Offentliga Affärer nr-2 2009

Rivstart med åtgärder för bättre konkurrens

Exklusiv intervju Han bantade framgångsrikt Carnegie från 55 till 15 miljarder

Grön IT Spara pengar och miljö

Profilen

Nr 2 2009 | Sjuttonde årgången

Pris 79 kr

UPPHANDLING EKONOMI juridik utbildning vård ledarskap miljö konferens

Ny GD på Konkurrensverket

Hur skall staten klara generationsväxlingen?

När får man upphandla

rättvisemärkt?

Anneli Hultén Göteborgs nya starka dam

Avtalsnytt | Vitvaror och hushållsprodukter

Nerikes Alle

handa - Nyh

eter från Ö

rebro län Page 1 of 1

2009-02-

11 09:21 (Allmänt)

Upphand

ling gav pris

LINDESB ERG Lindesb ergs ko mmun lig upphan ge dlingar.

Med nytä r i bräschen nä tydlighe r det gä nkande t har ko ller att ,m mmunen resecent göra offe s upphan odern teknik sa rumet i ntliga mt före dl Frövi. Oc nkling oc h vunnit are pressat kost h pris för naderna Varje år framsynt för det gör Linde nya het. sbergs ko miljard kro mmun oc nor. Dess h de anbudsun a derlag. De har gjorts på tra ss bolag upphan dli dit anbuden t innebär ngar för ionellt sä kommit ru en tt nt me he en l d del papp in och ku halv detaljrika - Det ku ershante Pristagar nnat nde ring innan en det måste gå ett och ett ha värderas. och efter Nordkvist Magnus lvt år inn gå att för det flankeras an man Nordkvist enkla oc kommun av var igeno h göras . alrådet An m proces effektivar Det är ha ders sen. Vi tyc Larsson e, säger n som nu (C up kte ), och Or ph belönats upphandli att Larsandlingsc eos med prise ngsdagar hef Magn Gö rn Fröjd. t na i Stoc us Konkurren kholm. Ba "Handslaget" vid sverket, de så ka ko tid Kommen llade tus och Sv ningen Offentlig m arrangemange a Affärer, t ligger bla eriges Ko I prismoti Ekonomist mm nd andra ve yrningsv anbudsför ringen betonas jus uner och Landsti erket, ng. farande t att Linde oc inneburit h en helt sberg ar fler anbu betat me d och i slu digital upphandli - Vi ville ngsproce d ett förenklat göra det tänden en ss. Någo enkelt, sn visa vad avsevärt t som de abbt och vi ville ha ssutom lätt för en lägre kostnad. . I ställe omgången t för ett , fick vi in anbud, so treprenörerna oc I stället sex. Bland h samtidi m vi fick för att i an gt tydlig i na de de t n första, fyra från talj spec anbudsgiv t ificera sin avbrutna mindre, aren att lokala för a ön föreslå en - Vi ska etag. inte lägga lämplig lös skemål överlämna ne lägga kra r man till ning. ften på att d tid, pengar oc h arbete en lösnin fun de ra ut vad på sådant g. vi vill ha de kan bä I upphan och seda dlingen av n överlåta ttre. Vi ska agerat so resecent åt dem att rumet i Frö m föreslå Företaget ett slags mäklare vi har en int mellan ko har kommunen haft hjälp upphandla ernetbas mmunen era Oreo AB och intres re och an som önskemål. serade för budsgivar d tjänst som fun gerat so e. Tjänsten etag. m - Jag kan län har anpa k mellan säga att ssats he Lindesberg lt efter ko säger La rs-Göran mm är un un ens ika i lande Fröjd frå Såväl ko t i hur de n Oreo. mmunalr jobbar me ådet Ande beröm öv d upphan rs Larsson er dlingar, (C), som - Priset vis sin upphandling schef. ekonomich ar att vi jobbar på ef Lennar stolta. t Jansson rätt sätt och att vi öser För dem och Magn har dukti ga meda us Nordkv linjen. Oc rbetare. ist h på sätt Vi är och vis ha det självklart att upphandli r fortsätta ngsdagar på den nu na talade de ministerord på framtide ns upphan kommun att de gö inslagna - och fin dling.

- Det va ansmarkn r rätt. På r so adsmins Lindesberg m en beskrivnin ter Mats g av vårt .

Odell om arbetssätt , konstat erar man nöjt i Artikel frå n na.se (h Copyright ttp © Nerikes ://na.se/artikel.a Nerikes sp?intId=1 Allehanda Allehanda 448330) 1995-200 , N Strand 9 gatan 5, 701 92 Ör ebro. Te l 019-15 50 00.

http://www

.na.se/linde

sberg/skriv ut.asp?intId =1448330

ling d n a h p p u t n re a p s n a teupphandling Målsökande,ttr t” i en komplex tjäns to lfo må a sk mi no ko ”e e de Hur Boverket skapad

ingen? perfekta upphandl vill inte skapa den ligen Vilken upphandlare han eller hon verk andlaren känner att det att er tyck a En affär där upph varn t som alla anbudsgi har valt rätt, samtidig med ett rättvisande affär juste en det var var mödan värt, att resultat. viktade betyget avviker från utmaningen att enhet som det uppräknas priset med När Boverket stod inför vidareutveck- bästa möjliga betyg, och tning förval ndla uppha för hantering av 100 000 kr. ling av verkets system också t framå Stringenta mål bidrag, ville man ta ett steg senare de ndlingsarbetet. I ett antal workshops fastställdes ifråga om själva uppha r. På första gången olika kravens betygskalor och profile Därför valde man att för formulär skigt finma ett av med hjälp detta sätt fick man genomföra en upphandling och för anbudsgivaren att följa vid skapande av sstöd proce för system lt ett helt digita sitt anbud. interaktivitet. tälla levetesta detta Upphandlingen skulle säkers – Vi blev inspirerade att också rantörens kompetens över avtalstiden, det göra vi ville då arbetssätt och priohögt en var t lexa glighe komp tillgän mest varjämte på en av våra svåraste och olika system Peter Thorsson Peter Thorsson, riterad faktor. Boverkets upphandlingar, säger Länsstyrelser och det finns alla av ds ket. använ Bover på personaldirektör dare. med var det inte således många decentraliserade använ priset skall räknas upp Den nya tekniken till trots arbetar man eftersom 000). i fokus. Visionen I utvecklingen av systemen 1 000 000 kronor (10 x 100 själva tekniken som stod är s- med att etablera e-tjänster, vilka inom kort metod proce erings och er utvärd l metod I en digita var istället att skapa . Det vill skulle leda till skall kunna erbjudas allmänheten den skall vara transsin grundprincipen att stöd som på ett stabilt sätt anbudsgivare. ndlingen, säga att det till exempel skall gå att göra för uppha ägbar av at föruts och result t alt ett optim bergvärme paren valde kallas för skulle vinna som egen ansökning om bidrag för Metoden som Boverket det vill säga att det anbud kvalitetskriterier direkt på Internet. bäst matchade uppställda ”ekonodet vara att med n i kombinatio anbudet. miskt mest fördelaktiga” et Viktning – pris och kvalit sätt: s viktningsmodellen på detta Strategi och metod I underlaget presenterade möjliga betyg används valdes ett respektive viktning och högsta med erier Med den utgångspunkten etskrit kvalit Följande innebar något inte som pssätt angrep a straandra eller ta ar Högs betyg Vikt Summ ingrepp i IT-plattform har gjort.

Kriterie tegiska val som man redan 20 en utvär10 finna att s sålede 2 var Strategin nhet måluppfyllande Databasadministratör - Erfare 30 10 deringsmetod som på ett - Utvecklingsverktyg 3 kvalitet under Systemutvecklare, Gripen 240 sätt kunde ge utslag på 40 ”. aktigt fördel mest t nhet dotNET 6 omisk Erfare principen ”ekon utvecklare, bofinc System 20 för 10 nttal proce 2 databas nhet Istället för att sätta olika Erfare bofinc lare, Systemutveck till kvalitet 20 10 viktning av pris i förhållande - Erfarenhet databas 2 med l svanen relseta lare, jämfö utveck ett System 100 20 valde man att skapa 5 d tionen beskrevs ripande krav - Inställelseti prispåslag. I kravspecifika Överg 430 grundläggande utvärderingsmodellens a möjliga betyg Högst sätt: principer på följande värde högre • Kvalitet tillmäts betydligt förklarar det man i förhållande till priset, vilket etoden. Här använde slaget vid utvärt prispåslag jämförelsem alterförhållandevis stora prispå I detta fall valdes ett absolu med ett absolut tal, men erierna. sgivare lämnar prispåslag en dering av de olika kvalitetskrit prispåslaget räkans upp med att de enligt följande: En anbud så kan ras nativt hante pris ium och kriter Vid • Kvalitet 000 000 kr. Hans nt på respektive anbudspris. l. Bästa anbud ett pris om 1 säga 10 procent viss proce med vill räknas om till ett jämförelseta det anbud ett 387, s t sålede betyge lägsta jämförel- ger lika kvalitetsnivå får är det anbud som har det möjliga totalbetyget om prispåslag än en uppräkning från det bästa högre pris ett i kronor större setalet. Jämförelsetalet är let blir då 2 000 000 kr, varje procent- 430. Jämförelseta av priset enligt följande: För

2009-02-21

vars digitala Boverket och Oreo, stiden förde de, gjorde – Genom att vi under anbud ndlingsverktyg man använ la tjänsten har uppha sgivareenkät för att få svar all dialog direkt i den digita anbud en också sdokumentation den nya helhet ttade unik uppfa en na fått sgivar vi hur anbud och anbudspro- på den. Den gav toppbetyg av hela upphandlingsvi upphandlingsmeto Upphandlingsprocessen nt, men det m projektet klargjorde mome Geno erade . alifice utvärd cessen ga pre-kv samtli klarat åt De anbudsgivare som uppnå och med det närmare redoningsuppgifter, initialt vad vi ville skulle föra för långt att här ringen får via e-post inlogg vi fått stabila och det kompletta digitala verktyget har visa resultatet. vilka ger dem tillgång till sser. Lägg därtill att vi att framtida om proce eniga fick arenta är ad transp parter inlogg Alla förfrågningsunderlaget. Väl denna har sänkt vår årliga upphandlingar bör ske i g till ett redan genom upphandlingen mer än en offentliga anbudsgivaren också tillgån potential att minska ad med uppskattningsvis dess kostn med form, g”. skapat ”offertförsla ndlande uppha r. hos krono mig na för nader miljon sätt sskost – Detta var ett helt nytt initiala utvär- proce anbudsgivarens – Öppningen och den skade från enhet, samtidigt som men vi blev positivt överra la anbuden kunde ostnader minskar dramatiskt. s Ranefjord på deringen av de digita första början, säger Ander av tiden, jämfört offertk el bråkd detta projekt en i på it föras deltag genom – Vi som WM-data. anbuden på vanligt eten och kvaliteten i den överblick och med om vi hade fått in de uppskattar enkelh – Vi fick snabbt en god och det supportstöd icke strukturerad form. Också en en i skulle vi tjänst sätt, hur ktiva på ra intera kunde därefter fokuse vann uppskattade ndlingsarpar timmar var anbudsgivare som inte Oreo lämnat under uppha formulera vår offert. På ett med dess tydlighet som hjälp i såväl lia. Uppskatt- upphandlingsmetoden, betet. Vi har fått förstklassig vi klara med all grundforma och de stora tidsvinster det gällt tolknär arens i ar som transp timm och frågor 500 ka ningsvis sparade vi minst rbetet. Mot den teknis ässig rådgivvar det tryggt den medförde i offerta ningar av LOU och affärsm offertarbete och dessutom befogat att tala om ningsvis Paul Silfwerberg, nödvändiga bakgrunden känns det av ning, säger avslut att veta att vi inte missat några ord.

Ranefj s ndlingen avgjordes med hjälp Ander och uppha son att Peter Thors offertuppgifter. anbudsgivare, där det Kent Mossheden systemansvarig målfoto mellan två par Paul Silfweberg, som är anbudet endast hade ett ande ring, förlor shante bidrag för för Boverkets system yg. procents lägre kvalitetsbet är också nöjd:

gspris, vilket ett anbud med lägre utgån ibland bli onödigt komplext.

Paul Silfweberg

PRESSMEDDELANDE 2009-03-11

Eniro förvärvar Oreo AB I syfte att skapa den ledande marknadsplatsen för före tag har Eniro förvärvat Oreo AB. Oreo är idag verksamt inom offen tliga upphandlingar och erbjuder marknadens ledande syst em för digitala upphandlingar.

Marknaden för offentliga upphandlingar omsätter mer än 500 miljarder SEK per år i Sverige och andelen av dessa upphandlingar som sker genom online -baserade verktyg ökar i mycket snabb takt. Oreos marknadsplattform förväntas under 2009 hantera offentliga upphandlingar till ett värde av ca 10 miljarder SEK. Eniro avser att förbättra nuvarande tjänster och fortsätta ta marknadsandelar, men kommer också att öppna upp plattformen för upphandlingar från privata företag som vill sänka sina inköpskostnader och hitta nya leverantörer. Förvärvet innebär att transaktionsskapande tjänster inkluderas i Eniros online erbjudande, vilket möjliggör för företag att göra affärer direkt hos Eniro. Målsättningen med den nya marknadsplatsen är att förenkla anbudsförfarandet så att fler små och medelstora företa g lämnar anbud och vinner nya affärer.

Eniros nya marknadsplats kommer att lanseras under tredje kvartalet 2009.

- Vi vet att små och medelstora företag i allt större utsträ ckning spenderar pengar på onlinetjänster som möjliggör att deras företag kan växa.

Dessa företag är idag kunder hos Eniro och vi vill ge dem ytterligare möjligheter som hjälper dem i deras affärer. Genom förvärvet av Oreo tar vi ännu ett steg i vår satsning på Online och tjänster inom Business Facilitating Services. Vi förstärker därmed vår ledande position i att generera affärer för små och medelstora företag. Oreos system och kunskap inom inköp kommer att vara av stor betydelse i vårt arbete med att bygga den ledande marknadsplatsen för företag på Internet, säger Mathias Hedlund, Onlinedirektör, Eniro.

- Den snabba digitaliseringen som sker inom detta områd e utgör en mycket intressant affärsmöjlighet och Eniro är med sina kundkontakter och starka onlinetrafik fantastiskt positionerat för att ta vara på denna möjlighet, fortsä tter Mathias Hedlund. www.e niro.co m Eniro är det ledand e sökföre taget på den nordisk a mediem arknad en. Eniro gör det enkelt att hitta person er, företag och produk ter med hjälp av katalog er, numme rupplys ning, Interne t- och mobiltj änster . Eniro har verksa mhet i Sverig e, Norge, Finland , Danma rk och Polen.

Läs på www.oreo.se

Anno 1991

Välkommen till årets största mötesplats för dig som berörs av de ekonomiska frågorna På Ekonomidagarna 2009 tar du bland annat del av: Ekonomens framtida roll och arbetsmarknad Nyheter inom ekonomi och redovisning Pensionsskuld, förvaltning och avsättning Ekonomi & Miljö – Kostnadseffektivt genomförbart?

Varumärke offentlig sektor – Konsten att utveckla organisationens varumärke LEAN i offentlig verksamhet – effektivare processer och optimerad resursanvändning Utveckling av offentliga organisationer Vad innebär LOV i praktiken för dig?

Dessutom ett flertal intressanta praktikfall

På fördjupningsdagen den 23 oktober: • Ekonomi och de gröna miljöfrågorna – är det kostnadseffektivt och genomförbart?

• Etik och ekonomi – behövs en etisk kod?

• Hur stärka varumärket för den offentliga organisationen?

Arrangör:

På uppdrag av:

Mediapartner:

AFFÄRSTIDNINGEN FÖR OFFENTLIG SEKTOR

Samarbetspartners:

Medverkande organisationer:

Anno 1991

Ekonomidagarna 2009 behandlar frågan:

Sveriges ekonomiska beroende av sin omvärld Moderator:

Ursula Berge

Författare och journalist Samhällspolitisk chef på Akademikerförbundet SSR

Stefan Ingves

Riksbankschef Parallellt med att Ekonomidagarna 2009 slår upp sina portar sitter Stefan Ingves med sin direktion på Riksbankens penningpolitiska möte.

Beslut som fattas på mötet kommer att presenteras på Ekonomidagarna 2009.

Mats Odell

Kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell kommer till Ekonomidagarna 2009 och ger er bland annat senaste nytt avseende Sveriges ekonomiska beroende av

Arrangör:

På uppdrag av:

sin omvärld och från det finansiella arbetet inom EU. Ministern kommer också att ta upp nyheter som berör den övergripande lagstiftningen för kommuner, landsting och kommunalförbund.

Mediapartner:

AFFÄRSTIDNINGEN FÖR OFFENTLIG SEKTOR

Samarbetspartners:

Medverkande organisationer:

EHRENSTRÅHLE BBDO

Nu finns det ett byg för alla som är på vä

ggbolag äg.

www.svevia.se

Arbetar man med infrastruktur, som vi gör, arbetar man för alla som är på väg – för barn som behöver en säker gångväg för promenaden till skolan, för pendlare som behöver en väl underhållen väg och för alla som deltar i samhällsbygget.

På väg mot framtidens bostadsområden.

Det behöver byggas nya hus där befolkningen växer. Och då måste någon förbereda marken, dra fram vatten- och avloppsledningar och anlägga bil- och gångvägar. Det gör vi.

På väg mot framtidens energilösningar.

För att öka mängden förnybar energi i Sverige ska det byggas 10 000 vindkraftverk. Någon måste lägga grunden för dem så att de står stadigt, årtionde efter årtionde. Det gör vi.

På väg mot framtidens vägskötsel.

Ett land med 30 000 mil väg och tufft vinterklimat behöver en specialist på halkbekämpning och plogning. Det är vad vi är. Vi finns på 130 ställen för att alltid kunna rycka ut med kort varsel och med rätt utrustning för alla lokala förhållanden. Vi utvecklar alltid våra metoder för att göra ett bättre jobb, för våra uppdragsgivare och för miljön.

På väg mot bättre kommunekonomi.

Vi finns över hela Sverige för att bekämpa halka och att ploga, men också för att anlägga och sköta parker, gångbanor och andra offentliga platser. Vårt mål är att göra det bättre och billigare så att våra uppdragsgivare, kommunerna, sparar skattebetalarnas pengar.

På väg mot framtidens resande.

Just nu utreds det om Sverige ska bygga helt nya snabbtåg för att öka mängden klimatvänligt resande. På de tågen kan du komma att resa i 350 km/h i en triangel mellan Göteborg, Malmö och Stockholm, med en förlängning norrut till Sundsvall. För sådana tåg behövs helt nya banvallar som klarar framtidens prestanda. Sådana bygger vi.

På väg mot högt ställda mål.

Svevia bygger och sköter om Sveriges vägar och infrastruktur. Vi är statligt ägda, men arbetar på samma villkor som alla andra på en marknad med hård konkurrens. Därför har vi flera högt ställda mål. Att bli ledande inom vårt område och att bli branschens bästa arbetsgivare är två av dem. Vill du veta mer eller göra oss sällskap på resan? Du kliver enklast ombord på svevia.se

Alltid på väg

tänk dig att slippa kompromissa Det är inte en slump att vi är världsledande på monitorer. Vi har låtit kvalitet och kvantitet gå hand i hand, så att du bland våra över 100 modeller hittar minst en som är optimal för dig. Här finns allt från innovativa spjutspetsar till inspirerande kontorsmonitorer, ledande ergonomi, trygga garantivillkor, låg energiförbrukning och sofistikerad design. Oavsett om du söker en 8” minimonitor eller 80” informationsskärm har vi den bästa. Med Samsung är det inte svårt att tänka sig. Läs mer på www.samsung.se

Skrivbordsmonitorer för kontoret, ergonomisk, hög bildkvalitet, snygg design, exempelvis SyncMaster 2243WM

Stora skrivbordsmonitorer för många olika användningsområden, exempelvis SyncMaster 275T

Skrivbordsmonitorer med bästa möjliga ergonomi med trippla leder och vilsam bildåtergivning, exempelvis SyncMaster 971P

Monitorer för professionella färgkänsliga arbeten, som XL-serien med LED bakgrundsbelysning, exempelvis SyncMaster XL30

Storformatsskärmar mellan 32” och 80”, effektfulla professionella informationstavlor, exempelvis SyncMaster 400DXN

Innovativa monitorer, med inbyggt grafikkort och USB anslutning, exempelvis SyncMaster 940UX

Innehåll

Offentliga Affärer nr 2 2009

16 Profilen Nu är hon Göteborgs starka ledare. Anneli Hulthén, men vem är hon?

18 Får man handla rättvisemärkta varor Mathias Sylwan, förbundsjurist på SKL reder ut begreppen.

26 Vill någon jobba i staten?

Hur skall staten klara generationsväxlingen?

30 Exklusiv intervju med Peter Norman, styrelseordförande Carnegie Han bantade framgångsrikt Carnegie från 55 till 15 miljarder.

Anneli Hultén

40 Juridik

16

Helena Rosén Andersson: Det behövs lagregler som garanterar ett snabbare och effektivare överprövningsförfarande.

56 Ledarskap Dan Eliasson, gd på Migrationsverket är en av få socialdemokrater som fått en hög befattning av alliansen.

65 Avtalsnytt – Vitvaror och hushållsprodukter 38

42

39

50

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2009

9

Ledare

Offentlig upphandling i Sverige bland de grönaste i Europa Offentliga Affärer utges av

VD och Ansvarig utgivare Urban Nilsson urban@hexanova.se Ekonomi Monika Beiring monika.beiring@hexanova.se Redaktionsledning Klas Bergqvist klas.bergqvist@hexanova.se Journalister Arne Öster Klas Bergqvist Kent Mossheden Tina Lundberg Åsén Krönikör Tina Lundberg Åsén Annonser/Traffic Henrik Tonström annonser@hexanova.se Layout Henrik Tonström henrik.tonstrom@hexanova.se Prepress och tryck Elanders Sverige AB www.elanders.se Projektledning Göteborg Martin Nyman martin.nyman@hexanova.se Projektledning Stockholm Mikael Cornelius mikael.cornelius@hexanova.se Anita Sanderholm anita.sanderholm@hexanova.se Kent Mossheden kent.mossheden@hexanova.se Göran Welander goran.welander@hexanova.se Adress/Namnändringar adressandring.oa@hexanova.se Adress Göteborg (HK): Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2, 414 58 Göteborg Tel 031-719 05 00 Fax 031-719 05 29

Sverige hamnar på en tredjeplats i Europa i en ny studie av begreppet ”grön upphandling” inom offentlig verksamhet. Bara Storbritannien och Österrike är bättre på att upphandla miljövänligt. Undersökningen visar även att miljöanpassad upphandling bidrar till minskade kostnader. I Sverige har till exempel kostnaderna för de offentliga organisationerna minskat med 1,24 procent tack vare grön upphandling.

Säkrare lekplatser med ny standard

GrönIT

Exklusivt för Offentliga Affärer

Även IT och tillhörande tjänster kan på ett stort antal sätt minska miljöbelastningen i samhället.

Den stora potentialen ligger i att minska där belastningen i dag är som störst.

IT är på många sätt en bärande teknik för att öka effektiviteten i transportsektorn, för att samordna och optimera behov och utbud inom kollektivtrafik och andra samhällsrelaterade transporttjänster, för att planera för skogsavverkning och hålla reda på vatten- och avloppsledningar.

Mycket av tekniken finns här redan nu och används inom många områden. Och vi är fortfarande bara i början av den utveckling som sker, och den potential som finns.

Projektet GrönIT har som mål att öka kunskapen hos beslutsfattare i privat och offentlig sektor om att GrönIT är en affärsstrategisk fråga, visa hur GrönIT fungerar, lära ut hur GrönIT kan implementeras i den egna verksamheten, bidra till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling genom att öka andelen affärer med inslag av GrönIT. Projektet drivs på nordisk bas.

Är den nya klätterställningen på skolgården säker?

19 000 barn behöver akut läkarvård varje år efter olyckor på lekplatser. Nu finns en ny standard med säkerhetskrav som bland annat ska minska risken att barn fastnar med huvudet i för små öppningar eller faller på hårda föremål från hög höjd. Standarden är översatt till svenska och finns tillgänglig hos SIS, Swedish Standards Institute.

Riksgälden tog över Carnegie i början av november 2008 efter att banken förlorat tillståndet på grund av otillåtet stor kreditgivning och bristande kontrollsystem.

Exklusivt för Offentliga Affärer kan vi nu presentera en intervju med Peter Norman, ny styrelseordförande Carnegie om företagets nya inriktning mot lågrisk och kundstyrda affärer.

Chefsdagarna i Helsingborg

Välkommen till Chefsdagarna den 8-9 september 2009 i Helsingborg. Under två dagar kan du utbyta erfarenheter med dina kollegor och ta del av föreläsarnas samlade erfarenheter och goda råd.

Urban Nilsson Ansvarig utgivare

Det krävs nya skolledarutbildningar

Sju av tio svenska skolledare bytte tjänst mellan 2001 och 2007. Var tionde rektor lämnade sin befattning till följd av sjukdom, utbrändhet, omplacering eller omorganisation, påvisar en färsk rapport som Sveriges Skolledarförbund har tagit fram.

Samtliga skolledare i Sverige, Norge och Finland är överens och kräver bättre skolledarutbildningar. Ledarskapet behöver stärkas med permanenta, högkvalitativa och statligt organiserade utbildningar för skolledare. Det för att för rektorerna ska kunna leva upp till målet, samtidigt som de mest lämpade ledarna ska bli rektorer. De kräver även mer tid för pedagogiskt arbete och en trygg arbetsmiljö.

Adress Stockholm: Hexanova Media Group AB Drakenbergsgatan 2 117 41 Stockholm Tel. 08-588 674 02 Fax. 08-618 03 27 www.offentligaaffarer.se

ISSN 1653-3674 Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och upphandlare inom den offentliga sektorn.

Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. För en detaljerad distributionslista, kontakta vår annonsavdelning.

11

nyheter

Satsning på träbroar längs Haparandabanan Banverket satsar på träbroar i miljardprojektet Haparandabanan. Längs banan som kommer att gå mellan Boden och Haparanda finns skoterbroar, gångbroar och vägbroar i trä. Martinsons Träbroar har hittills levererat fem broar i olika typer till projektet och mycket talar för att fler kommer att följa.

– Vi har haft ett gott samarbete med Martinsons och vi har behov av ytterligare sju träbroar i olika former längs Haparandabanan. För oss är det naturligtvis så att prislappen är viktigt, men även byggtiden på plats är en viktig faktor. Skoterbron i Hundsjö som levererades av Martinsons kunde monteras utan störningar i tågtrafiken, berättar Maria Erlandsson, delprojektledare på Banverket.

Skoterbron vid Hundsjön är en fackverksbro i trä och 27 meter lång. Genom att hela bron lyftes på plats i ett enda stycke så kunde bron

monteras utan att järnvägstrafiken behövde stängas av. För skoterbroarna, som under sommartid fungerar som gångbroar, så är byggtiden på plats inte längre än en dag.

– Vi bygger färdigt skoterbroarna i fabrik, men en del saker måste vi göra på plats just för att de kommer att gå över järnväg. Det är saker som gnistskydd och ett skyddstak så att ingen kan komma i kontakt med de elektriska ledningarna. Men det tar inte mer än en dag, berättar Jens Karlsson, säljare på Martinsons Träbroar.

Så påverkade Earth Hour det svenska elsystemet

Svenska Kraftnät har utsetts till Utmärkt Grön Upphandlare 2009

Under den timme som Världsnaturfonden WWF ville att man skulle släcka ljuset kunde Svenska Kraftnät notera en minskning i förbrukningen som uppskattningsvis motsvarar att cirka en halv miljon hushåll i Sverige släckte sin belysning. •

Tillväxtverkets styrelse tillsatt Regeringen har tillsatt styrelsen för Tillväxtverket, som arbetar för fler och växande företag samt ett hållbart och konkurrenskraftigt näringsliv i alla delar av landet. I Tillväxtverket ingår verksamhet som tidigare har funnits inom Nutek och Glesbygdsverket samt Konsumentverkets uppdrag kring kommersiell och offentlig service. Följande personer är tillsatta som ledamöter i styrelsen från och med den 2 april 2009 till och med den 31 december 2009. Chris Heister (ordförande), landshövding i Västerbotten, Bicky Chakraborty, VD Elite Hotels, Kent Johansson, ordförande i Regionutvecklingsnämnden Västra Götaland, Kerstin Paulsson, VD Netsoft Lund AB, Eva-Carin Tengberg , Affärskonsult Göteborg BIO, Alf Vigren, VD Stiftelsen Hantverk och Utbildning.

Generaldirektör Christina Lugnet ingår också i styrelsen. •

12

Den tekniska livslängden för skoterbroarna är 40 år. För vägbroar så är det 80 år. I alla delar jämförbart med broar av andra material i samma klass. De korta byggtiderna på plats och en låg miljöpåverkan gör ofta broarna till ett konkurrenskraftigt val för beställare.

– Vi behöver en arbetsvecka för att montera klart en vägbro. De är ofta tyngre på grund av konstruktionen och vi levererar dem i delar

Svenska Kraftnät är vinnare av Miljöstyrningsrådets årliga pris till Utmärkt Grön Upphandlare.

Priset delas ut under konferensen Grön Upphandling i Stockholm den 4 mars av Kommun- och Finansmarknadsminister Mats Odell.

från fabriken, och monterar sedan ihop dem på plats, avslutar Jens Karlsson.

Projektet Haparandabanan består både av en upprustning av järnvägen mellan Boden och Kalix, men även byggandet av en ny järnväg mellan Kalix och Haparanda. Den öppnas för trafik år 2012.

I juryns motivering står att läsa:îSvenska Kraftnät tilldelas priset Utmärkt Grön Upphandlare 2009 för att de under ett decennium konsekvent arbetat med att utveckla system för att beakta miljökrav vid upphandling av bygg- och underhållsentreprenader. Under de tio åren har miljökraven successivt ökat, tillsammans med att miljörevisioner införts för att effektivt kontrollera hur ställda krav efterlevs. Man har även satsat på miljöinformation och utbildning av all berörd personal. îñ Det är mycket glädjande att vi får denna utmärkelse, säger Svenska Kraftnäts generaldirektör Mikael Odenberg. Det är ett kvitto på att våra högt ställda miljökrav vid upphandling av entreprenader är ett effektivt sätt att ta hänsyn till miljön.

