som de är särskilt känsliga.

■ Hamnutbyggnad i Arendal, Göteborgs hamn Vi tillstyrker projektet eftersom hamnen har ett stort samhälls­ ekonomiskt värde och det berörda området är planlagt för utvidgad hamnverksamhet enligt kommunens planering. Men myndigheten är kritisk till att hamnens expansion sker på bekostnad av ekologiskt värdefulla bottnar.

■ Utfyllnad vid Verkö­hamnen, Karlskrona kommun Karlskrona kommun ansöker om tillstånd enligt 11 kap miljöbalken för utfyllnad av vattenområde i samband med utbyggnad av hamn inom Verkö industriområde.

Vi anser att tillåtlighet måste förenas med krav på kompensationsåtgärder motsvarande den skada som uppstår genom ianspråktagandet av de grundområden som finns inom Långalisaviken och Solviken.

Kompensationsåtgärdernas

■ Fiskodling i sjön Storuman, Storumans kommun Företaget Överumans fisk AB har ansökt om tillstånd till kassodling och övervintring av fisk.

Vi anser bland annat att en ­sedimentutredning bör genomföras, verksamhetens bidrag med kväve till recipienten ska beskrivas och verksamhetens påverkan på miljökvalitetsnormerna för vatten bedömas.

■ Överklagande av deldom gällande fortsatt och utökad verksamhet vid Aitikgruvan, Gällivare kommun Mark- och miljödomstolen gav i oktober 2014 Boliden AB nytt tillstånd för hela verksamheten vid Aitik koppargruva, Europas största koppargruva. Boliden Mineral AB har överklagat domen och yrkar bland annat ändring av villkor 10 som avser utsläpp från verksamheten till vattenrecipient.

Vi utnyttjar vår rätt som motpart att anslutningsöverklaga och yrkar framförallt på strängare villkor för utsläpp av sulfat till Natura 2000-området Torne och Kalix älvssystem som tar emot utsläppsvattnet.

INTRESSANTA DOMAR I MARKOCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN ■ Brotorp kvarn föreläggande om att ansöka om tillstånd till vattenkraftverk.

Mark- och miljööverdomstolen instämmer i mark- och miljö­ domstolens slutsats att Läns­ styrelsen har haft fog för att förelägga bolaget att ansöka om tillstånd till bedrivande av verksamheten och för att förbjuda vattenkraftverket i det fall tillstånd inte söks. Att kvarnverksamheten vid Brotorps kvarn har pågått under 1 ­ 800-talet eller långt tidigare kan inte jämställas med ett tillstånd enligt miljöbalken till att bedriva den nuvarande elkraftproduktionen i vattenkraftverket.

Det har inte framkommit att

verksamheten har tillståndprövats när turbinen installerades. Bolaget har således inte visat att det föreligger något tillstånd eller sedan urminnes hävd grundad rätt att bedriva nuvarande verksamhet i form av elproduktion.

■ Sunnerstaholm ansökan om lagligförklaring av damm Domstolen menar att det är möjligt att föreskriva villkor även för en lagligförklaring. De menar även att ansökan är felaktigt avgränsad och att prövningen även ska inkludera vattenkraftverket och regleringen av Voxsjön.

■ Föreläggande om att göra en anmälan om vattenverksamhet i efterhand Domstolen anser att det saknas stöd i bestämmelserna för att en verksamhetsutövare ska kunna lämna in en anmälan efter det att verksamheten påbörjats. Detta behöver dock inte innebära att tillsynsmyndigheten alltid måste förelägga om återställande när anmälningsplikten inte har uppfyllts. Länsstyrelsen kan via tillsynsbestämmelserna i 26 kap miljöbalken begära in information om den genomförda åtgärden och därefter besluta om det finns skäl att besluta om justeringar av vattenanläggningen.

NYA REGERINGSUPPDRAG TILL HAV ■ Verksamheten inom den gemensamma fiskeripolitiken (GFP) HaV ska i samråd med Statens jordbruks­verk redovisa en resultat­bedömning och de viktigaste effekterna av verksamheten inom EU:s gemensamma fiskeripolitik under 2015.

Redovisningen ska i­ nkludera en analys av den långsiktiga utvecklingen i ­biologiska och ekonomiska termer av bestånd som är föremål för svenskt fiske mot bakgrund av försiktighetsreferenspunkterna. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Närings­departementet) senast den 1 mars 2016.

■ Regelförenkling HaV ska redovisa sitt förenklingsarbete på fiskets område. I redovisningen ska finnas en beskrivning av genomförda förenklingsåtgärder samt förslag på hur resultatet av dessa åtgärder ska följas upp. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Närings­departementet) senast den 1 april 2015.

