Offentliga Affärer nr-6 2009

vård ledarskap miljö konferens juridik utbildning EKONOMI

vid brott mot upphandlingsreglerna

Stockholm bäst

Sveriges kvalitetskommun 2009

Om möjligt

fortsätt spendera Profilen

Nr 6 2009 | Sjuttonde årgången

Pris 79 kr

UPPHANDLING

Kraftiga sanktioner

E-handel sparar miljoner

Bara en av tio vill jobba inom kommun och landsting

Maria Wetterstrand

Talar klarspråk om klimat och miljö

r ö n e r ep r t n e g Byg sökes Med nya Eniro Upphandling blir det smidigare att hitta nya leverantörer och spara pengar. Tjänsten är till för både inköpsavdelningar och enskilda företagare.

Du får ständig tillgång till Eniros leverantörsregister och företagstjänster.

Dessutom är det enkelt att komma igång, så anmäl dig redan idag!

www.eniroupphandling.se 2

Offentliga Affärer 6 2009 | www.offentligaaffarer.se

Byggentr eprenör finnes

Med nya Eniro Upphandling blir det smidigare att hitta nya affärer och tjäna pengar. Tjänsten är till för både små och stora företag. Du får ständig tillgång till affärsmöjligheter för flera miljarder kronor. Dessutom är det enkelt att komma igång. Anmäl dig redan idag och börja bjuda på nya affärer!

UPPHANDLING www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2009

Sveriges nya marknad för upphandlare och leverantörer3

Nöjd med arbetet.

ISS är unikt i ett viktigt avseende – vi arbetar till över 90 procent med egen anställd personal. Bara i undantagsfall använder vi underentreprenörer. Det beror på att vi är måna om att skapa synergier och effektivitet, något som är svårt att uppnå om de som utför tjänsterna representerar olika företag. När vi arbetar med egna anställda ser vi att de anställda tar mer ansvar för sitt arbete och tenderar att utnyttja sin egen kapacitet till fullo genom att exempelvis växla mellan olika sorters arbete efter kundens behov.

ISS tar oftast över personalen när vi tar på oss ett uppdrag.

Ett av orosmomenten för uppdragsgivare som överväger att outsourca delar av sin verksamhet är hur framtiden för personalen kommer att gestalta sig. Vi är glada att få ta över arbetsgivaransvaret och integrera personalen i ISS. Nyligen visade en internationell undersökning som genomförts av konsultföretaget Ernst & Young, att offentliga sektorn i allt större utsträckning ser outsourcing som ett alternativ till 4

att säga upp personal.

Då kan organisationerna behålla vissa tjänster, samtidigt som de sänker sina kostnader. Vi har många gånger större möjligheter att hitta lösningar för personalen som kommer över till oss och detta blir en viktig del i övertagandet då personal som kommer över till oss gör det med en visshet av att jobben är säkrade. Och våra undersökningar visar att efter ett års tid anser många att de har fått det bättre – eftersom de nu tillhör vårt företags kärnverksamhet, mot att tidigare ha jobbat utanför sin arbetsgivares fokus.

Det kräver kunskap och erfarenhet att överta personal.

På ISS har vi stor erfarenhet av det, eftersom det sker i samband med de flesta nya uppdrag. I de första diskussionerna kring outsourcingen är ofta både kunden och personalen oroliga inför ett övertagande. Det har vi respekt för, och har utarbetat en speciell metodik som guidar kunden och den nya personalen genom hela processen. Metoden är densamma oavsett om vi tar över arkitekter, kockar eller fastighetsförvaltare.

Offentliga Affärer 6 2009 | www.offentligaaffarer.se

Mycket nöjd med arbetet.

Vi vet att vår metod fungerar, och att den innebär en lättnad för vår kund.

Vi använder en särskild informationsteknik gentemot personalen, vi träffar HR-chefen och inventerar kompetensen.

Personalen får alltid möjlighet att tacka ja eller nej till att gå över till oss, och vi för fackliga förhandlingar. Efter övertagandet är vi noga med att ge möjlighet till återkopplingssamtal. Vi är världens femte största arbetsgivare och därmed något av specialister i HR-frågor. Bara i Sverige har vi 26 olika kollektivavtal att hålla reda på.

Det är människorna som är viktiga i ett företag som ISS. En av anledningarna till att den personal vi övertar känner sig tryggare, är att de kommer till ett stort företag med möjlighet att byta till nya arbetsuppgifter och bredda sin kompetens.

Redan i dag byter våra anställda ofta jobb inom sitt affärsområde, men vi arbetar kontinuerligt för ökad internrörlighet och i vår medarbetarportal kan alla våra 12 000 anställda hitta utannonserade tjänster. www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2009

Den som blir anställd i ISS upptäcker ofta att arbetet är mer produktivt än det var tidigare.

De anställda upplever ofta detta som positivt, och de känner sig mer värderade och uppskattade än hos sin tidigare arbetsgivare. De hinner göra mer och kan utföra fler kringtjänster.

De har också mer kontakt med arbetsledarna eftersom ett högre tempo ställer högre krav även på arbetsledningen.

Kontakta oss Affärsområdeschef Lars Täuber, 0734-36 61 51, berättar gärna mer om hur man sänker kostnader och ökar effektiviteten i offentliga verksamheter.

www.iss-fs.se 020-155 155 5

Kommer du ihåg 2009?

Engagerade förelä sare

Några av utställarna på Upphandlingsdagarna 2010:

Upphandlingsdagarna 2009 blev årets största mötesplats för oss som berörs av den offentliga upphandlingen och samlade drygt 500 besökare som genomgående gav betyget mycket gott. Hur många blir vi i år?

a!

Allt kan händ

Nöjda deltagare

Glada utställare

Välkommen åter!

Innehåll

Maria Wetterstrand talar klarspråk

Offentliga Affärer nr 6 2009

14 Framtidens e-förvaltning

Ministermöte och konferens om framtidens e-förvaltning.

15 Ekonomistyrningsverket samordnar svenskt deltagande i PEPPOL

Syfta till att öka användningen av e-faktura i offentlig sektor.

18 Profilen Maria Wetterstrand

Språkrör för Miljöpartiet pratar öppenhjärtligt om miljöhotet.

20 Lagen om Valfrihet

Nystartade företag inriktade på hemtjänst ökar.

18

28 Elektronisk handel sparar miljoner

Eskilstuna tillhör de kommuner som satsat på e-handel.

36 Kraftiga sanktioner

vid brott mot upphandlingsreglerna.

38 Juridik – Nya regler för offentlig upphandling

Sofie Mårtensson och EvaMaj Mühlenbock vid Lindahls Advokatfirma reder ut begreppen.

20

28

49 Rolf Solli

Om möjligt, fortsätt spendera.

56 E-delegationen föreslår

Enhetlig elektronisk leg.

69 Skolan som nyckel till integration

Föregångslandet Kanada på Skolforum.

49

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2009

14

9

- Gick det bra med Kammarkollegiets upphandling?

- Om bäst är bra, så visst.

TDC har rankats högst av samtliga leverantörer i Kammarkollegiets DANTEupphandling.

TDC är en operatör och systemintegratör. Vi erbjuder helhetslösningar inom tal, data och video till företag och organisationer där lösningarna ska bidra till tydlig affärsnytta. TDC är en nordisk leverantör med eget nordiskt nät, men samtidigt med lokal närvaro. I Sverige är vi representerade över hela landet med cirka 800 anställda. TDC Sverige AB är ett helägt dotterbolag till TDC A/S – nordens tredje största telekomföretag med en årlig intäkt om 38,8 miljarder DKK (2008).

Besök oss på tdc.se eller ring 08-519 810 00 så berättar vi mer.

10

Offentliga Affärer 6 2009 | www.offentligaaffarer.se

Ledare

Medborgarna nöjdare med välfärden Offentliga Affärer utges av

VD och Ansvarig utgivare Urban Nilsson urban@hexanova.se Ekonomi Monika Beiring monika.beiring@hexanova.se Redaktionsledning Klas Bergqvist klas.bergqvist@hexanova.se Journalister Arne Öster Klas Bergqvist Kent Mossheden Tina Lundberg Åsén Krönikör Tina Lundberg Åsén Traffic/layout Henrik Tonström annonser@hexanova.se Annonsbokning Martin Nyman Tel: 031-719 05 14 martin.nyman@hexanova.se Prepress och tryck Elanders Sverige AB www.elanders.se Projektledning Göteborg Martin Nyman martin.nyman@hexanova.se Mikael Kyhlberg mikael.kyhlberg@hexanova.se Peter Larsson peter.larsson@hexanova.se Projektledning Stockholm Anita Sanderholm anita.sanderholm@hexanova.se Kent Mossheden kent.mossheden@hexanova.se Vladimir Avila vladimir@hexanova.se Adress-/namnändringar adressandring.oa@hexanova.se Adress Göteborg (HK): Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2 414 58 Göteborg Tel: 031-719 05 00 Fax: 031-719 05 29 Adress Stockholm: Hexanova Media Group AB Drakenbergsgatan 2 117 41 Stockholm Tel: 08-588 674 02 Fax: 08-618 03 27

Svenskarna har blivit mer nöjda med den välfärd som produceras i kommuner och landsting. Det visar Svenskt Kvalitetsindex senaste mätning.

Såväl skolan som hemtjänsten, äldreboendet och den offentliga sjukvården får bättre betyg än tidigare.

Samtidigt pekar undersökningar på att många kommuner anser sig vara tvungna att göra nedskärningar inom vård, skola och omsorg de närmaste åren på grund av den ekonomiska krisen. Minskade skatteintäkter är en bidragande orsak.

E-delegationen föreslår enhetlig elektronisk legitimation En säker lösning för identifiering är en nyckelkomponent i den infrastruktur som krävs för avancerad e-förvaltning. Den 19 oktober överlämnade e-delegationen sitt första delbetänkande till kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell. Delegationen föreslår bland annat att en enhetlig svensk e-legitimation för hela den offentliga sektorn skapas som i förlängningen även ska kunna användas av den privata sektorn. Tanken är också att en samordningsfunktion för det fortsatta arbetet med e-legitimationer ska upprättas hos Skatteverket.

SIS kan hjälpa till med standarder

En viktig aspekt när det gäller e-förvaltningen är informationssäkerheten, där det finns en gemensam global standard. SIS fungerar som en öppen och neutral plattform för samverkan mellan myndigheter och företag. Redan nu driver SIS flera projekt med koppling till e-förvaltning.

Standarder som arbetas fram i samverkan kommer att vara den bästa förutsättningen för att parterna ska förstå varandras behov och få igång informationsutbytet, enligt Torbjörn Cederholm, chef för området informationshantering hos SIS, Swedish Standards Institute.

Sveriges Kvalitetskommun 2009

Vision 2030 – Ett Stockholm i världsklass – anger den samlade visionen för hur Stockholm ska utvecklas till en stad i världsklass. Alla medarbetare behöver känna delaktighet och engagemang för att visionen ska bli verklighet, enligt finansborgarråd Sten Nordin, som för Stockholms stads räkning fick ta emot utmärkelsen Sveriges Kvalitetskommun 2009 i samband med Kvalitetsmässan i Göteborg.

Välkommen till Upphandlingsdagarna den 3-4 februari 2010!

Upphandlingsdagarna hjälper dig att bevaka utvecklingen och greppa skeendet. Här finns informationen, pionjärerna, inspiratörerna och ett befruktande nätverk av kollegor, myndighetsrepresentanter, jurister och leverantörer.

I dessa tider av sämre konjunktur och med de sparkrav som råder blir ett evenemang som syftar till att effektivisera upphandling och inköp inom den delvis hårt utsatta offentliga förvaltningen extra viktigt och uppmärksammat. För vem skulle inte gynnas av att den samlade offentliga upphandlingskåren, som handlar varor och tjänster för hundratals miljarder kronor årligen, gör detta rustad med de bästa möjliga förutsättningarna och den senaste kunskapen på området?

Upphandlingsdagarna står för nätverkande, relationer och god stämning. Det är nu femte året i rad som dagarna arrangeras, den här gången med seminariespår inom sex intresseområden. Du behöver bara en mötesplats! Målet är goda offentliga affärer och den alltid uppskattade fest- och mingelkvällen kryddas nu med utdelningen av priset Handslaget.

Urban Nilsson Ansvarig utgivare

Mot ett öppnare Europa – ministermöte och konferens om framtidens e-förvaltning

Den 18 november ledde kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell ett informellt ministermöte om e-förvaltning i Malmö där syftet var att ta ytterligare steg mot ett öppnare Europa.

Vid mötet antog ministrarna en deklaration om hur framtidens e-förvaltning i Europa ska utformas, med gemensamma mål som sträcker sig fram till år 2015.

Deklarationen innehåller en gemensam vision och gemensamma prioriteringar gällande hur de 34 länder som står bakom deklarationen avser att använda e-förvaltning för att stärka medborgare och företag, förstärka rörligheten på den inre marknaden samt möjliggöra för en effektiv och miljömässig offentlig förvaltning i Europa.

www.offentligaaffarer.se

ISSN 1653-3674 Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och upphandlare inom den offentliga sektorn.

Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. För en detaljerad distributionslista, kontakta vår annonsavdelning.

11

nyheter

Kostnadseffektivt kvalitetstryck Med ett av Europas mest moderna tryckerier och verksamhet i 19 länder kan Print24 erbjuda kostnadseffektiva så kallade web2print-lösningar.

Via en webbportal kan kunden snabbt göra sin beställning online med allt från offertkalkyl till fakturering.

– I Sverige etablerades vi 2007. Våra största kunder är i dag reklambyråer och inhousebyråer men även många tryckerier lägger ut vissa uppdrag

på oss. Det handlar då om sådana volymer som inte är lönsamma för dem, berättar Anders Wickström på Print24.

Äldreboende i Piteå utses till bästa utvecklingsprojekt Sveriges bästa utvecklingsprojekt inom offentlig sektor utsågs den 17 november under KvalitetsMässans invigningsgala på GöteborgsOperan.

Vinnare blev Piteå kommun med projektet Den tredje åldern.

Av ursprungligen 164 tävlande bidrag stod vårdbiträdet Gunvor

12

Ahlin och undersköterskorna Linda Eriksson och Karina Westerlund Sandström från Öjagruppen i Öjebyn som segrare och som goda förebilder inom dagens äldreomsorg.

Juryns motivering: ”Livet ska levas så länge det varar.

Det har man insett i Piteå. På Öjagår-

Från företagets moderna tryckeri i Dresden i Tyskland – som i huvudsak utför offsettryck – levereras produkterna ofta över natten direkt till kunden. Det kan vara allt från visitkort och flygblad till affischer och kataloger.

– På bara några minuter kan du via vår användarvänliga webbsida göra dina beställningar med många valmöjligheter, och skulle det vara bråttom kan trycksakerna levereras redan nästa dag! Vill du ha mer hjälp finns kostnadsfri servicetelefon eller chat. Med vår provmapp kan du observera och granska kvaliteten på vårt papper och tryck. Använd dina egna digitala original eller skapa en egen design med freedesign: brevpapper, flyers, vikta kort, vykort, block, stämplar, visitkort. Leveranstiden beror på produkt och bear-

betning av önskad produkt. Tid för leverans för varje order kan fås ur alternativen när man beställer.

– Vår grundläggande affärsidé är att kontinuerligt förbättra våra produkter för kundens bästa. Vi försöker ständigt, i nära samarbete med kunderna, att förbättra vårt arbete. Därför koncentrerar vi oss på vår kärnkompetens: Att så snabbt som möjligt och till lägsta pris behandla kundernas order, förklarar Anders Wickström.

Print24 finns i dag i en rad större städer i 19 länder i Europa. Nästa steg blir att etablera verksamheten i USA och Kanada.

dens äldreboende får de äldre ett meningsfullt liv, hela livet. Projektet Den tredje åldern visar att även mycket gamla kan och vill ha roligt.

Juryn fäster särskild uppmärksamhet vid den att den svenska äldreomsorgen håller på att professionaliseras och få ett kvalitetstänkande. I denna nationella utvecklingsprocess är det viktigt att byta erfarenheter och att det skapas förebilder. Öjagården är en sådan förebild.”

Arbetet har inneburit att personal och boende tillsammans cyklat Infjärden runt, en sträcka på cirka 40 km, att man använder varmvattenbassängen i simhallen och att man dokumenterar med digitalkameran trevliga aktiviteter som man gör

tillsammans. Var och en av de äldre får också ett eget album för att visa anhöriga och som stöd för minnet.

Deras arbete med att stimulera till att fortsätta med goda fritidsvanor som vidmakthåller hälsa även efter att man flyttat in på äldreboendet har pristagarna presenterat i en uppsats. Denna låg till grund för att de tre kvinnorna fick ta emot det prestigefyllda priset.

GötaPriset har delats ut till bästa utvecklingsprojekt inom offentlig sektor sedan 1997.

Arne Öster

Arne Öster

Offentliga Affärer 6 2009 | www.offentligaaffarer.se

nyheter

Smarta kort i vården vinner Sveapriset 2009 Karlstad Kommun är årets vinnare av Sveapriset för sina it-lösningar inom äldreomsorgen. Bakom projektet står Cendio, med sin tunna klientlösning.

Karlstad kommun är först ut i landet med att använda en virtuell arbetsplatslösning för vården. Istället för att varje avdelning har egen dator, används en box med mus, skärm och tangentbord. Via boxen kommer personalen åt sin dator som körs från en server, oavsett var de befinner sig.

Juryns motivering lyder

Karlstad kommun visar den snabba vägen till en bättre vård och omsorg genom säker inloggning med smarta kort. Den nya tekniken ger stora tidsvinster, högre omsorgskvalitet och en bättre dokumentation. Projektet är utvecklat och levereras tillsammans med Cendios partner Pulsen.

Ett efterlängtat förbättringsområde bland vårdpersonalen, var att slippa lösenord. Som sjuksköterska kunde man innan ha upp till 14 olika lösenord för att komma åt alla system. Inloggningen och identifieringen till systemen sker nu istället med hjälp av smarta kort innehållande SITHS-certifikat, vedertagen standard inom vården gällande smarta kort.

– Vi utvecklade lösningen helt enligt användarnas önskemål och anpassade den efter verksamhetens behov, säger Inge Hansson, IT-chef på Karlstad kommun.

– Detta är definitivt Cendios stora genombrott och ett erkännande för vår produkt Thinlinc. För kommuner och landsting innebär detta möjlighet till stora besparingar inom IT, säger Johan Igheimer, VD på Cendio.

Tillgänglighet och mobilitet har var it det primära i lösningen. Möjligheten att ”bära med sig” sessioner mellan tunna klientstationer och i nästa steg även använda laptops ute på fältet förenklar vårdarbetet.

Journalskrivning som innan skrevs på sjuksköterskekontoret skrivs nu istället där man befinner sig.

Juryns motivering till priset i sin helhet: IT ger fantastiska möjligheter till en mer effektiv och säker vård och omsorg. Men för att det ska Fortsättning på sid 16.

Stöd för upphandlingsarbetet

Den självklara hjälpredan för alla som kommer i kontakt med offentlig upp­ handling.

Här finns en genomgång av lagens tillämpningsom­ råde, upphandlingsformer, ramavtal, regler för kvalifi­ cering, utvärderingskrite­ rier, upphandling under tröskelvärdena samt reglerna om överprövning och skadestånd. En rad domar från både Sverige och EG­domstolen redovisas. Boken underlättar på ett pedagogiskt sätt förståelsen av regelverket och bör ligga på varje upphandlares skrivbord.

Fördjupat ledarskap och utvärdering

Sanningar till salu handlar om utvärderingsarbete på lokal nivå, ofta stimulerat av regionala EU­enheter.

Projektägare har uppmuntrats att använda externa utvärderare. Men hur fungerar det i praktiken?

Elof O Petterson bidrar till en utvecklad utvärderingspraktik med en spännande resa som trots sitt omfång är förbluffande lättläst och underhållande, med många nedslag i vardagsnära erfarenheter och mängder av värdefulla råd.

Professionellt bemötande

Metoder och verktyg för bemötande i offentliga verk­ samheter. Fylld av exempel på bemötandesituationer och konkreta råd, t ex om hur man hanterar krävande eller hotfulla kunder.

Boken fungerar både som faktabok och som studie­ bok för internt lärande och utvecklingsarbete.

Boken har fått lysande kritik av recensenter i offentliga organisationer.

Vi säljer även tre uppmärksammade spel i bemötande. Läs mer i vår webbshop.

Beställ på tfn 08-709 59 90 eller i vår nya webbshop: www.sklkommentus.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2009

13

nyheter

E-förvaltning för ett öppnare Europa E-förvaltning handlar om att utnyttja ny teknik för att effektivisera verksamheter och förenkla kontakten mellan myndigheter, medborgare och företag.

Den 18 november ledde kommunoch finansmarknadsminister Mats Odell ett informellt ministermöte om e-förvaltning i Malmö där syftet var att ta ytterligare steg mot ett öppnare Europa Vid mötet antog ministrarna en deklaration om hur framtidens e-förvaltning i Europa ska utformas, med gemensamma mål som sträcker sig fram till år 2015.

Deklarationen innehåller en gemensam vision och gemensamma prioriteringar gällande hur de 34 länder som står bakom deklarationen avser att använda e-förvaltning för att stärka medborgare och företag, förstärka rörligheten på den inre marknaden samt möjliggöra för en effektiv och miljömässig offentlig förvaltning i Europa.

Detta är det femte ministermötet

14

som äger rum om e-förvaltning. Det senaste mötet var i Lissabon 2007.

Nya möjligheter och ökad tillgänglighet Den tekniska utvecklingen erbjuder nya möjligheter att öppna Europas förvaltningar. EU:s medlemsländer samarbetar nu för att ta vara på de nya möjligheterna och finna gemensamma metoder för att till exempel: • förenkla för medborgare och företag att fritt röra sig på EU:s inre marknad genom fler och bättre gränsöverskridande e-tjänster • öka tillgången till offentlig information via digitala kanaler • stärka dialogen mellan medborgare och beslutsfattare samt öka

deltagandet och därmed kvaliteten i politiska beslut.

Elektroniska fakturor och blanketter kan spara miljarder kronor för samhället. Och det finns mycket att vinna på mer koordinerade system inom bland annat sjukvård och försäkringar när fler EU-medborgare arbetar, reser och bosätter sig i andra länder. Bättre användning av IT-verktyg kan skapa en tillgängligare och effektivare offentlig förvaltning och minskad byråkrati.

Dessutom är övergången till digital teknik mycket bra ur ett klimatperspektiv.

Teaming up for the eUnion – konferensen som samlar näringsliv, organisationer, beslutsfattare och forskare för att konkretisera visionen I anslutning till det informella ministermötet, den 19-20 november, hölls den femte konferensen om e-förvaltning – Teaming up for the eUnion. Konferensen samlade alla de deltagare i samhället som är delaktiga i att utnyttja tekniken för att göra EU öppnare.

Värdar för konferensen var kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell och Siim Kallas, vice president, Europeiska kommissionen. På konferensen togs ett tjugotal ämnen upp, bland annat vilka nya gränsöverskridande e-tjänster som vi kan få se i framtiden och hur sociala medier som exempelvis bloggar, twitter och Facebook kommer att påverka medborgarnas kontakter med förvaltningen.

Ett annat ämne handlade om vad regeringar kan göra för att minska sina koldioxidutsläpp och totala miljöpåverkan genom användning av informations- och kommunikationsteknik.

Bridget Cosgrave, generaldirektör, DIGITALEUROPE, Aart de Geus, biträdande generalsekretare, OECD, Matthew W. Barzun, USA:s ambassadör i Sverige och författaren Don Tapscott är några av de omkring 80 talare som var inbjudna till konferensen.

Arne Öster

Offentliga Affärer 6 2009 | www.offentligaaffarer.se

nyheter

Ekonomistyrningsverket samordnar svenskt deltagande i PEPPOL Regeringen har beslutat att Sverige ska delta i PanEuropean Public Procurement On-Line (PEPPOL).

Syftet med samarbetsprojektet är bland annat att öka användningen av e-faktura i den offentliga sektorn i Sverige. ESV har fått uppdraget att samordna det svenska deltagandet.

Många EU-länder använder elektronisk upphandling (eProcurement) för att göra det möjligt att lämna anbud på offentliga kontrakt enklare och effektivare. Men dessa lösningar genomförs oftast bara på nationell nivå, med begränsad samordning över gränserna. EU-kommissionens pilotprojekt PEPPOL kommer att möjliggöra anslutning av befintliga nationella system, vilket är viktigt för att ge företag möjlighet att lämna anbud på offentliga kontrakt var som helst i EU. I projektet kommer ESV att fokusera på piloternas arbete med e-fakturering och övriga delar exempelvis den infrastruktur som byggs upp för att underlätta handel över gränserna. Piloter är myndigheter, kommuner och landsting och deras leverantörer i andra länder. Det långsiktiga målet för det svenska deltagandet i PEPPOL är att: • skapa goda förutsättningar för gränsöverskridande handel med stöd av elektronisk handel - både för offentlig sektor och för företag som levererar varor och tjänster över gränserna • öka offentliga sektorns användning av e-faktura och övrig e-handel

genom lösningar som tas fram i projektet parallellt med lösningar som redan finns i Sverige.

Svenska företag är välkomna att delta ESV ska knyta minst tre pilotorganisationer till arbetsgruppen för e-faktura. I projektet ska ESV göra tester av infrastrukturen och på sikt kan resultatet spridas till bredare målgrupper. Svenska företag är välkomna att delta - särskilt företag med kunder i andra europeiska länder. Arbetet sker till stor del inom ramen för Single Face To Industry (SFTI) som är samverkansorganet för e-handelsfrågor i offentlig sektor.

Uppdraget pågår i två år och sker i samverkan med Finansdepartementet. Samråd ska ske med Kammarkollegiet och Sveriges Kommuner och Landsting.

Målet är ökad gränsöverskridande handel Den gränsöverskridande handeln för offentlig sektorn är i dag mycket begränsad. PEPPOL är ett medel för regeringen att öka denna handel. En ökad gränsöverskridande handel ger synergieffekter för den svenska mark-

naden i sig. I de lösningar som arbetas fram, exempelvis inom PEPPOL, är utgångspunkten behoven hos och förutsättningar för små och medelstora företag. Lösningarna kan därför underlätta användningen av e-faktura i Sverige.

Befintliga lösningar vidareutvecklas Etablerade internationella standarder har varit utgångspunkt för användningen av elektronisk handel i Sverige. Offentlig sektor har under de senaste åren varit aktiv i internationella projekt för standardisering, som FN-organet United Nations Centre for Trade Facilitation and Electronic Business (UNCEFACT) och olika europeiska organ. Det finns goda förutsättningar för att användningen av lösningar från PEPPOL ska fungera smidigt. Svenska behov ska vara tillgodosedda redan vid övergången till elektronisk handel då lösningarna visar stora likheter med dagens Svefaktura.

Arne Öster

Kommers 5 är här!

Enkel beställning - Effektiva inköp Smart upphandling - Ökad avtalstrohet

Nu med stöd för hela inköpsprocessen. Handel för alla behov med direkt överblick, full kostnadskontroll och omedelbar uppföljning

www.primona.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2009

15

nyheter socialminister Göran Hägglund.

Ytterligare fyra utmärkelser delades ut på Kvalitetsmässan den 17 november. Dessa var:

Götapriset 2009

fungera måste den tekniska plattformen bygga på nationellt överenskomna lösningar och vara enkel att använda. Införandet måste ske på ett sätt som utgår från verksamhetens behov. Nu visar Karlstad kommun den snabba vägen till en bättre vård och omsorg genom säker inloggning med smarta kort. Den nya tekniken ger stora tidsvinster, högre omsorgskvalitet och en bättre dokumentation. Därmed blir både personalen och patienterna vinnare genom ett genomtänkt och samlat införande av en rad nationella IT-lösningar.

Juryn vill särskilt uppmärksamma hur väl Karlstad kommun har låtit olika personalgrupper vara delaktiga i utvecklings- och införandearbetet, och att kompetensutveckling och verksamhetsutveckling har stått i fokus med tekniken som hjälp.

Priset delades ut den 17 november på Kvalitetsmässan i Göteborg av

Sveriges bästa utvecklingsprojekt inom offentlig sektor utsågs den 17 november under KvalitetsMässans invigningsgala på GöteborgsOperan.

Vinnare blev Piteå kommun med projektet Den tredje åldern.

Juryns motivering: ”Livet ska levas så länge det varar. Det har man insett i Piteå. På Öjagårdens äldreboende får de äldre ett meningsfullt liv, hela livet. Projektet Den tredje åldern visar att även mycket gamla kan och vill ha roligt. Juryn fäster särskild uppmärksamhet vid den att den svenska äldreomsorgen håller på att professionaliseras och få ett kvalitetstänkande. I denna nationella utvecklingsprocess är det viktigt att byta erfarenheter och att det skapas förebilder. Öjagården är en sådan förebild.”

Sveriges IT-kommun 2009

För femte gången har Utmärkelsen Sveriges IT-kommun delats ut. I år var det Falkenbergs kommun som tog hem priset.

Juryns motivering: ”Falkenberg växer med sikte på en

Funderar du på att använda e-postkanalen för dina offentliga meddelanden?

hållbar framtid och sätter in IT-pengarna, där de gör mesta möjliga långsiktiga nytta. Vad kan vara bättre än att ge alla elever i årskurs sju till nio egna bärbara datorer? Juryn fäster särskild uppmärksamhet vid att Falkenberg satsat på den nya, växande generationen och på att kommunen trots en liten IT-funktion klarar av att agera strategiskt och effektivt.”

Sveriges Kvalitetskommun 2009 Stockholms stad tilldelades utmärkelsen Sveriges KvalitetsKommun 2009 under KvalitetsMässans invigningsgala på GöteborgsOperan. Det är fjärde gången priset delas ut.

Juryns motivering: ”Stockholm belönas för sin förmåga att, trots en stor och omfattande organisation, inte tappa bort att det är medborgarna och företagen som ska betjänas och sättas i främsta rummet.

Stockholmarna får en genomgående bra service, som på ett förtjänstfullt sätt utvecklas med rigorös styrning, modern IT och noggrann uppföljning. Juryn vill särskilt peka på informationskanalen ”Äldre direkt” och en väl fungerande valfrihet inom äldreomsorgen, som goda exempel på kvalitetsutveckling i kommunal verksamhet.”

Sveriges modernaste myndighet Vägverket tilldelas utmärkelsen Sveriges Modernaste Myndighet 2009. Det är första gången utmärkelsen utdelas. Utmärkelsen utdelas av finansmarknads- och kommunminister Mats Odell.

Juryns motivering: ”Den moderna statliga myndigheten är självklart effektiv och kundorienterad. Den fullgör uppdraget på enklast möjliga sätt. Men dessutom – och däri ligger det moderna – överträffar den förväntningarna genom att vara både innovativ och offensiv.

Vägverket belönas för nytänkande, initiativkraft och framstående resultat.

Den tidigare vägbyggaren har genomgått en kulturrevolution och blivit samhällsbyggaren, som ger hela Sverige tillgång till den goda resan. Juryn uppmärksammar särskilt Vägverkets internationellt ledande ställning inom trafiksäkerhet och förmågan att samverka med forskning och andra myndigheter. Utmärkelsen är tänkt att inspirera till fortsatt utvecklingsarbete, inte bara inom den nya myndigheten Trafikverket, utan inom hela den statliga sektorn.”

Arne Öster Källa: Kvalitetsmässan

Nyheter om upphandling!

Ett utmärkt val som är både grönt och ekonomiskt! Men ditt ordinarie epostprogram är förmodligen inget bra alternativ för det här ändamålet. Du behöver i själva verket ett system som kan hjälpa dig runt de här specialproblemen: Mängden. Skickar du ett flertal email samtidigt kommer internets spamverktyg att kontrollera dig och om de inte får rätt svar är risken stor för spamklassning.