Svenska Kraftnäts miljöchef Eva Bergius tillägger: ñ Det är tack vare ett stort engagemang och omfattande arbetsinsatser av många medarbetare som vi kunnat uppnå ett bra resultat.

Projektledare, underhållsingenjörer, tekniska specialister, chefer och miljöansvariga bidrar alla i detta arbete. Dessutom har vi ett mycket positivt samarbete med våra entreprenörer. Att vi nu har utnämnts till Utmärkt Grön Upphandlare 2009 gör det förstås. •

Offentliga Affärer 2 2009 | www.offentligaaffarer.se

nyheter

Idrottsanläggningen är en miljöbov – dags att agera Rapporter visar att våra idrottsanläggningar slukar mycket mer energi än nödvändigt. Modern belysningsteknologi och skräddarsydd ljusstyrning sänker inte bara anläggningarnas energinota, utan ger även bättre belysning. Oavsett om tv är där och spelar in elithockey eller det pågår en konsert. Rocklunda är ett lysande exempel på Belysningssmart anläggning, men det finns många fler.

– Energisnåla idrottsanläggningar borde vara en självklarhet, påpekar Lars Wilsson vd Helvar. Belysning står för ca 30 procent av elanvändningen i en anläggning, vilket kan med modern belysningsteknik i många fall halveras. I äldre anläggningar står energin ofta för ca 70 procent av de totala kostnaderna under anläggningens livslängd.

Därför ska belysning inte förbruka mer energi än nödvändigt, Lars Wilsson fortsätter; - Belysning är en god investering, där det finns förutom miljömässiga vinster även reda pengar att spara. Moderna

armaturer, ljuskällor och driftdon är effektivare än gamla och man kan få mer ljus till lägre procent energi. En längre livslängd innebär också lägre underhållskostnader. - Men den största vinsten gör man genom att samla hela anläggningens belysning under ett skräddarsytt styrsystem, där belysningen styrs efter närvaro och dagsljus. Detta kan spara hela 50 procent av energiförbrukningen och ge en minskad miljöpåverkan på sikt.

Klas Bergqvist

Rocklunda är ett lysande exempel på ett modernt behovsanpassat styrsystem. Foto Ulf Celander

Tjäna

mycket tid!

Tjäna Tjäna

Gör det du är duktig på, vi tar hand om dina brev och paket. Vi hämtar och lämnar, sorterar och frankerar och sköter svarspost. Dessutom bär vi ut din samhällsinformation, adresserad och oadresserad. Vi hjälper dig även med större utskick av fakturor och andra meddelanden. Ring din kontaktperson på Posten eller vår kundtjänst 020-23 22 20.

En del av din dag.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2009

13

krönika

Kris och bemanning i kommunerna Nu stundar bistra tider för kommunerna. Enligt en enkät beställd av SKTF och nyligen redovisad i SVT-Rapport planerar 6 av 10 kommuner att genomdriva besparingar och 4 av 10 aviserar personalneddragningar. Över 15 000 jobb är hotade.

Problemen i kommunerna handlar inte bara om de begränsade möjligheterna till upplåning på grund av finanskrisen, utan fastmer om en krympande skattebas på grund av lågkonjunkturen. Förutom minskade intäkter kommer arbetslösheten också att innebära ökade utgifter för socialvården. I frågan om kommunernas åtaganden kommer inte bara avveckling utan också annan ansvarsfördelning av vissa verksamheter att aktualiseras. Så tex har en återgång av ansvaret för skolan till staten börjat diskuteras.

I en rundringning, som nyligen genomfördes, framkom att 150 kommunalråd ser ett behov av ökade statsbidrag. Regeringen har hittills intagit en kallsinnig attityd, även om den säkert inser att ett statligt tillskott i slutändan är ofrånkomligt.

Men tills dess bör alla andra möjligheter prövas. Närmast till hands ligger nedskärningar enligt osthyvelprincipen, men avveckling enligt tårtbitsprincipen lär nog inte heller

14

kunna undvikas. Främst i skottlinjen ligger sannolikt verksamheterna inom kultur-och fritidsområdet.

Oavsett lösning kan man utgå ifrån att den främst kommer att beröra personalen, som står för den tyngsta kostnadsposten i varje kommun. Men innan man reflexmässigt tar till osthyvel och tårtspade, som innebär en neddragning av serviceutbudet, bör man göra en grundlig översyn av den befintliga bemanningen? Går det att använda personalen på ett effektivare sätt?

Måste naturlig avgång mötas med nyrekrytering? Är det möjligt att bibehålla servicenivån med mindre personalstyrka? Svaret är JA. Men detta förutsätter att man helt tänker om i bemanningsfrågan och lyfter den till strategisk nivå, vilket alltjämt är sällsynt inom kommunerna.

Här är man van att låta varje enhet utforma och styra tjänstgöringsschema utan egentlig kompetens i bemanningsfrågor och utan hänsyn till personalbehovet i angränsande enheter.

En kommun som insett behovet av en övergripande syn med koordinerad åtgärder för bemanningen återfinnes i Nynäshamn. Här har man lyft schemaläggningen till en strategisk fråga och byggt upp ett bemanningscentrum med en högkompetent stab som givits ett kommunövergripande mandat.

Multipla kompetenser tillvaratas för tjänstgöring på flera än en enhet och en pool av fastanställda vikarier används för att täcka akut uppkomna eller planerade vakanser. Personalen får fritt välja tjänstgöringsgrad och förläggning av arbetstiden. Nöjda medarbetare har lett till lägre personalomsättning. För 2008 rapporterar Nynäshamn kommun under ledning av Ilija Batljan ett överskott om 43 miljoner, varav merparten betingas av väsentligt lägre personalkostnader på grund av effektivare beman-

ning. En förutsättningen för det framgångsrika förändringsarbetet har varit ett IT-stöd, som förmår hantera alla ingående komponenter i det beskrivna konceptet.

Men att förvärva den nödvändiga kunskapen och tillhörande verktygslåda kräver en investering, som många kommuner inte anser sig mäkta med. Ett Moment 22 har uppkommit, där man inte har råd att sänka sina kostnader på annat sätt än genom sänkt ambitionsnivå vad gäller den kommunala servicen. Om statsbidrag inte kan utgå för driften borde det åtminstone kunna utgå för att finansier nödvändigt effektiviseringsarbete inom kommunerna, allt givet att man där inser betydelsen av smartare bemanning.

Monica Johansson, Konsult, Time Care AB

Offentliga Affärer 2 2009 | www.offentligaaffarer.se

krönika

Antonssons bok – en skam för journalistiken och brottsoffer Jag har aldrig någon gång blivit så illa berörd som av Monica Antonssons bok ”Mia – Sanningen om Gömda”. Jag skräms av hennes förhållningssätt, hennes blogg och av henne som journalist. Jag är själv journalist. Och även familjeterapeut. Skulle Antonsson få Guldspaden, är det för mig ett totalt hån mot utsatta barn och svenska rättsamhället.

Inte minst journalistiken. Det tycker jag.

När jag läste Antonssons bok tog det mig tid att smälta. För mig var det alldeles för många övertramp rörande god journalistisk sed, att jag till en början inte visste hur jag skulle förhålla mig. Inte bara att jag tänkte på övertrampen rent journalistiskt, jag kunde inte låta bli att tänka på konsekvenserna utifrån ett terapeutiskt perspektiv. Jag tänkte på brottsoffren som nu finns att beskåda inför offentlig ridå. Jag tänkte på barnen som finns omnämnda och med på bild. Jag tänkte på oss journalister, vår etik och moral. Inte minst min egen.

Många journalister är ytterst medvetna om ansvaret det innebär att intervjua brottsoffer. För mig själv är det något särskilt. Det innebär inte att bara belysa sakomständigheter, fakta och citat, utan också ha ett omdöme. Tveklöst kan vi aldrig komma ifrån att vår egen värdegrund avspeglar vårt förhållningssätt och även valet av våra vinklingar och ord. Att intervjua ett brottsoffer kräver, enligt mig, en situationsanpassad fingertoppskänsla som bygger på yttersta respekt för individens känslor och upplevelser.

Jag tänker framförallt på vikten av att inte re-traumatisera brottsoffret jag intervjuar. Här upplever jag att vi aldrig kan sluta lära oss mer. Vår egen etik och moral behöver ständigt vara i fokus. Det handlar också om tydlighet, att stämma av citaten för att få bekräftat att jag uppfattat saken är korrekt. Här springer bland annat vår trovärdighet, anser jag.

I Antonssons bok saknar jag bland annat detta.

Hon skriver bland annat: ”Frågan var hur jag skulle skrämma fram henne (Mia). Om jag hotade att skriva ändå skulle hon kanske ringa upp.” Hur i hela friden kunde Antonsson göra så här? Jag begriper det inte. Det här kör igång processer, frågan är hur mycket hon har tänkt på det.

Antonsson återger också i boken

att hon i samband med att Gömda kom ut, intervjuade Mia. Hon berättar också om hur hon hjälpte Mia på olika sätt. Det framgår också att Antonsson blev förfördelad över att Mia inte hörde av sig till henne.

psykologiska processer som har körts igång. Processer som jag vill hävda kan vara ytterst destruktiva för brottsoffer, inte minst för utsatta barn och deras misshandlade mammor.

Inför öppen ridå bloggas det nu hej vilt på sätt som jag upplever ytterst olustigt. Och i vissa fall rent av obehagligt. Tveklöst undrar jag hur berörda påverkas av detta. För att inte tala om hur berörda barn påverkas.

Detta gör mig beklämd. Det känns hårt att bevittna ett faktum av psykologiska processer som har körts igång. Processer som jag vill hävda kan vara ytterst destruktiva för brottsoffer, inte minst för utsatta barn och deras misshandlade mammor.

Jag skulle vilja be vissa bloggare att ta det lite försiktigt med valet

“Tveklöst kan vi aldrig komma ifrån att vår egen värdegrund avspeglar vårt förhållningssätt och även valet av våra vinklingar och ord.”

Hur tänkte Monica här? Blev det en personlig förlust för henne när Mia inte hörde av sig. Tänker på när hon skriver i boken hur mycket hon hade hjälpt och ställt upp för Mia. Tappade Antonsson sin journalistiska roll här, undrar jag nu. Jag upplever att Antonsson har skrivit boken på ett sätt som bekräftar hennes egen teori kring att Mia är en lögnerska.

Med vilken rätt?

Det som gör mig ytterst bekymrad är att Antonsson avslöjar namn i boken, inte minst bilder hon har tagit med på barnen. Risken finns att barnen, och deras barn i sin tur, kan komma att lida men för det. De kan re-traumatiseras och få svårigheter med att bearbeta en redan svår situation. Tänker även på andra brottsoffer som har tagit del av debatten.

Några har vänt sig till mig. De upplever nu ett stort obehag, gamla minnen dyker upp, rädslor tar fart, ångest är ett faktum. De berörs illa av hånet som gestaltas på bloggarna.

De skräms. Och vissa tystnar.

Detta gör mig beklämd. Det känns hårt att bevittna ett faktum av

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2009

av sina ord. På många håll upplever jag nu att det har gått totalt över styr. Det kan bara skada. Vilket jag hoppas, och vill tro, att ingen innerst inne egentligen vill.

I boken har Antonsson bland annat intervjuat en kvinnlig socialsekreterare som uttalar sig om Mia. Här bryter socialsekreteraren mot tystnadsplikten. Vilket leder mig att tänka på vad som kan ske inom brottsoffer nu. Vad händer med trovärdigheten för yrkesgruppen?

Vågar de som tagit del av boken berätta om sin egen situation om det nu finns risk att deras identitet och ord kan avslöjas? Inte minst, vågar de lita på oss journalister?

Jag tänker även på sista sidan i Antonssons bok där hon återger: ”Liza Marklunds böcker om Gömda och Asyl baseras på sanna berättelser som olika personer har lämnat till författaren mot löfte om källskydd.

Namn, tidpunkter, platser och en mängd andra detaljer är ändrade för att skydda uppgiftslämnarna och bevara deras anonymitet. Att avslöja uppgifter som kan röja iden-

titeter på anonym källa är straffbart enligt grundlagen, TF 3 paragraf.

Att kommentera vilka detaljer som förändrats i böckerna, vad strikta fakta och vilka detaljer som är fiktion, innebär risk för att källorna kan komma att avslöjas. Av detta skäl kan Piratförlaget eller Liza Marklund inte besvara den typen av detaljfrågor från media eller annat håll.”

Här har Antonsson svaret själv.

Förstår hon inte att saker och ting i Gömda är ändrade för att skydda samtliga i Marklunds bok. Jag begriper inte att Monica har kunnat göra ett gräv på detta. Det är ju självklart att saker blir fel och inte stämmer. Jag kan inte låta bli att undra över om Antonssons förfördelade känsla var så stark att hon kunde offra omnämnda barns integritet.

Tveklöst undrar jag om hennes drivkraft byggdes på att Mia litade mer på Marklund än på Monica själv.

Jag tänker på Mias son, Michael, honom känner jag för. Mia är hans mor. Jag förstår hans sorg, så även bitterhet. Och jag hävdar bestämt att genom Antonssons bok kan hans situation förvärrats. Vad det gäller Osama, har även han rätt att börja om. Då krävs också att han står upp och inför sig själv inser att det han har gjort är fel. Då först tror jag att han kan börja om. Jag tänker på de andra barnen, Lovisa, Sara och Dennis. Jag önskar dem samtliga ro i hjärtat.

Jag känner sorg åt hela soppan.

Dock anser jag att detta är en ytterst viktig debatt. Inte minst för misshandlade kvinnor och utsatta barn.

För att inte tala om oss journalister.

Vi behöver alla höja oss i medvetenhet och söka det som förenar, i stället för att fortsätta väcka ont blod. Det tycker jag.

Jag hoppas även att du Antonsson tänker till på vilka psykologiska krafter som kan köras igång vid nästa tillfälle du skriver om en annan människa.

Tina Lundberg Åsén

15

16

Offentliga Aff채rer 2 2009 | www.offentligaaffarer.se

profilen | anneli hultén – kommunstyrelsens ordförande

Göteborgs kloka kvinna Historia har skrivits i Göteborg. Och genom Anneli Hulthén lär det fortsättningsvis skrivas flera kapitel. Hon är Göteborgs starka dam, men kallar sig tant, vilket helt klart inte bara påvisar hennes självdistans, utan inger även en genuin känsla av trovärdighet.

– Ni får det som står här, sa hon när hon valdes till Göran Johanssons efterträdare.

Den 17 november skrevs ett nytt kapitel i den socialdemokratiska historien. Inte minst i Göteborgs. Anneli Hulthén valdes till ny gruppledare i den socialdemokratiska fullmäktigegruppen. När hon fick ordet stod hon där påtagligt berörd. Hon sa: – Tack kära vänner för det jag redan har fått vara med om tillsammans med er. Tack för det stora förtroendet som ni har visat mig idag. Jag skall göra mitt bästa för att leva upp till det ansvar ni gett mig.

Tiden dessförinnan hade det spekulerats mycket i media kring vem efterträdaren till Göran Johansson skulle bli. Men tveklöst, socialdemokraterna var eniga. Det fanns bara ett namn att ta ställning till. När mötet tillfrågades om Anneli Hulthén skulle väljas till ny gruppledare, var det ett rungande ja som ekade i Folkets Hus. Då, just i det ögonblick, påbörjades det nya kapitlet att skrivas.

Göteborgs första kvinnliga socialdemokratiska ledare var född.

– Ni får det som står här, en kort tant i sina bästa år, Anneli Hulthén.

Då log många. Själv berördes jag långt in i hjärteroten. Tänkte, nu är det dags för kvinnorna att säga sitt i maktens högkvarter. Bra det, blir lite mer balans, inte minst med tanke på Mona Sahlin i spetsen.

Mitt upp i blev jag så full i skratt, kunde inte låta bli att tänka på hur kommande partiledardueller kunde gestaltas. Såg framför mig en sammanbiten Reinfeldt, med korrekta svar ge Sahlin svar på tal, medan Mona i sin tur, ettrig som en terrier slänger tillbaks. Hur kommer det bli i Göteborg, funderade jag.

Anneli Hulthén tillträdde sitt uppdrag den 13 januari 2009.

16 år och driven av förändring Vem är hon Anneli Maria Hulthén. Hon föddes i Göteborg en sommardag den 27 juli 1960.

Hon växte upp i Gamlestan, flyttade sedan till Masthugget, för att nu bo i Änggården. Redan i unga år brann hon för att göra något åt skillnader som uppenbart gjordes på människor. Hon vägrade acceptera det. Där någonstans föddes hennes drivkraft.

– Det var obehagligt att konstatera att det fanns en skillnad på hur människor bemöttes. Folk bemöttes olika beroende på var de bodde, och hur de bodde. Bodde du i hyreshus gällde en sak, bodde du i radhus, en annan, säger hon.

Anneli märkte också av detta i skolan, framförallt när hon började i högstadiet. Fast besluten om att alla skall ha samma möjlighet att bli sedda, gick hon som 16-åring med i partiet.

– Jag var orolig över vad som skulle hända eftersom borgarna hade vunnit valet. Efter att den socialistiska regeringen hade suttit så länge.

Jag var ju född in i ett socialdemokratiskt samhälle, minns att jag brann för bostadsfrågor för ungdomar. Det var 1976.

På den vägen har det gått. Annelis drivkraft är förändring, hon vill nå resultat. Och hon vill kunna det hon ger sig in på. 1986 valdes hon in i riksdagen, där satt hon med i trafikutskottet, utrikesutskottet, konstitutionsutskottet, jordbruksutskottet

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2009

och näringsutskottet. Hon satt där fram till 1996.

– Jag satt i riksdagen parallellt med EU parlamentet i 7 år.

Bygga ett hållbart Göteborg

Som en röd tråd genom Anneli Hulthéns politiska bana finns det två ord som är centrala i hennes sätt att vara och verka. Det är innebörden av värdeorden solidaritet och rättvisa. Det som kanske kännetecknar henne mest är att hon inte har behov av att klappa sig själv på bröstet, det behöver inte heller någon som kan sin sak.

– Jag arbetar för att nå resultat.

Just nu handlar det mycket om bostadsfrågor, miljön och klimataspekten. Det handlar om planering och att bygga Göteborg så hållbart som möjligt, fortsätter Anneli.

– För mig är ungdomsfrågorna mycket viktiga nu. Tänker bland annat på dem som står utan jobb, det bekymrar mig. När du som elev går ur gymnasiet skall du kunna känna hopp och framtidstro, du skall kunna känna att det är nu det börjar.

Men får ungdomarna inga jobb, är det verkligen ingen bra start på livet.

– Sedan tänker jag på de ungdomar som befinner sig i riskzon.

Tveklöst kan vi inte komma ifrån, känner du dig redan utsatt, är det lätt hänt att du bestämmer dig för att inte vara med. Vi måste backa upp dessa ungdomar, annars är det lätt hänt att vissa ger upp. Detta får inte ske.

Vad kan man göra åt finanskrisen?

– Det är en global kris, framför allt handlar det om att inte deppa ner sig, utan se till att inte skapa

en kollektiv depression. Även om kommunerna i Sverige har det tufft, kan vi inte dra ner rullgardinen, utan vara fast beslutna att ta oss igenom krisen. Det är viktigt också att komma ihåg de saker som går bra, får att inte spä på hopplösheten som kanske vissa känner.

Vad anser du vara viktigt som ledare?

– Tydlighet, rakhet och att kunna delegera, inte minst förmågan att lyssna. Jag tror på gruppdynamiken, jag tror på att ge alla utrymme att göra sin röst hörd. Det är också viktigt för mig att jag är tydlig med det jag vill. Inte minst att det som gruppen kommer fram till, är också det som måste gälla.

Hur ser du på samarbetet mellan blocken i kommunen?

– Jag upplever att det finns utrymme, alla frågor är inte partipolitiskt bundna. Jag tycker även att det finns en större hörförståelse, att vi lyssnar på varandra. För mig är det viktigt att inte ha förutfattade meningar, utan verkligen lyssna på vad den andre säger. Just nu är vi i ett mellanläge med nya konstellationer, vi prövar, vi finner, vi lär.

Vad är viktigt för dig?

– Jag vill kunna det jag ger mig in på. För mig handlar det om att se till helheten, i mitt liv finns en familj.

Mina barn.

Tina Lundberg Åsén

17

UPPHANDLING Från Upphandlingsdagarna 2009. Mathias Sylwan, förbundsjurist på SKL pratade om – Kan kommuner, landsting och myndigheter upphandla rättvisemärkta varor? Här kommer ett sammandrag.

Får man upphandla rättvisemärkta varor?

Sveriges Kommuner och Landsting har granskat de juridiska förutsättningarna för kommuner och landsting att upphandla rättvisemärkta varor.

Frågan berör framför allt lagen (1992:1528) om offentlig upphandling (LOU) men också kommunal­lagen.

Vad är Rättvisemärkt

Rättvisemärkt är en etisk och social märkning av varor med fokus på mänskliga rättigheter. Det finns även andra slag av ”etisk märkning”, dvs en märkning som garanterar att en produkt framställts med respekt för rätten till en skälig minimilön, rimlig arbetsmiljö, grundläggande mänskliga rättigheter etc. Rainforest Alliance och Utz Kapeh är exempel på andra ”etiska märkningar”. Se separat artikel.

Rättvisemärkt är dock ensamt om sitt koncept som bland annat garanterar producenten en ersättning som alltid ligger över världsmarknadspriset. För närvarande finns det kriterier för Rättvisemärkt utvecklade för kaffe, kakao, te, honung, socker, bananer, ris, quinoa, tropisk frukt, torkad frukt, nötter, juice, sportbollar, snittblommor, vin samt bomull.

Rättvisemärkt och upphandling Den 6 juli 2006 antog EU-parlamentet en resolution till stöd för Fair Trade. I resolutionen uppmanar Parlamentet europeiska myndigheter att kräva rättvisemärkta produkter i sina upphandlingar och Kommissionen att anta riktlinjer för upphandling av rättvisemärkt. Frågan om en upphandlande myndighet får kräva att varorna är rättvisemärkta är delvis beroende av hur och när i upphandlingen kraven ställs.

Nedan behandlas möjligheterna att kräva etiskt märkta varor i upphandlingens olika delar, dvs. kravspecifikationen, leverantörskvalificerin­gen och anbudsutvärderin­gen. Enligt vår uppfattning är det dock under kontraktets utförande som utrymmet är störst att ställa krav på etiskt märkta varor.

Kravspecifikationen

Ett förfrågningsunderlag skall innehålla en kravspecifikation där den upphandlande myndig-

18

heten beskriver vad den vill köpa (kontraktsföremålet). Den upphandlande myndigheten har här en stor valfrihet så länge valet av kontraktsföremål inte otillbörligt gynnar en viss leverantör eller det egna landets leverantörer. Enligt EU-kommissionen har den upphandlande myndigheten även ”omfattande möjligheter att ta sociala hänsyn” när den bestämmer kont­rakts­föremålet.

Begränsas emellertid kontraktsföremålet till enbart Rättvisemärkt kan det komma i strid med principerna för upphandling om det därmed utesluter leverantörer som saluför varor med annan etisk märkning. Krav på Rättvisemärkt bör därför följas med orden ”eller annan likvärdig märkning”.

En upphandlande myndighet som vill ställa krav på rättvisemärkta varor i kravspecifikationen kan göra detta på följande sätt: I det erbjudna sortimentet skall ingå varor som uppfyller kriterierna för etisk märkning. Etisk märkning tar sikte på förhållandena vid framställningen av varorna.

EG-domstolen har godtagit krav på en miljövänlig tillverkningsprocess trots att den inte ger några synbara effekter på slutprodukten. Av samma skäl borde det vara godtagbart att ställa krav på att tillverkningen inte strider mot grundläggande sociala krav.

Leverantörskvalificeringen

Leverantörskvalificeringen avser krav som ställs på företaget som lämnar anbud. En leverantör som inte uppfyller dessa krav diskvalificeras. Exempel på kvalificeringskrav skulle i detta sammanhang kunna vara att leverantören skall ha upparbetade handelsförbindelser med jordbruk som är medlemmar i Fair Trade eller tidigare levererat rättvisemärkta produkter eller produkter med annan likvärdig etisk märkning. Eftersom en leverantör som inte uppfyller ett kvalifi­cerings­krav

utesluts från upphandlingen måste dessa vara relevanta, proportionerliga och rimliga. Det finns därför en risk att kvalificeringskrav som rör leverantörens förmåga att leverera etiskt märkta produkter kan strida mot gemenskapsrätten. Finns det mindre långtgående sätt att efterfråga rättvisemärkta varor bör dessa användas i stället.

Anbudsutvärderingen

I den slutliga anbudsutvärderingen prövar den upphandlande myndigheten anbuden utifrån utvärderingskriterierna i förfrågningsunderlaget.

Vid upphandling enligt principen lägsta pris får anbudsutvärderingen endast avse priset. Vid upphandling enligt principen ”det ekonomiskt mest fördelaktiga” får den förutom priset avse omständigheter som kvalitet, leveranstid, miljöegenskaper etc. Anbudsutvärderingen måste röra egenskaper hos kontraktsföremålet.

Eftersom det krävs märkning för att köparen skall kunna se om en produkt är en ”etisk produkt ”torde produktens etiska karaktär inte vara en sådan inneboende egenskap.

Detta talar mot att den upphandlande myndigheten i detta skede får väga in att leverantören erbjuder rättvisemärkta varor. EG-domstolen har emellertid i mål avseende en fransk upphandling av uppförande och

underhåll av skolbyggnader ansett att den upphandlande myndigheten i utvärderingen av anbuden får beakta ett ”villkor kopplat till kampen mot arbets­lösheten”.

Kontraktets utförande

Som ett alternativ till att kräva rättvisemärkta varor i upphandlingen kan den upphand­lande myndigheten i stället kräva etiskt märkta varor som ett särskilt kontrakts­villkor.

Det innebär att den leverantör som vinner upphand­lingen då blir skyldig att erbjuda etiskt märkta varor även om han inte har gjort det tidigare.

Villkoren skall offentliggöras och får inte diskriminera an­buds­givare, i synnerhet inte anbudsgivare från andra länder. En anbudsgivare måste acceptera villkoren men behöver alltså inte uppfylla dem förrän när uppdraget skall utföras. Ett särskilt kontraktsvillkor kan utformas på följande sätt: Leverantören är skyldig att under hela avtalstiden erbjuda varor för avrop som uppfyller kriterierna för etisk märkning. Med etisk märkning avses märkning som säkerställer att produkterna framställs under arbetsförhållanden som är förenliga med ILO:s åtta grundläggande konventioner om mänskliga rättigheter i arbetslivet (konventionerna om förenings- och förhandlingsrätt (87

Offentliga Affärer 2 2009 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING och 98), om barnarbete/minimiålder (138), om diskriminering och lika lön (111 och 100) och om förbud mot tvångs och slavarbete (29 och 105 samt 182 om de värsta formerna av barnarbete)) Varor som omfattas av Rättvisemärkning, Rainforest Allinace, Utz Kapeh eller annan likvärdig märkning uppfyller kravet på etisk märkning.

Rainforest Alliance Etisk märkning

Kontroll av krav

Alla krav, oavsett om de finns i kravspecifikationen, anges som utvärderings­kriterier eller som särskilda kontraktsvillkor vid utförandet, skall naturligtvis följas upp i rimlig omfattning. Har en leverantör åtagit sig att leverera etiskt märkta produkter kontrolleras detta varje gång den upphandlande enheten beställer sådana varor. Kan leverantören då inte leverera aktualiseras avtalsrättsliga sanktioner, i värsta fall hävning.

Eftersom den etiska märkningen skall säkerställa att vissa krav uppfylls när varorna produceras måste märkningen åtföljas av upprepade kontroller av det organ som utfärdar märkningen. Det internationella kontrollorganet för Rättvisemärkning är FLO, Fairtrade Labelling Organizations International, som har sitt säte i Bonn. FLO utför två slags kontroller: 1) Kontroll av dokumentation, såsom köp- och betalningsdokument för samtliga aktörer, producenter, exportörer, importörer och licenstagare. Den kontrollen sker varje kvartal. Importörer och licenstagare måste även genomgå en årlig extern revision.

2) Fältkontroll, som innebär ett besök hos producenten och genomgång av verksamheten. Den kontrollen sker en gång per år som regel, om det krävs kan den ske fler gånger per år. Även Rainforest Alliance och Utz Kapeh utför återkommande inspektioner av de jordbruk som de certifierar.

Klas Bergqvist

Kaffebär.

Rainforest Alliance är en internationell icke vinstdrivande organisation. Organisationen certifierar produkter med syftet att skydda ekosystemet och säkerställa att företagen följer de grundläggande ILO-konventionerna. Gevalia och Chiquita är exempel på företag som samarbetar med Rainforest Alliance.

Utz Kapeh är en oberoende organisation som utvecklat en uppförandekod för kaffeodling. I koden ingår bland annat att företaget måste följa de ILO:s grundläggande konventioner för arbetsrätt

Rättvisemärkt

Det internationella kontrollorganet för Rättvisemärkning är FLO, Fairtrade Labelling Organizations International med säte i Bonn.

Kriterierna för Rättvisemärkt baserar sig på FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna samt de grundläggande ILO-konventionerna (förenings- och förhandlingsrätt (87 och 98), barnarbete/minimiålder (138), diskriminering och lika lön (111 och 100) och förbud mot tvångs och slavarbete (29 och 105 samt 182 om de värsta formerna av barnarbete).

Tjänster för elektronisk avtals- och anbudssignering

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2009

Det finns två olika typer av kriterier beroende på om producenten är en småjordbrukare eller anställd arbetskraft, utöver detta finns det också specifika kriterier för varje produkt.

