Offentliga Affärer nr-2 2008 by Hexanova Media Group AB

konferens miljö ledarskap vård utbildning

Miljöbilsboomen

Åsidosättande av LOU

KKV vill att tre kommuner vidtar åtgärder för att häva kontrakt

Tuffa miljökrav i offentlig upphandling lade grunden till miljöbilsboomen

300 Mkr

ska påskynda införandet av LOV

Profilen

juridik EKONOMI UPPHANDLING

Pris 79 kr Nr 2 2008 | Sextonde årgången

Att VERVA eller inte VERVA

Acko Ankarberg LOV att välja

Avtalsnytt | Park- och lekmaterial, Konferenshotell och kursgårdar, Skyddsglasögon, Yrkeskläder och skor

Offentliga Aff채rer 2 2008 | www.offentligaaffarer.se

skills to Konica Minolta. The

win.

www.konicaminolta.se www.offentligaaffarer.se | Offentliga Aff채rer 2 2008

Ă&#x201E;r du redo?

Programrådet för Upphandlingsdagarna 2009 är samlat! Snart kan du ta del av nästa års program 4-5 februari 2009 Sätt en bock i kalendern redan nu! I programrådet ingår: Anna Lindberg Miljöstyrningsrådet

Monica Widegren Konkurrensverket

Bernt Jakobsson Akademikerförbundet SSR

Peter Forsberg Advokatfirman Vinge

Fredrik Tamm Upphandlingsdagarna

Roland Pettersson Kommentus

Jan Blom VHS Upphandling

Stefan Holm Almega

Kent Mossheden Offentliga Affärer

Sven-Eric Hargeskog Affärskollegan

Klas Färm Akademikerförbundet SSR

Ulf Palm Sveriges Kommuner och Landsting

Lars-Göran Fröjd Oreo

Urban Nilsson Offentliga Affärer

Lena Svensson Sveriges Kommuner och Landsting

Ylva Mannervik Ekonomistyrningsverket

Passa på att redan nu ta del av Upphandlingsdagarna 2008 på webb-tv!

www.upphandlingsdagarna.se/webbtv

Innehåll Offentliga Affärer nr 2 2008

24 Tuffa miljökrav i offentlig upphandling grunden för miljöbilsboomen Nu utgör miljöbilsförsäljningen en dryg tredjedel av nybilsförsäljningen. Vad få insett är att tuffa miljökrav i offentlig upphandling la grunden för miljöbilsboomen.

16 Stabsutredare föreslår att Verva läggs ner Regeringens särskilde utredare Mats Svegfors har överlämnat betänkandet ” Ett stabsstöd i tiden” där han föreslår att Verva avvecklas.

32 Plastbilar som går på batterier Nu rullar de första elbilarna ut från den norska fabriken. Intresset är megastort och 2 000 bilar är redan beställda i förväg.

10 Profilen

Acko Ankarberg Johansson – Kvinnan bakom utredningen LOV, lagen om valfrihetssystem, är Jönköpings första kvinnliga kommunalråd. Lagen är tänkt att träda i kraft 2009, men det är viktigt att vara på alerten redan nu med att söka stimulansbidrag.

30 Juridik

Det gäller de nya reglerna om ramavtal för den klassiska sektorn. Advokat Anna Ulfsdotter Forssell presenterar den nyhet i lagen om LOU som hon anser vara viktigast.

39 Klimatberedningens förslag ett steg i rätt riktning Beredningen föreslår bland annat en storsatsning på järnvägen för att Sverige till år 2020 ska kunna minska de svenska utsläppen med 35 procent.

40 Ledarskap Coachning och mental träning ger bättre resultat. Michael Södermalm fortsätter sin artikelserie om hur man kan coacha sig själv till ett friskare och bättre liv. 30

51 Avtalsnytt Park- och lekmaterial, Konferenshotell och kursgårdar, Skyddsglasögon, Yrkeskläder och skor.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2008

AMERICAN EXPRESS BETALSYSTEM

American Express hjälper Försvarsmakten att spara 21 miljoner kronor per år

American Express Betalsystem ger dig full kontroll över verksamhetens resekostnader Det är bara en av anledningarna till att American Express är världsledande inom betalsystem och resekostnadshantering. Vi har kunskapen, processerna och produkterna som ger dig marknadens mest effektiva lösningar för hantering av resebudgeten. Vi leder utvecklingen inom resekontohantering Vårt resekonto, Business Travel Account, ger dig möjlighet att sköta alla resebetalningar via ett centraliserat konto som din resebyrå debiterar. Nu har du även möjlighet att använda resekontot för bokning och betalning hos Hotelzon, SJ Prio, SAS TPC, Malmö Aviation, Netrevelation och Hertz. På så sätt slipper du hantera kostsamma direktfakturor, då kostnaderna hamnar på samma faktura som dina övriga resekostnader.

Tack Försvarsmakten för förtroendet! FM Log har valt American Express resekonto för betalning med elektronisk voucher vid hotellbokningar hos Hotelzon.

- Vi har ungefär 60 000 – 70 000 hotellbokningar per år. Att slippa få en separat faktura för varje bokning innebär en stor besparing för både oss och hotellen. Efter en genomgång av de första bokningarna är vi så pass nöjda att vi nu implementerar fullt ut. Fakturorna är bra utformade och ekonomiavdelningen är nöjd, säger Ingela Mildton-Patzelt, produktchef för hotell och konferens på FM Log.

Vill ni också få hjälp att effektivisera era processer och spara pengar? Kontakta Fredrik Öhrn, ansvarig Offentlig Sektor på tel.08-429 5831, email: fredrik.m.ohrn@aexp.com

BENEFIT EMPLOYEES I MANAGE GLOBALLY I MAXIMISE CONTROL I DRIVE SAVINGS I BENEFIT EMPLOYEES I MANAGE GLOBALLY I REAL BUSINESS. REAL SOLUTIONS.SM

Utredare vill avveckla utvecklingsverk Offentliga Affärer utges av

VD och Ansvarig utgivare Urban Nilsson urban@hexanova.se Ekonomi Monika Beiring monika.beiring@hexanova.se Redaktionsledning Klas Bergqvist klas.bergqvist@hexanova.se Journalister Arne Öster Ingrid Saarva Kent Mossheden Klas Bergqvist Lotta Engelbrektson Tina Lundberg Krönikör Tina Lundberg Annonser/Traffic Henrik Tonström annonser@hexanova.se Layout Henrik Tonström Prepress och tryck Stromia-Futurum Grafiska AB www.stromia.se Projektledning Stockholm Anita Sanderholm anita.sanderholm@hexanova.se Kent Mossheden kent.mossheden@hexanova.se Göran Welander goran.welander@hexanova.se Projektledning Göteborg Aleksandar Capovski a.capovski@hexanova.se Adress/Namnändringar adressandring.oa@hexanova.se Adress Göteborg (HK): Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2, 414 58 Göteborg Tel 031-719 05 00 Fax 031-719 05 29 Adress Stockholm: Hexanova Media Group AB Drakenbergsgatan 2 117 41 Stockholm Tel. 08-618 03 21, 08-618 03 17 Fax. 08-618 03 27

Avveckla Verket för förvaltningsutveckling, Verva, och satsa på Statskontoret som regeringens strategiska utredningsmyndighet. Den uppmaningen kommer från landshövding Mats Svegfors, som har utrett hur regeringens stabsmyndigheter kan organiseras. Mats Svegfors anser att Verva, som funnits i endast två år, har haft ett svårt uppdrag som utvecklingsmyndighet. Han föreslår en annan lösning där det bildas en ny delegation för elektronisk förvaltning (e-förvaltning), som ska arbeta i nära samspel med regeringskansliet. Dess uppgift blir främst att förverkliga regeringens e-handlingsplan, som antogs i januari i år. Enligt Mats Svegfors bör Statskontoret, som i dag är en renodlad utvärderingsmyndighet, ges ett vidgat uppdrag och utökade resurser. En tillkommande uppgift blir att göra uppföljningar ur ett effektivitetsperspektiv alltså vad Riksrevisionsverket gjorde fram till dess nedläggning för fem år sedan.

Dags för en direktvald Stockholm-Mälardalsregion Hur landet ska indelas i regioner diskuteras i många länder. I Sverige har frågan utretts i snart 50 år. Tre större förändringar har ägt rum under denna tid. I Stockholmsregionen i början av 70-talet och i de två övriga storstadsområdena i slutet av 90-talet. Hälften av befolkningen bor nu i de tre storstadsregionerna. Och den andra hälften i de övriga 18 länen. För drygt ett år sedan presenterade Ansvarskommittén ett förslag om att lägga samman Sveriges nuvarande 21 län till 6-9 regionkommuner. Förslaget innebär också att de nya länsstyrelsernas områden blir desamma som de nya regionkommunernas, att övriga statliga verk och myndigheter får samma gränser samt att uppgifterna hos de nuvarande regionförbundne – som finns i de flesta län – skulle överföras till de nya regionkommunerna. Argumenten för bildandet av en ny politisk region är kanske starkast i Mälardalen. Skälet är att Stockholms län, Uppsala län och stora delar av Södermanlands och Västmanlands län alltmer blir en funktionell region. Inom ett årtionde torde nästan hela området vara en funktionell arbetsmarknad. I dag finns i de fyra länen fyra landsting, fyra länsstyrelser, två regionförbund och två kommunförbund, två så kallade NUTS2-regioner (en indelning gjord för statistiska syften), ett myller av statliga regionindelningar samt ett stort antal frivilliga samarbetsorgan som Mälardalsrådet och Haga Forum.

Nästan allt detta skulle kunna ersättas med en direktvald regionkommun, en statlig regionstyrelse och en sammanfallande regionindelning för alla statliga myndigheter i Stockholm-Mälarregionen. Det skulle bli både mer effektivt och mer tydligt för medborgarna, menar Bo Könberg, landshövding i Södermanlands län.

Stockholmare får blixtsnabbt bredband

70 mil rör för att lägga ut fiberkablar. Detta köpte precis Stockholms Stad av Fortum när kommunen nu bestämt sig för ge 90 procent av hushållen täckning för fiberanslutningar till internet. Stokab har anlitats för att se till att projektet realiseras. Affären gick lös på 130 miljoner kronor. Utbyggnaden rör sig om ett operatörsneutralt nät, som Stockholm stad står för, något som man räknar med ska främja konkurrensen, skriver Telekom idag.

Går 110 % av din arbetstid till möten?

Ofta går vi på möten som är så dåligt förberedda och ostrukturerade att vi inte löser något och dessutom har vi fått fler problem eller frågeställningar. Efteråt har vi ingen tid för sammanfattning och kanske vi till och med har svårt att konstatera vad mötet handlade om. Läs mer om problemet och idéer om möjliga lösningar. Läs också om den norska elbilen Think City och om Miljöstyrningsrådets arbete för hållbar upphandling genom stöd till företag och offentlig förvaltning i deras miljöarbete, för att ta några exempel ur innehållet i denna utgåva av Offentliga Affärer. Urban Nilsson Ansvarig utgivare

www.offentligaaffarer.se

ISSN 1653-3674 Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och upphandlare inom den offentliga sektorn. Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. För en detaljerad distributionslista, kontakta vår annonsavdelning.

profilen

LOV att välja När Regeringen ville utreda hur förhållandet mellan individens valfrihet inom äldre och handikappomsorgen och lagen om upphandling ser ut i verkligheten, vände den sig till Acko Ankarberg Johansson, Jönköpings första kvinnliga kommunalråd. Lagen ska träda i kraft 2009 om den blir antagen, men det är viktigt att vara på alerten nu med att söka stimuleringsbidrag. Varje kommun som ansöker i höst kommer att få minst en miljon kronor. Kvinnan bakom utredningen LOV Lag om Valfrihetssystem, Acko Ankarberg Johansson är född och uppvuxen i Jönköping 1964. Där gick hon i Rosenlundsskolan och sedan samhällsvetenskaplig linje på Per Brahegymnasiet. – Jag hade tur och fick ett bra arbete direkt efter skolan, berättar hon. De jobb jag har haft, har jag stannat på i sju år vardera tidigare. Det verkade vara en bra tidsrymd innan det var dags att gå vidare. Det har inte stämt när det gäller hennes politiska engagemang. Där är hon nu inne på nionde året som heltidspolitiker och det ser ut som att det kommer att bli många ytterligare. Det var 1986 hon blev politiskt aktiv, att det då blev Kristdemokraterna berodde på att det var där hon kände mest samhörighet. Vid valen 1991 och 1994 fanns hennes namn på Kommunfullmäktigelistan liksom på Riksdagslistan. Vid valet 1998 var hon partiets första namn på kommunlistan och då insåg hon att det var på det kommunala planet hon ville verka och att det dessutom inte var riktigt trovärdigt att samtidigt finnas med i rikssammanhang. Acko Ankarbergs hjärtefrågor är kultur och sociala frågor. I de tidigare

jobben har hon varit musiklärare hos KFUM Studieförbund och i egna familjeföretaget var hon tillsammans med sin far begravningsentreprenör under sju år. Det har varit erfarenheter och kunskaper som kommit väl till pass i de politiska uppdragen. De första åren var hon först ersättare, sedan ledamot i kulturnämnden. Något unikt för Jönköping är att musikskolan aldrig varit hotad med neddragningar. – Den är nu en mycket bra kulturskola med stor bredd och stort djup. Idag anses den vara en av de bättre i landet, berättar Acko Ankarberg, som brinner för kultur, sång och musik. Hon är mycket stolt över de förändringar som verkställdes under hennes tid i nämnden under 1992 – 1994. – Det känns så bra att näringslivet här i Jönköping uttryckt att det är viktigt även för näringslivet att det finns ett attraktivt och livligt kulturutbud. Att det är viktigt för deras medarbetare att det finns andra värden i livet än att arbeta, äta och bo, förklarar Acko Ankarberg.

HV71 en plats i hjärtat

På fritid sjunger Acko Ankarberg gärna i kör och hon lyssnar mycket på

musik. Och så är det HV 71, förstås. Här har laget en stor anhängare, alla hemmamatcher hon kan, går hon på, men hon reser inte land och rike runt för att följa dem. Då får det duga att hålla tummarna och se dem på TV. Hon bor i ett kedjehus i Huskvarna tillsammans med maken Bosse. Hon uppskattar att det är en liten tomt som hör till huset, för när semestern kommer är det inte rensa ogräs som gäller. Favoritsemestern tillbringar hon med maken i den grekiska arkipelagen. Det ska helst vara nya öar att upptäcka och utforska varje gång. Oftast blir det långa arbetsdagar för Acko Ankarberg, hon tillhör de som inte tar med sig arbetet hem. Varken att läsa, skriva eller representera. Hemma är det mest skönlitteratur som gäller. På nattduksbordet ligger Ian Rankin I de dödas namn, visserligen utläst, men hon har inte hunnit ersätta den med någon ny än. – Jag är bra på att laga mat, och vi är mycket förtjusta i de nya råvarorna som exempelvis bulgur, quinoa och avorioris, säger Acko Ankarberg. På helgerna turas hon och maken om att regera i köket.

Frittvalutredningen

Det främsta skälet att öka valfriheten för de äldre och de handikappade är att de själva ska få bestämma vilken typ av vård och omsorg de önskar. Att öka lyhördheten för den enskildes behov och önskemål. Samtidigt som det är ett sätt att öka tillgängligheten, kvaliteten och effektiviteten inom äldreomsorgen såväl som i stödet till personer med funktionshinder. Innan utredningen var klar, fick den ett utökat uppdrag att även utreda om och i så fall hur valfrihet även kan tillämpas inom hälso- och sjukvården. Acko Ankarberg tillfrågades om och utsågs till särskild utredare av Fritt val. Det var hennes bakgrund som bland annat vice ordförande i Svenska Kommunförbundets socialberedning 1999-2002 och oppositionsråd 1999-2006 med ansvar för bland annat äldreomsorg samt som ledamot i Ansvarskommittén, som gjorde att hon fick uppdraget. – Acko har gedigen erfarenhet och kunskap på området och jag är väldigt glad att hon ställer upp. Denna reform är oerhört viktig för att äldre ska kunna känna sig tryggare i Sverige och jag ser mycket fram emot att just Acko leder det

Offentliga Affärer 2 2008 | www.offentligaaffarer.se

arbetet, sa äldre- och folkhälsominister Maria Larsson i samband med att utredningen presenterades. Av uppdraget framgår att hon främst ska undersöka förutsättningarna för att ge äldre och personer med funktionsnedsättning en utökad möjlighet att välja utförare av socialtjänstinsatser. Att förslaget ska innehålla ett valfrihetssystem avstämt mot svensk lag och EG-rättslig upphandlingslagstiftning, vara enkelt att tillämpa, öka valfriheten och inflytandet för äldre personer och personer med funktionsnedsättning samt främja en mångfald av utförare.

Stimulansbidrag gäller 2008

För att underlätta för kommuner att övergå till ett valfrihetssystem har regeringen avsatt 300 miljoner kronor i bidrag för att stimulera och påskynda införandet. Acko Ankarberg föreslår att den kommun som vill ha del av stimulansbidraget ska följa den föreslagna lagen om valfrihetssystem och att 280 miljoner av medlen fördelas mellan de kommuner som ansöker om att få del av bidragen. Av resterande 20 miljoner anser Acko Ankarberg att tio miljoner ska gå till Ekonomistyrningsverket för dess kostnader

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2008

att uppföra en nationell databas för annonsering av valfrihetssystem. Och att Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting får fem miljoner vardera för råd och stöd att informera om den nya lagen. – Ansökan och utbetalning av stimulansbidrag ska ske under hösten 2008 och vara avslutad senast den 31 december 2008, poängterar Acko Ankarberg. – Man kan fastslå att varje kommun som ansöker kommer att få minst en miljon kronor. Utredningen utmynnade i betänkandet LOV att välja – Lag om

Valfrihetssystem SOU 2008:15. Lagen är avsedd att fungera som ett frivilligt verktyg för de kommuner och landsting som vill konkurrenspröva verksamhet som drivs i egen regi för att därigenom överlåta valet av utförare till brukaren. Om arbetet med utredningen säger Acko Ankarberg: – Det var spännande. Det är viktigt att de som behöver betydande insatser kan välja. Det är viktigt att öka egen makt även i en utsatt situation. Jag är glad att få utreda något som jag tror är viktigt för människor. Folk vill vara med och bestämma

profilen

”Jag är glad att få utreda något som jag tror är viktigt för människor.”

innehållet i biståndsarbetet. Hon tror att med fler utförare blir det lättare för dem att profilera sig och det öppnar möjligheter för egenregi och alternativa utförare. Att det blir kvalitetskonsekvenser som gynnar brukarna. Som utredare föreslår Acko Ankarberg att en ny lag om valfrihetssystem, LOV, införs. Den föreslagna lagen är ett alternativ till lagen om offentlig upphandling LOU (2007:1091) och kan tillämpas på handikapp- och äldreomsorg samt hälso- och sjukvårdstjänster. Lagen innehåller regler om löpande annonsering i en ny nationell databas för valfrihetssystem, krav på utförare, förfrågningsunderlagets innehåll, ansökan och tilldelning i kontrakt, information till brukarna/invånarna, brukarens/invånarens val av utförare och överprövning. I betänkandet behandlas även frågor om uppföljning och kontroll av utförare, kvalitet, tilläggstjänster, kommunal samverkan och hur stimulansbidraget om 300 miljoner kronor bör fördelas, för att uppmuntra kommuner att införa valfrihetssystem. Även om lagen inte träder i kraft förrän 2009, är det viktigt för den som vill ha del av det statliga stimulansbidraget att ansöka om det i höst! När Acko Ankarberg beskriver lagförslaget ser hon det som ett träd. I stammen, vid roten, finns den politiska förberedelseprocessen enligt kommunallagen. I stigande upp mot toppen finns Vilka krav ska ställas i förfrågningsunderlaget – Utarbetande av förfrågningsunderlag. Minimum enligt svensk lag – Annonsering i nationell databas – Ansökningar inkommer från utförare – Avtal träffas mellan kommun och utförare – Skriftlig information till medborgarna – Medborgarens val – Uppföljning – Rättsmedel. Till detta kommer grenverket med synpunkter på vad som är viktigt i de olika faserna. Det rör sig om exempelvis personalens utbildningsnivå, ekonomiska krav, ledningskompetens, katastrof och krisberedskap och förslag hur information till medborgarna kan genomföras. – Ett krav som måste ställas på de externa leverantörerna i ett valfrihetssystem är att de ska bedriva verksamheten i enlighet med det i tiden gällande regelverket inom området. Det innebär bland annat att verksamheten ska bedrivas med respekt för de övergripande mål och grundläggande värderingar för samhällets socialtjänst som anges i SoL, att insatserna som ges ska vara av god kvalitet, att det i verksamheten ska finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet, och att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras, säger Acko Ankarberg. Ingrid Saarva

nyheter

Claes Norgren lämnar Konkurrensverket för att bli riksrevisor

Översättning till alla språk

Generaldirektören Claes Norgen utsågs den 9 april till ny riksrevisor och lämnar därför Konkurrensverket. Claes Norgren tillträder den nya befattningen den 1 juli 2008 och efterträder då Lennart Grufberg som går i pension. Vem som skall efterträda Claes Norgren som generaldirektör för Konkurrensverket är inte känt. Claes Norgren är född 1954. Han är civilekonom och sedan 2003 generaldirektör vid Konkurrensverket. Dessförinnan var han under tio år generaldirektör vid Finansinspektionen. Åren 1990–1993 var Claes Norgren vice riksbankschef och under 1987–1990 upplåningschef på Riksgäldskontoret. Tiden 1980– 1987 arbetade han som utredare vid Riksbanken och Finansdepartementet. Claes Norgren har haft en rad uppdrag. Han har varit ordförande i Arbetsgivarverket, i Insättningsgarantinämnden, i BAC, Europakommissionens rådgivande kommitté för bankreglering, i översynen av

kapitaltäckningsreglerna, Baselkommittén i bankregleringsfrågor och i FATF, Finacial Action Task Force against Money Laundering. Han har också varit medlem i regeringens råd för konsumentfrågor. Riksrevisionen, som är en del av riksdagens kontrollmakt, började sin verksamhet den 1 juli 2003 och tog då över det statliga revisionsansvaret från föregångarna Riksdagens revisorer och Riksrevisionsverket. Myndigheten leds av tre riksrevisorer. Riksrevisionens uppdrag är att granska den statliga verksamheten och därigenom medverka till god resursanvändning och en effektiv förvaltning i staten. •

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2008

www.semantix.se info@semantix.se 13

nyheter

Framtidens lösning för e-id i sikte För första gången finns nu en gemensam målbild för förvaltningens framtida hantering av e-legitimationer. Målbilden har tagits fram av Verva i samarbete med representanter för stat, kommun och landsting. Denna vår pågår ett intensivt utvecklingsarbete på Verva med att konkretisera tidigare förslag på modell för utfärdande och kontroll av e-legitimationer. Utgångspunkten är en färdplan för e-legitimation, som Verva tog fram förra året. I juni ska den konkretiserade modellen presenteras för regeringen. Just nu undersöks olika alternativ för finansiering. – Vi tar avstamp från de behov som finns hos myndigheter, kommuner och landsting, säger Wiggo Öberg, projektledare Verva.

Fånga in synpunkter

För att se till att Vervas förslag till lösningar motsvarar de behov som finns i förvaltningen har Verva tillsammans med representanter för sex myndigheter, länsstyrelserna, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt Stockholms stad

tagit fram ett förslag på målbild för utvecklingen. – Med denna målbild har vi kommit en god bit på väg mot ett gemensamt förslag. Nu vill vi gärna höra vad andra intressenter tycker, säger Wiggo Öberg. Målbilden har publicerats på Vervas webbplats. Där finns ett formulär där man enkelt kan lämna sina synpunkter elektroniskt, senast den 30 april.

Nästa steg är att realisera modellen När Verva har rapporterat till regeringen i juni går arbetet in i en ny fas. Förslagen ska då realiseras och arbetet med att förankra och finjustera fortsätter. Även om en ny lösning som öppnar för fler aktörer är angelägen, är användningen av e-legitimationer stor redan i dag. Varje månad

används e-legitimationer för över 1,5 miljoner identifieringar eller underskrifter i förvaltningen.

Omkring 160 e-tjänster med e-id I dag finns cirka 160 e-tjänster där e-id används. Populära exempel är Försäkringskassans anmälan av tillfällig föräldrapenning och Skatteverkets deklaration via webben. Men e-legitimationer används även i e-tjänster hos kommuner och landsting. Av de totalt 48 organisationer som beviljats Vervas finansiella stöd för kontroll av e-legitimationer är 37 kommuner eller landsting.

SKL stärker ledningen i Kommentus – Thomas Idermark ny VD Thomas Idermark tillträder 1 april tjänsten som VD i Kommentus Gruppen AB som ägs av SKL, Sveriges Kommuner och Landsting genom SKL Företag AB, och som är ett av landets ledande företag inom upphandling och förlagsverksamhet riktad till främst den offentliga sektorn. Thomas har sin bakgrund inom både industrin och den finansiella sektorn. Han har bl.a. varit verksam inom Cloetta, Candelia, Orrefors Kosta Boda, Coop Bank och Spira Invest. Under senare år har han arbetat som managementkonsult riktad mot främst industrin. – Thomas får en mycket viktig roll och blir nyckelperson i den förnyelse och utveckling av Kommentus som vi nu har startat. Företaget står idag

på en stabil grund ekonomiskt och verksamhetsmässigt, men det krävs delvis nya grepp, ny inriktning och ny kompetens för att vi ska behålla och stärka vår ledande roll, säger Kommentus styrelseordförande Thomas Håkansson. Verksamheten inom Kommentus är sedan tidigare inriktad på upphandlings- och förslagsverksamhet för främst kommuner och landsting men även för vissa andra företag och organisationer. Kraven på verksamheten, som är av stor ekonomisk och strategisk betydelse för kunderna, har delvis förändrats under de senare åren och man ser en fortsatt förändring både vad gäller inriktning och innehåll i framtiden. Speciellt upphandlingen ställer idag

nya krav inte bara lönsamhetsmässigt utan även i termer av exempelvis miljöhänsyn och ekologisk hållbarhet. – Med tanke på den förändringsfas företaget står inför ser jag arbetet på Kommentus som en extra spännande utmaning. Det finns en historik i företaget som vi inte ska glömma men nu står vi inför helt nya förutsättningar och krav, säger Thomas Idermark.

Utveckling av e-tjänster ett problemområde Men e-id löser inte allt. Många kommuner har svårt att få igång sina e-tjänster på grund av svårigheter att integrera olika funktioner i e-tjänster och att leverantörerna i många fall haft bekymmer med att bli klara med sina applikationer i tid. – I en uppföljning av Vervas startpaket för e-identifiering såg vi att kommunernas problem inte är e-id, utan själva utvecklingen av e-tjänster, säger Wiggo Öberg. Arne Öster

nyheter

Tre kommuner har Sida reformerar olagligt direktuppsin organisation handlat avfallshantering De tre kommunerna Ödeshög, Mönsterås och Vimmerby bröt mot lagen om offentlig upphandling när de direktupphandlade avfallshantering. Det har Konkurrensverket funnit efter en granskning.

