Offentliga Affärer nr-1 2009

Miljö och etik i offentlig upphandling

36 miljoner till ett nationellt upphandlingsstöd

Profilen

Nr 1 2009 | Sjuttonde årgången

Upphandling under utredning

Mats Odell

Pris 79 kr

UPPHANDLING EKONOMI juridik utbildning vård ledarskap miljö konferens

Klimatsmart upphandling

Magnus Arnek, Statskontoret om den statliga inköpssamordningen

Upphandlingsdagarna Extra 15 sidor intressanta reportage IT-upphandlingen till Regeringsrätten

Christian Orsing Sveriges yngste ordförande i en kommunstyrelse

Avtalsnytt | Hygien- och städprodukter

Tack för i år!

Välkommen tillbaka den 3-4 februari 2010

Årets upplaga av Upphandlingsdagarna är nu sedan en tid till ända. Årets dagar besöktes av inte mindre än 460 kunskapstörstande deltagare. ( Ca 500 om vi räknar in de fyrtio föreläsarna) Vidare fanns 33 utställare på plats och erbjöd alltifrån myndighetsinformation till upphandlingssystem och friskvård.

Vi vill passa på att tacka alla er som på olika vis deltagit och återigen gjort Upphandlingsdagarna till den självklara årliga mötesplats för alla som berörs av den offentliga upphandlingen som den är idag, och därmed bidragit till en ännu starkare och bättre rustad Svensk offentlig upphandling.

Åter igen, ett stort tack från oss!

”För att kunskap är källan till goda affärer”

”För att kunskap är källan till goda affärer”

EHRENSTRÅHLE BBDO

Hej! Vi är byggbolaget som valt den smala vägen.

Det finns många byggbolag som gör allt. Vi har valt att fokusera på att bygga och sköta om Sveriges vägar och infrastruktur. Tidigare hette vi Vägverket Produktion. Välkommen att följa med oss på resan som kund, leverantör, medarbetare eller resenär. Du kliver enklast ombord på svevia.se

Alltid på väg

Innehåll

Rapport från Upphandlingsdagarna

Offentliga Affärer nr 1 2009

13 Christian Orsing – Kommunstyrelsens ordförande i Helsingborg Yngste ordförande i Sverige Tillförordnad ordförande när ordinarie ordförande är hemma pappaledig.

14 Rapport från Upphandlingsdagarna Över 450 deltagare hade samlats i Stockholm för att ta del av föredrag och seminarier om offentlig upphandling.

18 Miljö och etik i offentlig upphandling Charlotta Frenander, Konkurrensverket, tidigare Miljöstyrningsrådet om vad som är tillåtet och tillrådligt. Vad kan man göra, vad får man göra?

20 Upphandling under utredning

14

Under Upphandlingsdagarna diskuterades bland annat den statliga inköpssamordningen som är under utredning av Statskontoret.

24 Handslaget 2008 Magnus Nordkvist från Lindesberg tilldelades det nyinstiftade priset ”Handslaget 2008” som utdelades till årets upphandlare.

29 IT-upphandlingen överklagar dom till Regeringsrätten 18

24

Kammarkollegiet anser att frågan har stor principiell betydelse och vill få en prejudicerande dom från högsta instans.

38 Bilen som kan rädda Volvo Volvo S60 Concept premiärvisades på Detroit Motor Show i januari. Den ger en tydlig indikation på hur nya Volvo S60 kommer att se ut.

48 Juridik Advokaten Helena Rosén Andersson. Har den leverantör som tilldelats ett upphandlingskontrakt ett effektivt skydd för sina rättigheter 48

13

59 Avtalsnytt – Hygien- och städprodukter

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2009

5

6

Offentliga Aff채rer 1 2009 | www.offentligaaffarer.se

Ledare

Offentliga upphandlingar viktiga för samhällsekonomin Offentliga Affärer utges av

Offentlig upphandling är ett viktigt instrument för att garantera att samhället hushållar med våra gemensamma resurser. Upphandlingar är också, rätt använda, ett verktyg för att stimulera innovationer och effektiviseringar. Ökad kvalitet kan främjas utan att kostnaderna automatiskt stiger.

Rekordmånga deltagare VD och Ansvarig utgivare Urban Nilsson urban@hexanova.se Ekonomi Monika Beiring monika.beiring@hexanova.se Redaktionsledning Klas Bergqvist klas.bergqvist@hexanova.se Journalister Arne Öster Klas Bergqvist Kent Mossheden Tina Lundberg Krönikör Tina Lundberg Annonser/Traffic Henrik Tonström annonser@hexanova.se Layout Henrik Tonström henrik.tonstrom@hexanova.se Prepress och tryck Elanders Sverige AB www.elanders.se Projektledning Göteborg Martin Nyman martin.nyman@hexanova.se Projektledning Stockholm Mikael Cornelius mikael.cornelius@hexanova.se Anita Sanderholm anita.sanderholm@hexanova.se Kent Mossheden kent.mossheden@hexanova.se Göran Welander goran.welander@hexanova.se Adress/Namnändringar adressandring.oa@hexanova.se Adress Göteborg (HK): Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2, 414 58 Göteborg Tel 031-719 05 00 Fax 031-719 05 29

För fjärde året i följd anordnades Upphandlingsdagarna i Stockholm. Över 450 deltagare hade samlats för att under två dagar ta del av föredrag och seminarier om offentlig upphandling. Talare och seminarieledare var Sveriges främsta företrädare för alla frågor som gäller offentlig upphandling. Dessutom utsågs årets upphandlare som erhöll det nyinstiftade priset ”Handslaget 2008”.

Mats Odells inledningstal genomsyrades av förändring Inledningsanförandet på Upphandlingsdagarna hölls av kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell som betonade att nu handlar det om förändring.

Enligt Mats Odell satsar regeringen på förbättringar och effektiviseringar av den offentliga upphandlingen. Han passade på att berätta om förenklingen av inköpsprocesserna via ett ökat elekroniskt förfarande, om införandet av upphandlingsstöd, om nya rättsmedel i lagstiftningarna och, slutligen, förenklingen av lagstiftningen för upphandling under tröskelvärderna.

Regeringens mål är att upphandlingen ska vara effektiv och rättssäker och ha till syfte att tillvarata konkurrensen på marknaden så att skattemedlen används på bästa sätt till nytta för medborgarna, den offentliga sektorn och näringslivet.

Intressant debatt med juridiska förtecken En av Upphandlingsdagarnas mest intressanta debatter ägde rum mellan de juridiskt sakkunniga debattörerna Anders Svensson, Konkurrensverket, Pär Cronhult, Konkurrenskommissionen, Ulf Palm, SKL samt Jerker Alm från Vinges Advokatbyrå.

Delade meningar om skatteutjämningssystemet I den här utgåvan av Offentliga Affärer diskuteras bland annat det så kallade skatteutjämningssystemet mellan Sveriges kommuner. Medan Stockholms Handelskammare i sin analys påpekar att skatteutjämningssystemet missgynnar Stockholms län, finns det andra som ser saken på annat sätt.

Bland mycket annat berättar vi också om Volvos nya konceptbil som kan vara en del av lösningen på fordonstillverkarens problem. Volvo S60 Concept premiärvisades på Detroit Motor Show i början av januari 2009. Den ger en tydlig indikation på hur nya Volvo S60 kommer att se ut när den introduceras under 2010.

Urban Nilsson Ansvarig utgivare

Att kvaliteten automatiskt måste stå tillbaka till förmån för lägsta pris är en felaktig bild av verkligheten

Det menade Konkurrensverkets tf generaldirektör Jan-Erik Ljusberg i sitt tal under Upphandlingsdagarna. Upphandlingar leder till lägre priser och högre kvalitet på de varor och tjänster som det allmänna köper, något som i högsta grad är till fördel för skattebetalarna, framhöll han. JanErik Ljusberg anser också att många fler små och medelstora företag ska kunna, och vilja, delta i offentliga upphandlingar.

Adress Stockholm: Hexanova Media Group AB Drakenbergsgatan 2 117 41 Stockholm Tel. 08-618 03 21, 08-618 03 17 Fax. 08-618 03 27 www.offentligaaffarer.se

ISSN 1653-3674 Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och upphandlare inom den offentliga sektorn.

Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. För en detaljerad distributionslista, kontakta vår annonsavdelning.

7

nyheter

Kristianstad Airport har en stor outnyttjad potential Att vara den lilla flygplatsen med snabb åtkomlighet och närhet till den vackra naturen gör Kristianstad Airport till möjligheternas flygplats.

Mitt i den vackra naturen och med närhet till Åhus stränder, golfbanor och rekreationsområde med oexploaterade resurser för naturälskare erbjuder flygplatsen en möjlighet att komma nära ett område med stor utbud av aktiviteter året runt.

Utvecklingen för Kristianstad Airport har varit varierande med en tid då man ökade antalet passagerare.

Charterflyg, flyg till Vilnius bland annat med Ryanair som bidragande partner, var viktiga faktorer. Efter 2001 fick man en minskning av passagerarantalet och har ännu inte kunnat komma upp i de tidigare nivåerna, enligt Timothy Ayris,VD för Kristianstad Airport sedan januari 2008.

Kristianstad Airport i dag

Bolaget ägs till 51 procent av Kristianstads kommun. Övriga intressenter är Region Skåne med (41 procent) samt Hässleholms kommun (5 procent) och Bromölla kommun (2 procent). Bolaget äger flygplatsen i Everöd och svarar för driften.

Skyways Express flyger från Kristianstad till Arlanda flygplats fyra

8

gånger dagligen med huvudsakligen pendlare till Stockholm. Antalet passagerare uppgår till 60 000 årligen i dagens läge.

Outnyttjade lokaler och flygplatsmark erbjuds till företag Det finns stora ytor inom flygplats-

området som kan utnyttjas bättre, menar man från flygplatsledningens sida. Företag som till exempel behöver utrymme för lagring av sina varor kan sätta ut containrar för vidare transporter här. Inom flygplatsområdet finns även tillgång till kontor och konferensrum med plats

till cirka 40 personer.

Det skulle stimulera flygplatsområdet att ändra karaktär från en avgångshall till ett företagscenter där man har olika faciliteter till sitt förfogande i ett naturvänligt område.

– Finns det några företag ute i landet som tycker att vår infrastruktur verkar intressant så är de välkomna att kontakta oss för en diskussion om saken, säger Timothy Ayris.

Satsar för att utöka trafiken och höja aktivitetsnivån Stor entusiasm och engagemang för att bygga upp trafiken till högre nivåer finns hos både VD och personalen på Kristianstad Airport.

De söker en ny generations flygbolag för att flyga från Kristianstad till olika destinationer som det finns en marknad för. Göteborg till exempel eller chartertrafik till både östra och norra Europa skulle kunna vara alternativ. Det viktigaste är att hitta ett specifik strategi för Kristianstad flygplats så att man kan konkurrera med de andra befintliga flygplatserna i södra Sverige med andra

Offentliga Affärer 1 2009 | www.offentligaaffarer.se

nyheter medel än bara priset.

Förbättrar den befintliga servicen Den närmaste tiden kommer man att jobba vidare på att förbättra servicen för de passagerare som flyger från Kristianstad, försöka hjälpa Skyways att ha full beläggning på sina flygningar och att försöka locka hit turister till den vackra naturen och de avkopplingsmöjligheter - till exempel fina golfbanor - som finns i närområdet.

Man kan förbättra servicen genom att utöka utbudet av varor och tjänster flygplatsen kan erbjuda och på det viset väcka resenärernas vilja och lust att flyga härifrån. En annan sak som man arbetar på är tillgängligheten och genom att under vissa perioder erbjuda gratisparkering till passagerarna.

– I år är det under juni till augusti som vi erbjuder den möjligheten.

Sedan får vi göra en utvärdering för att se om det har gett någon effekt på antalet passagerare för att ta nya beslut angående sådana aktiviteter, förklarar Timothy Ayris.

Från bilen till flyget på 5 minuter Kristianstad Airport har något som är väldigt unikt om man jämför med större flygterminaler. Här går det väldigt snabbt och smidigt att ta sig fram till väntande flygplan.

Från man parkerar tills man sitter och väntar på att flygplanet ska lyfta tar det inte mer än några minuter, vilket uppskattas i en värld där tiden är oerhört viktig.

En flygbilljett ska kosta, anser Timothy Ayris, med tanke på den omkostnadsbild man har runt omkring och inte minst miljöaspekten. Samtidigt är det viktigt att man drar hit verksamheter som är lönsamma. Flygfrakt samt en utökad logistikverksamhet skulle kunna ge Kristianstad Airport utökade resurser.

Infrastrukturen är välutvecklad i området med motorväg till Malmö och andra viktiga städer i regionen samt viktiga hamnar. Det kan det vara värt att undersöka framtida projekt för att förstärka Kristianstad Airports roll i en växande region, menar Timothy Ayris.

Ewa Björling vill se ökat deltagande från offentlig sektor Den 30 januari samlade Utrikesdepartementet och Sveriges Standardiseringsråd, SSR, högre chefer inom offentlig sektor för att lyfta fram nyttan med standardiseringen.

Bakgrunden var att öka förståelsen för möjligheterna att med hjälp av standarder öka tillväxten i ekonomin, förbättra effektiviteten i offentlig verksamhet, skapa en bättre miljö och minska energiförbrukningen.

Talarna var från olika offentliga verksamheter och kunde alla ge exempel där de har engagerat sig i standardisering och där det har bidragit stort till deras verksamhet.

Seminariet inleddes av handelsminister Ewa Björling som lyfte fram några lyckade exempel på standardisering, till exempel GSM-standarden för mobiltelefoni, miljöbränslet E85 och A4-arket.

– Svenskt näringsliv och svenska myndigheter har lyckats väl med att tillvarata våra intressen på internationell nivå. Men det finns mycket kvar att göra och det är viktigt att vi

anpassar oss till nya omständigheter och lär oss att samverka med nya aktörer, sade Ewa Björling.

Områden där det finns mycket att göra och att vinna på gränsöverskridande standarder är till exempel tjänster, it inom vården och klimatområdet, enligt Ewa Björling.

I näringslivet är standardisering en fråga för den verkställande ledningen. Enligt Göran Sjöholm, ordförande för SSR, så bör det vara så även inom offentlig förvaltning.

Göran Sjöholm menar att: ”Standardisering handlar om att fastställa minimikrav och sätt att mäta dessa på. Ett ökat engagemang i standardiseringen utvecklar långsiktigt den offentliga servicen. Vi får en ökad tillgänglighet till tjänster anpassade till allas förutsättningar. Det leder till ökad samhälssäkerhet och hållbar

utveckling.”

På seminariet medverkade, förutom från Utrikesdepartementet och SSR, representanter från Arbetsmiljöverket, Lantmäteriet, Finansdepartementet, Stockholm Läns Landsting, Södersjukhuset och Skaraborgs kommunförbund. •

Micasa bygger persiskt boende – stark efterfrågan på etniska boendeformer Efterfrågan på etniska senior- och omsorgsboenden ökar i Stockholm. Micasa Fastigheter – Stockholms stads fastighetsbolag som är specialiserat på senior- och omsorgsbostäder – bygger nu ett persiskt boende med 18 lägenheter i Tensta. De senaste åren har ett flertal etniska seniorboenden skapats.

Några av flygplatsens faciliteter • Internetkafé • Trådlöst nätverk före resenärer med bärbar dator • Brio har inrättat lekhörnor för de yngsta resenärerna i terminalen • Få din bil tvättad medan du är borta. Man erbjuder de som flyger den servicen i kombination med 24 timmars resa och då får du även gratis parkering under tiden.

Felipe Bravo

Anders Nordstrand, vd Micasa Fastigheter www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2009

Behoven av seniorbostäder ökar nu när 40-talisterna blir äldre. Enligt en färsk undersökning* från stadens utrednings- och statistikkontor är 53 procent av stockholmarna i åldersgruppen 50+ intresserade av att flytta till ett seniorboende.

Bland första generationens invandrade svenskar finns också ett stort intresse för seniorbostäder och andra omsorgsboenden med olika etniska inriktningar.

– Vi får allt fler förfrågningar om etniskt boende från olika grupper.

Många äldre med utländskt ursprung får problem med svenska språket på ålderns höst – att få tala sitt modersmål och bo nära andra från samma kultur ger en viktig trygghet, säger Anders Nordstrand, VD för Micasa Fastigheter, som ansvarar för stadens omsorgsfastigheter.

Sedan 2005 har man byggt om 276 lägenheter till seniorbostäder och de närmaste åren ska ytterligare cirka 400 seniorbostäder skapas för Stockholms åldrande befolkning.

Inom Micasa fastighetsbestånd finns redan ett finskt vård- och omsorgsboende samt ett estniskt och ett ungerskt seniorboende med sammanlagt 48 lägenheter. Nu bygger Micasa ett persiskt boende i Tensta servicehus. Vårdföretaget Kavat vård ska stå för driften och inflyttningen beräknas börja om cirka ett år.

– Det ska kännas som att komma hem, till ett persiskt hem, för dem som flyttar in. Vi kommer att anställa persisktalande personal och dessutom anpassar vi inredningen, maten och utbudet av aktiviteter utifrån den persiska kulturen. I lokalerna kommer vi också att anlägga ett bönerum, säger Catharina Tavakolinia, VD för Kavat vård. * Undersökningen baseras på telefonintervjuer med 400 slumpmässigt utvalda Stockholmare i åldersgruppen 50-90 år.

9

nyheter

Nationell webbplats för LOV

Bakslag för Stokab och nätbolag

Efter att LOV trädde i kraft vid årsskiftet har en ny webbplats lanserats innehållande de tjänster som upphandlas inom vården. På denna webbplats annonserar kommuner, landsting och andra kommunala och landstingsdrivna organ som tillämpar valfrihetssystem inom hälso- och sjukvård samt sociala tjänster.

Regeringsrätten ger Svenska Fibernät AB rätt i tvisten med tre nätbolag som ägs av Stockholms stads tre allmännyttiga bostadsbolag. Nätägarbolagen har i strid med lagen om offentlig upphandling, LOU, ensidigt anlitat Stokab AB, helägt dotterbolag till Stockholms Stadshus AB, för nyttjanderätten av bredbandsnätet till 92 000 lägenheter plus lokaler.

Regeringsrätten fastställer länsrättens dom, vilket betyder att nuvarande avtal rivs upp. Per Blomstrand, vice VD i Stockholms Stadshus, har tidigare hävdat att LOU sätts ur spel när företag inom samma koncern köper tjänster av varandra.

– Nu tvingas vi rätta oss efter Regeringsrättens dom. Sedan vi analyserat domen kommer upphandling att äga rum, säger Per Blomstrand.

LOV är avsedd att främja en mångfald av utförare och ge brukaren möjlighet att själv välja utförare inom vården. LOV är ett alternativ till lagen om offentlig upphandling (LOU) och kan tillämpas på hälsooch sjukvårdstjänster samt äldreomsorg och sociala tjänster.

Lättare att hitta efterfrågade tjänster I och med införandet av LOV fick Kammarkollegiet i uppdrag av regeringen att skapa en webbplats för annonsering av tjänster enligt den nya lagen. Målet är att den som vill leverera vissa tjänster till kommuner och landsting ska hitta de tjänster som efterfrågas via denna webbtjänst.

Information om upphandlingen ska även finnas tillgängligt hos den upphandlande myndigheten. Om en näringsidkare vill ansöka om att få teckna avtal lämnas en ansökan enligt anvisningarna som framgår i förfrågningsunderlaget. Vill man använda en bestämd tjänst vänder man sig direkt till den aktuella kommunen eller landstinget. Det är också möjligt att avgränsa utbudet av

10

För Svante Jurnell, VD på IP-Only, moderbolag till Svenska Fibernät AB, är Regeringsrättens beslut en stor framgång. Han har tidigare kritiserat nätägarbolagen och Stokab för ”gammalt monopoltänkande av värsta Sovjetmodell”.

Svante Jurnells bedömning är att Stokab sitter med olagliga avtal värda upp mot en miljard kronor. •

annonser geografiskt, eller att söka efter olika rubriker.

Öppenhet

För den som väljer att upphandla enligt LOV är det obligatoriskt att annonsera på den nationella webbplatsen som Kammarkollegiet ansvarar för.

– Det innebär att enskilda personer genom webbplatsen kan se vilka tjänster som kommun och landsting handlar upp och vilka krav som de ställer på leverantörerna, säger projektledaren Jonas Lembke på Kammarkollegiet i ett pressmeddelande. Annonserna ligger sedan kvar på webbplatsen så länge den upphandlande myndigheten efterfrågar den utannonserade tjänsten.

Webbplatsen är också öppen för allmänheten. På så vis kan den som vill, läsa vilka krav som ställs på företagen, samtidigt som företagen på ett enklare sätt kan erbjuda sina tjänster, menar Jonas Lembke.

Källa: Kammarkollegiet Adress till den nya webbplatsen: www.valfrihetswebben.se

Offentliga Affärer 1 2009 | www.offentligaaffarer.se

produktnytt Pekskärmsfunktion i ny semi-ruggad Toughbook: Panasonic lanserar ny version av Toughbook CF-52 I februari utvidgar Panasonic CF-52 Toughbook-serien med en pekskärmsmodell. Den nya modellen, som även har utrustats med förbättrad prestanda och alternativ för trådlös kommunikation, riktar sig främst till användare som söker pekskärmsfunktionalitet i kombination med hållbarhet och mobilitet.

Mitisubishis nya elbil Redan i april kommer Mitsubishis el-bil i MiEV till Sverige för visning och testkörning.

Thomas Holm, VD på Mitsubishi Motors säger: ”Vi är mycket stolta över att vi har fått möjligheten att få i MiEV till Sverige då det finns ett stort intresse och efterfrågan av el-bilar på den svenska marknaden. Bara ryktet om att vi kommer att få tillgång till en el-bil som går att köra och bruka redan nu, har resulterat i ett antal intressanta samarbetsprojekt som är på gång”. ”iMiEV” är med sina knappt 3,5 meter en mindre 4-sitsig modell. Det är en 100% elbil som drivs av lithium-

Bärbart hemma Nu har den populära inredningsduon Simon & Tomas tagit sig an ett nytt uppdrag. Edets succéprodukt îTorky on the Goî har fått en helt ny design unikt framtagen av dessa professionella inredare. îTorky on the Goî är en bärbar behållare för hushållspapper, perfekt att ha tillhands hemma, i bilen, båten, barnvagnen eller vid vinterns alla utflykter.

Normalt är klassikern Edet Torky en behållare för hushållspapper som enkelt monteras på väggen hemma

jon batterier och har en räckvidd på ca 16 mil. Bilen laddas fullt efter ca 6 timmar via vårt normala elnät, men möjligheten finns även att snabbladda den på ca 40 minuter med ett snabbladdande aggregat.

Accelerationen är 30% snabbare än hos en konventionell normalbil i körning i 40-60 km/h, eftersom det är fullt vridmoment från start. Ljudnivån är mycket låg, nästan obefintlig liksom driftskostnaden som är ca 1 kr/ mil då bilen förbrukar ca 1 kWh/mil.

Den nya modellen är utrustad med en 13,3 tum XGA-skärm med bakgrundsbelyst LED, som ger en ljusstyrka på 1000 Nit. Den nya bildskärmstekniken möjliggör exempelvis förhöjd kontrast i starkt solljus och från olika betraktelsevinklar, något som efterfrågas vid utomhusbruk.

Den nya modellen är enligt det semiruggade konceptet utvecklad för drift i tuffa miljöer. Den nya CF-52 är bland annat certifierad enligt MILSTD-810F och tål fall från upp till 76 cm utan att känslig data skadas. Den ruggade designen till trots väger CF52 endast 3,3 kg.

Batteriets placering gör att tyngdpunkten är mycket låg och bidrar till bra vägegenskaper.

Livslängden på batterierna är garanterade till 10 år eller 15.000 mil.

Fakta om i MiEV Max fart: 130 km/h Räckvidd: 160 km Effekt: 47 kW/64hk

Bilen kommer att ha försäljningspremiär i Japan under 2009 och beräknas komma till Sverige och Europa för försäljning under 2010.

i köket eller garaget. Att papperet i îTorky on the Goî nu förvaras i en väska med praktisk avrivningsförmåga gör att den är perfekt att ha till hands överallt där tillgången till tvätt- och torkmöjligheter inte är självklar.

Simon Davies och Tomas Cederlund har nu formgivit den nya îTorky on the Goî, som kommer i begränsad upplaga. Produkten är designad i ett svart snyggt mönster i bakgrundsfärgerna cerise, aqua och white. Väskan är också gjord i ett material som står emot fukt bra.

Den nya îTorky on the Goî finns i

butik, på t ex ICA Maxi och Kvantum, från vecka 5 och kostar ca 49-59 kronor.

Christian Orsing, Helsingborg. Sveriges yngste ordfÜrande i en kommunstyrelse när Peter Danielsson var pappaledig under hÜsten 2008.

profilen | Christian orsing – kommunstyrelsens ordförande

En härlig kombination – Det är rätt skede att satsa nu, men med förstånd.

Man måste kalkylera och ha olika strategier klart för sig, säger Christian Orsing (m) kommunstyrelsens ordförande i Helsingborg.

Helsingborg satsar på en ny multiarena, exploaterar en ny infrastruktur, bygger en ny stadsdel och en ringled.

Inte bara det, de har Sveriges yngste ordförande i kommunstyrelsen – Christian Orsing som anser att är det något vi skall göra nu i dessa orostider, är det att satsa. Christian Orsing brinner för frihets- och sociala frågor. Han vill något gott.

Alla skall ha rätt till sitt fria val. Det säger en del om honom.

– Vanligtvis är jag kommunalråd på deltid, men sedan ordförande Peter Danielsson (m) tog pappaledigt från den förste november har jag tagit över hans uppdrag fram till årsskiftet, säger Christian Orsing.

I samband med att Peter Danielsson tog pappaledigt, har det skrivits en hel del. Många menade på att ”det går inte i din roll”. Men visst har det gjort det med Christian Orsing vid rodret. Uppenbart är kombinationen av två män, en som hävdar sin föräldraledighet, och en som är ung och på hugget, visat sig vara en ypperlig kombination och något för andra att tänka över.

– Verksamheten flyter på, det är ingen kursomläggning. Vi arbetar nu i första hand med att bevaka finanskrisen, fortsätter Christian Orsing.

– Vi gick tidigt på pumpen i samband med de amerikanska obligationerna men vi var samtidigt snabba på att agera innan det slog till ordentligt, vilket bidrar till att vi hann gå över till större andel räntebärande produkter.

Bakåt i tid

– Jag har varit i politikens värld sedan i slutet av 90-talet. Kom in i kommunfullmäktige 1998 och sitter nu min tredje mandatperiod.

– Från att ha studerat handelsrätt, juridik och ekonomi, vid Lunds Universitet, gjorde jag en omvändning och sökte istället år 2000 in på Polishögskolan och kom in. Jag engagerades av frihetsfrågor och sociala frågor. Jag fångades av individens rätt till fria val, allt från friskola, skolpeng, segregationsfrågor och flyktingfrågor till barn som far illa.

– Här i Helsingborg är man stolt över sitt närområde och sin stad, så även jag. Jag är helt klart lokalpatriot, säger Christian Orsing och skrattar.

– Alla skall känna att vi är en del i ett sammanhang. Extra stolt att vi tänker utanför staden, samverkan och samarbetet med kranskommunerna i samarbetet Skåne nordväst.

– Samverkan är oavkortat ytterst viktigt. Vi märkte bland annat att polisen visste en sak, socialtjänsten en annan och skolan en tredje. Nu har vi inom socialtjänsten tagit fram mobila team som möter ungdomarna direkt. Vi arbetar mycket mer operativt.

– Sedan tror jag att utanförskapet för många, går igen. Är föräldrarna utanför, kommer barnen i kläm. Vi arbetar förebyggande med barnen i riskzon, allt för att barnen inte skall straffas för sina föräldrars utanförskap. Det handlar här om att våga satsa tidigt och klokt. Här kan en tidigt och klokt satsad krona spara både mänskligt lidande och skattemedel.

Motto: ”Att ställa krav är att bry sig om…”

– Jag ställer hårda krav på mig själv, men också på andra. Jag tror att människor mår bra av att bli sedda.

– Trots varierande opinionssiffror är det fortfarande långt till nästa val.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2009

– Jag tycker regeringen och finansministern gör ett mycket bra jobb i dessa oroliga tider.

– Jag tycker att det är särskilt kul att Bo Lundgren och den borgliga regeringen på 90-talet idag har fått beröm och upprättelse internationellt.

Femklövern

Christian Orsing är gruppledare för moderaterna och Peter Danielsson ledare för femklövern.

Efter valet 2006 fick Helsingborg en ny ledning. Den så kallade femklövern bestående av moderaterna, folkpartiet, kristdemokraterna, centerpartiet och spi med Peter Danielsson (m) i spetsen.

Femklövern rivstartade med ett 114-punktsprogram, med uppgifter som de skulle ha fattat beslut om eller påbörjat arbetet med inom de första 100 dagarna. I Helsingborgs Dagblads oberoende utvärdering konstaterades i april 2007 att 87 av punkterna fick godkänt, 18 ”nja” och 9 bedömdes inte vara igångsatta.

Femklövern har höga ambitioner och kraven från Er helsingborgare är med rätta höga. Vi känner oss stolta, men inte nöjda. Mycket återstår fortfarande att göra.

Under första året har femklövern bland annat: • Satsat på att göra staden renare och vackrare genom mer städning, fler papperskorgar och en omfattande attitydkampanj med parollen ”Skräpa inte ner min stad”.

• Prioriterat arbetet för bättre miljö i Helsingborg genom att i budget tillföra mer pengar för miljöarbete, infört fri parkering för miljöbilar och en miljözon, påbörjat saneringen av Ringstorps gamla soptipp

samt satsat totalt 50 Mkr på cykelvägar.

• Främjat stadens äldre genom att ha anställt ett äldreombud, infört pensionärsrabatter inom kulturen, skapat en fixartjänst som äldre kan få hjälp av samt tagit fram ett stimulanspaket för att få till stånd så kallade trygghetsboenden.

• Förstärkt skolan genom att öka fokus på kunskapsinhämtning, satsat extra resurser på tidigare läs- och skrivinsatser, infört pedagogiska luncher, anställt fler skolpsykologer, satsat på fortbildning av lärare samt tagit krafttag för att förebygga mobbning och kränkande beteenden.

• Arbetat aktivt med att öka tryggheten i staden genom bättre samarbete med polisen, mer resurser till förebyggande insatser samt ett mobilt resursteam som kan flyttas snabbt till områden där det behövs insatser.

• Arbetat aktivt med utanförskapet genom att bland annat införa bidragskontrollanter som ska säkerställa att de ekonomiska medlen när de som verkligen är i behov av dem, förstärkt resurserna till frivilligorganisationerna samt arrangerat olika former av aktiviteter för att stimulera möten mellan människor.

• Kraftfull satsning på Helsingborg som idrottsstad genom beslut om Filborna Arena som blir Sveriges näst största simanläggning samt den nya multiarenan vid Olympia.

• Utvecklat Helsingborg genom medborgardialoger, bland annat om Ångfärjestationstomten, samt infört en särskild framtidskommitté.

Tina Lundberg

13

UPPHANDLINGsdagarna 2009

Rapport från

Upphandlingsdagarna

För fjärde året i följd anordnades Upphandlingsdagarna i Stockholm. Rekordmånga deltagare, över 450, hade samlats för att under två dagar ta del av föredrag och seminarier om offentlig upphandling. Talare och seminarieledare var Sveriges främsta företrädare för alla frågor som gäller offentlig upphandling.