Köparna av rättvisemärkta produkter åtar sig: • Att betala ett garanterat minimipris som motsvarar produktionskostnaden och levnadsomkostnaden och alltid ligger över världsmarknadspriset • Att därutöver betala en premie som ska gå till social och ekonomisk utveckling • Att betala en del av priset i förskott om producenterna begär det • Att upprätta en långvarig handelsförbindelse • Att betala en extra premie för ekologiskt odlat

Med etisk märkning avses märkning som säkerställer att produkterna framställs under arbetsförhållanden som är förenliga med ILO:s åtta grundläggande konventioner om mänskliga rättigheter i arbetslivet (konventionerna om förenings- och förhandlingsrätt (87 och 98), om barnarbete/minimiålder (138), om diskriminering och lika lön (111 och 100) och om förbud mot tvångs- och slavarbete (29 och 105 samt 182 om de värsta formerna av barnarbete) Varor som omfattas av Rättvisemärkning, Rainforest Alliance, Utz Kapeh eller annan likvärdig märkning uppfyller kravet på etisk märkning.

Klas Bergqvist

1) Sverige har ratificerat samtliga dessa konventioner.

2) Detta krav avser alltså leverantören som säljer varorna vidare till kommuner och landsting.

3) I Guidance on Fair and Ethical Trading, utfärdad av den brittiska regeringen står det följande: ”…advertisements and invitation to tender documents can make it clear that fair trade options can be included in the products provided to meet the Department´s catering requirements.

For example, fair trade coffees might be included in a range of coffees which providers can offer… in referring to the possible inclusion of fair trade otions, specific marks or trade names should be avoided. It can, however, be pointed out that, where providers do offer fair trade options, the FAIRTRADE Mark or equivalent is a helpful way of demonstrating that fair trade standards are being met”

www.chambersign.se

19

UPPHANDLING

Grön IT är så mycket mer än strömsnåla skärmar och datorer

organisationer, medan förmågan att implementera det miljöanpassade arbetet i praktiken och mäta resultatet är sämre. Det är tydligt att många företag och organisationer ännu inte har kommit till insikt hur IT praktiskt kan användas för att uppnå positiva miljöeffekter.

Enligt den mätning som ligger till grund för indexet säger åtta av tio organisationer att de tar hänsyn till miljöaspekten vid IT-investeringar, majoriteten av dessa dock i begränsad omfattning.

– Det är en relativt hög andel organisationer som säger sig ta hänsyn till IT-investeringarnas miljöeffekter, säger Ewa Thorslund, näringspolitisk expert på IT&Telekomföretagen.

Av de ca 20 % som inte tar hänsyn uppger de flesta att de helt enkelt inte har tänkt på det. För många upplevs fortfarande IT vara en liten del av miljöfrågorna.

Endast 15% av organisationerna uppger att de har en policy för Grön IT. Nära 50% säger dock att den övergripande miljöpolicyn även omfattar IT. – Det finns en risk med att inte utarbeta en policy eller strategi för Grön IT, säger Ewa Thorslund.

Frågan bör behandlas i en Grön IT-policy som även är en del av den övergripande miljöpolicyn.

Lära sig leva som man lär

IT och tillhörande tjänster kan på ett stort antal sätt minska miljöbelastningen i samhället. Den stora potentialen ligger i att minska där belastningen idag är som störst och det är inom transporter och boende/byggande. Till detta kommer ett antal intressanta områden med potential på både kort och lång sikt.

Energianvändningen inom alla samhällets sektorer antas öka kontinuerligt framöver. Inom transportsektorn antas utsläppen öka mest.

Det finns ett antal skäl till denna utveckling. Vi står inför ett ökat resande nationellt till följd av bland annat regionförstoring och demografiska förändringar som skapar allt fler persontransporter. Med en hög BNP-tillväxt och ökad industriproduktion kommer en ökad efterfrågan på godstransporter och el, samt en ökad konsumtion i samhället. Detta kommer att ställa krav på nya innovativa lösningar för att minska på resandet, effektivisera produktion och processer, se över uppvärmning och kyla i kommersiella lokaler, samt

20

ändra på vårt konsumtionsmönster.

IT ökar effektiviteten och minskar belastningen på miljön

IT är på många sätt en bärande teknik för att öka effektiviteten i transportsektorn, för att samordna och optimera behov och utbud inom kollektivtrafik och andra samhällsrelaterade transporttjänster, för att planera för skogsavverkning och hålla reda på vatten- och avloppsledningar. Mycket av tekniken finns här redan nu och används inom många områden. Och vi är fortfarande bara i början av den utveckling som sker, och den potential som finns, gällande navigering i bilar

och positionering av mobiltelefoner.

Det är tjänster och lösningar som på många sätt minskar belastningen på miljön, effektiviserar, minskar kostnader, ökar säkerhet och livskvalitet både för det privata och offentliga samt för oss alla som privatpersoner.

Projektet GrönIT har som målsättning att öka kunskapen hos beslutsfattare i privat och offentlig sektor om att GrönIT är en affärsstrategisk fråga, visa hur GrönIT fungerar, lära ut hur GrönIT kan implementeras i den egna verksamheten, bidra till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling genom att öka andelen affärer med inslag av GrönIT. Projektet drivs på nordisk bas.

Nytt index för Grön IT

Branschorganisationen IT&Telekomföretagen presenterade i februari ett nytt index för Grön IT. Syftet med indexet är att på årlig basis mäta hur företag och organisationer arbetar med miljöanpassad IT. Den första mätningen av det nya Grön IT-indexet visar att det finns hög insikt om vikten av miljöanpassat IT-arbete bland svenska

Att ha en policy eller strategi är en sak. Att få organisationen att leva efter den är en helt annan. Endast 4 % av organisationerna i Sverige uppger att den befintliga policyn efterlevs mycket väl. Ytterligare 34 % säger att den efterlevs ganska väl och drygt fyra av tio säger att den efterlevs i viss mån eller inte alls.

Den offentliga sektorn har enligt mätningen kommit längre än den privata när det gäller att arbeta praktiskt med Grön IT. – Den intensiva miljödebatten gör att många företag och organisationer är medvetna om att de bör arbeta miljöanpassat med IT. Det ligger dock en stor utmaning i att få organisationen att börja verka mot ett mer miljömedvetet arbetssätt i praktiken. Det är en av våra stora målsättningar för 2008 som branschorganisation att utbilda företag och organisationer om hur de kan göra detta, säger Ewa Thorslund.

Målsättning med grön IT måste definieras För att uppnå full effekt av de aktiviteter och initiativ som tas krävs att dessa mäts och följs upp. En förut-

Offentliga Affärer 2 2009 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING

sättning för detta är att det finns mål att mäta mot.

– Att endast var fjärde Grön IT-policy omfattar mål med miljöarbetet är anmärkningsvärt lågt, säger Ewa Thorslund. Här krävs det att tydliga mål, som kan utvecklas över tiden, sätts och förankras i organisationen.

Endast 8 % av de svenska organi-

sationerna uppger att man beräknar och redovisar IT:s miljöeffekter.

Detta kan sättas i relation till att 36 % anger att man beräknar och redovisar organisationens totala miljöeffekter.

– Den låga andelen kan till viss del förklaras med att området är nytt. Detta kommer med största sannolikhet att öka över tiden med

Annons_Modul_System_svart.pdf

2009-03-30

09:07:04

högre kunskapsnivå, avslutar Ewa Thorslund.

Bakgrund:

Det nya Grön IT-indexet baseras på en undersökning som genomförts av analysföretaget Exido, där nära 1000 IT-ansvariga i både privat och offentlig sektor runtom i Sverige har svarat på frågor om hur de ser på IT:s

miljöeffekter och hur de arbetar för att dra nytta av IT på bästa möjliga sätt för miljön. Detta ligger till grund för det nya indexet som nu startas och kommer att mätas på årlig basis framöver Klas Bergqvist Källa: IT&Telekomföretagen

i bussen?

Vi tillhandahåller en komplett tjänst för kontokortsbetalning ombord på fordon!

C

M

Y

CM

MY

CY

CMY

as ler l a t ! ins len la er larda in ä rm 9 i M e t t 0s 00 65 der 2 un

K

www.ergonomic-solutions.se

www.modulsystem.se

www.kontantlöst.nu

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2009

www.sagemsweden.se

21

UPPHANDLING

Hur används referenser i upphandling? kursledaren ansåg att det inte var möjligt att utvärdera referenser utan att man i så fall fick ställa krav på bra referenser i kvalificeringsfasen. Jag håller inte med henne och jag tolkar inte EG-domstolens dom likadant som hon.

Jag vill hävda att ett krav på bra referenser innebär en sammanblandning av kvalificerings och utvärderingsfasen men att det är fullt möjligt att dela upp antal och innehåll. Det är ju trots allt så att referenser utan innehåll är ganska så poänglösa i dubbel bemärkelse. Tre otydliga uttalanden blir inte klarare än ett.

I väldigt många förfrågningsunderlag anges det att anbudsgivaren skall ange referenser och i de flesta fall utvärderas dessa sedan.

Jag har tyckt att det har varit helt i enlighet med de EG-rättsliga principerna så länge kravet inte har varit oproportionerligt eller att utvärderingen av referenserna gjorts på ett skönsmässigt vis.

I de fall den upphandlande myndigheten har ställt som skallkrav att till exempel städfirman ska ange tio referenser fast det rör sig om ett uppdrag som kanske inte kräver så mycket erfarenhet kan kravet ha varit oproportionerligt och därmed varit ett brott mot den EG-rättsliga principen om proportionalitet.

Likaså kan nystartade firmor drabbas illa av de olika referenskraven.

Skallkraven eller kvalificeringsfasen tar sikte på leverantören och då ifråga om referenser därmed leverantörens erfarenhet. Utvärderingsfasen tar sikte på det som ska levereras dvs. innehållet i referenserna i de fall referenser har utvärderats. Ibland blandar den upphandlande myndigheten ihop dessa faser totalt eller gör referenstagningen på ett sätt som lämnar utrymme för godtyckliga tolkningar och som i praktiken har medfört att den upphandlande myndigheten har kunnat välja fritt genom små manipulationer av referensutvärderingen.

Det är naturligtvis inte tillåtet även om jag medger att referenstagning i de flesta fall innebär ett visst mått av subjektivitet, vilket måste anses oundvikligt.

Domstolspraxis spretar

Domstolspraxis spretar när det gäller bedömningen av hur och i vilken omfattning referenser är tillåtna.

Precis som vid de flesta andra frågor enligt LOU så har domstolarna runt om i landet ingen enhetelig praxis utan där kan man snarare tala om en skönsmässig bedömning ifråga om referenstagningen är i enlighet med LOU eller inte.

NOU sa på sin tid (NOU info Mars 2004 s. 14 ff) bl.a. följande.

Man kan vid bedömningen av vilket anbud som är ekonomiskt mest fördelaktigt beakta även referenser. Däremot är det inte tillåtet att endast ange referenser som ett kriterium eller del av kriterium utan

22

Svensk praxis

Ofelia Hendar, jur. kand. och specialiserad inom offentlig upphandling. Har arbetat många år i domstolar med offentlig upphandling och är nu anställd som jurist i Göteborgs Stad. Nu har hon delgett oss sina synpunkter på referenser i samband med offentlig upphandling. att närmare fastställa kriteriets innebörd. EG-domstolen har uttalat att det inte är tillåtet att använda antalet referenser som tilldelningskriterium.

En enkel förteckning över antalet referenser ger ingen information som gör det möjligt att fastställa det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet och kan därför inte utgöra ett tilldelningskriterium. Inte heller får referenserna syfta till att bedöma leverantörens tidigare erfarenhet, eftersom detta är krav på leverantören som ska ställas vid leverantörskvalificeringen.

NOU anser at referenser är tillåtna i samband med anbudsprövningen om de begärs in och används som intyg/bevis som styrker anbudsgivarens uppgifter om uppfyllande av utvärdringskriterium. NOU vill påminna om att ordet referenser i dessa sammanhang avser anbudsgvarens bevis om hans ekonomiska eller finansiella ställning och hans erfarenhet och inte själva inhämtandet av omdömen.

Denna sista mening har vållat stora problem. Vad betyder egentligen detta? Eftersom ingen såvitt jag känner till kan förklara, så har man ignorerat detta NOU-uttalande och ansett att det är ok med antal referenser i kvalificeringsfasen och att

innehållet i dessa sedan kan användas i utvärderingsfasen. Jag menar att antalet referenser inte kan stå för sig själv om inte innehållet används, det är ju trots allt innehållet som är intressantast.

Nu har emellertid EG-domstolen i ett nytt avgörande (C-532/06) från den 24 januari 2008 uttalat följande.

Artiklarna 23.1, 32 och 36.1 i direktiv 92/50 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av tjänster, i dess lydelse enligt direktiv 97/52, utgör hinder för att den upphandlande myndigheten under ett anbudsförfarande beaktar anbudsgivarnas erfarenhet, personalstyrka och utrustning samt förmåga att utföra projektet inom den fastställda tidsfristen inte med hänvisning till att dessa faktorer utgör ”kriterier för kvalitativt urval”, utan i stället till att de utgör ”kriterier för tilldelning”.

EG-domstolen uttalar sig som vanligt inte helt tydligt och för egen del anser jag inte att uttalandet innebär att utvärderingen av innehållet i referenser ska anses som otillåtet. Det viktigaste är att man inte blandar ihop faserna såtillvida att det görs någon utvärdering i kvalificeringsfasen eller tvärt om. Jag var på kurs i upphandling i september och

Beträffande svensk praxis framgår att Kammarrätten i Göteborg den 29 december 2008 (målnr 591008) ansett att det är i enlighet med LOU och de EG-rättsliga principerna att använda sig av referenser i utvärderingen. ”Enligt kammarrättens mening kan referenser från med upphandlingen likvärdiga uppdrag ge relevant information för bedömning av vilket anbud som med hänsyn till kvalitén är det ekonomiskt mest fördelaktiga. Vidare kan kammarrätten av EG-domstolens praxis inte utläsa något generellt förbud mot att låta referenser utgöra ett utvärderingskriterieum (jfr domstolens avgörande C-315/01, GAT och C-532/06 Lianakis).” Även Kammarrätten i Sundsvall har i ett avgörande från den 13 februari 2009 (målnr 3474-08) ansett att det inte finns något generellt förbud mot att beakta referenser vid anbudsutvärderingen så länge dessa kriterier syftar till att fastställa det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. I det aktuella målet hade referenser inhämtats i syfte att bedöma leverantörernas förmåga att utföra uppdraget och var därmed att hänföra till anbudsgivarnas kvalifikationer. Det ansåg kammarrätten stred mot LOU. För egen del anser jag att Kammarrätten i Sundsvall endast hade att konstatera att en sammanblanding av kvalificeringsoch utvärderingsfasen hade gjort och att upphandlingen redan på den grunden skulle ha gjorts om. Det viktigaste av dessa domar är dock att det tydligt framgår att det inte finns något förbud mot att beakta referenser vid anbudsutvärderingen så länge som referenserna tar sikte på de kriterier som är föremålet för kontraktet.

Ofelia Hendar

Offentliga Affärer 2 2009 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING

TolkDirekt hjälper Kalmar kommun till effektivare handläggning TolkDirekt är en distanstolkt jänst som erbjuder telefontolkning omgående – on-demand. Utan förbokning eller ledtider har du språkassistans på de vanligaste förekommande språken för närvarande.

jag är suveränt.

– Alla är välkomna till mig och jag säger att jag tar emot när jag kan.

När de väntat in mig kan vi boka in ett möte. De får service från oss direkt i och med den hjälp vi får från TolkDirekt, fortsätter Ola.

Till skillnad från vanlig traditionell telefontolkning, som sker av uppdragstagare i hemmiljö, erbjuder TolkDirekt anställd tolkpersonal, speciellt tränad i distanstolkning. De arbetar i professionell call-centermiljö med stöd av den senaste tekniken och löpande coaching, handledning och kompetensutveckling.

Handläggare inom Invandrarservice i Kalmar Kommun använder tjänsten löpande och uttrycker stor uppskattning.

Hur fungerar det tekniskt?

– Vi är sju handläggare och sedan vi skaffade in två högtalartelefoner fungerar det bra. Det kommer att bli ännu bättre eftersom alla ska få varsin högtalartelefon.

Har ni på Invandrarservice många ärenden som lämpar sig för TolkDirekt?

– Oh ja. Både för planerade och spontana besök på kontoret. Det fungerar ypperligt, jag är jättenöjd.

Jag jobbar helst med distanstolkning. Tolken får ofta en stor roll i samtalet på gott och ont, men när man använder TolkDirekt har man en neutral person och då är det lättare att ha svårare samtal.

TolkDirekt v/s traditionell hemtelefontolkning?

Ola Andersson, Introduktionshandläggare, Invandrarservice Kalmar Kommun

– Det som är oerhört bra med TolkDirekt är att vi på senare år tagit emot många nyanlända som

kommer direkt till väntrummet. Då är det skönt att veta att man kan ringa och få tolk direkt. Det tycker

– Det är proffsigare med TolkDirekt.

Generellt mycket proffsigare. När vi sitter i möte ringer vi upp och får en automatisk röst och blir kopplad till ledig tolk. Det formaliseras, vilket jag tycker är något positivt. Det är inte svårt, det blir rutin.

Hur upplever du kvaliteten på TolkDirekt-tolkarna?

– Jag tycker att de är mycket bra.

Proffsiga.

Fakta TolkDirekt TolkDirekt erbjuds utan förbokning på följande språk: - Arabiska - Persiska - Somaliska - Spanska - Ryska - Kurdiska - Turkiska - Bosniska, kroatiska, serbiska

Från ord till upphandling!

Välkommen på frukostseminarium.

Välkommen på vårt kostnadsfria frukostseminarium i upphandlingsrätt (det första i en serie). Där berättar vi om ny svensk och EG-rättslig domstolspraxis. Vi håller seminariet på tre orter – välj den som passar dig bäst.

Upphandlingsrätten blir, som du säkert vet, alltmer komplex och svåröverskådlig.

Det innebär att det blir ännu viktigare för upphandlare och leverantörer att hålla sig uppdaterade på området. Där kan vi på Lindahl bidra med vår långa och breda erfarenhet.

Tisdagen den 28 april Frukost/mingel från 07.30. Seminarium 08.00–09.00

Orter Stockholm, Göteborg och Malmö.

Osa Senast tisdagen den 22 april via e-post till seminarium@lindahl.se eller till Kia Bergqvist på tel 031-799 10 36. Glöm inte att ange önskad ort.

Obs! Begränsat antal platser.

Advokatfirman Lindahl www.lindahl.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2009

23

expertpanelen svarar 1. I en PM från Konkurrensverket om effektivisering och regelförenkling av offentlig upphandling pekar man på att det finns starka skäl till att förenkla upphandlingsreglerna för att öka förutsättningarna för en effektiv offentlig upphandling och som underlättar för företag, även små och medelstora, att delta på upphandlingsmarknaden.

Tror du att ökad användning av elektronisk upphandling kommer att göra det enklare och få fler att lämna anbud?

2. Man föreslår också att bland annat de alternativa grunderna ” ekonomiskt mest fördelaktiga eller lägst pris” ersätts av ”mest fördelaktiga”.

Tror du att denna ” lilla” justering kan leda till att exempelvis kvalitet kan komma att värderas högre?

3. Omfattningen av miljömässiga, etiska och sociala krav vid offentlig upphandling synes öka. Samtidigt skall tilldelningskriterierna vara objektiva, förutsebara och kopplade till upphan-

dlingsföremålet. Är det ett problem att formulera dessa krav så att de överensstämmer med de grundläggande EG-rättsliga principerna?

1. Så länge inte det elektroniska förfarandet är förenat med kostnader för anslutning, införskaffande av program etc. och därmed ett hinder för deltagande från de mindre och medelstora företagen tror jag det.

Jag är alltså positiv, men som jag har påpekat tidigare, kan det elektroniska hjälpmedlet i sig inte göra ”underverk”.

Varje upphandling är unik och varje underlag måste anpassas efter just den aktuella upphandlingen.

2. Nej, inte alls. Jag anser att det är en klar fördel om samma terminologi används såväl över som under tröskelvärdena. Det blir bara förvirrande för leverantörerna när nya begrepp införs.

Bättre är att utveckla bra och tydliga utvärderingsmodeller som tjänar sitt syfte och dessutom uppfyller samtliga fem principer för offentlig upphandling.

Kvalitet kan värderas så högt den upphandlande myndigheten vill redan nu.

3. Ja, det är det ofta. Mot denna bakgrund är det arbete Miljöstyrningsrådet utför lovvärt och av stor betydelse samt till stor hjälp, både för upphandlande myndigheter och leverantörer. Vad gäller sociala och etiska krav är kanske det viktigaste att tänka på, förutom vad som följer av frågan, att kraven är avsedda att utvärderas, kontrolleras och följas upp samt att detta faktiskt är möjligt.

1. Fördelen med elektronisk upphandling är att förfrågningsunderlagen blir standardiserade (upplägget/strukturen är samma och det blir enklare för anbudsgivaren att hitta) och att anbudsgivaren blir påmind om denna inte besvarat obligatoriska frågor.

Anbud kommer allt som oftast in i sista minuten. Med elektronisk anbudsgivning får man de facto en eller två dagar till på sig att skicka iväg anbudet.

båda parter vill känna sig nöjda med resultatet. Nej jag tror inte justeringen påverkar kvalitetstankarna som är en självklarhet hos en upphandlare.

systematiskt med miljöarbetet, där extra poäng utdelas i utvärderingen om man är exempelvis diplomerad eller certifierad. På detta sätt kan man ha ett grundläggande krav för att blir kvalificerad och sedan utdela poäng i utvärderingen. Gällande etiska och sociala krav kan man efterfråga att leverantören skall kunna tillhandahålla produkter med olika märkning (så som rättvisemärkt) och även låta anbudsgivaren beskriva sitt arbete inom detta område. Det visar att vi sätter dessa frågor högt på dagordningen och att det kan bli en konkurrensfördel.

Anna Ulfsdotter Forsell, Advokat, Delphi & Co

Ann Linde Koolman, upphandlare Alingsås Kommun

2. Vi är många som funderar på vad ordet kvalitet står för. Kvalitet för mig som upphandlare är starkt förknippat med ekonomisk livslängd och en bra relation till leverantören, vilket är grunden till ett hållbart samarbete, där

1. Den stora vinsten med elektronisk upphandling är möjligheten att standardisera och därmed överblicka en upphandling. När de digitala systemen är fullt utbyggda får anbudsgivarna lättare att nå de upphandlande myndigheterna på webben. All administration * exempelvis frågor, svar och e-postadresser * finns samlad på ett ställe.

Bristfälliga upphandlingar kommer däremot inte att rättas av elektroniska upphandlingssystem. Även om anbudsgivaren måste fylla i *skall*-kraven i

3. De EG-rättsliga principerna skall aldrig frångås. Om de krav som ställs är tydliga samt förenliga med det som upphandlas, så bör det inte vara något hinder att kraven finns. Det är av stor vikt att varje enskild upphandling ges en egen reflektion så att ställda krav stämmer överens med verkligheten. Ett handfast exempel kan vara att man i en transportupphandling ger pluspoäng för att chaufförerna är utbildade i bl.a. eco- driving och att ett mer generellt krav är att anbudsgivaren arbetar

den digitala mallen, garanterar det inte att kraven är proportionerliga och rätt ställda.

Om fler leverantörer kommer att lämna anbud om man inför elektroniska system är ännu oklart. Det beror på om systemen är användarvänliga och om det blir enklare att lämna anbud. Systemen måste kunna hämta uppgifter, som exempelvis skatteupplysningar, från andra myndigheters databaser.

3. Alla *mjuka* krav * som är svåra att dels ställa, dels utvärdera * innebär alltid en risk att man kommer i konflikt med grundläggande EG-rättsliga principer. Konflikten blir särskilt tydlig när man vill öka tyngden i vissa krav eftersom de kan komma i konflikt med andra krav, som ekonomiska värden eller proportionerliga krav.

2. Nej, ändringen är för marginell för att ha någon avgörande betydelse.

Hans Sundström, Kammarkollegiet

Ställ en fråga till Expertpanelen, mejla till brev@hexanova.se

BARA VACKRARE MED TIDEN DET ÄR KULTURJERN

Sinikka Suutari, Upphandlingskonsult SKL Kommentus AB 1. SKL Kommentus började använda elektronisk upphandling 2008.

Då fick vi i snitt10 anbud /upphandling och hela 86 % var från små och mindre företag. Fantastiskt bra resultat. Uppföljningsenkäten visar att majoriteten av anbudsgivarna tyckte att det är enklare att lämna anbud elektroniskt.

Vi kommer att fortsätta ta in i princip alla framtida anbud elektroniskt.

Målet är att det ska vara enklare för både anbudsgivare och upphandlare. Tidsbesparingen kommer dock inte direkt. Det tar en tid att anpassa arbetssätt och rutiner för att effektivisera hela processen. Ett av effektiviseringsbesluten som behöver fattas internt är att acceptera att original för arkivering bara finns i elektroniskt format.

2. Nej, behovet av tillräckligt bra kvalitet påverkas inte.

Det är en ganska vanlig missup-

Utomhusbelysningar, smidesstaket, rörstolpar, markgaller, fallskydd och mycket annat i gjutjärn. Detta fantastiska material som funnits i århundraden och som bara blir vackrare med tiden.

Det är Kulturjern.

pfattning att kvalitetskraven är låga om utvärderingskriteriet är lägst pris. Snarare ser jag en trend att kvalitetskraven blir högre och då återstår endast priset att utvärdera.

Det blir mer objektivt och enklare samt mindre risk för överprövning.

3. Vi är vana att ställa miljökrav som är transparenta och ickediskriminerande så det är inget problem när det gäller upphandling av varor. Nu finns ju dessutom bra stöd för detta.

Det är inte så vanligt ännu att vi ställer etiska och sociala krav eftersom de är svåra/dyra att följa upp.

Parkurna “Almare Stäket”

Fallskydd för brunnar tillverkade i segjärn.

Det en svår ekvation att både fokusera på låga priser och samtidigt begära att många andra krav ska vara uppfyllda.

Dessa tillkommande kontraktsvillkor är inte gratis varken för leverantören eller för upphandlaren som förväntas följas upp dem.

Markgaller

Parkbelysning “Antik”

www.kulturjern.se

Välkommen att beställa broschyr.

Kulturjern AB, Fruviksvägen 40, 139 34 Värmdö Tel 08 - 26 79 30, Fax 08 - 26 79 70 E-post: info@kulturjern.se

25

ekonomi

Vill någon jobba i staten?

Staten står inför stora rekryteringsbehov. 60 000 unga anställda behöver rekryteras de närmaste åren för att staten ska klara generationsväxlingen när äldre anställda går i pension. Staten erbjuder alltså många jobbchanser, särskilt nu när den privata arbetsmarknaden går in i en lågkonjunktur och jobben blir färre. Men vad tycker de unga själva om att jobba i staten? Är staten tillräckligt attraktiv för att klara den konkurrens som trots allt finns om de unga? Kan staten rekrytera rätt kompetens?

Fackförbundet ST har undersökt 1 000 högskolestudenters och 1 000 unga statsanställda akademikers syn på statliga arbetsgivare jämfört med privata. Undersökningen visar att staten har en lång väg kvar att gå om man ska passa de ungas krav: t.ex. vill studenter helst arbeta privat och hälften av de unga akademiker som arbetar i staten vill byta till en ickestatlig arbetsgivare. Staten måste bli bättre på att erbjuda unga välutbildade det de helst vill ha: intressanta arbetsuppgifter och personlig utveckling, karriärmöjligheter och bra lön.

Dessutom måste staten ta vara på de fördelar man har, t.ex. möjligheten att göra nytta för samhället, samhällsuppdraget är nämligen det som de unga ser som mest attraktivt med staten.

i den statliga sektorn. Statlig verksamhet kan delas in i delsektorer enligt nedan:

Generationsväxlingen i staten

I jämförelse med den övriga arbetsmarknaden har staten en äldre personalstyrka. En genomsnittlig statsanställd är 4 år äldre än sin motsvarighet på den övriga arbetsmarknaden.

bildade, vilket är precis den sortens arbetskraft som staten kommer att behöva2.

Undersökningen visar att staten har en lång väg kvar att gå om man ska passa de ungas krav. Staten har helt enkelt imageproblem idag.

Några av de viktigaste resultaten från undersökningen: • Studenter vill helst arbeta på privata företag, eftersom de upplevs vara bättre på att erbjuda det som studenterna själva tycker är viktigast i arbetslivet: personlig utveckling, hög län och löneutveckling, samt intressanta arbetsuppgifter • Nära hälften (47 %) av de unga akademiker som idag arbetar i staten vill byta till en icke-statlig arbetsgivare. De främsta anledningarna till det uppges vara: bättre lön, bättre karriärmöjligheter, intressantare jobb och större utmaningar.

• Staten måste bli bättre på att

samhället. Detta är nämligen det som de unga ser som mest attraktivt med staten: 53 % av de unga (såväl statsanställda som studenter) tyckte att möjligheten att göra nytta för samhället gjorde staten till en attraktivare arbetsgivare.

Vad jobbar man egentligen med i staten?

Alla människor kommer i kontakt med statlig service hundratals gånger under sitt liv. Det sker alltid i situationer där det är viktigt att service ges effektivt, korrekt, och med insikt i individuella behov; t.ex. när man ska få sin sjukpenning, när man blivit utsatt för brott, ska ansöka om tillstånd för sitt företag, eller söker ett jobb som arbetslös. Ibland sker det i situationer där människan som behöver servicen upplever sig som utsatt. Statliga myndigheters service och forskning vid (statliga) universitet och högskolor blir också allt viktigare för tillväxt och jobbskapande. Utan staten skulle Sverige stanna, skulle man kunna lägga till, för det är staten som bygger och underhåller det mesta av vår infrastruktur (vägar, järnvägar, flygplatser, elnät).

Exempel på andra stora statliga arbetsplatser är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skatteverket, Polisen, Regeringskansliet, Domstolarna.

Det finns totalt omkring 400 myndigheter i staten, och utöver detta ett antal statliga bolag.

Omkring 223 000 personer jobbar

26

Roger Syren, utredare ST.