■ Översyn av prövningsförfaranden enligt plan- och byggförordningen och miljöbalken HaV ska tillsammans med Boverket se över relationen mellan prövningsförfarandena enligt plan- och byggförordningen (2011:338) och miljöbalken avseende inrättande m.m. av små avloppsanläggningar. Myndigheterna ska föreslå författningsändringar med syfte att förenkla för sökanden och undvika dubbel prövning. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 30 november 2015.

■ Ålförvaltning HaV ska mot bakgrund av Europeiska ­kommissionens utvärdering av den nationella ålförvaltnings­planen analysera behovet av och vid behov föreslå revidering av ålförvaltningsplanen mot bakgrund av målen i EU:s förordning (EG) nr 1100/2007 och den vetenskapliga rådgivningen.

Konsekvenserna av eventuella förslag till revidering ska redovisas. Uppdraget ska rapporteras till regeringen (Näringsdepartementet) senast den 1 december 2015.

foto håkan carlstrand

utformning och omfattning ska tas fram av tillsynsmyndigheten eller tillförordnad sakkunnig.

REMISSER FRÅN HAVSOCH VATTENMYNDIGHETEN ■ Åtgärdsprogram för havsmiljön HaV ska besluta om ett åtgärdsprogram för havsmiljön för att uppnå god miljö­status i Sveriges havsområden. Åtgärdsprogrammet riktar sig till andra myndigheter och kommuner och ska ange vilka åtgärder som behövs för att miljökvalitets­normerna för havsmiljön ska kunna följas för att på sikt uppnå god miljöstatus. Åtgärdsprogrammet för havsmiljön riktar sig till myndigheter och kommuner och ska ange vilka åtgärder som behövs för att miljökvalitetsnormerna för havsmiljön ska kunna följas för att på sikt uppnå god miljöstatus. Synpunkter på remissen ska ha inkommit till HaV senast den 30 april 2015.

LAXFÖRVALTNING Havs- och vattenmyndigheten, HaV, ska, efter samråd med Jordbruksverket, ta fram förslag på hur förvaltningen av lax och öring i svenska vatten bör utvecklas och utformas. Pågående arbete i länen ska beaktas.

Inom ramen för uppdraget ska HaV samråda med relevanta aktörer och organisationer och särskilt beakta möjligheterna för ett utvecklat fritidsfiske och fisketurismverksamhet samt förutsättningarna för det traditionella fisket. En delrapport ska lämnas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 23 april 2015 och en slutrapport ska lämnas senast den 5 november 2015.

33

HORISONT

VATTEN KULTUR

F

PLATS FÖR THATCHER OCH REAGAN I MILJÖDEBATTEN

ör några veckor sedan tillbringade jag helgen i Rom. Självklart blev jag mycket ­hänförd av stadens alla historiska byggnader. Men det var varken Colosseum, Spanska trappan eller Pantheon som över­raskade mig mest. I hörnet av ett av Roms mest berömda torg, Piazza Navona, står en fontän - Fontana del Moro. Den är absolut inte någon av Roms mest välbesökta sevärdheter. Det borde den sannerligen vara. En av de vattensprutande marmorgubbarna föreställer nämligen Staffan Westerberg! Mannen som gav oss Vilse i pannkakan, Lillstrumpa och Syster Yster återfinns i en fontän från 1500-talet. Hur har det gått till? Det måste vara ett av historiens märkligaste beslut – att resa 500 år framåt i tiden, titta på svensk barn-TV, resa tillbaka och skulptera mannen som gång på gång anklagas för att ha saboterat sjuttiotalisternas barndom i en marmorfontän. Jag tror förklaringen anders » ankan « johansson om män på vatten ligger i att skulptören var en man och att han arbetade med vatten.

För när män befinner sig vid vatten så händer underliga saker.