Du behöver ett distributionssystem som pratar vänligt med spamverktygen.

Utseendet. Ett officiellt meddelande eller inbjudan bör naturligtvis se officiellt ut och inte som ett vanligt textmail. Därför måste du enkelt kunna skapa ett meddelande som följer organisationens grafiska profil.

Mätbarheten. Endast ett internetbaserat epostsystem kan ge dig viktig statistik över leveransbarhet, öppningsfrekvens och länkstatistik.

Tillgängligheten. Om du arbetar i en organisation där ni är utspridda geografiskt men där alla måste ha tillgång till samma resurser måste systemet var internetbaserat.

Många offentliga organisationer använder programmet BizWizard för att snabbt, korrekt och mätbart skicka offentlig information till sina målgrupper.

Netoptions är godkänd leverantör till Stat och Kommun genom ett Vervaavtal.

Gå in på www.netoptions.se och läs mer eller kontakta Jan Ekström på 0705-59 67 19 eller jan.ekstrom@netoptions.se

16

Prenumerera kostnadsfritt på nyhetsbrevet ”Upphandling” www.konkurrensverket.se

Offentliga Affärer 6 2009 | www.offentligaaffarer.se

nyheter

Tillsammans mot världsklass Stockholms stad har en långsiktig vision för utveckling och hållbar tillväxt.

De närmaste 20 åren växer Stockholm till en miljonstad och regionen växer med en halv miljon. Alla stadens medarbetare är delaktiga i en ständigt pågående kvalitetsutveckling av stadens service för att möta behoven. Att Stockholm fått utmärkelsen Sveriges Kvalitetskommun 2009 är ett tecken på att de är på god väg.

Till Sveriges kvalitetskommun utses den kommun som har lyckats bäst med att utveckla demokrati, verksamheter, arbetsmiljö och samhällsbyggande.

Juryns motivering: ”Stockholmarna får en genomgående bra service, som på ett förtjänstfullt sätt utvecklas med rigorös styrning, modern IT och noggrann uppföljning. Juryn vill särskilt peka på informationskanalen ’Äldre direkt’ och en väl fungerande valfrihet inom äldreomsorgen, som goda exempel på kvalitetsutveckling i kommunal verksamhet.”

– Vi har arbetat med kvalitetsutveckling under lång tid. Vision 2030 – Ett Stockholm i världsklass – anger den samlade visionen för hur Stockholm ska utvecklas till en stad i världsklass. Alla medarbetare behöver känna delaktighet och engagemang för att visionen ska bli verklighet. Stadens alla chefer har en nyckelroll när det gäller att inspirera och engagera sina medarbetare kring hur var och en i sitt dagliga arbete bidrar till att stockholmarna upplever en service av hög kvalitet, säger Stockholms finansborgarråd Sten Nordin (m).

Stockholms stads kvalitetsutmärkelse Han berättar att Stockholms stad samma dag som de mottog utmärkelsen Sveriges Kvalitetskommun 2009 delade ut sin egen kvalitetsutmärkelse för 15:e gången. Kvalitetsutmärkelsen är Stockholms stads årliga pris till de verksamheter som särskilt aktivt och framgångsrikt arbetar med att utveckla sin kvalitet.

Syftet är att lyfta fram goda exempel

och belöna gott kvalitetsarbete.

Alla kommunalt drivna verksamheter och enskilt drivna verksamheter som finansieras av staden är välkomna att delta i kvalitetsutmärkelsen. Deltagande enheter bedöms inom klasserna – förskola, skola, äldreomsorg, annan vård och omsorg och övrig verksamhet.

– Det är viktigt att inte bara ha tjusiga målsättningar. Genom ett systematiskt kvalitetsarbete på alla nivåer i en decentraliserad och platt organisation med tydliga åtaganden, arbetssätt och metoder för uppföljning kan vi genom den samlade kraften av våra 42 500 kvalitetsmedvetna och målinriktade medarbetare nå målet att ge samhällsservice i världsklass till stockholmare, företag och besökare. Goda exempel på kvalitetsutveckling sprids i hela staden, förklarar han och fortsätter: – Kommunfullmäktige fastställer i budgeten ett antal indikatorer som mäter måluppfyllelsen samt aktiviteter som ska bidra till att målen för verksamhetsområdet uppfylls. Dessa konkretiseras sedan på olika nivåer ute i verksamheten där de olika enheterna också har goda möjligheter att profilera sig. Det är ett intressant och stimulerande arbete som på olika sätt sker i dialog med medarbetarna.

ILS-webb

Stockholms stad har sedan 2007 ett webbaserat verktyg benämnt ILSwebb där stadens styrmodell (ILS) för integrerad ledning och uppföljning av verksamhet och ekonomi är inlagt. All planering och uppföljning sker i ILS-webben och används inom alla nivåer i staden, från enskilda enheter till kommunfullmäktige.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2009

För att välja måste du kunna jämföra Sedan den 1 juli 2008 råder valfrihet i valet av vård- och omsorgsboende inom Stockholms stad. Sedan den 1 januari 2009 finns valfrihet inom handikappomsorg. Sedan tidigare kan medborgarna även välja förskola, grundskola, fritids, gymnasium, vuxenutbildning, sfi och hemtjänst.

Från den 1 januari 2010 kan staden också erbjuda valfrihet inom socialpsykiatrin avseende gruppboenden, stödboende, boendestöd och sysselsättning. För den som står inför ett val är det viktigt att enkelt kunna ta reda på vad som erbjuds, om det finns skillnader, vilka de är och vad brukare/kunder tycker, för att kunna göra ett välgrundat val. Dessutom finns kvalitetsgarantier och brukarundersökningar lätt tillgängliga som relaterade dokument på den sida där varje enhet presenteras.

Nästa steg – nya Jämför service 3.0 I det digitala verktyget Jämför service på webbplatsen stockholm.se finns

hela Stockholms stads serviceutbud samlat. I den version som kommer i början av 2010 finns möjlighet att visa/söka service utifrån var du bor, staden kommer att erbjuda en ”servicelista” där du kan ta med dig dina val in i ansökningstjänster (e-tjänster). Den nya versionen kan också hantera bildspel och filmer för att presentera eheterna. Nya Jämför service visar också annan typ av service i närområdet (exempelvis matvaruaffärer, bensinmackar eller busshållplatser).

Ring Äldre direkt

Äldre, deras anhöriga samt andra som har frågor om Stockholms äldreomsorg kan ringa till Äldre direkt.

– Stockholm har en mycket hög bredbandspenetration men alla har inte tillgång till dator eller vill hellre ringa. Vi bygger nu ut ett kontaktcenter där målet är att 90 procent ska få svar på sina frågor via ett enda telefonnummer, säger Sten Nordin.

Arne Öster

17

18

profilen | maria wetterstrand – språkrör miljöpartiet

Kunnigt klarspråk om klimat och miljö Lugnt och tydligt gör hon klart var hon står och vad som måste till nu.

– Det är en ödesfråga att vi löser miljöhoten, annars kommer det att slå tillbaka mot oss själva, säger Maria Wetterstrand språkrör för Miljöpartiet.

D

et är inte för inte som Miljöpartiet nu är på stark frammarsch, de har kämpat länge för att höja medvetenheten hos medborgare och andra partier.

Många har tidigare arrogant fnyst på näsan, andra har enbart tänkt på kronor och ören, tredje har gått ut med ett budskap, men gjort kovändning och brutit löfte för en sak skull – i tron att värva röster. Men mitt i detta har det funnits några som har lyssnat, några som har sökt ytterligare kunskap. Det är denna grupp som nu växer sig allt starkare och tveklöst idag höjer rösten. Och bakom denna grupp finns en person som intensivt ända sedan 14 års ålder har varit fast besluten om att bygga på sin kunskapsbank, förvärva sig en magisterexamen i biologi, mobilisera kraft för att sedan ge allt hon har – Maria Wetterstrand.

– Jag minns att jag kände en irritation över att de gamla partierna inte tog det här med miljön på allvar, det fanns inte i deras grundtanke, utan prioriterades bort. Och det tycker jag fortfarande. Det är oerhört viktigt att vi kommer tillrätta med miljöhoten nu, det är en ödesfråga.

Gång efter gång tar Wetterstrand del av att se hur kortsiktiga saker prioriteras före att tänka långsiktigt.

Inte minst ta sig en allvarlig funderare på konsekvenserna. Att förvärva sig kunskap, bilda sig en egen uppfattning och gå efter bollen och inte personen är inte en självklarhet för alla.

– Viljan att hitta smarta lösningar på problem har nog alltid funnits

hos mig, samtidigt som det också har varit, och fortfarande är, frustrerande att ta del av den ansvarslöshet och det resursslöseri som oftast råder inom både politiken och näringslivet när det gäller långsiktiga miljöfrågor.

Radioaktivt material kan spridas i grundvattnet – Det gäller att komma åt den där känslan hos folk som gör att vi inser vad det är vi håller på med, inte minst när det gäller uranbrytning som är aktuellt på många ställen idag. Dels förstör uranbrytningen naturen där den bryts, och dels finns det stora risker med att restprodukter som innehåller radioaktivt material skall spridas i grundvattnet. Dessutom medför det risker när radioaktivt material skall transporteras kors och tvärs världen över med risk för att hamna i orätta händer. Detta glöms bort i debatten.

Börjar växa fram en oro

– Det är ännu inget land i världen som har löst avfallsproblemet, och det som oroar mig allra mest är att det byggs ut kärnkraftverk runt om i världen. Vi är redan det mest kärnkraftsberoende landet i världen. Med tio nya reaktorer blir det ännu värre.

– Jag upplever att medvetenheten kring riskerna är väldigt låg hos många medborgare och politiker, samtidigt som jag också ser att det någonstans inom oss har börjat växa fram en oro kring att det kan ske en kärnkraftsolycka. Inte minst nu när TV4 i går kväll visade att Vattenfall har en obegränsad skadeståndsskyldighet till Tyskland.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2009

Maud Olofssons kovändning

Uppenbart är Maud Olofsson ute i blåsvädret rejält nu både när det gäller Vattenfall och kärnkraftsfrågan.

– Hennes kovändning i kärnkraftsfrågan tycker jag är ett svek av centerpartiet. Det är fruktansvärt odemokratiskt att inte låta svenska folket få vara med och säga sitt. De hade en överenskommelse som de gick till val på, sedan ändrade de sig mitt under mandatperioden - hur trovärdigt är det? Kärnkraftsfrågan är väl ett beslut som i högsta grad svenska folket skall få vara med att bestämma om i ett riksdagsval?

Måste se till helheten

– För att skapa ett ekologiskt hållbart samhälle går det inte att titta på en sektor i taget, utan vi måste se till helheten. Hela samhället måste se till att skapa en ekologisk hållbarhet, det är ett måste. Det handlar om att förändra transporten, energin, byggnader och maten. Vi kan omöjligt skapa ett hållbart samhälle, om vi inte har ett hållbart energisystem.

Det handlar inte bara om att ha kunskap i hur naturen fungerar, utan även söka kunskap i hur samhället och politiken fungerar för att hitta lösningar.

Ekonomiska styrmedel

– Att använda ekonomiska styrmedel är viktigt. Vi har jobbat med metoder och söka de bästa lösningarna länge.

Trängselavgifterna i Stockholm är ett exempel som jag upplever är det bästa sättet att minska trängseln, medan många sa ”jag måste åka bil,

det går inte ha trängselavgifter” – men visst går det, trängeselavgiften fungerar. Ett annat exempel är hur miljöskatten på villaolja har påverkat folk att nu istället satsa på fjärrvärme, pellets och värmepumpar.

– En investeringsstrategi är att bygga om samhället i en ”green new deal”. Bygga energieffektiva hus, använda biogas för att nämna några, det finns ytterligare mängder att göra som är betydligt mindre energislösande än det vi använder idag.

– Jag tror verkligen att vi kan göra något åt eländet när det gäller miljön och klimatet idag. I bästa fall är politiken en väldigt kreativ miljö att hitta lösningar som majoriteten kan ta till sig och ställa upp på.

Tina Lundberg Åsén Foto Fredrik Hjerling

FAKTA Maria Wetterstrand är född 1973 i Eskilstuna, gift med Villie Niinistö och tillsammans har de en son och en dotter. Hon blev medlem i Miljöpartiet efter valet 1988 och drog sedan igång en lokalavdelning av Grön Ungdom på hemorten. Mellan 1996-99 var hon språkrör för Grön Ungdom tillsammans med Paulo Silva. På 1990-talet var hon mötesordförande på flertalet av Miljöpartiets kongresser. Hon var kommunpolitiskt aktiv i Göteborg mellan 1998-2000 som ledamot i kommunfullmäktige. Hon har varit riksdagsledamot sedan sedan 2001 och språkrör för Miljöpartiet de Gröna sedan 2002 tillsammans med Peter Eriksson.

19

UPPHANDLING

LOV – LAGEN OM VALFRIHETSSYSTEM

Nystartade företag inriktade på hemtjänst ökar Antalet nystartade företag inriktade på privat hemtjänst uppgick till 216 företag i Sverige 2008, för att nu ha tillkommit ytterligare 209 nystartade företag fram till den 26 november i år, enligt Skatteverket.

Från och med den 1 januari 2009 finns möjlighet att med stöd av lagen om valfrihetssystem, LOV, skapa bra förutsättningar för att införa valfrihetssystem. Den omfattar all socialtjänst, inklusive insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, så väl som hälso- och sjukvård.

LOV ger verktyg för att informera presumtiva leverantörer om möjligheten att leverera välfärdstjänster inom dessa områden, liksom hur en kommun skall gå tillväga när de prövar om en leverantör skall godkännas. Lagen bygger på grundläggande EG-rättsliga principer.

Nya valmöjligheter för medborgarna Vill du ge medborgare i din kommun möjlighet att välja vem som skall utföra stödet de har rätt till inom äldreomsorg, stöd till funktionshindrade och annat stöd inom socialtjänstområdet? Vill du öppna upp möjligheter för företagare? Tror du att kvalitetskonkurrens leder till en kvalitativ verksamhet?

Konkreta råd

Sveriges Kommuner och Landsting ger konkreta råd. Det gäller att hitta en rimlig nivå på krav är A och O för att komma igång med ett valfrihetssystem, både för att leverantörerna skall förstå vilket åtagande de gör och för att kommunen som huvudman för verksamheten skall kunna följa upp kraven man ställer. Samtliga krav som ställs skall vara rimliga i förhållande till de mål som eftersträvas. Kraven skall ha ett naturligt samband med och stå i proportion till den tjänst som ska tillhandahållas. Likaledes skall kommunen utse leverantörerna på ett icke diskriminerande sätt. Det betyder att man i förfrågningsunderlaget inte får ställa krav som hindrar till exempel utländska leverantörer att delta och inte heller får man ställa kraven så att lokala leverantörer gynnas.

Bestäm värdet på tjänsten

Värdet på tjänsten skall vara densamma för alla leverantörer.

Kommunen måste därför identifiera

20

alla kostnader för tjänsten. Ersättningen skall vara exakt samma för alla leverantörer. Den bör också vara exakt densamma för kommunens egenregi om det handlar om exakt samma uppdrag.

Kommunens två roller

Kommunen har två olika roller. I den första rollen är kommunen som huvudman ansvarig för valfrihetssystemet och skall bestämma värdet på tjänsten, så väl som godkänna leverantörer och sluta avtal med dem som uppfyller kraven. I denna roll ingår också kommunens ansvar för uppföljning och utvärdering. I den andra rollen är kommunen en bland andra leverantörer som producerar tjänsten och skall i sin tur uppfylla samma krav som gäller för privata leverantörer.

Kommunen får inte ge den egna tjänsten fördelar Precis som dem skall den kommunala produktionen konkurrera med kvalitet. De grundläggande EG-rättsliga principerna som LOV vilar på förutsätter att kommunen som finansiär av tjänsterna i valfrihetssystemet agerar i konkurrensneutralitet. Kommunen får inte ge den egna tjänsten några för- eller nackdelar, direkt eller indirekt.

Förhandla enligt MBL

Genomför en förhandling enligt lagen om medbestämmande i arbetslivet, MBL, innan kommunfullmäktige fattar beslut om att införa valfrihetssystem för den aktuella tjänsten.

Bestäm villkor och avtalsvillkor Kommunen bestämmer vilka krav som skall gälla för att en leverantör skall bli godkänd att leverera tjänster i valfrihetssystemet och vilka krav som skall gälla under avtalstiden.

Dessa krav skall bestämmas innan man sätter igång valfrihetssystemet och släpper in leverantörerna.

Ledstjärnan är att alltid vara klar och tydlig i formuleringen av kraven.

Identifiera krav för att bli godkänd som leverantör

Kraven för att bli godkänd som leverantör skall anges i förfrågningsunderlaget. De skall stå i proportion till den verksamhet som leverantören skall bedriva. Bland annat handlar kraven om; att man skall kunna fullgöra sina skyldigheter vad gäller skatter och avgifter. Att inte vara i, eller ha ansökt om, konkurs, ackord eller tvångslikvidation. Att inte vara dömd för brott som avser yrkesutövningen. Att inte ha gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen.

Att ha ekonomisk kapacitet. Att ha F-skattsedel eller motsvarande, så väl som att man som leverantör skall kunna visa på vilket sätt åtgärder har vidtagits så att brister inte upprepas.

på leverantören under avtalstiden.

Kraven i avtalen skall vara relevanta för tjänsten. De måste vara konkret uttryckta, uppföljningsbara och rent faktiskt också följas upp. Är de inte det kan de strida mot den grundläggande EG-rättsliga proportionalitetsprincipen.

Ta fram relevanta, konkreta och uppföljningsbara krav

”Strukturkvalitet – är krav som ställs på verksamhetens struktur till exempel vad avser personalkompetens och lokalutformning.

Processkvalitet – är krav som ställs

Av förfrågningsunderlaget skall också framgå vilka krav kommunen ställer på tjänsten när den levereras och

Det finns tre nivåer av krav

Det första är att det är krav på att tjänsten lag eller annan författning.

Det andra kravet är att kommunen bestämmer vad som skall gälla för tjänsten. Och det tredje är krav som den enskilde brukaren ställer utifrån vad leverantören har utlovat.

Villkor som leder till kvalitet

Offentliga Affärer 6 2009 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING på genomförandet av verksamhetens uppdrag och inom vilka områden som verksamheten skall verka. Resultatkvalitet – är krav på vilket resultat som skall uppnås för verksamheten.

Två krav för att inte bryta mot kommunallagen Kommunen skall ha insyn för uppföljning och kontroll av verksamheten. Det är bra att då också ställa krav på att leverantören medverkar i uppföljningen.

Leverantören skall på ett sätt och i en omfattning som kommunen bedömer är rimlig, lämna ut uppgifter så att allmänheten kan ha insyn i hur tjänsterna utförs.

Andra administrativa krav som kan övervägas Leverantören ska rapportera resultat från egna uppföljningar. Leverantören ska använda ett IT-system som är kompatibelt med kommunens system. Kommunen ska ha möjlighet att förändra ersättningen Leverantören ska acceptera gemensamt kösystem. Leverantören är skyldig att ta emot kund inom angiven kapacitetsram. Kundens rätt att välja om. Tilläggstjänster. Leverantören får inte ta betalt för beviljade tjänster som tilläggstjänster. Avtalet upphävs om leverantören inte fått kunder inom viss tid. Leverantören skall informera om förändringar.

Ska leverantören få säga upp avtalet i förtid? Leverantörens samverkan med andra. Vad händer med ersättningen om uppdraget upphör eller liknande?

Avtalstidens längd

I förfrågningsunderlaget och i avtalet skall det framgå hur snart efter att en leverantör är godkänd som avtalet träder i kraft och leverantören skall vara beredd att ta emot kunder.

LOV:s fem ”måsten”

Förfrågningsunderlaget skall annonseras i en nationell databas. Man skall meddela leverantören om den blivit godkänd eller inte. Man skall skriva avtal med alla leverantörer som godkänns. Man skall informera medborgarna vilka leverantörer man kan välja mellan. Man skall bestämma en modell för att välja leverantör när en brukare inte kan välja själv.

Annonsera

Förfrågningsunderlaget skall offentliggöras genom en annons i den nationella databasen som hanteras av Kammarkollegiet. Om man hoppar över annonsen i den nationella databasen är det inte ett brott mot LOV, utan ett sätt att helt ställa sig utanför LOV. Enligt propositionen är det då egentligen LOU man tillämpar, och sannolikt gör man i så fall en otillåten direktupphandling.

Godkänn och skriv avtal

Alla sökande leverantörer som uppfyller kraven skall godkännas.

Kommunen får inte begränsa hur många leverantörer det får finnas i valfrihetssystemet. En av grundbultarna i LOV är att alla som klarar kraven får vara med. Eftersom avtalets innehåll är klart redan före annonseringen bör det inte vara några problem att uppfylla LOV:s krav på att kontrakt skall tecknas utan dröjsmål.

Översättning till alla språk

Informera om vilka leverantörer som finns En absolut grundläggande del i ett valfrihetssystem är att brukarna vet vilka leverantörer som finns.

Kommunen skall lämna information till brukarna om vilka leverantörer de kan välja mellan. Detta ska ske både individuellt i samband med biståndsbeslut och genom att det finns generell information tillgänglig på olika sätt och på olika ställen. Kommunen skall själv stå för den grundläggande informationen så att man säkerställer att den är saklig, relevant, jämförbar och lätt att förstå.

När den enskilde inte själv kan välja Tjänster inom ett valfrihetssystem riktar sig till grupper av medborgare där det finns personer som inte själva eller med hjälp av anhöriga förmår att göra ett val. För dem skall det finnas ett ickevalsalternativ, som utses på ett konkurrensneutralt sätt.

Biståndshandläggaren får inte ta över och göra valet åt den enskilde.

Kommunen väljer själv modell för att utse leverantör i de fallen. Det viktiga är att det är känt i förväg hur leverantören väljs ut i det enskilda fallet eller om ickevalsleverantören är utvald för alla på objektiva kriterier.

Om kommunen har gjort fel Den leverantör som är missnöjd med de bedömningar som har gjort att den inte har blivit godkänd, kan vända sig till länsrätten och begära rättelse. Det skall då ske inom tre veckor från det att underrättelsen om underkännandet skickades ut. Anser leverantören att förfrågningsunderlaget bryter mot lagen, att det är fel i annonseringen eller i förfrågningsunderlaget är klagotiden däremot obegränsad så länge som valfrihetssystemet finns.

Det finns också en möjlighet för leverantören att begära skadestånd om en upphandlande myndighet inte har följt LOV. Skadeståndsanspråk ska väckas inom ett år från det att man fått del av beslutet.

Vi översätter allt, till och från alla språk och inom alla fackområden. Vi tar även översättningsuppdrag som kräver korta leveranstider.

Vi erbjuder tolkning till och från alla språk.

När du vänder dig till Semantix, vänder du dig till Nordens ledande tolk- och översättningsföretag..

Telefon 077-440 05 50 info@semantix.se www.semantix.se

Vilken nämnd har ansvaret?

När man beslutar om att införa ett valfrihetssystem måste kommunfullmäktige bestämma vilken nämnd som ansvarar för systemet, och vad som ingår i ansvaret skall definieras i dess reglemente.

Tina Lundberg Åsén Källa: RSV och Sveriges Kommuner och Landsting

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2009

21

expertpanelen svarar 1. Inom vilka områden lämpar sig förnyad konkurrensutsättning bäst?

2. Varför, på vilket sätt gynnar detta konkurrensen?

3. Och hur påverkas prisutfallet?

Anna Ulfsdotter Forsell Advokat Delphi & Co

Birgitta Ekvall Upphandlingskonsult SKL Kommentus

Ann Linde Koolman Upphandlare Alingsås kommun

Hans Sundström Kammarkollegiet

1. Jag tycker att förnyade konkurrensutsättningar är bra och att de används i för liten utsträckning. Dessa skall dock väljas med eftertanke och de områden som lämpar sig bäst är följande. Det passar lika bra för varor, tjänster och byggentreprenader, men det skall vara gott om tid (man får räkna med att det tar tid - och det får inte vara bråttom att tilldela kontrakt) och det skall vara fråga om ganska stora värden (eftersom den förnyade konkurrensutsättningen i sig kräver en hel del administrativt arbete, både från upphandlande myndigheter/enheter och leverantörerna).

2. Det blir ju en dubbel konkurrensutsättning

eftersom det är fråga om en “upphandling i upphandlingen” eller en upphandling light, mini competition. Konkurrens är bra och det är väl svaret på frågan. Vilken konkurrens det stimulerar beror väl på vilken utvärderingsprincip som den upphandlande myndigheten/enheten väljer samt vilka kriterier (om den valt principen det ekonomiskt mest fördelaktiga).

3. Det beror på om priset över huvud taget finns med i utvärderingen, men det gör det för det mesta. Om priserna i upphandlingen av ramavtalet utgör grunden och har angetts vara maxpriser så leder det till att priserna för det mesta pressas nedåt. Men, de kan

lika gärna stå stilla om det är så att leveranstid är ett kriterium som värderats högt.

Det är alltså svårt att svara generellt - hur priserna utvecklas beror på förutsättningarna i det enskilda fallet.

Vi har inte många rättsfall rörande förnyade konkurrensutsättningar ännu, men jag vet att flera avgöranden är på väg. Jag anser det vara viktigt att den planerade avtalsspärren blir obligatorisk även vid förnyade konkurrensutsättningar - i vart fall de som avser större värden. Var den gränsen skall sättas kan diskuteras, men en rimlig gräns kan vara gällande tröskelvärden.

1. Avrop på ramavtal genom förnyad konkurrensutsättning torde lämpa sig bäst då upphandlingen avser varor och tjänster som har en snabb prisfluktuation och där stora volymer kan pressa priserna. Ett område är t ex IT produkter som Pc, servrar, IT-tillbehör, telefoni, dokumenthanteringsprodukter m m. Förnyad konkurrensutsättning kan med fördel också användas inom andra områden där ramavtalet är resultat av en samordnad upphandling med flera avropande myndigheter vilkas behov är av skiftande karaktär och ramavtalet därför kräver en flexibilitet.

2. (Se även svaret på frågan ovan)

Genom en förnyad konkurrensutsättning ges enligt LOU en möjlighet till precisering av villkoren ramavtalet och komplettering av andra villkor om dessa angetts i förfrågningsunderlaget. Ett sådant förfarande ger avtalet en flexibilitet och kan användas vid avrop av olika karaktär. En liten kommun/ myndighet har förmodligen inte alls samma behov när det gäller sin försörjning av t ex IT produkter som en större kommun eller myndighet.

Förnyad konkurrensutsättning innebär ju att leverantörerna får ”slåss en gång till” om själva avropsavtalet och benämningen îFör-

nyad konkurrensutsättningî i sig ger ju en fingervisning om vad det handlar om; För att få kontraktet måste leverantörerna offerera köparen det bästa alternativet i enlighet med de grunder på vilka tilldelningen av kontraktet skall ske. Det gäller för leverantörerna att vässa sig varje gång för att få affären.

3. Förmodligen ger en förnyad konkurrensutsättning ett bättre prisläge, åtminstone vid större volymer, än det s k ”takpriset” som leverantörerna lämnat i sitt anbud vid själva upphandlingsförfarandet.

En förnyad konkurrensutsättning skulle kunna passa inom många områden. Förfarandet är vanligt förekommande med ”gamla” ramavtal (LOU före 2008). Förfarandet enligt 5 kap 7 § LOU upplevs som krångligt, då ramavtalsleverantörerna dels skall inbjuds att på nytt lämna anbud, att viss tidsfrist gäller, att formen är skriftlighet och att tilldelning gäller.

Att genomföra en andra konkurrensutsättning skulle kunna gå inom exempelvis konsultområdet. Vid inköp av varor (stapelvaror, förbrukning) kan förfarandet, enligt en andra konkurrensutsättning, vara svårt att

hantera praktiskt.

Vid upphandling av tekniska konsulter på ramavtal efterfrågas ofta den tekniska konsultens erfarenhet, CV samt timpriser.

Vid utvärdering av dessa anbud konstateras oftast att det finns ett flertal kvalificerade anbudsgivare och timpriserna säger egentligen inget om vad ett specifikt uppdrag kommer att kosta. Vilka uppdrag som kommer under ramavtalsperioden kanske man inte känner till vid upphandlingstillfället.

Den upphandlande myndigheten skulle kunna välja att teckna ramavtal med exempelvis de tre mest fördelaktiga konsultföretagen

och med tillämpningen av en andra konkurrensutsättning inför varje enskilt avrop. Detta ger då en andra konkurrens där totalpriset kan vara en faktor.

Rutiner för hur en andra konkurrensutsättning görs bör upprättas för att underlätta hanteringen och man måste vara medveten om tidsaspekten samt möjligheten gällande överprövning.

Ramavtal med förnyad konkurrensutsättning fungerar bäst i marknader där produkter och priser förändras snabbt. Ett bra exempel är hela It-området där produkter oftast tillverkas under en mycket kort tid innan de ersättas av nya produkter eller där programvara hela tiden förnyas i olika versioner.

Inom It-området är det extra intressant att använda förnyad konkurrensutsättning eftersom produkter inom hårdvara normalt blir billigare och billigare under produktens livscykel. Genom att använda förnyad konkurrensutsättning utnyttjar man maximalt de konkurrensmöjligheter som föreligger inom produktområdet.

Ställ en fråga till Expertpanelen, mejla till brev@hexanova.se

UPPHANDLING

Gröna inköp ett viktigt verktyg för hållbar utveckling Grön offentlig upphandling (GPP) – eco-upphandling eller gröna inköp – fungerar som verktyg och drivkraft för innovation och kan bidra till en hållbar utveckling, och även vara ett verktyg för att kompensera för (i ekonomiska termer) marknadsmisslyckanden i form av negativa externa effekter, inklusive miljöförstörande utsläpp.

Offentlig upphandling är en ekonomisk verksamhet som ser till att samhället fungerar väl när det gäller tillhandahållandet av offentliga tjänster.

En viktig anledning till att offentlig upphandling har blivit ett prioriterat område inom forskning och politik är det faktum att offentliga utgifter är betydande, både på internationell, europeisk och nationell nivå. Mer generellt rör det sig om förhållandet mellan den offenliga förvaltningens alla grenar och andra ekonomiska aktörer på marknaden.

Doktor i grön offentlig upphandling Den 14 november 2009 disputerade Lina Wedin i rättssociologi vid Lunds universitet. Avhandlingstitel: Going Green – A Study of Public Procurement Regulation.

Regleringar av den offentliga upphandlingen har blivit allt mer betydande globalt och nationellt, särskilt mot bakgrund av utvecklingen att vilja använda offentlig upphandling som ett politiskt verktyg. En orsak till detta är den oro

som finns över att man kan använda offentlig upphandling på detta sätt för att dölja protektionistiska eller korrupta beteenden.

Offentlig upphandling som politiskt verktyg skapar debatt

Även om användningen som ett politiskt verktyg inte är ny (offentlig upphandling har till exempel använts för att främja industriell utveckling i det förflutna), så har ett nytt politikområde utpekats och skapat debatt.

En annan viktig faktor, vilket ger upphandlingsfrågor rubriker i medierna, är det faktum att pengarna som används är offentliga medel, skattebetalarnas pengar. Med andra ord är investeringar genom dessa offentliga utgifter av stor betydelse för allmänheten.

Integrering av miljöhänsyn i beslutsprocesser och i synnerhet reglering av den offentliga upphandlingen har blivit ämnet för mycket debatt under det senaste decenniet,

Fortsättning på sid 30.

Standarder underlättar ditt arbete!

Nu för

I Lagen om Offentlig Upphandling (LoU) framhävs nu tydligare hur viktigt det är att använda standarder i framtagandet av tekniska specifikationer.

5:e året!

Genom att arbeta med standarder kan du säkerställa att din organisation • ställer rimliga krav avseende hållbarhet och funktion.

• får tillgång till leverantörer på en internationell marknad.