Generationsväxlingen i staten: några av de största yrkena

27 % av alla som är statligt anställda idag kommer att ha gått i pension inom en tioårsperiod. Det innebär ca 60 000 nya jobbtillfällen, enligt regeringens egen uppskattning.

Staten ingen drömarbetsgivare, enligt unga.

Skärpning krävs!

Men vad tycker då de unga själva, den generation som ska rekryteras, om att jobba i staten? Fackförbundet ST har undersökt 1 000 högskolestudenters och 1 000 unga statsanställda akademikers syn på statliga arbetsgivare jämfört med privata1.

Båda kategorierna är unga och välut1) Hela undersökningen, kallad Fler drömjobb i staten – ungas krav, STs förslag -, finns att läsa på: www.st.org.

Ett antal delrapporter med resultat per län och per yrke, finns också publicerade på hemsidan.

erbjuda unga välutbildade det de helst vill ha: intressanta arbetsuppgifter och personlig utveckling, karriärmöjligheter och bra lön. Det handlar om att erbjuda alla anställda utvecklande och intressanta jobb och en konkurrenskraftig lön.

• Staten måste ta bättre vara på de fördelar man ändå har, t.ex. möjligheten att göra nytta för 2) Generationsväxlingen leder naturligt till ett behov av yngre arbetskraft, och staten är redan idag den sektor med mest välutbildad arbetskraft i Sverige: 67 % av anställda i staten har eftergymnasial utbildning, jämfört med 38 % för hela arbetsmarknaden.

Att göra en översiktlig och heltäckande redovisning av yrken som förekommer i staten är inte lätt. Den statliga sektorn har en stor bredd av verksamhetsområden, och de flesta yrkesgrupper och utbildningsbakgrunder finns representerade bland de anställda. Arbetsuppgifterna för anställda med liknande utbildning eller inom samma yrkesgrupp kan variera kraftigt från en arbetsplats till en annan. En jurist kan t.ex. jobba som åklagare vid en domstol, som förvaltningsjurist på en vanlig myndighet, eller som skattejurist på Skatteverket. En samhällsvetare kan jobba som utredare inom Regeringskansliet, som handläggare på Migrationsverket, eller som tillsynsansvarig på Länsstyrelsen. För att bara ta några exempel.

För att möjliggöra översikt är det nödvändigt att slå ihop och kategorisera mängden av enskilda yrken något. Ett sätt att redovisa några av de största yrkesgrupperna i staten är som i nedanstående diagram. Grupperingarna bygger på den officiella statistik som SCB redovisar:

Offentliga Affärer 2 2009 | www.offentligaaffarer.se

ekonomi Tabell 1 Anställda idag, alla åldrar

Anställda idag, 55-59 år (pensioneras inom 5-10 år)

Anställda idag, 60-64 år (pensioneras inom 0-5 år)

Totalt rekryteringsbehov på 0 – 10 års sikt (avrundat)

Alla yrken

222 987

31 634

26 761

59 000

Chefer

7 003

1 592

1 480

3 100

Ekonomer

10 710

1 173

795

2 000

Jurister

11 737

1 028

1 301

2 350

IT-specialister

8 757

954

540

1 500

Informatörer

2 489

339

293

600

Personalansvariga (HR-ansvariga)

3 715

520

446

950

Socionomer

1 292

194

181

400

Universitets-/ högskolelärare

27 837

3 250

3 335

6 600

Övriga lärare och specialpedagoger

2 210

333

288

620

Administratörer

24 564

3 663

3 518

4 000

Ingenjörer och civilingenjörer

8 542

1 242

1 405

2 650

Arbetsförmedlare

6 116

947

974

1 900

Taxeringstjänstemän (skatteexperter)

17 688

855

488

1 300

Poliser

15 000

1 885

1 453

3 3004

Samhällsvetare

2 311

231

288

500

Generationsväxling för statsanställda i olika ålderskategorier och yrken i Sverige3.

(Red: Se tabell 1.)

Idag finns 222 987 anställda i statlig sektor. Totalt 26 761 av samtliga statsanställda är över 60 år.

Huvuddelen av dem beräknas därför gå i pension inom de närmsta fem åren.

Generationsväxlingen mattas inte av efter det: det finns ytterligare 31 634 statsanställda i åldrarna 55 – 59 år, vilka följaktligen kan beräknas gå i pension inom de närmsta tio åren.

Sammanlagt beräknas alltså

59 000, eller 27 % av alla anställda i staten, ersättas av någon yngre på kort- och medellång sikt.

Generationsväxlingen inom staten kan förväntas få två parallella effekter för rekryteringar: många äldre anställda kommer att gå i pension, det leder dels till ett stort rekryteringsbehov av erfarna medarbetare, vilket i sin tur öppnar karriärvägar för yngre anställda inom staten på de positioner som då lämnas tomma, dels till ett behov av att rekrytera helt nya medarbetare. Man kan tala om en dominoeffekt på jobben, som både öppnar karriärvägar och leder till nyanställningar. För staten som

3) Källa: SCB. De allra flesta av de stora yrkesgrupperna i staten finns med i denna redovisning, men några få har valts bort av hänsyn till rapportens inriktning. Således finns t.ex. inte militärer och socialförsäkringstjänstemän med i redovisningen, trots att de är stora yrkesgrupper och pensionsavgångarna är höga. Anledningen är att när denna rapport skrivs pågår stora nedskärningar och omstruktureringar inom Försvaret och Försäkringskassan, vilket gör att effekten av generationsväxlingen är högst osäker: många pensioneringar kommer säkerligen inte att ersättas med nyrekryteringar.

4) För antalet poliser finns dessutom ett politiskt mål satt om 20 000 poliser anställda inom några år, vilket gör att rekryteringsbehovet sannolikt är större än enbart effekten av generationsväxlingen: uppskattningsvis 7 500 poliser kommer behöva rekryteras för att uppfylla det målet.

FÖRSVARSHÖGSKOLAN Institutionen för Ledarskap och Management INFORMATION OM UGL 2008 Försvarshögskolans kurs “Utveckling av Grupp och Ledare” UGL, finns nu i en ny version, UGL 2008. Kursen är en grundläggande ledarskapsutbildning som fokuserar på gruppens dynamik och ledarskapets anpassning till denna. UGL är upphovsrättsligt skyddad och varumärkesregistrerad.

Försvarshögskolan ansvarar för UGL, utveckling och kvalitetssäkring samt utbildar och certifierar handledare för UGL. Under år 2008 samt under första kvartalet 2009 kommer befintliga UGLhandledare att vidareutbildas och omcertifieras till UGL 2008.

UGL-kursen skall ledas av dessa särskilt utbildade och behöriga handledare. Den skall genomföras med de riktlinjer, fastställda mål och bestämmelser som finns för kursen. Försvarshögskolan uppmanar därför köpare och brukare av UGL att kontrollera båda handledares behörighet i Försvarshögskolans handledarregister eller kontakta Försvarshögskolan för vidare information.

Frågor om handledares behörighet, etik och metodik kring kursgenomförande m.m. kan ställas till Försvarshögskolan, Institutionen för Ledarskap och Management i Karlstad, tfn 054-10 40 32.

Gunnar Grip Telefon: 018-495 17 17 / 0709-50 75 90 carl@plugghasten.se | www.plugghasten.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2009

Se även information om UGL-2008, Fördjupad UGL, handledarutbildning UGL och handledarinformation på www.fhs.se

27



ekonomi 

arbetsgivare blir det viktigt att både kunna attrahera nya anställda och att locka befintliga anställda att stanna kvar och göra karriär inom staten.

Chef i staten speglar inte befolkningen Det kan vara värt att titta lite närmare på en särskilt heterogen grupp: chefer i staten. Chefer återfinns förstås på alla arbetsplatser och med väldigt olika yrkesbakgrund. Chefer är dessutom en särskilt ålderstigen grupp av statsanställda (ofta med lång karrär bakom sig), varför generationsväxlingen kommer få extra stor effekt.

Idag finns 7 003 chefer anställda i statlig sektor. Sammanlagt beräknas 3 100 chefer, eller hela 44 % av alla chefer i staten, ersättas av någon yngre på kort- och medellång sikt.

Det kortsiktiga rekryteringsbehovet

av chefer i olika funktioner framgår av nedanstående diagram: Statsanställda chefer.

Kategorisering5 (Red: Se tabell 2).

Av de 1 000 unga (under 35 år) statsanställda som svarade på STs undersökning var 40 personer, eller 4 %, chefer. Det innebär att vår undersökning omfattar en hög andel av samtliga unga chefer i staten, och ger en god representativitet6.

(Red: Se tabell 3) Hela 8 % av männen uppger sig vara chef med personalansvar, jämfört med 2 % av kvinnorna. I sammanhanget bör man nämna att det totala förhållandet bland de anställda i staten är att omkring dubbelt så många män som kvinnor har ledningskompetens: av de 6 %

Tabell 3 Alla kategorier Antal svarande:

1000 st

Chefer 40 st

Kategorisering: Kvinna

70 %

2%

Man

30 %

8%

Utländsk bakgrund

20 %

3%

som har ledningskompetens i staten totalt är 34 % kvinnor och 66 % män7. Det är ett oroande resultat att denna ojämlikhet är än större bland de yngre: inte mindre än fyra gånger så många av dem som angav att de hade ledningskompetens var män.

På samma sätt verkar det svårare för unga med utländsk bakgrund att ta sig fram till en chefsposition.

Bara 3 % av de anställda som hade utländsk bakgrund uppgav sig vara chef, jämfört med 4 % av alla unga anställda. I staten totalt är andelen anställda med utländsk bakgrund som innehar en chefsposition 5,7 %, dvs. nära andelen chefer av samtliga statsanställda, som är 6 %8.

5) Källa: SCB.

7) Källa: Regeringens budgetproposition för 2009.

Annette Carnhede Förbundsordförande ST

Tabell 2 Kategori

Antal anställda alla åldrar

Antal anställda 60 – 64 år

Högre ämbetsmän och politiker

591

189

Verkställande direktörer, verkschefer m.fl.

82

34

Drift- och verksamhetschefer

4 710

988

Chefer för särskilda funktioner

1 516

249

Chefer för mindre företag och enheter

103

17

6) Uppskattningsvis 100 – 150 chefer är upp till 35 år . Källa: SCB, åldersindelningen i SCB-materialet är dock kategoriserad på ett sätt som inte göra det möjligt att uppge en exakt jämförbar siffra.

8) Källa: Regeringens budgetproposition för 2009.

Stabilt Kommuninvest Tomas Werngren, VD i Kommuninvest i Sverige AB kommenterar 2008 års bokslutskommuniké.

– Under en period då globala finansmarknader skakar gör Kommuninvest ett av sina bästa år någonsin och stärker sin roll som kreditgivare till den kommunala sektorn. Framförallt uppfyller vi en central del i vårt uppdrag – att i alla marknadslägen kunna trygga våra medlemmars finansiering.

Att vi kunde möta medlemmarnas finansieringsbehov under finanskrisens mest utmanande period är mycket tillfredsställande. Vi går in i 2009 fulla av tillförsikt vad gäller Kommuninvests möjligheter att uppfylla sitt uppdrag. Kommuninvests finansiella uthållighet och förmåga att långsiktigt förse sina medlemmar med effektiva finansieringslösningar är fortsatt god.

Marknaden

2008 präglades av exceptionell turbulens på världens finansiella marknader. Osäkerhet kring stabiliteten i de finansiella systemen och

28

kring solvensen hos finansiella institutioner bidrog till en påtaglig ovilja att låna ut pengar aktörer emellan.

Finansieringssituationen i banksystemet påverkade i sin tur lånemöjligheterna för hushåll, företag och offentliga aktörer. Detta har spätt på den negativa konjunkturutvecklingen, som har utvecklats till en globalt synkroniserad recession.

Den finansiella turbulensen resulterade i kraftiga rörelser i de korta marknadsräntorna. Samtidigt rådde fortsatt stark efterfrågan på rörliga räntor bland Kommuninvests kunder. I syfte att skapa en varaktigt konkurrenskraftig prissättning av

Kommuninvests rörliga kortränteprodukter, kompletterades finansieringsstrategin under första halvåret med ett kort upplåningsprogram riktat till den europeiska kapitalmarknaden. Under andra halvåret lanserades ett liknande program för den svenska marknaden. Båda programmen mottogs positivt.

Lehman Brothers

Konkursen för Lehman Brothers i mitten av september fick påtagliga konsekvenser för synen på risk och tillgången till likviditet i de finansiella systemen under årets sista kvartal. Stora kreditvolymer styrdes mot Kommuninvest, som fick fungera som ”lender of last resort” för sina medlemmar. Samtliga medlemmars finansieringsbehov kunde tillgodoses.

I inledningen av 2009 råder fortfarande osäkerhet, främst kopplad till frågetecken kring djupet och långvarigheten i den globala konjunkturutgången men också till stabiliteten i de finansiella systemen.

Stabilt Kommuninvest

stabil och trygg låntagare som starkt efterfrågas. Bidragande orsaker är bolagets roll som Kommungäld och den höga kreditvärdigheten.

Kommuninvest följer sin strategi att bredda såväl investerarbasen, både vad gäller nya upplåningsmarknader och nya investerarkategorier, liksom att fortsätta utveckla nya låneprodukter som möter investerarbehoven.

Verksamhetens omfattning påverkas främst av antalet föreningsmedlemmar och deras finansiella behov samt Kommuninvests förmåga att erbjuda goda lånevillkor.

Det senare förutsätter i sin tur att Kommuninvest kan erhålla förmånliga villkor i sin egen finansiering på inhemska och utländska kapitalmarknader.

Året i sammanfattning

Balansomslutning 142,7 (109,9) mdkr.

• Utlåning 104,7 (77,9) mdkr.

• Rörelseresultat 75,3 (31,2) mkr.

Klas Bergqvist

I det aktuella marknadsläget representerar Kommuninvest en typ av

Offentliga Affärer 2 2009 | www.offentligaaffarer.se

Vi kommer... ekonomi ... för att inspirera och ge dig nycklarna till ett framgångsrikt ledarskap.

Äntligen är mötesplatsen för oss chefer tillbaka!

Ta del av föreläsarnas samlade erfarenheter och goda råd på Chefsdagarna 2009.

• Utbyt erfarenheter med dina kollegor • Ta del av innovationerna och trenderna • Möt människorna bakom framgångarna

Var med och utse Årets Chef!

Dan Eliasson, Migrationsverket

Anmäl dig redan nu till två intensiva, lärorika och nätverkande dagar med festkväll och prisutdelning. Rabatt utgår för dig som är medlem i Svensk Chefsförening.

Anmäl dig på www.chefsdagarna.se Vi ses i Helsingborg den 8-9 september!

Minoo Akhtarzand, Banverket

Jonna Jakobsson, Moderator Sasja Beslik, Banco Fonder

Anders Danielsson, Säpo

Mattias Säker, Utbildning.se

Kommer du?

Arrangör:

På uppdrag av:

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2009 En verksamhet inom Hexanova Media Group.

Mediapartner:

AFFÄRSTIDNINGEN FÖR OFFENTLIG SEKTOR

Samarbetspartners:

Medverkande organisationer:

29

ekonomi

Exklusivt för Offentliga Affärer Intervju med Peter Norman, ny styrelseordförande Carnegie

Carnegie ny inriktning lågriskoch kunddrivna affärer Frågan om tillfälliga bankförstatliganden har blivit brännande aktuell i takt med att finanskrisen fördjupas. Regeringar över hela världen diskuterar nu om problemfyllda men systemviktiga banker ska förstatligas tillfälligt för att undvika farliga spridningseffekter på samhällsekonomin.

Det påstås att åtta av de största bankerna i USA riskerar att förstatligas helt eller delvis. I Storbritannien är tongångarna desamma.

I USA, som har svårt med allt som kallas förstatligande, kallas detta conservatorship (ungefär förmyndarskap). Det innebär i korthet att staten tar kontroll över en bank med allvarliga problem, omstrukturerar den, skalar ned balansräkningen , minskar risken, lyfter ut de osäkra fordringarna och hanterar dem separat i en ”bad bank” medan de goda tillgångarna stannar i den friska banken, och återprivatiserar banken så snabbt som möjligt.

Det är alltså inte samma sak som tillfälligt likviditetsstöd eller statliga

garantipaket. Den här frågan berör den svenska offentliga sektorn i hög grad. Flera banker med svenska kommuner, landsting och myndigheter som kunder riskerar liknande övertaganden framöver, helt eller delvis. Men medan världens ledande ekonomier debatterar förstatligande för fullt har Sverige intressant nog redan genomfört en sådan, och det mycket framgångsrikt.

Det handlar om Riksgäldens övertagande av Carnegie Riksgälden tog över Carnegie i början av november 2008 efter att banken förlorat tillståndet på grund av otillåtet stor kreditgivning. Sedan dess har Riksgälden bantat Carnegies balansräkning från 55 till cirka 15 miljarder kronor, reducerat riskerna, isolerat de dåliga tillgångarna, stärkt bankens eget kapital så att primärkapitalkvoten nu är tre gånger högre än Finansinspektionens krav, återfört banken till sin sunda och lönsamma kärnverksamhet och sålt banken vidare till nya, långsiktiga och starka privata ägare. Och allt detta utan att skattebetalarna drabbats.

Hela processen tog blott tre månader.

Fallet Carnegie bjuder därför på många erfarenheter och lärdomar som kan ge oss bättre möjlighet att förstå vad ett bankförstatligande innebär och hur man bäst hanterar sådana händelser.

Peter Norman, styrelseordförande Carnegie Offentliga Affärer träffade Peter Norman, en av nyckelpersonerna i övertagandet, för att få höra mer om hans uppfattning och syn på Carnegies framtid. Peter är VD för Sjunde AP-fonden och blev av regeringen utsedd till styrelseordförande i Riksgäldens Carnegie. Det är en uppenbart nöjd Peter jag träffar på hans kontor i centrala Stockholm en fredag eftermiddag i mars.

Hur vill du sammanfatta Carnegies förstatligande och din roll i den?

– Uppgiften var att driva och utveckla företaget under en kort tid innan en ny ägare tog vid. Vi har arbetat intensivt för att fortsätta riskreduceringen och ge organisationen de bästa förutsättningarna för att fokusera på den sunda och lönsamma kärnverksamheten. Vi har stött försäljningsprocessen och

30

ekonomi vi känner oss mycket komfortabla med att de nya ägarna Altor och Bure kommer att bli bra långsiktiga ägare till Carnegie. Carnegie 2009 är ett välkapitaliserat företag med begränsad affärsrisk ñ ett helt annat företag än i inledningen av 2008.

Vi får dagligen skrämmande nyheter om bankkrisen runtom i världen. Hur mår svenska banker i en internationell jämförelse?

– Den svenska banksektorn är i klart bättre skick än till exempel den amerikanska. Självklart finns det orosmoln även hos oss, men både från statens sida och från aktörerna själva finns en imponerande handlingskraft som tar sig uttryck i garantiprogram, nyemissioner, hybridkapital med mera. Det är positivt.

AMF, Swedbank, SEBÖförtroende tycks vara en lika stor bristvara som kapital idag.

Hur ska Carnegie komma tillbaka till den position banken en gång hade i offentlig sektor?

– Förtroende tar tid att bygga upp och det finns inga genvägar. Med vår kompetenta personal och med den nya inriktning som de nya ägarna slagit fast är möjligheterna goda att inom en rimlig tid ha återskapat detta, säger Peter.

– Carnegie har dessutom fördelen av att redan ha tagit itu med sina

problem. Nischaktörer i framkanten får ofta ta smällen först. Det vi ser nu är den andra vågen där stora, breda aktörer drabbas.

Norman pekar också på oberoendet och den starka affären som en nyckelfaktor för förtroendet.

– Oberoendet är av tradition viktigt för aktörer i offentlig sektor.

De nya ägarna har tydligt uttryckt sin målsättning att med Carnegie skapa en ledande storbanksoberoende nordisk investmentbank.

– Sen är det ju så att förtroendet går hand i hand med hur konkurrenskraftig affären är. Här är det viktigt att påpeka att Carnegie är en fortsatt mycket stark aktör. Se på Carnegies kapitalförvaltning. Det är en av få svenska kapitalförvaltare som hade positiva nettoinflöden under 2008.

Trots både händelserna i Carnegie och det extremt negativa börsklimatet hade de nettoinsättningar på två miljarder kronor. Det tolkar jag som att kunderna har förtroende för den långsiktighet och stabilitet som präglar verksamheten.

Hanteringen av den svenska bankkrisen i början av 1990-talet används ofta som förebild idag. Kan den erfarenheten förklara varför förstatligandet av Carnegie blev så framgångsikt?

– Både Riksbanken och Riksgälden har haft en god beredskap.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2009

Deras erfarenheter från den tidigare krisen har visat sig värdefulla och relevanta idag. Många av de personer som var verksamma under den förra krisen har i dag dessutom ledande befattningar på Riksbanken, Riksgälden och andra institutioner.

Riksgäldens chef Bo Lundgren är ett exempel.

Apropå Riksgälden hade de flera alternativ men valde att sälja Carnegie till Altor och Bure, bland annat på grund av deras lånsgiktiga plan för Carnegie. Hur ser du på den?

– De nya ägarnas affärsfokus kommer som sagt att vara kunddrivna affärer istället för kapitalkrävande egna affärer. Med andra ord kommer den framgångsrika kärnverksamheten att dominera i Carnegie framöver. I syfte att återskapa förtroendet bland befintliga och nya kunder på marknaden har de nya ägarna också säkerställt en betydande likviditetsbuffert.

Många svenska kommuner och landsting har förlorat betydande värden i börskraschen och blivit brända. Vad kan vi vänta oss framöver på kapitalförvaltningsområdet ur ett offentligt perspektiv?

– Ökad reglering av finansmarknaderna, mer transparens i marknaden, en sundare syn på risk och sist men inte minst en ökad alfa-

beta-separation.

Alfa-beta-separation? Utveckla!

– Flera av Sveriges största institutionella placerare, däribland Sjunde AP-fonden, vill ha en tydligare uppdelning mellan den aktiva alfaförvaltningen, som har som ambition att överträffa marknaden, och den passiva betaförvaltningen, som enbart följer marknadens utveckling.

Skillnaden idag är alldeles för otydlig dem mellan vilket gör att många placerare betalar för aktiv förvaltning men i princip får den billigare passiva förvaltningen.

Utvecklingen går därför mot ökad alfa-beta-separation.

Kommer det även att påverka Carnegie?

– Det kommer i någon utsträckning att påverka alla som verkar på den svenska kapitalförvaltningsmarknaden, men Carnegie har sedan länge arbetat enligt denna modell med sitt fokus på genuin alfa.

Göran Welander

Fotnot: Riksgälden kvarstår formellt som ägare fram till omkring maj/juni då överlåtelseprocessen beräknas vara avslutad och berörda myndigheter godkänt överlåtelsen.

31

IT ANNA-PROJEKTET

Ett nytt IT-stöd för socialtjänsten Nacka kommun, tillsammans med Täby och Upplands Väsby, utvecklar ett modernt och interaktivt IT-stöd för socialtjänsten.

– Det är byggt utifrån verksamhetens behov, säger Karin Bengtsson i Nacka kommun som har uppdraget att samordna de tre kommunerna.

och väntar på den tredje nu sista mars, fortsätter Karin Bengtsson och berättar att slutleveransen kommer den 30 september.

Gynnar hela arbetsprocessen

Den nya IT-tjänsten gynnar hela socialtjänstens arbetsprocess, från ansökan, utredning och beslut till uppföljning av beslutade insatser.

Med IT-stödet skall kommuninnevånaren och brukaren få möjlighet att enkelt få tillgång till personlig information och interaktiva tjänster genom en ”egen sida” på webben.

Brukaren får på så sätt möjlighet till självbetjäning när som helst på dygnet.

– Nu finns det höga förväntningar, tveksamheter fanns i början.

Men allteftersom processen har fortgått kan jag se att fler och fler av personalen ser vilka stora möjligheter ”Anna-tjänsten” innebär, säger Karin Bengtsson.

Kommunikation, uppföljning och dokumentation underlättas Samarbetet, kallat Anna-projektet har skett för att möjliggöra ökad tillgänglighet, högre effektivitet, bättre uppföljning och utvecklade arbetsmetoder. Syftet är inte bara

att spara pengar och arbete inom socialtjänsten, utan också att stödja arbetsprocesserna i en effektiv och rättssäker socialtjänst.

– Vi har fått två delleveranser

Genom denna IT tjänst beräknas kommunikationen underlättas på ett enkelt och effektivt sätt inom kommunerna.

Rättsäkerheten uppskattas också öka genom större öppenhet och delaktighet. Vilket även innebär att verksamhetsupp-

följning kommer att underlätta på både på individ- och verksamhetsnivå. Men inte bara det, själva dokumentationen och uppföljningen blir härigenom lättare att jämföra mellan kommunerna.

– Det är viktigt att rätt insats går till rätt person vid rätt tillfälle.

Systemet ger oss en möjlighet att säkerställa kvaliteten och resursförbrukningen för såväl kund som myndighet, säger Björn Eklundh, kommundirektör i Upplands Väsby.

Avtalet är tecknat av Kommunförbundet i Stockholms län.

22 kommuner har skrivit på en option, som gör att de kan göra avrop på avtalet.

Tina Lundberg Åsén

FAKTA FRÅN SKL, Sveriges Kommuner och Landsting En nationell IT-strategi för vård och omsorg presenterades våren 2006.

Strategin anger en tydlig viljeinriktning: IT-användningen i vården måste samordnas för att vården ska bli ännu bättre för patienterna och resurserna användas mer effektivt. Bakom strategin ligger ett samarbete mellan företrädare för hälso- och sjukvården på nationell, landstings- och kommunal nivå.

Svenskt IT-företag vinner europeiskt kvalitetspris Den svenska systemleverantören KIBI Software Solutions har tilldelats 2009 års Frost & Sullivan Product Quality Leadership Award för exceptionellt hög kvalitet och innovativitet avseende produkt och service.

Företaget arbetar med stödsystem för etablerade journalsystem som används i vården.

KIBI Hospital Solution gör det möjligt att lagra information som kommer från elektroniska patientjournalsystem tillsammans med information som kommer från andra håll. Till exempel kan lagring ske av kompletterande journalinformation som kommer till sjukhuset i pappersform, bilder i olika format som normalt kanske inte kan lagras i det elektroniska patientjournalsystemet eller helt enkelt information från utfasade system vilka annars

34

skulle behöva hållas vid liv enbart för återsökning av gammal information till höga kostnader.

Eftersom KIBI Hospital Solutions arbetar med generella lagringsformat och gränssnitt spelar det ingen roll vilket format informationen skapats i. KIBI Hospital Solutions kan exempelvis hämta information från flera olika elektroniska patientjournalsystem och göra informationen tillgänglig för vårdpersonalen i ett och samma gränssnitt.

KIBI Hospital Solution blir således navet för all informationslagring oberoende av ursprungs-

format, vilket gör det möjligt att samla all information för en patient i en sammanhållen mapp som alltid, sekundsnabbt är elektroniskt tillgänglig vid behov. Detta kan korta

vårdtider och sänka sjukvårdskostnader samtidigt som det bidrar till att höja vårdkvaliteten.

Arne Öster

Offentliga Affärer 2 2009 | www.offentligaaffarer.se

IT

Res inte med världens första oresebyrå!

Res inte med oss! Med denna vid första anblicken förvirrade slogan lanserar ComPodium International AB i Luleå världens första oresebyrå.

Tjänsten som oresebyrån erbjuder är att med teknikens hjälp genomföra resefria möten.

Detta nytänkande inom möteskulturen minskar påverkan på miljön samtidigt som organisationen blir effektivare. Första kunden är Statens Folkhälsoinstitut som den 31 mars genomför en konferens med cirka 3 000 deltagare på 21 orter i landet om en Nationell strategi för utvecklat föräldrastöd.

– Att få så många oresenärer på en gång blir en riktig pangstart för oss, säger ComPodiums VD Bengt Grahn.

Att arrangera videokonferenser är i sig inget nytt, det har ComPodium själva med framgång gjort i

mer än ett decennium. De har starkt bidragit till utvecklingen av allt från stora företags chefsmöten till statens krisberedskapsmöten och vårdens telemedicin. Det nya med oresebyrån är att ComPodium nu skapat ett fullservicekoncept där allt som

Bengt Grahn, VD, ComPodium International AB

rör planering, genomförande och uppföljning ingår.

– Inte minst viktig är uppföljningen av de miljövinster som görs.

Istället för att flyga världen runt och bidra till den ödesdigra klimatför-

ändringen och försämrade relationer i familjen kan istället medarbetarna på hemmaplan delta i möten, utbildningar och konferenser, konstaterar Bengt Grahn. 

Nya öppettider för Socialtjänsten!

Nu utvecklar vi Pulsen Combine, ett modernt och öppet IT-stöd för Socialtjänsten i Nacka, Täby och Upplands Väsby. Även Haninge, Lidingö, Vallentuna och Värmdö har valt Pulsen Combine, som har funktioner för kommunikation, information, självbetjäning och medborgarens egen sida.

Kontakta Pulsen om du vill veta mer eller vara med om att bygga framtidens IT-stöd för socialtjänst.

Vem bär ansvaret om olyckan är framme?

Låt inte din brunn vara en fälla!

Fallskydd i brunnar... för säkerhets skull.

Barns nyfikenhet lockas till vatten och brunnar!

• Fallskydd – en billig försäkring • Fallskydd – lagen kräver säkra brunnar • Fallskydd – snabb och enkel montering För mer info, ring eller besök oss på www.isp-prod.com

Strategisk IT-partner sedan 1964 www.pulsen.se • Tfn 033-17 18 00 Kommuner med option på framtidens IT-stöd: Botkyrka, Danderyd, Ekerö, Gotland, Huddinge, Järfälla, Norrtälje, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Tyresö, Upplands-Bro, Vaxholm och Österåker.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2009

Tel/fax: 016-962 71, mobil: 070-665 89 33 Sandviksvägen 39 Gustavstorp, 635 05 Eskilstuna

35

IT 

Sticker ut hakan

– Träffas öga mot öga måste människor alltid göra, men vi är inne i ett paradigmskifte där det inte längre är lika självklart att vi alltid måste göra det. Det är naturen själv som protesterar mot vårt överdrivna resande.