Invigningstalare var Mats Odell, kommun och finansmarknadsminister, som talade om offentlig upphandling och förvaltning i förändring. Den offentliga upphandlingen och förvaltningen utgör en stor och viktig del av samhällsekonomin. Blotta storleken gör att det finns en stor potential för effektiviseringar och besparingar. De förändringar som står på agendan är stora, kortfattat handlar om att förenkla inköpsprocessen genom ett ökat elektroniskt förfarande, införandet av upphandlingsstöd och en förenkling av lagstiftningen för upphandling under tröskelvärdena.

36 miljoner för att höja statusen för offentlig upphandling Att höja statusen på den offentliga upphandlingen är en viktig fråga, det krävs att de upphandlande myndigheterna och enheterna betraktar den offentliga upphandlingen som en strategisk ledningsfråga i företagen. I budgetpropositionen har regeringen föreslagit att 12 miljoner kronor under tre år avsätts till ett nationellt upphandlingsstöd. Upphandlingsstödet ska bidra till förenklingar i upphandlingsförfarandet och ge vägledning om hur upphandlingsprocessen kan genomföras på ett mer effektivt sätt.

14

farande. Vid ett antal tillfällen har KKV mötts av beslutsfattare som inte anser sig behöva följa lagar och regler. Detta indikerar att det finns stora fel i systemet och innebär att det finns ett behov av sanktioner mot dem som medvetet väljer att inte följa reglerna. Bland KKVs förslag på sanktionsmedel nämns; • att Konkurrensverket i domstol

ska få föra talan om marknadsskadeavgift vid allvarliga fall • KKV vill ha möjlighet att föra fastställetalan när tillsynsmyndigheten är oense med en organisation om att denna är skyldig att tillämpa upphandlingsreglerna eller inte.

• KKV ska kunna begära in information om statliga företag som inte omfattas av offentlighetsprincipen.

Förbättring och effektivisering

Regeringen har förbättringar och effektiviseringar av den offentliga upphandlingen på sin agenda.

Målet är att upphandlingen skall vara effektiv, rättssäker och ha till syfte att tillvarata konkurrensen så att skattepengarna används på bästa sätt och därmed komma till nytta för medborgarna, den offentliga sektorn och näringslivet. Under Sveriges ordförandeskap i EU kommer E-förvaltning att vara en stor fråga. Inder ordförandeskapet kommer det största ministermötet att vara e-förvaltningsministermötet i Malmö, där det bland annat skall antas en ny ministerdeklaration för tiden 2015-2020.

– Sverige är på väg framåt och rör sig snabbt mot täten, avslutade Mats Odell sitt invigningsanförande.

Jan-Erik Ljusberg, Konkurrensverket Jan-Erik Ljusberg, tf GD Konkurrensverket berättade hur KKV som under 1,5 år ansvarat för tillsynen av upphandlingen arbetat. Man har granskat en rad upphandlingar, och kommit fram till att i ett 50-tal tillsynsbeslut har det rört sig om olagliga direktupphandlingar som borde föregåtts av ett anbudsför-

Offentliga Affärer 1 2009 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLINGsdagarna 2009 Konkurrensverket är även tillsynsmyndighet för nya LOV och har i uppdrag att sprida information om lagen och ge generell vägledning.

Resultatet av denna informationssatsning finns på KKVs hemsida.

Förslag för förbättrad konkurrens Konkurrensverkets vision är välfärd skapad genom en väl fungerande marknad Visionen är införandet av bättre och enklare regler och att konsumenter och intressenter får ökad förståelse för konkurrensens betydelse för en marknad med varor och tjänster av god kvalitet till rimliga priser.

Konkurrensverket arbetar även med att minska antalet dokument som leverantören ska lämna in och få upp fler mål i kammarrätten för att få tydligare rättspraxis. Fler domar i högre instans leder till färre överprövningar på sikt, något alla parter är betjänta av.

Den professionelle upphandlaren Christin Johansson, Akademikerförbundet SSR pratade bland annat om kvalitet. I tider när allt fler verksamheter konkurrensutsätts borde debatten fokusera mer på kvalitet, vad är det vi vill få ut av våra skattekronor. Christin Johansson betonade att vi kan ställa krav på kvalitet i upphandlingen. Vi kan definiera vad kvalitet är och vad som krävs för att uppnå detta. Krav som kompetens, personaltäthet, mål och etiska ställningstaganden är andra viktiga områden och genom upphandlingen kan det offentliga avgöra vilka kriterier som ska vara avgörande.

Tidigare har i alltför stor utsträckning fokuserats på vad som är billigast i kronor, med detta är i förändring. Det som är billigast i krontal kan visa sig vara dyrt i längden. För att veta vad som är rätt pris måste därför flera faktorer vägas in.

Etik och upphandling

Pratade gjorde Stig Orustfjord, ordförande i Svensk Chefsförening.

– Det finns en traditionell uppfattning om att chefer inom den offentliga sektorn är ideologiskt styrda och värderingsdrivna eftersom de är politiskt styrda, medan chefer i näringslivet är vinststyrda. På senare år har det närmast varit tvärtom att döma av hur de uttalar sig i media, där offentligt anställda chefer mest talar om besparingar och näringslivschefer om sina värderingar.

Inom den offentliga sektorn använder man skattepengar. Att skapa största möjliga mervärde för skattebetalaren är därför en god etisk utgångspunkt. Man måste också ställa sig frågan vilka affärer det är ok att göra. Vem är det man gör affärer med? Som flyttfirman i Stockholm som var godkänd leverantör, trots att det bakom den tjusiga fasaden ägdes av Original Gangsters.

Sned chefsrekrytering

Stig Orustfjord pekade också på behovet av att hyvla av diskrimineringströskeln när det gäller chefsrekrytering. Över hälften av Sveriges chefer kommer att bytas ut under d e närmsta åren. Trots att andelen kvinniga ledare ökar finns många andra grupper som är dåligt representerade, till exempel funktionshindrade, med utländsk bakgrund, annan trosuppfattning och så vidare. Dagens chefer speglar inte Sveriges befolkning eller företagets/organisationens medarbetare.

Översättning till alla språk

Hållbar upphandling

Man får, det går. Peter Nohrstedt från Miljöstyrningsrådet berättade om hållbar upphandling. Hur miljöhänsyn idag är en integrerad del av den offentliga upphandlingen.

Genom rättspraxis och den nya lagstiftningen finns ett stort utrymme att ta miljöhänsyn inom ramen för upphandlingsdirektiv som finns och LOU. Det finns även politiska mål och prioriteringar i såväl Sverige som EU. Sverige räknas in som ett av EUs ”Green 7” med avseende på att dessa sju stater tar mest aktivt miljöhänsyn vid upphandlingar. Enligt Naturvårdsverkets enkätundersökning (2007) ställs miljökrav i 57 % av alla upphandlingar, vilket räknas som en ganska hög andel. Förbättringspotentialen finns i att ställa mer specifika och effektiva miljökrav och använda livscykelkostnadskalkyler och totalkostnadskalkyler i samband med offentlig upphandling. Peter berättade också att Fredrik Reinfeldt inför det svenska ordförandeskapet i EU sagt miljö- och hållbarhetsfrågor kommer att vara en av Sveriges huvudfrågor under ordförandeskapet.

Miljökrav – ett effektivt styrmedel Miljöstyrningsrådet har företagit undersökningar utifrån frågor som till exempel om miljökrav krånglar till och skapar mer byråkrati eller utgör hinder för små/medelstora företag att delta i upphandlingar.

Peter själv konstaterade, att han sällans ett att miljökrav skulle utesluta eller hämma en aktör från att lämna anbud. Resultat av undersökningen var att ett bra ställt miljökrav upplevdes som positivt, likaså var det positivt att staten ställde drivande miljökrav. Negativt var det först vid en otydlig utvärdering eller bristande transparens.

Läs också våra andra reportage från de olika seminarierna i tidningen. Vi kommer också att fortsätta med fler reportage i Offentliga Affärer nr 2.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2009

Vi tackar för det utökade förtroendet vi fått från offentlig sektor genom Rikspolisstyrelsens nyligen avslutade upphandling.

Vi blev inte bara valda som förstahandsleverantör av översättningar för hela Sveriges offentliga sektor. Vi fick dessutom högsta betyg från alla våra referenskunder.

Vi ser fram emot ett utökat och fortsatt gott samarbete under kommande år.

Telefon 077-440 05 50 info@semantix.se www.semantix.se

ÖVERSÄTTNING WEBBPRODUKTION AFFÄRSSPRÅK SPRÅKVÅRD UTBILDNING UNDERTEXTNING TOLKNING

Klas Bergqvist

15

UPPHANDLINGsdagarna 2009

Effektivare offentliga upphandlingar Många fler små och medelstora företag ska kunna, och vilja, delta i offentliga upphandlingar. Det sa Jan-Erik Ljusberg, Konkurrensverkets tf generaldirektör, när han talade vid Upphandlingsdagarna i Stockholm.

år! Det visar på det ansvar som ligger i att rätt förvalta våra gemensamma resurser.

Effektiva offentliga upphandlingar har mycket stor betydelse för hur vi ska använda skattebetalarnas pengar på bästa sätt. Offentliga upphandlingar berör inte bara stat, landsting och kommuner. Pengarna går ju till privata entreprenörer som levererar varor och tjänster. Tusentals företag som är leverantörer av varor och tjänster är beroende av offentliga upphandlingar. Hur många människor inom det privata näringslivet som är beroende av offentliga upphandlingar vet jag inte, men det rör sig om tiotusentals. Betydelsen av de offentliga upphandlingarna för samhällsekonomin ska inte underskattas. Offentliga upphandlingar är inte bara utgifter för det allmänna, det är också inkomster för väldigt många privatanställda.

”Välfärd genom väl fungerande marknader”

Upphandlingar leder också till lägre priser och högre kvalitet på de varor och tjänster som det allmänna köper, något som i högsta grad är till fördel för skattebetalarna, framhöll JanErik Ljusberg.

Offentliga upphandlingar viktiga för samhällsekonomin Offentlig upphandling är ett viktigt instrument för att garantera att samhället hushållar med våra gemensamma resurser. Upphandlingar är också, rätt använda, ett verktyg

16

för att stimulera innovationer och effektiviseringar. Ökad kvalitet kan främjas utan att kostnaderna automatiskt stiger.

Att kvaliteten automatiskt måste stå tillbaka till förmån för lägsta pris är en felaktig bild av verkligheten, menar Jan-Erik Ljusberg. Detta är nog självklart för er som dagligen arbetar med offentlig upphandling, men jag tror, tyvärr, att det finns många utanför er krets som inte till fullo inser fördelarna med upphandling och öppenhet i de affärer som

det allmänna gör.

Varje år köper staten, kommuner och landsting varor och tjänster för i storleksordningen 450-535 miljarder kronor. Det motsvarar cirka 16-19 procent av BNP. Sifforna kommer från en ny rapport som Konkurrensverket initierat inom ramen för den uppdragsforskning vi ansvarar för. Om dessa kostnader skulle öka – eller minska – med en enda procent motsvarar det fem miljarder kronor.

Det är mer än vad regeringen lägger ned på miljö- och naturvård på ett

Konkurrensverket har en hög ambitionsnivå när det gäller arbetet med offentlig upphandling. Vårt breda angreppssätt där vi samordnar konkurrensfrågor med de offentliga upphandlingarna har gett resultat.

På Konkurrensverket arbetar inte enbart Avdelningen för offentlig upphandling med upphandlingsfrågor. Det gör många i organisationen. I flera projekt, liksom i det dagliga arbetet, har vi integrerat arbetet mellan olika avdelningar och funktioner. Vår erfarenhet är att det finns kopplingar mellan upphandlingar och anbudskarteller.

Vi på Konkurrensverket arbetar på ett brett plan för att nå vår vision: ”Välfärd genom väl fungerande marknader”. Det handlar bland annat om att vi strävar efter att upphandlande myndigheter och enheter ska inse möjligheterna med upphandlingar och avhålla sig från överträdelser av reglerna. Vi vill att upphandlingsmarknaderna ska fungera och vi vill inte se fler otillåtna direktupphandlingar.

Vi vill från Konkurrensverket också att den konkurrensutsatta delen av den svenska ekonomin ökar och att konkurrenslösningar tillämpas i ökad utsträckning. Att leverantörer har möjlighet, och vill, delta i offentliga upphandlingar är viktigt. Och här ligger fokus på de små och medelstora företagen, och vår ambition är att få bättre och enklare regler.

Vi vill också att konsumenter och andra intressenter har kunskap om konkurrensens betydelse för ett varierat utbud av varor och tjänster av god kvalitet och till rimliga priser.

Den här inriktningen kommer vi att ha i fortsättningen. Det finns alltså, som ni nog förstår, en del kvar att göra. •

Offentliga Affärer 1 2009 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLINGsdagarna 2009

Intressant debatt med juridiska förtecken En av Upphandlingsdagarnas mest intressanta debatter ägde rum mellan juridiskt sakkunniga debattörerna Anders Svensson, Konkurrensverket, Pär Cronhult, Konkurrenskommissionen, Ulf Palm, SKL samt Jerker Alm från Advokatfirman Vinge.

Bakgrunden var Regeringsrättens uppmärksammade dom i det så kallade Sysav-målet. Regeringsrätten prövade då huruvida det är förenligt med LOU att upphandlade myndigheter utan formellt upphandlingsförfarande köper tjänster från bolag som på ett visst sätt är knutet till myndigheten. I detta fallet gällde det att Simrishamns och Tomelilla kommuner överlåtit sin avfallshantering på SYSAV, Sydskånes RenhållningsAB som ägs av 14 kommuner.

Kommunerna hade överlåtit sin avfallshantering på SYSAV utan att något upphandlingsförfarande skett enligt LOU. Ett antal privata avfallsbolag ansökte då om överprövning enligt LOU. Ärendet prövades först i Länsrätten, senare även i Kammarrätten för att så småningom även beviljas

överprövning i Regeringsrätten.

Teckal-kriterierna gäller ej Sverige Kommunerna hävdade att systemet som kommunerna i samverkan skapat inte kan upphandlas i konkurrens.

Man menade att gemenskapsrätten inte är en fråga om en upphandling utan om verksamhet i egen regi.

Kommunerna ansåg sig ha sådan kontroll över SYSAV att de så kallade Teckal-kriterierna var uppfyllda.

Regeringsrätten gjorde den bedömningen att Teckal-kriterierna överhuvudtaget inte kan tillämpas enligt gällande svensk rätt. LOU innehåller enligt Regeringsrätten inga sådana undantag från upphandlingsskyldigheten.

Regeringsrätten konstaterade att LOU:s ordalydelse svårligen

ger utrymme för en tolkning som innebär att kommunerna när de köper tjänster från kommunala bolag skulle vara undantagna från LOU:s regelverk. Domen slår därmed fast att en upphandlande myndighet enligt gällande svensk rätt inte på denna grund kan tilldela ett kontrakt till ett bolag som på ett visst sätt är knutet till myndigheten utan att genomföra ett formellt upphandlingsförfarande.

Domen har inte bara betydelse för avfallskontrakt utan alla kontrakt som omfattas av LOU.

Aktiebolagsformen passar kommunerna illa Sedan följde en debatt där deltagarna turades om att exemplifiera varför kommunala aktiebolag som bolagsform passar så illa för kommunerna efter domen i Regeringsrätten.

Debatten var livlig, men kontentan av det hela var att samtliga var överens om att förvaltningsbolag är en företagsform som passar mycket bättre för verksamhet i kommuner och landsting.

Klas Bergqvist

Hinner du inte läsa detta borde du nog läsa detta.

Förmodligen är du en av Sveriges många tusenkonstnärer. Under en arbetsdag rycker du in här och hjälper till där med allt mellan himmel och jord. Det är väldigt fint gjort. Men hinner du med det du egentligen ska göra? Det som du är så duktig på.

Vi på Posten kan avlasta dig. Vi tar hand om företagets brev och paket, hämtar och lämnar, frankerar och sköter svarspost. Vi hjälper dig att hitta rätt målgrupper och distribuera information snabbt och effektivt. Och vi fixar även större utskick av fakturor och meddel anden.

Såväl digitalt som analogt.

Fundera på detta. Vi lovar att det sparar dig tid, pengar och många fjärilar i magen.

Ring din kontaktperson på Posten eller vår kundtjänst 020-23 22 20. Ha en fin dag.

Låt

POME084_185x132.indd 1

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2009

göra jobbet.

08-04-02 14.30.23

17

UPPHANDLINGsdagarna 2009

Miljö och etik i offentlig upphandling Vad är tillåtet och tillrådligt?

Miljöhänsyn, och till viss del också sociala hänsyn, är idag en integrerad del av den offentliga upphandlingen och en prioriterad fråga för såväl den svenska regeringen som inom EU. Vad man kan och får göra är dock fortfarande till viss del oklart; vad tillåter egentligen upphandlingslagstiftningen och vilka hänsyn är lämpliga med tanke på konkurrens, proportionalitet och kostnadseffektivitet?

1. Upphandlingslagstiftningens bestämmelser om miljö- och sociala hänsyn Miljöanpassad upphandling har under senare år uppmärksammats som ett viktigt verktyg i arbetet för hållbar utveckling och uppfyllelse av olika miljömål, såväl globala som regionala eller lokala mål. Internationella organisationer som FN, OECD och EU har utvecklat program för miljöanpassad upphandling.

EU-kommissionen presenterade sommaren 2008 ett meddelande om offentlig upphandling för en bättre miljö (KOM(2008)400 slutlig) som ska ligga till grund för ett samordnat nyttjande av olika styrmedel för att förbättra produkters energi- och miljöprestanda. I meddelandet presenteras åtgärder på europeisk nivå med gemensamma metoder och kriterier för offentlig upphandling, utbildning och vägledning samt politiskt stöd. Den svenska regeringen framhåller också miljöanpassad upphandling som ett led i att uppnå en hållbar utveckling.

Regeringen presenterade under 2007 en handlingsplan1 för ökade miljökrav vid offentlig upphandling.

Handlingsplanen beskriver fyra strategiska områden med åtgärder för att nå de mål om som formulerats i EU:s program för den integrerade produktpolitiken.

Målsättningarna i handlingsplanen anger att andelen offentliga upphandlingar och ramavtal med väl formulerade miljökrav bör öka och likaså andelen myndigheter inom stat, kommun och landsting som regelbundet ställer miljökrav.

EG-direktiven om offentlig upphandling och de svenska upphandlingslagarna LOU och LUF innehåller bestämmelser för miljöoch sociala hänsyn och det framgår att syftet är att upphandlande myndigheter och enheter ska kunna bidra till att skydda miljön och främja 1 Miljödepartementet/Regeringen, (2007), Miljöanpassad offentlig upphandling, Skr. 2006/07:54

18

en hållbar utveckling. I enlighet med lagstiftningen är det möjligt med miljökrav i samtliga faser i upphandlingsprocessen; som teknisk specifikation, som kvalificeringskrav, som utvärderingskriterier och slutligen som särskilda kontraktsvillkor. Några exempel är miljöledningsrutiner vid tjänster och entreprenader med stor miljöpåverkan och hänvisning till miljömärkning.

Ett ökat engagemang kring etiska och sociala hänsyn i offentlig upphandling har uppmärksammats under de senaste åren. Bland annat handlar det om att inom ramen för den offentliga upp­handlingen ställa krav på bland annat arbetsmiljö, eller jämställdhet eller etiska krav gällande mänskliga rättig­heter och ingen förekomst av barnarbete. De sociala/etiska hänsynen ställs i de flesta fall som s k särskilda kontraktsvillkor, vilket är i överensstämmelse med direktiven och de svenska förarbetena.

Frågan om på vilket sätt etiska krav är tillåtna i upphandlingar har ännu inte prövats av EG-domstolen.

Frågan om en kommuns beslut i kommunfullmäktige att verka för att kommunen blir en Fair Trade City har laglighetsprövats i en dom från länsrätten i Östergötland (mål 4619- 07). Domstolen bedömer det vara förenligt med Kommunallagen och likabehandlingsprincipen och det strider inte heller mot LOU eller EG-rätten i övrigt.

Det finns en rad åtgärder som upphandlande myndigheter kan vidta för att alla typer av företag, i synnerhet mindre företag, ska ha större möjligheter att kunna delta i upphandlingar. Då stärks incitament till innovationer och nya lösningar, inte minst viktigt vad gäller miljöaspekter.

Några exempel på hur en upphandling kan underlättas för SME: • Inta ett leverantörsperspektiv • Sprid information om kommande upphandlingar i god tid • Undvik betungande kvalificeringskrav och ta eget ansvar för att inhämta nödvändig information • Ge möjlighet att lämna anbud på delar av sortiment eller geografiskt område • Ha god tid mellan upphandlingens avslutande till kontraktstart 3. ”Lokalproducerat” och krav på korta transportavstånd

Ovanstående fråga leder direkt till nästa fråga: Kan lokala företag få företräde vid en offentlig upphandling?

Ett av de viktigaste syftena med de EU-gemensamma upphandlingsdirektiven är att ta till vara konkurrens genom att främja den fria rörelsen av varor och tjänster och den fria etableringsrätten.

Krav på korta transportavstånd, att produkten ska vara ”närodlad” eller ”lokalproducerad” kan i vissa fall ha goda miljöeffekter, men att ställa det som krav är i regel diskriminerande och därmed inte tillåtet vid offentlig upphandling. Krav på viss verksamhetsort eller att en leverantör ska vara etablerad på den aktuella orten redan vid anbudsingivandet är i regel inte heller tillåtet. Det är inte heller tillåtet att kräva korta leveranstider om det inte är berättigat med hänsyn till vad kontraktet avser.

Det inte ovanligt att ställa krav i syfte att minska transporternas

2. Möjligheter för små och medelstora företag att delta i upphandlingar Miljöfrågor kring offentlig upphandling handlar många gånger om att lokala företag, i synnerhet små och medelstora företag2 ska delta i den offentliga upphandlingen. Cirka 99 procent av alla företag i Sverige är s k SME, men när SME-frågor aktualiseras vid offentliga upphandlingar är det ofta gruppen ”mikroföretag” som det handlar om, dvs företag med mindre än 10 anställda. Att förbättra förutsättningarna för mindre företag i offentliga upphandlingar gäller även för nystartade företag så att dessa, får samma möjligheter att delta i upphandlingar som mer etablerade företag.

En upphandling medför ofta att mindre företag på olika sätt missgynnas, till exempel på grund av att stora volymer efterfrågas (till exempel i ramavtal) eller att upphandlingen avser stora geografiska områden.

2 benämns ofta SME, Small and Medium sized Enterprises Offentliga Affärer 1 2009 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLINGsdagarna 2009 miljöbelastning. Inledningsvis bör det dock undersökas hur aktuella leverantörers transport- och logistiksystem ser ut och dra fördel av befintlig struktur. Många leverantörer använder en enda transportör eller ett logistikföretag som samordnar varudistributionen för ett stort antal leverantörer. Att låta ett begränsat antal leverantörer med ett stort varusortiment få svara för samtliga varuleveranser kan ha miljöfördelar, man kan begränsa konkurrensen. Något som ofta glöms bort är att effektivisering och miljöanpassning kan ske om myndigheten samordnar sina beställningar, ex vis begränsa antal leveransdagar.

4. Särskilda kontraktsvillkor Särskilda villkor för fullgörande av kontrakt innebär att en leverantör ska uppfylla vissa krav, men först vid ett senare tillfälle då kontraktet startar eller viss tid därefter. Begreppet ”särskilda” betyder att dessa villkor varken hör hemma som kvalificering, teknisk specifikation eller som utvärderingskriterium. Villkoren måste vara förenliga med upphandlingsreglerna, i synnerhet icke-diskrimineringsprincipen, och proportionella i förhållande till kontraktet i övrigt.

Bestämmelserna om sociala hänsyn nämns i princip uteslutande som särskilda kontraktsvillkor.

Kontraktsvillkor uppfattas som mindre ingripande och kan underlätta för mindre och/eller nystartade företag eftersom de inte behöver ha en viss utrustning, viss utbildning etc redan vid anbudsinlämnandet.

Däremot är uppföljning och kontroll av att leverantören uppfyller villkoren vid utsatt tidpunkt viktigt. I annat fall är det risk att man bryter mot likabehandlingsprincipen eftersom det kan ha funnits leverantörer som redan vid anbudstillfället skulle ha klarat kraven om de varit kvalificerande.

5. Är miljökrav i offentlig upphandling effektivt styrmedel?

Enligt upphandlingsreglerna är det således möjligt att beakta miljöhänsyn vid offentlig upphandling.

Att formulera effektiva miljökrav vid offentlig upphandlings kan däremot vara komplext och innebär att upphandlare ställs inför nya uppgifter. De miljökrav som ställs måste vara förenliga med upphandlingsreglernas grundläggande principer och felaktigt ställda miljökrav

kan medföra bristande konkurrens och ökade kostnader.

Offentlig upphandling kan användas som ett styrinstrument för att nå miljöpolitiska mål, men andra styrmedel kan vara mer effektiva.

Det framgår av en forskningsrapport som gjorts på uppdrag av Konkurrensverket. Det som diskuteras i rapporten är bl a när miljöhänsyn i offentlig upphandling kan och bör användas som ett miljöpolitiskt styrinstrument utifrån konkurrensaspekter. Det är inte givet att en upphandling med ställda miljökrav är det mest kostnadseffektiva sättet att nå ett visst miljömål. I vissa situationer kan ekonomiska styrmedel (skatter, miljöavgifter eller subventioner) vara mer effektiva. En avgörande faktor om offentlig upphandling är ett effektivt styrinstrument är om det samtidigt görs andra insatser för att komma åt samma miljöproblem. En fördel med miljöhänsyn i offentlig upphandling är att det kan påverka utländska leverantörer.

6. Uppföljning av miljökrav Uppföljning är många gånger en försummad del i upphandlingsprocessen trots att det handlar om att säkerställa att man får den kvalitet

och miljöprestanda man betalar för.

Utan uppföljning kan det hända att leverantörer inte tar ställda krav på allvar och det kan också strida mot likabehandlingsprincipen och ett öppet och objektivt upphandlingsförfarande att inte säkerställa att leverantörens uppgifter kan kontrolleras. Dåliga uppföljningsrutiner kan också innebära att leverantörer kan erhålla eller upprätthålla ett kontrakt på felaktiga grunder vilket drabbar seriösa företag och deras vilja att delta i offentlig upphandling.

Det framgår av rättspraxis3 att en upphandlande myndighet ska kunna kontrollera att ställda krav eller kriterier är uppfyllda. Domstolen säger att ”En objektiv och öppen bedömning av de olika anbuden förutsätter emellertid att den upphandlande myndigheten har en verklig möjlighet att på grundval av den information och de bevis som inges av anbudsgivarna kontrollera om anbuden från de sistnämnda uppfyller upphandlingskriterierna. ” Charlotta Frenander, Konkurrensverket

3 Mål C-448/01 Wienstroem

Svensk och internationell affärsjuridik Advokatfirman Lindahl www.lindahl.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2009

19

UPPHANDLINGsdagarna 2009

Upphandling under utredning Åsikterna är delade gällande offentlig upphandling. Under Upphandlingsdagarna 4-5 februari diskuterades bland annat den statliga inköpssamordningen som är under utredning av Statskontoret.

Statskontoret fick den 18 juni 2008 uppdraget av regeringen att göra en översyn av den statliga inköpssamordningen och analysera behovet av verksamheten. Uppdraget innebär också att utreda behovet, lämpligheten och konsekvenserna av att införa de två EG-direktiv som möjliggör införandet av inköpscentraler. Med en inköpscentral avses en upphandlande myndighet som anskaffar varor eller tjänster som i sin tur är avsedda för upphandlande myndigheter.

För att regeringen ska kunna fatta beslut om att genomföra lagstiftningen om inköpscentraler krävs ytterligare behovs- och konsekvensanalyser av vad förslagen kan innebära för små- och medelstora företag, upphandlande myndigheter samt myndigheter som avropar från ramavtalen.

syftar regelverket till att ge leverantörerna samma villkor inför varje upphandling.

Under Upphandlingsdagarna i februari fick Statskontoret tillfälle att berätta om uppdraget samt att få delge tankar och synpunkter.

Uppdraget ska slutredovisas senast den 5 juni 2009 och är alltså en pågående bedömning med resultat som hittills är preliminära.

– I utredningen gällande införandet av bestämmelser om inköpscentraler har vi studerat tidigare utredningar, lagstiftningen på området samt översiktligt kartlagt den samordnade upphandling som förekommer i kommuner, landsting och stat. Dessutom har vi tittat hur det ser ut i våra grannländer Danmark och Finland, säger Magnus Arnek, Statskontoret.

Det finns dock skepticism riktad mot den statliga inköpssamordningen och den är man medveten om i utredningen.

– Vi tittar på behovet av statlig inköpssamordning och i så fall hur den ska styras, organiseras och effektiviseras. Det är viktigt att se hur detta påverkar små och medelstora företag och om det finns en tendens att se fler koncentrerade marknader.

Vad gäller inköpscentraler så har Sverige dem redan i praktiken, varför det kan vara bra att kodifiera existerande praxis genom att införa de två EG-direktiven i svensk rätt, säger Magnus Arnek.

Samarbete inom länet

Magnus Arnek, Statskontoret Stort projekt

Den offentliga sektorn har ett stort behov av att köpa en mängd olika varor och tjänster. Värdet av den offentliga upphandlingen uppskattas i Sverige till någonstans mellan 400 och 500 miljarder kronor per år.

Upphandlingsreglerna ska få upphandlande myndigheter att på bästa sätt använda de offentliga medel som finansierar offentliga upphandlingar.

Detta sker bäst genom att uppsöka och dra nytta av konkurrensen på marknaden. Samtidigt

20

Det omdiskuterade ämnet inköpssamordning har visat sig fungera bra i Jämtland med dess åtta kommuner.

Länet fick under Upphandlingsdagarna chansen att dela med sig av sitt positiva exempel på upphandlingssamverkan. Målet med samordningen var att genom effektivisering kunna spara pengar som till exempel genom samverkan gällande utbildning och information.

– Vi bjuder in föreläsare och samlar alla deltagare lokalt istället för att låta dem alla åka till exempel Stockholm på utbildning, säger Thomas Karlsson, upphandlingschef Östersunds kommun. Inom samarbetet arbetar man på att centralisera upphandlingarna men med viss rädsla för att man slår ut de mindre företagen.

– Därför är det viktigt med utredning och uppföljning trots att det är tidskrävande.

Samverkan mellan myndigheter Fler positivt inställda deltagare under Upphandlingsdagarna fanns.

VISAM, Verken i samverkan, heter det samarbete som görs mellan sex Norrköpingsbaserade myndigheter.

– Det är ett spontant samarbete vi för och inte juridiskt på något sätt där vi arbetar för utbyte av kompetens, erfarenhet och kunskap, säger Britt-Mari Flodin, Kriminalvården.

Genom att delge varandra marknadskännedom när gemensamma upphandlingar görs samt genom att samordna utbildningar, har man sett en tydlig ekonomisk förbättring.

lingsavtalen, säger Mikael von Otter från IT&Telekomföretagen. Formuleringen av kraven anses krångliga och svåruppfyllda vilket kan resultera i att företagen ljuger och gör överträdelser som inte alltid beivras.

Funktionella krav innebär att man köper bästa produkt till bäst pris men politiska önskemål såväl som etiska krav borde också inkluderas.

– Vi ser stora utvecklingsbehov inom hanteringen av referenser, kravformulering och regelverk. Dessutom behövs bättre uppföljning och elektroniskt stöd, menar von Otter.

Lars Johannesson affärsutveck-

Mikael von Otter, IT&Telekomföretagen

– Migrationsverket upphandlar varor som även kriminalvården behöver vilket ger större volym och därmed ett bättre pris. Med tydligt förfrågningsunderlag och bra uppföljning menar VISAM att deras koncept varit lyckat men de är medvetna om risken mindre företag utsätts för då de kan ha en maxgräns för produktionskapaciteten och därmed förlora anbudet.

