Offentliga Affärer nr-4 2008 by Hexanova Media Group AB

konferens miljö ledarskap vård

200 000

svenska konferenser varje år

Vad menas med sakliga skäl för att avbryta upphandling? Vård och omsorg En framtidsbransch Profilen

utbildning juridik EKONOMI UPPHANDLING

Pris 79 kr Nr 4 2008 | Sextonde årgången

Mötesindustrin blomstrar

Kfi

Om kommunernas chefsomsättning

Miljökrav i offentlig upphandling

Thomas Idermark

Nystart för Kommentus med ny VD

Elektroniska signaturer för alla

Upphandlare Ta emot elektroniskt signerade anbud och signera avtal elektroniskt direkt genom att integrera ditt upphandlings-, diarie- eller dokumenhanteringssy

När du använder tjänsten ser du om anbudslämnaren eller motparten vid representera sin organisation som firmatecknare eller via fullmakt. Inom k bolaget har skatteskulder.

Leverantörer Skaffa ett ChamberSignkonto och spara tid och pengar genom att skicka din även använda ditt konto för tex. avtalssignering mot dina egna leverantö www.chambersign.se så kan du skicka ditt första anbud redan idag.

Systemtillverkare Säkra upp juridiken i ditt system genom att integrera ChamberSigns tjäns integrationsgränssnittet är helt kostnadsfritt.

! t r a n in s d a r d e n ä m

Kom ort kan du anv änst... Inom k ation i vår tj im t i g e l e

Gå in på www.chambersign.se eller ring 08-191119 för mer informatio ChamberSign Sverige AB är ett handelskammarägt bolag och ingår tillsammans med åtta andra med samma namn.

Några av våra partners:

via ChamberSigns tjänst eller ystem mot tjänsten.

d avtalssignering har rätt att kort kommer du även se om

na anbud elektroniskt. Du kan örer. Registrera ditt konto på

ster. Det är mycket enkelt och

Upphandling.com

on länder i ett europeiskt samarbete

Upphandling i förändring – politik, strategi, ekonomi, juridik Upphandlingsdagarna 2009 hjälper dig att bevaka utvecklingen och greppa skeendet. Här finns informationen, pionjärerna, inspiratörerna och ett befruktande nätverk av kollegor, myndighetsrepresentanter, jurister och leverantörer. Det stora trycket på utveckling och effektivisering av den offentliga förvaltningen och servicen betyder att upphandlare, ekonomer, strateger, verksamhetschefer och utvecklare måste hålla sig väl uppdaterade och vara beredda att handla, att utveckla och göra affärer. Just detta har legat till grund vid utformningen av programmet för Upphandlingsdagarna 2009. I huvudprogrammet lyfter ledande politiker och nyckelpersoner fram de övergripande, aktuell debattfrågorna. Bland seminarierna väljer Du ämnen från något av de sex fokusområdena.

Konferensprogram Onsdag 4 februari 2009

Torsdag den 5 februari 2009

08.30 Registrering, kaffe, utställning

08.00 Kaffe, utställning

09.10 Upphandlingsdagarna öppnas

08.30 Nya lagar och direktiv i Sverige och inom EU. Vinge.

09.15 Offentlig upphandling och förvaltning i förändring. Finansdepartementet

09.20 Debatt: Inköpssamordningen ifrågasatt?

09.50 Konkurrensverket – visioner, mandat, styrmedel. Konkurrensverkets GD 10.30 Kaffe, utställning 11.15 Den professionelle upphandlaren – en hävstång för god förvaltning och välfärd. Christin Johansson, Akademikerförbundet SSR 12.00 Seminarier 1.1 – 6.1 13.15 Lunch och utställning 14.30 Seminarier 1.2 – 6.2 15.45 Kaffe, utställning 16.15 Hållbar upphandling – man får, det går. Charlotta Frenander, Miljöstyrningsrådet. 17.00 Mötesplats Offentlig Affärer

Effektivitet, konkurrenspåverkan, statens mandat, Kommentus och kommunal samverkan. Representanter för Konkurrens-verket, ESV,Verva, Kommentus/SKL, leverantörerna. Moderator: Vinge 10.30 Kaffe, utställning 11.00 Seminarier 1.3 – 6.3 12.00 Lunch 13.00 Seminarier 1.4 – 6.4 14.00 Mötesplats Offentliga Affärer. Kaffe, Utställning, Bokade möten, Speakers Corner 15.00 Debatt: Sysavmålet – debatt om Regeringsrättens utslag? Om LOU och dess tillämpning på kommunala bolag och allmännyttiga tjänster. Debattörer: Representanter för Konkurrensverket, Konkurrenskommissionen, SKL, Vinge.

16.00 Välja väg – vision, strategi och vardag. Bokade möten, Speakers Corner (det vill säga programlagda miniföredrag, max 15 minuter, två scener), utställningen Om kriterier, förutsättningar och metoder för excellens i upphandling. 18.30 Middagsbuffé 16.30 Avslutning Presentation av vinnare av Handslaget. Underhållning och mingel.

Offentliga Affärer 4 2008 | www.offentligaaffarer.se

24 seminarier, 6 teman – Du väljer! Seminarieprogrammet rymmer sex temaområden vilka löper parallellt. Deltagande i seminarierna behöver emellertid inte förbokas. Du kan fritt välja mellan de olika seminarierna och således komponera ett för dig optimalt program. Inom varje spår finns seminarier med praktisk inriktning, det vill säga kollegor berättar om sina erfarenheter och experterna ger konkreta råd, ”hands on”. Där det är lämpligt ger vi också utrymme åt vidtalad ”opponent/intressent” och naturligtvis har vi reserverat tid för frågor och inlägg från deltagarna. Förvänta dig spännande och engagerande seminarier som stimulerar till handling. Mer detaljinformation om de fyra seminarier som ryms inom varje tema finner du på webben, www.upphandlingsdagarna.se 1. Inköpssamordning - problem och möjligheter, praktiska, juridiska och marknadsmässiga aspekter. Med nya LOU har ramavtalsupphandlingarna en stabil juridisk grund. Men åsiktsskillnaderna ifråga om inköpssamordningens positiva och negativa effekter blir inte mindre för det. Statskontoret har regeringens uppdrag att utreda hela den statliga inköpssamordningen samt att ta fram underlag för en bedömning om huruvida den i EG-direktiven ingående, men ej obligatoriska, upphandlingsform inköpscentraler bör implementeras i svensk lagstiftning eller ej. Med Konkurrensverket som tillsynsmyndighet har frågan om de statliga ramavtalens utformning, omfattning och effekter åter blivit ett hett debattämne. I den kontexten öppnar sig nya möjligheter för kommunala inköpssamordningen genom Kommentus och andra initiativ. Allt detta belyses och ”hands on” får vi genom erfarenheter och praktiska exempel från framgångsrik regional statlig respektive kommunal inköpssamordning. Dessutom: Hur kan (och måste) upphandlingen av IT-tjänster utvecklas för att vara relevant i dagens tjänste- och infrastruktur? Seminarieledning: Statskontoret, ESV, SKL, myndigheter med flera. 2. Miljö, klimat och socialt ansvar. Miljö- och klimatsmart upphandling är idag en självklarhet liksom frågor om socialt ansvar och etik vid upphandling. Vad är tillåtet och tillrådligt? Hur kan upphandlingen bidra till att vi når klimat- och miljömålen. Rättvisemärkt? Hur verifierar och följer man upp miljöanpassad upphandling. Miljöstyrningsrådet och SKL:s jurister problematiserar och klarlägger. Temavärd: Miljöstyrningsrådet. 3. Upphandlaren – om strategival, process- och kompetensutveckling. Upphandlaren själv då? Ny teknik, nya lagar, nya mål och snabba förändringar ställer krav på upphandlaren. Hur gör jag för att hänga med, spetsa kompetensen, styra mot långsiktiga mål, utveckla mig själv och medarbetarna och implementera nya, strategier och processer. I denna seminarieserie vår vi inblick i upphandlingschewww.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2008

fens vardag med alla dess utmaningar. Hur bevakar jag omvärlden och läser av skeendet, för att optimera mot relevanta mål och finna effektiva strategier. Hur leder jag förändringsprocesser och etablerar nya arbetssätt i hela organisationen. Temavärd: Akademikerförbundet SSR. 4. Samhällstjänster – upphandling, utmanarrätt och avknoppning/utförsäljning. Snöbollen har börjat rulla, och nu växer volymerna snabbt. I denna seminarieserie belyser vi de viktigaste principiella, juridiska, ekonomiska och praktiska frågorna. Vi tar bland annat upp Tibblefallet, och därmed värdering och avtal vid avknoppning och utförsäljning av kommunal verksamhet. Nutek presenterar sitt uppdrag och sin nya vägledning ifråga om upphandling inom hälso- och sjukvården samt inom omsorgen. Kvalitetssäkring, utvärdering och uppföljning vid upphandling och outsourcing. I seminariet ”OPS i praktiken” tar vi bland annat upp juridik, ekonomi och uppföljning med fokus på fritidsanläggningar. Seminarieledning: Nutek, SKL, Almega med flera. 5. Elektroniska inköp – skarpt läge. Temaseminarierna rymmer rapporter från pågående införandearbete i statliga myndigheter och kommunala verksamheter. Vi presenterar den statliga ramavtalsupphandlingen av system och konsulttjänster. Hur går det då till i praktiken? Låt dig inspireras av Vervas pilotprojekt med samordnat e-avrop från PC2008 avtalet, liksom av Skatteverkets införande av e-inköp. Seminarieledning: ESV, SKL, Verva, Skatteverket. 6. Juridik. Juridikseminarierna behandlar de mest aktuella och principiellt viktigast frågeställningarna. Bland annat Utvärderingsmodeller och det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Nyheter inom lagstiftning och domstolspraxis inom EU och i Sverige. Ramavtal. Frågor relaterade till Offentlig-privat samverkan. Temavärd: Advokatfirman Vinge. 5

Mer körglädje. Mindre administration. AutoPlan erbjuder flexibel finansiering, smarta rutiner för administration och smidig onlineförsäljning av era fordon. AutoPlan gör det enklare för era förare genom snabb telefonsupport, enkla rutiner och lättanvända hjälpmedel. AutoPlan ger er vagnparksadministration när den är som bäst.

›› Det finns en anledning till att vi är marknadsledande. Vi lyssnar på våra kunder! ‹‹ 6

Offentliga Affärer 4 2008 | www.offentligaaffarer.se För mer information besök vår hemsida www.autoplan.se eller maila till kontakt@autoplan.se

Innehåll

Thomas Idermark

Offentliga Affärer nr 4 2008

14 Profilen Dags för nystart. Thomas Idermark, ny VD på Kommentus sedan i våras har förhoppningar om att spara väldigt mycket pengar genom att samordna upphandlingar.

17 Kommunforskningen i Västsverige Tre artiklar som utgör del två i Offentliga Affärers serie korta artiklar från Kfi.

20 Riksrevisorerna anser att det brister Riksrevisionens årliga rapport pekar på allvarliga brister och avser både regering och myndigheter

26 Juridik

EG-domstolen har fastslagit att även ett avbrytande av en upphandling omfattas av rättmedelsdirektiven. Frågan om hur en upphandling får avbrytas har därför fått särskild betydelse.

30 Miljöbil – välj gas Biogasdrivna bilar är miljövänligast. Varför köper inte fler dem, när det finns så många bra bilar att välja mellan. Som nya Mercedes B 170 NGT.

35 Kunglig thailändsk paviljon. I Norrland! 36 Ledarskap 26

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2008

Du kanske hörde Manuel Knight Sinfield sommarprata om sitt liv i P1. Här skriver han om ledarskapets utmaningar, hur man skapar en högpresterande organisation utifrån befintliga förutsättningar.

IMPROVE YOUR GAME DRAMATICALLY.

Ronaldinho brings dramatic improvement to football. Konica Minolta brings dramatic improvement to colour output.

CHANGE YOUR OFFICE.

www.konicaminolta.se

Offentliga Aff채rer 4 2008 | www.offentligaaffarer.se

Stödet för en satsning på höghastighetståg växer Offentliga Affärer utges av

VD och Ansvarig utgivare Urban Nilsson urban@hexanova.se Ekonomi Monika Beiring monika.beiring@hexanova.se Redaktionsledning Klas Bergqvist klas.bergqvist@hexanova.se Journalister Arne Öster Ingrid Saarva Klas Bergqvist Kent Mossheden Tina Lundberg Krönikör Tina Lundberg Annonser/Traffic Henrik Tonström annonser@hexanova.se Layout Henrik Tonström henrik.tonstrom@hexanova.se Prepress och tryck Stromia-Futurum Grafiska AB www.stromia.se Projektledning Stockholm Anita Sanderholm anita.sanderholm@hexanova.se Kent Mossheden kent.mossheden@hexanova.se Göran Welander goran.welander@hexanova.se Projektledning Göteborg Aleksandar Capovski a.capovski@hexanova.se Adress/Namnändringar adressandring.oa@hexanova.se Adress Göteborg (HK): Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2, 414 58 Göteborg Tel 031-719 05 00 Fax 031-719 05 29 Adress Stockholm: Hexanova Media Group AB Drakenbergsgatan 2 117 41 Stockholm Tel. 08-618 03 21, 08-618 03 17 Fax. 08-618 03 27

Debatten om utbyggnaden av den svenska infrastrukturen går vidare. Sex av de sju riksdagspartierna tror på en framtid för höghastighetståg i Sverige. Endast moderaterna är fortfarande tveksamma. Banverket utreder nu byggandet av Götalandsbanan (Stockholm - Göteborg) och Europabanan (en fortsättning av Götalandsbanan från Jönköping till Helsingborg) med kapacitet för höghastighetståg. I början av sommaren lämnade Banverket en snabbrapport som stärker infrastrukturminister Åsa Torstenssons tro på höghastighetstågens framtid. Banverkets underlag visar att det finns stora möjligheter att gå vidare med höghastighetståg, menar hon. Men det krävs, enligt Åsa Torstensson, mer underlag innan regeringen kan fatta beslut om att anslå pengar till att bygga de båda nya banorna som beräknas kosta 100-150 miljarder kronor. Det gäller bland annat hur de ska finansieras. Den moderate finansministern Anders Borg har hittills inte varit lika positivt inställd till höghastighetståg som Åsa Torstensson. Det är i linje med vad hans parti tycker. Kristdemokraterna vill verkligen ha höghastighetståg och även folkpartiledaren Jan Björklund förordar nu dessa snabba tåg med hastigheter på omkring 300 kilometer i timmen. De tre oppositionspartierna är alla positiva till höghastighetståg på sträckorna Stockholm-Göteborg och Stockholm-Helsingborg eller delar av dem. Höstens infrastrukturproposition kan ge signaler om hur regeringen tänkt sig den svenska järnvägsutbyggnaden. Götalandsbanan kan vara klar tidigast 2025 och Europabanan någon gång efter 2030, enligt Banverket. I dag finns det 550 mil höghastighetsbanor i Europa. 350 mil byggs och 850 mil planeras fram till 2025. Resan Stockholm-Hamburg skulle med höghastighetståg ta mindre än fyra och en halv timmar.

Frekvensbanden anses mycket värdefulla, inte bara för drift av GSM-telefonin, utan även för att bygga 3G-täckning till en bråkdel av kostnaderna för dagens nät. Staten äger frekvensutrymmet i etern. Auktion är det enda fungerande sättet att fastställa vad som är ett marknadsmässigt pris för detta. Det finns inget skäl för Sveriges skattebetalare att subventionera teleoperatörernas aktieägare. Dessutom öppnas möjligheten för nya aktörer att ta sig in på den svenska mobilmarknaden. Marknaden fungerar dåligt i dag.

Miljöbil – välj gas

Miljöfordon har aldrig varit mer i fokus än nu. Nybilsregistreringen visar att andelen miljöbilar ständigt ökar och prognosen för 2008 är att andelen av miljöbilar kommer att vara cirka 30 procent. Det har heller aldrig funnits så många olika sorters miljöbilar som nu och utbudet ökar för varje månad. På mässan Miljöteknik 2008 i Göteborg kommer flera av dessa att visas upp i samarbete med BIL Sweden. Merparten av alla miljöbilar som för närvarande säljs i Sverige drivs på E85, ett bränsle som många har synpunkter på. Men varför väljer så få bilar som drivs på gas? Att tanka biogas som görs av organiskt avfall från bland annat reningsverk minskar utsläppen av fossil koldioxid med över 90 procent jämfört med om bilen körs på bensin. På västkusten är det vanligt med naturgas som har fossilt ursprung. Då blir reduktionen av koldioxidutsläppen sådär 20 procent jämfört med om bilen körs på bensin. De företag, kommuner och privatpersoner som i dag har fordon som drivs på gas har köpt fler fordon och ännu mer gas. Det innebär att fordonsgasen förra året kunde ersätta 64 miljoner liter bensin, vilket motsvarar cirka 48 000 bensinbilar på ett år. Urban Nilsson Ansvarig utgivare

GSM-licenserna kan tas tillbaka

Teleoperatörerna Telia, Tele2 och Telenor får inte sina GSM-licenser förlängda när tillståndstiden går ut den 31 december 2010. Tillstånden i frekvensbanden 900 och 1800 MHz ska i stället auktioneras ut till högstbjudande. Det föreslår regeringens särskilde utredare Nils Gunnar Billinger som vill se en lagändring. Den föreslagna lagändringen är ett stort bakslag för GSM-operatörerna, som räknat med att få tillstånden förlängda av Post- och telestyrelsen (PTS). Syftet med att ändra lagen är att skapa tydligare regler på frekvensområdet. Tillstånd där efterfrågan är större än utbudet ska inte rutinmässigt förlängas vid tillståndstidens utgång, som är praxis i dag, utan tas tillbaka och auktioneras ut.

www.offentligaaffarer.se

ISSN 1653-3674 Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och upphandlare inom den offentliga sektorn. Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. För en detaljerad distributionslista, kontakta vår annonsavdelning.

produktnytt

Toyota Winglet Toyota håller på att utveckla ”personlig transportrobot”, kallad ”Winglet”, som ska köras stående. Winglet ingår i företagets satsning på personliga fordon: Toyota Partner Robots. Avsikten är att tillhandahålla en säker och flexibel transportmöjlighet, som är lätt att använda och som gör användaren mer mobil. Winglet består av en liten enhet (som inte tar upp större yta än motsvarande ett A3-papper) med en elektrisk motor och två hjul. Inbyggda sensorer känner hela tiden av hur användaren står och anpassar motorkraften därefter för att säkerställa stabiliteten. En unik parallell länkmekanism gör att användaren kan köra framåt, bakåt och svänga genom att helt enkelt luta kroppen. På så sätt blir fordonet både lättkört och säkert även i trånga omgivningar. Toyota har tagit fram roboten i tre storlekar: ”S”, ”M” och ”L”, var och en med olika sätt att hantera den. Det gör att användaren kan välja modell efter sina behov - från ”praktisk” till ”sportig”.

Nissan Mori Scooter Elektrisk skoter med enkel och minimalistisk design. Justerbar sadel för att passa föraren. Allt mekanik och underhåll sköts av en dator monterad under styret. Eventuell produktionsstart ännu ej bestämd.

IronMaid, utfällbar strykbräda Sluta leta efter strykbrädan. Den hänger där på väggen, dold i skåpet. IronMaid samlar, lika diskret som praktiskt, allt du behöver för strykningen på ett ställe. Bekvämare kan det inte bli! Du fäller ut strykbrädan och vrider den åt vilket håll du vill, så du kommer åt från alla håll. Höjden är ställbar och den inbyggda timern stänger av strömmen till strykjärnet efter en halvtimma. I skåpet har strykjärnet sin bestämda plats, och i dörren finns gott om utrymme för sprayflaskor och annat. Säljs av Nimo, www.nimoverken.com

IPhone, telefon, iPod, internet och mycket mer iPhone 3G. Med snabb, trådlös 3G-teknik, kartor med GPS, nya App Store och stöd för företagsfunktioner med Microsoft Exchange får du ännu fler suveräna funktioner i din iPhone. Precis som den första iPhone-modellen kombinerar iPhone 3G tre produkter i en – en revolutionerande telefon, en iPod i widescreenformat och en banbrytande Internetenhet med formaterad HTML-e-post och äkta webbsurfning. iPhone 3G förändrar synen på vad en mobiltelefon kan göra.

nyheter

Ingen vet hur morgondagen ser ut. Hej! I dag kan allt hända, men med Agresso affärssystem är du alltid förberedd. Agresso är ett förändringsvänligt system som smidigt kan anpassas till nya behov. Oavsett om din organisation växer snabbt eller har ett högt förändringstempo. En investering i Agresso är en investering i framtiden. Vill du veta mer: www.agresso.se

Affärssystem utan bäst före-datum

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2008

nyheter

Ökad patientsäkerhet med globala standarder för it-system

Effektivare kartelljakt med ny lag Näringsförbud blir ny påföljd för dem som deltar i olagliga karteller, höjda kartellböter (konkurrensskadeavgift) och möjlighet till snabbare rättsprocesser. Det är några av nyheterna i den nya konkurrenslag som riksdagen i stor enighet fattat beslut om.

Vid ett möte i Göteborg i juni stod SIS värd för 200 experter från hela världen som hade samlats för att utveckla standarder inom hälso- och sjukvårdsinformatik. Representanter för både ISO och CEN, det vill säga den globala och den europeiska standardiseringsorganisationen, var med. – Behovet av standarder inom hälso- och sjukvårdsinformatiken är påtagligt stort, säger Git Eliasson, projektledare på SIS och fortsätter: – Det finns idag inget Europadirektiv till stöd för informationsteknologin inom hälso- och sjukvårdsområdet, vilket däremot har funnits för medicintekniska produkter sedan 1993. Detta hindrar dock inte sjukvården från att införa elektroniska patientjournaler, elektronisk bild-

hantering och skicka patientens analysresultat mellan olika utrustningar och avdelningar. Standardisering är ett effektivt sätt att uppnå säker överföring av patientdata, både nationellt och internationellt. Ett fokusområde för standardiseringen inom hälso- och sjukvårdsinformatiken är elektroniska patientjournaler. Europa har, med hjälp av flera svenska experter under många år utvecklat en standard som definierar en informationsstruktur som ska kunna representera alla typer av journalinformation. Standarden kallas EHRcom (Electronic Health Record communication) och under 2007 har tre av fyra delar fastställts. ISO, den globala standardiseringsorganisationen, har sett fördelar med

Dags att skrota lekplatserna? 9 oktober 2008, Karlstad

Hur tar man vara på barns lekmöjligheter i dagens stadsplanering? Vad kännetecknar bra platser att leka på? Och varför blir man smart av att leka som barn? Den här konferensen handlar om planering och förvaltning kopplat till barns lek på lekplatser. Här får du ta del av exempel och erfarenheter från Sverige och andra länder. Välkommen till Karlstad, som fick utmärkelsen Årets Äppelträd 2007 för sin långa tradition av genuin parklek, där barnets ordning råder.