Ödeshögs, Mönsterås och Vimmerby kommuner har olagligt direktupphandlat avfallshantering. Konkurrensverket har i sina tre första beslut inom ramen för ett pågående tillsynsprojekt av den kommunala avfallsmarknaden funnit att tre kommuner brutit mot LOU (lagen om offentlig upphandling) när de direktupphandlat avfallshantering. Ödeshögs, Mönsterås och Vimmerby kommuner bröt mot LOU när de år 2002 tecknade avfallskontrakt med Tekniska Verken i Linköping utan föregående offentliga upphandlingar. Det har Konkurrensverket funnit i sina tre första beslut inom ramen för tillsynsprojektet av den kommunala avfallsmarknaden. De tre kommunernas avtal är totalt värda cirka 4, 10 respektive 15 miljoner kronor under hela den sjuåriga avtalstiden.

Trots att upphandlingsvärdena översteg då gällande tröskelvärde hade kommunerna vare sig annonserat upphandlingarna eller i övrigt följt de förfaranderegler som gäller för öppet eller selektivt förfarande enligt LOU. Några omständigheter som kunde berättiga att kommunerna underlåtit att tillämpa dessa förfaranderegler har inte framkommit. Konkurrensverket har förelagt kommunerna att redovisa vilka åtgärder de vidtar för att snarast avveckla kontrakten. Konkurrensverket genomför under 2008 ett tillsynsprojekt av kommunernas och de kommunala avfallsbolagens hantering av avfallskontrakt. Som ett led i detta projekt granskas ett antal kommuners och kommunala avfallsbolags tilldelningar av avfallskontrakt.

Den första april 2008, fattade Sida beslut om en ny organisation som radikalt förändrar arbetssätt och rutiner. Sida genomför en rad viktiga åtgärder för att ytterligare förstärka kontrollen, förbättra uppföljningen och minska riskerna för oegentligheter. Målet är att stärka det svenska utvecklingssamarbetet och göra Sverige till en ännu starkare aktör internationellt. – Nu får vi tydligare ansvarsfördelning, bättre möjligheter att redovisa resultat och vi fokuserar på de områden där vi kan göra mest nytta. Samtidigt ser vi till att förbättra systemen för kontroll och uppföljning för att vara säkra på att biståndet används rätt och ger de resultat vi vill, säger Sidas generaldirektör Anders Nordström. De förändringar Sida gör kan sammanfattas i fyra punkter. Sida inför landchefer, Country Directors, med tydligt ansvar och befogenheter för verksamheten i de olika samarbetsländerna. I uppdraget ingår tydliga krav på resultat och förmåga att redovisa dem. I högre utsträckning än tidigare ska Sida fokusera på frågor där Sverige lyckats bra och har störst kunskap. Sida koncentrerar och utvecklar därför sin kompetens i enlighet med regeringens priorite-

ringar till fem centrala områden: 1) miljö och klimat, 2) demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter, 3) kunskap och folkhälsa, 4) ekonomisk utveckling samt 5) fred och säkerhet. Sida inför ett sammanhållet måloch resultatsystem och förstärker internrevisionen. Ekonomiadministrationen centraliseras vilket redan skett med upphandlingen. Sida ökar samarbetet med bland annat andra organisationer, företag och myndigheter både inom Sverige och internationellt. Samarbetet ska leda till nya vägar för att skapa utveckling och på så sätt bidra till att minska fattigdom. – Förändringarna i omvärlden gör att Sida måste förändras. Vi har lyssnat på samarbetspartner, medarbetare och andra intressenter för att möta olika behov i de länder vi arbetar med. Den här lösningen ger en stark förankring i samarbetsländerna och en organisation som är ordentligt rustad för de krav omvärlden ställer på oss, säger Anders Nordström.

Många vill påverka kommuners framtida hantering av detaljplaner Sverige består idag av 290 kommuner. Hur och till vad marken ska användas i respektive kommun beslutas i planprocessen och via lokala detaljplaner. Den tekniska utvecklingen har bidragit till att planprocessen i allt större utsträckning sker digitalt. Kraven har ökat på att information ska vara åtkomlig och begriplig och även tillämplig i framtida e-tjänster, vilket förutsätter vissa regler och rekommendationer för struktur och format. Nu har SIS, Swedish Standards Institute startat ett nytt projekt vars arbete ska underlätta denna process för kommunerna. Ett projekt som de senaste månaderna fått flera nya deltagare. Bland annat Falkenbergs kommun (Projektet är öppet för alla företag, myndigheter och organisationer som vill delta). Alla projekt-

deltagare kan vara med och påverka slutresultatet. Standarderna ska förenkla och ge stöd vid framtagandet och användningen av detaljplaner, översiktsplaner och andra planer. Många kommuner tar till exempel idag in externa it-konsulter som gör mycket manuellt arbete och då är det lätt att det kan gå fel, tar längre tid och kostar mer än planerat. Med en framtida standard kan sådana fel minimeras. Då vet både kommunen och it-konsulterna hur det ”ska” ser ut eftersom standarden kommer kunna kan ge enklare och tydligare direktiv. I en planprocess ska mängder av information hämtas in, sammanställas och kunna presenteras på ett begripligt sätt för alla de intressenter som är berörda. SIS-projektet Fysisk

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2008

planering (SIS/TK 501) ska fastställa formerna för framtida informationsutbyte mellan planprocessens aktörer. Det innebär att de kommande standarderna kommer att omfatta detalj-

planer, områdesbestämmelser, markoch vattenanvändning, allmänna intressen samt rekommendationer för bevarande och förändring av den fysiska miljön.

UPPHANDLING

Stabsutredare föreslår att Verva läggs ner Nya former för utveckling av e-förvaltningen skall skapas. Statskontoret förstärks och nya resurser tillförs. Statskontorets roll som regeringens strategiska utredningsstöd läggs fast. Verket för förvaltningsutveckling – Verva, avvecklas. tillsammans med uppdragsgivaren och statsförvaltningen i stort. Stabsstödet måste också kunna ge stöd i alla led i processen och därför också ha förmåga att se utanför de egna ramarna och den egna organisationen. Detta ställer särskilda krav på att stabsmyndigheterna arbetar flexibelt, snabbt och att arbetet präglas av en stor närhet till och kunskap om regeringens och Regeringskansliets arbete, säger Mats Svegfors. Mot bakgrund av denna grundsyn presenterar Stabsutredningen ett antal förslag, bland annat:

Utvecklingen av e-förvaltningen förstärks och sker i nya former

Det är tre huvudpunkter i Stabsutredningens betänkande ”Ett stabsstöd i tiden” som har överlämnats till statsrådet Mats Odell. Stabsutredningen har haft i uppdrag att se över regeringens stabsmyndigheter dvs. Ekonomistyrningsverket, Kammarkollegiet, Statskontoret och Verva, Verket för förvaltningsutveckling. Särskild utredare har varit landshövding Mats Svegfors. – Under decennier har det i praktiken rått en kontinuitet i svenska förvaltningspolitiska utvecklingen. I

grunden har det varit en och samma föreställning som varit vägledande. Politiken styr genom uppdrag och mål och myndigheterna genomför politiken. Viktiga komponenter i förvaltningspolitiken kommer dock med stor sannolikhet att förändras under de närmaste åren. Detta gäller såväl synen på styrning och uppföljning som kring hur statsförvaltningen ska utveckla sina arbetsformer, verktyg och personal. Stabsstödet bör därför också organiseras och styras så att det blir en funktionell del av en fungerande helhet

Utvecklingen av en modern e-förvaltning bör i fortsättningen ske i arbetsformer som säkrar att statens samlade kompetens och resurser tas tillvara. Utredningen föreslår därför att en delegation i kommittéform, Förvaltningsdelegationen, inrättas. Denna ska, i samspel med regeringen och Regeringskansliet, samordna och utveckla förverkligandet av regeringens e-handlingsplan som antogs i januari i år. Detta mycket speciella utvecklingsarbete kräver en ny typ av samverkansstruktur där regeringen, som visar vägen, kan interagera med myndigheterna, som har kompetens och resurser. Delegationen består av företrädare för såväl Regeringskansliet som myndigheter och syftar till att ta tillvara samtliga statliga resurser i ett samordnat och strategiskt utvecklingsarbete. Delegationens arbete, behov av kansliresurser med mera finansieras genom att 14 miljoner kronor per år anslås till detta ändamål.

Statskontoret utvecklas och ges ett strategiskt uppdrag För att ge underlag för regeringens styrning av statsförvaltningen krävs tillgång till mycket kvalificerat utredningsstöd. Ett sådant åstadkoms bland annat genom att det finns väl fungerande uppföljningssystem och utvärderingsfunktioner. Utredningen föreslår att Statskontorets roll som ett uppföljnings- och utredningsorgan nära kopplat till Regeringskansliet stärks. Mot bakgrund av att avvecklingen av Riksrevisions-

verket år 2003 lett till att regeringen sedan dess inte fått tillräckligt stöd när det gäller uppföljningar ur ett effektivitetsperspektiv blir detta ett prioriterat område för Statskontoret. För att ge goda förutsättningar för det nya bredare uppdraget ges Statskontoret utökade resurser om 22 miljoner kronor per år.

Verket för förvaltningsutveckling avvecklas Verket för förvaltningsutveckling, Verva, har haft ett svårt uppdrag. Konstruktionen med en renodlad ”utvecklingsmyndighet” har inte gett rätt förutsättningar för att möta de krav som ställs och kommer att ställas. Utredningen föreslår därför att Verva avvecklas från och med år 2009.

Arbetet med att utveckla en kompetent förvaltning tar nya vägar

Ansvaret för kompetensförsörjningen är, och ska vara, ett av myndighetsledningarnas primära uppdrag. Utredningens grundinställning är att myndigheternas behov av utbildningar inom skilda områden bör tillgodoses genom att kompetens på den privata marknaden samt inom universitet och högskolor tas tillvara. Men det finns också kompetensbehov som är tämligen specifika för statsförvaltningen. Exempel på detta är den statliga ekonomistyrningen och budgetarbetet, EU-frågor, ”statstjänstemannaskap” samt statlig chefsutveckling. Inom dessa områden finns det skäl för att staten själv svarar för vissa insatser. Ekonomistyrningsverket och Försvarshögskolan ges därför uppdrag inom dessa områden.

Regeringskansliets verksamhet renodlas ytterligare Regeringskansliets främsta uppgift är att biträda regeringen med underlag i dess roll att styra riket. För att kunna vara ett effektivt kanslistöd till den verkställande makten krävs att Regeringskansliet fokuserar sina insatser på områden som är strategiskt viktiga för regeringens arbete. För att Regeringskansliet ska kunna fokusera på sina huvuduppgifter föreslås att vissa uppgifter av administrativt slag förs över från Regeringskansliet till Kammarkollegiet. Källa: Finansdepartementet, Stabsutredningen

Offentliga Affärer 2 2008 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING

Lena Jönsson kommenterar Stabsutredningen – Att splittra upp Vervas verksamhet skulle innebära att den viktiga samordningen och stödet för utveckling av svensk e-förvaltning upphör. Det säger Lena Jönsson om Stabsutredningens betänkande som presenterades den 10 mars. Stabsutredningen har idag presenterat sitt betänkande Ett stabsstöd i tiden (SOU 2008:22) som innehåller förslag till förändringar i regeringens stabsorganisation. Förslaget innebär i vissa avseenden stora förändringar för samordning och utveckling av elektronisk förvaltning i Sverige. Utredaren föreslår bland annat att Verva, Verket för förvaltningsutveckling, avvecklas som myndighet och att den nuvarande verksamheten splittras upp.

Ett steg tillbaka

– Offentliga e-tjänster berör allt fler människor. IT-utvecklingen går lavinartat snabbt. För förvaltningen ställer det stora krav, även i framtiden, på samordning, kompetens och möjlighet att kunna följa och delta i utvecklingen. I detta läge väljer utredaren att ta ett steg tillbaka och föreslår att den enda myndig-

heten med en samordningsroll och ett helhetsperspektiv på området ska läggas ned. Detta försvårar förvaltningens möjligheter att leva upp till kraven på service från medborgare och företag. – Utredaren ser inte heller den viktiga kompetensförsörjningsfrågan som en del i verksamhetsutvecklingen, vilket är beklagligt. – För sina slutsatser och förslag har utredaren haft den felaktiga utgångspunkten att Verva haft regeringens uppdrag att styra myndigheterna. Ett sådant uppdrag har Verva inte haft. Allvarliga konsekvenser för förvaltningen: • Utredarens förslag innebär tre allvarliga konsekvenser för förvaltningens utveckling: • Kommuner och små myndigheter stängs ute • Kommuner och landsting samt

bete krävs att man är en drivande kraft i den nationella utvecklingen. Förslaget motverkar detta. Nedläggningen av Verva föreslås dessutom ske samtidigt som myndigheten har viktiga pågående uppgifter inför Sveriges ordförandeskap i EU 2009.

Kortsiktiga lösningar hindrar utveckling på lång sikt

små myndigheter lämnas utanför det faktiska utvecklingsarbetet. Utvecklingen av en e-förvaltning med medborgarna och företagarna i fokus kan inte bara handla om stora myndigheter.

Utredarens förslag är överraskande kortsiktiga. Utvecklingsarbete måste ha en långsiktig inriktning, liksom de lösningar som tas fram. – Vervas existens är inget självändamål, men de viktiga uppgifterna och de stora utmaningarna kan inte avvecklas. Att lägga ut Vervas arbetsuppgifter på annat håll är både felaktigt och äventyrligt genom att den viktiga samordningen och det viktiga stödet för utveckling av svensk e-förvaltning upphör, säger Lena Jönsson, generaldirektör Verva. Lena Jönsson

Lyckat EU-samarbete om e-förvaltning försvagas Sveriges viktiga roll i EU-samarbetet och i internationellt arbete försvagas. För att vara slagkraftig i sådant samar-

Vem är mannen som vill lägga ner Verva? Inte nog med att han är landshövding i Västmanlands län sedan 2000. En gång i tiden var han ordförande i Fria Moderata Studentförbundet. Senare sakkunnig i ekonomidepartementet, därefter statssekreterare i bostadsdepartementet under Fälldin-regeringen, för att mellan 1991-2000 vara chefsredaktör för Svenska Dagbladet. Vem talar jag om, jo Mats Svegfors. I botten journalist och redan som ung liten grabb började han hålla längre anförande om samhällsfrågor varje nyår. – Vi bodde i Småland i Aneby. Jag kommer ihåg hur jag ställde mig mitt på golvet och pratade om det som jag tyckte var viktigt, säger Mats och skrattar.

Längtan efter något mer

I unga tidiga år fanns den där längtan efter något mer. Efter något som han kanske själv inte förstod just då. Men ett minne kom ofrånkomligt att prägla Mats Svegfors kommande karriär. – Jag minns min gamla folkskolelärare, som förvisso var en duktig lärare, men som samtidigt kunde straffa oss elever om någon av oss

hade gjort fel. Kommer ihåg hur läraren kunde dra in gymnastiktimmen för oss alla och hur bestört jag blev. Jag tyckte det var ett sådant övergrepp, då jag tyckte så ofantligt mycket om dessa gymnastiktimmar. Det där var hårt för en ung grabb. Detta minne var just det där minnet som kom att bli ödesdigert. Minnet som gjorde den unga 10-åriga Mats Svegfors fast besluten att en dag vara med och påverka i de större sammanhangen. Vid 12 års ålder hade han ett brinnande engagemang för rättspolitiska frågor. Förebilden var Dag Hammarskjöld. – Jag var oerhört imponerad av honom. Dag Hammarskjöld var för mig en mönsterperson. Han var ständigt närvarande i tidningarna, och den personliga insatsen att ge allt för något han trodde på.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2008

Och på den vägen blev det. Även för Mats Svegfors.

Djup livserfarenhet

När jag lyssnar på svaren han ger av mina ställda frågor, slås jag av en ovanlig värdighet. Registrerar hur jag tycker mig skönja en eftertänksamhet som bara kan födas ur lärdomar sprungna ur djup livserfarenhet. Samtidigt som när jag sitter här slås jag av hur sällsynt det är att personer i beslutsposition öppet står för både sina styrkor, så väl som mindre bra sidor. – Jag är inte nöjd med några viktiga personfrågor där jag tycker att jag har rekryterat fel. Inser att ju äldre jag blivit desto mer kan jag se mina egna tillkortakommanden och hur jag kunnat agera på annat sätt, fortsätter Mats allvarligt. – Sedan är jag nog rätt förtjust i mina egna projekt, säger han och skrattet bubblar upp. Vi är två chefer här i Västmanlands län, fungerar oerhört bra med Håkan Eriksson som är länsråd.

Verva avvecklas

Mats Svegfors har verkat som chef i 40 år. Precis nyligen har han lämnat ifrån sig ”Ett stabsstöd i tiden” till

stadsrådet Mats Odell, där han har varit särskild utredare för Stabsutredningen på uppdrag av regeringen. Uppdraget har inneburit att se över regeringens stabsmyndigheter, Ekonomistyrningsverket, Kammarkollegiet, Statskontoret och Verva, Verket för förvaltningsutveckling. Syftet är att skapa nya former för utveckling av e-förvaltningen, där Stadskontoret skall stärkas som regeringens strategiska utredningsstöd och nya resurser tillföras. I det sammanhanget föreslår Mats Svegfors att Verva skall avvecklas. Mats Svegfors har även lett utredningen om statens ansvar för evakuering av svenskar när det inträffar katastrofer i utlandet som presenterades i början av april.

Är det något särskilt som du skulle vilja förverkliga? – Jag skulle väldigt gärna vilja starta ett café och en restaurang uppe i Bergslagen kombinerat konsthantverk och antikviteter, säger Mats med ett tonläge som ofrånkomligt leder mig till Bergslagens trolska natur och historiska platser, långt bort från Vervas nedläggning. Tina Lundberg

UPPHANDLING

Språk som alla förstår Mångkulturella samhällen och internationalisering av företag ökar efterfrågan på tjänster inom översättning och tolkning. Behovet är stort inom både den offentliga och privata sektorn då både myndigheter och företag satsar allt mer på fungerande kommunikation.

Dagens ökande globalisering innebär en ständigt växande efterfrågan på översättning och tolkning. Semantix är Nordens ledande företag inom kvalificerade språk- och kommunikationstjänster. Det är 150 anställda och ett nätverk av mer än 5 000 tolkar, översättare och språkkonsulter över hela världen som gör det möjligt. Semantix har vuxit till att ha sju kontor i Sverige, från Umeå i norr till Malmö i söder. Sedan en tid finns även kontor i Finland och Norge. I kundkretsen finns många stora multinationella företag, bland annat inom IT- och telekombranschen. På den legala sidan har man de flesta större advokatbyråer i Sverige.

Spetskompetens inom alla områden Kvalitet sätts i första rummet när Semantix erbjuder sina avancerade språktjänster. – Om vi exempelvis har ett uppdrag inom juridik så behövs en person som inte bara har språklig kompetens utan också fackkunskap inom området, berättar Birgitta Stymne Göransson, vd för Semantix. Förutom översättning växer även behovet av tolkning kraftigt inom både offentlig sektor och det privata

näringslivet. Kravet på kvalificerade tolkar ökar inom alla områden, till exempel rättstolkar. Även affärs- och konferenstolkning utgör en stor del av Semantix verksamhet. Likaväl vid affärsförhandlingar som i asylärenden krävs kompetenta tolkar som har erfarenhet och språkkunskaper inom det specifika ämnesområdet.

Text och anpassad teknik för alla språk De flesta företag och myndigheter är idag genom sin webbplats tillgängliga både nationellt och globalt. Det egna modersmålet och engelska är inte längre de enda språken som man kommunicerar på. Ett multinationellt företag som bygger en webbplats kan idag behöva ha den översatt till ett fyrtiotal språk, och har också behov av en anpassad teknisk plattform för det. Då kan Semantix erbjuda en helhetslösning. – Att kunna tala alla världens språk är en ouppnåelig dröm för en människa. Men hos Semantix är det verklighet, avslutar Birgitta Stymne Göransson. Stina Rangmar

Offentliga Affärer 2 2008 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING

MiljĂśstyrningsrĂĽdet

Arbetar fĂśr hĂĽllbar upphandling MiljĂśstyrningsrĂĽdet som arbetar fĂśr att ge vĂ¤gledning fĂśr hĂĽllbar upphandling, miljĂśledning ochÂ miljĂśrelaterad produktinformation, vill nu bidra utveckling genom att stĂśdja fĂśretag och offentlig fĂśrvaltning i deras miljĂśarbete. Tillsammans med extern experthjĂ¤lp frĂĽn GoodPoint har MiljĂśstyrningsrĂĽdet pĂĽbĂśrjat ett genomgripande arbete med marknadsanalyser. Syftet Ă¤r att fĂĽ fram information om miljĂśprestanda rĂśrande produkter som fĂśrekommer i upphandlingssammanhang. Analyserna skall belysa produkters kvalitet, frĂĽn mindre bra till de sĂĽ kallade â&#x20AC;?frontprodukternaâ&#x20AC;? och syftar till att inte bara kartlĂ¤gga kommersiellt tillgĂ¤ngliga produkter, utan Ă¤ven produktkoncept och andra innovativa lĂśsningar som finns men inte Ă¤r kommersiellt tillgĂ¤ngliga.

Kunskapsuppbyggnad

En systematisk kunskapsuppbyggnad om hur marknaden ser ut fĂśr olika produktgrupper ger MiljĂśstyrningsrĂĽdet en nĂśdvĂ¤ndig och viktig bakgrundsinformation som underlag fĂśr att utveckla sĂĽ kallade â&#x20AC;?spjutspetskriterierâ&#x20AC;?. Samtidigt fĂĽ den precision som krĂ¤vs fĂśr att kriterierna skall kunna omfatta de mest miljĂśanpassade alternativen pĂĽ marknaden. Detta kan omfatta moment av genomgĂĽng av befintliga databaser, begĂ¤ran om information frĂĽn fĂśretag inom den aktuella branschen, branschkontakter och fĂśretagsbesĂśk eller liknande, och begĂ¤ra ut och analysera utvĂ¤rderingsunderlag frĂĽn upphandlande enheter. MiljĂśstyrningsrĂĽdet avser att hĂĽlla all information om resultaten av marknadsanalyserna Ăśppet tillgĂ¤ngliga fĂśr att mĂśjliggĂśra insamling av

ytterligare information frĂĽn leverantĂśrer som Ăśnskar komplettera den insamlade informationen.

Ă&#x2013;kad anvĂ¤ndning av miljĂśkrav MiljĂśmĂĽlsrĂĽdet ĂśverlĂ¤mnade i slutet av mars en utvĂ¤rdering av regeringens arbete med de 16 miljĂśmĂĽlen till miljĂśminister Andreas Carlgren. UtvĂ¤rderingen pĂĽvisar att regeringens miljĂśarbete Ă¤r underkĂ¤nt och visar att de insatser som planeras inom miljĂśomrĂĽdet inte rĂ¤cker fĂśr att uppnĂĽ miljĂśmĂĽlen till ĂĽr 2020. MiljĂśmĂĽlsrĂĽdet upprĂ¤ttar fĂśrteckning Ăśver vilka ĂĽtgĂ¤rder och styrmedel som krĂ¤vs fĂśr att miljĂśmĂĽlen skall uppnĂĽs, och framhĂĽller inte minst offentliga sektorns ansvar att vara fĂśredĂśme genom att stĂ¤lla tydliga miljĂśkrav vid upphandling.

MiljĂśstyrningsrĂĽdet vĂ¤xer

Under vĂĽren kommer arbetsgruppen pĂĽ MiljĂśstyrningsrĂĽdet kompletteras med ytterligare en anstĂ¤lld, Joakim ThornĂŠus. ThornĂŠus har tidigare arbetat med att stĂ¤lla krav pĂĽ miljĂś och sociala och etiska aspekter vid upphandling. Han har ett stort intresse fĂśr att utveckla synergierna mellan miljĂśvarudeklarationer och MiljĂśstyrningsrĂĽdets upphandlingskriterier, vilket Ă¤ven blir hans huvudsakliga uppgift. Tina Lundberg KĂ¤lla: MiljĂśstyrningsrĂĽdet

:M LNmPTIV HMK EXX OSROYVVIRWYXWmXXE HMR YTTLERHPMRK

AffĂ¤rstidningen fĂśr offentlig sektor www.offentligaaffarer.se www.offentligaaffarer.se | Offentliga AffĂ¤rer 2 2008

WQEVX GSQ mV MRO}TWZIVO X]KIX WSQ YRHIVPmXXEV VYXMRIVRE ZMH YTTLERHPMRKWJ}VJEVERHIX SGL LNmPTIV HMK EXX WTEVE TIRKEV XMPP HMR ZIVOWEQLIX :MH ERFYHWMRJSHVER OER ERFYH WmRHEW XMPP IR XMHPoWJ}VWIHH QEMPFS\ (mVIJXIV OER EPPE IPPIV IXX YVZEP EZ HIWWE PIZIVERX}VIV IVFNYHEW EXX HIPXE ZMH IR SQZmRH EYOXMSR J}V HIR EOXYIPPE YTTLERHPMRKIR WQEVX GSQ LEV FMWXoXX Âľ IVE YTTLERHPMRKWIRLIXIV ZMH OSROYVVIRWWmXXRMRK EZ MRO}T

QIH Q]GOIX KSHE VIWYPXEX 7TEVE MR To EVFIXI XMH SGL TIRKEV ERZmRH WQEVX GSQ ZMH HMRE MRO}T /SRXEOXE SWW J}V QIV MRJSVQEXMSR To XIPIJSR

WQEVX GSQ

,ERHPMRKWOVEJX To RmXIX 7[IHIR %& - ,}VRoOIVWZmKIR 7) 8mF] - TSWX$ WQEVX GSQ

UPPHANDLING

Möjligheter och risker med elektronisk upphandling Den nya lagen om offentlig upphandling ger upphandlande enheter möjligheten att ställa krav på elektroniska anbud och elektronisk avtalssignering vid offentlig upphandling. Ur detta perspektiv har den nya lagen potential att ge en mycket stor uppsida för både upphandlande enheter och för deras leverantörer. Upphandlare behöver inte längre ägna sig åt parafering 1 (signering av alla sidor) av anbud. De flesta upphandlande enheter som i dag tar emot elektroniska anbud behöver inte heller jämföra dem med de signerade analoga anbud som måste skickas vid sidan om i det fall systemet man använder inte har godkända signaturer. Leverantörerna i sin tur får lägre distributionskostnader och mer tid att fila på sina anbud då distributionstiden minskar. Förfarandet är mindre diskriminerande eftersom samtliga anbudslämnare har samma distributionstid oavsett vilken ort de befinner sig på. Ett elektroniskt förfarande är dessutom mer miljövänligt eftersom behovet av att skeppa stora mängder papper fram och tillbaka helt försvinner. Det låter utopiskt men det finns bara en liten hake, nämligen Internet. Att kommunicera över Internet kan vara vanskligt då det är mycket enkelt att agera anonymt eller i någon annans namn särskilt via e-post. Vanlig e-post är dessutom i princip vidöppen för insyn.

