Offentliga Affärer nr-6 2008

konferens miljö ledarskap vård utbildning juridik EKONOMI UPPHANDLING

Pris 79 kr

Norra Europas största hästarena skall sätta fart på Vara

Spara 350 miljoner

om året i skolan Profilen

Nr 6 2008 | Sextonde årgången

Bara genom att byta belysning

Snabbare vård hos privata husläkare Vart tredje kommunalt avfallskontrakt strider mot LOU

Anders Knape

Det viktigaste för mig är frihet

Avtalsnytt | Elektronisk identifiering

Stockholm 4-5 februari 2009

Funderar du fortfar på att komma?

Sluta fundera!

Upphandlingsdagarna är Sveriges i särklass största mötesplats för dig som berörs av den offentliga upphandlingen, Här möts upphandlare/inköpare, ekonomer, jurister och verksamhetschefer från hela den offentliga förvaltningen för att under två dagar ta del av nyheter och möjligheter samt skapa givande samtal och möten kring ett av de viktigaste områden som finns på agendan idag.

Det finns gott om bevis för att ökade kunskaper stimulerar till bättre och mer effektiva inköp och upphandlingar.

Kunskap som i sin tur resulterar i de goda affärer som utgör självaste grunden för ett väl fungerande samhälle.

Det ligger därför i allas vårt intresse att just du besöker Upphandlingsdagarna. Tillsammans med ett femton personer starkt programråd med representanter från myndigheter, kommuner företag och organisationer har vi gjort vårt bästa för att överträffa förra årets program,

som redan det, var mycket uppskattat av deltagarna.

Hela 92 procent gav oss betyget mycket gott. Det gällde allt från seminarier, föreläsare, mat och dryck liksom mingelkvällen. Resterande åtta procent i samma enkät gav betyget gott.

Så tag chansen att uppdatera dig om allt som händer inom Upphandling just nu, hur detta kommer att påverka din din yrkesroll idag och i framtiden. Samtidigt, och inte minst viktigt, ger Upphandlingsdagarna dig möjlighet att under trivsamma former träffa kolleger och utbyta erfarenheter.

Missa inte chansen att anmäla dig redan nu. Låt dig redan nu inspireras av 2009 års program som du med enkelhet laddar hem på: www.upphandlingsdagarna.se Välkommen!

Sagt om Upphandlingsdagarna “Bra, inspirerande och intressanta ämnen och föreläsare. Upphandlingsdagarna är ett utmärkt tillfälle att skapa nya kontakter.”

Sofia Häägg Inköpare Järnvägsstyrelsen

Lars-Göran Fröjd VD, OREO AB

”Vår hittills enskilt största affär fick vi som utställare på Upphandlingsdagarna.

Dagarna är inte bara ett utmärkt tillfälle att synas på, utan ger också goda möjligheter till fortbildning.”

”För att kunskap är källan till goda affärer”

Stockholm 4-5 februari 2009

ande

Upphandlingsdagarna 2009 arrangeras av:

AFFÄRSTIDNINGEN FÖR OFFENTLIG SEKTOR

”För att kunskap är källan till goda affärer”

Stockholm 4-5 februari 2009

Vi kommer på Upphandlingsdagarna 2009 Snart är det dags för Upphandlingsdagarna 2009. Upphandlare från hela Sverige har anmält sig till dagarna för att ta del av information, nyheter och diskussioner kring offentlig upphandling.

Vi har kontaktat några av dem för att höra varför just de kommer dit och vad de har för förväntningar inför dagarna.

Eva Lundberg, Stockholms Stad, Revisionskontoret

Jan Andersson, Upphandlingsbolaget Göteborgs stad

Agneta Nåresjö, Örebro Läns Landsting

Anders Helgesson, Växjö universitet

Pernilla Molin, inköpsansvarig, Älvstranden Utveckling AB

”Jag arbetar som revisor och jobbar mycket med upphandlingar. Upphandling är en stor fråga och de seminariespår som jag tror att jag kommer att gå på är de som behandlar upphandling/ avknoppning av samhällstjänster samt miljöfrågor. Jag har varit med någon gång tidigare och det är alltid bra att träffa andra från andra organisationer.”

”Det är alltid intressant att komma dit och följa med i vad som händer.

Jag tyckte att ett antal programpunkter verkade intressanta och det jag fastnade för var seminariespåren om inköpssamverkan, miljö- och etikrelaterad upphandling samt e-upphandling och e-inköp.”

”Mats Odell kommer att komma och prata om offentlig upphandling och förvaltning i förändring.

Det tror jag kommer att bli väldigt intressant. Efter att Konkurrensverket blev tillsynsmyndighet blir upphandlingsfrågorna belysta och satta i fokus på ett annat sätt än tidigare. Jag är också väldigt nyfiken på framtiden och vad nästa steg skulle kunna vara. Bland annat upphandlaren som utvecklingsstrateg och miljö- och etikfrågorna är intressanta. Jag tycker att det är bra om man kan ha någon form av stöd för upphandlarna när det ska ställas miljökrav i upphandlingen.

Miljökraven förändras också hela tiden och seminariet 2.1, vad är tillåtet och tillrådligt?, kommer jag att gå på. Jurister diskuterar detta hela tiden och man är inte riktigt eniga.”

”Det är ett intresse att kunna ta del av nya rön av upphandlingar.

Det sker mycket med nya lagstiftningar och detta är ett sett att hålla sig ajour med vad som sker inom upphandlingsområdet. Framför allt juridiska saker tycker jag är det primära att hålla sig ajour med då det är det som vi måste följa och för det krävs mycket kunskap. Jag har varit med på Upphandlingsdagarna tidigare så jag fick en inbjudan.”

”Jag har hört att Upphandlingsdagarna ska vara bra. Mats Odell samt representanter från bland annat Konkurrensverket och Miljöstyrningsårdet kommer att komma dit. Dessa kan nog vara intressanta att lyssna på. Annars är upphandlingsjuridik och inköpssamverkan det som är mest intressant för mig. Just inköpssamverkan är något som vi sysslar med och som kommer mer och mer. Det krävs mycket av varje upphandlande enhet och man är beroende av att hitta bra samarbetsformer med andra upphandlande enheter.

Sådana här evenemang är en bra möjlighet att hålla sig ajour med vad som händer.”

Monica Söder, Uppsala universitet ”Jag anmälde mig bland annat för att programmet tilltalade mig.

Sedan är det ju klart att man vill skaffa sig ett nätverk med andra som jobbar med upphandlingsfrågor. Det händer mycket nu med den nya lagen och man tolkar den på olika sätt. Jag tycker att det är intressant att se hur andra tolkar den. Även inköpssamverkan är något som lockar och jag tycker att, förutom att samverka exempelvis kommuner emellan, även kommuner skulle kunna samverka med landsting och universitet.”

Linda Emilsson, Business Region Göteborg

Ann-Kathrin Rahm-Nilzon, Borlänge Kommun

Sabine Åberg, Posten meddelande AB

”I mitt arbete så jobbar vi en hel del mot upphandling. I programmet för Upphandlingsdagarna såg det ut att vara bra seminarier med bra täckning. Det jag tyckte verkade mest intressant var seminariespåret som behandlar upphandlarens visioner, strategier, mål och medel. Men även juridikseminariet såg ut att innehålla en bra sammansättning. Slutligen så tycker jag att nya LOU är intressant och det är något som jag skulle vilja veta mer om.”

”Vi tyckte att det var ett intressant program med bra innehåll. Framför allt är vi intresserade av seminariespåret om digital upphandling och e-inköp eftersom det är det vi jobbar mest med och vi tar emot en del elektroniska anbud. Vi tror att det kommer att bli mer och mer med det i framtiden. Även punkten inköpssamordning – regional statlig myndighetssamverkan såg intressant ut då vi redan nu samverkar mycket inom Dalarna och gör alla stora upphandlingar tillsammans.

Förutom själva programpunkterna är det ju alltid roligt att träffa andra kollegor och utbyta erfarenheter.”

”Det som lockar med Upphandlingsdagarna är helheten. Jag tycker att det är bra att man kan få lite nya perspektiv och få möjlighet att träffa likasinnade för att utbyta erfarenheter. Sedan får man tips och nya idéer till sitt arbete.”

Per-Gunnar Fransson, Kalmar Kommun ”Programmet innehåller en del intressanta seminarier. Det här med samordnad upphandling är ett intressant område, och vi har det här i vår länsdel. Det var seminarierna främst som lockade mig att anmäla mig. Sedan är det ju alltid intressant att träffa andra kollegor när man kommer dit.”

”För att kunskap är källan till goda affärer”

Stockholm 4-5 februari 2009

Jag kommer också! Kommer du?

Stora förändringar håller på att stöpa om spelplanen för alla som arbetar med offentlig upphandling. Den 4 februari kommer Mats Odell därför att presentera kommande direktiv och nyheter på Upphandlingsdagarna 2009 och berätta om regeringens visioner och mål inom den offentliga upphandlingen.

Vi ses i Stockholm 4-5 februari!

Bland utställarna hittar du:

”För att kunskap är källan till goda affärer”

Elektroniska signaturer för al Några av våra partners:

Upphandlare Ta emot signerade anbud och signera tjänsterna via ditt upphandlings-, diarieVi samarbetar redan idag med många av

Leverantörer Spara tid och pengar genom att signera o och du kan se när anbudet öppnats. Du k

Systemtillverkare Säkra juridiken i ditt system genom att i och dessutom helt kostnadsfritt.

Snabbare, billigare, säkrare och dessu Oavsett om du är anbudslämnare eller up det på några minuter. Allra snabbast gå tjänstecertifikat direkt på vår hemsida . Ko

Du kan enkelt se motparternas firmateck lagrar vi som oberoende tredje part bevis

Tjänsten gör att du kan rationalisera bor miljön och dina administrativa kostnader

Gå in på www.chambersign.se eller rin

ChamberSign är ett handelskammarägt bolag och in

er n o i t a itim g ! e l t e e Nyh du använda i vår tjänst...

Nu kan stecertifikat n ä j t h c o

lla

avtal helt elektroniskt direkt via vår webbportal. Du kan även använda eller dokumenthanteringssystem eftersom tjänsterna är enkla att integrera. de upphandlingssystem som finns på marknaden.

och skicka dina anbud elektroniskt. Anbudet är låst fram till öppningsdagen kan även använda kontot för tex. avtalssignering mot egna leverantörer.

integrera ChamberSigns tjänster. Integrationsgränssnittet är mycket enkelt

utom miljövänligt pphandlare kan du få tillgång till våra tjänster inom en arbetsdag, oftast går år det om du registrerar ditt konto med hjälp av en e-legitimation eller ett ontot kostar endast 350 kr per år exklusive moms.

kningsrätter och fullmakter oavsett land och typ av organisation. Dessutom s om signaturer i vårt notariat vilket ger en hög juridisk säkerhet.

rt många utskrifter samt distribution via post och bud till förmån för både r.

ng 08-191119 för mer information www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2008

ngår tillsammans med åtta andra länder i ett europeiskt samarbete med samma namn.

7

Träffas oftare – res mindre Videomöten ger medarbetare och samarbetspartners möjlighet att träffas så ofta de vill, utan att behöva resa. Genom videomöten sparar er organisation både pengar och restid och bidrar, inte minst, till en bättre miljö.

Cygate är Nordens ledande systemintegratör inom data-, video- och telekommunikation, och vägleder er genom allt från installation till support. TANDBERG är marknadsledande när det gäller videokonferenslösningar, med videosystem som är både prisbelönta och väldigt enkla att använda. Tillsammans hjälper vi er att hitta och börja använda det videosystem som passar allra bäst för er organisation.

Besök oss i vår monter på Upphandlingsdagarna eller kontakta oss för mer information.

8

Cygate 08-630 51 00 www.cygate.se www.tandberg.com

Offentliga Affärer 6 2008 | www.offentligaaffarer.se

Innehåll

Offentliga Affärer nr 6 2008

17 Anders Knape – Jag har lärt mig att man inte skall ge upp

Det viktigaste för mig är frihet, att individen har möjlighet att förfoga över sin egen vardag och möjlighet att påverka sitt eget liv, säger Anders Knape, ordförande i SKL.

26 Kombinatorisk upphandling har blivit allt intressantare Sedan Vägverket med mycket goda resultat började med kombinatorisk upphandling har denna metod börjat bli intressant för allt fler upphandlare.

28 Effektivare upphandling handlar inte bara om regler

Anders Knape

Företrädare för stat och kommun talar mest om enklare regler och bättre sanktionsmöjligheter, men då missar man det viktigaste – gott affärsmannaskap, säger Karl Lundvall, Copenhagen Economics,

17

57 Juridik In house-köp – är det möjligt? Advokaten Helena Rosén-Andersson redovisar sin uppfattning om möjligheten att genomföra ”in house-köp”, dvs köp av varor, byggentreprenader och andra tjänster utan föregående upphandling.

60 Ledarskap 59

Kvinnor utbildade i jämställdhetskunskap gör snabbare karriär. Lotta Snickare skriver om hur kvinnor utbildade i jämställdhetskunskap gör snabbare karriär de som gick vanlig chefsutbildning.

28

63 Kommuner slösaktiga med energi Svenska kommuner slösar elenergi utan att vara medvetna om det. De saknar kunskap visar en färsk rapport.

78 60

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2008

Avtalsnytt – Elektronisk identiering

65

9

Mer körglädje.

Mindre administration.

AutoPlan erbjuder flexibel finansiering, smarta rutiner för administration och smidig onlineförsäljning av era fordon.

AutoPlan gör det enklare för era förare genom snabb telefonsupport, enkla rutiner och lättanvända hjälpmedel.

AutoPlan ger er vagnparksadministration när den är som bäst.

›› Det finns en anledning till att vi är marknadsledande. Vi lyssnar på våra kunder! ‹‹ 10

Offentliga Affärer 6 2008 | www.offentligaaffarer.se För mer information besök vår hemsida www.autoplan.se eller maila till kontakt@autoplan.se

Ledare

Fyra städer i Sverige vill bli kulturhuvudstad Offentliga Affärer utges av

VD och Ansvarig utgivare Urban Nilsson urban@hexanova.se Ekonomi Monika Beiring monika.beiring@hexanova.se Redaktionsledning Klas Bergqvist klas.bergqvist@hexanova.se Journalister Arne Öster Klas Bergqvist Kent Mossheden Tina Lundberg Krönikör Tina Lundberg Annonser/Traffic Henrik Tonström annonser@hexanova.se Layout Henrik Tonström henrik.tonstrom@hexanova.se Prepress och tryck Stromia-Futurum Grafiska AB www.stromia.se Projektledning Stockholm Mikael Cornelius mikael.cornelius@hexanova.se Anita Sanderholm anita.sanderholm@hexanova.se Kent Mossheden kent.mossheden@hexanova.se Göran Welander goran.welander@hexanova.se Adress/Namnändringar adressandring.oa@hexanova.se Adress Göteborg (HK): Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2, 414 58 Göteborg Tel 031-719 05 00 Fax 031-719 05 29 Adress Stockholm: Hexanova Media Group AB Drakenbergsgatan 2 117 41 Stockholm Tel. 08-618 03 21, 08-618 03 17 Fax. 08-618 03 27 www.offentligaaffarer.se

ISSN 1653-3674 Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och upphandlare inom den offentliga sektorn.

Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. För en detaljerad distributionslista, kontakta vår annonsavdelning.

Kampen har börjat. Fyra svenska kommuner satsar på att bli Europas kulturhuvudstad 2014.

Umeå, Gävle, Lund och Uppsala har nu skickat in sina ansökningar till Statens kulturråd.

Varje år utses en eller två städer till att vara kulturhuvudstad i Europa, och 2014 är det dags för Sverige och Lettland. Den 31 oktober gick ansökningstiden ut, och en av de fyra kommunerna kommer att ta hem det svenska värdskapet.

Arrangemanget är ofta en rätt kostsam historia och städerna har budgeterat för mellan 300 och 400 miljoner kronor. En del av pengarna kommer direkt från kommunerna, andra är statliga medel, sponsorpengar och biljettintäkter. Från början var sju städer intresserade, men Norrköping, Göteborg och Kalmar drog sig ur och skickade inte in några ansökningar.

Kalmar hade inte stöd av de övriga kommunerna i regionen och avstod därför. Norrköping hade satsat fyra miljoner kronor på en hemsida för kandidaturen och en projektledare hade anställts, men arrangemanget blev för kostsamt, enligt Monika Lindqvist, EU-handläggare på Kulturrådet som har regeringens uppdrag att samordna urvalsprocessen.

Göteborg avstod på grund av att man inte lyckades nå politisk enighet i frågan.

De fyra kvarvarande städerna, Umeå, Gävle, Lund och Uppsala, marknadsför sina värdskap bland annat genom olika motton. Uppsalas motto är ”metamorfos”, som syftar på förändringarna som Uppsala och Europa står inför. Gävle kandiderar under titeln ”kulturell allemansrätt”, och vill att kulturen ska vara tillgänglig för alla. Lund har valt temat ”jakten på den femte friheten” och tar Öresundsregionen som exempel på gränsöverskridande. Umeås slogan är ”nyfikenhet och passion”, där temat är inspirerat av dem samiska kalendern.