• erhåller bästa pris och inte betalar för en onödigt avancerad lösning.

• använder vedertagen och opartisk kunskap från experter på området.

Läs mer på www.sis.se

SAMSPELSKALENDERN Får igång en bra kommunikation.

Fångar upp idéer och förslag.

Passar vid arbetsplatsträffar.

Ett viktigt tema varje månad.

Ett helt års utveckling för endast 320 kronor!

Standarder får världen att fungera Telefon: 08-555 523 10, E-post: sis.sales@sis.se, www.sis.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2009

Beställ och läs om våra verktyg på hemsidan!

www.fovera.se

23

UPPHANDLING KONKURRENSVERKET:

Klarare regler ger enklare upphandling – Det handlar om att stödja den goda affären, säger Dan Sjöblom, generaldirektör vid Konkurrensverket.

Torbjörn Cederholm.

Konkurrensverket har lämnat ett flertal förslag till regeringen om hur den offentliga upphandlingen kan genomföras betydligt enklare.

Bland annat har de föreslagit en fast beloppsgräns under vilken direktupphandlingar utan annonsering kan göras, inte minst även verkningsfulla sanktioner att ta till mot de myndigheter som inte följer upphandlingsreglerna.

– Vi har också förordat en möjlighet till att domstol skall kunna fastställa om en myndighet, eller offentligt ägt bolag, följer upphandlingsreglerna eller inte. Vi har också rekommenderat att en särskild myndighet skall ta hand om gemensamma inköp, fortsätter Dan Sjöblom. Han nämner också att de har föreslagit att det måste underlättas för utländska leverantörer att delta i upphandlingar.

Upphandling för 500 miljarder kronor Varje år köper den offentliga sektorn varor, tjänster och entreprenader för 500 miljarder kronor. Inget bolag får gynnas, eller missgynnas jämfört med andra.

Ansvaret som kommuner, landsting och stat har är i högsta grad stort. Tveklöst handlar det ytterst om hur kunniga de är och hur väl de hanterar skattebetalarnas medel.

Brister i upphandling

Företag, särskilt små och medelstora, upplever att förfrågningsunderlagen är för krångliga, de geografiska områdena för stora, upphandlande myndigheters fakturerings- och betalningsrutiner är svåra att klara av, inte minst klagar många leverantörer

24

på att upphandlande myndigheter använder sig utav olika utvärderingsmodeller. Det visar sig också att små och medelstora företag överlag har en relativt låg kunskap om upphandlingsreglerna.

Det är viktigt att visa var företagen kan hitta information om reglerna. Ett sätt att hjälpa kan vara hos branschorganisationerna, men sedan skall också den upphandlande myndigheten kunna ge en viss generell vägledning utan att det kommer i konflikt med upphandlingsreglerna.

Det går också bra att ge vägledning direkt i förfrågningsunderlaget, man kan till exempel ange länkar till webbsidor, lämna namn på regelverk för att underlätta.

Upphandla ett resultat

När det gäller att förfrågningsunderlagen upplevs krångliga, menar Dan Sjöblom att man inte skall ställa onödiga detaljkrav, utan i stället pröva att upphandla en viss funktion – ett resultat.

– Om du gör det hamnar fokus på det behov som skall tillfredställas och leverantörens kunskap nyttjas.

– Sedan om det finns krav på att hela affären skall slutlevereras innan betalning, kan många små och medelstora företag ha svårt att ligga ute med stora summor, se då till att betalningarna kan ske månadsvis istället, även om inte affären är avslutad.

Upphandlare kan göra viktiga insatser för att få fler företag att kunna, och vilja, lägga anbud, inte minst också tjäna på det själva.

Text och Bild: Tina Lundberg

Långt kvar till visionen om Sverige som ledande inom e-förvaltning Den modell med mycket självständiga myndigheter som den svenska statsförvaltningen styrs med har historiskt sett varit en styrka och har gett oss effektiva myndigheter. Men den har också lett till att vi idag har i stort sett lika många infrastrukturer och tekniska plattformar som vi har myndigheter då alla har varit fria att välja det som passar just deras verksamhet bäst.

Att ha en effektiv och väl fungerande förvaltning är en av grundpelarna i varje samhälle som vill generera maximalt välstånd för så många människor som möjligt. Visst finns det berättigade klagomål om tröghet på sina håll men i jämförelse med många andra länder har Sverige en byråkrati som tagit till sig en hel del av teknikutvecklingen för att underlätta sitt arbete och kännetecknas av öppenhet och transparens.

E-förvaltning handlar om att utnyttja ny teknik för att effektivisera verksamheter och förenkla kontakten mellan myndigheter, medborgare och företag.

När vi nu tar klivet in i vad man skulle kunna kalla den tredje generationens e-förvaltning, då nyttor uppstår utanför myndigheternas väggar men med deras resurser som bas, antingen som data och information eller som förenklingar av enskilda medborgares och företags egen administration, när system ska prata med varandra tvärs

över myndighetsgränser eller med företag så blir den rika floran av system och standarder ett hinder. Spontana korsbefruktningar av tjänster och återanvändande av data blir snabbt extremt problematiskt när alla deltagare pratar olika språk och använder olika termer för att beskriva samma sak.

SIS kan hjälpa till med standarder Många myndigheter har inte ens en plan för arbetet med e-förvaltningen, enligt en undersökning av Stockholms handelskammare.

– För att snabba på utvecklingen handlar det inte bara om vilka IT-lösningar som behövs, e-förvaltningen behöver också överenskommelser om informationsinnehåll och terminologi. SIS fungerar som en öppen och neutral plattform för samverkan mellan myndigheter och företag. Redan nu driver SIS flera Fortsättning på sid 31.

Offentliga Affärer 6 2009 | www.offentligaaffarer.se

En av dina leverantörer har ekonomiska bekymmer.

Tänkte att du kanske ville veta vem.

InfoTorg har allt du behöver veta om svenska företag, organisationer och myndigheter. Du kan bland annat ta reda på vilka personer som sitter i styrelsen eller står bakom ett företag, kontrollera F-skattsedel, konkurser och betalningsanmärkningar.

”Kommande rättsmedel ger bättre upphandlingar”

Kom och lyssna till generaldirektör Dan Sjöblom på Upphandlingsdagarna 4 februari kl 09.00 Besök även vår monter.

Välkommen!

Tillsynsmyndigheten för konkurrens och upphandling

UPPHANDLING

EKONOMIDAGARNA I ÖREBRO – DEBATT:

Fördelar och nackdelar med ung lag om valfrihet

– LOV – Lagen om Valfrihet – är en enorm möjlighet utifrån ett brukarperspektivet, men också ur ett företagarperspektiv som leder till en ökad mångfald och jämställdhet. Det viktigaste är att företagen följer kraven, menar Ina Lindström (fp) i LOV-debatten.

Sist ut vid Ekonomidagarna i Örebro håller moderator Ursula Berge i debattrådarna om för- och nackdelar med LOV, lagen om valfrihetssystem. De som är inbjudna är Ina Lindström politisk sekreterare för folkpartiet Örebro, Magnus Nordkvist upphandlingsansvarig vid Lindesbergs kommun, Richard Anderberg VD för DoubleCheck AB, Renata Sundling verksamhetsledare vid Renova Care och Johanna Näslund advokat från advokatfirman Lindahl.

Vad är det sämsta med LOV? – Jag skulle vilja säga att LOV ger en valmöjlighet för brukaren att kunna välja det de vill ha. De som vill välja skall ha möjlighet att kunna göra det, svarar Renata Sundling.

– LOV är en väldigt ung lag, det finns inte så mycket praxis än, men det kommer säkert, det räcker med att vara tillräckligt bra och att informationsvalet är jämförbart med SKL, menar Johanna Näslund.

– Personlig valfrihet är bäst, stödverksamhet och omsorg. Kommunen måste finnas som en garant för kvalitén. Det får inte bli så att det är bättre för företagen, än för brukaren, fortsätter Ina Lindström.

– Som brukare skall du kunna känna att du har makten över ditt eget liv.

Vilka företag släpps in, vilka kvalitetskrav gäller?

– Vi följer regelverket. Valfrihetssystemet i Örebro gäller hemtjänsten.

Företaget jag är verksamhetsledare för arbetar som ett komplement till kommunen. Vid första besöket träffar vi brukaren och anhöriga och planerar vad vi skall göra. De som är över 75 år får åtta timmar hjälp om dagen. 85 procent av brukarna har också en och samma personal, säger Renata Sundling och berättar vidare om att om någon av personalen ser något som tyder på missförhållanden i ett hem, tar direkt kontakt med kommunen, det har de som krav.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2009

Det blev en livlig debatt om LOV för och nackdelar på ekonomidagarna i Örebro

Vad händer om inte någon gör ett aktivt val?

Hur kommer en anordnare att ersättas?

– När det gäller ickevals alternativet är det närhetsprincipen som gäller, fortsätter Johanna Näslund.

– Det är inte lätt att som gammal få en bunt information i brevlådan och sedan gå ut aktivt och välja. Vi måste själva informera brukarna, ett sätt att göra det är genom vårt servicetorg här i Örebro, säger Renata Sundling.

– Uppföljning är väldigt viktigt och löpande verksamhetskontroller, vi måste bli bättre på att följa upp, detta har inte offentlig sektor i systemet, menar Richard Anderberg.

– Det finns ett antal risker, det kan bli bra med LOV, men det kan lika gärna bli dåligt. Mitt jobb är att göra bra affärer, säger Magnus Nordkvist och menar att man först måste ta reda på vad man har för kvalitet i den egna kommunen, inte minst ha klart för sig vad det kostar. Allt det som någon annan kan göra lika bra, kan man konkurrensutsätta.

– Samma pris för alla, Örebro kommun låg lite högre inne i staden med 255 kronor, och 265 kronor utanför, svarar Renata Sundling.

– Om man vill anmäla blir inte det svårare med LOV? – Jo, det blir det givetvis, säger Johanna Näslund.

– Medarbetare skall ha samma typ av meddelarfrihet som de offentligt anställda, fortsätter Richard Anderberg. Jag ser att de krav som ställs är samma i LOU som i LOV. Vi kan ju inte ställa orimliga krav, vi måste ju först ha sopat framför vår egen dörr. Man kan ju inte ställa högre krav än de man har på sig själv eller hur, säger Magnus Nordkvist.

Tina Lundberg Åsén Text och bild

27

UPPHANDLING

Elektronisk handel sparar miljoner Kontrollförutsättning för e-handel och e-faktura – Det är viktigt att ha klart för sig hur inköpsmönstret ser ut. Vi har internkontroll på inköpen, kontinuerlig mätning av avtalsleverantörer och ett samarbete mellan inköp, ekonomi och IT. Detta ger även bra statistiska verktyg

Vad gör vi nu

– Vi begränsar andelen inköpare per förvaltning, har inköpsutbildningar en halvdag, utbildar användare i Intrade EDI, utbildar användare att beställa Fritextbeställningar och rekvisition, ansluter fler leverantörer i EDI, ansluter leverantörer genom Excell prislistor som importeras, ansluter Svefaktura leverantörer, skannar i egen regi.

Vad har vi lärt oss

– Vi har lärt oss att det är viktigt med tydligt mandat från ledningen, vikten av att tillsätta resurser i organisationen, se över hela inköpsorganisationen, börja med de leverantörer som kan EDI, samarbeta med andra kommuner, se över processerna rörande beställning och faktura, ha många leverantör att beställa ifrån inte minst hela tiden tänka lösningsorienterat.

Hur säker är e-handel?

Ann-Karin Walström, systemförvaltare och projektledare för Intrade i Eskilstuna kommun.

Eskilstuna är en kommun som har satsat på e-handel.

– Vi har en skyldighet att handla på rätt sätt, menar Anna-Karin Wahlström systemförvaltare och projektledare för Intrade i Eskilstuna kommun. Cirka 30 procent av Sveriges kommuner använder sig utav e-handel i dag och drygt 50 procent av landstingen.

Eskilstuna kommun är i ett expansivt läge. Med sina 95 400 invånare, cirka 8 000 anställda och 10 förvaltningar blåser förändringarnas e-handelsvindar positivt för kommunen.

– Vi gör bättre affärer i dag, vi kan spara upp till 52 miljoner på ett år, fortsätter Anna-Karin Wahlström.

Målsättningen med e-handel för Eskilstuna är bland annat att frigöra

28

resurser för kärnverksamheter och skapa vinna-vinna situationer.

Effekter för kommunen

Eskilstuna kommun har en budget på 3 894,4 miljoner kronor per år, en fakturavolym på 130 000 stycken fakturor, 200 ramavtal och handlar för 730 miljoner kronor per år varav varor för 177 miljoner och

tjänster för 553 miljoner kronor.

– Vi kan se att vi redan har skapat en bättre köptrohet mot avtalen, fått bättre priser, fått en ökad prismedvetenhet, fått bättre överblick över beställningarna, har lägre hanteringskostnader för fakturor och rationellare hantering överlag, säger Anna-Karin Wahlström.

– Den integrerade e-handeln bygger på utväxling av flera elektroniska dokument så som prislistor, orders, bekräftelser och fakturor. Detta innebär en inbyggd säkerhet genom den hantering och de kontroller som görs. Regelverket kring intern kontroll är lika viktigt som den tekniska säkerheten. I systemen byggs kontroller kring dubbletteliminering upp och det finns endast behöriga beställare och attestanter, säger Kerstin Wiss Holmdahl vid Sveriges kommuner och Landsting.

Tina Lundberg Åsén Text och bild

Nuläge

– Vi har 24 avtal med integrerad e-handel där livsmedel, förbrukning, kemiskt tekniska varor, lek och förbrukning, förbandsmaterial, kontorsmaterial, tvätt och arbetskläder ingår. Sedan har vi sju leverantörer med Web-beställning av läromedel, böcker, datorer, rör och skolskjutsar. Sedan fyra leverantörer som är abonnemangsfakturor för telefoni, el, vatten och sophämtning och bensinkort.

FAKTA Sedan den 1 juli 2008 är det obligatoriskt för statliga myndigheter att hantera både inkommande och utskickade fakturor elektroniskt. ESV, Ekonomistyrningsverket, har lett införandet. Nu har ESV fått regeringsuppdraget att gå vidare med att även införande av e-beställningar i staten.

Regeringen satsar även på e-upphandling, kammarkollegiet har fått regeringsuppdrag kring detta.

Offentliga Affärer 6 2009 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING

Lindahl. Når resultat.

Finns det någon motsättning mellan professionalism och humanism? Mellan kompetens och kontinuitet? Affärsmässighet och erfarenhet? Inte enligt oss.

På Lindahl anser vi tvärtom att det ena bygger och förstärker det andra. Därför månar vi om våra klienter – precis som vi månar om våra anställda. Kompetens, professionalism och helhetssyn är för oss självklara, men även kontinuitet, erfarenhet och personligt engagemang. Positiva relationer föder nämligen positiva resultat. Det är vi säkra på.

Det är det som gjort oss till vad vi är idag. Årets Advokatbyrå 2009.

Advokatbyrån som bevisligen når resultat.

stockhol m

göteborg

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2009

helsingborg

malmö

uppsala

örebro

www.lindahl.se

29

UPPHANDLING Fortsättning från sid 23. inte minst inom EU. Diskussionen gäller i viss mån användningen av offentlig upphandling som ett kompletterande lagstadgat verktyg för befintliga rättsliga mekanismer – som stöd vid tillämpningen av dem – eller ett sätt att gå utöver vad som är krävs i lagen.

Det ställs således allt oftare krav på nya miljöpolitiska styrmedel som integrerar sociala, ekonomiska och miljöpolitiska mål och inte bara är instrument för att skärpa utsläppskrav varje år. Man har upptäckt att grön offentlig upphandling (GPP – green public procurement) kan vara ett verktyg och en drivkraft för innovation som kan bidra till en hållbar utveckling.

I huvudsak innebär miljövänliga inköp först och främst att försöka undvika onödiga inköp, till exempel genom att ompröva nödvändigheten för produkten, men även att söka andra lösningar om behov fortfarande existerar. I det senare fallet försöker man ersätta de traditionella alternativen med miljövänligare varianter, men ge liknande (eller bättre) kvalitet och funktion.

I takt med att GPP har blivit mer och mer accepterat, har diskussioner om både dess effektivitet och ändamålsenlighet uppstått. Hur kan GPP användas för att bibehålla effektiva inköp och ge verkliga fördelar för miljön? För att identifiera sådana vägar, har EU uppmanat till nationella handlingsplaner som ska identifiera varje lands förhållningssätt till GPP. I Sverige har den nationella handlingsplanen för miljöanpassad upphandling identifierat byggnadssektorn som ett av de viktiga områden där det har konstaterats att en GPP-metod skulle vara mest effektiv.

Byggsektorn är viktig eftersom denna utgör en stor andel av den offentliga budgeten, alltså hur dessa pengar används är av stort allmänt intresse, liksom det faktum att det finns en stor potential för positiva miljöeffekter, till exempel gäller det val mellan olika energikällor för uppvärmning och belysning, användning av material och transport av material.

Mycket av forskningen pekar mot ganska stora potentiella kostnadsbesparingar och insatser mot en miljömässig hållbarhet i allmänhet genom GPP, till exempel genom minskning av avfall, utsläpp och föroreningar från företag med hjälp av miljöupphandling, samt att säkerställa efterlevnad av regler, tillfredsställa konsumenter och förbättra konkurrensen. Men för att åstadkomma detta understryker annan forskning behovet av ytterligare utveckling av upphandlingsmodeller genom till exempel systematisk information, utbildning av kunder och entreprenörer, och uppföljning av krav.

Arne Öster

30

Inför Upphandlingsdagarna:

Grön upphandling för hållbar framtid För att uppnå målen gällande hållbar utveckling i Sverige satsar staten, kommunerna och företagen allt mer på miljön med grön upphandling som verktyg för ändamålet. Ekonomiska, sociala och miljömedvetna val ska göras för att på bästa sätt uppmuntra och främja teknisk utveckling av miljövänliga produkter. Resultat som vi bland annat kan se är då en minskning av växthusgaser, förbättrade sociala villkor för producenter och en ekonomisk tillväxt för alla berörda.

Pris, tid och produkt som är avgörande för valet inför en upphandling får nu också allt oftare tuffare miljömål att uppnå. I vårt miljötänkande samhälle är nu miljöprodukter en konkurrenskraft som börjar blir svår att undvika.

Grön upphandling handlar i första hand om att se över om behovet av produkten verkligen existerar och när det är fastställt, se till att den konventionella produkten ersätts med en produkt som är likvärdig eller av bättre kvalitet och funktion. När valet är gjort ska även miljö och sociala aspekter vägas med.

Engagemanget för miljöanpassad offentlig upphandling har på senare år ökat på nationell nivå men också internationellt då begreppet allt mer har kommit att ses som ett politiskt instrument. Genom att se över behovet och valet av produkter har arbetet för en hållbar utveckling fått en bra start.

Riktlinjer som hjälp Miljöanpassad offentlig upphandling har allt mer kommit att ses som ett politiskt styrmedel både i Sverige och EU. Ungefär 16 procent av EU:s BNP används årligen till offentlig upphandling av varor och tjänster och där finns också intresse av en

förbättrad miljöpolitik.

I Sverige omfattar den offentliga upphandlingen idag uppemot 500 miljarder kronor per år och räknar man med den privata sektorn blir summan uppemot tre gånger större.

När det gäller grön upphandling finns inga lagar eller skyldigheter att göra gröna inköp utan endast riktlinjer som regeringen lagt fram.

Men i vissa fall kan marknaden verka självreglerande då många företag och organisationer har egna policys angående sin produktion och de produkter som ska upphandlas. Om förbättrade miljökrav ställdes vid alla dessa upphandlingar skulle en stor del av den negativa miljöpåverkan kunna undvikas. Därför arbetar bland annat Miljöstyrningsrådet och Energimyndigheten med att ta fram upphandlingskriterier med förslag till miljökrav som ska användas vid inköp av varor, tjänster och anställningsavtal. Kriterierna uppdateras kontinuerligt för att anpassas till den tekniska utvecklingen på marknaden.

Ekonomiskt hållbart

Upphandling av energieffektiva produkter är ett inte bara ett sätt att bidra till de miljö- och klimatmål

som finns. Energieffektiva produkter sparar också pengar till företaget eller organisationen samtidigt som det kan skapa en bättre arbetsmiljö.

Trots att vissa produkter kan ha en högre kostnad initialt lönar det sig oftast i längden då driftkostnaderna blir lägre. Det blir allt viktigare att hushålla med energi och det är framför allt inom transport, livsmedel och uppvärmning av byggnader som är de mest energikrävande områdena.

Miljöanpassad upphandling kan också stimulera ekonomisk utveckling samt driva fram nya miljötekniska innovationer vilket skulle gynna de företag som arbetar mot marknader med högt ställda miljökrav.

För allmänheten borde miljöanpassad upphandling också vara av intresse så att befintliga skattemedel används på bästa sätt för att säkra vår framtid.

Stina Rangmar

Källor: Miljöstyrningsrådet Energimyndigheten

Offentliga Affärer 6 2009 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING Fortsättning från sid 24. projekt med koppling till e-förvaltning. Standarder som arbetas fram i samverkan kommer att vara den bästa förutsättningen för att parterna ska förstå varandras behov och få igång informationsutbytet, säger Torbjörn Cederholm, chef för området informationshantering hos SIS, Swedish Standards Institute.

En ny modell för e-legitimation En säker lösning för identifiering är en nyckelkomponent i den infrastruktur som krävs för avancerad e-förvaltning. Regeringens e-delegation har föreslagit en ny modell för hur en enhetlig svensk e-legitimation för hela den offentliga sektorn skulle kunna fungera.

Informationssäkerheten viktig – En viktig aspekt när det gäller e-förvaltningen är informationssäkerheten. För detta finns en gemensam och global standard, Ledningssystem för informationssäkerhet, som fungerar väl, understryker Torbjörn Cederholm, och tillägger: – Standarden är dessutom utpekad i den föreskrift om informationssäkerhet som Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap ansvarar för.

Standarden består av två delar: Riktlinjerna i standarden SS-ISO/ IEC 27002:2005 och kravstandarden för certifiering av ledningssystemet SS-ISO/IEC 27001:2006.

SS-ISO/IEC 27001 definierar kraven på ett ledningssystem för informationssäkerhet. Den innehåller också en åtgärdslista baserad på SS-ISO/IEC 27002. Standarden vänder sig till de personer som utför ska upprätta, införa och underhålla ett ledningssystem för informationssäkerhet eller de som utför revisioner av ledningssystem för informationssäkerhet. Revisionerna kan vara interna kontroller eller tredjepartscertifiering utförd av ackrediterade certifieringsföretag.

Riktlinjerna för informationssäkerhet, SS-ISO/IEC 27002, innehåller fördjupade råd för hur man skapar en säker informationshantering i en organisation och är ett komplement till SS-ISO/IEC 27001.

Varför bör organisationer utgå från ISO-standarder?

Fördelarna är många. Den är tidigare prövad, den är utformad av personer med stor kunnande inom området och man tjänar väldigt sällan på att själv bygga något nytt och försöka ”uppfinna hjulet på nytt”.

Genom att utgå från ISO-standarden finns alla stora delar med. Det måste alltid göras anpassningar till den egna organisationen, men standarden erbjuder ett beprövat arbetssätt och man tjänar på att följa detta.

Arne Öster

EKONOMIDAGARNA I ÖREBRO

Våga utmana strukturen med e-upphandling – Vi har förenklat förfrågningsunderlaget radikalt och har dessutom marknadsfört upphandlingen på ett helt nytt sätt, säger Magnus Nordkvist upphandlingsansvarig vid Lindesbergs kommun.

Magnus Nordkvist, upphandlingsansvarig Lindesbergs kommun.

I Lindesbergs lyckas de genomföra upphandlingsprocessen helt elektroniskt, vilket har inneburit att de har kunnat ta emot fler anbud och fått ned priserna utan att riskera kvaliteten.

– Syftet är att vi skall göra bra affärer, fortsätter Magnus Nordkvist.

Frövi resecenter

Det är inte för inte som Magnus Nordkvist tilldelades priset ”Handslaget 2008”, priset är svaret på en upphandling som relaterade till att Lindesbergs kommun sparade flera miljoner kronor.

– Det handlade om en upphandling rörande Frövi rescenter som fick avbrytas på grund av att den var på väg att gå käpprätt åt skogen, fortsätter han.

Men andra gången förenklades

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2009

upphandlingen och med Magnus Nordkvist vid rodret skalades anbudsunderlaget av och han försökte vara så tydlig som möjligt mot anbudslämnarna.

En elektronisk process

Den första frågan Magnus Nordkvist ställde sig var – vad är det vi vill köpa.

– När jag tog över var det bråttom, nu handlade det om att underlätta.

Vi tog bland annat kort på Frövi som skulle byggas om, samtidigt handlade det om att ha ett elektroniskt system som kunde anpassas efter våra behov.

Efter att han hade fått in anbuden gjorde han en uppföljning och intervjuade anbudslämnarna.

– På grund av att det var en elektronisk upphandling gick det

sedan mycket snabbt att utvärdera anbuden, det gick bara på några timmar.

Många miljoner att spara

Från den första avbrutna upphandlingen där priset låg på 6,3 miljoner kronor, landade den andra upphandlingen på 1,3 miljoner.

– Vi skall konkurrensutsätta varje gång vi köper för offentliga medel och ibland kan det handla om att våga avbryta en upphandling och utmana strukturen. Något annat jag har lärt mig under resans gång är vikten av att prata med leverantörerna innan upphandlingen sätter igång.

Tina Lundberg Åsén Text och bild

31

UPPHANDLING

Rättssäkerheten måste få kosta Syftet med överprövningsinstitutet är att säkerställa att bestämmelserna om offentlig upphandling verkligen tillämpas och att detta kan prövas av en domstol på det stadium där överträdelserna ännu kan rättas till. Det är en mycket viktig princip för rättssäkerheten, menar Pär Cronhult, chefsjurist och föredragande i Konkurrenskommissionen.

En ansökan om överprövning innebär att någon, som har intresse av att få avtal i upphandlingen, anser att någon del av upphandlingsförfarandet inte har varit korrekt. Detta kan gälla till exempel förfrågningsunderlagets utformning, vissa formella krav eller värdering inför tilldelningsbeslut. Domstolen har vid en sådan ansökan att ta ställning till om upphandlingsförfarandet till någon del har varit felaktigt. Domstolen kan meddela ett interimistiskt beslut vilket innebär att upphandlingsförfarandet inte får avslutas inom tio dagar från det att domstolen upphäver det interimistiska beslutet.

En leverantör som anser sig ha blivit felbehandlad i en upphandling bör dock, om det fortfarande finns tid, i första hand vända sig direkt till den upphandlande myndigheten och påtala detta innan talan väcks i domstol. Många processer kan förhindras genom en sådan kontakt.

Den offentliga upphandlingen av varor och tjänster är en omfattande och samhällsekonomiskt betydelsefull verksamhet. För Sveriges del handlar det om cirka 500 miljarder kronor årligen. Ur ett offentligt perspektiv är det alltså angeläget att upphandlingen är så effektiv och konkurrensfrämjande som möjligt för att dels främja fungerande marknader inom olika sektorer och dels ge så bra valuta som möjligt för de skattepengar som finansierar verksamheterna.

– Allt som anmäls eller på annat sätt kommer till Konkurrenskommissionens kännedom granskas förutsättningslöst av kommissionen, som särskilt undersöker om konkurrensen har riskerat att snedvridas.

Kommissionen bedömer därefter om det anmälda förfarandet strider mot gällande bestämmelser, till exempel kommunallagen eller lagen om offentlig upphandling. Vi har funnit att kommunerna i många fall både förnekar fakta – också inför domstol – och helt enkelt struntar i upphandlingsreglerna. Ofta sker även upphandlingar genom kommunala bolag där den offentliga insynen

32

är liten, säger Per Cronhult.

Ur såväl ett rättssäkerhets- som ett effektivitetsperspektiv vill man begränsa antalet länsrätter som behandlar överprövningar. Det skulle innebära att en specialistkompetens med jämnare bedömningar när det gäller upphandlingsfrågor.

Ko n k u r re n s k o m m i s s i o n e n s arbete har uppmärksammats såväl på riksplanet som i lokala och regionala medier. De vanligaste typerna av konkurrenssnedvridning som behandlas är underprissättning och avbrutna upphandlingar. Det förekommer också att kommuner subventionerar enskilda företag och att kommunala bolag eller förvaltningar tar uppdrag utanför kommungränsen.

SYSAV-domen

Konkurrenskommission drev två pilotfall där kommuner köpt tjänster av egna bolag utan att upphandla.

Regeringsrätten gav kommissionen rätt i den s.k. SYSAV-domen som fastslår att köp från hel- eller delägda kommunala dotterbolag är olagliga.

Målen gäller förfaranden där Simrishamns respektive Tome­ lilla kommun löpande mot ersättning köper tjänster för förbränning av hushållsavfall från det av de båda kommunerna gemensamt med 12 andra kommuner delägda bo­laget Sydskånes Avfallsaktiebolag (SYSAV). Några kontrakt direkt mellan de berörda kommunerna och SYSAV föreligger inte utan dessa har förbundit sig att köpa aktu­ella tjänster från SYSAV i ett konsortialavtal gentemot övriga delägarkommuner, där SYSAV inte utgör någon avtalspart.

Pär Cronhult, chefsjurist och föredragande i Konkurrenskommissionen.

Arne Öster FAKTA Konkurrenskommissionen är en oberoende expertgrupp som startades av Stiftelsen Den Nya Välfärden 1994.

Expertgruppen utreder och bedömer anmälningar om att skattepengar använts på sådant sätt att konkurrensen snedvrids.

Offentliga Affärer 6 2009 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING

g n i l d n a upph

• 2 0 09 •

99 4 • • 1

Allego arbetar med upphandling – på längden och på tvären, men framför allt på bredden. Här möts inköpare och leverantörer i tusental, varje dag. Genom våra system sorteras och filtreras affärsmöjligheter, kunskap, fakta och förfrågningsunderlag så att de når fram till rätt personer.

Men vi arbetar också på djupet. Allt som är värt att veta om offentlig upphandling finns samlat hos oss – för din skull.

www.allego.se

Allego AB etablerades 1994 för att arbeta inom upphandlingsområdet och då främst med information om offentliga upphandlingar. I dag omfattar vår verk­ samhet hela upphandlingsprocessen. Vi levererar nyttovärden för både leverantörer och upphandlare. Allego ska uppträda som en oberoende part mellan två aktörer och arbeta konsekvent för att höja kompetensen och intresset för hela upphandlingsområdet. Vi är 34 anställda och kontoret ligger i Falun. www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2009

33

UPPHANDLING

Konkurrensskadeavgiften – böter som beräknas av tingsrätten Konkurrensverket har tagit fram en metod för hur vi kommer att tolka och tillämpa konkurrenslagens regler om konkurrensskadeavgift. Det är många omständigheter som ska beaktas när storleken på konkurrensskadeavgiften bestäms och det är därför inte möjligt att använda sig av enbart en

mekanisk formel. Mot denna bakgrund är det Konkurrensverkets ambition att på ett transparent sätt redogöra för hur vi kommer att tillämpa bestämmelserna i konkurrenslagen rörande konkurrensskadeavgift. Metoden för att beräkna konkurrensskadeavgift kommer från och med 25 november

2009 att tillämpas vid Konkurrensverkets utformande av stämningsansökningar samt vid utfärdandet av avgiftsförelägganden. Dokumentet föregriper självklart inte de tolkningar som domstolar kan komma att göra när det gäller bestämmelserna om konkurrensskadeavgift i konkurrenslagen.