2008 års SKAPANDE UTERUMkonferens vänder sig med detta tema i första hand till planerare och förvaltare inom offentlig och privat sektor, arkitekter, barn- och ungdomsförvaltningar. Arrangör: Movium i samarbete med Karlstads kommun. •

denna standard och arbetar nu fram standarden med samma nummerbeteckning (13606) på internationell nivå – All information om patienten och dennes undersökningsresultat måste kunna hanteras av många olika utrustningar och IT-system. Patientens data ska kunna skickas på ett oförvanskat och säkert sätt för att garantera patientsäkerheten, säger Git Eliasson. SIS samordnar standardiseringen i Sverige i projektet Hälso- och sjukvårdsinformatik, SIS/TK 334. Projektet spänner över ett stort område och omfattar bland annat informationsmodeller, terminologi och kunskapsrepresentation, säkerhet, kvalitet och teknik för samverkan. •

– Det är bra att vi nu har fått en moderniserad och skärpt konkurrenslag. Den kommer att bli ett viktigt vapen i den fortsatta jakten på otillåtna karteller som sätter marknader ur spel, säger Jan-Erik Ljusberg, ställföreträdande generaldirektör för Konkurrensverket. – Det faktum att riksdagen fattade beslutet i total enighet har ett värde i sig. Det betyder att det finns en bred uppslutning bakom de regler som gäller på konkurrensområdet. Riksdagen vill ha en skärpning av kartelljakten, och det blir möjligt med den nya lagen. Det är också värt att notera att en enig riksdag säger att det är angeläget att det nu sker en ytterligare anpassning av den svenska konkurrenslagstiftningen till EG-rätten. Den tidigare konkurrenslagen från 1993 har fått en rejäl ansiktslyftning och den nya lagen är mer anpassad till reglerna inom EU. På ett antal punkter innebär lagen en skärpning. Det gäller bland annat hur böter (konkurrensskadeavgifter) ska beräknas. I fortsättningen kan företag som medverkar i olagliga karteller riskera högre böter. En helt ny påföljd är näringsförbud som i fortsättningen kan drabba personer som medverkat till att ett företag gett sig in i kartell tillsammans med andra. Ändrade regler för hur företagskoncentrationer ska hanteras finns också i den nya konkurrenslagen. Koncentrationsprövningarna kommer att bli träffsäkrare. Fler företagskoncentrationer som kan påverka konkurrenssituationen på marknaden ska kunna prövas samtidigt som det totala antalet prövningar kan minskas. Den nya konkurrenslagen träder i kraft den 1 november 2008. •

Offentliga Affärer 4 2008 | www.offentligaaffarer.se

nyheter

400 000 fastighetsboxar har installerats i Sverige När Härnösandshus installerar fastighetsboxar i ingångarna till den gamla ombyggda brandstationen på Hovsgatan 22 i Härnösand betyder det att 400 000 fastighetsboxar hittills har installerats i Sverige. Målet är att alla Sveriges flerfamiljshus senast 2011 ska ha gått över till fastighetsboxar som allmän utdelningsform.

– Det är mycket glädjande att så många fastighetsägare har installerat fastighetsboxar, eftersom det är betydelsefullt för utdelningspersonalens arbetsmiljö och uppskattat av de boende, kommenterar Lennart Lindberg, chef för Forum för Fastighetsboxar.Det är mycket glädjande att så många fastighetsägare har installerat fastighetsboxar, eftersom det är betydelsefullt för utdelningspersonalens arbetsmiljö och uppskattat av de boende, kommenterar Lennart Lindberg, chef för Forum för Fastighetsboxar. I det allmänna rådet från PTS, som låg till grund för reformen med fastighetsboxar, pekade myndigheten på ett flertal skäl för reformens nödvändighet. De viktigaste var att minska arbetsmiljöproblemen, säkra förutsättningarna för övernattbefordran på en postmarknad med vikande brevvolymer men också att följa internationell standard. Sverige är i dag ett av två länder i Europa som inte har infört fastighetsboxar. – Halva tiden har gått. Reformen påbörjades 2005 och ska vara genomförd 2011. Det återstår fortfarande många fastigheter, men genom en konstruktiv dialog med alla fastighetsägare kan vi presentera ett flertal åtgärder som är till för att underlätta genomförandet och hålla

kostnaderna nere, fortsätter Lennart Lindberg. Forum för Fastighetsboxar (FFF) bildades av Sveriges postoperatörer tillsammans med utdelningspersonalens fackliga organisation SEKO för att underlätta reformens genomförande. FFF arbetar med informationsgivning, utformning av riktlinjer och inte minst konkret stöd till fastighetsägare och bostadsrättsföreningar vid installation av fastighetsboxar, bland annat genom kostnadsfri rådgivning. – En viktig fråga är också hur entréer i k-märkta hus ska hanteras. Vi vet att den frågan betyder mycket för de boende och fastighetsägaren. Vi tar den på stort allvar. Bland annat har vi genomfört en arkitekttävling för att finna lösningar. Vi är också mycket måna om att tillsammans med berörda fastighetsägare klargöra undantag när det inte går att hitta en fullgod lösning, avslutar Lennart Lindberg. Två andra grupper som också får undantag är äldre och funktionshindrade. För båda dessa grupper gäller att de även i fortsättningen kommer att få sin post utdelad till den egna ytterdörren, om de så önskar.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2008

Översättning till alla språk

Vi tackar för det utökade förtroendet vi fått från offentlig sektor genom Rikspolisstyrelsens nyligen avslutade upphandling. Vi blev inte bara valda som förstahandsleverantör av översättningar för hela Sveriges offentliga sektor. Vi fick dessutom högsta betyg från alla våra referenskunder. Vi ser fram emot ett utökat och fortsatt gott samarbete under kommande år.

Telefon 077-440 05 50 info@semantix.se www.semantix.se

Arne Öster

profilen | thomas idermark – ny vd för kommentus

Dags för en

nystart!

– Helt klart går många kommuner tuffa tider till mötes nu. Jag tror att vi har väldigt mycket pengar att tjäna på att samordna upphandlingarna för att på så sätt få mer pengar över till skola, vård och omsorg. Det är den stora tanken hos mig att vara med och förverkliga, säger Thomas Idermark nytillsatt VD vid Kommentus Gruppen AB. Thomas Idermark tillträdde tjänsten vid Kommentus den 1 april i år. Sedan dess har mycket hänt. Med sin bakgrund inom näringslivet, inom industrin, bank och som managementkonsult, har han tillsammans med sina nya medarbetare redan hunnit förstärka hela säljinriktningen, lanserat infobank och blankettportal och nyanställt chefer inför hösten. – När jag tillträdde, var det mest utmanande att vi fortfarande hade så mycket ogjort. Kommentus omsätter cirka 600 miljoner och gör upphandlingar för cirka 4 miljarder om året. För mig var det helt slående att man inte hade kommit längre i samordningen, fortsätter han. Thomas Idermark är fast besluten att Kommentus skall stå för leverans och drivas på ett professionellt och effektivt sätt. – Jag är ganska resultatinriktad och tycker att det är min uppgift att vara det utifrån den roll jag har blivit tilldelad. Det tycker jag också

att andra skall förvänta sig av mig, anser Thomas. Nu handlar det om att få fler kommuner att ansluta sig till oss och att vi blir en naturlig partner att samarbeta med. Det gäller att få igång dialogen om hålla nere inköpskostnaderna i kommunerna och landstingen. Sedan finns det vissa produkter och tjänster som inte lämpar sig att samordna.

Begynnande öppenhet inom offentliga sektorn Kommentus Gruppen AB ägs av SKL, Sveriges Kommuner och Landsting genom SKL Företag AB, samt cirka 200 kommuner. Företaget bedriver upphandlings- och förlagsverksamhet för den kommunala och landstingskommunala sektorn, men också åt företag. Verksamheten inriktas i första hand på områden som är av stor ekonomisk betydelse för kunderna på specifika produkter och tjänster. – Tidigare har jag bara arbetat inom näringslivet, där går allt mycket snabbare. Näringslivet är mer mål- och resultatinriktat till skillnad mot offentliga sektorn där det går långsammare. Att det gör det kanske också är naturligt med tanke på att det är demokratiskt uppbyggt och politikerstyrt, menar Thomas. Samtidigt upplever Thomas Idermark en begynnande öppenhet till förändringar inom offentliga sektorn.

Det finns en tydligare politisk arena, parallellt med en verksamhetsarena där stora förändringar pågår. Samtidigt sker ett generationsskifte där nya och yngre människor nu kommer in med andra erfarenheter. – Detta gör att jag på sikt tror att offentliga och privata sektorn kommer att närma sig varandra. Jag har egentligen svårt att se att det inte skulle bli på det sättet - vi vill ju alla få ut det mesta av våra skattepengar, säger Thomas.

En nystart

Kommentus affärsidé formuleras på följande sätt: ”Att genom aktiv samverkan utveckla, marknadsföra och tillhandahålla varor och tjänster för Sveriges kommuner och landsting av sådan kvalitet och på sådana villkor att de bidrar till bättre kundekonomi och samtidigt medger att ägarnas resultatkrav kan infrias”. – Kommentus skall vara en fräsch, utvecklande och framtidsinriktad organisation. Just nu håller vi på med att ta fram en helt ny affärsplan för de kommande tre åren. I höst blir det en nystart för Kommentus där det skall bli en bättre kännedom om oss och vår verksamhet, säger Thomas. Målsättningen är att vara marknadsledande inom våra verksamhetsområden upphandling och informationsspridning till kommuner

och landsting.Kommentus strävar efter ett helhetsgrepp i sina affärsrelationer. Detta innefattar faktorer som pris, kvalitet, leveranssäkerhet, trygghet och långsiktighet. – När det gäller upphandling är vår målsättning att kraftigt öka volymen av våra upphandlingsavtal. Vi tror att det ligger i linje med vad kommunerna och landstingen önskar. Skall vi försvara välfärden kan vi inte bortse från möjligheterna i att sänka inköpskostnaderna. Skatteförändringar är för de flesta kommuner och landsting ett begränsat alternativ, fortsätter han. – Vi har att följa lagen om offentlig upphandling, vilket är både plus och minus när det gäller att leverera bra upphandlingar. En risk är att proceduren blir så komplicerad att ett antal leverantörer väljer att inte delta i anbudsförfarandet. I slutändan kan det innebära en leverantörsutarmning med sämre upphandlingar till följd. Vi vill heller inte ha en rangordning av ramavtal, eftersom det blir stelbent och framförallt försvårar valet av leverantör efter andra faktorer än de som explicit finns uttryckta i upphandlingsvillkoren. I detta avseende hoppas jag fortfarande på en lagändring, säger Thomas. Tina Lundberg

Offentliga Affärer 4 2008 | www.offentligaaffarer.se

profilen | XXXXXXXXXX

FAKTA OM KOMMENTUS GRUPPEN AB: Verksamhet och kunder Verksamheten, som startade redan 1927 under namnet Landskommunernas Blankett- och Bokförlags AB, bedrivs i dag inom affärsområdena Förlag och Upphandling. Kunderna återfinns inom hela den offentliga sektorn men huvudsakligen bland landets kommuner och landsting. Försäljning sker även till företag. Förlagsverksamheten verkar, sedan företaget grundades, i nära samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting.

Verksamheten förlägger böcker och de skrifter Sveriges Kommuner och Landsting är utgivare av. Kommentus har vidare lång erfarenhet av den offentliga sektorns krav på väl fungerande blankettsystem. Förlagsverksamheten består av fem grenar; Publikationer och skrifter, Avtal och Cirkulär, Distribution, Blanketter samt E-produkter.

Verksamheten tillhandahåller den specialistkompetens som det offentliga upphandlingsförfarandet kräver och verkar inom områden som är av stor ekonomisk betydelse för marknaden, är specifika eller i övrigt har strategisk betydelse. Stora upphandlingsområden är energi, IT, fordon och förnödenheter. Källa: Kommentus

Upphandlingsverksamheten har som huvuduppgift att på uppdrag av sina kunder genomföra samordnade upphandlingar och därigenom åstadkomma bästa möjliga villkor.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2008

ekonomi

Vi startade med miljöcertifiering. Sedan genomförde vi kvalitetscertifieringen. Nu har vi infört en uppförandekod. Serveras uppförandekod har som syfte att hjälpa till att tillvarata mänskliga rättigheter, minska miljöbelastningen, identifiera de största branschproblemen samt naturligtvis ställa krav på producenter, leverantörer och underleverantörer. Läs mer på www.servera.se.

www.servera.se Offentliga Affärer 4 2008 | www.offentligaaffarer.se

ekonomi

Artikel två i Offentliga Affärers serie korta artiklar ur verksamheten vid Kommunforskning i Västsverige.

Förekommer förändring? Kfi baseras i hög grad på ett omfattande nätverk av forskare vid universitet och högskolor. Det finns ett stort behov av forskning kring hur kommuner och landsting hanterar sitt välfärdsuppdrag och balanserar ställda krav på hög verksamhetskvalitet och kostnadseffektivitet. I detta nummer av Offentliga Affärer redovisas ett antal artiklar författade av forskare inom Kfi 2007kretsen. Trevlig läsning. Vad är det som avgör om nya idéer får genomslag i organisationer och leder till ett förändrat beteende i praktiken och var kommer idéerna ifrån? 35 kommuner och fem landsting har studerats, kring utveckling och resultaten visar att förändring drivs på av kriser och omgivningskrav. Samtidigt gäller att den förändring som blir följden i en enskild organisation bestäms av det organisationsspecifika institutionella arrangemanget i samspel med de lokala aktörerna. Studierna visar också att förändringsbenägenheten inte avtar när kommuner på grund av gynnsamma omgivningsbetingelser kommer in i positiva utvecklingsskeden. Vi kan slå fast att det är i ganska få situationer som kommuner känner att de kan nöja sig med att vara som de är. Det tycks finnas en samhällelig värdering som anmodar kontinuerliga förändringar. Att betraktas som en kommun som uppfattas vara förändringsobenägen förefaller vara pinsamt för kommunledningen och innebär att man inte svarar upp mot värderingar och förväntningar. Att det finns övergripande idéer i kommunsektorn om vilka organisationsformer och egenskaper en kommun bör ha och att dessa idéer torgförs av aktörer inom organisationerna är emellertid inte detsamma som att organisationsformerna och egenskaperna införs på det sätt som från början avsågs. När vissa aktörer i organisationen påbörjar ett arbete med att införa de nya idéerna störs det vardagliga lugnet som finns inom organisationen. Ett vardagligt lugn innebär att organisationer över tiden lyckas finna en balans mellan aktörernas motstridiga intressen och att det medför att de kan inrikta sig på att fullgöra sina uppgifter istället för att slita tvister. När förändringar drivs igenom kan det medföra att vissa intressen gynnas och att andra missgynnas med resultatet att en maktkamp uppkommer i organisationen. I denna process initieras en diskussion mellan de olika parterna där det framgår att det som den ena

parten betraktar som utrangeringsvärda och meningslösa symboler av den andra parten anses vara synnerligen handlingsbefrämjande beteendenormer. Följaktligen ger det institutionella trycket och de lokala aktörernas förändringsansträngningar utfall som på förhand är svårförutsägbara. Detta är en viktig bakgrundkunskap när förändring och då särskilt genomgripande förändring, så kallad institutionell förändring, behandlas och förklaras. Inom den offentliga sektorn men även inom den privata är det numera modernt att betona vikten av helhetssyn i organisationer, det vill säga att organisatoriska enheters agerande inte får stå i strid med helhetens intressen. En begränsning måste ske av decentraliserade enheters handlingsutrymme och ett ökat samarbete mellan enheterna ska stimuleras. Gentemot alla organisationer finns det ett etablerat tryck att värna och utveckla helhetssyn och samarbete. Resultatet av detta framgår tydligt i de förändringsprojekt som iscensatts i många av de kommuner vi studerat även om dessa projekt inom ramen för det etablerade trycket rymmer väsentliga skillnader. Av studierna framgår också att dessa förändringsprojekt kan ta vägar som från början inte avsågs. Exempelvis kan den slutliga organisationsförändringen bli väsentligt mindre långtgående än vad initiativtagarna från början avsåg. I dessa fall är den institutionella förändringen att betrakta som ett nytt vardagligt lugn, ett resultat av kraftmätningen mellan förespråkare och kritiker. Utan rigorösa utvärderingar av den de facto genomförda förändringen är det svårt att uttala sig om huruvida förändringen är handlingsorienterad eller symbolisk. Vi noterar i våra studier exempel på att institutionell förändring försvåras av behovet att förena konkurrerande krav. I en och samma kommun framkommer önskemål om att ”organisationskulturen” ska utformas så att den stödjer snabbhet,

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2008

initiativkraft och flexibilitet samtidigt som den ska baseras på rutiner och rättssäkerhet. Även krav på att öka kostnadseffektiviteten och samtidigt krav på att bevara servicen i kommunens ytterområden kan föras fram i en kommun. Vi noterar också att förändring som drivs på av omgivningskrav på förändringsbenägenhet och lokala aktörer kan omformas så att den passar in i organisationens befintliga arrangemang av formella och informella ordningar, det institutionella arrangemanget. I en av de studerade kommunerna har det länge varit viktigt att leva upp till kravet att kommunen ska vara utvecklingsorienterad. Samtidigt har kravet på att så mycket som möjligt av resurserna ska satsas direkt på verksamheten i kommunen förstärkts. Dessa båda informella krav på verksamheten förefaller ha medfört att utvecklingsorienteringens fokus har förflyttats från förändring av organisationsformer till förändringsprojekt inom verksamheten, det vill säga projekt som med större tydlighet är ”nyttiga”. De exempel vi sett på institutionell förändring har i betydelsefull utsträckning handlat om att samarbetsnormen har förstärkts. Det tidigare institutionella arrangemanget, bland annat i form av sektorsindelad nämndorganisation ”avslöjades” som symboliskt och omorganisationer planerades och vidtogs för att öka möjligheterna till samarbete och därigenom ökad ändamålsenlighet. Denna institutionella förändring i

form av förstärkning äger likheter med hur spårbundna utvecklingsförlopp brukar beskrivas. Uppenbarligen finns det mekanismer både i och utanför kommunerna som stödjer utvecklingen och därigenom förstärker den och gör det lättare för kommunerna att fortsätta än att stanna av. Dels handlar det om att utvecklingen uppfattas som rationell och därigenom legitim av stora delar av det omgivande samhället, dels om att påbörjade förändringar i en kommun lätt blir argument för fortsatta förändringar i samma riktning. När ledningsorganisationen omformats för att stödja helhetssyn och samarbete upptäcker man att denna grupp inte kan förverkliga samarbetsintentionerna om inte tjänstemannaorganisationen förändras. Därefter är det inte svårt att finna argument för att förändra den politiska organisationen. Frågan vad som gör att en sådan utveckling startar och avstannar bör bli föremål för framtida forskning. Vi kan konstatera att den positiva värderingen av förändringsbenägenhet som organisatorisk egenskap inte alltid har sin motsvarighet i faktiskt handlande. Konstaterad förändring i studerade kommuner handlar snarast om förstärkning av redan gällande ideal och ordning och inte om nya egenskaper som gynnar anpassning till förändrade förutsättningar. Björn Brorström, professor och Sven Siverbo, docent

ekonomi

Om chefsomsättning Drygt ett år efter valet 2006 uppmärksammade Dagens Samhälle att under året efter valet hade drygt var femte kommun rekryterat en ny kommunchef. Nästan var tredje landsting hade bytt ut sin landstingsdirektör. Minst två intressanta frågor infinner sig. Hur kan man förklara en tydligen relativt stor omsättning av ledande tjänstemän? Den andra frågan kan formuleras som; Spelar det någon roll om den ledande tjänstemannen byts ut? Beroende på hur frågorna besvaras kan det finnas anledning att utveckla alternativa vägval för utformning av den kommunala ledningsstrukturen. Ett relativt stort antal studier, publicerade och opublicerade, har genomförts vid KFi med fokus på chefer i kommuner, särskilt ofta har det handlat om kommundirektörer, det vill säga kommunens högste tjänsteman. Stora enkäter har till exempel genomförts 1995, 2000 och 2005. På motsvarade sätt har kommunala ekonomichefer studerats men också förvaltningschefer av olika slag. Det handlar inte bara om enkäter utan också intervjuer och observationer har varit viktitiga inslag i datainsamlingen. Ett sätt att sammanfatta studierna ifråga är att det finns många förklaringar till varför det ser ut som det gör när det gäller kommundirektörer. Antagligen finns det fler förklaringar till varför det är som det är än till vad som behövs. • Det kommunala organiserandet inbjuder till konflikt. Ett inslag i politik är att debattera. Det handlar om att föra fram olika åsikter, annars blir det svårt att debattera. Konflikt blir ett naturligt fenomen i sådana organisationer och kommundirektörernas naturliga närhet till politiken gör dem inblandade – fast på andra än debattens villkor. • Rollen är svår att definiera – oklarheten. Få roller i organisationer har en så otydlig definition. Begrepp som helhetsansvar, ansvar för strategiutveckling och det långsiktiga arbetet ger utrymme för vida tolkningar om vad som kan och bör göras. Men det ger också utrymme för lika vida tolkningar av vad en kommundirektör har ansvar för. I England får ministern avgå om ett tåg spårar ur. Här kan det bli kommundirektören om socialförvaltningen inte kan fårmås hålla sin budget. • Kommunchefens maktbas är bräcklig. I ett samhälle där vi allt mer ansvarsmarkerar, till exempel genom att tala om resultatansvar

och där det görs inom tämligen otydliga ramar blir förtroende ett viktigt nyckelbegrepp. Utan förtroende från den politiska ledningen blir det snabbt omöjligt för en kommundirektör att agera. • Det bara blir så – abruption. Att kommuner präglas av näringslivets beteenden har länge varit ett känt faktum. Det har kallats ”företagisering”, att försöka likna den vackra systern” etcetera. Sådana trenders genomslag kan kallas översättning. I de i media dominerande företagen är det mycket vanligt att den högste chefen får avgå. Ungefär som inom vissa idrotter, det finns ett antagande om att chefen har stor betydelse för det som görs. Att de har betydelse är nog säkert men att den är särskilt stor är mindre säkert. Har man väl vant sig inom en sektor för vissa lösningar ligger

det nära till hands att ta till dem mer improviserat och i farten – det bara blir så, som sagt. • Man tröttnar. Att chefer antas arbeta mycket är ingen nyhet, det verkar helt klart vara modernt. Men inte bara insatsen kan vara besvärande. Förhållandet att det i en del kommuner byts majoriteter vid nära nog varje val och att den nya politiska ledningen med all rätt kräver en rimlig introduktion i byråkratins vindlingar kan bli tröttsamt. Att förklara samma sak vart fjärde år kan göra vem som helst trött. Att sluta är ett sätt att komma undan det tjatiga. Och numera är det dessutom helt ok att byta jobb och börja i en annan kommun – som kommundirektör. Då får man själv vara ny ett tag. Artikelns andra fråga kan utifrån samma material besvaras med både ja och nej. Till kategorin Ja hör att

kommunchefsbyte allt som oftast innebär att många projekt stannar av i avvaktan på nästa kommunchef. Ett förhållande som också hör till Ja-sidan är att organisationer precis som människor tycks behöva offerlamm och syndabockar för att må bra i det långa loppet Å andra sidan behöver inte chefsbyte vara utslag av annat än att det kan vara tråkigt att vara kvar – även chefer kan behöva ombyte. På sikt spelar chefsbyte ingen större roll – så viktig är nästan ingen. Men hur man än vänder och vrider frågan blir slutsatsen att bristen på en uttalad ordning i förhållandet mellan politiker och tjänstemän är ett problem – det är till och med värt en stor statlig utredning som borde handla om politiker såväl som tjänstemäns villkor och relationer. Anna Cregård, fil doktor och Rolf Solli, professor