Att ansöka om att bli europeisk kulturhuvudstad handlar inte bara om att främja kulturlivet.

Ett visst mått av egoism finns också med i bilden.

Självklart vill man befästa sitt eget varumärke och så att säga sätta staden på den europeiska kartan.

Förutsättningarna har ändrat en hel del sedan 1998 då Stockholm var europeisk kulturhuvudstad. EU-institutionerna har fått ett förstärkt inflytande på samtliga moment i proceduren: från urvalsförfarandet, beslutsfattandet och övervakningen till utvärderingen. EU bidrar också till projektet med cirka 14 miljoner kronor och utvärderar det svenska kulturhuvudstadsprojektet under 2015. Den stad som kandiderar till kulturhuvudstad ska presentera ett kulturprogram som uppfyller vissa kriterier ur ett europeiskt perspektiv.

Den 9 december i år presenterar en jury som satts samman av regeringen och EU vilka städer som går vidare till final. Dessa får nio månader på sig att utveckla ett program och regeringen nominerar en sista kandidat till Europaparlamentet.

Finanskrisen fördjupar ekonomisk nedgång i kommunsektorn

Den ekonomiska situationen för kommunsektorn som helhet är fortfarande ganska bra, men den försämras nu i snabbare takt än tidigare beräknat.

Det visar Ekonomirapporten som Sveriges Kommuner och Landsting presenterar.

Den svenska ekonomin går nu in i en konjunkturnedgång som förstärks av finanskrisen. Tillväxten saktar in och tar fart igen först i slutet av nästa år. Det påverkar arbetsmarknaden och därmed skatteunderlaget.

Miljöanpassad offentlig upphandling

Miljöanpassad offentlig upphandling har allt mer kommit att ses som ett politiskt styrmedel, då det genom denna finns goda förutsättningar att forma produktions- och konsumtionstrender, och en kraftig efterfrågan från myndigheternas sida efter ”grönare”varor kommer att skapa eller utveckla marknader för miljövänliga produkter och tjänster. Därigenom skapas det också incitament för företagen att utveckla miljöteknik.

Välkommen till Upphandlingsdagarna den 4-5 februari 2009!

Upphandlingsdagarna hjälper dig att bevaka utvecklingen och greppa skeendet. Här finns informationen, pionjärerna, inspiratörerna och ett befruktande nätverk av kollegor, myndighetsrepresentanter, jurister och leverantörer.

Det stora trycket på utveckling och effektivisering av den offentliga förvaltningen och servicen betyder att upphandlare, ekonomer, strateger, verksamhetschefer och utvecklare måste hålla sig väl uppdaterade och vara beredda att handla, att utveckla och göra affärer. Just detta har legat till grund vid utformingen av programmet för Upphandlingsdagarna 2009, som arrangeras i Stockholm den 4-5 februari. Varmt välkomna!

Urban Nilsson Ansvarig utgivare

11

Det är inte lätt att vara ödmjuk när man är bäst...

1:a på färgutskrifter i Sverige och Europa* Nu gör vi nästa storsatsning och lanserar en ny generation färgskrivare samt allt-i-ett skrivare för kontor med höga krav på kvalitet och kostnadseffektivitet.

Senast i raden av nyheter är bizhub C20 och bizhub C20P och fler nyheter är på gång...Nu kan vi erbjuda ett 20-tal modeller i vårt skrivarsortiment.

Visst låter det intressant?

Gå in på www.konicaminolta.se för mer information.

*Källa: InfoSource MFP first half 2008

Konica Minolta Business Solutions Sweden AB · Solna Strandväg 96 · Box 9060 · 171 09 Solna · www.konicaminolta.se

12

Offentliga Affärer 6 2008 | www.offentligaaffarer.se

nyheter

Nytt på Skydd 2008

Ny standard och ny leverantör

Världens främsta experter talade global hälsa i Scandinavium Den 28 november samlades av några av världens största experter på global hälsa i Scandinavium.

Svenska Läkaresällskapet arrangerade en konferens där man med utgångspunkt i hur världen verkligen ser ut idag, ville skapa debatt kring den globala hälsan.

Med 17 500 besökare och 336 utställare var höstens upplaga av Skydd (2008) större än någonsin. Branschen fortsätter att växa och med ny teknik ökar både bredden och djupet bland de produkter och tjänster som erbjuds marknaden. Av besökarna uppgav 36 procent att de kom från offentlig sektor.

Brandskydd, larm och övervakning På mässan fanns flera intressanta lösningar och produkter som med ny teknik kommer att göra märkbar skillnad inom bland annat brandskydd, larm och övervakning. Exempelvis kan vi nämna ett heltäckande system för larm- och felöverföring för brandlarmsanläggningar som bygger på mobil kommunikation.

Utrustningen presenterades av det i Norge stora men i Sverige nyetablerade företaget Safetel.

Trots att det endast är ett år sedan företaget kom till Sverige kan man idag överföra larm till alla de stora larmcentralerna.

– Vi använder i första hand mobilnäten och kan på så sätt få en säkrare överföring och dessutom blir det mycket enklare och billigare att ansluta utrustningen till olika typer av larmprodukter och system, framhåller Torbjörn Gunnäng, VD på Safetel.

– Genom att vårt IP-baserade system är separerat från den övriga tekniska infrastrukturen i byggnaderna underlättas olika installationer och dessutom blir larmöverföringen mindre sårbar vid ombyggnader, andra förändringar och olyckor.

Ny standard

Den första september blev SBF 1421:1 ny svensk standard för utrustning för larm- och felöverföring av branddetekterings- och brandlarmsystem. Enligt Jan-Olof Danielsson, VD på Svenska Brand och Säkerhets Certifiering AB, har branschen snabbt slutit upp kring den nya standarden.

– Redan inom en månad fick vi in Safetels ansökning och testrapport för certifiering av en överföringstjänst för brandlarm i högsta larmklass, typ1. Att det kunde gå så snabbt beror på att Safetels ansökan är baserad på företagets tidigare provningar och certifieringar för Europa Normen, EN 54:21. Det visar också hur smidigt den svenska industri och standardiseringsorganisationen kan anpassa de internationella kraven till den svenska standarden.

– Som nya på den svenska marknaden är det naturligtvis särskilt viktig att leverera produkter och tjänster som är i enlighet med den svenska standarden, framhåller Torbjörn Gunnäng, så vi startade tidigt arbetet med att anpassa våra produkter och tjänster till den nya standarden. Vi har i höst tecknat distributionsavtal med Solar Sverige och har på så sätt försäkrat oss om snabb leverans och hög tillgänglighet för alla Safetels produkter i hela Sverige. Som vi ser det är också det en kvalitetsstämpel.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2008

Kent Mossheden

Global Health in a New World är en tvärvetenskaplig konferens som samlar några av världens främsta experter för att ge ett brett perspektiv på, och debattera kring, världens hälsa och vad som kan göras för att förbättra den. Det handlar om att frigöra sig från invanda föreställningar för att istället titta på hur världen verkligen ser ut.

Medverkande talare är bland annat Peter Aspelin, ordförande i Svenska Läkaresällskapet, Socialminister Göran Hägglund, Hans Rosling, professor i International Health vid Karolinska Institutet, Sir Michael Marmot, professor och ordförande i WHO:s kommitté för sociala faktorer och hälsa, Thoraya Ahmed, chef för FN:s befolkningsfond UNFPA, Jan Eliasson, rådgivare till FN:s generalsekreterare, Anders Nordström, generaldirektör och chef för SIDA. Diskussionsledare var Stina Lundberg-Dabrowski och professor Richard Horton.

De fyra huvudämnena var: Understanding global health, Emerging Economies and the poverty transition or trap, Health and Security – areas in conflicts orpostconflicts och Pharmaceutical industries and scientific communities. Konferensen avslutades med en paneldebatt. •

Utan portkoder – ingen information till hushållen Säkra trappuppgångar blir allt viktigare för många fastighetsägare och bostadsrättsföreningar. Men låsta portar kan samtidigt bli ett problem både för de boende och de som delar ut information. Om portkoder inte registreras kommer många boende att missa viktig information från stat, kommun, vårdcentral och företag. I dagsläget är följande företag anmälda som officiella postoperatörer; Posten AB, SDR Svensk Direktreklam AB och City Mail Sweden AB. Det är viktigt att fastighetsägare ser till att lämna ut aktuella portkoder för att dessa företag ska kunna utföra sina distributionsuppdrag.

I Postlagsutredningen (SOU 1993:9 sid 166) står följande: ”att en postoperatör får tillgång till portkoder i fastigheterna inom det eller de distrikt där han verkar är en självklar förutsättning för verksamheten, det får förutsättas att fastighetsägarna

medverkar till detta, så att det inte utestänger någon postoperatör från möjligheten att dela ut post”.

Trygghet för de boende

SDR:s utdelare har alltid egna id-kort för att kunna legitimera sig samt ett kort med uppgifter om aktuell arbetsgivare om någon skulle vilja veta vem de jobbar för och under vilka tider.

Den databas där alla inkomna portkoder registreras innehåller även uppgifter om eventuella låsanordningar samt vad som behövs för att få tillgång till entrén; exempelvis portkod, magnetkort, IR-sändare eller nyckel. Får utdelarna IR-sändare så sker det inför varje utdelningstillfälle och efter ett par dygn tappar sändaren sin funktion. Ett system som ökar tryggheten för de boende.

Arne Öster

13

Fritt val i vård och omsorg Konkurrensverket har regeringens uppdrag att sprida kunskap om fritt val för vård, omsorg och service. Vi är tillsynsmyndighet för offentlig upphandling och kommer också att vara det för den nya lagen om valfrihetssystem, LOV, som börjar gälla den 1 januari 2009.

Vår vision är välfärd genom väl fungerande marknader.

Läs mer om den nya lagen om valfrihetssystem på www.konkurrensverket.se

• Fritt val i vård och omsorg innebär att patienter

och personer i behov av omsorg själva kan välja fritt vem som ska hjälpa eller vårda dem.

• Det blir lättare för kommuner och landsting att införa fritt val i vård och omsorg.

• Nya möjligheter för mindre företag som vill

etablera sig inom service, vård och omsorg.

Passa på att b es Konkurrensve öka rket på upphandlings dagarna 4 –5 februari 2 009!

nyheter

bland annat bli ett sätt att stimulera byggbranschen under pågående lågkonjunktur. Klimatanpassningen av miljonprogrammet uppskattas medföra ombyggnationer värda över 100 miljarder kronor. EnBo09 vill ge olika aktörer tillfället att diskutera hur vi tar ett helhetsgrepp för klimat, individ och samhälle.

I Alingsås använder man sig av passivhusbyggande och fjärrvärme för det lilla värmebehovet liksom för tappvarmvattnet. Detta kommer man givetvis att visa upp på utställningen och i guidade turer till olika visningsobjekt. •

st

fetel för

EnBo09 mässan den 23-30 april 2009 är kulmen i ett internationellt projekt om energieffektivt bostadsbyggande och ökad användning av förnyelsebar energi. Läs mer om projektet på www.rebecee.de EnBo09 är mötesplatsen där samhällsplanerare, beslutsfattare, marknad och allmänhet kommer att träffas. Dessutom kommer EnBo09 att besökas (den 29 april) av den samlade branschexpertisen som deltar på ”The 2nd Nordic Passive House Conference” i Göteborg.

Kristider sprider sig men vi är övertygade att energieffektivt byggande ligger rätt i tiden. Det kan

Generationsskifte inom larmöverföring

Sa

Välkommen till Nordens största mässa i energieffektivt byggande!

i Sverige • Första godkända larmöverföringen enligt SBF 1421:1 • Enkel och snabb installation • Klartextinformation • Lägre kostnader

Bättre bett i skärpt konkurrenslag

Sverige har en ny konkurrenslag sedan den 1 november. Nu ökar förutsättningarna att ingripa mot företag som överträder konkurrensreglerna och sätter marknaden ur spel.

En enig riksdag står bakom beslutet om den nya konkurrenslagen.

– Det är en viktig signal till företag och konsumenter att det råder bred politisk samstämmighet om grundläggande spelregler för företag. Det ligger en styrka i att veta att konkurrensreglerna är, och

kommer att vara, stabila över tiden, säger Konkurrensverkets tf generaldirektör Jan-Erik Ljusberg.

Huvuddragen i lagen, förbuden mot karteller och mot missbruk av dominerande ställning för företag, är oförändrade.

Bland nyheterna i konkurrenslagen märks bland annat att Konkurrensverket i vissa fall får möjlighet att döma ut böter (konkurrensskadeavgift) direkt utan att gå till domstol. Det blir också tydligare regler för hur böterna ska beräknas.

Det så kallade eftergiftsprogrammet, som innebär att ett företag som själv anmäler att de är med i en olaglig kartell och kan därmed slippa påföljd, blir tydligare.

En helt ny påföljd för företagsledare och företagare är näringsförbud.

Tidigare har inte fysiska personer kunnat straffas för överträdelser av konkurrensreglerna, men nu blir det ändring på det.

– Ett näringsförbud som riktar in sig på ansvariga personer innebär att de kommer att ta större ansvar för vad som sker i organisationen. Risken att råka ut för en personlig påföljd kommer att verka avskräckande. Det kommer att ställas hårdare krav på rutiner och uppförande hos medarbetare, säger Jan-Erik Ljusberg.

Konkurrensverkets webbplats är uppdaterad och anpassad till förändringarna i konkurrensreglerna. • Källa Konkurrensverket

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2008

Safetels mobilbaserade brandlarmsöverföring är godkänd enligt SBF 1421:1. Du kan även få klartextinformation överförd som kan användas till säker verifikation av brandlarm och till att höja kontrollen av din brandlarmsanläggning. Med Safetels lösning minskar du dina kostnader. Ring oss idag!

Finlandsgatan 62 164 74 Kista Växel: 08-410 475 00 www.safetel.se

15

16

Offentliga Aff채rer 6 2008 | www.offentligaaffarer.se

profilen | anders knape – sveriges kommuner och landsting

Jag har lärt mig att man inte skall ge upp Som barn drömde han om att bli ”drickakörare”, i unga år brann han för friheten – vilket än idag är ledstjärnan.

– Det viktigaste för mig är frihet, att individen har möjlighet att förfoga över sin egen vardag och möjlighet att påverka sitt eget liv, menar Anders Knape (m) ordförande i Sveriges Kommuner och Landsting.

Anders Knape föddes i Karlstad.

Efter att som ung grabb precis ha tagit studenten fick Knape som 19-åring åka genom Östtyskland till Berlin, för att delta i ett seminarium.

Denna resa väckte hans brinnande engagemang för internationella frågor. Anders kommer aldrig att glömma dagen då Berlinmuren föll, det var en stor dag.

– Jag är väldigt glad över att ha fått uppleva utvecklingen. Jag är uppväxt med en statlig tv-kanal och har upplevt en hård styrning i mycket i det svenska samhället. Det viktigaste för mig är frihet - att individen har möjlighet att förfoga över sin egen vardag och möjlighet att påverka sitt eget liv, menar han.

Som barn drömde Anders själv om att bli ”drickakörare” och minns hur han fascinerades av ”körarens” jättestora plånbok. Redan som 21-åring valdes han in i kommunfullmäktige i Karlstad. Sedan dess har Knape återvalts vid varje val.

När de borgerliga partierna fick majoritet i kommunen 1985 fick han heltidsjobb i stadshuset. Knape var då assistent till kommunalrådet Lennart Pettersson. Allt sedan dess har han varit heltidspolitiker. Mellan 1979-1988 satt Knape även med i landstingsfullmäktige i Värmlands län, men lämnade uppdraget när han efterträdde Petterson 1988.

Under sina 19 år som kommunalråd

har han verkat både i majoritet och opposition.

– Jag har lärt mig att man inte skall ge upp. I politiken vinner man ibland och förlorar ibland, man kan tycka att man har väldigt bra idéer, men tycker inte flera detta är idéerna många gånger svåra att genomföra, fortsätter han.

Gått bra med SKL

Anders Knape är sedan 2003 adjungerad till den moderata partistyrelsen.

På nationell nivå valdes Knape till vice ordförande i dåvarande Svenska Kommunförbundets styrelse 2000 och behöll uppdraget till 2007. Då slogs kommun- och landstingsförbunden samman till den nya organisationen SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, där han valdes till ordförande. I samband med det lämnade Knape också uppdraget som kommunalråd i Karlstad.

Alla partier är igång nu inför valet, men som ordförande för SKL bedriver Knape inte längre någon valrörelse. Han är fullt och fast fokuserad på SKL. Han vill se SKL som Sveriges starkaste medlemsorganisation och en tung aktör i samhällsdebatten.

– Det har gått väldigt bra efter sammanslagningen och den nya organisationen bildades. Jag är glad för det, med tanke på att många var oroliga i början. Jag känner också att

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2008

förbundet har fått en allt starkare röst och aktör i och med sammanslagningen, menar Anders.

