Offentliga Affärer nr-3 2010

KONfErENs MILjö LEDArsKAP

E-legitimation

UtbILDNING

vårD

– en underutnyttjad resurs enligt riksrevisionen

jUrIDIK

Generationsväxlingen

EKONOMI

Problem och möjligheter

UPPHANDLING

NYA SANKTIONER VID ÖVERTRÄDELSE AV LOU – och nu måste även leverantörerna se upp!

Reportage

Sjuknärvaro

- ett resultat av nya regler

Pris 79 kr

säMrE LöNsAMHEt Då sjUKA är På jObb IstäLLEt för Att stANNA HEMMA

Profilen

Nr 3 2010 | Artonde årgången

offentliga rummet

eskil erlandsson

Jag vill se tillväxt i hela landet

Avtalsnytt | IT-drifttjänster

Kärnvärden.

Programstyrd outsourcing. En del ser outsourcing som komplement till det man definierar som kärnan i verksamheten.

Outsourcing är en växande företeelse i Sverige och hela västvärlden. Men i Sverige är outsourcing ännu inte utvecklat till sin fulla potential.

Här finns fortfarande effektivitet att uppnå och synergier att hämta hem. I exempelvis USA och Storbritannien har outsourcingen utvecklats betydligt mer.

Outsourcing är att hjälpa och avlasta varandra.

Ett företag får hjälp av ett annat att utföra en viss tjänst. vinsten för båda parter uppstår när den som får uppdraget har bättre förmåga och kompetens att utföra tjänsten effektivt än den som lägger ut arbetet.

Ofta utvecklas ett sådant samarbete mellan två företag successivt. till en början är det vanligt att uppdragsgivaren ber outsourcingföretaget att utföra en väl avgränsad tjänst. vi på

Iss kallar det singeltjänst. Det kan handla att driva personalrestaurangen eller att sköta receptionen. Utmärkande för dessa tjänster är att de är väsensskilda från den verksamhet som ger det uppdragsgivande företaget dess huvudsakliga intäkter.

Singeltjänster blir ofta till multitjänster.

Efter en tid upptäcker uppdragsgivaren att outsourcingföretaget har förmåga att utföra singeltjänsten både bättre och billigare än när tjänsten utfördes internt. Då ligger det nära till hands att beställa fler tjänster, och snart levererar outsourcingföretaget ett helt paket – speciellt anpassat till just den här kunden. På det viset samarbetar de båda företagen intimt mot ett gemensamt mål. Det blir allt viktigare för outsourcingföretaget att uppdragsgivaren blir framgångsrik i sin verksamhet – då växer ju uppdraget i omfattning även för outsourcingleverantören.

Fokusvärden.

Funktionsstyrd outsourcing. Det blir allt vanligare att betrakta outsourcing som en integrerad del av helheten.

Nya former för samarbeten. från den här punkten kan samarbetet ta ytterligare språng framåt. fram till nu har var och en hållit sig till sina områden – man har talat om kärnverksamhet och stödjande funktioner, där uppdragsgivaren har koncentrerat sig på sin kärnverksamhet och outsourcingföretaget stått för en eller flera stödfunktioner.

Men begreppen börjar bli lite ålderdomliga. När man går vidare i samarbetet blir frågan inte längre ”vad kan jag göra för dig?” utan ”Hur vi ska lösa det här stora serviceåtagandet tillsammans?”

Pendeltågen är ett bra exempel.

Låt oss ta exemplet med sj och pendeltågen i stockholm.

Det visar tydligt hur olika parter kan ta var sin del av ansvaret för att tillsammans bilda en enhet. De olika aktörerna är sj, via sitt dotterbolag stockholmståg, som kör tågen och har det övergripande ansvaret, Euromaint som sköter det tekniska

underhållsarbetet, och Iss som ansvarar för all service, städning, information och biljettförsäljning. finessen är att slutanvändaren, resenären, upplever det som en enda värld: Pendeltåget som tar mig till och från jobbet. samtliga aktörer är lika nödvändiga för att trafiken ska fungera, och samtliga gynnas av övriga aktörers framgång.

Kontakta oss Affärsområdeschef Lars täuber, 0734-36 61 51, berättar gärna mer om hur man sänker kostnader och ökar effektiviteten i offentliga verksamheter.

www.iss-fs.se 020-155 155

Dags att agera Det talas mycket om e-förvaltning i dagens Sverige och inom EU. Syftet med e-förvaltning är att förnya och förenkla kommunikation, spara tid och pengar för medborgare, företag och det offentliga Sverige.

Visst finns det ett antal goda exempel som visar på att en del myndigheter och kommuner kommit långt inom e-förvaltning, men ser vi på det ur ett globalt perspektiv, då bör vi öka takten. Och jämför vi med medlemsländer inom EU då har Sverige halkat efter de senaste åren.

Om vi i Sverige, myndigheter, kommuner och landsting, vill hålla jämna steg med övriga Europa och på sikt ta ledningen, då måste vi göra något redan idag.

Ett nyckelord inom framtidens e-förvaltning är samverkan Att verka tillsammans för medborgarnas bästa, att den framtida förvaltningen skall erbjuda ökad transparens och möjlighet till ökat deltagande i offentlig debatt är något som skall prioriteras inom EU. Gränsöverskridande teknisk samverkansförmåga, vad avser e-handel, elekronisk identifiering och upphandling är ytterligare exempel på områden där ordet samverkan är centralt.

För att samverkan skall kunna ske behövs möten med andra i samma situation.

Därför har vi skapat en mötesplats där vi årligen kan utbyta erfarenheter, lyssna till experter och börja skapa förutsättningar för samverkansprojekt.

Många frågor får svar Vad för nytta kan vi dra av det andra redan gjort? Vad är så kallade molnbaserade tjänster? Hur påverkar det din organisation och hur står det till med säkerheten när mer information skall bli tillgänglig för fler? Hur sparar vi pengar och vad kostar det?

Ja, detta är bara några av de frågor som vi tror att e-förvaltningsdagarna 2010 skall kunna ge dig svar på.

Vi välkomnar Dig som berörs av verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning till två inspirerande dagar. Här kan du förutom förnyade kunskaper erhåller konkreta lösningar och verktyg som väsentligt kan påverka utvecklingsarbetet inom din organisation.

Markera den 17-18 november 2010 i din kalender och ladda ner det senast uppdaterade programmet från www.eforvaltningsdagarna.se

Programråd e-förvaltningsdagarna 2010 Lars-Göran Fröjd, Hexanova Mikael von Otter, Almega/IT-Telekomföretagen Tess Benscher Johnsson, Eventplanet Urban Nilsson, Offentliga Affärer Magnus Nordkvist, Lindesbergs kommun Madeleine Siösteen-Thiel, Vinnova Torbjörn Cederholm, SIS

4

Svante Werger, MSB Ninos Daniel, ChamberSign Helena Englund, Eniro Åke Bermell, Arkitektkopia/Byggnet Claes Norgren, Riksrevisionen Torbjörn Carlsson, Fackförbundet ST

Offentliga Affärer 3 2010 | www.offentligaaffarer.se

nr 1 i europa 2015?

”E-förvaltning har utretts i många omgångar – nu är det dags för handling Som minister med ansvar för den statliga förvaltningen är det min uppfattning att vi kan få den svenska förvaltningen att återta en världsledande position inom e-förvaltningsområdet.

En modern, effektiv och enkel förvaltning är idag ett absolut krav för att Sverige ska kunna hävda sig i den globala konkurrensen. Den utgör därför en viktig pusselbit för en ökad gemensam välfärd och för fler arbetstillfällen Målet är: så enkelt som möjligt för så många som möjligt.”

Mats Odell, Finansmarknadsminister Citat ur nationell handlingsplan för den svenska e-förvaltningen

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2010

5

Framtidens mötesplats – redan idag

Ventelo vill tacka sina nya kunder inom

offentlig förvaltning Ventelo har vunnit den offentliga upphandlingen för att leverera fast och mobil telefoni till merparten av Sveriges universitet och högskolor.

Totalt handlar det om all fast telefoni via högskolornas växlar, 7 300 mobilabonnemang och samtliga mobila bredbandsanslutningar. Uppdraget är värt 40 miljoner kronor över tre år.

Högskolornas upphandling är det första avropet enligt kammarkollegiets ramavtal för fasta och mobila operatörstjänster

samt transmission, där Ventelo blev den högst rankade leverantören vid utvärderingen. Andra avropet blev att Ventelo vann uppdraget för kommunerna Arvika, Eda, Filipstad, Hagfors, Hammarö, Munkfors, Storfors, Sunne och Torsby.

Förutom den totala fasta telefonin, 2 300 mobilabonnemang och samtliga mobila bredbandsanslutningar får kommunerna också tillgång till det webbaserade verktyget Ventelo Connect som på ett enkelt sätt ger full kontroll över kostnader, abonnemang och rapporter.

Vill även din organisation dra nytta av en trygg, effektiv och komplett kommunikationslösning är du varmt välkommen att höra av dig till Göte Dahlbäck, Försäljningschef Offentlig Sektor på Ventelo.

Köp direkt 0200-120 110 | www.ventelo.se

innehåll

Eskil Erlandsson

14

Profilen – Eskil Erlandsson Jag vill se tillväxt i hela landet, jag vill se utveckling från norr till söder. Jag vill se att Sverige blir Europas nya matland.

Jordbruksminister Eskil Erlandsson porträtteras.

24

Den största IT-upphandlingen i Sverige genomförd Kammarkollegiet har nu avslutat samtliga ramavtalsupphandlingar inom IT-Driftstjänster 2010. Det handlar om 35 ramavtal och cirka 700 avropande myndigheter. Intervju med projektledaren Per-Erik Andersson på ITupphandlingsenheten vid Kammarkollegiet.

28

Juridik Den 15 juli genomförs stora förändringar på upphandlingsområdet. Bland annat införs nya sanktioner vid överträdelse av LOU – och nu måste även leverantörerna se upp.

Advokaterna Sofia Mårtensson och Eva-Maj Mühlenbock skriver om hur det kommer att påverka alla upphandlande parter.

45

Generationsväxlingen Kretsloppet för kompetens i fara. Det finns anledning att reflektera över hur det står till med den offentliga sektorns kompetensförsörjning. Det menar professorn vid Göteborgs Universitet, Rolf Solli, i den här artikeln.

50

Offentliga Rummet Framtidens e-förvaltning. Omvärld, interaktion och utvecklingsdynamik.

Rapport från Offentliga Rummet i Sandviken som besöktes av mer än 500 deltagare.

71

Avtalsnytt IT- driftstjänster 2010

14

24

45

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2010

28

50

Offentliga Affärer nr 3 2010

7

Hö somg rab Aka är matt fö för dem edle r dig b ik m i Bo unde erka tS S red R ! an ida g!

Sveriges viktigaste mötesplats för chefer

Vi kommer... ... för att inspirera och ge dig nycklarna till ett framgångsrikt ledarskap.

Ta del av föreläsarnas samlade erfarenheter och goda råd på Chefsdagarna 2010.

Jan Åke Jonsson, VD, Saab Automobile AB

Åsa Coey, författare, jurist, pedagog, coach

Foto: Björn Falkevik

Pär Mårts, förbundskapten, Tre Kronor

Annika Lidne, VD, Disruptive Media

Foto: Sara Mac Key

Anders Danielsson, VD, Skanska Sverige AB

Helsingborg, 8 – 9 september 2010

Björn Ranelid, författare

Kommer du? www.chefsdagarna.se

KONfErENs MILjö LEDArsKAP

E-legitimation

vårD UtbILDNING jUrIDIK

Generationsväxlingen

EKONOMI

Problem och möjligheter

offentliga rummet

UPPHANDLING

NYA SANKTIONER VID ÖVERTRÄDELSE AV LOU – och nu måste även leverantörerna se upp!

Reportage

Sjuknärvaro

Pris 79 kr

- ett resultat av nya regler

säMrE LöNsAMHEt Då sjUKA är På jObb IstäLLEt för Att stANNA HEMMA

Profilen

Nr 3 2010 | Artonde årgången

ledare

– en underutnyttjad resurs enligt riksrevisionen

eskil erlandsson

Jag vill se tillväxt i hela landet

Offentlig upphandling som styrmedel för ett grönare sverige

Avtalsnytt | IT-drifttjänster

Offentliga Affärer utges av

VD och Ansvarig utgivare Urban Nilsson urban@hexanova.se Ekonomi Lina Akyuz lina@hexanova.se Redaktionsledning Klas bergqvist klas.bergqvist@hexanova.se Journalister Arne öster Klas bergqvist tina Lundberg åsén Krönikör tina Lundberg åsén Traffic/layout Henrik tonström annonser@hexanova.se Annonsbokning Martin Nyman tel: 031-719 05 14 martin.nyman@hexanova.se Prepress och tryck Elanders sverige Ab www.elanders.se Projektledning Göteborg Martin Nyman martin.nyman@hexanova.se Mikael Kyhlberg mikael.kyhlberg@hexanova.se Projektledning Stockholm Anita sanderholm anita.sanderholm@hexanova.se Kent Mossheden kent.mossheden@hexanova.se Adress-/namnändringar adressandring.oa@hexanova.se Adress Göteborg (HK): Hexanova Media Group Ab fiskhamnsgatan 2 414 58 Göteborg tel: 031-719 05 00 fax: 031-719 05 29 Adress Stockholm: Hexanova Media Group Ab Drakenbergsgatan 2 117 41 stockholm tel: 031-719 05 00 fax: 08-618 03 27

Statliga och kommunala upphandlingar ligger bakom det faktum att Sverige idag är det land som har störst andel miljöbilar i drift. Under nästa år är Stockholm Europas miljöhuvudstad och man hoppas att staden och dess samarbetspartner redan då ska få möjlighet att köpa in 30 – 50 elbilar som bland annat ska användas i uppvisningssyfte. År 2030 ska Stockholms stad enligt sina egna mål vara en av världens främsta elbilsstäder.

Vinnare av Guldlänken 2010: Miljöförvaltningen i Stockholms stad!

Årets Offentliga Rummet besöktes av drygt 500 deltagare. Under konferensen på Sveriges största multiarena, Göransson Arena i Sandviken, fanns 36 olika seminariepass som deltagarna kunde besöka. Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister, delade ut priset Guldlänken till landets mest innovativa offentliga e-tjänst och Matthew Barzun, USAs ambassadör i Sverige, höll ett bejublat anförande om Vita Husets arbete med Open Government.

Konferensens röda tråd var användarcentrerade och effektiva tillämpningar av informations- och kommunikationsteknik i gränssnittet mellan medborgare och myndigheter.

Statens vision för den framtida e-förvaltningen är en samlad ingång till alla offentliga myndigheter. Med mål och visioner på plats måste man börja jobba operativt, menar Bengt Svenson, programkommitténs ordförande.

Kammarkollegiet får utökat ansvar för statliga ramavtalsupphandlingar

Regeringen beslutade den 6 maj att Kammarkollegiet får ansvar för upphandlingsverksamheten inom den statliga inköpssamordningen.

Beslutet innebär att verksamheterna vid Arbetsförmedlingen, Försvarets materialverk, Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Lantmäteriet, Rikspolisstyrelsen, Skatteverket och VHS Verket för högskoleservice, förs över till Kammarkollegiet liksom den centrala samordningsfunktionen inom statlig inköpssamordning på Ekonomistyrningsverket.

Skälet till förändringen är att uppnå en mer effektiv och ändamålsenlig verksamhet och underlätta styrning, uppföljning och kontroll samt att öka tydligheten gentemot kunder, det vill säga myndigheter och företag.

Förändringen ska vara genomförd senast den 1 januari 2011.

Kammarkollegiet ansvarar redan idag för ramavtalsupphandlingar inom IT och telekommunikation som är den största upphandlingsverksamheten inom statsförvaltningen.

Den största IT-upphandlingen i Sverige genomförd!

Kammarkollegiet har nu avslutat samtliga ramavtalsupphandlingar inom IT-Driftstjänster 2010.

– I det här fallet handlar det om fyra nya ramavtalsområden med sammanlagt 35 ramavtal med kompetenta och engagerade leverantörer.