I korthet innebär KKV metod för att fastställa konkurrensskadeavgift som följande 1. Med stöd av 3 kap. 5 § konkurrenslagen (2008:579), KL, kan Konkurrensverket yrka konkurrensskadeavgift i Stockholms tingsrätt för företag som uppsåtligen eller av oaktsamhet har överträtt förbuden i 2 kap. 1 och 7 §§ KL eller i artikel 81 och 82 i EG-fördraget.

2. När konkurrensskadeavgiftens storlek fastställs enligt 3 kap. 8-11 §§ KL ska hänsyn tas till överträdelsens allvar och varaktighet samt andra försvårande och förmildrande omständigheter av betydelse.

3. Konkurrensverket har tagit fram promemorian i avsikt att redogöra för hur verket avser att tolka och tillämpa konkurrenslagens regler om konkurrensskadeavgift. Metoden kommer att tillämpas vid Konkurrensverkets utformande av stämningsansökan samt vid utfärdandet av avgiftsföreläggande.

4.

Promemorian föregriper inte de tolkningar som domstolar kan komma att göra när det gäller bestämmelserna om konkurrensskadeavgift i konkurrenslagen.

5. När konkurrensskadeavgiftens storlek fastställs används en tvåstegsmetod. I det första steget fastställs ett sanktionsvärde för varje företag. I det andra steget kan sanktionsvärdet höjas eller sänkas.

Fastställande av sanktionsvärdet 6. Sanktionsvärdet fastställs utifrån omsättning på relevant marknad, överträdelsens allvar samt varaktighet.

Fastställande av omsättning på relevant marknad 7. Utgångspunkten för bedömningen av sanktionsvärdet är företagets omsättning på den marknad

34

som överträdelsen avser, dvs. i målet relevant marknad.

8. För det fall överträdelsen bara rör del av företagets omsättning på relevant marknad utgår Konkurrensverket oavsett detta från företagets totala omsättning på relevant marknad.

9. För det fall företaget inte har

någon omsättning på den relevanta marknaden ska sanktionsvärdet bestämmas genom en samlad bedömning av omständigheterna i målet. Detsamma gäller när avgift ska bestämmas för en företagssammanslutning som inte har någon omsättning alls på marknaden.

10. Konkurrensverket utgår ifrån

företagets omsättning på relevant marknad under det sista kompletta räkenskapsåret, under vilket företaget deltog i överträdelsen.

Sanktionsvärde: 3 kap. 8 § KL

11. Vid bedömningen av sanktionsvärdet beaktas de objektiva omständigheterna som avser själva överträ-

Offentliga Affärer 6 2009 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING delsen, dvs. överträdelsens allvar och varaktighet.

Allvarlighet: 3 kap. 8 § 3 st KL

12. Allvarligheten fastställs till ett värde till högst 10 procent av företagets omsättning på relevant marknad.

13. Överträdelser som till exempel horisontella prisöverenskommelser, uppdelning av marknader och produktionsbegränsningar anses till sin art som mycket allvarliga och kommer som regel att medföra en allvarlighet i den övre delen av skalan.

14. När ett företag med monopolliknande ställning missbrukar denna genom att vidta åtgärder för att hindra nya företag att etablera sig på marknaden anses detta utgöra ett allvarligt missbruk av dominerande ställning som till sin art ska medföra att allvarligheten fastställs till ett högt belopp.

15. Vid fastställandet av allvarligheten beaktas i synnerhet följande omständigheter: överträdelsens art, marknadens omfattning och betydelse, överträdelsens konkreta eller potentiella påverkan på konkurrensen på marknaden, huruvida överträdelsen har genomförts eller inte samt om det är en stor direkt skada för konsumenter eller om många konsumenter påverkats 16. De olika faktorer som kan beaktas vid bedömningen av överträdelsens allvar har inte alla samma vikt inom ramen för den totala prövningen. Överträdelsens art intar en väsentlig roll och när arten kan klassificeras som mycket allvarlig fordras inte att dessa beteenden kännetecknas av att ha någon särskild påverkan, i och med att avtal om priser, uppdelning av marknader och begränsning av produktion i sig anses ha till syfte att snedvrida marknadens struktur.

17. En överträdelse som omfattar t.ex. hela Sverige bedöms som allvarligare än en överträdelse som begränsar sig till ett mindre geografiskt område.

Varaktighet: 3 kap. 8 § 2 st KL

18. Överträdelsens varaktighet beaktas genom att det allvarlighetsbelopp som fastställts enligt punkterna 12-17 ovan multipliceras med det antal år som företaget deltagit i överträdelsen.

19. Vid fastställandet av varaktigheten räknas perioder under sex månader som ett halvår, medan perioder över sex månader men kortare än ett år räknas som ett helt år.

20. Bedömningen av huruvida förfarandena utgör en enda överträdelse eller flera överträdelser kan påverka sanktionens omfattning, eftersom ett konstaterande att det är fråga om flera överträdelser kan leda till att det påförs flera separata konkurrensskadeavgifter, vilka i varje enskilt fall fastställs inom de bedömningsgrunder som anges i KL.15

Justering av sanktionsvärdet

21. Sanktionsvärdet kan justeras uppåt eller nedåt med beaktande av försvårande respektive förmildrande omständigheter hänförliga till överträdelsen. Sådana omständigheter medför en justering med 5 till 15 procent per omständighet.

22. När konkurrensskadeavgiftens storlek bestäms kan även vissa omständigheter som inte är hänförliga till själva överträdelsen beaktas.

Försvårande omständigheter hänförliga till överträdelsen: 3 kap. 9 § KL

23. Sanktionsvärdet kan höjas om det förelegat försvårande omständigheter i samband med överträdelsen, till exempel om företaget: har förmått annat företag att medverka i överträdelsen, har haft en ledande roll, har varit mer aktivt än andra, utan att ha haft en ledande roll, i överträdelsen eller har vidtagit bestraffningsåtgärder mot andra företag i syfte att få dem att hålla sig till det beteende som utgör överträdelsen.

24. Konkurrensverket är inte förhindrat att beakta att en försvårande omständighet kan vara att överträdelsen skett av uppsåt.

Förmildrande omständigheter hänförliga till överträdelsen: 3 kap. 10 § KL 25. Sanktionsvärdet kan sänkas om det förelegat förmildrande omständigheter i samband med överträdelsen, till exempel om: företaget har medverkat i begränsad omfattning i överträdelsen, företaget har deltagit i överträdelsen av oaktsamhet, eller samarbetet har uppmuntrats eller godkänts av de offentliga myndigheterna.

26. Som förmildrande omständighet anses inte den omständigheten att ett företag medverkat i överträdelsen till följd av påtryckning av ett annat företag. Det är inte heller att beakta som en förmildrande omständighet att ett företag kan styrka att det inte gjorde några vinster på överträdelsen. Inte heller att ett företag lidit skada av den kartellverksamhet som företaget deltagit i utgör någon förmildrande omständighet.

Omständigheter som inte är hänförliga till överträdelsen: 3 kap. 11 § KL

27. Om det finns försvårande eller förmildrande omständigheter som inte är hänförliga till överträdelsen beaktas dessa ändå, till exempel om företaget tidigare har överträtt förbuden i 2 kap. 1 eller 7 § KL eller i artikel 81 eller 82 i EG-fördraget, har en sådan ekonomisk situation att en justering är nödvändig. Här kan det vara fråga om att höja avgiften för ett ekonomiskt starkt företag i syfte att avgiften ska få en avhållande och avskräckande effekt. Det kan också bli aktuellt att sänkta avgiften om företaget befinner sig i en svår ekonomisk kris, snabbt har upphört med överträdelsen sedan den påtalats av Konkurrensverket, eller ännu tidigare på eget initiativ. Detta gäller dock inte särskilt allvarliga överträdelser på eget initiativ kompenserar de som drabbats av överträdelsen, vidgår påstådd överträdelse om missbruk av dominerande ställning och underlättar verkets utredning.

28. Som förmildrande omständighet anses inte det förhållande att

ett företag inrättat ett program för efterlevnad av konkurrensreglerna (eng. compliance programme). Inte heller skyldigheten att betala skadestånd beaktas som en förmildrande omständighet. Att en anställd fortsätter begå överträdelser i direkt strid mot företagets instruktioner anses inte som en förmildrande omständighet. Inte heller det faktum att företaget säger upp den anställde som begått överträdelser anses som en förmildrande I undantagsfall kan ett näringsförbud beaktas som en förmildrande omständighet.

Tillräckligt avskräckande i förhållande till överträdelsens allvar

29. Konkurrensverket kan i exceptionella fall komma att avvika från den nivå som anges i punkten 12 ovan om omständigheterna i ett enskilt ärende kräver det.

Symbolisk konkurrensskadeavgift 30. Konkurrensverket kan i vissa fall fastställa en symbolisk konkurrensskadeavgift. Skälen härför ska anges i stämningsansökan.

Högsta tillåtna belopp: 3 kap. 6 § KL 31. Om konkurrensskadeavgiften överstiger 10 procent av det berörda företagets totala omsättning föregående räkenskapsår ska den justeras ned till detta högsta tillåtna belopp.

Reglerna om eftergift och nedsättning: 3 kap. 12-15 §§ KL 32. Efter det att konkurrensskadeavgiften kontrollerats mot högsta tillåtna belopp enligt punkt 31 ovan sätts konkurrensskadeavgiften ned eller efterges helt för det fall reglerna om eftergift och nedsättning är tillämpliga.

Hela utredningen återfinns på Konkurrensverkets webbplats.

Klas Bergqvist Källa KKV

MÖTEN VIP UTSIKT ARLANDA STOCKHOLM MÖTESPLATS BAR AVSKILT NÄRA KICK-OFF RESULTAT LÄGE 20 MIN CALVADOSMENY LUGNT BERGENDAL MEETINGS STOCKHOLM UTSIKT ARLANDA MÖTESPLATS VÄLKOMMEN.

Affärstidningen för offentlig sektor www.offentligaaffarer.se www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2009

WWW.BERGENDAL.SE 08 - 444 51 50

BERGENDAL MEETINGS LANDSNORAVÄGEN 110 192 55 SOLLENTUNA TEL. 08-444 51 50 FAX. 08-444 51 55 MAIL. INFO@BERGENDAL.SE

35

UPPHANDLING

Anders Larsson, Kommunalråd, Lindesbergs kommun.

24 kommuner har infört utmaningsrätt Av Sveriges 290 kommuner har 24 kommuner hittills infört utmaningsrätten, påvisar en kartläggning som Torsten Persson, ISS, har genomfört.

Den som vill kan utmana och driva kommunal verksamhet på entreprenad. Den största vinsten är att anställda och företag kan utveckla helt nya och bättre sätt att utföra kommunal verksamhet på. Men inte bara det, möjligheten att utmana och lägga fram förslag på att kommunal verksamhet skall säljas finns också.

LOU gäller

När en utmaning kommer in till kommunen skall berörd nämnd fatta beslut om utmaningen accepteras eller ej. Hur en nämnd tar ställning bestäms av lagar och de verksamhetsmål som avser den utmanade verksamheten. Om nämnden beslutar om avslag skall det motiveras tydligt och klart. Accepteras utmaningen kommer en upphandling enligt LOU, lagen om offentlig upphandling att genomföras.

Olika från kommun till kommun Vilka delar av den kommunala verksamheten som går att utmana är olika från kommun till kommun. En gemensam nämnare är att ledningsfunktioner, myndighetsutövning och det som lagen kräver att kommunen skall utföra – går inte att utmana.

Några kommuner som har infört utmaningsrätten är bland annat Kungsbacka, Täby, Boden, Örebro, Uddevalla, Halmstad och Gotland.

Trots att till exempel Kungsbacka har infört utmaningsrätten, och mottagit ett antal utmaningar, har dock hitintill inga utmaningar antagits.

Tina Lundberg Åsén

36

Risk för böter om offentlig sektor konkurerrar med kommersiell verksamhet!

Det är innebörden av en ny lag som klubbades igenom av Riksdagen den 25 november och som förbjuder kommuner att konkurrera med privata företag, Meningen är att en fungerande marknad garanterar rätt prisnivåer och en mångfald av tjänster om den får agera under fri konkurrens.

Detta gäller allt från cykelverkstäder och cafeterior till lokaluthyrning och konsultverksamhet. Det är bara i undantagsfall, som när marknaden satts ur spel i monopol- eller oligopolsituationer, eller när tjänsten inte finns att få tag i, som det är rimligt, och befogat, att samhället och det offentliga träder in. Men det ska ske enbart för att rätta till missförhållanden.Sedan ska offentliga aktörer träda tillbaka när marknaden åter börjat fungera.

Inom kommun- och landstingsvärlden finns idag verksamheter som bedrivs både i en gråzon, men också som kommersiell verksamhet fullt ut. Det är Konkurrensverkets uppgift att bevaka detta, och får nu genom riksdagsbeslutet särskilda befogenheter. Detta innebär att offentligt drivna verksamheter av kommersiell karaktär kan prövas rättsligt, vid till exempel Stockholms Tingsrätt.

Samma regler för affärsverksamhet gäller rimligen och givetvis även de intresseorgansiationer som indirekt ägs av offentlig verksamhet.

Ett sådant exempel är den konsultverksamhet inom området upphand-

ling som finns i SKL Kommentus.

Förutom samordnad upphandling (samordnad upphandling är en förmedlingsfunktion där man går in och samlas för att bland annat nå större volymer inom exempelvis området it, fordon och drivmedel) som i och för sig bör ifrågasättas utifrån ett utarmningsperspektiv på leverantörssidan, erbjuds nu flera konsulttjänster inom området offentlig upphandling. Ett område där det finns ett antal större och mindre aktörer som med kompetens och under konkurrens erbjuder sina tjänster på en öppen marknad.

SKL, Sveriges kommuner och landsting, är en intresseorgansiation ägd av Sveriges kommuner och landsting som ska tillvarata medlemmarans intressen.Finansieringen sker via medlemsavgifter och serviceavgifter. SKL ska självklart också bistå med kunskap och verksamhetsrelaterade råd. Men det är skillnad på att ge råd om, och sätta kunskapsprofiler för, vilket behov av verkstad som kan finnas, än att själv gå in och agera mekaniker, och att dessutom ta betalt för den tjänsten.

Kommunala verkstäder är inte tillåtna enligt lag, vilket nu riksdagen i särskild ordning sett till att ytterligare lyfta fram.

Upphandlingsversamhet och konsultationer såsom stöd och biträde i upphandlingfrågor och upphandlingsstrukturer, finns idag väl tillgodosett ute på marknaden.

Genom sin dotterorgansiation Kommentus, bygger SKL nu upp en konkurrerande organisation, där samma tjänster som idag finns på marknaden, tillhandahålls mot konsultersättning.

Neutral rådgivning och stöd baserad på spetskompetens inom ramen för kommuer och landstings medlemsavgifter opch serviceavgifter, är ett naturligt inslag i en intresseorganisations åtaganden.

Däremot bör konsultverksamhet och verkstadsarbete bestämt undvikas när det finns en fungerande marknad på området.

Anders Larsson C Kommunalråd Lindesbergs Kommun

Offentliga Affärer 6 2009 | www.offentligaaffarer.se

fordon

Överraskningar i de senaste testerna av bilars säkerhet Euro NCAP har presenterat resultatet för 12 bilar som provats under hösten. Detta innebär att tester eller nya beräkningar har genomförts för upp emot 40 bilmodeller sedan ett nytt beräkningssystem infördes under 2009.

– Dagens resultat visar att resultaten ibland inte stämmer med förväntningarna när man gör objektiva bedömningar av säkerheten hos nya bilar. Chevrolet klarade sig dåligt i testerna för ett par år sedan, men i dagens omgång har en Chevroletmodell fått fem stjärnor och en Chevrolet småbil har fått fyra. Toyota når däremot inte upp till sin vanliga nivå med modellen Urban Cruiser som bara får tre stjärnor i denna bedömning säger Claes Tingvall, trafiksäkerhetsdirektör vid Vägverket och

Euro NCAP:s ordförande Euro NCAP spelar en viktig roll för att bedöma bilars säkerhet på ett enhetligt vis. Det nya systemet innebär ett samlat betyg för en bilmodell. Resultatet bygger på tester av säkerheten i fyra avseenden: Skydd av vuxna, skydd av barn, skydd av fotgängare och bilens stödsystem. I bedömningen ingår också om bilen har antisladdsystem (ESC) och skydd mot pisksnärtsskador, eller inte.

– Att Euro NCAP nu ser bilsäkerheten i ett helhetsperspektiv är ett

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2009

rejält kliv framåt, säger Claes Tingvall. Euro NCAP:s nya system ger utmärkta möjligheter att inkludera nya säkerhetssystem och att förändra bedömningarna för att kunna premiera de tillverkare som ligger i framkant när det gäller bilsäkerhet.

– Trots att Euro NCAP har förändrat sitt bedömningssystem har inte mindre än 36 bilar har fått toppbetyget 5 stjärnor i år. Detta beror på att Euro NCAP har beslutat att göra en lite mjuk övergång till det nya systemet. Åren 2010 och 2012

kommer systemet att bli tuffare och vi kan förvänta oss större spridning i resultaten. Det är dock imponerande att bilindustrin redan på ett år har kunnat anpassa sig och förbättra sina produkter, speciellt i den ekonomiska situation som råder, säger krocksäkerhetsexpert Anders Lie, Vägverket Källa: Vägverket

37

juridik

Nya regler för offentlig Under nästa år kommer stora förändringar att genomföras på upphandlingsområdet. Kraftiga sanktioner vid brott mot upphandlingslagstiftningen införs liksom nya regler för upphandlingar utanför det direktivstyrda området och nya regler för s.k. inhouse-anskaffning. Redan vid årsskiftet träder de nya reglerna om s.k. konfliktlösning ikraft. De nya reglerna är viktiga att känna till både för upphandlande myndigheter och enheter och för de leverantörer som vill delta i upphandlingar.

Nya rättsmedel m.m.

Från EUs sida har man uppmärksammat två väsentliga problem på upphandlingsområdet. Det ena är det man kallar för ”race to signature”, d.v.s. att den som upphandlar skyndar sig att teckna avtal för att på så sätt stänga möjligheten till överprövning. Det andra problemet är att det saknas effektiva rättsmedel mot otillåtna direktupphandlingar.

Det sistnämnda problemet är i hög grad aktuellt för svenska förhållanden. En upphandlande myndighet eller enhet som verkligen anstränger sig för att göra allt rätt och riktigt enligt upphandlingslagstiftningen kan i efterhand få sin upphandling kritiserad och riskerar att tvingas göra om eller rätta upphandlingen, medan den som helt struntar i LOU/ LUF (Försörjningslagen) lätt kan ”komma undan”. Vi har exempel i Sverige där domstol ansett att en otillåten direktupphandling skett och domstolen därför förordnat att en konkurrensutsatt upphandling ska genomföras, men där myndigheten eller enheten struntat i detta. Det är mycket svårt, för att inte säga omöjligt, för en leverantör att få rättelse i en sådan situation.

För att komma till rätta med dessa problem införs genom ett nytt EG-direktiv (Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/66/EG) regler som innebär att en upphandlande myndighet eller enhet inte får ingå avtal under viss tid efter det att tilldelningsbeslutet har skickats till berörda parter, en s.k. ”avtalsspärr”.

Dessutom införs bestämmelser om ogiltighet av avtal som, i graverande fall, träffats i strid med upphandlingslagstiftningen.

Genom en departementspromemoria (Ds 2009:30 Nya rättsmedel m.m. på upphandlingsområdet ) har Finansdepartementet lämnat förslag

38

på hur EG-direktivet ska införas i svensk rätt. I promemorian föreslås även en ny sanktionsavgift, en s.k. marknadsskadeavgift.

Dessutom föreslås ändringar som syftar till att förenkla upphandlingsförfarandet.

EG-direktivets bestämmelser ska vara införda i medlemsstaternas lagstiftning redan den 20 december 2009. Lagstiftningsarbetet är dock försenat och de nya reglerna föreslås för svensk del att träda ikraft den 1 juni 2010. Om denna tidtabell kan hållas är dock osäkert.

Avtalsspärr

Den nuvarande tiodagarsfristen kommer att ersättas med vad man kallar för en avtalsspärr. Avtalsspärren innebär att den upphandlande myndigheten eller enheten inte får teckna avtal förrän tio dagar har gått från det att tilldelningsbeslutet skickats, om detta skickats med elektroniska medel. Om tilldelningsbeslutet skickats på annat sätt gäller avtalsspärren i 15 dagar.

Avtalsspärren utgör också den tidsfrist inom vilken en missnöjd leverantör måste ansöka om överprövning. När avtalsspärren har gått ut kommer länsrätten inte att kunna pröva en ansökan, oavsett om avtal faktiskt tecknats eller inte.

När en ansökan om överprövning lämnats in gäller en s.k. förlängd avtalsspärr under länsrättens handläggning (om inte länsrätten särskilt beslutar något annat). Detta innebär att leverantören inte längre behöver yrka på interimistiskt beslut om förbud att avsluta upphandlingen.

Det ska dock noteras att den förlängda avtalsspärren bara föreslås gälla i länsrätt, varför interimistiska yrkanden måste framställas vid överklagande till kammarrätt och Regeringsrätt, vilket kan vara förvirrande.

Vid beräkning av tidsfristen

för avtalsspärren kommer den s.k. söndagsregeln att tillämpas, d.v.s. om sista dagen infaller på en söndag eller helgdag räcker det – till skillnad från vad som gäller idag – att ansökan eller överklagandet kommer in till domstolen påföljande dag.

Avtalsspärren gäller inte vid tilldelning av avtal 1) avseende väsentliga säkerhetsintressen, 2) som ingås utan föregående annonsering (det man kallar för ”förhandlat förfarande utan föregående annonsering”), 3) på grund av ramavtal efter förnyad konkurrensutsättning eller 4) vid direktupphandling enligt 15 kap. LOU/LUF. I dessa fall kan avtal tecknas direkt. Om den som upphandlar har missbedömt möjligheten att ingå dessa avtal utan konkurrensutsättning riskerar man dock att avtalen, efter talan av en missnöjd leverantör, förklaras vara ogiltiga. För att undvika den risken införs möjligheter att antingen annonsera avsikten att ingå det aktuella avtalet eller att underrätta samtliga berörda leverantörer och därefter iaktta en frivillig avtalsspärr. Då kan ett avtal inte förklaras ogiltigt.

Överprövning av avtal – ogiltighet Det införs alltså en möjlighet för domstol att förklara ett avtal ogiltigt. Så ska ske 1) om avtalet slutits utan att upphandlingen annonserats, d.v.s. vid otillåtna direktupphandlingar, 2) vid överträdelse av avtalsspärren i kombination med annan överträdelse om detta har medfört att leverantören lidit eller riskerat att lida skada, eller 3) vid överträdelse av bestämmelserna om förnyad konkurrensutsättning om detta har medfört att leverantören lidit eller riskerat att lida skada. Även en ansökan om överprövning av ett avtal måste ha kommit in till

länsrätten inom vissa tidsfrister. Om beslutet att direkttilldela ett kontrakt efterannonserats måste ansökan ha kommit in inom 30 dagar. Samma tidsfrist gäller då anbudsgivarna eller anbudssökandena underrättats om att avtal har slutits. I övriga fall ska en ansökan om överprövning av ett avtal ha kommit in till länsrätten inom sex månader från det att avtalet slöts.

Om avtalet förklaras ogiltigt ska, enligt promemorian, ”de i svensk rätt allmänna avtalsrättsliga principerna gälla”, d.v.s. alla prestationer som redan utförts under avtalet ska gå åter. Om det inte är möjligt ska förmögenhetsläget återställas. Här kan förväntas uppkomma såväl stor rättslig osäkerhet om hur bestämmelsen ska tolkas och tillämpas som stora praktiska problem.

Om det föreligger ”tvingande hänsyn till ett allmänintresse” får domstol besluta att avtalet inte ska förklaras ogiltigt. I sådant fall ska dock, på talan av Konkurrensverket, en marknadsskadeavgift utdömas.

Marknadsskadeavgift

I promemorian föreslås att en s.k. marknadsskadeavgift ska påföras en upphandlande myndighet eller enhet om ett avtal får bestå p.g.a. hänsyn till ett tvingande allmänintresse, trots att grund för ogiltighet föreligger. Marknadsskadeavgift ska även påföras vid överträdelse av avtalsspärren om övriga förutsättningar för ogiltighet inte föreligger (d.v.s. annat brott mot lagen och i vart fall risk för skada inte föreligger). Marknadsskadeavgift kan även påföras vid otillåtna direktupphandlingar. Marknadsskadeavgiften föreslås uppgå till lägst 10 000 kr och högst 5 miljoner kr, men maximalt 10 procent av kontraktsvärdet. Ansvaret är strikt, d.v.s. det spelar ingen roll om överträdelsen skett uppsåtligen eller av oaktsamhet.

Ej förordnande om avbrytande eller rättelse I promemorian förslås att domstol vid en överprövning inte längre ska besluta att upphandlingen ska göras om eller att den ska rättas. Istället ska domstolen besluta att det felaktiga beslutet ska upphävas. Det ska sedan vara upp till den som upphandlar att avgöra vad som är den riktiga och lämpliga följden. Myndigheten eller enheten kan därvid även ta hänsyn till att förhållandena kan ha ändrats sedan domen meddelades.

Offentliga Affärer 6 2009 | www.offentligaaffarer.se

juridik

upphandling Tidsfrist för överprövning av beslut att avbryta en upphandling Idag råder osäkerhet om det finns någon tidsfrist för att ansöka om överprövning av ett beslut om att avbryta en upphandling. Regeringsrätten har slagit fast att den s.k. tiodagarsfristen inte är tillämplig.

Fråga kvarstår om rätten kan anses ”evig”. En evig överprövningsmöjlighet är inte rimlig eller lämplig, och i promemorian föreslås att en ansökan om överprövning av ett beslut att avbryta en upphandling ska ha kommit in till länsrätten inom 10 eller 15 dagar (beroende på hur meddelandet skickades) från det att underrättelse om beslutet skickades till anbudsgivarna.

Regelförenkling

Ett av syftena med den föreslagna lagstiftningen är att genomföra regelförenklingar. Två sådana förenklingar föreslås, som förväntas minska företagens kostnader för att delta i upphandlingar och minska administrationen vid anbudsgivning och anbudsprövning. För det första föreslås att det införs bestämmelser om att upphandlande myndigheter och enheter ska ansvara för att begära in uppgifter från Skatteverket och Kronofogdemyndigheten (d.v.s. blanketten SKV 4820). Kontrollen ska den upphandlande myndigheten eller enheten göra innan tilldelningsbeslut lämnas eller innan man bjuder in anbudssökande att lämna anbud eller förhandla (beroende på vilket upphandlingsförfarande man valt).

Kontrollen behöver alltså inte avse alla anbudsgivare. Det andra förslaget är att den som upphandlar får begränsa kontrollen av intyg, certifikat, betyg etc. som visar anbudssökandens eller anbudsgivarens kapacitet. Även här kan man begränsa kontrollen till den leverantör man har för avsikt att teckna kontrakt med eller de anbudssökande eller anbudsgivare man tänker bjuda in att lämna anbud eller förhandla med.

Beloppsgräns för direktupphandling En nyhet som föreslås i promemorian är att det ska införas beloppsgränser för direktupphandlingar.

Idag gäller att direktupphandlingar får göras om upphandlingen avser ett ”lågt värde”. Enligt förslaget tas den bestämmelsen bort och ersätts med fasta belopp.

Beloppsgränsen knyts till tröskelvärdena. Förslaget är att direktupphandling ska få ske om värdet på kontraktet inte överstiger 15 % av tröskelvärdet för varor och tjänster.

Enligt LOU innebär det ett belopp om ca 286 000 kr och enligt LUF 573 000 kr.

Upphandling från statliga och kommunala företag Ytterligare ett lagförslag behandlas just nu och det rör upphandlingar från statliga och kommunala företag (Ds 2009:36 Upphandling från statliga och kommunala företag). Regeringsrätten slog i de s.k. SYSAV-domarna (RÅ 2008 ref 26) fast att upphandlande myndigheter och enheter måste genomföra en upphandling enligt LOU/LUF även när de anskaffar varor och tjänster från bolag som de själva äger.

EG-domstolens praxis på området och de s.k. Teckalkriterierna ansågs alltså inte kunna tillämpas utan att detta särskilt skrivs in i den svenska lagen.

Sedan SYSAV-domarna meddelades har det från många håll krävts en snabb lagändring. En temporär lösning föreslås nu träda ikraft från den 1 juni 2010, vilken föreslås gälla till den 1 januari 2013.

Frågan om regleringen även bör gälla i ett längre perspektiv ska utredas under tiden. Lagförslaget innebär att LOU inte behöver tillämpas när en upphandlande myndighet anskaffar varor eller tjänster från en juridisk person som myndigheten helt eller delvis innehar eller är medlem i. En förutsättning är att de s.k. Teckalkriterierna, d.v.s. kontroll- och verksamhetskriterierna, är uppfyllda.

Kriterierna innebär att den upphandlande myndigheten måste utöva en kontroll över ”den andra juridiska personen” motsvarande den som den utövar över sin egen förvaltning. ”Den andra juridiska personen” måste dessutom utföra huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med den eller de upphandlande myndigheter som äger (eller är medlem i) den juridiska personen. Om kriterierna är uppfyllda anses avtalet inte utgöra ett kontrakt i LOUs mening och upphandling behöver då inte ske enligt LOU. Bestämmelsen införs endast i LOU och inte i LUF.

detta skrivs är det ännu inte klart om dessa nya upphandlingsförfaranden kommer att tas med i den kommande lagrådsremissen där lagförslagen avseende de nya rättsmedlen och regleringen för upphandling från statliga och kommunala företag ska behandlas, eller om de kommer att behandlas senare.

Konfliktlösning vid offentlig säljverksamhet på marknaden m.m.

Redan den 1 januari 2010 träder de nya konfliktlösningsreglerna ikraft. Benämningen är lite missvisande då det inte är fråga om någon egentlig konfliktlösning utan om en möjlighet att förbjuda viss offentlig verksamhet om den hämmar konkurrensen. Bestämmelserna ger Konkurrensverket möjlighet att föra talan om att förbjuda staten, en kommun eller ett landsting, att i en verksamhet av kommersiell eller ekonomisk natur tillämpa ett visst förfarande som snedvrider eller kan snedvrida konkurrensen. En hel konkurrenssnedvridande verksamhet kan också förbjudas om den drivs av en kommun eller ett landsting.

Nya möjligheter och nya risker En hel del nyheter är alltså att vänta på upphandlingsområdet. De föreslagna bestämmelserna kommer att innebära nya möjligheter till anbudsgivning genom de nya upphandlingsförfarandena och ett -

i vart fall något - förenklat anbudsgivande. Samtidigt innebär de nya reglerna en större osäkerhet och risk för såväl de som upphandlar som för leverantörerna då avtal kan komma att förklaras ogiltiga. Leverantören kan alltså komma att drabbas av att myndigheten eller enheten inte har följt LOU/LUF. De som upphandlar står också risken för att åläggas marknadsskadeavgift. Det blir därmed allt viktigare för såväl de som upphandlar som för anbudsgivarna att känna till upphandlingslagstiftningens regler.

Sofia Mårtensson är advokat och verksam vid Advokatfirman Lindahl sedan 2001. Hon är specialiserad på offentlig upphandling och har uppdrag för såväl upphandlande myndigheter/ enheter som leverantörer. Hon ingår i Lindahls kompetensgrupp för Offentlig upphandling och i Lindahls branschgrupp för Offentlig sektor.

Eva-Maj Mühlenbock är advokat och delägare vid Advokatfirman Lindahl. Hon är specialiserad på offentlig upphandling och konkurrensrätt och har mer än 20 års erfarenhet inom rättsområdena. Hon ingår i Lindahls kompetensgrupp för Offentlig upphandling och i Lindahls branschgrupp för Offentlig sektor. Hon är rankad som nummer ett i Sverige i Chambers Global avseende offentlig upphandling.