Förstärka det kommunala självstyret Sveriges Kommuner och Landsting gör nu en satsning för att ytterligare förstärka det kommunala självstyret.

Den nya regeringen har haft ett högt reformtempo och det har ställt extra krav på organisationen.

– Vi måste förbättra arbetsformer och deltagande, det är på det sättet demokratin hålls levande. Det handlar också om att sprida goda exempel och utveckla mötesplatser och att vi som intresseorganisation bedriver ett opinionsarbete mot riksdagen. Vi har 310 medlemmar 290 kommuner, 18 landsting och 2 regioner, fortsätter Knape.

På agendan just nu

– Vårdområdet är en hjärtefråga, nu närmast tänker jag på hur våra medlemmar på ett bättre sätt kan öka tillgängligheten och minska köerna. En annan viktig fråga är hur vi kan få en ännu bättre skola - att fler elever lämnar skolan med godare kunskap. Vi jobbar även med hur vi skall kunna klara av personalförsörjningsfrågor och finansieringsfrågor bättre, fortsätter han.

Vad det gäller undervisningssituationen funderar Knape på hur man

kan skapa bättre lärarutbildningar, så väl som hur man skall ge ökade resurser till fortbildning.

– Men den absolut viktigaste frågan här, är hur vi kan skapa bättre resultat i skolan, menar Anders. Det är även mycket viktigt med förbättringar inom psykiatrin, att resurser läggs där. Psykiatrin har inte alls haft så stor röst som andra delar inom sjukvården. Man styr för hårt, man skulle lämna större frihet till huvudmännen.

– Just nu lägger vi mycket kraft på infrastrukturfrågorna. Regeringen satsar och fortsätter att höja nivån på investeringarna, fortsätter han.

60 000 medarbetare varje år

Den kommunala sektorn rekryterar in 60 000 medarbetare varje år. Knape menar att de behöver bli duktigare och skickligare på att klara av att rekrytera personal till alla arbetsuppgifter.

– Det är en tuff utmaning, kraven ökar hela tiden på individualiserade insatser av stöd. Frågorna är då, vad skall vi finansiera gemensamt och vad skall var och en få ta. Vad har vi råd med och hur mycket är vi beredda att betala, funderar Anders Knape.

Tina Lundberg

17

Ett handslag för effektivare offentlig upphandling När Upphandlingsdagarna för fjärde året i rad går av stapeln den 4-5 februari 2009 har ännu ett intressant år av offentlig upphandling passerat, sedan landets upphandlare senast samlades till vår stora upphandlingskonferens. Vi vill nu slå ytterligare ett slag för den ”goda affären” och har därför instiftat ett pris att dela ut till den eller de som genomfört, alternativt medverkat till, en synnerligen god affär inom offentlig förvaltning.

Diplom Årets upphandling 2008 har tilldelats: Anders Andersson

Dock vill vi vidga perspektivet, så att pris även kan delas ut till personer som förtjänstfullt arbetat med att utveckla upphandlingsfunktionen och kompetenssäkra organisationen.

Vi vill ha dina förslag och motiveringar till villken eller villka personer du tycker har bidragit till en eller flera ”goda affärer” under 2008.

Vinnare utses av en jury bestående av väl initierade personer som ingår i Upphandlingsdagarnas programråd.

Priset kallas ”Handslaget”. Det delas ut under Upphandlingsdagarnas fest- och mingelkväll den 4 februari 2009.

Förutom ett välförtjänat diplom får vinnaren en resecheck värd 10 000 kr samt självklart kostnadsfritt deltagande under Upphandlingsdagarna 2009.

Sista dag då du kan lämna förslag är den 10 januari 2009, men vi ser gärna att du redan nu och löpande inkommer med förslag så att vi inte missar några goda affärer som bör belönas.

Skicka ditt förslag till handslaget@upphandlingsdagarna.se I 2009 års programråd ingår: Anna lindberg, Miljöstyrningsrådet | Berndt Jakobsson, Akademikerförbundet SSR | Monica Widegren, Konkurrensverket Fredrik Tamm, Upphandlingsdagarna | Jan Blom, VHS Upphandling | Johan Aksberg, Kommentus | Ulf Palm, SKL Lena Svensson, SKL | Sven-Eric Hargeskog, Affärskollegan | Peter Forsberg, Advokatfirman Vinge | Roland Petersson, Kommentus Urban Nilsson, Offentliga Affärer | Kent Mossheden, Offentliga Affärer | Ylva Mannervik, Ekonomistyrningsverket

18

Offentliga Affärer 6 2008 | www.offentligaaffarer.se

produktnytt

Ateljé Lyktan med tillverkning i skånska Åhus utvecklar ny effektiv T5-cirkelarmatur

Alexandra Schremer och Johanna Strand. Avancerad ljusteknik med T5cirkelljusrör och effektiv avbländning med den senaste tekniken av cirkulärprisma, microprisma eller opal akrylglasskiva. Celine ger ett symmetriskt bländfritt ljus med en optimal avskärmning. Ett mjukt diffust allmänljus skapas genom en effekt mellan dekorringen och stommen vilket indirekt belyser vägg- och takytor.

Celine produceras i den svenska fabriken i Åhus och är anpassad för miljöer som ställer högsta krav på estetik, kvalitet och ljus.

Sedan 1934 har Ateljé Lyktan producerat belysning med fokus på offentlig miljö och kvalitetsmedvetna konsumenter. Nu är tiden mogen för en breddning av sortimentet med en ny produktfamilj i funktionell design.

Celine består av tak-, vägg- och pendelarmatur i två storlekar (Ø327 alt. 402 mm) formgivna av duon

Pagrotskys IT-nyhet kopplar samman generationer Den svenska TV-telefonen Joice är den första IT-lösning som skapats för och tillsammans med äldre. Målet är att stimulera till ökad kontakt mellan generationerna, och ökad livskvalitet för många äldre som ofta känner sig ensamma.

Vitsen med Joice är att kommunikationen sker mellan en dator och en TV – en apparat som de flesta äldre är bekanta och trygga med.

Idén till Joice kläcktes av David Pagrotsky då han och brodern Leif blivit alltmer bekymrade över sina möjligheter att hålla kontakt med mamma Gerd. Efter flera års produktutveckling finns nu Joice tillgänglig på marknaden. För första gången har en bredbandsbaserad innovation tagits fram med gamla människor som främsta målgrupp (och i samarbete med flera äldre).

Joice är en helt ny TV-telefon

som med sin enkla funktion (bara fem knappar) gör det möjligt för användare i alla åldrar att hålla kontakt med t.ex. en nära familjemedlem eller t.ex.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2008

Ateljé Lyktan är ett traditionsrikt belysningsföretag, som utvecklar, tillverkar och marknadsför belysningsarmaturer för både ute- och inomhusbruk, med svensk design för offentlig miljö och kvalitetsmedvetna konsumenter. Ateljé Lyktan grundades 1934 och har sitt säte i skånska Åhus.

Omsättningen är ca 140 MSEK och antalet anställda uppgår till ca 100.

Sedan 1974 är Ateljé Lyktan en del av Fagerhults-koncernen vars omsättning är ca 2400 MSEK. Koncernen är noterad på OMX Nordiska Börs i Stockholm, Mid Cap.

sjukvårdspersonal, polis eller hemhjälp enligt en förutbestämd kontaktlista.

Användaren styr samtalet med en knappsats och kommunicerar sedan via sin TV med motparten. Den sökta personen, som faktiskt kan befinna sig var som helst i världen, söks helt automatiskt av Joice tills dess att personen svarar.

När samtalet är uppkopplat kan parterna se och tala med varandra via sin TV och en utplacerad webkamera som kopplas samman med den andra partens PC. För den som vill videoringa från eller till en PC används PC-klienten som följer med tjänsten.

Joice är en svensk IT-nyhet med potential att nå en världsmarknad.

19

UPPHANDLING

Ärlig – inte minst i offentlig upphandling Som journalist möter jag många olika människor vid olika tillfällen och sammanhang. Ibland kan jag känna tacksamhet över att just ha fått tagit del av en persons kunskap, tankar och resonemang. Så många år av erfarenheter som har resulterat i ”just den där tanken” eller ”den där slutsatsen”, kan jag komma på mig med att tänka.

Och ibland, kan det vara tvärtom.

Jag lär mig nya saker hela tiden. Ibland om själva sakfrågan, ibland om andras syn- och förhållningssätt och ibland om mig själv.

Tänker på en gammal man som jag satt och pratade med för ett tag sedan. Han sa ”det fanns inget svek i honom” när han återgav en person som hade betytt mycket för honom.

Just dessa ord ”det fanns inget svek i honom” etsade sig fast inom mig.

Dagarna som följde tänkte jag på den gamla mannen och samtalet vi haft.

Tänkte på hur mycket livskunskap och erfarenhet våra äldre har. Tänkte på vad Sverige hade varit utan deras idéer, händer och ihärdighet. Vad hade vi varit utan deras pålitlighet.

När jag satt där och funderade kom jag ofrånkomligt att tänka på en annan person som jag intervjuade för ett tag sedan. En relativt ung leve-

rantör mitt i karriären. Han pratade om hur viktigt det var att vara ärlig i affärer, inte minst i offentlig upphandling. Han menade på att ”vi leverantörer och kommuner är duktiga på att snart driva den här marknaden i botten om vi fortsätter som vi gör”.

– Hur menar du, undrade jag.

– Som det är nu är det mycket lurendrejeri. Om jag som leverantör är ärlig och svarar ärligt, då åker jag dit på priset. Det går inte att vara 100 procentig ärlig för då vinner du inte upphandlingen.

Han tog ett exempel och berättade om att produkt X, i gediget trä kan kosta 1 200 kr. Medan samma

produkt i plywood kostade 100 kronor. Skillnaden är bara att den billiga produkten får kommunerna köpa in så många gånger fler för att den inte håller, medan produkten i gediget trä kan hålla i 12 år. Han sa: – Oftast köper kommunerna in den billiga. Det blir bara sämre och sämre produkter, eftersom priset vid upphandling spelar en avgörande roll. 70-80 procent av upphandlingarna går till så här.

Leverantören sa att han var lika kritisk till kommunernas förfaringssätt, som han var på sin egen grupp.

Han menade på att han själv bidrog lika mycket till att driva offentlig upphandling i bottenläge.

– Det är så irriterande, i det långa loppet blir ju både kommunerna och vi själva förlorare. Vi har tvingats hitta länder som producerar till lägre pris, därmed flyttat produktionen ut från Sverige. Vad relaterar detta till i ett större perspektiv? Jo, givetvis bidrar det till att skatteintäkterna till kommunerna minskar, folk blir arbetslösa, kommunernas budget mindre och så vidare, varför kan det inte vara rätt från början.

– Vad tycker du konkret behöver göras, undrade jag.

– Kommunerna behöver bli duktigare på att tydligt definiera vad de vill ha ut av produkten eller tjänsten vid upphandling. I det långa loppet har kommunerna inte råd att

göra annat. Ofrånkomligt relaterar det annars till mindre intäkter och ökade utgifter.

Jag tycker det var viktigt att kalla in till ett branschmöte, där branschen får möjlighet att höra vad kommunerna behöver: Han menade på att han skulle vilja att leverantörerna sitter ner tillsammans med kommunerna och pratar innan skrift för upphandling görs.

– Dels skulle kommunerna tydligt kunna förmedla vad exakt det är de behöver, samtidigt som vi leverantörer skulle kunna ge vår syn på våra produkter. Men tyvärr tror jag att det finns en rädsla att göra detta. Alla vill inte ha dialog, även om jag tror att det skulle vara optimalt.

Leverantören pratade vidare om att den interna dialogen inom kommunerna behövde förbättras, tydliggöras och utvecklas. Annars kan det lätt uppstå bekymmer mellan inköpskontoret och den enskilda beställaren.

– Beställaren kanske inte alltid förstår vad inköparen har gjort, vilket resulterar i interna motstridigheter som ger dubbla budskap utåt.

Man kan inte kräva av en inköpare att kunna alla branscher.

Där tackade jag och avslutade intervjun.

Jag sammanställde artikeln

Efter intervjun sammanställde jag artikeln. Jag mejlade sedan över artikeln till leverantören för att han skulle få möjlighet att korrigera citaten i fall jag hade missuppfattat något.

När jag sedan pratade med honom sa han att han inte visste om han vågade gå ut med det han hade sagt. Han bad om ett par timmar och skulle därefter återkomma. Han fick sina timmar. När jag pratade med honom senare sa han: – Det du har skrivit har jag aldrig sagt!

– Va?!

Den gamle mannen

Det här scenariot gav mig en tankeställare på flera sätt. Framförallt tänkte jag på hur viktigt det är att våga ta ställning och belysa saker som är svåra. Uppriktig dialog, är en god början. För nog vill väl alla upphandlare och leverantörer bemötas av samma ord som den gamle mannen sa om sin vän: ”Det fanns inget svek i honom”.

Det vill åtminstone jag.

Tina Lundberg

20 Personen på bilden har ingenting med artikeln att göra.

UPPHANDLING

1.

2.

3.

Ingen vet hur morgondagen ser ut.

Hej! I dag kan allt hända, men med Agresso affärssystem är du alltid förberedd.

Agresso är ett förändringsvänligt system som smidigt kan anpassas till nya behov. Oavsett om din organisation växer snabbt eller har ett högt förändringstempo. En investering i Agresso är en investering i framtiden.

Vill du veta mer: www.agresso.se

Affärssystem utan bäst före-datum

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2008

21

expertpanelen svarar 1. Enligt många leverantörer brister det i den interna dialogen mellan brukarna och inköparna i kommunen. Resultatet blir ofta ”lägsta pris” vinner utan hänsyn till produktens kostnad över tiden. Skall man lagstifta om att en utredning om produktens livscykelkostnad alltid skall vägas in i upphandlingar?

3. Det är mycket fokus på miljö och etik i upphandlingarna. På miljösidan sker idag en viss samordning både inom Sverige och EU. Hur länge tror ni det dröjer tills vi får gemensamma regler för etik, bland annat att arbetarna har skäliga arbetsvillkor, och vem skall bestämma vad som är skäligt?

2. Många tycker att inköparna är för petiga i sina förfrågningsunderlag, vilket i sin tur konserverar dagens beteende och förhindrar införandet av lösningar med morgondagens teknik. Går det att utforma förfrågningsunderlaget lösaktigare och ändå behålla upphandlingsreglernas krav?

Anna Ulfsdotter Forsell, Advokat, Delphi & Co

Ann Linde Koolman, upphandlare Alingsås Kommun

1. Jag tror inte att någon skulle gynnas av en lagreglering här, upphandlingarna skulle då bli krångligare än vad de behöver bli. Alla upphandlingar måste hanteras utifrån sina särskilda förutsättningar. Det är viktigt att upphandlare och inköpare har den kunskap de behöver och är det motiverat att i en bedömning av vad som är lägst pris ta in en bedömning av livscykelkostnaden skall så ske. Det går dock inte enligt min mening att ställa krav på att en sådan utredning alltid skall göras.

2. Jag är en stor vän av s.k. funktionsupphandlingar eller andra former av OPS, offentlig privat samverkan. Jag anser

att alla har att vinna på att vi använder kunskapen hos den som är bäst lämpad härför. Det säger sig självt att leverantörerna oftast är bättre uppdaterade på vad marknaden har att erbjuda och att de ser fler alternativa lösningar än den upphandlande myndigheten. Jag anser att de upphandlande myndigheterna/ enheterna skall koncentrera sig på att formulera sina behov utifrån verksamheten och i större utsträckning än vad som nu är fallet (finns undantag) beskriva sina behov i funktionella termer och begära in anbud baserat på detta.

Här finns en mycket stor utvecklingspotential! Men, det går att lösa och det

går att lösa med alla de grundläggande principerna beaktade.

3. Det finns redan internationella överenskommelser inom ett flertal områden (ILO-konventioner) och jag vet att ett omfattande arbete pågår. Det är dock viktigt att de upphandlande myndigheterna tänker på att iaktta alla de grundläggande principerna när de ställer upp sina etiska krav och i synnerhet den om proportionalitet. Kraven som ställs skall ha ett samband med det som upphandlas, vara rimliga och stå i proportion härtill.

1. Lägst pris innebär inte att det saknas varken krav eller begäran om att anbudsgivare exempelvis uppmanas att beskriva olika processer i sin organisation. Innan utvärdering kan ske skall anbudsgivare kvalificeras. I kvalificeringskraven kan vi ställa tuffa regler, givetvis proportionella, vilket innebär att bland de anbud, som kvalificeras till utvärdering, skall vi välja ut den/det bästa anbudet. Om vi i utvärderingen lägger in livscykelkostnaden som en del, förutom priset, krävs att vi kan verifiera det vi gör, vilket inte är en omöjlighet.

Att lagstifta är nog svårt, det finns andra vägar att gå.

från sjukvårdsmaterial till lastbilar och det ligger i sakens natur att beställarens roll är mycket central i sammanhanget.