Cirka 700 avropande myndigheter kommer att kunna använda sig av avtalen för det gemensamma behovet, det innebär större delen av offentliga sektorn, säger projektledare Per-Erik Andersson på IT-Upphandlingsenheten vid Kammarkollegiet.

Hett KOMMEK inför valspurten

Programmet för KOMMEK 2010 den 18-19 augusti i Malmö är klart. Här möter du politikens trender, framtidsvisioner, samhällsekonomiska utmaningar och nischade ekonomifrågor i den stimulerande mix som är KOMMEKs eget signum. I år arrangeras mässan mitt i valrörelsens slutspurt – räkna med extra stort intresse för budskapen från ledande politiker och ekonomer.

48 högintressanta seminarier och debatter!

Kommunminister Mats Odell (KD) och socialdemokraternas ekonomiske talesman Thomas Östros drabbar samman i en debatt om framtidens ekonomiska politik, en debatt med fokus på de allt viktigare kommunekonomiska frågorna.

Urban Nilsson Ansvarig utgivare

www.offentligaaffarer.se

IssN 1653-3674 Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och upphandlare inom den offentliga sektorn.

Det är sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. för en detaljerad distributionslista, kontakta vår annonsavdelning.

9

nyheter

sKL Kommentus bildar inköpscentral Skl kommentus styrelse har fattat beslut att ombilda sin samordnade upphandlingsverksamhet till inköpscentral. detta är möjligt sedan riksdagen beslutat tillstyrka propositionen nya rättsmedel på upphandlingsområdet . Målet är att starta inköpscentralen den 1 januari 2011.

– Vi ser det här som en mycket bra möjlighet för kommuner, landsting och regioner att som komplement till sin egen upphandling, få tillgång till en förenklad och effektiv nationellt samordnad upphandlingsverksamhet, säger Thomas Idermark, VD på SKL Kommentus.

– Bolagets styrelse är helt överens om att detta är den rätta vägen att gå. Det innebär förbättrade möjligheter att leverera medlemsnytta till kommuner, landsting och regioner,

säger Thomas Håkansson, styrelseordförande i SKL Kommentus.

Den 1 januari nästa år bildar den upphandlande verksamheten på SKL Kommentus en egen juridisk enhet. Samtidigt får Kammarkollegiet ett samlat ansvar för gemensam statlig upphandling, idag fördelat på ett tiotal myndigheter.

Införandet av inköpscentral innebär att det skapas en tydlig juridisk plattform och regler för hur samordnad upphandling bör orga-

niseras och att Sverige harmoniseras med övriga EU på detta område.

– De upphandlande myndigheterna kommer att märka förändringen främst genom enklare administration och ett tätare samarbete där Inköpscentralen blir en uttalad förlängd arm till kommuner, landsting och regioner, säger Thomas Idermark.

Riksdagsbeslutet innebär att bestämmelse om inköpscentraler införs i både LOU (lagen om offentlig upphandling) och LUF (Lagen om upphandling inom försörjningssektorn).

Den nya lagen skärper även kraven på upphandlare och inför sanktioner för dem som inte följer bestämmelserna.

– Upphandlingar tenderar att bli alltmer komplicerade och det blir tuffare för små aktörer. Då kan det vara tryggt att luta sig mot en inköpscentral, menar Thomas Idermark.

Danmark och Finland har redan infört systemet med inköpscentraler.

Danmark har ett gemensamt bolag för stat och kommuner, Finland ett för det statliga området och ett för kommunsektorn.

Arne Öster

FAKTA

Med inköpscentral menas en upphandlande myndighet som ingår ramavtal om byggentreprenader, varor eller tjänster som är avsedda för andra upphandlande myndigheter eller för upphandlande enheter, eller medverkar vid en upphandling i egenskap av ombud åt flera upphandlande myndigheter eller enheter. Verksamheten skall ej vara vinstmaximerande och kontrolleras och finansieras av upphandlande myndigheter.

företagare får bättre Mer konkurrens vid service från kommunen försvarsupphandlingar I många kommuner kan företagare vända sig till en företagslots för att få hjälp att hitta rätt bland förvaltningar, nämnder och blanketter. nu tar SIS, Swedish Standards Institute fram en kravspecifikation för att tydliggöra vilken service företag kan vänta sig av kommunala företagslotsar.

Det är tre småländska kommuner, Hultsfred, Högsby och Vimmerby, som har tagit initiativ till standardiseringsarbetet. Målet är att öka kvaliteten på näringslivstjänsterna, att administrationen ska bli mer effektiv och att tjänsterna ska bli jämförbara över landet.

– Med gemensamma riktlinjer minskar den administrativa bördan för företagen och de får bättre förutsättningar att driva en expansiv och framgångsrik verksamhet. Det gagnar vår kommun, vår region och i förlängningen hela landet, säger Malin Albertsson på utvecklingskontoret i Hultsfred kommun som är en av initiativtagarna.

Kravspecifikationen kommer att bli ett stöd för alla svenska kommuner som vill kvalitetssäkra sina näringslivstjänster. Förutom riktlinjer för vad tjänsten ska innehålla och hur den ska utföras tar dokumentet även upp vilken

10

kompetens företagslotsarna ska ha.

Målet är att kravspecifikationen ska bli klar under året.

– Det här är ett bra exempel på när en gemensam lösning i form av standardisering spar tid och höjer kvaliteten på tjänsterna, istället för att varje enskild kommun ska skapa sina egna lösningar, säger Henning Törner som är projektledare på SIS.

FAKTA

Enligt Svenskt Näringsliv har cirka 60 kommuner (år 2009) en utsedd person eller funktion med uppgift att vägleda företagare igenom den kommunala byråkratin. Företagarna kan då genom en och samma person eller funktion (ofta kallad ”företagslots”) få hjälp med information, samordning av ärendehantering och snabba beslut.

konkurrensverket tillstyrker förslaget om att införa en ny upphandlingslag anpassad till de särskilda förhållanden som råder på försvarsoch säkerhetsmarknaden.

Konkurrensverket anser att det är viktigt att konkurrensutsätta inköp av varor och tjänster även på försvars- och säkerhetsområden.

Syftet med upphandlingsreglerna är att upphandlande myndigheter på bästa sätt ska använda de offentliga medel som finansierar offentliga upphandlingar, genom att uppsöka och dra nytta av konkurrensen på den aktuella marknaden. Samtidigt syftar regelverket till att ge leverantörerna möjlighet att tävla på samma villkor i varje upphandling.

Konkurrensverket vill också framhålla vikten av att de undantag som finns i författningsförslaget ska användas restriktivt för att inte syftet med regleringen ska gå förlorat.

Konkurrensverket delar även utredningens bedömning att försvars- och säkerhetsupphandlingslagen så långt det är möjligt bör överensstämma med LOU och LUF. Detta under förutsättning att det inte är direkt olämpligt eller en avvikelse är påkallat utifrån försvars- och

säkerhetsområdets speciella förutsättningar.

Vi vill särskilt poängtera vikten av att tillsynsmyndigheten har tillräckliga instrument för att avskräcka från missbruk av lagstiftningen.

Konkurrensverket anser också att fler överträdelser bör kunna leda till upphandlingsskadeavgift bl.a. domstolstrots, beloppstaket bör utgå samt att tillsynsmyndigheten bör kunna kräva in handlingar av upphandlande myndigheter och enheter. Konkurrensverket vill också ha en preskriptionsfrist om två år, istället för den föreslagna om ett år.

Offentliga Affärer 3 2010 | www.offentligaaffarer.se

nyheter

Idrottspsykologi för organisationer Idrotten fascinerar. Idrotten inspirerar. I Sverige använder sig elitidrottarna sig allt oftare av idrottspsykologer för att maximera prestationen.

Att inspireras till att tänka som vinnare. Samma metoder som idrottarna använder sig av erbjuder nu ett företag som heter resursforum. de erbjuder nu idrottspsykologi som ett verktyg för att hjälpa dig och din arbetsgrupp Tjänsten heter Sporty Business.

Genom att göra organisationsanalys med stöd av de idrottspsykologiska metoderna och teknikerna för att maximera prestation har man ett system som är kostnadseffektivt med ett tydligt effektiviseringsfokus.

Helhetstänkandet utifrån den systemiska* och salutogena** grunden där vi tar tillvara kompetensen inom organisationen hjälper Er att få en tydlig samsyn. Genom denna kan

man lättare fokusera, prioritera och möjliggöra både ett preventivt och framtidsfokuserat arbete.

medan det inom organisation och företag handlar om det motsatta då vi måste högprestera dagligen.

Små skillnader mellan elitidrottare och organisationer

Resursforum på Personalvetardagarna

Man har även kunnat se att skillnaden mellan att uppnå resultat som elitidrottare och inom företag och organisationer är mycket små. Inom idrotten handlar det om 10 procent tävling och 90 procent träning,

Resursforum kommer att medverka som utställare på Personalvetardagarna i Växjö den 25 – 26 augusti.

Klas Bergqvist

*Den systemiska teorierna och förhållningssätten har sin grund i familjeterapin. Kanske låter det konstigt att teorier och praktik från famljeterapi används i organisationssammanhang men organisationer och familjer har många likheter. Båda är system av människor som agerar i flera olika sammanhang och vi finns ofta i systemen under längre tid. *Det salutogena perspektivet ser till hälsobringande faktorer.

Första svenska bussarna med flytande biogas

Klartecken för Stockholmsarenan!

Inom kort kommer sveriges första bussar med flytande biogas att rulla på E4 mellan Uppsala och Arlanda. satsningen betyder att UL (Upplands Lokaltrafik) nu förverkligar ett första steg i en omfattande miljösatsning med målet att köra 80 procent av regionbussarna på biogas fram till 2014.

– stockholmsarenan blir Globenområdets kronjuvel, och i och med detta beslut kan vi snart sätta spaden i marken. stockholm, och stockholmarna, förtjänar en arena i världsklass och det får vi nu.

– Att vi nu får tillgång till biogas i flytande form är avgörande för att vi ska kunna använda den för regiontrafiken, då bussarna annars måste tankas för ofta. Vi genomför nu en testperiod och hoppas att detta ska visa sig vara rätt väg att gå för att UL ska kunna erbjuda kunderna miljövänligare resmöjligheter med Regionbussarna, säger UL:s vd Malte Burwick. _ Ska man locka människor att åka kollektivt så ska bränslet inte leda till ökade koldioxidutsläpp. En trolig utveckling är att en stor del av kollektivtrafiken kommer att drivas av biogas framöver och då måste vi kostnadseffektivt kunna transportera biogasen dit där den efterfrågas, vilket nu blir möjligt genom den flytande biogasen, säger Göran

Persson, före detta statsminister och styrelseordförande i Scandinavian Biogas.

De nya bussarna har tagits fram genom ett samarbete mellan UL, bussbolaget Nobina och Scandinavian Biogas samt tankstationen med LGB (flytande biogas) som är den första i Sverige, av Scandinavian GtS. Två dieselbussar från Nobinas befintliga busspark har byggts om och kommer att köras på en blandning av biogas och diesel, en teknik som kallas Dual Fuel. Tekniken innebär att verkningsgraden blir lika hög som om bussen kört på ren diesel och medför att bränsleförbrukningen kan minskas med 20 till 30 procent, jämfört om bussen endast drivits av biogas.

– Då vi valt att bygga om befint-

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2010

liga bussar istället för att köpa nya betyder det minskade kostnader för skattebetalarna i Uppsala län samtidigt som de ombyggda bussarna bidrar till en hållbar samhällsutveckling med minskade koldioxidutsläpp på 80 ton per buss och år, säger Peter Nilsson som är Nobinas trafikchef i Uppland.

Om 80 procent av Regionbussarna i UL-trafiken skulle drivas på biogas, vilket motsvarar 200 bussar, medför det att koldioxidutsläppen skulle minska med 16 000 ton per år och om samtliga bussar inom kollektivtrafiken i Sverige skulle köras på biogas skulle det betyda minskade koldioxidutsläpp på 650 000 ton per år.

Källa: Upplands Lokaltrafik

Det sa kultur- och idrottsborgarrådet Madeleine Sjöstedt (FP) med anledning av att kommunfullmäktige igår antog detaljplanen för Stockholmsarenan.

– Stockholmsarenan placeras i ett redan idag väl fungerande evenemangsområde. Arenans centrala läge, med gång- och cykelavstånd till city samt god försörjning av kollektivtrafik är viktiga förutsättningar för en modern och hållbar arena, säger Ulf Fridebäck (FP), Styrelseordförande i SGA Fastigheter.

I och med detaljplanens antagande i Stockholms kommunfullmäktige fortskrider det operativa arbetet med Stockholmsarenan.

Inom befintlig detaljplan utförs förberedande arbeten. Ett första spadtag inom ny detaljplan väntas ske under hösten 2010 och invigning planeras till december 2012.

11

nyheter

Hett KOMMEK inför valspurten programmet för koMMek 2010 den 18-19 augusti i Malmö är klart. här möter du politikens trender, framtidsvisioner, samhällsekonomiska utmaningar och nischade ekonomifrågor i den stimulerande mix som är koMMeks eget signum. I år arrangeras mässan mitt i valrörelsens slutspurt – räkna med extra stort intresse för budskapen från ledande politiker och ekonomer.

Programmet för KOMMEK 2010 i Malmö den 18-19 augusti är spikat och klart. Landets ledande mässa för kommunal ekonomi arrangeras mitt under en oviss valrörelse, så räkna med extra stort intresse från medier, allmänhet och aktörer inom kommunsektorn.

KOMMEK 2010 ger dig 48 högintressanta seminarier och debatter!

Kommunminister Mats Odell (KD) och socialdemokraternas ekono-

miske talesman Thomas Östros drabbar samman i en debatt om framtidens ekonomiska politik, en debatt med fokus på de allt viktigare kommunekonomiska frågorna.

Dag två är Steffo Thörnquist moderator när fyra tunga chefsekonomer samlas för att diskutera det samhällsekonomiska läget: Nordeas Annika Winsth, LO:s Lena Westerlund, Swedbanks Cecilia Hermansson och SKL:s Mats Kinnwall. Och så avrundas KOMMEK med att statsvetaren Sören Holm-

världens första talldieselfabrik invigd ett 100-tal inbjudna gäster såg på när peter roslund (S), kommunalråd i piteå, invigde talldieselfabriken Sunpine den 17 maj. Fabriken producerar diesel från förnybar skogsråvara.

– SunPine är ett bra exempel på vad det energitekniska klustret i Piteå har genererat. Det är en god idé, som nu blir verklighet, säger Peter Roslund (S), kommunalråd i Piteå.

– Det är en stor dag för oss som investerat i SunPine och som betraktar skogen som en viktig del i klimatomställningen, samtidigt som vi ser stora kommersiella möjligheter för slutprodukten, säger grundaren och delägaren av SunPine, entreprenören Lars Stigsson.

Det var år 2008 som Södra, Sveaskog och Preem tillsammans med Lars Stigsson investerade 250 miljoner kronor i projektet att bygga världens första talldieselfabrik.

Produktionen kom igång i april år 2010. Fabriken ligger strax utanför

12

Piteå och har ett 20-tal anställda.

– Målet är att producera 100 000 kubikmeter råtalldiesel om året.

Det motsvarar minskade koldioxidutsläpp årligen på cirka 250 000 ton. Det är fantastiskt att skogen så aktivt kan bidra till en grön omställning, säger Magnus Wikman, VD SunPine.

SunPine producerar råtalldiesel med ursprung från råtallolja, som är en biprodukt från skogsindustrins massaprocess. Råtalldieseln förädlas till ett högkvalitativt dieselbränsle vid ett andra processteg vid Preems raffinaderi i Göteborg. Det nya dieselbränslet räknas till andra generationens biodrivmedel och blir ett drivmedel för fordon med dieselmotorer.

berg, Aftonbladets Helle Klein och Sydsvenskans Heidi Avellan kommenterar opinionsläget inför valrörelsens slutspurt.

Valfrihet i vård, skola och omsorg var en viktig fråga i förra valrörelsen.

Nu är det dags att utvärdera. På seminarier som Att skapa en lokal välfärdsmarknad och Valfrihet utan eget ansvar granskas valfrihetsrevolutionen ur det lokala perspektivet: hur blev det egentligen?