»NÄR MÄN BEFINNER SIG VID VATTEN HÄNDER UNDERLIGA SAKER«

foto pressbild

Själv är jag uppvuxen i Linköping och har således tillbringat många sommar­ dagar vid Bergs slussar. En fantastisk plats - längs kanalen promenerar glada semesterfirare med en glass i handen, andra badar, rastar sina hundar eller tittar på båtarna som sakta lyfts upp ur Roxen för att sedan fara vidare på Göta kanal. Människor verkar nöjda och glada. Alla utom de som befinner sig på vattnet. Det verkar gå en magisk gräns mellan gräsmattan och kanalen. Passerar man den gränsen förvandlas man till något underligt. Män i 20 fot korta plastsnipor skriker till sina medpassagerare som om de vore Kapten Krok mitt under ett pågående skeppsbrott. Gubbar i små segelbåtar verkar tro att de rattar Ostindiefararen Götheborg runt Kap Horn. Håller inte barnen i rätt tamp (eller tåt) kommer skeppet gå till botten med guldlast och allt. (läs: plastsnipan kommer få en repa) Hela skådespelet får Göta kanal att framstå som något slags avrinningsdike för dumskallar. Det verkar hända något med män när de hamnar på vatten. »EN AV DE VATTEN­ Vikingarna lär inte ha varit världens mest sympatiska gäng. Själv har SPRUTANDE jag testat att underhålla på en Finlandsfärja. Jämfört med gänget som stegade på färjan framstår vikingarna som en stor snäll samling Mark ­MARMORGUBBARNA Levengood. I samma stund som de kostymklädda männen gick ombord FÖRESTÄLLER ­förvandlades de från ordinära gubbar till högljutt maskulina monster. Ett ­ NÄMLIGEN STAFFAN röjargäng som drog rätt in i taxfreebutiken, fyllde kassar med öl och billig WESTERBERG!« whiskey för att senare mötas upp i hytter 70 meter under bildäck. I dessa skrymslen började de hälla i sig litervis med alkohol. Allting till tonerna av Metallicas Enter Sandman och Markoolios Vi drar till fjällen. Båten gick inte till fjällen - den gick någon helt annanstans.

Män som dricker stora mängder alkohol blir inte bara berusade, tyvärr blir de blir också väldigt intresserade av att para sig. Det kan vara ett problem när det är 98 procent män ombord. Tänk att ni fyller ett dans­ golv med 100 hungriga vildsvin. Förvirrade och hungriga galtar. Sedan släpper någon in två vackra flaxande dalripor i lokalen. Vildsvin har som bekant ingen aning om hur man fångar dalripor. Men herrejävlar vad de försöker! De sprang in i väggarna, utförde mystiska danser och försökte sig på något jag tror var lockrop. Ni kanske kan föreställa er hur det låter när grisar försöker sig på fågelläten.

Klockan fem lättade båten ankar - klockan elva, alltså sex timmar efter taxfreeshopping – var det dags för mig att underhålla. Jag gick upp på scenen och blickade ut över pågående ripjakt. Jag minns hur jag tänkte att »det här kommer bli svårt«. Det blev ännu svårare. Det blev fiasko.

Efter mig var det dags för Sean Banan Show. Succé. Vildsvin jagar ripor till tonerna av barntechno framfört av en man som kallar sig för Banan och är helt klädd i gult. Det händer märkliga saker när män hamnar på vattnet. O

34 | HAV & VATTEN 1 . 2015

Anders »Ankan« Johansson

Komiker, skådespelare och programledare. Har varit med i radioprogrammen Så funkar det och Morgonpasset och TV-programmen Anders och Måns, Fiska med Anders och Djursjukhuset.

Gillar med vatten: Fiskarna På gång: Uppträder på HaV-forum den 26–27 maj.

Med boken Miljö­ politik för moderater vill ­liberale debattören och Neo-­redaktören ­Mattias Svensson föra fram ett perspektiv som han tycker saknas.

- Miljöfrågor har ­traditionellt skildrats från vänster. Därför har det varit så tyst om exempelvis Thatchers och Reagans miljöinsatser, säger han.

Boken fokuserar på klimatet, men tar även upp andra miljöfrågor som överfiske och Themsens framgångssaga.

Själv har Mattias Svensson ändrat sin miljösyn.

- Åsikten att vi människor inte påverkar klimatet står jag inte längre för, den är för absurd, säger han.

Boken ges ut av Fores.

UPPFRÄSCHAT NATURUM VID TRANDANSEN Varje vår besöker närmare 150 000 personer trandansen. I mitten på mars väntas de första rastande tranorna ta plats vid Hornborgasjön.

I år kommer besökarna att kunna ta del av nya fakta om både ­våtmark och tranor vid sjöns naturum. ­Lokalen renoveras och nyinvigning är ­planerad till den 21 mars.

Satsningarna på sjöns naturvård har varit omfattande sedan mitten av 1980-talet, då restaureringen på­ börjades för att återskapa fågelsjön.

Naturvårdsverket ska under minst två år framåt utvärdera satsningarna.

BARNTEATER MED LEKFULLA EXPERIMENT Varför blir man egentligen blöt av vatten? Från februari till april visas barnteatern H2O på Unga D ­ ramaten i Stockholm. Två forskare visar vägen till ett lekfullt laboratorium med ­vatten, vätskor och experiment. ­Pjäsen är gjord för alla från fem år och spelas på både svenska och engelska.

Bakom står Fundus Theater.