Vid beskrivning av en produkt finns det i regel vissa grundkrav som vi inte kan frångå. Dock finns det stora möjligheter att öppna för nytänkande bara grundkraven uppfylls. För att markera detta kan ju en del i utvärderingen tilldelas just tekniska innovationer, vilket innebär att vi är beredda att betala lite extra för detta. Det kan dock vara svårt att göra bedömningen likvärdig anbudsgivare emellan (expertkunskapen i detta avseendet är ju på andra sidan).

motsvarande. Leverantörerna är duktiga på miljö.

Gemensamma regler gällande etik kommer säkerligen på sikt. Idag pågår intensiva arbeten med etikfrågor, såväl bland företagen som inom olika organisationer. Många företag arbetar med s.k. code of conduct och många kommuner runt om i landet antingen redan är, eller har ambitionen att bli en s.k.

Fairtrade city, vilket ställer krav på såväl kommunen som företag i kommunen.

Vad som är skäligt tycker vi nog alla olika om. Allt är trots allt relativt. En märkning som säger att vid framtagningen av produkten X så uppfylls följande är en god början.

Att hänvisa till märkning, i samband med upphandling är både trovärdigt, accepterat och relevant bara det görs på rätt sätt.

2. En upphandlare är expert på att vara upphandlare men är i samtliga upphandlingar beroende av expertkunskapen inom det aktuella området som skall upphandlas. Det är mycket vanligt förekommande att en central upphandlingsfunktion upphandlar allt

1. Jag tycker inte att det är lämpligt med mer lagstiftning i denna bemärkelse.

Upphandlingar och upphandlingsarbetet skiljer sig väldigt mycket åt från gång till annan. Därför är det svårt att ”styra” på det sättet. Med sunt förnuft och affärsfokus, då kommer livscykelbegreppet eller total cost of ownership (TCO) in som en naturlig del i en utvärdering.

Roland Pettersson, Kommentus

3. Miljöaspekten är idag ett vanligt förekommande inslag i upphandlingar.

Vi begär in beskrivningar gällande systematiskt miljöarbete (om så är motiverat) och såväl certifieringar som diplomeringar blir allt vanligare bland företagen. Vid miljökrav på produkten finns det ett flertal miljömärkningar och

3. Det är svårt att svara på, men det kan nog gå fort. Det finns redan ett drygt tiotal Svenska städer som är Fairtrade Cities och i mina kontakter med kommunerna så tas frågan oftare och oftare upp.

2. Ja det går, jag tycker mig se att det pågår en trend i just den riktningen. I det att det blir vanligare med funktionsupphandlingar.

Ställ en fråga till Expertpanelen, mejla till brev@hexanova.se

UPPHANDLING

Miljöanpassad offentlig upphandling – hinder och möjligheter Offentlig upphandling kan forma produktions- och konsumtionstrender, och en kraftig efterfrågan från myndigheternas sida efter ”grönare”varor kommer att skapa eller utveckla marknader för miljövänliga produkter och tjänster. Därigenom skapas det också incitament för företagen att utveckla miljöteknik.

Miljöanpassad offentlig upphandling har allt mer kommit att ses som ett politiskt styrmedel, och på senare år har det politiska engagemanget för sådan upphandling ökat både på nationell nivå, EU-nivå och internationellt. År 2002 antog OECD en rekommendation om miljöanpassad offentlig upphandling. I kölvattnet av världstoppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg (september 2002) skapades en arbetsgrupp (Marrakech Task Force) för hållbar utveckling, som har till uppgift att sprida hållbara (miljöanpassade) metoder för offentlig upphandling.

Många OECD-länder har utvecklat egna strategier för hållbar upphandling (USA, Japan, Kanada, Australien och SydkoreaI, liksom även fler tillväxtekonomier (som Kina, Thailand och Filippinerna).

I EU:s nya rättsliga ramar för offentlig upphandling klargörs det hur offentliga upphandlare kan beakta miljöaspekter i samband med upphandlingen. Senast fastställdes det i EU:s förnyade strategi för hållbar utveckling (juni 2006) som ett strategiskt mål att till 2010 få upp genomsnittsnivån för miljöanpassad offentlig upphandling i EU till den nivå som uppnåddes av de medlemsstater som hade bäst resultat 2006.

En hållbarare användning av naturresurserna och råvarorna skulle vara till fördel för miljön. Samtidigt skulle detta främja ekonomin som helhet genom att skapa chanser för nya ”gröna” näringar. Ett sådant skifte kan också främja den europeiska industrins konkurrenskraft genom att driva på innovativ miljöteknik – en sektor med hög tillväxt där EU redan är världsledande.

Undersökningar visar att det finns stora möjligheter för kostnadseffektiv miljöanpassad offentlig upphandling, inte minst inom sektorer där miljövänliga produkter inte är dyrare än alternativen (om produktens livscykelkostnader tas med i beräkningen).

Vad är livscykelkostnader?

Livscykelkostnaderna måste täcka inköpspriset och tillhörande kostnader (leverans, installation, idrifttagande och så vidare, driftkost-

nader (energi, reservdelar, underhåll) och kostnader för den uttjänta produkten).

Eftersom miljövänligare produkter definieras utifrån sin livscykel kommer miljöanpassad upphandling att påverka hela försörjningskedjan och bidra till användningen av miljöstandarder vid privat upphandling.

Åtgärder på europeisk nivå

Grundprincipen för miljöanpassad offentlig upphandling bygger på entydiga och ambitiösa miljökriterier för produkter och tjänster. Det har utvecklats en hel rad nationella kriterier och metoder för miljöanpassad offentlig upphandling. Men eftersom sådan upphandling blir allt vanligare blir det också viktigare att medlemsstaterna tillämpar jämförbara kriterier för att undvika att snedvrida den inre marknaden och hindra konkurrensen inom EU. Gemensamma kriterier skulle minska den administrativa bördan avsevärt, både för de ekonomiska aktörerna och för de offentliga förvaltningar som tillämpar miljöanpassad upphandling. Gemensamma kriterier för miljöanpassad upphandling skulle vara särskilt fördelaktiga för företag som är verksamma i fler medlemsstater, men också för små och medelstora företag (som har begränsad kapacitet att hantera fler olika upphandlingsförfaranden).

Det finns redan miljökriterier på EU-nivå, bland annat inom ramen för miljömärkningen, förordningen om energieffektiviseringsmärkning av kontorsutrustning och ekodesigndirektivet för energianvändande produkter. En del förslag på senare tid syftar också till att införa kriterier som kan användas vid miljöanpassad upphandling. Det är bland annat förslaget till ett direktiv om främjande av rena och energieffektiva fordon, som inför en harmoniserad metod för att beräkna livscykelkostnaderna för utsläpp av föroreningar och bränsleförbrukning. Ett annat exempel är förslaget till ett direktiv om främjande av användningen av förnybar energi. Detta innehåller bland annat hållbarhetskriterier för biobränslen och biovätskor och kan i framtiden leda till en utveckling

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2008

av hållbarhetskriterier för biomassa, även från skogsbruk.

Hinder för införandet av en miljöanpassad offentlig upphandling

Hittills har potentialen för miljöanpassad offentlig upphandling bara utnyttjats till en del. I början av 2008 hade endast 14 medlemsstater antagit nationella handlingsplaner (tolv andra medlemsstater håller på att anta en plan eller strategi). De största hindren för utnyttjandet av denna potential är följande: Brist på etablerade miljökriterier för produkter och tjänster. Där sådana finns är möjligheterna att göra dem allmänt kända (t ex genom databaserI begränsade.

Otillräckliga uppgifter om produkters livscykelkostnader respektive motsvarande kostnader för miljövänliga produkter och tjänster.

Dålig kunskap om fördelarna med

miljövänliga produkter och tjänster.

Oklarhet om de rättsliga möjligheterna att tillämpa miljökriterier i upphandlingar.

Brist på politiskt stöd, och därigenom begränsade resurser för genomförande och främjande av miljöanpassad offentlig upphandling (bättre utbildning är särskilt nödvändig).

Avsaknad av samordnat utbyte av bästa metoder och av information mellan regioner och lokala myndigheter.

Vi kommer med all säkerhet att återkomma till diskussionen om hur man kan minska miljöeffekterna av den offentliga sektorns konsumtion, och använda miljöanpassad offentlig upphandling för att uppmuntra till innovation inom miljöteknik, miljöprodukter och miljötjänster.

Arne Öster

23

En bra affärsjurist ser längre än juridiken.

STOCKHOLM

GÖTEBORG

MALMÖ

HELSINGBORG

www.vinge.se

LONDON

BRYSSEL

HONG KONG

SHANGHAI

UPPHANDLING

Kombinatorisk upphandling har blivit allt mer intressant för upphandlare Sedan Vägverket med mycket goda resultat började prova kombinatorisk upphandling i början av 2000-talet har nu denna metod börjat bli intressant för allt fler upphandlare, inte minst med tanke på att det finns en stark strävan att få in fler leverantörer och en större konkurrens i den offentliga upphandlingen. För Vägverket innebar den kombinatoriska upphandlingen inte bara fler anbud utan även fler kontrakterade företag.

Anders Lunander, upphandlingsforskare i Örebro, och Sofia Lundberg, upphandlingsforskare i Umeå, har utifrån data som de samlat in på var sitt håll, Sofia från städupphandlingar och Anders från upphandlingar i Trade Extensions regi, sammanställ dessa i en undersökning som presenteras under namnet ”Package Bids and Stand-Alone Bids in Combinatorial Procurement Auctions”.

Eftersom en kombinatorisk upphandling innebär att en anbudsgivare i en upphandling har möjlighet att lämna anbud både på enstaka delar och på olika kombinationer av kontrakt och dessutom kan erbjuda en rabatt om han får flera kontrakt, så får detta den märkliga effekten att han konkurrerar med sig själv, eftersom han i praktiken lämnar flera olika anbud på samma arbete.

Anders och Sofia har därför under-

sökt hur detta påverkar anbuden på de enstaka delarna. De har då funnit att anbuden på de enstaka delarna tenderar att ligger högre än om man inte haft möjlighet att komplettera med att lämna anbud på kombinationer av kontrakt. Det innebär att rabatten åtminstone delvis är fiktiv. ”Kostnadseffektiv upphandling av städtjänster med kombinatorisk anbudsgivning: En studie av tre genomförda upphandlingar”, är en promemoria skriven av Anders Lunander, som beskriver utformning av anbudsgivning, utvärdering och observerat budgivningsbeteende i tre offentliga upphandlingar av städtjänster. Det gemensamma för dessa upphandlingar är att varje upphandling har varit uppdelad i flera separata objekt och att anbudsgivarna har haft möjlighet att lämna så kallade kombinatoriska anbud.

Trots det faktum att anbudsgivare ibland höjer sitt pris på enstaka delar i kombinatoriska anbudsgivningar ger analysen stöd för att kombinationsanbud har en stor potential att kunna sänka upphandlarens kostnad jämfört med en upphandling utan kombinatoriska betingade anbud, framför allt om det kan antas att leverantörerna har större eller mindre

skalfördelar i sin produktion.

För upphandlare som har för avsikt att genomföra kombinatorisk upphandling finns värdefull information att hämta i bägge ovan nämnda skrifter.

Arne Öster

Upphandlingar av avfallstjänster kartlagda Nästan vart tredje kommunalt avfallskontrakt har inte upphandlats i konkurrens. Flertalet av dessa direkttilldelningar strider enligt Konkurrensverket mot upphandlingslagstiftningen. Det visar en kartläggning som Konkurrensverket gjort av avfallsupphandlingar i landets kommuner.

Det finns en rad allvarliga brister i kommunala upphandlingar av avfallstjänster. Det visar Konkurrensverket i en unik kartläggning.

Resultaten presenteras i rapporten ”Upphandling av avfallstjänster”.

Kartläggningen har skett genom en enkät till landets kommuner, kommunala avfallsbolag och kommunalförbund som Konkurrensverket skickat ut efter samråd med Sveriges kommuner och landsting, SKL, och Avfall Sverige.

– Nu visar vi svart på vitt hur

det ligger till. Det är min förhoppning att den kartläggning vi gjort ska stämma till eftertanke i alla de kommuner som gjort direktupphandlingar i strid mot reglerna, säger Konkurrensverkets tf generaldirektör Jan-Erik Ljusberg.

Av rapporten framgår bland annat att ett stort antal avtal har skrivits utan att de föregåtts av annonsering och anbudsgivning enligt reglerna för offentlig upphandling. Nästan vart tredje avtal har direkttilldelats. Dessa avtal har ett totalt årligt

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2008

värde på ca 2,57 miljarder kronor, vilket motsvarar nästan hälften av det totala årliga värdet för samtliga avfallskontrakt. Flertalet av dessa direkttilldelningar strider enligt Konkurrensverkets bedömning mot upphandlingslagstiftningen. I många fall har man sannolikt inte varit medveten om vilka krav som upphandlingslagstiftningen ställer.

Det har exempelvis under en lång tid varit oklart vilka regler som gäller vid tilldelning av kontrakt mellan hel- eller delägda kommunala bolag.

I mars 2008 kom dock Regeringsrätten med ett klargörande (SYSAVdomarna) som innebär att man inte kan direkttilldela dessa kontrakt utan upphandling måste ske i konkurrens.

– Den kritik som Sverige fått från Europeiska kommissionen angående otillåtna kommunala avfalls-

upphandlingar kommer förhoppningsvis inte att behöva upprepas om kommunerna ser över sina upphandlingar, säger Jan-Erik Ljusberg. •

25

Mötesplats upphandling

Offentlig upphandling är det bästa vi vet

Allego ger dig stöd i hela processen, med det som just du behöver.

Med Allego Upphandling skaffar du dig inte bara effektiv kontroll över alla formella steg i processen. Du får också tillgång till en sökbar databas där du kan se hur andra formulerat liknande Förfrågningsunderlag, vilka utvärderingskriterier de använt och vad resultatet blev. Även aktuella Rättsfall finns sökbara i samma paket.

AnbudsJournalen är den ledande nyhetsförmedlaren inom upphandling, med sökbart artikelarkiv på nätet.

Allego Konsult tar dig ännu längre. Våra experter ger stöd i allt från specifika upphandlingar till att utveckla hela upphandlingsfunktionen.

Dessutom: Allego Avtal underlättar den interna kommunikationen och kontrollen över ingångna avtal och hur de används. Allego Utbildning ger kurser och uppdragsutbildningar, från grundläggande nivå till spetskompetens.

023-705 700 | e-post info@allego.se | www.allego.se

Allego AB etablerades 1994 för att arbeta inom upphandlingsområdet och då främst med information om offentliga upphandlingar. I dag omfattar vår verksamhet hela upphandlingsprocessen. Vi levererar nyttovärden för både leverantörer och upphandlare. Allego ska uppträda som en oberoende part mellan två aktörer och arbeta konsekvent för att höja kompetensen och intresset för hela upphandlingsområdet. Vi är 29 anställda och kontoret ligger i Falun.

vår monter l il t n e m m Välko dagarna! s g n li d n a h på Upp

UPPHANDLING

Gröna Bilister anmäler bensinbolagen till Konkurrensverket 95-oktanig bensin kostar 11,19 kr/l, E85 kostar 9,59 kr/l, vilket inräknat merförbrukningen på 30 procent ger ett “bensinliterpris” på 12,47. Man tjänar alltså en dryg krona milen på att köra sin etanolbil på bensin. Gröna Bilister begär att Konkurrensverket granskar bensinbolagens prissättning och uppmanar regeringen att ingripa för billigare biobränslen.

Bensinbolagen har i dagarna höjt etanolpriset med 90 öre per liter med motiveringen att vinterkvaliteten av etanol innehåller 10 procentenheter mer bensin. Men prishöjningen är omotiverat stor; en deciliter bensin kostar bara cirka 30 öre mer än en deciliter etanol. Dessutom har bensinbolagen inte sänkt etanolpriset sedan i oktober, trots att bensinen, som utgör 15-25 procent av etanolen, blivit betydligt billigare.

– Vi har en rekordsnabb omställning till grönare bilism, men det gör ingen nytta om etanolbilarna går på bensin. Därför är det djupt bekymmersamt att bensinbolagen höjer etanolpriset långt bortom vad som är sakligt grundat. Eftersom E85 delvis är bensin, är det ett kartelliknande beteende att inget bolag sänkt priset när bensinen blivit billigare, och att alla nu höjer lika mycket. Det vill vi att Konkurrensverket granskar, säger Jakob Lagercrantz, ordförande för Gröna Bilister.

Gröna Bilister är också kritiska till omställningen till vinterkvalitet för etanol E85, som innehåller 25-30 procent bensin och i praktiken är ”E75”.

– Ner till femton minusgrader är

utifrån att åtskilliga av dagens Flexifuelbilar går bäst på etanol.

Brevet till Konkurrensverket återfinns nedan:

det inga problem att starta på vanlig E85. Kallare än så har vi knappast någonstans alls i Sverige idag och i stora delar av landet blir det kanske inte alls så kallt i vinter. Dessutom har alla etanolbilar motorvärmare som standard, så de flesta drabbas av vinteretanolens högre pris och sämre klimategenskaper utan att någonsin behöva de vargavinteregenskaper den motiveras med.