Och kanske får vi på seminariet Egen budget nästa välfärdsrevolution en blick in i framtiden, med England som förebild.

Men, KOMMEK handlar inte bara om ekonomi. SEB:s Senior Economist Klas Eklund talar om klimatfrågan i kölvattnet av fiaskot i Köpenhamn. Och missa inte Bodil Jönsson och hennes tankar om tid, stress och teknikdominans på seminariet Före och efter Google. Du hittar hela programmet på www. kommek.se – Det här är vårt bästa program

någonsin. Vi har både bredd och topp på utbudet, säger en påtagligt nöjd Anders Haglund, projektledare för KOMMEK. KOMMEK-mässan är landets ledande mötesplats för alla som jobbar med eller är intresserade av kommunal ekonomi i kommuner, landsting och regioner. Här möter du politiker, forskare, journalister, konsulter och ekonomer under två kunskapsintensiva dagar som ger höstens arbete en flygande start.

Fackmässan är KOMMEKs andra ben. Där minglar konferensdeltagarna mellan seminarierna och skapar nya, nyttiga kontakter med sikte på att utveckla kommunsektorn och ge kommuninvånarna mer verksamhet för pengarna.

Konferensen arrangeras av Föreningen Sveriges Kommunalekonomer (KEF), Sveriges Kommuner och Landsting, Region Skåne och Malmö Stad i samarbete med Sydexpo.

Bakom fackmässan står Sydexpo.

Arne Öster

Fyra av tio kommuner missar enkla energibesparingar Ett av de absolut snabbaste enklaste och mest kostnadseffektiva sätten att få ner energiförbrukningen är att byta ut äldre energislukande ljuskällor. trots detta är det endast 4 av 10 kommuner i sverige som uppger att de bedriver något energibesparingsprojekt inom belysningsområdet.

Detta visar en kartläggning som det svenska belysningsföretaget Aura Light har genomfört bland totalt 153 kommuner i landet.

Totalt tillfrågades miljöchefer eller andra miljöansvariga på 153* slumpmässigt utvalda kommuner runt om i landet. 74 av de 153 tillfrågade uppgav att de aktivt driver energibesparingsprojekt för väg- och gatubelysning och 49 av de 153 att de aktivt driver energibesparingsprojekt inom belysningsanläggningar för kommunens fastigheter.

Uppskattningsvis står belysning för cirka 20 procent av världens energiförbrukning, varför miljösmarta och energieffektiva belysningslösningar kan ge stora positiva miljöeffekter. Belysningsområdet är också ett område där stora besparingar kan åstadkommas enbart genom ett enkelt byte av ljuskälla.

För gatubelysning kan detta minska energiförbrukningen med 40 %.

Det låga engagemanget i energibesparande projekt inom det kommunala området innebär att många kommuner går miste om stora kostnadsbesparingar och får därmed svårigheter att nå upp till de individuella miljömålen.

De län som varit mest aktiva kring energibesparande åtgärder är Kalmar, Jämtlands och Stockholms län. Den vanligaste åtgärden här har varit att byta ljuskällor, men även byte av armatur, installation av närvarostyrning och införandet av dimmers har förekommit för att få ner energiförbrukningen. *Undersökningen genomfördes under slutet av 2009.

Källa: Aura Light

Offentliga Affärer 3 2010 | www.offentligaaffarer.se

produktnytt produktnytt

Störningsfritt wlan Störningar i trådlösa nät ställer ofta till problem.

Cisco Aironet 3500 series Acess points sägs både kunna identifiera och sätta stopp för problemen.

Utrustad med Clean Air teknik hävdar Cisco att nytillskotten i borderless Networks kan öka de trådlösa nätens säkerhet, prestanda och tillgänglighet.

Enligt Cisco klarar Clean Air tekniken hos Aironet

3500 series av att identifiera mer än tjugo olika typer av störningskällor – från trådlösa telefoner och videokameror till mikrovågsugnar och bluetoothenheter och samtidigt hantera datatrafik i acesspunkten.

Genom att analysera vilka frekvenser som fungerar bättre och automatiskt justera utrustningen kan

kapaciteten upprätthållas även i en miljö fylld av störningar.

Nya Iphone Os 4 Nästa utgåva av Apples mobiloperativsystem får en rad nyheter.

Bland dessa nyheterna fanns den otroligt efterlängtade funktionen för multitasking, dvs. möjligheten att kunna köra program i bakgrunden.

Funktionen skall enligt Steve Jobs inte dränera batteriet som många var oroliga för inför presentationen av denna. För att byta mellan aktiva applikationer så dubbelklickar man

på ‘hemknappen’ och får upp en list i nedre kant där man kan välja vilken applikation man vill byta till. Tyvärr kommer multitasking endast att fungera på iPhone 3GS och nyare.

En annan förbättrad funktion är e-posthanteringen: E-post från flera konton kommer att gå att få i samma inkorg, och mailen kan sorteras i konversationstrådar.

Det kommer det att gå att lägga

Datamusen anpassad till människan euro office trackbar emotion är datamusen som avlastar kroppen och minskar belastningen på nacke och axlar.

Placera trackbar Emotion mitt framför dig så får du en optimal arbetsställning.

Med armarna centrerade och nära kroppen, får du en behaglig och avslappnad arbetsmiljö. Det inbyggda handledsstödet avlastar axlar, nacke och skuldror samt rätar ut handledens

vinkel. Med den breda och långa styrstaven navigerar du lätt med både höger och vänster hand. Knapparna är programmerbara. Det lilla formatet och snygga designen gör att trackbar Emotion passar lika bra till stationära som bärbara datorer.

in en bakgrundbild bakom apparna, som dessutom kommer att gå att sortera i mappar. Lättare att få ordning i en telefon som lätt blir rörig med allt man laddar ner.

Lanseringen av iPhone OS 4 kommer att ske under sommaren och operativsystemet blir fullt kompatibelt med iPhone 3G S och tredje generationens iPod Touch.

Foto:

jag vill se att sverige blir

Europas nya matland

14

proFIlen | eSkIl erlAndSSon – jordbrukSMInISter

– jag vill se tillväxt i hela landet, jag vill se utveckling från norr till söder. jag vill att vi ser till att ge enmansföretagare förutsättningen att kunna bli två, säger jordbruksminister Eskil Erlandsson.

Redan som 13-åring ville Eskil vara med och förändra. Det kunde handla om allt i från att få samma tillgång till gymnastiksalen som klasskamraterna i stan, till att få någon form av rätsida på skolskjutstiderna så han slapp bli så hiskeligt hungrig innan han väl kom hem.

– På somrarna kunde det handla om att försöka möjliggöra så att alla kunde få vara med och gå i simskola, fortsätter han.

Eskil som bodde på landsbygden i småländska Torpa några mil utanför Ljungby, mötte den stora skillnaden mellan att bo på landet och bo i stan. Under åren som gick växte sig känslan av att vilja vara med och förändra sig allt starkare. Beslutsamheten tog form. Han tyckte inte om orättvisor vare sig det gällde honom själv eller andra.

– Det var väl då vi i kamratkretsen hade börjat fundera över livets väsentligheter och kände att vi också ville vara med och bestämma, minns Eskil och berättar vidare om hur han som 18-åring tillsammans med sina kamrater gick med i Centerpartiets Ungdomsförbund och hur de var med och kandiderade till kommunfullmäktige.

– Vi hade jätteroligt, jag tänker på alla förändringar vi ville göra i vårt lilla närsamhället där vi bodde.

Livets skiftningar

Det har gått några år sedan Eskil gick med i Centerpartiets Ungdoms-

förbund och studerade till lantmästare. I början av 80-talet blev han kommunalråd i Ljungby, 1994 riksdagsledamot, 2002 ordförande i försvarsutskottet och 2006 blev han jordbruksminister.

– Jag är 53 år i dag och har sysslat med samhälle och politik i hela mitt liv och jag måste säga att jag har haft roligt varje dag. Hemma gillar jag svettigt kroppsarbete, jaga och fiska, speciellt intresserad är jag av hästar, jag har några stycken nu, säger han och berättar vidare om att han sedan barnsben har haft en förkärlek till djur och natur.

– Att vara i skog och mark gör att jag känner frihet, jag gillar naturens skiftningar och se saker utvecklas och växa.

Rättvisa

Något som återkommer likt röd tråd i Eskils liv, är rättvisa. Rättvisa i stort som smått, i allt i från när det gäller kvinnor och män, unga och gamla, sjuka och friska.

– Jag vill ha frihet under ansvar, samtidigt som jag också vill se att det finns en rättvisa. Om någon är född i fattigdom vill jag se en rättvisa här, jag vill att vi hjälps åt. Jag har sett så mycket elände i världen som skulle kunna vara på ett helt annat sätt, fortsätter Eskil och säger att han tycker att det är allas rätt att få ta del av samhället och att kunna vara med och bidra.

Vad är din drivkraft?

– Jag försöker göra så gott jag kan

ifrån mig, en devis jag har är ”att bruka utan att förbruka”.

Vad är viktigt för dig i din roll som politiker?

– Att ha stora öron och liten mun, att ta emot råd, tips och hjälp, men också värdera andras idéer. En skillnad mellan att vara jordbruksminister och vara näringsminister är jag möter enmansföretagare, medan näringsministern möter giganter till företag. När du är enmansföretagare är du din egen administratör, din egen ekonomichef, din egen miljöansvarig och så vidare. Du är din egen och du är ensam. Detta är ett av skälen till att jag har drivit regelförenklingar så långt det bara går.

Som enmansföretagare är du duktig på det du utövar - och då skall vi i regeringen också göra allt vad vi kan för att dra ner på regelbördor och administrativt krångel.

– En annan sak är att jag vill se tillväxt, jag vill se att människor tar vara på sina möjligheter och sitt före-

tagande, det är något jag verkligen önskar.

– Sedan tänker jag på matlandsvisionen som skapar jobb precis överallt, ute vid kustbanden, inomskärs, norr som söder, öst som väst. Jag vill se att Sverige blir Europas nya matland där vi producerar mat och ökar förädlingen.

Vad skall du göra i sommar?

– Ta igen mig och förbereda mig inför en het höst, framförallt ta igen all den tid som jag har missunnat mina vänner under året.

Några funderingar kring valet?

– Jag vill fortsätta arbeta med det jag gör i regeringen, vi har gjort mycket men är inte klara än. Tänker på tre saker, ny fiskepolitik biologisk, en gemensam jordbrukspolitik och vår djurskyddslagstiftning i Sverige.

Någonstans slår det mig att Eskil Erlandsson är på rätt plats var han än befinner sig – han vill se rättvisa.

Tina Lundberg Åsén

Har ni digitaliserat och automatiserat era fakturaprocesser?

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2010

15

upphAndlInG

Läckö Slott är en av de historiska byggnader som förvaltas av Statens Fastighetsverk

”Halva kungariket är ditt” denna slogan på SFV - Statens Fastighetsverks hemsida, äger sin riktighet.

Via SFV äger svenska staten, det vill säga du och jag, mängder med slott, stora arealer jordbruk och tusentals hektar skog. tillsammans utgör det en sjundedel av Sveriges yta.

SFV förvaltar över 2 300 fastigheter som är bebyggda med cirka 3 000 byggnader, däribland ett stort antal slott, museer, teatrar, historiska försvarsanläggningar, kungsgårdar, kronoholmar, regeringsbyggnader, ambassader och parker för svenska statens räkning. Stora markarealer, såväl skog som jordbruksmark, förvaltas också av verket. Markinnehavet uppgår till 6,5 miljoner hektar, vilket är en sjundedel av Sveriges yta.

Läckö Slott

Statens Fastighetsverk har ett uppdrag från regeringen som bland annat innebär följande: ”SFV:s uppgift är att med god ekonomi förvalta statens byggnader

16

så att det nationella kulturarvet finns tillgängligt för allmänheten och att kulturvärden vårdas och bevaras.

Många av våra byggnader är idag ett levande inslag i det svenska samhället såsom teatrar, museer, slott och residens. Andra har redan haft sin storhetstid - som våra gamla borgar, fästningar och försvarsverk.” (Källa: SFV.se) Ett färskt exempel är de arbeten som ska göras på Läckö slott under sommaren. Slottet , som ligger på Kållandsö i Västergötland, är ett populärt utflyktsmål, och nu ska det undergå flera restaureringar. Fasaden ska putsas, spåntak ska läggas och fönster ska målas.

Drift och underhåll

Historiska byggnader kostar att bevara, och därför är “Drift och underhåll” den överlägset största utgiftsposten i SFV:s budget, drygt 2 miljarder, och jämfört med andra fastighetsägare och förvaltare har SFV anmärkninsgvärt höga kostnader. Förklaringen är att verket äger och förvaltar ett stort antal slott och andra historiska byggnader som inte direkt uppfyller nutidens krav på isolering,ventilation och byggnadsnormer. Det är ofta gamla hus med högt i tak och de ställer helt andra krav när det gäller uppvärming etc, det säjer Birgitta Törnqvist som är redovisningschef på SFV: – Jämför man med andra, har vi höga kostnader för våra fastigheter.

Men det blir andra nyckeltal för fastigheter som till exempel slott, eller Operan och Dramaten.Vi måste ta helt andra hänsyn när det gäller våra fastigheter.

Avkastningskrav

Men dessutom har SFV krav på sej att dra in pengar och enligt senaste årsredovisningen har verket klarat

det med råge: “SFV överträffar regeringens avkastningskrav på 6,1procent för år 2009. Exklusive försäkringskassefastigheterna hamnar avkastningen på 8,5 procent“ I reda pengar handlar det om ca 2,6 miljarder och flera faktorer har bidragit till detta lyckade resultat.

Dels beror det på hyresintäkterna och dels på att planerade investeringar uteblivit. Dessutom har det låga ränteläget inneburit positiva effekter för bokslutet.

– Våra hyreskontrakt löper på längre tid och det ger en ekonomisk stabilitet, säger redvisingschef Birgitta Törnqvist på SFV. En hastig genomläsning av de aktuella upphandlingarna som finns listade på verkets hemsida, visar att ordet “renovera”förekommer flitigt, men med tanke på att den totala summan som det upphandlas för i Sverige är ca 500 miljarder kronor, så hamnar inte Statens Fastighetsverk bland det stora upphandlarna, med sina dryga 2 miljarder.

Marie Clancy

Offentliga Affärer 3 2010 | www.offentligaaffarer.se

upphAndlInG

t e h g i l n ä v ö j l i M t e s i r p ingår i

BIC Ecolutions™ Clic Stic™ Kulspetspenna Färg: Blå. Svart Tillverkad av 62% återvunnet material - 2 km skrift

BIC Ecolutions™ Round Stic™ Kulspetspenna Färg: Svart. Blå Tillverkad av 74% återvunnet material

BIC Matic Ecolutions™ Stiftpenna 0,7 mm Färg: Blå. Grå. Grön Tillverkad av 76% återvunnet material - 3 stift á 90 mm - 10 km skrift

NF Environnement är den officiella franska miljömärkningen för skrivprodukter.

Den tilldelas produkter som har reducerat miljönpåverkan och bibehåller likvärdig prestationsförmåga som tidigare. av de produkter som bär märkningen NF Environment samt de som är märkta med den europeiska www.offentligaaffarer.seAnvändningen | Offentliga Affärer 3 2010 miljömärkningen, bidrar till ansvarsfullt ekologiskt konsumentbeteende.

17

www.bicecolutions.com

upphAndlInG fram bättre affärer ger högre effekt för kunden och en större trygghet för båda parter. Många av dagens IT-lösningar, sett i kundens helhetsperspektiv, innebär en mycket större komplexitet än man kan tro. IT-stöd för offentlig verksamhet kan inte ses som isolerade öar utan ska passa väl in i kundens och samhällets övergripande infrastruktur.

Röta, sandlåda och för många skall-krav

Thomas Berger på Tieto Sweden Healthcare & Welfare vill se en ökad möjlighet till förhandlande upphandlingar och därmed en ökad dialog mellan parterna

LOU en befrielse eller en förbannelse för IToch verksamhetsstöd - behov av ökad dialog mellan köpare och säljare.