Användarnamn och lösenord som distribueras via e-post kan aldrig påvisas tillhöra en individ och är inte heller godkänt enligt lagen om elektroniska signaturer, ens om de distribuerats med SMS . Systemtillverkare hänvisar ofta till en omfattande loggning av händelser i sina system då juridik kommer på tal. Loggarna är intressanta men inte ur ett juridiskt perspektiv, då det ofta inte går att knyta någon till händelsen i loggen om alla identifierat sig med användarnamn och lösenord. Om man vill använda Internet för affärskommunikation mellan företag kompliceras allt ytterligare eftersom det inte längre är individer utan organisationer med fysiska personer som representanter som kommunicerar. Vilken e-postlösning talar om vilken rätt motparten har att företräda sin organisation? Vems systemloggar gäller som bevismaterial? Är systemägaren tillräckligt oberoende för att man inte ska kunna ifrågasätta bevisen i deras loggar? Svaret på den sista frågan är definitivt nej om systemägaren dessutom är en av parterna. Frågorna är i många fall både obesvarade och oställda hos de upphand-

Det är nu hög tid för systemtillverkarna att dra sitt strå till stacken, menar Ninos Daniel, vd för Chambersign Sverige AB. lande enheter som använder system för elektroniska anbud och avtal eftersom förvånansvärt många osignerade anbud skickas och tas emot. Vad behöver systemtillverkarna och lagstiftarna göra för att lösa problemen? Systemtillverkarna ställer förstås krav på en enklare (läs: mer tillåtande) lagstiftning. Jag hävdar att nuvarande lagstiftning duger bra tillsvidare. Varför riskera att lämna komplexa juridiska frågeställningar obesvarade för att förenkla utvecklingen av system? En sådan förändring gynnar möjligen systemtillverkarna på kort sikt. På lång sikt gynnas ingen av att Inter-

netbaserade system blir obrukbara ur ett juridiskt perspektiv. Tidigare har jag sagt att Verva tog sitt ansvar då e-tjänster som klarar av elektroniskt anbudsförfarande upphandlades. Nu har även lagstiftarna tagit sitt ansvar genom att ge upphandlande enheter större möjligheter i nya LOU. Det är nu hög tid för systemtillverkarna att dra sitt strå till stacken för att vi alla ska kunna dra full nytta av Internet. Ninos Daniel VD, ChamberSign Sverige AB

Första kvinnliga ordföranden för Sveriges offentliga inköpare Föreningen för Sveriges Offentliga Inköpare, SOI, har vid sitt årsmöte i Örebro utsett Lisbeth Johnson, upphandlingsansvarig i Halmstads kommun, till ordförande. Lisbeth Johnson har under lång tid varit engagerad i föreningen och var för några år sedan dess vice ordförande. Lisbeth var ledamot av dåvarande Nämnden för offentlig upphandling (NOU) och har tidigare erfarenhet av offentlig upphandling från såväl staten som landstingssektorn. Lisbeth efterträder Sven-Eric

Hargeskog som efter sex år som ordförande nu lämnar över stafettpinnen. Den offentliga upphandlingen blir allt viktigare, säger Lisbeth Johnson i en kommentar. Stat, landsting och kommuner köper varor och tjänster under ett år för mellan 400-500

miljarder kronor om året. En professionellt skött upphandling ger det offentliga och i slutänden skattebetalarna stora effektivitetsvinster. Den kan dessutom bidra till att medborgarna som kunder eller brukare får varor och tjänster av hög och rätt kvalitet. Lagen om offentlig upphandling, LOU, har setts över och förbättringar har skett men ytterligare steg bör tas för att underlätta för både upphandlare och leverantörer. Föreningen har en viktig roll att spela både när det gäller att skapa opinion för fortsatt utveckling av regelverket och för att ge upphandlarna kompetensutveck-

ling, säger Lisbeth. Styrelsen består av representanter från både kommun, landsting och statliga myndigheter.

Offentliga Affärer 2 2008 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING

Friskvårdschecken som ger friskare personal En av utställarna på Upphandlingsdagarna var företaget Friskvårdschecken. I montern berättar Marcus Johansson och Eszter Garpenfeldt om hur företaget är pionjärföretaget som har lyckats otroligt väl med att få anställda och medarbetare som aldrig tidigare motionerat att börja röra på sig. Alla vet att regelbunden träning ger friskare personal. Men oftast är det bara de redan frälsta som utnyttjar arbetsgivarens möjlighet att subventionera friskvården. En undersökning på ett större telecom företag i Stockholm visar att när man införde Friskvårdschecken ökade antalet aktiva från 20 till 70 procent på ett halvår.

Vad är friskvårdschecken

Friskvårdschecken är en värdecheck, ungefär som de gamla Rikskupongerna, som de anställda kan använda sig för att tillgodogöra sig friskvårdsbidraget som de flesta företag erbjuder. Checken är personlig och gäller på 1000 tals anläggningar runt om i landet. Allt från gym och rackethallar till naprapater och massörer. Har man andra önskemål brukar det också gå att ordna.

Avdragsgill för arbetsgivare

Friskvårdschecken är avdragsgill upp till 7 000 kronor per anställd och år. Med checken får också arbetsgivaren ett synligt verktyg för att bättre utnyttja den skattefria friskvårdsförmånen. För arbetsgivaren är det naturligtvis ytterligare en fördel genom att all kvittohantering och annan administration kring friskvårdsbidraget försvinner.

Personlig förmån – skattefritt för anställda Eftersom checken är personlig, erbjudandet gäller enbart personen vars namn är tryckt på checken. Därmed är chansen mycket större att personen som får den verkligen kommer att utnyttja den. Erfarenheten visar att checken är ett utomordentligt verktyg för att få igång de som inte redan är frälsta och de som

Marcus Johansson och Eszter Garpenfeldt inte utnyttjar de friskvårdsbidrag som många arbetsgivare erbjuder. För medarbetarna betyder det att de får del av en skattefri förmån utan att behöva trassla med egna utlägg och

redovisning av kvitton Läs mer om Friskvårdschecken på www.friskvardschecken.se Klas Bergqvist

Vi söker intressanta fastigheter och samarbeten. Vi på Sveafastigheter vill utöka och bygga ytterligare värden i vårt fastighetsbestånd. Antingen i egen regi, genom samägande eller som kapitalpartner. Vi söker därför kontakt med fastighetsägare i hela Sverige som är intresserade av en försäljning eller samarbete rörande sina fastigheter för att frigöra kapital eller skapa nya möjligheter på fastighetsnivå. Sveafastigheter har en mycket god genomförandeförmåga och en flexibel affärsmodell, vilket ger oss bra förutsättningar för att göra affärer snabbt och till rätt pris för båda parter. Vi erbjuder också möjlighet till samägande där fastighetsägaren ser utvecklingsmöjligheter, men saknar kapital för att göra de investeringar som krävs. Vi ser gärna att förvaltningen sköts lokalt av de som bäst känner beståndet. Äger du fastigheter och vill sälja eller utveckla dem, eller är du förvaltare med uppslag om potentiella förvärvsmöjligheter? Kontakta Simon de Château eller Christer Andersson på 08-545 075 00.

Sveafastigheter Norrlandsgatan 15 111 43 Stockholm Telefon 08-545 075 00 www.sveafastigheter.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2008

expertpanelen svarar Bakgrund: Idag är alla offentliga upphandlingar, myndigheter, kommuner, landsting olika formulerade, begränsade och definierade på olika sätt. För ett företag som har inriktar sig på att sälja till den offentliga sektorn innebär detta förfarande betydande merkostnader i offertarbetet.

Hans Sundström, Chefsjurist på Verva

1. Skulle en gemensam mall för anbudsförfrågan kunna utarbetas utan att kraven på rättvisa minskas? 2. Ett förenklat anbudsförfarande borde innebära att man får fler offerter/ bättre konkurrens. Skulle inte detta kunna vara värt priset för kanske lite sämre objektivitet i förfrågan? 3. Redan nu begärs överprövning av alltför många avtal. Skulle en gemensam mall leda till ytterligare problem?

1. – Frågan kanske är lite enkelt ställd eftersom det finns så väldigt många anbudsområden och produkter, tjänster som kan upphandlas av en offentlig myndighet. Men om frågan kan förstås på det här sättet – att det skulle förenkla både för offentlig sektor och leverantörerna om enhetliga mallar utarbetades för olika anbudsområden så är svaret definitivt ja på det. Det finns inget skäl att tro att det skulle bli orättvist, under förutsättning att dessa mallar är allmänt tillgängliga för de leverantörer som så önskar.

2. – Jo förmodligen skulle man få fler offerter och bättre konkurrens, men i vissa fall så är det förmodligen inte möjligt att använda mallar eftersom situationen är så speciell och det som man skall upphandla. Jag vill dock varna för att enbart beakta pris. Ibland kan det också vara nödvändigt att upphandla kvalitet och genom upphandling genomdriva ny teknik, det vill säga upphandla innovationsteknik. I dessa fall kan en fixering på pris vara direkt negativt.

3. – Det är svårt att svara på, men det tror inte jag för om man skulle använda en gemensamma mallar inom olika anbudsområden så skulle det innebära att upphandlingarna förenklas och att det blev ett större fokus på priset. Det är ju alltid svårt att överpröva ett lägre pris givet från en konkurrent. Det problem jag ser framför mig är att det kan bli för stort fokus enbart på pris.

1. – Ja, självklart. Det har ju gjorts i SOI´s regi bl.a för livsmedel. Av leverantörer och flera upphandlare framtagen mall reder ut oklarheter som gör underlaget tydligare. Man kan enas om t.ex. tolkningar och definitioner. Gemensam mall är inget hinder för rättvisa. Den kan hjälpa till att skala bort mindre viktiga krav och hitta gemensamma lösningar på hur leverantörer ska bevisa sin kvalitet på ett i offertsammanhang enkelt sätt.

2. – Ett mer förenklat förfarande och objektivitet går mycket bra att förena. Förenklat förfarande kan innebära bättre konkurrens. Paketeringen är minst lika viktig. Kommentus paketerar/delar upp upphandlingarna så att fler kan vara med och konkurrera. Problemet för en upphandlare är att de brukare och användare av de produkter och tjänster som vi upphandlar ställer många olika krav för att undvika problem som man tidigare upplevt. Dessutom försöker vi upphandlare skiva in tydliga förutsättningar så att alla vet vad som gäller bland annat med hänsyn till domar efter överprövningar. Det skapar snabbt ganska omfattande förfrågningsunderlag.

3. – Nej, det kan bli bättre. Dock kan det vara svårt att komma överens om innehållet i en mall då behoven varierar och därmed de krav man vill ställa. Om mallen inte innehåller de krav man vill ställa kommer den inte att användas av så många.

Fråga: Jag gillar Offentliga Affärer för artiklarna som ofta spänner över många intressanta områden. Men det är egentligen bara en sak jag saknar. Skulle ni inte kunna ha lite skvaller, vem som börjat på nytt jobb etcetera. Vem som fått regeringens uppdrag frågor som rör offentliga affärer. Tack för ordet, Uppsala

Fråga: Ligger det någon sanning i att inköparna ibland själva tar initiativ till att åsidosätta LOU? Anonym

Sinikka Suutari, Upphandlingskonsult Kommentusgruppen

Brev från läsare Tyck till i Offentliga Affärer! Vi vill ha glada, arga, reflekterande och annorlunda åsikter. Du är också välkommen att skriva till oss om du har någon fråga som du vill att vår expertpanel skall svara på. Under Frågor & Svar finns plats för det mesta.

Svar: Tack för att du gillar vår tidning. Vi diskuterar faktiskt just nu hur vi skall kunna lägga upp en skvallersida som du säger. Men för att komma igång behöver vi hjälp av er kära läsare. Vi vill att ni tar tillfället i akt och mailar oss så fort ni har något att berättar.

Svar: Vi på redaktionen hör ibland inköpare medge detta. Men när vi ber dem framträda med sin kritik i vår tidning hänvisar man till att det man sagt varit ”off the record”. Kanske våra läsare vill bidra med vad de vet. Maila eller skriv till oss om vad du känner till.

Maila din fråga till brev@hexanova.se

Offentliga Affärer 2 2008 | www.offentligaaffarer.se

1. – Skulle en gemensam mall för anbudsförfrågan kunna utarbetas utan att kraven på rättvisa minskas. Mallar är generellt bra. Jag vill dock varna för en alltför stor användning av mallar. Mallar måste användas med förnuft och anpassas efter varje specifik upphandling. Det är inte bra när man ser mallskrivningar med samma krav på omsättning i en stor miljardupphandling som i en liten upphandling av fotvård etc.

2. – Ett förenklat anbudsförfarande borde innebära att man får fler offerter/ bättre konkurrens. Skulle inte detta kunna vara värt priset för kanske lite sämre objektivitet i förfrågan. Jag förstår inte riktigt frågan. Alla upphandlingar måste ske i enlighet med gällande principer för offentlig upphandling och en av dessa är likabehandlingsprincipen.

3. – Redan nu begärs överprövning av alltför många avtal. Skulle en gemensam mall leda till ytterligare problem? Det beror på, se mitt svar på fråga 1.

1. – Ett gemensamt upplägg är fullt möjligt. Bra exempel i dessa sammanhang är upphandlingar som görs enligt exempelvis AFF eller AF AMA. Svårigheten består dock ofta i att på ett tydligt sätt beskriva produkten eller tjänsten och pga den stora mängden upphandlingsområden så finns det ingen rimlig chans att ha mallar till allt. Ett område som är bra på att beskriva kvalitet är VA och VVS -branschen med RSK-nummer. Inom livsmedel finns det goda möjligheter att beskriva produkterna, vilket dock kräver ett mycket omfattande förarbete. Inom diverse förbrukningsmaterial är det svårare, inte minst eftersom vi inte får riskera att utestänga likvärdiga produkter. Leverantörerna kanske mycket väl förstår vilken kvalitetsnivå som avses men eftersom priset är en viktig konkurrensfaktor så kanske inte efterfrågad kvalitet offereras i slutändan ändå? M.a.o. skulle en standardisering kunna framarbetas enligt exempelvis AFF-modellen med undantag för

produktspecifikationer eller beskrivning av tjänster, där vi behöver hitta olika modeller beroende på vad som upphandlas. För att hjälpa varandra skulle vårt leverantörsled kunna hjälpa oss med att lyfta fram goda exempel kanske?

3. – Att överprövningar görs ingår i spelets regler, gemensam mall eller inte. Ansvaret ligger på bägge parter. Upphandlarsverige blir för varje dag bättre (med bättre avses tydligare underlag) på att skriva underlag, där en av anledningarna kan vara att våra beställare blivit duktigare på att redogöra för sina krav och behov. Att upphandla är ett samarbete inom organisationen samt kunskap om det man upphandlar. Anbudsgivarna blir för varje dag duktigare på att lägga anbud, läsa innantill samt ställa frågor. En öppen och korrekt dialog inom olika forum (internt och externt) är bästa lösningen. Nej en gemensam mall borde ge positiva effekter.

Anna Ulfsdotter Forsell, Advokat, Delphi & Co

Ann Linde Koolman, Upphandlingschef Alingsås Kommun

Hur upptäcker man karteller? Finns det några speciella tecken på detta? • Om konkurrerande företag uppträder enligt vissa mönster kan det tyda på att de samarbetar på ett otillåtet sätt. Konkurrensverket har tagit fram en checklista över omständigheter som kan tyda på att företag samarbetar vid en upphandling. Checklistan är tänkt som ett hjälpmedel. Självfallet kan även andra omständigheter tala både för och emot otillåtna samarbeten. • Vissa anbud är väsentligt högre än tidigare lämnade anbud, publicerade prislistor eller den uppskattade kostnaden för varan eller tjänsten i fråga. (Detta kan indikera ”skuggbud”, det vill säga att man är med och lämnar anbud för syns skull, väl medveten om att ett annat företag ska vinna.)

• Färre företag än normalt lämnar anbud. (Detta kan indikera en överenskommelse om att vissa företag ska hålla inne med att lämna anbud.) • Ett och samma företag har under viss (längre) tid lämnat det lägsta anbudet vid flera upphandlingar och därmed vunnit dessa. • Marginalen (i kronor) är oförklarligt stor mellan det vinnande anbudet och alla de andra anbuden. • Det finns ett uppenbart mönster för de låga anbuden, som att samma företag alltid lägger det bästa anbudet i ett visst geografiskt område för en viss vara eller tjänst, eller att det bästa anbudet kommer enligt en fast turordning bland några anbudsgivare.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2008

2. – Att eftersträva att förenkla processen är alltid önskvärt och ett underlag bör i den mån det går anpassas till målgruppen. Fokus måste vara att upphandlingen resulterar i att efterfrågat behov tillgodoses. Med anpassning avses förenklad skrivning och måttlighet i användandet av skall-krav ibland även avskalning av icke nödvändiga “fackord”, med förenkling avses inte att frångå lagar och rutiner. Gällande frågan om sämre objektivitet så förstår jag inte frågan.

• Ett visst företag förefaller att lämna väsentligt högre anbud i vissa upphandlingar jämfört med andra, utan att det finns några uppenbara kostnadsskillnader som kan förklara detta. • Ett i upphandlingar framgångsrikt företag ger vid upprepade tillfällen underentreprenader (eller motsvarande) till företag som lämnat högre anbud i samma upphandlingar. • Det finns konstigheter i de olika anbuden till exempel identiska fel i kalkyleringen eller att samma brevpapper eller formulär har använts. • Två eller flera företag lämnar ett gemensamt anbud även om åtminstone ett av företagen mycket väl skulle ha kunnat lämna ett enskilt anbud.

• En anbudsgivare lämnar personligen in sitt anbud samtidigt som han ”agerar bud” och även lämnar in ett konkurrerande företags anbud. • Konkurrerande anbudsgivare lämnar ofta in identiska anbud eller ändrar priser, ofta vid ungefär samma tidpunkter och ungefär lika mycket. • Anbudspriserna förefaller att sjunka när en ny eller sällan förekommande anbudsgivare lämnar anbud. • Konkurrerande företag träffas ofta eller i närheten av upphandlarens lokaler kort före anbudstidens utgång. • Lokala anbudsgivare lägger högre bud på hemmaplan än i andra regioner. • Konkurrerande företag möts för att utbyta någon form av information om priser.

ekonomi

Miljöstyrningsrådet har just avslutat en studie om hur teknikupphandling effektivt kan bidra till utveckling av innovationsteknik. Rapporten visar goda resultat från områdena bygg och sjukvårdsartiklar och kan beställas via Miljöstyrningsrådet. Foto: Eric Bleckert.

Tuffa miljökrav i offentlig upphandling grunden för miljöbilsboomen Miljöbilsförsäljningen slår ständigt nya rekord. Generalagenternas prognos är att det kommer att säljas över 100 000 miljöbilar i år, motsvarande en dryg tredjedel av totalmarknaden – med stor marginal högst andel i hela Europa och en viktig del i regeringens klimatpolitik. Vad få insett är att tuffa miljökrav i offentlig upphandling lade grunden för miljöbilsboomen. – Hade det inte varit för offensiva kommuner som begärde det som marknaden inte kunde erbjuda, hade miljöbilarna fortfarande varit ett marginellt fenomen, säger Mattias Goldmann, kommungranskare på Gröna Bilister. Strax efter millennieskiftet beslutade sig Stockholms stad och ett par andra kommuner för beställa en etanoldriven bil i Golf-storlek. Det fanns bara ett problem; ingen sådan bil fanns på marknaden, vare sig i Sverige eller någon annanstans. Efter ett antal turer hade antalet beställningar kommit upp i 3 000 bilar, men det var inte tillräckligt för att övertyga något bilmärke att ta fram en sådan bil som kommunerna önskade. Svenska Ford gjorde en egen kalkyl på att det i slutändan bara skulle bli 500 verkliga köp, och det räckte inte på långa vägar för att huvudkontoret i Detroit skulle ge klartecken. Men Nils Lekeberg och några andra på Göteborgskontoret bestämde sig ändå för att bygga om en Focus till etanoldrift, i stort sett på fritiden och utan någon egentlig budget. Resten är historia. Ford Focus Flexifuel blev omgående en stor framgång i kommunerna och

svenska Ford erbjöd den snart till vanliga konsumenter. I flera år har den utsetts till Miljöbästa Bil av Gröna Bilister, och de 500 bilarna i Fords kalkyl närmar sig 50 000 – Focus Flexifuel är Sveriges mest sålda miljöbil genom tiderna och Ford har slutat att sälja bensinvarianten av Focus, etanolversionen är default. I fjol började Ford sälja modellen också i andra länder, och snart säljs den på alla EU:s större bilmarknader. – Historien visar vilken makt offentlig upphandling kan ha – inte nog med att man kan och ska begära bästa tillgängliga teknik, man kan också gå steget längre och stimulera fram miljöbättre lösningar som marknaden ännu inte kan erbjuda. Dessutom visar Flexifuel-framgången att en enskild tjänsteman i en enskild kommun kan driva utvecklingen åt rätt håll, vilket jag som före detta kommunaltjänsteman tycker är oerhört glädjande och stimulerande, säger Mattias Goldmann. Naturvårdsverket och Vägverket anger i sin gemensamma rapport Bilindex att den som tankar etanol E85 istället för bensin, minskar bilens klimatpåverkan med cirka 60 procent. Kommunernas omfattande inköp av etanolbilar – först Focusen,

men nu allt fler modeller i takt med att konkurrenterna insett vilken framgång modellen blivit för Ford – har alltså stor klimatbetydelse. Gröna Bilister bedömer att miljöbilsboomen knappast hade hänt om det inte varit för Ford Flexifuel. Innan den kom, fanns en liten skara bilar som kunde framföras på förnybara drivmedel, och den enda etanolbilen var en stor amerikanare med en bränsletörst som gjorde den klart tveksam ur resurshushållningsperspektiv. Övriga miljöbilar gick på biogas; ett ur klimatsynpunkt än bättre bränsle men inte relevant för flertalet kommuner och privatpersoner, eftersom antalet biogasmackar är för få. Kommunen själv är ofta den största arbetsgivaren inom kommunen, och få andra aktörer köper en sådan volym bilar att de kan ställa sådana krav som kommunen kan. Det gäller också på bränsleområdet – även där ser Gröna Bilister ett antal kommuners agerande som helt avgörande för att det nu finns etanol E85 att tanka på drygt var tredje mack i landet. – De volymer E85 Södertälje kommun ville köpa för sina etanolbilar räckte inte för att övertyga bensinbolagen om att sätta upp en pump. Då satte kommunen hela sin bränsleupphandling på spel, som ju omfattar mycket stora volymer. För att få leverera bensin och diesel till kommunen, var man tvungen att också erbjuda E85 på dygnet-runtöppen-mack, tillgänglig för allmänheten. På så vis fick man sin första etanolmack, och var med att lägga grunden för att riksdagen längre fram skulle kunna lagstifta om att större mackar ska saluföra något förnybart bränsle. Den senaste tiden har etanol varit

Mattias Goldmann, Gröna Bilister, ser offentlig upphandling som miljöbilsboomens startmotor. Foto: Tove Zetterström

Offentliga Affärer 2 2008 | www.offentligaaffarer.se

ekonomi ifrågasatt i vissa medier. Men Gröna Bilister betonar att en del av kritiken är riktig, inte minst vad gäller de dåliga arbetsförhållandena på sockerrörsodlingar i Brasilien, varifrån huvuddelen av råvaran till svensk E85 kommer. – Det är förstås ännu mycket värre i en oljediktatur, men det är ingen ursäkt, säger Mattias Goldmann. Arbetsförhållandena måste snabbt bli bättre i etanolproduktionen, och offentlig upphandling bör kliva in och skynda på utvecklingen. Vi utmanar staten, landets kommuner och landsting och offentligägda kollektivtrafikbolag att begära fordonsbränslen med arbetsvillkor som minst uppfyller relevanta ILO- och FN-stadgar. Det blir svårast för bensinen och dieseln, men också en rejäl och viktig utmaning för etanolproducenterna. Göteborgs stad trafikkontoret ställer sedan i fjol långtgående sociala krav när man köper gatsten från bland annat Kina. Åtskilliga andra kommuner har anammat kraven och Swedwatch har granskat på plats att kraven faktiskt följs. Gröna Bilister bedömer att kraven är i stort sett direkt tillämpbara också på bränslen. – I Göteborgs beslut om sociala krav på leverantörerna av gatsten, står det att kraven också gäller för andra produktområden, och så har även andra kommuner beslutat. Det betyder egentligen att en rad kommuner redan idag begär fordonsbränslen framställda på ett rimligt sätt, även om det ännu inte uttryckts i ett upphandlingsunderlag. När Gröna Bilister nyligen frågade samtliga bensinbolag vilka sociala och miljömässiga krav de ställer när de köper in bränslen, var resultatet nedslående. Ett enda bolag, Statoil, ställde någon som helst form av krav, medan samtliga övriga bolag endast hade streck och nollor i sin genomgång. – Det är egentligen inte konstigt, säger Mattias Goldmann. ”Det ingen begär, får man inte heller. Om någon enskild fair trade-konsument begär det, händer inte heller särskilt mycket. Men när det blir volym bakom kraven, får vi en snabb omställning till det bättre. Varje dag offentlig sektor dröjer med att ställa dessa krav innebär ett onödigt lidande som jag tror att kommunledningar runt om i landet skulle ha svårt att försvara”. Gröna Bilister har granskat drygt hundra kommuner ur miljöbilsperspektiv och åtskilliga av kommunerna är granskade både två och tre gånger, allt med en metodik framtagen med stöd av Naturvårdsverket. Granskningarna visar svart på vitt det Mattias ständigt återkommer till; offentlig sektor kan göra mycket stor skillnad. Det handlar bara om att orka och våga. Anna Lindberg Kommunikationsansvarig Miljöstyrningsrådet

Spjutspetskriterier och teknikupphandling – nya hjälpmedel för Miljöstyrningsrådet för effektiv miljöanpassad upphandling I mer än ett decennium har teknikupphandlingar genomförts i Sverige. I teknikupphandlingar används marknadens aktörer för att stimulera fram nya produkter med bättre miljöprestanda. Metoden har visat sig vara mycket framgångsrik när det gäller att tillfredställa kundbehov särskilt inom energiområdet, gett goda miljöeffekter och samtidigt stimulerat näringslivsutveckling. I vissa fall har den nya teknik som framkommit inneburit energieffektivitetsvinster på mer än 50 % jämfört med den bästa befintliga tekniken på marknaden, vilket i sin tur har bidragit till att lägga grunden för nya industrigrenar och produktionstekniker. Offentlig upphandling uppgår idag till närmare 500 miljarder kronor per år, eller motsvarande ca 25 % av BNP. Det innebär att de offentliga organisationerna har stor makt att förändra och styra utvecklingen av miljöanpassade produkter genom att använda teknikdrivande kriterier i sina upphandlingar. Traditionellt innebär teknikupphandling att man köper en vara eller tjänst som inte finns på marknaden och som kräver utvecklingsarbete för att uppfylla en köpares mål och krav. Teknikupphandling har formen av en anbudsprocess som ska stimulera och skynda på utveckling och marknadsintroduktion av ny teknik. Resultatet av en teknikupphandling leder ofta till en omfattande marknadsintroduktion av de produkter som utvecklas. En teknikupphandling kan sålunda fungera som katalysator när stora volymer upphandlas. Det finns inte någon nationell aktör i Sverige som har övergripande ansvar för teknikupphandling. Frågan om teknikupphandling för att stimulera miljöteknik är aktuell inom EU, den nämns bl.a. som en av punkterna i EU-kommissionens miljöteknikhandlingsplan (Environmental Technology Action Plan, ETAP). Miljöstyrningsrådet har regeringens uppdrag att utarbeta miljöteknikdrivande kriterier för hållbar upphandling. Att metodmässigt knyta de inledande stegen i en teknikupphandling till Miljöstyrningsrådets arbete med upphandlingskriterier kan vara ett första steg mot ett sammanhållet svenskt program för miljödriven teknikupphandling.

Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier består av förslag till

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2008

miljökrav som kan användas vid upphandling av varor, tjänster och entreprenader. Kriterierna syftar till att göra det enklare för upphandlare att ställa miljökrav men också att upplysa leverantörer/anbudsgivare om vilka miljökrav som kan förekomma i upphandling. Miljöstyrningsrådet utvecklar nu spjutspetskriterier, d.v.s. miljöteknikdrivande kriterier som ska ligga i framkant vad gäller miljöinnovationer för att stimulera utveckling av frontprodukter. Dessa ska fungera som hjälp för upphandlande organisationer som vill ta ytterligare steg mot en hållbar utveckling. Med effektivare miljökrav i upphandling kan marknadens utbud av miljöanpassade produkter öka (se Fig. 1).

Detta är liktydigt med den bästa tillgängliga teknik/prestanda som finns kommersiellt på marknaden. Vissa initiala delar av teknikupphandlingsprocessen kan på kort sikt ingå inom ramen för ordinarie upphandlingsrutiner, där identifierade frontprodukter kan omfatta såväl existerande miljöteknik som sådan miljöteknik som finns i konceptform, men inte är kommersiellt tillgänglig. En fördel med detta arbetssätt är att upphandlare får större möjlighet att i sin löpande upphandlingsverksamhet vara pådrivande och stimulera fram ny miljöteknik. Med tanke på de stora volymer som upphandlas skulle detta vara en katalysator för innovativt miljöteknikarbete. Verifiering av innovationsteknik Environmental Technology Verification (ETV) är ett verifieringssystem för prestanda och funktion hos nya produkter/tekniker. Ett trovärdigt verifieringssystem bidrar till att öka förtroendet hos investerare och potentiella köpare för ny lovande miljöteknik, vilket därmed

Figur 1. Beskrivning av hur marknadens utbud av produkter med god miljöprestanda ökar om det ställs drivande miljökrav vid upphandling. Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier utarbetas på olika nivåer där så är möjligt: Nivå 1: Baskrav – omfattar produkter som uppfyller en basnivå av miljöprestanda. Nivå 2: Avancerade krav –omfattar produkter i bästa miljöprestandakvartil (25 %), ungefär på samma nivå som dagens miljömärkningskriterier. Nivå 3: Spjutspetskriterier –omfattar produkter i frontlinjen av befintlig miljöanpassning, dvs. som bygger på BAT (bästa tillgängliga teknik). Ett exempel på ett spjutspetskriterium är att i en fordonsupphandling hänvisa till att fordonen ska uppfylla miljöbilsdefinintionen som Vägverket tagit fram eller till att kyl/frysar ska hålla energiklass A++.

kan underlätta introduktionen av dessa inom såväl EU som i andra länder. EU-kommissionen förbereder ett lagförslag till ett ETVsystem under 2008 med en eventuell introduktion under 2011. Ett ETV-system har anknytning till miljöanpassad upphandling då det innebär ett objektivt, oberoende och standardiserat sätt att verifiera nya miljötekniker. Ett ”ETV-bevis” från olika leverantörer skulle kunna komma till användning som underlag i utvärdering/bedömning av inkomna anbud. Systemet skulle också kunna tänkas komma till användning som krav i en teknikupphandling om anbudsgivare måste använda ett ETV-underlag för att verifiera prestanda i ny offererad miljöteknik.

iDOC för kontroll av alla dokument på ditt företag Pappersförbrukningen bara ökar och ökar. Vet ditt företag hur mycket pengar det lägger ned på utskrifter, kopiering, dokumenthantering och förbrukningsvaror? Eller tillhör ni de 95 procent som saknar kontroll över sina utskrifter? Konica Minolta hjälper dig både att överblicka kostnaderna, ta kontroll över och sänka dem med 20-30 procent. – Våra klara strategier och tydliga rutiner enligt iDOC-modellens* fyra steg leder till ett positivt resultat för ditt företag eller organisation i form av sänkta kostnader, säger Göran Åslund, marknadschef på Konica Minolta.

Analys

– För att få en klar kostnadsbild kartlägger vi antalet utskriftsenheter, mängden utskrifter, fördelningen av svartvitt/färg, vem som ringer service, beställer förbrukningsvaror och administrerar det hela. Detta görs antingen via intervjuer eller programvara. Men vi nöjer oss inte med det. Med professionella verktyg går vi steget längre. Vi definierar och utvärderar informationen, förklarar Göran Åslund.

Hårdvara

Programvara

Koncept

På basis av utvärderingen skräddarsyr Konica Minolta en utskriftsmiljö för ditt företag/organisation, beroende på behov och ekonomi. En miljö där utskrifter och kopiering övervakas av speciell programvara för alla nätverksanvändare, där utskrifter kan avbrytas, omdirigeras eller begränsas och debitering sker efter kostnadsställe, projekt eller kundkod.

Optimering

– Optimering innebär inte alltid att vi byter ut alla små utskriftsenheter mot en stor maskin. Det kan även vara tvärtom! Vi förklarar när och varför en förbättring behöver göras. Med marknadens bredaste sortiment av lösningar och lång erfarenhet på området är det lätt för oss att hitta den optimala lösningen för just ditt

företag eller organisation, påpekar Göran Åslund.

Resultat

– Vårt resultat ger ditt företag resultatförbättringar i form av minskade kostnader för utskrifter och dokumenthantering, ökad effektivitet eller helt enkelt en klart bättre arbetssituation, säger han. Undersökningar visar att cirka 10 procent av ett företags IT-budget går åt till utskrifter och dokumenthantering. Det motsvarar 3 procent av företagets intäkter. Med våra lösningar kan de pengarna användas på bättre sätt. Är du intresserad att höra mer om Konica Minoltas iDoc koncept? Kontakta Göran Åslund på 08-627 75 00. *iDoc står för Intelligent Document Consulting, men det har du förstås redan listat ut.

Från: Vad kostar det? Till: Vad får vi för pengarna? Vi hjälper er med en målstyrning som ger fokus, helhetssyn och styrkraft.

Miljö & kvalitet

Konfiguration

Finansiering

Installation

Sveriges mest kompletta IT-leverantör Dustin har närmare 20 års samlad kunskap om statliga ramavtal. Vi erbjuder Sveriges bredaste utbud av IT-produkter och är idag den mest kompletta IT-leverantören till offentliga och kommunala förvaltningar.

www.ekan.com Experter på styrning i offentlig sektor

www.dustin.se 26

Offentliga Affärer 2 2008 | www.offentligaaffarer.se

Med SSF-intygad datorsäkerhet Datorstölderna förorsakar företag och offentlig förvaltning stora problem. Ekonomi, sekretess och återskapande av information skapar onödiga bekymmer. Därför har Uni Safe utvecklat stöldskydd med hög säkerhet och kvalitet som dessutom har en tilltalande design. Det Varbergsbaserade företaget Uni Safe AB har sedan 1997 samarbetat med försäkringsbolag, polis och användare för att utveckla stöldskydd till servrar, såväl stationära som bärbara datorer, tunna klienter, projektorer, platta datorskärmar och andra kontorsmaskiner. Många av produkterna har testats och godkänts av SSF Svenska Stöldskyddsföreningen. – Våra produkter säljs via de flesta datoråterförsäljare i Sverige. Vi samarbetar i dag även med bland annat HP, Samsung, Fujitsu Siemens, IBM, Philips samt andra större tillverkare, för att utveckla stöldskydd till deras produkter. I flera fall kan vi som underleverantör till dessa företag erbjuda våra säkerhetslösningar till deras kunder inom den offentliga sektorn via Vervas och Kommentus it-ramavtal. Naturligtvis anpassas våra stöldskydd även för övriga varumärken på marknaden, berättar Marie-Louise Janson, VD och ägare

till Uni Safe AB. Företaget startades 1984 och har i dag fyra medarbetare. Produkterna tillverkas av Habe Produktion AB i Varberg och Wabeno AB i Falkenberg. Därefter förpackas och lagras produkterna i Varberg innan de sänds till återförsäljare eller slutkund. – Vi föredrar att inte lägga ut produktion i lågkostnadsländer utan vill ha full kontroll i alla led, garanterat hög produktkvalitet och en hög servicegrad, säger Marie-Louise Janson.

Det mobila klassrummet

– Det mobila och stöldskyddade konferensrummet/klassrummet är ett helt nytt koncept med trådlösa resurser för en hel skolklass. Den gamla tidens datasal är ett stort slöseri med lokalresurser i skolorna och vår lösning är både säkrare och flexiblare, förklarar Marie-Louise Jansson.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2008

Systemet består av en datorvagn med klar elinstallation och plats för upp till ett 30-tal bärbara datorer med dockningsstationer som står stabilt på utdragbara vagnar. Lärardatorn är bekvämt placerad i lagom arbetshöjd, laserskrivaren är placerad i mittpartiet och den digitala projektorn är tillgänglig i en utdragbar vagn på vagnens sida. Det är enkelt för eleverna att lösgöra datorerna från dockningsstationerna vilket gör att de snabbt kan börja lektionen. På baksidan av vagnen öppnas luckorna enkelt så att teknikerna får god tillgång till datorerna för serviceåtgärder. Då vagnen inte används förvaras den i låst utrymme där den låses fast i väggen.

Brett sortiment av datorsäkerhetsprodukter – Våra högsäkerhetsboxar till servrar/ datorer har bjudit stort motstånd för tjuvarna och har lovordats av alla dem som fått behålla sin datorutrustning.

Sedan 2002 har vi även sålt cirka 10 000-15 000 stöldskydd för platta skärmar per år. Våra övriga säkerhetsprodukter inkluderar stöldskyddslösningar för projektorer med kätting och klass 2 lås eller säkerhetsboxar med takförankring. Stöldskyddet för bärbara datorer fungerar perfekt när man arbetar med datorn eller då locket är stängt. Gångjärnslåsningen täcker inte portar eller kontakter på datorn och fungerar även i de flesta dockningsstationer. För att göra förflyttning av datorn så enkel som möjligt, har vi utrustat Lap Top Hinge Safe med två lås, vilket innebär att låset som håller vinklarna vid datorn alltid förblir låst och det lås som sitter i kättingens eller vajerns slutända användes till att förankra skyddet i till exempel medföljande U-bult. Uni Safe har dessutom ett eget unikt låssystem, berättar Marie-Louise Jansson. Arne Öster

Kommer den statliga

e-fakturan att klara deadline?

Med mindre än tre månader kvar tills samtliga myndigheter måste börja använda e-fakturor är läget pressat. Stora tekniska brister, dåligt stöd från leverantörerna och för sena avrop gör att flera myndigheter kommer att missa målet. Införandet av e-fakturor i statsförvaltningen är ett enormt projekt som ska ge staten besparingar på fyra miljarder kronor de närmaste fem åren. Förra året beslutade den ansvarige ministern Mats Odell att snabba på införandet och satte en deadline till den 1 juli 2008. Då ska samtliga myndigheter hantera alla fakturor elektroniskt. Men med mindre än tre månader kvar är läget problematiskt. För att uppnå önskade effektiviseringsvinster är viktigt att införandet sker samordnat och utifrån myndigheternas behov. Följande beslut är tagna: • Ramavtal finns upphandlade för att få en god teknisk infrastruktur. • Obligatorium att införa elektronisk hantering av fakturor i staten senast den 1 juli 2008. • Svefaktura är statens standard för e-faktura. • ESV har fått uppdraget att leda och samordna arbetet.

E-fakturan får svidande kritik

Mycket av problemen med den statliga e-fakturan kan härledas till den tekniska lösning som valts, menar kritiker. Fakturastandarden Svefaktura bygger på en amerikansk standard som utanför Sverige bara används av danska staten. Den valdes trots att det redan finns en i näringslivet vitt utbredd standard från FN-organet UN/Cefact.

Tekniska problem

Att sedan också välja modellen med en så kallad fakturaväxel som ett slags universaltjänst – för att omvandla företagens e-fakturor till statens standard – och att bara upphandla två leverantörer var dåligt genomtänkt och ett säker väg till problem, hävdar kritikerna. Peter Norén på ESV försvarar teknikvalet. – Fakturaväxeln var ett klokt val som hjälper myndigheter som saknar den tekniska kompetensen. Det

finns många små myndigheter som har mindre resurser. – Det har funnits tekniska problem med att ansluta fakturaväxeln till befintliga system för elektronisk fakturahantering hos myndigheterna. De problemen är nu lösta, säger Peter Norén. – Svefakturastandarden var också ett bra val. Vi har testat den och den fungerar. 90 procent av de 100 största leverantörerna till staten har också sagt att de ska ta fram stöd för Svefaktura under året, förklarar han. ESV tvingades nyligen gå ut med en skarp uppmaning till myndigheterna att se över sina prioriteringar och underförstått trycka gasen i botten. Många myndigheter har

enligt Peter Norén också hörsammat kraven. – Läget ser helt annorlunda ut nu än vid årsskiftet, min uppfattning är att de flesta myndigheterna kommer att vara färdiga till den 1 juli. Det finns flera skäl till att vissa myndigheter startat sitt införande sent. En bidragande orsak är de initiala tekniska problemen, men också att många myndigheter under 2007 gjort en stor uppgradering av sina ekonomisystem, vilket varit nödvändigt före e-fakturainförandet. Arne Öster

Långt kvar till en gemensam journal trots ny lag Gemensamma elektroniska patientjournaler med direktåtkomst för olika vårdgivare över organisationsgränserna. Detta betraktas som avgörande för den nationella it-strategin för vård och omsorg. Tanken är att felbehandling ska bli lättare att undvika när journalen följer med patienten. Men hittills har de lagliga förutsättningarna saknats. Bland annat har skyddet av patienternas integritet varit vagt i dagens lagstiftning. Den nya patientdatalagen som träder i kraft den 1 juli 2008 ska ändra på detta. Som det ser ut i dag är dock få landsting och regioner förberedda för de möjligheter som öppnas i och med den nya lagen. Det visar en sammanställning gjord 2007 av Slit-gruppen, ett nätverk bestående

av landstingens it-strateger. En orsak till att sammanhållen journalföring dröjer är den stora spridningen av journalsystem i vården. I många landsting måste systemen länkas samman och tvingas att kommunicera. Andra landsting fasar ut sina gamla journalsystem och ersätter dem med ett enda nytt och enhetligt. Sammantaget är detta förändringar som tar tid, i många fall flera år. Något bättre förberedda är lands-

tingen och regionerna på de säkerhetskrav som ställsnär de väl går igång med gemensam it-baserad journalföring. Men till den 1 juli kommer de inte att hinna. Först i slutet av 2008 räknar Sveriges Kommuner och Landsting, SKL med att alla landsting ska ha den nödvändiga säkerhetslösning som ser till att bara behörig personal kan logga in i patientjournalen och som berättar ven det var och när detta skedde. Landstingen har hittills kommit olika långt i det arbetet, en del är redan klara medan det dröjer för andra. Men målet är att alla ska ha dessa tjänster innan slutet av året. De tjänster som krävs är: En datoriserad katalog över personal och vårdenheter, den så kallade HSA-katalogen, Hälso- och sjukvårdens adressregister. Ett slags kortbaserat inloggningssystem för personal. Dessa så kallade

tjänstecertifikat talar om vilka system som varje enskild anställd har rätt att komma in i. Att patientdatalagen också öppnar för patientinloggning i den egna journalen riskerar dock att få en rätt marginell effekt nationellt. Hittills är det bara landstingen i Uppsala län och Östergötland som har sådana system på gång även om det är i liten skala. Det är inte enkelt att införa detta i stor skala. Nya tekniska lösningar behövs som delvis inte finns i dag. De måste bli så bra att landstingen får ett ekonomiskt incitament att låta patienterna logga in, att de exempelvis sparar pengar på att patienterna själva sköter tidbokning och skriver i hälsodeklarationen via Internet. Arne Öster

Offentliga Affärer 2 2008 | www.offentligaaffarer.se

SupraPlus™ Gör ett smart val, skydda dina öron. • Oslagbar komfort och prestanda. • Välj ljud i ett eller två öron samt bullerdämpande mikrofon eller talrör. • Finns som trådlöst variant. • Använd till mobiltelefon, stationär telefon eller både och. Det enda som behöver bytas är en nedre sladd.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2008

Plantronics headset ﬁnner du hos återförsäljare i hela landet IsiCom AB - Svensk leverantör av Plantronics headset - www.isicom.se

juridik

Anna Ulfsdotter Forssell är advokat och delägare i Advokatfirman Delphi, Stockholm. Anna är ansvarig för Delphis grupp för Offentlig upphandling och Offentliga projekt. Inom gruppen bistår hon tillsammans med sina medarbetare såväl upphandlande myndigheter/enheter som leverantörer till den offentliga sektorn i alla upphandlingsrelaterade frågor. Gruppens verksamhet kring Offentliga projekt har utvecklats mycket under det senaste året och uppdragen från upphandlande myndigheter som vill investera i större projekt, exempelvis arenor och olika typer av friskvårdsanläggningar, ökar stadigt. Fokus för gruppens arbete liksom Delphis juridiska råd i allmänhet är att alltid finna den för klienten bästa lösningen.

Den viktigaste nyheten i den nya lagen om offentlig upphandling

Reglerna om ramavtal I denna artikel tänkte jag presentera den nyhet i lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (”Nya LOU”) som jag anser vara den viktigaste. Jag tänker på de nya reglerna om ramavtal för den klassiska sektorn. Jag kommer att presentera reglerna på ett så objektivt sätt som möjligt. Samtidigt lämnar jag mina, högst personliga, synpunkter på innebörden av dessa nyheter i sitt sammanhang.

De nya reglerna om ramavtal

Reglerna om ramavtal finns i 5 kap. Nya LOU. Reglerna är helt nya och saknar motsvarighet i den gamla upphandlingsrättsliga lagstiftningen för den klassiska sektorn. Trots detta har vi i Sverige en lång tradition av ramavtal, såväl ramavtal med en leverantör som s.k. parallella ramavtal (dvs. med flera leverantörer). Bestäm-

melserna om ramavtal är den enda delen av direktivets frivilliga delar som genomförs i svensk rätt från och med den 1 januari 2008. Övriga frivilliga delar bereds fortfarande på departementet. Det finns tre typer av ramavtal och generellt gäller för samtliga typer av ramavtal följande. • Ett ramavtal får inte löpa under längre tid än fyra år om det inte finns särskilda skäl (5 kap. 3 § Nya LOU)1 • Ett ramavtal kan avse varor, vilket är av intresse här, men också byggentreprenader och tjänster (5 1) Exempel på särskilda skäl för längre löptid än fyra år är: stora investeringar som skall betala sig under avtalstiden, produktutveckling krävs eller att det ställs särskilda krav på kontinuitet i tjänsternas tillhandahållande (t.ex. vid äldrevård).

kap. 1 § Nya LOU). • Ett ramavtal kan upphandlas med hjälp av alla olika upphandlingsformer, såväl över tröskelvärdet som under. • En tilldelning av ett ramavtal kan bli föremål för ansökan om överprövning och skadestånd enligt reglerna i 16 kap. Nya LOU. • Vid tilldelning av själva ramavtalet skall Nya LOU:s regler i övrigt gälla, vilket givetvis också inkluderar tillämpningen av den viktigaste bestämmelsen i lagen, nämligen den om principer för offentlig upphandling i 1 kap. 9 § Nya LOU.

andra, tredje plats m.m.) 3. Ramavtal med flera leverantörer utan alla villkor fastställda (förnyad konkurrensutsättning skall ge genom att leverantörerna får lämna in nya anbud)

De tre typer av ramavtal som finns är: 1. Ramavtal med en leverantör 2. Ramavtal med flera leverantörer med alla villkor fastställda (leverantörerna rangordnade på första,

Ramavtal med en leverantör

Om ramavtal tecknas med fler än en leverantör måste dessa minst vara tre till antalet, förutsatt att det finns ett tillräckligt antal leverantörer som uppfyller urvalskriterierna och ett tillräckligt antal godtagbara anbud som uppfyller de tilldelningskriterier som angetts i förfrågningsunderlaget till ramavtalet (5 kap. 5 § Nya LOU). En upphandlande myndighet som har ramavtal med en leverantör får vid tilldelning av kontrakt skriftligen samråda med leverantören och vid

Offentliga Affärer 2 2008 | www.offentligaaffarer.se

behov uppmana denne att komplettera sitt anbud. Med komplettering avses här preciseringar såsom pris enligt prisjusteringsklausul eller närmare uppgift om vad en tjänst skall avse och hur och när den skall utföras. Leverantören får inte genom kompletteringen ersätta en tidigare uppgift med en ny utan bara konkretisera en redan ingiven uppgift.

Ramavtal med flera leverantörer där alla villkor är fastställda

Upphandlande myndigheter som har avtal med flera, (minst tre, se ovan), och där alla villkor är fastställda skall vid tilldelning av kontrakt tillämpa villkoren i avtalet. Kontrakt skall tilldelas den leverantör som har lämnat det bästa anbudet på grundval av de villkor som angetts i ramavtalet. Ramavtalet måste innehålla villkor i form av en rangordning eller annan fördelningsnyckel som säkrar att tilldelningen sker på ett objektivt sätt. Detta betyder i korthet att den upphandlande myndigheten skall tillämpa en fast rangordning på så vis att tilldelning av kontrakt skall ske till den leverantör som har placerats på första plats och bara om inte denne kan skall turen gå vidare till den som placerats på andra plats osv. Upphandlingen kan givetvis delas upp geografiskt eller per produkt, men för varje avrop skall rangordningen följas. När en vara eller tjänst skall väljas kan avsteg göras från rangordningen om hänsyn skall tas till en patients eller vård- eller omsorgstagares behov. För att så skall kunna ske måste detta framgå av förfrågningsunderlaget och dessutom följa av ramavtalet.

Ramavtal med flera leverantörer där förnyad konkurrensutsättning skall ske

När en upphandlande myndighet har ramavtal med flera och där tilldelning av kontrakt skall ske genom en förnyad konkurrensutsättning skall leverantörerna inbjudas att på nytt lämna anbud. Detta kallas ”mini competition” på engelska eller ”mini udbud” på danska och är som ett nytt anbudsförfarande bland de leverantörer som antagits för ramavtalet. Dessa nya anbud skall lämnas in senast en viss tidpunkt och utvärdering och tilldelningsbeslut skall ske precis som i en vanlig upphandling. Det finns inget som hindrar att den upphandlande myndigheten har olika utvärderingskriterier vid de olika tilldelningarna. Den upphandlande myndigheten kan mycket väl tilldela själva ramavtalet till den som har lämnat det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet utifrån (kvalitet (noggrant specificerat förstås) 75 % och pris 25 %) och sedan välja att tilldela kontrakt efter den förnyade konkurrensutsättningen till den som har lämnat anbudet med lägst pris. För att så skall kunna ske krävs dock att detta framgår av förfrågningsunderlaget till själva ramavtalet.

Ramavtal och överprövning

När en upphandlande myndighet tilldelar ramavtal (oavsett det är med en eller med flera leverantörer) skall upplysningar om tilldelningsbeslut skickas som vanligt och den s.k. tiodagarsfristen löper också som vanligt. En missnöjd leverantör kan ansöka om överprövning vid länsrätten. När ramavtalet är tilldelat och den upphandlande myndigheten skall tilldela kontrakt skiljer sig reglerna åt. Ramavtal med en leverantör kräver inga upplysningar om tilldelningsbeslut (det finns ju bara en leverantör att skicka upplysningen till och det är den som har tilldelats kontraktet). När tilldelning av kontrakt sker kan inte heller någon överprövning ske. Ramavtal med flera leverantörer där alla villkor är fastställda kräver inte heller någon upplysning om tilldelningsbeslut (den upphandlande myndigheten följer bara rangordningen och tilldelar kontrakt till den som har placerats på en första plats). Inte heller om avsteg görs med hänvisning till patients behov (med stöd i ramavtalet, se ovan) behöver upplysning om tilldelningsbeslut lämnas. Jag frågar mig dock i hur stor utsträckning denna undantagsmöjlighet kan användas? Det finns en risk att en placering på första plats inte alls leder till så många tilldelningar av kontrakt som kan förväntas. Inte heller här uppkommer någon överprövningssituation (så länge den upphandlande myndigheten håller sig till villkoren i ramavtalet). Däremot är situationen en annan då tilldelning av kontrakt sker efter en förnyad konkurrensutsättning. Leverantörerna har lämnat nya anbud och har ett intresse av att få veta hur anbudstävlan har gått. Den upphandlande myndigheten måste skicka upplysningar om tilldelningsbeslut och avvakta den s.k. tiodagarsfristen innan kontraktet kan tecknas. Under tiodagarsfristen kan någon av de andra leverantörerna vilka lämnade anbud i anbudstävlan ansöka om överprövning i länsrätten. Det finns alltså en risk för att en tilldelning av kontrakt efter en förnyad konkurrensutsättning kan dra ut väsentligt på tiden varför den upphandlande myndigheten bör välja ut kontrakt som lämpar sig för förnyad konkurrensutsättning med stor omsorg. De kontrakt som enligt min mening lämpar sig för förnyad konkurrensutsättning är sådana som 1) omfattar stora värden (så att den administrativa kostnaden inte överstiger värdet på själva avropet) och 2) inte måste göras under tidspress. Anna Ulfsdotter Forssell Advokat och delägare Advokatfirman Delphi, Stockholm

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2008

Sommarmöten på Yasuragi Visste du att Yasuragi är minst lika härligt på sommaren som på vintern? Yasuragi Hasseludden erbjuder dig och dina kollegor en fridfull och stimulerande miljö mitt i den vackra skärgården. Båten från Strömkajen tar er hit på 25 minuter. Arbeta på våra stora altaner med utsikt över fjärden, eller i Rundillen, vår mötesplats mitt i den vackra naturen. Här samsas japansk frid och effektivitet – såväl inomhus som ute finner ni platser som inbjuder till samtal och reflektion. Vi hjälper er att skapa det optimala mötet i en inspirerande miljö där ni vinner energi till att fatta viktiga beslut. Oavsett om ni är tre eller 300 är ni självklart välkomna att övernatta.

För information och bokning telefon 08-747 63 00 eller gå in på www.yasuragi.se

fordon Think City, den nya tvåsitsiga elbilen från Norge. 2000 bilar är redan beställda i förväg. 18 mil kommer man på en laddning.

Plastbilar som går på batterier är ingen dålig Norge-historia Think Global lanserar bilen som ska få oss på bättre tankar. Under april rullar de första elbilarna ut från fabriken i Eidskog utanför Oslo. Då är serietillverkningen igång och tanken är att så småningom tillverka 10 000 plastbilar om året. Men redan nu är intresset megastort för den lilla bilen, och två tusen exemplar är beställda i förväg.