Gröna Bilister uppmanar nu regeringen att skyndsamt se över om det finns konkurrensproblem gällande prissättningen på biobränslen.

Betalar gröna bilister i Sverige ett för högt pris för etanolen?

– Alla satsningar på miljöbilar har varit miljömässigt motiverade och därför är det inte rimligt att regeringen sitter still när bensinbolagen går så hårt åt etanolen. Regeringen bör skyndsamt förbättra biobränslenas konkurrenskraft, genom den skattehöjning på fossila drivmedel som klimatberedningen föreslår eller genom sänkt moms eller momsbefrielse för etanolen.

Gröna Bilister uppmanar landets etanolbilist att fortsätta tanka E85 trots det höjda priset, utifrån den tydliga miljövinst etanolen ger och

Uppsala och Alingsås, den 4 november 2008 Begäran om kartellgranskning: Bensinbolagens prissättning av E85 95-oktanig bensin kostar idag 11,19 kr/l, cirka 2,70 kronor billigare per liter än under sensommaren. Etanol E85 kostar idag 9,59 kr/l, 90 öre dyrare per liter än tidigare under hösten. Priserna är hämtade från branschorganet SPI:s webbplats, kompletterat med Statoils prissättning och motsvaras i stort sett på öret av OKQ8 och Shell, som också samtliga den 1 november genomförde den omfattande prishöjningen av E85 enligt ovan.

Bensinbolagen anger att införandet av vinterkvalitet av E85, kombinerat med en dyrare dollar, motiverar den stora prishöjningen på etanol. Vi ifrågasätter detta utifrån att: Vinteretanol innehåller ca 25 % bensin mot ”normaletanols” ca 15 % (därav beteckningen ”E85”). 10 procentenheter mer bensin, en deciliter per liter, ger en merkostnad på cirka 30 öre (ca 1,10 kr för bensinen, avdrag för ca 80 öre för etanolen), dvs bensinbolagen tar ut cirka tre gånger den faktiska prishöjningen.

Den kraftiga sänkningen av bensinpriset bör, om marknaden fungerar, få genomslag på E85-priset; 2,70 kr billigare per liter motsvarar ca 40 öre/liter E85 utifrån bensinandelen på 15 %.

Allt du behöver!

Trots detta har priset på E85 inte alls sänkts under hösten.

Bensinbolagen har inte tidigare kompenserat en allt billigare dollar med sänkt etanolpris; dollarn hade i mars 2007 nästan samma värdes om idag för att därefter kraftigt falla utan att priset på E85 sänktes.

Etanolpriset har inte stigit utan tvärtom sjunkit på världsmarknaden.

Vi behöver knappast påminna Konkurrensverket om att bensinbolagen tidigare dömts för priskartell. Inte heller behöver vi påminna myndigheten om den bristfälliga konkurrens, med fyra dominerande aktörer på marknaden. Däremot kan verket eventuellt ha glädje av en fördjupad kunskap om marknaden för E85, som större mackar genom den så kallade ”pumplagen” i praktiken är ålagda att tillhandahålla. Mindre mackar är undantagna från lagstiftningen och då de mindre mackarna oftare ägs av mindre bolag, är de fyra större bolagens dominans än mer eftertrycklig för E85 än för bensin.

Vi emotser Konkurrensverkets utlåtande och bistår gärna med kompletterade information.

Jakob Lagercrantz Ordförande Maria Gardfjell Styrelseledamot, ansvarig konsumentfrågor Gröna Bilister

dosering!

Automatisk kem

Allt du behöver för professionell städning hittar du hos oss. Ergonomiska städredskap, effektiva rengöringsmedel och städmaskiner för alla typer av uppgifter.

Kontakta oss på 08 555 944 00 så berättar vi mer!

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2008

27

Effektivare upphandling handlar inte bara om regler

Upphandlingsreglerna kan aldrig förbjuda riktigt dåliga affärer. Men företrädare för stat och kommun talar mest om enklare regler och bättre sanktionsmöjligheter när den offentliga upphandlingen förs på tal. Då missar man det viktigaste: gott affärsmannaskap.

Konkurrensverket uppdrog nyligen åt Copenhagen Economics att kartlägga vad offentliga upphandlare kan lära av dess privata motsvarigheter.

Med forskning och andra källor som utgångspunkter djupintervjuade vi ett antal utvalda företag med såväl offentliga som privata kunder.

Vi ställde en rad frågor: Vilka är de viktigaste skillnaderna mellan privata och offentliga kunder? Hur bör offentlig upphandling ske för att få mest nytta för pengarna? Vad kan offentliga upphandlare lära av privata?

Vägen till bättre upphandling

Engagemanget i gensvaret var överväldigande. Huvudbudskapet kan sammanfattas i fem nyckelbegrepp: Lagom. Upphandla inte för stort.

Få och stora kontrakt, idag tyvärr alltför vanliga, ger få och stora aktörer. Det ger sämre konkurrens, högre priser och mindre dynamik.

Stordriftsfördelar kan ibland motivera en viss skala, men är ofta överdrivna.

Kommunikation. Tala med leverantörerna. Offentliga upphandlare har ofta dålig kunskap om vad marknaden kan erbjuda och har därför svårt att fråga efter rätt saker. Alltför ofta beställs gårdagens lösningar för morgondagens behov. I det privata finns många exempel på informella dialogformer där leverantörer lär sig om behoven och inköparna om den senaste teknikutvecklingen.

Flexibilitet. Bevara entreprenörsutrymmet i förfrågningsunderlagen.

Många företagare vittnar om onödig detaljrikedom och en restriktivitet i att pröva nya lösningar. Ofta ligger tonvikten på hur ett projekt ska drivas snarare än vad det skall

uppnå. Detta hämmar innovation och försvårar för små företag. Privata företag är ofta bättre på att ge leverantörer innovationsutrymme.

Förutsägbarhet.

Berätta om morgondagens upphandlingar. Ge företagen tid att förbereda sig. Den tid som krävs för att förstå och möta de krav upphandlare ställer underskattas ofta, särskilt för de mindre företagen. Leveranstiden för nödvändiga insatsvaror kan uppgå till ett år eller mer. Att finna effektiva lösningar för att möta stränga miljökrav tar också tid och kostar pengar. Korta frister och oväntade krav riskerar att kraftigt begränsa antalet företag som kan lägga seriösa anbud.

Lärande. Var en krävande och självrannsakande kund. Upphandla effektivare i framtiden. Denna aspekt har en starkt dynamisk innebörd.

Privata företag anses betydligt bättre än offentliga på att utvärdera inköpsprocesser och dra lärdom. Frågade vi efter rätt saker? Är vi nöjda med det som levererades? Gjorde leverantören sitt bästa? Fick vi ett rimligt pris?

Ger vi tillräckligt med utrymme för innovation och nya lösningar? En effektivare offentlig upphandling måste ta sin utgångspunkt i svaren på dessa frågor.

Dessa fem nyckelbegrepp kan vara starten på ett nytt affärsmannaskap för den offentliga upphandlingen som omsätter 400-500 miljarder kronor per år. Rätt använd och med tydliga krav på leverantörerna kan den bli en tillväxtmotor för förnyelse och mångfald. Och dessutom ge medborgarna vad de bäst behöver.

Karl Lundvall Senior Ekonom, Copenhagen Economics

Karl Lundvall är en av talarna vid Upphandlingsdagarna i Stockholm den 4-5 februari.

UPPHANDLING

Vägledning för upphandlingar inom vård och omsorg – målet är att förenkla och ge inspiration Fokus i upphandlingsprocessen bör vara att göra en god affär, vilket inkluderar att upprätthålla en god konkurrens och en mångfald av aktörer.

Förfrågningsunderlaget är av central betydelse, inte minst eftersom den upphandlande myndigheten måste beskriva den tjänst som ska utföras eller de resultat som ska uppnås. Ett första förslag till en lättillgänglig och användarvänlig vägledning för upphandlingar av primärvård, starroperationer och äldreboenden har tagits fram och arbetet fortsätter.

De senaste åren har Nutek i flera olika sammanhang intresserat sig för offentliga upphandlingar. En återkommande iakttagelse är att förfrågningsunderlagens utformning har en stor betydelse, inte minst för mindre företags möjligheter att lämna anbud.

– Det saknas också en nationell samordning av förfrågningsunderlag, vilket innebär att varje förfrågningsunderlag har en egen struktur och egna formuleringar av krav, villkor och utvärderingskriterier. Detta, tillsammans med möjligheterna för andra leverantörer att begära överprövning på grund av formella fel, innebär att de företag som lämnar anbud måste lägga ner ett stort arbete på att utforma anbudet i enlighet med förfrågningsunderlaget och kontrollera att det inte finns formella fel, konstaterar Stefan Jönsson, analytiker vid Nutek.

Att beskriva komplexa tjänster som vård och omsorg på ett tydligt och uttömmande sätt kan vara svårt, och det finns hela tiden en uppenbar risk att man beskriver hur verksamheten ska vara organiserad i stället för vilka resultat och vilken kvalitet man vill ska levereras. Varje upphandling är unik, men man ska inte behöva ”uppfinna hjulet” varje gång.

Regeringen har gett Nutek i uppdrag att, i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Almega och Socialdepartementet, driva ett projekt som syftar till att utveckla entreprenörskap och upphandlingar inom vård och omsorg. Uppdraget redovisas i skriften Förslag till handlingsprogram för entreprenörskap och förnyelse i vård och omsorg 2009-2013.

– En kärna i vårt uppdrag är att ta fram en lättillgänglig, användarvänlig och dynamisk vägledning med kvalitetssäkrade texter där beställare och upphandlare ska kunna hämta inspi-

ration och färdiga formuleringar när de tar fram förfrågningsunderlag. Vi genomförde två studier där vi bland annat ville ha svar på frågorna: Vilka stöd och verktyg används i dag? Hur värderas andra aspekter än pris? Kartläggningen visar att det är vanligt att använda annonseringstjänster, olika typer av mallar och nätverk. Den andra kartläggningen visar att beställare och upphandlare ser många svårigheter i att definiera vad som menas med kvalitet och formulera detta i relevanta, tydliga och mätbara kriterier som kan användas i förfrågningsunderlagen, berättar Stefan Jönsson, som är delprojektledare för arbetet med att ta fram vägledningen.

Inom vilka områden efterfrågas stöd?

Kvalitet

• Att definiera vad kvalitet innebär vid en upphandling • Att formulera kriterier som fångar den innebörd av kvalitetsbegreppet som verksamheten har definierat • Att hitta kriterier som möjliggör anbudsutvärdering och uppföljning av verksamheten

Juridiskt stöd

• Juridiskt stöd för att säkerställa att upphandlingsprocessen är i enlighet med LOU och annan lagstiftning • Att allt finns med i avtalet • Överföring av sekretess och personalfrågor Nutek formulerade redan i inledningsskedet ett antal utgångspunkter som sedan präglat arbetet med vägledningen, bland annat följande: • För att få en bred användning måste vägledningen vara känd och respekterad av användarna, det vill säga upphandlare, beställare och andra som medverkar vid utform-

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2008

ningen av förfrågningsunderlag.

• De nätverk och den kunskap som redan finns bör utnyttjas så effektivt som möjligt.

• Vägledningen bör på sikt kunna utvidgas för att omfatta även andra upphandlingar än vård och omsorg.

– Texterna i vårt första utkast har utformats i diskussioner med ett antal tematiska arbetsgrupper bestående av främst beställare och upphandlare som arbetar med de tjänster som berörs. I slutskedet har även ett antal leverantörer bjudits in att ge synpunkter och kommentarer på arbetet. Mycket arbete återstår i arbetsgrupperna innan texterna är kvalitetssäkrade. Varken Nutek eller övriga som deltagit i arbetet tar därför något ansvar för att de krav och villkor som redovisas i utkastet är tillräckliga eller ens lämpliga att använda i enskilda upphandlingar.

Nutek har ändå valt att publicera texterna för att ge inspiration och inbjuda till diskussion om vilka krav och villkor som är lämpliga att ställa vid upphandlingar, säger Stefan Jönsson.

En särskild arbetsgrupp inrättades för att arbeta med formaliadelarna av förfrågningsunderlagen, där en förhoppning är att det ska gå att på sikt enas om ett dokument med ”allmänna villkor”, som beställare och upphandlare kan hänvisa till i förfrågningsunderlagen i stället för att upprepa krav och villkor som bara syftar till att klargöra förhållandet mellan parterna och hur avtalet ska tolkas.

– Vägledningen bör även kunna fungera som stöd från ett leverantörsperspektiv då förfrågningsunderlagen bör bli tydligare och mer transparanta. Många av dem som upphandlar eller lämnar anbud anser att det är krångligt med offentlig upphandling . Det kan till exempel vara när man lämnar anbud på tjänster inom samma område till flera upphandlare och deras respektive förfrågningsunderlag skiljer sig mycket åt), vilket innebär att inte minst många små företag avstår från att lämna anbud. De måste då ägna alltför mycket tid åt att besvara olika frågor, tid som i stället kan användas till att sälja, utveckla och tillhandahålla varor och tjänster, säger Stefan Jönsson.

arbetet med vägledningen fram till den 31 mars 2009 och sedan överlämna slutresultatet till Kammarkollegiet.

Lagen om valfrihetssystem

Regeringen har lagt en proposition som innebär att en lag om valfrihetssystem (LOV) kommer att införas vid årsskiftet 2008/2009. Den nya lagen innebär att kommuner och landsting kommer att kunna överlåta till den enskilde brukaren att välja mellan ett antal olika leverantörer av vård- och omsorgstjänster. Även i LOV kommer kommuner och landsting att behöva beskriva sina behov och sina krav och villkor i ett förfrågningsunderlag. Förfrågningsunderlagen ska enligt LOV publiceras i en nationell databas med löpande annonsering, där potentiella utförare kan se vilka krav och villkor som gäller för att få avtal som leverantör i olika kommuners och landstings valfrihetssystem.

Många av de svårigheter som Nutek och andra iakttagit i samband med offentliga upphandlingar – att definiera kvalitet och göra uppföljningar etc – kommer således att kunna vara aktuella även med de nya reglerna. En viktig skillnad är att man genom att tillämpa LOV inte behöver rangordna leverantörerna eftersom kontrakt ska tecknas med samtliga leverantörer som uppfyller de krav som ställs.

Arne Öster

Arbetet fortsätter

I slutet av oktober 2008 gav regeringen Nutek i uppdrag att fortsätta

29

UPPHANDLING

Avvecklingen av Verva Myndigheten Verva läggs ned. Det framgår av regeringens budgetproposition för 2009 som presenterades 22 september 2008.

Avvecklingen av Verva ska vara genomförd 31 december 2008.

rellt arbetsgivarpolitiskt intresse.

Exempel på sådana områden är etik, jämställdhet, ledarskap i staten och kurser i EU-relaterade frågor.

• Bidra i arbetet med att ta fram och upphandla anpassade utbildningar av generellt intresse för enskilda myndigheter.

• Genom omvärldsanalys av utbildningsutbudet kunna informera och vägleda myndigheterna.

• Underlätta samverkan och erfarenhetsutbyte mellan myndigheter i de frågor som rådet ansvarar för, bl.a. genom att erbjuda nätverk och mötesplatser.

It-upphandlingen går över till Kammarkollegiet Regeringen beslutade den 9 oktober att Kammarkollegiet ska vidta åtgärder för att ta över Vervas upphandling av ramavtal inom it och telekom från den 1 januari 2009. Övergången innebär inga förändringar i gällande ramavtal eller de upphandlingar och förstudier som Verva påbörjat.

Uppdrag till Statskontoret att ta över viss verksamhet Delar av Vervas verksamhet tas över av Statskontoret, Kammarkollegiet och ett nyinrättat Kompetensråd för utveckling i staten. En operativ e-delegation inrättas för att genomföra regeringens handlingsplan för e-förvaltning.

Kompetensrådet för utveckling i staten En ny myndighet, Kompetensrådet för utveckling i staten, blir regeringens stabsstöd i strategiska kompetensförsörjningsfrågor.

Kompetensrådet kommer att ansvara för följande: • Organisera utbildning inför delta-

• •

•

•

gande i uttagningsprov, så kallade concours.

Administrera och informera om nordisk och europeisk utbytestjänstgöring.

Ett offentligt etos, dvs. ett värdegrundsarbete i staten, karriärutvecklingsprogram för kvinnor i staten och ökad mångfald i staten.

Att uppmärksamma behov av samlade stödinsatser för kompetensförsörjning i statsförvaltningen.

Samverka med Regeringskansliet om vilka utbildningar som bör tillhandahållas i en gemensam struktur och som är av gene-

Regeringen beslutade den 9 oktober att uppdra åt Statskontoret att vidta åtgärder för att inordna vissa verksamheter från Verva: • Statistik som beskriver den offentliga sektorns utveckling.