Offentliga Affärer 4 2008 | www.offentligaaffarer.se

ekonomi

Kan sjukvårdens professioner arbeta processorienterat? Sjukvårdens kvalitet och produktivitet är en fråga med stor aktualitet. De senaste årens livliga reformverksamhet går att hänföra till införandet av produktionssynsätt framtagna i en industriell miljö. Exempel på detta är beslut om att införa ett processinriktat arbetssätt. Detta arbetssätt bygger på att sjukvårdsanställda engageras i att aktivt driva förändringen på den egna enheten och tillsammans med all personal, som hanterar patienter med en specifik diagnos eller sjukdomsgrupp, samordna vården till en kedja av aktiviteter utan upprepningar. Arbetssättet representerar en förändring vars effekter medför en standardisering av sjuksköterskors och läkares arbete. Den övergripande forskningsfrågan som formulerats är hur införandet av industriellt baserade produktionssynsätt påverkar profes-

sionernas arbetssätt och samverkansformer. Många studier utgår ifrån institutionell teori som lyfter fram vanornas betydelse och att aktörer är med och reproducerar institutioner genom att anpassa sig till etablerade förväntningar. Sjukvården utgör ett tydligt institutionellt fält i den mening att många aspekter av hur ett sjukhus fungerar har utvecklat en förhållandevis tydlig karaktär. Därmed är också sektorn svårstyrd i de fall där beslutfattarnas intentioner inte överensstämmer med de institutionaliserade praktikerna. Tidigare forskning inom sjukvården har visat att införande av ny teknik kan medföra att nya institutionella mönster etableras. I studier av processinriktat arbetssätt ses arbetssättet som en sådan teknologi. Det kan noteras att det under åren har genomförts många reformer

i syfte att öka sjukvårdens produktivitet med blandade resultat. Under 1990-talet har en livaktig reformverksamhet som givit upphov till många nya organisationslösningar studerats ingående och omfattande. Denna forskning visar till stor del att reformerna inte i grunden förändrade sjukvårdens institutionella särdrag utan att det var reformerna och inte arbetssätten som kom och gick. En viktig skillnad i senare tiders reformer är att intresset gradvis har förskjutits mot arbetssätt och mångprofessionellt samarbete, med inspiration från industriellt kvalitetsarbete såsom Total Quality Management, Lean Production och processorientering. Inom ramen för min egen studie undersöktes implementeringen av ett processinriktat arbetssätt och dess effekter för professioner vid Skara-

borgs Sjukhus och Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. Studien visade att det för givet tagna arbetssättet förändrades endast till viss del, något som kunde kopplas både till styrkan av institutionella mönster liksom till de strategier som användes för att införa ett processinriktat arbetssätt. För genomförandet av arbetssättet visade det sig vara nödvändigt att professionerna hade en livaktig dialog sinsemellan och att någon av de ledande i professionen tog på sig rollen som eldsjäl, som stimulerade och motiverade övrig personal, till arbetssättet. Därtill behövdes chefernas stöd och stimulans. Nomie Eriksson, Fil doktor

Nytt index förenklar pensionsförvaltning Svenska kommuner och landsting får de kommande 10-20 åren snabbt stigande kostnader för pensionsutbetalningar. Många har valt att möta de kommande kostnadsökningarna med att fondera pensionsmedel. Men hur ska pengarna förvaltas? Många alternativa ränteplaceringar har en betydligt kortare duration än pensionsskulden, vilket innebär en ränterisk, om räntan skulle gå ner längre fram. Långa statsobligationer är populära, men ger en lägre förväntad avkastning, delvis beroende på en stor efterfrågan. Handelsbankens Pensionsränteindex är en ny produkt som passar pensionsförvaltare som exempelvis pensionsstiftelser samt kommuner och landsting. Pensionsränteindex gör det möjligt att smidigt matcha den ränterisk som finns i pensionsskulden, samtidigt som den förväntade avkastningen är högre än för en placering i statsobligationer. Pensionsränteindex kan användas av alla typer av pensionsförvaltare för att placera pengar eller för att hantera risker.

Högre förväntad avkastning till lägre kostnad Martin Karrin, som har varit med

om att ta fram Pensionsränteindex på Handelsbanken Capital Markets, förklarar att en placering kopplad till pensionsränteindex har högre Martin Karrin, förväntad Handelsbanken avkastning än Capital Markets en placering i statsobligationer. Avkastningen är nämligen kopplad till swapräntan, den ränta som används inom banksektorn.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2008

Räntefondindex jämfört med Pensionsränteindex Avkastning sedan 1999-12-31 180 170 160 150 140 130 120 110 100 90 12-99

12-00

12-01

12-02

12-03

12-04

12-05

12-06

12-07

12-08

Räntefondindex (Källa: Svensk Fondstatistik) Pensionsränteindex (Källa: Handelsbanken)

Den 10-åriga swapräntan är idag nästan en procentenhet högre än räntan på långa statsobligationer. En placering i pensionsränteindex utgör också ett billigare alternativ till exempel till aktiv förvaltning, eftersom uträkningar och omviktningar sker automatiskt, fortsätter Martin.

Bekväm placering

En traditionell ränteplacering eller obligationsfond har oftast en löptid på mindre än fem år. Kommunernas och landstingens pensionspuckel

däremot infaller om 10-20 år. Detta innebär att pensionsränteindex matchar pensionsskulden betydligt bättre än en vanlig ränteplacering. Pensionsränteindex omviktas dessutom kvartalsvis vilket gör att durationen är konstant. Inga köp och försäljningar behöver således göras för att hålla ränterisken konstant mot pensionsskulden. Aleksandar Capovski

ekonomi

Oklara regler för kommunalt partistöd leder till missbruk Trots att partistöd skall användas för att stärka den kommunala demokratin, förs nu partistöd över till regionalnivå och riksnivå. Detta visar en utredning som genomförts på uppdrag av konstitutionsutskottet, KU. Utredningen visar att Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna, Moderaterna, Folkpartiet och Vänsterpartiet 2007 gjorde de största överföringarna av partimedel. Centerpartiet och Miljöpartiet i begränsad omfattning och Socialdemokraterna och Sveriges pensionärers intresseparti i mycket begränsad omfattning eller inte alls.

Stödet har ökat

Alla kommuner och landsting lämnar partistöd. Men det står oklart i både lagstiftning och praxis vad som räknas som partistöd. Vissa kommuner räknar till exempel in kostnaden för politiska sekreterare, andra inte. Kommuner och landsting har också olika system för hur de fattar beslut om partistödet.  Partistödets kostnadsnivå i fasta priser har ökat under senare år både. Om kostnaden för politiska sekreterare räknas in har partistödet ökat betydligt de senaste åren eftersom antalet politiska sekreterare blivit fler, särskilt i kommunerna. Utredningen visar också att partiernas beroende av det kommunala partistödet är stort, inte minst ökande över tid.

Finansierar partiverksamhet

I förarbetena till kommunallagen står det att partistödet skall användas för att stärka den kommunala demokratin och bara användas för partiverksamhet som är knuten till kommunen respektive landstinget. Tecken tyder på att partistödet i praktiken används för att finansiera partiverksamhet som inte kan knytas till kommunen eller landstinget. Frågan är därför om partierna använder partistödet som det är meningen enligt kommunallagen.  Reglerna måste ses över En slutsats av utredningen är att reglerna som gäller partistödet i kommunallagen borde ses över. Vad är partistöd och var går gränserna mellan stöd till partierna och stöd till förtroendemannaorganisationerna? Särskilt viktigt är det att utreda om kostnaderna för politiska sekreterare skall ses som en del av partistödet eller inte.  Även reglerna om vad partierna får och inte får använda stödet till är oklara och bör därför ses över. Tina Lundberg Källa: Riksdagen

Ändring i det nordiska skatteavtalet Riksdagen har antagit protokollet om ändring i skatteavtalet mellan de nordiska länderna. Syftet är att undvika dubbelbeskattning rörande skatter på inkomst och förmögenhet. För företag innebär ändringen att ett bolag som äger minst tio procent av ett dotterbolag, genom ett eller flera handelsbolag, befrias från källskatt på utdelning från dotterbolaget. På personbeskattningens område ändras reglerna för beskattning av kapitalvinst efter utflyttning från Sverige. Dessutom innebär de nya reglerna ändringar för personer som arbetar ombord på flygplan och för personer som tar emot pension eller liknande utbetalning från ett annat nordiskt

land.  Det nuvarande nordiska flersidiga skatteavtalet undertecknandes 1996 och trädde i kraft den 1 januari 1998. Avtalet gäller mellan Sverige, Danmark, Finland, Färöarna, Island och Norge. Protokollet kan tidigast börja tillämpas den 1 januari 2009.   Tina Lundberg Källa: Finansdepartementet

Riksrevisorerna anser att det brister – De brister vi uppmärksammar i vår årliga rapport är allvarliga och avser både regering och myndigheter. Bristerna riskerar att försvaga medborgarnas förtroende för den statliga verksamheten, säger riksrevisorerna Lennart Grufberg, Karin Lindell och Eva Lindström i en gemensam kommentar. Krisberedskapen brister, finanspolitiska regelverket bör förbättras, okunskap om statliga stiftelserna och brister i Sidas intern kontroll är några av Riksrevisorernas viktigaste påpekanden.

Krisberedskapen brister

Den svenska krisberedskapen har avgörande brister inom flera samhällsområden, menar Riksrevisorerna i sin rapport. Regeringens styrning, samordning och uppföljning av krishantering är otillräcklig, menar Riksrevisorerna. Det finns ingen samlad bedömning av krisberedskapen, ej heller har riksdagen och regeringen förberett någon nationell operativ krisledning för extrema krissituationer.

Okunskap om statliga stiftelserna

Det visar sig också att regeringen har otillräcklig kunskap om de statliga stiftelserna. Det saknas överblick över vilka stiftelser som staten har bildat och hur stor deras samlade förmögenhet är. Möjligheterna till insyn och uppföljning av stiftelsernas verksamhet och kapitalförsörjning har endast nyttjats i begränsad utsträckning.

Brister i Sida

Sidas interna kontroll är inte tillräcklig för att uppmärksamma om biståndsmedlen används på planerat sätt. En förutsättning för att biståndet skall nå avsedd effekt är att Sida klarar av att bedöma risker och förutsättningar för utvecklingssamarbetet i mottagarländerna. Tina Lundberg Källa: Riksrevisorerna

Finanspolitiska regelverket bör förbättras

FAKTA

Riksrevisorerna menar också att regeringens tillämpning av det finanspolitiska regelverket kan förbättras. De finanspolitiska målen följs inte alltid upp, inte heller redovisas målen på ett rättvisande sätt. Prognoser och andra beslutsunderlag är knapphändigt presenterade. De ekonomiska effekterna av olika regeringsförslag är otydligt redovisade.

Riksrevisorerna lämnar varje år sina viktigaste iakttagelser och slutsatser från Riksrevisionens granskning, till regeringen och riksdagen. Riksrevisorernas årliga rapport 2008 är den femte sedan myndigheten bildades den 1 juli 2003.

Offentliga Affärer 4 2008 | www.offentligaaffarer.se

ekonomi

Göran Persson i topp på KOMMEK Göran Persson toppar KOMMEKs seminariebarometer. Den förre statsministerns seminarium lockar flest besökare och själv är han förstås nöjd: – Jag är jätteglad över att folk vill lyssna till mina erfarenheter. Jag tänker ta ut svängarna i den meningen att jag gör en egen bedömning av det ekonomiska läget. Det är extra kul inför en så kompetent församling som KOMMEKs besökare, säger han. KOMMEK är en konferens, mässa och mötesplats för dig som arbetar med ekonomi i kommuner, landsting och regioner. Spännvidden på seminarierna är stor men som sig bör ligger tonvikten på ekonomi och styrning. Konferensen innehåller seminarier med praktisk och informativ inriktning. KOMMEK ska också spegla visionerna och den aktuella politiska debatten.

Nu stiger temperaturen inför KOMMEK 2008 i Malmö den 20–21 augusti

Seminariebarometern över seminarier med flest anmälningar toppas av förre statsministern Göran Persson. – Jag är jätteglad över att folk vill

lyssna till mina erfarenheter av mer än 30 års aktivt samhällsekonomiskt arbete. Utifrån mina erfarenheter kan jag ju jämföra den lilla kommunen Vingåker, den stora kommunen Katrineholm, Sverige och Europa vad gäller ekonomisk utveckling och politik, säger han.

”Alla” är här

Människorna som fattar beslut om hur och var de offentliga medlen ska användas finns vanligtvis på sina arbetsplatser, spridda över hela landet. I augusti 2008 ger KOMMEK i Malmö sina utställare och besökare en unik möjlighet att träffa beslutsfattare, tjänstemän och förtroendevalda från så gott som

samtliga kommuner i Sverige, på ett och samma ställe. Den första konferensen arrangerades 1985 och det tionde evenemanget genomfördes 2006.

Vilka besökte KOMMEK 2006?

Kommundirektörer, sjukvårdsdirektörer, revisorer, förvaltningschefer, politiska sekreterare, byråchefer, utvecklingschefer, oppositionsråd, finanssekreterare, arbetsmarknadschefer, stadsbyggnadschefer, riksdagsledamöter, statssekreterare, ekonomichefer, systemförvaltare, personalchefer, ekonomer, politiker, informationschefer, stadsdirektörer, systemansvariga, landstingsråd, inköpschefer, kommunalråd, landstingsdirektörer, administrativa chefer, controllers, marknadschefer, IT-samordnare, departementssekreterare, planeringschefer, finansdirektörer, projektledare, oppositionsråd, assistenter, bankmän, analytiker, stabsekonomer, pensionsexperter, budgetsekreterare, docenter, planerare, managementkonsulter, statistiker, ekonomihandläggare, produktutvecklare med flera.

Välkommen till KOMMEK 2008 Seminarierna - det fullmatade programmet har fler seminarier än

någonsin tidigare. Miniseminarierna - korta och intensiva pass inom många intressanta områden. Fackmässan - företag intressanta för just er verksamhet samlade under ett tak. Mötesplatsen - träffa kollegor från hela landet och utbyt erfarenheter. Konferensen arrangeras av Föreningen Sveriges Kommunalekonomer (KEF), Sveriges Kommuner och Landsting, Region Skåne och Malmö Stad. Bakom fackmässan står Sydexpo. Arne Öster

Vi söker intressanta fastigheter och samarbeten. Vi på Sveafastigheter vill utöka och bygga ytterligare värden i vårt fastighetsbestånd. Antingen i egen regi, genom samägande eller som kapitalpartner. Vi söker därför kontakt med fastighetsägare i hela Sverige som är intresserade av en försäljning eller samarbete rörande sina fastigheter för att frigöra kapital eller skapa nya möjligheter på fastighetsnivå. Sveafastigheter har en mycket god genomförandeförmåga och en flexibel affärsmodell, vilket ger oss bra förutsättningar för att göra affärer snabbt och till rätt pris för båda parter. Vi erbjuder också möjlighet till samägande där fastighetsägaren ser utvecklingsmöjligheter, men saknar kapital för att göra de investeringar som krävs. Vi ser gärna att förvaltningen sköts lokalt av de som bäst känner beståndet. Äger du fastigheter och vill sälja eller utveckla dem, eller är du förvaltare med uppslag om potentiella förvärvsmöjligheter? Kontakta Simon de Château eller Christer Andersson på 08-545 075 00.

Sveafastigheter Norrlandsgatan 15 111 43 Stockholm Telefon 08-545 075 00 www.sveafastigheter.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2008

UPPHANDLING

Ett handslag för effektivare offentlig upphandling När Upphandlingsdagarna för fjärde året i rad går av stapeln den 4-5 februari 2009 har ännu ett intressant år av offentlig upphandling passerat, sedan landets upphandlare senast samlades till vår stora upphandlingskonferens. Vi vill nu slå ytterligare ett slag för den ”goda affären” och har därför instiftat ett pris att dela ut till den eller de som genomfört, alternativt medverkat till, en synnerligen god affär inom offentlig förvaltning.

Diplom Årets upphandling 2008 har tilldelats: Anders Andersson

Dock vill vi vidga perspektivet, så att pris även kan delas ut till personer som förtjänstfullt arbetat med att utveckla upphandlingsfunktionen och kompetenssäkra organisationen. Vi vill ha dina förslag och motiveringar till villken eller villka personer du tycker har bidragit till en eller flera ”goda affärer” under 2008. Vinnare utses av en jury bestående av väl initierade personer som ingår i Upphandlingsdagarnas programråd. Priset kallas ”Handslaget”. Det delas ut under Upphandlingsdagarnas fest- och mingelkväll den 4 februari 2009. Förutom ett välförtjänat diplom får vinnaren en resecheck värd 10 000 kr samt självklart kostnadsfritt deltagande under Upphandlingsdagarna 2009. Sista dag då du kan lämna förslag är den 10 januari 2009, men vi ser gärna att du redan nu och löpande inkommer med förslag så att vi inte missar några goda affärer som bör belönas.

Skicka ditt förslag till handslaget@upphandlingsdagarna.se I 2009 års programråd ingår: Anna lindberg, Miljöstyrningsrådet | Berndt Jakobsson, Akademikerförbundet SSR | Monica Widegren, Konkurrensverket Fredrik Tamm, Upphandlingsdagarna | Jan Blom, VHS Upphandling | Johan Aksberg, Kommentus | Ulf Palm, SKL Lena Svensson, SKL | Sven-Eric Hargeskog, Affärskollegan | Peter Forsberg, Advokatfirman Vinge | Roland Petersson, Kommentus Urban Nilsson, Offentliga Affärer | Kent Mossheden, Offentliga Affärer | Ylva Mannervik, Ekonomistyrningsverket

Offentliga Affärer 4 2008 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING

Goda exempel och verktyg ett stöd vid upphandling Upphandlingen av vård- och omsorgstjänster har ökat under hela 1990-talet och trenden fortsätter i takt med en åldrande befolkning. Vården i offentlig regi är fortfarande helt dominerande och inom såväl hälso- och sjukvård som kommunernas äldreomsorg har det under de senaste åren skett en inbromsning av andelen privata utförare. Arbetet med att belysa upphandlingen av vård- och omsorgstjänster blir mer och mer angeläget för varje år. I en tidigare kartläggning av Nutek framgår att kommunerna och landstingens inköp av vård och omsorg successivt har ökat under hela 1990-talet och att det totala beloppet år 2005 uppgick till cirka 33 miljarder kronor. I dag har alla Sveriges landsting lagt ut någon del av vården på privata utförare och endast 12 kommuner sköter äldreomsorgen helt i egen regi. Trots att upphandlingen av dessa tjänster har ökat under hela 1990talet måste man dock komma ihåg att vården i offentlig regi fortfarande är helt dominerande i Sverige och att det föreligger stora skillnader mellan landstingen sinsemellan och kommunerna sinsemellan.

Kartläggning av stöd och verktyg Ramböll Management har på uppdrag av Nutek genomfört en kartläggning av de stöd och verktyg som används vid upphandlingar av tjänster inom vård och omsorg respektive hälso- och sjukvårdssektorn. Med utgångspunkt i kartläggningen lämnar Ramböll Management också rekommendationer om hur en vägledning för upphandling av tjänster inom vård och omsorg och hälso- och sjukvård skulle kunna utformas. Resultatet av kartläggningen visar både att man i dag använder sig av verktyg och stöd i stor utsträckning och också att det finns ett behov av utökat stöd i dessa upphandlingar. De typer av verktyg och stöd som används i dag är upphandlingssystem, annonseringstjänster, elektroniska verktyg, mallar, konsultstöd samt deltagande i nätverk. Alla typer av verktyg och stöd, utom elektroniska verktyg, är relativt vanligt förekommande i de undersökta kommunerna och landstingen. Allra vanligast är användandet av annonseringstjänster, mallar och nätverk. Mallarna kan vara tidigare använda förfrågningsunderlag från den egna verksamheten eller från andra verk-

samheter. Användandet av mer strukturerade mallar förekommer också, antingen genom att man själv tagit fram ett system eller utifrån mallar från exempelvis Landstingsnätverket för Upphandling (LfU). Ett särskilt viktigt stöd i just den här typen av upphandlingar är nätverk som ger tillgång till andras erfarenheter och idéer. Generellt upplevs verktygen fungera tillfredsställande, även om de i de flesta fall inte är specifikt anpassade efter den här typen av upphandling. De behov som de intervjuade uttrycker är främst kopplat till utformningen av kvalitetskriterier. Upphandlarna tycker att det är svårt att formulera mätbara kriterier som ringar in verksamhetens kvalitet. Dessutom uttrycker vissa intervjuade en osäkerhet kring lagstiftningen som styr upphandlingarna. Tillgång till goda exempel samt checklistor efterfrågas för att möta behoven. Det anses vara helt centralt att en vägledning inte styr och reglerar upphandlingarna, utan är just verktyg och stöd. Ramböll Managements rekommendation innebär att checklistor och mallar utformas och görs tillgängliga. Dessa kan användas för att säkerställa att avtal och förfrågningsunderlag uppfyller juridiska krav och innehåller alla väsentliga delar. För att förbättra förutsättningarna för att göra välavvägda val föreslås en samling goda exempel på utvärderingsmetoder och kvalitetskriterier. För utformning av kvalitetskriterier rekommenderar utvärderarna goda exempel på vilka kvalitetskriterier som kan ingå samt hur kriterierna kan utformas för att vara relevanta och mätbara. För att bemöta den osäkerhet som finns kring juridiska regler i upphandlingen föreslår Ramböll Management kompetensutvecklingsinsatser för personal på upphandlingsenheter och sakförvaltningar. Ramböll Management ser också ett behov av att tydliggöra politikernas roll i upphandlingarna.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2008

Arne Öster

UPPHANDLING

Miljökrav i offentlig upphandling Regeringen har uppdragit åt Konkurrensverket att i en särskild skrift, med utgångspunkt från lagstiftning och praxis, ge fördjupad information som rör möjligheterna att ställa miljökrav vid offentlig upphandling. Hela skriften finns att hämta på KKVs hemsida. Här följer ett sammandrag med några av de viktigaste punkterna.