Kritik mot upphandlingssystem Upphandlingsdagarna bjöd även på kritiska åsikter över orättvisor som uppstår i samband med upphandlingar.

IT-branschen omsätter stora summor pengar och är därför en viktig aktör inom offentlig sektor.

Men kritiken gällande tydlighet, information och delaktighet är stark.

– Orimliga regler och krav, synen på upphovsrätt samt svag professionalism kännetecknar idag upphand-

lare på IBM ville poängtera att det behövs en reformering i Sverige för att komma bort från orättvisor i upphandlingar.

– I och med ökad konkurrens från företag inom EU måste kärnverksamheten hos leverantörer och upphandlare vara effektiv i alla led.

Det behövs en större professionell grupp. Granskningen idag sker utifrån myndighetens krav vilket kan innebära att leverantörer tänjer på sanningen för att få igenom ett avtal.

Ramavtalen borde innehålla högre krav på service och etisk bakgrund.

Som svar på denna kritik förklarade Hans Sundström, Kammarkollegiet att de gör förundersökningar för att se till att samtliga villkor fastställs i enlighet med LOU. – Våra krav är att vi måste likabehandla alla och därför följer vi lagarna på samma sätt vare sig det är svenska eller utländska företag i samband med anbudsgivningen.

Stina Rangmar

Offentliga Affärer 1 2009 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLINGsdagarna 2009

Mats Odells inledningstal genomsyrades av förändring Inledningsanförandet på Upphandlingsdagarna hölls av Mats Odell som betonade att nu handlar det om förändring. Han passade på att berätta om förenklingen av inköpsprocesserna via ett ökat elekroniskt förfarande, om införandet av upphandlingsstöd, om nya rättsmedel i lagstiftningarna och, slutligen, förenklingen av lagstiftningen för upphandling under tröskelvärderna.

Enligt Mats Odell satsar regeringen på förbättringar och effektiviseringar av den offentliga upphandlingen.

Regeringens mål är att upphandlingen ska vara effektiv och rättssäker och ha till syfte att tillvarata konkurrensen på marknaden så att skattemedlen används på bästa sätt till nytta för medborgarna, den offentliga sektorn och näringslivet.

Införandet av elekroniska inköp Vad gäller elektroniska inköp är EU-kommissionens mål att minst 50 procent av de upphandlingar som styrs av direktiven ska ske elektroniskt till 2010. Inte vill Sverige vara sämre, menar Mats Odell. Regeringen har satt upp målet att den statliga förvaltningen år 2010 bör ha kapacitet att hantera sina inköpsprocesser elektroniskt. Första steget var att införa elektronisk fakturahantering i staten. Sedan den 1 juli 2008 gör också alla statliga myndigheter detta.

De andra stegen innebär gemensamma IT-stöd och standarder för beställningsprocessen samt ett IT-stöd för elektronisk upphandling.

Ekonomistyrningsverket har lämnat förslag till åtgärder inför genomförandet av elektroniska beställningar i staten. Ett förslag som just nu bereds i regeringskansliet. Vad gäller IT-stödet för elektronisk upphandling så har Kammarkollegiet fått i uppdrag att utveckla en teknisk plattform för detta.

Förenklingar och vägledning via upphandlingsstöd Regeringen har i budgetpropositionen föreslagit att ett nationellt upphandlingsstöd inrättas på Kammarkollegiet. Tanken är att detta ska bidra till förenklingar i upphandlingsförfarandet och ge vägledning om hur upphandlingsprocessen ska kunna genomföras mer effektivt. Upphandlingsstödet är en satsning på 12 miljoner kronor

per år, i tre år.

I Kammarkollegiets uppdrag ingår bland annat att utveckla modellförfrågningsunderlag som ska förenkla upphandlingsprocessen och underlätta anbudslämningen för små och medelstora företag. För att höja statusen på den offentliga upphandlingen då det är angeläget att upphandlande myndigheter och enheter betraktar den offentliga upphandlingen som en strategisk ledningsfråga som får avgörande betydelse för kvaliteten i den offentliga verksamheten.

Nya rättsmedel

Europaparlamentet och rådet har under 2007 antagit ett nytt direktiv som ändrar de rättsmedelsdirektiv som finns på upphandlingsområdet.

Just nu håller ett departementspromemoria på att tas fram i regeringskansliet. Det är främst två problem som EU velat komma till rätta med: Det ena handlar om att en upphandlande myndighet eller enhet skyndar sig att teckna ett upphandlingskontrakt för att på bästa sätt stänga möjligheterna att kunna få upphandlingen överprövad i domstol.

Det andra problemet handlar om att upphandlingar genomförs utan annonsering, att det i nuläget saknas effektiva rättsmedel mot dessa otillåtna direktupphandlingar av kontrakt. För att komma till rätta med det problemet menar Mats Odell att det införs bestämmelser i direktivet om att sådana avtal ska kunna ogiltigförklaras. Man överväger nu också att införa sanktioner – även i de fall där det inte är obligatoriskt enligt direktivet.

Förenklingar i lagstiftningen

År 2004 hade upphandlingsutredningen fått i uppdrag att titta på om bestämmelserna om upphandlingar under direktivens tröskelvärden kunde förenklas. Utredningen har fortfarande inte lämnat något sådant

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2009

förslag i sitt slutbetänkande. Mats Odell beklagar detta och förklarar att hans uppfattning är att detta är en prioriterad fråga och att detta arbete därför har inletts i regeringskansliet.

Vad händer i höst?

Under hösten, när Sverige tar innehar ordförandeklubban för EU, kommer e-förvaltningen att bli föremål för ett av ministermötena mot slutet av året.

Det senaste hölls 2007 i Lissabon,

där en ministerdeklaration som inbjöd kommissionen att samordna medlemsstaternas e-förvaltningsarbete avgavs. Deklarationen sträcker sig fram till år 2010 och Mats Odell menar att det finns en förhoppning om att det i Malmö kommer att avges en deklaration för tiden fram till 2015/2020. •

21

UPPHANDLINGsdagarna 2009

Digital upphandling och e-inköp

Staten tar ett helhetsgrepp för införande av digital upphandling och e-inköp Arbetet med genomförandet av ett fullskaligt och effektivt digitalt upphandlingsverktyg redovisades av offentlig sektor under årets Upphandlingsdagar. Arbetet i processen framskrider och införandet av e-faktura i staten slutfördes under 2008 (1 juli) där 98 procent av myndigheterna infört denna. Sedan återstår de andra upphandlingsdelarna som ska genomföras fullt ut mellan 2009-2013.

Hög komplexitet och ny lagstiftning är några av de faktorer som bidragit till ett utdraget processarbete. Men med en fullt utbyggd upphandlingsplattform räknar myndigheterna med att alla parter kommer att vara vinnare med kortare transaktionstider och ökad precision i beställningar och leveranser. Och inte minst ett verktyg att användas i den gränsöverskridande handeln mot den inre marknaden.

– Ibland kan det kännas som att skjuta på rörligt mål, menade Anders Nyström, Ekonomistyrningsverket (ESV) och syftade just på förändringarna i lagstiftningarbetet och EG-direktiv för samordningen på nationell nivå och med övriga EU-länder.

Nationellt handlingsprogram

I sitt inledningsanförande med innehållet E-beställningar i staten redovisade han kring införandeprojekt och

pågående ramavtalsupphandling av system och konsulttjänster.

Införande av elektronisk handel är prioriterat av regeringen eftersom det ger en stor potential för att effektivisera den statliga förvaltningen.

I regeringens nationella handlingsplan för e-förvaltning så ingår arbete med införande av e-upphandling och e-beställning. Kammarkollegiet kommer arbeta med e-upphandling och ESV ska arbeta med e-beställning.

– Vi kan redan efter sex månader se positiva effekter i form av ökad effektivitet och kvalitetsförbättringar efter införandet av e-faktura. Betänk att staten årligen hanterar fakturor från 85000 leverantörer. Nu krävs samverkan mellan myndigheter och leverantörer då införandet innebär ett komplext och flerårigt förändringsarbete. Det är nu dags att gå från ord till handling, sa Anders Nyström.

Standardiserade lösningar

ESV kommer inledningsvis att koncentrera sig på de stora myndigheterna, som drar in mest nytta och här kommer man senare att utvärdera effekterna av ett samordnande.

Senare kommer även andra statliga myndigheter att inordnas.

Man kommer att eftersträva standardiserade lösningar och arbetet kommer att bedrivas i nära samarbete med aktuella branscher. Och här kommer man att noga följa och analyser vad som händer i inköpsprocessen.

Snabbare betalning

Anders Nyström, Ekonomistyrningsverket 22

Kerstin Wiss Holmdahl på SKL betonade i sin rapportering att Upphandlingsunderlaget och stöd för hela upphandlingsprocessen kommer att förbättras och att mycket redan har förbättrats.

i besparing blev 1 MSEK. Samtliga leverantörer var positiva till standardiseringen med tydligt ställda krav.

– Vi trodde det skulle bli en lätt uppgift med en ”lätt” produkt, men så var icke fallet. Det blev svårare än vi trodde från början.. Vi har alla olika specifika krav och det är det som försvårar ett samordnat inköp från flera myndigheter. Vad vi måste bli bättre på är mer dialog och kommunikation följt av utvärderingar, menade Jan Schönbeck.

eBeställ

Kerstin Wiss Holmdahl, SKL Hon framhöll också fördelarna för leverantörerna med ett förenklat och standardiserat upphandlingsunderlag under förutsättning att man följer alla ”skallkrav” .

Ledtiderna förkortas och det blir lättare att ta del av upphandlingen.

Fördel med E-faktura är också snabbare betalning till leverantören.

Det blir också lättare för SMEföretagare som integrerat ett upphandlingsverktyg i sitt affärssystem att lättare kunna samverka och lämna anbud med andra företag i samma bransch.

Hos SKL kommer ett ”elektroniskt Eniro” att finnas tillgängligt.

En katalogtjänst med de företag som jobbar med Offentlig Upphandling.

– Tydlig trend är att både Kommuner och Landsting använder sig av E-handel i ökad utsträckning. Meningen är ju att den elektronisk upphandlingsplattformen ska anpassas för att också kunna användas på den inre marknaden, sa Kerstin Wiss Holmdahl.

Simulerat pilotprojekt – besparing 1 MSEK Jan Schönbeck på Kammarkollegiet redogjorde för hur E-avrop fungerar i praktiken med en systemstödd marknadsplats.

Under 2008 genomförde Kammarkollegiet ett simulerat pilotprojekt med en samordnad upphandling där datorer ingick.

Testet utfördes under 7 månader och 11 myndigheter ingick. I slutfasen var det fyra myndigheter kvar. Sju av tio utvalda leverantörer deltog varav tre vann upphandlingen. Resultatet

Mikael Wickström, upphandlingschef på Skatteverket, redogjorde från verkets erfarenheter med införandet av e-inköp. Han lyfte fram de effektivitetsvinster verket kan göra genom införandet av standardisering och förenkling. Bland annat för att göra fakturahanteringen smidigare.

Skatteverket upphandlar för cirka 2 miljarder med 7550 leverantörer involverade och man hanterar ca 200 000 fakturor. I sitt inköpsarbete jobbar man med utvalda inköpsstrategier med varugruppsindelning för

Mikael Wickström, Skatteverket att nå ett effektivt eBeställ för sina upphandlande avdelningar.

– För avrop i framtiden har vi nu samlat på oss en massa erfarenhet och lärdom som vi hoppas skall komma till användning i vårt arbete med att ta fram ett ett så pass bra upphandlingsverktyg som möjligt, avslutade Mikael Wickström.

Göran Welander

Offentliga Affärer 1 2009 | www.offentligaaffarer.se

Fritt val i vård och omsorg Konkurrensverket har regeringens uppdrag att sprida kunskap om fritt val för vård, omsorg och service. Vi är tillsynsmyndighet för offentlig upphandling och för den nya lagen om valfrihetssystem, LOV, som började gälla den 1 januari 2009.

Vår vision är välfärd genom väl fungerande marknader.

Läs mer om den nya lagen om valfrihetssystem på www.konkurrensverket.se

• Fritt val i vård och omsorg innebär att patienter

och personer i behov av omsorg själva kan välja fritt vem som ska hjälpa eller vårda dem.

• Det blir lättare för kommuner och landsting att införa fritt val i vård och omsorg.

• Nya möjligheter för mindre företag som vill

etablera sig inom service, vård och omsorg.

UPPHANDLINGsdagarna 2009

Årets upphandlare utsedd:

Vinnare av ”Handslaget 2008” är Magnus Nordkvist, Lindesbergs Kommun inte fick lämna in sitt anbud skriftligt.

– Resultatet blev att vi fick in sex anbud istället för som tidigare ett enda. Det vinnande anbudet slutade på 1, 3 miljoner kronor, dvs 78 procent billigare än den tidigare avbrutna upphandlingen. Detta trots att vi lagt till lite grejer.

Genom den här metoden blev hela anbudsförfarandet mer affärsmässigt, vilket gör att vi kommer att arbeta vidare med den här modellen.

I huvudsak bygger det hela på ett väl fungerande samarbete med näringslivet i hela Örebro län.

Vem är Magnus Nordkvist ?

Jag är ekonom med erfarenhet av ekonomi och handel i privata företag.

Har även arbetat inom kommunen med implementering av affärssystem och uppdragsutbildning.

Upphandlingsdagarna?

Magnus Nordkvist under prisutdelningen av Handslaget 2008, på banketten under Upphandlingsdagarna.

På årets Upphandlingsdagar, som arrangeras tidningen Offentliga Affärer i samarbete med Vinge Advokatbyrå och Akademikerförbundet SSR, tilldelades Magnus Nordkvist, Lindesbergs Kommun det nyinstiftade priset ”Handslaget 2008” som utdelas till årets upphandlare. Magnus fick priset för om- och nybyggnad av Frövi resecenter. Genom en förenklad och helt digital process ökade antalet anbud drastiskt och priset sjönk med 78 procent jämfört med en avbruten upphandling av samma entreprenad sex månader tidigare.

– Jag skall egentligen tacka politikerna i Lindesberg för att jag nu får detta pris, säger Magnus. För två år sedan bestämde sig politikerna i kommunen för en totalrevision av våra upphandlingar. Tidigare hade man mest hakat på andra upphandlingar, Kommentus, Verva eller andra samarbeten kommunvis. Naturligtvis deltar vi fortfarande i samarbeten, men vi har också utvecklat en egen policy för upphandling där mesta möjliga skall upphandlas elektroniskt. Vi har valt att samarbeta med Oreo, som vi har funnit har det mest flexibla systemet.

– I den nu belönade upphand-

24

lingen, som handlade om om- och tillbyggnad av Frövi resentrum, hade vi sex månader tidigare lämnat ut en anbudsförfrågan. Resultatet av den var ett (1) anbud på 6, 3 miljoner kronor. Anbudet var inte heller komplett varför vi beslöt att avbryta upphandlingen.

– För den fortsatta upphandlingen beslöt vi att tillämpa den av politikerna bestämda policyn och även att använda oss av elektronisk upphandling.

– Den första frågan vi ställde oss, vad är det egentligen vi vill köpa. Vi bestämde oss att rensa och förenkla så mycket som möjligt. Vi förenk-

lade det hela mer än vad Boverket ansåg lämpligt. Men vi ville verkligen att det skulle vara enkelt att lämna anbud.

– Tack vare den elektroniska upphandlingen gick det också mycket snabbare att utvärdera anbuden. Den var klar på bara tre timmar.

– Glädjande var att många lokala entreprenörer uppskattade förfarandet och faktiskt kom in med anbud. Över huvud taget fick vi mycket positiv feedback. Det var bara en som var negativ för att han

För en offentlig upphandlare är Upphandlingsdagarna helt enkelt en lysande tillställning. Det är så tight, så bra. Talarlistan är imponerande. Ingen annan stans får man till exempel höra generaldirektören för Konkurrensverket själv tala om visioner och styrmedel.

Förra året var första gången jag var med på Upphandlingsdagarna och nu räknar jag den som en av de konferenser som jag helt enkelt inte vill missa. I år hittade jag dessutom många intressanta uppslag bland utställarna som jag kan använda mig av i mitt fortsatta arbete.

– Tack för intervjun och än en gång grattis Magnus!

Klas Bergqvist

www.primona.se

Offentliga Affärer 1 2009 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLINGsdagarna 2009 – speakers corner

Fiskeriverket väljer American Express Resekonto och Svefaktura Under 2008 infördes en skyldighet för myndigheter att hantera inkommande och utgående fakturor elektroniskt. Ekonomistyrningsverket har rekommenderat Svefaktura som standard och American Express har därför tagit fram en faktura för Resekontofakturering enligt denna specifikation. SFTI har granskat och godkänt American Express modell.

American Express Svefaktura har varit i produktion hos flertalet myndigheter sedan 2008.

Ett område som har vuxit och växer fortfarande är certifiering. Organisationer har upptäckt fördelen med att införa ledningssystem för t ex miljö, kvalitets eller arbetsmiljöfrågor. Det kan leda till ekonomiska besparingar, uppfyllda kundkrav, nöjdare medarbetare eller kunder med mera. SWETICs medlemsföretag utför certifieringar av sådana ledningssystem.

Fiskeriverket väljer American Express resekonto En av de myndigheter som valt att använda American Express Resekonto är Fiskeriverket. I slutet av 2008 valde Fiskeriverket att anlita American Express eftersom företaget har kommit längst av de statliga ramavtalsleverantörerna inom Resekonto och Svefaktura.

– Vi är mycket stolta över att ha fått förtroendet att stödja Fiskeriverket i övergången till Svefaktura för resefakturor. Att myndigheter vänder sig till oss är ett resultat av att vi under de senaste åren investerat mycket i att få ledande kompetens och teknik på plats avseende våra betalsystem mot staten. Vi arbetar kontinuerligt med uppgraderingar och förbättringar tillsammans med ESV, säger Fredrik Öhrn, försäljningschef offentliga sektorn American Express Commercial Card. Något som vi lärt oss under den senaste tiden är vikten av att förenkla test- och implementeringsrutinerna för Svefaktura.På så vis kan vi erbjuda myndigheterna högsta möjliga säkerhet och datakvalitet i övergången till elektronisk fakturering.

– American Express har visat en god kompetens inom Svefaktura. För vår del är det viktigt att samspelet mellan myndighet, resebyrå och resekontoleverantör har hög prio-

Att upphandla certifiering

Emil Eliasson. ritet. Här tycker jag att samarbetet fungerar väl med American Express som drivande part, säger Emil Eliasson, lön och pensionsansvarig på Fiskeriverket. Trots att Svefaktura handlar mycket om teknik, har vi lyckats hålla implementeringen på en nivå som fokuserar på kommunikation, öppenhet och nytta för myndigheten och användarna, säger Emil Eliasson.

American Express Svefaktura innehåller all information som en myndighet vanligtvis får på sin resekontofaktura, som exempelvis biljettnummer, resenärsnamn och följesedelsnummer.

Dessutom kan ytterligare information anges i fakturan, t ex kostnadsställe och anställningsnummer. Utifrån beställarreferens dirigeras sedan fakturan till rätt attesterare.

Mer information om Svefaktura och American Express produkter och tjänster till staten finns på www.ramavtalamericanexpress.se

Vi har märkt att det ibland råder missförstånd bland de upphandlande företag och organisationer inom offentlig sektor om vad det innebär att anlita ett certifieringsorgan för certifiering. Detta leder till onödigt arbete både hos den upphandlande parten och hos certifieringsföretaget.

Därav denna artikel!

Vad är SWETIC?

SWETIC är branschorganisationen för ackrediterade företag som arbetar med provning, besiktning, kontroll och certifiering. SWETIC har 80 medlemsföretag och växer fortfarande.

Vad gör SWETIC?

• organiserar arbetet i Tekniska kommittéer för olika områden såsom systemcertifiering, provning, energideklarationer, tryck, lyft. Här diskuteras gemensamma frågor för att bedömningarna ska bli likartade oberoende av vilket företag kontrollanten arbetar för.

• anordnar utbildningar för revisorer och kontrollanter för att höja kompetensen • har branschmöten med föredrag om för branschen aktuella frågor • svarar på remisser från Swedac, Boverket, Naturvårdsverket mfl myndigheter

• har kontinuerlig dialog med myndigheterna • har en hemsida, www.swetic.org för att sprida information

Varför ackrediterad certifiering?

Det är egentligen självklart. Vill man visa för någon, t ex en kund, att man har ett gott miljöarbete eller ett ledningssystem som verkar för god kvalitet, ska man använda en oberoende, kompetent och officiellt godkänd part för att granska och verifiera detta. I annat fall kan, ibland med rätta, trovärdigheten ifrågasättas.

De ackrediterade certifieringsorganen är företag som är ackrediterade (godkända) av en myndighet för att certifiera företags och organisationers ledningssystem eller personer, enligt internationellt framtagna standarder.

I Sverige heter denna myndighet SWEDAC. Som exempel på standarder kan nämnas ISO 14001 för miljö, ISO 9001 för kvalitet och OHSAS 18001 för arbetsmiljö.

Dessa är idag blivit de mest erkända standarderna för att certifiera en organisations ledningssystem. Standarderna används över hela världen som metod för att systematiskt förbättra ett företags miljö-, kvalitets och arbetsmiljöarbete och för att visa »

50 000 kronor är rätt mycket för en kanelbulle, men inte för ett hus.

I många kommuner och landsting upplever politiker och tjänstemän att det styrsystem som använts under en lång tid inte längre fungerar effektivt. Ofta finns en vilja att på ett tydligare sätt kommunicera till kommuninvånarna vad de får för sina skattepengar. Att koppla ihop punkterna.

För mycket fokus läggs på förhandlingar om pengar och för lite på vad som faktiskt händer med dem.

Även om viljan till förändring är stark kan det vara svårt att komma igång. Vår roll i arbetet är att hjälpa till att ta ut riktningen. Att agera piloter i utvecklingsprocessen och erbjuda just den struktur och de verktyg som organisationen behöver. Vi kallar det ”connecting the dots”.

www.ekan.com Ekan annons 2 off affärer 185x65 (4.0).indd 1

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2009

09-02-09 09.30.40

25

UPPHANDLINGsdagarna 2009 – speakers corner » för omvärlden att organisationen har ledning, rutiner, kompetens för att effektivt styra dessa områden.

Inom olika områden har andra standarder på liknande sätt slagit igenom och allt fler företag och organisationer runt om i världen ser fördelar med att använda dessa. Att certifiera sig enligt dessa standarder har bland annat följande gemensamma fördelar:

Kompetenta revisorer

Kriterierna för att godkänna certifieringsorganen regleras i särskilda ISO-standarder. SWEDAC verifierar att certifieringsorganen följer kraven.

Det betyder att revisorer som arbetar åt ett ackrediterat certifieringsorgan har dokumenterad och kontrollerad kompetens. En fördel för den som anlitar ett certifieringsorgan, man behöver inte kontrollera kompetensen igen!

Oberoende

Certifieringsorganen är oberoende av dem som ska granskas. De får heller inte utföra konsulttjänster eller vara en branschorganisation åt den som ska certifieras. Därför kan man aldrig begära offert både på uppbyggnad av system och på certifiering. Certifieringsorganen får inte hjälpa sina

kunder att bygga upp system.

Det vore ju inte trovärdigt om samma personer byggde upp ett ledningssystem och sedan kom tillbaka och bekräftade hur duktiga de varit!

Internationell gångbarhet

Standarderna är internationellt framtagna, med deltagande av respektive lands standardiseringsorganisation.

Detta innebär att man i andra länder förstår värdet av certifieringen.

Certifieringsrevision och godkännande av företags ledningssystem sker enligt internationellt godkända standarder.

Så här går det till att certifiera en organisation De flesta organisationer som funderar

på certifiering har redan insett fördelen med att införa ett ledningssystem för att förbättra och styra verksamheten. Processen fortsätter nu med att företaget bestämmer sig för certifiering. Man bör då skaffa sig en bild av vad som krävs för den eller de standarder man har tänkt sig.

Om man anser sig uppfylla kraven kan man kontakta något av certifieringsorganen direkt. Annars bör man tänka igenom vad som saknas och sätta igång med förbättringsarbetet.

När man tror sig uppfylla kraven bör man kontakta ett eller flera certifieringsorgan för att begära offert på certifieringsarbetet. Om företaget ska certifieras enligt flera standarder bör man tänka på att certifieringsorganen ofta kan integrera revisionsarbetet för de olika standarderna. När

beslut har tagits för vilket organ som ska anlitas påbörjas en process som grovt kan beskrivas med nedanstående bild: Några detaljskillnader i processen skiljer sig mellan de olika standarderna och certifieringsorganen.

Vilka standarder finns?

Gå in på SWEDAC: s hemsida www. swedac.se för att kontrollera vilka standarder som finns och för att söka vilka företag som är ackrediterade att utföra certifiering.

Gunilla Winroth Ordförande i SWETIC

En debattbok om datoriserad upphandling Oreo AB har låtit en forskare skriva en debattbok om problemen kring att göra datoriserade upphandlingar med LOU. Boken diskuterar dels allmänna aspekter på en datoriserad upphandling med LOU (främst problem sammanhängande med

att specificera alla krav på förhand) dels ett antal specifika frågor med specifika svar (främst rörande matematiska utvärderingsmetoder och viktningen av kriterier).

Boken är baserad på en omfattande litteraturgenomgång och en serie intervjuer med upphandlare och experter.

Utgångspunkten har varit att upphandling är en kombination av vetenskap och beprövad erfarenhet.

Det vetenskapliga anslaget är brett och omfattar även resultat från ekonomiskoch psykologisk mätteori, operationsanalys och statistisk analys. Ett axplock:

Datakvalitet

Eftersom företagens anbud är juridiska handlingar förutsätts alla siffror ha juridisk status, d v s vara exakta. En statistisk analys av datainsamlingar på referensföretag visade dock att resultaten från dessa ofta var mycket osäkra. Detta berodde på: (1) Sneda urval så att företagen endast lämnat referenser till positivt inställda referensföretag.

(2) Uppdraget genomfördes av annan personal och avsåg

26

ett annat område. (3) Minnesfel uppkom genom att referenserna kunde avse flera år gamla uppdrag.

(4) Instruktionerna om vad som skulle bedömas var så diffusa att personerna på referensföretagen bedömde olika saker. (5) Det framgick inte vad som var ett godkänt resultat.

Med en så dålig datakvalitet som ovan ska det till oerhörda skillnader mellan säljarföretagen för att kunna upptäcka dem. I praktiken är uppgifterna värdelösa som beslutsunderlag.

Viktning

Den största fördelen med de matematiska utvärderingsmetoderna är att man kan ta hänsyn till fler faktorer än förut. Det finns forskning om mänskligt beslutsfattande som visar på att människan har klara begränsningar när det gäller att vikta ihop kriterier. Fler än tre kriterier i taget verkar inte möjligt för hjärnan att hantera. I sådana fall förefaller man förenkla problemet genom att (omedvetet) bortse från viss information. Matematiken hjälper upphandlaren att bedöma anbuden rättvist.

Boken diskuterar metoder för viktning av kvalitetskriterier och för viktning mellan pris och kvalitet.

Rangordning diskuteras som en speciell form av viktning. Alternativ föreslås.

Utvärderings​metoder Boken diskuterar de vanligast förekommande utvärderingsmetoderna med varianter: 1. Lägsta pris (prisupphandling) : Jämförelsetal ~ P 2. Fast pris (kvalitetsupphandling) : Jämförelsetal ~ Q 3. Lågt pris och högt värde (reduceringsmetoden) : Jämförelsetal ~ P – V(Q) där beteckningen V(Q) tolkas som att värdet (V) är en funktion av kvaliteten (Q) 4. Lågt pris och hög kvalitet (samtidigt) : Jämförelsetal ~ x*P + (1-x)*Q 5. Lågt pris per kvalitetspoäng (oavsett kvalitet) : Jämförelsetal ~ P/Q 6. Marginalnyttan av en kvalitetsökning 7. TradeExtensions® relativa och absoluta metod för prispåslag.

8. Optimering genom att använda en kombination av anbuden Boken publiceras under våren.

Exemplar kan beställas genom e-post till författaren erik.soderman2@ gmail.com och kostar 299 kronor (inkl moms).

Fil dr Erik Söderman för Oreo AB

Offentliga Affärer 1 2009 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLINGsdagarna 2009 – speakers corner

Är din information tillgänglig nästa år?

Riksdagen har beslutat att Sverige ska vara tillgängligt för alla år 2010. Det gäller även information.

Alla människor ska kunna kommunicera med myndigheter och ta del av dess information.

Metodik och lång erfarenhet

Semantix språkkonsulter arbetar med olika metoder för att anpassa information efter läsarens behov. De gör både struktur och text lätt att hitta i, läsa och förstå, och många har lång erfarenhet av såväl klarspråksarbete som att skriva för webben och att skriva lättläst svenska.

En medarbetare på Semantix, Anneli Hedlund, journalist och författare till boken Klarspråk lönar sig, säger: – Ett tillgängligt samhälle är bättre för alla. Men tillgänglighet och begriplighet är inget som sker av sig själv, utan det krävs ett aktivt arbete för att nå dit. Inte minst för att påverka människors attityder och förändra deras sätt att skriva. Det måste bli ”fint” att skriva enkelt.

Översätter – alla språk, alla fackområden, alla format

Semantix skapar kommunikation som fungerar Semantix, ett av Europas ledande företag inom kvalificerade kommunikations- och språktjänster, kan hjälpa din verksamhet att komma igång med arbetet att göra informationen och kommunikationen tillgänglig. Semantix mål är att skapa kommunikation som

fungerar, det vill säga ge rätt information till rätt person, på rätt sätt och på rätt språk.

Enligt Handisam (myndigheten för handikappolitisk samordning) kommer målet om ett tillgängligt samhälle år 2010 inte att nås, men Semantix kan hjälpa dig en bra bit på vägen.

Semantix översätter till alla språk och är sedan många år en uppskattad leverantör till myndigheter och offentlig sektor. Ingen översättning är den andra lik, men med Semantix långa erfarenhet, tekniska kunnande och stora nätverk kan de hitta det optimala arbetssättet för varje projekt.

Och rätt översättare!

tilläggsprogram för språkhantering i webbpublicerings­verktyget EPiServer, som gör det möjligt att enkelt välja ut och exportera de sidor på webbplatsen som ska översättas.

De exporterade filerna skickas till översättning och när de importeras in i EPiServer igen fungerar länkarna och samma formatering finns kvar.

Du kan enkelt granska sidorna innan de godkänns för publicering. Du får också en översikt över alla sidor och språkversioner på din webbplats, där du ser vilka sidor som finns på vilka språk, samt om och när uppdateringar har gjorts.

Allt inom språk

Samhället ska utformas så att alla kan delta, det är en demokratisk grundprincip. Semantix kan bland annat hjälpa dig och din verksamhet att ge din information en tillgänglig design och struktur skriva vårdat, enkelt och begripligt, som är ett mål för en nationell språkpolitik – Semantix skriver åt dig, eller utbildar dig och dina kolleger i språkarbete och skrivande översätta din information, inom alla fackområden och i alla format ge tekniskt stöd för att till exempel skapa och underhålla flerspråkiga webbplatser. •

Stöd för språkhantering på webben Semantix kan hjälpa till med både webbpubliceringsverktyg och informationsdesign för webben. De erbjuder dessutom ett

Tips till dig som ska upphandla certifiering inom offentlig sektor Certifiering av ledningssystem har blivit vanligt även inom den offentliga sektorn.

Mycket talar för en fortsatt tillväxt. Certifiering är en tjänst som erbjuds på en marknad av aktörer – certifieringsorgan som konkurrerar med varandra. I den här artikeln reder vi ut några begrepp och ger tips. Det kan vara till hjälp för att upphandlingen ska ske effektivt för båda parter samtidigt som regelverket följs.