HORISONT

En kaskelotfamilj, en mor och två döttrar, dyker utanför Azorerna. foto ardea / ibl bildbyrå

SOCIALT AVANCERADE VALAR Y

Valar är sociala djur. Vi måste ta bättre ­hänsyn till det. Det slås fast i en ny resolution från FN:s miljö­program Unep.

Unep uppmanar både myndigheter och organisationer att lägga större vikt vid valarnas behov.

När de exempelvis flyttas, bör de i ­första hand få stanna kvar i sin egen flock.

Bakgrunden är att allt mer

forskning visar på valars socialt avancerade förmågor. Deras beteendemönster påminner ­närmast om apors och e ­ lefanters.

Bland annat har man funnit att späckhuggare i likhet med ­elefanter­sörjer sina saknade familjemedlemmar.

Valarnas beteenden får även konsekvenser för arternas fortlevnad. Om ­familjemedlemmar­­

skiljs åt har de sämre chanser att överleva. Valar som flyttas till nya platser riskerar att bli utfrysta eller svälta ihjäl, eftersom de har utvecklat särskilda sätt att kommunicera eller specifika vanor kring sin föda.

Resolutionen, som är antagen under Bonnkonventionen, går under namnet Conservation

Implications of ­Cetacean Culture.

Mer om valarnas sociala liv finns att läsa i den nya boken The Cultural Lives of ­Whales and Dolphins av Hal ­Whitehead och Luke R ­ endell.

NÄSTA NUMMER

»Få bestämmelser väcker lika starka känslor som lagen om strandskydd.« Möt Strandskyddsdelegationens ordförande Lärke Johns i nästa nummer.

FÅ STENKOLL PÅ KOMMUNENS BADPLATSER

NÄSTA NUMMER AV DUBBELDAG FÖR NYA VATTENMÖTEN I VÄST HAV & VATTEN KOMMER DEN Vattenkonferensen Havs- och vattenforum går av stapeln 26-27 maj. Vi ger dig förhandsinfo kring ämnen som små avlopp, 12 MAJ Hur badvänlig är din närmaste sjö? I sommar ska en ny webbplats ge fakta om vattenkvaliteten på svenska badplatser.

forskningsfartyg och vindkraft till havs.

35

POSTTIDNING B

VATTENVÄNNEN | JESSICA ÅNGSTRÖM

»80 procent av skräpet i havet kommer från land«

L

ysekil i februari, 2002. Mörkt, kallt, dålig sikt och dåligt väder. Jessica Ångström är där med några andra biologistudenter från Göteborgs universitet, de ska ta dykcertifikat.

– Det första dyket var en av de läskigaste saker jag gjort.

Men samtidigt kanske en av de viktigaste. De flesta av oss älskar att sitta på bryggan och se havet glittra vackert, men vi ser inte hur det ser ut under ytan. Det händer saker där som vi inte skulle tillåta på land, säger hon.

Jessica Ångström är ansvarig för Håll Sverige Rents arbete med skräpfria hav. Det hon inte vet om marint skräp och plast i havet är knappt värt att veta. Hon tycker att skräp är en tacksam miljöfråga att jobba med, eftersom det är nära och synligt och alla kan hjälpa till.

– Men samtidigt känns det otroligt sorgligt. Om vi inte ens klarar av att ta hand om vårt JESSICA skräp – hur ska vi då kunna lösa ÅNGSTRÖM mer diffusa miljöproblem som exempelvis miljögifter?

Född 1977, verk­ Alltså har Jessica Ångström gett samhetsansvarig sig sjutton på att det måste gå och för skräpfria hav på hon har även en klar bild av vad Håll Sverige Rent. som krävs.

Har jobbat som – 80 procent av skräpet i havet miljörådgivare, kommer från land. Det är främst kommunekolog och där vi måste sätta in insatser. guide på Skansen.

Skräp som hamnat i havet är ett mycket svårare och dyrare problem. Och i havet finns inte heller någon som tar ansvar för skräp, som det gör på land.

Insatserna måste göras på lokal nivå men, som alltid när det gäller havsfrågor, krävs också internationellt samarbete.

Nyligen var Jessica Ångström i Bryssel, för ett möte med alla Europas systerorganisationer till Håll Sverige Rent.

EU-kommissionen var också där för att diskutera ett förslag om att producenter ska ha större ansvar för att förebygga nedskräpning.

– Förpackningar är en stor del av vårt avfall och också det vanligaste skräpet i havet. Ett mer resurseffektivt samhälle, med mindre avfall, är bra för både vår ekonomi och miljö.

Inte minst för våra hav. O

TEXT PIA AHNLUND FOTO MAGNUS BE RGSTRÖM

36 | HAV & VATTEN 1 . 2015