18

Rädsla

Idag präglas upphandlingarna av att både den som upphandlar och den som levererar är rädda för att göra något formellt fel och därmed riskera förseningar, överklaganden och eventuellt att diskvalificeras. Rädslan leder även till att man ibland efterfrågar något som inte finns och som man i några fall inte heller behöver.

Leverantörerna tänjer på begreppen och gör vida tolkningar i rädsla att gå miste om en affär. Av ren rädsla

är vi på väg åt fel håll och detta spill kostar pengar. Kunden riskerar även att tvingas köpa något som man egentligen inte vill ha. Leverantören riskerar att tvingas leverera något han inte har. Det är dags att göra något åt detta!

Kvalitetsbrister

LOU var välkommen

Vi var många som applåderade när LOU kom och jag applåderar fortfarande, för alternativet att LOU inte skulle finnas känns naturligtvis orealistiskt och felaktigt.

I upphandlingar blir det allt vanligare med att angivna kommersiella villkor ska accepteras i sin helhet. Skadestånds- och viteskraven tenderar också att bli allt mer orealistiska. Priserna har blivit viktigare än kundnyttan och även om priset naturligtvis är viktigt så bör kundnytta värderas högre än det gör idag.

LOU i förändring

det svenska samhället skulle tjäna på att kommuner får direktupphandla upp till betydligt större belopp än vad som är praxis idag.

När det gäller komplexa IT-stöd inom till exempel socialtjänstens eller skolans verksamhet så borde belopp för direktupphandling på 500 000 – 600 000 kronor i ordervärde kunna accepteras. Man skulle vinna tid i enklare formalia och man skulle få det man efterfrågar samtidigt som man får mer kraft och kapacitet för de riktigt stora upphandlingarna.

Energin skulle dessutom kunna inriktas på att ta hem effekter av den nya investeringen.

Efter att ha följt en mängd upphandlingar under de senaste 4 åren så kan jag anse att det inom vissa områden finns rötangrepp i anbudsgivarnas beteende, i varje fall inom IT- och verksamhetsstöd. En väsentlig del av detta beror på LOU eller tolkningen av LOU och hur upphandlingsunderlagen villkorats. Samtliga skallkrav måste enligt LOU uppfyllas och om man utifrån 700 skall-krav uppfyller alla utom 1 krav så kan man lätt misstänka att anbudslämnande leverantörer kommer att svara JA på alla 700 skall-krav. Utvärderingsmodellerna är också sådana att ibland förlorar man en upphandling med 0,1 poäng eller 15 000 kr. Om då företaget lagt ner ett par hundra tusen i anbudet så är det lätt att sandlådetänket plockas fram och man väljer att överklaga. Jag är inte förvånad över att överklagningarna ökar. Det utvecklas och säljs fler och fler sandspadar och detta kostar vårt rättsväsende och samhället stora pengar.

Marknaden känner även saknaden av ett kvalitetsfokus i samband med större inköp. En ökad möjlighet för kund och leverantör att förhandla

Jag ser nu framåt i positiv anda och hoppas på att leverantörer och kunder på ett bättre sätt kan utveckla dialogen kring hur upphandlingar ska bedrivas. Förändringarna i LOU som kommer i sommar är förhoppningsvis ett första steg åt rätt håll.

Låt oss få bort sandlådorna och låt oss höja kvaliteten i anbudsunderlag och anbud. Min gissning är att de flesta skulle välkomna en ökad möjlighet till förhandlade upphandlingar och därmed en ökad dialog mellan parterna. Kvaliteten skulle öka, tvisterna skulle minska och moralen skulle stärkas.

Thomas Berger Tieto Sweden Healthcare & Welfare AB

Offentliga Affärer 3 2010 | www.offentligaaffarer.se

upphAndlInG

Kammarkollegiet får utökat ansvar för statliga ramavtalsupphandlingar regeringen beslutade den 6 maj att kammarkollegiet får ansvar för upphandlingsverksamheten inom den statliga inköpssamordningen.

Beslutet innebär att verksamheterna vid Arbetsförmedlingen, Försvarets materialverk, Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Lantmäteriet, Rikspolisstyrelsen, Skatteverket och VHS Verket för högskoleservice, förs över till Kammarkollegiet liksom den centrala samordningsfunktionen inom statlig inköpssamordning på Ekonomistyrningsverket.

Kammarkollegiet ska samråda med berörda myndigheter

Skälet till förändringen är att uppnå en mer effektiv och ändamålsenlig

verksamhet och underlätta styrning, uppföljning och kontroll samt att öka tydligheten gentemot kunder, det vill säga myndigheter och företag.

Riksgälden får dock behålla ramavtalsupphandlingar för betalkort.

ESV får åtminstone tillfälligt behålla ansvaret för ramavtalsupphandlingar för bland annat e-handel. Statskontoret ska speciellt utreda om dessa upphandlignar ska föras över till Kammarkollegiet eller inte. Den utredningen ska vara klar i oktober.

Kammarkollegiet ansvarar redan idag för ramavtalsupphandlingar

inom IT och telekommunikation som är den största upphandlingsverksamheten inom statsförvaltningen.

Förändringen ska vara genomförd senast den 1 januari 2011

VHS har fått i uppdrag att biträda Kammarkollegiet i arbetet och ansvarar samtidigt för att driva verksamheten som vanligt året ut. De ramavtal som VHS har kommer sedan att överföras till Kammarkollegiet.

– Det är viktigt att överföringen blir så bra som möjligt och att vi kan hantera konsekvenserna bra, säger Maria Linna Angestav, VHS tf myndighetschef.

– Det är en lättnad att vi äntligen vet vad som gäller även om det

är trist att en stark verksamhet försvinner från VHS. Vi tog snabbt kontakt med Kammarkollegiet för att komma igång med arbetet, säger Maria Linna Angestav.

Bland de anställda på VHS Upphandling finns även upphandlingskonsulter som hjälper andra statliga myndigheter med upphandlingar. Konsultverksamheten ingår inte i överflyttningen till Kammarkollegiet.

Parkför va ltning M

Arne Öster

sökes

ed nya E nir nya levera o Upphandling b lir det sm ntörer oc idig h spara p både ink engar. Tjä are att hitta öpsavde lningar o nsten är Du får stä ch enskil till för ndig tillg da företa ång till E och före gare. niros lev tagstjän erantörs ster. komma ig registe ång, så a Dessutom är de t enkelt a r nmäl dig tt redan id w w w.en ag ! iroupph andling .se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2010

UPPHANDLING

19 Sveriges nya marknad för upphandlare och leverantörer

upphAndlInG

Regelverk och praxis i offentlig upphandling regelverket för offentlig upphandling är under ständig debatt. Av representanter för upphandlarsidan kritiseras det ofta för att vara komplicerat och försvåra en rationell hantering av uppköpen i den offentliga sektorn. Från anbudsgivarsidan framförs kritiska synpunkter på tillämpningen och anklagelser om godtycke i urvalet av leverantörer. tillsynsmyndigheten – numera konkurrensverket – hävdar att efterlevnaden är svag och har argumenterat för skärpningar av sanktionsrepertoaren.

Samtliga punkter i kritiken har visst fog för sig.

Risk för godtycke och till och med korruption föreligger alltid, även om det kan vara svårt att leda i bevis att sådant har förekommit i det enskilda fallet. Det är också riktigt att ett antal allvarliga överträdelser av reglerna har skett, ibland under uppseendeväckande former.

Varje utformning av regelverket blir därför en kompromiss mellan delvis motstridiga intressen.

Det är också ett rimligt krav att såväl lagstiftning som tillämpning så långt möjligt ska vila på en omsorgsfull analys av faktiska förhållanden.

I en rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) tar Per Molander sig an ett antal centrala och med varandra sammanhängande frågor inom området. Det handlar bland annat om transaktionskostnader och förväntade vinster med upphandling; om vilka gränsvärden som bör gälla i upphandlingen; om vilka samband som finns – eller inte finns – mellan pris och kvalitet i genomförda upphandlingar; om förekomsten och användningen av ramavtal; om komplexiteten i det juridiska regelverket och om potentialen för förenklingar.

Värdet av de inköp som varje år görs av den offentliga sektorn summerar till stora belopp. Volymen inom EU-området uppskattas motsvara 16 procent av BNP, och i Sverige bedöms det handla om årliga inköp i storleksordningen 500 miljarder kronor.

Enbart på basis av denna omfattning är det relevant att granska ändamålsenligheten i de regler som gäller för upphandlingen. Det grundläggande regelverket styrs av särskilda EG-direktiv, principer i EU-fördraget och rättsfall i EG-domstolen. Därutöver finns också kompletterande regler i nationell lagstiftning. Det övergripande målet för regleringen är konkurrens syftande till effektivitet, d v s bästa möjliga utnyttjande av offentliga medel.

Frågor i undersökningen

Ett antal med varandra sammanhängande frågor har ställts i undersökningen: Transaktionskostnader: Hur ser transaktionskostnaderna för inblandade parter ut, i första hand hos upphandlande instanser och leverantörer?

Förväntade vinster med upphandling: Vilka vinster kan typiskt förväntas om man genomför en formell och konkurrensutsatt upphandling jämfört med ett direktinköp utan formaliserad upphandling?

Gränsvärden: Svaren på föregående båda frågor ger underlag för en bedömning av vad som kan vara rimliga gränsvärden i regelverket för offentlig upphandling när upphandlande enheter kan välja upphandlingsmetod inklusive direktupphandling utan att tillämpa LOU:s regelverk. Ett grundläggande krav är att de förväntade vinsterna med

en genomförd formell upphandling enligt LOU i genomsnitt ska överstiga de administrativa kostnaderna för den upphandlande instansen, men detta är inte ett tillräckligt krav; det krävs marginaler för att vinsterna ska överstiga kostnaderna i det övervägande flertalet fall.

Kostnaderna hos leverantörerna bör också på ett eller annat sätt beaktas, men man kan ha olika åsikter om huruvida de ska ha direkta effekter på valet av gränsvärde.

Kvalitet kontra pris: Hur ser sambanden mellan pris och kvalitet ut i genomförda upphandlingar? Om nuvarande metoder för att hantera avvägningar mellan pris och kvalitet bedöms som otillfredsställande, vilka alternativ står i så fall till buds?

Ramavtal: Det har framstått som motiverat att samla några erfarenheter och synpunkter på användningen av ramavtal i praktiken, eftersom en tämligen intensiv debatt utbrutit kring just dessa sedan de reglerats i den senaste versionen av LOU. Det juridiska regelverket: Finns en risk att regelverkets komplexitet leder till att jurister får alltför stort utrymme i upphandlingsprocessen på bekostnad av expertis på respektive sakområde? Vilka rättsmedel är befogade för att upprätthålla respekten för regelverket?

Potential för förenklingar: Det övergripande syftet med arbetet har varit att undersöka om upphandlingsregelverket kan förenklas utan att huvudmålet för lagstiftningen –

ekonomisk effektivitet i vid mening – går förlorat.

Ett första resultat av undersökningen, kanske förvånande för många, är att det generellt inte finns något samband mellan pris och kvalitet i de studerade upphandlingarna. I vissa upphandlingar ökar kvaliteten med stigande pris, i andra minskar den, och i den största gruppen finns inget signifikant samband överhuvudtaget mellan pris och kvalitet. En konsekvens av detta är att priset inte kan användas som indikator på kvalitet och att kvaliteten därför måste undersökas särskilt i varje upphandling. Detta är viktigt för upphandlande instanser, eftersom större och väletablerade leverantörer ofta försöker använda sitt varumärke som signal för kvalitet och ta ut ett högre pris för detta varumärke.

En andra observation är att farhågorna för att små eller medelstora företag inte skulle kunna konkurrera om upphandlingar förefaller överdrivna. Många företag deltar aldrig i offentliga upphandlingar, men det förefaller vara tillräckligt många för att konkurrensen ska sägas fungera.

Självklart är det så att vissa upphandlingar är så stora och komplicerade att bara större företag har möjlighet att delta i konkurrensen, men detta är inget som är unikt för offentliga upphandlingar.

Källa: Per Molander - Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi 2009:2

Vem tycker du skall vinna priset för 2010 års bästa upphandling? Lämna dina förslag redan nu, besök: www.upphandlingsdagarna.se

20

Offentliga Affärer 3 2010 | www.offentligaaffarer.se

UPPhAndlinG Ny bok:

Offentlig upphandling som industripolitik Professor Gunnar eliasson har i en nyutkommen bok synat hur utvecklingen av det svenska stridsflygplanet Gripen har spillt över i osynliga vinster för samhället, Boken synliga kostnader, osynliga vinster handlar om den makroekonomiska betydelsen av det ”moln av teknologi”, spillovers, som omger all avancerad produktion. hur kommersialiseras dessa spillovers och hur bidrar de till ekonomisk tillväxt. hur kan en politik utformas som maximerar den ekonomiska exploateringen av dessa spillovers.

För att belysa dessa frågor genomför professor Gunnar Eliasson i boken en detaljerad studie av utvecklingen av Saabs stridsflygplan JAS 39 Gripen, ett projekt som involverat nyskapande av avancerad teknologi med både militära och civila användningar, utnyttjande av ett globalt nätverk av specialiserade och konkurrerande underleverantör.

Beställarkompetens

Beställarkompetens är ett centralt begrepp i boken. Den är avgörande för spillovermolnets kvalitet, visar den svenska erfarenheten.

Därför behandlas särskilt kompetent offentlig upphandling som ny efterfrågepolitik, frågan om huruvida principerna för konkurrensupphandling och köp från hyllan är

tillämpliga när den offentliga beställaren och den privata producenten samarbetar under lång tid för att utveckla en produkt vars egenskaper först så småningom klargörs.

– Hur stora mervärden som sen skapas beror på ekonomins entreprenöriella förmåga att upptäcka, finansiera och kommersialisera den nya tekniken. Staten har därför ett egenintresse att genom politik hjälpa till att göra den förmågan så stor som möjligt, säger Gunnar Eliasson. En dubbelprodukt har utvecklats, stridsflygplanet Gripen plus teknologimolnet, och molnets värde för samhället är minst 2,6 gånger utvecklingsinvesteringen.

En så stor spillovermultiplikator innebär att samhället har fått utvecklingen gratis och minst 1.6 gånger därutöver i vinst.

Fakta

Gunnar Eliasson är professor emeritus i industriell ekonomi/ dynamik vid KTH i Stockholm. Boken har getts av SNS Förlag, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle.

s e n n fi g n i ltn Parkförvppahandling blir det sTmjäidnigstearen är

Eniro U a pengar. r ständig M e d ny a r och tjän re ä ff a tag. Du få a y re n fö ta r it ra h to tt a ch s miljarde för flera de s m å o r å b te ng. r e å h fö ig ig ll a jl ti komm ärsmö tt ff a a lt ll e ti k g et e n a affärer! tillgån utom är d börja bjuda på ny s s e D r. krono g och redan ida Anmäl dig .se andling iroupph n .e w w w

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2010

UPPHANDLING 21

Sveriges nya marknad för upphandlare och leverantörer

UPPhAndlinG

Upphandling och arbete i EU är det möjligt att inom ramen för eU:s regler ta sociala hänsyn vid offentlig upphandling? författarna till rapporten Upphandling och arbete i eU – kerstin Ahlberg och niklas Bruun – anser att så är fallet, men menar att sverige inte utnyttjar det utrymme som finns.

Det har särskilt från slutet av 1990talet funnits ett omfattande intresse av att sociala hänsyn ska beaktas i samband med offentlig upphandling. Denna strävan gjorde sig klart gällande i samband med att direktiven om offentlig upphandling förnyades inom Europeiska unionen, men samma önskemål och krav kommer tydligt till uttryck i medlemsländerna, inte minst på regional och kommunal nivå, där upphandlingsbesluten ofta fattas.