Bakgrund

Sverige ska sträva efter en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling. Europeiska rådet antog i juni 2006 en förnyad EU-strategi för hållbar utveckling. Där identifierades sju nyckelområden: klimatförändringar och ren energi, hållbara transporter, hållbar konsumtion och produktion, bevarande och förvaltning av naturresurser, folkhälsa, social integration, demografi och migration samt i ett globalt perspektiv fattigdom och hållbar utveckling. Enligt upphandlingsreglerna är det således möjligt att beakta miljökrav vid offentlig upphandling. Målen i den svenska handlingsplanen är att andelen • offentliga upphandlingar med väl formulerade miljökrav bör öka • statliga ramavtal med väl formulerade miljökrav bör öka • myndigheter inom stat, kommun och landsting som regelbundet ställer miljökrav bör öka.

Syfte

Att formulera effektiva miljökrav vid offentlig upphandling är komplext och ställer stora krav på upphandlarna. Ett syfte med skriften är att ge upphandlare underlag för att ställa relevanta miljökrav i enlighet med upphandlingsreglerna.

Grundläggande principer

De grundläggande principerna för upphandling gäller för all upphandling av varor, tjänster och byggentreprenader och de är avgörande för hur och när miljökrav kan ställas. Dessa principer är krav på icke-diskriminering, likabehandling, transparens (öppenhet och förutsebarhet), proportionalitet och ömsesidigt erkännande.

Förutsättningar för en effektiv upphandling med miljökrav

För att den offentliga upphandlingen ska vara ett effektivt verktyg för att bidra till förutbestämda

miljömål förutsätts att en rad villkor är uppfyllda. För det första måste de miljökrav som ställs vara förenliga med upphandlingsreglernas grundläggande principer. För det andra bör den upphandlande myndigheten ha kunskap om upphandlingsreglerna och ha analyserat sitt inköpsbehov före upphandlingen med hänsyn till typ av produkt och krav på denna. När den upphandlande myndighetens miljökrav gäller en vara eller tjänst där den offentliga sektorn svarar för en stor eller dominerande del av företagets omsättning, kan företaget ha högt incitament att anpassa sig till kraven och delta i upphandlingen. Detta incitament förstärks om beställarna har likartade miljökrav som underlättar för företagen att anpassa sig till kraven. Därmed ökar förutsättningarna för en fungerande konkurrens och ett effektivt genomslag av miljökraven.

Krav på transportmedel eller kort transportsträcka Kravet på kort transportsträcka är inte heller tillåtet enligt upphandlingsreglerna. Effekten kan bli samhällsekonomiska förluster samt att kraven i sig kan bli diskriminerande. Här kan man också vara uppmärksam på att om en utestängd leverantör har den miljövänligaste tillverkningen eller produktionen som gäller t.ex. energianvändning, kan resultatet bli en förlust för miljön. Vid upphandling av varor är det inte ovanligt att det ställs krav i syfte att minska transporternas miljöbelastning. Många leverantörer använder en enda transportör eller ett logistikföretag som samordnar varudistributionen för ett stort antal leverantörer. Ett syfte är att minimera antalet transporter och öka lastfordonens kapacitetsutnyttjande. Detta kan minska miljöbelastningen utifrån gällande förutsättningar. Därför bör man undersöka vad man kan uppnå genom nämnda krav vid upphandlingen.

Upphandlingsprocessen

Det gäller skilda förutsättningar och regler beroende på var upphandlingsprocessen ett miljökrav ställs. Ett miljökrav kan ställas som teknisk specifikation, kvalificeringskrav, utvärderingskriterium eller särskilt villkor för fullgörande av kontrakt. En offentlig upphandling inleds med att fastställa inköpsbehovet och hur behovet kan tillgodoses. Den största möjligheten att beakta miljön finns under denna förberedelsefas. Krav som avser bedömning av leverantörens förmåga att utföra uppdraget, såsom krav på miljöledningssystem, hör således till kvalificeringsfasen. En upphandlande myndighet har dessutom möjlighet att ta miljöhänsyn och skydda miljön genom att ställa krav på hur kontraktet ska fullgöras, så kallade särskilda villkor för fullgörande av kontrakt.

Behovsanalys och genomförande Bestämmelserna om offentlig upphandling reglerar förfarandet som ska följas vid upphandlingen. Vad som föregår en upphandling omfattas inte av upphandlingsreglerna. Denna fas är dock från miljösynpunkt kanske den viktigaste eftersom det är här den upphandlande myndigheten beslutar om vad som ska upphandlas med avseende på varan, tjänsten eller byggentreprenaden och olika krav på denna. Allmänt sett är behovsanalysen viktig men på miljöområdet är den närmast avgörande för att kunna ställa relevanta och befogade krav vid upphandlingen. Ju noggrannare behoven preciseras, desto mer exakt kan kraven utformas. Det är även viktigt att göra en marknadsanalys så att ställda miljökrav inte oproportionerligt begränsar konkurrensen vid upphandlingen. De miljökrav som ställs ska vara relevanta för den aktuella upphandlingen dvs. de ska ha ett naturligt samband med och stå i proportion till det som upphandlas. Miljökraven bör så långt som möjligt ha utarbetats på grundval av vetenskapliga rön. Det kan innebära att kraven ska vara allmänt accepterade utifrån gjorda undersökningar, standarder etc.

Livscykelkostnadsanalys

Ett ofta förekommande verktyg vid utformande av miljökrav är ivscykelkostnadsanalys. Detta verktyg kan användas både under behovsanalysen och i anbudsutvärderingen för att klargöra den totala kostnaden för en

produkt under den tid den kommer att användas samt vid avveckling av produkten. Med tanke på analysens komplexitet kan det vara svårt att för en upphandlande myndighet att ta fram egna miljökrav som uppfyller lagens krav, är vetenskapligt grundade och inte begränsar konkurrensen. Ett alternativ som står till buds är att utnyttja Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier för både produkter och tjänster som innehåller förslag till olika miljökrav som kan ingå i ett förfrågningsunderlag. Dessa finns på Miljöstyrningsrådets webbplats, www.msr.se.

Krav på produkten

Eftersom förfrågningsunderlaget som huvudregel inte får ändras under upphandlingens gång är det viktigt att den upphandlande myndigheten noggrant formulerar förfrågningsunderlaget så att det blir fullständigt och tydligt. Den upphandlande myndigheten har rätt att tämligen fritt formulera sina behov och krav på föremålet för upphandlingen. Det är dock inte tillåtet att bestämma föremålet för upphandlingen så att vissa företag eller produkter gynnas medan andra inte kommer i fråga. Det går t.ex. inte att kräva att kött ska vara svenskt eller lokalproducerat. Det är inte varans ursprung utan varans egenskaper som är avgörande. Ett krav på att en vara t.ex. ska vara av svenskt ursprung strider mot bestämmelserna i EG-fördraget som syftar till att skapa en inre marknad.

Tekniska specifikationer

I de tekniska specifikationerna anges olika egenskaper för det som ska upphandlas såsom nivå på miljöegenskaper. Det kan finnas miljöaspekter på olika stadier av en produkts livstid; det kan gälla tillverkning, användning eller då produkten är förbrukad. De tekniska specifikationerna i en kravspecifikation får normalt inte hänvisa till ett visst varumärke eller ursprung. Om myndigheten inte kan beskriva föremålet för upphandlingen tillräckligt preciserat och begripligt utan en sådan hänvisning, får det göras under förutsättning att tillägg sker med orden ”eller likvärdig”.

Krav på prestanda och funktion När en upphandlande myndighet använder sig av funktions- eller

Offentliga Affärer 4 2008 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING prestandabaserade krav får under vissa förutsättningar hela eller delar av specifikationer för miljömärken användas för att definiera kraven. Det är dock inte tillåtet att kräva att en produkt ska vara miljömärkt. Kravet kan i stället bestå i att uppfylla de krav som ställs för att vara berättigad till själva miljömärket.

får, vid behov, begära att leverantörerna anger de miljöskyddsåtgärder som de kommer att tillämpa när de utför en tjänst eller byggentreprenad. Ett exempel är hantering av farligt avfall. Det räcker inte med att ange endast miljöpåverkan som kriterium. Miljökravet ska specificeras för att möjliggöra en korrekt anbudsutvärdering.

Krav som rör tillverkningsprocessen/produktionsmetoden

En livscykelanalys av en vara kan visa att det är vid tillverkningsprocessen och uttaget av råvaror som miljöpåverkan är som störst. Krav på produktionsmetoder vid upphandling av varor är tillåtet under förutsättning att de grundläggande Egrättsliga principerna efterlevs. Enligt upphandlingsdirektiven är det möjligt att i de tekniska specifikationerna föreskriva en viss produktionsmetod eller vissa miljöeffekter för grupper av varor eller tjänster. Några exempel på krav som har koppling till föremålet för upphandlingen är el från förnybara energikällor och ekologiskt producerade livsmedel.

Diskriminerande krav

Det går inte att ställa krav på lokalt tillverkade produkter (livsmedel

Miljömål

Det kan vara viktigt att ange vilken typ av miljömål man avser tillämpa vid upphandling. En typ av miljömål kan avse klimatmål. Andra miljömål kan avse mer lokalt avgränsade ambitioner främst vad gäller effekter på närmiljön.

Vetenskaplig grund

m.m.). Krav på korta transportavstånd vid varuleveranser, eller att produkten ska vara ”närodlad” eller ”lokalproducerad” är diskriminerande och därmed inte tillåtna.

Krav på leverantören

En upphandlande myndighet får kräva att anbudsgivarna visar sin kapacitet i syfte att visa att ställda miljökrav kan uppfyllas. En upphandlande myndighet

Miljökraven bör så långt som möjligt vila på vetenskaplig grund. Det kan innebära att kraven ska vara allmänt accepterade utifrån gjorda undersökningar, standarder etc. Andra expertmyndigheters och organisationers miljökrav kan också användas för att underbygga de egna miljökraven. •

Från: Vad kostar det? Till: Vad får vi för pengarna? Vi hjälper er med en målstyrning som ger fokus, helhetssyn och styrkraft.

www.ekan.com Experter på styrning i offentlig sektor

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2008

juridik

Sakliga skäl vid avbrytande av upphandling Ett avbrytande av offentlig upphandling har tidigare inte kunnat bli föremål för vare sig överprövning eller skadeståndsanspråk enligt handlingslagstiftningen. Efter att EG-domstolen slagit fast att även ett avbrytande omfattas av rättsmedelsdirektiven, som ligger till grund för regleringen om överprövning och skadestånd, har frågan om under vilka förutsättningar en upphandling får avslutas utan att detta strider mot phandlingslagstiftningen fått särskild betydelse. I svensk domstolspraxis i överprövningsmål har upphandlande enheter som påvisat sakliga skäl för att avbryta en upphandling ansetts få göra detta. Vad som exakt ligger i detta begrepp är emellertid inte helt klart vilket Regeringsrätten konstaterade i ett mål tidigare i somras där fråga var om sådana skäl var för handen. Med ledning av tidigare fall bör man väl dock kunna anta att sakliga skäl föreligger inte bara när endast ett anbud lämnats eller kvalificerats utan t ex även när inget av de lämnade anbuden på ett tillfredsställande sett kan tillgodose den upphandlande enhetens behov och/eller endast till ett pris som överstiger fastlagd budget för upphandlingen. Detsamma lär sannolikt gälla om den upphandlande enhetens behov eller det sätt på vilket detta bäst tillgodoses ändras under upphandlingen, i vart fall om sådana ändrade förutsättningar inte rimligen kunde förutses av den upphandlande enheten i förväg menar advokat Peter Forsberg, verksam vid specialistgruppen för offentlig upphandling, Advokatfirman Vinge i Stockholm. Att ett upphandlande enhets beslut att avbryta en upphandling kan bli föremål för rättslig prövning enligt det upphandlingsrättsliga regelverket är en relativt ny företeelse i Sverige. Regeringsrätten har tidigare konstaterat att ett beslut om avbrytande inte kan bli föremål för överprövning enligt den tidigare LOU (RÅ 2001 ref 18) och Högsta domstolen har likaledes konstaterat att skadeståndsskyldighet inte kan åläggas en upphandlande enhet för att den

avbrutit ett upphandlingsförfarande (NJA 2001 sid 3). Därefter har emellertid EG-domstolen slagit fast i det s k HI-fallet att även ett beslut att avbryta en upphandling omfattas av rättsmedelsdirektiven (som ju ligger till grund för regleringen om överprövning och skadestånd) och således måste kunna bli föremål för prövning (mål C-92/00 Hospital Ingenieure Krankenhaustechnik Planungs- Gesellschaft mbH mot

Stadt Wien, REG 2002 s I-5553). Efter EG-domstolens avgörande har Regeringsrätten sålunda konstaterat att ett avbrytande av upphandling kan bli föremål för överprövning varvid den s k tiodagarsfristen för övrigt inte är tillämplig (RÅ 2005 ref 62). I ljuset av EG-domstolens dom kan väl knappast inte heller uteslutas att ett avbrytande kan prövas vid en skadeståndstalan. En särskild fråga som detta aktualiserat är under vilka förutsättningar en upphandling får avslutas utan att detta strider mot upphandlingslagstiftningen. I det ovan nämnda HI-fallet anförde EG-domstolen med hänvisning till sitt tidigare avgörande i det s k Fracassofallet (mål C-27/98 Metalmeccanica Fracasso SpA, Leitschutz Handels- und Montage GmbH mot Amt der Salzburger Landesregierung für den Bundesminister für wirtschaftliche Angelegenheiten REG 1999 s I-5697) att en upphandlande enhets befogenhet att avstå från en upphandling inte endast föreligger i undantagsfall eller om det finns tungt vägande skäl. Ett visst utrymme för skön torde därför föreligga. För svenskt vidkommande har i domstolspraxis upphandlande enheter ansetts få avbryta upphandlingar om de kunnat påvisa sakliga skäl för detta, en ståndpunkt som Nämnden för offentlig upphandling ursprungligen förefaller ha tagit i frågan (jfr ärende 1999/0077-21). Vad som ligger i begreppet ”sakliga

skäl” är dock inte helt klart vilket Regeringsrätten konstaterade i ett mål tidigare i somras där fråga var om sådana skäl var för handen (dom av den 18 juni 2008 i mål nr 7679-06). I det fallet hade den upphandlande enheten avbrutit upphandlingen med motiveringen att det endast fanns en kvalificerad anbudsgivare och således ingen anbudskonkurrens att dra nytta av. Detta hade dock skett först efter att den vinnande anbudsgivaren diskvalificerats som ett resultat av ett överprövningsförfarande initierat av den anbudsgivare som lämnat det näst mest fördelaktiga anbudet. Den tredje kvalificerade anbudsgivaren ansågs, vid en förnyad prövning av den upphandlande enheten, inte heller uppfylla skall-kraven. Då totalt endast tre anbud ingivits kvarstod således endast ett vars anbudspris, enligt den upphandlande enheten, inte rymdes enligt budgeten för kontraktet. Regeringsrätten konstaterade med hänvisning till det ovan nämnda Fracassofallet att ett det måste anses utgöra ett sakligt och godtagbart skäl att avbryta en upphandling då det endast finns en anbudsgivare. Utöver Fracassofallet har EG-domstolen bl a tidigare i det s k Hanselmålet fastslagit att en upphandlande enhet får avbryta en upphandling i vilket anbud med lägst anbudspris skulle antas när det, vid en genomgång av anbuden, står klart att andra kostnader än priset skulle komma att få betydelse

Offentliga Affärer 4 2008 | www.offentligaaffarer.se

juridik varför det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet istället borde ha angetts som tilldelningsgrund men då den upphandlande enheten inte uppmärksammat detta vid processens inledande (mål C-244/02 Kauppatalo Hansel Oy mot Imatran kaupunki, REG 2003 s I-12139). Utöver detta fall och Fracassofallet finns liten vägledning vad gäller avbrytande av upphandling och innebörden av sakliga skäl är, som ovan nämnts, inte helt klar. Med ledning av ovanstående fall bör man väl dock kunna anta att sakliga skäl föreligger inte bara när endast ett anbud lämnats eller kvalificerats utan t ex även när inget av de lämnade anbuden på ett tillfredsställande sett kan tillgodose den upphandlande enhetens behov och/ eller endast till ett pris som överstiger fastlagd budget för upphandlingen. Den upphandlande enhetens behov eller det sätt på vilket dessa bäst tillgodoses kan ju även komma att ändras under upphandlingen. Behovet kan ju t ex kunna komma att bäst tillgodoses på annat sätt än det som var utgångspunkten när förfrågningsunderlaget utarbetades eller detta kan av olika skäl helt upphöra under upphandlingens gång. Även sådana ändrade förutsättningar bör, i vart fall om de inte rimligen

kunde förutses av den upphandlande enheten i förväg, kunna anses utgöra sakliga skäl för att avbryta upphandlingen. Svårare lär det väl vara att hävda att fel och brister i förfrågningsunderlaget, i synnerhet sådana som beror på försummelse från den upphandlande enhetens sida, kan utgöra sakliga skäl för att avbryta och det kan väl under alla förhållanden inte uteslutas att anbudsgivare som deltagit i sådana upphandlingar kan ha berättigade krav på ersättning för kostnader. Peter Forsberg Advokatfirman Vinge

Matbutiken i brevlådan. Och försäkringsbolaget i datorn. Som företagare kan du skicka saldon, fakturor och andra meddelanden precis som din kund vill ha dem. Vissa gillar brevlådan bäst. Andra föredrar datorn. Och för några funkar mobilen toppen. Allt det här skapar större valfrihet. Och ger dig större kundnöjdhet. Vill du veta mer om våra eBrevlösningar är du välkommen att besöka oss på www.posten.se.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2008

En del av din dag.

kommunalteknik

Kommuner och landsting i jämförelse:

Förbättrad finansiell ställning totalt Kommunernas och landstingens finansiella ställning fortsätter att förbättras, enligt rapport från SCB. Kommunernas finansiella ställning har förbättrats från 39,3 miljarder kronor år 2006 till 45,6 miljarder kronor 2007. Detta räknat som skillnaden mellan de finansiella tillgångarna och skulderna. Landstingens finansiella ställning ökade från 6,1 miljarder kronor år 2006 till 11,1 miljarder kronor 2007.

Mässa Matchmaking Studiebesök Konferens

Fattar du rätt beslut? Vår framtida miljö berör alla. Men framför allt berör det dig som är med och påverkar eller fattar beslut om inköp, teknikval, drift eller produktion.

Under de senaste åren har kommunernas finansiella ställning stadigt förbättrats. Mellan 2006 och 2007 uppgick ökningen till 6,3 miljarder kronor. De finansiella tillgångarna uppgick 2007 till 250,7 miljarder kronor, 3,7 miljarder mer än 2006, medan skulderna minskade med 2,5 miljarder till 205,1 miljarder kronor 2007. Den största ökningen bland tillgångarna stod kassa- och banktillgodohavanden för. Landstingens förbättrade finansiella ställning förklaras av att tillgångarna har ökat med 13,3 miljarder kronor till 63,2 miljarder kronor 2007. Även skuldsidan ökade, men inte i samma takt, där har en ökning skett från 43,8 miljarder kronor 2006 till 52,1 miljarder kronor 2007. De tillgångar som ökade mest var kortfristiga placeringar och kassa- och banktillgodohavanden.

De beslut som tas idag kommer att ha konsekvenser för morgondagen – både för miljön och för din verksamhets position på marknaden. Se till att du har ett bra beslutsunderlag.

MÄSSA OCH KONFERENS MED INRIKTNING PÅ CLEANTECH OCH HÅLLBARA AFFÄRER Nordens ledande mötesplats inom miljöområdet Svenska Mässan, Göteborg, 7-9 oktober 2008

Finansiell ställning, kommuner och landsting 2005-2007, miljarder kronor 2005 2006 2007 Kommuner 36,3 39,3 45,6 Landsting -1,2 6,1 11,1

Västra Götalands län i bott och Stockholms län i topp Vid närmare granskning visar det sig att Västra Götalands län ligger sämst till i relation till hela Sveriges län och kommuner, medan Stockholms län helt klart ligger i topp. Västra Götalands län har tillgångar på 38 436 miljoner kronor, och skulder på 39 718 miljoner. Vilket visar ett netto på minus 1 282 miljoner kronor. Stockholms län har tillgångar 56 499 miljoner kronor och skulder på 42 081 miljoner. Vilket visar på ett överskott på 14 418 miljoner kronor. Samtliga läns tillgångar och skulder år 2007, i miljoner kronor:

Län Tillgångar Skulder

Netto (Tillgångar-Skulder)

Stockholms län

56 499

42 081

14 418

Uppsala län

6 885

7 060

-175

Södermanlans län

6 179

6 654

-475

Östergötlands län

19 297

9 571

9 725

Jönköpings län

3 302

4 660

-1 357

Kronobergs län

3 970

2 280

1 690

Kalmar län

5 529

5 285

244

Gotlands län

254

1 518

-1 264

Blekinge län

3 691

4 635

-945

Skåne län

25 198

15 206

9 992

Hallands län

7 234

4 599

2 635

Västra Götalands län

38 436

39 718

-1 282

Värmlands län

5 457

6 437

-980

Örebro län

5 996

5 124

873

Västmanlands län

8 246

6 396

1 850

Dalarnas län

4 882

5 570

-689

Gävleborgs län

10 451

8 506

1 945

Västernorrlans län

6 471

6 622

-151

Jämtlands län

3 132

2 163

968

Västerbottens län

24 927

15 919

9 007

Norrbottens län

4 190

4 650

-460

Källa: SCB

www.miljoteknik.com

MT-Besok_90x270.indd 1 28

Tina Lundberg

08-07-04 14.00.01

Offentliga Affärer 4 2008 | www.offentligaaffarer.se

kommunalteknik

Kommunaltekniken – en hörnpelare i vårt välfärdssystem Kommunalteknik kan omfatta en rad olika verksamhetsområden som exempelvis dricksvattenförsörjning, avloppsvattenrening, fjärrvärme , avfallshantering, gaturenhållning, snöröjning med mera. Kommunernas utnyttjande av geografiska informationssystem (GIS) och geografiska databaser för olika ändamål är ofta omfattande.