• Uppföljning av förvaltningspolitiken.

• Uppföljning av den strategiska kompetensförsörjningen i statsförvaltningen.

• Vissa kvalitets- och verksamhetsutvecklingsfrågor.

E-delegationen

I budgetpropositionen för 2009 föreslår regeringen att en e-delegation inrättas för ökad samordning.

E-delegationen ska anvara för följande: • Förverkliga regeringens handlingsplan för e-förvaltning.

• Stödja regeringens och myndigheternas utvecklingsarbete.

• Öka samspelet mellan regeringen, myndigheterna, kommunerna, landstingen och näringslivet.

E-delegationen ska: • följa upp och samordna myndigheternas it-baserade utvecklingsprojekt • föreslå hur nya frågor om ansvarsoch uppgiftsfördelning bör hanteras • prioritera projekt inom e-förvaltning • samordna it-standardisering inom staten • säkerställa att kalkylerade besparingar realiseras.

Rättsinformationssystemet

Utredaren Peder Törnvall har den 7 november lämnat ett förslag till regeringen hur verksamheten kring samordningen av rättsinformationssystemet ska se ut.

Utredaren föreslår att: • Domstolsverket tar över ansvaret för samordning av rättsinformationssystemet efter det att Verket för förvaltningsutveckling (Verva) har avvecklats. De resurser som enligt budgetpropositionen för 2009 är kopplade till samordningsverksamheten förs i sin helhet över till Domstolsverket.

Rättsinformationsförordningen (1999:175) och förordningen (2007:1073) med instruktion för Domstolsverket ändras så att verket ska vara samordningsmyndighet fr.o.m. den 1 januari 2009.

Källa Verva

SKL tar hjälp av Kommentus för att upphandla patientenkäter När Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) fick i uppdrag av landstingen att upphandla nationella patientenkäter blev Kommentus den naturliga samarbetspartnern.

– Vi behövde hjälp och visste att Kommentus hade kompetensen, säger Johan Möller på SKL. Från och med våren 2009 ska patienternas upplevelser av vården mätas regelbundet med hjälp av en gemensam nationell patientenkät.

Landstingen gav medlemsorganisationen SKL uppdraget att upphandla en leverantör - ett projekt så stort att SKL fick se sig om efter hjälp. Valet

30

föll på Kommentus som på konsultbasis har hjälpt SKL med liknande uppdrag förut.

– Vi vet att vi kan samarbeta med Kommentus och vi har dessutom gemensamma intressen – att det blir så bra som möjligt för våra medlemmar, säger Johan Möller.

Avtalet med Kommentus innebär att SKL får back-up i telefon inom 24 timmar och på plats inom 72 timmar.

I dagarna annonserades förfrågningsunderlaget ut. <Då hela arton landsting och två regioner ingår rör det sig om en mycket stor upphand-

ling. Avtalet, som löper på 4 plus 2 år, garanterar 100 000 enkäter per år men i verkligheten kan det handla om så många som en miljon enkäter under hela avtalsperioden. I pengar betyder det cirka 60 miljoner kronor.

– Vi räknar med att upphandlingen är klar vid årsskiftet, säger Johan Möller på SKL. – Det har varit spännande att ha varit delaktig i en upphandling som har ett sådant viktigt syfte att förbättra vårdens kvalitet i hela landet, säger Jeanette Hemmingsson, upphandlingsexpert på Kommentus

som har hjälpt SKL i processen.

– När det gäller så här stora upphandlingar är det viktigt att vara lyhörd och beakta allas åsikter för att det ska bli så bra som möjligt. Det innebär att det ibland måste få ta tid, säger Jeanette Hemmingsson.

Den nationella patientenkäten kommer att finnas i primärvården från 2009 och i den specialiserade vården från 2010. SKL samordnar avtalet under hela avtalsperioden.

Källa Kommentus

Offentliga Affärer 6 2008 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING

Sverige föregångare för telekom i konkurrens Telekombranschen har förändrats dramatiskt på 30 år, från ett starkt monopol utan valmöjligheter till full konkurrens med ett enormt utbud av tjänster och betalstrukturer. Den tekniska utvecklingen har varit pådrivande, men också visionära politiker som vågade avveckla monopolet.

I sin avhandling i industriell marknadsföring har Helena Lindskog studerat två parallella processer som har påverkat varandra; avmonopoliseringen av telekom-marknaden och utvecklingen av offentlig upphandling.

– Det fanns aldrig någon stark folkopinion för att avmonopolisera telefonmarknaden, säger hon. Folk var i stort nöjda med Televerket och dess tjänster. Istället var det visionära politiker som vågade ta beslutet. Televerket hade heller inte i juridisk mening monopol, det handlade om ett de facto-monopol. Avvecklingen av detta monopol underlättades praktiskt genom att regeringen 1991 tillsatte en delegation, STATTEL, som fick till uppgift att upphandla telekom-tjänster i konkurrens för den offentliga sektorn. Genom att kunna erbjuda stora ramavtal skulle nya spelare förmås intressera sig för den här marknaden och konkurrens uppstå, säger Helena Lindskog, som själv arbetade som tekniskt ansvarig i STATTEL. – Det var en stark signal till marknaden. Om staten kan välja någon annan leverantör än sitt eget bolag, så är konkurrensen reell. Intresset var också stort och Sverige blev en testmarknad för telekomföretagen, säger hon. Sverige har legat två, tre år före utvecklingen i övriga Europa. Men när offentliga sektorn privatiserar ökar också vikten av

offentlig upphandling, konstaterar Helena Lindskog.

Värdet av den offentliga upphandlingen är i Sverige idag ca 20 procent av BNP. Trots detta är det få som har forskat på upphandlingen ur ett ekonomiskt perspektiv. Den offentliga upphandlingen är strikt reglerad, betydligt strängare än privata företags upphandling. Inga ändringar får göras i förfrågningsunderlaget sedan det gjorts tillgängligt. Det innebär att upphandlaren måste tänka efter noga i förväg och vara mycket säker på vad man vill ha.

– Man kan inte ångra sig i efterhand, säger Helena Lindskog, då riskerar man att dras inför domstol.

Effekten blir att förfrågningsunderlag ofta är enormt omfattande, för att täcka alla tänkbara situationer.

Ett exempel är när Stockholms stad skulle upphandla telekom-tjänster och förfrågningsunderlaget tog upp hela utrymmet på två CD-skivor.

Hela processen blir mycket komplicerad och lämnar knappast utrymme för mindre utförare att lämna anbud. Att standardisera och strukturera upphandlingsprocessen är därför en angelägen uppgift, konstaterar Helena Lindskog, som själv arbetar just med detta. I ett VINNOVA-finansierat projekt utvecklar hon ett hjälpmedel, en guide i form av en elektronisk portal för upphandling av telekom-tjänster. •

Valfrihetslagen behöver utvidgas – Valfrihetslagen behöver utvidgas till att gälla en mängd andra områden, exempelvis arbetsförmedling, exportrådgivning och SFI-undervisning för nyanlända flyktingar, sa Ulf Lindberg, näringspolitisk chef för Almega, inför riksdagsdebatten om Lagen om Valfrihet.

I rapporten ”Valfrihet skapar nya värden i välfärden - en kartläggning över kundvalssystem i Sverige” redovisar Almega de kundvalssystem som redan idag finns i kommuner och landsting, samt de områden som borde införa kundvalssystem.

– Valfrihetslagen är efterlängtad.

Kundvalssystem innebär inte bara rätten att välja utan också till ökat inflytande för medborgarna, höjd kvalitet i verksamheterna, ökad tillgänglighet till tjänsterna, och ökad effektivtet, säger Ulf Lindberg.

Från tjänsteföretag finns ett stort intresse för valfrihetssystem. Jämfört med traditionell upphandling har valfrihetssystem många fördelar.

Kundval ger ökad långsiktighet och skärpt fokus på kvalitet, inte minst i form av kontinuitet i relation till brukaren. Dessutom blir det lättare att starta nya företag för att säkerställa en mångfald av utförare jämfört med ett upphandlingsförfarande.

System som baseras på auktorisation, det vill säga godkännande, skapar stabila affärsvillkor, vilket är gynnsamt för nyföretagande inom välfärdssektorn och därmed för de berörda medborgarna.

Valfrihetssystem kan omsätta 450 miljarder kronor Om kundvalssystem skulle tillämpas fullt ut i hela landet skulle det motsvara två tredjedelar av all verk-

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2008

samhet i kommuner och landsting.

Inkluderas även staten skulle valfrihetssystemen kunna omsätta upp emot 450 miljarder kronor per år i dagens penningvärde. Tillsammans omsätter kommuner och landsting drygt 600 miljarder kronor netto.

– Alla ministrar borde omgående ta till sig lagen och anpassa den för sitt ansvarsområde. Det skulle inleda en efterlängtad valfrihetsrevolution som tillmötesgår medborgarnas krav och samtidigt skapar tillväxt då privata utförare kan utveckla sina tjänster, säger Ulf Lindberg.

Exempel på områden som lagen skulle kunna anpassas för är musikskola och annan kultur- och fritidsverksamhet för barn och unga, vuxenutbildning, missbruksvård, insatser för arbete och försörjning, hörapparater och diabetesvård, specialistvården för ätstörningar, arbetsförmedling, tjänster för nyanlända flyktingar såsom SFI, och rådgivning och service till företag.

Valfrihetssystem enligt den föreslagna lagen är ett alternativ till upphandling enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) och kan tillämpas på bland annat omsorgs- och stödverksamhet för äldre och för personer med funktionsnedsättning samt på hälso- och sjukvårdstjänster.

Källa: Almega

31

ekonomi BETRÄFFANDE FINANSKRISEN:

Nytt grepp, kommunen tar reda på vad kvinnor vill för att näringslivet skall bli ännu mer konkurrenskraftigt framåt.

Våga tänka nytt

– Den ena vägen är att lägga sig ner och dö och avveckla. Den andra är att ropa på hjälp och be staten komma. Den tredje är att se möjligheter och göra något själv. Den sista har vi valt, säger Jan-Erik Wallin (m) ordförande i Vara kommunstyrelse.

– Vad det gäller årets resultat har det inte slagit hårt mot kommunen än, utan det kommer när varslen träder i kraft. Vi hade 0,9 procent arbetslöshet, men nästa år kommer det att se annorlunda ut. Det kommer att bli tuffare, säger Wallin.

Wallin påpekar också att det är många kommuner som har byggt ut barnomsorgen, men han tror att utbygget kommer att avstanna: – Jag själv har börjat flagga för att barnomsorgen kommer att påverkas.

I Vara kommun finns också många små och medelstora företag som är underleverantörer till bil- och byggnadsindustrin. De har drabbats hårt av finanskrisen. Orderingången har krympt på mycket kort tid. Företagen känner sig tvingade att varsla.

Vad kan man göra åt det?

– Både från kommunens och näringslivets sida, ser vi hur krisen har påverkat oss. Många av våra företag är familjeföretag där man bryr sig om varandra och har byggt upp en kompetens. Nu hoppas man

32

på att det här blir en kortsiktig dipp.

Under tiden försöker företagen kompetensutveckla sin personal, för

att de sedan skall kunna komma tillbaka.

– Vi vet också att bostadsbygge behövs, men för det finns inga pengar.

Men eftersom behovet finns, hoppas företagen på att kunna övervintra.

Här gäller det att vi i kommunen ordnar med vidareutbildning och att det finns finansiering.

Wallin menar att man kan välja att se situationen som nattsvart, eller som en möjlighet att göra de kompetensutvecklingar som behövs

– Jag tror att ”våga tänka nytt” är ytterst viktigt. När man kan konstatera att det är tufft, är nästa fråga vad man kan göra åt det. Hur kan vi möta situationen på ett aktivt sätt, istället för att deppa ihop. Man måste se möjligheterna, menar Wallin. Vi försöker se att om det finns något nytt som vi kan utveckla. Om det finns nya branscher och behov som man kan hitta.

Vara kommun har jobbat med hästnäringen. En näring som har vuxit väldigt kraftigt på senare tid som kan skapa många nya arbetstillfällen.

– Det hela började egentligen när Vara kommun tappade invånare. Vi såg att familjer oftast hade sin bostad i närheten av kvinnans arbetsplats, till skillnad mot mannen som var den som oftast reste, fortsätter Wallin. Det slog oss att nu gäller det att hitta en sysselsättning som attraherar kvinnor.

Det var då idén föddes om att utveckla en hästarena. Det är detta Vara kommun håller på att jobba med nu.

– Om idén blir förverkligad kommer arenan bli norra Europas största hästarena för ridsport där de flesta discipliner kommer att finnas.

Arenan är tänkt att ha 5 000 sittplatser, med tillhörande 500 boendeplatser, sedan tillkommande stall för hästarna, säger Wallin som också ser att här finns en möjlighet att möta dem som inte får en möjlighet att komma tillbaka till sitt arbete.

Norra Europas största hästarena

Jan-Erik Wallin (m), ordförande i Vara kommunstyrelse.

Foto: Christina Norlin

– Det är en riktigt häftig satsning.

Just nu håller vi på att projektera tillsammans med konsulter. Arenan beräknas kostar mellan 600 – 700 miljoner kronor. Tanken är att bygget skall komma igång nästa höst och stå klart hösten 2011, fortsätter Wallin.

Svenska Ridsportförbundet har beslutat att SM tävlingarna skall förläggas där samma höst.

– Nu jobbar vi hårt för att förverkliga idén. Vi har alltid haft utmaningar. När jag började 1992 var allt kört i botten. Men det gäller att se den tredje vägen – se möjligheterna och att man som kommun gör något själv, säger Wallin.

Tina Lundberg

Offentliga Affärer 6 2008 | www.offentligaaffarer.se

Översättning till alla språk

Det är nu vi skall satsa – Det är nu vi skall satsa, det är nu vi skall investera. Använd tiden för att rusta för framtiden.

Använd tiden att överbrygga gapet nu, säger Ilmar Reepalu, (s) ordförande i Malmö kommunstyrelse.

Ilmar Reepalu, (s) ordförande i Malmö kommunstyrelse.

– Finanskrisen gör att folk blir rädda. Företag kan inte sälja sina produkter, det blir färre order, fler blir varslade. Verksamhetsindustrin går ner, sedan konsultsektorn och så vidare. Så ökar rädslan ytterligare.

Skatteintäkterna till kommunerna blir mindre. Människor känner sig fattiga, värdet på tillgångarna som exempelvis bostadsrätter värderas mycket lägre. För att inte tala om pensionsfonder som har sjunkit med 30-40 procent, fortsätter Reepalu.

Reepalu menar att det är nu Sverige skall satsa. Det är nu vi skall investera. Det är nu vi skall satsa mer på universitet och högskolor, framförallt de regionala som ligger närmare företagen. Det är jätteviktigt att höja kunskapsnivån och stimulera, så att när konjunkturen vänder står vi bättre rustade. Vi behöver bland annat en bättre infrastruktur. Vi behöver satsa på effektivare och miljövänliga transporter.

– Vi har miljonprogrammet där många bostäder är behov av upprustning, passa på att göra husen mer miljövänliga, mindre energislösande och göra det tillsammans med de boende. Använd tiden och arbetskraften för att rusta för framtiden.

Använd tiden för att överbrygga gapet nu, menar Reepalu.

Hur upplever du att finanskrisen slår mot Sveriges kommuner?

– Varje människa som är i arbete betalar in skatt och avgifter till det offentliga systemet, de som går på bidrag får medel från det offentliga systemet. Det innebär en skillnad på 300 000 kronor för varje person som är i arbete. Pengar som vi till exempel använder till att finansiera våra skolor, vår äldreomsorg och vår infrastruktur med. Är det 10 000 personer fler som står utanför arbetsmarknaden, talar vi om 3 miljarder kronor mindre resurser till det offentliga systemet.

– Pensionssystemet kommer med stor sannolikhet att balansera, bromsen slår till någon gång mellan 2009 och 2010. 1,7 miljoner pensionärer får sina pensioner sänkta. Jag hoppas att de fem partierna bakom pensionsreformen hittar en överenskommelse för att medverka till att detta inte sker.

– I svåra tider ökar bidrag av olika slag. Nu har vi över en miljon som står utanför A-kassan, bland dem en del som strax skall gå i pension.

Men 60 procent av de 500 000 som lämnat A-kassan de senaste åren är under 55 år. Dessa riskerar att gå rätt in i socialbidragssystemet. A-kassan är en försäkring som du har rätt till, men skall du få socialbidrag prövas det. Har du tillgångar du kan sälja, måste du först göra det. Du måste göra dig av med sommarstugan, husvagnen och bilen, annars är du inte berättigad till socialbidrag.

”Skär ner” är den sämsta signalen

Vi blev inte bara valda som förstahandsleverantör av översättningar för hela Sveriges offentliga sektor. Vi fick dessutom högsta betyg från alla våra referenskunder.

Vi ser fram emot ett utökat och fortsatt gott samarbete under kommande år.