ComPodium hjälper, via sina mötescoacher, företag och organisationer att välja rätt typ av resefritt möte. På huvudmenyn finns bland annat videokonferens, webb-tv och telefonkonferens.

– I vårt åtagande kan då även till exempel ingå att boka videokonferensrum, se till att rätt utrustning finns på plats och att rummet designas så att det passar för ett resefritt möte.

Bengt Grahn är mycket optimistisk när det gäller framtidsutsikterna för oresebyrån.

– När man konkret främjar ett långsiktigt hållbart arbetssätt blir införandet av resefria möten ett strategiskt riktigt beslut.

Konferens om universellt föräldrastöd Statens Folkhälsoinstitut är först ut med att anlita oresebyrån. Den 31 mars anordnas en konferens där så många som möjligt samtidigt ska kunna ta del av innehållet i ”Natio-

nell strategi för utvecklat föräldrastöd – En vinst för alla”, som lanseras med hjälp av modern teknik. Konferensen, och den efterföljande paneldebatten med centrala aktörer inom föräldrastödsområdet, sänds av oresebyråns via videkonferens och satellit till 21 orter. Denna strategi, som kommer att presenteras av bland andra äldre-

och folkhälsominister Maria Larsson, har tagits fram som en utgångspunkt för att utveckla lokala strategier för ett utökat universellt föräldrastöd.

Vad det handlar om är att hitta vägar för att alla aktörer som arbetar med föräldrar och deras barn i högre grad ska kunna samverka.

– Efter konferensen ska vi göra

en uppföljning av vilka tids- och miljövinster som gjordes den här gången genom att välja ett resefritt möte. Jag är övertygad om att det blir mycket talande siffror, avslutar Bengt Grahn.

NETGEAR ProSafe Switch FSM7226RS Funderar du på att använda e-postkanalen för dina offentliga meddelanden?

Stackbar med Gigabitportar och statisk routing Fullt övervakningsbar, stackbar upp till 8 enheter samt statisk routing vilket möjliggör pålitlig routing mellan VLAN och nätverkssegment där du bäst behöver det.

Livstidsgaranti.

Ett utmärkt val som är både grönt och ekonomiskt! Men ditt ordinarie epostprogram är förmodligen inget bra alternativ för det här ändamålet. Du behöver i själva verket ett system som kan hjälpa dig runt de här specialproblemen: Mängden. Skickar du ett flertal email samtidigt kommer internets spamverktyg att kontrollera dig och om de inte får rätt svar är risken stor för spamklassning.

Du behöver ett distributionssystem som pratar vänligt med spamverktygen.

Utseendet. Ett officiellt meddelande eller inbjudan bör naturligtvis se officiellt ut och inte som ett vanligt textmail. Därför måste du enkelt kunna skapa ett meddelande som följer organisationens grafiska profil.

Mätbarheten. Endast ett internetbaserat epostsystem kan ge dig viktig statistik över leveransbarhet, öppningsfrekvens och länkstatistik.

Tillgängligheten. Om du arbetar i en organisation där ni är utspridda geografiskt men där alla måste ha tillgång till samma resurser måste systemet var internetbaserat.

Många offentliga organisationer använder programmet BizWizard för att snabbt, korrekt och mätbart skicka offentlig information till sina målgrupper.

Netoptions är godkänd leverantör till Stat och Kommun genom ett Vervaavtal.

Gå in på www.netoptions.se och läs mer eller kontakta Jan Ekström på 0705-59 67 19 eller jan.ekstrom@netoptions.se

3495:5010205409 | NETGEAR FSM7226RS PROSAFE 24-P 10/100 2XGBIT | 3495:Angivna priser är riktpriser. Slutligt pris styrs av det avtal ni tillhör. Moms och frakt tillkommer. Reservation för prisändringar och slutförsäljning.

08-553 44 020 order@dustin.se

36

www.dustin.se

Offentliga Affärer 1 2 2009 | www.offentligaaffarer.se

IT

Finns det någon fara med att använda sitt personnummer i tjänsten?

Idag använder vi personnummer nästan överallt i vårt digitala samhälle. Under det senaste året har jag varit i diskussioner med en rad kunder och e-tjänsteägare om hur man använder personnummer på sina arbetsplatser. Det är många som har en stark olust och frågar sig varför man skall behöva använda sitt personnummer i tjänsten.

I dagens spalt belyser jag detta ämne och mitt resonemang kring detta.

Roberth Lundin | Säkerhetsexpert på Steria har arbetat med smarta kort sedan 1989 och utgivningssystem för elektroniska identiteter sedan 1996. Medlem i standardgruppen för identitetskort (SIS TK448) i Sverige samt europeisk standardisering av europeiskt identitetskort (CEN TC224 WG15). Roberth har en mångårig erfarenhet och kunskap i frågor som berör moderna elektroniska identiter.

Finns det verkligen situationer där man bör använda sitt personnummer?

Vad har du för tankar om användningen av ditt personnummer i tjänsten, skriv till mig och berätta!

roberth.lundin @steria.se POLISEN

När poliser står uppställda i sin kravallmundering har dessa ett nummer på hjälmen för att identifiera den enskilda polismannen eller poliskvinnan, men det är inte deras personnummer. Det är ju ganska självklart för de flesta av oss, att polisen inte kan skylta med sitt personnummer på hjälmen, även om identifieringen skulle underlättas.

För polisens tjänstekort är det på samma sätt, inget personnummer utan ett speciellt nummer dedicerat för poliser och en del andra personalgrupper.

LÄKARE

Nästa grupp är alla läkare som jobbar på våra sjukhus, där de har ett id-kort som de visar upp på läkarrocken.

Men har en speciellt utformat korthållare som gör att man döljer själva personnumret, detta för att det inte anses lämpligt att visa upp det för

patienter. Samma sak gäller för det elektroniska id-kortet enligt SITHS konceptet, där man använder ett anställningsnummer istället för ett personnummer.

SOCIALTJÄNSTEN

Dessa båda grupper har redan gjort en bedömning att personnummer inte bör användas i tjänsten på grund av risk för hot eller annan typ av otillbörlig påverkan. Det finns andra kategorier inom exempelvis socialtjänsten där de inte heller vill använda personnummer i tjänsten.

Inte ens när man ”bara” skall lämna uppgifter till exempelvis Länsstyrelsen eller andra myndigheter inom den publika sfären.

KRONOFOGDEN

Det finns även grupper, exempelvis inom kronofogdemyndigheten, där det är självklart att man inte skall använda personnummer i sin tjäns-

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2009

teutövning. Detta gäller exempelvis vid en indrivning. 20% av dessa tjänstemän har råkat ut för någon otillbörlig påverkan, enligt Brottsförebyggande Rådet.*) Det sker en accelererande förändring av tjänster där man vill slippa användningen av inloggningskonton och lösenord utan i större utsträckning övergå till användning av en personlig e-legitimation eller kanske en e-tjänstelegitimation. Säker e-post och digitala signaturer har vi inte ens börjat använda, det finns endast sporadisk användning av dessa.

Så frågan om användning av personnummer i tjänsten ter sig som ett väldigt aktuellt problem.

I min spalt har jag tagit upp en del exempel i tidigare nummer där de

flesta troligen skulle uppskatta att slippa använda sitt personnummer (se sid 40 i nr 6:2008 och sid 40 i nr 1:2009).

Roberth Lundin roberth.lundin@steria.se

*)Otillåten påverkan, BRÅ rapport 2005:18

37

fordon

Kontantlöst på bussen Modul-System Sweden AB har fått order från Länstrafiken Mälardalen på att tillhandahålla en komplett tjänst för kontokortsbetalning ombord på bussar. Beställningen omfattar nära 500 bussar i Örebro- och Sörmlands län vilka ska förses med möjlighet att ta betalt via kontokort under 2009.

Sedan tidigare har Modul-System försett alla bussar i Västmanlands län, ca 140 st, med kontokortsterminaler. Kontokortsterminalen uppfyller de senaste kraven på EMV, PCI DSS. Modul-System samarbetar med Sagem vilka är leverantör av kontokortsterminalen, Ergonomic Solutions vilka tagit fram speciellt stativ för denna miljö samt Siemens Financial Services för hyresavtal. Swedbank Babs står för inlösen.

Att ha möjlighet att ta betalt via kontokort är ett sätt att minimera kontanthantering i kollektivtrafiken.

Modul-System Sweden AB är verksamma inom betal- och biljett-

system främst för parkering och kollektivtrafik i Sverige. De tillhandahåller anpassade lösningar enligt kundernas önskemål.

Huvudkontoret finns i Järfälla utanför Stockholm.

Sagem Sweden tillhör Ingenico Group. Ingenco Group är världens största leverantör av betalterminaler och har en installerad bas på över 15 miljoner terminaler.

Länstrafiken Mälardalen är

ett servicebolag för Länstrafiken Örebro, Länstrafiken Sörmland och Västmanlands Lokaltrafik AB inklusive dotterbolag vilka är ansvariga för kollektivtrafiken i Örebro,Sörmlands

och Västmanlands län. Trafiken utförs med hjälp av entreprenörer och omfattar 650 fordon och omsätter 1300 MSEK/år.

Inför skrotpremie för gamla bilar I Tyskland har regeringen framgångsrikt infört en skrotningspremie för att stimulera bilindustrin och samtidigt slå ett slag för miljön. Tyska staten betalar nämligen ut en skrotningspremie på 2,500 Euro till den som skrotar sin minst nio år gamla bil samtidigt som man köper en ny, eller nästan ny bil som uppfyller avgasnormen Euro 4.

Per Johansson, vd Motorbranschens Riksförbund

Bra affär för staten

Hittills har 1,5 miljarder Euro avsatts för ändamålet. Skrotningspremien har varit så framgångsrik att man redan nu överväger att skjuta till ytterligare en miljard Euro. För i andra ändan är den tyska staten vinnare, genom att man i moms och skatter på de nya bilarna får in cirka 2 miljarder Euro.

Nybilförsäljningen stiger i Tyskland Statistik från KBA, tyska statens motor, visar att försäljningen under februari steg med 22 procent jämfört med året innan. Det är den högsta nivån för februari på tio år säger chefen för bilindustriorganisationen VDA. Framförallt är det försäljningen av mindre och billigare modeller som fått fart tack vare skrotningspremien.

Samtidigt kan man konstatera att Europamarknaden minskade med 18 procent för samma period. Totalt har över 200 000 bilar anmälts för skrotning i Tyskland.

Bättre miljö, säkrare bilar

500 kronor per bil och år i sparade kostnader. Tre års förtida skrotning innebär en besparing på cirka 10 000 kr per bil. Risken att få en dödande skada har i de modernaste bilarna har minskat med 90 procent jämfört med en bil från tidigt 80-tal enligt Folksam.

Skrotningspremien bör även gälla lastbilar Även den lätta och tunga lastbilsparken behöver föryngras. Fördelarna med att byta ut gamla bilar mot nya är stora både ur miljö och trafiksäkerhetssynpunkt, säger Per Johansson, vd på MRF, Motorbranschens Riksförbund.

– Det skulle också innebära en tändvätska för att kickstarta den svaga svenska bilmarknaden. Vi anser att en rimlig nivå på en svensk skrotpeng bör ligga på motsvarande 1 000 till 1 500 Euro, säger Bertil Moldén, vd på Bil Sweden.

Klas Bergqvist Källa Auto Motor & Sport

De hälsofarliga utsläppen från en gammal bil motsvarar utsläppen från 100 nya bilar. Folksam och Vägverket har också i en färsk studie visat på stora samhällsekonomiska vinster i form av färre dödliga och svåra personbilsskador när gamla bilar byts mot nya. Vinsten för samhället lir 3

38

Offentliga Affärer 2 2009 | www.offentligaaffarer.se

fordon

Bilprovning i konkurrens är bra – om det genomförs på rätt sätt En öppning av bilbesiktningsmonopolet som leder till konkurrensutsättning är bra för konsumenterna. Men det förslag som presenterats leder inte till fungerande konkurrens och ger inte önskvärda förbättringar för konsumenterna. Det bör därför inte genomföras framhåller Konkurrensverket i ett yttrande till regeringen.

Konkurrensverket föreslår att staten säljer ett stort antal besiktningsstationer för att skapa förutsättningar för en fungerande konkurrens. Målet bör vara att skapa en marknad med ett flertal besiktningsföretag där AB Svensk Bilprovning inte är dominerande.

– Det är bra för konsumenterna om monopolet för bilprovning kan upphöra. Om detta görs på rätt sätt skapas möjligheter för kunderna att få bättre service, bland annat ökad tillgänglighet, säger t f generaldirektör Jan-Erik Ljusberg.

Konkurrensverket skriver i sitt

yttrande till regeringen att det nu remitterade förslaget att avveckla besiktningsmonopolet för tre företag, däribland Bilprovningen, inte kan läggas till grund för en regelreformering. Det beror främst på att förslaget inte ger förutsättningar för att det efter en omreglering ska finnas en väl fungerande konkurrens. Fördelarna för fordonsägarna, till exempel ett ökat utbud eller bättre service, måste beaktas. Här måste även risken för orimligt höga priser, inte minst i glesbygd, vägas in.

Konkurrensverket förslår också att en myndighet, förslagsvis Vägverket,

får uppgiften att informera fordonsägarna om inställelse för besiktning och informera om de olika företag som får utföra besiktningar. Då får fordonsägarna möjlighet att själv välja företag, plats och tidpunkt för besiktning.

Bilprovningens ägarstruktur och styrelsesammansättning måste också

ses över, skriver Konkurrensverket.

Företaget måste vara helt fristående från nuvarande bransch- eller intresseorganisationer med koppling till främst bilreparationssektorn och yrkesmässig persontrafik.

Källa Konkurrensverket

k n ä t ö j l Mi

ta tan att u k i n k y te veckla n äkerhet? t u n a ch s bara Kan m l miljö o tidssäkra och hållera l ti n y s bin fram hän skapar att kom

nom tens nsulter nder ge skompe Våra ko våra ku ar spet r h i fö mV r e . t a t s t, sy erhe lösning och säk säkerhe m jö e il n, t s io m y t , nika och s teknik kommu ations, m n r io fo t a tegr inom in stemin ling, sy ik utveck kan . och me ch logistik ektiv o u en eff d r orna. få g å h iljöfr bitec m m v o et a C g m terin tionalit Geno tad han s och ra ik n r e gen får t in e in t r p a result söverfö or, kom n k e c t ä e r t p s om tar t till våra sulter. K Korta s tillgång åra kon v a r h e u iv d r å besk ill ocks öpet. V ulter? s n o du på k k e miljö d a r e g a eng r vi mer berätta å s s s o ta Kontak .se mbitech .c w ww o

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2009

39

juridik

Det behövs lagregler som garante och effektivare överprövningsförf Reglerna om överprövning av en offentlig upphandling är för närvarande föremål för översyn av den svenska lagstiftaren. I denna artikel behandlar advokaten Helena Rosén Andersson, Advokatfirman Lindahl, behovet av att införa lagregler som säkerställer ett snabbare och effektivare förfarande för en sådan överprövning.

Översynen av de svenska upphandlingsreglerna sker med anledning av att de s.k. rättsmedelsdirektiven skall vara genomförda i nationell lag senast den 20 december i år.

Rättsmedelsdirektiven förutsätter att en ogiltighetssanktion införs i svensk lag vid allvarliga överträdelser av upphandlingsreglerna. Förmodligen kommer även en marknadsskadeavgift att införas. Jag har utvecklat innebörden av ändringarna i rättsmedelsdirektiven för svenskt vidkommande i en artikel i Offentliga affärer 2008. Enligt Regeringskansliets nuvarande tidplan kommer en departementspromemoria som behandlar bl.a. genomförandet av ändringarna i rättsmedelsdirektiven att publiceras i slutet av april månad 2009. Mot den bakgrunden kan den svenska genomförandelagstiftningen beräknas träda i kraft under våren 2010.

Det räcker emellertid inte att införa nya sanktioner i svensk rätt.

Det är nämligen nödvändigt att ur ett mer övergripande perspektiv se över hur de svenska reglerna om rättsmedel vid offentlig upphandling är utformade.

Det är enligt min uppfattning nödvändigt att införa regler som säkerställer att överprövningsförfarandet handläggs snabbt och effektivt. Det gäller oavsett om de nuvarande följderna av ett överprövningsförfarande (förordnande om att upphandlingen skall rättas eller göras om) bibehålls eller ersätts med någon annan sanktionsform.

I dag är upphandlingsreglerna utformade så att det finns en möjlighet för den upphandlande myndigheten/ enheten att förkorta handläggningstiden av upphandlingen genom att förkorta annonseringstiden. Det kan ske genom t.ex. förhandsannonsering eller användning av elektroniska medel. Under förutsättning att upphandlingen inte överprövas är det således möjligt för en upphandlande

40

myndighet eller enhet att genomföra en annonserad upphandling under några få veckors tid.

Om upphandlingen överprövas fördröjs emellertid upphandlingsförfarandet.

I dag handläggs överprövningsmålen skyndsamt fram till dess att förvaltningsdomstolen i fråga har meddelat ett interimistiskt beslut som innebär att upphandlingen inte får avslutas innan något annat har beslutats. Om det finns risk för att tiodagarsfristen löper ut påföljande dag förekommer det att en förvaltningsdomstol fattar ett interimistiskt beslut endast någon timme efter det att ansökan om överprövning har lämnats in till domstolen. När väl ett interimistiskt beslut har meddelats drar handläggningen av målen emellertid ofta ut på tiden. Även om domstolarna handlägger överprövningsmål snabbare än många andra måltyper är det inte ovanligt att handläggningen pågår under två eller fler månader i varje instans. Om överprövning sker vid flera tillfällen under ett upphandlingsförfarande fördröjs upphandlingen med anledning av varje överprövningsförfarande.

Det är enligt min mening inte en ändamålsenlig ordning att överprövningsförfarandet på detta sätt omöjliggör ett sådant snabbt upphandlingsförfarande som annonseringsreglerna medger. I vissa fall leder den långa handläggningstiden av ett överprövningsmål till att giltighetstiden för anbuden löper ut eller som i ett mål från Regeringsrätten (RÅ 2008 not 26) att avtalstiden för det utannonserade kontraktet löper ut innan överprövningsmålet slutligen prövas. I dessa situationer kan det bli nödvändigt att göra om upphandlingen även om det inte skulle ha förekommit något fel. Om det dessutom föreligger synnerlig brådska kan den upphandlande myndigheten/enheten anse sig ha

anledning att direktupphandla den vara eller tjänst som är föremål för överprövning, för att säkerställa att myndigheten/enheten får tillgång till varan eller tjänsten i rätt tid.

Det finns därför skäl att införa lagregler som säkerställer att målen handläggs skyndsamt och avgörs inom en viss kortare tid efter det att ansökan om överprövning har kommit in till domstolen. Överprövningsreglerna bör kunna effektiviseras ytterligare om det införs regler om att sanktionen skall vara proportionell till det begångna felet.

Kravet på orsakssamband i 16 kap.

2 § i båda upphandlingslagarna mellan ett begånget fel och skadan eller risken för skada för den leverantör som begär överprövning kan sägas innebära ett minimikrav på att felet skall vara relevant för att kunna leda till ett domstolsingripande. De kommande ändringarna av rättsmedelsdirektiven förutsätter dess-

utom att sanktionerna är proportionella i förhållande till det begångna felet. Ett avtal skall således endast förklaras vara ogiltigt under förutsättning att felet är så allvarligt att det är motiverat med avtalets ogiltighet. Även de sanktioner som är alternativa till ogiltighetssanktionen skall vara proportionella till det begångna felets allvarlighet, jfr den nya lydelsen av artikel 2 c (2) i rättsmedelsdirektiv 89/66/EEG och rättsmedelsdirektiv 92/13/EEG enligt direktiv 2007/66/ EG om ändringar i nämnda direktiv.

Det kan noteras att skadestånd behandlas särskilt och kan utgå vid sidan om ogiltighetssanktionen och andra sanktioner.

Genom ett lagreglerat krav på proportionella sanktioner tydliggörs att felets art och omfattning skall ges betydelse för ett ingripande på det sätt som Regeringsrätten utgått från i sin dom i RÅ 2002 ref. 50. Med en sådan lagregel motverkas dessutom att

Offentliga Affärer 2 2009 | www.offentligaaffarer.se

juridik

erar ett snabbare farande domstolarna (tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen). Skälen för det är att överprövningsmålen är affärstvister som det normalt ankommer på de allmänna domstolarna att pröva och att det finns behov av att handlägga överprövningsmålen på motsvarande sätt som dispositiva tvistemål handläggs vid allmän domstol. De allmänna domstolarna handlägger dessutom skadeståndsmål som har upphandlingsrättslig grund.

Det är möjligt att införandet av en ogiltighetssanktion i sig motiverar att överprövningsförfarandet förs över till de allmänna domstolarna och hanteras där inom ramen för en snabbrättegång.

Ett snabbt och effektivt överprövningsförfarande får givetvis inte gå ut över kvaliteten i domstolsavgörandena. Det är därför viktigt att de domstolar som överprövar en upphandling har en hög upphandlingsrättslig kompetens. Om vissa underrätter blir specialfora i överprövningsmål och endast de domare som har specialiserat sig på upphandlingsrätt får till uppgift att handlägga sådana mål ökar förutsättningarna för domstolarna att handlägga överprövningsmålen snabbt och effektivt och med en hög kvalitet.

Helena Rosén Andersson Avokatfirman Lindahl

TolkDirekt®

Boka tolk direkt via eTolk eTolk är Semantix nya tolkbokningssystem som vi har utvecklat tillsammans med våra kunder. Välj själv mellan tolk på plats eller tolk på telefon. Vi har fler än 4 000 tolkar i vår databas.

Mejla etolk@semantix.se så får du användarnamn och lösenord. Då kan du beställa tolk direkt.

leverantörer, som förekommer i dag, begär överprövning av en upphandling på grund av sådana detaljfel för vilka det vore samhällsekonomiskt oekonomiskt om upphandlingen skulle behöva rättas eller göras om, Vid proportionalitetsbedömningen bör det vara möjligt att beakta att en upphandlande myndighet/enhet har möjlighet att läka vissa brister i förfrågningsunderlaget eller anbuden genom reglerna om förtydligande eller komplettering av ett anbud och om förhandling med leverantörer.

Behovet av en snabb och effektiv handläggning av överprövningsmål gäller oavsett vilka domstolar som framdeles kommer att handläggas sådana mål. I dag handläggs överprövningsmålen av de allmänna förvaltningsdomstolarna (länsrätt, kammarrätt och Regeringsrätt). Jag har i ett annat sammanhang argumenterat för att överprövningsmål bör föras över till de allmänna

Helena Rosén Andersson är verksam som advokat vid Advokatfirman Lindahl. Helena är specialiserad på processrätt och upphandlingsrätt och har tidigare arbetat inom olika domstolar och med lagstiftningsarbete inom Regeringskansliet.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2009

Snabbt, flexibelt, tryggt och enkelt. info@semantix.se | www.semantix.se

Telefon 0770-457 400

ÖVERSÄTTNING WEBBPRODUKTION AFFÄRSSPRÅK SPRÅKVÅRD UTBILDNING UNDERTEXTNING TOLKNING

41

utbildning

Varför så få manliga lärare?

I dagens förskola och grundskola lyser männen med sin frånvaro.

Men om Sverige ska förbli ett av världens mest jämställda länder måste någonting göras åt obalansen mellan könen inom lärarkåren i skolan. För det krävs en ambitiös nationell satsning där resurser avsätts för en längre tid skriver Högskoleverket i rapporten Man ska bli lärare.

– Långsiktighet är ett nyckelord eftersom det handlar om att påverka kommande generationers yrkesval, säger Thomas Furusten, utredare på Högskoleverket.

Åtgärder för att rekrytera fler män Många lärosäten har genomfört åtgärder i syfte att rekrytera fler män, men av dessa är det få som påvisats ha någon effekt. Rapporten beskriver också att män och kvinnor är väldigt olika fördelade över lärarutbildningarnas olika inriktningar och ämnen.

Det visar sig att bakgrunden ofta ser olika ut mellan manliga och kvinnliga lärarstudenter, och därmed bevekelsegrunderna för att välja en utbildning mot läraryrket.

42

Rapporten visar att män oftare än kvinnor ser sitt utbildningsval som akademiskt och att de visar ett större intresse för själva undervisningsämnet. De söker sig främst till läraryrket i grundskolans senare år och på gymnasiet. Kvinnorna verkar oftare betrakta lärarutbildningen som en väg mot ett tydligt yrke och tycks i högre grad än männen vara intresserade av yrkets sociala situation.

Externa faktorer

Ett förhållande som delvis kan förklara varför många män ratar lärarutbildningarna är läraryrkets status och lönevillkor. Män tenderar att vara mindre vanliga inom yrken med låg status och låga löner. Läraryrket har tappat i lön över tid jämfört

med andra yrkesgrupper, något som förstärktes under 1990-talet genom att skolan kommunaliserades och samtidigt drabbades av hårda besparingar. Andelen kvinnor bland verksamma lärare har ökat parallellt med detta.

Segregering på arbetsmarknaden Sverige är det land i Europa som utifrån ett arbetsmarknadsperspektiv har den största könssegregeringen, om man inte enbart ser till områden utan även till vilka yrken och positioner som innehas av män respektive kvinnor. Det innebär att yrken könsmärks efter vad kvinnor och män förväntas arbeta med.

En förskollärare förväntas vara en kvinna, lagerarbetaren förväntas vara en man. Områden inom vård, omsorg och skola är exempelvis tydligt feminint stämplade. Därmed utestängs männen från dessa yrken på grund av sin könstillhörighet – kanske subtilt och outtalat, kanske till och med relativt oreflekterat.

Varför hoppar männen av?

Som framgått av rapporten är manliga lärarstudenter mer benägna att hoppa av från studierna än kvin-

norna. Rapportens slutsats är att männens avbrott, något förenklat, har tre huvudorsaker.

För det första att de män som kommer till utbildningen kan vara mindre övertygade om sitt utbildningsval, eftersom de gått utanför allmänhetens förväntan om manliga yrkesområden. För det andra att männen i utbildningen möter en traditionellt kvinnlig kultur som de antingen måste anpassa sig till eller revoltera mot. För det tredje att männen i utbildningen saknar likar av samma kön och manliga förebilder. Manliga förebilder saknas helt enkelt.

Vad som kan göras av lärosätena utifrån de erfarenheter och verksamheter de utvecklat är bland annat att ge uppmuntran och stöd av manliga nätverk och mentorer. Man kan också se till att det finns manliga förebilder bland såväl studenter som lärare och handledare. Rekryteringsinsatser kan göras utifrån ett könsperspektiv och man kan se till att det finns fungerande studentstöd under hela utbildningen.

Klas Bergqvist

Offentliga Affärer 2 2009 | www.offentligaaffarer.se

Radikal energibesparing och enastående ljus.

Armaturserie och belysningslösningar för industri– och lagerlokaler, gruvor, arenor, ladugårdar, ridhus, växthus och byggarbetsplatser.

Here comes the sun… ...äntligen börjar solens strålar värma oss igen och tillsammans med den rejäla tillgången på snö i år har vi en underbar period framför oss.

Vi värms fortfarande av utmärkelsen för årets innovation och tackar alla företag som visat intresse samt företagen som redan installerat ”solljuset” i sina lokaler.

Ni som funderar över de fördelar, både miljö-, ekonomiska som arbetsmiljömässiga som kommer med vår nya belysningsteknik skall inte tveka att höra av Er.

En installation av Solljusarmaturer ger i regel: • • • • •

•

Solljus AB

Odenskogsvägen 36 831 48 Östersund

30-90% energibesparing Låga installations– och underhållskostnader Kontrastrikt och flimmerfritt fullfärgsljus Extremt god färgåtergivning (Ra-index: 96) Ljuskällan har erkänt goda egenskaper som högt driftvärde, god vibrations– och stöttålighet samt lång livslängd ”Öppen” design vilket ger lamphus och driftdon god kylning samt ger armaturen låg värmeavgivning.

Telefon: +46(0)63-18 11 52 Fax: +46(0)63-18 11 53 E-post: info@solljus.se

Hemsida: www.solljus.se

utbildning

Säkrare lekplatser med ny standard Är den nya klätterställningen på skolgården säker? 19 000 barn behöver akut läkarvård varje år efter olyckor på lekplatser. Nu finns en ny standard med säkerhetskrav som bland annat ska minska risken att barn fastnar med huvudet i för små öppningar eller faller på hårda föremål från hög höjd. Standarden är översatt till svenska och finns tillgänglig hos SIS, Swedish Standards Institute.

Nu finns en ny utgåva av den europeiska standarden för säkra lekplatser och lekredskap. Riktlinjerna i standarden är till för att minimiera risken för till exempel huvudskador och skador orsakade på grund av vridningar i leder. En förändring i standarden gäller öppningsmått.

– Det är viktigt att konstruera lekredskap så att barn inte kan fastna med huvudet. Små barn har bättre motorisk förmåga än man trott och kan komma upp till ställen man inte tänkt på tidigare, därför har kraven skärpts när det gäller minsta storlek för öppningar på lekredskapen ovanför mark, säger Lars Bonnevier, projektledare på SIS. En annan nyhet i standarden är krav på att barn lättare ska kunna komma ut ur de tunnlar och gångar som är vanliga i så kallade lekland.

– Syftet är att minimera risken att

barn förolyckas eller skadas allvarligt när de leker på sin lekplats ñ samtidigt som kraven inte ska begränsa barnens lek i onödan, säger Lars Bonnevier.

Standarderna för lekredskap, som anger säkerhetskrav och provningsmetoder, vänder sig till tillverkare, förvaltare, besiktningsmän och ägare av lekredskap och lekplatser samt till den som utformar och installerar lekplatser.

Standardkraven är ett stöd för fastighetsägare, kommuner och bostadsbolag när det gäller att åstadkomma säkra lekplatser och skapa rutiner för drift och underhåll.

Svenska deltagare i framtagningen av standarden har varit: HAGS Aneby AB, Konsumentverket, Sereno Certifiering AB, Taggen Miljö & Landskap AB, Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

förebyggande mot diskriminering och annan kränkande behandling.