En av utmaningarna för framtidens kommunalteknik är vattenfrågorna. Hur möter vi människans behov av vatten och att vara nära vatten? Hur tar vi med vattnet i planering och byggande? Kan vi bygga VA-system som är miljömässigt hållbara? Vem bestämmer över vattnet? Under temat ”Möte med vatten” kommer dessa frågor att diskuteras på konferensen Kommunalteknik 2008 i Örebro den 9-11 september. Kraven på avloppsrening skärps också ständigt, både för kommuner, samfälligheter och fastighetsägare med enskilt avlopp. Typen av avloppssystem är inte en självklarhet i alla lägen. Den vanligaste typen av

system, de så kallade självfallssystemen, passar helt enkelt inte överallt. Det kan röra sig om fastigheter som ligger i bergig, kuperad terräng, strandbebyggelse eller kanske ett område med stora avstånd mellan fastigheterna. Här kan ett tryckavloppssystem vara lösningen. Ett av de främsta argumenten för att välja tryckavloppssystem är ofta att ingreppen blir mindre än vid installation av ett konventionellt självfallssystem. Rörgraven blir lika djup överallt, oavsett topografi, vilket minskar behovet av sprängning och schaktning. De böjliga rören gör också att man vid behov kan dra ledningar

runt bergknallar och träd och att den befintliga miljön kan sparas i största möjliga utsträckning. Den grunda förläggningen gör att man kan använda nya tekniker för att dra ledningarna, till exempel med täckdikningsmaskiner eller styrd borrning. Geografiska databashanterare kan i dag hantera, analysera, dokumentera och vara beslutsstöd för avancerade tillämpningar för exempelvis transportplanering, väderprognoser och kommunal verksamhetsstyrning. Ett exempel är Skånekartan - en geografisk databas som innehåller aktuell kartinformation och samtliga belägenhetsadresser i Skåne. Den omfattar detaljerad information om såväl landsbygden som Skånes samtliga tätorter. Databasen omfattar det allmänna vägnätet, det kommunala gatunätet samt alla enskilda vägar. Alla byggnader finns redovisade i kartan. Kartan redovisar ett heltäckande skikt av markanvändning. Uppdatering görs två gånger per år och databasen innehåller alltid aktuell information. Uppdateringen

sker direkt från källan i kommunerna som svarar för sammanställning av gatunät, adressättning och fortlöpande uppdatering av kartinformation i tätorterna. På landsbygden består databasen av Lantmäteriets GSD-Fastighetskartan. Databasen är anpassad för framställning av detaljerade kartprodukter och för användning i Geografiska Informationssystem (GIS) och fordonsnavigering. Användarna kan finnas inom alla sektorer av samhället, men primärt har materialet utformats för nyttjande inom offentlig verksamhet – utöver de olika kommunerna även exempelvis räddningstjänst, polisen, statliga företrädare och trafikföretag. Arne Öster

SWEPOS® Nätverks-RTK-tjänst erbjuder navigeringsstöd och positionering i realtid med centimeternoggrannhet RTK-korrektioner sänds idag via GSM och GPRS och används för t.ex. detaljmätning, utsättning, datainsamling för GIS, förrättningsmätning och maskinguidning. Om det räcker att du får positionen i efterhand kan du skicka in dina observationsdata till SWEPOS beräkningstjänst. Mer information finns på www.swepos.com.

Tel: 026-63 37 53 • Fax: 026-65 42 75 swepos@lm.se • www.swepos.com

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2008

fordon

Mercedes nya gasbil.

Miljöbil – välj gas Miljöfordon har aldrig varit mer i fokus än nu. Nybilsregistreringen visar att andelen miljöbilar ständigt ökar och prognosen för 2008 är att andelen av miljöbilar kommer att vara cirka 30 procent. Det har heller aldrig funnits så många olika sorters miljöbilar som nu och utbudet ökar för varje månad. På mässan Miljöteknik 2008 i Göteborg kommer flera av dessa att visas upp i samarbete med BIL Sweden. Merparten av alla miljöbilar som för närvarande säljs i Sverige drivs på E85, ett bränsle som många har synpunkter på. Men varför väljer så få bilar som drivs på gas. Gas

Fordonsgas är samlingsnamnet för biogas och naturgas som används för fordonsdrift. Vid drift med biogas är utsläppen av CO2 nära noll. Biogasens andel av fordonsgasen har stadigt ökat och utgör idag drygt 53% av den totala mängden fordonsgas som säljs i Sverige. Bäst är att, som i Stockholm, tanka biogas som görs av organiskt avfall från bland annat reningsverk. Då minskar utsläppen av fossil koldi-

oxid med över 90 procent jämfört med om bilen körs på bensin. På västkusten är det vanligt med naturgas som har fossilt ursprung. Då blir reduktionen av koldioxidutsläppen sådär 20 procent jämfört med om bilen körs på bensin. De företag, kommuner och privatpersoner som har bilar, sopbilar och bussar som drivs på gas har köpt fler fordon och ännu mer gas. Det innebär att fordonsgasen förra året kunde ersätta 64 miljoner liter

bensin, vilket motsvarar ca 48 000 bensinbilar på ett år. Det motsvarar en minskning av koldioxidutsläppen med 101 miljoner kilo koldioxid.

Intresset för gasdrift ökar internationellt I Tyskland men framför allt i Italien är gasbilar vanliga. Här i Sverige är vi nu uppe i ca 100 tankställen vilka framför allt täcker in västkusten och sydsverige men även stockholmsområdet på ett tillfredställande sätt. Ändå sjunker gasbilarnaas andel av försäljningen i Sverige. Trots höjda bensinpriser har försäljningen av gasbilar halverats under årets sex månader jämfört med motsvarande tid 2007. Nu kräver braschorganet Gasföreningen åtgärder av regeringen för att vända trenden. När Volvo lade ner sin tillverkning av gasbilar vid årskiftet 06/07 hade det en omedelbar effekt på försäljningen. Förra året var det bara 0,6 procent av drygt 300 000 nyregistrerade bilar som drevs med gas. År 2006 var motsvarande siffra 1,3 procent. Och den negativa utvecklingen fortsätter. Under första halvåret 2008

såldes totalt 475 gasdrivna bilar.

Försäljningen av gas ökar, men inte antalet bilar Trots den ökande fordonsgasförsäljningen så ökar inte antalet nyregistererade miljöbilar som drivs på gas i lika stor utsträckning. Främsta orsakerna till detta kan vara brist på information, fortsatt behovet av fler tankställen, samt Volvos beslut att 2007 upphöra med produktionen av nya gasdrivna personbilar. Det såldes drygt 900 gasbilar från Volvo 2007. Föregående år såldes det över 2860 stycken. Gapet på nästan 2000 stycken bilar har inte fyllts av någon större ökad försäljning av andra modeller trots att det finns många gasmodeller från exempelvis Fiat, Mercedes, Opel och Volkswagen. I den nyligen publicerade positiva statistiken över sålda miljöbilar förra året så döljs alltså det faktum att de miljövänligaste miljöbilarna - biogasdrivna bilar - inte ökar lika mycket som tidigare.

En ny Mercedes för gasdrift

Mercedes B 170 NGT, som världsdebuterade miljömässan i Stockholm,

Offentliga Affärer 4 2008 | www.offentligaaffarer.se

Fakta (fabriksuppgifter) Pris: 249.900 kronor (provbilen cirka 303.000 kronor). Motor: 4 cylindrar, rak, tvärställd, 2 ventiler/cylinder, volym 2 liter, effekt 116 hk vid 5.750 varv/ minut, vridmoment 165 Nm vid 3500-4.000 varv/minut. Kupeutrymme/bagagevolym: 5 platser, 416 liter.

Fartresurser: 0-100 km/tim sekunder, toppfart 184 km/tim.

12,4

Mått (i cm): längd 427, bredd 178, höjd 162. Bensinförbrukning: 7,3 liter / 100 km, naturgas 4,9 kg / 100 km vid blandad körning. Koldioxidutsläpp: bensin 175 gram, naturgas 135 gram per kilometer.

Kraftöverföring: framhjulsdrift, manuell växellåda med fem växlar.

Lika enkelt tanka gas som bensin.

Clean Fuels and Vehicles, CFV, började säljas i Sverige i somras. Priset är bestämt till 249 900 kronor och förmånsvärdet för tjänstebilsförare ligger på tusenlappen jämnt (1 005 kronor med 52 procents marginalskatt). Parallellt med introduktion av B 170 NGT moderniserar MercedesBenz B-Klassen med ny front- och bakparti samt sidor. Även interiören genomgår en försiktig uppfräschning. Genom att ytterligare förfina motortekniken sänks B-Klassens bränsleförbrukning med upp till sju procent. Mercedes B170 NGT kan köras på bensin samt natur- och biogas. Oavsett bränsle ger tvålitersmotorn 115 hästkrafter/85 kiloWatt och den drar 7,2 l bensin respektive 4,9 kg naturgas per 100 km, förbrukningen av biogas varierar beroende på gasens energiinnehåll. Koldioxidutsläppen (CO2) ligger på 173 g/ km med bensindrift och 135 g/km med naturgasdrift medan körning på biogas inte medför några som helst fossila CO2-utsläpp beräknat enbart på bilens körning. Mercedes B-Klass är den första bil i mellanklassen som försetts med miljöcertifikat; 40 000 processer från planering till skrotning har gått igenom och givit den ISO godkännande 14062 ´´Design for the Environment´´. Mercedes B170 NGT är baserad på den framhjulsdrivna B-Klass som

funnits på marknaden i tre år och som sålts i över 350 000 exemplar. Kompletteringen med gastankar, rör och tekniken i motorrummet påverkar inte den del av bilen som är gjord för körning med bensin. Innerutrymmena är också oförändrade. Tack vare uppbyggnaden med dubbla golv finns det plats för gastankar dels mellan dem, dels i reservhjulsbaljan. B170 NGT rymmer 16 kg gas i fem tankar och bensintanken rymmer 54 liter. Det ger en sammanlagd räckvidd på drygt 100 mil; blandad körning.

Miljöfördelar

Biogas är idag det miljömässigt bästa fordonsbränslet, det enda bränsle som hamnar i högsta miljöklassen enligt statliga Alternativbränsleutredningens betänkande SOU 1996:184. Om du byter från bensin eller diesel till biogas bidrar du till att minska de totala utsläppen av kväveoxider, kolväten, stoft och koloxid. I orter med biogasdrivna fordon har mätningar utförts och de visar en klart förbättrad stadsmiljö efter införandet av biogasdrivna fordon. Bullernivån hos gasdrivna fordon halveras vid acceleration och körning i tätort, jämfört med dieseldrivna fordon.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2008

Klas Bergqvist

expertpanelen svarar Offentliga Affärer har tagit del av Nuteks utredning om stöd och verktyg vid upphandlingar inom vård och omsorg. Med anledning av det fann vi oss föranlåtna att fråga våra experter.

1. Vilka typer av elektroniska verktyg skulle underlätta upphandlingsprocessen? 2. Vilka fördelar uppnår man genom användning av checklistor och mallar för förfrågningsunderlag och avtal? 3. Behöver upphandlarna fortbildning i juridik?

1. Jag tror att de verktyg som behövs redan finns. Det upphandlande myndigheter/enheter och leverantörer sparar mest tid och arbete på är en ökad användning av s.k. checklistor m.m. Se vidare mitt svar nedan.

Anna Ulfsdotter Forsell, Advokat, Delphi & Co

Ann Linde Koolman, upphandlare Alingsås Kommun

Roland Pettersson, Kommentus

2. Jag är en anhängare av användningen av checklistor i alla dess former. Det underlättar för alla. Att upprätta upphandlingsunderlaget tar visserligen något längre tid, men den tiden får enheterna/myndigheterna igen senare i upphandlingen - nämligen i samband med granskningen av alla anbud och utvärderingen. Även för leverantörerna eller anbudsgivarna är detta en stor

fördel - risken att missa uppfyllande av ett skall-krav minskar väsentligt. Vad gäller användningen av mallar för förfrågningsunderlag och avtal i upphandlingar är jag positiv med reservation. Det är viktigt att förfrågningsunderlagen och avtalen anpassas efter vad som upphandlas. Det är inte rimligt att ha samma krav på leverantören avseende exempelvis finansiell och ekonomisk ställning i en liten upphandling av någon tjänst som i en stor byggentreprenadupphandling. Inte heller rimligt att ha samma tuffa viteskrav i den lilla upphandlingen som i den stora. Sammanfattningsvis anser jag det vara viktigt att förfrågningsunderlagen

och avtal anpassas efter upphandlingen fråga. Vad jag däremot är förespråkare av är en mall på så vis att leverantörer och anbudsgivare ”känner igen sig” och vet var de skall leta efter viss information.

2. När användandet av mallar sprids blir det en viss enhetlighet i förfrågningsunderlagens upplägg, vilket kan underlätta för anbudsgivaren. Användandet av mallar och checklistor minskar risken för onödiga formaliamissar men det är alltid viktigt att korrekturläsa underlaget. Det går inte att använda en mall utan en organisationen bör anpassa olika mallar för olika typer av upphandlingar samt skapa olika checklistor.

upphandlarens dilemma med att i ord beskriva kvalitet, funktion m.m. Kan vi få vägledning så kan detta skapa bättre förutsättningar.

1. Det finns idag många bra verktyg på marknaden och leverantörerna till dessa är mycket kompetenta. Att använda samma verktyg från sammanställning av förfrågningsunderlaget till annonsering, utvärdering och tilldelning ger många fördelar. Ofta finns det även funktioner med arkivdatabaser och funktioner för att lämna elektroniska anbud. Med teknikens utveckling finns det även möjligheter att koppla ihop olika verktyg med varandra, vilket ger möjligheter att tillhandahålla de funktioner som organisationen efterfrågar. För att hitta rätt verktyg så måste man först tänka ut vad man vill ha och sedan se vilka krav marknaden kan uppfylla till det pris min organisation är beredd att betala.

3. Fortbildning i juridik är mycket värdefullt. Som upphandlare arbetar man med det skrivna ordet och det gäller att läsa innantill, att få en jurist syn på olika skrivningar är värdefullt. Likaledes är det nog värdefullt för juridiken att förstå

1. Det kan se lite olika ut beroende på hur verksamheten är organiserad. För de med fokus på egna upphandlingar föreställer jag mig att dokumentmallar och struktur är av särskilt intresse. För de som har en decentraliserad organisation och arbetar mer som en stödjande funktion i organisationen. Kan jag se att det även är av intresse att få verktyg för projektplanering, dela dokument, sprida information på internet och intranät samt avtalsuppföljning och avrop.

3. Upphandlarna har kompetenser mycket vilket gör att de blir lite av generalister i sin organisation. Det handlar om verksamhet och sakfrågor kopplat till det som ska upphandlas. Kraven på upphandlarna ökar även utifrån att anbudsgivare och beställare blir mer pålästa och kompetenta. I det samanhanget är det även av vikt att upphandlarna har en bra och uppdaterad kompetens inom de juridiska frågor som berör upphandling.

3. Ja, såväl upphandlarna som leverantörerna eller anbudsgivarna behöver ständigt fortbildning i juridik. Med juridik menar jag här framför allt fortbildning i LOU och Försörjningslagen men också i offentlighetsprincipen, förvaltningslagen och annan näraliggande lagstiftning såsom konkurrenslagen m.fl.

2. I huvudsak handlar det om att kvalitetssäkra arbetsgången och underlätta arbetet. Men jag är övertygad om att det även finns en effektivitetsfaktor som i vissa fall kan vara betydande.

Ställ en fråga till Expertpanelen, mejla till brev@hexanova.se

Landet Runt Ta en titt på vad som händer i Sveriges kommuner från Övertårneå i norr till Malmö i söder. Övertorneå: Bygger bort mörkläggning

Stockholm: Konsumentvägledning i ny regi

Övertorneå kommun har tröttnat på att vara beroende av Ekfors kraft för att få sin gatubelysning tänd. Kommunen beslutade den 2 juni att bygga ett eget belysningssystem som bland annat omfattar centralorten, rapporterar Radio Norrbotten. Vattenfall, som lämnat det billigaste anbudet, ska bygga det nya belysningsnätet. Övertorneå och Haparanda har under de senaste två vintrarna varit utan gatubelysning i delar av kommunerna eftersom Ekfors kraft har vägrat att tända lyktorna. Orsaken är en segdragen tvist om elpriset mellan kommunerna och företaget.

Konsumentvägledningen i stadsdelsförvaltningarna Norrmalm, Kungsholmen, Östermalm och Södermalm samt Hägersten-Liljeholmens övergår i ny regi från den 1 oktober. KonsumentCentrum kommer nu att ge konsumentvägledning till de sammanlagt cirka 360.000 invånarna i de fem stadsdelarna som har gått samman i en gemensam upphandling av denna service. KonsumentCentrum är ett nystartat, helägt dotterbolag till Sveriges Konsumenter, som är en oberoende, partipolitisk obunden paraplyorganisation med 27 medlemsorganisationer samt enskilda medlemmar. Organisationens mål är ökad konsumentmakt och att politiker, näringsliv och myndigheter alltid ska ha konsumenternas bästa för ögonen. Sveriges Konsumenter ger ut tidningarna Råd & Rön och KonsumentMakt. Avtalet innebär att konsumentvägledning kommer att ske per telefon och e post. Telefontider kommer att vara detsamma som tidigare. Du vänder dig till din egen stadsdels växel eller Stockholm stads webbplats för att få uppgifter om telefontider, telefonnummer och e-postadress till konsumentvägledning.

Sundsvall: På topp med rena sopor Med motiveringen att Sundsvalls kommun på ett förtjänstfullt sätt medverkat till avgiftningen av kretsloppet och en giftfri miljö tog Sundsvall hem vinsten när årets SAKAB AllFa-utmärkelse avgjordes i juni. Priset delades ut av Dalarnas landshövding Maria Norrfalk. Utmärkelsen instiftades 2006 för att premiera det kommunala arbetet med att sortera ut farligt avfall. Juryn bestående av representanter för SAKAB och Avfall Sverige bedömer kommunerna både avseende kvantitet och kvalitet. Tidigare vinnare är Skinnskattebergs kommun (2006) och Öckerö kommun (2007). Sundsvalls kommun har genom åren haft en hög ambitionsnivå när det gäller farligt avfall. Genom att erbjuda kommuninvånarna en rad olika möjligheter att bli av med sitt farliga avfall har de insamlade mängderna ökat år från år. Ledstjärnan har varit att få en så smidig och lättillgänglig insamling som möjligt. Kommunen har dessutom målmedvetet gjort plockanalyser för att analysera hur mycket och i vilka områden farligt avfall finns kvar i hushållssoporna. Analyserna har konkret medfört anpassningar i insamlingssystemen.

Botkyrka: Satsar på hemspråksundervisning

Botkyrka kommun satsar på tvåspråkighet i grundskolan. Målet är att erbjuda undervisning på barnens modersmål i samtliga ämnen. – Vi tror att vi med den här insatsen kan öka elevernas resultatutveckling, säger Jens Sjöström (s), barn- och ungdomsnämndens ordförande i Botkyrka kommun. Över 70 procent av skoleleverna i Botkyrka kommun har sina rötter i ett annat land. Sammanlagt talar de ett sjuttiotal olika språk. Under nästa år ska dessa elever få möjlighet att läsa alla läroämnen på sitt eget modersmål. Undervisningen ska dock vara tvåspråkig, mycket kommer att översättas från modersmålet till

svenska – och tvärtom. Det handlar om att förbättra resultaten och om elevernas identitet, samt att satsa på den framtida arbetsmarknaden. Flertalet studier visar på en samstämmig uppfattning om att ett stärkt modersmål ger bättre förutsättningar för att lära sig svenska.

Essunga: 25-årsjubilerande Essunga får besök av kungaparet

Essunga kommun, en timmes bilresa nordost om Göteborg, fyller 25 år i år och det kommer att firas på olika sätt. Som exempel kan nämnas att kungaparet kommer till centralorten Nossebro den 9 oktober och en höstmässa ordnas den 11-12 oktober. I samband med höstmässan kommer det populära radioprogrammet ”Ring så spelar vi” att direktsändas från kommunen. Här finns också den uppskattade Nossebro Marknad, som är Sveriges största månadsmarknad. Sista onsdagen i varje månad går den av stapeln. Den blir alltmer populär, det visar om inte annat statistik förd över antal knallar. Vid en jämförelse med förra årets marknader har intresset ökat rejält hos försäljarna att finnas på plats. Vid en undersökning gjord under julimarknaden framkom det att besökarna tycker bland annat att det är mysigt att besöka Nossebro Marknad och att här finns bra utbud med många fyndpriser. Man ser marknaden också som ett trevligt utflyktsmål med hög trivselfaktor. Knallarna är trevliga och det är roligt att bara strosa omkring. Essunga kommun är en kommun på frammarsch. Trots att där endast bor 5.600 invånare är kommunen välmående med god kommunal ekonomi, låg arbetslöshet och brottslighet och har under det senaste året klättrat högt på Svenskt Näringslivs rankinglista och ligger på plats 36. En anledning är den täta kontakten mellan näringslivet och kommunens beslutsfattare.