Nya upphandlingsförfaranden

Bestämmelser om inköpscentraler, elektroniska auktioner och konkurrenspräglad dialog kommer troligen också att införas under 2010. När

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2009

39

juridik

Tips till dig som ska upphandla certifiering inom offentlig sektor Certifiering av ledningssystem har blivit vanligt även inom den offentliga sektorn. Mycket talar för en fortsatt tillväxt.

Certifiering är en tjänst som erbjuds på en marknad av aktörer – certifieringsorgan som konkurrerar med varandra.

I den här artikeln reder vi ut några begrepp och ger tips.

Det kan vara till hjälp för att upphandlingen ska ske effektivt för båda parter samtidigt som regelverket följs.

Den som upphandlar certifiering kan begära in anbud från flera certifieringsorgan och välja det bästa erbjudandet. Ibland händer det dock att inköpare ställer krav vid upphandlingen som strider mot vad ett certifieringsorgan kan och får erbjuda. Vi kan ge en del tips för att göra upphandlingen både korrekt och effektiv.

Välj ackrediterade certifieringsorgan Eftersom certifiering är ett viktigt verktyg både för företag, organisationer och för samhället finns i alla industriländer ackrediteringsorgan som utpekats av staten och som ska säkerställa att provning, kontroll och certifiering sker på ett korrekt och säkert sätt. I Sverige är SWEDAC ackrediteringsorgan och cirka 95 procent av all certifiering av ledningssystem görs inom vår ackreditering. Vilka certifieringsorgan vi har ackrediterat framgår av vår webbplats.

Det finns spelregler för ackrediterade certifieringsorgan Precis som det finns standarder för ledningssystem hos företag och organisationer finns det standarder för certifieringsorgan. Dessa standarder måste certifieringsorganen följa och det är bland annat detta som ackrediteringen säkerställer. Några grundkrav är: • Stabilitet och klara ansvarsförhållanden.

• Konsulttjänster gällande uppbyggnad och underhåll av ledningssystem får inte erbjudas.

40

• Andra aspekter på opartiskhet – till exempel får revisorerna inte ha någon koppling till kunden.

• Certifieringsorganet ska ha ett eget kvalitetssystem.

• Kompetenta revisorer.

• Krav på branschkompetens.

• En certifieringsprocess som uppfyller vissa grundkrav.

• Uppföljning minst årligen och förnyad certifiering minst vart tredje år.

Vilka krav kan inte ställas på ett ackrediterat certifieringsorgan?

Ackrediteringskraven syftar till att ge god nivå på utfärdade certifikat, så att de får ett reellt värde på marknaden och bland intressenter.

Den som upphandlar bör dock tänka på att: • Inte ställa krav på att certifieringsprocessen ska innehålla konsultinsatser.

• Inte ställa krav på glesare uppföljning än en gång per år.

Vad kan man ställa krav på?

För att få bra och jämförbara offerter bör beställaren/ köparen tänka på och fråga följande: • Ställ krav på att företaget har ackreditering för din bransch.

Du kan också fråga efter referenser från branschen.

• Fråga också om var revisorerna finns. Resekostnader är en stor del av kostnaden särskilt för uppföljning. Olika certifieringsorgan har olika regler för debitering av resor.

• Bestäm vilken typ av pris du

vill ha. Det är viktigt att du kan få en jämförbar bild av vad det totala priset under en treårscykel blir • Har du krav på när revisionen ska genomföras ange det Certifieringsorganen behöver uppgifter För att kunna lämna en korrekt offert behöver certifieringsorganen uppgifter om företaget och dess verksamhet. Oftast finns färdiga frågefrågeformulär på certifieringsorganens webbplatser.

Använd dessa och var frikostig med information, det tjänar ni själva på. Följande uppgifter är viktiga: • Vilken/vilka standarder vill ni ha certifiering för?

• Finns andra ledningssystem i verksamheten och är dessa certifierade?

• Vilka är era huvudsakliga produkter/tjänster?

• Vilka legala eller andra externa krav finns på produkten/tjänsten (kvalitet)?

• Har ni konstruktion i er verksamhet (kvalitet)?

• Är verksamheten tillsynspliktig (miljöledning)?

• Vilka är de viktigaste miljöaspekterna (miljöledning)?

• Vilka är de viktigaste arbetsmiljöriskerna? (Ledningssystem för arbetsmiljö).

• Hur ser organisationen ut avseende filialer, outsourcing etc?

• Antal anställda? Skiftarbete?

• Har ni anlitat en konsult för systemet, i så fall vilken?

Hur genomförs certifieringen?

På SWEDAC:s webbplats och på de olika certifieringsorganens webbplatser finns beskrivningar av certifieringsprocessen. Dessa utgår alla från grundkraven men varje certifieringsorgan har sina särdrag. Har ni frågor – ring till certifieringsorganen och fråga, eller vänd er till SWEDAC.

Huvudförvaltning Stockholmskontor

Österlånggatan 5 Box 878, 501 15 Borås Tel 033-17 77 00 Fax 033-10 13 92

Klarabergsviadukten 70, D7 Box 733, 101 35 Stockholm Tel 08-406 83 00 Fax 08-791 89 29

registrator@swedac.se www.swedac.se Offentliga Affärer 6 2009 | www.offentligaaffarer.se

juridik

Ramavtal, avropsmodeller och fördelningsnycklar Ramavtal regleras i LOU numera även inom den klassiska sektorn och vid avrop av dessa förevisar lagen två alternativ. Antingen är alla villkor för avrop fastställda eller så kan man göra en ny konkurrensutsättning. Att göra en ny liten miniupphandling med tidigare upphandlade ramavtalsleverantörer tycker de upphandlande myndigheterna oftast är besvärligt så därför väljer de flesta att i förfrågningsunderlaget ange att avrop kommer att ske med alla villkor fastställda.

Att använda sig av kombinerade avropsmodeller, exempelvis att tydligt ange i ett förfrågningsunderlag att avrop kommer att göras enligt rangordning vid avrop upp till 30 basbelopp och vid större avrop avser en ny konkurrensutsättning att göras, måste enligt mitt förmenande vara i enlighet med LOU. Däremot att göra som Upphandlingsbolaget i Göteborg har gjort i en upphandling av tekniska konsulter där den upphandlande myndigheten helt skönsmässigt i princip skriver att man får kombinera som man vill lämnar alltför stort utrymme för skönsmässiga avrop. Detta är nu uppe i prövning i Regeringsrätten.

Länsrätten gjorde bedömningen enkel för sig och fann att en kombination inte var möjlig enligt ordalydelsen. LOU ska enligt länsrätten tolkas så att antingen måste villkoren vara fastställda i ramavtalet eller inte vara det. Kammarrätten anser att den kombination som är aktuell i målet strider mot principerna om förutsebarhet och transparens. Kammarrätten lämnar därvid dörren öppen för att en annan kombination än den i målet skulle kunna vara i enlighet med LOU. Domen är nu överklagad till Regeringsrätten och prövningstillstånd är lämnat. Regeringsrätten har bett konkurrensverket att yttra sig.

Av konkurrensverkets yttrande den 19 november 2009 framgår bl.a. följande avseende den ifrågavarande avropsmodellen i upphandlingen av tekniska konsulter ”Avropande myndigheter har enligt Upphandlingsbolagets förfrågningsunderlag i målen en obegränsad valfrihet i fråga om vilken av de båda urvalsmodellerna som ska användas vid tilldelning av kontrakt som beräknas uppgå till ett värde mellan 5 och 20 prisbasbelopp, eftersom det saknas föreskrifter i förfrågningsunderlagen

som styr valet av urvalsmodell i dessa situationer. Avsaknaden av objektiva och tydliga kriterier för när vilken av de två urvalsmodellerna ska användas medför enligt Konkurrensverket en uppenbar risk att avropande myndigheter vid valet av urvalsmodell låter sig styras av andra hänsyn än rent ekonomiska.”

Jag tycker att konkurrensverket är helt rätt ute och det ska bli spännande att se hur Regeringsrätten dömer.

Rangordningar

Vad som också är oreglerat i LOU är om hur man rangordnar för det fall alla villkor för avrop är fastställda.

Hur kan alternativa rangordningar se ut?

I förarbetena till LOU (prop.

2006/07:128 s. 338) framgår att ett ramavtal som innehåller samtliga villkor för tilldelning måste innehålla en rangordning eller annan fördelningsnyckel som säkrar att tilldelningen görs på ett objektivt sätt. Det framgår även att en upphandlande myndighet måste tillvarata konkurrensen och ha möjlighet att frångå den rangordning som lagts fast i avtalet men att det måste framgå av förfrågningsunderlaget och vara en del av ramavtalets innehåll. Lagrådet menar att leverantörerna exempelvis fortlöpande tillhandahåller tillräckliga uppgifter om sortiment, priser, leveransvillkor m.m. på ett sådant sätt att den upphandlande myndigheten vid varje tillfälle har möjlighet att välja den leverantör som bäst kan tillgodose myndighetens behov.

tycker det går bra att den upphandlande myndigheten gör på följande vis: ”I de fall avtal tecknats med mer än en part inom avtalsområdet rang ordnas avtalen i löpnummerordning. Lägst löpnummerordning har vid anbudsutvärderingen ansetts mest fördelaktigt. Vid avrop skall avropare kontrollera vilka avtal som bäst motsvarar de vid det aktuella tillfället ställda kraven, och om dessa är likvärdiga, välja det med lägst löpnummer.”

Det är synd att dessa domar inte överklagades till kammarrätten. Jag tycker den upphandlande myndigheten förbehåller sig en rangordning som är anmärkningsvärt skönsmässig och den som avropar kan i princip välja vem den vill. Tror inte kammarrätten hade godkänt dessa rangordningar. I Jan-Erik Falks kommentar till LOU framgår att kapacitetsbrist, eller snabb leverans kan vara exempel på sådana omständigheter som kan medföra att rangordningen ändras.

Han skriver även att tillämpa andra eller nya kriterier vid avrop då alla villkor är fastställda, är direkt felaktigt och strider mot principen om likabehandling och transparens. I en upphandling av juridiska tjänster har jag sett ännu ett skräckexempel på skönsmässig icke-existerande rangordning där det inte går ens att vilken leverantör som kanske kommer få uppdrag. ”Eftersom juridiska tjänster är komplexa och mångfacetterade tjänster med ett högtkunskapsin-

nehåll bedömer vi det inte som lämpligt eller ändamålsenligt att använda någon form av rangordning av leverantörerna i detta ramavtal.

Varje uppdragsgivarekommer därför att fritt välja lämplig ramavtalsleverantör inom respektive kategori.

Uppdragsgivaren förbehåller sig aven ratten att anlita viss namngiven advokat/jurist.”

Här finner i vart fall jag att mer skönsmässigt än så här kan det inte bli, redan formuleringen i förfrågningsunderlaget är lagstridig och det borde upphandlande myndigheten känna till. Ingen ramavtalsleverantör kan förutse hur avropen kommer att bli överhuvudtaget.

Till råga på allt elände ska man veta att den ifrågavarande stadens bolag regelmässigt bryter mot ingånget ramavtal och köper tjänsterna direkt av kommunjuristerna. Dessa är emellertid inte upphandlade överhuvudtaget utan varje gång ett bolag köper juridiska tjänster från dessa är det fråga om ett avtalsbrott, eftersom det finns ett upphandlat ramavtal.

Det kan bli mycket dyrt för staden om ramavtalsleverantörer börjar kräva skadestånd – till det positiva kontraktintresset som huvudregel.

Mycket märkligt att kommunen valt att göra en upphandling överhuvudtaget i detta fall. Trots allt är de förbigångna ramavtalsleverantörerna jurister och dessa borde ha sagt ifrån, kan man tycka.

Ofelia Hendar

Skribenten Ofelia Hendar arbetar sedan den 1 september som kommunjurist i Mark kommun. Hon har även ett företag som heter Upphandlingsjuristen där hon processar och ger rådgivning i upphandlingsjuridik, granskar förfrågningsunderlag, hjälper till med anbud med mera.

Hur ser det då ut i verkligheten?

Jag kan börja med att redogöra för några domar som jag har kommit i kontakt med. Av två länsrättsdomar (Länsrätten i Göteborg mål nr 3875-08 och 4946-09) som inte är överklagade framgår att länsrätten

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2009

41

ekonomi

Mats Odell i invigningstalet vid Ekonomidagarna:

Nu handlar det om företagsamhet – Klimathotet är det stora hotet för världens länder, säger Mats Odell strax efter att Staffan Werme, kommunstyrelsens ordförande i Örebro, precis har hälsat alla välkomna till Ekonomidagarna.

statsbidrag är den bästa lösningen på kommunernas ekonomiska svårigheter under lågkonjunkturen: – Det är antalet arbetade timmar som är den hårda kärnan i den kommunala ekonomin.

– Allt och alla drabbas av den

Det är alldeles tyst i kongressalen på Conventum. Ser hur trehundra deltagare nu väntar på vad kommunoch finansmarknadsminister skall säga härnäst.

– Jag hoppas att EU:s statsministrar kan klara av att enas om vad EU skall betala för att hjälpa fattiga länder att minska utsläpp av växthusgaser, fortsätter han.

Finansmötet i Luxemburg

Mats Odell har precis kommit hem från finansministermötet i Luxemburg, uppenbart är han missnöjd med att ministrarna inte kunde enas i frågan.

– Om vi inte klarar av att hantera klimathotet kommer lågkonjunkturen framstå som rena futtigheter framöver. Sverige är ekonomiskt beroende av hur omvärlden agerar.

Glädje Struktur Motivation Sociala Relationer

2010. Nio av tio kommuner har behov av ökat försörjningsstöd under 2009, fortsätter Arne Modig.

Är inte förvånad

Något som inte förvånar Mats Odell är att många kommuner anser att

ekonomiska krisen, även Ekonomidagarna. Staten skall stå för balanspolitiken, med balanskrav på kommuner och landsting och med statsbidrag, säger han och fortsätter: – Vårt beroende av omvärlden är stort. Sverige är ett av de länder som

Mitt i allvaret, går det inte att undvika Mats Odells beslutsamhet och kraft när han talar om morgondagen. För att inte tala om hans smittande skratt.

I somras lade Globaliseringsrådet som han är med i, fram sina betänkanden. Rådet uppgav ett antal förslag på hur Sverige skall kunna agera för att ligga i framkant av utvecklingen framåt.

– Utbildning, forskning och utveckling är centralt, inte minst företagsamheten, säger han.

Tveklöst tänker jag direkt på ett citat som Mats Odell tidigare har sagt: ”Jag vill upphäva Jantelagen som håller oss tillbaka och släppa fram morgondagens Ingvar Kamprad och andra goda krafter och se ett samhälle som tar till vara din skaparkraft och din arbetskraft så att den kommer både dig själv och andra till del.”

Nu väntar ett helspäckat 2-dagars program med föreläsningar och seminarium för de trehundra deltagarna. Själv tänker jag på vikten av den egna företagsamheten, inte minst på Ingvar Kamprad.

Tina Lundberg Åsén

För ungdomar

med behov av stöd

En mycket speciell skola...

Hos oss får alla ungdomar erfarenhet och kunskap som gör att de växer och blir mer självständiga i sina liv.

Med tydlig struktur och kognitiva hjälpmedel ger vi våra ungdomar förutsättning att förstå och klara sin vardag.

• Livskunskap • Ilskekontroll • Social färdighetsträning Vi erbjuder undervisning och boende enligt LSS och har kontinuerligt intag under året. Vi har öppet årets alla dagar. Vi vill göra avtryck i våra ungdomars liv!

www.salbohedskolan.se 42

Beslutsamhet och kraft framåt

Den egna företagsamheten

Sex av tio kommuner har dragit ned I en färsk undersökning från SACOförbundet SSR, påvisas att fyra av tio kommuner inte kommer att klara av att hålla budget för 2009, enligt kommunernas ekonomichefer.

– Sex av tio kommuner har dragit ned sin verksamhet. Sju av tio, tror att arbetslösheten kommer att öka i den egna kommunen under hösten

har drabbats värst när vi har tappat 19 procent i export.

t 0224-566 00

Offentliga Affärer 6 2009 | www.offentligaaffarer.se

ekonomi

EKONOMIDAGARNA I ÖREBRO

Medborgarnas behov är i centrum

Medborgaren i centrum för Catharina Centerfjäll, utvecklingschef och Margareta Wall, informationschef Örebro Kommun.

– Vi har fokus på medborgarnas behov i allt vi gör, säger Catharina Centerfjäll utvecklingschef vid Örebro kommun.

Helt klart har Örebro kommun tagit ett fast grepp i att stå upp för medborgarorientering och servicegarantier för kommunens invånare.

Ledstjärnan för utvecklingsarbetet är att medborgaren skall vara i centrum i allt de gör.

– Vi skall vara en öppen och tillgänglig kommun där vi informerar klart och enkelt så att alla kan förstå, menar Catharina Centerfjäll.

Servicepolicyn bygger på att se till att all betydelsefull information finns tillgänglig, att de anställda hjälper varandra och samarbetar för att ge medborgarna, företagarna och besökarna en god service.

– Hela tiden försöker vi lära oss av det som händer för att förbättra vårt arbete, fortsätter Catharina Centerfjäll. Medborgarens egna upplevelser är alltid den som har rätt.

Tillgänglighet och öppenhet

Kommunen har en ny mycket tydlig webb med karttjänster, så väl som e-tjänster, dessutom en kundtjänst i stället för en traditionell växel. De har en klagomålshantering, och inte

minst har de utlovat tillgänglighetsgarantier till sina invånare.

– Medborgarna skall känna att ”jag får ett gott bemötande och att kommunen är tillgänglig för mig”, inte minst skall de får en bra och rättssäker service, samtidigt som de skall kunna utföra sina ärenden effektivt, fortsätter Margareta Wall, informationschef.

www.orebro.se och gemensam kundtjänst Genom tillgänglighetsgarantin garanterar Örebros kommun att invånaren skall kunna få kontakt med kommunens verksamheter genom att ringa ett samtal. Dessutom komma i kontakt med rätt person direkt.

– Om den man söker inte är på plats blir invånaren kontaktad inom två arbetsdagar, alternativt får man kontaktsvar via brev eller e-post inom fem arbetsdagar, säger Catharina Centerfjäll.

– Orebro.se är en av kommunens viktigaste informationskanaler. Vi utgår från vad medborgarna vill ha för information och inte utifrån hur vi är organiserade eller vad vi vill att medborgarna skall vara intresserade av, fortsätter Catharina Centerfjäll.

– Kommunens växel har utvecklats till en kommungemensam kundtjänst som skall ge en snabb och korrekt service för att därigenom förbättra förtroendet för kommunens verksamhet bland medbor-

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2009

garna, säger Margareta Wall.

Garantier för tjänsterna

– Garantierna skall bidra till att skapa förtroende för kommunens verksamhet genom att tydliggöra tjänsterna och garantera en viss nivå till medborgarna, fortsätter Catharina Centerfjäll.

I dag finns det garantier för 26 olika tjänster inom 9 verksamhetsområden. Förskola, grundskola, gymnasieskola, förvaltningen för funktionshindrade, socialtjänst, vård och omsorg, miljö- och hälsoskydd, stadsbyggnad och teknisk verksamhet – Arbetet med garantier är en del av verksamheternas ordinarie kvalitetsarbete, menar Margareta Wall. Några exempel är att du och ditt barn får enskilda samtal om ditt barns utveckling och lärande minst två gånger om året. Beträffande ekonomiskt bistånd garanterar vi att vi handlägger ärendet inom sju dagar.

När det gäller de som har hemvård, service och omvårdnad i hemmet garanterar vi att den det berör får individuell vård och omsorg utifrån sitt behov och önskemål. Närstående kan delta i planeringen om brukaren önskar. Du får en speciellt anpassad kost utifrån dina behov, du får en egen kontaktperson som utses bland omvårdspersonalen inom fjorton dagar efter att hjälpinsatsen påbörjats, säger Catharina Centerfjäll.

– Du får också en beskrivning

på vad som ingår vid städning och utför insatsen enligt din individuella planering. Vi garanterar att vi alltid ringer på eller knackar när vi kommer hem till dig, även om vi har nyckel om inte annat har avtalats, säger Margareta Wall. All personal som kommer till dig bär namnskylt och synlig legitimation så att du alltid vet vem som är hos dig, fortsätter Margareta Wall.

– Vad beträffar tillgång till dricksvatten garanterar Örebro kommun att du som kund har tillgång till vatten inom tre timmar, och vid vattenläcka vatten i kranen inom 24 timmar inom det område där kommunen ansvarar för vatten och avlopp, fortsätter Catharina Centerfjäll.

Framgångsfaktorer

Framgångsfaktorer är tydlig vilja från ledningen, systematiskt arbete i projekt för att betona vikten av att det är en kommungemensam prioritering som integreras i ordinarie arbete. Samtidigt som en framgångfaktor är ett sammanhållet kommunikativt arbete, internt och externt.

Kommunikationskonceptet är att kommunen garanterar god service, där huvudbudskapet är - snabbare, lättare, för dig.

Tina Lundberg Åsén

43

ekonomi

Beställ tolkning direkt med eTolk Snabbt, tryggt och enkelt

I Semantix nya webbaserade tolkbokningssystem eTolk bokar du själv tolk. eTolk är enkelt att använda och öppet dygnet runt.

När du bokar väljer du själv om du vill boka en tolk på plats eller på telefon.

Hos Semantix kan du boka tolkar för alla situationer – vi har fler än 5 000 tolkar i vår databas och väljer alltid den tolk som passar bäst för varje uppdrag.

För mer information och registrering, mejla etolk@semantix.se.

Telefon 0770-457 400 www.semantix.se ÖVERSÄTTNING WEBBPRODUKTION AFFÄRSSPRÅK SPRÅKVÅRD UTBILDNING UNDERTEXTNING TOLKNING 44

Offentliga Affärer 6 2009 | www.offentligaaffarer.se

ekonomi

Regeringen underskattar kommunkrisen Den ekonomiska krisen slår hårt mot kommunernas budget. Sex av tio ekonomichefer säger att de måste sparka folk de närmaste åren. Lika många anser att det är skola, vård, hälsa och omsorg som drabbas värst av färre personal.

Detta framgår av en färsk undersökning som genomförts av Novus Opinion på uppdrag av Akademikerförbundet SSR. Undersökningen presenterades av Arne Modig på Ekonomidagarna i Örebro den 21 oktober.

Krisen långt ifrån över

De ”gröna skott i ekonomin” som finansminister Anders Borg talar om ger sig inte till känna i kommunerna. Detta trots de ökade statliga anslagen. Ekonomicheferna beskriver en ganska entydig bild av att krisen långtifrån är över och att stora negativa effekter på jobb och välfärd väntar framöver. Nästan sex av tio uppger att de kommer att behöva säga upp anställda under de närmaste åren.

– Bilden av att kommunerna nu skulle ha en tid framför sig då man slapp uppsägningar delas inte av kommunerna själva. Akademikerförbundet SSR är allvarligt oroad för verksamheten i kommunerna, säger förbundsordförande Christin Johansson i ett pressmeddelande.

Nedskärningar i vård, skola och omsorg Nio av tio kommuner anser att behovet av försörjningsstöd ökat under innevarande år, och i snitt bedömer de att behovet har ökat med 25 procent. I ett läge med minskande intäkter blir den givna slutsatsen att kommunerna tvingas omprioritera. Sex av tio uppger att de generellt har dragit ner i verksamheten och lika många uppger att det i första hand sker genom personalnedskärningar i skola och förskola samt i vård, hälsa och omsorg. Bara åtta procent kommer att höja skatten för att hantera inkomstbortfallet.

– Det blir välfärdsnedskärningar i kommunerna när man har för lite

pengar att röra sig med. Så när regeringen i höstens budgetproposition talade om att deras förslag syftade till att ”värna välfärdens kärna” verkar det i alla fall inte röra sig om vård, skola och omsorg i våra kommuner.

Visserligen skulle det vara ännu värre utan de tio extra miljarderna i statsbidrag, och regeringen vill uppenbarligen få välfärden att fungera även i lågkonjunktur, men det är ändå för lite pengar, fortsätter Christin Johansson.

– Kommunerna måste ges optimala förutsättningar för att arbeta.

Det handlar inte bara om mer pengar, utan minst lika mycket om att ändra regelverk och ge kommunerna större frihet att planera sitt arbete. Att stora krafttag fortfarande

behövs, om inte lågkonjunkturen ska bli rejält utdragen, är en självklarhet avslutar Christin Johansson.

Novus Opinion har på uppdrag av Akademikerförbundet SSR genomfört undersökningen. Uppdraget var att ta reda på hur kommunernas ekonomichefer bedömde situationen för sina respektive kommuner. Den 7 september meddelade regeringen att kommunerna och landstingen får ytterligare 10 miljarder kronor i statsbidrag för nästa år. Två veckor senare startade Novus Opinion undersökningen.

Källa: Akademikerförbundet SSR

Tre år är lång tid att vänta på en dagisplats men inte för att bygga en motorväg.

Ett sjusiffrigt belopp på en prislapp har helt olika betydelse beroende på om den sitter på en penna eller ett hus. Det handlar om att se saker i sitt sammanhang. Att koppla ihop punkterna.

Varje företag eller organisation har olika förutsättningar och mål. Därför kan utveckling inte köpas i färdiginslagna paket.

Ekan annons off affärer 185x65 (4.0).indd 1

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2009

Det är här Ekan kommer in. Vi förenar egenskaper med möjligheter. Genom noggranna analyser och utvärderingar hittar vi er organisations unika egenskaper och ger er sedan redskap inom styrning, verksamhetsutveckling och införande av IT-system.

Vi kallar det “connecting the dots”. www.ekan.com

09-02-09 09.19.39

45

ekonomi

Umeå får högsta betyg för välskött ekonomi Umeå är numera en ekonomiskt mycket välskött kommun. Det skriver KommunExperten i sitt senaste nummer efter att ha granskat Umeå och flera andra svenska kommuner.

finns några tomma lägenheter som drar pengar. På nyckeltalet befolkning får Umeå betyget Bra. Staden växer både årligen och långsiktigt. Även åldersstrukturen är bra och innehåller inga kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden

Kommunexperten är en analystidning som kommer ut med tolv nummer per år. Bakom Kommunexperten står Svensk Kommunrating, ett oberoende analyshus som varit verksamt sedan 1991. Tidningen analyserar en kommun på samma sätt som nationalekonomer analyserar ett land. Kommunerna betygssätts sedan med delbetyg A, B, C, eller D i en betygsmatris. Analysen utgår från fem kriterier:

Ledningsförmågan

Ledningsförmågan visar med resterande tre nyckeltal (majoriteter, handlingskraft, avgiftspolitik) styrkan i beslutsförmåga och handlingskraft, det vill säga om kommunen har vad som krävs för att såväl fatta som verkställa även impopulära beslut.

Kommunskulden

Kommunskuldens två nyckeltal är förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Sammantaget visar de vilka förutsättningar kommunen har att klara framtida åtaganden (som pensioner, borgen och skulder). Umeås betyg: A. Det finns inga tecken på konsumtionslån och Umeås amorteringsförmåga är också bra. Nettoförpliktelsebeloppet blir cirka 23 500 kronor vilket är under de 36 900 kronor som är gränsen för indikation på konsumtionslån.

Den finansiella hälsan Den finansiella hälsan visar om dagens generation konsumerar för mycket, det vill säga låter bli att genom eget sparande finansiera sin egen generations andel av investeringarna. Här finns de fem nyckeltalen skuldflödesgrad, sparnivå, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Umeå betyg: A. År 2008 är sparnivån 9,0 procent av de

Umeås betyg: A. Eftersom Umeå har en högre skattesats 2008 med 0,20 procent finns ingen potential och betyget blir därför Dålig på skattehöjning. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 47 miljoner inom 2-4 år. Det gäller då främst avgifter inom förskola 1-5 år, äldreoch handikappomsorg, fritids- och kulturverksamhet. Kostnadspressen kalkyleras till cirka 949 miljoner kronor och Umeå får betyget Bra på kostnadspress.

Umeås betyg:

totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 6,25 procent enligt kommunallagens hushållningskrav.

De finansiella riskerna

Finansiella risker består av följande sex nyckeltal: investeringsnivå, skattekraft, folkmängd, sysselsättning, bostadsöverskott och borgen. De visar om kommunen har finansiella risker som kan vara krisutlösande. Umeås betyg: A. Umeå får på bostadsöverskott betyget Bra eftersom det inte

för riket. Ett sämre betyg får Umeås arbetsmarknad. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Umeå en långsiktig trend som är betydligt sämre än motsvarande trend för riket och konjunkturkänslighet indikeras.

De finansiella möjligheterna

De finansiella möjligheterna anger med tre nyckeltal (skattehöjning, avgiftshöjning, kostnadsnivåer) om kommunen har möjlighet att via skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress stärka sina finanser.

För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget Svag för Umeå (här finns bara betygen OK och Svag). De senaste fyra mandatperioderna har blocken minskat i betydelse och nu finns ett vågmästarläge. Tidskriften Kommun Ekonomi skriver i sin slutsats att Umeå ”numera är en ekonomiskt mycket välskött kommun Vad som för tio år sedan var kommunens svaghet är idag dess styrka. Åren före och efter sekelskiftet var sparnivåerna för låga. Men från 2004 och framöver växer sparandet varje år och ligger 2008 på höga 9 procent av totala intäkter”.

Källa Kommun Ekonomi

Tjänster för elektronisk avtals- och anbudssignering • Sparar tid och pengar • Ger högre teknisk och juridisk säkerhet • Minskar miljöpåverkan • Enkelt att använda och integrera Besök oss på www.chambersign.se ChamberSign Sverige AB ägs av Handelskamrarna med Stockholms Handelskammare som största delägare. ChamberSign ingår i ett europeiskt samarbete med samma namn och finns i nio länder.

46

Offentliga Affärer 6 2009 | www.offentligaaffarer.se

En miljöupplysning.

Aura tillhandahåller Long Life-ljuskällor och belysningslösningar. Med minst tre gånger längre livslängd kan du minska underhållet och ljuskällornas miljöpåverkan till en tredjedel. Om du väljer var T8 EcO SAvEr- eller våra EcO-lösningar kan du även sänka energiförbrukningen dramatiskt och på så sätt sänka energikostnaderna och ytterligare minimera dina koldioxidutsläpp.

Aura har en symbol för Long Life. Siffran i symbolen visar hur många gånger längre produkten räcker jämfört med standardljuskällor. väljer du ljuskällor märkta med Auras symbol maximerar du livslängden och minimerar miljöpåverkan.

info@auralight.se •www.auralight.se

ekonomi

Ett komplett webbaserat upphandlingsstöd

Planering • Tidsplanerade upphandlingsprojekt • Bjud in och tilldela projektdeltagare olika rättigheter • Välj inlämningssätt, per brev eller elektroniskt • Alla direktivstyrda upphandlingsformer samt: LOV Direktupphandling Förnyad konkurrensutsättning Auktion Projektarbete • Välj från mallar i systemet eller helt fristående mallar i valfritt format • Ordbehandling direkt i din Webbläsare • Skapa och förhandsgranska utvärderingsmetod • Begär granskning och godkännande av upphandlingsdokument

48

Annonsering • Annonsera i en helt öppen och för leverantören kostnadsfri databas • Annonsera i TED • Automatiska utskick av frågor & Svar samt kompletteringar Anbudsöppning och utvärdering • Automatisk kontroll av skatter och avgifter • Öppna e-Anbud direkt i systemet • Utvärdering sker helt elektroniskt eller i egen modell • Skapa öppnings- och utvärderingsprotokoll samt anbudssammanställning • Elektroniskt utskick av tilldelningsbeslut

Vill du veta mer?