– Efterfrågan beror mycket på den klimatdebatt som har varit, gissar Ingvil Ladehaug, presschef hos producenten Think Global i Norge. Företaget som tidigare ägdes av Ford har funnits ända sedan 1992, men har kantats av stora ekonomiska problem. Intresset för elbilar har nämligen varit ljumt hos allmänheten, och när Ford övergav Think Global i början av 2000-talet höll det

på att riktigt gå i stöpet. Och det var först 2006 som miljöengagemanget nådde investerarna på allvar. – Men det här är också en helt annorlunda bil än den vi tillverkade förut, försäkrar Ingvil Ladehaug. Både designen och tekniken har utvecklats sedan det först begav sig. Men framförallt har batterierna en helt annan uthållighet numera. Den nytillverkade elbilen Think City har en räckvidd av 180 kilometer,

vilket är dubbelt så mycket som man lyckats få till det tidigare. – Vi tar också fullt ansvar för batterierna som har en livslängd på mellan sju och tio år, förklarar presschefen. Ett batteri kostar omkring 80000 norska kronor, men Think Global har valt att inte lägga den kostnaden på bilen. Istället hyr kunden batteriet, och får det utbytt av företaget när det har tjänat ut.

– Själva bilen kostar ungefär 200 000 norska kronor i handeln, säger Ingvil Ladehaug. Idag är också elbilen global i flera bemärkelser. De återvinningsbara plastdelarna tillverkas i Turkiet och monteras på en stålställning från Thailand – i Norge. Och när Think Global söker folk till företaget, gör de det mer än gärna i sitt grannland. Redan nu är en tredjedel av de 50 anställda ingenjörerna från Sverige.

Offentliga Affärer 2 2008 | www.offentligaaffarer.se

fordon

Think OX är en femsitsig modell som är tänkt att lanseras längre fram.

– Vi söker hela tiden efter fler folk. Just nu är vi i behov av ett 20-tal personer, både inköpare, designers och ingenjörer. I framtidsplanerna finns också en utökad tillverkning i fler länder. Först på tur står Nordamerika under nästa år – året därpå Asien. Tids nog hoppas Think Global även kunna lansera Think Ox, som är en femsitsig modell med ännu lite längre räckvidd. Allt hänger på om marknaden är tillräckligt mogen, och om det finns investerare som vågar satsa – en gång till.

– Elbilen som kommer nu är tvåsitsig med möjligheten att bygga ut med barnsäte därbak. Om man offrar bagageutrymmet får det plats två vuxna och två barn i den, förklarar Ingvil Ladehaug. Kunderna då? Vilka tänker företaget ska susa omkring i den lilla globala bilen? – Stadsbor i första hand. Men bilen är också perfekt som en andrabil i familjen, är presschefens snabba svar. Lotta Engelbrektson

FÖRSVARSHÖGSKOLAN Institutionen för Ledarskap och Management INFORMATION OM UGL 2008 Försvarshögskolans kurs “Utveckling av Grupp och Ledare” UGL, finns nu i en ny version, UGL 2008. Kursen är en grundläggande ledarskapsutbildning som fokuserar på gruppens dynamik och ledarskapets anpassning till denna. UGL är upphovsrättsligt skyddad och varumärkes-registrerad. Försvarshögskolan ansvarar för UGL utveckling och kvalitetssäkring och utbildar och certifierar handledare för UGL. Under år 2008 kommer befintliga handledare att vidareutbildas och omcertifieras till UGL 2008. UGL-kursen skall ledas av dessa särskilt utbildade och behöriga handledare. Den skall genomföras under fem sammanhängande dagar och med de riktlinjer, fastställda mål och bestämmelser som finns för kursen. FHS uppmanar därför köpare och brukare av UGL att kontrollera båda handledares behörighet i Försvarshögskolans handledarregister eller kontakta Försvarshögskolan för vidare information, vilket görs hos Försvarshögskolan i Karlstad, tfn 054-10 40 32. För mer information om UGL 2008, Fördjupad UGL, handledarutbildning UGL och handledarinformation gå in på www.fhs.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2008

utbildning

Skärpta krav för gymnasiestudier Gymnasieutredningen har nyligen föreslagit att gymnasiets individuella program, IV, skall läggas ned. Regeringen och skolminister Jan Björklund stöder förslaget och vill istället lägga resurserna på större insatser tidigt i grundskolan.

godkända i basämnena matematik, svenska och engelska.

Krav på fler godkända betyg

Idag räcker det med att ha godkänt i kärnämnena svenska, engelska och matematik för att få komma in på gymnasiet. Utredaren Anita Ferm vill att eleverna, utöver kärnämnena, också skall ha godkända betyg i nio andra ämnen. För dem som vill gå på ett yrkesprogram tycker hon att behörighetskravet skall vara godkända betyg i åtta ämnen.

Var fjärde elev invandrare

Enligt gymnasieutredningen är var fjärde elev på det individuella programmet invandrare, som går introduktionsprogrammet för invandrare. Utredningen förslår att detta skall finnas kvar för att eleverna för att senare kunna gå över till andra gymnasieprogram när kunskaperna är tillräckliga. Skolministern anser att invandrareleverna inte skall behöva gå tillsammans med elever som är skoltrötta. – Elever som kommer från andra delar av världen i tonåren, sätter vi ihop med de mest skoltrötta eleverna

– Gymnasiets individuella program har varit det svenska skolväsendets mest misslyckade insats. Man lägger ner miljarder kronor varje år i Sverige på att försöka lära 16-17-åringar att läsa och skriva när vi borde göra de insatserna redan i grundskolan, säger skolminister Jan Björklund till Ekot.

Tionde grundskoleår

Kraven för att komma in på gymnasiet vill gymnasieutredningen skärpa. Elever som går i nian idag och inte klarar av kunskapskraven för att komma in på gymnasiet föreslås istället att gå ytterligare ett år i grundskolan. Det individuella programmet, IV, på gymnasiet, dit

i Sverige, även om de är motiverade att läsa. Det är en konstig behandling av dem. Vi inrättar ett särskilt språkintroduktionsprogram för invandrade elever, så att de så snabbt som möjligt ska lära sig så mycket svenska att de kan gå över i ordinarie gymnasieutbildning, säger Jan Björklund.

Lärarfacken positiva

Gymnasieutredningen vill att de nya reglerna skall införas redan hösten 2011. Lärarfacken är positiva till förslaget bara det satsas tillräckligt med pengar på förstärkning av undervisningen i grundskolan. Det kravet har också socialdemokraterna, som kritiserar regeringens planer. Frågan är vad som händer när Individuella programmet tas bort tas bort. Hur många är det som kan tänka sig att stanna ett extra frivilligt år i grundskolan? Enligt gymnasieutredningens förslag skall obehöriga elever som behöver mer stöd, erbjudas mer individuella alternativ. Tina Lundberg

dessa elever idag med ofullständiga betyg hittills hänvisats, vill gymnasieutredningen lägga ned. – Vill man gå vidare på gymnasiets utbildningar måste man kompletteringsläsa. Det blir ett frivilligt tillägg till grundskolan om man vill gå vidare till gymnasiet efteråt, säger Jan Björklund. IV, Individuella programmet, där främst elever går som inte har fått godkända betyg i svenska, engelska och matematik, är idag det största programmet i årskurs ett på gymnasiet. Men det är bara 20 procent av eleverna som fullföljer sin gymnasieutbildning. Enligt Björklund kostar det för mycket att ha ett särskilt program för elever som inte är

Offentliga Affärer 2 2008 | www.offentligaaffarer.se

insändare

30 000 människor i Sverige lever på att hjälpa hemlösa Hur kan det komma sig att Sveriges medborgare så förbehållslöst köper det som landets frivilligorganisationer och socialtjänsten påstår att människor behöver? Frågan känns angelägen av den anledningen att dessa organisationer uteslutande uppehåller sig vid de olika diagnoser och symtom individen uppvisar. Att människor saknar ett tryggt hem att gå till förvandlas i de hjälpandes ögon till en åkomma. En åkomma som bara förvärras för varje dag den drabbade tvingas gå med på de hjälpandes villkor. Tror verkligen Sveriges skattebetalande medborgare att hemlösa individer har särskilda grundläggande behov? Skiljer sig deras behov sig från en människa med ett hem att gå till? Vid de föreläsningar jag håller brukar jag ställa en fråga till åhörarna: ”Om ni blir tvungna att välja bort jobbet eller bostaden, vilket skulle ni välja” På denna fråga har ingen ännu valt bort bostaden vilket jag tar som en bekräftelse på OffentlUpp_OA_185x132

hur viktig den anses vara för vår existens. Har människor som förvägras ett hem inte samma grundbehov? Sveriges medborgare borde känna en djup oro kring det faktum en hemlös missbrukas så systematiskt av de som säger sig vilja hjälpa. Så som det ser ut i dag utgör den hemlöse en stor inkomstkälla för ett stort antal organisationsmänniskor. Något som bara kan fortgå så länge definitionen hemlös kvarstår. Det finns idag ca 900 organisationer i Sverige med inriktning på hemlöshet, dessa sammanslutningar avlönar ca 30 000 människor, lägg därtill alla volontärer de sysselsätter som hjälp åt våra ca 18 000 hemlösa. Så i praktiken blir hjälpen avsedd för våra hemlösa istället en hjälp att sysselsätta redan etablerade människor.

08-04-09

Rolf Nilsson Ordförande Föreningen Stockholms hemlösa 15.56

Sida 1

Boken för dig som arbetar med offentlig upphandling – med både EG-direktiv och svenska regler! I denna regelsamling finns alla väsentliga regler om offentlig upphandling lättillgängligt samlade. I boken hittar du bl.a. • Lag (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) • Lag (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUFS) • Prop. 2006/07:128 Ny lagstiftning om offentlig upphandling m.m. • Direktiv 2004/18/EG om offentlig upphandling (klassiska direktivet) • Direktiv 2004/17/EG om upphandling inom försörjningssektorn (försörjningsdirektivet)

Pris 450 kr (exkl. moms och porto)

Utkommer i maj!

Beställning Telefon: 08-506 112 60 • E-post: order@farsrsforlag.se • www.farsrsforlag.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2008

vård

ISO-certifiering för Carema Äldreomsorg Rönnbackens äldreboende- och Carema Omsorgs övergripande ledningsoch stödfunktioner har nu ISO-certifierats. – Det är en viktig milstolpe i Caremas utveckling att vi nu har ISO-certifierat en av våra verksamheter inom äldreomsorgen. Vi har dessutom fått ISO-certifikat för samtliga övergripande stöd- och ledningsfunktioner inom Carema Omsorg, säger Bengt Marcusson, affärsområdeschef Carema Omsorg. – Vi är övertygade om att detta är en mycket viktig kvalitetsmarkör för våra uppdragsgivare i kommunerna. Vi har nu arbetat igenom alla de funktioner som har betydelse för vårt sätt att bedriva omsorg oavsett om det handlar om äldreomsorg, omsorger om personer med funktionsnedsättningar eller inom vår sektor för psykiatri/missbruk, säger Bengt Marcusson. ISO-certifieringen avser all styrning och stöd till samtliga driftverksamheter, t ex interna revisioner, avtal med leverantörer HR, ekonomi & finans, infrastruktur, utveckling och avveckling. SFK Certifiering AB, som har upprättat och godkänt certifieringen, omnämner särskilt Carema Omsorgs modell för kvalitetsledning – Qualimax – samt att detta har implementerats genom ett omfattande utbildnings- och introduktionsprogram inom hela företaget med all personal. Vidare noterar certifieringsföretaget att Carema Äldreomsorg arbetar efter ett koncept som kallas Den Goda Dagen och att

detta styr hur driftverksamheten ska hanteras.

Från certifieringsföretagets protokoll Om Rönnbacken sägs bland annat: ”Den interna avvikelsehanteringen fungerar fortlöpande väl. Aktuella ärenden tas upp på varje kvalitetsråd samt vid behov även på personalmöte. Verksamheten har efterfrågat möjlighet för fler att kunna skriva avvikelser direkt i systemet, vilket möjliggörs. Vidare sägs att ”placeringsavtal, dagliga rutiner, medicinhantering är funnet i mycket god ordning”. Sammanfattningsvis sägs att ”Det råder en god ordning och reda och engagemanget är mycket gott”. Om Carema Omsorgs Ledningsoch stödfunktion sägs ”att företaget har ett väl utvecklat system för uppföljning av nyckeltal för mätning av kundnöjdhet, klagomål, förbättringslogg, sjukfrånvaro och medarbetarenkäter”. ” Företaget har på ett bra sätt genomfört ledningens genomgång innehållande faktaunderlag, analys och vilka åtgärder man beslutat att vidta av bl a full-kollmöten, interna revisioner, kundsynpunkter och förbättringsverksamheten”.” Företaget har bra system för egenkontroller av samtliga driftenheter, har ett väl uppbyggt system för bedömning och uppföljning av leverantörer”.

Bengt Marcusson, affärsområdeschef Carema Omsorg

KOMPETENS. JÄMSTÄLLDHET. MÅNGFALD. Vi går bara efter kompetens. Det förutsätter vi att du också gör. Några av våra kunder är Försäkringskassan, Huddinge Kommun, Försvarsmakten och Finansinspektionen. Läs mer om oss på www.poolia.se Rekrytering och uthyrning av kvalificerade tjänstemän. Poolia är ett auktoriserat bemanningsföretag.

Offentliga Affärer 2 2008 | www.offentligaaffarer.se

vård

Vård och omsorg – en framtidsbransch tesektorn håller på att förändras. I den sektorn är vård och omsorg det största området där såväl produkter som sysselsättning har goda förutsättningar att växa, sa Nuteks generaldirektör Sune Halvarsson inledningsvis. Uppdraget är Nuteks första från Socialdepartementet. Men Sune Halvarsson tror att Nuteks erfarenheter om näringslivsutveckling, företagande och entreprenörskap kan ge en god grund till att utforma handlingsprogrammet.

Hur kan vi få mer vård för pengarna? Kan organisatoriska innovationer skapa en ny våg av utveckling i vård och omsorg? Vård- och omsorgsbranschen står inför en rad utmaningar i form av internationell konkurrens, demografiska förändringar och finansieringsproblem. Kan organisatoriska innovationer skapa en ny våg av utveckling i vård och omsorg? En ny rapport från Nutek, ”Mer vård för pengarna – genom organisatoriska innovationer”, visar att vården av prostatacancer och multisjuka skulle kunna effektiviseras med 20 procent. I fallet prostatacancer skulle organisatoriska innovationer göra det möjligt att sänka tiden från undersökning och diagnos till en till tre dagar jämfört med upp till ett år i dag. Regeringen har gett Nutek i uppdrag att under år 2008 och 2009 skapa ett handlingsprogram för entreprenörskap inom hälso- och sjukvård samt omsorg. Syftet är att förenkla arbetet för kommuner och landsting i offentliga upphandlingar, så väl som för företagen som leverantörer. Programmet som omfattar 30 miljoner kronor skall fokusera på rådgivning och utbildning för potentiella företagare.

Grunden för handlingsprogram Det var ett hundratal aktörer som

Aktiviteter regeringen har genomfört

”Genom studier ser vi att tjänstesektorn håller på att förändras. I den sektorn är vård och omsorg det största området där såväl produkter som sysselsättning har goda förutsättningar att växa.” Sune Halvarsson Generaldirektör, Nutek

följde Nuteks inbjudan den 2 april i Göteborg. Idéer och åsikter lade grunden till det långsiktiga hand-

Allt du behöver!

lingsprogram som Nutek har fått i uppdrag att ta fram. – Genom studier ser vi att tjäns-

Statssekreterare Karin Johansson inledde med att berätta om den ena biten efter den andra. Hon beskrev de aktiviteter som regeringen har genomfört och är på väg att genomföra sedan valet. Hon nämnde bland annat betänkandet om lagen om valfrihet, LOV, utredningen om fri etablering inom primärvården, utökat ansvar för företagshälsovården och stimulerande åtgärder för bra ledarskap inom vården. – Nutek har fått två uppdrag av oss, sa Karin Johansson. För det första att ta fram verktyg och vägledning kring upphandling, fastställa en handlingsplan för ökat entreprenörskap inom vård och omsorg samt kunskapsutbyte. En slutrapport för uppdraget skall ligga på Socialdepartementens bord den sista oktober i år. Det andra uppdraget är att driva ett program för ökat entreprenörskap inom vård och omsorg genom rådgivning och utbildning. Tina Lundberg Källa: Nutek

dosering!

Automatisk kem

Allt du behöver för professionell städning hittar du hos oss. Ergonomiska städredskap, effektiva rengöringsmedel och städmaskiner för alla typer av uppgifter. Kontakta oss på 08 555 944 00 så berättar vi mer!

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2008

miljö

Miljö- och rättvisemärkta varor för 500 miljarder kronor om året Den offentliga upphandlingen i Sverige kan förändra världen. Fakta: Enligt LOU, lagen om offentlig upphandling är det tillåtet att ta hänsyn till miljö och etik. Det finns en EG-dom som kan tolkas som att kommunerna får ställa krav på rättvisemärkt. En annan EG-dom uppfattas som att kommtunerna också är skyldiga att kontrollera att kraven efterlevs. Först ut i landet med etiska krav vid offentliga upphandlingar var Mariestad och Örebro. Skåneregionen, Stockholm läns landsting och Västra Götalandsregionen har infört etisk upphandling inom fem områden, instrument och rostfria sjukvårdsartiklar, operations- och engångsartiklar, handskar, sprutor och kanyler, förbandsartiklar och textilier. I mars mottog Västra Götalandsregionen Miljöstyrningsrådets pris för ”Utmärkt Grön Upphandlare 2008”. Källa: Göteborgsposten och Sveriges Kommuner och Landsting

Nästan alla kommuner, landsting och regioner i landet har miljö- och rättvisefrågor uppe till diskussion när en upphandling ska ske. Det är ett engagemang som påverkar vår omvärld, försäkrar Peter Wenster, miljöexpert på Sveriges kommuner och landsting. – Marknaden styr. Och om alla vill ha miljöanpassade varor, plockar producenterna fram vad vi kräver, säger han nöjt. Det heller ingen liten pott pengar som den offentliga upphandlingen har att vifta med. 500 miljarder kronor, motsvarar nästan 25 procent av Sveriges bruttonationalprodukt. – Köper vi rätt grejer för dem, så flyttar vi fram positionerna. Det kommer att smitta av sig på det privata näringslivet, säger Peter Wenster övertygat. Men det har funnits en osäkerhet ute i kommunerna om vad som är tillåtet eller inte. Vilka krav får man ställa på leverantörerna och hur mycket får det egentligen kosta? Rädslan har varit stor över att göra

fel, och därmed orsaka långdragna tvister i länsrätterna. – Det gjordes också en del misstag i början, som var baserade på god vilja men där inte kraven var verifierade på ett särskilt bra sätt, säger Peter Wenster. Pionjärerna på området gjorde också en del dyrare upphandlingar än vad de gjort tidigare - vilket inte alltid sågs med blida ögon. Men de höga priserna har varit barnsjukdomar som nu är på väg att gå över, enligt Peter Wenster. – Det blev självklart dyrare när det fanns få miljövänliga produkter på marknaden att välja mellan. Men som alla andra processer är det här en förändring som tar tid att genomföra, förklarar han.

Och som allt annat nytt, kräver miljöanpassad upphandling att man faktiskt lär sig hur det går till, förklarar Peter Wenster. Att kraven som ställs är synliga och relevanta, och att de även följs upp ordentligt efteråt. – För om de inte efterlevs, så vaknar de andra leverantörerna till liv och blir förbannade fortsätter han.

Miljöstyrningsrådet formulerar kriterier för miljökrav Till upphandlarnas hjälp finns Miljöstyrningsrådet som tar fram kriterier för miljökrav vid upphandlingar. Men under de senaste åren har även frågan om etiskt korrekta affärer kommit upp på agendan. Ambitionen är att de varor som upphandlas även ska vara producerade under rättvisa arbetsvillkor. Här har osäkerheten i många fall varit ännu större ute i kommuner och landsting - särskilt som EU inledningsvis ställde sig skeptiskt. Motivering var att de etiska kraven kunde leda till smygprotektionism. Men idag har opinionen svängt och det finns inte längre några

hinder för att ställa rättvisekrav vid en offentlig upphandling. Och flera svenska kommuner och landsting har haft etiska hänsyn på sin kravlista sedan flera år tillbaka. – Ett exempel är Skåneregionen, Stockholms landsting och Västra Götalandsregionen som utgår från FN organet ILO:s grundläggande konventioner om rimliga arbetsvillkor, berättar Peter Wenster. De åtta kärnkonventionerna ska garantera att varorna inte har producerats genom tvångsarbete, straffarbete eller diskriminering. Även rätten till att organisera sig fackligt finns med som en viktigt punkt. Peter Wenster är dock medveten om att den etiska upphandlingen riskerar bli en kostnadskrävande process för de mindre kommunerna. Åtminstone till en början. – Det är klart att det kan vara komplicerat att kolla upp, om leverantören i Pakistan, till exempel uppfyller alla de krav som ställts upp, medger han. Men det kommer att lösa sig med tiden. Lotta Engelbrektson

Offentliga Affärer 2 2008 | www.offentligaaffarer.se

miljö

Klimatberedningens förslag ett steg i rätt riktning Klimatberedningen föreslår att Sverige till år 2020 skall minska de svenska växthusgasutsläppen med bara 35 procent jämfört med 1990.

Naturskyddsföreningen välkomnar många av de konkreta förslag klimatberedningen enats kring – högre skatt på bensin och diesel, ändrad beskattning av förmånsbilar, ändrade regler för reseavdrag och fria kollektivtrafikkort, storsatsning på järnvägen.

– Förslaget försämrar den ekonomiska utvecklingen i Sverige. Med en så låg minskningstakt drivs de långsiktiga kostnaderna för klimatomställningen upp vilket hotar välfärden för våra barn och barnbarn, kommenterar Svante Axelsson, generalsekreterare i Naturskyddsföreningen. Klimatberedningens förslag är dock ett steg i rätt riktning, menar Naturskyddsföreningen. Förslaget skall utgöra underlaget för den klimatproposition som regeringen skall presentera i höst. – Det regeringen glömmer är att vi till syvende och sist måste minska utsläppen med 90 procent till 2050. Så även om det finns billiga åtgärder i till exempel Kina att köpa nu, så blir det inte billigare för Sverige på lång sikt eftersom vi ändå måste göra vår egen hemläxa. Ett mål som inte tydligare tar sikte på det långsiktiga målet till 2050 på uppåt 90 procent kan drabba svensk välfärd och industri efter 2020 eftersom vi därefter kan tvingas ta till mycket dramatiska åtgärder. Därmed drivs de långsiktiga kostnaderna upp helt i onödan, menar Svante Axelsson. Han menar dessutom att beredningen inte ser realistiskt på de krav

EU kommer att ställa på Sverige. EU har satt ett mål på 20 procent, men EU:s regeringschefer har samtidigt beslutat att det målet skall höjas till 30 procent om de internationella klimatförhandlingarna når resultat. – Allt tyder på att EU ökar på sitt mål till 30 procent och då kommer Sverige sannolikt att få ett högre krav än de 30 procent som beredningen nu föreslår, eftersom Sverige är ett av de länder som har potential att minska utsläppen mer än genomsnittet, säger Svante Axelsson. Naturskyddsföreningen välkomnar många av de konkreta förslag klimatberedningen enats kring – högre skatt på bensin och diesel, ändrad beskattning av förmånsbilar, ändrade regler för reseavdrag och fria kollektivtrafikkort, storsatsning på järnvägen. – Det saknas dock kraftfulla styrmedel som påverkar nybilsförsäljning i mycket mer bränslesnål riktning. Med bilar som drar hälften så mycket bli milkostnaden rimlig även vid en dubblering av bränslepriset, menar Svante Axelsson. Tina Lundberg Källa: Naturskyddsföreningen

Hinner du inte läsa detta borde du nog läsa detta. Förmodligen är du en av Sveriges många tusenkonstnärer. Under en arbetsdag rycker du in här och hjälper till där med allt mellan himmel och jord. Det är väldigt fint gjort. Men hinner du med det du egentligen ska göra? Det som du är så duktig på. Vi på Posten kan avlasta dig. Vi tar hand om företagets brev och paket, hämtar och lämnar, frankerar och sköter svarspost. Vi hjälper dig att hitta rätt målgrupper och distribuera information snabbt och effektivt. Och vi fixar även större utskick av fakturor och meddel anden. Såväl digitalt som analogt. Fundera på detta. Vi lovar att det sparar dig tid, pengar och många fjärilar i magen. Ring din kontaktperson på Posten eller vår kundtjänst 020-23 22 20. Ha en fin dag.

Låt

POME084_185x132.indd 1

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2008

göra jobbet.

08-04-02 14.30.23

ledarskap

Coaching och mental träning ger ett bättre resultat Michael Södermalm är en av landets främsta och mest meriterade mentala coach och utbildare inom mental träning, coaching och ledarskap. Michael visar i den här artikeln på alla de möjligheter som coaching har och hur det kan hjälpa dig att utveckla och förändra ditt liv på ett friskt och positivt sätt. Ökade kunskaper om vad coaching är och vad det kan användas till kan ha en genomgripande effekt både på ditt arbetsliv såväl som privatlivet. Populariseringen av begreppet coaching har inneburit att många människor idag känner att det nästan gått inflation i ordet. Följaktligen så finns det en stor risk för att coaching kan misstolkas, missuppfattas och

avfärdas, då själva företeelsen i sig är varken ny eller annorlunda på något sätt. Alla människor coachar mer eller mindre dagligen men allt handlar om hur du gör det. Michael träffar många chefer inom närings-

livet som är helt övertygade om att de alltid använder sig av coaching, men så är inte fallet. – Eftersom dessa personer inte har några jämlikar som kan ge dem feedback om motsatsen och dess-

Med fokus på resultatet!

utom har underställda som aldrig skulle våga upplysa dem, fortsätter de i total okunnighet att utföra sitt chefsskap som de alltid gjort, kommenterar Michael. Det kanske inte är så konstigt att konsekvenserna av ett alltför traditionellt och stelt ledarskap blir att många medarbetare inte känner sig varken sedda, betydelsefulla eller motiverade för sitt arbete. Det viktigaste i allt ledarskap är, förutom att kunna leda sig själv först, att få andra människor att växa och utvecklas. Det kan endast utföras om man skapar en ökad känsla av delaktighet genom att bekräfta sina medarbetare och ge dem kontinuerlig feedback. Att ge positiv feedback är en mycket viktig del i ledarskapet men ändå missar vi detta på grund av okunskap, oförmåga och tidsbrist, samt den dagliga stressen med ständigt ökade förväntningar på att leverera resultat. – Det ska inte spela någon roll hur mycket du har att göra eller i vilken bransch du är i, alla människor vill känna sig sedda, hörda, betydelsefulla och bekräftade, säger Michael bestämt. Samma gäller ju i vårt föräldrarskap. Oavsett hur mycket vi har att göra bör vi aldrig skylla på omständigheterna när barnen klagar på att vi inte ser, hör eller bekräftar dem. Vi har alltid ett val. Antingen väljer vi att vilja eller så väljer vi att inte vilja – valet är alltid ditt.