Telefon 077-440 05 50

– Förra veckan krävde Anders Knape, ordförande för SKL, Sveriges kommuner och landsting, att staten skall räkna upp statsbidragen 2009 med 5 miljarder till kommuner och landsting. Regeringen fryser istället statsbidraget 2009 och 2010. Skär ner den kommunala välfärden, skär ner i sjukvården, vi ger ingen kompensation – är regeringens svar.

Det är den sämsta signal man kan ge i dessa tider, menar Reepalu.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2008

Vi tackar för det utökade förtroendet vi fått från offentlig sektor genom Rikspolisstyrelsens nyligen avslutade upphandling.

info@semantix.se www.semantix.se

ÖVERSÄTTNING WEBBPRODUKTION AFFÄRSSPRÅK SPRÅKVÅRD UTBILDNING UNDERTEXTNING TOLKNING

Tina Lundberg

33

olailindgren.se

ekonomi

Sveriges bredaste sortiment av kontorsmöbler.

Bland annat.

Du med FMV-avtal har hela vårt sortiment, förmodligen marknadens bredaste, att välja ur. Men vårt erbjudande innehåller mer än så.

Vi är beredda att ställa upp med hela vår kompetens för att göra ditt arbete lite lättare. Söker du inspiration och inredningstips, vänd dig till din säljare. Önskar du projektstöd, vi ställer upp. Har du frågor i största allmänhet, slå en signal.

Närmare information om sortiment, priser och aktiviteter speciellt för dig hittar du på vår FMV-hemsida. Har du missat vårt utskick med användarnamn och lösenord? Hör av dig till Lena Lövgren, på 0140-676 99 eller lena.lovgren@efg.se

Besök en av Sveriges bredaste kontorsinredare på efg.se. Välkommen!

34

Offentliga Affärer 6 2008 | www.offentligaaffarer.se

ekonomi BETRÄFFANDE FINANSKRISEN:

Vi står startklara – Folk är rädda, folk vågar inte – men egentligen är det nu vi skall satsa. Samtidigt måste vi också inse att vi brottas med en ekonomisk realitet, menar Kenneth Stålnacke (s) ordförande i Kiruna kommunstyrelse.

alla sätt, fortsätter Stålnacke.

För Kenneth Stålnacke är hela finanskrisen dubbel. Å ena sidan går det oerhört bra för Kiruna kommun, å andra sidan råder ekonomichefen kommunen att minska driftskostnaderna med 60 miljoner kronor.

– Vi kommer inte klara det, utan målet är att minska kostnaderna med 30 miljoner istället. Vi kan inte komma ifrån att det är en speciell situation här i Kiruna med tanke på att vi behöver flytta staden, säger Stålnacke.

Det handlar om att satsa

– Det är dubbelt. Vi i Kiruna är mitt i en hög konjunktur. Bland annat gör LKAB kraftfulla satsningar, även om de känner av finanskrisen är de ändå starka. Samtidigt kan jag ta ett annat

exempel. Vi i kommunen stöttade att ett ICA Kvantum skulle byggas, men i samband med krisen stoppade ICA-koncernen hela bygget och la det på is ett halvår. Det är ledsamt på

Det kan nog kännas konstigt att som invånare få besked om att staden man bor i skall genomgå en så omfattande förändring som Kiruna står inför.

Men bland befolkningen råder ingen märkbar oro. De flesta vet hur viktig LKAB och malmbrytning är. Nu väntar nya tag och möjligheter.

– Att flytta staden är en ofattbar stor lösning. Det bästa vi nu kan göra är att satsa, menar Stålnacke. Vi behöver också bygga ut infrastrukturen, satsa på utbildning och tänka på miljön, menar Stålnacke.

Finanskrisen slår på olika sätt

– Generellt tror jag att finanskrisen slår olika mot kommunerna på många olika sätt. Jag tänker bland annat på att skatteutjämningssystemet kommer att drabba skatteintäkterna i kommunerna då regeringen fryser statsbidraget. Det gör mig lite orolig framåt, fortsätter Stålnacke.

I Kiruna kommun kommer det slå mot skolan. Idag har kommunen en mycket hög lärartäthet. De har 10,3 lärare på 100 elever. För att klara finanserna behöver kommunen sänka lärartätheten till 9,0 lärare istället.

– Den siffran är förvisso högre än snittet. Rent rikstäckande ligger lärartätheten på 8,4 lärare på 100 elever.

Vi kan heller inte komma ifrån att platserna för köpt vård av unga har gått upp drastiskt. Jag tänker på de ungdomar som vi tvingas placera på behandlingshem, säger Stålnacke.

Det hela är ytterst dubbelt. Men en sak är klar, det är nu vi skall satsa.

Tina Lundberg

Finanskrisen fördjupar ekonomisk nedgång i kommunsektorn Den ekonomiska situationen för kommunsektorn som helhet är fortfarande ganska bra, men den försämras nu i snabbare takt än tidigare beräknat. Det visar Ekonomirapporten som Sveriges Kommuner och Landsting presenterar.

Den svenska ekonomin går nu in i en konjunkturnedgång som förstärks av finanskrisen. Tillväxten saktar in och tar fart igen först i slutet av nästa år. Det påverkar arbetsmarknaden och därmed skatteunderlaget.

– Kommuner och landsting får nu mindre pengar än väntat att röra sig med. Det innebär att de måste hålla igen på kostnaderna och effektivisera verksamheten, säger Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting. Även om kommunerna sammantaget klarar ett plusresultat under de kommande åren, känner vissa redan nu av de dåliga tiderna. Det gäller i än högre grad landstingen, som

drabbas snabbare än kommunerna av nedgången.

De ekonomiska utsikterna gör det svårt för sektorn att klara det plusresultat som krävs för god ekonomisk hushållning. Allt fler kommuner och landsting kommer istället att brottas med underskott i ekonomin.

– Det vore klokt av regeringen att redan nu ge besked om en rejäl höjning av statsbidragen för 2010, annars riskerar vi att sektorn bidrar till en förstärkning av lågkonjunkturen, säger Anders Knape.

– Det räcker inte att statsbidragen räknas upp med inflationen. Det krävs ytterligare tillskott för att vi ska kunna behålla nödvändiga marginaler.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2008

Det är främst den indirekta effekten av finanskrisen, det vill säga lågkonjunkturen, som påverkar kommunernas och landstingens ekonomi. Börsnedgången påverkar sektorn i betydligt mindre grad, eftersom mindre än en tredjedel av investeringarna är placerade i aktier.

– Eventuella nedskrivningar

påverkar heller inte verksamheten förrän om och när förlusterna realiseras. Om börsen stabiliseras och vänder upp igen är risken för förluster generellt sett mycket små, säger Anders Knape.

Källa: Sveriges Kommuner och Landsting

35

ekonomi

Globaliseringsrådet i ny rapport:

Stärk Sverigebilden utomlands Omvärldens uppfattning av vårt land är ett viktigt konkurrensmedel och bilden av Sverige och vår representation utomlands blir därför allt viktigare. Trots det är Sverigebilden svag eller obefintlig i stora delar av Asien – den region som sannolikt kommer att dominera världsekonomin om 20 år.

De senaste decennierna har den internationella konkurrensen blivit hårdare – om talang, näringslivseta-

bleringar och om att sätta den internationella dagordningen. Globaliseringsrådet presenterar i sin fjärde

rapport ett antal slutsatser kring hur Sverigebilden bör stärkas och hur utrikesrepresentationen bör reformeras för att anpassas till en globaliserad värld.

Globaliseringsrådet föreslår bland annat följande: • Koncentrera det Sverigefrämjande arbetet geografiskt • Förstärk samarbetet med svenska företag för att nå ut med kunskap om Sverige • Gör invandrade svenskar till Sverigeambassadörer i sina forna hemländer

• Skapa ett svenskt Fulbrightprogram för att bygga långsiktiga internationella relationer • Stärk Sveriges utlandsrepresentation • Reformera UD:s arbetssätt • Fördjupa och effektivisera samordningen av Sveriges offentliga arbete utomlands • Utvärdera Sveriges arbete i EU • Använd biståndet för Sverigebilden • Gör Sverige till en utbildningsoch sjukvårdstjänsteexportör – För Sverige är det av vitalt intresse att vara välkänt som land. I en hårdnande konkurrens försöker många länder stärka sina varumärken.

Sverige är mer välkänt än vår storlek motiverar men vi måste bli starkare.

Svenska produkter – nu senast inom miljöområdet – är beroende av att det är känt vad Sverige står för. Våra möjligheter att attrahera nyckelarbetskraft står och faller med Sveriges allmänna rykte. Att Sverige är så okänt i bland annat Indien och Kina är bekymmersamt och vi borde satsa stort för att förändra situationen, säger Olle Wästberg, ledamot i Globaliseringsrådet.

Regeringens Globaliseringsråd har till uppgift att fördjupa kunskaperna, ta fram ekonomisk-politiska strategier och bredda det offentliga samtalet om vad som krävs för att Sverige ska hävda sig väl i en värld präglad av fortsatt snabb globalisering. •

Regional tillväxt kräver driftighet och påhittighet De flesta svenska regioner är antingen bra på innovationer eller entreprenörskap.

Att entreprenörer och innovatörer inte samverkar är ett stort hinder för tillväxt.

Politiska insatser kan bli mer effektiva om hänsyn tas till varje regions unika förutsättningar, visar en ny studie som genomförts på uppdrag av Nutek.

36

Regioner som Luleå, Karlstad och Skövde ligger bra till när det gäller innovationer, men de har ett lågt entreprenörskap, enligt undersökningen. Andra regioner inom Norrlands inland har ett högt entreprenörskap men få innovationer. Det finns även en grupp regioner där både entreprenörskap och innovationer är lågt, till exempel Vimmerby, Vetlanda och Värnamo. Endast storstadsregioner är framgångsrika på båda områdena.

I rapporten dras slutsatsen att politiska insatser i högre grad behöver ta hänsyn till varje regions särskilda användning av innovationer och entreprenörskap. Genom att utforma en politik som tar till vara varje regions unika förutsättningar kan innovatörers och entreprenörers arbete stärka varandra.

– Många nya företag byggs upp av

entreprenörer som även har utvecklat någon form av innovationer. En stor del av de befintliga företagen har också en liknande bakgrund. Därför är det viktigt att näringspolitiken betraktar frågor om näringslivets

regionala utveckling som ett nära samspel mellan entreprenörskap och innovationer, säger tf generaldirektör Ingela Blixt.

Källa Nutek

Offentliga Affärer 6 2008 | www.offentligaaffarer.se

ekonomi

Kina går om USA som störst i världsekonomin Kina går förbi USA och blir världens största mottagare av företagsinvesteringar. Landet förväntas samtidigt bli den mest inflytelserika nationen inom IT, telekom och industriprodukter. Detta visar KPMGs nya undersökning om globala kapitalflöden. Studien pekar på en tydlig förflyttning av investeringsflödena från USA, Japan, Singapore och Förenade Arabemiraten till framför allt de s.k. BRIC-länderna. Samtidigt förväntas Europa få en ökad attraktionskraft för investerare inom framför allt finansiella tjänster.

I KPMGs undersökning Corporate Capital Flow Survey har investeringsstrateger från över 300 multinationella företag från 15 länder tillfrågats om sina planerade investeringar för de kommande tolv månaderna samt för den kommande femårsperioden.

Resultaten pekar på ett trendbrott i de globala investeringsflödena.

– Vi kan se tydliga indikationer på att Kina tar över ledarrollen inom ett flertal branscher och att USA tappar

mark som den självklara ekonomiska världsmakten. Inom IT och industriprodukter har vi under lång tid uppmärksammat Kinas avancemang, och vi kan med all sannolikhet vänta oss en fortsatt stark tillväxt även inom ett flertal andra branscher, säger Helena Robertsson, Affärsområdeschef KPMG Skatt .

Tidigare har USA, Singapore, Förenade Arabemiraten och Japan legat i topp över mottagare av inves-

teringar, men enligt KPMGs undersökning spås nu BRIC-länderna ta över ledarpositionerna. Trenden blir än tydligare på fem års sikt då hela 24 procent av företagen säger sig avse att investera i Kina. Motsvarande siffra för USA är 23 procent, vilket är en minskning med 4 procentenheter. Även övriga BRIC-länder förväntas kraftigt stärka sin attraktionskraft hos investerarna. 19 procent av företagen planerar inom fem år ha investerat i Ryssland, 14 procent i Brasilien och 18 procent i Indien, vilket är landet med den snabbaste ökningstakten, en ökning med 125 procent.

Majoriteten av de tillfrågade företagen anser att en bredare fördelning av investeringsmottagare är att vänta de närmsta fem åren. Vid sidan om USA och BRIC-ländernas framfart

ses även Storbritannien, Italien, Spanien och Tyskland som starka mottagare av utländska investeringar.

– USA har länge haft positionen som största mottagare av investeringar, men successivt har de globala investeringsflödena riktats mer mot tillväxtmarknaderna och framförallt Kina. Man bör dock tillägga att USA fortfarande förväntas ta emot en betydande del av de internationella investeringarna, men utvecklingen innebär att vi kommer att se en mer jämn ekonomisk balans mellan Nordamerika, Europa och Asien, avslutar Henrik Markkula, Affärsområdeschef KPMG Corporate Finance. • Källa KPMG

Matbutiken i brevlådan.

Och försäkringsbolaget i datorn.

Som företagare kan du skicka saldon, fakturor och andra meddelanden precis som din kund vill ha dem. Vissa gillar brevlådan bäst. Andra föredrar datorn. Och för några funkar mobilen toppen. Allt det här skapar större valfrihet. Och ger dig större kundnöjdhet. Vill du veta mer om våra eBrevlösningar är du välkommen att besöka oss på www.posten.se.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2008

En del av din dag.

37

kommunalteknik

Länsstyrelsernas GIS-tjänster – LstGIS Länsstyrelserna har tjänster både för allmänheten och för professionella användare. Tjänsten Sveriges länskartor visar bland annat skyddad natur i Sveriges län, kommun- och tätortsbeskrivningar, sevärdheter, symboler för nationalparker, naturreservat och djur- och växtskyddsområden samt Lantmäteriets terrängkarta.

verket äger copyright på de bakgrundskartor som används i denna karttjänst. Dessa kartor nyttjas enligt avtal mellan länsstyrelserna och respektive rättighetsinnehavare.

Många län har även egna regionala karttjänster.

GIS-tjänster för professionella användare Länsstyrelserna har också en tjänst för distribution av geografisk information där myndigheter, kommuner, skolor med flera kan hämta geografisk information som länsstyrelserna producerat.

Det finns också ett antal samverkanstjänster för professionella användare.

Kikaren Krisinformation i Kartan Kikaren_skyddad är en lösenordsskyddad, administrativ tillämpning för samverkande myndigheter vid uppkomna krislägen där Länsstyrelsen har en samordnande roll.

Redaktörer i Kikaren_skyddad kan registrera aktuella avbrott, händelser, tillfälliga restriktioner och varningar/ informationer (kartnoteringar) som punkter, linjer eller ytor och tillhörande attribut.

Kartläggning av byggnadsinventeringar Sveriges länskartor är en gemensam rikstäckande karttjänst för Sveriges länsstyrelser. Den innehåller kartor med allmän information om alla län, kommuner och tätorter. Respektive länsstyrelse har möjlighet att påföra beskrivningar till dessa objekt.

Vidare visas information från länsstyrelsernas ansvarsområden som belyser riksintressen, skyddad natur och miljöstörande verksamheter. I Sveriges Länskartor finns också ett urval av sevärdheter i länen.

Sveriges Länskartor är den första gemensamma karttjänsten från länsstyrelserna. Den kommer i framtiden att följas av fler liknande tjänster med specialinriktning mot skilda verksamhetsområden inom länsstyrelserna. Länsstyrelserna har också en tjänst för distribution av geografisk information där myndigheter, kommuner, skolor med flera kan få hämta sådan geografisk information som länsstyrelserna producerat.

Lantmäteriet respektive Sjöfarts-

Sedan 1970-talet har omfattande byggnadsinventeringar genomförts.

Materialet varierar dock kraftigt i kvalitet och utförande. Någon samlad bild över materialets karaktär och omfattning finns inte. Boverket har därför i samarbete med Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna initierat ett projekt för kartläggning av befintliga byggnadsinventeringar.

Kartläggningen ska ge en bild av vilka kunskapsluckor som finns och bilda underlag för framtida prioriteringar. Förhoppningsvis ska det

också innebära en aktivering av äldre inventeringsmaterial och ge underlag för en analys på nationell nivå av statusen för kulturmiljön.

Karttjänstens tema ”Byggnadsinventeringar” visar de områden för vilka inventeringar har genomförts.

Samma information återfinns i även i temat ”Registrering av byggnadsinventeringar” men detta ska av prestandaskäl endast användas för just registreringsarbetet. Nyregistrerade och ändrade inventeringar kopieras varje natt till temat ”Byggnadsinventeringar”.

Samhällsservice i södra Sverige Service från samhället är något som alla medborgare behöver och nyttjar på ett eller annat sätt. En fungerande service är en förutsättning för en levande landsbygd, för inflyttning till en bygd och för tillväxt och attraktivt boende utanför de större orterna.