Kraven på att sociala, etiska och miljömässiga hänsyn ska beaktas i det allmännas upphandling är inte överraskande mot bakgrund av samhällsutvecklingen i övrigt. Det är legitimt att upphandling med skattemedel beaktar de grundläggande värderingar som råder bland de medborgare som i sista hand finansierar kalaset och inom de beslutande organ som styr myndigheterna. Det handlar om allmänt accepterade mål för lagstiftningen, såsom att främja jämställdhet, integration av funktionshindrade, god arbetsmiljö och

goda arbetsvillkor. Målet att skattebetalarnas pengar ska användas effektivt står inte i konflikt med etiska, sociala eller miljömässiga mål.

Tvärtom kan man, enligt rapportförfattarna, mycket väl genomföra en upphandling på ett sätt som är öppet och transparent och bygger på fri konkurrens, men som samtidigt integrerar dessa mål. Något krav på att man alltid måste acceptera de billigaste anbuden utan att beakta sociala och etiska faktorer kan inte heller härledas från EU-rätten.

Försiktighetsprincip

Problemet är dock att det finns många öppna tolkningsfrågor som medför ett oklart rättsläge. Detta oklara läge tycks ofta ha lett till en slags radikal försiktighetsprincip i medlemsländerna: Eftersom man inte säkert vet vad som gäller väljer man att hålla sig inom det som säkert är gångbart.

Samtidigt kan det faktum att frågor om offentlig upphandling ofta lyder under myndigheter vars uppdrag är att ensidigt främja konkurrens, och

som därför saknar kunnande och erfarenhet på det sociala området och inom miljöområdet, ytterligare har förstärkt denna försiktighet.

Rapportförfattarnas genomgång visar att Sverige jämfört med andra länder har tillämpat försiktighetsprincipen till ytterlighet. Detta är överraskande eftersom det i Sverige har funnits och finns en relativt stark opinion för att beakta sociala hänsyn vid upphandling, inte minst på kommunal nivå. Det förefaller dock som om denna opinion fått möta en rad juridiska osäkerhetsargument, som i sista hand lett till att lagstiftningen mer eller mindre ignorerat önskemålen om att beakta sådana krav.

Sverige ligger efter

Sverige har valt att som utgångspunkt ge upphandlingslagstiftningen ett vidsträckt tillämpningsområde och att endast i begränsad utsträckning utnyttja den flexibilitet som medlemsstaterna har utanför upphandlingsdirektivens tillämpningsområden.

I Sverige har man även i mindre grad än i Danmark, Finland, Frankrike och Tyskland betonat möjligheten att beakta sociala hänsyn vid tilldelning av kontraktet. Också den omfattande debatten om huruvida Sverige som EU-medlem kan ratificera ILO-konventionen 94 kan ses som ett uttryck för den allmänna försiktighet som fått Sverige att avstå från att föreskriva krav på, möjliggöra eller att ens rekommen-

dera upphandlande myndigheter att ta sociala hänsyn i samband med upphandling.

Slutsatsen blir att Sverige än så länge ligger efter många jämförbara länder när det gäller att utnyttja möjligheterna att lagstiftningsvägen integrera sociala och etiska hänsyn i offentlig upphandling. Detta rättstillstånd tycks inte vara resultatet av en övervägd policy, utan snarare en indirekt följd av en radikal försiktighetsprincip i kombination med en brist på politisk vilja att utnyttja de möjligheter som finns samt låg motivation hos konkurrensmyndigheterna att driva frågan.

En acceptabel hållbar policy för den offentliga upphandlingen måste integrera också sociala och etiska aspekter. Rapportförfattarna menar att också EU-regleringen ger ett rimligt utrymme för detta och hoppas att deras rapport kan bidra till att återföra frågan till dagordningen.

Kerstin Ahlberg är forskningsredaktör vid Stockholms universitets juridiska institution och hedersdoktor vid juridiska fakulteten.

Niklas Bruun är professor i privaträtt vid Helsingfors universitet och fr.o.m. i år även gästprofessor vid Stockholms universitet.

Rapporten kan laddas ned från www.sieps.se Arne Öster

Vem tycker du skall vinna priset för 2010 års bästa upphandling? Lämna dina förslag redan nu, besök: www.upphandlingsdagarna.se

22

Offentliga Affärer 3 2010 | www.offentligaaffarer.se

UPPhAndlinG

Hovrätten sätter ner skadeståndet till noll kronor efter leverantörens underlåtenhet att begära överprövning

Delia Ander, kanslijurist Lunds kommun Det fastställdes i en mellandom meddelad den 31 mars 2005 av Hovrätten över Skåne och Blekinge.

I samma dom förklarar hovrätten att en anbudsgivare som inte begärt överprövning av en offentlig upphandling inte förlorar sin rätt att senare begära skadestånd. Det ska noteras att frågan om PKC varit skyldigt att försöka begränsa sin skada enligt den gamla generella skadeståndsrättsliga principen inte var uppe till särskild prövning. I mellandomen fastställdes att PKC inte förlorar sin talerätt i skadeståndsfrågan på grund av att ha missat att begära överprövning.

Hovrättens över Skåne och Blekinge dom

Målet återupptas i hovrätten över Skåne och Blekinge, mål T 239408. Frågan om skyldighet för part att utge skadestånd på grund av brott mot lagen om offentlig upphandling tas upp till prövning. I skrivande stund är inte domen överklagad till högsta domstolen.

Jag kommer att kort redogöra för hovrättens resonemang och parallellt kommentera olika delar.

Mykene Holding Aktiebolag (PKC:s fordran är nu överlåten till Mykene) har yrkat att hovrätten förpliktar Region Skåne att till Mykene betala 18 035 360 kr jämte ränta och Mykenes rättegångskostnader. Region Skåne bestrider och yrkar ersättning för sina rättegångskostnader.

År 2001 lämnade Plastikkirurgicentrum i Malmö, nedan kallad PKC, anbud i en upphandling av bröstreduktionsplastik som gjordes av Region Skåne. Det är ostridigt att upphandlingen inte var korrekt genomförd och att den stred mot de grundläggande principerna i ÄLOU (äldre LOU). På grund av ett otillåtet krav, det så kallade lokaliseringskravet i förfrågningsunderlaget, har PKC förlorat kontraktet.

Region Skåne har gjort gällande att PKC underlåtit att begränsa sin skada alternativt varit medvållande genom att: a) såväl före anbudets avgivande som före tilldelningsbeslutet underlåta att invända mot det lokaliseringskrav som man enligt stämningsansökan ansett vara felaktigt redan vid den tidpunkt man erhöll förfrågningsunderlaget eller b) underlåtit att i korrekt tid ansöka om överprövning av det av Region Skåne fattade tilldelningsbeslutet och att eventuellt skadestånd därför ska jämkas till noll kronor.

Varken i lagstiftning eller i praxis finns det föreskrivet någon skyldighet för anbudsgivare att påtala eventuella felaktigheter i förfrågningsunderlaget under upphandlingsförfarandet, dvs. före tilldelningsbeslut.

Domstolen konstaterar att det inte finns skäl att jämka skadeståndets storlek pga. underlåtenhet att påpeka felet redan före anbudsinlämnandet eller före tilldelningsbeslut.

Däremot efter tilldelningsbeslut, dvs. när upphandlande myndigheten har beslutat vilken leverantör som ska få kontraktet, beslut som vanligtvis motiveras utifrån kraven som ställs upp i förfrågningsunderlaget, är det numera en förutsättning att begära överprövning för att skadestånd ska utgå.

Domstolen gör följande bedömning: ”med tanke på de skilda förutsättningar som gäller för bestämmande

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2010

av skadeståndet finns det anledning att skilja mellan: a) ett medvållande från den skadelidandes sida som är hänförligt till omständigheter i tiden före skadans inträde då den skadelidande själv medverkat till att skadan uppkommit och b) en plikt att begränsa en redan inträffad skada…

Ett medvållande innebär normalt att en jämkning av skadestånd kan ske (jfr. 6 kap. 1 § 2 st. SkL). Den generella skadeståndsrättsliga principen att en skadelidande är skyldig att vidta skäliga åtgärder att begränsa sin skada torde däremot innebära att den skadelidande ska begränsa skadan i den mån det skäligen kan begäras av honom, vid äventyr att hela skadan annars inte blir ersatt.” Domstolen hänvisar bland annat till unionsrätten, till flera relevanta avgöranden från EG-domstolen.

Vidare tar domstolen ställning till vad som rimligen kan krävas av leverantören och konstaterar att även om tiden var knapp hade PKC möjlighet att exempelvis per fax eller e-mail sända in en begäran om överprövning till länsrätten. Man kan observera i sammanhanget att kraven för att domstolen ska meddela ett interimistiskt beslut i upphandlingsmål är relativt låga.

I domen fastställs att den grundläggande principen att en skadelidande är skyldig att vidta skäliga åtgärder för att begränsa sin skada skall tillämpas i mål om skadestånd

pga. fel i offentlig upphandling.

Underlåtenhet att ansöka om överprövning enligt LOU betraktas som en underlåtenhet att begränsa skadan och det kan medföra att skadeståndet kan sättas ned till noll kronor.

Det som är nytt och positivt för upphandlande myndigheter är att skadeståndskrav inte kan framställas och nå framgång utan att förvaltningsdomstol dessförinnan prövat målet enligt LOU. Som lagstiftningen ser ut idag (före den 15 juli 2010) kan skadeståndstalan väckas inom ett år från den dagen när kontraktet är tecknat. Fr.o.m. den 15 juli 2010 kan skadestånd utgå även för det negativa kontraktsintresset, dvs. ersättning för kostnader att förbereda anbud och i övrigt att delta i upphandlingen. Domen utgör även en bra litteraturkälla för den som vill sätta sig in i reglerna.

Omständigheten att Carl Troilius är den omtalade plastikkirurgen som ligger bakom Plastikkirurgicentrum i Malmö (PKC) saknar upphandlingsmässig relevans men kan nämnas bland kuriosa i sammanhanget.

Delia Ander Kanslijurist på Lunds kommun Lund den 12 maj 2010.

23

UPPhAndlinG

Den största IT-upphandlingen i Sverige genomförd!

It-DrIFtstjänster 2010 omFattnIng De fyra ramavtalsupphandlingarna motsvarar avropande myndigheters allmänna och gemensamma behov av följande drifttjänster: Helhetsdrift • De leverantörer som valts inom ramavtalsområdet Helhetsdrift är valda för att klara stora åtaganden till volym samt över hela landet, och åtaganden som omfattar många olika typer av tjänster.

• Leverantörerna ska kunna ta över hela myndighetens IT-miljö och drift.

Många av dessa leverantörer kan också stå för på-plats bemanning i landets samtliga 6 regioner.

• Ramavtal med 10 leverantörer • Ramavtalperiod 5+2 år

Kammarkollegiet har nu avslutat samtliga ramavtalsupphandlingar inom IT-Driftstjänster 2010.

– I det här fallet handlar det om fyra nya ramavtalsområden med sammanlagt 35 ramavtal med kompetenta och engagerade leverantörer. Cirka 700 avropande myndigheter kommer att kunna använda sig av avtalen för det gemensamma behovet, det innebär större delen av offentliga sektorn, säger projektledare Per-Erik Andersson på IT-Upphandlingsenheten vid Kammarkollegiet.

Hosting • De leverantörer som valts inom ramavtalsområdet Hosting, är valda för att främst kunna leverera paketerad Serverdrift, vilken utförs utanför myndigheten.

• Leverantörerna ska kunna ta över ansvaret för myndighetens IT-miljö för applikationsdrift och datalagring.

• Ramavtal med 10 leverantörer • Ramavtalperiod 3+2 år På-platsdrift • De leverantörer som valts inom ramavtalsområdet På-platsdrift, är valda för att kunna ta över myndighetens drift på plats hos myndigheten, baserat på bemanning på plats och fjärrdrift.

• Inom varje av de 6 regionerna finns leverantörer som valts ut och som får utföra tjänster inom regionen.

• Ramavtal med 7 leverantörer och 6 regioner • Ramavtalperiod 3+2 år användarnära funktioner • De leverantörer som valts inom ramavtalsområdet Användarnära funktioner, är valda för att kunna leverera Klienter som funktion, inklusive inköp av och drift av dessa Klienter.

Till exempel i form av ”Utskrift som funktion” och ”Arbetsplats som funktion”.

• Dessa leverantörer ska kunna ta över ansvaret för myndighetens IT-miljö för datorer, skrivare (inklusive multifunktionsenheter och scanners) och multim-utrustning.

• Ramavtal med 8 leverantörer • Ramavtalperiod 3+2 år Mer information om avtal och leverantörer finns på Statliga inköpssamordningens webbplats avropa.se Källa: Per-Erik Andersson, Kammarkollegiet

24

Per-Erik Andersson på IT-Upphandlingsenheten vid Kammarkollegiet har varit delaktig i den största IT-upphandlingen någonsin i Sverige.

IT-Driftstjänster 2010 är ett samlingsbegrepp för de fyra ramavtalsupphandlingarna som går under namnen Helhetsdrift, Hosting, På plats drift och Användarnära funktioner.

– Det här är den största IT-upphandlingen någonsin i Sverige, åtminstone inom offentlig sektor. Det handlar om 400 statliga myndigheter, 19 av 21 landsting, 230 av Sveriges 290 kommuner och 50 närstående organisationer till staten. Den förväntade omsättningen uppskattar vi till 11, 6 miljarder över hela perioden, fortsätter Per-Erik Andersson.

– Bakgrunden till IT-Driftstjänster 2010 är främst att myndigheter skall kunna koncentrera sig på sina kärnverksamheter, att kunna kravställa driften på ett affärsmässigt

sätt och att få förutsägbara kostnader.

– Jag har haft förmånen att få initiera projektet och har varit med från första penndraget till det sista.

Det känns mycket ansvarsfullt och hedrande att ha fått förtroendet, eftervärlden får väl se om vi har tänkt rätt, skrattar Per-Erik Andersson.

– Tveklöst får det vi har gjort stora konsekvenser. Det är första gången vi upphandlar renodlade IT-driftstjänster på ramavtal. Det känns väldigt bra att vi hållit tidplanen och fått allt på plats efter 16 månaders arbete. Vi har dessutom tagit fram en definitionsbilaga och en ny branschavtalsstandard som kommer att få ett stort genomslag och underlätta för såväl användare som leverantörer.

Visionen

Per-Erik Andersson berättar att han har haft ett mycket bra stöd av en skicklig projektgrupp, IT-upphandlingens tf enhetschef Hans Sundström och alla som är verksamma i projektet. Inte minst stödet han fått av biträdande projektledare HansOlov Öhrner.

– Det var Hans-Olov och jag som kom på det här. Efter att vi hade varit runt och intervjuat användarna i förstudien satte vi oss på kammaren och började sammanställa behoven.

Idén växte fram, blev en vision, ett mål som skulle förankras.

Både leverantörer och myndigheter trodde inte att det var möjligt att upphandla något så komplicerat som ramavtal för drifttjänster för det breda och gemensamma behovet hos 700 myndigheter, inom stat, kommun och landsting.

– Men nu är vi här, vi har gjort det - att ha en idé, en vision, det är vad det handlar om.

Visionen, hur skulle du summera den?

– Att användarna med stöd av vägledningar skall kunna göra heltäckande avrop av drifttjänster från ramavtal med kompetenta leverantörer. Leverantörerna skall vara lyhörda och engagerade i myndigheternas verksamhet. De skall vara affärsmässiga och uppfylla ingångna åtaganden och drifter när det gäller myndigheternas informationsteknik, det skall vara kostnadseffektivt, miljömässigt och energieffektivt.

Kompetensen, tillgängligheten och säkerheten skall vara hög, allt för att myndigheterna skall kunna koncentrera sig på sina kärnverksamheter och på sikt kunna uppnå kostnadseffektiviseringar.

– Det som är så oerhört stimulerande är att vi inte har kroknat, utan allt har gått i en uppåtgående spiral, det känns helt fantastiskt. Normalt skulle man kanske bli trött, men inte här. Jag minns att jag först inte visste om jag vågade köra in visionen i presentationsmaterialet, men tänkte so what, take it or leave it!

Vad skall du göra nu?

– Jag vill åka till en öde ö, utan telefon, e-post och SMS, ligga där och läsa en god bok och se ut över havet.

Efter semestern lär Per-Erik Andersson med full kraft slänga sig in i arbetet igen!