Borås: 18 miljoner kr från EU ger arbetschanser i Kedjan

Förhoppningen har blivit verklighet: Brämhults kommundel har fått 6

miljoner kr EU-pengar om året i tre år för projektet Kedjan. Projektet har som mål att öka möjligheten till egen försörjning för boende på Hässleholmen. – Det är en fantastisk möjlighet för oss att kunna arbeta vidare med de pengarna i ryggen, säger projektledaren Inga-Lena Persson. Pengarna kommer från den europeiska socialfonden och har beviljats av svenska Esf-rådet. Totalt är det närmare 18 miljoner kr som rådet beviljat för projektet Kedjan under de tre åren. Målgruppen för projektet är vuxna med olika former av samhällsstöd, och unga som riskerar att hamna i bidragsberoende. Kedjan består av ett antal delprojekt, som erbjuder möjlighet för individuella lösningar. Inom ett delprojekt samverkar Försäkringskassan, Sociala blocket och Arbetsförmedlingen för att göra individuella handlingsplaner. Andra delprojekt ger tillfällen till arbetsförberedelse utifrån dessa handlingsplaner. Det sker i form av bl a kompetensutveckling, praktik och lokal introduktion. En mängd olika partner ingår i det arbetet, t ex BrämHulta företagarförening, Dagfolkhögskolan på Hässleholmen ochVuxenutbildningen. Till exempel har delprojektet Näringslivsbryggan målet att få ut 30 personer i arbete under treårsperioden. Ett delprojekt ska i samverkan med Högskolan i Borås skapa ny kunskap om de effekter som är viktiga för att minska utanförskapet. Utöver EU-pengarna satsar Borås Stad också egna pengar i Kedjan, som är en del av storstadsarbetet i Borås. – Men på sikt ska projektet inte vara en kostnad. Får vi ut fler i jobb vinner alla på det, påpekar Inga-Lena Persson.

Malmö: Nytt boende för 30 hemlösa planeras i Rosengård

I höst beräknas ett nytt boende för 30 hemlösa personer - fokus är barnfamiljer - stå klart i Rosengård. Det är ett äldreboende som omvandlas till ett boende med vandrarhems-

standard. Dessutom utökas boendet i kvarteret Sångleken i Fosie med ytterligare platser för fyra familjer totalt blir det plats för 10 familjer. – Situationen i Malmö är bekymmersam, menar Eva Ahlgren, förvaltningschef för Sociala Resursförvaltningen, som ansvarar för den övergripande planeringen kring hemlöshet i Malmö. – Eftersom Malmö växer i snabb takt har det medfört en bostadsbrist. Vi ser att andelen hemlösa fortsätter att öka kraftigt i år, berättar Eva Ahlgren. 1627 nya lägenheter i Malmö under 2008 Enligt den senaste statistiken från Stadsbyggnadskontoret har det totalt byggts 698 lägenheter i Malmö i dag, och vid årsskiftet kommer 1627 lägenheter stå färdiga för inflyttning. Malmö Kommunala Fastighets AB meddelar att hundra hyresrätter är inflyttningsklara i dag, bland annat på Värnhem, och innan årsskiftet beräknas ytterligare ca 200 lägenheter vara inflyttningsklara. 5 procent av alla nybyggda lägenheter ska gå till sociala boenden, enligt de regler som gäller i Malmö. – Över femtonhundra nya lägenheter i Malmö på ett år kan tyckas vara många, men med tanke på att staden växer med över 5 000 personer om året räcker det inte till för alla, säger Eva Ahlgren. – Bostadsbristen gör att det i dagsläget är svårt att hitta bostäder till alla som kommer till Malmö. Det är studenter till Malmö högskola, det är danskar som väljer Malmö framför Köpenhamn, och det är en stor inströmning av flyktingar, säger Eva Ahlgren. Vad händer på Mosippan? I mitten av mars startade rivningen av de gamla husen. Därefter var det byggstart för nya bostäder, som ska stå klara för inflyttning i början av 2009. På det nya Mosippan kommer det att finnas en föreståndare, två socialpedagoger och en vaktmästare på området.

VAD HÄNDER I ER KOMMUN? Vill du att just din kommun ska presenteras i kommunenkäten? Händer det något nytt eller spännande, som kan vara inspirerande för andra kommuner eller intressant för läsekretsen? Hör av dig till arne.oster@hexanova.se om du vill ha nyheter från din kommun publicerat i flera utgåvor av Offentliga Affärer.

En märklig saga

Kung Chulalongkorn älskad även i Ragunda kommun Sverigebesöket 1897

Den 19 juli 1897 var en tryckande het sommardag. På stationen i Bispgården tuffade ett ånglok in. Dörrarna slogs upp. Ut ur tåget steg kung Chulalongkorn, hans bröder och söner, hovmarsalk och sekreterare, adjutant och läkare, kurir, kammartjänare och tekokarpage och så några andra. Hela det lilla samhället var på benen för att hylla den exotiske kungen. I vackra hästekipage åkte sällskapet till turisthotellet för att äta lunch. Det svenska hovet hade telegraferat noggranna instruktioner om vilken mat som skulle ätas och hur. Efter lunchen åkte kungen i kortege till den lilla halvön Edset. En ångbåt stod redo att ta sällskapet nedför Indalsälven till Sundsvall. Folket i Bispgården vinkade adjö till kungen och han till dem. I Sundsvall besökte kungen sågverk och industrier. Efter detta reste han tillbaka hem till Siam. Det var Sveriges och Norges kung, Oskar II, som hade bjudit in kung Chulalongkorn till världsutställningen inom konst och industri i Stockholm året 1897, men Chulalongkorn ville se mer av Sverige. Han gavs flera förslag, men det intressantaste beskrevs: ”Det är Ångerman- och Indalsälvarna. Det är det bästa vi har i vårt land. De finaste älvarna med fina vattenfall. Utefter älvarna finns sågkvarnar vilka producerar huvudparten av vår export, vilket säkert intresserar kungen. Särskilt som trä är den största exportartikeln i Siam. Oskar II har själv åkt turen och kan rekommendera den.”

Avskaffade slaveriet och dödstraffet Kung Chulalongkorn föddes den 20 september 1853 som den femte kungen i Ramadynastin. Som femton åring besteg han tronen i Siam, nuvarande Thailand. När han växte upp såg han hur länderna runt omkring honom koloniserades av England och Frankrike. Chulalongkorn ville inte att samma sak skulle hända Thailand. Istället började han arbeta för att Thailand skulle bli ett modernt land som skulle stå på egna ben. Direkt efter utnämningen avskaffade han slaveriet och dödstraffet. Han såg till att landet fick sjukhus, järnvägar, post, telefon och bättre skolor.

Utanede enda platsen i världen utanför Thailand Thailand klarade sig från kolonisering och Chulalongkorn blev en av landets mest älskade kungar. Chulalongkorn regerade från 1873 fram till sin död 1910. Innan han dog avskaffade han också månggiftet, han själv hade då 36 hustrur och var far till 77 barn. Chulalongkorn dödsdag den 23 oktober firas fortfarande. Ett thailändskt sätt att hylla någons minne är att bygga en paviljong. Minnesplatser finns på många platser i Thailand, men bara på en plats utanför landet - den platsen är i Sverige, i Utanede i Ragunda kommun, där han för många år sedan blev så väl mottagen.

Kung Chulalongkorns väg

Högskolan hjälpte till att hitta rätt material.

Munkar välsignade platsen

Vid Holmsta precis intill Kung Chulalongkorns väg, tyckte thailändarna var en idealisk plats för byggandet av paviljongen. Där fanns redan en damm som man kunde bygga om till spegeldamm. Problemet var bara att marken där paviljongen skulle byggas bestod av blålera, på sina ställen 20 meter djup. Men eftersom thailändska munkar nu redan hade varit där och välsignat platsen gick beslutet inte att ändra. Istället slog man ner 70-80 pålar av stål 30 meter långa för att paviljongen skulle stå stadigt. Bygget påbörjades 1997.

I mitten av fyrtiotalet påbörjades bygget av Hölleforsens kraftstation utanför Utanede. Vid förstärkningsarbeten av den branta nipvägen ner mot älven användes den dammiga vägen som kung Chulalongkorn hade åkt på 50 år tidigare. Efter bygget var klart rustades vägen vid Utanede upp och eftersom historien om den exotiske kungen aldrig glömts bort i trakterna döptes vägen till Kung Chulalongkorns väg och vägskyltar med det nya namnet sattes upp.

Många kontakter

Ett nytt thailändskt besök

Sägner, anekdoter och verklighet

1992 kom en dansgrupp från Thailand till Ragunda kommun för att uppträda i Hammarstrand. De hade hört talas om Kung Chulalongkorns väg och blev oerhört fascinerade och hedrade över att vägen döpts efter deras mest älskade kung. De besökte vägen och mediterade i flera dagar. Efter det väcktes idén om att bygga en minnesbyggnad efter kungens besök. Förslaget lades fram till Ragunda kommun.

Innan bygget var frågorna många Kunde man verkligen placera en paviljong mitt ute på en svensk åker? Skulle utsmyckningarna klara snö och is? Vem skulle bygga vad? Men snart började frågorna lösas. Svenska och Thailändska arkitekter träffades och diskuterade arbetet. Man kom överens om att stommen skulle konstrueras i Sverige, medan utsmyckningarna skulle göras av den Thailändske kungens egna hantverkare. Kungliga Tekniska

Bygget av paviljongen har skapat många kontakter mellan Sverige och Thailand. De Thailändska myndigheterna är mycket intresserade av vad som händer vid paviljongen och vill vara med att utveckla vad som händer runt omkring. Ragunda kommun har numera kontakt med Thailands regering, universitet och näringsliv. De ökande kontakterna bidrog bland annat till grundandet av den svenskthailändska handelskammaren 1997.

Nu står den kungliga paviljongen med sin guldförgyllda spira. Invändigt finns en bronsstaty i naturlig storlek av Chulalongkorn som väger cirka 800 kg. Kung Chulalongkorns besök varade bara en dag, men var så osannolikt omtumlande att sägner och anekdoter fortfarande lever kvar. Det finns ingen annan plats utanför Thailand där han har levt kvar på samma sätt som i Ragunda kommun. Paviljong-projektet har fått det thailändska hovets välsignelse och även vår egen kung Carl Gustaf har engagerat sig i det. Det kanske inte är för inte som samma kungahus i Thailand har suttit på tronen sedan 1782 som gör det än i dag. Tina Lundberg

ledarskap

Ledarskapets utmaningar Ledarskapet har många utmaningar. En av de absolut största utmaningarna som de flesta ledare står inför idag, är att lyckas skapa mer med mindre, dvs att skapa en högpresterande organisation utifrån befintliga förutsättningar. Den största utmaningen i att skapa högpresterande organisationer är att skapa en kultur som gör det möjligt för människor att både kunna och vilja prestera så bra som möjligt.

Alla bolag består av två styrande system, dels det strukturella och dels det kulturella systemet. Två helt olika system, men trots det lika viktiga och avgörande för vilken prestationsnivå vi spelar på.

Strukturen

Strukturen är det vi kallar för den hårda sidan av bolaget. Den ägs av bolaget och upplevs ofta som ett mycket snabbt system. Det är faktiskt så att strukturen kan ändras över en natt med bara ett pennstreck. Strukturen består av fyra olika områden – policys – som är det nedskrivna sätt om beteende och om hur saker och ting skall fungera hos oss. Processer, som är det flöde eller flödesschema, som beskriver hur vi gör det vi gör. Vidare struktur som innefattar organisationsschema, mål, budget och pengar samt tidsschema. Slutligen strategi, som är den föreslagna handlingsplan för hur vi skall uppnå våra mål. Detta tillsammans är det övergripande struktursystem som vi kallar för struktur inom ett bolag. Sammantaget ett mycket snabbt system som ägs av bolaget och kan ändras över en natt, men trots det, det som gäller. Strukturen skall egentligen agera som bas för att bygga kulturen på.

Kultur

Kultur är den andra sidan av ett bolag. Kulturen är det som vi kallar för den mjuka sidan av bolaget och som många gånger kan uppfattas som ”lätt flummig”. Kulturen ägs av alla människor i bolaget och kan inte ändras över en natt oavsett hur mycket vi försöker. Det är en långsam process. Kulturen består även den av fyra olika områden. Ritualer, som är kulturella specifika handlingar, gillade eller ogillade, som blivit en del av vår vardag, exempelvis fikaritualer, kommunikationsritualer, konfliktlösningsritualer. Ett exempel på fikaritual kan vara att vi egentligen har tio minuter fika, men trots det alltid fikar femton minuter. Många gånger kan ritualer beskrivas som ”det som sitter i väggarna”.

Vi gör det utan att vi egentligen är medvetna om att vi gör det. Därefter har vi symboler, som är tecken, språk och jargong, som beskriver vilken grupp eller kategori vi tillhör. För det mesta bara kända av de människor som är en del av kulturen. Exempel på symboler kan vara vissa ord eller tecken som används, och som bara förstås av dem som är en del av kulturen, men inte av utomstående. Vidare värderingar, som är vår syn på vad som är viktigt för oss, det vill säga det grundläggande synsätt som driver oss i vår kultur. Värderingarna är det som är absolut viktigast för oss och som binder oss samman. Den sista delen och den kanske mest intressanta delen i det kulturella systemet är det som vi kallar för hjältesystem. Hjältesystemet är ett mycket speciellt system som ger oss kunskap om vilken typ av person som är framgångsrik eller vilka det läggs fokus på i organisationen. Hjältar i ett bolag, är med andra ord de personer som alla andra strävar efter att vara, kanske kan det vara den som har lättast för att göra karriär i ett bolag. Det kan vara positivt och negativt. Ett exempel kan vara ett bolag som har ett hjältesystem med ”brandsläckare”. Hjältarna i det här företaget är de som kommer och löser problemen. Detta kan till viss del vara bra, men långsiktigt kan det också innebära problem. Många gånger kanske det finns unga lovande människor som precis har kommit in i bolaget. De har bra lösningar och de vill lösa problem, men de får helt enkelt inte eftersom det är hjältarnas uppgift. Istället väntar alla på att hjälten skall komma och lösa det hela. Sammantaget är det kulturella systemet i ett bolag ett långsamt system, som ägs av alla i bolaget och kan inte ändras över en natt.

Ledarskapets största utmaning Det finns många olika utmaningar som en ledare måste behärska för att kunna skapa högpresterande organisationer. Ledarskapets största utma-

Manuel Knight Sinkfield. ning är att lyckas skapa ett samspel mellan det strukturella och kulturella systemet. Detta samspel är nämligen många gånger direkt avgörande för prestationsnivån i ett företag. Det vill säga att alla i bolaget; dels har en klar bild av strukturen och dels att det finns en kultur som ger energi, lust och möjlighet för människorna i bolaget att prestera på topp. Bra samspel innebär bra prestationer, dåligt samspel kan många gånger innebära dåliga prestationer. Ledarskapets utmaning nummer ett är ansvar. Att vara ledare innebär att representera bolaget och ta ansvar för de beslut och agerande som måste fattas, trots att det ibland inte uppskattas av medarbetarna.. Att som ledare alltid försöka få alla i gruppen att samtycka kan vara ett tecken på svaghet och många gånger innebär det också att jag som ledare kommer att undvika att ta tuffa beslut, med risk för att komma på kant med någon av medarbetarna. Utmaning nummer två är till-

gänglighet. Den dag som medarbetarna slutar att gå till ledaren med sina problem är det ett klart tecken på dåligt ledarskap. Anledningen till detta kan vara att de antingen inte har något förtroende för ledarens ledarskap och därmed inte tror att han kan hjälpa dem. Det kan även bero på att medarbetarna misstror ledarens erfarenhet som ledare. En annan anledning kan vara att de helt enkelt inte tror att ledaren bryr sig. I båda dessa fall är det ett tecken på dåligt ledarskap. En ledare skall vara tillgänglig. Lagets utmaningar och problem skall vara ledarens utmaningar och problem. Har ledaren en grupp som inte förstår vad strukturen vill, är det ledarens uppgift att kanske inte hålla med gruppen, men i alla fall vara där så att medarbetarna vågar komma till honom och berätta, samtidigt som ledarens uppgift är att representera strukturen som en strukturell representant, eller som ledare för strukturen. Ledarskapets utmaning nummer

Offentliga Affärer 4 2008 | www.offentligaaffarer.se

ledarskap

tre är mod och att våga agera som ledare. Det finns anledningar till att en ledare blivit vald till just ledare för gruppen. Eftersom man inte alltid vet med säkerhet vilken väg som är rätt att gå, är ett vanligt misstag hos ledare att man börjar dubbelkolla allting. Colin Power har ett intressant sätt att se på detta. Han säger att ”p = 40-70”. Detta innebär att prestation ska egentligen ske när vi har 40-70 procent av den information som krävs. Om man istället väntar tills man har 90 procent information, kan det många gånger innebära att man missar själva möjligheten att prestera innan man väl hunnit fatta ett beslut. Vidare, att agera på mindre än 40 procent information är helt enkelt inte smart. Ledarskapets utmaning nummer fyra är att lita och lyssna på kulturen, eftersom kulturen många gånger är det system som är närmast prestationen, närmast kunden, närmast alla medarbetare. Strukturen skall användas som ett hjälpmedel till kulturen. Det är därför som samspelet mellan strukturen och kulturen är så viktigt. Om strukturen säger att vi skall gå dit, men kulturen säger en massa saker som gör det omöjligt att gå just dit, är det viktigt att ledaren hör detta budskap och om möjligt fattar ett nytt beslut som gör det möjligt för kulturen och medarbetarna att gå dit. Nästa stora utmaning är kommunikation. Kommunikation är egentligen kittet i samspelet mellan struktur och kultur. Det finns mycket att säga om kommunikation. En av de största utmaningarna som jag träffat på bland de kunder jag jobbar med är mod. Det verkar som många inte helt enkelt inte vågar säga det de vill. Mod är helt avgörande i kommunikation. Har jag något att säga till en person så måste man säga det, för annars så vet personen inget. Mod kan också vara ett farligt vapen i fel händer. Därför måste det balanseras upp, så att de människor som jag pratar med förstår att jag menar väl och inget annat. För att balansera upp mod brukar jag använda ett ord som är leverans.Vi måste helt enkelt leverera budskapet på ett sätt så att personen förstår vad jag säger och kan ta till sig det. Leverans är avgörande för hur åhörarna upplever mitt budskap. Har vi mod att säga något och förmåga att leverera och säga det på rätt sätt, då har vi löst mycket av kommunikationsproblemen i ett bolag.

Feedback och att ställa krav

Två av våra starkaste verktyg för att klara av ledarskapets utmaningar är feedback och att ställa krav. Feedback är en av de absolut svåraste

Struktur

Kultur

Policy

Process

Ritualer

Symboler

Struktur

Strategi

Värderingar

Hjältar

Policy Nedtecknad redogörelse av önskade beteenden och hur vi sköter våra affärer. Process Nedtecknad redogörelse av hur vi gör det vi gör. Hur vi implementerar policies.

Struktur Organisationsöversikt. Vem sitter var och vem gör vad. Strategi Översikt över hur vi skall göra för att nå våra mål.

utmaningar som en ledare har. Jag vet egentligen inte varför, men många människor har svårt för att ställa sig mitt emot en kollega, öga mot öga, och exempelvis säga; din attityd och förmåga räcker inte, du måste höja din nivå, eller att även ge positiv feedback och säga; riktigt bra gjort, så vill jag att du skall jobba även i framtiden! Jag vet egentligen inte varför, men det här är en av de svåraste utmaningarna. Det märkliga är nämligen att just feedback även är ett av de absolut lättaste sätten att skapa en glad och högpresterande kultur. Det andra verktyg som vi har för att klara av ledarskapets utmaningar är förmågan att kunna ställa krav och

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2008

Ritualer Kulturella, specifika handlingar, gillade eller ogillade, som har blivit en del av vår vardag. Symboler Uttrycker vilken grupp eller kategori jag tillhör.

verkställa konsekvenser när kraven inte är väl bemötta hos medarbetarna. Det är som ledare mycket viktigt att kunna ställa krav och visa på den nivå som alla förväntas hålla trots att kraven inte är väl bemötta. Kan vi skapa en högpresterande feedbackskultur och en högpresterande krav och konsekvenskultur, är vi inte långt borta från en högpresterande kultur. Efter att ha läst denna artikel skulle jag vilja att du tar ett papper och ritar en ring. Nästan längst upp i ringen ritar du ett streck. Likaså nästan längst ner i ringen ritar du ett streck. I området längst ner skriver du ett L och längst upp ett H och där i mellan ett M. Detta kallar vi för en

Värderingar Vår syn på vad vi finner viktigt i organisationen. Hjältar Hjältesystemet ger kunskap om vilken typ av personer som är framgångsrika eller vilka det läggs fokus på i vår organisation.

prestationsplattform. Ta sedan en utmaning utifrån artikeln, exempelvis feedbackkultur, och fråga dig; hur är det med feedbackkulturen mellan mig och min medarbetare? Lågt, mellan eller högt? Gå sedan vidare och fråga dig nästa utmaning. Hur är det med vårt krav, konsekvenskultur, lågt, mellan eller högt? Vidare hur är det med min tillgänglighet, lågt, mellan eller högt? När du har gjort det, fråga dig vad som krävs för att du skall kunna höja eller bibehålla den nivån, samt vilken nivå som du behöver hålla för att skapa en hög prestation hos just er? I annat fall får du gärna ringa mig. Manuel Knight Sinkfield

utbildning

Svenskt NĂ¤ringsliv vill fĂśrĂ¤ndra skolan mĂśjlighet att hĂ¤vda sig i en global ekonomi.â&#x20AC;? Svenskt NĂ¤ringslivs fem perspektiv pĂĽ framtidens utbildning: â&#x20AC;˘ Skapa en ny syn pĂĽ begreppet utbildning. Det Ă¤r en investering som kostar tid och pengar men som ocksĂĽ mĂĽste kunna kalkyleras med och rĂ¤knas pĂĽ. â&#x20AC;˘ GĂĽ frĂĽn kvantitet till kvalitet, pĂĽ alla nivĂĽer. Sverige behĂśver bĂĽde elitforskare och elitsvetsare. â&#x20AC;˘ Se att utbildning och skola har en plats bĂĽde i Sverige och vĂ¤rlden. â&#x20AC;˘ Ta steget frĂĽn arbetskraft till initiativkraft. PĂĽ varje arbetsplats behĂśvs mĂ¤nniskor med ett kreativt sinne och vilja att tĂ¤nka nytt. â&#x20AC;˘ Utveckla begreppet â&#x20AC;?lika utbildning fĂśr allaâ&#x20AC;? till â&#x20AC;?rĂ¤tt utbildning fĂśr allaâ&#x20AC;?. MĂ¤nniskor Ă¤r inte stĂśpta i en och samma form och mĂĽste fĂĽ mĂśjlighet att utveckla just sina egna, unika begĂĽvningar.