Kontakta oss per e-post: Infor@e-avrop.com

Avtal och uppföljning • Elektroniskt utskick av avtal för underskrift • Avtalsdatabas med bilagor i valfritt format • Strukturerad samt fritextbaserad sökning i allt innehåll • Prenumerationstjänst och avtalsbevakningsfunktion • Leverantören kan tillåtas underhålla priser mm, upphandlaren godkänner eller förkastar Övrigt • Sökbart mallarkiv med tusentals genomförda upphandlingar • Sökbart avtalsarkiv • Speglingar på egen hemsida Internet/Intranät med avtalsdatabas och annonser • Gratis för egna bolag och stiftelser att annonsera för

Eller personlig kontakt: Rikard Blom 070-34 11 280

egen räkning med automatisk distribution av uppdateringar i underlaget • Fri tillgång till olika Office-plugin för exempelvis massuppdateringar eller uppladdning av filer större än 100MB Kostnad Produktkostnad 70 000 Kr Engångsavgift Driftkostnad 6 000 Kr/månad per upphandlande myndighet • Obegränsat antal användare • Fria uppdateringar • Fri support.

Vi reserverar oss för pris- ändringar.

Offentliga Affärer 6 2009 | www.offentligaaffarer.se

ekonomi

EKONOMIDAGARNA I ÖREBRO

Nu gör han det igen Rolf Solli. Med ett knivskarpt intellekt, en stor kunskap blandat med en ansenlig portion humor får han åhörarna att skratta, förundras och samtidigt öka på sin kunskap.

– Man är inte så förbannad längre, säger han och ler i mjugg.

Om möjligt fortsätt spendera Rolf Solli, professor i företagsekonomi och föreståndare för GRI, Gothenburg Research Institute, ger deltagarna vid Ekonomidagarna något att tänka på. Svart på vitt lägger han fram fakta på bordet. Hur är det att vara ekonomichef i dag, hur var det i går, vad har vi lärt från gamla kriser, vad behöver vi tänka på - är vad hans seminarium handlar om. Eller med andra ord, aktuell forskning inom ekonomiområdet.

– I våras levererade SKL följande budskap ut, säger han och lägger på en OH-bild. ”Den ekonomiska situationen för kommuner och landsting ter sig allt mer bekymmersam. Den ekonomiska statistik som kommit de senaste månaderna visar på ännu svagare konjunkturutveckling än vad som tidigare förutsetts. Minskande sysselsättning medför en kraftigt dämpad utveckling av kommunsektorns inkomster i år och nästa år. De statliga förstärkningarna som regeringen aviserat från och med 2010 kompenserar inte bortfallet. Kommuner och landsting har att välja mellan effektiviseringar, neddragningar i sina verksamheter

och skattehöjningar kommande år.

För många kommuner och landsting väntar nu ett besvärligt budgetarbete inför 2010.”

Gamla kokböcker eller fortsätt spendera – Vad gör vi då, är frågan. Använder vi reduceringsstrategier från gamla kokböcker som säger minska personalstyrkan, minska omfattningen på program, ta bort hela verksamheter, öka alternativa inkomstkällor, överför ansvar för verksamheten till andra, skjut upp ny verksamhet, öka effektiviteten genom processtudier och reengineering, anställ billigare arbetskraft, minska personalkostnaden genom automation och volontärer, skapa belöningsprogram för besparingar, strama upp ekonomistyrningen och givetvis anställnings-, rese- och inköpsstopp, fortsätter han för att strax lyfta fram en helt annan aspekt som påvisar hur man också skulle kunna göra: – Systematisk planering, analys före nedskärningar, gradvis implementering av nedskärningar, öka kommunikationen ger ökat deltagande från medarbetarna. Skatte-

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2009

reduceringar gör mindre nytta än lokala satsningar, investeringar har större effekt än satsningar på löpande verksamhet och inte minst - generella statsbidrag är effektivare.

– Om möjligt fortsätt spendera, undvik generella besparingar, om ni minskar antalet anställda undvik då principen om anställningsstopp, fånga i stället in medarbetares och medborgarnas idéer och stöd.

Bra chefer är otroligt viktigt

– Bra chefer är otroligt viktigt, viktigt är också att ha trevliga arbetskamrater, det skall vara spännande, finnas tid för privatlivet och lönen vara ok. Forskningen visar också att kvinnor underskattar sin arbetstid, medan männen gör precis tvärtom.

En annan sak är att det ibland kan upplevas problematiskt att arbeta för nära politiker och några irritationsmoment är minskningen av statens anslag. Men, man är inte så förbannad längre, utan allt har blivit trevligare.

Tina Lundberg Åsén

FAKTA Rolf Solli är professor i företagsekonomi och föreståndare för GRI, Gothenburg Research Institute. Och också verksam vid Förvaltningshögskolan och Kommunforskning i Väst Hans forskning är i första hand inriktad på styrning och ledning i stora organisationer. Särskilt har hans intresse riktats mot den offentliga sektorns organisering och hur för dessa organisationer viktiga aktörer agerar. Han har författat ett femtontal böcker och många artiklar. Hans forskning äger i huvudsak rum inom ramen för forskningsprogrammet Managing Big City.

GRI är Handelshögskolans institut för tvärvetenskaplig forskning. Här har Handelshögskolans forskare möjlighet att i programform arbeta med forskningsprojekt med hög näringslivs- och samhällsrelevans. De bedriver forskning inom ämnen såsom företagsekonomi, antropologi, sociologi, och teknik och samhällsvetenskaplig miljöforskning.

GRI står för samarbete och långsiktighet. För närvarande finns det sex olika forskningsprogram vid GRI. Institutet leds av professor Rolf Solli som tillträdde den 1 september, 2003. Han har under lång tid varit prefekt och föreståndare för olika forsknings- och utbildningsinstitutioner.

49

ekonomi

Upphandling av kapitalförvaltning

– utmaningar och möjligheter Upphandling av kapitalförvaltning fungerar i stort sett bra idag – men den kan förbättras på ett antal viktiga punkter, menar Gunnar Dahlfors på Carnegie Asset Management.

Hur tycker du upphandling av kapitalförvaltningstjänster fungerar idag?

– I stora drag bra. Upphandlarna är ofta tydliga med sina önskemål, till exempel att en viss avkastning ska uppnås eller att det är globala aktier man vill investera i. Till detta läggs ofta särskilda restriktioner, vanligen att investeringen ska följa etiska regler, som man har stor kunskap om. Så långt är det inga konstigheter.

–– Men det saknas enhetliga begreppsdefinitioner. Det är ett stort bekymmer.

Förklara!

– Det är viktigt med enhetlighet i vad man menar med det tillgångsslag man upphandlar. Låt oss säga att man vill upphandla globala aktier.

Inom denna kategori finns det betydande skillnader. Till exempel kan två globalfonder se helt olika ut beroende på viken inriktning de har – små eller stora bolag, tillväxtmarknader eller mogna marknader, vilket jämförelseindex de mäter sig mot och så vidare. MSCI World, ett index som en del globalfonder använder, innehåller till exempel inte Kina eller andra tillväxtmark-

50

nader. Det är klart att det påverkar en utvärdering i vilken globalfonder ställs mot varandra. Är man inte medveten om detta är risken stor att man gör sina val på fel grunder och köper något annat än det man egentligen tänkt sig.

Det finns stora inbördes skillnader?

– Ja, skillnaderna är betydande men i en upphandling tas normalt ingen hänsyn till dessa utan de förs samman under etiketten ”globala aktier”.

Eller svenska aktier, nordiska aktier och så vidare?

– Ja, det är samma problematik där. Sverigefonder har under 2009 utvecklats mycket olika, från ungefär 30 procent till hela 80 procent. En så stor variation förklaras inte enbart av förvaltarens skicklighet eller brist på densamma, utan på att fonderna koncentrerar sig på olika marknader eller segment. Om avkastningsskillnaderna är stora mellan två fonder i samma kategori är det med andra ord troligt att det är något annat än förvaltarens skicklighet som ligger bakom, och det är en varningssignal.

Som vad då?

– Säg att småbolag gått starkt de

senaste åren. Då kommer en förvaltare med småbolagstilt att framstå som mer skicklig än en förvaltare med storbolagstilt när det i själva verket är marknadsutvecklingen som är den bakomliggande förklaringen. En jämförelse måste beakta detta om den ska bli rättvisande.

Min erfarenhet är att det här inte kommer fram ordentligt i offentliga upphandlingar. Man jämför äpplen med päron.

Men behöver de verkligen vara rättvisande, bästa anbudet vinner väl?

– Ju mer exakta och tydliga upphandlingsvillkoren är, desto mindre blir risken för besvikelser längre fram. Låt säga att vi har en offentlig upphandling av svenska aktier där vinnaren uppfyller kriterierna för en Sverigefond, men som traditionellt har en kraftig småbolagstilt. Är detta vad man vill ha är ju allt i sin ordning, men är man inte medveten om detta kan resultatet bli att man blir sittande med väsentligt mer risk än man tänkt sig. Medan de lösningar som egentligen hade passat upphandlarens krav bättre föll ifrån på grund av att jämförelsen blev missvisande. Det gäller därför

att vara mycket noggrann med vad man egentligen vill ha. Utan enhetliga definitioner blir det viktigt att granska de olika anbudens underliggande egenskaper i detalj genom att titta på sektorspridning, geografisk spridning, portföljsammansättning, viktavvikelser från index, val av index och så vidare. Det kräver både resurser och kunskap på upphandlarsidan. Med bättre underlag kan det undvikas.

Så som det ser ut idag konkurrerar anbudsgivarna på olika villkor?

– Definitivt. Vi kan göra en jämförelse med boxningssporten.

Där är det självklart att en tungviktsboxare inte får ställa upp i till exempel mellanviktsklassen. Men i offentliga upphandlingar av kapitalförvaltningstjänster tävlar representanter från alla möjliga klasser under begreppet ”boxning”. Är det här det största problemet som du ser det?

– Ja, utan tvekan. Men det finns andra brister, till exempel att man inte tar tillräcklig hänsyn till distinktionen mellan aktiv och passiv förvaltning i prisjämförelser.

Hur då?

– För att en viss avkastning som efterfrågas ska kunna uppnås krävs ofta aktiv förvaltning. Den är emellertid alltid dyrare eftersom den är mer resurskrävande. Och då kan priserna mellan passiv och förvaltning inte jämföras rakt av. Det blir skevt.

Hur viktigt är valet av förvaltare?

– Ju mer aktiv förvaltning som krävs för att uppnå ett avkastningsmål, desto viktigare är förvaltarvalet. Den avkastning man köper genom en upphandling finns ju inte, bara större eller mindre sannolikhet för att förvaltaren ska kunna leverera den i framtiden. Eftersom det är människor som skapar avkastning krävs att köparen har förtroende för personerna i förvaltningsteamet, hur de resonerar och arbetar och så vidare. Man talar ibland om de fyra P:na, people, philosophy, process och performance som kan utgöra en utgångspunkt för en sådan kvalitativ bedömning. Dagens upphandlingar skulle kunna ta mer hänsyn till detta enligt min mening.

Du efterlyser alltså ett större kvalitativt inslag i upphandlingen?

– Ja, och här finns en intressant

Offentliga Affärer 6 2009 | www.offentligaaffarer.se

ekonomi utmaning. Hur utvärderar man en förvaltares kvalitativa sidor – det som slår fast att förvaltarens historiska avkastning är ett resultat av skicklighet och inte tillfälligheter till exempel – i en upphandling? Hur identifierar man de förvaltare som är bäst lämpade att svara mot upphandlingens mål över tid i en jämförelse?

Ser du några trender på upphandlingsområdet?

– Resultatbaserade avgifter verkar vinna högre acceptans på köparsidan. Det är bra, för det skapar större symmetri mellan kundnöjdhet, prestation och ersättning.

Det är intuitivt och bidrar till ökad transparens.

Så för att sammanfatta: enhetliga och exakta begreppsdefinitioner, ökad tydlighet i frågan om aktiv och passiv förvaltning, förutsättningar för kvalitativ förvaltarutvärdering.

Något mer du önskar?

– Nej, i stora drag fungerar det som sagt bra och aktörer i offentlig sektor är överlag duktiga på att upphandla kapitalförvaltning. Men tillsammans kan vi förbättra processen ytterligare, vilket alla vinner på.

Andreas Kriland Carnegie Asset Management

Ingrid Sjöstedt på Upphandlingsrådgivarna har mångårig erfarenhet av offentlig upphandling av kapitalförvaltningstjänster. Vi ringde upp henne för att få hennes syn på saken.

Håller du med Gunnar, Ingrid?

– Ja, Gunnar har rätt.

Kommuner har blivit betydligt bättre på senare år, men har fortfarande en bit kvar. Vi har inte tillräcklig kunskap om aktiemarknaderna vilket kan leda till att man väljer en förvaltare som följer ett index som inte representerar det man egentligen vill ha.

– Men det är viktigt att komma ihåg att man på upphandlarsidan inte i första hand tänker i termer av index, marknader, segment och så vidare utan på att få en så bra avkastning som möjligt på kommunens pengar. Vilken tillgång som används för att uppfylla detta mål är bryskt uttryckt sekundärt. Att vi upphandlar till exempel utländska aktier beror inte på att vi skulle vara särskilt intresserade av detta tillgångsslag i sig. Det är av diversifieringsskäl. Sverige är en liten aktie-

marknad och det är för hög risk att låta kommunens medel bara vara investerad i denna. Det är kommunens pengar som styr. Vi har alltså delvis olika utgångspunkter på upphandlar- och leverantörssidan.

Vad anser du om LOU? – LOU är både positiv och negativ. Det är bra att vi tvingas ut på marknaden och arbeta fram maximalt fördelaktiga villkor, men kravet att upphandla på nytt efter visst antal år leder till att goda och upparbetade relationer riskerar att bli avbrutna i förtid.

Kontinuiteten kan bli lidande.

Gunnar menar att resultatbaserade avgifter ökar i betydelse. Vad är din uppfattning?

– Resultatbaserade avgifter är intressanta principiellt, men det kan vara svårt att få acceptans för dem i en budgetorienterad offentlig förvaltning där kostnader

behöver vara kända på förhand.

Vad är din syn på passiv respektive aktiv förvaltning?

– Jag tycker att man absolut ska ha aktiv förvaltning för att få möjlighet att öka avkastningen.

Då kostar det lite mer?

– Ja, men med bättre avkastning har du också råd att betala mer. Det är en vinna-vinna-situation.

– En annan sak jag anser att man ska lägga stor vikt vid i en upphandling är personalen på leverantörssidan. Är de duktiga förvaltare? Har de rätt kompetens?

Stabiliteten, att förvaltarna varit med länge och kan visa historiska resultat, är mycket viktig. Om det uppstår turbulens på personalsidan hos en leverantör märks det direkt på avkastningen. Det är därför avgörande, precis som Gunnar säger, att titta på det jag kallar kvaliteten på förvaltaren. •

Välkommen ombord igen!

Med oss reser du tidseffektivt och till bästa pris.

Tack för att vi fått fortsatt förtroende att vara utvalt flygbolag åt statliga myndigheter, verk, högskolor och universitet. För att spara din värdefulla tid flyger vi via Bromma, Stockholms cityflygplats. På så sätt tar du dig snabbt till och från stan. Terminalen är dessutom föredömligt smidig, med korta gångavstånd och säkerhetskontroll som går undan. Och hos oss kan du checka in så sent som tio minuter innan avgång om du endast reser med handbagage. Väl ombord serverar vi alltid en måltid. För övrigt är vi som enda reguljärflygbolag i Sverige ISO 14001-certifierade. Välkommen att resa med Sveriges snabbaste och punktligaste inrikesflyg!

Våra inrikesdestinationer är: Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2009

51

ekonomi

Tänk, gör en god affär – Vi drivs av övertygelsen att många kan göra bättre affärer än de redan gör. Vi brinner för god affärsmässighet, gärna med tyngdpunkt inom offentlig verksamhet och förvaltning, säger Richard Anderberg VD för DoubleCheck.

Kartläggning av den offentliga leverantören visar att mer än 85 procent av genomförda inköp sker utanför avtal och upphandling. Därmed görs ingen fullständig seriositetskontroll.

Dessa inköp står för 60 procent av omsättningen i de offentliga inköpen vilka uppgår till cirka 500 miljarder kronor per år. Informationen i leverantörsreskontra visar sig innehålla många felaktigheter, vilka medför ökade risker och får direkta ekonomiska konsekvenser.

– Vi ser att många upphandlande enheter och organisationer tar stora, onödiga och omedvetna risker i sin verksamhet och leverantörshantering. Kontroller är ofullständiga och inkompletta, information tolkas inte rätt och det finns oklarheter kring vem som gör vad med mera.

85 procent visade sig inte vara kontrollerade En del bolag som inte sköter sina affärer korrekt uppdagas i samband med kontroller vid offentlig upphandling.

Dessvärre sker kontrollen bara av de företag som till slut skriver avtal för en längre tid. Under själva avtalstiden sker vanligtvis inga kontroller.

– Dessutom har vi vid en genomgång av några upphandlande enheters leverantörsreskontra noterat att endast cirka 15 procent av leverantörerna var avtalsupphandlade.

De övriga cirka 85 procenten hade direktupphandlats eller fått leverera direkt på beställning. Dessa leverantörer kontrolleras i regel inte alls eller helt otillräckligt om man ser till vad som blir resultatet av att oseriösa leverantörer återfinns i leverantörsportföljerna.

Vad är det viktigaste du vill säga till leverantörerna?

– Se till att få formalia rätt i upphandlingen så att det blir utvärderat på det du är bra på.

Vad är det viktigaste du vill säga till en inköpare?

– Allt för ofta skjuter upphandlingar in sig på lägsta pris istället för bästa resultat till bästa ekonomi. Lägg utvärderingsparametrarna rätt så att du når hög affärsmässighet utifrån verksamhetseffekt, ekonomi och regelverk.

Tina Lundberg Åsén

KORT FAKTA DoubleCheck är ett konsultbolag som erbjuder såväl paketerade tjänster och produkter som rena konsulttjänster. De som arbetar inom bolaget har arbetat med offentlig upphandling på båda sidor - dels suttit på leverantörssidan och sålt varor och tjänster till offentlig förvaltning, och dels arbetat inom offentlig förvaltning där de upphandlat och använt det leverantörer tillhandahåller.

Källa: DoubleCheck

Proposition om oberoendet i den kommunala revisionen Regeringen har den 2 november överlämnat en proposition till riksdagen om oberoendet i den kommunala revisionen. Regeringen föreslår att den som är ledamot eller ersättare i fullmäktige inte ska vara valbar som revisor inom den kommunen eller det landstinget. Det finns också skäl att stärka oberoendet inom ramen för nuvarande system.

– Att de kommunala revisorerna uppfattas som oberoende är viktigt för att medborgarna ska känna förtroende för att deras skattepengar används på ett korrekt sätt i kommuner och landsting. Genom att vi lagstiftar om att revisorer inte får sitta i fullmäktige understryker vi ytterligare vikten av revisorernas oberoende, säger kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell.

Bakgrunden till propositionen är ett tillkännagivande från riksdagen till regeringen att utreda hur oberoendet i revisionen kunde stärkas.

Revision utförs i kommuner och landsting av förtroendevalda som väljs för att granska verksamheten.

Det har varit en debatt under flera

52

år om denna ordning tillgodoser tillräckliga krav på revisorernas oberoende.

I propositionen analyseras olika alternativ till dagens ordning, exempelvis att införa en statlig revision eller att ersätta de förtroendevalda revisorerna med yrkesrevisorer.

Regeringen gör dock bedömningen att införa en annan ordning för revisionen har sådana nackdelar med hänsyn bland annat till det kommunala självstyret att nuvarande ordning inte bör ändras.

Lagändringen förslås träda i kraft den 1 januari 2011.

Källa: Finansdepartementet

Offentliga Affärer 6 2009 | www.offentligaaffarer.se

e-Adept GPS för gående

ekonomi

anpassade för synskadade och blinda, äldre och personer med kognitiva funktionsnedsättningar.

Nu kan även din kommun eller myndighet nyttja det som utvecklats Stockholms stad, Kommunikationsmyndigheten PTS, Vägverket och Banverket delar med sig till andra kommuner och myndigheter av de spännande saker som tagits fram i projektet e-Adept.

Besök oss gärna också i vår monter på Upphandlingsdagarna och få biljett till efterfesten i anslutning till galamiddagen i Stadshuset.

Läs mer på www.eadept.se eller kontakta Torbjörn Lahrin på Astando AB som är samordningsansvarig för projektet- torbjorn.lahrin@astando.se www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2009

53

ekonomi

EKONOMIDAGARNA 2009 I ÖREBRO

Ekonomer måste utmana sig själva!

– Utmana, ställ frågor till dina proppar, kom med konkreta exempel, kom med förslag, säger Anders Ottensten strategisk rådgivare inom PricewaterhouseCoopers.

Med intensitet står han där, Anders Ottensten, och slänger ur sig den ena frågan efter den andra till oss åhörare på Ekonomidagarna. Bakom frågorna han ställer är hans budskap kristallklart, det handlar om en sak – ekonomer utmana systemet. Utmana dig själv. Tänk.

– Vilket intresse representerar jag som ekonom? De förtroendevalda eller medborgarna? Vem är jag till för egentligen? Finns jag här för beställarna, politikerna eller medborgarna?

– fortsätter Anders Ottensten och dundrar på med några viktiga frågor till: – Ställ frågor både till dig själv och andra. Vad är kvalitet? Hur möter vi den? Vad är lösningen? Är

54

det när den sociala sektorn ser det ekonomiska perspektivet eller är det när sektorn ser det mänskliga perspektivet?

Välfärd för alla

Uppenbart vill Anders Ottensten få oss åhörare att gå djupare under ytan, få oss att tänka till ordentligt på vad välfärd egentligen är, vad vi själva gör och vilka konsekvenser det medför. Inte minst vilka val ekonomerna gör när de är hemma på sin planhalva och agerar.

– Vad är det du tar fasta på, vad är det du väljer att fokusera som viktigt? Ibland jämför vi oss för mycket och undrar vem är bäst, i stället för att inse att alla är lika bra

i mitten. Det handlar om välfärd för alla, då räcker inte ekonomin till.

Hur mäter vi om en medmänniska mår bra? Vi måste hitta andra sätt, hitta svaren på vad som är ett bra liv.

Då behöver vi också komma ihåg att det som är bra för någon, inte behöver vara bra för någon annan.

Politiker visa korten och ekonomer våga – Var sitter propparna? Hos politikerna eller tjänstemännen? Utmana ställ frågor till dina proppar, kom med konkreta exempel, kom med förslag. Politikerna måste se sig som medborgarföreträdare, politikerna måste visa sina kort. Det är de förtroendevalda som äger frågan, men ni ekonomer har mycket att ge som underlaget för det goda samtalet.

Hur många tjänstemän vågar det?

Politiker ut och ekonomer in

– Ekonomerna måste vara med, allt måste växa i hop till en helhet, vilket

tyvärr inte är en självklarhet i dag.

Utan detta är vi dåliga på. Skall det hända något måste detta till, Haparanda är ett konkret exempel. Politikerna måste ut bland medborgarna och ekonomerna in mer i stadshuset.

Syftet är inte balansrapporten – utan beroendet av varandra och strävan efter att ta reda på vad välfärd är. Det finaste man kan göra är att förvalta skattebetalarnas pengar. Prata med folk, utmana dig själv!

Text och bild Tina Lundberg Åsén

KORT FAKTA Anders Ottensten är strategisk rådgivare hos PricewaterhouseCoopers. Han har studerat städer och kommuner världen över för att hitta grunden för varför vissa lyckas, utvecklas, växer och blir till starka varumärken.

Offentliga Affärer 6 2009 | www.offentligaaffarer.se

ekonomi

Stopp för karteller och maktmissbruk Kommuner och myndigheter måste sluta konkurrera på ojusta villkor. Från årsskiftet är det inte tillåtet för kommuner, landsting eller statliga myndigheter att sälja varor och tjänster om det sker på ett sätt som begränsar konkurrensen.

Enligt ett nytt tillägg i konkurrenslagen får nu Konkurrensverket möjlighet att ingripa mot offentliga aktörer som bedriver konkurrensbegränsande säljverksamhet.

Konkurrens på lika villkor

– Det är inte meningen att skattepengar ska subventionera försäljning av varor och tjänster på ett sådant sätt att fristående företag drabbas.

Det är mycket bra att vi nu fått tydliga regler som kan sätta stopp för kommuner och myndigheter att bedriva säljverksamhet på ett sådant sätt att konkurrensen snedvrids, säger Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom.

Många kommuner, landsting

och statliga myndigheter driver olika former av säljverksamhet i konkurrens med andra företag. Detta sker i både förvaltningsform och i juridiska personer, som exempelvis aktiebolag, där det offentliga har ett särskilt inflytande. Konkurrensverket, som ska tillämpa den nya regeln kan gå till domstol och begära att en viss verksamhet förbjuds att drivas på ett sätt som begränsar konkurrensen. Förbudet kan kombineras med böter.

Prioritering viktigt

Offentlig säljverksamhet har sedan många år varit ett område där det kommit in klagomål till Konkurrensverket där statliga myndigheter, kommuner eller landsting påstås

konkurrera på ett ojust sätt.

– De nya reglerna gäller samtliga näringsverksamheter. Men bland områden av principiell natur eller stort ekonomiskt värde kan nämnas till exempel bredbandsmarknaden, restaurant- och hotellverksamhet och avfallshantering.

Andra typer av verksamheter kommer att ha en lägre prioritet.

Det kan till exempel handla om vissa verksamheter som av hävd har drivits enbart i offentlig regi och där skälen att bedriva verksamheten inte främst är kommersiella. Det gäller till exempel kommunalt drivna kultureller musikskolor och yrkesutbildningar som i begränsad omfattning erbjuder produkter eller tjänster utförda av elever. Det är dock inte den etikett som sätts på en verksamhet som avgör, utan de verkliga förhållandena. Även de här verksamheterna bör drivas på ett sådant sätt att de inte snedvrider konkurrensen onödigt mycket.

Frivilligt är bäst – Vi

vill

gärna

bidra

till

kommuner, landsting och statliga myndigheter självmant slutar att bedriva säljverksamhet som ger konkurrensproblem. Samtidigt är det viktigt att framhålla att om inte självsanering fungerar kommer vi inte att tveka att öppna ärenden och att i slutänden dra ojusta förfaranden till domstol. Det är viktigt också för att skapa prejudikat som andra kan rätta sig efter, säger Dan Sjöblom.

Självsanering pågår

Flera kommuner har redan påbörjat självrannsakan, säger Jimmy Dominius på Konkurrensverket. Som exempel nämner han Trelleborgs Kommun där kommunledningen har personalen själva anmäla verksamheter som man tror står i strid med regelverket. Umeå Kommun å andra sidan har valt en annan väg, man har låtit en fristående konsult se över verksamheterna.

Klas Bergqvist Källa Konkurrensverket

att

From Stockholm to Warsaw 3 times daily Experience a LOT of Polish hospitality onboard and enjoy a LOT of convenient connections to Athens, Barcelona, Bucharest, Istanbul, Larnaca, Nice, Rome and many more in Southern and Eastern Europe For booking please contact your travel agent

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2009

55

IT

E-delegationen föreslår

enhetlig elektronisk legitimation Den 19 oktober överlämnade e-delegationen sitt första delbetänkande till kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell. Delegationen föreslår bland annat att en enhetlig svensk e-legitimation för hela den offentliga sektorn skapas som i förlängningen även ska kunna användas av den privata sektorn.

Delegationen föreslår att vissa myndigheter får ett uppdrag att möjliggöra en snabb och effektiv utveckling av e-tjänster. Dessutom föreslås att gemensamma verksamhetsstöd, så kallade shared service centers, inrättas. Detta beräknas ge en besparing på cirka en miljard kronor årligen.

Modellen bygger på så kallade identitetsfederationer, en sorts samordnad funktion som innebär att en myndighet som vill använda e-legitimationer inte behöver ha en komplett e-legitimationstjänst, som idag. I stället kan myndigheten kontrollera identiteten hos en identitetsintygsgivare - som kan vara den nya nämnden hos Skatteverket, Nämnden för e-samordning, eller en privat leverantör. Eller både och.

– Frågan om e-legitimationer har varit nummer ett för oss och det är oerhört positivt att vi fått med Sveriges Kommuner och Landsting på tåget, säger Mats Sjöstrand, generaldirektör på Skatteverket och ordförande i e-delegationen.

– Jag är glad att de stora statliga myndigheterna och Sveriges Kommuner och Landsting, har kommit överens om en enhetlig

56

lösning för e-legitimationer. Nu öppnas vägen för det som kallas den tredje generationens e-förvaltning där både offentliga och privata aktörer kan utveckla nya e-tjänster byggda på offentlig data och där användarnas behov är det som driver utvecklingen framåt. E-delegationens betänkande kommer att hjälpa oss att ytterligare befästa Sveriges ledande position inom e-förvaltningsområdet, säger kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell.

För att göra det möjligt att fånga upp olika aktörers behov föreslår e-delegationen att staten ska skapa ett forum på Internet där medborgare och företag ges möjlighet att påverka utformningen av framtidens e-förvaltning. Dessutom föreslås att öppna standarder alltid ska vara ett självklart förstahandsval och att öppen programvara alltid ska övervägas vid val av lösning. Utvalda myndigheter föreslås få i uppdrag att systematiskt bevaka utvecklingen och testa ny teknik för att skapa förutsättningar för staten att göra väl underbyggda teknikval.

Utgångspunkten för e-delegationens arbete har varit att utvecklingen av e-tjänster tydligare ska drivas av

medborgarnas och företagens behov.

Målet är att förenkla människors vardag, minska företagens administrativa börda och bidra till Sveriges tillväxt.

Betänkandet kommer nu att gå ut på remiss.

Den nya modellen innebär inte att de miljoner svenskar som har laddat hem en e-legitimation måste byta ut denna, eftersom de befintliga e-legitimationerna kan användas i federationssystemet.

Därför har bankerna ställt sig positiva till delegationens förslag.

Samtidigt öppnar strategin för nya leverantörer som har andra lösningar, så länge de följer de standarder som slås fast och att de certifieras av Nämnden för e-samordning.

Modellen ska också göra det möjligt att utfärda e-tjänstelegitimationer, där en person legitimerar sig som representant för ett företag eller organisation. Lösningarna ska omfatta även den som är omyndig eller saknar personnummer, och Nämnden för e-samordning ska styra hanteringen av personuppgifter så att till exempel personnummer bara lämnas till myndigheter om det verkligen behövs.

Rättssäkert, kostnadseffektivt och teknikneutralt system för e-legitimationer

Samtidigt ska Riksrevisionens pågående granskning besvara frågan om regeringen och ansvariga myndigheter har säkerställt att systemet för e-legitimation är utformat på ett sådant sätt att det inte utgör något hinder i utvecklingen av e-förvaltningen.

Att det finns väl fungerande system för e-legitimation är avgörande för förtroendet, rättssäkerheten, kostnadseffektiviteten och framtida utveckling av e-förvaltningen. En säker lösning för identifiering är en nyckelkomponent i den infrastruktur som krävs för avancerad e-förvaltning. Målet för e-förvaltningsarbetet är att det ska vara så enkelt som möjligt för så många som möjligt att utöva sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter samt ta del av förvaltningens service.

Granskningen presenteras i en granskningsrapport i december 2009.

Arne Öster

Offentliga Affärer 6 2009 | www.offentligaaffarer.se

IT

Falkenberg utsedd till Sveriges IT-kommun 2009 För femte gången har Utmärkelsen Sveriges IT-kommun delats ut. I år var det Falkenbergs kommun som tog hem priset.

Juryns motivering: ”Falkenberg växer med sikte på en hållbar framtid och sätter in IT-pengarna, där de gör mesta möjliga långsiktiga nytta. Vad kan vara bättre än att ge alla elever i årskurs sju till nio egna bärbara datorer? Juryn fäster särskild uppmärksamhet vid att Falkenberg satsat på den nya, växande generationen och på att kommunen trots en liten IT-funktion klarar av att agera strategiskt och effektivt.”