Den som upphandlar certifiering kan begära in anbud från flera certifieringsorgan och välja det bästa erbjudandet. Ibland händer det dock att inköpare ställer krav vid upphandlingen som strider mot vad ett certifieringsorgan kan och får erbjuda. Vi kan ge en del tips för att göra upphandlingen både korrekt

och effektiv.

Välj ackrediterade certifieringsorgan Eftersom certifiering är ett viktigt verktyg både för företag, organisationer och för samhället finns i alla industriländer ackrediteringsorgan som utpekats av staten och som ska

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2009

säkerställa att provning, kontroll och certifiering sker på ett korrekt och säkert sätt. I Sverige är SWEDAC ackrediteringsorgan och cirka 95 procent av all certifiering av ledningssystem görs inom vår ackredite ring.

Vilka certifieringsorgan vi har ackrediterat framgår av vår webbplats.

Det finns spelregler för ackrediterade certifieringsorgan Precis som det finns standarder för ledningssystem hos företag och organisationer finns det standarder för certifieringsorgan. Dessa standarder måste certifieringsorganen följa och det är bland annat detta som ackrediteringen säkerställer. Några grundkrav är: • Stabilitet och klara ansvarsförhållanden.

• Konsulttjänster gällande uppbyggnad och underhåll av

ledningssystem får inte erbjudas.

• Andra aspekter på opartiskhet – till exempel får revisorerna inte ha någon koppling till kunden.

• Certifieringsorganet ska ha ett eget kvalitetssystem.

• Kompetenta revisorer.

• Krav på branschkompetens.

• En certifieringsprocess som uppfyller vissa grundkrav.

• Uppföljning minst årligen och förnyad certifiering minst vart tredje år.

Vilka krav kan inte ställas på ett ackrediterat certifieringsorgan?

Ackrediteringskraven syftar till att ge god nivå på utfärdade certifikat, så att de får ett reellt värde på marknaden och bland intressenter.

Den som upphandlar bör dock tänka på att: »

27

UPPHANDLING » • Inte ställa krav på att certifieringsprocessen ska innehålla konsultinsatser.

• Inte ställa krav på glesare uppföljning än en gång per år.

Vad kan man ställa krav på?

För att få bra och jämförbara offerter bör beställaren/ köparen tänka på och fråga följande: • Ställ krav på att företaget har ackreditering för din bransch. Du kan också fråga efter referenser från branschen.

• Fråga också om var revisorerna finns. Resekostnader är en stor del av kostnaden särskilt för uppföljning. Olika certifieringsorgan har olika regler för debitering av resor.

• Bestäm vilken typ av pris du vill ha. Det är viktigt att du kan få en jämförbar bild av vad det totala priset under en treårscykel blir • Har du krav på när revisionen ska genomföras ange det

Certifieringsorganen behöver uppgifter För att kunna lämna en korrekt offert behöver certifieringsorganen uppgifter om företaget och dess verksamhet. Oftast finns färdiga frågefrågeformulär på certifieringsorganens webbplatser Använd dessa och var frikostig med information, det tjänar ni själva på. Följande uppgifter är viktiga: • Vilken/vilka standarder vill ni ha certifiering för?

• Finns andra ledningssystem i verksamheten och är dessa certifierade?

• Vilka är era huvudsakliga produkter/tjänster?

• Vilka legala eller andra externa krav finns på produkten/tjänsten (kvalitet)?

• Har ni konstruktion i er verksamhet (kvalitet)?

• Är verksamheten tillsynspliktig (miljöledning)?

• Vilka är de viktigaste miljöaspekterna (miljöledning)?

• Vilka är de viktigaste arbetsmiljöriskerna? (Ledningssystem för arbetsmiljö).

• Hur ser organisationen ut avseende filialer, outsourcing etc?

• Antal anställda? Skiftarbete?

• Har ni anlitat en konsult för systemet, i så fall vilken?

Hur genomförs certifieringen?

På SWEDAC:s webbplats och på de olika certifieringsorganens webbplatser finns beskrivningar av certifieringsprocessen. Dessa utgår alla från grundkraven men varje certifieringsorgan har sina särdrag. Har ni frågor – ring till certifieringsorganen och fråga, eller vänd er till SWEDAC. •

28

TolkDirekt – en kostnadseffektiv språkassistans I ett alltmer expansivt, mångkulturellt och flerspråkigt samhälle behöver företag och organisationer anpassa kommunikation och budskap på ett effektivt och professionellt sätt. Genom en kvalitetssäkrad distanstolktjänst kan samhället spara stora summor pengar och samtidigt bidra till en bättre miljö.

Nästan två miljoner människor i Sverige är 1:a eller 2:a generationens invandrare. Behovet av språkassistans på ett stort antal olika språk och dialekter är stort.

Den offentliga sektorn köper årligen tolktjänster för cirka 700 miljoner kronor, varav den traditionella kontakttolkningen står för cirka 80 procent. Enbart inom Stockholms läns landsting är behovet 160 000 tolkuppdrag per år. Med endast ett 60-tal auktoriserade tolkar som genomgått särskilda prov för tolkning inom hälso- och sjukvården till förfogande är det en ekvation som inte går ihop.

Sparar pengar och bidrar till en bättre miljö Traditionell tolkförmedlingsverksamhet förmedlar i huvudsak så kallad kontakttolk, som fysiskt närvarar vid tolksituationen. Möten vid läkarbesöket, domstols- eller polisärendet, social- eller arbetsmarknadshandläggningen kan lika bra, eller i många fall bättre, tolkas på distans över telefon. Distans- och telefontolkning sparar samhället stora summor pengar, i form av lägre tolkkostnader, förenklad administration och kortare ledtider. Dessutom är distanstolkning det klart bästa alternativet ur miljösynpunkt.

Distanstolkning prioriteras

Detta gör att Stockholms Läns Landsting kommer att prioritera distanstolkning vid nästa ramavtalsupphandling av tolkförmedlingstjänster. Jönköpings kommun är ett exempel på en kommun som redan i dag har valt att satsa enbart på distanstolkning.

Transvoice förmedlar och administrerar tusentals tolk- och språktjänster per dag, till staten, kommuner, myndigheter och förvaltningar samt privata företag och organisationer i hela Sverige

Tolktjänst utan förbokning

– Sedan hösten 2008 erbjuder Transvoice som första språkföretag distanstolktjänster med anställd personal från eget callcenter. Tjänsten heter TolkDirekt och ett 30-tal tolkar/ språkkommunikatörer står i dag till förfogande on-demand. Kunder återkommer allt oftare med positiv respons om tjänsten TolkDirekt,

vilket vi naturligtvis uppskattar.

Efterfrågan och antalet samtal in i tjänsten ökar kraftigt och vi utökar kontinuerligt med nya tolkar och nya språk.

Vi räknar med att kunna erbjuda mellan 60 och 100 distanstolkar under 2009.

Den professionella och högteknologiska contact-centermiljön, med högsta buller- och sekretesskydd, har också utrymme för vidare expansion i takt med behovet, berättar Jonas Ahlstedt, VD Transvoice AB. Vid telefontolkning betalar kunden bara för den tid som faktiskt utnyttjas, inte per timme som i fallet med kontakttolk. Restid, spilltid och kilometerkostnader sparas och inte minst miljöaspekten talar för att distanstolkning kommer att öka lavinartat i framtiden.

Unik tolkservice

– Vår TolkDirekt-service är unik på marknaden, med egna anställda tolkar i kvalificerad och kvalitetssäkrad callcenter-miljö. Här finns all den kompetens som behövs för att hantera uppdrag inom alla områden och sammanhang som spänner över

sjukvård, juridik, asyl/migration och många andra uppdrag för offentlig sektor, till affärstolkning och kundtjänst tre-partstolkning. Med TolkDirekt får ni tillgång till språkassistens - när behovet uppstår. Kunden behöver inte förboka tolken, utan ringer vår växel och kopplas direkt till ledig tolk, förklarar Jonas Ahlstedt.

Strategiskt partnerskap med SOS Alarm Transvoice har inlett ett strategiskt samarbete med SOS Alarm och dess dotterbolag YouCall, i syfte att utveckla tjänster för akut- kris-, och larmtolkning.

– Det finns ett stort behov av språkassistans kopplat till nödsituationer – ungefär 5-10 procent av alla samtal till 112 – och än så länge har det inte funnits en bra lösning för trepartstolkning. Inom ramen för Transvoice tjänst TolkDirekt ska tolkarna/språkkommunikatörerna specialutbildas i trepartstolkning vid kris- och larmsituationer, säger Jonas Ahlstedt.

Arne Öster

Offentliga Affärer 1 2009 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING

Sju av tio tror att aktörer bryter mot konkurrensreglerna Det finns ett starkt stöd för att ha ett kraftfullt regelverk som motverkar konkurrensproblem.

Tilliten till aktörerna är dock mindre, och så många som sju av tio tillfrågade tror att det förekommer överträdelser av konkurrensreglerna.

Det visar en undersökning som Sifo gjort på uppdrag av Konkurrensverket.

Undersökningens huvudsakliga syfte var att kartlägga hur olika grupper, som lämnat tips och klagomål till verket, uppfattar Konkurrensverkets hantering av deras ärenden. Undersökningen genomfördes med intervjuer bland parter, ombud och övriga som lämnat tips och klagomål till verket.

Positivt med konkurrens

En stor majoritet bland de tillfrågade anser att konkurrens mellan företag är positivt. De menar att ökad konkurrens leder till lägre pris, bättre kvalitet och ett större utbud för konsumenterna.

– Svaren i undersökningen visar att det finns en mycket stark tilltro till att konkurrens mellan företag är till nytta för konsumenterna. Den kunskapen är viktig för oss i vårt arbete att identifiera konkurrensproblem och rätta till dem, säger Konkurrensverkets tf generaldirektör Jan-Erik Ljusberg i ett pressmeddelande.

Liten tilltro till att företag följer reglerna Samtidigt som de flesta var positivt inställda till konkurrens och dess möjligheter var det dock flera av dem som trodde att det förekommer överträdelse av reglerna. Sjuttio procent av de tillfrågade trodde att reglerna

överträds mycket ofta eller ganska ofta.

– Det är en allvarlig signal när så många tror att det förekommer överträdelser av konkurrensreglerna.

Vi är givetvis intresserade av att få in fler tips och klagomål på misstänkta överträdelser av reglerna, fortsätter Jan-Erik Ljusberg.

Karteller

Undersökningen visade också att företag och deras juridiska ombud har dålig kunskap om reglerna gällande karteller. För företag som deltar i karteller och andra olagliga

samarbeten finns en möjlighet att erkänna detta och lämna kartellen, och därmed slippa påföljd. Var tredje affärsjurist uppger dock att de inte känner till dessa regler om befrielse från påföljd. Enligt Jan-Erik Ljusberg är det anmärkningsvärt att kunskapsnivån om dessa möjligheter är så pass låg och menar att Konkurrensverket kommer att intensifiera arbetet med att informera om konkurrensreglerna.

Källa: Konkurrensverket Kajsa Juslin

IT-upphandlingen överklagar dom till Regeringsrätten Kammarkollegiet meddelar att de överklagar Kammarrättens dom angående upphandlingen av IT-konsulttjänster 2008 till Regeringsrätten.

Myndigheten anser att frågan har stor principiell betydelse och vill få en prejudicerande dom från högsta instans.

Den 30 december 2008 meddelade Kammarrätten sitt domslut angående upphandlingen av IT-konsulttjänster 2008. Domstolen biföll då Siemens AB:s talan i målet och förordade också att upphandlingen beträffande anbudsområdena 3, 4, 5 och 8 ska göras om.

Stor principiell betydelse

Den tvist som uppkommit bottnar i olika synsätt på hur proportionalitetsprincipen ska tolkas i upphandlingsfrågor. Principen innebär att ”alla åtgärder som vidtas ska vara nödvändiga och lämpliga med hänsyn till syftet”.

Frågan är nu om de avgränsingar som sattes mot leverantörerna i förfrågningsunderlaget har begränsat konkurrensen.

Kammarkollegiet efterlyser ett prejudicerande avgörande då de anser att det i nuläget saknas i frågan.

– Anledningen till att vi överklagar till Regeringsrätten är att detta är en viktig principiell fråga som bör tas upp till högsta instans, säger Michaela Kanti, som ansvarar för upphandlingen. Hon var tidigare ansvarig för upphandlingen på Verva och innehar nu samma funktion på Kammarkollegiet.

– Om kammarrättens dom blir prejudicerande är vår tolkning att man dömer proportionalitetsprincipen hårdare här än i övriga europa, fortsätter hon.

Starka reaktioner

Domen som meddelades mötte starka reaktioner hos både kunder och leverantörer då många myndigheter upplevde frustration över att vissa ramavtal ännu saknas för it-konsulttjänster. De leverantörer som fått erbjudande om ramavtal på de anbudsområden som blivit överbeprövade säger sig känna osäkerhet

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2009

och besvikelse. Andra leverantörer har samtidigt visat intresse av att delta i en eventuell ny upphandling.

Fakta om tvisten:

Siemens AB överprövade Vervas tilldelningsbeslut av IT-konsulttjänster 2008 till Länsrätten i februari 2008.

Domstolen gav Verva, som var ansvarig myndighet för upphandlingen, rätt. Företaget överklagade Länsrättens beslut till Kammarrätten i maj 2008 som den sista december meddelade domen som innebar att upphandlingen ska göras om.

Upphandlingen av it-konsulttjänster omfattas av två delområden med samma inriktning på kompetens: • anbudsområde 1-7 avsåg leverans av resurskonsulttjänster • anbudsområde 8 avsåg leverans av uppdragskonsulttjänster Inom fyra områden i delområde 1-7 har ramavtalen redan trätt i kraft.

Siemens AB överklagade områdena 3, 4, 5 och 8. Därmed har ramavtalen inom dessa områden inte trätt i kraft. •

29

expertpanelen svarar Elektroniska upphandlingssystem införs nu hos allt fler inköpare. En av fördelarna är ju att alla “skallkraven” måste vara uppfyllda innan det går att skicka in sitt anbud. Även utvärderingen går ju också mycket snabbare. Har du utifrån din erfarenhet upptäckt några nackdelar med elektroniska upphandlingssystem?

Elektroniska upphandlingssystem införs nu hos allt fler inköpare. En av fördelarna är ju att alla ”skall-kraven” måste vara uppfyllda innan det går att skicka in sitt anbud. Även utvärderingen går ju också mycket snabbare. Har du utifrån din erfarenhet upptäckt några nackdelar med elektroniska upphandlingssystem?

som jag dock vill varna för är att upphandlingarna blir för standardiserade genom användningen av elektroniska upphandlingssystem. Det är viktigt att köpbehovet i verksamheten styr upphandlingen – det får inte bli så att de elektroniska upphandlingssystemen styr upphandlingarna.

Jag har inte upptäckt några stora nackdelar utan ser mest fördelar. Något

Anna Ulfsdotter Forsell, Advokat, Delphi & Co

Fördelarna är många med elektroniska upphandlingssystem. Att leverantörerna undviker onödiga missar är mycket bra.

Utvärderingen i sig kanske inte går så mycket snabbare men mycket av den formella kontrollen går per automatik och den totala tidsbesparingen finns naturligtvis där.

Ann Linde Koolman, upphandlare Alingsås Kommun

Det är av stor vikt att sammanställningen av själva förfrågningsunderlaget görs lika noggrant som alltid, så att inte mallarna tar överhanden. Vid införandet av ett elektroniskt upphandlingssystem

Förenklingen med elektroniska anbud uppstår inte direkt och så snabbt som man skulle kunna tro. Det tar en tid att anpassa sina förfrågningsunderlag och effektivisera upphandlingsprocessen så att fördelarna kan tas till vara fullt ut.

Man kan spara tid på vissa delmoment medan andra delmoment i processen kan ta längre tid.

Sinikka Suutari Upphandlingskonsult Kommentus Gruppen AB

Man ska inte ha en övertro till att allt blir enkelt och rätt i leverantörernas anbud även om det finns checklistor för skall-krav. Svarsfält kan innehålla brisfälliga uppgifter och bifogade filer som ska styrka uppfyllda skall-krav kan vara lika felaktiga som i pappersanbud.

måste upphandlingsenheten lägga stor kraft vid att skapa egna mallar med formuleringar som passar den egna organisationen. Det är även betydelsefullt att hitta gemensamma rutiner och att alltid korrekturläsa underlagen (finns risker med att tilliten till tekniken blir för stor). Det är även viktigt att tillmötesgå de leverantörer (om än ett fåtal idag) som inte har möjlighet att lägga elektroniska anbud.

En nackdel för leverantörerna är att det kan bli merarbete i vissa avseenden när de lämnar anbud.

Genom att Kommentus oftast genomför många parallella samordnade upphandlingar behöver anbudsgivaren lämna anbud elektroniskt många gånger (ett för varje anbudsområde) för att upphandlingssystemet ska kunna användas i utvärdering och dokumenthantering för respektive anbudsområde. Detta kan upplevas som besvärande. Majoriteten av leverantörerna har ändå tyckt att det är enklare att lämna anbud elektroniskt är på traditionellt sätt.

Ställ en fråga till Expertpanelen, mejla till brev@hexanova.se

ekonomi

Sjöblom, Konkurrensverkets nya generaldirektör

Regeringen har utsett Dan Sjöblom till ny generaldirektör för Konkurrensverket.

Sjöblom är jurist och påbörjade sin bana vid Näringsfrihetsombudsmannen, för att i början av 90-talet verka som biträdande avdelningschef vid Konkurrensverkets förvärvsavdelning.

Sedan 1996 har Sjöblom arbetat vid Europeiska kommissionens generaldirektorat för konkurrensfrågor, under senare år som enhetschef.

Dan Sjöblom börjar på Konkurrensverket den 16 mars 2009. JanErik Ljusberg är fram till dess tillförordnad generaldirektör.

Konkurrensverkets uppdrag

Konkurrensverkets uppdrag innebär är att arbeta för en effektiv konkur-

rens inom den privata och offentliga verksamheten. Uppdraget innebär också att övervaka att företagen följer konkurrenslagen. Från och med den 1 september 2007 har Konkurrensverket ansvar för tillsyn över offentliga upphandlingar, så även granskskningen av att de offentliga aktörerna tillämpar upphandlingsreglerna och följer upphandlingslagarna.

Konkurrensverket föreslår regel-

e

ändringar som de anser är bra för konkurrensen, delger information kring vilka regler som gäller, ger bidrag till forskning om konkurrens och upphandling. Syftet är att leverantörer skall få lika konkurrensoch upphandlingsvillkor, inte minst att skattemedlen skall användas på bästa sätt.

Tina Lundberg Åsén

EKONOMI DAGARNA Örebro

2009

Årets största mötesplats för dig som berörs av ekonomiska beslut.

Chefsekonomer, revisorer , förvaltningschefer, controllers, politiker och beslutsfattare från det Offentliga Sverige samlas i Örebro för att debattera, bevaka och uppdatera sig.

Vi ses på Ekonomidagarna oktober 2009!

Arrangörer

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2009

Samverkande organisationer

31

ekonomi

Skatteutjämningssystemet skadar Sveriges tillväxt Det svårbegripliga systemet för skatteutjämning mellan kommuner missgynnar Stockholms län. Det anser Stockholms Handelskammare som har gjort en analys av en undersökning om det kommunala skatteutjämningssystemet med frågor ställda till Stockholms Läns samtliga kommunstyrelseordförande.

Det är svårt att förutse vilka effekter systemet får för kommunerna och sju av tio kommunstyrelseordförande anser att systemet missgynnar kommuner som sköter sin verksamhet och ekonomi effektivt. Då är väl att märka 16 av kommunerna i Stockholms län är nettomottagare i systemet. Systemet belönar inte kommuner som satsar på företagande, nya invånare och tillväxt, särskilt inte bland kommunerna i Stockholms län. Nästan alla, nio av tio kommunstyrelseordförande,

32

anser att systemet i högre grad borde premiera tillväxt. Att Stockholms län inte når sin fulla tillväxtpotential påverkar hela vårt lands tillväxt negativt, eftersom Stockholmsregionen fungerar som hela Sveriges ekonomiska motor.

Det kommunala skatteutjämningssystemet i korthet Sverige har en kommunalekonomisk skatteutjämning för att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för landets kommuner och landsting.

Målsättningen är att en kommun ska kunna tillhandahålla sina invånare en likvärdig service oavsett skillnader i kommuninvånarnas inkomster och andra strukturella förhållanden.

Syftet med utjämningssystemet är att de skillnader som finns i kommunalskatt mellan kommuner i stort ska spegla skillnader i effektivitet, service- och avgiftsnivå och inte bero

på olika strukturella förutsättningar.

Dagens system infördes 2005 och har sina rötter i 1996 års system.

Sverige har emellertid haft kommunalekonomiska utjämningssystem under större delen av 1900-talet.

10 av 14 kommuner som betalar till utjämningssystemet ligger i Stockholms län

I 2008 års inkomstutjämning är det 14 av landets 290 kommuner som betalar en inkomstutjämningsavgift.

Av dessa är en klar majoritet, tio

stycken, stockholmskommuner. De fem kommuner som betalar betydligt mer än de övriga, är alla belägna i Stockholms län. Stockholms läns landsting är dessutom det enda av Sveriges 20 landsting som betalar till utjämningen.

Det som gynnar Stockholm stärker Sverige Innevarande konjunkturnedgång har gått snabbare än många prognosmakare förutspådde och kommer även att slå hårt mot den offentliga verksamheten.

Nyligen reviderade Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, ned sin prognos rejält för den förväntade tillväxten av skatteunderlagstillväxten för 2009 och 2010. De minskade skatteintäkterna utifrån prognosen för 2010 motsvarar närmare 20 000 jobb i kommuner och landsting. Än mer bekymmersamt blir det om en än större börda läggs på Stockholmsregionen till följd av den försvagade konjunkturen.

Staten drar redan stora summor från Stockholmsregionen för att understödja andra delar av landet. Med en femtedel av landets befolkning står länet för 29 procent av Sveriges totala tillväxt (2006) och för en betydande andel av de samlade statliga skatteintäkterna.

Det strömmar sålunda ut betydligt fler skattekronor från Stockholm än vad som kommer länet till godo i ett läge där Stockholm brottas med svåra kapacitetsbrister. Brister som orsakats av den kraftiga befolkningstillväxten och avsaknad av statliga infrastruktursatsningar.

Det har bidragit till en situation som undergräver regionens konkurrenskraft och ger en sämre framtida ekonomisk utveckling än vad som skulle var möjligt. Detta är inte en regional fråga – den gäller hela vårt lands ekonomiska utveckling.

Stockholm är hela landets tillväxtmotor och när den hackar och inte går med full kapacitet får det betydande konsekvenser för hela Sverige.

Öka incitamenten för tillväxt och sysselsättning En överväldigande majoritet av kommunstyrelseordförandena i Stockholms län, nio av tio, anser att incitamenten till ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning i utjämningssystemet är bristfälliga och måste öka. Enbart fem procent svarar att incitamenten är tillräckliga.

Regeringen har nyligen tillsatt en kommitté som ska utvärdera

Offentliga Affärer 1 2009 | www.offentligaaffarer.se

ekonomi det kommunala skatteutjämningssystemet fram till våren 2011.

Kommittén har bland annat fått i uppdrag att utreda alternativa metoder för inkomstutjämning och identifiera om det finns tillväxthämmande faktorer i inkomstutjämningen. I så fall ska kommittén föreslå hur dessa kan undanröjas samt hur incitamenten kan stärkas för ekonomisk tillväxt och en ökad sysselsättning.

Öppna svar

Bland de kommunstyrelseordförande som tycker att incitamenten för tillväxt och sysselsättning bör öka i utjämningssystemet har 28 procent valt att utveckla sitt svar. Svaren är relativt samstämmiga varför enbart ett par redovisas.

Om vi ska ha ett utjämningssystem så ska man belönas om man driver en tillväxtvänlig politik som visar att man prioriterar rätt saker.

Man ska inte ha ett utjämningssystem som vilar på dagens grunder.

Det är ett icke fungerande system när välskötta kommuner tvingas betala för äventyrsbad i Norrland.

Det saknas incitament till tillväxt då staten garanterar en skattekraft på 115 procent av medelskattekraften.

Effektiva kommuner missgynnas Så många som sju av tio kommunstyrelseordförande anser att den kommunala skatteutjämningen missgynnar kommuner som sköter sin verksamhet och ekonomi effektivt.

Det är höga siffror som tyder på att det finns en stor förbättringspotential i systemet. Var femte kommunstyrelseordförande tycker dock inte att effektiva kommuner missgynnas och en av tio uppger att de är osäkra och därmed inte kan besvara frågan.

Om ett utjämningssystem ska finnas bör det enligt Handelskammarens mening, premiera en effektiv skötsel av den kommunala verksamheten och främja tillväxt och sysselsättning. Det är en åsikt som delas av länets kommunstyrelseordförande.

Öppna svar

Bland de kommunstyrelseordförande som anser att utjämningssystemet missgynnar effektiva kommuner har 43 procent utvecklat sitt svar. Här presenteras några exempel: Systemet straffar välskötta kommuner och belönar kommuner med höga kostnader.

Det finns ingen morot för mottagande kommuner att effektivisera sina verksamheter. De får inte mer pengar i kassan men de har blivit ovänner med befolkningen och arbetstagarna eftersom nedläggningar och större barngrupper sällan ses som positiva åtgärder.

Det saknas incitament till tillväxt.

Staten garanterar en skattekraft på 115 procent av medelskattekraften.

För de 280 kommuner som ligger under finns inget skäl att anstränga sig för att öka den egna skattekraften.

För de 10 kommuner som ligger över dras ner även om vi ökar. Dessutom tillväxt i form av nya invånare innebär ökade kostnader som regel överstiger den genomsnittliga kostnadsutjämningen då det ofta innebär nyinvesteringar vilket är dyrare.

Det som min kommun betalar in till utjämningssystemet innevarande år går till kommuner som redan har högre kostnader för välfärdsverksamheterna än vad min kommun kan kosta på sig.

Skatteutjämningen missgynnar effektivitet. Samtidigt har det blivit tydligare för mig att min kommun sitter i en oförmånlig utvecklingssituation eftersom vi attraherar så många barnfamiljer. Vi får därmed en demografisk oförmånlig situation då antalet skattebetalare i arbetsför ålder minskar i andel och skattekraften halkar efter. Då har det blivit tydligare för oss att kompensationen i skatteutjämningssystemet behövs för att hålla intäkterna uppe.

Detta kan vara en bedräglig bild då systemet är så svåröverskådligt, men det är den bilden som tonar fram ur budgetmaterialet och statistiken.

Utdrag ur Stockholms Handelskammares analys 2008:5

Tjänster för elektronisk avtals- och anbudssignering

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2009

Delade meningar om skatteutjämningssystemet Medan Stockholms Handelskammare påpekar i sin analys att skatteutjämningssystemet mellan kommuner missgynnar Stockholms län, finns det andra som ser saken på annat sätt.

– Jag tycker att skatteutjämningssystemet är alldeles nödvändigt om vi anser att alla invånare i Sverige skall ha någorlunda lika offentlig service och offentliga villkor. Vilket jag gör, säger Lars-Olof Pettersson, kommunstyrelsens ordförande (s) i Piteå kommun.

– Skattekraften är ju som vi alla vet väldigt olika i olika delar i landet.

Då måste vi på något sätt solidariskt fördela skatteintäkterna, annars skulle det leda till att de problem som finns redan nu med avfolkning av landsbygden, skulle förvärras, menar Lars-Olof Pettersson.

Stockholms Handelskammare glömmer helheten

En kommitté skall utvärdera

Det är inte konstigt att Stockholms Handelskammare talar i sak för Stockholms kommuner, då 10 av de 14 kommunerna som betalar en inkomstutjämningsavgift tillhör Stockholms län. Stockholms läns landsting är dessutom det enda av Sveriges 20 landsting som betalar en utjämning. Däremot glömmer Stockholms Handelskammare av att det inte bara är Stockholm som skall stärka Sverige.

Nyligen har regeringen utnämnt en kommitté som skall utvärdera skatteutjämningssystemet fram till våren 2011.

– På något sätt måste vi få bättre långsiktighet i systemet så att förutsättningarna inte ändras ”lite nu och då” med stora förändringar lokalt i kommunerna. Ibland verkar det inte vara riktigt genomtänkta, säger LarsOlof Pettersson.

Tina Lundberg Åsén

www.chambersign.se

33

miljö

Offentlig upphandling som miljöpolitiskt verktyg Offentlig upphandling kan användas som ett styrinstrument för att nå miljöpolitiska mål, men andra styrmedel kan vara mer effektiva. Det framgår av en forskningsrapport som gjorts på uppdrag av Konkurrensverket.

I rapporten från Konkurrensverket konstaterar författarna, professor Runar Brännlund tillsammans med fil.dr. Per-Olov Marklund och fil. dr. Sofia Lundberg vid Umeå universitet, att miljökrav vid offentliga upphandlingar visst kan bidra till att uppnå olika miljöpolitiska mål.

En avgörande faktor om offentlig upphandling är ett effektivt styrinstrument är om det samtidigt görs andra insatser för att komma åt samma miljöproblem.

Staten och kommunerna köper varje år in varor och tjänster för omkring 500 miljarder kronor. Då är det rimligt att ställa en rad krav på det som köps in, bland annat för att få garantier för att de håller hög

kvalitet och lågt pris. Det har under senare år blivit allt vanligare att också ställa olika miljökrav i upphandlingarna.

Det är en komplex uppgift att föra miljöpolitik via offentlig upphandling, menar författarna av rapporten ”Miljöhänsyn i offentlig upphandling”. Det är inte givet att en upphandling med ställda miljökrav också är det mest kostnadseffektiva sättet att nå ett visst miljömål.

I vissa situationer kan ekonomiska styrmedel (skatter, miljöavgifter eller subventioner) vara mer effektiva.

– Det är viktigt att ta tillvara alla möjligheter att nå en bättre miljö samtidigt som vi hushållar med de gemensamma resurserna. Det är bra

att vi med denna rapport kan höja kunskapsnivån om hur miljökrav i offentliga upphandlingar kan bidra till en bättre välfärd, säger Konkurrensverkets tf generaldirektör JanErik Ljusberg i en kommentar.

Innan stat eller kommun ställer miljökrav i en offentlig upphandling bör man fråga sig vilka miljöproblem som produktionen eller

konsumtionen av den aktuella varan eller tjänsten kan orsaka, och om det finns andra miljöregleringar på området. Om det finns andra regleringar kanske dessa är tillräckliga för att nå målen. Är befintliga regler inte tillräckliga bör man som upphandlare fråga sig om eventuella miljökrav kan vara konkurrensbegränsande. •

på ”DELTAte” tillhör dem som förespråkar en annan skola. Denna anser att det inte alltid lönar sig att installera ett nytt och effektivare ventilationssystem. Man bör först kontrollera vilka luftmängdskrav som ställs på ventilationssystemet idag jämfört med när det gamla installerades. Om det ställs högre krav idag, så bör man installera ett nytt ventilationssystem.

Då är det dock inte säkert att man sparar energi i förhållande till tidigare.

Om det gamla ventilationssystemet innehåller värmeväxling och har en acceptabel driftstrategi, så sparar man inte mycket pengar på att byta ut ventilationsaggregatet mot ett nytt med samma driftstrategi.

personer i dem eller om de står tomma. Detta är inte en speciellt energieffektiv driftstrategi även om anläggningen är utrustad med värmeväxlare.

Den nya skolan har kommit fram till att man ofta kan spara mer energi genom att satsa pengarna på att upprusta den gamla ventilationsanläggningen och ändra driftstrategi. I stället för värmeväxling satsas pengarna på frekvensomriktare för varvtalstyrning av fläktmotorer och spjällstyrningar för lokaler med stor variation på personbelastning.