Ett förhållningssätt med fokus på resultat Det är här coaching kommer in. Att välja coaching och det coachande ledarskapet har visat sig vara ett mycket effektivt och bra sätt att nå bättre resultat. Coaching är ett förhållningssätt som går att träna sig till och som handlar om hjälp till självhjälp. De resultat som uppnås inom coaching beror i hög grad på relationen mellan coachen och den som blir coachad. Den coachade söker kunskaper och svar, inte från coachen, utan från sig själv med stöd och stimulans från coachen. Ett av syftena med coaching är naturligtvis att nå sitt mål och förbättra sina resultat. Men nyckeln med coaching är HUR man bäst kan uppnå det. Allt du behöver för att må och lyckas ännu bättre finns redan inom dig. Det är inte verkligheten som sätter gränserna, utan det är du som sätter gränser på verkligheten. Coaching innebär att frigöra en persons möjligheter att maximera sina prestationer, där coachens roll är

ledarskap ovärderlig. Relationen och personkemin som etableras mellan coachen och den som blir coachad kan ha en avgörande betydelse för resultatet. Inledningsvis är det alltså A och O att skapa en bra avspänd känsla och relation mellan varandra. Det handlar om att skapa förtroende och respekt för den man coachar. Inom coaching säger vi att vi skapar allians men det beskriver egentligen en relation. En person har inte allians, de bygger en bra relation med den andre. Båda har allians. Allians kommer från ett ärligt försök att försöka förstå den andra personen utan bedömande. Det är ett försök att kliva in i den andres skor. En coach måste vara villig att förstå den andre personen ur deras synvikel. Dock är allians inte samma sak som vänskap. Du kan ha allians med någon du inte gillar även om det är en tuffare utmaning. Du kan ha allians och ömsesidig respekt och ändå inte bli för personlig. Tänk bara på att en allians mellan människor kan upprättas lika fort som den kan raseras. Så alliansen/relationen som skapas är en mycket viktig del i hela coachingen.

Kraften ligger i frågorna

Vi söker alla svar på de frågor som livet framställer. Människor söker sig till coaching för att få svar. Coachen har emellertid inte svaren, det är du som har svaren. Vad coachen har är kraftfulla, bra och öppna frågor som tillåter dig att få komma fram till dina egna svar. Dock är det svårt att få fram ett bra svar om du inte ställer en bra fråga. Eller hur? Så låt mig förklara vikten av att ställa kraftfulla bra frågor. När du ställer en kraftfull fråga ger du den du coachar möjligheten att granska sina erfarenheter och tillgångar på ett annorlunda sätt. Frågor är som ”spotlights” som skiner på mörka platser. En bra fråga kommer lysa upp platser där den du coachar aldrig har sökt svaren tidigare och därmed möjliggöra för den coachade att hitta svar som dem trodde dem inte hade. Därför är en av de viktigaste delarna i coaching att träna sig på att ställa bättre, kraftfullare och mer öppna frågor. Michael använder vad han kallar för ”the 5 magic questions”: Vad? Hur? När? Vem? Varför? Frågor som börjar med varför är vanligtvis inte särskilt kraftfulla men är användbara om frågan fokuserar på en persons värderingar. Till exempel, varför gjorde du detta? Den varför-frågan söker ju då värderingarna bakom en specifik handling. Det är bättre att använda sig av vadfrågor istället. ”Vad?” är oftast kraftfullare. Den mest använda coachingfrågan som finns är – vad vill du? Hur-frågorna är mycket värdefulla då de skapar och öppnar upp nya tankebanor. Frågor som hur tänker du göra det? Hur går du tillväga? ”Hur ser ditt första steg ut?” får dig att både tänka och handla framåt i en positiv riktning. Kraftfulla frågor är inriktade på

framtiden, är målinriktade snarare än probleminriktade, utvecklande, skapar ett eget tänk och leder till handling. Coachen får aldrig lägga in sina egna värderingar eller antaganden under ett coachsamtal. En coach ger inte heller några råd om man inte först frågar om lov eller den man coachar ber om det. I början är detta oerhört jobbigt för många eftersom vi är mer vana att tala om för andra vad dom borde göra istället för att låta dem själva komma fram till svaret. Men träning ger färdighet. Det är därför man kan träna till sig mer lycka i livet om man bara väljer att fokusera mer på rätt saker. Testa själv genom att ställa följande frågor till dig själv: Börja med att ställa dig frågan: om allt vore möjligt att uppnå under 2008 vad skulle du vilja ha uppnått då? Använd hela din fantasi och brainstorma med alla dina sinnen. Skriv gärna ner dina svar och se hur mycket av det du skrivit ner som faktiskt är helt möjligt att uppnå. Du kommer bli förvånad! Detta är en bra övning att göra för att frigöra all den potential och kraft som vi besitter men oftast inte använder eller tar fram på grund av för mycket begränsade övertygelser om oss själva och om framtiden. Allt är möjligt, det gäller bara att hitta de rätta vägarna, ha rätt fokus, prioritera rätt, välja rätt umgänge och tro på sig själv. Vad vill jag med mitt liv 2008? Vad vill jag uppnå med min hälsa, mitt arbete, mina relationer? Vad vill jag ha uppnått inom varje målområde ett år från dagens datum? Fokusera på en sak i sänder. Det viktigaste är att sätta upp mål som tänder och inspirerar dig i första hand och realistiska mål i andra hand. Syftet med mål är att det ska ge dig ökad mening, energi och lust i nuet. Vet du vad du vill så ändra aldrig målet utan ändra vägarna dit. Det gör att du bibehåller din fokus och energi, som är A och O för att orka nå dina mål. Vad vill jag ha uppnått inom ett år? Beskriv hur det ser ut, i konkreta bilder inom dig. Hur ser din fysiska hälsa ut om 1 år? Hur mycket väger du? Vilka kläder har du på dig? Vad säger du till dig själv? Vilka umgås du med? Hur mycket orkar du? Hur känns det när du är framme vid målet? Hur firar du? Vad vill du mer uppnå? Involvera så många sinnen som möjligt. Ju fler sinnen du involverar, desto mer verklig blir känslan och desto större chans att du når det du vill och önskar. Gå sedan vidare och arbeta likadant med dina andra målområden. Vad hindrar dig? Vilka vanor håller dig tillbaka? Hur löser du det? När ska du starta? Beskriv konkret vad som hindrar dig egentligen och vilka eventuella vanor som håller dig tillbaka. När du sedan konkret definierat eventuella hinder så ställ nya kraftfulla och öppna frågor som till exempel: Vad är det första steget jag kan ta för att lösa dessa hinder? Vilka

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2008

resurser behöver jag för att gå vidare? Vilket stöd behöver jag för att lyckas? Vilka valmöjligheter har jag? Om allt vore möjligt, hur skulle lösningen då se ut? Vem äger ansvaret? Vilka personer behöver du umgås med för att lyckas ännu bättre? Vad behöver du för att lyckas? Viktigt är att umgås med människor som ger dig stöd, tro och energi. Det är lätt för många att påverkas och brytas ner negativt av omvärlden. Därför är det av yttersta vikt att välja rätt umgänge. Kontentan är alltså att alltid utgå från vad du vill och sedan skapa de resurser och vägar du behöver för att nå dit. Många utgår från sina resurser och sätter målet som en konsekvens av resurserna. Då är det lätt att man

inte når enda fram. Det som kan hjälpa dig att lättare nå dina mål med hjälp av ett coachande förhållningssätt är att integrera detta med hjälp av mental träning. Vad väntar du på? Tiden är nu! Skillnaden som gör skillnaden mellan människor är att gå från tanke till handling. Så sätt igång och fundera på vilka mål som tänder och inspirerar dig mest och som gör att du börjar agera redan nu med full glöd och energi. Lycka till med att coacha dig själv och andra till ett friskare och rikare liv! Michael Södermalm Certifierad mental coach

Portal för mental träning och personlig utveckling Michael Södermalm har startat gratissajten Starkare. nu – en webbportal för mental träning, där man finner all hjälp man kan få för att nå sina mål. Med ett gratis medlemsskap kommer man åt många resurser för att ta sig framåt i sin utveckling och prestera och må bättre. Besök www.starkare.nu för mer information.

ledarskap

Möten...

... aldrig annat än möten Många av oss är så totalt nertyngda av möten att vi inte tycker oss hinner med vårt egentliga jobb. Dessutom finns ingen tid att förbereda oss för viktiga möten. Vi hamnar i ekorrhjulet. Ingen planering, problemen hopar sig och ingen tid för framtidstankar. Ofta går vi på möten som är dåligt förberedda och så ostrukturerade att vi efteråt har fler problem och frågeställningar än svar. Ingen tid finns för sammanfattning, kanske vi till och med har svårt att komma ihåg vad mötet skulle handla om. Ett annat problem kan vara att disciplin saknas. Någon tar kommandot och talar oupphörligt om sina egna problem, eller kommer med påståenden som får andra att gå i försvar. Följden blir oftast att många aldrig kommer till tals.

Mötet – snacket går men inget vettigt blir sagt Nästan alla kommer till mötet. Men Claes kommer tio minuter för sent och Cecilia efter ytterligare fem minuter. Jan har glömt mötet och är på kundbesök . Under tiden frågar Pelle om någon har kontakter vad gäller lägenheter. Stina ondgör sig över p-lisor. Hans är förbannad på ineffektiva möten och i synnerlighet på dem som ”stjäl tid av andra”. Rolf undrar vad som skall diskuteras idag. Snacket går men inget vettigt blir sagt och inga beslut tas utan det dyker bara upp fler frågeställningar. Per:s mobiltelefon ringer och han går ur rummet. Birgit ursäktar sig och säger att hon måste rusa till dagis och hämta barnen. Olle ursäktar sig och säger att bussen går om tio minuter. Till sist säger Claes att nu är vi så decimerade att vi inte kan ta några beslut. Detta är en nidbild men vi kanske kan känna igen oss. Här ovan har bara nämnts hur tidstjuvarna

uppstår. Men hur löser vi eller får effektiva möten?

Förberedelser

En enkel kallelse som beskriver Vem, Var, När, Hur, Varför och Hur vi kan förbereda oss. Med en bra kallelse kanske det visar sig att problemet löses redan innan mötet. Se exemplet från en mailad kallelse. Agendapunkten, de problemlösande frågorna beskrivs senare i denna artikel. De problemlösande frågorna kan mycket väl sätta igång processer som gör att vi helt undermedvetet finner lösningar utan att vi behöver lägga energi på dem.

Struktur och disciplin

Vid mötet väljs en Ordförande (en som skall styra mötet) och en Sekreterare (en som skall sammanfatta och föra ett protokoll). Detta kanske låter högtravande men det behöver inte betyda mer än att vi har ett par personer som ser till att vi följer agendan och skapar resultat. Valet av dessa personer kan med fördel göras med handuppräckningutpekning och bör göras så att vi får olika personer att ta ansvar. Med andra ord, se till att vi fördelar ansvaret så att vi får flexibilitet och spontanitet.

Ordförande

Den personens huvuduppgift är att styra mötet och att fördela ordet. Det behöver inte vara en rättvis fördelning och det behöver inte vara tvingande att säga något men han/ hon skall ge alla möjligheten. Hur många möten har inte skapat goda

resultat genom att den som suttit tyst och tänkt kommer med det försiktiga och trevande inlägget som gör att alla kommer till nya tankebanor. Det är dock viktigt att Ordförande eller den styrande talar minst och visar gott ledarskap genom att nå resultat genom andra. Se checklista.

Sekreterare

Den personens huvuduppgift är att protokollföra vad man kommer överens om och att sammanfatta var man står. Den absolut viktigaste uppgiften är att se till att uppgifterna för vem som är ansvarig, vad som skall göras, vid vilken tidpunkt och ibland till och med hur de skall utföras. Se checklista.

Mötesstruktur

Man väljer ordförande och sekreterare och under lättsamma förhållanden. Ordföranden hälsar samtliga välkomna och presenterar kort deltagarna eller startar upp en presentationsrunda (”Jag heter…min huvuduppgift…är här som…har tidigare…). Därefter ger ordförande en kort bakgrund eller delegerar detta till någon i gruppen som han anser vara objektiv. Efter detta bör ordföranden se till att det är klart för samtliga vad som förväntas av mötet. Därefter när alla är klara på vad som skall avhandlas och vilka som deltar går man över till att använda en strukturerad jordnära metod t ex de problemlösande frågorna. Som generell regel gäller: • att angripa problemet, inte personen • att försöka undvika direkta påståenden • att undvika ordet men • att tala i vi-form • samt att inse att ordet problem även inrymmer ordet möjlighet Först konstateras att de har ett gemensamt problem. Därefter konstaterar de att man måste isolera fram det egent-

liga problemet. Vilka är orsakerna till problemet. Först nu får gruppen fundera på möjliga lösningar. I detta skede är det viktigt att inte diskutera eller värdera uppkomna förslag. Mötet konstaterar att bästa möjliga lösning/ar är.

Handlingsplan

Vad, När, Vem och Hur. Nedan följer en mer detaljerad beskrivning av hur man använder de problemlösande frågorna. Dessutom är de tidsatta för att få ett hum om storleksordning på respektive frågedel. Vems är problemet? (2-3 minuter) Det kan verka övermaga att ta fram ”vems är problemet” om man inte har diskuterat nästa punkt. Men ibland är det inte helt uppenbart om vi har behörighet och kompetens för att lösa ett uppkommet problem. Vad är problemet? (3-5 minuter, ev med tillägg för nödvändig förlängning)

Offentliga Affärer 2 2008 | www.offentligaaffarer.se

Här är det mycket viktigt att inte sätta igång en känslomässig diskussion utan att enbart ta fram problemet. Det kan till och med bli så att man kommer fram till att det inte räcker med ett problem utan att det är flera. Dessa kan lösas samtidigt eller delas upp. Under denna fråga får inga lösningar diskuteras för då förstörs mötesstrukturen och då blir det total anarki i gruppen. Det är ingen mening med att fortsätta mötet om man inte kan isolera fram distinkta problem. Vad är orsaken/erna till problemet? (3-5 minuter) Här listar man orsakerna till att problemet finns. Ibland kanske det är så uppenbart att denna fråga inte behövs. Ofta när man listar orsakerna kan man få tankar och idéer för lösning av problemet. Gå inte i den fällan utan ta bara fram orsakerna.

Vilka är de möjliga lösningarna? (3-5 minuter, ev med förlängning) Här är den kreativa fasen med andra ord den ”gröna mössan på”. Ingen diskussion, värdering eller förringning av någons förslag utan lista allt hur korkat det än kan låta. En tokig idé kan genom någon annans association ge en helt ny och paradoxal lösning. Vilken är den bästa möjliga lösningen? (2-3 minuter) Här tar man fram bästa möjliga lösningen eller lösningarna genom ”demokrati”. I en del fall kan det bli tvunget med röstning. I känsliga fall till och med, med sluten röstning. Vad, När, Vem och Hur? (3 minuter) Här sker utdelning av aktiviteter och ansvar för dessa. Samtliga fyra nyckelord bör beröras för att delegeringen skall bli klart definierad. Givetvis skall ovanstående dokumenteras så

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2008

att det går att följa upp.

Till sist några ord om personlig utveckling

Avslutning

Ett av de viktigaste och bästa sätten att motivera medarbetare på är genom personlig utveckling. Genom att stötta kollegor till att växa och utvecklas personligen börjar de känna en passion för livet, andra människor och sitt jobb. Detta gör att de vill bidra mer. Detta gör vi i känsla av personlig stolthet snarare än av yttre tryck. Det innebär inte att man skall ha ett belöningsprogram, bara att vi bör se till att vi har med det starkaste incitamentet av alla, vilket är att stötta människor att växa och utvecklas.

Kanske den viktigaste punkten på hela mötet. Här har man en unik möjlighet att ge personlig utveckling. Alla känner sig riktigt upprymda, ser med en ny tillförsikt och inspiration på möjligheten till nya utmaningar. Varför gick det så bra? Bland annat därför att deltagarna har förtroende för varandra. De klarade dessutom av att arbeta sig fram till en gemensam syn på problemet och behovet av ett lösande. De lyckades också sätta upp ett gemensamt och realistiskt mål för problemet. De hade siktet mot att lösa problemet genom att kommunicera och föra en konstruktiv dialog. Detta är typiska kännetecken på bra grupparbeten.

Gösta Palmqvist

Som engelsmännen säger: There is no “I” in “TEAM”.

Offentliga Aff채rer 2 2008 | www.offentligaaffarer.se

Landet Runt Ta en titt på vad som händer i Sveriges kommuner från Kalix i norr till i Karlskrona i söder. Kalix: Fyra skolor läggs ner

Det blir fyra skolor som läggs ner. Det beslutade kommunfullmäktige i Kalix den 25 februari 2008 efter en lång debatt och många voteringar. När den nya skolstrukturen fastställdes finns det inte plats för Vitvattnet och Morjärv och det blir vidare bara en skola för årskurserna 7-9. Det betyder att ”högstadiedelarna” i Innanbäcken och Töre flyttas till Manhemsskolan i Kalix. Förändringarna gäller från och med nästa läsår. Förslaget att avveckla skolan i Pålänge drogs tillbaka. Den besparing som var tänkt att ske genom avvecklingen av skolan i Pålänge kommer barn- och grundskolenämnden att finansiera inom sin budget.

Umeå: Peab bygger ut universitetssjukhuset i Umeå Peab har fått uppdraget att bygga ett nytt hus för barn, kvinno- och onkologiverksamheter vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå. Beställare är Västerbottens Läns Landsting och kontraktssumman för Peab uppgår till 204 miljoner kronor. Uppdraget är en samordnad generalentreprenad och Peabs andel består av en stomentreprenad, som pågår, en husbyggnadsentreprenad som börjar i april 2008 och markarbeten. Den nya kliniken beräknas vara färdig under våren 2010.

Strängnäs: Victoria Park och Svenska Hem planerar för etablering i Strängnäs

Bolaget Victoria Park har inlett ett samarbete med Svenska Hem om att etablera en Victoria Park-enhet i Strängnäs. Företaget har utvecklat ett boendekoncept i form av så kallat livsstilsboende. I konceptet ingår att de bygger bostadsrätter med tillgång till stora gemensamma faciliteter där hög standard, aktiviteter och service prioriteras av de boende. Etableringen av Victoria Park i Strängnäs planeras att omfatta en byggrätt om cirka 30 000 kvadratmeter på den mark där Jehovas vittnen i dag har sin sammankoms-

thall. Man planerar för 200-300 bostadsrättslägenheter och gemensamma faciliteter om cirka 2 500 kvadratmeter. Målet är att inflyttning ska kunna ske under 2011/2012. En sådan här anläggning kan ge cirka 50 arbetstillfällen inom anläggningen och ytterligare cirka 50 arbetstillfällen i form av olika externa servicetjänster.

Uppsala: Kvalitetsmärkt stadskärna Uppsala och samverkansorganisationen Vi i Stan AB/Uppsala City har fått utmärkelsen Quality Mark för sitt arbete med att utveckla Uppsalas stadskärna. Quality Mark är ett kvalitetskvitto på att Uppsala genom Vi i Stan AB/ Uppsala City jobbar på rätt sätt med utvecklingen av stadskärnan. Kvalitetsmärkningen innebär även att Uppsala kan ansöka om utmärkelsen Årets Stadskärna. Vi i Stan AB/Uppsala City har godkänts av Tocema Europe, ett europeiskt nätverk i Town Centre Management-frågor. Kvalitetsmärkningen, som gäller under tre år, är ett bevis på att organisationen arbetar enligt Tocemas utvecklingsmetod. Metoden borgar för etablerad samverkan, långsiktighet och hållbarhet. Utöver Uppsala har även samverkansorganisationerna Cesam i Örnsköldsvik och Sundbybergs Stadskärneförening kvalitetsmärkts.

Uddevalla: Bodagen 2008

Det finns många funderingar kring att byta boende. Tonåringen som vill flytta hemifrån för att plugga, barnfamiljen som vuxit ur lägenheten och längtar efter ett hus, någon som längtar efter att se havet från köksfönstret, pensionärsparet som vill flytta nära utbud och service... Uddevalla är en populär inflyttningskommun och efterfrågan på bostäder är stor. Många är intresserade av vad som planeras framöver. Nya områden tas i bruk för boende och det finns intressanta planer vad gäller läge, form och miljötänkande.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2008

En informationsdag kring boendet – lediga bostäder, aktuell bostadsplanering, energi- och uppvärmningsmetoder, äldreboende med mera. Utställningar, information, presentationer. Beslutsfattare och tjänstemän fanns på plats på Bohusläns museum för att svara på frågor under Bodagen den 29 mars 2008.

Kungälv: Kungälvs kommun ska stå modell för hela Europa

Kungälv ska bli Sveriges första kommun där man alltid – oavsett störning – kan ringa 112. Kungälv deltar i ett referensprojekt för robustare infrastruktur vars resultat kan komma att stå modell för hela Sverige, ja hela Europa. Initiativet kommer från Sveriges kommuner och landsting som anser att Kungälvs kommun är lämplig för ett referensprojekt för att utveckla tekniska lösningar i kritisk infrastruktur. Projektet ska identifiera sårbar heter och beroendeförhållanden såväl inom som utom kommunen. Målet är robusta system. Projektet genomförs tillsammans med näringslivet och ett antal statliga myndigheter. Det finansieras huvudsakligen av företagen som får möjlighet att sälja de lösningar som utvecklas medan kommunen ställer personal till förfogande och gör sina tekniska system tillgängliga. – Vi hoppas på en win-win-si tuation när de nya systemen sitter på plats. Det är spännande att just Kungälv kommer att göra svensk infrastruktur robustare, konstaterar säkerhetschef Joachim Törngård.

Karlskrona: Strategi Karlskrona – Stortorget Så här vill man utveckla Stortorget i Karlskrona efter tankar från medborgare och med arkitekt Jan Gehls utredning i botten. Solgatan vid Stortorget kommer att få fler sittplatser från den 1 juni 2008. Det innebär att bilarna mellan Norra Smedjegatan och Klaipedaplatsen försvinner. Torghandel får

större utrymme. Antalet p-platser minskar med 120. Detta görs för att lyfta fram byggnaderna kring Stortorget och skapa fler mötesplatser för gående på torget. När det gäller stensättningen på torget kommer det inte att ske någon förändring inför sommaren. Avsikten är att kullerstenen på torget ska placeras kring Fredrikskyrkan och ersättas med gatsten någon gång innan sommaren 2009. I Ristorgsbacken kommer det att byggas en vattentrappa som ska utformas så att också funktionshindrade har möjlighet att kunna använda den. Grönytan runt Karl XI-statyn kommer att tas bort. Nya grönytor kommer i stället att byggas på andra platser på Stortorget. – Med dessa förändringar kommer Stortorget att bli en attraktivare plats för Karlskronas invånare, säger CarlGöran Svensson, ordförande i Miljöoch byggnadsnämnden. Totalt har det kommit in 200 synpunkter och idéer från allmänheten som besökt våra utställningar om Stortorget den 16-17 februari. Vi har även låtit gymnasieskolorna och företagarna komma med synpunkter kring Stortorget. Den 28 och 29 mars var politiker och tjänstemän på plats i affärshuset Wachtmeister och i Miltärhemmet för att presentera förslagen för allmänheten. Arne Öster

VAD HÄNDER I ER KOMMUN? Vill du att just din kommun ska presenteras i kommunenkäten? Händer det något nytt eller spännande, som kan vara inspirerande för andra kommuner eller intressant för läsekretsen? Hör av dig till arne.oster@hexanova.se om du vill ha nyheter från din kommun publicerat i flera utgåvor av Offentliga Affärer.

KONFERENSGUIDEN

Slott och koja i skön förening Smaka på namnen Bernadottesrummet, Karolinersviten, Mamsells kammare eller Rosenrummet, Samtliga finns på Wreta Gestgifveri tillsammans med några till. En stil för varje smak. Lägg till detta ett kök där passion råder. Lantligt beläget i den sörmländska myllan ligger Wreta Gestgifveri med anor från 1200-talet utmed den gamla Eriksgatan. I nuet hålls historien levande och det är lätt att föreställa sig hur livet utspelat sig i olika epoker. Ur resterna av ett nedgånget gestgifveri från sent 1600-tal har visioner och gediget hantverk lockat fram en plats med charm och själ som inbjuder till inspirerande möten för arbete, kultur och fest. Det är en njutning att vistas i fräscha salonger, matsalar och sällskapsrum där histo-

riens vingslag finns påtagligt närvarande. Utmed den gamla Riksettan mellan Norrköping och Nyköping dyker den enda vägskylten om var Wreta Gestgifveri är beläget upp bakom en krök i Kiladalen. Strategiskt placerat innan eller efter Kolmården, beroende på vilket håll man kom från, finns det belagt att det varit skjutshåll här sedan 1300talet. Här var det lagom att byta hästar, samla sig inför eller pusta ut efter passagen genom den djupa

skogen med alla sina faror. Idag är den dramatiken borta, stråtrövarna har funnit nya jaktmarker. I mitten av 1600-talet ersattes många skjutshåll med gästgiverier och Wreta fick sina gästgiveriprivilegier vid ett allmogeting i Stigtomta år 1664.

Linnés bibliotek

När jag besöker Wreta Gestgifveri är vi ett fåtal gäster. I stället för buffé dukas det upp portionsvis afternoon tea i Linnés bibliotek. För dagen serveras små snittar med kalkon, skaldjurssallad och/eller vegetariska varianter. Plus färska scones med ost, marmelad, vispgrädde, hallon och lemoncurl som tillbehör, kakor, bullar, hallonmoussepuck, bakelse och tårta gör att portionen känns som en hel buffé att välja från. Samtidigt som testunden får sinnena att lugna ner sig, får ögat sitt lystmäte

av skönhet - överallt små tidstrogna detaljer som smälter in i helheten. Hela Wreta genomsyras av de små detaljerna som utgör helheten. Varje rum har sin speciella karaktär, eget namn och tema speglar olika tidsepoker från barockens 1600-tal till Carl Larssons nationalromantiska sekelskifte. Carl von Linné är en av de berömdheter som vistats här. Bland andra kan Axel von Fersen, Carl Jonas Love Almqvist, Carl Hårleman, Karl IVX Johan och Albert von Mecklenburg nämnas. Besökarna har varit mer skiftande än användningen av det som nu är den gustavianska matsalen. – Sedan 1910-talet har här varit skolsal, kalkonfarm, mopedverkstad, sädesmagasin och lagerlokal, berättar Pär Wihag.