Hur fĂśrbereder skolan dagens unga pĂĽ yrken som Ă¤nnu inte finns? PĂĽ teknik som Ă¤nnu inte har uppfunnits? PĂĽ problem som Ă¤nnu inte har upptĂ¤ckts? â&#x20AC;&#x201C; Ă¤r frĂĽgor som Svenskt NĂ¤ringsliv stĂ¤ller sig. Svenskt NĂ¤ringsliv menar att frĂĽgorna Ă¤r avgĂśrande och nĂĽgot som skolan mĂĽste ta tag i, samtidigt som de sjĂ¤lva har utarbetat fem perspektiv pĂĽ framtidens utbildning.

Initiativkraft, drivkraft och kreativitet â&#x20AC;?I den konkurrensutsatta vĂ¤rld vi lever i gĂ¤ller det att framtidens skola uppmuntrar elevernas initiativkraft, drivkraft och kreativitetâ&#x20AC;? sĂ¤ger Jonas Berggren, Svenskt NĂ¤ringslivs expert pĂĽ utbildningsfrĂĽgor.

NĂ¤r Svenskt NĂ¤ringsliv frĂĽgar medlemsfĂśretagen vad som Ă¤r viktigt fĂśr framtidens utveckling Ă¤r svaret ĂĽterkommande â&#x20AC;&#x201C; kompetens och utbildningsfrĂĽgor. Detta menar Svenskt NĂ¤ringsliv inte Ă¤r konstigt med tanke pĂĽ tvĂĽ tredjedelar av samtliga ungdomar i framtiden kommer att arbeta i nĂ¤ringslivet antingen som anstĂ¤llda eller som egna fĂśretagare. â&#x20AC;?Utbildningssystemet Ă¤r alltsĂĽ en viktig leverantĂśr av medarbetare, sĂ¤ger Svenskt NĂ¤ringslivs ordfĂśrande Signhild ArnegĂĽrd-Hansen. Det

stĂ¤ller krav pĂĽ att undervisningen kan skapa fĂśrĂ¤ndring och utveckling och att skolan i sig har ett tydligt framtidsscenario.â&#x20AC;?

EntreprenĂśrskap Ă¤r viktigt

Svenskt NĂ¤ringsliv menar att entreprenĂśrskap Ă¤r en gren som skolan har varit dĂĽlig pĂĽ att fĂĽnga upp och fĂśrmedla. I Sverige anser 16 procent av de unga att fostran i entreprenĂśrskap Ă¤r viktigt. I Kina Ă¤r motsvarande siffra 89 procent. â&#x20AC;?I framtiden Ă¤r fĂśretagens dyraste investering inte maskiner utan mĂ¤nniskor, sĂ¤ger Kristina Scharp, ansvarig fĂśr skolfrĂĽgor pĂĽ Svenskt NĂ¤ringsliv. DĂĽ vill det till att det Ă¤r mĂ¤nniskor med rĂ¤tt attityd. Lika viktigt Ă¤r att se utbildning som inte bara nĂĽgot som rĂśr enskilda individer. Det involverar fĂśretagen och nĂ¤ringslivet men ocksĂĽ Sveriges

Med hjĂ¤lp av de fem perspektiven vill Svenskt NĂ¤ringsliv vara med, ta ansvar och stĂśtta utbildningsvĂ¤sendet. FĂśrhoppningsvis, menar Svenskt NĂ¤ringsliv, kan det leda till att bryta den trend som visar att Sverige stannat av nĂ¤r det gĂ¤ller antalet ungdomar som dels slutfĂśr sina gymnasiestudier, sĂĽ Ă¤ven genomfĂśr hĂśgskoleutbildning. Korea leder nu ĂśverlĂ¤gset statistiken, medan traditionellt studiestarka lĂ¤nder som USA och Tyskland rasar i mĂ¤tningarna. Sverige ligger Ă¤nnu kvar pĂĽ ungefĂ¤r samma nivĂĽ som tidigare. â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x2030;â&#x20AC;&#x2030;Det visar att vi mĂĽste nischa oss, bli en spjutspets, sĂ¤ger Jonas Berggren, expert pĂĽ utbildningsfrĂĽgor pĂĽ Svenskt NĂ¤ringsliv. Jobb som Ă¤r lĂ¤tta lĂ¤ra ut, lĂ¤tta att datorisera och lĂ¤tta att flytta kommer att fĂśrsvinna. DĂ¤rfĂśr mĂĽste framtidens utbildning ge eleverna initiativkraft, drivkraft och kreativitet. Â Tina Lundberg KĂ¤lla: Svenskt NĂ¤ringslivv

%.'!'%-!.' Ă&#x2013;!2"%43',Ă&#x192;$*% 0OOLIASĂ&#x2013;KONSULTERĂ&#x2013;KANĂ&#x2013;TÂŚNKAĂ&#x2013;UTANFÂ&#x2022;RĂ&#x2013;RAMARNA Ă&#x2013;6IĂ&#x2013;TRORĂ&#x2013;ATTĂ&#x2013; ENGAGEMANGĂ&#x2013;OCHĂ&#x2013;ARBETSGLÂŚDJEĂ&#x2013;ÂŚRĂ&#x2013;RECEPTET .ÂĽGRAĂ&#x2013;AVĂ&#x2013;VÂĽRAĂ&#x2013;KUNDERĂ&#x2013;ÂŚRĂ&#x2013;&INANSINSPEKTIONEN Ă&#x2013;(UDDINGEĂ&#x2013; KOMMUNĂ&#x2013;OCHĂ&#x2013;&Â&#x2022;RSVARSMAKTEN Ă&#x2013; (Â&#x2022;RĂ&#x2013;AVĂ&#x2013;DIGĂ&#x2013;TILLĂ&#x2013;OSSĂ&#x2013;ELLERĂ&#x2013;BESÂ&#x2022;KĂ&#x2013;WWW POOLIA SE 2EKRYTERINGĂ&#x2013;OCHĂ&#x2013;UTHYRNINGĂ&#x2013;AVĂ&#x2013;KVALIFICERADEĂ&#x2013;TJÂŚNSTEMÂŚN 0OOLIAĂ&#x2013;ÂŚRĂ&#x2013;ETTĂ&#x2013;AUKTORISERATĂ&#x2013;BEMANNINGSFÂ&#x2022;RETAG

Offentliga AffĂ¤rer 4 2008 | www.offentligaaffarer.se

Ökad patientsäkerhet, det framtida it-arbetet inom vården och säkrare medicinering var några av de 76 programpunkterna på den sjätte upplagan av Vitalis.

Under den fullmatade konferensen redovisade över 130 föreläsare och debattdeltagare det senaste årets framsteg och motgångar. Stort fokus lades även på framtiden, bland annat genom debatt runt pågående projekt. Några av målen för it-arbetet inom vårdsektorn är ökad tillgång till vård och omsorg, bättre patientinformation, säkrare behandlingar och medicineringar. Några av höjdpunkterna under årets mässa/konferens var: Nationella it-strategin för vård och omsorg, som presenterades på ett helt nytt sätt. Skådespelarna Peder Falk och Johan Paulsen blandade humor och allvar när de guidade representanter från hela vårdkedjan som visade hur planerna ska omsättas i verkligheten. Ilias Iakovidis, chef för EU-kommissionens avdelning för

eHealth, berättade om EU-projekt för gränsöverskridande vård med fokus på patientsäkerhet och elektroniska journaler. Slutdebatten ”Vad kan it bidra med för att öka säkerheten för patienten?” I dag läggs var tionde sjukhuspatient in till följd av läkemedelsbiverkningar, en fördubbling sedan 1970. Många av de drabbade har kombinerat mediciner som inte bör ätas samtidigt, men en enskild läkare kan omöjligt ha all kunskap om läkemedelskombinationer i huvudet. Lösningen kan finnas i databaser med alertfunktioner, individuella läkemedelslistor och lagrad DNA-information. För mer information, se www.vitalis.nu Nästa Vitalis arrangeras den 21-23 april 2009.

Staten tar täten i energismartare IT-användning Statliga myndigheter ska ha energianvändningen i fokus när de upphandlar datorer och annan kontorsutrustning. Energimyndigheten och Miljöstyrningsrådet arbetar med de nya EU-reglerna. De krav som ställs av Energy Star, ett energimärkningssystem som används inom EU, måste uppfyllas. EU:s förordning om att energimärkningen Energy Star ska användas vid offentliga upphandlingar av energikrävande kontorsutrustning gäller från och med mars 2008. Apparater som datorer, skärmar, kopiatorer och skannrar omfattas. Energiförbrukningen i produkterna måste motsvara de krav som ställs i Energy Star, eller vara ännu energisnålare. – Den offentliga sektorn ska vara en föregångare för andra organisationer. Just nu är det bara statliga myndigheter som berörs men såväl företag, organisationer och kommuner som privata konsumenter kan dra nytta av Energy Star. Det sparar både energi och pengar, säger Carlos Lopes vid Energimyndighetens Internationella sekretariat. Miljöstyrningsrådet har tagit fram verktyg för att hjälpa offentliga organisationer att ställa miljökrav vid upphandlingar. – Vi rekommenderar inköpare att använda Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier eftersom de motsvarar Energy Star. Upphandlarna kan då känna sig trygga med att det blir rätt och att de gör en bra insats för miljön, säger Peter Nohrstedt vid Miljöstyrningsrådet. Det blir tuffare för tillverkarna att få Energy Stars märke på sina produkter. Tidigare var i princip alla kända kontorsapparater på marknaden märkta med Energy Star,

Rätt dosering ger rätt resultat! Nilfisks automatiska doseringssystem ger resultat både på golven och i plånboken! Med -systemet får du rätt mängd kem varje gång. Minimalt med spill, ingen risk för överdosering och bara rent vatten i tanken. finns i hela vår nya maskinserie!

Ring oss på 08 555 944 00 för mer info om våra EDS-maskiner.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2008

men nu skärps kraven så att bara de allra mest energieffektiva omfattas. För övriga tillverkare blir de mål att sträva mot. Energikraven kommer att skärpas löpande allt eftersom produkterna förbättras. – Genom allt hårdare krav kommer Energy Star att bidra till att skynda på produktutvecklingen. Det handlar om en dynamisk bransch som kan anpassa sig snabbt, säger Carlos Lopes. EU hoppas att Energy Star ska minska unionens energianvändning med 30 TWh. Det är första gången som EU inför obligatoriska krav på energianvändning i offentlig upphandling.

FAKTA OM ENERGY STAR

Energy Star är ett amerikanskt energimärkningssystem som används inom EU genom ett avtal mellan USA:s regering och Europeiska Gemenskapen. Det senaste avtalet skrevs i december 2006. Energy Star hjälper såväl vanliga konsumenter som företag och myndigheter att hitta energisnåla datorer, skrivare, skärmar och kopiatorer exempelvis. Energy Star förvaltas av Europeiska Kommissionens Direktorat för transport och energi (DG TREN). Energimyndigheten representerar Sverige i styrelsen för Energy Star. Mer info på www.eu-energystar.org

Nilfisk-Advance, Box 44045, 100 73 Stockholm. Tel 08 555 944 00. www.nilfisk.se

Patienten i fokus under Vitalis

vård

Vård och omsorg – en framtidsbransch Utifrån en analys av de växande behoven på grund av bland annat den demografiska utvecklingen, en förutsedd ökad internationalisering, antalet sysselsatta, de anställdas kompetens och möjligheten till produktivitetsutveckling identifieras sektorn som en av de mest intressanta framtidsbranscherna i Sverige.

50 procent av hälso- och sjukvårdens resurser används av endast 3,5 procent av befolkningen. Produktionen av vård och omsorg sker i huvudsak i offentlig regi. Under senare år har vård och omsorg i ökad utsträckning konkurrensutsatts, vilket bidragit till en stor ökning av antalet privata utförare, framförallt i storstäderna.

Initiativtagare till projektet ”Vård och omsorg – en framtidsbransch” är Nutek och Almega. Rapporten som kom förra året bygger på ett omfattande faktaunderlag och på intervjuer och diskussioner med representanter för olika delar av branschen. Vård och omsorg är i dag den största branschen inom tjänstesektorn med cirka 665 000 anställda. Den är dessutom betydelsefull för en rad närliggande branscher, exempelvis friskvård, läkemedel och medicinsk teknik. Enligt SCB:s Nationalräkenskaper uppgick de preliminära totala kostnaderna för hälso- och sjukvård år 2005 till drygt 220 miljarder kronor varav 185 miljarder kronor finansieras med skatter. Kostnaderna för kommunernas insatser för äldre, funktionshindrade och familjer uppgick till cirka 150 miljarder kronor. Sverige har den största andelen personer över 80 år i världen och kostnaderna för äldreomsorgen är också högre än i andra länder.

Internationell jämförelse

Om vi jämför den svenska hälso- och sjukvårdens kostnader med andra OECD-länder hamnar Sverige med cirka nio procent av BNP på en mittplacering. Många länder har ökat sina sjukvårdskostnader som andel av BNP sedan 1980, medan Sveriges i dag är i princip desamma. Trots detta rankas Sverige internationellt sett högt avseende hälsoresultat.

Efterfrågan ökar

Behovet av och efterfrågan på vård och omsorg kommer av allt att döma att växa i framtiden. För det talar såväl den demografiska och medicintekniska utvecklingen som hushållens ökade inkomster. För att kunna möta särskilt de ökande behoven inom den skattefinansierade vården och omsorgen ställs stora krav på ökad produktivitet och effektivitet. Men det är mycket sannolikt att det dessutom kommer att krävas ett tillskott av ekonomiska och personella resurser. Därtill kan man förutse en tillväxt av den del av vården och omsorgen som finns på rent marknadsmässiga villkor, genom

en ökad efterfrågan både nationellt från hushållen i takt med stigande inkomster och internationellt när gränshindren inom området successivt rivs.

Vård- och omsorg inte som andra branscher Villkoren för vård- och omsorgsbranschen skiljer sig i viktiga avseenden från flertalet andra branscher. Ett särdrag är den starka offentliga dominansen. Vård och omsorg i Sverige är till 90 procent skattefinansierad. Brukar-avgifterna står endast för några få procent av kostnaderna. Motivet för skattefinansieringen är att tjänsterna ska fördelas efter behov, oberoende av individens ekonomiska förutsättningar. Konsumtionen av vård och omsorg är dessutom till stor del koncentrerad till en relativt liten andel av befolkningen, främst äldre personer. Ett exempel är att

Lär från andra branscher

Med ökade produktivitets- och effektivitetskrav har man emellertid börjat fråga sig om det inte kan finnas lärdomar från andra branscher som kan vara värdefulla för att utveckla även vård- och omsorgsbranschen. Att kostnaderna inom vård och omsorg varierar kraftigt mellan olika produktionsenheter och mellan olika kommuner och landsting i Sverige tyder på att det finns en potential för ökad produktivitet och effektivitet. För att tillvarata denna potential är det viktigt med öppna jämförelser och med konkurrens mellan olika utförare.

Framtidens ledare blir allt viktigare Viktiga faktorer som påverkar hur arbetet organiseras är bland annat ledarskap, logistik, kvalitetsarbete och metoder för mätning och utvärd-

ering. Här kan det finnas inspiration att hämta också i andra branscher. De senaste åren har ett antal insatser genomförts för att främja produktivitet och effektivitet inom vård och omsorg. Ett exempel är den ökade konkurrensutsättning som har skett genom till exempel offentlig upphandling och olika former av kundvalssystem. Dessutom har olika modeller för ökad standardisering och involvering av patienter utvecklats och testats, exempelvis patientfokuserade vårdkedjor, samverkande vårdnätverk och patientcenter. För att fortsätta på denna väg är det viktigt att sprida kunskap om de goda exemplen, utveckla ersättningssystem som uppmuntrar gott ledarskap, nytänkande, effektivisering och samverkan. Det är också viktigt att ta fram IT-system och mätmetoder för att följa upp och utvärdera resultat, samt att påverka attityder inom branschen, där det fortfarande händer att man ser effektivisering som ett hot mot kvaliteten. Målet med allt förändringsarbete måste vara att öka effektiviteten med avseende på slutresultatet, det vill säga brukarens välfärd. För att uppnå en sådan systemeffektivitet är det angeläget att det finns incitament till samverkan mellan produktionsenheter. Andra utmaningar för branschen är att skapa förutsättningar för framtida kompetensförsörjning, utveckla samarbeten mellan privata och offentliga aktörer på lokal, regional eller nationell nivå för att utveckla produkter, tjänster och koncept som även kan erbjudas på en internationell marknad. I utmaningarna ligger också att uppmuntra privata utförare genom ökad konkurrensutsättning, samt att finna sätt att finansiera de insatser som riktar sig till grupper med stora behov och svag betalningsförmåga, inte minst äldre personer. Avslutningsvis riktar rapporten sju uppmaningar till beslutsfattarna: 1. öka produktiviteten och effektiviteten 2. skapa förutsättningar för kundvalssystem 3. konkurrensutsätt vård och omsorg 4. skapa ekonomiskt utrymme för expansion 5. likställ konkurrensvillkoren mellan offentliga och privata alternativ 6. stötta entreprenörskap 7. Underlätta internationalisering

•

Offentliga Affärer 4 2008 | www.offentligaaffarer.se

vĂĽrd

Sekretessbelagda patientjournaler ingen sekretess fĂśr fĂśrsĂ¤kringsbolagen MĂĽnga som tecknar en individuell personfĂśrsĂ¤kring Ă¤r inte medvetna om att de samtidigt ger fullmakt till fĂśrsĂ¤kringsbolaget nĂ¤r de undertecknar hĂ¤lsodeklarationen, pĂĽvisar en rapport frĂĽn Socialstyrelsen. HĂ¤lsodeklarationen ger fĂśrsĂ¤kringsbolaget mĂśjlighet att hĂ¤mta in hĂ¤lsoinformation frĂĽn patientjournaler och bevara informationen Ă¤ven efter att personen har avlidit.

Genetisk information anvĂ¤nds FĂśr personer som har genomgĂĽtt en genetisk undersĂśkning i sjukvĂĽrden kan patientjournalen innehĂĽlla information om anlag, sjukdomsrisker och diagnoser. Vid hĂśgre fĂśrsĂ¤kringsbelopp och dĂĽ personen Ă¤r Ăśver 18 ĂĽr kan Ă¤ven genetisk information anvĂ¤ndas vid fĂśrsĂ¤kringsbolagens riskbedĂśmningar.

Lagstiftning mĂĽste ses Ăśver

â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x2030;â&#x20AC;&#x2030;Det Ă¤r orimligt att fĂśrsĂ¤kringsbolagen skall behĂĽlla hĂ¤lsoinformation och patientuppgifter frĂĽn hĂ¤lso- och sjukvĂĽrden fĂśr sĂĽ lĂĽng tid, sĂ¤rskilt inte om fĂśrsĂ¤kringstagaren sĂ¤ger upp fĂśrsĂ¤kringen. DĂ¤rfĂśr mĂĽste lagstiftning ses Ăśver, sĂ¤ger Lars-Erik Holm generaldirektĂśr pĂĽ Socialstyrelsen.Â Individer kan vĂ¤gras en fĂśrsĂ¤kring pĂĽ grund av fĂśrsĂ¤kringsbola-

gens mĂśjligheter att inhĂ¤mta, tolka och vĂ¤rdera hĂ¤lsoinformationen. Alternativt kan premien, pĂĽ grund av fĂśrhĂśjd sjukdomsrisk, bli sĂĽ hĂśg att individen vĂ¤ljer att inte teckna fĂśrsĂ¤kringen av ekonomiska eller andra skĂ¤l. â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x2030;â&#x20AC;&#x2030;Det finns en risk att patienter, som kĂ¤nner till konsekvenserna av den generella fullmakten, inte berĂ¤ttar om sina symtom eller sjukdomstillstĂĽnd fĂśr lĂ¤karna av rĂ¤dsla fĂśr att inte senare kunna teckna personfĂśrsĂ¤kring, sĂ¤ger Lars-Erik Holm. Det kan hota patientsĂ¤kerheten.

Socialstyrelsen reagerar

Socialstyrelsen har pĂĽ regeringens uppdrag fĂśljt upp anvĂ¤ndningen av bestĂ¤mmelserna om genetisk information i fĂśrsĂ¤kringssammanhang i lagen (2006:351) om genetisk integritet som trĂ¤dde ikraft den 1 januari 2007. Uppdraget var bland annat att undersĂśka om andelen fĂśrsĂ¤kringstagare som nekats fĂśrsĂ¤kring hade Ăśkat sedan lagen trĂ¤dde ikraft och vilken hĂ¤lsoinformation som begĂ¤rs in av fĂśrsĂ¤kringsbolagen. Socialstyrelsen har bland annat reagerat pĂĽ hur fĂśrsĂ¤kringsbolagen hĂ¤mtar in och hanterar patientjournaler, som normalt Ă¤r sekretessbelagda inom hĂ¤lso- och sjukvĂĽrden.