Systemet kompletteras med ett datoriserat styr- och övervakningssystem som programmeras för behovs- och årstidsanpassad drift. Det innebär att luftflödet anpassas till hur många som vistas i de olika lokalerna för tillfället. Denna driftstrategi innebär också ofta att man kan tillföra kallare luft än tidigare vilket också bidrar till ett bättre inomhusklimat.

Med den nya driftstrategin för ventilationssystemet finns det stora möjligheter att reducera de tidigare kostnaderna för el- och värmeenergi med 70-80 % och få ett bättre inomhusklimat än om man bara byter ut det gamla aggregatet mot ett nytt.

Minska energislöseriet Fläktar och ventilation svarar för ca 40 procent av elförbrukningen inom vård och utbildningslokaler. Hur man skall kunna minska denna finns olika syn på.

Två skolor står i strid med varandra om hur verksamheter eller fastighetsägare bäst reducerar driftkostnaderna för ventilationen. Den traditionella ståndpunkten är att ett nytt ventilationssystem med värmeåtervinning sänker kostnaderna bäst.

Den andra skolan innebär att man ofta kan reducera kostnaderna mer genom att rusta upp det befintliga systemet med utrustning för behovsoch årstidsanpassad ventilation. Den traditionella skolan hävdar att den sänker kostnaderna för värme med upp till hälften och elkostnaderna med hälften. Den nya skolan anser sig sänka kostnaderna för värme och el med 70-80 %.

Man kan spara energikostnader på att se över det gamla ventilationssystemet. Ett äldre ventilationssystem med fläktar som drivs enligt myndigheternas normer kan stå för upp till 50-70 % av t.ex. en skolas energikostnader. Det finns dock olika skolor om hur man skär ned mest på kostnaderna.

Charlotte Steen på ”VVS Företagen” representerar den traditionella skolan. Denna anser att om man

34

Värmeväxlare

installerar ett nytt ventilationssystem med värmeåtervinning, så skär man ned kostnaderna för värmen med upp till 60 %. Man kan också sänka elkostnaderna med hälften med ett nytt ventilationssystem. Priset för ett nytt ventilationssystem varierar, men kan i vissa fall kosta upp till en miljon kronor.

VVS-konsulten Torkel Andersson

Om däremot det gamla aggregatet saknar värmeväxling, så kan det vara en besparing av uppvärmningskostnaderna att installera ett nytt aggregat med värmeväxlare. Ofta äter dock högre elkostnader upp en del av energibesparingen. De nya fläktarna får nämligen arbeta med ett betydligt högre drivtryck på än tidigare p.g.a. värmeväxlaren.

Det traditionella sättet går ut på att ventilationssystemen drivs med konstanta luftflöden. Lokalerna ventileras då med lika mycket luft oavsett om de är fullsatta med personer, om det endast är ett fåtal

Oskar Brandt

Offentliga Affärer 1 2009 | www.offentligaaffarer.se

miljö

Lokala myndigheter förväntas i allt större utsträckning leverera offentliga tjänster till fler invånare. Med begränsade resurser innebär det att avdelningarna måste arbeta mer intelligent för att kunna möta den ökade efterfrågan.

Med Autodesks lösningar, som t.ex. AutoCAD® Map 3D, kan du få mer gjort med mindre resurser. Du kan integrera isolerade data och kombinera kart- och CAD-data i företaget, samtidigt som du utnyttjar de anställdas kompetens och kunskap om konstruktionsprogram från Autodesk.

Med Autodesks lösningar blir det enklare än någonsin tidigare att dela information och förbättra tjänsteutbudet till kommuninvånarna.

Ytterligare information hittar du på autodesk.co.uk/government

Design är A och o, även när Det gäller offentligA tjänster

Stadsmodell i 3D skapad med Autodesk® LandXplorer™.

Autodesk, AutoCAD och LandXplorer är registrerade varumärken eller varumärken tillhörande Autodesk, Inc. och/eller dess dotterbolag och/eller filialer, i USA och/eller andra länder. Alla andra varunamn, produktnamn eller varumärken tillhör sina respektive innehavare. Autodesk förbehåller sig rätten att när som helst ändra produkterbjudanden och specifikationer utan föregående meddelande och ansvarar inte för tryckfel eller grafiska fel som kan finnas i detta dokument. ©2009 Autodesk, Inc. All rights reserved.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2009

35

miljö

Offentlig upphandling för en bättre miljö Varje år ger våra offentliga myndigheter ut motsvarande 16 procent av EU:s BNP för upphandling av varor (som exempelvis kontorsutrustning, byggartiklar och transportfordon), tjänster (som underhåll av byggnader, transporttjänster, rengöring och catering) och arbeten. Detta innebär att goda möjligheter för att en kraftig efterfrågan från myndigheternas sida efter ”grönare” varor kan skapa eller utveckla marknader för miljövänliga produkter och tjänster.

En hållbarare användning av naturresurserna och råvarorna skulle vara till fördel för miljön och samtidigt främja ekonomin som helhet genom att skapa chanser för nya ”gröna” näringar. Ett sådant skifte kanm också främja den europeiska industrins konkurrenskraft geno att driva på innovativ miljöteknik – en sektor med hög tillväxt där EU redan är världsledande.

Undersökningar visar att det finns stora möjligheter för en kostnadseffektiv och miljöanpassad offentlig upphandling, inte minst inom sektorer där miljövänliga produkter inte är dyrare än alternativen (om produktens livscykelkostnader tas med i beräkningen).

Grundprincipen för en miljöanpassad offentlig upphandling bygger på entydiga och ambitiösa miljökriterier för produkter och tjänster. Det har utvecklats en hel rad nationella kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling. Men eftersom sådan upphandling blir allt vanligare blir det också viktigare att medlemsstaterna tillämpar jämförbara kriterier för att undvika att snedvrida den inre marknaden och hindra konkurrensen inom EU. Eftersom miljövänligare produkter definieras utifrån sin livscykel kommer en miljöanpassad upphandling att påverka hela försörjningskedjan och bidra till användningen av miljöstandarder vid privat upphandling.

Hur ska vi kunna minska miljöeffekterna av den offentliga sektorns konsumtion, och använda miljöanpassad offentlig upphandling för att uppmuntra till innovation inom miljöteknik, miljöprodukter och miljötjänster?

Gemensamma metoder

Offentlig upphandling är i grund och botten ett förfarande och därför kan den miljöanpassade offentliga upphandlingen ses som ett förfarande för de offentliga myndighe-

36

ternas upphandling av varor, tjänster och arbeten med lägre miljöpåverkan över hela livscykeln, jämfört med varor, tjänster och arbeten med samma primärfunktion som annars skulle ha upphandlats.

Miljöspecifikationer, urvals- och tilldelningskriterier och avtalsklausuler behöver formuleras så att de är helt förenliga med EU-lagstiftningen om offentlig upphandling och annan relevant lagstiftning på EU-nivå eller i medlemsstaterna.

Den processorienterade definitionen av miljöanpassad upphandling räcker inte för att att möjliggöra objektiva jämförelser och utveckling av mål. Man måste också koppla den till uppfyllandet av entydiga kriterier.

Gemom gemensamma kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling kan man undvika snedvridningar av marknaden och konkurrenshinder som annars skulle kunna uppstå till följd av skillnader mellan medlemsstaternas kriterier för miljöanpassad upphandling. En preliminär uppsättning gemensamma kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling av vissa produkt- och tjänstegrupper har redan utarbetats.

Där så varit möjligt har kriterierna grundats på befintliga europeiska och nationella miljömärkningskriterier, men också på uppgifter från berörda parter inom näringslivet och det civila samhället. Man har skapat en expertgrupp med företrädare för medlemsstaterna som är aktiva inom miljöanpassad offentlig upphandling. Denna expertgrupp har samarbetat med kommissionen när kriterierna utvecklats.

Tekniska minispecifikationer

För att en upphandling ska kunna anses vara miljöanpassad ska kriterierna för upphandlingen i princip formuleras som tekniska minispecifikationer som alla anbud måste leva upp till. Vissa gemensamma kriterier kan också formuleras som miljöre-

laterade tilldelningskriterier, för att främja bättre miljöresultat utan att föreskriva något, och på så sätt utan att i förväg stänga marknaden för produkter som inte når upp till den eftersträvade prestandanivån. Tilldelningskriterier med tillräcklig viktning kan emellertid vara en kraftfull signal till marknaden. Beroende på produkttyp och hur många andra, icke-miljörelaterade tilldelningskriterier som finns och hur viktiga de är, skulle en viktning på 15 procent eller mer kunna anses vare betydelsefull.

I de nuvarande kriterierna för miljöanpassad offentlig upphandling skiljer man mellan kärnkriterier och övergripande kriterier. Kärnkriterierna ska möjliggöra en enkel miljöanpassad upphandling, och är främst inriktade på produkternas miljöprestanda och på att minimera företagens administrativa kostnader.

De övergripande kriterierna går in på fler aspekter eller högre nivåer av miljöprestanda och ska användas av myndigheter som vill gå längre i sitt stöd till miljö- och innovationsmål.

Eftersom kärnkriterierna ligger till grund för de övergripande kriterierna kommer åtskillnaden mellan kärnkriterier och övergripande kriterier att spegla skillnader i ambitionsnivå och tillgång till miljövänliga produkter, och samtidigt driva marknaderna att utvecklas i samma riktning.

Prioriterade sektorer

Kommissionen har identifierat tio prioriterade sektorer för miljöanpassad offentlig upphandling.

Dessa har valts ut efter den berörda sektorns betydelse vad gäller poten-

tialen för miljöförbättringar: offentliga utgifter, potentiella effekter på utbudssidan, förebild för privatkonsumenter och företag, politisk känslighetsgrad, förekomsten av relevanta och lättillämpade kriterier, marknadstillgänglighet och ekonomisk effektivitet.

Det prioriterade sektorerna är följande: 1. Byggsektorn (inbegripet råmaterial som trä, aluminium, stål, betong och glas, men också byggprodukter som fönster, vägg- och golvbeklädnader, utrustning för värme och kyla, driftaspekter och aspekter för hantering av utjänta byggnader, underhåll, genomförandet på plats för byggkontrakt).

2. Mat och cateringtjänster 3. Transporter och transporttjänster 4. Energi (inbegripet el, värme och kyla från förnybara energikällor) 5. Kontorsmaskiner och datorer 6. Kläder, uniformer och andra textilier 7. Papper och trycktjänster 8. Inredning 9. Rengöringsprodukter och -tjänster 10. Utrustning för hälsovårdssektorn I den nya strategin för hållbar utveckling sätts ett formellt mål för miljöanpassad offentlig upphandling, nämligen att den genomsnittliga nivån för sådan upphandling år 2010 ska vara samma som nivån 2006 i medlemsstater med bäst resultat.

Arne Öster

Offentliga Affärer 1 2009 | www.offentligaaffarer.se

miljö

Spara energi, byt filter

Ett föredöme i branschen

Enligt FILTERmagazinet har stora upphandlingar av luftfilter, som görs av till exempel statliga myndigheter, landsting och kommuner, blivit en komplicerad historia. Förmodligen i brist på enhetlig information och i avsaknad av kunskap om hur filter fungerar. I ett sätt att vara på säkra sidan beställer oftast kommuner så hög filterklass som möjligt för att hålla partikelnivån under Sveriges miljökvalitetsmål på < 35 μg/m³ (35 mikrogram per kubikmeter). Problemet är att ju högre filterklass man väljer, desto mer energi förbrukas och då partikelkoncentrationen är skiftande runt om i landet är det i vissa städer ren energi- och pengaslöseri att använda sig av högsta filterklass.

– M i l j ö e n g a g e m a n g är en självklarhet idag. Det ligger först på agendan vid varje möte, säger Roland Andersson, marknadschef vid Nilfisk Advance A/S.

Ett sådant filter förorsakar cirka 3500 kWh i energiförbrukning per år, medan motsvarande siffra för det något mindre täta filtret F5 är 1100 kWh. Thomas Carlsson har kommit fram till att en stad som Jönköping, med sin generella partikelkoncentration på 58 μg/m³, klarar Sveriges miljökvalitetsmål gott och väl med ett F5-filter. Med andra ord kan en lokal i Jönköping med ett enkelt filterbyte mer än halvera kostnaderna för ventilationssystemet utan att luftkvaliteten försämras nämnvärt.

Tomas Berggren på Energimyndigheten har personligen inte tagit del av Thomas Carlssons rapport, men välkomnar allt som förenklar för beslutsfattare.

– Vi på Energimyndigheten jobbar för tillfället med en klassifice-

Nilfisk är en dansk tillverkare av städutrustning som startade 1906 och vänder sig till städbolag, managementbolag, fastighetsbolag, kommuner och landsting. Bolaget har 3 800 anställda och finns i 80 länder världen över. Företaget är en del av det danska börsnoterade företaget NKT, Nordisk Kabel och Tråd. Egna fabriker finns i USA, Italien, Ungern och Kina. Produktutvecklingen finns i Sverige, Danmark, Tyskland och Kina.

– Det är viktigt att vi tar vårt ansvar på riktig både vad det gäller miljön och människor, säger Andersson. Lika viktigt som att alltid hitta lösningar åt våra kunder och är professionella i vårt arbete, fortsätter Roland Andersson.

Minimerar kemikalieanvändning

Thomas Carlsson, forsknings- och utvecklingschef på Vokes-Air, har i en rapport lagt fram hur en kommun relativt enkelt kan få ett hum om vad den behöver för filterklass. Genom att använda sig av luftkvalitetsmätningar som IVL Svenska Miljöinstitutet AB samlat på sin hemsida (www.ivl.se) kan varje kommun få en individuell uppfattning om vilken filterklass som håller partikelnivån i schakt. Givetvis behöver man även mäta nivåerna i byggnaden då det finns många faktorer som påverkar,

till exempel när huset är byggt, vilket slags ventilationssystem som tillämpas och så vidare. Sammanfattningsvis går Thomas Carlssons rapport ut på att ”låta partikelkoncentrationen bestämma din filterklass på samma sätt som utetemperaturen bestämmer tjockleken på isoleringen i husen.”

Det skall bli enklare att välja rätt Idag är Filterklass F7 den vanligaste produkten för bostäder i stadsmiljö.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2009

ring av filter som ska göra det lättare att göra rätt val i framtiden. På samma sätt som man klassar kylskåp är vi på gång med ett liknande system för luftfilter och vilka krav som ställs lokalt. Som det är nu är informationen för dålig med tanke på hur mycket energi det går att spara, säger Tomas Berggren.

Daniel Magnusson

– Vi utbildar och motiverar personalen, prioriterar miljöanpassade produkter och ställer höga miljökrav på leverantörer och partners.

Nilfisk tillverkar allt från dammsugare och polermaskiner till industridammsugare, åkbara kombimaskiner och gatusopsmaskiner. De tillverkar och saluför även olika typer av rengöringsmedel och städredskap.

I sortimentet finns också enklare tvätt-, disk- och allrengöringsmedel till golvvårdssystem och medel för rengöring inom industrin.

– Vi har ett antal produktsystem där vi minimerar kemikalieanvändningen. Vi lanserar ett nytt system som heter Twister, ett rondellsystem som är implementerat med diamanter för rengöring av golvyta.

Sedan har vi EDS-system som kontrollerar doseringarna för den maskinella rengöringen inbyggt i våra combimaskiner.

Expansivt skede

– Vi tror på att lönsamma kundrelationer som grundas på en öppen dialog, säger Andersson.

Just nu befinner sig Nilfisk i ett expansivt skede. Omsättningen låg på 6 600 MSEK världen över 2007.

I Sverige med sina 60 anställda ligger omsättningen på 246 MSEK. Stina Söder

37

fordon

Är detta bilen som räddar Volvo?

– Nya S60 blir ett av de starkaste korten i ett segment där konkurrensen är knivskarp, säger Volvo Personvagnars VD Stephen Odell.

Den coupeinspirerade form som gav den ursprungliga S60 sin utpräglade karaktär blir ännu mer accentuerad i nästa generation.

– Den sportiga designen ger ett visuellt löfte om entusiastiska köregenskaper och jag kan redan nu lova att nya S60 kommer att leva upp till det löftet. Köregenskaperna blir bättre än i någon tidigare Volvo.

Bilens teknik hjälper dig att bli både en bättre och säkrare förare säger Stephen Odell.

Skandinavisk inspiration och dramatik – Konceptbilens exteriör ger en klar fingervisning om vad kunderna kan

38

vänta sig av nya S60. Inuti har vi varit ännu mer vågade. Där handlar det även om en framtidsvision på lite längre sikt, säger Volvo Personvagnars designchef Steve Mattin.

– Dynamiskt och med en stark karaktär, utan att vara aggressivt.

Bilen är full av inspiration från skandinavisk formgivning och från den svenska kustlinjens klippor och hav.

En spännande mix av dramatik och sensualism, säger Steve Mattin.

Dubbel våg och sensationella dörrar Sedd från sidan ackompanjeras konceptbilens coupeslanka taklinje och glasytor av en helt ny form på sidans skulderlinje, som formar en mjuk, dubbel våg från de främre strålkastarna till bakljusen.

De unika, bakre parallellogram-

dörrarna bjuder på ett spektakulärt skådespel när de öppnas och stängs.

Dörröppningen initieras med en knapptryckning och börjar på traditionellt vis. I nästa steg svänger även den främre delen ut från karossen och dörren glider parallellt med bilsidan till sitt slutläge i höjd med bakhjulet.

Inspiration från racingbanan

– I framtidens modeller kommer ni att få se mer och mer av vår ”racetrack” design. Bilens linjer slutar inte tvärt, utan skapar ett kontinuerligt flöde som inspirerats av racingbanans typiska former. På konceptbilen är detta speciellt tydligt baktill, säger Steve Mattin.

Baktill finns också en hastighetsanpassad, nedfällbar spoiler som bidrar till bättre aerodynamiska

egenskaper.

Ny teknik hjälper föraren undvika fotgängarolyckor Med S60 Concept presenteras även en banbrytande säkerhetsnyhet. Den har bland annat en funktion som kan upptäcka en fotgängare som kliver ut framför bilen - och som aktiverar bilens fulla bromskraft om föraren inte reagerar på faran.

Collision Warning with Full Auto Brake, inklusive tekniken för att upptäcka fotgängare, kommer att introduceras i nya Volvo S60.

– De tidigare teknikstegen utvecklades för att hjälpa föraren undvika kollisioner med andra fordon. Nu tar vi ett jättekliv framåt med en teknik som även hjälper till att skydda oskyddade trafikanter. Vi går dessutom från femtioprocentlig

Offentliga Affärer 1 2009 | www.offentligaaffarer.se

?

Volvo S60 Concept ger en fingervisning om hur nya S60 kommer att se ut när den introduceras under 2010.

Volvo S60 Concept premiärvisades på Detroit Motor Show i början av januari 2009. Den ger en tydlig indikation på hur nya Volvo S60 kommer att se ut när den introduceras under 2010. till full automatisk bromskraft. Vad vi vet har ingen av våra konkurrenter kommit lika långt på det här området, säger Thomas Broberg, säkerhetsexpert vid Volvo Personvagnar.

Undviker kollisioner i hastigheter under 20km/h Den påkörande bilens hastighet har stor betydelse för utgången av en fotgängarolycvka. Om hastigheten minskar från 50 km/h till 30 km/h ökar chansen att fotgängaren överlever dramatiskt.

– Vårt mål är den nya tekniken ska hjälpa föraren att undvika påkörningen om bilens hastighet är under 20 km/h när fotgängaren upptäcks.

Om bilen kör fortare än så handlar det om att få ner kollisionshastigheten så mycket som möjligt. I de

flesta fall kan vi minska kollisionskraften med cirka 75 procent, säger Thomas Broberg.

När det gäller bakifrånkrockar med andra fordon ger tekniken också stor effekt. Statistiken visar att hälften av alla förare som kör på ett annat fordon bakifrån inte bromsar innan kollisionen.

I dessa fall kan Collision Warning with Full Auto Brake hjälpa till att helt undvika en kollision om den relativa hastighetsskillnaden mellan fordonen är under 25 km/h. •

fordon

Bra affärer bygger på ömsesidig Bra affärer kunskap och respekt bygger på ömsesidig kunskap och respekt Servera är inte bara en av marknadens största livsmedelsgrossister, vi är också specialister medbara storen kunskap om våra Servera är inte av marknadens uppdragsgivares verklighet. En dialog största livsmedelsgrossister, vi är också med någon av oss ger ofta ett bättre specialister med stor kunskap om våra underlag – och bättre underlag skapar uppdragsgivares verklighet.

En dialog mer effektiva affärer. med någon av oss ger ofta ett bättre underlag – och bättre underlag skapar Vi finns på plats under SOI-dagarna. mer effektiva affärer.

Välkommen in för en dialog!

Vi finns på plats under SOI-dagarna.

Välkommen in för en dialog!

www.servera.se www.servera.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2009

39

IT

Fråga Datasäkerhets-

experten Inför introduktionen av utökad E-handel inom stat, kommun och landsting har Offentliga Affärer bett Roberth Lundin, säkerhetsexpert på Steria, att hjälpa oss och våra läsare med att reda ut begreppen.

I några nummer framåt kommer vi att låta Roberth Lundin redovisa intressanta uppdrag som han arbetat med. Vi kommer också att låta honom besvara frågor från våra läsare. Frågor och svar som kan vara intressanta för vår läsekrets kommer att fortlöpande publiceras under denna rubrik, Fråga Datasäkerhetsexperten.

1 Vad menas med en e-identitet?

En elektronisk identitet kan finnas i flera former. För att förstå dess innebörd måste vi börja med att definiera vad en identitet är.

Jag slog upp ordet i ett översättningssystem kallat Lexin och fick upp denna förklaring: ”Vem el. vad någon el något är.”

Terminologicentrum har denna definition på identitet: ”ställning såsom varande viss, entydigt bestämt fysisk eller juridisk person eller visst entydigt bestämt objekt.”

Dessa två definitioner gör inte saker och ting enklare, men i elektroniska sammanhang har vi i realiteten enbart två typer av identiteter.

Officiella och inofficiella identiteter, där officiella är att någon typ av tredje part ger en garanti på att vem eller vad är för något. Och inofficiella är en överenskommelse mellan två parter vad denna identitet är för något.

Ett exempel på en officiell identitet är en personlig e-legitimation och ett exempel på en inofficiell identitet är min Facebook identitet.

En annan och kanske mer vanligt förekommande exempel på inofficiella identiteter är e-postadresser.

Själv har jag ett tiotal sådana som jag använder. Posten har försökt att skapa ett system med officiella e-postadresser men detta har inte fått det genomslag som Posten önskat.

Min första inofficiella e-identitet var ett Unix login konto i slutet av

40

70-talet. Numera har jag en uppsjö med identiteter att kunna hålla reda.

Hur löser jag då detta, jo jag har en liten svart bok som jag för antecknar om mina identiteter i. Kanske inte helt optimalt men på något sätt behöver jag hålla reda på de lite över hundra inofficiella identiter som jag har, alltifrån från min identitet i online spelet ”Sagan om Ringen” till att beställa prylar på en amerikansk online butik.

När det gäller officiella e-identiteter så krävs ingen bok, tack o lov.

Här finns det bara två stycken att välja mellan. Den ena identiteten är för mig som medborgare och här nyttjas en personlig e-legitimation.

Den andra är för mig som representant eller anställd på ett företag eller organisation och då nyttjas en e-tjänstelegitimation.

Terminologicentrums definition är väldigt exakt och passar väldigt väl tillsammans med den teknik som används för att hantera de olika typer av e-legitimationer. Läs mer om detta på www.tnc.se

2. Varför finns det två typer av e-legitimationer?

Det finns inte två utan tre olika typer av e-legitimationer: • Personlig e-legitimation, • Serverlegitimation, • e-tjänstelegitimation Personlig e-legitimation nyttjas för att identifiera dig som privatperson. Här finns personnumret till-

Roberth Lundin | Säkerhetsexpert på Steria har arbetat med smarta kort sedan 1989 och utgivningssystem för elektroniska identiteter sedan 1996. Medlem i standardgruppen för identitetskort (SIS TK448) i Sverige samt europeisk standardisering av europeiskt identitetskort (CEN TC224 WG15). Roberth har en mångårig erfarenhet och kunskap i frågor som berör moderna elektroniska identiter.

Du kan mejla dina frågor eller synpunkter direkt på: Roberth.Lundin@steria.se

sammans med ditt namn som unik identitet.

Serverlegitimation är till för maskiner och andra funktioner eller datorer. Används till exempel av tandläkare som via sitt journalsystem kommunicerar med Försäkringskassan.

En e-tjänstelegitimation används för identifiering av anställda inom ett företag eller organisation. Denna legitimation innehåller organisationsnummer samt anställningsnummer, eller annat unikt nummer inom ett företag eller organisation.

Serverlegitimationer och e-tjänstelegitimationer klumpas som regel ihop med ett samlingsbegrepp med namnet organisationslegitimation.

3. Är Steria med i eID 2008?

Nej, eID2008 handlar om personlig e-legitimation till medborgarna och en validering av dessa. Sterias primära fokus är att leverera eID-tjänster till företag, där vi säljer serverlegitimationer och e-tjänstelegitimationer.

Statskontorets upphandling eID2001 var uppdelad i en A och B del. Där A delen handlade om personliga e-legitimationer och B delen handlade om certifikat till företag och organisationer.

I Statskontoret/Vervas upphandling eID2004 så fanns inte denna uppdelning och Steria valde då att även ge ut personliga e-legitimationer. I Vervas senaste upphandling eID2008 fokuserade man på person-

liga e-legitimationer för medborgare och för att kvalificera sig som leverantör så krävdes en stor volym av redan utgivna, eller elektronisk identifierade kunder, inom denna typ e-legitimationer. Sterias volym inom just detta område ansågs ej vara tillräckligt stor varvid vi ej kvalificerade oss.

4. Vad händer inom EU på eID området?

De tekniska standarderna för ett europeiskt medborgarkort är under översynen för tillfället och arbetet handlar om att ta detta från tekniska specifikationer till att bli en europeisk standard. Detta arbete sköts av europeisk standard institutet CEN (European Committee for Standardization) och kommer att vara klart under detta år.

EU har startat ett antal pilotprojekt inom området där STORK är det mest intressanta. Detta projekt handlar om att utreda vad som sker när man kommunicerar över gränserna i ett litet antal applikationer samt belysa vilka problem som kan uppstå då man använder officiella e-identiteter från olika länder.

Roberth Lundin roberth.lundin@steria.se

Offentliga Affärer 1 2009 | www.offentligaaffarer.se

IT

Dags för kvicksilverfri bildskärm – Vi har precis i dagarna släppt en ny bildskärm.

Vanliga LCD-skärmar har kvicksilver i sin belysning, men nu genom den nya LED-tekniken har vi tagit fram en kvicksilverfri skärm som kommer till Sverige i slutet av februari, säger Per Hertz vid Eizo Europe AB. Eizo Europe AB är ett helägt dotterbolag till det japanska företaget Eizo Nanao Corporation som startade 1968. Bolaget är en av de ledande tillverkarna av högkvalitativa bildskärmar för krävande professionella användare. Deras absoluta målsättning är att kunna leva upp till användarnas förväntningar oavsett applikation. Det kan röra sig om avancerad bilddiagnostik, grafisk produktion, finansiell analys, administration till spel och nöje.

Eizo-skärmarnas bildkvalitet har gjort att bank- och finansvärlden, så väl som sjukvården, backofficemiljöer och designateljéer ofta använder sig av skärmarna.

– Förutom att vi har professionella bildskärmar så som bland annat medicinska bildskärmar, grafiska bildskärmar och bredbildskärmar,

har vi ytterligare skärmar för flygtrafikövervakning, fortsätter Per Hertz.

Kvalitet in i minsta detalj

Eizo’s affärsidé är att tillverka de bästa bildskärmar som tekniken medger.

För att alltid kunna garantera högsta kvalitet tillverkas bildskärmarna i egna fabriker som samtliga ligger i Japan.

– En sak som alltid är svår att förklara är kvalitet. Vad vi gör är att vi justerar varje enskild produkt för att just säkerställa kvalitén och garantera en jämnhet, sedan förstärker vi detta genom att lämna 5 års garanti på produkterna, säger Per Hertz.

Syftet är inte bara att leverera yppersta bildkvalitet, utan också ergonomi och flexibilitet. Till detta kommer också medarbetarnas engagemang kring den interna arbetsmiljön och säkerheten genom att

uppfylla ledande internationella standarder inom områdena. Eizo engagerar sig även i den externa miljön, och då hela kedjan - från produktion, användning och slutligen destruktion genom deras egna Eizo Eco Products.

40 års erfarenhet

– Vi levererar totalt sett cirka 1 miljon skärmar per år. Försäljningen sker via etablerade distributörer. I Sverige är det bland annat Dustin, Atea, Caperio, Kerfi och Portal som är återförsäljare, fortsätter Per Hertz.

Genom hjälp av den senaste

teknologin och över 40 års erfarenhet inom bildskärmstillverkning, har Eizo möjlighet att leva upp till målsättningen om att leva upp till användarnas förväntningar. Eizo finns representerat i över trettio länder via ett nätverk av utvalda distributörer. Eizo Europe AB marknadsför och ger teknisk support på moderbolagets sortiment i Sverige, Finland, Norge, Danmark, Ryssland, de Baltiska länderna och andra länder i CIS, Commonwealth of Independent States.

Stina Söder

NETGEAR ProSafe Switch FSM7226RS Funderar du på att använda e-postkanalen för dina offentliga meddelanden?

Stackbar med Gigabitportar och statisk routing Fullt övervakningsbar, stackbar upp till 8 enheter samt statisk routing vilket möjliggör pålitlig routing mellan VLAN och nätverkssegment där du bäst behöver det.

Livstidsgaranti.

Ett utmärkt val som är både grönt och ekonomiskt! Men ditt ordinarie epostprogram är förmodligen inget bra alternativ för det här ändamålet. Du behöver i själva verket ett system som kan hjälpa dig runt de här specialproblemen: Mängden. Skickar du ett flertal email samtidigt kommer internets spamverktyg att kontrollera dig och om de inte får rätt svar är risken stor för spamklassning.

Du behöver ett distributionssystem som pratar vänligt med spamverktygen.

Utseendet. Ett officiellt meddelande eller inbjudan bör naturligtvis se officiellt ut och inte som ett vanligt textmail. Därför måste du enkelt kunna skapa ett meddelande som följer organisationens grafiska profil.

Mätbarheten. Endast ett internetbaserat epostsystem kan ge dig viktig statistik över leveransbarhet, öppningsfrekvens och länkstatistik.

Tillgängligheten. Om du arbetar i en organisation där ni är utspridda geografiskt men där alla måste ha tillgång till samma resurser måste systemet var internetbaserat.

Många offentliga organisationer använder programmet BizWizard för att snabbt, korrekt och mätbart skicka offentlig information till sina målgrupper.

Netoptions är godkänd leverantör till Stat och Kommun genom ett Vervaavtal.

Gå in på www.netoptions.se och läs mer eller kontakta Jan Ekström på 0705-59 67 19 eller jan.ekstrom@netoptions.se

3595:5010205409 | NETGEAR FSM7226RS PROSAFE 24-P 10/100 2XGBIT | 3595:Angivna priser är riktpriser. Slutligt pris styrs av det avtal ni tillhör. Moms och frakt tillkommer. Reservation för prisändringar och slutförsäljning.

08-553 44 020 order@dustin.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2009

www.dustin.se

41

Kommuner och landsting i jämförelse:

Beträffande skatteutjämningssystemet:

Ett samhälle lika för alla Syftet med utjämningen innebär att åstadkomma likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting att bedriva sin verksamhet.