9 av 10 svarar att de har en likabehandlingsplan. Samtidigt påvisar rapporten att det brister i likabehandlingsplanerna i 80 procent av rektorsområdena i grundskolan som inspekterades under 2007 och första halvåret 2008.

Eleverna känner inte till lagstiftningen och har ofta inte medverkat i att ta fram planerna, vilket de har rätt till. Intervjuerna visar att okunskapen inte beror på ointresse. I rapporten framgår att eleverna har ett stort engagemang i värdegrundsfrågor och många förslag till förebyggande åtgärder, men det visar sig att de inte fått kännedom om lagstiftningen.

om normer. Därför föreslår Skolverket att ett normkritiskt perspektiv förankras i lärarutbildningen. Skolverket vill också betona att huvudmännen bär det yttersta ansvaret för att ge verksamheterna förutsättningar för att kunna arbeta mot olika former av kränkningar.

Total trygghet i skolan Våldet tilltar på våra skolor, det är ett faktum vi vuxna inte längre kan komma från. Inte minst med tanke på vad som utspelade sig på Böskolan i Göteborg i början av mars. Där sköt en 14-årig elev en klasskamrat i låret med en luftpistol.

I en färsk rapport från Skolverket påvisas att förekomsten av kränkningar och trakasserier påverkas i hög grad av hur skolmiljön och undervisningen är utformad. I rapporten redogörs också att få barn och elever har varit delaktiga i att ta fram de likabehandlingsplaner som varje skola måste ha enligt lag.

Pågår utan vuxnas insyn

Det framgår också att det framför allt är utanför lektionstid som trakasserier och kränkningar förekommer.

Korridorer, skolgårdar, omklädningsrum och matsalar är platser där elever är särskilt utsatta. Klassrums-

44

byten, korridorspring, mörka korridorer och undanskymda prång bidrar till att bråk, slagsmål och trakasserier kan pågå utan vuxnas insyn. Undersökningen visar också att trakasserier och kränkningar oftast sker av flera orsaker som kan förstärka varandra.

Ofta är det en kombination av orsaker kopplade till de olika diskrimineringsgrunderna kön, sexuell läggning, etnicitet, funktionshinder, religion och andra skäl, bl.a. materiella resurser, utseende och ålder.

Brister i likabehandlingsplaner De flesta förskolor och skolor arbetar

Normer måste diskuteras mer

Det krävs mer information från skolans sida. Målet med lagen kan uppnås först när personal, barn, elever och studerande blir medvetna

Lagstiftningen bör ses över

Från och med årsskiftet förändrades lagstiftningen. Idag regleras diskriminering och kränkande behandling i diskrimineringslagen, skollagen, arbetsmiljölagstiftningen och i läroplanerna. Att lagstiftningen inte är harmoniserad kan förvirra och försvåra arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Därför föreslår Skolverket att regeringen ser över lagstiftningen så att den blir entydig.

Tina Lundberg Åsén

Offentliga Affärer 2 2009 | www.offentligaaffarer.se

utbildning

Tummar du på säkerheten?

Varje år inträffar olyckor med brunnar som leder till allvarliga skador, psykiska men och dödsfall.

– Att säkra brunnar kan man göra med ett fallskydd, säger Birgitta Frosteby som arbetar med brunnsskydd i Eskilstuna.

Det finns ett stort antal brunnar i landet som är alltför enkla att öppna, inte minst av barn.

Ordningslagen kräver säkerhetsanordningar i brunnarna för att förhindra olyckor. Det gäller särskilt brunnar i områden där barn normalt vistas, så som daghem, skolor, lekparker och bostadsområden.

– Väger locket 60 kilo eller mer, anses det vara säkert enligt ordningslagen, fortsätter Birgitta Frosteby och berättar vidare om att lagen gäller både för befintliga som nytillkommande brunnar.

– Ordningslagen säger också att den som äger marken är skyldig att se till brunnar är säkrade, säger hon.

Efter vinterns snöröjning

Av erfarenhet vet Birgitta Frosteby också att många brunnslock tar skada av vinterns snöröjning. I samband med detta blir många brunnar en stor olycksrisk.

– Fallskyddet förhindrar att människor och djur kan falla ner i brunnar. Det går dessutom enkelt att montera i en befintlig brunn, fortsätter Birgitta Frosteby och förklarar att man skruvar fast skyddet 10 centimeter nedanför kanten inne mot brunnskanten.

Fallskydden har en patenterad unik, säker och hållfast konstruktion som är typgodkänd av SITAC nr 1108/94. Belastningsprover har utförts av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

Tina Lundberg Åsén

Handbok för upphandlingsarbetet LOU upplevs av många, både upphandlare och le­ verantörer, som en svårgenomtränglig lagstiftning.

Denna nya handbok är räddaren i nöden. Här finns en genomgång av lagens tillämpningsområde, upphandlingsformer, ramavtal, regler för kvalifi­ cering, utvärderingskriterier, upphandling under tröskelvärdena samt regler om överprövning och skadestånd.

En rad domar från både svenska domstolar och EG­domstolen redovisas och kommenteras.

Denna bok underlättar på ett pedagogiskt sätt förståelsen av regelverket och bör ligga på varje upphandlares skrivbord.

Beställ på tfn 08­709 59 90, eller www.sklkommentus.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2009

45

utbildning

Det krävs nya skolledarutbildningar Sju av tio svenska skolledare bytte tjänst mellan 2001 och 2007. Var tionde rektor lämnade sin befattning till följd av sjukdom, utbrändhet, omplacering eller omorganisation, påvisar en färsk rapport som Sveriges Skolledarförbund har tagit fram.

rade Sveriges Skolledarförbund den färska undersökningen under namnet ”Om flykten från ledarskapet”.

Det kom närmare 1 200 skolledare runt om från hela Norden för att ta del. Rapporten ”Pedagogik i stället för byråkrati. Om flykten från ledarskapet”, innehöll också krav som de nordiska skolledarna ställer

på sina respektive regeringar, vilka framfördes av Christer Isaksson, författare till rapporten.

Tre huvudkrav

Samtliga skolledare i Sverige, Norge och Finland är överens och kräver bättre skolledarutbildningar. Ledarskapet behöver stärkas med permanenta, högkvalitativa och statligt organiserade skolledarutbildningar.

Det för att för rektorerna skall kunna leva upp till målet, samtidigt som de mest lämpade ledarna skall bli rektorer. De kräver även mer tid för pedagogiskt arbete och en trygg arbetsmiljö.

En stor utmaning för skolledare I rapporten framkommer också att det aldrig tidigare har varit viktigare med ledarskapet än vad det är nu. Det är en stor utmaning som skolledare står inför. Det finns bara en möjlig väg ur krisen. Under åren som väntar bör Sverige, Norge och Finland satsa på att lyfta utbildningssystemen och lägga nygrund för utveckling och tillväxt, framgår i rapporten.

Måste se till helheten

Rapporten visar också att endast nio procent av de rektorer som gick i pension 2001-2007 arbetade fram till 65-årsdagen. Uppgifterna framkommer i samband med att Sveriges Skolledarförbund har följt upp 472 rektorer i 28 kommuner under åren 2001-2007. Rapporten visar att rektorerna inte har orkat fullfölja sina uppdrag, och förklaras samtidigt med att en stor del har berott på skolans ledarskap.

Tre nordiska länder

Situationen i Sverige är inte unik.

Det visar sig också att Finland har tung arbetsbelastning som har lett till flykt från skolledaruppdraget.

I Norge har det även framkommit att intresset har minskat för att bli skolledare. Det minskade intresset utgör problem för de tre nordiska länderna. Då många fyrtiotalister med ledande uppdrag i skolan är på väg att pensioneras, vilket innebär ett omfattande rekryteringsbehov.

Nordiska Skolledarkongressen i Göteborg Vid Nordiska Skolledarkongressen i Göteborg i början av mars presente-

46

Ledarskapet i skolan speglas ofta som en kortsiktig angelägenhet för i första hand elever och lärare, men det är bara en del av en helhet. Även om det är korrekt att koppla elevers lärande och resultat till lärares kompetens och metoder, är det samtidigt fel att kategoriskt undanta skolans ledarskap och blunda för rektors stora roll i den pedagogiska processen. Tveklöst är skolledares förmåga att leda och inspirera lärare och elever en avgörande faktor. Skolledaren sätter ramar, anger tonen och påverkar mycket tydligt elevernas förutsättningar.

Måsta satsa nu

Problemet underlättas inte av att många rektorer närmar sig pensionsålder. Stockholm behöver rekrytera ett par hundra rektorer under de närmaste åren. I Finland faller snart 60 procent av rektorerna för åldersstrecket. Fyrtiotalisternas uttåg ur skolan blir en mycket stor utmaning för skolan och politiken. Det skulle vara ett stort misstag av de nordiska länderna att dra ner på ambitionerna med hänvisning till lågkonjunkturen. Det är i tider som dessa man bör satsa och bygga för framtiden.

Tina Lundberg Åsén

Offentliga Affärer 2 2009 | www.offentligaaffarer.se

et! :e år ör 8 org F ! b åre t Gö te 2 0:e m Fö r ol h k c St o

KompetensMässan anlitar Sveriges bästa och mest efterfrågade föreläsare!

KompetensMässan

2009

STOCKHOLM & GÖTEBORG

Nordens största mässa inom Ledarskap, Personal- och Affärsutveckling

World Trade Center, Stockholm 10-11 november

Maria Scullman

Christer Olsson

Stefan Einhorn

Scandic Crown Hotel, Göteborg 26 november

Stefan Görwik

Susanne Pettersson

Henrik Fexeus

Inspiration - tillväxt - framgång!

Renata Chlumska

John Steinberg

Sofia Norberg

Klas Hallberg

Eva Rusz

Pär Johansson

Annika Dopping

Babben Larsson

Owe Wikström

Ovanstående föreläsare deltog 2008

FÖRMÅNLIGT ATT BOKA SEMINARIER OCH UTSTÄLLNINGSPLATS NU! KompetensMässan arrangeras av KompetensGruppen, 08-20 21 10

www.kompetensmassan.se

25% R A

BATT PÅ ORD IN VID BO ARIE PRISE R KNING FÖRE 27/4

vård Beträffande folkhälsorapport 2009

Hälsan är ojämnt fördelad Risken att dö i hjärtinfarkt och stroke har minskat väsentligt, medan dödligheten i bröstcancer däremot har minskat marginellt, dödligheten i lungcancer ökar fortfarande bland kvinnor, medan den sjunker bland män. Psykisk ohälsa är vanligt hos yngre kvinnor, självmordsförsöken ökar, visar Folkhälsorapporten 2009.

Hälsoutvecklingen bland ungdomar oroande Flera olika indikatorer pekar på att psykisk ohälsa är särskilt vanligt bland yngre kvinnor, men samtidigt ökar den bland båda könen. Andelen självmordsförsök ökar kraftigt bland unga kvinnor, och allt fler unga vårdas på sjukhus för depression, ångest eller alkoholförgiftning. Under de senaste åren har dödligheten bland unga män ökat något som en följd av flera orsaker. Bland annat skador, alkoholrelaterade dödsorsaker och självmord.

Hälsan är ojämnt fördelad

Rapporten är den sjunde nationella rapporten som redovisar hälsans utveckling i olika befolkningsgrupper, den påvisar också levnadsvanor och omgivningsfaktorer.

Under de senaste årtiondena har hälsan förbättrats, vilket avspeglar sig i att medellivslängden ökar.

Rapporten visar också att det har funnits en ofördelaktig utveckling av folkhälsan. Olika symtom på minskat psykiskt välbefinnande ökade kraftigt under 1990-talet, utom bland äldre personer. Under 2000-talet tycks dock denna utveckling ha brutits, utom när det gäller våra ungdomar.

Hälsotillståndet försämrat

Icke att förglömma att de senaste uppgifterna om hur befolkningen upplever sitt hälsotillstånd är från 2005, i en tid där samhället speglar högkonjunktur. Hälsotillståndet kan mycket väl ha försämrats sedan dess med tanke på den ekonomiska kris som just nu gör sig gällande.

Färre insjuknar i hjärt- och kärlsjukdomar Den främsta orsaken till den ökande medellivslängden, är att färre insjuknar i hjärt- och kärlsjukdomar.

Risken att dö i hjärtinfarkt har nästan halverats de senaste 20 åren.

Risken att dö i stroke har minskat

48

med en tredjedel. Minskad rökning och lägre blodfetter och blodtryck, gör att färre insjuknar. Det framgår också att bättre behandlingsmetoder bidragit till att risken att dö i hjärtinfarkt eller stroke, minskar dramatiskt.

Cancerdödligheten ökar bland kvinnor Cancerdödligheten visar inte samma positiva utveckling. Lungcancer minskar bland män, men ökar bland kvinnor. Minskning av bröstcancerdödlighet är relativt liten. Skillnader i uppskattade medellivslängd mellan personer med olika lång utbildning har ökat under hela 1990-talet.

Man kan även se en fortsatt ökning under 2000- talet framför allt bland kvinnor. I rapporten framgår att det framför allt är sociala skillnader i cancerdödlighet som ökar bland kvinnor.

Alkoholkonsumtion

Alkoholkonsumtionen har ökat sedan början av 1990-talet och högst alkoholkonsumtion har män i åldern 20–24 år. Den alkoholrelaterade dödligheten har minskat bland män i åldern 25–64 år, men ökat i åldrarna över pensionsåldern. Bland kvinnor har alkoholdödligheten i åldrarna 65–74 år ökat, medan den i stort sett är oförändrad i åldern 45–64 år.

Hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes är vanlig are bland lågutbildade.

Rökning minskar i alla grupper utom bland kvinnor med enbart grundskoleutbildning. Överlevnad i bröstcancer är lägre bland kvinnor med lägre utbildning.

Svår värk och dåligt allmänt hälsotillstånd är betydligt vanligare hos arbetare än hos tjänstemän.

Ensamstående kvinnor med barn har mer besvär av värk, oftare nedsatt psykiskt välbefinnande, röker mer och överviktiga är vanligare.

Astma och födoämnesallergier är vanligare bland barn till föräldrar i lägre socialgrupper. De får dessutom allvarligare symtom av sin astma än barn i högre socialgrupper.

Tandhälsan är betydligt sämre hos socioekonomiskt svaga grupper.

Många anser sig inte ha råd med den tandvård de behöver.

Ensamstående kvinnor är en våldsutsatt grupp och 15 procent av alla ensamstående kvinnor med små barn har utsatts för våld i hemmet.

Risken för våld är större bland kvinnor med fysiska och psykiska funktionshinder samt äldre med få sociala kontakter.

Våld och skador drabbar oftare barn i familjer med låga inkomster.

Det är vanligare bland lågutbildade att äldre vårdas av sina anhöriga. De som har högre utbildning köper i större utsträckning dessa tjänster.

Vissa grupper avstår oftare än andra från att hämta ut sina läkemedel: ensamstående med barn, arbetslösa, personer med sjuk- och aktivitetsersättning, personer med ekonomiskt bistånd och de som har höga avgifter för läkemedel. Ensamstående kvinnor med barn avstår i tre gånger så hög utsträckning som befolkningen i sin helhet.

Tina Lundberg Åsén

Vårdkvalitet ges beroende på inkomst SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, har nyligen presenterat studier som belyser hur jämlikt människor bemöts i vården. Den visar bland annat att högutbildade får nyare och dyrare läkemedel än andra.

Kunskapsöversikten visar bland annat hur den sociala ställningen bidrar till att förbättra eller försämra människors hälsa. Översikten redovisar också den kunskap som finns om sociala skillnader i hälso- och sjukvården.

Det handlar både om att låginkomsttagare inte söker vård, fast de skulle behöva. Lika väl som den handlar om att väl inne i vårdapparaten kostar höginkomsttagares vård mer, än andras.

Hur bemöter vi dem som behöver vård – Vården är inte isolerad, utan speglar attityder i samhället, säger Anders Andersson, ledamot i SKL:s styrelse. Kanske många vill tro att vi har en mer jämlik hälso- och sjukvård, efter årtionden med debatter runt folkhälsa och jämlikhet, än vad som visar sig finnas när man tittar bakom fasaden. För alla som jobbar i offentligt finansierade verksamheter är det viktigt att fundera över hur vi bemöter dem som behöver vår service, vård och omsorg.

Krävs vård på lika villkor

– Det behövs mer kunskap om ojämlikheten och dess mekanismer.

Den här sammanställningen blir ett bra bidrag för att kunna nå fram till den målsättning som är tydlig i hälso- och sjukvårdslagen, det vill säga vård på lika villkor, fortsätter Anders Andersson. Översikten visar också hur vi sökt vård sedan 60-talet och framåt, hur människors ekonomi påverkar både läkemedelsköp och vårdbesök, inte minst påvisar översikten de skillnader som finns i behandling av människor med olika inkomst.

Tina Lundberg Åsén

Offentliga Affärer 2 2009 | www.offentligaaffarer.se

Säröhus Konferenshotell

Tar Ni Ert ansvar?

Vi har tagit vårt!

Miljökvalitetsansvar, Mål 2020.

Nytecknade ramavtal med offentlig sektor.

100% VINDKRAFT EL VARBERGS ENERGI 100% KRETSLOPP, VÄRME, KYLA, VENT. 100% LEGIONELLAFRI ANLÄGGNING 100% RESERVKRAFTSÄKRAD DEFIBRILLATOR MED UTBILDAD PERSONAL SHR KVALITETSSTANDARD

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2009

www.sarohus.se 49

kommunalteknik

Digital Cities

– en framtidsvision Digital modell över staden Seattle. Bild: Parsons Brinckerhoff

Utmaningarna när det gäller framtidens infrastruktur är enorma – men förutsättningarna att möta dem är bättre än man anar vid första anblicken, skriver Göran Källmark, ansvarig för Autodesk Geospatial i Norden.

Den globala infrastrukturen står inför utmaningar av smått gigantiska mått: efterfrågan växer lavinartat när det gäller nya flygplatser, järnvägar och motorvägar på de så kallade ”nya marknaderna”, samtidigt som existerande infrastruktur i Europa är i akut behov av modernisering efter 50 års drift.

Undersökningar av den globala anläggningsbranschen talar sitt dystra språk. Inom de närmaste 25 åren behöver ofattbara motsvarande 300 triljoner kronor anslås till modernisering av nedsliten infrastruktur, samtidigt som behovet av nybyggnation växer. Utmaningen blir inte mindre av att stora pensionsavgångar är att vänta inom arbetsstyrkan under den närmaste tioårsperioden, ett faktum som gör att branschen dräneras på erfarenhet och kunskap.

Problematiken sätter både branschlogik och arbetssätt på sin spets. Ska denna efterfrågan kunna mötas på ett effektivt vis, krävs nya sätt att tänka och planera.

Teknik en del av lösningen

För oss som dagligen arbetar med frågor kring effektiv teknikanvändning för att möta stora samhällsut-

50

maningar, är det självklart att hävda att teknik är en del av lösningen.

Vägen är lång – men en viktig början ligger i möjligheterna att integrera de olika digitala data som ligger till grund för samhällsplaneringen.

Under en rad år har denna fråga varit fokus för intresset i vårt dagliga arbete inom Autodesk.

En stor del av de utmaningar som anläggningsindustrin står inför kan nämligen mötas genom en långtgående integration av data från olika världar. För att åstadkomma de nödvändiga effektivitetsförbättringarna krävs till en början att CAD och GIS-världarna inom kommuner, regioner och stater växer samman, en utveckling som är starkt på väg på många håll. Men det räcker ändå inte.

På sikt måste hela arbetsprocessen för ett projekt kunna omfattas.

Denna drastiska målsättning har fött en vision, The Digital City Initiative, som håller på att bli verklighet i ett antal pilotstäder världen över. I Europa är anrika Salzburg, i hjärtat av de österrikiska Alperna, första kommun att ta det stora digitala klivet. Autodesk, Saltzburgs kommun och Center of Geoinformation vid Salzburgs universitet, samarbetar

sedan i somras i uppstarten av detta fantasieggande framtidsprojekt.

I Salzburg, liksom i Seattle i USA och Incheon i Korea kommer städernas digitalisering att förverkligas i ett antal steg. Målet är att utveckla en plattform av programvaror för 3D-analys och -simulering,

ingenjörer, landskapsarkitekter och personer som arbetar med GIS på olika sätt. Med många aktörer inom olika områden blir delaktigheten i processen större, liksom samhällsnyttan.

Digitala städer bidrar både till ökad demokrati och ökad effektiDigital modell över staden Portland. Bild: NC3D.com.

som gör det enkelt att visualisera effekterna av alla typer av förändringar i stadsbilden. En samlad digital, interaktiv 3D-modell av staden arbetas fram, där såväl visuella som funktionella effekter av förändringar i stadsplaneringen kan simuleras och studeras innan de blir verklighet.

För att skapa denna 3D-modell är visionen att alla tillgängliga programvaror ska smälta samman till ett enda kraftfullt verktyg. Vi tänker i första hand på arkitekter, konstruktörer,

vitet. Olika scenarier över framtida lösningar ska kunna utvärderas och konsekvenserna redovisas, så att såväl invånare som politiker och andra intressenter ska kunna ta ställning till förändring i förväg och baserat på krassa fakta. Allt i syfte att säkra en hållbar och effektiv utveckling av staden.

Svenska kommuner långt framme Tankar i samma riktning hyser även svenska kommuner. Många

Offentliga Affärer 2 2009 | www.offentligaaffarer.se

kommunalteknik har kommit långt både när det gäller CAD- och GIS-integration och 3D-visualisering. Ett utmärkt exempel är Helsingborgs kommun och planeringen av den så kallade Södertunneln för järnvägstrafik.

Tunnelns dragning liksom den planerade förändringen av södra delen av staden ska visualiserats i 3D för att effekterna av föreslagna förändringar ska kunna granskas.

På samma sätt planerar Umeå för ett nytt ”Konstnärligt Campus” invid Umeälven, med arkitektutbildning, konsthögskola, bildmuseum och andra spännande inslag – allt presenterat för invånare och intressenter i 3D och med möjligheter att studera och utvärdera effekter.

Miljön i fokus

Idag hörs begreppet hållbar utveckling överallt – inom byggbranschen ofta kallat grön design. Detta är också en utveckling som The Digital City Initiative tar på största allvar.

Det säger sig självt att en massiv utbyggnad av infrastruktur i världen, särskilt inledningsvis kan ha en starkt negativ effekt på miljön. Möjligheterna att testa miljöpåverkan och miljöeffekter genom simuleringar av olika slag är en av de stora, framtida vinsterna i satsningen.

Detta ligger också helt i linje med EU-initiativet INSPIRE, vars syfte är att säkra datatillgänglighet över geografiska och administrativa gränser, bland annat på miljöområdet. INSPIRE – Infrastructure for Spatial Information in Europe – har EUs medlemsstater gemensamt beslutat bana väg för.

Med den utveckling som redan är på gång i Sverige – ökad digitalisering, integrering av CAD- och GIS-data, ett genombrott för modellbaserade byggprocesser och en stark trend för visualiseringar i 3D – har vi bättre möjligheter än man vid första anblicken anar, att möta de enorma utmaningar som ligger framför oss de närmaste tio åren.

Göran Källmark, Autodesk Geospatial Nordic and Baltics

Företag och offentlig verksamhet släpper ut nära två miljoner ton koldioxid Det handlar om att gå från ord till handling när det gäller miljö och att spara pengar, inte minst när det gäller energibesparingsmöjligheter som finns när det rör sig om belysning.

– Gör något nu, säger Anders Hamrén Larsson i Energispargruppen.

Alla belysningsanläggningar är mer eller mindre unika varför det egentligen inte finns några universallösningar. Vi eller våra återförsäljare kommer i princip alltid ut på plats för att kunna bedöma att vi har föreslagit rätt lösning innan vi tar emot en order.

Energispargruppen bildades i slutet av 2008. Syftet är att ge en heltäckande kompetens av energibesparande och energieffektiva lösningar inom belysningsområdet.

Energispargruppen består av fem företag som levererar belysning och utrustning till belysningsanläggningar.

– Vi vill spara energi och pengar åt våra kunder, samtidigt som vi och kunderna positivt bidrar till miljön genom minskade koldioxidutsläpp, fortsätter Anders Hamrén Larsson som också är VD för Kompetenspartner, Miljö & Energisparprojektet AB, som utgör ett av de fem företagen.

Kommuner och landsting

Energispargruppen vänder sig till kommuner och landsting, men även till företagare. Enligt Anders Hamrén Larsson är medveten hög att spara energi inom Sveriges kommuner, men att spara energi i belysningsanläggningar kan gå fortare.

– Enligt min mening har det gått alldeles för långsamt, menar han.

Uppgraderingar av befintliga armaturer, eller nya ljuskällor, för att inte tala om nya effektiva armaturer ger sänkta underhållskostnader på sikt.

Många av de systemförslag som Anders Hamrén Larsson har lämnat under de snart 10 åren som han har arbetat med frågorna, hade varit betalda nu, för att inta tala om de stora mängder av koldioxid som hade sparats.

– Gör något nu, vad väntar man på, undrar han.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2009

Nära två miljoner ton koldioxid

Sveriges företag och offentliga verksamheter bidrar genom sina belysningsanläggningar med nära två miljoner ton koldioxid som släpps ut i atmosfären alldeles i onödan. Detta kan man spara genom att förbättra befintliga eller byta ut föråldrade armaturer och lysrör till modern och energisnål belysning. Besparingen motsvarar årligen koldioxidutsläppen från allt inrikesflyg i Sverige under tre år, enligt Energispargruppen.

– Våra lösningar är alltid anpassade för varje belysningsanläggning.

Hur upplever du att finanskrisen påverkar energibesparingen?

– Initialt stoppades många investeringar eller lades på ”vänt”. Nu börjar marknaden vakna igen och vi tror inte att investeringar i energibesparing skall påverkas så mycket.

Kanske är det så att när inte normala verksamheten går på högvarv så hinner man fokusera på besparingar, menar Anders Hamrén Larsson och berättar om att Energispargruppen har, i deras fall, sett en ökning det senaste året med cirka 50 procent, säger Anders Hamrén Larsson.

Tina Lundberg Åsén

51

kommunalteknik

Nu testas en ny form av banbelysning

”Så nära riktigt solljus man kan komma” Nu testas en ny typ av banbelysning på travbanan. Vid måltornet kan man se en skylift med ett antal lampor som ger ett betydligt vitare och skarpare ljus än de befintliga strålkastarna.

Solljus heter den nya typen av ljus som både ger energibesparingar och bättre ljus till en lägre kostnad jämfört med konventionell belysning.

Den befintliga banbelysningen har börjat tjäna ut sitt syfte. Idag kräver TV att travbanor (och andra utomhus arenor också för den delen) har ett betydligt bättre ljus s.k HD-belysning, som ger ett vitare och starkare ljus. Men det är kostsamma investeringar och för östersundsbanan har det talats om mellan 10-15 miljoner kronor i en helt ny banbelysning med konventionella lampor. Med lampor från Solljus hamnar notan på kanske 3 miljoner kronor .

– Självklart är vi mycket intresserade av den här nya tekniken. Inte bara för att den ger oss en betydligt lägre investeringskostnad, driftskostnaden blir ju också betydligt lägre då det går åt mindre elström, menar Jan Quicklund, chef för Östersunds travbana.

Specialslipade linser

Det unga östersundsföretaget Solljus AB har utvecklat en helt ny teknik för belysning av stora hallar och arenor.

Hemligheten med Solljus ligger i att man använder sig av specialslipade linser i lampan. En konventionell lampa har egentligen bara ett glas och en reflektor som ”kastar” ut

ljuset i en mer eller mindre samlad bild.

– Med våra lampor får man ett en mer koncentrerad ljusbild, ljuset hamnar där det det gör mest nytta och sprids inte, säger Sten Wennerklev som är vd för Solljus AB. En annan stor fördel är att man behöver en svagare ljuskälla för att få ett starkare ljus.

– Skillnaden är så markant att du med blotta ögat kan se det. Ljuset blir dessutom mycket vitare, mer kontrastrikt och återger färger som om det skulle vara solljus på dagen, säger Sten Wennerklev.

Betydande energibesparning

Energibesparingen med solljus är enligt Sten Wennerklev betydande, upp till 90 procent .

– För travets del kan jag utan att vi har mätt och gått igenom behovet, utlova minst 50 procents energibesparning, förmodligen ännu mer, säger han utan att darra på rösten.

För travets del skulle det innebära stora pengar. Exakt hur mycket det rör sig om är det svårt att säga, då man inte exakt vet hur mycket banbelysningen kostar i förhållande till andra elutgifter som ligger på

samma ”faktura”.

Men det rör sig om förmodligen flera hundra tusen kronor, säger Jan Quicklund.

Stora utvecklingsmöjligheter

Solljus AB levererade den första belysningen så sent som förra sommaren. Idag har man kunder över hela Skandinavien. Företaget har levererat inomhusbelysning till stora hallar och utomhusbelysning till tex fasadbelysning av Rådhuset här i Östersund.

– Som alltid när något nytt lanseras så är många skeptiska. Vi har lyckats övertyga våra kunder om fördelen med Solljus och idag ser vi stora utvecklingsmöjligheter med detta ljus, säger Sten Wennerklev.

Han nämner bland annat att man samarbetar med ett laxodlingsföretag

i Norge, som märkt att laxen äter mer och oftare, under belysning av Solljus.

Försök i växthus har gett samma fenomen. Växterna växer fortare och fröar av sig snabbare i detta ljus, som är så likt solljus det bara kan bli, menar Sten Wennerklev.

Ljuset från Solljus lampor saknar dock UV-strålning.

– Men det var en norrman som påstod han blivit solbränd i skenet av vår lampa, så jag vet inte vad man ska tro, menar Sten och skrattar.

Norgehistoria, eller....?

Solljus kan besökas på mässan Elfack i Göteborg den 4-8 maj i monter F 04: 52 Göran Welander

SWEPOS® Nätverks-RTK-tjänst

erbjuder navigeringsstöd och positionering i realtid med centimeternoggrannhet RTK-korrektioner sänds idag via GSM och GPRS och används för t.ex. detaljmätning, utsättning, datainsamling för GIS, förrättningsmätning och maskinguidning.