I tätbebyggt och tätbefolkade områden är tillgången till service ofta god, däremot på landsbygd och i glesbygd är tillgången mer begränsad och avstånden ofta längre.

När omvärlden förändras ställs krav på nya servicelösningar och utökat samarbete.

Ett regionalt samarbetsprojekt Servicedata Syd är ett regionalt samarbetsprojekt mellan länsstyrelserna i Jönköping, Kronoberg, Blekinge och Kalmar län. Projektet startades för att skapa ett gemensamt verktyg, en servicedatabas, för arbetet med servicefrågor.

Tillgång till ett bra fungerande serviceutbud är avgörande för människors vardag och spelar stor roll för välfärd och tillväxt i en kommun eller region.

Arne Öster

Våra produkter finner du hos välsorterade järn och bygghandlare

38

Offentliga Affärer 6 2008 | www.offentligaaffarer.se

kommunalteknik

Den kommunala avfallshanteringen Avfallshanteringen har genomgått stora förändringar under de senaste åren. I dag är vi mer medvetna om de miljöproblem som avfall orsakar och det resursslöseri som detta bidrar till.

Det är viktigt att källsortera avfallet för att kunna återvinna material och energi på rätt sätt samt för att få bort miljöfarliga ämnen från kretsloppet.

Avfallshanteringen är ett led på vägen mot ett hållbart samhälle där man har ett helhetsperspektiv och som använder naturresurserna energi, vatten och råvaror så effektivt som möjligt.

Organiskt avfall och restavfall samlas in från fastigheterna Organiskt avfall kan man hemkompostera, samla i brun påse eller mala ner i avfallskvarnen. Meningen med insamlingen är att återförena näringsämnena i det organiska avfallet in i kretsloppet.

När du lägger restavfallet i det gröna kärlet ska det vara väl emballerat. Du kan fortfarande använda dig av plastkassen som emballage.

Farligt avfall

Farligt avfall lämnas till återvinningscentralerna.

Till farligt avfall räknas bland annat: • Elavfall det vill säga datorer, småapparater, klockor, batteridrivna leksaker • Kyl- och frysskåp, spisar • Lysrör, glödlampor och energilampor • Små batterier • Bilbatterier • Tryckimpregnerat trä • Asbest • Rester av färger och lösningsmedel • Spillolja • Bekämpningsmedel • Bensin, klorin med mera • Thinner , lacknafta med mera • Alla sprayflaskor som drivs med gas

Grovavfall

Grovavfall lämnas till återvinningscentralen där den sorteras i skrot, trä, brännbart, trädgårdsavfall, well, mjukplast och frigolit samt grovavfall till deponi.

Brännbart kan vara sånt som är svårt att återvinna som textilier, madrasser, heltäckningsmattor, plasttak, plastmöbler, pulkor, tapeter, soffkuddar med mera.

Grovavfall till deponi är sånt som varken går att återvinna eller bränna utan får läggas på tipp. Exempel är

gips, mineralull, möbler med metallresår, avloppsrör, större porslinsföremål, fönster, spegelglas, bilrutor med mera.

Trädgårdavfall

Trädgårdsavfall kan lämnas på återvinningscentralerna. Den komposteras och blir till ny jord. Tänk på att trädgårdsavfall är lätt att kompostera själv i den egna trädgården.

Arne Öster

SWEPOS® Nätverks-RTK-tjänst erbjuder navigeringsstöd och positionering i realtid med centimeternoggrannhet RTK-korrektioner sänds idag via GSM och GPRS och används för t.ex. detaljmätning, utsättning, datainsamling för GIS, förrättningsmätning och maskinguidning.

Om det räcker att du får positionen i efterhand kan du skicka in dina observationsdata till SWEPOS beräkningstjänst.

Mer information finns på www.swepos.com.

Tel: 026-63 37 53 • Fax: 026-65 42 75 swepos@lm.se • www.swepos.com

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2008

39

Fråga Datasäkerhetsexperten Inför introduktionen av utökad E-handel inom stat, kommun och landsting har Offentliga Affärer bett Roberth Lundin, säkerhetsexpert på Steria, att hjälpa oss och våra läsare med att reda ut begreppen.

I några nummer framåt kommer vi att låta Roberth Lundin redovisa intressanta uppdrag som han arbetat med. Vi kommer också att låta honom besvara frågor från våra läsare. Frågor och svar som kan vara intressanta för vår läsekrets kommer att fortlöpande publiceras under denna rubrik, Fråga Datasäkerhetsexperten.

Roberth Lundin | Säkerhetsexpert på Steria har arbetat med smarta kort sedan 1989 och utgivningssystem för elektroniska identiteter sedan 1996.

Medlem i standardgruppen för identitetskort (SIS TK448) i Sverige samt europeisk standardisering av europeiskt identitetskort (CEN TC224 WG15).

Roberth har en mångårig erfarenhet och kunskap i frågor som berör moderna elektroniska identiter.

Du kan mejla dina frågor eller synpunkter direkt på: Roberth.Lundin@steria.se

Vad är skillnaden mellan en e-tjänstelegitimation och en personlig e-legitimation?

Skillnaden mellan en e-tjänstelegitimation och en personlig e-legitimation är att innehavaren identifieras med hjälp av ett organisationsnummer i kombination med ett anställningsnummer. Man kan se e-tjänstelegitimationen som ett alternativ till den personliga e-legitimationen för organisationer som inte kan eller vill använda sig av personnummer för identifiering i tjänsten.

Exempelvis använder distriktsveterinärerna e-tjänstelegitimationer för att säkert kunna logga in på Jordbruksverkets portal. Via portalen får distriktsveterinärerna tillgång till ett antal av Jordbruksverkets tjänster bland annat en funktion för att skriva ut e-recept för djur.

I framtiden så kan förhoppningsvis distriktsveterinärerna också använda sina e-tjänstelegitimationer för access till e-tjänster hos andra myndigheter eller företag utöver Jordbruksverket.

Varför är det säkrare med smarta kort?

Det finns många fördelar med att lagra en e-legitimation eller e-tjänstelegitimation på ett kort i stället för i en fil på hårddisken. Om legitimationen är lagrad i en fil så kan någon illvillig kopiera filen och testa ett mycket stort antal lösenord helt utan användarens kännedom.

En legitimation som i stället är lagrad på ett kort kan inte kopieras och skulle kortet komma på avvägar så märker användaren det snabbt. Dessutom blockeras kortet om fel lösenord anges mer än 3 gånger.

Distriktsveterinärerna först med e-recept för djur Offentliga Affärer låter här Roberth Lundin berätta om ett case ur verkliga livet.

Sedan mars i år har det blivit både säkrare och lättare för landets distriktsveterinärer att sköta sina uppdrag. Sterias lösning för Jordbruksverket gör det möjligt för myndigheten att på ett enkelt sätt själv ge ut e-tjänstelegitimationer.

Distriktsveterinärerna är de som ute på fältet arbetar med sällskapsdjur, hästar och lantbrukarnas djur.

Sedan i våras använder de sig av en så kallad e-tjänstelegitimation. Tjänsten har utformats av Steria och innebär en rad fördelar – för såväl djurägare och veterinärer, som för Apoteket AB. Veterinärerna kan nu på ett smidigt sätt skriva ut recept elektroniskt, vilket ger en ökad kvalitet och säkerhet i hela läkemedelskedjan.

E-recept underlättar även veterinärens journalföring eftersom receptuppgifterna registreras automatiskt i djurets journal. Dessutom slipper kunden hålla reda på pappersrecept.

Fördelarna är flera

Jordbruksverket är bara ett av flera företag eller myndigheter som Steria har hjälpt med liknande lösningar för e-tjänstelegitimationer, Folksam är ett annat exempel.

Vår tjänst gör det möjligt för företag och organisationer att själva på ett enkelt sätt ge ut e-tjänstelegitimationer. Fördelarna är flera och täcker in mer än bara e-recept för distriktsveterinärer. Legitimationen kan även användas för att säkert kunna identifiera sig i företagets egna nätverk och ger stöd för ”single signon” – så att personalen ska kunna arbeta säkert hemifrån, säger Staffan Bergholm, affärsutvecklare på Steria.

Peter Jacobsson, som är IT-samordnare tillika distriktsveterinär på Jordbruksverket är nöjd med resultatet.

– När det blev aktuellt med att hitta en lösning för säker hantering av e-recept tittade vi givetvis runt en del för att se vad som erbjöds. Det var allt ifrån sms till olika dosor för inloggning, men vi kände direkt

Jordbruksverkets säkerhetslösning med smarta kort. att smarta kort skulle passa vår verksamhet bäst. Apoteket ställer höga krav på säkerheten när det gäller hanteringen av e-recept, och med runt 300 distriktsveterinärer utspridda över hela landet behövdes en lösning som dessutom var smidig att implementera.

– Personliga id-handlingar var aldrig aktuella. E-tjänstelegitimationer fungerar bättre, dels av integritetsskäl men även av praktiska.

Vi har ibland utländska veterinärer arbetandes i organisationen som snabbt behöver få tillgång till systemet – det kan de få nu, fortsätter Henrik Vågberg, konsult från Sogeti och ansvarig för projektet på Jordbruksverket.

Nya lösningar kräver nya rutiner Att just Steria fick uppdraget föll sig naturligt.

– Steria kunde erbjuda en färdig lösning och de ligger långt framme inom området. Det är en massa saker som ska fungera och detta gäller inte bara hanteringen av e-recept.

Hur skriver man ut korten, och hur kopplar man dem till användarna och så vidare. Steria hade den nödvändiga erfarenheten, säger Henrik Vågberg.

– Övergången har gått relativt friktionsfritt. Nya lösningar kräver givetvis nya rutiner, och det tar ett tag innan det ”sätter” sig. Vi har sedan i maj skrivit ut över 10 000 e-recept och ser flera möjligheter med det nya systemet. Nu siktar vi på att väva in ekonomisystem, tidrapporter och annan administration, tillägger Peter Jacobsson. •

Offentliga Affärer 6 2008 | www.offentligaaffarer.se

IT

Sun satsar på volymprodukter inom servrar och lagring Sun Microsystems har i dagarna tecknat ett distributionsavtal med Ingram Micro, världens största distributör av IT-produkter.

resultat i utvärderingen, säger han.

Ökat intresse för öppen källkod Sun Microsystems är världens största bidragsgivare till den så kallade open source community. Användningen av lösningar med öppen källkod ökar inte minst inom offentlig sektor.

I januari 2008 förvärvade Sun Microsystems det svenska databasföretaget MySQL, som är något av kronjuvelen inom öppen källkod.

Förvärvet anses stärka den öppna databasen eftersom konservativa beslutsfattare har lättare att acceptera Sun.

Kan byta kärnan

MySQL är en modulärt uppbyggd databas, vilket gör det möjligt att byta den mest centrala delen, som brukar kallas databasmotor.

En av de mest populära databasmotorerna till MySQL är InnoDB som utvecklas av finska Innobase, numera en del av Oracle.

Stefan Alariksson

Eftersom Oracle är en konkurrent till MySQL finns det farhågor om den framtida utvecklingen av InnoDB. Därför utvecklar MySQL en egen databasmotor för transaktionshantering.

Arne Öster

GS724T ProSafe Managerbar Gigabit Switch Övervakningsbar switch med 2 SFP-portar Enligt avtalet, som avser den svenska marknaden, ska Ingram Micro distribuera Suns hela volymsortiment av lagringsprodukter samt mindre och medelstora servrar med x86-processorer.

– Volymprodukter inom servrar och lagring är ett snabbväxande produktområde för Sun. Avtalet med Ingram Micro kommer att hjälpa oss att öka vår svenska marknadsandel i detta segment, säger Stefan Alariksson, VD för Sun Microsystems AB. Vi har lagt stor möda på att finna en partner som inte bara har kompetens inom volymdistribution och ett betydande nätverk med återförsäljare, utan som även delar våra värderingar när det gäller att förse kunderna med förstklassig service och support.

– Sun Microsystems har tidigare arbetat med en distributör i Sverige och har då varit inriktad på så kallade Enterprise-produkter. Det är mycket komplexa lösningar med många kundanpassade processer, installationer och tjänster. Den snabba tillväxten när det gäller volymdistribution av enklare typer av serverprodukter kräver en ändrad affärmodell, menar Stefan Alariksson.

Det handlar om servrar som också är väl lämpade för virtualisering. De flesta företag använder i dag någon form av virtualiseringslösning. Antingen i skarp drift av hela eller delar av serverparken eller under test- och utvecklingsfaser i olika projekt.

Virtualisering sparar mycket tid och pengar Behovet av el, kyla, fysiskt utrymme och garantier minskar. Det går snabbare att skapa och installera nya servrar, det blir smidigare att övervaka dem och en eventuell katastrofhantering underlättas. Listan över fördelar kan göras nästan hur lång som helst.

Virtualisering kan ses som en del av begreppet Grön IT. Intresset för Grön IT och hur IT-tillämpningar kan minska belastningen på miljön bara växer.

Miljöanpassad IT uppmärksammas ändå inte tillräckligt mycket, anser Stefan Alariksson.

– När Sun Microsystems blev en av leverantörerna på Vervas ramavtal Servrar, lagring och produktnära tjänster 2007 var just miljöaspekterna ett område där vi hade bäst

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2008

En kompakt och kraftfull 24-portars gigabitswitch, som har stöd för enkel övervakning och management där Du till exempel kan konfigurera portarna, VLAN och prioritering. Önskas fiberkommunikation? Utöver de 24 portarna på framsidan sitter det 2 st SPF-uttag för fibermoduler. Dessa beställs separat.

• 24 st 10/100/100 Mbps-portar + 2 SFP-portar • Autonegotiating • Uplink, MDI/MDIX funktion • Rackmonteringsbar (19”) • Inbyggd fläkt • VLAN Stöd • SNMP • Port trunking • Livstidsgaranti

1756:-

5010068754 | NETGEAR GS724T PROSAFE GIGABIT SMART SWITCH 24-P | 1756:Angivna priser är riktpriser. Slutligt pris styrs av det avtal ni tillhör. Moms och frakt tillkommer. Reservation för prisändringar och slutförsäljning.

08-553 44 020 order@dustin.se

www.dustin.se

41

IT

Beträffande eID2008:

Ledande aktörer inom eID 2008 För att kunna kontrollera e-legitimationen hos eID-leverantören, krävs en tjänst. Sirius IT AB och Logica Sverige AB har tjänsten. De är också återförsäljare till samtliga ramavtalsleverantörer.

– Vårt fokus ligger på att leverera effektiva lösningar till organisationer inom offentlig sektor, säger Lars-Ove Lindvall på Sirius IT AB. Vervas ramavtal inom IT-området gör att myndigheter och huvuddelen av Sveriges kommuner och landsting kan köpa produkter och tjänster utan att göra en egen upphandling.

I stället görs en beställning, ett så kallat avrop, mot det ramavtal som innehåller det man vill köpa.

Ramavtalsleverantörerna

Ramavtalsleverantörer för eID 2008 är Svenska Handelsbanken AB, Nordea AB, Swedbank AB och TeliaSonera AB.

För att kunna kontrollera e-legitimationen hos eID-leverantören, krävs en så kallad köparprogramvara som kan driftas i egen regi eller köpas som en tjänst. Ramavtalsleverantörerna för Infratjänst 2003, Sirius IT AB och Logica AB har tjänsten.

Genom avrop från infratjänstens ramavtal får man tillgång till förmedlingstjänsten.

Sirius IT AB

– Sirius IT AB är den ledande aktören inom e-legitimationslös-

FÖRSVARSHÖGSKOLAN Institutionen för Ledarskap och Management INFORMATION OM UGL 2008 Försvarshögskolans kurs “Utveckling av Grupp och Ledare” UGL, finns nu i en ny version, UGL 2008. Kursen är en grundläggande ledarskapsutbildning som fokuserar på gruppens dynamik och ledarskapets anpassning till denna. UGL är upphovsrättsligt skyddad och varumärkesregistrerad.

Försvarshögskolan ansvarar för UGL, utveckling och kvalitetssäkring samt utbildar och certifierar handledare för UGL. Under år 2008 kommer befintliga UGL-handledare att vidareutbildas och omcertifieras till UGL 2008.

UGL-kursen skall ledas av dessa särskilt utbildade och behöriga handledare. Den skall genomföras med de riktlinjer, fastställda mål och bestämmelser som finns för kursen. Försvarshögskolan uppmanar därför köpare och brukare av UGL att kontrollera båda handledares behörighet i Försvarshögskolans handledarregister eller kontakta Försvarshögskolan för vidare information.

Frågor om handledares behörighet, etik och metodik kring kursgenomförande m.m. kan ställas till Försvarshögskolan, Institutionen för Ledarskap och Management i Karlstad, tfn 054-10 40 32.

Se även information om UGL-2008, Fördjupad UGL, handledarutbildning UGL och handledarinformation på www.fhs.se

42

Offentliga Affärer 6 2008 | www.offentligaaffarer.se