I huvudsak innebär det att staten finansierar utjämningen. Kommuner och landsting garanteras genom ett inkomstutjämningsbidrag 115 respektive 110 procent av en uppräknad medelskattekraft.

Däremot kommuner och landsting som har en skattekraft över respektive nivå, betalar en inkomstutjämningsavgift till staten.

Utjämningen består av tio delmodeller Kostnadsutjämningen för kommuner består från 2008 av tio delmodeller, nämligen förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, förskoleklass och grundskola, gymnasieskola, individoch familjeomsorg, barn och ungdomar med utländsk bakgrund, äldreomsorg, befolkningsföränd-

ringar, löner och bebyggelsestruktur.

I kostnadsutjämningen för landsting görs beräkningar avseende hälso- och sjukvård och löner. Därtill kommer delmodellen kollektivtrafik vilken är gemensam för kommuner och landsting.

Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner Riksdagen beslutade i november 2003 att det från och med 2004 skulle införas ett nationellt kostnadsutjämningssystem avseende kommunernas LSS-kostnader, Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Motiven till utjämningssystemet var att det är en obligatorisk verksamhet för kommunerna, att kostnaderna har ökat kraftigt, att det finns stora kostnadsskillnader mellan

kommunerna, att det behövs en utjämning för att ge alla kommuner likvärdiga förutsättningar att bedriva verksamhet enligt LSS.

Funktionshindrade en starkare ställning LSS-lagen tillkom 1993 i samband med handikappreformen som då genomfördes. Syftet var i första hand att ge personer med omfattande funktionshinder en starkare ställning i samhället med hjälp av insatser anpassade till den funktionshindrades individuella behov.

Senast den 15 februari möjlighet att påtala uppgifter Kommuner och landsting kan senast den 15 februari ”påtala brister och oriktiga uppgifter i underlaget för beslutet”. Skatteverket ska senast den 15 april fatta slutliga beslut om vilka bidrag och avgifter som ska utgå under utjämningsåret.

Källa: SCB Tina Lundberg Åsén

Tabell 1 Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utjämningsåret 2009 Län Kommun

Folkmängd den 1 nov.

2008

Hela riket

9 248 976

Arvidsjaur

6 670

8 142

3 952

2 893

146

-490

14 643

97 671 445

Bjurholm

2 517

13 041

7 741

432

0

-490

20 724

52 163 303

Göteborg

499 747

4 076

-144

0

0

-490

3 442

1 720 326 636

Halmstad

90 292

7 080

-1 335

0

0

-490

5 255

474 520 137

Karlstad

84 058

6 374

-2 645

0

0

-490

3 239

272 297 075

Kiruna

23 049

2 339

-1 020

5 255

273

-490

6 357

146 531 600

Malmö

285 514

10 204

1 002

394

0

-490

11 110

3 172 173 354

Piteå

40 934

6 367

-2 930

1 348

258

-490

4 553

186 388 676

Sorsele

2 734

10 444

9 144

2 444

232

-490

21 774

59 531 196

Stockholm

809 072

-1 891

1 376

0

0

-490

-1 005

-812 797 676

Umeå

112 547

6 643

-3 939

0

0

-490

2 214

249 223 528

Uppsala

190 311

4 994

-1 869

0

0

-490

2 635

501 544 682

Växjö

80 974

6 527

-2 253

0

0

-490

3 784

306 437 611

Örebro

132 052

7 522

160

0

0

-490

7 192

949 770 161

42

Inkomstutjämning; bidrag(+)/ avgift(-), kr/ inv (Tabell 2)

Kostnads- Struktur- Införandebiutjämning; b i d r a g , drag, kr/inv bidrag(+)/ kr/inv avgift(-), kr/ inv (Tabell 3)

Regleringsbidrag(+)/regleringsavgift(-)1, kr/inv Kr/inv (Bilaga 1)

Utfall Kronor

47 455 940 999

Offentliga Affärer 1 2009 | www.offentligaaffarer.se

Kommuner och landsting i jämförelse:

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2009

43

krönika

Bedrövligt

hur ni angriper Liza Marklund

Vi kvinnliga journalister och författare har en del att lära om respekt och om oss själva, inte minst när det gäller verbala käftsmällar, Liza Marklund och frågor rörande kvinnomisshandel. Det tycker jag.

Till Liza Marklund: Sen god kväll Liza.

Timmen är sen. Efter att ha tagit del av bloggar och artiklar, är jag just nu fylld av sorg över alla ledsamheter jag har läst. Vill innerligt tacka dig för alla rader du skrivit under åren.

Tänker på hur klok du är i dina resonemang, inte minst skärpan, slagkraften och din stora journalistiska kunskap. Tänker på hur mycket du har inspirerat mig, hur tacksam jag är för det. Stå på dig, ge aldrig upp, du om någon är en förgrundskämpe för hotade ideal, etik och moral. Du har oerhört mycket att lära vissa av oss andra kvinnliga journalister och författare. Tack.

Till er kvinnliga journalister och författare som tillsammans skrev debattartikeln om Liza Marklund i Aftonbladet den 26 september 2008: Ni var tjugo kvinnor som gick till frontalangrepp mot Liza Marklund.

Bland annat du Camilla Läckberg, och du Katarina Wennstam. Hur kan ni gå ihop i grupp och gå på en person? Har ni inte kurage nog att ta ställning var och en själva? Ni vet lika väl som jag att Marklund är en av landets mest betydelsefulla kvinnomisshandelsmotståndare och att hennes engagemang mot våldet har brutit ny mark och vunnit stor respekt hos både män och kvinnor.

Flertalet av er är själva representanter för samma sak. Några av er går i fronten i kampen mot kvinnomisshandel på ett beundransvärt sätt.

Men vad har ni gjort? Jo, tillsammans utdelat en klockren verbal käftsmäll mot Marklund. Vad är det om inte en form av misshandel?

Jag tycker det är rent bedrövligt av flera skäl. Ni utsätter Marklund för exakt det ni själva förespråkar och inte vill skall ske mot er eller andra. Och ni gör det dessutom i grupp. Sedan stövlar du Monica Antonsson på med din bok och du Unni Drougge med din cynism. Alla av er tycks ha personliga motiv. Än värre tar sedan klappjakten fart mot den misshandlade kvinnan ”Mia

44

Eriksson” som Marklund har skrivit om i sin bok. Hur mår ”Mia” nu?

Och hur mår hennes familj?

Var har huvudfrågan om kvinnomisshandel tagit vägen?

Nej, jag tar bestämt avstånd till de käftsmällar som ni gav Marklund i er debattartikel. Det ni gjorde i grupp är för mig en form av misshandel i ord, mot en kvinna. Jag saknar självrannsakan. Lika mycket som jag saknar Drougges, inte minst med tanke på hennes blogg, 1/2-09.

Vi journalister och författare har makt i och med publicering. Vi har ett ansvar att ta både vad det gäller fakta och hur, vad och varför vi väljer att uttrycka det vi gör. Inte desto mindre ett rättspatos att beakta i form och etik och moral.

Kvinnomisshandelsdebatten behöver lyftas ett steg Vad det gäller kvinnomisshandel anser jag i högsta grad att debatten behöver lyftas ett steg till. Dels beakta hur vi kan skapa broar och förståelse i mötet, och dels belysa vikten av egen självrannsakan. Många av oss kvinnor är inte lätta att ha att göra med när vi är svartsjuka, kränkta eller känner oss förfördelade. I alla fall inte jag.

Jag kan mycket väl ställa till ett sjuhelvetes liv och provocera till förbannelse om jag känner mig felbehandlad eller missuppfattad. Och ja, här har jag ett ansvar. Jag har ett ansvar i hur jag har agerat och vilka elaka ord jag i vredesmod har vräkt ur mig. Jag samskapar – alltid – något i mötet med en annan. Tveklöst har jag ett ansvar att ta när det gäller det jag själv har gjort. Det handlar om att stå för det. Och lära nytt.

Här – upplever jag att vissa kvinnor som har blivit utsatta kan fastna och vägra se sin egen del. Vi behöver stanna upp och och se hur, vad och varför vi har samskapat det vi har gjort med mannen vi haft relation med. Varje kvinna har något att vinna på att lära sig se de signaler av

destruktivitet som med största sannolikhet har funnits där längs vägen.

Garanterat finns det saker som vi har gjort som vi helst vill glömma, som vi skäms för, som vi kanske innerst inne ångrar. Men istället för att ta ansvar för det vi samskapat, vad är lätt att göra? Skjuta skarpt mot mannen gång på gång? Kommer vi på så sätt ur vårt dilemma? Nej, definitivt inte – vi förstärker det.

Vi behöver ta ansvar för de val vi gjorde och dra lärdom av det som vi har tillåtit ske för att inte upprepa oss. Ibland kan det handla om att begrunda hur det kom sig att vi inte ville se signalerna. Varför lyssnade jag inte? Varför tog jag inte hand om mig? Varför tillät jag?

Det är fullständigt absurt att enbart lägga hela ansvaret på mannen och förklara beteendet med ”han var psykopat, han var fan inte klok”. Så enkelt är det inte.

Det är upp till oss att sätta de gränser vi behöver för att må bra. Vi har ett ansvar att ta när det gäller att lämna en relation som är destruktiv, lika mycket som att titta på om vi vill åstadkomma förändring. Det är vår skyldighet – om – vi vill må bra.

Men det är just det många inte gör.

Vi säger istället att det ingår i misshandelsmönstret. Men gör det, det? Är det inte i själva verket ett försvar för att rättfärdiga oss?

I terapirummet

ag har på nära håll följt kvinnor som utsatts för misshandel när jag verkat som terapeut. Kvinnor som har varit förtvivlade och maktlösa. Vad är det viktigaste jag då som terapeut har försökt att göra? Jo, stöttat kvinnan i att se vad det är hon tillåter ske.

Stöttat henne i att ta hand om sina behov och känslor väl. Stöttat henne att fatta beslut som sakta fyller henne med självtillit och självrespekt. Stöttat henne i att mobilisera kraft att sedan agera. Stöttat henne att se vad hon själv har gett, gjort och samskapat. Kommer hon inte ur fasen rörande bitterhet, kan det vara svårt. Sorgen och självrannsakan behöver få sitt utrymme, sin tid. Vill hon läkas?

Jag har även mött män som har lidit alla helvetes kval över att de burit hand mot sin kvinna. Samma sak har gällt för dem i terapirummet.

För mig har det handlat om att se, förstå, bekräfta, men också spegla

klientens val. Vi kan inte komma ífrån att vi har ansvar för våra liv och det är upp till var och en vad vi gör med det.

Alla människor har rätt att börja om Alla människor har rätt att lära sig nytt, börja om och komma igen. Det är också något av de grundläggande begrepp som en rättstat måste bygga på. Har en person erkänt sitt brott, tagit sitt straff – måste denne ha rätt att kunna lämna en destruktiv handling bakom sig och få möjlighet att börja om. Men hur många tillåter det? Detta är något jag anser vi behöver lyfta högt på agendan i det offentliga rummet i en anda av respekt. Det är ett ansvar vi har till oss själva och i mötet med varandra.

För mig finns det vare sig intresse eller lust att fördöma en persons handling om vederbörande har stått upp och idag vill något gott. Jag tror på lärdom. Jag tror på utveckling.

Jag tror på människan. Jag tror att vi alla kan lära oss något klokt av de handlingar vi tidigare gjort som har varit åt helvete. Men då måste vi vara villiga att lära oss. Frågan är – vill vi det?

Jag vill. Vill du Unni Drougge?

För att inte tala om du Camilla Läckberg och du Katarina Wennstam och alla ni andra som symboliskt försökte slå av käften på Marklund från tjugo olika håll i och med er debattartikel och cirkusen som fortsatt?

Men Marklund är klok, hon har med största sannolikhet klart för sig att alla människor har rätt att lära sig nytt, börja om och komma igen.

Tack Liza, du banar väg än en gång för oss andra kvinnliga journalister och författare när du valde din litterära agent.

Tina Lundberg Åsén

tänk dig att slippa kompromissa Det är inte en slump att vi är världsledande på monitorer. Vi har låtit kvalitet och kvantitet gå hand i hand, så att du bland våra över 100 modeller hittar minst en som är optimal för dig. Här finns allt från innovativa spjutspetsar till inspirerande kontorsmonitorer, ledande ergonomi, trygga garantivillkor, låg energiförbrukning och sofistikerad design. Oavsett om du söker en 8” minimonitor eller 80” informationsskärm har vi den bästa. Med Samsung är det inte svårt att tänka sig. Läs mer på www.samsung.se

Skrivbordsmonitorer för kontoret, ergonomisk, hög bildkvalitet, snygg design, exempelvis SyncMaster 2243WM

Stora skrivbordsmonitorer för många olika användningsområden, exempelvis SyncMaster 275T

Skrivbordsmonitorer med bästa möjliga ergonomi med trippla leder och vilsam bildåtergivning, exempelvis SyncMaster 971P

Monitorer för professionella färgkänsliga arbeten, som XL-serien med LED bakgrundsbelysning, exempelvis SyncMaster XL30

Storformatsskärmar mellan 32” och 80”, effektfulla professionella informationstavlor, exempelvis SyncMaster 400DXN

Innovativa monitorer, med inbyggt grafikkort och USB anslutning, exempelvis SyncMaster 940UX

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2009

45

ledarskap

Att vara chef är en position – att vara ledare är en relation

UGL är en upplevelsebaserad ledarskapsutbildning som vänder sig till dem som vill förstå ledarskap och medarbetarskap i grupper och i dessa hitta sin egen roll. Sedan 1981 har kursen Utveckling av Grupp och Ledare (UGL) varit en grundkurs för blivande officerare och är i dag en mycket populär kurs även inom näringsliv och offentlig förvaltning.

UGL bygger på vetenskaplig grund.

Syftet är att ge den enskilde en möjlighet att förstå vad som hindrar, respektive främjar, en grupp i dess utveckling, arbete och samspel.

Målet är ökad effektivitet. Det intressanta är att utbildningen är lika tillämplig i alla gruppsammanhang individutveckling, grupputveckling och ledarskap.

Utbildningspedagogiken bygger bland annat på David Kolbs teorier kring inlärning. Den utgår från att, för att nå UGL:s mål, behöver du som deltagare få uppleva din egen och andras påverkan både på individnivå, gruppnivå och chefsnivå.

Att få möjligheten att koppla detta till en teori, att analysera och att få möjligheten till personlig reflektion.

UGL lanserades i början på 1980talet och bygger på den allmängiltiga grupputvecklingsteorin FIRO, som framkom ur forskning kring individoch grupprocesser av psykolog och Ph. Dr. Will Schutz. Grupputvecklingsteorin FIRO (Fundamental Interpersonal Relationship Orientation) såg dagens ljus 1958. En enkel och tydlig teori som visar på grupputveckling över tid och hur den påverkas av ageranden i gruppen och ageranden från chefen. Försvarshögskolan (FHS) har registrerat varumärket UGL®.

Upplevelsebaserad inlärning som berör UGL bygger på upplevelsebaserad inlärning, både egna och andras

erfarenheter står i centrum för ditt lärande. I dess natur ligger att deltagare blir berörda och lär genom upplevelsen. Då krävs att handledarna har förmåga att möta deltagarna och att kunna ”landa” upplevelserna så att varje deltagare får ökad självinsikt, förståelse, självkänsla och ökat självförtroende.

Detta betyder att praktiska erfarenheter står i fokus för ditt lärande under kursen. Under UGL-kurser ställs det därmed tydliga krav på ditt aktiva deltagande och din vilja att utforska din nuvarande förmåga som ledare och medarbetare.

Därmed är UGL-kurser på flera sätt tuffare än andra ledarskapsutbildningar, men detta innebär också att de är mer utvecklande.

c

Militär ledarutbildning efterfrågad Militärer med utbildning från Försvarshögskolan har med rätta kommit att uppskattas som ledare även på andra håll inom offentlig förvaltning och också på olika håll i näringslivet. I korthet kan man säga att utbildningen lär ut hur man får även heterogena grupper att fokusera på samma mål. Träning får man genom att dagligen möta rekryter och andra officerare och hos dem bygga förtroende och tillit för sig själv som ledare. Det sker genom att definiera individens roll i gruppens, gruppens roll i den större gruppen och så vidare.

Inom försvaret är det ju relativt enkelt att förklara målet, syftet med

CHEFS DAGARNA Helsingborg

2009

Äntligen är den här. Mötesplatsen för oss Chefer inom Offentlig förvaltning!

Ta del av Innovationerna – Trenderna • Möt människorna bakom framgångarna Var med och utse Årets Chef! • Anmäl dig till två inspirerande, lärorika och nätverkande dagar med festkväll och prisutdelning.

Vi ses i Helsingborg i september.

Programmet kan du ladda ner från den 1 april 2009 på www.chefsdagarna.se Arrangörer

46

Samverkande organisationer

Offentliga Affärer 1 2009 | www.offentligaaffarer.se

ledarskap en viss operation. Lika enkelt är det inte när man ska förklara exempelvis en skolas målsättning. Att få alla lärare att agera utifrån att detta mål ska uppnås.

Samtidigt som man inger förtroende och får gruppens förtroende ska man i förhållande till medarbetarna ge dem självständighet att själva lösa uppdragen utifrån bästa förmåga. Att misslyckas är inget fel när det är övning. Men nästa gång, när det verkligen gäller, då ska du ha hunnit testa både dina egna idéer och chefens. Det är då du ska veta hur du ska göra. Men det är övning som ger färdighet. Helt enkelt, våga misslyckas för att lyckas.

Många utbildningsanordnare att välja mellan Det finns en uppsjö av leverantörer i Sverige i dag som erbjuder UGL. Några tips på vad du bör titta efter när du väljer din utbildning är: att leverantören följer riktlinjerna för UGL, det vill säga att kursen leds av två certifierade handledare och att den genomförs i internatform under fem dagar, • att storleken på gruppen är mellan åtta och tolv personer, • att gruppen är sammansatt utifrån främlingskap, vilket innebär att man inte känner de andra deltagarna och inte bär på ryggsäckar från

tidigare relationer med dem, • att gruppen lämpligtvis är sammansatt utifrån att olikheter berikar med en god mix av ålder, kön, bakgrund och organisationstillhörighet.

Trygghet är viktigt

Din benägenhet som deltagare till att visa inlevelse och öppenhet beror på hur trygg du känner dig.

Detta påverkas i hög grad av handledarnas trygghet i de situationer som uppkommer – ju tryggare en handledare är, ju mer trygghet i gruppen.

Därför är det också centralt i vårt kvalitetsarbete att skapa förståelse för vilka förhållningssätt som skapar ökad, respektive minskad trygghet.

En del i handledarnas trygghet kan kallas personlig grundtrygghet.

Detta kännetecknas av att handledaren med bibehållet lugn kan möta varje situation som uppstår – kan lyssna till och försöka förstå vad gruppmedlemmarna och gruppen behöver. Denne handledare kan helt fokusera på gruppen, i motsats till en handledare som försöker kompensera för sin egen otrygghet.

Grundtrygghet kan inte mätas, men uppmärksammas och diskuteras i UGL-utbildarnas kvalitetsarbete.

En annan del i handledarnas trygghet beror på erfarenhet från gruppdynamiska situationer. Erfa-

renheten i sig ger också handledaren ledning i sitt förhållningssätt i varje situation.

Ett vidareutvecklat koncept – UGL 2008 Inom Försvarshögskolan har arbetet med att uppdatera och vidareutveckla UGL 2008 fortsatt under året. Konceptet har prövats under 2007 på av Försvarshögskolan anordnade UGL-kurser. Ett större test av materialet, 10 kurser, genomfördes i samarbete med Umeå universitet. Erfarenheter från dessa försök inarbetades i materialet. Vidare har erfarenheter från kurser i UGL 2008 genomförda under första halvåret tagits tillvara tillsammans med de erfarenheter som erhållits från omcertifieringsutbildningen av handledare. Dessa erfarenheter har tillförts kursmaterialet.

För utvecklingsarbetet med UGL 2008 skapades en arbetsgrupp.

Gruppens uppgift har varit att infoga senaste forskning inom för UGL intressanta delar i konceptet och att kvalitetssäkra innehållet i det nya konceptet UGL 2008.

Arbetsgruppen har bestått av: Christer Sandahl, Karolinska Institutet, Vetenskaplig ledare Eva-Lena Tedfeldt, Försvarshögskolan, Projektledare UGL 2008 Jarl Silfverberg, Försvarshögskolan,

Projektledare UGL Till arbetsgruppen har medverkan bland annat från Karlstads Universitet och andra med kunskaper och erfarenheter som kunnat berika UGL-konceptet knutits. Vidare har erfarna handledare medverkat i en referensgrupp. Påverkan och berikning kring hur det nya konceptet ser ut har också skett genom alla de värdefulla samtal under åren vid de handledarseminarier som Försvarshögskolan arrangerat för UGL handledare.

Tidplan för UGL 2008

Omcertifiering av nu verksamma handledare till UGL 2008 skedde under år 2008 samt pågår under första kvartalet år 2009. Detta innebär att sista datum för genomförande av kurser enligt UGL 2000 är 2009-03-31. Efter denna tidpunkt ska all kursverksamhet avseende UGL genomföras med UGL 2008 material och i enlighet med det innehåll, den etik och det handledarförhållningsätt som finns för detta koncept.

Arne Öster

Snabbast på IT-produkter sedan 1984.

Dustin fyller 25 år. Det firar vi med riktigt heta jubileumserbjudanden. Läs mer på dustin.se

HP DX2400

Philips 220SW9

Komplett kontorspaket med 22" TFT skärm till kanonpris!

Widescreenskärm fullpackad med funktioner

3432:109:-/mån

• Microtower • Intel Celeron 1,8 Ghz • 2 GB minne • 160 GB hårddisk • DVD±RW Dual Layer • Microsoft Windows Vista Business • 22 tums HP skärm L2208W • 1 års garanti, på-platsen-service

5010207222 | HP DX2400 CEL 1.8 1GB/160 DVDRW VB +22#TFT +1GB | 3432:-

• 22” wide • 5 ms • 300 cd/m2 • 3 års garanti •1000:1 kontrast • VGA- och DVI-ingång • TCO ‘03

1244:-

5010198699 | PHILIPS 220SW9FB 22# WIDE TFT TCO-03 SVART | 1244:-

36 månaders finansiering avses.

www.dustin.se |

08-553 44 020 | order@dustin.se Angivna priser är riktpriser. Moms och frakt tillkommer. Reservation för prisändringar och slutförsäljning.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2009

47

juridik

Har den leverantör som tilld kontrakt ett effektivt skydd I svensk rättspraxis är det oklart vilket rättsligt skydd den leverantör har, som har tilldelats upphandlingskontraktet av den upphandlande enheten. Har denna leverantör en reell rätt att få upphandlingen överprövad? Den frågan får besvaras efter en genomgång av svenska processuella regler om talerätt för leverantören och rättskraftsverkan av en dom i överprövningsmål och av EG-rättens krav på effektiva rättsmedel.

I denna artikel belyser advokaten Helena Rosén Andersson, problemställningen.

Av de svenska upphandlingslagarna följer att en leverantör har rätt att begära överprövning av en upphandling (16 kap. 1-2 §§ i båda lagarna). En fråga som ännu är obesvarad av den svenska lagstiftaren och Regeringsrätten är vilken rätt till överprövning av upphandlingen den leverantör har, som den upphandlande enheten har tilldelat kontraktet, här benämnd leverantör 1. Det är viktigt att denna rätt till överprövning klargörs. Det är t.ex. inte ovanligt att leverantör 1, efter en ansökan om överprövning av en förlorande leverantör, leverantör 2, utesluts ur upphandlingen på grund av att leverantör 1 inte anses uppfylla kraven på ekonomisk eller teknisk förmåga eller att leverantör 1:s anbud förkastas på grund av att anbudet inte anses uppfylla samtliga krav i förfrågningsunderlaget.

Vad gäller i dessa situationer för leverantör 1? Om en ny anbudsutvärdering genomförs innebär det i regel att i stället leverantör 2 tilldelas kontraktet.

Det är framför allt svaret på två delfrågor som avgör vilken rätt till överprövning av upphandlingen som leverantör 1 har.

Fråga 1 – har leverantören rätt att begära överprövning av det beslut varigenom leverantören tilldelades kontraktet?

Den första frågan är om leverantör 1 har rätt att få överprövat det tilldelningsbeslut genom vilket leverantör 1 har tilldelats kontraktet (överprövningsmål 1). Svaret på den frågan är nekande. Leverantör 1 är inte part i detta mål, eftersom leverantör 1 har vunnit upphandlingen och det endast är den som ett beslut har gått emot som har rätt att överklaga eller

48

överpröva ett beslut. Leverantör 1 kan därför inte överpröva det tilldelningsbeslut genom vilket denne har tilldelats kontraktet. Parter i överprövningsmål 1 är i stället den eller de övriga leverantörer som den upphandlande enheten inte tilldelade kontraktet och som har ansökt om överprövning av tilldelningsbeslutet (leverantör 2) och den eller de upphandlande enheter som genomför upphandlingen. Eftersom leverantör 1 inte är part i överprövningsmål 1 följer av Regeringsrättens praxis att leverantör 1 inte heller har rätt att överklaga en dom i överprövningsmål 1 (RÅ 2002 ref. 5 och Regeringsrättens beslut i mål 178507). Regeringsrätten har inte heller ansett att leverantör 1 i en sådan situation har ett sådant av rättsordningen erkänt intresse att leverantören, trots sin bristande partsställning, ändå skall ha rätt att överklaga en dom i överprövningsmål 1.

Eftersom leverantör 1 inte har rätt att få överprövat upphandlingen i överprövningsmål 1 kan leverantör 1 inte anses ha något effektivt skydd för sina rättigheter i detta mål.

Fråga 2 – har leverantören rätt att begära överprövning av det beslut varigenom en annan leverantör tilldelades kontraktet?

Den följande frågan är om leverantör 1 har rätt att få överprövat upphandlingen i ett nytt överprövningsmål (överprövningsmål 2) där i stället leverantör 2 tilldelats kontraktet.

Om leverantör 1 har rätt att få överprövat upphandlingen i överprövningsmål 2 kan denne sägas ha ett effektivt skydd för sina rättigheter genom prövningen i detta mål.

Om domstolen i överprövningsmål 2 är bunden av domen i överpröv-

ningsmål 1 kan leverantör 1 emellertid inte anses ha något sådant skydd i överprövningsmål 2.

Rättskraftsverkan av en dom

Om en dom i ett mål binder domstolen i ett annat mål brukar man säga att domen i det första målet har rättskraftsverkan i förhållande till det nya målet. Reglerna om domens rättskraft är komplicerade och här kan, utifrån allmänna processrättsliga principer, sammanfattningsvis konstateras följande. En dom har s.k. negativ rättskraft om den hindrar en part från att anhängiggöra ett nytt mål om samma sak. I den situationen skall en ny ansökan om överprövning avvisas på grund av den första domens negativa rättskraft. Om en dom inte hindrar en part från att anhängiggöra ett nytt mål om samma sak men domen skall ligga till grund för domstolens prövning i det nya målet (dvs. omständigheten i fråga skall inte omprövas i det nya målet) har domen i det första målet i stället s.k. positiv rättskraft.

Positiv rättskraft innebär således att domstolen i det nya målet skall

utgå från att det förhåller sig på det sätt som följer av domen i det första målet. Rättskraften är oberoende av om det som åberopas i det senare målet har prövats i det första målet eller inte. Tilläggas kan att rättskraften inträder när domen vinner laga kraft, dvs. när den inte längre kan överklagas. En dom som kan få rättskraftsverkan när den vunnit laga kraft har dock samma begränsande verkan i förhållande till en ny process redan innan domen vunnit laga kraft. Det följer av det principiella förbudet mot att anhängiggöra en process om en sak som redan är föremål för prövning (litis pendens).

Eftersom resultatet blir detsamma oavsett om överprövningsmål 1 har vunnit laga kraft eller inte när överprövningsmål 2 inleds hänför jag mig för enkelhetens skull fortsättningsvis endast till domens rättskraftsverkan.

Har domen i ett överprövningsmål rättkraftsverkan i ett annat överprövningsmål?

Vad gäller då i rättskraftshänseende i överprövningsmål?

Jag utgår i det följande från att

juridik

delats ett upphandlingsd för sina rättigheter? i överprövningsmål 1 har haft positiv rättskraft i förhållande till överprövningsmål 2 och att domen i förstnämnda mål därför skulle läggas till grund för domstolens prövning i sistnämnda mål (mål nr 1958-08).

Upplysningsvis vill jag nämna att jag var ombud i sistnämnda mål.

Domen i ett överprövningsmål bör inte ha rättskraftsverkan i förhållande till ett annat överprövningsmål

den sak som har prövats i överprövningsmål 1 är de fel i upphandlingen som har gjorts gällande i det målet.

I svensk underrättspraxis finns exempel på att domen i överprövningsmål 1 tillerkänts rättskraftsverkan i överprövningsmål 2. Länsrätten i Uppsala län har t.ex. avvisat en ansökan om överprövning av leverantör 1 på grund av rättskraften av domen i överprövningsmål 1 (mål nr 1966-08 E), dvs. domen i överprövningsmål 1 tillerkändes negativ rättskraft i förhållande till överprövningsmål 2. Efter överklagande beslutade Kammarrätten i Stockholm att återförvisa målet till länsrätten för ny prövning (mål nr 9607-08). Kammarrätten ansåg att domen i det första målet inte hindrade en prövning i det andra målet, eftersom målen gällde olika sökanden och det var fråga om olika yrkanden som framställts vid olika tidpunkter under upphandlingsförfarandet och det dessutom hade tillkommit ett nytt tilldelningsbeslut efter det första överprövningsmålet.

Länsrätten i Dalarnas län har, såvitt domen får förstås, funnit att domen

Mot bakgrund av hur talerättsreglerna och partsställningen i överprövningsmål är utformade anser jag att det är orimligt att en leverantör på grund av rättskraften av en dom i ett överprövningsmål där leverantören inte själv är part betas rätten till överprövning av upphandlingen. Domen i ett överprövningsmål, som initierats av en viss leverantör bör, enligt min mening, varken ha negativ eller positiv rättskraft i förhållande till ett annat överprövningsmål, som har initierats av en annan leverantör.

Det finns flera skäl för detta.

Ett skäl är att upphandlingslagarna ger en rätt för varje leverantör att ansöka om överprövning av en upphandling. Det finns ingen hållbar grund för varför denna rätt skall gälla alla leverantörer, även potentiella sådana, utom just den leverantör som den upphandlande enheten beslutade att tilldela kontraktet.

Ett annat skäl är att rättskraften som regel är begränsad till parterna i en process. Eftersom leverantör 1 inte är part i överprövningsmål 1 skall denne inte förhindras att begära överprövning på grund av rättskraften av en dom i det målet. Det är särskilt angeläget att rättskraften begränsas till parterna i ett mål om domstolen, som regelmässigt är fallet i överprövningsmål, endast prövar det som parterna har åberopat i målet (frågan om domstols bundenhet till vad parterna åberopat blir för övrigt föremål för Regeringsrättens prövning sedan Regeringsrätten meddelat prövningstillstånd i mål 7287-08).

Endast om det införs en lagregel om att domen skall ha rättskraft gentemot var och en skulle något annat kunna gälla.

Ytterligare ett skäl är att rättskraften som regel inte hindrar att en ny process anhängiggörs om det har inträffat en s.k. efterföljande omständighet. Om det inträffar en ny omständighet efter det att domen i det första målet har meddelats, som

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2009

förändrar förutsättningarna under vilka den första domen meddelades, motiverar det i sig att en ny domstolsprövning sker. Ett nytt tilldelningsbeslut är enligt min mening en sådan ny omständighet.