På plats för att ta emot utmärkelsen – som delades ut i samband med Kvalitetsmässan - fanns IT-strategen Thorbjörn Larsson och kommunstyrelsens ordförande Mari-Louise Wernersson.

– Intresset från andra kommuner

har varit omfattande, bland annat har 73 kommuner gjort studiebesök hos oss, säger Thorbjörn Larsson.

Från början var det framför allt språklärarna som var kritiska till att eleverna skulle få tillgång till dator.

Men genom att eleverna exempelvis kan läsa utländska tidningar har det blivit positivt även ur lärarnas perspektiv.

– Vi har också märkt en positiv effekt, genom att elevernas uppsatser har blivit både längre och mer innehållsrika eftersom datorn ger dem tillgång tilll mer information på ett lättare sätt, säger Thorbjörn Larsson.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2009

Arne Öster

57

personal & ledarskap

Gör rätt från början – Lean handlar om att eliminera förluster och slöseri, göra rätt sak från början, ha stabila system och involvera samtliga medarbetare – det ställer därmed också krav på ledarskap, säger Thomas Grünberg, ansvarig för Lean Service JMAC Scandinavia.

JMAC erbjuder konsulthjälp främst inom produktion, logistik, service och produktutveckling. De genomför även ledarskapsutbildningar, så väl allmänna som skräddarsydda, efter kundens behov.

– Vi är faktaorienterade och jag upplever att vår största styrka är i själva genomförandet, vi arbetar i hela organisationen tillsammans med kunden och medarbetarna, fortsätter Thomas Grünberg.

Syftet är att öka farten på förbättringsarbetet och därmed förbättra företagets resultat genom att införa Leanmetoder i serviceprocesserna.

Lean vänder sig dels till den offentliga sektorn, så väl som mot näringslivet.

– Vi använder oss av de japanska metoderna som omnämns inom Lean-litteraturen.

Förändra arbetssättet

– Vi tränar personalen på alla nivåer, men tonvikt ligger på ledarna. En förändring är inte införd förrän någon har ändrat sitt arbetssätt, en förändring blir heller aldrig bestående om inte ledarna efterfrågar och följer upp, menar Grünberg.

– Lean ger stöd där så kallade ”tidstjuvar” kan komma i uttryck, så som otydligt ledarskap, brist på resurser, får göra om saker, otydliga processer, frånvaro, dålig information, frustration, stress, brist på planering, väntetider, avsaknad av ihopkopplade resurser eller oklart vem det är som bestämmer.

Lean handlar om att göra

– Grunden för en effektiv verksamhet är ordning och reda och ha fungerande processer. Om du leve-

Thomas Grünberg, ansvarig för Lean Service JMAC Scandinavia.

rerar en produkt som inte fungerar kostar det tid, det är ingen skillnad på om du bygger en bil eller en tjänsteprocess, det handlar om principer.

Det är principerna vi jobbar med, utmaningen ligger i att korta ner ledtiderna genom att göra mindre.

– Vi går in och gör en nulägesanalys där vi tar reda på om företaget gör rätt saker. Vi tittar på stukturen i organisationen, vi tittar på rollerna och ansvarsfördelningen och går även igenom rutinerna och arbetssätten som finns. Därefter ger vi rekommendationer om vilka förändringar som krävs för att stötta värdeflödet både internt och externt. Parallellt tränar vi ledare och

medarbetare till ett förändrat och effektivare arbetssätt som de sedan själva kan förvalta och förädla.

Målet är att minska lagernivåer, eliminera materialbrister, öka servicegraden, skapa utjämning och minska kostnader i hela värdeflödet.

Ordning och reda, lyft problemen, lös dem - sprid de goda exemplen.

Tina Lundberg Åsén

FAKTA JMAC finns i Sverige, Japan, Kina, USA, Syd Korea, Italien och Frankrike.

Det är lätt att mötas i Örebro. Inom en tjugo-

milsradie bor halva Sveriges befolkning. På Conventum Örebro kan vi erbjuda de bästa förutsättningarna för att arrangera framgångsrika möten, oavsett om det handlar om konferenser, kongresser eller nöjesarrangemang.

www.conventum.se

58

conventum örebro | +46 19 766 45 00 info@conventum.se

Offentliga Affärer 6 2009 | www.offentligaaffarer.se

personal & ledarskap

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Aff채rer 6 2009

59

personal & ledarskap

Ledande leverantör av ECMsystem till offentliga Sverige.

Dokumenthantering Ärendehantering Diarieföring Registerhantering Plattform för e-tjänster a partners

och våra stark

Vi hjälper dig uppnå effektiv e-förvaltning.

Möt oss på Upphandlingsdagarna 2010 3-4 februari, Stockholm formpipe.se/upphandlingsdagarna

www.formpipe.se 60

eller 08-555 290 60

Offentliga Affärer 6 2009 | www.offentligaaffarer.se

personal & ledarskap

Vägverket utsedd till den första mottagaren av utmärkelsen

Sveriges Modernaste Myndighet Vägverket tilldelades utmärkelsen Sveriges Modernaste Myndighet 2009. Det är första gången utmärkelsen utdelas. Utmärkelsen utdelades i samband med Kvalitetsmässan i Göteborg av finansmarknads- och kommunminister Mats Odell.

– Att Vägverket är Sveriges modernaste myndighet är alla medarbetares förtjänst. Priset är ett erkännande av vårt sätt att arbeta, säger Lena Erixon.

Tävlingen arrangeras av Finansdepartementet med stöd av Kvalitetsmässan, en mässa om verksamhets- och samhällsutveckling, i syfte att stimulera kvalitetsarbetet i staten.

Omkring 400 statliga myndigheter bjöds in att delta.

Fyra huvudkriterier låg till grund för värderingen: en god och effektiv service, engagerade och kunniga medarbetare, förnyelse och innovation samt hållbar och miljömedveten utveckling.

– Jag vill ge en eloge till vår förre generaldirektör Ingemar Skogö. Han var den som började prata om kundorientering och kundnytta och förde upp de här frågorna på agendan, säger Lena Erixon.

Juryns motivering: ”Den moderna statliga myndigheten är självklart effektiv och kundorienterad. Den fullgör uppdraget på enklast möjliga sätt. Men dessutom – och däri ligger det moderna – överträffar den förväntningarna genom att vara både innovativ och offensiv.

Vägverket belönas för nytänkande, initiativkraft och framstående resultat.

Den tidigare vägbyggaren har genomgått en kulturrevolution och blivit samhällsbyggaren, som ger hela Sverige tillgång till den goda resan. Juryn uppmärksammar särskilt Vägverkets internationellt ledande ställning inom trafiksäkerhet och förmågan att samverka med forskning och andra myndigheter. Utmärkelsen är tänkt att inspirera till fortsatt utvecklingsarbete, inte bara inom den nya myndigheten Trafikverket, utan inom hela den statliga sektorn.”

Trafikverket inrättas den 1 april 2010. I det nya verket kommer verksamheterna vid Vägverket och Banverket att ingå. Även frågor som gäller långsiktig infrastrukturplanering och riksintressen vid Sjöfartsverket och Transportstyrelsen ska föras till Trafikverket samt vissa frågor från Statens institut för kommunikationsanalys. Trafikverket kommer att ha cirka 6 200 medarbetare.

Ett fortsatt tydligt kundperspektiv, professionell upphandling och en tydlig regional förankring är viktiga utgångspunkter för Trafikverkets övergripande organisation.

Arne Öster

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2009

61

miljö

Nya elpriser kan skapa regional obalans Från och med den 1 juli 2011 kan så kallade anmälningsområden införas i Sverige. Det innebär i praktiken att vi får olika elpriser i olika delar av landet. Kommuner och län borde vara intresserade av att analysera hur en sådan prisdifferentiering påverkar företag inom den egna kommunen eller det egna länet, menar Ulf Dahlin på den oberoende energihandlaren Energi Sverige. Kommer det att leda till en regional eller lokal obalans?

Hur påverkar det nyetableringarna på gynnade respektive missgynnade orter?

EU-kommissionen har riktat kritik mot den svenska modellen att prissätta el. Kortfattat kan man säga att ur ett EU-perspektiv ser det ut som att södra Sverige subventioneras genom att den billiga el som produceras i Norrland är lika billig i hela landet trots att det finns distributionskostnader för att skicka elen till södra Sverige. För att möta denna kritik har Svenska Kraftnät meddelat EU-kommissionen att man kommer att införa fyra olika regioner i Sverige där elkostnaderna bättre kommer att avspegla de faktiska kostnaderna för att tillhandahålla el. Räknat 18 månader från beslutet kan en sådan förändring träda i kraft från och med den 1 juli 2011.

Elen blir dyrare i södra Sverige Eftersom den mesta billiga elen idag kommer från vattenkraft, vilken företrädesvis produceras i Norrland, innebär det i praktiken att elpriserna blir lägre i Norrland och högre i södra Sverige. Hur mycket är ännu för tidigt att säga, men bedömare räknar med att det kan skilja upp till tio procent på slutpris till konsument, beroende på var i landet man köper sin el.

Prisskillnaden kommer att bestå

62

så länge överföringskapaciteten i systemen inte är tillräckligt utbyggd för att uppväga de geografiska avstånden i elnäten. Och det innebär att prisskillnaden kommer att vara som störst just när det nya systemet med anmälningsområden införs. För den offentliga sektorn är det ytterligare en faktor som måste tas med i beräkningarna när man diskuterar regional utveckling.

I vissa fall kommer gränserna för anmälningsområdena att dras rakt igenom kommuner och län. I närheten av gränslinjerna mellan de olika anmälningsområdena kommer vi att uppleva att orter eller företag gynnas eller missgynnas beroende på vilken sida om gränsen de råkat etableras. Det kan skapa en obalans och leda till att företag på vissa orter får svårare att konkurrera på grund av högre kostnader.

Kommuner blir tvungna att beakta hur den nya prissättningen påverkar nyetableringen på orten till exempel vid planeringen av nya industriområden. Kommer det att finnas lägre elpriser i kommuner i närområdet? Väljer företag att expandera verksamheten på de mest gynnade orterna? Och hur ska man i så fall kompensera en sådan komparativ nackdel?

Energin blir dyrare Priset på energi kommer att stiga. Det finns en långsiktig internationell politisk agenda som kommer att resultera i högre energikostnader.

Och omställningen kommer att, när nya pålagor eller förändrade regler införs, resultera i en obalans tills marknaden anpassat sig till de nya spelreglerna.

I dessa perioder av obalans kommer företag som inte kan, eller inte hunnit anpassa sig till de nya reglerna att slås ut.

Det är därför viktigt för tjänstemän inom den offentliga sektorn att följa hur ändrade spelregler på elmarknaden kommer att påverka industrierna på den egna orten.

Det ger möjlighet att mildra negativa konsekvenser eller dra nytta av förbättrade konkurrensvillkor, vilket sammantaget är avgörande för att behålla etablerad verksamhet och skapa nya arbetstillfällen.

Ulf Dahlin, VD Energi Försäljning Sverige AB, ett oberoende elhandelsbolag

Offentliga Affärer 6 2009 | www.offentligaaffarer.se

miljö Med anledning av en artikel som Offentliga Affärer tidigare publicerade på webben har Rättvisemärkt skrivit ett ett intressant debattinlägg till oss.

Att handla Rättvisemärkt gör en viktig skillnad I dagsläget gynnar försäljningen av Rättvisemärkt och Fairtrade-certifierade produkter internationellt drygt fem miljoner människor i världens utvecklingsländer. Ett omfattande arbete pågår för att ytterligare stärka effekterna av certifieringen de kommande åren.

I Offentliga Affärer den 29 oktober redogjordes för slutsatserna av en nyligen släppt rapport från Agrifood Economics Centre. ”Rättvisemärkt är inte lösningen för fattiga bönder”, hävdar rapportförfattaren Helena Johansson. Hon argumenterar implicit för att det inte finns ”resurser” för alla människor att kunna leva på sitt arbete, att konkurrenskraft är liktydigt med en prispress och en världshandel som bygger på att vissa människor tvingas fara illa för att andra ska kunna konsumera

så billigt som möjligt.

Rättvisemärkts utgångspunkt är att all handel ska kunna ske inom ramen för befintliga internationella konventioner, såsom att skadligt barnarbete är förbjudet och kan förhindras genom att föräldrarna får en betalning som går att leva på.

Och vi är inte ensamma om att tycka detta.

I en internationell undersökning gjord av Globescan säger hela 85 procent av de svenska konsumenterna att företag bör ta ett ansvar i

handeln med utvecklingsländer. 72 procent anser dessutom att just en oberoende certifiering är det bästa sättet att säkerställa en produkts sociala och miljömässiga garantier.

I en annan undersökning, gjord av ECI, säger sig 77 procent av de svenska konsumenterna vara villiga att betala några kronor extra för en vara som ger odlaren en högre inkomst för sin råvara.

I dagsläget gynnar Rättvisemärkt och Fairtrade internationellt drygt fem miljoner människor i världens utvecklingsländer. I det stora perspektivet, sett till det stora antal människor som lever i fattigdom, är detta en låg siffra. Just därför jobbar vi kontinuerligt och oförtrutet med att öka utbudet av och efterfrågan på Rättvisemärkt, både i Sverige och internationellt. Utvecklingen i Sverige följer många andra länder där marknadsandelarna för Fairtrade idag ligger över tio procent för flera produktgrupper.

Samtidigt pågår det ett omfattande arbete inom Fairtrade Labelling Organizations International (FLO) för att kraftigt stärka resultatet av vår verksamhet. Närmast på agendan står till exempel att bredda kriterierna till att omfatta allt fler produktgrupper samt att tillhandahålla odlarna ytterligare resurser och kunskap kring aspekter såsom export- och handelsfrågor, utveckling av produktionsteknik och diversifiering av befintlig produktion.

Att välja Rättvisemärkt som konsument är ett av flera sätt att påverka för en bättre värld, att genom sina dagliga köpval bidra till förbättrade arbets- och levnadsvillkor för de som producerar våra varor. Ett enkelt sätt att göra skillnad.

Helena Markstedt Generalsekreterare Rättvisemärkt

Tjäna

mycket tid!

Tjäna Tjäna

Gör det du är duktig på, vi tar hand om dina brev och paket. Vi hämtar och lämnar, sorterar och frankerar och sköter svarspost. Dessutom bär vi ut din samhällsinformation, adresserad och oadresserad. Vi hjälper dig även med större utskick av fakturor och andra meddelanden. Ring din kontaktperson på Posten eller vår kundtjänst 020-23 22 20.

En del av din dag.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2009

63

miljö

När sött möter salt skapas energi

Den 24 november invigdes världens första saltkraftverk i Tofte utanför Oslo. Kraftverket ska utnyttja den energi som frigörs när sötvatten möter saltvatten. Det hela bygger på naturens vilja att jämna ut salthalten i de båda vätskorna och ger varken utsläpp eller är beroende av väder och vind.

Saltkraftverket tar tillvara kraften mellan sött och salt vatten.

Fenomenet kallas osmos. En behållare fylld med sötvatten och en fylld med saltvatten skiljs åt enbart av ett membran. Membranet kan släppa igenom sötvattnet, men stoppar saltvattnet. Eftersom naturen strävar efter att salthalten ska vara jämn på båda sidor av membranet, kommer sötvatten att strömma in i saltvattenbehållaren. Det övertryck som skapas på saltvattensidan kan utnyttjas av ett saltkraftverk för att producera el.

Kraftverket utanför Oslo är en prototyp som ska visa att tekniken fungerar och kommer bara att producera el nog för två 60W glödlampor.

För att det hela ska bli kommersiellt gångbart krävs att membranet mellan salt- och sötvattenbehållarna blir mer effektivt. Men enligt Mats Leijon, professor i elektricitetslära vid Uppsala universitet, är tekniken ändå mycket lovande.

– De stora mängder vatten som forsar ut i de stora haven är betydande. En annan sak som är viktig när man pratar om teknik för elproduktion är att den ska ha en stor ekonomisk potential, och till skillnad från mycket annat så har detta en stor ekonomisk potential också. Det gör det ett steg bättre än mycket annat, säger han.

Enligt forskarna på norska Stat-

64

kraft, som byggt kraftverket, finns det globalt sett möjlighet att producera 1 600-1 700 TWh om året. Det motsvarar hälften av hela EU:s nuvarande energiproduktion – eller mer än hundra gånger så mycket el som Sverige gjorde av med under 2008.

Saltkraft ger inga utsläpp och är till skillnad från vind- och vattenkraft oberoende av växlingar i väder och vind. Ett saltkraftverk skulle behöva vara ungefär lika stort som en fotbollsplan, enligt Statkraft, men kan byggas under marken.

En begränsning är dock att saltkraftverken måste förläggas till platser där mycket sötvatten rinner ut i havet, och av naturliga själ så är antalet sådana platser begränsade.

Och att man kommer att placera saltkraftverk på Sveriges östkust är inte troligt – salthalten är alldeles för låg i Östersjön.

Däremot skulle det inte vara omöjligt att hämta energi från Östersjöns utlopp. Tvärtom beräknas ytvattnet som rinner genom Öresund och ut i Kattegatt vara den största potentiella saltkraftskällan i Norden.

Källa: Statkraft

Världens första saltkraftverk har invigts utanför Oslo.

Offentliga Affärer 6 2009 | www.offentligaaffarer.se

NY eNergi i SSg ProduktdatabaS ssg Produktdatabas har nu även fått ett definitivt genombrott inom energibranschen. övik energi är först ut med att teckna avtal om att införa produktdatabasen, samtidigt som flera andra energiföretag är på väg att gå med i samarbetet.

industri. Sedan finns det säkert områden, där vi kanske är något mer unika. Men vi är redan mycket sammanflätad med övrig industri i Örnsköldsvik, som Domsjö Fabriker, Akzo Nobel och andra.

Förväntade nytto-effekter – Resultatet är att vi ska få ordning och reda på vårt förråd, att vi säkrar upp våra artiklar, så att vi bättre kan konkurrensutsätta reservdelarna. Ambitionen är att minska antalet unika leverantörsprodukter och istället öka antalet standardprodukter. Därigenom hoppas vi på snabbare leveranser och bättre priser på de artiklar vi har. Får vi hem den reservdel vi behöver fortare har vi snabbt tjänat igen de investeringar vi nu gör, säger Robert Ågren.

Andra fördelar är givetvis även att kunna skapa ordning och reda i lagerhanteringen, liksom att sänka kapital- och inköpskostnaderna.

ökat samarbete

Övik Energi har tecknat avtal om att införa ssg Produktdatabas. Förprojektet är avslutat, en första utbildning har genomförts, varefter även klassningsarbetet har påbörjats.

Till att börja med omfattar projektet de 4000 reservdelar, som är relaterade till kraftvärmeverkets nya panna.

– Parallellt med klassningsarbetet bygger vi på produktionssidan även upp ett helt nytt förråd. När detta är löst ska vi se om vi även kan fortsätta arbetet på elnätssidan, där det redan finns ett fungerande förråd, säger Robert Ågren, inköpare på Övik Energi.

På sikt överväger Övik Energi ett regionalt reservdelssamarbete i Örnsköldsvik.

- Vi har haft initiala diskussioner med industrin här i staden om ett lagersamarbete kring vissa av våra standardprodukter, säger han.

stora besparingar med ssg Produktdatabas SSG Produktdatabas är den strategiska resursen för enhetliga produktdata inom företaget, koncernen och industrin som helhet.

Ordning och reda i artikelstrukturen är grundläggande och företag som är anslutna till SSG Produktdatabas uppnår sänkt kapitalbindning, lägre inköpskostnader, ökad anläggningstillgänglighet samt mindre administration.

Artikelbeskrivningen är gemensam för alla anslutna enheter

stora likheter mellan branscherna Han ser stora likheter mellan energi- och övrig processindustri.

– Det här samarbetet känns mycket naturligt. Egentligen är det inte så stor skillnad mellan energi- och skogsindustrin.

Här finns till stora delar samma artiklar, som hos övrig

s a m a r b e t e g e r r e s u ltat. h ö r av d i g . 0 6 0 –14 1 5 0 0 , w w w. s s g . s e

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2009

och möjliggör samverkan med andra enheter, såväl inom som utom den egna koncernen. Konceptet används idag av större delen av svensk skogsindustri, en växande del av svensk stålindustri och inom energisektorn. Databasen uppdateras fortlöpande och innehåller idag närmare 600 000 artiklar.

65

Form se idea

miljö

säkerhet

Hem säkra hem Oväntat besök, inte alltid välkommet.

Bostaden ska uppfattas som ogästvänlig för obehöriga samtidigt som den ska uppfattas som välkomnande och säker för er och era gäster.

Detta kan man åstadkomma genom att lägga upp skyddet med en rad olika åtgärder.

Tänk er skyddet av bostaden som olika ringar eller zoner, hur det uppfattas utifrån och när någon närmar sig bostaden.

Bostadsområde

Närvaro av polis, bevakningsföretag och uppmärksamma grannar är något som vi uppskattar, men för tjuven innebär det en betydligt större risk att bli ertappad i ett sådant område.

Grannsamverkan: Ta hjälp av grannarna att hålla koll på varandras hus när ni är borta. Ta hand om post, tomt och liknande. Kontakta polisen om ni är intresserade av att organisera grannsamverkan, detta förflyttar ofta kriminaliteten till ett annat område.

Personell bevakning: Vid behov kan ronderande bevakning av lokalt eller väletablerat bevakningsföretag vara ett bra komplement till grannsamverkan och polisens normala närvaro.

God kontakt med polisen är alltid bra att ha, fråga gärna om brottstrender för att skaffa dig en bild av hoten i ditt närområde.

Utomhus

Belysning: Det finns statistik som visar att upplysta områden är mindre drabbat av kriminalitet. Det finns olika sätt att belysa, t ex • Fasadbelysning, strålkastare monterade på tomten som underlättar att identifiera en inkräktare vid fasaden.

66

• Bländande belysning, strålkastare monterade på fastigheten som belyser omgivningen, ger inkräktaren en känsla av att vara upptäckt.

• Vanlig utomhusbelysning som ger ett allmänljus vid entré, garageport och gångar, vilket underlättar för er när ni kommer hem då det är mörkt.

Fritt: Det är bra om det inte finns något yvigt buskage, staket och liknande för tjuven gömma sig bakom där han kan jobba ostört.

Det är även en fördel om ni har bra uppsikt över tomten från bostaden.

Inhägnad: I vissa fall kan staket och grind vara nödvändigt för att hålla obehöriga ute.

Skyltar: Larmdekaler och skyltar avskräcker en del tjuvar, men det är viktigt att de är fackmannamässigt placerade annars kan de få motsatt effekt.

Trädgårdsredskap: Lås in stegar och annat som finns på tomten som kan underlätta för en inkräktare att bryta sig in i bostaden.

Eluttag utomhus: Det är bra om det går att stänga av eluttag på fastighetens utsida inifrån huset.

Rutiner

Bebott: Det är bra om bostaden vid första anblicken ser bebodd ut även om ingen är hemma, be någon släkting eller grannen hjälpa er att, dra upp och släppa ner persienner och gardiner, hänga upp tvätt, parkera sin

bil på er parkeringsplats, lägga sopor i er soptunna, klippa gräsmattan eller skotta bort snön framför entrén och garage.

Ta hand om den post och direktreklam som kommer, även om ni ställt om posten.

Använd timer eller ljusrelä som tänder lampor inomhus och utomhus på kvällen och släcker dem på dagen Se till att grannar alltid har aktuella adresser och telefonnummer till varandra om någonting händer.

Bakgrundskontroll: Om ni anlitar städhjälp och liknande är det en god idé att undersöka deras bakgrund och kontakta några referenser.

Om någon ringer på dörren och presenterar sig som kontrollant för tele-, energi-, försäkringsbolag eller politiskt parti, begär legitimation och notera kortnummer och personnummer och eventuellt telefonnummer till utfärdare.

Telefon: Vidarekoppla hemtelefonen till mobilen om ni åker på semester.

Nummerpresentatör är praktiskt då det är lättare att se vem som ringt eller ge en varningsklocka om det är skyddat nummer.

Nyckelkontroll: När ni flyttar in i ny bostad, byt lås till nycklar med kopieringsskydd. Notera hur många kopior av nycklarna ni har och vem som har dessa. Nyckelringar skall inte märkas upp, så att de kan härledas till vilka lås dessa hör till. Övertaliga nycklar kan med fördel förvaras i nyckelskåp av plåt med kombina-

tionslås. Svenska stöldskyddsföreningen har en nyckelbricka som kan fästas på nyckelknippan, om nyckelknippan kommer bort är chansen större att den kommer tillbaka till sin rättmätige ägare.

Skalskydd (fysiskt skydd) Förstärkningar och galler: Laminat på utsatta fönster är trevligare än galler, laminat kostar ca 1800 kr/ m2.

Säkerhetsdörr: Säkerhetsdörr med dörröga är att föredra framför gallergrind, eftersom säkerhetsdörren är tillverkad av stål, skyddar mot brand och isolerar bättre mot ljud. När du beställer en säkerhetsdörr, be att få tillhållarlås med hakregel. Hakregeln är som en ”krok” som hakar fast i dörrkarmen, det försvårar för inbrottstjuven att bända upp en glipa mellan dörren och dörrkarmen. Be att få cylinderlås monterat i dörren men utan cylinder. När dörren är monterad köper ni en cylinder från en annan låssmed, med kopieringsskyddade nycklar, till exempel ASSA MAX eller EVVA ESS. På detta sätt har leverantören av säkerhetsdörren inte haft tillgång till båda nycklarna till er nya dörr.

Lås och reglar: Dörrar och fönster kan förses med: Bakkantsbeslag som griper in i karmen och förhindrar att de går att lyfta ut då det är stängda.

Hakregel är en regel som fungerar som en krok och hakar fast i slutbläcket, det försvårar att bända upp en glipa mellan karmen och dörren/

Offentliga Affärer 6 2009 | www.offentligaaffarer.se

säkerhet fönstret.

Pardörrar skall vara försedda med kantregel, som låser ena dörren i stängt läge. Öppningsbara fönster som sitter nära marken bör vara låsbara.

Altandörrar bör vara försedda med spanjolett och låsbara Tillhållarlås på ytterdörrar, som gör att man inte kan öppna dem inifrån medför att det blir svårare att ta sig ut med stöldgods.

Glöm inte bort garageport och eventuell källardörr. Det ska vara svårt att bryta sig in och ut.

Dörrar med brevinkast kan vara sårbara för manipulation av vredet på insidan av dörren med hjälp av en så kallad slunga. Brevinkastet kan även användas för att slänga in brinnande föremål eller andra obehagliga överraskningar. Det finns säkerhetsbrevlåda att montera på insidan av dörren som skyddar mot manipulation, insyn och brand.

Bevakning

Larm: Det finns många typer av detektorer för olika ändamål. Det är lika viktigt att använda rätt detektor, som att den är rätt placerad, för att den skall utlösa rätt och undvika fellarm. Det är klokt att anlita en fackman, i alla fall för att få tips avseende typ av detektor och deras place-

ring. Blixtljus och en kraftig siren är bra att ha på utsidan av huset, det underlättar för grannar och polis att identifiera vilket hus som larmar.

För att säkerställa att eventuellt larm kommer fram till larmcentralen, finns det olika lösningar t ex Multicom larmöverföring eller GSM sändare, ansluts som komplement till fast tele lina. Det finns trådlösa och trådburna larm för hemmabruk som går att köpa eller hyra av t ex Falck och Securitas. Dessa kostar några hundra kronor per månad med anslutning till larmcentral.

Kameraövervakning: Som ett komplement till larm och lås kan kameraövervakning fungera som ett hjälpmedel att identifiera besökare och bevaka området runt fastigheten.

Det finns diskreta kameror som är dolda i vardagliga saker som utomhusbelysning med mera. Möjligt att dels övervaka via monitor och/eller kopplat till inspelningsutrustning, som lagrar bilderna.

Märkning

Det är en god idé att märka sina tillhörigheter, det försvårar för tjuven att avyttra stöldgodset, det blir skadat eller förstört om tjuven försöker ta bort märkningen. Det är större chans att godset hittar sin rättmätige ägare då det anträffas av

polis. Inom ”Operation Märkning” som Svenska Stöldskyddsföreningen har, går det att låna märkningsutrustning gratis.

Spårningsutrustning för fordon och båtar de baltiska länderna är det vanligt (85% i Litauen, enl. Satsafe) att ägare till lyxbilar monterar in ”Satsafe” i sina bilar för att sänka sin försäkringspremie och få tillbaka sitt fordon om det kommer på villovägar.

Med hjälp av GPS navigatör och GSM sändare kan man mycket noga bestämma positionen på fordonet.

Ett alternativ till Satsafe är Multicom Wireless.

Brandskydd

Larm: Brandvarnare finns i olika varianter, det finns speciella brandvarnare som är lämpliga att ha i köket och andra som kan kopplas ihop med tråd eller trådlöst, där alla brandvarnare tjuter om det till exempel blir rökutveckling i ett utrymme som ligger lite avsides.

Brandlarm finns ofta som komplement till inbrottslarm, där det går ett larm till en larmcentral.

Släck: Brandsläckare finns med olika släckmedel såsom vatten, pulver och skum. Punktsprinkler är i princip en brandsläckare med sprinklermunstycke som utlöser automatiskt vid en viss temperatur.

Vattenslang kan vara ett bra komplement om du har tillgång detta.

Utrymning: Vid alla bränder utvecklas farliga gaser, bland annat kolmonoxid, Duram COGO är en prisvärd utrymningsmask som du drar över huvudet och skyddar dig mot farliga brandgaser. Tänk igenom vilka alternativa utrymningsvägar du har ur fastigheten om du behöver utrymma snabbt, eventuellt behöver du komplettera med utrustning för att ta dig ut eller fira dig ned till säkerhet. Att ha en utrymningsplan är en god idé, hur ni skall utrymma och var ni skall samlas i händelse av utrymning.

Sammanfattning

Det finns en rad åtgärder för att stärka säkerheten kring en fastighet, ovan har jag skrapat lite på ytan för att du skall få upp ögonen för bredden och finna inspiration. Flera av åtgärderna behöver inte vara så kostsamma samtidigt som det går att lägga hur mycket resurser som helst på detta.

Klas Nilsson CPP, PSP, PCI, CFE, CISM, CPOI Källa: securitymanager.se

Nu höjer vi nivån för din säkerhet Vi kallar det Securing Possibilities™ ���� �� �������� ���������������������� i ditt företag? Förbättra kris- och riskhantering eller verifiera säkerheten i dina produkter och system? Vill du samtidigt öka dina möjligheter att göra lönsamma affärer? Då ska du prata med oss på Combitech.

Som Sveriges ledande företag inom informationssäkerhet hjälper vi dig att skapa effektiva och säkra informationsflöden som tryggar dina affärsprocesser. Och ger dig de beslutsunderlag du behöver för att kunna bedöma och ta nödvändiga risker i din verksamhet, både idag och imorgon.

För oss, och förmodligen också för dig, är det allra viktigaste kriteriet för informationssäkerheten att den just skapar nya och bättre affärsmöjligheter. Först då blir den en verkligt säker investering. Securing Possibilities™ som vi kallar det.

På ren svenska, säkerhet som ger dig nya möjligheter. ��������� är ett av Sveriges större konsultföretag, som kombinerar teknik, miljö och säkerhet. Företaget har ca 800 medarbetare på 20 orter, och ingår i Saab-koncernen.

Inom informationssäkerhet har vi fler än 100 konsulter vilket gör oss störst i Norden.

På www.combitech.se får du veta mer.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2009

67

utbildning

Ljus framtid för unga jurister i staten De närmaste fem åren kommer behovet av att rekrytera jurister till statliga arbetsplatser att vara stort. En pådrivande faktor är vår tids största generationsväxling. Omkring 6 400 – 7 500 jobbchanser kommer att skapas och störst är möjligheterna för den som är ung och välutbildad. Det visar en ny undersökning som Fackförbundet ST gjort och som idag presenteras tillsammans med Juristsamfundet.