Det skall bli oerhört intressant att se om visionen håller. Det kommer också bli ytterst spännande att följa konkurransutsättningen mellan giganterna och de små flexibla företagen. Helt klart kommer de mindre företagen nu ha större chans att vara med och göra affärer med offentliga sektorn.

Tina Lundberg Åsén

Offentliga Affärer 3 2010 | www.offentligaaffarer.se

UPPhAndlinG

Elevdatorer ger motivation och ansvar många kommuner börjar att dela ut bärbara datorer till elever. än så länge begränsar det sig ofta till försök i enstaka skolor eller till vissa årskurser, men trenden är tydlig. först ut var falkenbergs kommun, som befarade att eleverna skulle bli tacksamma rånoffer, men hotbilden var obefogad. Bara ett fåtal datorer har stulits.

Det som under 1990-talet var en vision från statliga IT-kommissionen börjar bli verklighet. Bara under det senaste året har ett tiotal kommuner börjat dela ut bärbara datorer till sina elever. Falkenberg, Göteborg, Katrineholm, Nacka, Sandviken, Staffanstorp, Stenungsund, Umeå och Västerås är några orter som satsar.

Pionjärer inom området var Falkenbergs kommun. När höstterminen 2007 startade fick 500 av Falkenbergs elever i klass 7 till 9 varsin Macbook. Sedan dess har antalet elevdatorer i kommunen ökat och till hösten kommer alla kommunens högstadieelever att få låna en dator.

Mer motiverade elever

Nu har Falkenbergs kommun utvärderat satsningen på elevdatorer, och resultatet visar att egen dator ger mer motiverade elever. Elevernas motivation till att ägna sig åt skolarbete ökade, och bland annat skriver eleverna mer och bearbetar sina texter på ett helt annat sätt än tidigare. Datorn kan dessutom vara ett praktiskt hjälpmedel där elever kan få texter upplästa med talsyntes. En annan positiv konsekvens har varit, att familjer som inte tidigare har haft tillgång till dator nu får det genom att eleverna tar med sig datorn hem.

Kriminell hotbild

Från början befarade man att eleverna

skulle bli föremål för personrån på väg till eller från skolan, eftersom de bär sina datorer med sig. Men inget sådant hände. Idag har man delat ut 13 000 datorer, och på tre år har bara ett tiotal stulits, men inte av eleverna.

– De flesta stölderna av datorer har skett på skolan under skoltid, det säger Torbjörn Larsson som är it-strateg på Falkenbergs kommun.

Det har varit inbrott i skolans lokaler, men då är det inte bara värdet av de datorer som blir stulna. Det är dessutom åverkan och skadegörelse på lokaler och utrustning.

På frågan om det har funnits ett antal datorer som ”fått fötter” och försvunnit säjer Torbjörn Larsson blankt nej:

– Eleverna känner ett personligt ansvar. Du drabbas bara själv. Dessutom har detta lett till att inbrotten har minskat, för alla vet numera att det inte finns några datorer på skolan. Eleverna tar ju med dem hem.

Under förra året såldes runt 200 000 datorer, inklusive minibärbara, till skolor. Det visar siffror från analysföretaget IT Research. Det innebär i stora drag en ny dator per var femte elev i grundskolan.

Torbjörn Larsson, it-strateg på Falkenberg kommun har bara positiva erfarenheter av satsningen på elevdatorer, och han har inte hört att skolor i andra kommuner har problem med stölder av elevdatorer.

Marie Clancy

Tillgänglig webbplats?

Drygt en miljon människor i Sverige har en funktionsnedsättning.

Det behöver inte vara ett hinder.

Kommers 5 är här!

Enkel beställning - Effektiva inköp Smart upphandling - Ökad avtalstrohet

Nu med stöd för hela inköpsprocessen. Handel för alla behov med direkt överblick, full kostnadskontroll och omedelbar uppföljning

Vi kan hjälpa dig med:

Rådgivning och utvecklingsstöd Analys av kod Tester med användare Stockholm 08 28 49 08

www.primona.se

Utbildningar för redaktörer och beslutsfattare Tillgängliga pdf-dokument Göteborg 031 733 48 24

Piteå 0911 738 90

info@etu.se

al-2020

al-2040

al-2060

aR-M200

aR-M201

aR-M165

aR-M207

aR-M256

aR-M316

Mx-M283n

Mx-M363n

Mx-M363U

Mx-M453n

Mx-M453U

Mx-M503n

Mx-M503U

dx-B350P

dx-B450P

Mx-C310

Mx-C311

Mx-C380

Mx-C381

Mx-1800n

Mx-2300n

30 nyanser av Sharp samtliga av våra multifunktionssystem har granskats från råvara till avfall utifrån deras miljöpåverkan. ingen lätt granskning men det var inte det vi sökte. Resultatet: 30 modeller som ger dig allt du behöver i fråga om säker dokumenthantering – svanenmärkt. du hittar alla 30 modeller och mer om vårt miljöengagemang på www.sharp.se

Mx-2600n

Mx-3100n

Mx-3501n

Mx-4501n

Mx-4101n

Mx-2301n

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2010

25

? ? ?! ! !

Expertpanelen svarar

Ann Linde

Anna Ulfsdotter Forsell

Uppdrag granskning har redovisat att tjänstemän i göteborg har låtit sig mutas. riksåklagaren tror att detta inte är något isolerat fall i sverige. kan det vara så illa?

I bägge fallen i göteborg har ju upphandlarna varit äldre tjänstemän. kan det vara så att det är en generationsfråga, att det var mer vanligt förekommande före införandet av LoU?

Såväl inom privat som inom offentlig sektor finns det tydliga regler. Tyvärr förekommer det till och från att personer struntar i reglerna.

Ryktesspridning som oftast uppstår när något inte går rätt till får inte negligeras utan måste beaktas. Det är bättre att lyssna in, ta reda på fakta och i förekommande fall stoppa ett felaktigt beteende innan det blir omfattande. Ett felaktigt beteende behöver dock inte innebära oegentligheter.

Tack vare den externa revisionen och de krav som ställs på förvaltningarna borde det i normalfallet vara svårt att missbruka dagens system.

Ekonomifunktioner måste ges rätt att ifrågasätta verifikationer om dessa är bristfälliga.

Ekonomer skall ej behöva godta muntliga förklaringar.

Att tjänstemän missbrukar sin ställning och bryter mot lagar och regler har inte med LOU att göra.

Att ta emot mutor är inte tillåtet. Att man skall vara avtalstrogen är inte något nytt och har inget med generationer att göra. Innan LOU fanns upphandlingsreglementet.

Det har jag svårt att svara på, men finns misstankar om det måste arbetet med att hitta sådana fall prioriteras. Det vore en skam för hela den seriösa inköpar- och upphandlarkåren om det skulle visa sig stämma. Detta måste vara ett arbete som prioriteras internt hos de olika upphandlande myndigheterna och enheterna.

LOU har sedan den 1 januari 2008 en regel som säger att obligatorisk uteslutning av leverantörer skall ske om dessa enligt lagakraftvunnen dom är dömda för bland annat något bestickningsbrott, se 10 kap. 1 § LOU och LUF. Denna regel syftar således till att utesluta leverantörer som har medverkat till sådan olaglig verksamhet.

Jag vet inte, men jag har svårt att tro att detta skulle vara fråga om en generationsfråga. En bra och seriös inköpare eller upphandlare, alldeles oavsett ålder, vilka jag känner ett mycket stort antal, skulle aldrig ens tänka tanken att medverka till något sådant här.

Har riksåklagaren sagt detta, så är det nog så illa.

Det låter som en lite enkel förklaring, men varför inte. Hoppas att det är skälet, då minskar problemet med tiden.

Roland Pettersson upphandlingskonsult.se

Ställ en fråga till Expertpanelen, mejla till brev@hexanova.se 26

Offentliga Affärer 3 2010 | www.offentligaaffarer.se

kan personalrotation på inköpssidan vara en lösning? Vilka för och nackdelar skulle det kunna innebära?

Det gäller att hålla isär upphandlar- respektive inköparrollen. vanligt förekommande idag är att den som verkställer/avropar använder ramavtal som någon annan upphandlat.

Som upphandlare är det motiverande att få olika typer av uppdrag och att arbeta med olika beställare.

På inköpssidan kommer man givetvis närmare leverantören och skapar sig en affärsrelation. Som inköpare är man expert inom sitt område och kan den egna organisationen och dess krav. Det är av stor vikt att allt mycket väl dokumenteras, så att det går att följa ett projekt från start till mål.

Personalrotation kan vara bra av andra anledningar, bra att se upphandlingarna med nya ögon och perspektiv. Jag tror inte att personalrotation i sig kan vara lösningen på de stora och mycket allvarliga problem som belyses i frågorna. Här krävs istället utbildning i hur en inköpare skall behandla leverantörerna, dvs. i enlighet med de grundläggande principerna, däribland likabehandlingsprincipen, som finns angivna i 1 kap. 9 § LOU och 1 kap. 24 § LUF. Samt vidare utbildning i reglerna om muta och bestickning som bör vara inskrivna i inköpspolicies etc. och vara allmänt kända för alla hos den upphandlande myndigheten/enheten.

Det är ett bra arbetssätt, även för att utveckla medarbetare och organisationer. Det har ett pris, i detta fall genom att t ex en del av de erfarenheter som skulle tas med i nästa upphandling kan utebli.

Det priset kan dock hållas på en klart rimlig nivå.

I alla fall om arbetsrutiner anpassas för att fånga upp erfarenheter så att de därmed finns kvar till nästa som tar över.

Arbetssättet skapar en lärande miljö som ger en organisation som snabbt anpassar sig till förändringar. Den utvecklas tillsammans med medarbetarna samt bidrar till stimulerande arbetsuppgifter. visar det sig även att det förhindrar mutor, så är det utmärkt.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2010

Nej. Tid är inte pengar.

Tid är tid. Pengar är pengar. Hur du sen värderar din tid beror alltid på situationen. Sovmorgon, lunchdejt, läxläsning, pingis med lillkillen, gå ut med jycken, ringa mamma eller få kli på ryggen.

Det kostar ingenting – men är samtidigt helt ovärderligt. Pengar kan minska eller växa, förloras och tjänas ihop igen. Men det kan inte en pingismatch med en uppspelt femåring. Hur mycket du än betalar.

Vi vet inte hur du värderar din tid. Men en sak vet vi. Med en punktlighet i världsklass*, smarta tjänster, flest avgångar i Sverige och nya destinationer under våren – så ser vi till att du får mer tid över. Till sådant som inte kan värderas i pengar.

Ta hand om din tid.

Checka in med mobilen eller på sas.se

* Enligt statistik från Flightstat 2009

jUridik

NYA SANKTIONER vID ÖvERTRÄDELSE Av LOU

– och nu måste även leverantörerna se upp!

Den 15 juli 2010 genomförs stora förändringar på upphandlingsområdet. Bland annat kommer avtal att i efterhand kunna ogiltigförklaras. Den offentliga upphandlingen i Sverige beräknas uppgå till 500 miljarder kr per år, varför inte bara de som upphandlar utan även en stor del av näringslivet berörs.

I början av april kom äntligen propositionen med förslag till regelförändringar i upphandlingslagstiftningen; i LOU och i LUF (Försörjningslagen). Lagstiftningsarbetet är försenat och förändringarna kommer att träda ikraft först den 15 juli 2010. Som vi tidigare skrivit om här i Offentliga affärer innebär lagförslaget stora förändringar vad gäller sanktioner och möjligheten att komma till rätta med överträdelser av upphandlingslagstiftningen. En nyhet som särskilt kan framhållas – och som är mycket ingripande – är att det nu blir möjligt för leverantörer att föra talan om att ett avtal som ingåtts mellan en upphandlande myndighet eller enhet och en annan leverantör ska förklaras ogiltigt.

Fram till nu har ansvaret för att upphandlingslagstiftningen följs legat på den som upphandlar. En leverantör, som tecknar ett avtal med en myndighet eller enhet ”vid sidan om” upphandlingslagstiftningen, tar idag inte någon större risk. I värsta fall uppmärksammas överträdelsen av en konkurrent, som begär överprövning av den otillåtna upphandlingen. Domstol kan då förordna att upphandlingen ska göras om.

Eftersom det felaktigt upphandlade avtalet är civilrättsligt bindande, d.v.s. det gäller alldeles oavsett vad domstol förordnar om i överprövningsmålet, kan myndigheten eller

28

enheten inte säga upp det avtalet utan att samtidigt riskera att dra på sig ett skadeståndsansvar mot leverantören för kontraktsbrott. Den upphandlande myndigheten/enheten väljer därför i praktiken aldrig att säga upp ett felaktigt upphandlat avtal. Den leverantör som begärt överprövning av den otillåtna upphandlingen får därefter överväga om han vill väcka talan om skadestånd, försöka träffa en uppgörelse av något slag, eller helt enkelt låta saken bero. Eftersom det i en sådan skadeståndprocess krävs att den missnöjda leverantören kan göra sannolikt att han skulle ha vunnit upphandlingen om den hade genomförts korrekt, är det väldigt få leverantörer som väljer att väcka en skadeståndstalan i den situationen.

Vem kan påvisa att man skulle ha vunnit en upphandling där det inte ens har tagits fram ett förfrågningsunderlag? Riskerna med att ingå avtal efter otillåtna upphandlingar har därför fram till nu varit små för såväl de som upphandlar som för leverantörerna. Genom den nya lagstiftningen förändras alltså detta, bland annat genom att en missnöjd leverantör får möjlighet att föra talan om ogiltighet av avtal.

Ogiltighet kommer bara att kunna förordnas vid allvarliga överträdelser av lagen, t.ex. vid otilllåten direktupphandling, vid överträdelse av bestämmelserna om

förnyad konkurrensutsättning inom ett ramavtal och vid överträdelse av den s.k. avtalsspärren (den tid om 10 eller 15 dagar efter det att tilldelningsbeslut lämnats under vilken avtal inte får ingås).

Att ett avtal förklaras ogiltigt innebär ett retroaktivt upphörande av alla avtalsskyldigheter. Detta innebär att alla prestationer som redan utförts ska gå åter och, om detta inte är möjligt, ska ”förmögenhetsläget återställas”. Parterna ska så att säga komma i samma situation som om avtalet aldrig ingåtts.

Bara om det föreligger ”tvingande hänsyn till ett allmänintresse” får avtalet bestå. Ett flertal remissinstanser har varit kritiska till lagförslaget och många har också påtalat att det föreligger en stor osäkerhet om hur bestämmelserna ska tolkas och tillämpas och att det kommer att uppkomma stora praktiska problem.

Det har också framförts att det hade varit bättre att låta ogiltigheten bara gälla för framtiden, d.v.s. endast för ännu inte fullgjorda avtalsförpliktelser. Regeringen står dock fast vid att ogiltigheten ska medföra ett retroaktivt upphörande av alla skyldigheter och man menar att det får en större preventiv effekt än om ogiltigheten begränsas till att omfatta de skyldigheter som ännu inte har fullgjorts. Regeringen menar också att leverantörer allmänt sett har ett

större intresse av att föra talan om ogiltighet om det finns en möjlighet att vid en förnyad upphandling tilldelas hela kontraktet och inte enbart det som eventuellt inte redan har fullgjorts. Regeringen medger att det kan uppkomma praktiska problem vid ogiltighet och återgång av prestationerna, men menar att det inte är nödvändigt eller lämpligt att i LOU och LUF reglera rättsverkningarna av att en domstol ogiltigförklarar ett avtal.

De nya reglerna om ogiltigförklaring innebär alltså en möjlighet för konkurrenter till den leverantör som på felaktigt sätt fått ett kontrakt.

Reglerna innebär samtidigt en risk för den leverantör som ingår ett avtal. Det avtal man ingått och börjat leverera under kan komma att ogiltigförklaras och alla prestationer som har utbytts ska då gå åter. Förutom en rättslig osäkerhet om tillämpningen av bestämmelsen innebär en ogiltighet stora praktiska problem.