Affärstidningen för offentlig sektor

Boka vårens konferenser, aktiviteter & events nu!

www.offentligaaffarer.se

Nfs!lpogfsfot! g s!qfohbsob"

Vår konferensanläggning rymmer 10-500 personer

G s!tnbsub-!w mgpsnbef-!usjwtbnnb! pdi!qsjtw seb!n ufo/! Sjoh!ptt!pdi!qsbub!lpogfsfot" H ufcpsh.Djuz!! 142.91!36!71 Nbmn ! 151.783!96!81 Ozl qjoh! 1266.39!:1!11 Tupdlipmn.Tq ohb!!19.47!36!51

Tupdlipmn.! I hfstufo! 19.66!74!34!41 Tvoetwbmm.Djuz! 171.75!28!61 W sobnp!! 1481.48!22!11

xxx/jcjtipufm/tf

08-541 333 61 info@kastellet.com www.kastellet.com

Stärk teamet med t ex ”Fångarna på Kastellet”

KONFERENSGUIDEN Njutning eller spĂ¤nning

Dekor, arrangemang och matlagning spelar en viktig roll i upplĂ¤gget av hela konferensen. I samrĂĽd med den duktiga och erfarna personalen kan ett stort utbud av sysselsĂ¤ttningar av olika karaktĂ¤r erbjudas inomhus eller utomhus pĂĽ Wreta eller i dess omgivningar. FĂśr njutning och avkoppling finns vedeldad tunna och bastu, matlagning Ăśver Ăśppen eld i Wretas KĂĽta, provningar av vin eller choklad, Tai Chi, Qi Gong eller energimassage. FĂśr den som Ă¤r ute efter spĂ¤nning och utmaning finns det annorlunda och utmanande alternativ, som till exempel Klappa vargar i KolmĂĽrdens

djurpark, glĂśdvandring, naturridning, femkamp eller kreativt mĂĽleri i teambuildingsyfte med energiĂśkande effekt. En kĂ¤lla till njutning Ă¤r det goda kĂśket. Kokkonsten har alltid stĂĽtt hĂśgt i kurs pĂĽ Wreta. Den har rĂśtter i den svenska traditionen och inspireras av den Ăśvriga vĂ¤rlden. Wreta Gestgifveri Ă¤r vida kĂ¤nt fĂśr sin mat, rĂ¤tterna anpassas efter sĂ¤song och ingredienserna ska helst vara nĂ¤rproducerade och om mĂśjligt ekologiska, men det finns Ă¤ven plats fĂśr sĂĽdant som inte tillverkas i Sverige, till exempel en god von Dambeerost. I kĂśket arbetar tre kockar och en konditor tillsammans med kĂśksmĂ¤s-

tare Ă¤r Jonas Hammare frĂĽn Grythyttans restaurangskola. Konditorns specialitet Ă¤r tryfflar (underbara). Maten kan serveras i KokhuskĂśket frĂĽn 1600-talet dĂ¤r det ryms 16 personer och i den Gustavianska matsalen finns plats fĂśr 75 gĂ¤ster. LĂ¤gg mĂ¤rke till den speciella dukningen, ren, vacker och annorlunda, den har anor frĂĽn 1700-talet!

Unika lokaler

Wretas unika lokaler inspirerar till samspel mellan kreativitet, inspiration och kunskap. HĂ¤r finns ett 1600-talskĂśk fĂśr upp till 14 personer, en luftig sekelskiftesateljĂŠ fĂśr 18 personer eller Fersenska Salen,

en sakralt vacker miljĂś med plats fĂśr 90 personer. Den Ă¤r Ă¤ven lĂ¤mplig fĂśr brĂśllop och fĂśr den som vill gifta sig i kyrkan och sen ha brĂśllopsmiddag och fest pĂĽ Wreta, finns fem kyrkor inom en radie av tvĂĽ mil att vĂ¤lja pĂĽ. FĂśr Ăśvernattning finns fyra sviter, sjutton dubbelrum och tvĂĽ enkelrum. Carl Jonas Love Almqvist sĂ¤gs ha funnit inspirationen till sin Tintomara pĂĽ Wreta och i dess omgivningar. Vilka stordĂĽd blir du inspirerad till?

tasty

6 ÂŻ , + / - - % . 4 ) , ,

(/4%, %30,!.!$%

342!.$6ÂŻ'%. ! 34/#+(/,-

ď&#x201A;Ź0ERSONLIG SERVICE ď&#x201A;Ź&Ă&#x161;RMĂ?NLIGA AVTALSPRISER ď&#x201A;Ź&YRA STJĂ&#x2039;RNOR ď&#x201A;Ź&ANTASTISKT LĂ&#x2039;GE

everyday

0Ă? (OTEL %SPLANADE Ă&#x2039;R DET INTE SOM HEMMA $ET BARA KĂ&#x2039;NNS SĂ?

Ingrid Saarva

Solna Access Restaurang & Catering Telefon 08 - 730 10 75 www.fazeramica.se/solnaaccess

Mat och MĂśten. FrĂ¤scha och flexibla konferenslokaler, vĂ¤llagad mat, behaglig miljĂś, lĂ¤ttillgĂ¤ngligt i Solna.

4EL &AX EPOST HOTEL HOTELESPLANADE SE WWW HOTELESPLANADE SE

(OTEL %SPLANADE X

-Â&#x161;TEN MED STRĂ&#x2039;LANDE UTSIKTER

06-0324 Annons_90 x 65

WWW DIPLOMATHOTEL COM

06-12-07

Annons 90x41_080402.indd 1

08.30

Sida 1

2008-04-02 11:20:55

FĂśr att se klart pĂĽ sin egen vĂ¤rld behĂśver man besĂśka en annan. Det Ă¤r en av mĂĽnga anledningar att ha din konferens hos oss.

En sagolik plats fĂśr kloka mĂśten En skĂśn oas fĂśr bĂĽde arbete och vila, med en miljĂś som inspirerar. Endast 65 km frĂĽn Stockholm. VĂ¤lkommen till Friiberghs HerrgĂĽrd. DĂ¤r sagor och drĂśmmar vĂ¤vs samman med personlig omsorg och naturlig omtanke. Friiberghs HerrgĂĽrd. Tel 08-611 41 41. E-post office@friibergh.se. www.friibergh.se

VĂ¤lkommen till Wreta. Inte som andra stĂ¤llen. FĂśr att se klart pĂĽ sin egen vĂ¤rld behĂśver man besĂśka en annan. Det Ă¤r en av mĂĽnga anledningar att ha din konferens hos oss. VĂ¤lkommen till Wreta. Inte som andra stĂ¤llen.

Wreta Gestgifveri, 610 50 JĂśnĂĽker Tel 0155-720 22 â&#x20AC;˘ www.wreta.com Wreta Gestgifveri, 610 50 JĂśnĂĽker. Tel 0155-720 22. www.wreta.com

Tar Ni Ert ansvar? Vi har tagit vårt. Miljökvalitetsansvar, Mål 2020.

Nytecknade ramavtal med offentlig sektor.

S�r� hus Konferenshotell 100% VINDKRAFT EL 100% KRETSLOPP, VÄRME, KYLA, VENT. 100% LEGIONELLAFRI ANLÄGGNING 100% RESERVKRAFTSÄKRAD DEFIBRILLATOR MED UTBILDAD PERS. SHR KVALITETSSTANDARD ENERGIDEKLARERAD FASTIGHET

www.sarohus.se

Varför nöja sig med ett ledningssystem som bara består av en samling dokument? Tänk att i stället ha ett integrerat system där alla är med och förbättrar verksamheten. V E R VA

UT RV

KET FÖR

VECKLI

Ett modernt verksamhetsledningssystem är baserat på information i stället för dokument och kan på ett enkelt och överskådligt sätt presenteras för de anställda och andra intressenter. Ett modernt system visar sambanden mellan strategier, processer, kvalitet och miljö och ger underlag till beslut som går i linje med visioner och mål.

A LT N I N

QualiWare Lifecycle Manager, programvaran som kan realisera ett grafiskt och integrerat verksamhetsledningssystem, är ledande i Skandinavien och rekommenderad lösning inom verksamhetsutveckling för offentlig förvaltning i Sverige. Vill ni ha ett ledningssystem som hjälper er att möta utmaningarna på dagens snabba, rörliga och globala marknad? Kontakta oss så berättar vi mer om vad QualiWare Lifecycle Manager kan göra för er organisation.

qualiware.com

08-429 12 60

Offentliga Affärer 2 2008 | www.offentligaaffarer.se info@qualiware.se

Park- och lekmaterial

Skyddsglasögon Konferenshotell och kursgårdar

Yrkeskläder och skor

AVTALSNYTT / park- och lekmaterial 2008 / kommentus

Park- och lekmaterial 2008

Upphandlingen omfattar produktgrupperna lek- och parkutrustning för utemiljö, barnvagnar, cyklar, leksaker samt hobby-, pyssel- och sysselsättningsmaterial. Upphandlande organisation Kommentus Gruppen AB Ansvarig upphandlare Alexandra Anastasiou Telefon: 08-709 59 18 E-post: alexandra.anastasiou@kommentus.se Antagna leverantörer: ABA-Skol AB BRIO Lek & Lär Corporate Express Sverige AB Dica Form AB HAGS Aneby AB Kompan Barnland AB

Lek- & Fritidsprodukter Simonsen Material AB (endast för Stockholms stad) Slottsbro AB Söve AB Avtalsperiod är 2008-02-01 – 2010-12-31. Den totala volymen är beräknad till runt 87 miljoner kronor under avtalsperioden.

Avropsordning

Avrop sker direkt från leverantören. Kriterier som kan tillämpas vid avrop är: • Produktens funktionalitet • Produktens pris – enligt nettoprislista (efter avdrag för fastställd rabatt) • Produktens utseende i förhållande till omgivande miljö samt eventuellt

• Produktens anpassning till andra produkter. Ett avropsförfarande som stöder redovisat avropssätt kommer att ske enligt nedan: 1. Avroparen analyserar och dokumenterar sitt behov. 2. Avropar de produkter som bäst motsvarar detta behov. Endast efterfrågade produktgrupper på gällande ramavtal kan avropas. Garantitiden för Park- och lekmaterial för utemiljö ska vara lägst 5 år samt att reservdelar ska finnas tillgängliga i minst 5 år efter att en produkt slutar tillverkas.

Varför beslutade ni er för att göra en ny upphandling? – I samband med att det tidigare ramavtalet för Stockholms stad

gick ut så fanns ett intresse från en rad kommuner av en gemensam upphandling som omfattade bland annat lek- och parkutrustning för utemiljö. Det innebär att det nya avtalet har breddats till att omfatta fler produktgrupper. Kommunerna har här lite olika behov, därav de olika kriterierna som kan tillämpas vid respektive avrop. När det gäller den typen av upphandling finns det ingen möjlighet att kontrollera samtliga produkter och därför valde vi att ställa generella krav på bland annat säkerhet och miljö, säger Alexandra Anastasiou. Alexandra Anastasiou

Regler för lekplatser Barn har rätt till en stimulerande och samtidigt trygg och för barnanpassad miljö. FN:s barnkonvention från 1989 understryker mycket klart behovet av olycksfallsförebyggande arbete. Lekplatsen är den plats där flest barn skadar sig. Varje år inträffar omkring 12 000 lekplatsolyckor i Sverige. Över hälften av fallen är hjärnskakningar, benbrott eller leder som hoppat ur. Nytillverkade lekredskap är i regel bra ur säkerhetssynpunkt. Däremot är underhållet av lekplatser ofta eftersatt. I en kontroll som Konsumentverket genomförde 1997, hittades många fel på kommunala lekplatser. Över 200 säkerhetsbrister upptäcktes i de fem kommuner som ingick i undersökningen.

Anmäl fel

Det är viktigt att en lekplats inte tillåts förfalla. Om man ser att något är trasigt eller verkar felaktigt ska man klaga hos den som är ansvarig. Det är viktigt att vissa mått och

avstånd är riktiga för att lekande barn inte ska riskera att fastna med kläder eller kroppsdelar och göra sig illa.

Fastighetsägaren har ansvaret Ansvaret för att en lekplats uppfyller de säkerhetsregler som finns ligger hos fastighetsägaren. Det kan vara en kommun, en skola, ett fastighetsbolag eller en bostadsrätts- eller samfällighetsförening. Vilka regler som gäller framgår av en folder som tagits fram av Boverket, Konsumentverket och Svenska Kommunförbundet, ”Regler i Sverige för lekplatser och lekredskap”. Kommunförbundet har även tagit fram en handbok, ”Säkra lekplatsen”, som ger vägledning till hur lekplatser ska vara utformade.

Regler i Sverige för lekplatser och lekredskap

Regler för utemiljön finns i plan- och bygglagen, 3 kap. 15 – 18§§ PBL. Under rubriken Tomter, allmänna platser m.m. anges krav på anordnande av friyta för lek- och utevistelse samt krav på att lekplatser och fasta anordningar på lekplatser ska underhållas så att risken för olycksfall begränsas. I Boverkets byggregler (BFS 1993:57 med ändringar t.o.m. BFS

1998:38), föreskrifter och allmänna råd, anges i avsnitt 8:234: ”Fasta lekredskap skall anordnas så att risken för personskador begränsas.” Råd: Underlag till gungor, klätterställningar och dylika redskap bör vara stötdämpande och i övrigt så utformat att risken för personskador begränsas --- ”De kommunala byggnadsnämnderna är tillsynsmyndighet för lekplatser med stöd av plan-och bygglagen.

MARKNADENS BREDASTE SORTIMENT! Allt för

LEK & PARK! och dessutom datatillbehör, kontorsvaror, servering, torkpapper & städ Allt du behöver!

www.corporateexpress.se DATATILLBEHÚR s MASKINTILLBEHÚR s PAPPER s BLOCK BLANKETTER SKRIVA RITA s PACKA POSTA s FÚR SKRIVBORDET s ARKIVERA FÚRVARA KONFERERA PLANERA s KONTORSMASKINER s FACILITY s KONTORSMILJÚN

AVTALSNYTT / konferenshotell och kursgårdar / fmLOG

Upphandlingen avslutad inom området för konferenshotell och kursgårdar Försvarsmakten har tecknat nya ramavtal med anläggningar på ett trettiotal nya orter. Kontaktperson på den ramavtalsansvariga myndigheten är Ingela Mildton-Patzelt. Avtal har tecknats på följande orter: Södra Sverige: Alingsås, Eslöv, Grebbestad, Göteborg, Halmstad, Hjo, Hässleholm, Kalmar, Lund, Tranås, Varberg och Växjö. Mellersta Sverige: Borlänge, Djurhamn, Enköping, Eskilstuna, Falun, Flen, Gävle, Järna, Köping, Ramnäs, Sandhamn, Sandviken, Sollentuna, Solna, Stjärnhov, Stockholm-Kista, Strängnäs, Sunne, Söderköping, UpplandsVäsby, Västerås, Åkersberga och Örebro.

Norra Sverige: Bispgården, Luleå, Oviken, Sollefteå, Sälen och Transtrand. Avtalsperiod är från och med 2008-01-01 till och med 200812-31 med möjlighet till två års förlängning, dock längst till och med 2010-12-31. Konstruktionen med ettåriga avtal med förlängningsoption under två år gör det naturligt att varje år omförhandla en tredjedel av avtalen. (Övriga avtal förlängs med prisjustering i ytterligare ett år.) Det blir också lättare att på ett flexibelt sätt anpassa antalet och typen av anläggningar till aktuella behov, menar Ingela Mildton-Patzelt. Kontaktperson Ingela Mildton-Patzelt Ramavtalsansvarig Telefon: 08-5143 9092 E-post: ingela.mildton-patzelt@mil.se

BÖRJA I BARCELONA, RUNDA AV HOS GUNDE SVAN. Bosön ligger vackert beläget på Lidingö, med utsikt över Askrikefjärden. Det kan vara svårt att förstå att man inte beﬁnner sig mer än 15 minuters bilfärd från Stockholms innerstad. Bosön inrymmer två olika konferensanläggningar, Mästarvillan och Olympiahuset. Här kan du arrangera det mesta, såväl liten som stor konferens, middag eller event med upp till ﬂera tusen personer.Valmöjligheterna är oändliga!

www.boson.nu | 08-699 66 06

Mötesindustrin fortsatt het Förra året blev ett nytt rekordår för den svenska mötesindustrin och 2008 inleds om möjligt ännu starkare. Många letar också efter en annorlunda miljö eller en naturupplevelse för sin konferens. Att uppleva och göra något ovanligt och att göra det tillsammans är en erfarenhet som stärker gruppen. I dag finns det nästan alltid ett genomtänkt syfte med en konferens eller annan typ av möte. Aktivitetsplaneringen bör då komma in på ett tidigt stadium, så att helhetsresultatet blir bättre. Det behövs tid för människor att verkligen hinna prata med varandra, att smälta alla intryck och all information som förmedlas. Rätt aktivitet som passar väl in i programmet kan då ge avkoppling och energi som gör hela konferensen mer effektiv.

Allt fler dagkonferenser

En tydlig trend i konferensbranschen under senare år är allt fler korta möten eller konferenser. I Stockholm hålls varje år cirka 100 kongresser och oräkneliga företagsmöten. Även myndigheterna samlar gärna sina medarbetare till möten, konferenser och utbildningar i Stockholmsområdet. Det är resultatet av ett långsiktigt marknads- och försäljningsarbete som har pågått under många år och som bygger på samarbetsprojekt mellan Stockholms stad och mötesindustrin. Liksom inom näringslivet finns det hos myndigheterna ett behov av personliga möten, trots alla de möjligheter som dagens moderna teknik erbjuder. Mest efterfrågade är då kursgårdar som ligger inom rimligt avstånd från en flygplats eller det egna kontoret. Konferenser i

närmiljön kan ju ofta erbjuda både kunnig personal och en unik miljö. Varje tid och plats har sina speciella egenskaper med det där lilla extra och minnesvärda. Ta sedan gärna med dig lugnet, harmonin och välbefinnandet till vardagen, året om.

Fina utmärkelser till Hotel Gothia Towers Hotel Gothia Towers och Göteborg Convention Centre (GCC) vann fina utmärkelser vid utdelningen av Scandinavian Service and Quality Award – Sveriges största kvalitetsutmärkelse inom mötesindustrin. SSQ Award är en kvalitetsutmärkelse och ett program för kvalitetsutveckling av företag inom hotelloch konferensbranschen. 19 företag hade anmält intresse av att delta i de omfattande undersökningarna som ligger till grund för utmärkelsen (gäst- och medarbetarundersökningar, anonyma besök, gästkontakter och miljökartläggning). Göteborg Convention Centre fick för andra gången (första gången år 2005) utmärkelsen ”SSQ Award 2007” som bästa dagkonferensanläggning. – Det är förstås jätteroligt att bli uppmärksammad på det här sättet – speciellt med tanke på att det är ett branschpris som fokuserar på kvalitet i alla led, säger Charlotte Tellermark, direktör för Hotel Gothia Towers. Scandinavian Service and Quality Award delar också ut olika hedersomnämnanden. Dessa delas ut till deltagare som arbetat seriöst, målmedvetet och innovativt med sin verksamhet utifrån olika perspektiv.

Oasen i Jämtland

För att se klart på sin egen värld behöver man besöka en annan. Det är en av många anledningar att ha din konferens hos oss. Välkommen till Wreta. Inte som andra ställen.

Bräcke 0693-160 20 www.bjorknasgarden.com

För att se klart på sin egen värld behöver man besöka en annan. Det är en av många anledningar att ha din konferens hos oss. Välkommen till Wreta. Inte som andra ställen.

Wreta Gestgifveri, 610 50 Jönåker Tel 0155-720 22 • www.wreta.com Wreta Gestgifveri, 610 50 Jönåker. Tel 0155-720 22. www.wreta.com

AVTALSNYTT / konferenshotell och kursgĂĽrdar / fmLOG

GodkĂ¤nda kursgĂĽrdar med avtal

Bo & konferera! 08-566 217 20

Nfs!qfohbs!buu!Â&#x2039;ub!hpuu!gÂ&#x203A;s" GÂ&#x203A;s!tnbsub-!wÂ&#x2039;mgpsnbef-!usjwtbnnb!pdi!qsjtwÂ&#x2039;seb! nÂ&#x203A;ufo/!Sjoh!ptt!pdi!qsbub!lpogfsfot" HÂ&#x203A;ufcpsh.Djuz!! 142.91!36!71 NbmnÂ&#x203A;! 151.783!96!81 OzlÂ&#x203A;qjoh! 1266.39!:1!11 Tupdlipmn.TqÂ?ohb!!19.47!36!51

konferenser mĂśten kickoffer fester Vill du veta mer? GĂĽ in pĂĽ www.lovik.se eller ring vĂĽr bokning pĂĽ telefon 08-506 180 90

exkl moms

Konferera prisvĂ¤rt och bekvĂ¤mt med ert Kronavtal. Garanterat bĂ¤sta pris! 08 520 205 90 - www.nynasgarden.se MĂśtesplatsen fĂśr alla

Mycket fĂśrmĂĽnliga priser bĂĽde fĂśr dagkonferenser, helpension och logi. Ring fĂśr offert: 019-20 50 00 Quality Hotel Ă&#x2013;rebro Invid E18/E20 lĂ¤tt att hitta hit, gratis parkering.

xxx/jcjtipufm/tf

-ARIEBORGS +URSGĂ&#x152;RD +URSER KONFERENSER OCH BOENDE I NYRENOVERADE RUM TILL BRA PRISER 4ELEFON WWW MARIEBORG NET

Lovik â&#x20AC;&#x201C; En del av Fazer Konferens!

Aldrig mer Ă¤n 1 278 kr /p

Tupdlipmn.! IÂ&#x2039;hfstufo! 19.66!74!34!41 Tvoetwbmm.Djuz! 171.75!28!61 WÂ&#x2039;sobnp!! 1481.48!22!11

Namnbyte 1 maj! Quality Hotel Winn Haninge heter hotelloch konferensanlĂ¤ggningen i sĂśdra Stockholm (tidigare Park Inn Haninge). Vi Ă¤r fortfarande en flexibel och prisvĂ¤rd anlĂ¤ggning med stor konferenskapacitet och bra kommunikationer.

5FMFGPO t XXX RVBMJUZXJOOIBOJOHF TF

Konferens i Kiruna Berikar dina sinnen www.kirunacongress.se

Gör det enkelt.

Skytteholm aktiviteter golf konferens www.skytteholm.se Telefon: 08-560 236 00 Bokning: 08-560 236 79

Boka allt-i-ett-paket hos oss. 08-517 517 10 scandichotels.se

Inspirerande konferensmiljö

STJÄRNHOLM MED SLOTTSPARK OCH HAVET INPÅ KNUTARNA

Här är alla sorters företag välkomna att hyra in sig under en eller flera dagar. Vi erbjuder full konferensservice.

Spenshult Spenshult AB, 313 92 Oskarström Tel: 035-263 50 00, Fax: 035-263 50 25 E-post: kurs@spenshult.se, Internet: www.spenshult.se

ED<;H;H7Å?Å<@XBB;D ÄÅ ;C7L7DIÅ h=<@XBBI>EJ;BB

0155-22 27 00 www.stjarnholm.se HOTELL • RESTAURANG • KONFERENS • SKULPTURPARK

Konferens på slottet? Statligt avtal!

98 hotellrum, 160 bäddar

Vid Mälaren, Eskilstuna, ca.1 timme från Stockholm. www.hemavantarnaby.nu r tel 0954-301 50

En mötesplats för händelser och känslor

Yasuragi Academy

www.sundbyholms-slott.se

016 - 42 84 00

Konferens | möten | fest i vacker miljö på Villa Söderås, Lidingö 08 765 28 95 www.villasoderas.se

Hos oss på Solbacka är begreppet "ingenting är omöjligt" personiﬁerat av glada medarbetare.Välkomna!

Frigör människors inneboende kraft och kunskap

För information och bokning telefon 08-747 63 00 eller gå in på www.yasuragi.se

Tel: 0158-406 00

www.solbacka.se

AVTALSNYTT / skyddsglasögon / försvarsmakten

Nytt avtal tecknat inom området glasögon Försvarsmakten har avslutat upphandling av glasögon för bildskärmsarbete och skyddsglasögon. Arbetsgivaren ska bekosta arbetstagaren särskilda glasögon om en synundersökning visar att det behövs och att glasögon för normalt bruk inte kan användas. Från och med den 7 mars 2008 gäller nya avtal för glasögon för bildskärmsarbete och skyddsglasögon. Avtalen är giltiga till 2009-12-31. Förlängning kan därefter ske med 12 månader. Upphandlande organisation Försvarsmakten Kontaktperson Yvonne Andersson Telefon: 08-5143 9043 E-post: yvonne.i.andersson@mil.se

Avtal är tecknade med Synsam Service AB och Synoptik Sweden AB, avtalen är rangordnade. – Som en av de ramavtalsansvariga myndigheterna är Försvarsmakten ansvarig för att genomföra statliga upphandlingar av bland annat glasögon. Föregående avtal var tecknat att gälla till och med 071231. Omsättningen under föregående avtalsperiod uppgick till cirka 9 miljoner kronor per år. Avropen avser glasögon för bildskärmsarbete och skyddsglasögon.Det är svårt att förutsäga omsättningen i förhand men Försvarsmakten beräknar att omsättningen blir som tidigare år,

någon garanti kan dock inte lämnas, berättar Yvonne Andersson, ramavtalsansvarig på Försvarsmakten. – Nuvarande avtal är i stort sett identiskt med föregående avtal. Det omfattar paketpris på glasögon för bildskärmsarbete och skyddsglasögon. Om behov föreligger finns möjlighet att göra tillägg till upphandlat paket med exempelvis progressiva glas i flera olika utföranden, ytbehandlingar och andra glas än standard/lagerglas. Bågar finns i 10-15 modeller, i flera storlekar och färger, förklarar Yvonne Andersson. Några nyheter? – Som tidigare följer upphandlingen bestämmelserna i AFS:1998:5. En förändring från föregående avtal är att leverantörerna denna gång är rangordnade. Med detta

erhålls en geografisk täckning över i stort sett hela landet, säger Yvonne Andersson. Ramavtal är tecknade med två leverantörer där Synsam är rangordnad med ordningsnummer 1 och Synoptik med ordningsnummer 2. På orter där inte Synsam finns representerad är Synoptik rangordnad med ordningsnummer 1. Varje myndighet kan ha sin policy för vem som har rätt att erhålla glasögon och i vilken situation. Vid avrop bör man ange aktuella arbetssynavstånd och annat som behövs för att optikern eller ögonläkaren ska kunna ordinera rätt glasögonkonstruktion. Yvonne Andersson

Var rädd om din syn Ögat är ett invecklat instrument som tillsammans med hjärnan arbetar med en otrolig mängd information varje sekund. Blicken skiftar riktning upp till 50 000 gånger under en vanlig arbetsdag framför bildskärmen. Blicken går från skärm till korrektur och från skrivbordet ut i rummet. Under dessa förutsättningar kan ögat lätt överansträngas och ge besvär som huvudvärk, grusskänsla och koncentrationssvårigheter. I de flesta arbetsmiljöer är en god syn en förutsättning för en bra arbetsinsats. Ju sämre syn, desto mer påfrestande blir arbetet och desto mer sviktar vår förmåga att koncentrera oss. Orsaker till besvär kan vara felkorrigerade synfel, otillfredställande belysning eller fel arbetsställning. Glasögon för bildskärmsarbete är tillpassade efter personliga behov

och är en förutsättning för god syn på jobbet. Till skillnad från privata glasögon med annan styrka eller konstruktion i glaset är de bildskärmsglasögon som du bör använda utprovade för ett specifikt arbetsavstånd för att du till exempel ska kunna läsa tydligt och obehindrat kunna arbeta med datorn.

när du tittar på TV, kompletterat med en arbetsplatsbelysning där du själv sitter. Var försiktig med halogenlampor då de ger en koncentrerad hög belysningsstyrka. Ljusfördelningen mellan lokalen och bordsytan böra vara 1 till 3. Undvik störande reflexer i bildskärmen.

skydd och hållfasta linser av antingen glas eller plast. Andra varianter är så kallade korgglasögon, skyddsglasögon som liknar skidglasögon. Ett tredje slags ögonskydd är visir, som antingen kan bäras på huvudet eller hållas i handen.