Det avgörande skälet till varför domen i överprövningsmål 1 inte skall tillerkännas rättskraftsverkan i förhållande till överprövningsmål 2 är emellertid att EG-rätten ställer krav på att leverantörer ges ett effektivt skydd för sina rättigheter enligt upphandlingsreglerna. Såväl rättsmedelsdirektiven som EG-domstolens praxis förutsätter nämligen att varje leverantör får en reell möjlighet att överpröva varje beslut under en upphandling. EG-domstolen har i en rad avgöranden klargjort att nationell lag inte får göra det omöjligt för en enskild att erhålla ett effektivt domstolsskydd för rättigheter som den enskilde har enligt EG-rätten (EG-domstolens domar i mål C-213/89 Factortame m.fl., C-432/05 Unibet och däri angivna EG-domstolsdomar samt EG-domstolens domar i mål C-81/08, C-26/03, C-324/98, C-50/00 och 222/86, se även RÅ 2005 ref. 10). Även om leverantör 1 skulle tillerkännas rätt att intervenera och, i egenskap av självständig intervenient, t.o.m. tillerkännas en rätt att framställa egna yrkanden och att självständigt överklaga en dom i överprövningsmål 1, är det tveksamt om det är tillräckligt för att uppfylla EG-rättens krav på effektiva rättsmedel. Även om processekonomiska hänsyn och behovet av att kunna avsluta en upphandling talar emot att samma frågor blir föremål för flera rättegångar anser jag därför att domen i ett överprövningsmål som har initierats av en leverantör inte skall ha rättskraftsverkan i ett överprövningsmål som har initierats av en annan leverantör.

Det nu nämnda innebär inte att en dom i ett överprövningsmål skulle sakna betydelse i ett annat överprövningsmål. En dom kan ha betydelse som bevis (bevisverkan) och dess betydelse beror därför på vad som i övrigt framkommit i målet och av den övriga bevisning som parterna åberopat. Men det är något annat än att domen i överprövningsmål 1 binder upp domstolen i överprövningsmål 2 och därmed förhindrar leverantör 1 att få sin sak prövad av domstol.

Rättsläget är oklart

Innan Regeringsrätten - eller för den delen EG-domstolen, om frågan skulle bli föremål för prövning i ett förhandsavgörande – prövat frågan, är det oklart om leverantör 1 har ett effektivt skydd för sina rättigheter enligt upphandlingslagstiftningen. Som jämförelse kan nämnas att Kammarrätten i Sundsvall inte ändrade ovan nämnda dom meddelad av Länsrätten i Dalarnas län i överprövningsmål 2. I det målet betogs leverantör 1 rätten till överprövning redan på den grunden att kammarrätten, efter det att leverantör 1 överklagat länsrättens dom, avslog yrkandet om interimistiskt beslut och Regeringsrätten inte ändrade det beslutet innan tiodagarsfristen löpte ut (kammarrättens mål nr 2478-08 och Regeringsrättens mål nr 568108). Hade kammarrätten och Regeringsrätten haft en annan uppfattning än länsrätten i frågan om rättskraften av domen i överprövningsmål 1 utgår jag från att upphandlingen hade stoppats genom ett interimistiskt beslut i överprövningsmål 2 och att leverantör 1 hade tillerkänts en rätt till prövning av de fel som leverantören gjorde gällande i målet.

Det återstår att se hur domstolarna och lagstiftaren framdeles kommer att besvara den principiellt viktiga frågan om den leverantör som tilldelats kontraktet har ett effektivt skydd för sina rättigheter eller inte.

Helena Rosén Andersson

Helena Rosén Andersson är verksam som advokat vid Advokatfirman Lindahl. Helena är specialiserad på processrätt och upphandlingsrätt och har tidigare arbetat inom olika domstolar och med lagstiftningsarbete inom Regeringskansliet.

49

juridik

Rapport från Upphandlingsdagarna – juridik

Nya regler om ramavtal Advokat Peter Forsberg (Advokatbyrån Vinge) föreläser om LOU:s regler om ramavtal. Här följer en kortfattad summering. Reglerna skiljer mellan två huvudtyper av ramavtalsupphandlingar.

Ramavtal som innehåller samtliga villkor för avrop, (framework contracts) respektive generella ramavtal som kompletteras med slutliga villkor genom s.k. förnyad konkurrensutsättning (framework agreements).

LOU (2 kap. 15 §) innehåller en enhetlig definition av ramavtal: ”Med ramavtal avses ett avtal som ingås mellan en eller flera upphandlande myndigheter och en eller flera leverantörer i syfte att fastställa villkoren för senare tilldelning av kontrakt under en given tidsperiod.”

Generella bestämmelser omfattar användningen av ramavtal. Dessa är främst: • Värdet av ett ramavtal skall beräknas till det högsta sammanlagda värdet av samtliga de kontrakt/avrop som planeras under ramavtalets löptid • Endast ramavtalsparter får använda avtalet • Ramavtal och de kontrakt som tilldelas enligt detta får löpa max 4 år (inkl eventuella optioner) om inte särskilda skäl (t.ex. investeringar med längre avskrivningsperiod) motiverar längre tid. Denna regler gäller för s.k. klassisk sektor (och således inte försörjningssektorn).

• Som för alla andra åtgärder eller verktyg inom offentlig upphandling får avtal inte användas i syfte att begränsa eller snedvrida

konkurrensen.

Avtal med samtliga villkor

Ramavtal med samtliga villkor kan ingås med en eller flera leverantörer (minst tre). Villkoren i ramavtalet utgör således även villkoren i kontraktet för upphandlingens genomförande. Även om förutsättningar är givna finns viss möjlighet att samråda med leverantör och vid behov låta denne komplettera och konkretisera sitt anbud.

Vid avtal med flera leverantörer (s.k. parallella ramavtal) förutsätts att minst tre leverantörer deltar och att fördelningsnyckel, t.ex. rangordning, avgör vem och i vilken ordning avrop får ske.

Avtal utan samtliga villkor

Vid ramavtal som inte innehåller samtliga villkor för affärens genomförande skall flera leverantörer tecknas. Avtalet kompletteras med slutliga villkor genom s.k. förnyad konkurrensutsättning.

Konkurrensutsättningen skall ske enligt samma förutsättningar som angivits

i förfrågningsunderlaget. Väsentliga förändring är inte tillåtna även om komplettering i vissa fall kan vara till och med nödvändig om vissa villkor är okända och beroende av resultatet från uppdragets första fas. Vid t.ex. upphandling av juridiska tjänster kan behovet av viss volym och pris bli känt i ett senare skede.

Allmänna kriterier såsom kompetens m.m. måste dock finnas med redan vid ramavtalsupphandlingen så att samtliga leverantörer också kan bli aktuella för den förnyade konkurrensutsättningen.

Förnyad konkurrensutsättning skall ske skriftligen i samråd med leverantörerna. Anbud skall vara skriftliga och bedömas efter de utvärderingskriterier som angivits i förfrågningsunderlaget. Tidsfristen för att lämna anbud skall vara anpassad till upphandlingens art och omfattning. Som för upphandling enligt LOU i övrigt gäller också att det klart skall framgå av upphandlingsunderlaget vad som gäller beträffande anbudstid, principen om lägsta pris eller det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet osv. Överprövning kan alltså bli fallet även för ramavtal, både vad gäller avtalet som för den förnyade konkurrensutsättningen. Vid avrop inom ramavtal med samtliga villkor tas inget tilldelningsbeslut och Peter Forsberg understryker här att det också medför att ingen 10-dagarsfrist för överprövning startar.

Vid förnyad konkurrensutsättning är dock läget annorlunda. Tilldelningen vid ramavtal utan samtliga villkor innebär att tilldelningsbeslut tas (efter förnyad konkurrensutsätt-

ning) och att överprövningsmöjlighet därmed följer enligt sedvanlig princip om 10-dagarsfrist.

Ramavtalens för och nackdelar varierar inom olika sektorer. Vid upphandling av varor och tjänster som varierar och där förutsättningarna inte är riktigt klara är ramavtal mer lämpade. Anbudspriser kan dock blir något högre eftersom t.ex. ingen garanti ges för avrop. Peter menar att det är en uppenbar fördel att om möjligt tydligare fastslå villkor och skapa förutsättningar (tydlighet) för att erhålla konkurrenskraftiga priser.

Avtalen kan i helhet verka konkurrensbegränsade medan delar av avtal kan öppna för mindre leverantörer.

Omvänt kan större upphandlingar (större leverantör) också ge förutsättning för lägre pris.

Per Hammarstedt, jurist LOU:s regler korthet:

om

ramavtal

i

• Avtal som ingås mellan en eller flera upphandlande myndigheter/ enheter och en eller flera leverantörer i syfte att fastställa villkoren för senare tilldelning av kontrakt under en given tidsperiod • Behöver inte binda upphandlare att köpa vissa volymer • Upphandlingen skall ske enligt LOU • Parallella ramavtal med ”fritt val” är inte tillåtna • Om ingen förnyad konkurrensutsättning sker enligt direktiv/lag skall, när flera leverantörer väljs, dessa rangordnas • Om den förste leverantören inte förmår leverera får nästa leverantör anlitas enligt rangordning

Utvärderingsmodeller och det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet I seminariet om utvärderingsmodell går Advokat Jerker Alm (Advokatbyrån Vinge) igenom en av de mest centrala och kanske mest omtvistade frågorna vid offentlig upphandling, innebörd och betydelse av de olika modeller som kan användas vid utvärdering av inkomna anbud.

Av LOU (12 kap 1 §) följer som bekant en grundprincip om att utvärderingsgrunden av anbud skall vara lägsta pris eller det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet.

Vid utvärdering finns en rad olika modeller att tillgå. I huvudsak

50

finns två typer av modeller som kan inordnas under begreppen relativa utvärderingsmodeller respektive absoluta utvärderingsmodeller.

För relativa modeller gäller som utgångspunkt att ett anbuds poäng är beroende av poängsättningen av övriga anbud. Beträffande absoluta modeller gäller det motsatta, att anbud poängsätts isolerat i relation till uppställda kriterier. Det skall redan här noteras att det inom den offentliga upphandlingen naturligtvis förekommer en rad andra modeller som till viss del kan vara relativa och

i andra avseenden absoluta.

Relativa modeller kan synas tveksamma ur ett transparensperspektiv (min notis) men kan enligt rättspraxis accepteras, efter en bedömning i det enskilda fallet.

I ett rättsfall (kammarrätten 2007, Göteborgs länstrafik) konstaterades inledningsvis att en relativ modell var bristfällig i sig men kunde konstateras vara acceptabel eftersom den inte varit till skada för leverantören. Viss kritik restes alltså mot modellen som sådan men den accepterades likväl i upphandlingen

eftersom någon leverantör kommit till skada.

inte

Fördelar och nackdelar

Vad är då bra och dåligt med en relativ modell? Den främsta fördelen är att dessa är lätta att konstruera eftersom man inte behöver prissätta s.k. icke pris-kriterier. Nackdelen är att de kan ge allt för stora spann vad gäller poängsättningen vilket också ger utrymme för godtyckliga värderingar. En relativ modell kan lätt brista i transparens och risken för överprövning av upphandlingen

Offentliga Affärer 1 2009 | www.offentligaaffarer.se

juridik

ökar därmed. Relativa modeller kan därtill också öppna för bildande av anbudskarteller.

Den absoluta modellen, (även kallad professorsmodellen) bygger

på en metod med jämförelsetal.

Anbud värderas efter ställda kriterier.

Ett påslag på anbudspriset motsvarar den brist som ett anbud uppvisar för s.k. icke-pris kriterier. Se exempel

här intill.

Fördelarna med en absolut modell är att den är mer genomtänkt och kan också synas vara mer objektiv.

Den är således mer transparent i jämförelse med en relativ modell och är därmed något tydligare mot anbudsgivare vilket minskar risker för såväl ”kartellanbud” som överprövningar.

Riskerna och därmed nackdelarna med en absolut modell är att det kräver god kännedom om marknaden, eftersom icke pris-kriterier måste prissättas i förväg. De kan också göras allt för (matematiskt) komplicerade vilket kan ge brister i transparens (och därmed minskad konkurrens pga. lägre anbudsdeltagande. En absolut modell ställer således extra krav på upphandlaren att välja lämplig komplexitet vid utformningen.

De olika modellerna passar mer eller mindre bra vid olika upphandlingar. Vid större tjänsteupphandlingar kan det vara svårare att tillämpa absoluta modeller.

Vid seminariets frågestund konstaterar flera att det vid relativa modeller förekommer en tydlig risk för att förändringar i anbudssammansättningen (t.ex. borttagande av ett onormalt lågt anbud, min notis)

Ett exempel på en relativ modell kan se ut enligt följande: Kvalitet

1-10 poäng

Driftsäkerhet 1-10 poäng Pris

1-10 poäng

Anbud med lägst pris erhåller 10, anbud med näst lägst 9 poäng osv.

Ett enkelt exempel på en absolut modell kan se ut enligt följande: Kvalitet

50 poäng

Driftsäkerhet 50 poäng Påslag

X%

Ett jämförelsetal för ett anbud erhålls genom att utfallet jämförs med max antal poäng och läggs på angivet pris: Max 100 poäng – Utfall 80 poäng = 20 (dvs. 20%). Pris + 20 % = Jämförelsetal

påverkar den gemensamma bedömning och kan ge ett annat anbud som vinnare. Prisdumpning eller onormalt högt anbud pga. att intresset är lågt kan väsentligen påverka till en felaktig värdering. Detta eftersom alla anbud jämförs med den totala anbudssumman.

Per Hammarstedt, jurist

SWEPOS® Nätverks-RTK-tjänst erbjuder navigeringsstöd och positionering i realtid med centimeternoggrannhet RTK-korrektioner sänds idag via GSM och GPRS och används för t.ex. detaljmätning, utsättning, datainsamling för GIS, förrättningsmätning och maskinguidning.

Om det räcker att du får positionen i efterhand kan du skicka in dina observationsdata till SWEPOS beräkningstjänst.

Mer information finns på www.swepos.com.

Tel: 026-63 37 53 • Fax: 026-65 42 75 swepos@lm.se • www.swepos.com

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2009

51

utbildning

Allvarlig brist på lärare i naturvetenskap och teknik Lärarutbildningarna i teknik och naturvetenskap saknar studenter. Om inte trenden vänder kan det få allvarliga konsekvenser för Sverige som kunskapsnation. Nyligen anordnade Teknikföretagen en hearing för att rikta fokus på problemet.

Lärarutbildningen är den största högskoleutbildningen i Sverige med cirka 42 000 studenter. Men platserna är långt många fler; bara 63 procent utnyttjas. Ser man till antalet antagna till lärarutbildningarna, med inriktning på teknik och naturvetenskap, är andelen ännu lägre. Bara 40 procent av platserna med inriktning på matematik fylldes 2008. Motsvarande andel för inriktningarna på kemi och fysik var 10 procent respektive 25 procent.

– Andelen examinerade lärare i matematik och naturvetenskap

kommer att minska ytterligare och andelen män kommer att gå mot noll, säger Pierre Bastin, enhetschef för antagningsproduktion på Verket för Högskoleservice (VHS).

Ett problem kan vara att lärarutbildningarna försöker hitta nya inriktningar för att locka studenter.

– Idag finns ett enormt utbud och man kan se att blivande studenter har svårt att orientera sig bland lärarutbildningarna inom matematik och naturvetenskap. Då väljer de andra inriktningar, menar Pierre Bastin.

FÖRSVARSHÖGSKOLAN Institutionen för Ledarskap och Management INFORMATION OM UGL 2008 Försvarshögskolans kurs “Utveckling av Grupp och Ledare” UGL, finns nu i en ny version, UGL 2008. Kursen är en grundläggande ledarskapsutbildning som fokuserar på gruppens dynamik och ledarskapets anpassning till denna. UGL är upphovsrättsligt skyddad och varumärkesregistrerad.

Försvarshögskolan ansvarar för UGL, utveckling och kvalitetssäkring samt utbildar och certifierar handledare för UGL. Under år 2008 samt under första kvartalet 2009 kommer befintliga UGLhandledare att vidareutbildas och omcertifieras till UGL 2008.

UGL-kursen skall ledas av dessa särskilt utbildade och behöriga handledare. Den skall genomföras med de riktlinjer, fastställda mål och bestämmelser som finns för kursen. Försvarshögskolan uppmanar därför köpare och brukare av UGL att kontrollera båda handledares behörighet i Försvarshögskolans handledarregister eller kontakta Försvarshögskolan för vidare information.

Frågor om handledares behörighet, etik och metodik kring kursgenomförande m.m. kan ställas till Försvarshögskolan, Institutionen för Ledarskap och Management i Karlstad, tfn 054-10 40 32.

Se även information om UGL-2008, Fördjupad UGL, handledarutbildning UGL och handledarinformation på www.fhs.se

52

Framtidens rekryteringsbehov

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har utrett hur demografiska aspekter kommer att påverka rekryteringsbehovet till framtidens lärarkår.

38 procent av lärarna går i pension under den kommande tioårsperioden. Bland gymnasielärarna är var femte lärare över 61 år.

Att bedöma framtidens rekryteringsbehov är dock svårt på grund av bristfällig statistik. SKL kan dock visa att det finns en tydlig obalans mellan lärare som behövs och lärare som utbildas. Det finns dessutom en stor risk för överskott av lärare i de allmänna ämnena, samtidigt som ett stort underskott av yrkeslärare, lärare inom matematik och naturvetenskap, förskolelärare och fritidspedagoger.

Magnus Helldén är kemi- och biologilärare vid Katedralskolan i Lund och medverkade, som pedagog, i SVT:s Klass 9 a, Han tror att man måste börja med att öka intresset för ämnena hos eleverna, för att locka unga att bli lärare inom teknik och naturvetenskap. Det i sin tur kräver att lärarna har gedigna ämneskunskaper, något de måste få på lärarutbildningen.

– Jag tror att det grundläggande felet är att vi skummar för mycket på ytan, eleverna blir inte intresserade då, menar Magnus Helldén.

Måste sluta överutbilda

Per Wadman, Lärarnas Riksförbund, instämmer. Enligt förbundets undersökningar har så många som 40 procent av lärarna i årskurs 7-9, i vissa delar av landet, ingen som helst

ämneskunskap i det ämne de undervisar. Då blir det svårt att hålla en undervisning, som kan engagera och entusiasmera eleverna.

Dessutom måste intagningskraven till lärarutbildningarna skärpas, menade deltagarna i Teknikföretagens konferens.

– För länge sedan var det svårare att komma in på lärarutbildningen än på läkarutbildningen. För att höja statusen måste vi tydliggöra och specialisera utbildningen och sluta att överutbilda. Vi tar in för många lärarstudenter och vi släpper ut för många lärare, menar Per Wadman, förste vice ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Höjd status och tydlig lärarroll Attitydundersökningar bland elever visar att läraryrket väljs bort på grund av faktorer som låg lön, en rädsla för att få ägna sig åt annat än ämnesundervisning, sega långa processer, oklara ingångar, det vill säga en osäkerhet om vad man blir när man är klar, och för ytliga ämneskunskaper.

Enligt panelen, som deltog i konferensen, måste läraryrkets status höjas, lönerna öka, lärarrollen tydliggöras och lärare måste få vara lärare. Först då kommer unga lockas till läraryrket. Dessutom behöver möjligheten till karriärvägar ses över då många unga upplever att man genom att välja läraryrket låser fast sig i en och samma yrkesroll.

Mikaela Almerud, Svenskt Näringsliv

Offentliga Affärer 1 2009 | www.offentligaaffarer.se

utbildning

Tio skolor startar spetsutbildning Skolverket har fattat beslut om vilka 10 skolor som får delta i försöket med riksrekryterande gymnasiala spetsutbildningar som startar hösten 2009.

– Två av de bästa ansökningarna var Fysikprogrammet och Historiaprogrammet i Lund. De stack verkligen ut, menar Charlotte Wieslander undervisningsråd vid Skolverket.

Fram till och med 1 december 2008 kunde skolhuvudmän ansöka om att få delta i försöksverksamheten med gymnasiala spetsutbildningar. Totalt har 101 ansökningar kommit in till Skolverket, de flesta från södra och mellersta Sverige.

– Det vi har gått på är kvalitet, geografisk spridning och ämnesspridning. I själva ansökan har vi haft 30 urvalskriterier, bland annat hur utbildningen har lagts upp och vilken utbildning lärarna har, fortsätter Charlotte Wieslander.

Hård konkurrens

Syftet med spetsutbildningar är att de skall ge de gymnasieelever som har förutsättningar för matematik, naturvetenskap, samhällsvetenskap eller humaniora stimulans i sin kunskapsutveckling. Vid sidan av gymnasiestudierna kommer eleverna att kunna läsa kurser vid universitetet eller högskolan. Dessutom måste utbildningen fokusera på ett ämnesområde med anknytning till vetenskaplig forskning.

– Två av de bästa ansökningarna var Fysikprogrammet och Historiaprogrammet i Lund. De stack verkligen ut. Deras oerhört goda samarbete med universitetet och den otroligt välutbildad lärarkåren gjorde att vi beslutade oss för att ta med båda, berättar Charlotte Wieslander.

Malmö och Göteborg kom inte med Skolverket har bedömt om ansökningarna uppfyllt de krav som ställs på mål och syfte för utbildningen, utbildningens kvalitet och struktur, principer för urval till utbildningen samt samarbetet med universitet eller högskola. Utbildningarna skall också vara jämnt fördelade över landet och mellan ämnesområdena. Flera ansökningar har hållit mycket hög kvalitet men har av olika skäl valts bort ändå.

Besluten är fattade efter samråd med Högskoleverket.

– Det fanns inget utrymme att exempelvis ta med Malmö även om de hade många bra ansökningar.

Vad gäller Göteborg var det ju inte direkt många ansökningar därifrån,

säger Wieslander och hoppas på att Göteborg skickar in fler ansökningar nästa år.

Lista över de tio antagna skolorna 1 Fysikprogrammet, Polhemsskolan. Huvudman Lunds kommun 2. Humaniora, Vasaskolan.

Huvudman Gävle kommun 3. Leonardomatematisk spetsutbildning vid Ehrensvärdska gymnasiet, Karlskrona. Huvudman Karlskrona kommun 4. Matematikgymnasiet, Danderyds gymnasium. Huvudman Danderyds kommun 5. Matematikoch naturvetenskapsprogrammet, Luleå Gymnasieby. Huvudman Luleå kommun 6. NV med spetskompetens mot biomedicin, Härnösands gymnasium. Huvudman Härnösands kommun 7. Samhällsvetenskapligt program – global inriktning, Globala gymnasiet. Huvudman Stockholms stad 8. Scienceprogrammet - naturvetenskaplig spetsutbildning vid Europaskolan Strängnäs.

Huvudman Europaskolan Strängnäs AB 9. Spetsutbildning SP Individ och samhällskultur, Fässbergsgymnasiet. Huvudman Mölndals kommun 10. Spetsutbildning i historia, Katedralskolan. Huvudman Lunds kommun.

Fler skolor kommer att få chansen att delta i försöksverksamheten. 15 september i år är sista ansökningsdag för att få starta hösten 2010. Totalt kommer 20 skolor att få delta i försöksverksamheten som skall sträcka sig till år 2014.

Källa: Skolverket

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2009

För Lekolar betyder barnen allt.

Stöd Att utrusta lärande miljöer innebär för oss en BRIS! Hela vår verksamhet utgår från barnens bästa.

ständig dialog med barnen som utgångspunkt.

Därför är det100 svårt Medlemskap kr, att inte engagera sig i och eller gåva.

PG 90 15 medverka till att 04-1. våra barn får de bästa möjligBRIS.se heter i livet. Lekolar arbetar kontinuerligt med barnens bästa och är en stolt bidragsgivare till tre organisationer, som vi beundrar över allt annat.

BRIS är en ideell organisation som lever på privatpersoners och företags goda vilja. Kärnan är Barnens Hjälptelefon och BRIS-mejlen dit barn och ungdomar anonymt och kostnadsfritt kan vända sig för stöd. Lekolar stödjer verksamheten genom en årlig sponsring.

I kinesiska Pu Cheng har få barn möjlighet att gå i förskola eller ta del av någon pedagogisk verksamhet.

Lekolar arbetar tillsammans med Plan med att säkra barnens vardag både hemma och i skolan. Det är ett långtidsprojekt vars syfte är att förhindra olycksfall.

Friends är en organisation som bestämt sig för att göra något åt mobbningen. De utbildar både barn och vuxna i hur man förebygger kränkande behandling. Därför har vi på Lekolar bestämt oss för att både stödja kataloger på vår hemsida och samarbeta med organisationen.

Beställ våra eller via vår kundtjänst.

Tina Lundberg Åsén

www.lekolar.se

53

utbildning

”Första mötet är det viktigaste” Före jul drog Stockholms Hamnar igång processen med att anställa två chefer.

– En grundförutsättning för att det ska bli ett bra jobb är att det är en bra personkemi mellan oss och rekryteringskonsulten, säger Elisabeth Dellner, som är HR-specialist på företaget.

– Stockholms Hamnar verkar i en spännande miljö och företaget har lätt att attrahera, motivera och behålla medarbetare.

– Vi är ett modernt företag med många intressanta arbetsuppgifter där vi är med i allt från renoveringar av Skeppsbron till evenemang som Volvo Ocean Race, säger Elisabeth Dellner.

Bolaget driver flera stora projekt som Stockholm-Nynäshamn, Norvikudden - en utbyggd hamn i Nynäshamn samt utvecklingen av en ny stadsdel i Värtan-Frihamnen med en ny pir och kryssningsterminal.

Under flera års tid har bolaget samarbetat med Poolia kring rekryteringar och när det var dags att hitta en driftschef och en upphandlingschef tog de en ny kontakt.

– Till det första mötet med Poolia hade vi med oss ett utkast till en kravspecifikation. Det blev djupa diskussioner under en hel förmiddag hur profilen skulle se ut och hur annonseringen skulle gå tillväga, säger hon.

Vad är viktigt att tänka på vid det första mötet?

Det första mötet är det viktigaste. Då bestämmer man vilken profil tjänsterna ska ha. Att alla korten läggs upp på bordet kring den aktuella tjänsten.

Det är viktigt att öppenheten är stor.

En annan grundförutsättning för att det ska bli ett bra jobb är att det är en bra personkemi mellan oss och rekryteringskonsulten.

Varför anlitar ni en rekryteringsfirma?

– Vi rekryterar en del på egen

hand, det sker när vi känner till marknaden och där tjänsten är relativt lätt att hitta kandidater till. Men specialister och olika chefer kan vara svårt att hitta. Det är inte alltid vi kan marknaden. Ibland ställer vi oss frågan om det överhuvudtaget finns en ersättare för en person som slutar sin anställning efter 20-30 år, med den speciella profil som han eller hon har. Och ibland kanske inte den nya tjänsten ska ha samma profil som den som ersätts. I en sådan diskussion är det bra att ha ett bollplank.

Hur ser rekryteringsprocessen ut?

Efter att kravprofilen är klar tar Poolia fram tre, fyra kandidater till oss som vi sedan träffar och gör traditionella anställningsintervjuer med. En eller två av dessa möter vi en gång till och därefter tas referenser och en test genomförs.

På vilket sätt skiljer sig Poolia från andra rekryteringsfirmor, tycker du?

– De har en väldigt stor bredd.

Hos oss har de rekryterat allt från hamnstyrmän till olika chefstjänster.

De är också snabba, det är viktigt att processen blir kort eftersom de som söker letar efter flera jobb samtidigt.

Dessutom håller de oss uppdaterade

om vilka kandidater de träffar. De är lyhörda hur vi vill ha det och jag är också imponerad av de kandidater de får fram, att de håller så hög kvalitet.

Mats Falck Fakta | Stockholms Hamnar • Kommunalägda Stockholms Hamnar är moderbolaget Stockholms Hamn AB och dotterbolagen Nynäshamn AB, Kapellskärs hamn AB och Stockholms Stuveri och Bemanning AB. • Omsättning: 657 Mkr • Antal anställda: 209 • Resenärer: 11,7 miljoner passagerare • Gods: 8,9 miljoner ton gods Fakta | Poolia och Stockholms hamnar Stockholms Hamnar har jobbat tillsammans med Poolia under flera års tid kring rekryteringar. Pågående uppdrag är rekryteringar av en driftschef och en upphandlingschef.

Rekryteringskonsult Margot Estlander är utbildad ekonom, har tidigare drivit ekonomiavdelningar och sysslat med redovisning på olika företag. Hon har jobbat på Poolia i 10 år och haft Stockholms Hamnar som uppdragsgivare under flera år.

Flexibelt arbete av ondo?

Nu har arbetslivsforskarna gjort en sensationell upptäckt, som motiverar att vi bör tänka om i frågan om flexibla arbetsformer. Med en braskande rubrik på första sidan i SvD den 21/1-09 basuneras ut att ”Flexibelt arbete kan slå tillbaka på familjelivet”. Såväl rubriken som vidhängande artikel har nog fått många att höja på ögonbrynen, då det borde vara fullkomligt självklart att ett givet arbetsförhållande inte kan passa alla, för vissa rentav utgöra ett problem. Existerar överhuvudtaget någon verksamhet eller annan omständighet i vårt jordeliv som inte KAN vara vådlig? Det finns exempel på att bilåkning, motion, ja till och med sjukvård KAN vara skadligt.

Vilka slutsatser skall man dra av sådana observationer?

I debatten och forskningen om flexibelt arbete tycks det vara svårt att hålla isär belastning och flexibilitet som orsaker till stress och otillfredsställelse med arbetsvillkoren. Lika illa är att vissa forskare trots avsaknaden av kausalt samband försöker hävda att flexibilitet ger högre arbetsbelastning. Att det finns lika många slutsatser om flexibelt arbete som det finns arbetslivsforskare kan sannolikt förklaras av att rapporterna sällan

54

handlar om samma sak.

Vad menas då egentligen med flexibelt arbete? Handlar det om tid eller arbetsvolym? På vems villkor, arbetsgivarens eller arbetstagarens? Planerat eller ad hoc? Det finns sedan länge olika lösningar för flexibelt arbete. Men det som tillkommit senaste decenniet är sk självvalda arbetstider, där den enskilde arbetstagaren ges betydande frihet att fördela sin kontrakterade arbetstid i syfte att uppnå bättre balans mellan arbetsliv och privatliv Det handlar alltså inte om flexibilitet i form av merarbete. Att inte hinna med arbetsuppgiften inom kontrakterad arbetstid avspeglar att arbetsvolym och arbetstidens längd inte går ihop, något som lika gärna kan inträffa med oflexibel arbetstid.

Samma resonemang torde gälla den bristande jämlikheten i fördelningen av bördorna i hemmet. Traditionella könsroller är en mer sannolik orsak än flexibelt arbete.

Flexibilitet har under de senaste decennierna blivit en nödvändighet för de flesta organisationer för att kunna möta kundbehoven i en värld av hårdnande konkurrens och krympande resurser. Arbetstagarna förväntas göra sina insatser

i takt med efterfrågan på varor och tjänster, vilken i det framväxande 24/7 samhället tar föga hänsyn till privata behov och åtaganden. Men just detta dilemma har samtidigt blivit incitamentet till utvecklingen av alternativa arbetsmodeller, som erbjuder helt nya möjligheter att uppnå balans mellan arbete och fritid. I Sverige har vi nått längst med sk självvalda arbetstider, som fått stort genomslag i framför allt offentlig sektor. Även om resultaten från olika arbetsplatsundersökningar varierar något med arbetsuppgift, ålder, civilstånd etc, gäller att mellan 75-90 % redovisar en positiv syn på självvalda arbetstider. Högst acceptans återfinnes bland unga arbetstagare, vilket förstärker bilden av självvalda arbetstider som framtidens lösning. Det kan tilläggas att bland de som uppger sig vara missnöjda med självvalda arbetstider ytterligt få väljer att gå tillbaka till traditionellt schema, om denna möjlighet erbjuds.