Kan avtalsparterna inte enas, kan de tvingas låta domstol avgöra hur återgången ska ske. Även leverantörerna får därmed, på ett sätt som inte gällt tidigare, anledning att säkerställa att upphandlingen går korrekt till. Det föreskrivs visserligen en möjlighet för en leverantör att få skadestånd, om leverantören lider skada p.g.a. att en upphandlande myndighet eller enhet under en upphandling har

Offentliga Affärer 3 2010 | www.offentligaaffarer.se

jUridik

begått sådana fel att avtalet förklaras ogiltigt. I propositionen anger man att den praxis som finns idag för skadestånd enligt LOU/LUF kan ge vägledning för bedömningen av skadeståndets beräkning även i de nu aktuella fallen. Enligt regeringen ska ersättning därmed utgå med ett uppskattat skäligt belopp, med hänsyn tagen till överträdelsens karaktär, nedlagda kostnader och utsikter till vinst. Vid bedömningen bör enligt regeringen frågan om leverantören varit i god eller ond tro kunna beaktas.

Att föra processer om skadestånd – och att därutöver riskera att inte få något skadestånd om man anses ha varit i ”ond tro” – är dock givetvis inte lockande. Hur ska då en leverantör agera som erbjuds att teckna ett kontrakt direkt med en upphandlande myndighet eller enhet? Räcker det för leverantören att hålla sig okunnig om upphandlingslagstiftningen, för att i vart fall kunna kräva skadestånd från den som upphandlat för det fall att kontraktet senare förklaras ogiltigt? Vi menar att, i den mån den goda tron beaktas av domstolarna vid bedömningen av vilket skadestånd leverantören ska ha rätt till, det inte räcker för leverantören att påstå att han inte känt till LOU/LUF och dess bestämmelser. Leverantörens goda tro måste rimligen avse ett antagande om

att något av upphandlingslagstiftningens undantag från konkurrensutsatt upphandlingsskyldighet föreligger och att det antagandet bygger på en rimligt välunderbyggd bedömning. Leverantörerna kan alltså komma att drabbas av att myndigheten eller enheten inte följt LOU/ LUF. För såväl de som upphandlar som för leverantörerna innebär de nya reglerna därmed sådana risker att det har blivit än viktigare att känna till och sätta sig in i upphandlingslagstiftningen.

Det finns dock också möjlighet att helt undvika risken för att ett avtal ska förklaras ogiltigt. En upphandlande myndighet eller enhet kan, genom att tillkännage sin avsikt att ingå det aktuella avtalet och därefter vänta viss tid innan avtalet ingås (d.v.s. iaktta en s.k. frivillig avtalsspärr), helt undvika risken för ogiltigförklaring. Om så sker utan att någon begär överprövning av beslutet att ingå avtalet, kan avtalet därefter inte förklaras ogiltigt.

Vid direktupphandlingar tillkännages avsikten att ingå avtalet genom annonsering och den upphandlande myndigheten eller enheten har därefter att vänta i tio dagar med att ingå avtalet. På motsvarande sätt kan man undvika risken för ogiltigförklaring av ett avtal som tecknats efter en förnyad konkurrensutsättning genom att skicka ut ett moti-

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2010

verat tilldelningsbeslut till ramavtalsleverantörerna. Om så sker och en frivillig avtalsspärr om 10 eller 15 dagar iakttas (beroende på om underrättelsen skickades elektroniskt eller på annat sätt) utan att någon begär överprövning av beslutet, kan avtalet därefter inte förklaras ogiltigt.

Som leverantör till den offentliga sektorn måste man alltså numera uppmärksamma den risk det innebär för företaget om upphandlingslagstiftningen inte följs. Om det är osäkert om något undantag från den konkurrensutsatta upphandlingsskyldigheten föreligger rekommenderar vi att den upphandlande myndigheten eller enheten annonserar ut avsikten att ingå avtalet. Att så sker bör även leverantören bevaka.

Motsvarande gäller vid konkurrensutsatta avrop från ramavtal, där ett tilldelningsbeslut bör skickas ut.

Iakttas den frivilliga avtalsspärren kan många problem helt undvikas.

Sofia Mårtensson Eva-Maj Mühlenbock

Sofia Mårtensson är advokat och verksam vid Advokatfirman Lindahl sedan 2001. Hon är specialiserad på offentlig upphandling och har uppdrag för såväl upphandlande myndigheter/ enheter som leverantörer. Hon ingår i Lindahls kompetensgrupp för Offentlig upphandling och i Lindahls branschgrupp för Offentlig sektor.

Eva-Maj Mühlenbock är advokat och delägare vid Advokatfirman Lindahl.

Hon är specialiserad på offentlig upphandling och konkurrensrätt och har mer än 20 års erfarenhet inom rättsområdena. Hon ingår i Lindahls kompetensgrupp för Offentlig upphandling och i Lindahls branschgrupp för Offentlig sektor. Hon är rankad som nummer ett i Sverige i Chambers Global avseende offentlig upphandling.

29

jUridik

Prövningsramen i mål om offentlig upphandling Under mina år i domstol har jag sett ett antal varianter på hur domstolarna gör för det fall den upphandlande myndigheten avbryter upphandlingen under processens gång. en del domstolar gör ändå en prövning av de skäl som sökanden har anfört, trots att saken dvs. upphandlingen inte längre pågår. när den upphandlande myndigheten under processen avbryter upphandlingen så pågår det ingen egentlig upphandling längre - utan den är avbruten.

Oftast skrivs dessa mål av eftersom det inte längre finns någon pågående upphandling att pröva. Det finns även domstolar som prövar myndighetens rätt att avbryta upphandlingen, dvs. om själva avbrytandet hade skett i strid med de EU-rättsliga principerna. Det blir så att säga att en helt ny fråga dras in, vilken inte var med från början i processen.

Ett sådant fall är Kammarrättens i Jönköping dom den 4 april 2006 med mål nr 4108-05 där den upphandlande myndigheten valde att avbryta upphandlingen under tiden som upphandlingen var föremål för länsrättens prövning.

I Kammarrättens i Jönköpings avgörande visade kammarrätten målet tillbaka för prövning i länsrätten (numera Förvaltningsrätten).

Kammarrätten ville att länsrätten skulle pröva om själva avbrytandet hade gjorts i enlighet med de EU-rättsliga principerna då den upphandlande myndigheten valde att avbryta upphandlingen under processens gång i länsrätten. Länsrätten fann endast att upphand-

Ofelia Hendar lingen hade avbrutits och skrev av målet eftersom det inte fanns något att pröva. Kammarrätten höll inte med utan skrev i domskälen att det ankommer på rätten för det fall sökanden motsätter sig att målet avskrivs att göra en prövning av om dessa regler har iakttagits. Då någon sådan prövning inte hade gjorts i länsrätten visades målet åter dit.

Helt motsatt ståndpunkt blev det i ett annat kammarrättsavgörande.

Kammarrätten i Göteborg fann i ett avgörande den 12 april 2010 med målnr 218-10 att det inte var möjligt att döma till någon i LOU/LUFS angiven rättsföljd i en avbruten upphandling. Jag spökskrev i målet för en förvaltning i Göteborg, Göteborg Vatten och motparten var företaget Frog Construction & Diving AB (Frog). Målet handlade om att Göteborg Vatten under länsrättsprocessen avbröt upphandlingen av inspektion, filmning och provtagning i en råvattentunnel. Göteborg Vatten valde istället att genomföra en direktupphandling efter avbrytandet eftersom värdet var lågt och det var bråttom med ett avtal.

Länsrätten fann, trots att Göteborg Vatten meddelade länsrätten under processen att ett avbrytande hade gjorts och en direktupphandling genomförts, valde länsrätten att meddela en dom med innehåll om att upphandlingen skulle göras om.

Länsrätten nämner inte med ett ord i sina domskäl att Göteborg Vatten faktiskt har avbrutit upphandlingen under processen utan länsrätten skriver bara att kriterier för urval inte har framgått av förfrågningsunderlaget, därför ska upphandlingen göras om. Antingen struntade länsrätten i att det inte fanns någon pågående upphandling att döma över eller så förstod inte länsrätten att det i sig var ett problem rent processuellt. Det framgår emellertid av domen att Göteborg Vatten avbröt upphandlingen fyra dagar efter det att länsrätten meddelat ett interimistiskt beslut. Göteborg

Vatten överklagade länsrättens dom och anförde att upphandlingen inte kan göras om eftersom den avbrutits och redan hade slutförts genom en direktupphandling.

Kammarrätten i Göteborg konstaterar därefter i domskälen, tvärt emot Kammarrätten i Jönköpings ovan nämnda avgörande, att kammarrättens prövning inte omfattar om Göteborg vatten ha haft fog för att avbryta upphandlingen.

Kammarrätten skriver därefter att eftersom Göteborg Vatten har meddelat att upphandlingen har avbrutits har det inte funnits förutsättningar för länsrätten att pröva målet i sak. Kammarrätten undanröjde därför länsrättens dom och avskrev målet.

Min förhoppning är nu att domstolarna från och med nu slutar att pröva saker som inte finns ;-) och tar till sig den av Kammarrätten i Göteborg meddelade domen om vad som kan och inte kan prövas i ett mål om offentlig upphandling. Domstolarnas prövningsram är väldigt viktig för följderna av en dom. Exempelvis är det inte så lätt att göra om en avbruten upphandling eller att rätta en redan avslutad direktupphandling. De upphandlande myndigheterna har ju trots allt ingen kontraheringsplikt.

Myndigheterna är inte skyldiga att upphandla och en domstol får inte tvinga en myndighet att genomföra en ny upphandling, om myndigheten bestämmer sig för att den inte vill göra en ny upphandling.

Ofelia Hendar, upphandlingschef i Marks kommun

Tre år är lång tid att vänta på en dagisplats men inte för att bygga en motorväg.

Ett sjusiffrigt belopp på en prislapp har helt olika betydelse beroende på om den sitter på en penna eller ett hus. Det handlar om att se saker i sitt sammanhang. Att koppla ihop punkterna.

Varje företag eller organisation har olika förutsättningar och mål. Därför kan utveckling inte köpas i färdiginslagna paket.

30

Det är här Ekan kommer in. Vi förenar egenskaper med möjligheter. Genom noggranna analyser och utvärderingar hittar vi er organisations unika egenskaper och ger er sedan redskap inom styrning, verksamhetsutveckling och införande av IT-system.

Vi kallar det “connecting the dots”. www.ekan.com

Offentliga Affärer 3 2010 | www.offentligaaffarer.se

PersonAl & ledArskAP INFÖR PERSONALvETARDAGARNA 25-26 AUGUSTI

Hon tror på människan – Det finns så oerhört mycket potential och outnyttjad kraft i människor, detta behöver vi tillsammans försöka locka fram, säger Kristina Alsér landshövding i Kronbergs län. Hon berättar vidare om att det är just detta som är essensen av det hon kommer tala mer om på Personalvetardagarna.

– Ledarskapet är en ytterst viktig angelägenhet både på nationell-, regional- och lokal nivå, för att inte tala om den personliga nivån - det egna individuella ledarskapet, fortsätter Kristina Alsér.

– För mig handlar det om att ha en väl förankrad vision kopplat till tydliga strategier, detta tror jag krävs om man som ledare skall nå bestående förändringar. Det är viktigt att ha gemensamma värderingar och har klart för sig hur man bottnar i det hela.

Landshövding sedan 2007

Landshövding Kristina Alsér samhällsengagemang tog riktig fart när hennes barns byskola hotades av nedläggning

Det var inte för intet som kommunoch finansmarknadsminister Mats Odell sa det han sa i samband med att regeringen utsåg Kristina Alsér till landshövding 2007. ”Det är roligt att regeringen har lyckats finna en så kompetent person till landshövding i Kronobergs län. Vi tror att hon med sin starka näringslivsbakgrund och flerfaldigt prisbelönta ledarskap kan bidra till att utveckla länet”.

Nog ligger det en hel del i det

alltid. Uppenbart är att Kristina Alsér brinner för sin uppgift.

Alla kan bidra

Tillbaka i tid tog Kristina Alsérs samhällsengagemang riktigt fart när hennes barns byskola hotades av nedläggning. Med ett intensivt engagemang och nya fakta lyckades hon tillsammans med andra föräldrar få berörda politiker att byta spår.

– Jag förstod då att företagsamhet och entreprenörskap är mer än att driva företag. Att våga ifrågasätta, testa, misslyckas och tänka nytt blev min definition på entreprenörskap.

Räddningen av byskolan gav Kristina Alsér blodad tand och sedan dess har hon fortsatt att driva frågor som gör skillnad.

– Jag tror att man kan göra en positiv skillnad, jag tror att alla kan bidra till att göra världen lite lite bättre oavsett om man sitter i byskolan, eller som företagsledare eller landshövding.

Tina Lundberg Åsén

Sjuknärvaro ett resultat av nya regler...

Sämre lönsamhet då sjuka är på jobb istället för att stanna hemma de nya sjukpenningreglerna innebär för många att rehabiliteringsprocessen skyndas på, vilket ställer helt andra krav på arbetsgivare och arbetstagare. Annamaria Westregård, lektor i arbetsrätt vid lunds universitet, kommer till Personalvetardagarna för att reda ut begreppen.

Med de nya sjukpenningreglerna utsätts arbetsgivaren för större ekonomiska risker om, till exempel, en rehabutredning inte gjorts. De anställda utsätts för en stressituation, då de kommer tillbaka till arbetsplatsen trots att de inte kan genomföra sina arbetsuppgifter, säger Annamaria Westregård. Ansvaret ligger på arbetsgivarna att möta detta problem: – Innebär att en arbetsgivare bör

32

ha ingående kontakt med företagshälsovården så att bra åtgärder sätts in redan från början, säger Annamaria Westregård.

– Trenden är tydlig fortsätter hon, fler kommer tillbaka för tidigt efter sjukskrivning då de riskerar att sjukpenningen dras in, men det innebär inte att de är friska. Alltså en sjuknärvaro på arbetsplatsen.

På Personalvetardagarna ska Annamaria Westregård reda ut

begreppen, peka på problemen och på vilka konsekvenser det får för arbetsgivare och arbetstagare.

– Jag är juridiskt och praktiskt föreberedd på, säger Annamaria Westregård, att alla ni deltagare som kommer till Personalvetardagarna 2010 har med er många exempel och funderingar från er vardag. Idag saknas det rättsfall som skulle kunna användas som underlag för lösningar av problemet där sjuka är närvarande

på arbetsplatsen, av rädsla för att förlora sin sjuklön trots att de inte orkar med att utföra sina arbetsuppgifter.

Marie Clancy

Personalvetardagarna arrangeras 25-26 augusti i Växjö på uppdrag av Akademikerförbundet SSR. Läs mer om Personalvetardagarna på www. personalvetardagarna.se

Offentliga Affärer 3 2010 | www.offentligaaffarer.se

PersonAl & ledArskAP

Narrativ utbildning

Lena Rörström, kurator BUP, Lysekil

– jag aldrig varit så medveten om varför jag ställer mina frågor och om vi pratar om rätt saker, som jag upplever mig vara nu. det känns som om jag är mycket mer lyhörd i mötet med mina klienter, säger lena röström, kurator vid BUP i lysekil.

Organisationsgrupp i Göteborg igång den 1-åriga diplomutbildningen i Narrativ terapi igen. De som håller i utbildningen är legitimerade svenska psykoterapeuter. De har även bjudit in efterfrågade lärare som Maggie Carey från Australien och Art Fischer från Canada.

– Vår förhoppning är att utbildningen skall bli en unik mötesplats och en möjlighet till dialog och inspiration för den som vill utveckla sin praktiska tillämpning utifrån ett narrativt förhållningssätt, säger psykoterapeuten och socionomen Ulla Westling Missios, en av lärarna.

Det centrala i det narrativa

– Det jag upplever vara centralt med det narrativa är att det är ett mycket ödmjukt och respektfullt sätt att möta människor på. För mig handlar det också om ett ställningstagande ur ett moraliskt och etiskt perspektiv, menar kursdeltagaren Lena Röström och fortsätter: – Det var någon på utbildningen som sa att ”den terapi man använder sig av grundar sig på vilken människosyn man har” för mig ligger det mycket i det. I det narrativa tittar man på människors intentioner, hopp och drömmar, man tittar på människors egna resurser och drivkrafter. Jag upplever annars att terapivärlden idag många gånger tenderar

34

att bli objektifierande, istället för att lyfta fram att människor själva vet vad som är mest rätt för dem.