Tips och idéer för datorarbetsplatsen

Skyddsglasögon räddar synen

Det är med ögonen den anställde oftast samlar den information som krävs för att fatta rätt beslut, eller att bedöma kvaliten till exempel i en svetsfog. De flesta ögonolyckor orsakas av flygande partiklar, smuts och damm. Sådana olyckor går att undvika med skyddsglasögon. Det finns olika varianter att välja på. En typ av skyddsglasögon liknar vanliga glasögonbågar, men har sido-

Sedan den 1 juli 1995 måste all ny personlig skyddsutrustning var CE-märkt enligt Arbetsmiljöverkets anvisningar i enlighet med EU direktiv 89/686 EEC. Tänk på att för skyddsglasögon krävs att både glas och båge testas som en enhet. Det är arbetsgivarens ansvar att uppge den nödvändiga säkerhetsklassifieringen för skyddsglasögonen, så att dessa klarar skyddskraven på aktuell arbetsplats.

Din skärm bör placeras på ett avstånd till dig på 60-80 cm. Den översta textlinjen du använder ska vara placerad i skulderhöjd eller motsvarande 15-20 cm under ögonhöjd. Se till så att du sitter med sidan till fönstret och ett par meter in i lokalen. Grundbelysningen ska vara som

CE-märkning av skyddsglasögon

Arne Öster

AVTALSNYTT / yrkeskläder och skor / kommentus

Upphandling av yrkeskläder och skor Kommentus Gruppen AB har på uppdrag av ett 30-tal kommuner genomfört en upphandling av yrkeskläder och skor. Genom att samordna upphandlingen blir den mer attraktiv för anbudsgivarna vilket i sin tur medför prismässigt goda villkor. Upphandlingen omfattade yrkeskläder och skor till olika yrkesgrupper enligt följande: varselkläder, arbetskläder, kläder till vård och omsorg, kläder till kök och restaurang, profilkläder, handskar samt skor och har resulterat i avtal med ett antal leverantörer. Avtalsperioden är 2007-12-11 – 2010-12-31 och den totala volymen är beräknad till runt 78 miljoner kronor under avtalets löptid. Anbud kunde lämnas på en, flera eller samt-

liga produktgrupper och kommuner för att på så sätt ge möjlighet till även de lokala leverantörerna att lämna anbud.

Öppen upphandling

Upphandlingen genomfördes som en öppen upphandling enligt lagen om offentlig upphandling med avsikt att träffa s.k. ramavtal, med en (1) eller tre (3) företag inom varje produktgrupp och per kommun. Vissa upphandlande enheter/ myndigheter har valt en (1) leverantör och andra tre (3) leverantörer per produktgrupp. Om avtal finns med fler leverantörer skall beställning ske enligt avropsordning. Utvärderingen av inkomna anbud blev omfattande, bland annat gick vi igenom att efterfrågade frekventa

artiklar inom varje produktgrupp uppfyllde ställda kvalitetskrav. Under avtalets giltighetsperiod kommer Kommentus att ha fortsatt ansvar för avtalsvård. Det innebär bland annat att Kommentus svarar för informationsspridning om avtalen, prisförhandlingar samt löpande dialog med både uppdragsgivande kommuner och leverantörerna, allt för att säkerställa att avtalen används på rätt sätt och fånga upp eventuella synpunkter på avtalen. Antagna leverantörer: AB Blåkläder AB Ferms Agenturer Almedahls Alingsås AB Björnkläder AB G-ESS Yrkeskläder AB Hejco Yrkeskläder Kwintet Fristads AB

Invite Europe AB J:son Gislaved AB J:son Handels AB Jobi Footright AB Lidén & Co Textil AB Mercus Yrkeskläder AB Procurator AB Promoters Textil Tools Sohlbergs AB Triffiq Företagsprofilering AB Mer information om ramavtalet finns på www.e-avrop.com eller också kan Ni även ringa direkt till mig Alexandra Anastasiou, avtalsansvarig på Kommentus Gruppen AB, tel. 08-709 59 18 alt via e-post alexandra.anastasiou@kommentus.se.

Varselkläder och andra yrkeskläder Har du sett alla orange och gula gubbar på vägarna nu för tiden? De syns rätt så bra, eller hur? Bakom dessa färgglada kläder ligger ett Europadirektiv som styr användningen av dessa kläder och en Europastandard som talar om hur kläderna ska vara utformade. Varselplaggens främsta funktion är att bidra till säkerheten för dig som arbetar i utsatta miljöer där det är viktigt att vara väl synlig. I Sverige är det lag att arbetare på väg ska bära denna typ av kläder, så kallade varselkläder. Om man inte följer detta lagkrav blir det böter för den enskilde eller för aktuell arbetsgivare. Kläderna är klassificerade i tre olika synlighetsklasser. Dessa beror på hur stor yta av material man använder. Varselkläderna består dels av ett fluorescerande material för dagsynbarhet och dels ett reflekterande material för nattsynbarhet. För varselkläder med klass 3 har kläderna en stor area av båda typerna av material och sedan faller areastorleken ned mot klass 1 som har minst aktiv yta. Vilka klasser som ska användas bestämmer den aktuella arbetsgivaren i samråd med sina anställda. Vid mycket trafikexponerade platser rekommenderas klass 3 till samtliga anställda. Vid användning av varselkläder är det mycket viktigt att hålla kläderna rena för annars är varseblivningseffekten försämrad. Regelbunden tvättning måste ske för att skyddseffekten ska kunna bibehållas. Reflexmaterialet i kläderna fungerar som en bil- eller cykelreflex eller som vägskyltar, de kastar tillbaka ljuset i samma riktning som det kom ifrån. Vid mörkertrafik gör detta att annalkande trafikanter lätt observerar personer vilka bär reflexmaterialet. Trafikantens strålkastarljus återreflekteras. Dagtid används i stället det fluorescerande materialet som höjer kontrasten gentemot omgivningen. Detta material omvandlar kortvågig strålning (UV) till synligt ljus och materialet får en ljushet som klart överstiger omgivningen. Det är lätt att upptäcka en person i dessa kläder då han i både i färg och ljushet skiljer sig från andra ting i vägens grannskap. Samma fast omvänt gäller för

det fluorescerande materialet att det på natten inte har någon funktion. Då finns ingen UV-strålning som kan omvandlas varför kläderna blir lika mörka som andra kläder.

Vad är fördelarna med profilkläder? Att målmedvetet arbeta med profilkläder är ett bra sätt att stärka dina relationer med kunder, anställda och samarbetspartner. Det finns många fördelar med profilkläder som beror lite på hur de används. Några generella fördelar är att profilkläder är; Målgruppsinriktat. Det är sändaren som avgör vem mottagaren ska bli. Flexibelt. Det finns ett stort utbud av profilkläder som kan användas till många olika ändamål – allt från kampanj-T-shirts till fina affärsskjortor. Personligt. Budskapen förmedlas oftast på ett personligt sätt eftersom man måste träffa bäraren av ett profilplagg för att kunna motta budskapet. Långsiktig kommunikation i bemärkelsen att profilkläder är beständiga. När man klär sig i ett profilerat plagg, blir man ”automatiskt” en tydlig representant för varumärket: Man agerar utifrån de normer varumärket står för. Möjligheterna är många, screentryck, transfertryck, direktbrodyr eller vävda och broderade märken. Vid större volymer på enklare plagg, speciellt i tunna material, kan screentryck vara att föredra. Både med tanke på funktion och pris.

Funktionella yrkeskläder

För många typer av arbeten är funktionella, bekväma och hållbara plagg ett måste. Det kan handla om specialdesignade kläder för vård och omsorg, kök och restaurang med flera. Arne Öster

» Yrkeskläder och skor «

AVTALSNYTT / kommentus

Almedahls Alingsås AB ”Almedahls är ett stycke historia. Men framför allt väldigt mycket nutid och framtid.”

Johannes Samuelsson

Sveriges kommuner och landsting har skrivit ramavtal med Almedahls Alingsås AB. Avtalet gäller arbetskläder för vård och omsorg, kök och restaurang. Idag är vi rankade av Kommentus som bästa leverantör av vårdkläder. Tack! Vi lovar att vi ska fortsätta att sträva efter att vara våra kunders favorit. Och vår nästa utmaning är naturligtvis att stå högst på prispallen även när det gäller plagg för kök och restaurang. Att Almedahls har hängt med i snart 150 år saknar inte betydelse. Men i ärlighetens namn har det hänt väldigt mycket sedan Charles Hill startade väveriet år 1862. Dagens kunder ställer helt andra krav och produktionen har naturligtvis förändrats. Inte minst har den glödheta klimatfrågan satt ett helt nytt fokus på textilindustrin. På Alme-

Företagsnamn: Almedahls Alingsås AB Antal anställda i Sverige: 25 st Etablerat år: 1862

fakta

Huvudkontor: Box 591, Hemvägen 17 441 16 ALINGSÅS Regional representation i Sverige: Rikstäckande, för mer information ring 0322-66 93 00. Aktuellt ramavtalsområde: Arbetskläder för Vård & Omsorg, Kök & Restaurang

dahls arbetar vi sedan många år med Öko-Tex, som är en humanekologisk märkning som garanterar mycket låga gränsvärden för kemikalier.

Kläder med funktion och design Modeller, sömmar och färgval spelar roll för dig som går i våra kläder varje dag. Kläder ska vara sköna att jobba i. Almedahls har lång tradition av att utveckla arbetskläder och vi vet att funktionen är viktig. Våra kunder är de bästa recensenterna och vårt långa, nära samarbete med tvätteribranschen, har gett oss en betydande erfarenhet och kunskap. Och ibland kan kvalitet bokstavligen hänga på en tråd. På vårt laboratorium säkerställer vi att kläderna klarar våra högt ställda krav. Krav som måste gälla för textilier som ska tvättas – om och om igen.

Det är enkelt att prova och du har flera valmöjligheter Det ska vara enkelt och roligt att köpa kläder av oss. Därför åker vi gärna ut till dig och din arbetsplats så att du och dina kollegor kan prova ut era arbetskläder i lugn och ro. Då kan ni också ta del av alla våra modeller och färger och prova dig fram till ditt favoritplagg. Och om ni vill profilera er med tryck eller brodyr på plaggen, så ordnar vi självklart med det.

Giltighetstid: 2007-12-11 – 2010-12-31, med möjlighet till 2 års förlängning Referenser/ramavtal: Göteborgs Stad, Haninge Kommun Landstingets MA-enhet i Västervik (landstingstvätteri) FMV - Försvarets materielverk Kontaktperson: Johannes Samuelsson Telefon: 0322-66 93 05, 0705-11 20 35 Telefon växel: 0322-66 93 00 Fax: 0322-66 93 49 E-post: js@almedahls.nu info@almedahls.nu Hemsida: www.almedahls.nu

Röd

Khaki

plagg för energi på jobbet

Vit

design och funktion

Marinblå

Almedahls Alingsås AB • Box 591 • 441 16 Alingsås • Tel: 0322 - 66 93 00 • www.almedahls.nu

AVTALSNYTT

Avslutade upphandlingar IT-produkter med tillhörande tjänster 2008

Lös köksutrustning – förlängning

Det nya avtalet kommer att presenteras närmare i kommande utgåva av Avtalsnytt.

Kontaktperson: Roland Pettersson Telefon: 08-709 59 60

Försvarsmakten (FMLOG) har för avsikt att förlänga befintligt ramavtal med Menigo Foodservice AB (tidigare ICA Meny AB), inom området för lös köksutrustning. Avtalet gäller bland annat för avrop av köksmaskiner, knivar, kantiner och kärl. Med förlängning är avtalet giltigt till och med den 31 maj 2009.

Avtalsperiod är 2008-04-01-201003-31.

Upphandlande organisation Försvarsmakten (FMLOG)

Upphandlande organisation: Kommentus

Kontaktperson Christina Holm Telefon: 0589-406 01 E-post: christina.holm@mil.se

Planerade upphandlingar Brevförmedlingstjänster

Ansvarig upphandlare Sinikka Suutari Telefon: 08-709 59 15 E-post: sinikka@kommentus.se

Skatteverket inleder en ny brevupphandling för sydöstra Sverige. Upphandlande organisation Skatteverket

Upphandlingen avser Kommunernas redovisade behov resulterar i att Kommentus avser genomföra upphandling av rekryteringskonsulter dels ”search” och dels övriga rekryteringskonsulter.

Kontaktperson Nils-Gunnar Sträng E-post: nils.gunnar.strang@skatteverket.se En del av ramavtalsområdet brevförmedling är avtalslöst. Detta beror på att ramavtalet med Postexperten i Scandinavien AB hävdes i februari 2008 eftersom leverantören inte haft tillräcklig kapacitet för att sköta sitt uppdrag. Skatteverket avser därför att under sommaren/hösten 2008 påbörja en ny ramavtalsupphandling av brevförmedlingstjänster för berörda områden. Upphandlingen kommer att omfatta postnummerområden i sydöstra Sverige, där bl.a. följande orter ingår: Hässleholm, Kristianstad, Olofström, Karlshamn, Ronneby, Tingsryd, Växjö, Karlskrona, Kalmar, Nybro, Högsby, Borgholm och Oskarshamn. Nytt ramavtal för de aktuella områdena beräknas komma att tecknas under januari 2009 och gälla för avrop från och med den 1 april 2009.

Hygien och städprodukter

Annonsering Upphandlingen planeras att annonseras i vecka 15, 2008.

Verket för högskoleservice (VHS upphandling) har startat arbetet med en ny upphandling av det statligt ramavtal för hygien och städprodukter. Det nuvarande avtalet går ut den 14 november 2008.

Planerad avtalsperiod Avtalstid planeras till tidigast den 1 september 2008 t.o.m. 30 augusti 2011, med 1 års förlängningsmöjlighet.

Upphandlande organisation Verket för högskoleservice

Kommentus inbjuder till samordnad upphandling av storköksmaskiner-, fastighetstvättmaskiner och vitvaror.

Kontaktperson Annette Annerstig E-post: annette.annerstig@vhs.se En mindre förstudie har genomförts och arbetet med förfrågningsunderlaget har påbörjats.

Rekryteringskonsulter

Kommentus Gruppen AB genomför upphandling av rekryteringskonsulter.

och service. Möjlighet ges till leverantören att offerera på ett eller flera delområden. Avtal avses att tecknas med upp till tre (3) leverantörer inom varje delområde för respektive upphandlande enhet. A. Vitvaror och hushållsprodukter (Vitvaror avses t.ex. kyl, tvättmaskin, ugn, spis m.m. med hushållsprodukter avses t.ex. dammsugare, köksapparater etc. för hushållsbruk) B. Fastighetstvättmaskiner (Tvättstugemaskiner, torkskåp, mopptvättmaskiner, manglar) C. Storköksmaskiner Inbjudan Inbjudan att delta i samordnad upphandling skickades till de upphandlande enheterna (cirka 1 300) den 16 januari 2008.

Ansvarig upphandlare Jeanette Hemmingsson Telefon: 08-709 59 63 E-post: jeanette.hemmingsson@ kommentus.se

Sista anmälningsdatum Sista dag att för upphandlande enhet att inkomma med upphandlingsfullmakt var den 3 mars 2008. A v t a l s t i d Avtalet tecknas för tre (3) år med möjlighet för Kommentus att förlänga avtalet med upp till ett (1) år. Avtalet beräknas träda i kraft under slutet av oktober eller början av november 2008.

Upphandlingen omfattar tre delområden Upphandlingen omfattar köp av produkter inom nedan angivna tre (3) delområden inklusive installation

Övrig information En mer detaljerad tidplan samt annan nödvändig information gällande upphandlingen kommer att meddelas underhand.

Vitvaror 2008

Pågående upphandlingar Tjänstekort

Inrikes hotelltjänster

Rikspolisstyrelsen har ansvaret för ramavtal avseende tjänstekort och nuvarande ramavtal upphör 200808-31.

Försvarsmakten (FMLOG) har inlett ny upphandling av inrikes hotelltjänster. Sista dag att lämna anbud är den 9 april 2008.

Upphandlande organisation Rikspolisstyrelsen

Upphandlande organisation Försvarsmakten (FMLOG)

Kontaktperson Bo Stålhammar E-post: bo.stalhammar@polisen.se

Kontaktperson Ingela Mildton-Patzelt, Telefon 08-514 390 92 E-post: ingela.mildton-patzelt@mil.se

Utvärderingskriterier Det ekonomiskt mest fördelaktiga med hänsyn till nedan angivna kriterier; 1. Pris 40% 2. Leveranstid 35% 3. Börkravspoäng 20% 4. Säkerhetsmedvetande 5% Sammanfattning av upphandlingsarbetet: En referensgrupp för framtagning av förfrågningsunderlag sattes ihop i oktober 2007. Förfrågningsunderlaget var klart 2008-02-12. Upphandlingen annonserades 2008-02-18 Rikspolisstyrelsen har beslutat att förlänga anbudstiden avseende tjänstekort att gälla till och med 17 april 2008. På grund av att skallkravet i bilaga 5a vad gäller att kortet skall förses med SIS-symbolen i relief har tagits bort så har Rikspolisstyrelsen även förlängt anbudstiden.

eID 2008

Ramavtalsupphandling eID 2008 är publicerad i Europeiska Unionens Tidning (EUT). Upphandlande organisation Verva Kontaktperson Irene Andersson E-post: irene.andersson@verva.se Syftet med upphandlingen är att välja leverantörer som både kan tillhandahålla myndigheterna eID-tjänster för kontroll av e-legitimationer och kan utfärda e-legitimationer till stora grupper användare i enligt med de krav som staten ställer. Verva avser att teckna ramavtal med leverantörer som redan har försett ett stort antal privatpersoner i Sverige med någon form av medel för elektronisk identifiering och som omgående kan förse dessa med e-legitimationer enligt statens krav. De leverantörer som Verva tecknar ramavtal med svarar helt för de e-legitimationer man utfärdar, för avtal

El 2009-01

Kommentus Gruppen AB genomför samordnad upphandling av elenergi. Ansvarig upphandlare Tony Hansson Telefon: 08-709 59 65 E-post: tony.hansson@kommentus.se Sista anbudsdag Sista dag att inkomma med anbud var den 10 mars 2008. Avtalsstart Leveransstart är den 1 januari 2009.

Personaluthyrning – Administrativ personal med mera

och kontakter med privatpersoner och för att detta som helhet bildar en infrastruktur för e-legitimationer och e-underskrifter som uppfyller de krav som staten ställer. Målet är att de privatpersoner som skaffar e-legitimationer ska kunna använda dessa för att legitimera sig elektroniskt och utföra e-underskrifter i samband med alla offentliga e-tjänster som kräver detta. Upphandlingen kommer att genomföras som en förhandlad upphandling enligt lagen (1992:1528) om offentlig upphandling (LOU), kap. 5.

Datakommunikation, nätverk och telefoni Upphandlingen Datakommunikation, nätverk och telefoni 2008 (Dante) är annonserad i EUT. Upphandlande organisation Verva Kontaktperson Inger Höglund E-post: inger.hoglund@verva.se Följande upphandlingsområden genomförs som Förhandlad upphandling enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU).

Kommunikation som upphandlingsområde A

tjänst

–

Fasta- och mobila operatörstjänster samt transmissionstjänster – upphandlingsområde C Följande upphandlingsområden genomförs som Selektiv upphandling enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU). Kommunikationsutrustning upphandlingsområde B

–

Telefoner, kommunikationsutrustning och tillbehör - upphandlingsområde D Sista ansökningsdag är 2008-05-05. Verva avser att besluta vilka anbudssökande som ska inbjudas att inlämna anbud under augusti 2008. Verva planerar att sända ut förfrågningsunderlag till utvalda anbudssökande i anslutning till ovanstående beslut. Tilldelningsbeslut planeras i december 2008. Verva kommer under april/maj att skicka ut inbjudan till kommuner och landsting att delta genom fullmakt.

Kommentus Gruppen AB genomför upphandling av personaluthyrning administrativ personal m.m. Ansvarig upphandlare Sinikka Suutari Telefon: 08-709 59 15 E-post: sinikka@kommentus.se Upphandlingen avser Kommunernas redovisade behov resulterar i att Kommentus avser genomföra upphandling av administrativa tjänster, information- och marknadsföringspersonal samt IT-personal. Område administrativa tjänster kommer att utökas med ett antal andra tjänster som man anmält behov av. Det är bibliotikarie, biblioteksassistenter, kompetensutvecklare, bygglovshandläggare, innesäljare, säljadministratör, chaufför med c-kort och vissa fastighetsrelaterade drifttjänster. Sista anbudsdag Sista dag att inkomma med anbud var den 4 april 2008. Planerad avtalsperiod Avtalstid planeras till tidigast 1 juli 2008 t.o.m. 30 juni 2011, med 1 års förlängningsmöjlighet.

Tid och fackligpolitisk retorik Våra politiker undviker klokt nog att försöka detaljstyra våra liv, men användningen av vår tid vill dom gärna reglera. Främst gäller det arbetstiden, som ju i sin tur bestämmer utrymmet för fritiden. Men hur bör då balansen mellan arbete och privatliv se ut? Vem har svaret? Att väsentliga frågor om arbetstidens psyko-sociala betydelse saknar entydiga svar kan knappast förklara att de under senare år hamnat utanför den politiska debatten. Snarare har de ekonomiska realiteterna lagt en hämsko på diskussionerna om lagstiftad arbetstidsförkortning. Men i TVs Agenda den 16 mars återuppväcktes något överraskande frågan och detta trots de negativa erfarenheterna, som rapporterats från både Tyskland och Frankrike. Möjligen berodde det nymornade intresset på erfarenheterna från en Toyotaverkstad i Göteborg, som utgör det hittills enda exemplet i Sverige på framgångsrik tillämpning av arbetstidsförkortning. De politiska partier och fackliga organ som i sina program alltjämt bibehåller kravet på arbetstidsförkortning, hanterar frågan på samma sätt som den om införandet av republik i Sverige. Visionen lever kvar, men bedöms uppenbarligen inte som förenlig med den ekonomiska och politiska verkligheten. Det är få som idag tror att samhälleliga funktioner och levnadsstandard kan

upprätthållas på nuvarande nivå om tex 36 timmars arbetsvecka införs. Däremot är det många som tror att en sådan reform skulle innebära mindre påfrestningar i vardagen, mindre stress och ökade möjligheter att få ihop livspusslet. Detta måste ses som ett rimligt antagande. Likafullt existerar det vare sig kunskap eller ens politisk-facklig uppfattning om hur balansen mellan arbete och privatliv borde se ut om man kunde bortse från de ekonomiska konsekvenserna? Vad är önskvärt i psykosocial mening? Skulle 30 timmars arbetsvecka ge optimal livskvalitet? 20 timmar? Ju mindre desto bättre? Det vore onekligen av intresse att från företrädarna för arbetstidsförkortning få besked om deras uppfattning i denna hypotetiska fråga, som bortser från de ekonomiska aspekterna, men berör den grundläggande synen på arbete och mänskliga behov. Under senaste decennier har kraven på meningsfull fritid kommit att bli allt högre i våra ambitioner till personlig utveckling, bättre hälsa, tätare familjeliv och större

engagemang i barnens aktiviteter. Därför kan man fråga sig om den stress som idag tillskrives svårigheterna att få ihop livspusslet beror på 40-timmars arbetsvecka eller ökade fritidsambitioner. Kan det rent av vara så att varje arbetstidsförkortning med automatik leder till ytterligare expansion av fritidsaktiviteterna så att livspusslet aldrig går ihop? Förvisso är det många frågor kring arbetstiden som söker sitt svar, men till förvirringen bidrar onekligen de politiska partier och fackliga organ

som nu förespråkar arbetstidsförkortning dvs mindre än 40 timmar per vecka och samtidigt kräver att alla skall ha rätt till heltid dvs 40 timmar per vecka. Förklara det, den som kan? Överhuvudtaget borde vi i arbetstidsfrågan kunna förvänta oss mindre av ogenomtänkt retorik och mer av kunskap, sans och vett hos våra politiska och fackliga representanter. Monica Johansson

Det enda vi har är oss Det finns stunder i livet som jag aldrig kommer att glömma. Stunder som har etsat sig fast. Stunder som har varit så berörande att de sedan har kommit att bli avgörande för min fortsatta vandring. Vissa har kommit, andra gått, några har kommit tillbaka medan vissa vandrat bort. Vissa har gett så mycket gott, medan andra slitit sönder. Varje gång har jag haft valmöjligheten att välja hur jag skall ta hand om det jag fått. Det tog ett tag innan jag insåg att de möten som fördärvat kunde omvandlas och ur det födas något gott. Det tog ett tag innan jag insåg att varje stund är upp till mig. Det tog ett tag innan jag insåg att

jag alltid erbjuds valmöjligheten att kunna hantera saker på sätt som för mig är rätt. Det tog ett tag innan jag insåg hur viktigt det var att hjälpa den syster som smärtas av sitt dilemma, att stå kvar främst då. Det tog ett tag innan jag insåg att det inte bara handlade om mig, utan även om dig och alla er andra. Insåg att det handlade om att vara avstämd med mitt innersta och då även ta ansvar för det. Att stå upp för min röst. Att be om mod när stunden är svår. Att det handlade om att tillåta mig leva fullt ut. Rakt av. Rätt upp och ner. Det har haft sitt pris. Vissa har tyckt att det har varit till ett jävla besvär, medan andra har förstått. Här har frukterna av gången sådd

fötts. Här har ordet livskvalitet fått en mening. Detta är så lätt att glömma bort. Så lätt att glömma av att ge den där varma uppbackningen och klappen på axeln. Så lätt att bli fartblind. Så lätt att sätta kronor och ören före vårt mänskliga rum. Just detta, hoppas jag, att jag äger klarsyn nog att välja bort. Tänker på alla er som inte har glömt av att vi alla är människor före allt annat. Alla er som så väl vet om vikten av att tillåta känslor, liv, hopp. Tänker på dig som äger mitt hjärta. Tack. Tina Lundberg

Offentliga Affärer 2 2008 | www.offentligaaffarer.se

Ingen vet hur morgondagen ser ut. God morgon! I dag kan allt hända, men med Agresso affärssystem är du alltid förberedd. Agresso är ett förändringsvänligt system som smidigt kan anpassas till nya behov. Oavsett om ditt företag växer snabbt eller har ett högt förändringstempo. En investering i Agresso är en investering i framtiden. Vill du veta mer: www.agresso.se

Affärssystem utan bäst före-datum

posttidning

ReTuradress: Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2, 414 58 Göteborg

SVERIGES LEDANDE KORT- OCH BETALNINGSTJÄNSTER FÖR STATLIGA MYNDIGHETER.

eurocard.se

Med Eurocard får ni smartare administration, istället för många fakturor från olika håll samlas allt på en faktura. Vilket spar både tid och pengar. Men Eurocard erbjuder även system för sammanställning, analys och uppföljning av era inköp. Ni får bättre ordning på kostnaderna, helt enkelt. Och vill ni ha kort med specifik köpgräns för respektive

innehavare, väljer ni inköpskortet Purchasing. Detta är några av anledningarna till att Eurocard utsågs till nummer ett i det statliga ramavtalet inom kort- och betalningstjänster. För fler, kontakta oss gärna. Välkommen in på eurocard.se, eller ring vår försäljningsavdelning på 08-14 67 45.