Om det räcker att du får positionen i efterhand kan du skicka in dina observationsdata till SWEPOS beräkningstjänst.

Mer information finns på www.swepos.com

Tel: 026-63 37 53 • Fax: 026-65 42 75 swepos@lm.se • www.swepos.com

52

Offentliga Affärer 2 2009 | www.offentligaaffarer.se

Kommuner och landsting i jämförelse:

Kommunalskatterna 2009:

Landstingsskatten ligger bakom höjd kommunalskatt Kommunalskatten höjs i 91 kommuner, förra året var det endast 10 kommuner som fick höjd skatt.

Skattesatsen i medeltal för riket, höjs från 31,44 procent till 31,52.

Höjningen beror till största delen på ökad landstingsskatt. Landstinget i Norrbotten höjer landstingsskatten med 0,98 procentenheter, vilket gör att samtliga Norrbottenskommuner hamnar på listan över de kommuner som höjer skatten mest.

Totalt är det 18 kommuner som sänker skatten nästa år. År 2008 sänktes skatten i 54 kommuner. I de kommuner som får den största skattesänkningen sänks skatten med 0,25 procentenheter.

Högst skatt i Ragunda, minst i Vellinge Högst skatt i Ragunda med 34,17 procent. Därefter Dals-Ed med 34,09, Bräcke med 33,92 och Sollefteå med 33,69 procent. Kommuner med lägst skatt är Vellinge med 28,89 procent, Kävlinge med 28,90, Örkelljunga med 29,15 och Solna med 29,22 procent.

Källa: SCB Tina Lundberg Åsén

Kommuner med störst höjning av kommunalskatten:

Kommuner med störst sänkning av kommunalskatten:

Kommun

Skattesats

Förändring

Kommun

Skattesats

Förändring

Strängnäs

31,90

1,55

Fagersta

32,49

-0,25

32,87

-0,25

Vingåker

32,90

1,40

Heby

Arjeplog

32,68

0,98

Västerås

30,74

-0,25

Arvidsjaur

32,48

0,98

Upplands Väsby

31,28

-0,20

Boden

32,53

0,98

Järfälla

30,73

-0,17

Gällivare

32,73

0,98

Arboga

32,24

-0,15

Haparanda

32,68

0,98

Hallstahammar

32,19

-0,15

Jokkmokk

32,28

0,98

Kungsör

32,41

-0,15

Kalix

32,73

0,98

Köping

32,54

-0,15

Kiruna

33,23

0,98

Norberg

33,04

-0,15

Luleå

32,68

0,98

Sala

32,69

-0,15

Pajala

32,88

0,98

Surahammar

32,69

-0,15

Piteå

32,43

0,98

Älvsbyn

32,63

0,98

Överkalix

32,98

0,98

Övertorneå

31,93

0,98

FN:s kvalitetspris inom offentlig sektor:

Piteå kommun nominerad Piteå är särskilt uppmärksammad

– Det är både en stor ära och väldigt roligt att Piteå Kommun nominerats till detta prestigefyllda pris, säger kommunalråd Helena Stenberg och hoppas att Piteå går vidare till steg två i nomineringsprocessen.

Sedan 2003 delar FN ut ett prestigefyllt internationellt pris till den offentliga sektorn, alla världsdelar är med och tävlar. Sveriges Kommuner och Landsting har nominerat Piteå och Södertälje.

”Förbättrad insyn, ansvar och lyhördhet” Piteå kommun är nominerade för sitt arbete med att utveckla ledning och styrning, under kategorin ”förbättrad insyn, ansvar och

lyhördhet”. Följande har kommunen arbetat med: • att hitta metoder för styrning och ledning som kopplar ihop ekonomi och kvalitet • att beslutsunderlagen skall ge svar på om kommunen har en god ekonomisk hushållning • att utveckla dialogen med medborgarna i syfte att främja öppenhet och insyn och politikers och tjänstemäns lyhördhet för olika medborgargruppers behov

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2009

Piteå kommun är uppmärksammade för sitt arbete med styrning och ledning. Representanter från kommunen har deltagit som föreläsare vid olika nationella konferenser, så även deltagit som föreläsare på The 5th Quality Conference in Europé som gick av stapeln i Paris, under temat medborgardialog 2008.

Förra tillfället deltog Umeå kommun och kammade för första gången, i dessa sammanhang, hem ett pris för Sveriges räkning och mottog priset i FN- högkvarteret i New York.

• att resultat från olika undersökningar ska användas i verksamhetsutveckling av de olika verksamheterna

Tina Lundberg Åsén

53

miljö

Ny miljökonsekvensrapportering hjälper staten förbättra kontrollen American Express Commercial Card erbjuder en ny kostnadsfri tjänst som ger företagskunder statistik över sina koldioxidutsläpp vid flygresor.

Genom det nya ramavtalet, som omfattar såväl resekonto som kort, får nu statliga myndigheter ta del av den nya tjänsten och kan förbättra kontrollen över sin miljöpåverkan.

– Kraven på miljöredovisning och minskade utsläpp ökar. Vi erbjuder ett verktyg som räknar om flygresorna i miljöpåverkan. Tanken är att ge kunderna ett nytt kontrollredskap i arbetet med att nå uppsatta miljömål, utan att de själva behöver bygga upp egna redovisningssystem, säger Fredrik Öhrn på American Express Commercial Card.

Miljörapporten redovisar hur mycket koldioxid som förbrukas vid flygresor under en specifik tidsperiod och baserat på resornas längd räknas koldioxidförbrukningen ut med hjälp av en utsläppsmultiplikator.

Rapporten gör det enklare att kartlägga organisationens resande och få bättre kontroll över dess miljöpåverkan och levereras efter önskemål, exempelvis kvartalsvis eller årsvis.

– En flygresa tur och retur Stockholm-Bryssel är 2400 km vilket i vår

modell motsvarar koldioxidutsläpp på cirka 300 kg per passagerare. I jämförelse kan ett träd bryta ner två ton koldioxid under sin livstid. Det motsvaras alltså av 6 tur och retur flygresor mellan Stockholm och Bryssel, säger Fredrik Öhrn.

300 myndigheter kan ta del av tjänsten Tjänsten har varit i bruk sedan november 2008. Efter att ramavtalet med staten trädde i kraft den 1 januari 2009, kan minst 300 statliga verksamheter använda tjänsten. Ett flertal har redan påbörjat sin miljöbevakning av sitt flygresande och intresset är stort.

– Vi tror att man inom en snar framtid kommer att förvänta sig redovisning av miljöpåverkan i samma utsträckning som man redo-

visar övriga resultat. Då kan vår miljörapport för flygresor underlätta arbetet för våra kunder, konstaterar Fredrik Öhrn.

Fakta

Så här fungerar det: • Varje resa är indelad i en kategori baserad på dess längd: kort, medel eller långdistans.

Korta flygresor 0-499 km, medellånga flygresor 500-1499 km, långa flygresor < 1500 km.

• Baserat på kategori, använder man en utsläppsmultiplikator.

• I uträkningen gör man skillnad mellan direktflygningar och flygningar med mellanlandningar, det vill säga raksträckor vs cirkeldistanser.

• Riktlinjerna gör däremot inte skillnad mellan flygplanstyp, flygets effektivitetsgrad, serviceklass eller passagerarantal.

Om American Express

American Express-koncernen grundades 1850 och är världens största kort- och reseföretag, noterat på New York Stock Exchange. Företaget har cirka 65 000 anställda och cirka 78 miljoner Kortmedlemmar världen över. American Express etablerades i Sverige under 1970-talet. I Sverige

marknadsför American Express Corporate Card, Corporate Gold Card, Corporate Meeting Card, Corporate Purchasing Solutions och Business Gold Card till företagskunder samt Amexblue, Green Card, Gold Card, Platinum Card och Centurion till privatkunder.

Källa: American Express

Nytt däck klarar Svanenmärkning

Dario Vicario, vd Goodyear tar emot Svanencertifikatet för däcket Efficient Grip av Miljömärkningen Svanens vd Ragnar Unge. Foto: Maya Johansson.

Goodyear EfficientGrip är det första nya sommardäck som klarar Svanens hårda miljökrav för däck.

– Efterfrågan på miljöorienterade produkter ökar och vårt nya gröna däck är ett led i Goodyears målmedvetna satsning på både miljö och säkerhet, säger Daniele Östholm, Nordic Brand manager, Goodyear Dunlop Nordic.

54

Några av de viktigaste kraven för att klara Svanenmärkningen är: • Lågt rullmotstånd för att minska bränsleförbrukningen • Låg ljudnivå för att minska buller som är en hälsofara • Däcken ska tillverkas av miljöanpassat råmaterial, produktionen ska vara miljöanpassad • Hög säkerhet och lång livslängd, däcket ska gå att återvinna – Det finns stora vinster att göra ur ett miljöperspektiv inom just transportsektorn.

Vi har sedan i höstas miljömärkt fordonsbränsle, däck är en annan produktgrupp där miljömärkning kan göra stor skillnad. Ju fler som går över till dessa produkter, desto bättre är det för miljön, säger Karl Johan Wall, marknadsansvarig Energi, på Svanen.

Goodyear EfficientGrip har cirka 15% lägre rullmotstånd än andra likvärdiga däck vilket gör att de drar mindre bränsle och är därmed både billigare att köra och bättre för miljön. Om samtliga svenska bilar kördes på detta Svanenmärkta däck skulle vi minska utsläppen av bland annat koldioxid med lika mycket som utsläppen från 120 000 bilar på ett år.

– Den som väljer vårt Svanenmärkta däck får ett sommardäck som är ekonomiskt att köra och fokuserat på trafiksäkerhet. Vi har lyckats ta fram ett däck som är bättre för miljön samtidigt som det inte kompromissar med vägegenskaperna, säger Daniele Östholm.

Däcket som nu blivit Svanenmärkt väger 10% mindre än tidigare däck. Väggreppet på våta vägar är också bättre än tidigare, liksom körsträckan (25% längre).

Klas Bergqvist

Offentliga Affärer 2 2009 | www.offentligaaffarer.se

miljö

Ergonomi – ett sätt att optimera samspelet människa arbete Ergonomi kan tyckas vara något som angår den som har ett fysiskt ansträngande arbete, men är minst lika viktigt för den som har ett stillasittande arbete. För att inte tala om den som vill ha fräck design.

annat Kasey Jarvis produktutvecklar på Nike och Manfred Adamer från Swarovski.

Bollen som styrs av hjärnvågor Totalt kom 3 703 besökare. Vissa av dem testade på Brainball. Ett spel som vänder på det vanliga tävlingskonceptet. Här var det den som var mest avslappnad som vann. Spelarnas hjärnvågor styrde en boll och istället för aktivitet och adrenalin, var det passivitet och lugn som utmärkte den framgångsrike Brainballspelaren.

– Jag testade aldrig Brainball själv, men däremot var det helt fascinerande att titta på, säger Anna Sara Roucoulet.

FAKTA FRÅN STYRELSEN

ARBETARSKYDD-

Belastningsskador och fallolyckor står vardera för 20 procent av alla belastningsskador. Förutom att belastningsskador är den vanligaste arbetssjukdomen, medför den också den längsta sjuktiden. Belastningsskador står för 85 procent av totalt antal sjukdagar, enligt Arbetarskyddsstyrelsen. Genom att förebygga dessa skador hindrar man inte bara smärta och lidande för den enskilde arbetstagaren, utan också det ekonomiska frånfall av förlorad arbetskraft för arbetsgivaren. Det ligger i allas intresse att medvetet förbättra och förebygga de anställdas arbetsförhållande och därigenom få friskare personal.

Tina Lundberg Åsén

Ordet ergonomi betyder kunskap om arbete och handlar om samspelet mellan människan och den fysiska, psykiska och sociala arbetsmiljön eller med andra ord, samspelet människa, arbetsuppgifter och den omgivande miljön. Det är viktigt att det finns möjlighet att påverka arbetets tekniska och organisatoriska utformning utifrån människans behov och förutsättningar.

Enligt Ergonomisällskapet i Sverige definierar de ordet ergonomi som ett tvärvetenskapligt forsknings- och tillämpningsområde som i ett helhetsperspektiv behandlar samspelet människateknik-organisation. Syftet är att i optimera hälsa och välbefinnande, inte minst prestanda vid utformning av produkter och system.

Designföretaget Ergonomidesign

Inspirationen på Konstruktion & Design

Det mesta fanns med

Det internationellt välkända designföretaget Ergonomidesign hade satsat stort på att visa upp sin design på mässan Konstruktion & Design på Svenska Mässan i början av mars. Inspiration och idéer flödade.

– Det är otroligt viktigt att lyfta fram materialvalet från första stund, menar Anna Sara Roucoulet, projektkoordinator för Konstruktion & Design.

Den montern som Ergonomidesign hade var den största satsningen som de har gjort på en mässa.

Företaget är en av de ledande och mest prisbelönta designbyråer.

Sedan 1969 har Ergonomidesign hjälpt företag över hela världen att komma in på nya marknader, öka försäljningen och bygga varumärken genom attraktiv och innovativ produkt- och tjänstedesign.

– Ergonomidesign, var ju en fantastik rolig satsning. Den tänkte utanför det vanliga, sportbilen Koenigsegg var ju bland annat med, fortsätter Anna Sara Roucoulet och berättar att bilen är världens snabbaste sportbil med ett rekord på 387,87 kilometer i timman.

Allt från revolutionerande golfputter som tvingade golfvärlden att skriva om sitt regelverk, telefoner anpassade för äldre, till Brainball där besökarna med hjälp av tanken kunde flytta bollar, visades upp.

– Vi är otroligt nöjda, den här mässan är ju dessutom en helt ny satsning, säger Anna Sara Roucoulet och berättar vidare om att de också hade världsnamn som talare, bland

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2009

Vi erbjuder optimala säkerhetslösningar för din verksamhet Galder Security AB är återförsäljare av det amerikanska säkerhetssystemet Lenel OnGuard®, internationellt sett ett av världens största säkerhetssystem. Lenel har fått åtskilliga utmärkelser för sina tekniska innovationer med öppna gränssnitt, sin utvecklingstakt och sin kundvänlighet. www.lenel.com Galder Security AB erbjuder säkerhetslösningar inom; integrerade säkerhetssystem, inbrottslarm, CCTV, passerkontroll, fordonsidentifiering, områdeslarm samt staket- och elektrifierade staketlarm.

Vi erbjuder allt som ingår i en helhetslösning för säkerhet, med kundens krav och önskemål som riktmärke.

Galder Security AB tar Lenel OnGuard® till nästa nivå Vi har genom egen programutveckling anpassat Lenel OnGuard® till den svenska marknaden och till de svenska kundernas krav.

Vi har sedan starten 2003 levererat säkerhetslösningar till myndigheter och större företag, vilka också är vår huvudsakliga målgrupp.

Några av våra referenser är Kriminalvården, AstraZeneca och Göteborgs Hamn.

Vår styrka är vår stora erfarenhet i branschen, vår breda kompetens med specialistkunskaper på säkerhetsarbetets alla nivåer, så även säkerhet i datanät.

Kontakta oss för mer information.

Galder Security AB Energigatan 10 B 434 37 Kungsbacka

Tele: 0300-307 05 Fax: 0300-615 43 E-postadress: info@galder.se www.galder.se

55

personal & ledarskap En av talarna på Chefsdagarna i Helsingborg kommer att vara generaldirektören på Migrationsverket.

Han kommer att tala om hur man skapar ett framgångsklimat och motiverar till förändring.

En av landets mest utskällda personer Generaldirektör Dan Eliasson vid Migrationsverket, är nog en av landets mest tilltvålade personer. Folk är förbannade på honom. Inte minst för att flickan Lollo skall utvisas till ett land hon aldrig bott. Just till det landet där hennes far bor som har dömts till misshandel av henne.

I en intervju med Chefstidningen, berättar Eliasson att det är Riksdagen som stiftar lagar och det är Migrationsverket verkställer. Han menar på att han som statlig tjänsteman inte kan, inte får bestämma själv.

Han skall följa lagen. ”Riksdagen beslutar om lagarna och tjänstemännen verkställer” – säger Eliasson och säger att det är politikerna som äger frågan om förändring skall ske.

Migrationsverket är inte sträng myndighet Eliasson menar att det inte är Migrationsverkets tolkning av lagen som är sträng, utan lagen i sig. ”De kan om de vill, besluta sig för att lätta på reglerna, att vi skulle ha möjlighet att i särskilda ömmande fall ha ett större utrymme till flexibilitet”, säger han till Chefstidningen.

500 fall med ensamma barn som utvisas Idag är det cirka 500 fall med ensamma barn som utvisas från Sverige. Var och en av dem är ett ytterst gripande öde. Eliasson säger att han välkomnar en förändring av lagen och berättar om att det just nu pågår en statlig utredning kring asyllagen. Men han undrar om det verkligen finns en riksdagsmajoritet för förändring.

Eliasson är jurist

Eliasson är socialdemokrat. Han är en av de få som alliansen har utsett till att få en hög post. Tidigare verkade han som statssekreterare vid Justitiedepartementet. Men det var innan borgarna kammade hem valet.

I grunden är Eliasson jurist och läste vid Uppsala Universitet.

Idag får 70 procent avslag

För ett par år sedan fick 30 procent avslag i samband med asylsökning, idag utgör siffran 70 procent. Elisson säger till Chefstidningen att det inte har att göra med en hårdare flyktingpolitik, utan att det handlar om att

56

säkerhetsläget i Irak har förbättrats. ”Lagen är densamma nu som för fem år sedan” menar han.

Korta ner handläggningstiderna När han tillträdde sin tjänst hade han som mål att korta ner handläggningstiderna för asylärendena. Även att arbeta för en öppnare myndighet.

I dagsläget är handläggningstiden 6 månader, 2010 vill han att handläggningen skall ligga på 3-4 månader.

Han berättar också för Chefstidningen att många gamla svårutredda ärenden som har legat i flera år, nu är avklarade. ”De flesta av de 2 000 fick stanna”, säger han till Chefstidningen.

Advokatsamfundet och Röda Korset är bekymrade Parallellt är både Advokatsamfundet och Röda Korset oroliga över att inte asylärendena handläggs korrekt på grund av brist på sakenliga handlingar kommit fram. Detta oroar inte Eliasson, han har full tillit till sin personal och deras kunskap.

Fullt förtroende för personalen När han tillträdde sin tjänst fick han rådet av andra ”garvade” myndighetschefer, att han inte skulle bli en ”chefernas chef”, utan personalens chef. ”Jag tror på omtanke, värme och kärlek som arbetsinstrument”, säger han till Chefstidningen. ”Du talar så varmt om fri rörlighet – men du är chef för en myndighet som fungerar just som mur för dem som inte släpps in. Krockar inte det? – frågar reportern i Chefstidningen. ”Det hade det gjort om vi inte hade varit en ledande aktör vad det gäller frihet och skydd i Europa”, svarar Eliasson och fortsätter: ”Skulle jag få uppdraget att stänga dörrarna – då skulle jag ställa min plats till förfogande” Tina Lundberg Åsén Fotograf: Göran Billeson

Offentliga Affärer 2 2009 | www.offentligaaffarer.se

personal & ledarskap

Vilken ledarstil har du?

Kurt Lewin var en amerikansk socialpsykolog och betraktas som en av grundarna av den moderna psykologin. Han har även studerat ledarskap.

Ledarstil är det sätt eller tillvägagångssätt för att ge ledning, genomföra planer och motivera människor.

På ledarskap.biz finns en intressant artikel som reder ut gamla sanningar när det gäller ledarstilar. Redan 1939 ledde Kurt Lewin en grupp forskare som identifierade olika stilar av ledarskap, auktoritär ledarstil, demokratisk ledarstil och delegerande ledarstil.

Medan goda ledare använder alla tre stilarna, med en av dem normalt dominerande, tenderar dåliga ledare att hålla fast vid en stil.

Auktoritär ledarstil (Autokratisk) Denna stil används när ledaren berättar för sina anställda vad de ska göra och hur han/hon vill ha det utfört, utan att ta råd från sina medarbetare. Ett exempel på en lämplig situation att använda denna ledarstil till är när du har all information för att lösa problemet, du har ont om tid och dina medarbetare är väl motiverade.

Vissa människor tenderar att tänka på och använda denna stil som ett verktyg och använda nedsättande språk, hota och i allmänhet missbruka sin makt. Det är inte den auktoritära ledarstilen, utan snarare en oproffesionell stil. Det har ingen plats i en ledares roll.

Den auktoritära stilen bör normalt endast användas i sällsynta fall. Om du har tid och vill få mer engagemang och motivation av dina anställda, så ska du använda en stil där du inbjuder till medverkan.

Deltagande ledarstil (Demokratisk)

Denna stil innebär att ledaren inklusive en eller flera medarbetare är delaktiga i beslutsprocessen. (bestämmer vad och hur det ska utföras) Men ledaren upprätthåller likväl det slutliga beslutsfattandet.

Den här ledarstilen är inte ett tecken på svaghet, som vissa verkar tro, utan det är ett tecken på styrka som dina medarbetare kommer att respektera.

Detta används normalt när man har en del av informationen och medarbetarna har andra delar eller kunskaper som kan leda till ett bättre resultat. Observera att en ledare inte förväntas veta allt - det är därför du som ledare anställer kunniga medarbetare och uppmuntrar sedan dem till att ta kliv framåt och utvecklas.

Den här stilen är av ömsesidig nytta – det ger dem möjligheten att bli en del av laget och gör att du kan fatta bättre beslut.

Delegerande ledarstil

I denna ledarstil ger ledaren medarbetarna möjlighet att själva ta besluten. Men ledaren är fortfarande ansvarig för de beslut som görs. Detta används när anställda har möjlighet att analysera situationen och avgöra vad som behöver göras och hur det skall göras. Du kan inte göra allt! Du måste prioritera och delegera vissa uppgifter.

Detta är inte en ledarstil som används så att du kan skylla på andra när något går snett, utan detta är en stil som ska användas när du har fullt förtroende för människorna

omkring dig. Var inte rädd för att använda denna ledarstil men använd den klokt!

Vilken ledarstil används bäst i situationen?

En bra ledare använder alla tre stilar och använder den som passar bäst beroende på vilken eller vilka personer som är inblandade. Ett exempel.

Chefen talar om för sina medarbetare att en procedur som används

inte fungerar som den ska och att en ny måste upprättas (auktoritär ledarstil). Chefen ber om medarbetarnas idéer och underlag för att på så sätt skapa ett nytt förfarande (demokratisk ledarstil). Hon delar sedan ut uppgifter i syfte att genomföra det och få fram en ny procedur (delegerande ledarstil).

Klas Bergqvist Källa: ledarskap.biz

Tre år är lång tid att vänta på en dagisplats men inte för att bygga en motorväg.

Ett sjusiffrigt belopp på en prislapp har helt olika betydelse beroende på om den sitter på en penna eller ett hus. Det handlar om att se saker i sitt sammanhang. Att koppla ihop punkterna.

Varje företag eller organisation har olika förutsättningar och mål. Därför kan utveckling inte köpas i färdiginslagna paket.

Ekan annons off affärer 185x65 (4.0).indd 1

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2009

Det är här Ekan kommer in. Vi förenar egenskaper med möjligheter. Genom noggranna analyser och utvärderingar hittar vi er organisations unika egenskaper och ger er sedan redskap inom styrning, verksamhetsutveckling och införande av IT-system.

Vi kallar det “connecting the dots”. www.ekan.com

09-02-09 09.19.39

57

personal & ledarskap

Konkurrensverkets rapport ”Åtgärder för bättre konkurrens”

Många konkreta förslag i Konkurrensverkets rapport På en presskonferens presenterade Konkurrensverkets nye generaldirektör Dan Sjöblom rapporten ”Åtgärder för en bättre konkurrens”.

Konkurrenspolitiken har fått en allt större betydelse och uppmärksamhet i Sverige och inom EU. Bidragande orsak till detta är att man har bedömt att en väl fungerande marknad är grundläggande för tillväxt och högre välstånd. Konkurrensverket har på uppdrag av regeringen nyligen lagt fram och presenterat konkreta förslag hur konkurrensen kan förbättras.

Som exempel på faktorer som hindrar en effektiv konkurrens nämns otydliga spelregler för företag, monopol som fortfarande finns kvar, svårighet för företag att komma in som utmanare på etablerade marknader, ineffektiv tillsyn och bristande tillgång till konsumentinformation. Annat inträdeshinder är den svenska höga prisnivån jämfört med andra länder.

Konkurrensverkets nyligen tillträdde generaldirektör Dan Sjöblom menar att väl fungerande marknader är en viktig förutsättning för konsumentnytta och välfärd.

– Därför känns det bra att nu kunna presentera en rad konkreta förslag som bidrar till att förbättra konkurrensen. Med en bättre konkurrens kan priserna pressas och kvaliteten på varor och tjänster höjas. Det tjänar konsumenterna på, säger han.

Konkreta förslag

I rapporten ” Åtgärder för bättre konkurrens” lämnar Konkurrensverket förslag inom fem olika områden. Bland de förslag som leder till de största positiva effekterna är att fullt ut utnyttja fördelarna med EU:s inre marknad.

– Fler företag, särskilt små och medelstora, måste också kunna vara med i offentliga upphandlingar.

Andra viktiga åtgärder är att förenkla reglerna och att införa talerätt och sanktioner att ta till mot upphandlande myndigheter och enheter som bryter mot reglerna, säger Dan Sjöblom.

Här framhålls också att Kommuner och statliga myndigheter inte bör ägna sig åt näringsverksamhet i konkurrens med privata företag.

58

Fungerande marknad

Och för att uppnå en väl fungerande marknad pekar Konkurrensverket i sin rapport på flera konkreta förslag och åtgärder. Till dessa hör bland annat; • att effektivisera Sveriges arbete för att utnyttja fördelarna av EU:s inre marknad • att förenkla upphandlingsreglerna och förbättra tillsynen genom att införa talerätt och sanktioner • att införa en samlad konsumentportal som förbättrar konsumenternas möjligheter att göra rationella val • att fullfölja integrationen av de nordiska och nordeuropeiska energimarknaderna och bryta upp samägandet inom elproduktionen • att förbättra kundrörligheten på elmarknaden och underlätta privatpersoners byte av bank • effektivisera den statliga inköpssamordningen ( i detta sammanhang nämns att en ny central myndighet kan komma att inrättas).

Fler anbud

Dan Sjöblom tillträdde som generaldirektör den 16 mars. Han kommer närmast från en tjänst som enhetschef vid Europeiska kommissionens generaldirektorat för konkurrensfrågor.

– På upphandlingsområdet är det viktigt att regelverket inte upplevs som onödigt krångligt. Reglerna ska ju vara ett stöd för företag, inte minst för de små och medelstora. Men jag undrar hur många små företag som ens försöker att lägga anbud. Vi måste få fler företag att lägga fler anbud för att konkurrensen ska utnyttjas effektivt, säger han.

Den svenska offentliga sektorns

Dan Sjöblom, ny GD på Konkurrensverket kommer från en tjänst som enhetschef vid Europeiska kommissionens generaldirektorat för konkurrensfrågor. upphandlingsvärde uppgår till 16-17 procent av BNP.

Viktig EU-handel

Även internationellt har konkurrensfrågorna blivit mer aktuella, inte minst under de senaste månadernas finanskris.

De högljudda kraven på statliga stöd och nationell protektionism kan leda till att balansen mellan olika företag på marknaden snedvrids.

– Och på det här området kommer vi att mycket aktivt verka för den inre marknadens rörlighet.

Förhindra kartellbildningar och andra hinder som kan motverka sund konkurrens, avslutar Dan Sjöblom.

Att EU-handeln är viktigt framgår av färska siffror som visar att varuimporten till Sverige från övriga EU uppgår till 70 procent av den totala importen.

Rätt verktyg

Att Upphandlingsreglerna måste förenklas för småföretagare och att dom får rätt verktyg att arbeta med framhölls när rapporten nyligen presenterades. Detta för att konkurrensutsätta marknaden ytterligare. Målsättning är att engagera fler småföretagare i den offentliga upphandlingen och på lite sikt också kunna delta i den gränsöverskridande handeln till annan offentliga sektor inom EU. Här vill Konkurrensverket se en förändring med tydligt mål att konkurrensutsätta marknaden ytterligare. Idag dominerar stor- och nischföretag denna marknad.

Göran Welander

Offentliga Affärer 2 2009 | www.offentligaaffarer.se

Trenden är här för att stanna - Spikmattan hjälper!

Mycket pekar på att det är peptidhormonerna endorfin och oxytocin som frigörs vid användning av spikmattan. Dessa kroppens egna hormoner har smärtlindrande och stressreducerande effekter. Spikmattan förefaller därför vara ett utmärkt hjälpmedel vid värk och smärta. Ett effektivt verktyg för att uppnå god återhämtning och vila. Spikmattan stimulerar blodcirkulationen och kroppens syreupptagningsförmåga.

Spikmattan passar dig som: Stressar, sover dåligt, har låg energi, muskelspänningar, stelhet, huvudvärk, smärta i rygg och nacke eller dig som bara behöver bättre och djupare vila för att få mer daglig energi. Många tackar spikmattan för bättre välmående både på det fysiska och mentala planet.

60

Offentliga Aff채rer 4 2 2008 2009 | www.offentligaaffarer.se

Landet Runt Ta en titt på vad som händer i Sveriges kommuner från Sollefteå i norr till i Skurup i söder.

Sollefteå: Framgångsrik företagsanda Sollefteås företagsklimat går att likna vid den omtalade Gnosjöandan. Det visar en undersökning som presenterades i Dagens Industri den 17 februari och som är kartlagd av Johan Klaesson vid Jönköpings internationella handelshögskola. ”Det är kommuner med en anda som liknar den i Gnosjöregionen, med ett starkt civilt samhälle och nätverkande”. Så definieras omdömet kring kommuner som avviker och är framgångsrika trots att de ligger långt ner på själva listan. Däribland Sollefteå kommun.

Sofie Stark, chef på kommunens näringslivsavdelning är glad men inte förvånad över att Sollefteå omnämns.