ÂŹWWW EXENSE COMÂŹÂŹ

%FFEKTIVISERAÂŹUPPHANDLINGSPROCESSENÂŹÂŹ MEDÂŹNYAÂŹ!VANTRAÂŹTENDERÂŹ ÂŹCONTRACT ď&#x20AC;ź ď&#x20AC;ź ď&#x20AC;ź

5PPHANDLING !VTALSADMINISTRATION ,EVERANTĂ&#x161;RSHANTERING PROGRAMVARORÂŹOCHÂŹKOMPETENSÂŹINOMÂŹINKĂ&#x161;PÂŹOCHÂŹLOGISTIK ÂŹÂŹÂŹÂŹ

www.offentligaaffarer.se | Offentliga AffĂ¤rer 4 2008

Lars-Erik Holm, generaldirektĂśr Socialstyrelsen Patientjournaler bevaras

Informationen frĂĽn exempelvis patientjournaler bevaras av fĂśrsĂ¤kringsbolagen Ă¤ven om fĂśrsĂ¤kringsansĂśkan avslĂĽs, sĂśkande ĂĽterkallar sin ansĂśkan eller om kunden slutar att betala en personfĂśrsĂ¤kring. DĂ¤rfĂśr bĂśr det regleras i lag att fĂśrsĂ¤kringsbolagen regelbundet mĂĽste gallra sĂĽdana uppgifter och Ă¤ven redovisa sina rutiner fĂśr att avidentifiera eller fĂśrstĂśra den genetiska informationen. De DNA-test som finns att kĂśpa pĂĽ Internet sĂ¤gs kunna ge svar pĂĽ risker fĂśr att utveckla olika sjuk-

domar. FĂśrsĂ¤kringsbolagen kan Ă¤ven komma att begĂ¤ra information om resultat frĂĽn sĂĽdana tester infĂśr tecknandet av individuella personfĂśrsĂ¤kringar. â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x2030;â&#x20AC;&#x2030;Definitionen av begreppet genetisk undersĂśkning bĂśr dĂ¤rfĂśr vidgas sĂĽ att Ă¤ven test som gĂśrs utanfĂśr hĂ¤lso- och sjukvĂĽrden omfattas i lagen. Att ansvaret fĂśr att identifiera medicinsk respektive genetisk information i hĂ¤lsoinformationen ligger hos fĂśrsĂ¤kringsbolagen Ă¤r orimligt, sĂ¤ger Lars-Erik Holm. Tina Lundberg KĂ¤lla: Socialstyrelsen

Annorlunda konferens i annorlunda miljĂś! 'JOO JOTQJSBUJPOFO PDI LSFBUJWJUFUFO IPT PTT QĂ&#x2021; 7BYIPMNT ,BTUFMM /ZĹ&#x203A; GĂ&#x2022;S Ă&#x2026;S WĂ&#x2021;S OZB GĂ&#x2021; G UĂ&#x2022;MKLPOGF SFOT EĂ&#x2026;S OJ LPOGFSFSBS BWTQĂ&#x2026;OU J TPG GPS PDI GGĂ&#x2021;UĂ&#x2022;MKFS m FĹ&#x203A; OZĹ&#x203A; LSFBUJWU PDI TQĂ&#x2026;OOBOEF TĂ&#x2026;Ĺ&#x203A; BĹ&#x203A; LPOGFSFSB QĂ&#x2021;

Engla Inspiration â&#x20AC;˘ Vaxholm

Den ifyllda och undertecknade hĂ¤lsodeklarationen ger fĂśrsĂ¤kringsbolaget rĂ¤tt att begĂ¤ra ut hĂ¤lsoinformation frĂĽn patientjournaler och uppgifter frĂĽn FĂśrsĂ¤kringskassan. Den generella fullmakten Ă¤r varken tidsbegrĂ¤nsad eller begrĂ¤nsad till vĂĽrdgivare, privat eller landstingsstyrd. Fullmakten gĂ¤ller oavsett om journaluppgifterna Ă¤r relevanta fĂśr fĂśrsĂ¤kringen eller inte.

&Ĺ&#x2030; FS LPOGFSFOTFO Ĺ&#x2026; OOT NĂ&#x2022;KMJHIFU BĹ&#x203A; HĂ&#x2022;SB OĂ&#x2021;HPO BW WĂ&#x2021;SB SPMJHB PDI QPQVMĂ&#x2026;SB BLUJWJUFUFS PDI WJMM OJ GPSUTĂ&#x2026;Ĺ&#x203A; B LWĂ&#x2026;MMFO IPT PTT IBS WJ FĹ&#x203A; VUTĂ&#x2022;LU LĂ&#x2022;L GĂ&#x2022;S NJEEBH 7Ă&#x2021;S OZB .JOCBS TUĂ&#x2021;S Ă&#x2022;QQFO PDI TĂ&#x2026;OHBSOB Ă&#x2026;S CĂ&#x2026;EEBEF QĂ&#x2021; #FE #SFBLGBTU PN OJ Ă&#x2022;OTLBS 'Ă&#x2022;S NFS JOGPSNBUJPO PDI CPLOJOH XXX LBTUFMMFU DPN

KONFERENSGUIDEN

Hotellet dit gästerna återkommer Kenneth Roslund, bokbindarlärling i grunden, som ville bli kock, men hamnade inom hotellvärlden. Sedan tio år arbetar han som försäljningschef vid Hotel Oden i Stockholm. – Nu får jag laga mat på fritiden, säger han och skrattar. – Vi har många återkommande gäster. Det gör mig glad att de är nöjda, fortsätter han. Närheten till allt det som huvudstaden har att erbjuda är kanske en del av svaret, men långt ifrån allt. Det Kenneth Roslund är mest stolt över är hotellets läge och att de har bra priser och bra personal. Hotellet ligger centralt vid Odenplan. Under helger och semesterperioder söker sig många privatpersoner dit, men under veckorna dominerar affärsresenärerna. – Sedan många år har vi även ett samarbete med Karolinska sjukhuset och St: Eriks ögonsjukhus. Många av patienterna som skall dit bor hos oss. För att inte glömma samarbetet vi också har med polisen, det är väl nästan alltid någon polis som bor här när de går på sina utbildningar, fortsätter han.

Familjeägt hotell

verksamheten driver hotellet än idag. Nu ligger beläggningen på snitt 70 procent året runt, min tanke är att vi skall öka den, säger Kenneth. Under de senaste åren har hotellet renoverats bit för bit. I år installeras air condition i alla rum så även påbörjades en total renovering av badrummen. Nyligen utrustades rummen också med widescreen TV som en del av moderniseringen. – Gästerna har uppskattat satsningen och påpekat mervärden i form av förhöjd TV-upplevelsen, men även miljövinster i form av energisnåla TV-apparater, menar Kenneth. – Huset har sju våningar, i källarplan finns garage med hissar direkt upp till våningarna. På det översta planet finns det två konferensrum med plats för upp till 40 personer. Lokalerna är uppkallade efter Odens korpar Hugin och Munin som också är nyrenoverade.

Hotel Oden är familjeägt. VerksamStockholm Stads Miljödiplom heten har med sina 138 rum och – Sedan 2004 är vi diplomerade med drygt 270 bäddar varit igång sedan 06-0324 Annons_90 65 06-12-07 Sida 1 Stockholm08.30 Stads Miljödiplom. 1973 och samma familj somx startade

FAKTA Hotel Oden är med i en kedja som heter Your Hotels Worldvide och Minotels. Det finns ett 60 tal hotell runt om i Sverige, Norge, Tyskland och England. Hotel Oden är uppkallat efter myten om Oden:

Hotel Oden vill uppfylla de krav som ställs på ett företag med deras funktion. Aktivt medverkar de till att deras leverantörer miljöanpassar sina produkter och själva aktivt arbetar miljömedvetet. Syftet är att vara ett gott föredöme genom att ta ansvar för en hållbar framtid och påverka andra i en ekologiskt hållbar riktning. Miljömedvetenhet präglar hela den löpande verksamheten. Kretsloppstänkande och målet om ett uthålligt samhälle i enlighet med naturens villkor är avgörande. – För närvarande håller vi på att gå igenom verksamheten enligt Stockholm Stads Miljödiplomerings regler. I vår strävan att anpassa oss har vi hittills tagit flera steg. Frukostbuffén är KRAV-märkt och innehåller färre engångsartiklar än tidigare för att inte glömma våra ekologiska mejeriprodukter. Tina Lundberg

Av gudarna som bodde i Asgård var Oden den störste och främste och många av de andra gudarna kallade honom sin far. Han hade fler namn än någon människa kunde hålla reda på – så många var de goda gärningar efter vilka människorna hade uppkallat honom. Oden färdades ofta omkring bland människor, än till fots som en gammal enögd man, än till häst på den åttafotade Sleipner. Han ledde de stora krig, i vilka mäktiga kungar och erövrare stred om makt och rike, och han bestämde vem som skulle segra och vem som skulle stanna kvar i Valhall. Oden var vis och djupsinnig. Han kunde kväda och tolka runor och visste allt som hade skett i gångna tider. Oden hade bara ett öga, och det sägs att han hade givit det andra i pant till Mimer för att få dricka ur vishetens källa, Mimers brunn vid Yggdrasils rötter. Oden hade två korpar - Hugin och Munin, som i gryningen flög ut i världen och som vid middagstid återvände för att berätta för Oden vad de sett. En dvärg hade på uppdrag av Loke smitt två gåvor till Oden, spjutet Gunger samt ringen Draupner, det berättas att var nionde natt droppade åtta nya ringar från den, lika tjocka och tunga som originalet.

Oasen i Jämtland

En sagolik plats för kloka möten En skön oas för både arbete och vila, med en miljö som inspirerar. Endast 65 km från Stockholm. Välkommen till Friiberghs Herrgård. Där sagor och drömmar vävs samman med personlig omsorg och naturlig omtanke. Friiberghs Herrgård. Tel 08-611 41 41. E-post office@friibergh.se. www.friibergh.se

� JÖRKNÄSGÅRDEN HOTELL ++++

Bräcke 0693-160 20 www.bjorknasgarden.com

Varje år arrangeras närmare 200 000 svenska konferenser Men borta är de partyglada veckorna utomlands – numera är det effektivitet och strukturerat innehåll som gäller. Den svenska mötesindustrin blomstrar som aldrig förr. Trots oroande rapporter om lågkonjunktur i landet, fortsätter företag och myndigheter att hålla konferenser i en aldrig sinande takt. Det är ett trendbrott. Tidigare var konferenserna det första man drog in på om ekonomin kändes svajig, förklarar Christian Giertta som är marknadsansvarig på Svenska Möten. SKD Euroconf, Bokningsbolaget och Svenska Möten är de tre största mötesarrangörerna i Sverige. Tillsammans omsätter de omkring 600 miljoner kronor om året. Ändå är det en bråkdel av vad hela den svenska mötesindustrin drar runt på samma tid. Man räknar med att hela branschen omsätter ungefär nio miljarder kronor, berättar Marcus Åkerlind, som är Svenska Mötens ekonomioch IT-ansvarige chef. Fortfarande sker den största delen av alla konferensbokningar direkt mellan kunderna och anläggningarna. Men det har blivit allt vanligare att anlita en utomstående arrangör. Många gånger är det, till och med, mer kostnadseffektivt för företaget, om någon utomstående tar hand om rubbet. Allting handlar om att vinna tid idag, menar Marcus Åkerlind. Han förklarar att de klassiska ”konferensbokarna”, sekreterare och assistenter, alltmer har försvunnit ute

på arbetsplatserna. Istället lämnas jobbet att anordna vår- och höstkonferensen över till i princip ”vem som helst” på företaget. Jag upplever att det är många unga personer som kontaktar oss och ibland är de inte vana vid att sköta sådant här, säger han. Hur en lyckad upptakt eller ett arbetsseminarium ska se ut, har också förändrats över tid. Belöningsresornas dagar är för länge sedan förbi, och den som vill ägna sig åt lerduveskytte och forsränning får numera göra det på sin fritid. Istället är det väl förberedda, korta effektiva möten som är modellen. Och ett stort engagemang läggs vid restid och förlorad arbetstid. Antalet dagkonferenser har ökat otroligt mycket, och en genomsnittskonferens idag varar i en och en halv dag, berättar Christian Giertta. För att kunderna ska hitta rätt har Svenska Möten utformat ett klassificeringssystem bestående av fem kronor, där tre är det lägsta som godkänts och fem är i topp. Totalt går vi igenom 400 punkter vilka bland annat handlar om teknisk utrustning, belysning, servicenivå, möblering och bekvämlighet, förklarar Christian Giertta. Men en konferensanläggning som anlitas av Svenska Möten är också miljö- och säkerhetscertifierad, vilket inbegriper allt från avfallshantering till första hjälpen. Tanken är att de som anlitar en mötesarrangör inte

ska behöva tänka på något annat än syftet med själva konferensen. Vi tillhandahåller också effektiva mötesmodeller, allt för att undvika att deltagarna tappar fokus på varför de är där, berättar Christian Giertta. Det kan till exempel handla om så kallad ”Walk and talk” – att det ibland passar bättre att ta en promenad samtidigt som man samtalar. Eller modellen ”Uppkopplad” som Svenska Möten lanserade under 2007. Då bör ingen stänga av mobiltelefonen, och man arbetar med datorerna påslagna. Det här tillämpar vi själva i många av våra interna möten, försäkrar marknadschefen. Han berättar också om en egen konferens, där man vände helt på begreppen. Då hade man 15 minuters sittande i möteslokalen – vilket följdes av tre timmars paus. Poängen med det var att betona vikten av informella samtal. Att inte sitta i ett klassrum och matas med information. Men effektivitet och målstyrning i alla ära, men innebär inte dagens konferenser något skojigt alls? Jodå, men det handlar inte längre om att skicka iväg sina anställda på en resa och hoppas på att de ska ha kul. Nu präglas även aktiviteterna av seriositet, förklarar Christian Giertta. En underhållande föredragshållare som kan inspirera medarbetarna, och överföra erfarenheter från andra branscher, är ett populärt inslag. Liksom enklare matlagningskurser som förhoppningsvis kan förstärka teamkänslan i ett arbetslag. Matlagningsaktiviteter är otroligt uppskattat. De tar inte någon

längre tid, och de kan göra mycket med gruppdynamiken i ett sällskap, menar Christian Giertta. Sen finns det konferensanläggningar som har funderat ytterligare ett steg längre. Som att kombinera själva mötet med någon trevlig aktivitet. Marcus Åkerlind tar Nova Park vid Arlanda som exempel. Där har man byggt en egen Water Lounge. De deltagare som har lust att sjunka ner i en varm bassäng ska kunna göra det, samtidigt som det finns utrymme för de som inte vill blöta ner sig alldeles intill. Då håller man ihop gruppen även efter det officiella mötet, berättar Marcus Åkerlind.

Eller varför inte hålla konferensen i ett bollhav? På Tammsvik utanför Stockholm kan man genomföra mötet ibland tusentals orange plastbollar, vilket möjligen kan öka kreativiteten. – Tammsvik kommer med nya koncept en gång i kvartalet. Det senaste är ”Pimp my meeting”, där konferensen skräddarsys efter kundens önskemål. Då kan man till och med byta färg på väggarna om den inte passar. De fixar allt – men det har en prislapp.

Medtag annonsen så får du 150 kr rabatt på första natten. Erbjudandet gäller tom 31 mars-09. Gäller ej i kombination med andra erbjudanden och endast vid direktbokning. www.hoteloden.se info@hoteloden.se

Karlbergsv 24, Box 6246 SE-102 34 STHLM

Lotta Engelbrektson

För att se klart på sin egen värld behöver man besöka en annan. Det är en av många anledningar att ha din konferens hos oss. Välkommen till Wreta. Inte som andra ställen. För att se klart på sin egen värld behöver man besöka en annan. Det är en av många anledningar att ha din konferens hos oss. Välkommen till Wreta. Inte som andra ställen.

Wreta Gestgifveri, 610 50 Jönåker Tel 0155-720 22 • www.wreta.com Wreta Gestgifveri, 610 50 Jönåker. Tel 0155-720 22. www.wreta.com

KONFERENSGUIDEN

Säröhus Konferenshotell

Vi har tagit vårt miljökvalitetsansvar, Mål 2020. Nytecknade ramavtal med offentlig sektor.

100% VINDKRAFT EL VARBERGS ENERGI 100% KRETSLOPP, VÄRME, KYLA, VENT. 100% LEGIONELLAFRI ANLÄGGNING 100% RESERVKRAFTSÄKRAD DEFIBRILLATOR MED UTBILDAD PERSONAL SHR KVALITETSSTANDARD ENERGIDEKLARERAD FASTIGHET

www.sarohus.se

Bo & konferera! 08-566 217 20

KONFERENS I KIRUNA

VĂ¤lkommen!

MĂśten som fĂśder inspiration

VĂ¤lkommen till Quality Hotel Winn Haninge, den kompletta hotell- och konferensanlĂ¤ggningen i sĂśdra Stockholm. FĂśr det lilla mĂśtet, eller den stora konferensen, vi ger er de perfekta fĂśrutsĂ¤ttningarna fĂśr ett lyckat mĂśte. Vi Ă¤r fortfarande en flexibel och prisvĂ¤rd hotellanlĂ¤ggning med stor konferenskapacitet och bra kommunikationer.

5FMFGPO t XXX RVBMJUZXJOOIBOJOHF TF

www.kirunacongress.se

Konferens pĂĽ slottet?

GĂśr det enkelt.

Statligt avtal!

Boka allt-i-ett-paket hos oss.

98 hotellrum, 160 bĂ¤ddar

08-517 517 10 scandichotels.se

Vid MĂ¤laren, Eskilstuna, ca.1 timme frĂĽn Stockholm.

www.sundbyholms-slott.se

016 - 42 84 00

Slottskonferens i Ă&#x2013;rebro Elite Stora Hotellet erbjuder konferens- & festvĂĽningsarrangemang bĂĽde pĂĽ hotellet och Ă&#x2013;rebro Slott. Vi skrĂ¤ddaryr efter dina ĂśnskemĂĽl och hjĂ¤lper gĂ¤rna till med aktivitetsprogram.

019-15 69 00 www.elite.se

$- ÂŹ $- ÂŹ Y Y $- ÂŹ Y vo? KE " ) -2 vo? KE "vo?

) -2 ", KE " ) -2 ", ",

& -g L?K Y EvR 9E9 oo .1g L?K Y EvR 9E9 vv

Vid bokning uppge â&#x20AC;?FMV-avtalâ&#x20AC;?

& -g L?K Y EvR 9E9 oo & -g L?K .1g Y EvR L?K 9E9 Y EvRoo 9E9 vv a 2 Z2.!-g ) -2Z -$ D !-

.1g L?K EvR 9E9 vv a 2 ,,,a Y ) -2Z -$ a !-

Z2.!-g ) -2Z -$ D !- a 2 ,,,a ) -2Z -$ a !- a 2

Z2.!-g ) -2Z -$ D !- a 2 ,,,a ) -2Z -$ a !- a 2 -Â&#x161;TEN MED STRĂ&#x2039;LANDE UTSIKTER

Annonsera i Konferensguiden Ring 031-719 05 00

WWW DIPLOMATHOTEL COM

Annons 90x41_080402.indd 1

2008-04-02 11:20:55

Krönika:

Damen med krukorna. Tack. Sitter här och funderar. Tänker på sommaren och stunderna som varit. Människor jag har mött. Stunder som berört. Tänker speciellt på ett tillfälle där en kvinna påminde mig om egenskaper som jag värdesätter högt. Tänker på hur viktiga hennes egenskaper är. Och hur sällsynt det är just det hon gjorde. Vissa skulle kanske titulera henne naiv. Andra kanske uttrycka ”hon är ju inte klok”. Tredje, fyllas av eftertänksamhet. Vad vet jag. Vad var det då som hände? Jag var på väg till en brädgård tre mil utanför stan. Körde in på gårdsplan. Hoppade ur. På väg in i brädgården för att förhöra mig om virke tittade jag av någon anledning snett upp till vänster och såg en mängd vackra krukor intill en gammal vacker sekelskiftesvilla. Tog riktning dit. När jag kom fram visade det sig finnas ännu fler krukor. ”Åh, vad vackra! Vad är det här?” – tänkte jag medan jag såg ut över havet av hundratals krukor i regnbågens alla färger, former och storlekar som bara stod där. Precis intill fanns en gammal rödmålad lada där det med stora bokstäver stod på en skylt: ”Varmt välkomna in!” Jag gick in. Där möttes jag av ytterligare

krukor noggrant uppställda på vitmålade hyllor. På satt prislappar. Men där fanns ingen expedit. ”Hallå!” – ropade jag. Väntade. Ropade igen. Men inget svar. Vände på klacken och gick ut i solskenet igen, aningen undrande för att ingen svarade. Konstigt, tänkte jag. Tittade mig omkring. Ingen där. Tittade på skylten igen där det stod ”varmt välkommen in”. Tittade närmare. Plötsligt såg jag en liten handskriven lapp under skylten. Där stod: ”Hej! Om du hittar något som du vill ha och jag inte är här, så kan du bara lägga pengarna i brevlådan nedanför. Tack!” Snabbt passerade ett minne revy femton år tillbaka i tid. Den gången hade det varit en liten handskriven lapp som satt på

en vägg till ett gammalt stall. Där såldes grönsaker utan expedit. Och, även utan pris. På lappen hade det stått något i stil med: ”Lägg pengar i bunken vad du tycker grönsakerna är värda”. Mindes hur jag hade fyllts av värme, samtidigt som jag hade påmints om sårbarhet och önskan om att den där person som hade skrivit lappen inte skulle bli lurad. ”Hej!” – hörde jag plötsligt någon som sa. Tittade upp och såg en leendes kvinna i femtio årsåldern. Jag vet inte vad det var, men något inom mig blev alldeles rörd över hennes öppenhet. ”Hej” – svarade jag. ”Har du hittat något som intresserar dig?” – frågade damen. Jag blev full i skratt. ”Massor! Är det dina krukor?” – sa jag. Kvinnan log och berättade om att hon har hållit på med sin verksamhet i många år. ”Hur går det, jag menar blir inget stulet när du inte är här?” – sa jag och pekade på lappen. ”Nej inte vad jag vet, förutom en gång då jag upptäckte att någon hade tagit med sig ett par porslinsgrisar. Annars har det gått jättefint. Det är så viktigt att lita på människor, gör man det så bemöts man oftast bra tillbaka.” – sa hon. Tina Lundberg

Offentliga Affärer 4 2008 | www.offentligaaffarer.se

Varför nöja sig med ett ledningssystem som bara består av en samling dokument? Tänk att i stället ha ett integrerat system där alla är med och förbättrar verksamheten. V E R VA

UT RV

KET FÖR

VECKLI

Ett modernt verksamhetsledningssystem är baserat på information i stället för dokument och kan på ett enkelt och överskådligt sätt presenteras för de anställda och andra intressenter. Ett modernt system visar sambanden mellan strategier, processer, kvalitet och miljö och ger underlag till beslut som går i linje med visioner och mål.

A LT N I N

QualiWare Lifecycle Manager, programvaran som kan realisera ett grafiskt och integrerat verksamhetsledningssystem, är ledande i Skandinavien och rekommenderad lösning inom verksamhetsutveckling för offentlig förvaltning i Sverige. Vill ni ha ett ledningssystem som hjälper er att möta utmaningarna på dagens snabba, rörliga och globala marknad? Kontakta oss så berättar vi mer om vad QualiWare Lifecycle Manager kan göra för er organisation.

qualiware.com

08-429 12 60 info@qualiware.se

ReTuradress: Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2, 414 58 Göteborg

posttidning

AMERICAN EXPRESS BETALSYSTEM

Staten har upphandlat kort- och betalningstjänster.

Bara en leverantör är rankad 1:a i alla kategorier. Fredrik och hans kollegor ser fram emot att kontakta dig och berätta mer. Om du redan nu vill kontakta Fredrik kan du nå honom på: Tel 08-429 5831, email: fredrik.m.ohrn@aexp.com

BENEFIT EMPLOYEES I MANAGE GLOBALLY I MAXIMISE CONTROL I DRIVE SAVINGS I BENEFIT EMPLOYEES I MANAGE GLOBALLY I REAL BUSINESS. REAL SOLUTIONS.SM