Ingen livsbetingelse passar alla.

Detta talar snarare för flexibilitet än kollektiva, konforma lösningar, som inte tar hänsyn till individuella behov. Att lyckas identifiera vissa individer som inte är nöjda med ett

givet arbetsförhållande, kan knappast betecknas som någon större forskningsbragd. Min övertygelse förblir att oflexibelt arbete inte bara KAN utan för de flesta faktiskt slår tillbaka på familjelivet.

Monica Johansson, Konsult, Time Care AB

KONFERENSGUIDEN Fångarna på Kastellet får nya aktiviteter under 2009

Bakom dessa bastanta murar och i dess omgivningar utspelar sig Fångarna på Kastellet.

Vaxholms Kastell uppgraderar med en rad spännande och roliga lagaktiviteter under 2009 , där nyckeln till framgång är samarbete.

Under våren 2009 kommer en rad nyheter att införas på aktivitetssidan på Kastellet.

Blandningen av stationer gör att våra aktiviteter passar alla, säger han.

Under hösten 2008 startade Kastellet ett samarbete med företaget Green Hat People och tillsammans har man utvecklat en helt ny aktivitet under benämningen Uppdrag Kastellet. I Uppdrag Kastellet får varje varje lag en mobiltelefon och till den skickas uppdrag och problem att lösa för laget.

Uppdrag Kastellet kommer att vara bokningsbar från och med den

”Fångarna på Kastellet är en bra kombination av lekfylld gruppdynamik och spännande tävling” Vår projektgrupp har arbetat för fullt med att planera och bygga nya stationer. Vi har också arbetat med att utveckla redan befintliga stationer genom att byta lösningar på dem, säger Lars Aggestedt, platschef på Vaxholm Kastell.

Dessa stationer kommer att finnas på deras aktiviteter Fångarna på Kastellet och Grand Kastell, som båda är aktiviteter där man rör sig runtom på ön.

Med hjälp av karta och vägbeskrivningar letar lagen efter stationer som antingen kräver klurighet eller lättare fysik.

1 april 2009.

Inför julborden 2009 kommer det också att finnas nya stationer på aktiviteten Jullagkampen.

Fångarna på Kastellet passar bra som inledning på en glad kväll, avslutning på en konferens eller helt enkelt en kul grej tillsammans med kompisgänget. Lagen, upp till tio personer i varje, hittar med hjälp av karta till 10 olika stationer, där lagen ställs inför olika utmaningar.

– Fångarna på Kastellet är en bra kombination av lekfylld gruppdynamik och spännande tävling, avslutar Lars Aggestedt.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2009

Resultat!

En utvärdering gjord vid Lunds Universitet visar att en behandling hos oss är en lönsam affär för både samhälle, arbetsgivare och inte minst personen med beroendet.

64% blev nyktra, 82% trivdes med sina arbetsuppgifter igen, 80% har inte varit sjukskrivna senaste månaden, 85% klarar bättre av att ta ansvar och att hantera problem.

Ring oss eller besök vår hemsida!

Tel. 018-31 79 00, 08-33 15 10, 046-20 75 00 www.namndemansgarden.se

55

KONFERENSGUIDEN

Klimatneutral konferens

Det är inte bara hög kvalitet, miljömedvetenhet och en välmående personal som präglar Bergendal Meetings i Sollentuna, utan gästen möts även av en atmosfär som andas generositet och nytänk på många sätt.

– De som vanligtvis brukar kallas konkurrenter försöker jag i stället se som mina kollegor. Jag tror mycket mer på att samarbeta, än på att konkurrera, säger Carin Skoglund VD på Bergendal sedan 20 år.

Vad är det som gör Bergendal så speciellt, undrar jag för mig själv när jag sitter och lyssnar på Carin. I grunden måste det handla om värderingar och ledarskap, men vad är det mer funderar jag. Helt klart har Carin en tydlig bild över hur hon vill ha det. För henne är samtliga i personalstaben lika viktiga - städerskan, kocken, receptionisten och arbetsledaren. Inte minst gästen.

Och konkurrenten.

– Jag tror på att man skall vara generös med sin kunskap, då får man får tillbaka det man ger. Det kan bli ganska ensamt ibland i VD-rollen, därför är det jättebra att prata med mina kollegor som jag upplever äger en stor generositet. Vi hjälper varandra och bjuder på våra kunder ”idag slussar jag till dig, imorgon du till mig”, fortsätter Carin.

Personalen är viktig

– Personalen är min absolut viktigaste resurs. De måste må bra och tycka det är kul att jobba, därför

56

lägger jag också ner mycket tid där, menar Carin.

– Jag har alltid min dörr öppen för att de skall kunna komma in och prata om de vill. Inte för att köra över arbetsledarna på något sätt, utan ge möjlighet att låta dem få dela med sig om de till exempel känner sig orättvist behandlade i någon fråga.

Carin tar vartannat år med sig sin personal och åker utomlands. Snart har de 35 fastanställda varit runt i hela Europa.

– Det är så otroligt viktigt att göra det för sammanhållningen och förståelsen för varandras olika yrkesroller, menar Carin och berättar vidare om att de också har ett bonussystem där varje anställd får en bonus om de når budget varje kvartal.

– Inte minst försöker vi ha lite kul emellanåt, vi har lite fester och kalas.

Det gäller att alla förstår hur viktig var och ens arbetsuppgift är. Det spelar ingen roll hur god mat som lagas i köket, om den serveras fel.

Själva mötet

Helt klart är Bergendal kontrasternas ställe på flera sätt, inte minst miljön med en vacker herrgård från förra sekelskiftet och en nyare byggnad inredd i modern 70-talsstil.

– Syftet är att kunden skall uppnå resultat. Vi vill se till att kunden får en effektiv konferens eller en oförglömlig nobelbankett. Variationsmöjligheter gör att vi kan erbjuda skräddarsydda lokaler och miljöer utifrån kundens specifika önskemål, säger Carin engagerat och berättar om att Bergendal har inriktat sig på själva mötet.

– De kunder som vill ha vår hjälp får den. Vid en konferens kan det handla om att bolla idéer med kunden som gör att kundens deltagare kan komma att tänka på ett nytt sätt. Det kan också handla om att hjälpa till med att ta fram föreläsare eller arrangera underhållning.

– Vi försöker ha en nära kontakt med kunden. Vissa är helt klara över vad de vill och vill inte ha någon

inblandning från oss, medan andra tycker att det är bra.

Miljömedvetna sedan -93

Förutom att Bergendal vill erbjuda en hög servicenivå, god mat, flexibla möteslokaler och trivsamma hotellrum - satsar de stort på miljö och säkerhet. Ambitionen är att vara en drivande kraft i branschen.

– Jag har alltid haft ett engagemang för miljön, jag var med på 70-talet när miljörörelsen florerade.

När sedan Agenda 21 kom i ropet i början av 90-talet tyckte jag att det var dags igen, det kändes naturligt att starta ett miljöarbete tillsammans med Naturskyddsföreningen här på Bergendal.

1993 var det dags att dra igång miljöprojektet. Det har varit en lång process som har krävt sin tid för samtliga att tänka och lära nytt.

– Nu när vi nyanställer är det inte alls samma process som då. Idag genomsyras verksamheten av miljömedvetenhet samtidigt som perso-

Offentliga Affärer 1 2009 | www.offentligaaffarer.se

Hotellgymnasium

I januari 2000 startade Bergendal Meetings ett hotellprogram tillsammans med Rudbecksgymnasiet i Sollentuna.

– Vi blev kontaktade av skolan som undrade om vi ville vara med och samarbeta och driva Hotell och restaurangprogrammet. Idag har vi cirka

Fakta om Bergendal Bergendal Meetings är en modern konferensanläggning belägen i en park vid Edsvikens strand, 20 minuter från Stockholm City och 20 minuter från Arlanda.

Lokaler: 20 ljusa och moderna konferenslokaler i olika miljöer. Allt från små mötesrum i herrgårdsstil till större konferenssalar lämpade för möten upp till 150 personer.

Logi: Alla rum har bredband som är rökfria. Det finns tre sviter och en bröllopssvit med bubbelbadkar.

40-45 elever som går här varje år.

Eleverna läser karaktärsämnena vid Bergendal, medan de studerar kärnämnena vid Rudbeck. När de är på Bergendal går de bredvid personalen och praktiserar, eller så undervisas de av en lärare som Bergendal har anställt.

– Att utbilda sig i den här miljön är otroligt bra, det är en stor skillnad på att lära sig i klassrummet kontra att lära sig i en autentisk miljö. Vi är

så många vuxna här, eleverna stramar upp sig och växer.

Festvåning och matsalar: I herrgårdsmatsalen finns plats för upp till 70 personer. I den 70-talsinspirerade moderna matsalen finns det plats för upp till 150 personer. Intill matsalen ligger en bar med terrass i västerläge och vidunderlig utsikt över Edsviken ända bort till Globen i söder. I herrgården finns det även möjlighet för mindre sällskap att sitta avskilt.

Förmåga att tänka nytt

Ingen kan säga något annat än att Carin arbete tycks vara ytterst omväxlande. Det slår mig att det där inte bara säger något om hennes värdegrund och ledarskap, utan även en del om hennes förmåga till flexibilitet och kreativitet att hitta nya vägar.

– Jag har världens roligaste jobb, vill jag syssla med inredning en dag, ja då gör jag det, säger Carin och skrattar.

Tina Lundberg Åsén

När du konfererar på Vaxholms Kastell får du mycket upplevelse för pengarna!

HELDAGSKONFERENS

545:-

HELPENSION

exkl. moms

Hos oss ingår konferenslokal, för- och eftermiddagskaffe, lunch, frukt och godis. Vi bjuder på trådlöst internet, LCD-projektor, färgskrivare, scanner och gästdator.

Engla Inspiration • Vaxholm

nalen fortbildas varje år.

Bergendal är ett Svanenmärkt hotell, samtidigt som hotellet också är fyrstjärnigt. Ibland krockar det, det kan exempelvis handla om ett antal produkter i badrummet, gästen kan tycka att produkterna skall finnas, medan Svanen kräver att man inte skall ha det.

– Nu har vi löst det genom att gästen bara kan säga till, så får de artiklarna.

Carin upplever att de flesta gästerna uppskattar att Bergendal är Svanenmärkta och att saker och ting inte är som de brukar.

– Bergendal är klimatneutrala och vi kompenserar de utsläpp av koldioxid som gästen gör genom att betala till ett projekt i Indien som förvandlar rishalm till energi. Det känns jättebra.

1.595:-

från

BOKNING 08 541 333 61

exkl. moms

Hos oss ingår konferenslokal, för- och eftermiddagskaffe, lunch, 3-rätters middag, del i dubbelrum samt frukost.

W W W. K A S T E L L E T. C O M www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2009

57

KONFERENSGUIDEN Konferens på slottet?

Statligt avtal!

Gör det enkelt.

Boka allt-i-ett-paket hos oss.

98 hotellrum, 160 bäddar

Vid Mälaren, Eskilstuna, ca.1 timme från Stockholm.

www.sundbyholms-slott.se

016 - 42 84 00

08-517 517 10 scandichotels.se KONFERENS I KIRUNA

Välkommen!

Välkommen till Quality Hotel Winn Haninge, den kompletta hotell- och konferensanläggningen i södra Stockholm.

För det lilla mötet, eller den stora konferensen, vi ger er de perfekta förutsättningarna för ett lyckat möte.

Ro att arbeta Energi att uppleva

Vi är fortfarande en flexibel och prisvärd hotellanläggning med stor konferenskapacitet och bra kommunikationer.

Telefon: 08-745 75 00 • www.qualitywinnhaninge.se

För information kontakta: info@focuskiruna.se

VÄLKOMMEN TILL

HOTEL ESPLANADE

STRANDVÄGEN 7A, STOCKHOLM

¬Personlig service ¬Förmånliga avtalspriser ¬Fyra stjärnor ¬Fantastiskt läge

Bo & konferera!

08-566 217 20

På Hotel Esplanade är det inte som hemma. Det bara känns så.

Tel. 08-663 07 40 Fax. 08-662 59 92 epost: hotel@hotelesplanade.se www.hotelesplanade.se

Hotel Esplanade 411 x 90

05-03-21, 13.10

För att se klart på sin egen värld behöver man besöka en annan.

Det är en av många anledningar att ha din konferens hos oss.

Välkommen till Wreta.

Inte som andra ställen.

För att se klart på sin egen värld behöver man besöka en annan.

Det är en av många anledningar att ha din konferens hos oss.

Välkommen till Wreta. Inte som andra ställen.

Wreta Gestgifveri, 610 50 Jönåker Tel 0155-720 22 • www.wreta.com

Affärstidningen för offentlig sektor www.offentligaaffarer.se

Oasen i Jämtland

Wreta Gestgifveri, 610 50 Jönåker. Tel 0155-720 22. www.wreta.com

Medtag annonsen så får du 150 kr rabatt på första natten.

Erbjudandet gäller tom 31 mars-09.

Gäller ej i kombination med andra erbjudanden och endast vid direktbokning.

� JÖRKNÄSGÅRDEN HOTELL ★★★★

58

Bräcke 0693-160 20 www.bjorknasgarden.com

www.hoteloden.se info@hoteloden.se

Karlbergsv 24, Box 6246 SE-102 34 STHLM

Offentliga Affärer 1 2009 | www.offentligaaffarer.se

Hygien- och st채dprodukter

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Aff채rer 1 2009

59

AVTALSNYTT / hygien- och städprodukter

Hygien och städprodukter Upphandlad av: Verket för högskoleservice (VHS) Kontaktperson: Lisa Hugosson E-post: lisa.hugosson@vhs.se Det nuvarande avtalet startade 200811-16 och löper till och med 201011-16 med option på 1+1 år.

De antagna leverantörerna är: AGE Kontor och data AB, Citypapper & Städprodukter AB, Procurator AB, Nyblomgruppen AB, Corporate Express Sverige AB För att avropa på detta ramavtal måste avroparna göra en förnyad konkurrensutsättning då alla fem leverantörer skall tillfrågas. Krite-

60

rium i den förnyade konkurrensutsättningen är ”lägst pris”.

Ramavtalet omfattar: Alla produkter inom områdena A: Servering, B: Handskar och skydd, C: Hygienpapper, torkpapper och tillbehör, D: Påsar, säckar och källsortering, E: Rengöring och redskap.

I det nya avtalet har VHS valt att ta bort område ”städmaskiner” som var ett eget område på det föregående avtalet.

Ramavtalets produktområden är anpassade till att möta de flesta myndigheter och verks behov och genom att använda avtalet kan staten spara både tid och pengar.

Det föregående avtalet omsatte ca 50 miljoner sek per år. VHS ser att det finns en potential för att det nya avtalets omsättning kommer att bli

ännu högre.

VHS har arbetat med miljön i fokus och ställt tydliga miljökrav i upphandlingen. Alla de antagna leverantörerna erbjuder produkter som möter dessa krav .

VHS har även tagit fram en broschyr som Ni kan rekvirera från oss. Beställ den av johanna.laurell@ vhs.se För mer information om ramavtalet gå in på www.avropa.se

Avtalsnytt 1 2009 | www.offentligaaffarer.se

Genom att

planera dina inköp sparar du både pengar och miljö

Det är ofta först när sista pappersbiten på toarullen är borta, tvålen är slut eller den sista pappershandduken i dispensern är använd som vi upptäcker vikten av våra hygienprodukter.

Förbrukningsmaterial i offentliga miljöer är sådant man förväntar sig ska finnas tillgängligt när man behöver det. Hygienprodukter som exempelvis flytande tvål, handrengöringskräm, handkräm och andra hudvårdsprodukter, pappershanddukar, tork- och toalettpapper med mera finns i ett otal varianter och kvaliteter på marknaden. I många fall (och då i synnerhet när det gäller olika typer av pappersprodukter) fungerar de billigare oftast väl så bra som de dyrare.

Bästa möjliga resultat kräver rätt produkter Arbetar du med lokalvård vet du vad som skiljer många ”vanliga” städprodukter från dem som är utvalda för professionellt bruk. Pris och kvalitet går tyvärr oftast inte hand i hand.

Dessutom är det lägsta priset inte alltid det ekonomiskt mest fördelaktiga. Sedan tillkommer ju miljöaspekter, som att så långt möjligt försöka minimera användandet av kemikalier. Här ställer också den offentliga sektorn en rad krav på produkternas kemiska innehåll.

Rätt maskiner och redskap kan också bidra till både effektiva och miljövänliga lösningar för en god lokalvård.

Handskar och skyddsprodukter

Produktområdet omfattar följande produkter: Ansiktsskydd Arbetshandskar Bomullsvantar Engångshandskar Filtermaskar Gummihandskar Handskhållare Hörselproppar När det gäller såväl arbets- och skyddshandskar som andra skyddsprodukter finns både billiga och dyra alternativ. Det är då arbetsuppgifternas risker och produkternas skyddande egenskaper snarare än priset som i första hand borde vara de avgörande faktorerna för valet.

Servering

Produktområdet omfattar följande produkter.

Bägare/glas för dispenser Bägare/koppar för dispenser Dispensrar Pappersbägare Servetter Tallrikar/bestick

www.offentligaaffarer.se | Avtalsnytt 1 2009

Påsar, säckar och källsortering Produktområdet omfattar följande produkter: Påsar och säckar anpassade för detta Kärl för källsortering Kärl och vagnar Säckhållare Behållare för farligt avfall Papperskorgar Papperssäckar Påsförslutare Sanitetspåsar Sopsäckar Produkterna inom dessa områden måste uppfylla en viss kvalitet för att fungera tillfredsställande. Myndigheterna ställer också en rad olika miljökrav som måste uppfyllas vid upphandling.

Ser man som upphandlare över sina behov och inköpsrutiner samt följer upp förbrukningen regelbundet kan kostnadsbesparingar göras.

Arne Öster

61

» hygien- och städprodukter «

AVTALSNYTT / VHS

Nyblomgruppen

Nyblomgruppen är 16 företag som aldrig tummat på sin lokala förankring

Per Sundberg

Nyblomgruppen består idag av 16 väletablerade familjeföretag. Dessa är Nybloms AB i Kalmar, AB Gunnar Pellvik i Falköping, AB Helmer Nilsson i Växjö och Ljungby, Paul Hall AB i Jönköping, ÖresundsPapper AB i Malmö, TAmix i Sölvesborg AB, Östgöta Papper AB och Pacson AB i Linköping och Motala, ÅG-Emballage i Stockholm, Norrpartner AB i Sundsvall och Östersund, Papperspartner AB i Skellefteå och Umeå samt våra samarbetspartners Ahnviks Papper AB i Borås, AMJ Papper AB i Kiruna, KJ Papper & Emballage AB i Karlstad och Säffle, Magnusson & Freij AB i Göteborg och ML Försäljnings AB i Stockholm.

Gemensamt för oss alla är att vi har en lång historia och stark lokal förankring. Den personliga kontakten med våra kunder är grundläggande i vår verksamhet och

den höga kvalitén ska vara ett riktmärke när det gäller såväl service som produkter. Samarbetet i gruppen gynnar våra kunder både kunskapsoch prismässigt.

Tillsammans har vi 250 medarbetare och 17 butiker över hela landet med en omsättning på ca en miljard kronor.

Vi har tillsammans med norska Maskegruppen bildat Cathay, ett inköpsbolag på plats i Kina som söker upp leverantörer, förhandlar för vår räkning och kvalitetssäkrar leveranserna.

Samarbetet med Maskegruppen gör oss till en av Nordens ledande grupper inom hygienpapper, rengöringsprodukter och förnödenheter för industri och kontor. Vi är delägare i INPACS (International Partner for Cleaning and Hygienic Supplies) vilket är en sammanslutning av sju europeiska distributionsgrupper med en omsätt-

Företagsnamn: Nyblomgruppen AB Omsättning: 1,0 Miljard SEK Antal anställda i Sverige: 250 st

fakta

Etablerat år: 1997. Vissa bolag i koncernen etablerade sedan 1927.

Per Sundberg

Aktuellt ramavtalsområde/aktuella samarbetspartner: Hygien och Städprodukter.

Giltighetstid: 2008-11-17 – 2010-11-16 med rätt till förlängning 2012-11-17.

Referenser inom offentlig sektor: Göteborgs stads Upphandlings AB, Kalmar läns kommuner, Kronobergs läns kommuner, Jönköpings kommun.

Regional representation i Sverige: Försäljning och leverans genom våra 16 bolag.

Kontaktperson: Per Sundberg Telefon: 040-597788 Fax: 040- 597771 E-post: per.sundberg@nyblomgruppen.se

Certifieringar miljökvalitet: Iso 14001 och 9001.

Hemsida: www.nyblomgruppen.se

Huvudkontor: Kalmar

62

ning på 15 miljarder kronor.

Välkommen till Nyblomgruppens senaste katalog.

Den innehåller c:a 4500 artiklar inom områdena Industriemballage, Hygien & Torkpapper, Städ & Skyddsprodukter, Servering & Catering, Butiksemballage och Kontorsmaterial.

Vårt avtal med VHS gäller områdena Hygien & Torkpapper, Servering, Handskar, Påsar & säckar, samt rengöring och redskap.

Alla dessa produkter finner ni i vår nya produktkatalog.

Välkomna att pröva oss.

Avtalsnytt 1 2009 | www.offentligaaffarer.se

Industriemballage

Hygien & Torkpapper

St채d- & Skyddsprodukter

Servering & Catering

www.nyblomgruppen.se

Butiksemballage

Kontorsmateriel

» hygien- och städprodukter «

AVTALSNYTT / VHS

Procurator

Allt Du behöver för en effektivare arbetsdag!

Procurator är en totalleverantör med stark lokal förankring. Vi erbjuder förbrukningsvaror till alla företag och verksamheter inom såväl offentlig som privat sektor.

Företaget, som är privatägt, har 600 anställda och omsätter cirka 1 500 MSEK. Procurator är marknadsledande inom sina verksamhetsområden och arbetar efter principen; en order, en leverans, en faktura, vilket leder till en bättre totalekonomi.

Vi jobbar med de största leverantörerna inom respektive områden och tar även en aktiv roll i utvecklingen av nya produkter. I produktsortimentet återfinns Sveriges bredaste urval av personlig skyddsutrustning, kontors-, städ- och serveringsartiklar, hygien-/torkpapper samt emballage.

Vidare analyserar vi dina behov och risker under arbetsdagen och hjälper dig med eventuella önskemål om utbildning.

Under de senaste åren har Procurator expanderat kraftigt bl.a. genom förvärv av mindre lokala grossistverksamheter. Det är viktigt för oss att finnas nära våra kunder. Med kompetent personal och hög servicegrad arbetar vi för att förenkla och förbättra. Samtidigt finns det mycket att vinna på att samla funktioner centralt. En ökad koncentration av

fakta

administration, inköp och lager ger fördelar som ökar utrymmet för bättre och effektivare lösningar för våra kunder. Med sinne för helheten och fokus på detaljerna är det Procurators mål att vara det bästa grossistföretaget för försörjning av förbrukningsmaterial.

Den offentliga förvaltningen ställer höga krav på sina leverantörer vilket innebär att vi ständigt befinner oss i en utvecklingsprocess för att möta dessa. I flera avseenden är den offentliga sektorn drivande i frågor kring miljö och kvalitet och vi tar aktiv del i de diskussioner som förs gällande olika former för upphandling inom ramen för LoU. Det ger oss möjligheter att utveckla bättre metoder och system för att leva upp till de krav som marknaden ställer.

Det skapar affärsmässigt hållbara inköp för våra kunder.

För Procurator och våra kunder är det viktigt att ta ett helhetsgrepp på affären. Det lägsta priset är inte alltid det ekonomiskt mest fördelaktiga. Genom att löpande följa upp förbrukningen och ge förslag till förändringar kan kostnadsbesparingar göras. En samlad logistik och distribution i kombination med elektronisk handel är bra exempel på hur rutiner för beställningar, avrop

och leveranser kan bli effektivare.

Med ökad avtalstrohet och bättre möjligheter att förutse behoven finns mycket att vinna för alla parter.

Lokalt efterfrågar många möjligheten att handla direkt ur butik och i nuläget finns Procurator representerat på 22 orter i landet. Det är främst vid utprovning av t.ex. arbetskläder och skor som den lokala närheten är angelägen. Men även vid kompletterande beställningar där man omedelbart behöver material kan det vara en fördel att hämta direkt från butik eller lager. I de fall man inte har möjlighet att besöka någon av våra butiker sker visning, utprovning och utbildning av upphandlat sortiment på plats hos våra kunder.

Procurator har sitt huvudlager i Malmö som också är säte för vårt huvudkontor med samlade funktioner kring ekonomi, IT, marknad, miljö, kvalitet och produktutveckling. Förutom i Sverige och de nordiska länderna bedriver Procurator verksamhet även i Baltikum och Polen.

Hos oss finns alla möjligheter till ett effektivt, lönsamt och kostnadseffektivt samarbete.

Företagsnamn: Procurator AB

Certifieringar miljökvalitet: ISO 14001, ISO 9001

Omsättning: 1400 Mkr

Kontaktperson: Jonas Sandberg Telefon: 040-671 90 19 E-post: jonas.sandberg@procurator.se

Antal anställda i Sverige: Ca 500 Huvudkontor: Malmö

Hemsida: www.procurator.net

Regional representation i Sverige: Rikstäckande

64

Avtalsnytt 1 2009 | www.offentligaaffarer.se

Allt på ett ställe

Procurator är ett av Sveriges ledande grossistföretag. Vi erbjuder bl.a. Sveriges bredaste sortiment av städ, kontors- och serveringsartiklar, personlig skyddsutrustning, hygien-/torkpapper och emballage.

En leverantör, en leverans och en faktura, oavsett var i Sverige du befinner dig. Visst låter det smidigt.

Nu är det möjligt! Vår rikstäckande organisation med lokala butiker står redo att förse dig med allt du behöver för en effektivare arbetsdag. Vi är leverantören som alltid finns där DU finns.

Välkommen att kontakta oss så berättar vi mer om hur vi kan hjälpa dig att effektivisera dina inköp.

Tre smidiga sätt att handla hos oss • Besök någon av våra 22 butiker över hela landet • Logga in på vår webbutik, www.procurator.se • Kontakta vår kundservice, tel 0200 811 000

www.procurator.se Kundservice tel 0200 811 000

AVTALSNYTT Planerade upphandlingar AV- och videokonferensutrustning; AV-produkter; Videokonferens- och distansmötestjänster Verket för högskoleservice har startat förstudiearbetet inför en ny upphandling av ramavtal avseende AV- och videokonferensutrustning; AV-produkter, samt Videokonferensoch distansmötestjänster.

Upphandlande organisation Verket för högskoleservice Kontaktperson Maritha Nergell E:post: maritha.nergell@vhs.se Förstudiearbetets mål är att genom intervjuer, enkätundersökningar och analys av nuvarande ramavtal fastställa på vilket sätt detta avtal och dess olika delområden har motsvarat myndigheters och leverantörers krav och önskemål.

Kontakt har också tagits med branschföreningen för Ljud- och Bild, samt andra intressenter som på något sätt är involverade eller kan komma att bli involverade i det nya upphandlingsarbetet.

Sammanfattning av upphandlingsarbetet:

Kontaktperson Anna Söderholm E-post: anna.soderholm@fmv.se Under hösten 2008 har ett förstudiearbete inletts inför en ny upphandling av statliga ramavtal möbler inom följande ramavtalsområden:

Sammanfattning av upphandlingsarbetet: Upphanadlingsfas:

Preliminär tidplan:

Kommentar

Förstudie

hösten 2008

Påbörjad

Framtagning av underlag

januari-april 2009

Planerad

Inbjudan/annonsering

maj 2009

Planerad

Sista anbudsdag

augusti/september Planerad 2009

Utvärdering

september 2009

Tilldelningsbeslut

oktober/november Planerad 2009

Avtalstecknande

november/december Planerad 2009

Nytt ramavtal gäller fr.o.m.

1 januari 2010

Möbler

Försvarets Materielverk (FMV) ansvarar för statens ramavtal inom området för möbler.

Upphandlande organisation Försvarets Materielverk

66

Planerad

Planerad

• Skydds resp. brandklassade förvaringsenheter • Särskilda förvaringsenheter • Belysningsarmaturer • Textila mattor Befintliga ramavtal inom de aktuella områdena gäller till och med den 28 februari 2010.

Avsikten med förstudien är att belysa frågeställningar som kan komma att påverka kommande ramavtalsupphandlingar.

Som användare kan du påverka en ny upphandling FMV kommer att genomföra möten för intervjuer med ca 10 myndigheter.

Andra myndigheter som visat intresse inom området kommer att få besvara en enkät. Både ramavtalsleverantörer och andra företag inom branschen får besvara en enkät.

Resultatet kommer att sammanfattas i en rapport. Vad enskilda myndigheter eller leverantörer haft för åsikter kommer inte att framgå av rapporten.

Förstudie Managementkonsulter I dagsläget finns inget statligt ramavtal avseende managementkonsulter. Det har dock uppkommit ett behov av ett statligt ramavtal inom detta område.

Upphandlande organisation Kammarkollegiet Kontaktperson Linda Öinert Telefon 08-700 0772 E-post: linda.oinert@kammarkollegiet.se Förstudien ska bland annat klargöra avroparnas behov, kartlägga utvecklingen inom branschen. Projektgruppen består i dagsläget av medarbetare från Kammarkollegiet.

Avsikten är att förstudien ska vara klar i mars 2009. En styr-och referensgrupp ska etableras med representanter från myndigheter, kommuner och landsting.

Skrivare, kopiatorer och tjänster Arbetet med en ny upphandling av skrivare, kopiatorer och tjänster har inletts. Annonsering planeras under början av februari och nya ramavtal beräknas kunna tecknas efter sommaren.

Upphandlande organisation Verket för högskoleservice Kontaktperson Björn Bergström E-post: bjorn.bergstrom@vhs.se Nuvarande ramavtal gäller till och med den 30 juni 2009, option finns att förlänga ytterligare fem månader.

Organisationslegitimation

Kammarkollegiet genomför en förstudie för att ta reda på behov och förutsättningar för en ramavtalsupphandling av en ny form av e-legitimation: organisationslegitimation med personangivelse.

Upphandlande organisation Kammarkollegiet Kontaktperson Irene Andersson Telefon 08-700 07 53 E-post: irene.andersson@kammarkollegiet.se

Avtalsnytt 1 2009 | www.offentligaaffarer.se

Säröhus Konferenshotell

Tar Ni Ert ansvar?

Vi har tagit vårt!

Miljökvalitetsansvar, Mål 2020.

Nytecknade ramavtal med offentlig sektor.

100% VINDKRAFT EL VARBERGS ENERGI 100% KRETSLOPP, VÄRME, KYLA, VENT. 100% LEGIONELLAFRI ANLÄGGNING 100% RESERVKRAFTSÄKRAD DEFIBRILLATOR MED UTBILDAD PERSONAL SHR KVALITETSSTANDARD

www.sarohus.se

ReTuradress: Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2, 414 58 Göteborg

Amex Offentliga Affärer_210x297+3mm_k3 08-10-23 12.02 Sida 1 posttidning

AMERICAN EXPRESS BETALSYSTEM

Staten har upphandlat kort- och betalningstjänster.

Bara en leverantör är rankad 1:a i alla kategorier.

Fredrik och hans kollegor ser fram emot att kontakta dig och berätta mer.

Om du redan nu vill kontakta Fredrik kan du nå honom på: Tel 08-429 5831, email: fredrik.m.ohrn@aexp.com

BENEFIT EMPLOYEES I MANAGE GLOBALLY I MAXIMISE CONTROL I DRIVE SAVINGS I BENEFIT EMPLOYEES I MANAGE GLOBALLY I REAL BUSINESS. REAL SOLUTIONS.SM