– Staten berörs inte i lika stor utsträckning som andra sektorer av den ekonomiska krisen, utan är istället en ljuspunkt på en i övrigt mörk arbetsmarknad. Efterfrågan på jurister kommer att bli stor. Störst är möjligheterna för den som är ung, välutbildad, vill jobba i en storstad och känner för samhällsuppdraget, säger Annette Carnhede, ordförande i Fackförbundet ST. Att staten måste rekrytera beror på: generationsväxlingen, att anställda byter jobb, samt att helt nya jobb skapas som följd av nya behov och politiska beslut. Jobbchanserna kommer att skapas på såväl myndigheter och universitet som statliga

bolag. Flest jobbchanser kommer att uppstå i storstadsområden och i mellanstora städer: 73% av arbetsgivarna vill rekrytera fler till dessa områden.

Delar av staten med störst behov av att öka antalet jurister är: rättsväsendet, universitet/högskolor och forskning, regeringskansliet och dess närmaste stabsmyndigheter, länsstyrelser och ekonomi och finans.

Samtidigt förändras kompetenskraven: 60% av arbetsgivarna vill förändra övergripande kompetensprofil hos de anställda. Det kan handla om sådant som yrkeskompetens, utbildningsinriktning och arbetslivserfarenhet. 45% av arbets-

givarna vill anställa fler med högskoleexamen. 22% vill anställa fler med forskarutbildning.

Men undersökningen visar också att karriärmöjligheterna i staten måste förbättras; 47% av arbetsgivarna anger att detta är viktigt för att förbättra rekryteringsmöjligheterna.

Andra viktiga åtgärder enligt de rekryteringsansvariga är att förbättra anställningsvillkoren (34%) och förbättra bilden av staten som arbetsgivare (28%).

– För att klara de stora rekryteringsbehoven måste statliga arbetsgi-

vare erbjuda unga det de helst vill ha: intressanta arbetsuppgifter, personlig utveckling, karriärmöjligheter och bra lön. ST föreslår auktorisering av statstjänstemän, utvecklingskontrakt för alla anställda, tydliga karriärvägar och konkurrenskraftiga löner, säger Annette Carnhede. Övrig information: Basundersökningen omfattar 217 rekryteringsansvariga på myndigheter, universitet och statliga bolag.

För mer information se www.st.org Källa: Fackförbundet ST

Bara en av tio studenter vill jobba inom kommun och landsting På Kvalitetsmässan i Göteborg framträdde Eva Nordmark från SKTF tillsammans med Sara Pettigrew från Tria och redogjorde för en undersökning som de låtit göra bland studenter.

– Bara en av tio studenter såg positivt på kommuner och landsting som en framtida arbetsgivare. Framförallt är det tryggheten i anställningen som värderas högt. Nio av tio kan dock tänka sig att arbeta inom kommun och landsting.

Annars är det få som verkligen drömmer om ett jobb i kommuner och landsting.

Kommuner och landsting har ett jättejobb framför sig, att förändra attityden till att jobba inom kommun och landsting. Och det när vi framför oss har det stora generationsskiftet, där möjligheterna att få jobb inom vår sektor aldrig varit så stora.

Vad vill studenterna?

Enligt Trias undersökningar vill

68

studenter ha jobb som ger personlig utveckling, karriärmöjligheter samt en balans mellan privatliv och arbetsliv. De har också synpunkter på möjligheterna till individuell lönesättning, det vill säga man vill få mer betalt om man jobbar mer.

De som kan tänka sig en kommun eller landsting som arbetsgivare framhåller just möjligheten

till balans mellan arbete och privatliv men också trygghet och samhällsnytta som positiva aspekter.

– Detta visar hur viktigt det är att förändra bilden av sektorn hos unga akademiker och visa på alla de spännande jobb och möjligheter som finns där, sa Eva Nordmark.

Framtiden

Eva Nordmark från SKTF redogjorde också för att man i samarbete med SKL planerar att framöver kommer att satsa på information om våra jobb som kommer att göra det intressantare. Det är nog också dags att vi funderar på hur vi skall anpassa våra villkor, karriärmöjligheter, möjligheter till vidareutveckling inom yrket och lönevillkor för att försäkra oss om att vi har en kompetent och motiverad personal även i framtiden.

Klas Bergqvist

Eva Nordmark, förbundsordförande SKTF

Tria är ett samarbete för studenter mellan fackförbunden ST, SKTF och Unionen. Tria är partipolitiskt obundet och har närmare 30 000 medlemmar.

Syftet med Tria är att förbereda studenter på arbetslivet.

Offentliga Affärer 6 2009 | www.offentligaaffarer.se

utbildning

Föregångslandet Kanada på Skolforum:

Skolan som nyckel till integration I Kanada spelar skolan en nyckelroll för integrationen, och landet har enligt FN världens mest framgångsrika integrationsmodell. På årets Skolforum den 26-28 oktober berättade Lloyd McKell, chef för jämlikhetsfrågor i Torontos skoldistrikt, om varför Kanada har lyckats.

– Vi i Sverige kan lära oss mycket av hur Kanada har arbetat med dessa frågor. Lloyd McKells arbete med integration i skolan gett goda resultat, så vi är glada över att han kunde komma till Skolforum, säger Peter Näsman, projektledare för Skolforum.

Lloyd McKell föreläste om Kanadas integrationsarbete, som av FN:s ”Human Development Index” utsetts till världens mest framgångsrika integrationsmodell. Redan på 1960-talet beslutade den kanadensiska staten att samhället ska bygga på en inkluderande mångkultur.

– Det tydliga ställningstagandet från staten lade grunden för de senaste decenniernas framgångsrika skolutvecklingsarbete.

Samtidigt talar mycket för att framgången för det kanadensiska integrationsarbetet beror på att vi på ett medvetet sätt har inkluderat olika kulturer i skolarbetet, säger Lloyd McKell.

Lloyd McKell menar att skolorna har ett ansvar att erbjuda såväl barn som föräldrar hjälp även utanför

skoltid. Det kan exempelvis handla om hjälp med läxläsning eller med översättnings- och tolkhjälp i samband med föräldrarnas kontakter med skolan.

Lloyd McKell är själv ett exempel på framgångsrik integration. Han kom till Kanada från Trinidad för att studera i slutet av 1960-talet och har under sin yrkesverksamma period arbetat både professionellt och ideellt med den afro-kanadensiska befolkningens villkor.

Tre kanadensiska framgångsfaktorer för integration • Inkludera det mångkulturella perspektivet i lärarutbildningarna.

• Erbjud föräldrar tolkhjälp och översättning i kontakten med skolan.

• Använd kartläggningar av elevernas bakgrund, skolornas insatser och elevernas resultat som underlag för pedagogisk inriktning och resursfördelning.

Arne Öster

Upplev Vaxholms Kastell höst- och vintertid!

GÖR NÅGOT SPÄNNANDE I HÖST OCH VINTER KONFERERA PÅ VAXHOLMS KASTELL! Vi gör allt för att du och ditt sällskap skall trivas i våra lokaler, med vår mat och våra aktivieter. Våra lokaler är välutrustade med bl a PC-kanon och gratis trådlöst Internet. Givetvis har vi också färgskrivare, scanner och gästdator.

DIN MÖTESPLATS I STOCKHOLM

När du konfererar ingår för- och eftermiddagskaffe, lunch, frukt och godis. Du kan också äta en härlig middag i någon av våra restauranger och bo skönt på Kastellets Bed & Breakfast.

Vill du vara säker att få plats på vårt populära julbord är det dags att börja boka redan nu.

Välkommen!

Bokning 08 541 333 61

NALEN, REGERINGSGATAN 74, STOCKHOLM. BOKNING: 08 505 292 35.

WWW.KASTELLET.COM www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2009 Nalen KONFERENS 90X132 090804.indd 1

69

2009-06-24 10:20:21

vård

Utförsäkring skapar stort behov av rehabtjänster Nästa år kommer 50 000 personer att utförsäkras från Försäkringskassan. Det kommer att finnas ett stort behov av rehabtjänster och rehabomställning. Adecco kan hjälpa företag att hantera de situationer som kan uppstå.

Försäkringskassan tar idag ställning till om individen kan jobba inom ett annat område mycket tidigare än förut.

– Arbetsgivaren kommer att få tillbaka personal som inte mår bra, säger Henric Nygren, rehabspecialist på Adecco. Det är ganska enkelt att förstå att personer som inte längre bedöms ha rätt till sjukpenning först vänder sig till den ordinarie arbetsgivaren. Det är inte lätt att få ett nytt arbete när man har varit sjukskriven.

För att få pengar från de sociala myndigheterna krävs det att man inte har några tillgångar. Arbetsgivaren får då tillbaka en person som inte mår bra och inte presterar till fullo.

Det kostar företagen mycket pengar då de måste betala ut lön till dess att de dokumenterat att personen inte klarar av sitt arbete. Det tar ofta flera månader att konstatera detta. Under tiden måste arbetsgivaren göra sitt bästa för att medarbetaren skall kunna förbättras i sitt arbete.

Adecco ser stora utvecklingsmöjligheter på rehabområdet.

– Vi vill kunna leverera kvalitativa tjänster inom stora delar av HR-området. Genom ”Friskare arbetsliv” har vi möjlighet att hjälpa våra kunder att samordna allt inom hälsoområdet. ”Friskare arbetsliv” är ett koncept

Allt fler kommuner väljer att införa kundvalssystem Ett kundvalssystem (lag om valfrihetssystem) har som syfte att flytta makten till medborgarna som får möjlighet att välja den utförare som ska utföra tjänsten till en i förväg bestämd ekonomisk ersättning. Ett annat syfte är att konkurrenspröva den verksamhet som kommunen bedriver.

Du ska alltid kunna välja den utförare som passar dig bäst. Är du inte nöjd kan du byta utförare. Kund är du när du har fått beslut enligt socialtjänstlagen (SOL) eller enligt lagen om särskilt stöd för funktionshindrade (LSS) från kommunens handläggare.

70

som Adecco tog över från Praktikertjänst i mars 2008. Adeccos ambition är att både vara en praktisk och strategisk partner som tar sig an såväl hälsa som ohälsa i arbetslivet.

Rikstäckande nätverk av rehabledare och rehabaktörer Företaget har idag en rikstäckande verksamhet med tillgång till ett nätverk av egna rehabledare och rehabaktörer. Rehabledaren stöttar arbetsgivaren med att driva och samordna rehabiliteringsprocessen.

– Genom våra nätverk ger vi våra kunder tillgång till de bästa specialisterna. Vi arbetar med allt från individ till ledningsgrupp. En av våra större kunder, Länsförsäkringar AB, har vi hjälpt att spara 22 miljoner på två år. Det har skett genom att minska kort- och långtidsfrånvaron.

Henric Nygren har en bakgrund som Leg. arbetsterapeut inom praktikertjänst. De senaste fem åren har han varit rådgivare för arbetsgivare.

Leonard Heed FAKTA Mer information om Adeccos verksamhet inom hälsoområdet finns att läsa på www.friskarearbetsliv.se Human Resources, HR, är ett begrepp för hur arbetsgivare arbetar med personal- och organisationsfrågor.

Kundvalssystemet innebär att du som kund har rätt att välja vem du vill ska utföra hemtjänst-, avlösnings- och ledsagningsinsatser. Du kan välja mellan kommunen och ett antal företag som kommunen har godkänt och som har valt att arbeta i det område där du bor. Du kan inte välja en speciell person.

Vem kan få hemtjänst?

Du kan få hemtjänst om du behöver hjälp med att sköta hemmet eller dig själv för att du är sjuk eller har funktionshinder.

Du kan välja

Du kan välja vilket företag som ska ge dig hemtjänst. Men det ska vara ett företag som kommunen har godkänt. Du kan naturligtvis också aktivt välja kommunen som utförare. Är du ny mottagare av hemtjänst och inte vill välja utförare blir kommunen utförare av hemtjänsten.

Hemtjänstavgifterna blir desamma oavsett om din hemtjänst utförs av kommunens hemtjänst eller en privat hemtjänstutförare.

Om du är beviljad både omvårdnads- och serviceinsatser så kan du välja en utförare till omvårdnadsinsatserna och en annan utförare till serviceinsatserna.

Arne Öster

Offentliga Affärer 6 2009 | www.offentligaaffarer.se

vård

Nytt statligt ramavtal för skrivare, kopiatorer och faxar (SKT 09)

Gör ett e n avrop och kelt spa pengar! r

Från och med den 1 november 2009 kan du som avropsberättigad avropa ett brett sortiment av skrivare, kopiatorer och faxar från det nya ramavtalet.

• Förnyad konkurrensutsättning • Möjlighet att teckna leveransavtal och enstaka avrop • 10 leverantörer • Gäller från 2009-11-01 till 2011-10-31 med möjlighet att förlänga avtalet tolv månader Ramavtalsansvarig myndighet är VHS Upphandling i samarbete med Kammarkollegiets IT-Upphandling.

IT-UPPHANDLINGEN

Läs mer på www.avropa.se/skt09 www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2009

71

72

Offentliga Aff채rer 4 6 2008 2009 | www.offentligaaffarer.se

Landet Runt Ta en titt på vad som händer i Sveriges kommuner från Skellefteå i norr till i Staffanstorp i söder.

Skellefteå: Skelleftebor åker till Uganda för att få nya perspektiv på nedskräpning av gator och torg Den 20 november reste Cajsa Hägglund, Michelle Bäckström, Inger Nygren, Gunilla Schwarz och Ola Burström från Skellefteå kommun till Uganda för att ta reda på hur man arbetar med frågor runt renhållning i Jinja.

Under en vecka ska de tillsammans med sina motparter i Jinja diskutera hur man skapar en renare stad. De ska titta på lagar och regler och studera det praktiska arbetet med att hålla staden ren. En annan viktig fråga är hur man kommunicerar mot kommunmedborgarna för att minska nedskräpningen på gator och torg.

Denna resa blir första delen i erfarenhetsutbytet runt gaturenhållning som ICLD beviljat Skellefteå kommun finansiering för. I vår besöker en delegation från Jinja Skellefteå för att fortsätta diskussionen och se hur man arbetar i Skellefteå.

Målet med projektet är att genom att dela varandras erfarenheter hitta nya metoder för att minska nedskräpningen, både i Skellefteå och i Jinja.

Delegationen har en bred kompetens. Cajsa Hägglund och Michelle Bäckström läser miljöpolitik på Balderskolan (N3). Inger Nygren arbetar som miljöinspektör på byggoch miljökontoret och Gunilla Schwarz arbetar som kommunikatör på Kulturkontoret. Ola Burström är ordförande i tekniska nämnden.

Dagarna innan var Ann-Christin Westerlund (kommunfullmäktiges ordförande), Göran Åström (förvaltningschef för bygg och miljö) och Marie Chrysander (partnerskapssamordnare) i Jinja för att tillsammans med sina motparter i Jinja utvärdera samarbetet och diskutera kommande aktiviteter och det framtida samarbetet inom partnerskapet. Marie stannar även kvar som projektledare för renhållningsprojektet.

Som en del i Skellefteå kommuns internationella ansvar för en global hållbar utveckling har Skellefteå kommun ett treårigt partnerskap med Jinja i Uganda. Kulturkon-

toret har sedan 2007 uppdraget att samordna erfarenhetsutbytet som tar form genom olika förvaltningsövergripande projekt med genus, hållbar utveckling och barns perspektiv som grundstenar och där kultur används som verktyg.

ICLD (Internationellt Centrum för Lokal Demokrati) arbetar för att främja lokal demokrati i de utvecklingsländer som ingår i Sidas prioriterade samarbetsländer. Detta genom att använda och bygga vidare på erfarenheter och kunskap hos svenska kommuner och regioner.

Solna: Avtalet klart om Tvärbanan genom Solna Kommunfullmäktige godkände den 2 november 2009 ett avtal med SL och Landstinget avseende tvärbanan till Solna station. Det innebär att man som resenär kan åka spårvagn till och från Solna från och med 2013.

Som ett led i att komplettera möjligheterna att resa kollektivt till och från Solna kommer spårvagnstrafiken på tvärbanan att förlängas från Alvik till Solna station. I Solna kommer tvärbanan att löpa längs med Frösundaleden och ha minst tre hållplatser: Solna station, Solna centrum och Solna business park (se karta). Spårvägen beräknas vara klar för trafik 2013.

– Solna är inne i en expansiv fas och tvärbanan till Solna kommer att öka våra möjligheter att utvecklas ännu mer. Tvärbanan är en viktig del i Solnas satsning på miljö och att bygga den hållbara staden, säger Lars-Erik Salminen, kommunstyrelsens ordförande i Solna.

Genomförandeavtalet mellan SL, Landstinget och Solna stad reglerar en medfinansiering från Solna stads sida vid genomförandet av tvärbanan där den passerar det s.k. Lagerntorget, beläget mellan Solna centrum och Råsunda fotbollsstadion. Torget avses i framtiden bli ett viktigt stadsbyggnadselement i denna centrala del av staden. Medfinansieringen innebär att staden finansierar 50 procent av investeringskostnaden, dock högst 100 Mkr. – Solna bidrar till medfinansieringen genom markförsäljning för

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2009

att få till stånd en infrastrukturlösning för framtiden, säger Lars-Erik Salminen. Tvärbanan är inte bara miljövänlig utan ger också solnaborna fantastiska resmöjligheter.

Södertälje: Satsar på föräldrar Södertälje kommun vill ge stöd och stärka föräldrar i deras viktiga uppgift att skapa de bästa förutsättningarna för sina barn.

I ett inledande projekt inbjuds nu alla föräldrar, som har barn i de kommunala skolornas förskoleklasser, till en utbildningm som heter Familjeverkstan. Utbildningen kommer att ledas av studieförbunden och rekommenderas av Folkhälsoinstitutet som ett lovande program.

Stenungsund: Hemtjänst med LOV Stenungsunds kommun kommer att från den 1 mars 2010 införa LOV (Lagen om valfrihetssystem).

Detta innebär att godkända privata leverantörer kommer att utföra samtliga serviceinsatser inom hemtjänsten. Med serviceinsats menas städ, tvätt och inköp.

Kommunen fortsätter att ansvara för vård- och omsorgsinsatserna.

Simrishamn: Konferens om hållbart fiske Planerna på en årligen återkommande Östersjökonferens i Marint centrum i Simrishamn sjösattes den 15–16 oktober genom arrangerandet av Baltic Sea Forum 2009. Temat för konferensen var ett hållbart Östersjöfiske och fiskare från flera länder runt Östersjön deltog, liksom representanter för myndigheter, departement och berörda organisationer.

– Konferensen är en del i ett pågående arbete där målet är att skapa ett forum där fiskare runt Östersjön kan mötas, utbyta erfarenheter och gemensamt nå ett hållbart fiske i Östersjön, säger Madeleine Lundin, projektkoordinator för Marint centrum, Simrishamns kommun.

Konferensens mål är tydliga: att lägga grunden för fortsatt dialog och utmynna i konkreta samarbetsprojekt. En prioriterad fråga är utvecklandet av selektiva fångstredskap.

Initiativet till konferensen kommer från svenska, polska och litauiska fiskare som vill värna ett hållbart fiske i Östersjön och ett förberedande möte hölls i Klaipeda i slutet av augusti. Det svenska ordförandeskapet i EU har valt att stötta konferensen och genomförandet skedde med stöd från bland annat Sidas Östersjöenhet.

Staffanstorp: Mer och fler nöjda medborgare För andra året i rad har Staffanstorps kommun låtit SCB, Statistiska Centralbyrån, undersöka hur medborgarna upplever sin hemkommun. Under våren kontaktades 1000 kommuninvånare mellan 18 och 84 år.

I oktober kom resultatet.

– Helheten visar att vi går i rätt riktning, även om förändringarna i de flesta fall är relativt små, säger utvecklingschef Bo Gertsson.

Frågorna rör tre områden: Hur Staffanstorps kommun är som plats att bo och leva på, hur man upplever de kommunala verksamheterna, som exempelvis skola, renhållning och äldreomsorg, samt möjligheten till inflytande. Betygsättningen har fyra nivåer: Inte godkänd, godkänd, nöjd och mycket nöjd.

Svaren finns presenterade i en gedigen lunta. Här kan man utläsa att en mycket stor del av befolkningen gärna rekommenderar andra att bosätta sig här. Man kan också se en svag ökning från i fjol.

VAD HÄNDER I ER KOMMUN? Vill du att just din kommun ska presenteras i kommunenkäten? Händer det något nytt eller spännande, som kan vara inspirerande för andra kommuner eller intressant för läsekretsen? Hör av dig till arne.oster@hexanova.se om du vill ha nyheter från din kommun publicerat i flera utgåvor av Offentliga Affärer.

73

KONFERENSGUIDEN Konferenslokal Harlem.

Nalen

– något alldeles särskilt – Ingen dag är den andra lik, säger Pernilla Abrahamsson VD för Nalen.

Nalen överraskar med sin bredd i utbudet, mest känt är Nalen för sina konserter. Årligen arrangeras här hundratals konserter med artister från hela världen, men Nalen är också en mötesplats för arbetsmöten, fester och restaurangbesök.

– Det är just bredden i utbudet som gör Nalen så häftigt, menar Pernilla Abrahamsson. Att inget evenemang är det andra likt. Vare sig du är här på ett möte med företaget eller besöker en konsert kan du känna dig välkommen.

Nalen ägs och drivs av SAMI, Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation och är en etablerad aktör inom Stockholms

mötesindustri. De samarbetar med de stora bokningsbolagen och festarrangörerna.

Mitt i Stockholm

Nalen ligger mitt i Stockholm. Här arbetar ett gott gäng på 30 anställda som på olika sätt skapar en extra krydda i tillvaron för gästerna. I fem olika lokaler finns plats för mellan 12 till 600 personer beroende på evenemang.

– Här finns alla möjligheter, från det lilla mötet till stora kundevent, företags kick-offer eller utbildningar, fortsätter Pernilla Abrahamsson.

Naturligtvis är alla lokaler tekniskt välutrustade och maten vällagad och god.

En konferens på dagtid kan lämpligen kombineras med middag eller fest på kvällen. Den palatsliknande miljön skänker en oslagbar glans och kulturkänsla åt evenemangen,

samtidigt som prisbilden ligger på en human nivå.

Nalen Restaurang och Nalen Bar I huset finns också Nalen Restaurang och Nalen Bar. Nalen Restaurang är en modern svensk kvarterskrog som serverar mat av hög klass till bra pris.

I Nalen Bar kommer influenserna från den amerikanska södern.

– Här kan gästerna ta ett glas till tonerna av klassisk klubbjazz, soul, funk och slick blues, säger Pernilla Abrahamsson.

Atmosfären sitter i väggarna. Här finns alla möjligheter att skräddarsy evenemang för den gäst som vill ha ett informellt mingel till en sittande galamiddag.

Tina Lundberg Åsén

Trocadero konferens.

Stora Salen.

Nalen, ett klassiskt nöjespalats på Regeringsgatan 74 i Stockholm.

Möten nära Stockholm, i underbar miljö Konferenser · Dagkonferenser · Fest Villa Söderås, Elfvik, Lidingö.

08 765 28 95. www.villasoderas.se

Marieborgs Kursgård Konferera i Norrköping!

Kurser, konferenser och boende i nyrenoverade rum till bra priser.

Telefon: 011-21 96 11 www.marieborg.net

KONFERENSGUIDEN VÄLKOMMEN TILL

Konferens med spa

HOTEL ESPLANADE

– bäst mellan himmel & hav!

STRANDVÄGEN 7A, STOCKHOLM

¬Personlig service ¬Förmånliga avtalspriser ¬Fyra stjärnor ¬Fantastiskt läge

Välgörande inspiration. Kontakta oss för fräscha idéer och färdiga paket!

På Hotel Esplanade är det inte som hemma. Det bara känns så.

S, KONFEREN END K SPA & WEE EN I ROSL AG

Tel. 08-663 07 40 Fax. 08-662 59 92 epost: hotel@hotelesplanade.se www.hotelesplanade.se

Hotel Esplanade 411 x 90

www.hotellhavsbaden.se tel 0175-309 30

05-03-21, 13.10

First Hotel Reisen

Unna eR det lilla extRa Fri tillgång till internet / gym / bastu / avsvalkningspool - och vår populära FrukostbuFFe F i r s t H o t e l r e i s e n / t: +46 08-22 32 60 / www.Firsthotels.se

För att se klart på sin egen värld behöver man besöka en annan.

Det är en av många anledningar att ha din konferens hos oss.

Välkommen till Wreta.

Inte som andra ställen.

För att se klart på sin egen värld behöver man besöka en annan.

Det är en av många anledningar att ha din konferens hos oss.

Välkommen till Wreta. Inte som andra ställen.

Sigtunahöjden Hotell och Konferens 15 min från Arlanda för effektiva möten - med inspiration från Kina!

Wreta Gestgifveri, 610 50 Jönåker Tel 0155-720 22 • www.wreta.com

sigtunahojden.se 08-592 577 00

Wreta Gestgifveri, 610 50 Jönåker. Tel 0155-720 22. www.wreta.com

PÅ FRIIBERGH BLIR TANKEN LIKA KLAR SOM LUFTEN Med distans till stadens hets och vardagens jäkt kan du fokusera på det du är här för. Vi har ett rikt utbud av konferenslokaler och många valmöjligheter samlade i samma byggnad. Här ser vi verkligen våra gäster och får dom att känna sig hemma, vilket skapar en varm och avslappnad stämning...

Friiberghs Herrgård. Tel 0171-41 66 60, 08-611 41 41.

E-post office@friibergh.se. www.friibergh.se

HOTELL

www.diplomathotel.com

Testannons.indd 1 annons.indd 1

10/5/09 1:50:57 PM

2009-03-31 14:21:57

Nya friska tag för arbetsåret 2010.

Kom till oss så hjälper vi dig med en bra start!

Säröhus Konferenshotell mail@sarohus.se www.sarohus.se Tel. 031-936090 Uppge koden "offentlig" vid bokning så bjuder vi på ett fruktfat i er lokal.

Erbjudandet gäller bokningar gjorda före 2010-04-12

krönika

geten

De kallar mig

Sitter här. Det är sent. Alla i huset sover och hästarna i stallet har för länge sedan fått sitt hö.

Att bo på landet är inte som att bo i stan. Och att ha djur är definitivt något helt annat. Det mest förunderliga kan ske. Plötsligt!

Lämnade storstaden för några år sedan, köpte en liten hästgård och flyttade dit med familjen. Det är något av det bästa jag har gjort.

Oftast råder stillhet, fågelkvitter och skratt. Förutom just i det ögonblick när Bo Lundgrens informationschef ringer för att boka en telefonintervju strax efter att lillgeten har smitit.

– Tyvärr jag sitter i skogen med min get.

– Va? – Jo, jag sa det att jag sitter här i skogen med Mammaget. Lillgeten har smitit och jag har ingen kalender här, men det går nog bra i morgon klockan 10.30.

Vad hade hänt?

Jag skulle ha en get som sällskap till vår häst Spirit i stallet. Efter att ha letat bland annonser hittade jag slutligen två söta getter till salu i Dalarna, Sonja och Sivan, mor och dotter. Ringde min redaktionschef och sa att jag kommer inte in till redaktionen i morgon, utan tar med mig datorn och skriver i bilen, min man kör. Sagt och gjort så blev det.

Vi åkte upp till Dalarna. Lastade in getterna och en massa buskar i transporten. Det var ett hiskeligt liv att få in dem, de bäade hela tiden.

Och bajsade på mina finskor. Nåväl.

Vi kom hem sent.

Morgonen därpå åkte jag in till redaktionen, stämde av med Klas

78

vad jag skulle skriva till kommande nummer av OA. Sedan åkte jag hem igen. På väg hem ringde jag min man för att höra hur det var med Sonja och Sivan. ”Allt är bara bra” - sa han. Undrade för mig själv när jag hade lagt på ”vad var det som var bra egentligen” sedan tänkte jag ”bara han inte släpper ut getterna innan jag kommer hem”. Sköt bort tanken och satte istället på cd:n med panflöjt och något med Dana Dragomir eller vad hon heter.

Väl hemma drog jag snabbt åt handbromsen, hoppade ur bilen och sprang ner mot stallet.

– Var är getterna?!

– De är här…

– Var?!

– De är ingen fara de kommer.

– Vadå ingen fara, var är de?!

– De smet.

– Vad säger du, smet de?!! Tror jag blir galen!

Plötsligt hör jag bäandet bakom mig. Snabbt som sjutton ser jag hur Sivan eller om det är Sonjan, det är i alla fall båda två, komma galopperandes förbi mig i rasande fart. ”Men de är ju lösa!” - vrålar jag.

– Men Tina det är ingen fara, säger min lugna trygga norrlänning till make.

– Va, ingen fara?! – hör jag mig själv pipa nasalt.

– Ta det lugnt, annars skrämmer du dem.

– Jag klarar inte det här, säger jag och går in i huset. ”Fan här kan jag ju inte vara, tänker jag och vänder på

klacken tar med mig lite bröd och går ut igen.”

Min man hade precis fått tag i Mammaget. Nu gällde det att få tag på den lilla. Men plötsligt såg jag hur hon drog iväg upp mot bonden.

Jag började springa efter släpandes på Mammaget i ett snöre. Plötsligt ringde mobilen. Det var bonden.

– Jag ser något vitt på åkern det ser ut som en svan, säger han.

– Nej det är en get.

– Jaha…

Medan jag pratade med bonden såg jag hur lillgeten sprang allt längre och längre bort mot skogen.

– Kom nu då, vi måste få tag på SonjaSiv eller vad sjutton hon nu heter, säger jag till Mammaget som

nu bara vägrar flytta sig en millimeter.

Jag drar i snöret igen. Men icke, hon vägrar. Bara stenvägrar. ”Vad sjutton skall jag göra? Var är Peder?”

Peder, min man, hade redan sett att lillgeten var på väg in i mot skogen och hade gått efter. Men det visste inte jag. Inte heller visste jag att han inte hade mobilen på sig. ”Varför svarar han inte! Det räcker väl med att han har haft lös getterna, nu skiter han i att svara också! Och Mammaget står här bara och stirrar!

Jag måste få tag på lillgeten så hon inte skadar sig! Hon kanske springer ut på landsvägen?! Eller järnvägsspåret!”

Plötsligt kom jag på att jag kunde bära henne. Tog ett stadigt tag runt Mammaget och lyfte upp henne och bar in henne mot skogen.

– Ssssch… hör jag plötsligt Peder säga. I samma stund ser jag lillgeten, sätter mig ner med Mammaget i gräset. Då ringer mobilen. Det är Bo Lundgrens informationschef.

När jag hade lagt på viskade Peder till mig att jag bara skulle sitta där med Mammaget och vänta. Så jag satt där. Länge. Och stoppade i mig bröd.

Vad som hände sedan var att Peder efter mycket om och men slutligen lyckades locka fram den lilla. Själv var jag överlycklig när jag såg Sivan och Sonjan mumsa i sig morötter i godan ro.

Vad vi gjorde några dagar därpå, var att vi istället för att ha en get som sällskap till vår häst skaffade oss en häst till, Mysan. Och i morse när jag kom ut i stallet var inte Mysan i sin box, men det är en annan historia som jag inte tar nu. Däremot kan jag säga att ha hästar och getter är något av det bästa som finns. En gammal barndomsdröm är förverkligad. Nu vill jag bygga vidare på drömmen och bygga upp ett riktigt ”western ställe” där förnimmelsen av indianer, frihet och hästar finns. Tänker att slänga mig upp på Spirit tidiga sommarmornar och galoppera över vidderna. Det är livskvalitet för mig.

Tina Lundberg Åsén

Offentliga Affärer 6 2009 | www.offentligaaffarer.se

ReTuradress: Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2, 414 58 Gรถteborg

posttidning