– Det finns ett stort engagemang och en stark vilja bland våra företag.

Särskilt bland småföretagere är nätverkandet en viktig framgångsfaktor. Lokalt Resurscentrum är ett exempel på ett kvinnligt nätverk, säger Sofie Stark.

Sundsvall: Tjänstedeklaration för hemtjänst Från och med den 1 mars gäller en tjänstedeklaration för hemtjänsten i Sundsvall. Det beslutade socialnämnden vid sitt sammanträde den 18 februari.

Hemtjänstens tjänstedeklaration beskriver kort vad hemtjänst är och innehåller fem generella löften kring tjänsten. Den beskriver också vilket ansvar som vilar på brukaren för att löftena ska kunna uppfyllas.

Hemtjänstpersonalen kommer att dela ut tjänstedeklarationen till varje person som har hemtjänst. De kommer också att förklara innehållet om något upplevs som svårt att förstå.

Socialtjänsten har tagit fram tjänstedeklarationen utifrån kommu-

nens fastställda rutin. Det innebär att ett antal gruppsamtal i så kallade fokusgrupper med representanter för brukare, anhöriga och intresseorganisationer har genomförts. Samtalen handlade om vad de olika grupperna tyckte var viktigt för att man ska vara nöjd med hemtjänsten.

Resultatet ligger till grund för de generella löften som tjänstedeklarationen innehåller.

Tjänstedeklarationen ersätter kvalitetsgarantierna för hemtjänsten i Sundsvall.

Sandviken: Vision 2025

Nu har kommunfullmäktige antagit Vision 2025 för Sandvikens kommun.

Från den 1 oktober 2008 fram till den 12 januari 2009 har alla medborgare i Sandvikens kommun haft möjlighet att göra sin röst hörd i arbetet med en vision för Sandvikens kommun. Många har deltagit i diskussionsträffar och bokat politiker/visionssamordnare för att ge sitt bidrag till visionsarbetet.

– Vi är inne i en viktig process där vi har fått en viktig pusselbit till styrandet i vår kommun, säger Peter Kärnström, kommunalråd (s). Det är nu det verkliga arbetet börjar. Våra kommuninvånare har varit aktiva, över 2 200 röster har kommit in, detta förpliktigar och vårt syfte är att föra en mer öppen dialog med alla som bor och verkar i kommunen.

Monica Jacobsson, kommunalråd (s) uttryckte glädje och stolthet över att vara vid denna punkt och få fatta detta beslut.

– Det har varit en spännande höst och det har varit fantastiskt roligt att möta alla dessa kommuninvånare. Jag vill passa på att tacka för allt engagemang. Tillsammans skapar vi ett öppet och demokratiskt samhälle.

– För mig är en vision en dröm, en inspiration för framtiden, säger

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2 2008 2009

Carl-Ewert Ohlsson (c). Så ska strategin för Sandviken se ut. Det känns som att vi med den här visionen har lovat att bli mer kaxiga. Att våga vara annorlunda, att våga vara unik.

Visionen ska vara vår dröm, vår strategi.

Stockholm: Europas första miljöhuvudstad 2010 Den 23 februari 2009 utsågs Stockholm och Hamburg till de första vinnarna av det nya priset Europas miljöhuvudstad, för 2010 respektive 2011.

– Genom sina åtgärder för att lösa problemen med luftföroreningar, omfattande trafik och trafikstockningar, växthusgasutsläpp samt avfallshantering och rening av avloppsvatten kan Stockholm och Hamburg visa vägen för resten av Europa, var miljökommissionären Stavros Dimas motivering vid ceremonin i Bryssel.

Prispanelen använder tio miljöindikatorer, där städerna bedöms enligt sina resultat när det gäller att uppfylla höga miljönormer, sina åtaganden för pågående och ambitiösa mål för ytterligare miljöförbättringar och hållbar utveckling, samt in vilken utsträckning de kan leva upp till rollen som vägvisare som inspirerar andra städer.

Sölvesborg: Havsbaserad vindkraftpark planeras utanför Blekinge

I ett område cirka 5 km öster om Hanö och 8 km söder om Tärnö finns planer för en vindkraftpark med uppemot 500 vindkraftverk.

Det skulle göra parken till Sveriges största havsbaserade vindkraftpark.

Området är valt bland annat för att det i Karlshamn finns ett väl utbyggt elnät som har kapacitet att ta emot den mängden energi som vindkraftverken producerar.

Om allt går utan hinder kan de

första verken vara på plats om 5 år och en klar utbyggnad omkring år 2019.

Det är nystartade bolaget Blekinge Offshore som har ambitionen att etablera vindkraftparken.

Företaget ägs av Eolus Vind AB och Vingkraft AB. Företaget har presenterat ett förslag och inga beslut är ännu tagna.

Skurup: Helene Kamf får Kungliga Vetenskapsakademiens pris 2009

Helene Kamf på Mariaskolan i Skurup är en av fyra lärare i landet som Kungliga Vetenskapsakademien beslutat dela ut 2009 års Ingvar Lindqvistpriser till.

Helene Kamf får årets lärarpris för sina engagerade insatser i NO – ”för entusiasm, engagemang och utvecklingsarbete som har lett till att elevernas intresse för matematik och naturvetenskap har ökat”.

Prissumman är på 50 000 kronor och 20 000 kronor till Mariaskolan.

Sistnämnda gäller dels 10 000 kronor till naturvetenskapliga aktiviteter, dels 10 000 kronor till skolans bibliotek för inköp av litteratur inom matematik och de naturvetenskapliga ämnena.

VAD HÄNDER I ER KOMMUN? Vill du att just din kommun ska presenteras i kommunenkäten? Händer det något nytt eller spännande, som kan vara inspirerande för andra kommuner eller intressant för läsekretsen? Hör av dig till arne.oster@hexanova.se om du vill ha nyheter från din kommun publicerat i flera utgåvor av Offentliga Affärer.

61

KONFERENSGUIDEN

Konferens för fem eller hundra... ... slott, event eller träningsläger – en bokningskanal Syftet med vår centrala bokning är att underlätta för kunden som bokar, dels vad det gäller att hitta rätt anläggning, men också att leva upp till kundens förväntningar, menar Kristina Olinder konferenskoordinator vid Fazer Konferens.

Fazer driver 11 mötesplatser främst runt om i Stockholm. Varje mötesplats är unik i sig och har sannerligen en miljö som inspirerar. Gemensamt för anläggningarna är en ytterst hög kvalitet på boende, konferenser och restauranger Vi har ett stort utbud av slott och herrgårdar till citynära lokaler. Utöver det har vi två jättefina designhotell, fortsätter Kristina och berättar vidare om att det är statliga myndigheter, banker och utbildningsföretag som främst förlägger sina konferenser hos dem. Inte minst affärsresenärer kommer, så även privatpersoner som hyr in sig för fest.

Vid bokning kan det vara alltifrån en liten grupp på fem personer till en större på över hundra. Eftersom det finns så otroligt många syften och möten fungerar centralbokningen utmärkt med tanke på att vi snabbt och enkelt hjälper kunden att hitta rätt, menar hon.

unik i sig. Bosön har idrotten i fokus, Ulfsunda Slott den unika designen och Lovik har sin hemkänsla och vackra miljö för att nämna några.

Förutom att Bosön är ett elitidrottenscentrum, är det också en modern kurs- och konferensanläggning öppen för alla. På Bosön kan vi arrangera det mesta, så väl en stor konferens som ett träningsläger, en middag, ett event upp till flera tusen personer, säger hon.

Skogshem & Wijk Meetings är i toppklass, anläggningen är säkerhetscertificerat och har ett stort utbud av lokaler, och många aktiviteter på vattnet där det bland annat anordnas båtarrangemang, fortsätter Kristina. Mötesanläggningen är stor med 195 hotellrum och nu byggs det även en stor Eventhall som skall stå klar i september. Medan Lovik är ett mindre konferenshotell med närhet till både personal och lokaler.

Alla anläggningar har något särskilt

Fazer Konferens högsäsonger brukar vara under maj, september och oktober månader. Då har de så gott som också helt fullbokat, men nu tenderar det att vara svårt att ställa någon prognos inför året.

– Självklart påverkas vi av rådande marknadsläge, trots det får vi hela tiden in förfrågningar. Det är glädjande och det visar att det uppenbart finns hur mycket affärer som helst, säger Kristina.

Fazer Konferens startade i liten skala på 80-talet och har sedan dess utvecklats. Bakom varje anläggning, förutom en, har ägarna lämnat över driften till oss. Vi är fem som arbetar centralt med försäljning på Fazer Konferens och det är totalt cirka 150 anställda som arbetar runt om på våra mötesplatser, fortsätter Kristina. Förutom Nääs Fabriker Hotell & Restaurang och Hedenlunda Konferenscenter utanför Flen, ligger samtliga mötesanläggningar runt om i Stockholm. Styrkan upplever Kristina är att respektive anläggning är

FAKTA | Fazer Konferens är en affärsenhet inom Fazer Amica Sverige AB. Fazer Amica AB ingår i Fazerkoncernen. Det är ett närmare 120 år gammalt familjeföretag med en gedigen tradition att försvara. I Sverige driver Fazer Amica AB knappt 300 sinsemellan unika enheter, bland annat företagsrestauranger, konferensanläggningar, caféer och bistron samt måltidstjänster inom utbildning, vård och omsorg.

Beläggning nu

Tina Lundberg Åsén

Kristina Olinder

KONFERENSGUIDEN Salt & Sill bygger världens snabbaste flytande bastu med en toppfart på över 15 knop Nu bygger Salt & Sill på Klädesholmen en miniatyr av sitt flytande hotell ñ världens snabbaste flytande bastu som blir klar för avfärd den 1 juni. Själva huskroppen byggs i två plan som monteras ovanpå en katamaran. Övervåningen kan användas som relaxavdelning, konferenslokal, bröllopssvit och mässutrymme. Kostnaden beräknas till totalt 3 miljoner kronor.

– Det fantastiska intresset för hotellet och bokningsläget framöver gör att vi vågar göra en så stor satsning. 70 procent av alla som bokar boende på hotellet frågar om vi har bastu. Ska vi då ha någon känns det självklart att den också ska vara flytande, se likadan ut som hotellet och dessutom bli världens snabbaste, säger Susanna Hermansson, vd för Salt & Sill.

Det flytande hotellet öppnade för allmänheten den 20 oktober 2008 och har lockat besökare från hela världen. Med den flytande bastun stärker man sin position som konferensanläggning, mötesplats och festarrangör.

– Bastun gör att vi kan leverera en fantastisk upplevelse med övernattning i en alldeles egen vik, oavsett

om gästerna ska konferera, relaxa och bada bubbelpool eller fira sin bröllopsdag. Dessutom kommer bastun att kunna användas som en flyttbar mässlokal på havet. För oss blir bastun ett perfekt sätt att marknadsföra hotellet i sommar, säger Susanna Hermansson.

Den 12 x 6,5 meter stora huskroppen byggs av lättviktigt glasfiber som monteras på en katamaranplattform. Det 35-åriga familjeföretaget Johnson Marine Design AB från Styrsö har fått uppdraget att bygga den flytande bastun.

– Det här blir vårt största och mest spännande projekt – och då har vi ändå byggt över 1 300 olika slags båtar. Bastun kommer att bli otroligt viktig för företagets fortsatta fram-

gång. Nu jobbar vi nästan dygnet runt för att bli klara med vårt jobb så att inredningsfirman kan ta över, säger Anders Johnson, designer och projektledare på Johnson Marine Design AB. Den flytande bastun kommer att drivas av två dieselmotorer från Volvo Penta med vardera 160 hästkrafter, som kommer att installeras i slutskedet av bygget. Bastun

förväntas komma upp i en fart på över 15 knop, om det finns ett behov av att snabbt förflytta den.

– Det gör att vi inte bara får en fantastisk relax- och konferenslokal utan faktiskt, och så vitt vi vet, världens snabbaste flytande bastu, säger Susanna Hermansson.

Konferens med spa

– bäst mellan himmel & hav!

Marieborgs Kursgård

Välgörande inspiration. Kontakta oss för fräscha idéer och färdiga paket!

S, KONFEREN END K SPA & WEE EN I ROSL AG

Konferera i Norrköping!

Kurser, konferenser och boende i nyrenoverade rum till bra priser.

www.hotellhavsbaden.se tel 0175-309 30

Telefon: 011-21 96 11 www.marieborg.net

Medtag annonsen så får du 150 kr rabatt på första natten.

Erbjudandet gäller tom 31 mars-09.

Gäller ej i kombination med andra erbjudanden och endast vid direktbokning. www.hoteloden.se info@hoteloden.se

www.diplomathotel.com

Testannons.indd 1

2009-03-31 14:21:57

Karlbergsv 24, Box 6246 SE-102 34 STHLM

Vitvaror och hushållsprodukter Oasen i Jämtland

Affärstidningen för offentlig sektor � JÖRKNÄSGÅRDEN HOTELL ★★★★

Bräcke 0693-160 20 www.bjorknasgarden.com

www.offentligaaffarer.se

AVTALSNYTT / Vitvaror och hushållsprodukter Vitvaror och hushållsprodukter, storköksutrustning samt fastighetstvättmaskiner 2008 SKL Kommentus har genomfört samordnad upphandling av vitvaror och hushållsprodukter, storköksutrustning samt fastighetstvättmaskiner.

Upphandlingen omfattar Upphandlingen omfattade köp av produkter inom ovan nämnda tre delområden inklusive installation och service.

Upphandlande organisation SKL Kommentus Ansvarig upphandlingskonsult Carl-Göran Bergstrand Telefon: 08-709 59 11 E-post: cg@sklkommentus.se Avtalsperiod 2009-01-01 – 2011-12-31 Avtalen inom Delområde A tecknas för tre (3) år med möjlighet att förlänga avtalen med upp till ett (1) år.

Delområde A – Vitvaror och hushållsprodukter Vitvaror Spisar (t.ex. glaskeramikhäll, induktionshäll, gjutjärnplattor

Inbyggnadshällar (t.ex. glaskeramikhäll, induktionshäll) Inbyggnadsugnar, (t.ex. varmluft, över- och undervärme) Mikrovågsugnar Spis/köksfläktar Diskmaskiner (t.ex. golv, bänk, inbyggda) Kylskåp (t.ex. fristående, inbyggda) Frysar (t.ex. fristående, inbyggda) Kombinerad Kyl/Frys (t.ex. fristående, inbyggda) Tvättmaskiner (t.ex. topp- eller frontmatade) Torktumlare (t.ex. kondens) Torkskåp Hushållsprodukter Dammsugare Kaffebryggare/maskiner (ej för storbruk) Köksmaskiner Strykjärn Klimatprodukter Övrigt inom hushållsprodukter

Leverantörer AB Elitservice

Norrahammar

Coldmans Försäljnings ABv

Linköping

Dala Hemmabutikerna i Sverige AB

Stockholm

Elaffären ELON i Lidköping AB

Lidköping

Electrolux Detaljhandel AB

Stockholm

Elektrohuset i Falköping AB

Skövde

Elektroskandia AB

Sollentuna

Elon i Nynäshamn

Nynäshamn

Johanssons Mekaniska AB

Vetlanda

Köksaffären Spisen AB

Uddevalla

Lotta Sparköp

Vänersborg

Långsjö El AB

Älvsjö

Miele AB

Solna

Röaby Försäljning & Service AB

Ronneby

Storköksteknik AB

Vallentuna

Grönare vitvaror allt hetare Att köpa vitvaror är inte helt enkelt med dagens enorma utbud. Allt vanligare blir att dina vitvaror inte längre är vita utan kan vara svarta, röda, gröna, blåa eller kanske i rostfritt. I dag ska alla vitvaror vara EU-märkta. Den bäst klassade kyl/ frysen och torktumlaren drar endast en tredjedel el jämfört med sina gamla kollegor.

Samlingsnamnet vitvaror borde i sanningens namn bytas ut. Av alla Sveriges kök är det, i dag, bara en bråkdel som faktiskt har vita maskiner. Det är rostfritt och det är svart, ibland är det till och med i någon annan färgglad variant och det har faktiskt även skådats några kylskåp i den engelska flaggans färger. Precis som resten av köken har förvandlats mycket de senaste åren så har, naturligtvis, även vitvarorna följt med i den vågen.

SKL Kommentus har genomfört en samordnad upphandling av vitvaror och hushållsprodukter, storköksutrustning samt fastighetstvättmaskiner inklusive installation och service. I vilken utsträckning som den färgglada trenden slår igenom i offentliga köksmiljöer återstår att se.

fektiva torktumlare som drar cirka hälften så mycket energi som en vanlig torktumlare. Anledningen är att den har en inbyggd värmepump som gör att värmen kan användas två gånger. Värmepumpen avfuktar luften som en gång passerat kläderna.

Vattnet som försvinner i processen leds till en behållare eller direkt till avloppet. Värmepumpens varma sida värmer sedan samma luft igen, så att den kan ta upp den återstående fukten från kläderna. Tumlaren behöver inte anslutas till en ventilationskanal.

Energimärkning av vitvaror

Kyl/frys Kyl/frys med energiklass A+ som drar 192 kWh/år jämfört med en äldre modell med energiklass C som drar 550 kWh/år.

Besparing: 550 – 192 = 358 kWh/år.

Kostnadsbesparing: 358 x 1,25 = 448 kr/år.

I dag ska alla vitvaror vara EU-märkta ur effektivitetssynpunkt. Märkningen görs från A, eller A++ för kyl och frys, till G, som är den minst energieffektiva produkten. En ny kyl/frys drar cirka 270 kWh mindre per år jämfört med en gammal.

Temperaturstyrning av kyl och frys Med en elektronisk temperaturstyrning av kyl/frysen hålls temperaturen konstant vilket minskar energibehovet. Varje extra grad kallare ökar energibehovet med 5 procent.

En automatisk återställning av snabbkylning/-infrysning hjälper också till att hålla temperaturen rätt och energianvändningen nere.

Diskmaskin kopplas till kallvattnet Om du kopplar diskmaskinen till kallvatten så ser maskinen till att värma vattnet endast i diskmomentet och i sista sköljningen. Diskresultatet blir bättre och du spar energi.

Ofta räcker en lägre disktemperatur för att få disken ren.

Värmepumpstumlare

Hur mycket spar du på att köpa energieffektivt?

I nedanstående beräkningar har vi räknat med ett elpris på 1,25 kr/ kWh.

Diskmaskin Skillnaden på en A-märkt diskmaskin och en 10 år gammal diskmaskin är ca 0,6 kWh/omgång.

Vi räknar med 7 diskomgångar i veckan: 7x52x0,6 = 218 kWh/år.

Kostnadsbesparing: 218x1,25 = 272 kr/år.

Torktumlare Skillnaden på en A-märkt värmepumpstumlare och en konventionell C-märkt kondenstumlare är cirka 1,6 kWh/omgång.

Vi räknar med 5 tvättar i veckan: 5x52x1,6 = 416 kWh/år.

Kostnadsbesparing: 416x1,25 = 520 kr/år.

(Källa: Energimyndigheten) Arne Öster

Om du inte har möjlighet att hängtorka dina kläder finns det energief-

66

Avtalsnytt 2 2009 | www.offentligaaffarer.se

Kammarkollegiets upphandling avbryts Pågående upphandling av telefoner, kommunikationsutrustning och tillbehör avbryts.

Kammarkollegiets pågående upphandling av telefoner, kommunikationsutrustning och tillbehör avbryts. Elva av tolv anbudsgivare har visat sig lämnat felaktiga uppgifter om miljökrav.

Claes Ljungh, generaldirektör (GD) i Kammarkollegiet, har den 2 april 2009 beslutat avbryta upphandlingen av telefoner, kommunikationsutrustning och tillbehör.

Tilldelningsbeslut i upphandlingen lämnades till nio leverantörer den 11 mars. Därefter har det visat sig att de miljökrav som flertalet av leverantörerna har påstått sig klara inte är uppfyllda. Leverantörer som har lämnat oriktiga upplysningar utesluts nu från upphandlingen.

Upphandlingen avbryts eftersom konkurrensen på marknaden blir för begränsad.

Den aktuella upphandlingen, D, är en del i den så kallade Danteupphandlingen. Övriga delar av Dante-upphandlingen pågår.

Kontaktpersoner Inger Höglund Projektledare 08-700 07 58 Birgitta Ekvall Jurist 08-700 07 67 Hans Sundström Jurist 08-700 07 69

Upphandling av annonsförmedlingstjänster är överprövad Den strategiska delen på annonsförmedlingstjänster är överprövad. Avtal har dock tecknats med 3 leverantörer på den taktiska delen.

Den strategiska delen på annonsförmedlingstjänster är överprövad.

RPS har däremot kunnat teckna avtal med 3 leverantörer på den taktiska delen.

Avtalen gäller från och med den 1 maj. Vid avrop ska en förnyad konkurrensutsättning göras.

Den taktiska tjänsten innefattar, produktion, bokning, rådgivning, distribuering, materialleverans och annonskontroll av platsannonser och kungörelser.

Den strategiska delen innefattar rådgivning och distribuering av informations- och reklamkampanjer till media.

Mer information angående avropsförutsättningar och vad som händer med den strategiska delen kommer kontinuerligt att publiceras på ramavtalssidan.

» Vitvaror och hushållsprodukter «

AVTALSNYTT / kommentus

Electrolux Home Electrolux Home hjälper dig hela vägen

Andreas Lindström

Electrolux Home har ett stort utbud av de senaste vitvarorna från Electrolux-koncernens alla välkända varumärken. Med mycket kunskap inom området hjälper vi gärna till att hitta de produkter som skulle passa just er.

När ni går i köksfunderingar, så kan vi erbjuda ett eget svensktillverkat kök med många olika Svanenmärkta luckor att välja bland.

Dessutom hjälper våra utbildade köksritare dig att rita och planera köket – helt gratis! Electrolux Home har utöver detta duktiga montörer till hands, om ni behöver det. Även tvättstugan behöver ses över med jämna mellanrum, och uppda-

Företagsnamn: Electrolux Home Omsättning: 650 msek

fakta

Antal anställda i Sverige: Ca 250 st Huvudkontor: St Göransgatan 143 105 45 Stockholm Regional representation i Sverige: Butiker på 60 platser i Sverige, se www.electroluxhome.com

teras med nya, fräscha och mer miljövänliga produkter. Vi kommer gärna till er tvättstuga och inventerar produktparken. Electrolux Wascator har miljöanpassade och energisnåla varor som vi varmt kan rekommendera.

Nu när du vet lite mer om vårt utbud är steget inte långt att höra av dig, så att vi kan prata vidare. Om du är extra nyfiken, kan du gå in på www.electroluxhome.se eller besöka någon av våra butiker. När det är dags för förändringar så finns vi här, redo att hjälpa till hela vägen.

Aktuellt ramavtalsområde: Hushållsprodukter (vitvaror) och fastighetstvätt, Installation och transport av produkter. Besiktning av fastighetstvättstugor efter önskemål.

Giltighetstid: 2009-01-01 fram till 2011-12-31 Kontaktperson: Andreas Lindström Telefon 08-247235 E-post: andreas.lindstrom@electroluxhome.com Hemsida: www.electroluxhome.com

Certifieringar miljökvalitet: ISO9001 och ISO 14001 miljöcertifiering

68

Avtalsnytt 2 2009 | www.offentligaaffarer.se

Allt för köket

Välj bland våra energisnåla produkter, kompletta kök eller våra tjänster som hjälper dig hela vägen.

STORÄNGSBOTTEN, Fiskartorpsvägen 56, (bredvid prisXtra) Tel 08-24 72 30.

AVTALSNYTT Planerade upphandlingar Personaluthyrning

Arbetsförmedlingen ansvarar för statens ramavtal inom området för personaluthyrning. Nuvarande ramavtal löper ut 2009-12-31.

Upphandlande organisation Arbetsförmedlingen Kontaktperson Tomas Åkerblom E-post: tomas.akerblom @arbetsformedlingen.se Arbetsförmedlingen kommer att starta förberedelser för en ny upphandling. Arbetsförmedlingen ser gärna att personer från olika myndigheter medverkar i de referensgruppsmöten som planeras.

Sammanfattning av upphandlingsarbetet – se tabell.

Möbler 2010

SKL Kommentus kommer under år 2009 att genomföra en ny samordnad upphandling av möbler m.m.

Förskolemöbler Äldreomsorg, funktionshindrade, vårdrum Biblioteksmöbler Arkiv- o förrådsinredning AV-inredning Arbetsplatsbelysning Möbel och gardintyg Konstväxter Inredning för allmänna utrymmen Upphandlande myndighet Möjlighet finns för upphandlande myndigheter att välja att delta i valda produktgrupper som ingår i upphandlingen.

Leverantör Anbud kan läggas till visst geografiskt område.

Preliminär tidplan 2009-09: Inbjudan att delta i upphandlingen skickas till upphandlande myndigheter.

2009-10: Upphandlingsuppdrag SKL Kommentus tillhanda.

Ansvarig upphandlingskonsult Alexandra Anastasiou Telefon: 08-709 59 18 E-post: alexandra.anastasiou @sklkommentus.se

2010-01: Upphandlingen annonseras.

Upphandlingens omfattning Kontorsmöbler Arbetsstolar Skolmöbler

SKL Kommentus inbjuder till samordnad upphandling av möbeloch kontorsflyttning.

2010-09-01: Planerad avtalsstart.

Möbel- och kontorsflyttning 2010

Upphandlingsfas:

Beräknad tidplan:

Kommentar/ status:

Förstudie

mars/april

Pågår

Framtagning av ansökningsinbjudan

mars/april

Planerad

Annonsering

april

Planerad

Framtagning av förfrågningsunderlag

maj

Planerad

Urval anbudssökanden

maj/juni

Planerad

Inbjudan att lämna anbud

maj/juni

Planerad

Utvärdering

aug/sep

Planerad

tilldelningsbeslut

sep/okt

Planerad

Avtalstecknande

okt/nov

Planerad

Nytt ramavtal

1 januari 2010

Planerad

Anmälan av upphandlingsuppdrag – senast den 15 maj 2009 Ansvarig upphandlingskonsult Maria Krantz Telefon: 08-709 59 22 E-post: maria.krantz@sklkommentus.se Förutsättningar i denna upphandling Upphandlingen kommer att genomföras som öppen upphandling enligt Lag (2007:1091) om offentlig upphandling.

Upphandlingen kommer att administreras i upphandlingsverktyget Opic tendsign.

Under förutsättning att tillräckligt med volym uppnås är ramavtalet/en planerade att gälla preliminärt från den 1 maj 2010 och fyra (4)

år framöver. Eventuellt kan denna upphandling komma att regionsindelas om SKL Kommentus utifrån inkomna uppdrag bedömer att det ger bättre priser och villkor.

Upphandlingens omfattning - Interna flyttuppdrag av gods utan att fordon används - Externa flyttuppdrag av gods där fordon används - Magasinering - Flytt av bohag

Pågående upphandlingar Konferenshotell och kursgårdar – upphandling pågår Ny upphandling har inletts av ramavtal för konferenshotell och kursgårdar.

Upphandlande organisation Försvarsmakten Kontaktperson Ingela Mildton-Patzelt Telefon 08-514 390 92 E-post: ingela.mildton-patzelt@mil.se Gällande avtal för nedanstående orter löpte ut 2008-12-31.

Södra Sverige Alvesta, Falkenberg, Gränna, Göteborg, Götene, Härryda, Höganäs, Kungsbacka, Kungälv, Lysekil, Mölndal, Tomelilla, Skövde, Sotenäs, Stenungsund, Strömstad, Trelleborg, Uddevalla, Vaggeryd och Värnamo.

70

Mellersta Sverige Ekerö, Haninge (exkl Handen), Karlstad, Knivsta, Norrtälje (exkl Grisslehamn), Nynäshamn (inkl Ösmo), Sigtuna (inkl Arlandaområdet), Stockholm (endast stadsdelen Bromma), Strängnäs (ej centralorten), Täby, Upplands-Bro, Vaxholm, Visby, Västerås (ej centralorten), Älvkarleby och Östhammar.

omfattas av gällande avtal.

Norra Sverige Krokom, Åre och Östersund.

Gällande avtal för nedanstående orter löper ut 2009-04-30: Arvidsjaur, Göteborg, Halmstad, Hudiksvall, Jönköping, Karlskrona, Karlstad, Linköping, Lycksele, Mora, Olofström, Skara, Skövde, Sundsvall, Ulricehamn, Uppsala, Växjö och Östersund.

Sista dag att lämna anbud var den 4 mars 2009.

Upphandlingen avser endast anläggningar på de orter som till och med den 31 december 2008 omfattades av ramavtal.

Nya avtal för dessa orter beräknas kunna tecknas under våren 2009.

Inrikes hotelltjänster – upphandling pågår Upphandling pågår av nya ramavtal för hotell för de orter i Sverige som till och med den 30 april 2009

Upphandlande organisation Försvarsmakten Kontaktperson Ingela Mildton-Patzelt Telefon 08-514 390 92 E-post: ingela.mildton-patzelt@mil.se

vare, kopiatorer och tjänster annonserades i början av februari som en selektiv upphandling.

Upphandlande organisation Verket för högskoleservice Kontaktperson Björn E-post: skt09@vhs.se

Bergström

Upphandlingen beräknas kunna avslutas under augusti. De nuvarande ramavtalen, som gäller till 2009-06-30, kan vid behov förlängas ytterligare fem månader.

Upphandlingen kommer att ledas av upphandlingen på VHS (Verket för högskoleservice) i samverkan med IT- upphandlingen på Kammarkollegiet.

Skrivare, kopiatorer och tjänster 2009 – upphandling pågår

Ramavtalsupphandlingen av skri-

Avtalsnytt 2 2009 | www.offentligaaffarer.se

Vi hyr inte ut vem som helst Vi har bara erfarna tjänstemän inom IT & Teknik, Ekonomi, Juridik och Kontor.

Ring Erica eller Charlotte 08-555 540 05 så hittar dom den rätte för dig.

REKRyTERIng oCh uThyRnIng aV KValIfICERadE TJänsTEmän 0770-111 222  info@poolia.se  www.poolia.se

ReTuradress: Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2, 414 58 Gรถteborg

posttidning