– Det centrala för mig är att vi utforskar relationer, sammanhang och maktstrukturer och vad som kan ge mening i olika sammanhang, säger psykoterapeuten Monica Möllerstrand en av lärarna. Hon berättar om vikten av att se människan som relationell person som samskapar sin egen berättelse om vem hon vill vara.

– Klientens ord är i centrum, klientens egna värderingar, säger Ulla Westling Missios och fortsätter: – Man jobbar med människors värderingar, exempelvis om jag har ett problem med något bryter det ofta mot de värderingar jag har i livet. Det jag tycker är viktigt, hurdan jag vill vara eller vad jag vill göra. Det handlar om att hitta alternativa handlingar (berättelser) till problemberättelserna och att människor blir agenter för sina egna liv - att man tar tag i sitt eget liv och styr. Sedan handlar det om makt, hur vi kan marginalisera människor och ta saker för givna och förtrycka andra på ett mycket subtilt sätt.

- Jag tänker på hur vi på barnpsyk är så snabba med att sätta diagnos, medan det narrativa är så motkulturellt så totalt tvärtom, det skapar ett helt annat möte. Ungdomarna jag möter i behandling kan säga ”jag

visste inte att jag visste så mycket om mig själv och att jag hade så mycket att säga”, säger Lena Röström.

Vad är det viktigaste du som lärare vill förmedla till kursdeltagarna?

- Respekt och ödmjukhet inför kraften i människors berättelser, säger Monica Möllerstrand.

– Att vara ödmjuk, nyfiken. Det finns jättemånga olika saker, men främst att samskapa fram klienters förmågor att hitta kraft i sina egna berättelser, att de blir agenter över sina egna liv, säger Ulla Westling Missios.

Vad tyckte du om utbildningen?

– Det har varit den viktigaste utbildning jag har gått, både när det gäller ett professionellt och ett personligt plan. Formen passar mig väldigt bra. Det är sätt som man förhåller sig till både sig själv, sina klienter, kollegor, ja alla man möter, säger Lena Röström.

Hur skulle du kunna stödja en kursdeltagare som möter ett etiskt dilemma på sin arbetsplats?

– Det skulle kunna vara så att en kursdeltagare som arbetar inom socialtjänsten står inför dilemmat att hon i samtal med utredande socialsekreterare, under pågående barnavårdsutredning, har lämnat uppgifter om konkreta omständigheter kring ett barns livssituation.

Vilka kommer att ingå i beslutsunderlaget när myndighetsutövande socialsekreterare bedömer barnets behov av skydd (tvångsomhändertagande). Samtidigt har kursdeltagaren en pågående samtalskontakt med barnets föräldrar som visat henne stort förtroende genom att ha berättat om sina svårigheter på olika sätt för henne. Hon står nu inför en situation där hon också har

lämnat ut uppgifter om dem och deras barn som kan användas emot dem, och deras önskan att ta hand om sitt barn. Nu ska hon möta dessa föräldrar och känner att hon svikit dem, säger Monica Möllerstrand och fortsätter: – Vad jag kan göra då är att tillsammans med kursdeltagaren utforska vad som hänt, hur känslan av att svika föräldrarna tar sig uttryck, och vad den känslan handlar om? Vad säger det om vad hon värderar? Vidare utforskar vi hur sammanhanget och maktstrukturen såg ut i olika sammanhang. Hur har kursdeltagarens makt att påverka sett ut i olika sammanhang? Vad har hon inte makt att säga nej till?

Vad måste kursdeltagaren lämna ut enligt lag till den utredande socialsekreteraren? Och hur ser föräldrarnas makt att påverka ut i olika sammanhang? Vi kan utforska olika intentioner bakom de olika handlingarna.

Vilka värderingar som har funnits närvarande, vilket hopp, och vilka drömmar kursdeltagaren har kopplat till sitt arbete. Och hur hänger detta ihop med hennes allmänna livsprinciper kring vad som guidar henne i livet. Vem mer vet att detta är viktigt för henne. Utifrån dessa livsprinciper och värderingar kan vi försöka hitta exempel på när detta har varit närvarande? Och hur hon då hade handlat?

Hur skulle hon kunna handla, just nu, om hennes värderingar får vara närvarande i kontakten med dessa föräldrar? Hur skulle hon vilja möta föräldrarna? Tillsammans skapar vi en rik berättelse om vem denne kursdeltagen är och hur hon vill vara.

Hur tänker ni framåt?

- Vi hoppas på att utbildningen påverkar människor i att ta nya steg i utveckling av sitt arbete tillsammans med kollegor och sina klienter.

Dessa nya berättelser hoppas vi att människor kan dela med varandra i olika nätverk och i andra sammanhang, säger Monica Möllerstrand.

- Det narrativa är så genuint, jag vill verkligen sprida det här, säger Lena Röström.

Tina Lundberg Åsén

Fakta Michael White, Dulwich Centre, i Australien, var den stora inspiratören som under sina verksamma år som terapeut och utbildare utvecklade metoder i den narrativa praktiken.

Det narrativa förhållningssättet är ett synsätt som framhåller att vi människor skapar mening i våra liv och i vår tillvaro genom de berättelser vi formulerar om oss själva och andra. I detta perspektiv kan de narrativa samtalen ses som en process där fokus flyttas från klientens problemfyllda livsberättelse till mer önskade och rika berättelser om dennes förmågor, intentioner, värderingar och livsdrömmar

Offentliga Affärer 3 2010 | www.offentligaaffarer.se

PersonAl & ledArskAP

Prisbelönad dokusåpa ”i en annan del av köping” började sändas 2007 på tV4 och har hyllats av både kritiker och andra som ett av sveriges populäraste program. de fyra huvudpersonerna i serien heter linda hammar, torbjörn jonsson (tobbe), mikael Wiseby (micke) och mats halvarsson. serien vann tV-priset kristallen, både i kategorin Årets program och i Årets dokumentärprogram 2007.

En lillebror ville visa att hans storasyster som har en utvecklingsstörning, hade samma drömmar, tankar och känslor som han själv.

I en dokusåpa.

Chefen för handikappomsorgen i Köping sa ja - men bävade: Vad skulle handikappsverige tycka?

Så föddes ”I en annan del av Köping”.

Eftersom dokumentären skulle filma de fyra i deras vardag måste alla inom handikappomsorgen, deras anhöriga, all personal och handikapporganisationerna, kontaktas.

Det blev några hundra brev. I början vågade Christina Eljansbo inte vara helt ärlig: – Jag vågade inte skriva att ”Filip och Fredrik” skulle göra programmet, för jag var rädd att många inte skulle ställa upp av rädsla för att bli förlöjligade.

Istället använde hon produktionsbolagets namn StockholmKöpenhamn, och hennes eventuella farhågor kom på skam: – Produktioner där de själva inte medverkar är väldigt seriösa.

Dessutom blev jag lugn när de fyra

huvudpersonerna och deras anhöriga sa ja till att vara med. Min personal sa: Vill de vara med är det vårt jobb att hjälpa till med det.

Vinsten

– Jag har dessutom fått vara med om att föräldrar till barn med utvecklingsstörning, fått uppleva att deras barn har blivit bättre bemötta, och att alla kan känna att de duger som de är!

På Chefsdagarna 2010 berättar Christina Eljansbo om resan som gjorde att ett antal personer blev individer och inte enbart personer med utvecklingsstörning.

Hennes förhoppning är att berättelsen om resan med TV-produktionen ”I en annan del av Köping” ska väcka mängder med frågor, och hon ser fram emot att förmedla hur nöjd hon är med arbetet inom handikappomsorgen i Köping, och att få tala om människors lika värde.

Marie Clancy

Christina Eljansbo Chefsdagarna arrangeras 8-9 september i Helsingborg på uppdrag av Svensk Chefsförening och Akademikerförbundet SSR. Läs mer om Chefsdagarna på www.chefsdagarna.se.

PERSONLIG ASSISTANS

grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet och som ger den enskilde största möjliga inflytande och medbestämmande

Box 9161 400 94 Göteborg Tel 031-68 94 90

www.lss.se info@lss.se

VI HJÄLPER TILL : NÄR DU SKALL SÖKA ASSISTANSERSÄTTNING

• vilka regler som gäller ?

• var söker jag ?

• hur mycket assistans • behöver jag ?

MED UTBILDNING INFÖR DIN ROLL SOM ARBETSLEDARE

ATT HITTA RÄTT ASSISTANSLÖSNING

• hur fungerar olika alternativ ?

• vilka alternativ är bäst för mig ?

ATT PRAKTISKT TA HAND OM

• lönehantering • bokföring • skatter • all annan administration

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2010

• vilka lagar gäller ?

• hur får jag tag på assistenter ?

• hur schemalägger jag ?

OM DU INTE ÄR NÖJD MED BESLUTET

• vart vänder jag mig ?

• hur överklagar jag ?

35

PersonAl & ledArskAP

Det stora generationsskiftet. Både problem och möjligheter diskuterades på ett seminarium arrangerat av Ekan

Kommuner och landsting – morgondagens vinnare?

Oavsett mörka eller ljusa skyar på den finansiella himlen står hela den svenska arbetsmarknadens organisationer och företag inför en stor utmaning de kommande åren. Rekordgenerationen som föddes på 1940-talet håller på att gå i pension, år 2014 har samtliga 40-talister fyllt 65 år. Parallellt med detta ska stora ungdomskullar födda på 1980- och 1990-talen göra sitt intåg på arbetsmarknaden.

Med anledning av denna utmaning anordnade managementkonsultbolaget Ekan ett seminarium riktat till dagens och framtidens ledare. Anna Dyhre, aktuell med boken Sustainable Employer Branding - Guidelines, Worktools and Best Practices, var inbjuden som inspirationstalare. De stora arbetsgivarna inom såväl offentlig som privat sektor fanns på plats.

Jag utvecklas inte här. Tack för kaffet!

Riktigt så enkelt kan dagens unga inte beskrivas, men de säger ifrån på ett annat sätt än sina äldre kollegor vilka oftast bitit ihop och satt plikten framför allt. Anna Dyhre delade under eftermiddagen med sig av många kloka tankar och idéer kring hur företag och offentlig sektor bör agera för att lyckas attrahera morgondagens stjärnor. Bland det viktigaste är att organisationerna

36

måste bli bättre på att kommunicera och förklara varför du ska arbeta just här. Attribut som vad företaget står för och dess värdegrund lyfts fram som viktiga. Det gäller att kunna visa omvärlden vad organisationen bidrar med i stort. Arbetar du exempelvis i en kommun är du ju samtidigt med och bygger framtidens samhälle, en aspekt som sällan lyfts upp. Dessutom menar Anna Dyhre att det inom denna typ av arbeten kommer att ske ett stort intresseuppsving då många unga drömmer om just meningsfullhet och att göra skillnad med sitt arbete. Här har kommuner och landsting en stor potential där det gäller att visa upp vilka olika yrken och arbetsuppgifter de kan erbjuda.

Anna berättar också om vikten av att ha förebilder i den egna organisationen liksom att skapa en känsla av möjligheter som erbjuds. Vetskapen om att de finns väger tungt hos

dagens unga. Hon menar nämligen att strävan efter pengar och prylar inte är lika viktigt längre i takt med ett ökat välstånd i samhället. Självförverkligande lockar dagens unga vilka ofta är otåliga och tror och hoppas att gräset är grönare på andra sidan, hos nästa arbetsgivare.

Stora möjligheter för den som agerar nu

Dag Larsson, VD på Ekan, lyfter upp möjligheterna som generationsskiftet rymmer. Företag och organisationer måste ständigt utvecklas i takt med förändringar i omvärlden.

Den närmaste perioden kommer vi att nå en tipping point som innebär att de nya rekordgenerationerna överstiger de tidigare till antalet. I denna tid sammanfaller tre faktorer som är viktiga förutsättningar för utveckling nämligen att behovet, viljan och pengarna finns.

Dag menar vidare att marknadsföring av dig som arbetsgivare är en del av lösningen. Men det räcker inte med att bara locka till sig unga talanger. Hur ska du få de lättrörliga yngre medarbetarna att stanna kvar i organisationen och ta över stafettpinnen? Nyckeln till framgång är att anpassa företagets alla delar till de nya förutsättningarna.

Det innebär att rusta organisationen inom områden som styrprinciper, ledarskap, arbetssätt och organisationsformer. Att forma en målbild

för framtiden och en plan för hur organisationen ska ta sig dit.

Malin Wennebro, marknads- och affärsutvecklingsansvarig på Ekan, är med sina 30 år själv ett exempel på vad generationsväxlingen har att bjuda. Sedan 2008 sitter hon med i företagets ledningsgrupp. På frågan vad som fått henne att stanna hela sex år på Ekan säger hon utan tvekan utvecklingsmöjligheter, en känsla av att kunna bidra och sunda värderingar i företaget, inte minst.

Att utmaningarna finns råder det enighet om bland seminariedeltagarna. Det märks inte minst på många igenkännande skratt.

Susan Ritheim Olsson, Kungsbacka kommun, tillägger: – Anna Dyhre satte ord på saker man tänkt men inte definierat så klart. Klart är att vi måste tänka annorlunda kring karriärvägar för att lyckas erbjuda utmaningar till den nya generationen.

Hur väl rustad är din organisation?

I syfte att få klarhet i hur väl rustade svenska organisationer står inför generationsväxlingen kommer Ekan att genomföra en benchmarkingstudie under hösten.

Att identifiera utmaningar och lyfta fram goda exempel är minst lika viktigt. Ett första steg till förändring är att veta var man står idag, menar Malin Wennebro och bjuder in till medverkan.

Arne Öster

Offentliga Affärer 3 2010 | www.offentligaaffarer.se

Hur har du stöldskyddat datorerna på din skola?

Uni Safe har ett komplett sortiment av stöldskydd och

Ledarskap i kris och motgång ”Bästa medarbetare Det är med tungt hjärta som jag i dag måste rikta mig till er och berätta att GM fattat beslut om att avveckla Saabs verksamhet. Jag och många med mig har in i det sista varit optimistiska och sett möjlighet att avsluta affären på ett positivt sätt. Att behöva ge er detta besked dagarna före jul är det värsta jag någonsin behövt göra i mitt yrkesverksamma liv.

Ni ska veta att jag och resten av ledningen är oerhört tacksamma för er lojalitet och inställning som ni visat under ett mycket prövande år.

Ni alla har arbetat hårt och enträget och visat en fantastisk vilja. Jag tror inte att Saabandan kan beskrivas på något annat sätt än unik och enastående. Vi har något mycket speciellt hos oss här på Saab och jag hoppas att det är något vi var och en kan bära med oss i framtiden. Vi står nu med ett besked. Det är inte det besked vi arbetat för och hoppats på. Men det är ett besked. Nu måste informationen få sjunka in och sedan kommer vi att arbeta för att den här avvecklingen ska ske på ett så ansvarsfullt sätt som möjligt.

Eftersom många är lediga vill jag gärna uppmana de chefer som är på plats att ringa och informera hemmavarande personal.”

Jan Åke Vintern 2009 stod Saab inför likvidation och nedläggning. 3500 människor stod inför utsikterna att förlora sitt jobb. Men VD Jan Åke Jonsson vägrade ge upp.

Det föll honom aldrig ens in att hoppa av, att säga upp sig och lämna ett skepp som alla sa höll på att sjunka.

Feedback på Chefsdagarna

SAAB:s VD Jan Åke Jonsson är nyfiken på vilka synpunkter, kommentarer och frågor han kommer att få från deltagarna på Chefsdagarna, men han välkomnar samtidigt möjligheten att ge en mer klarsynt bild av vad som hänt: - Det är bra att få feedback från de som sett det utifrån, det är intressant för mig. För mig är det viktigt att kommunicera hur man går vidare efter en kris och jag ser fram emot detta.

Marie Clancy

Chefsdagarna arrangeras 8-9 september i Helsingborg på uppdrag av Svensk Chefsförening och Akademikerförbundet SSR. Läs mer om Chefsdagarna på www.chefsdagarna.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2010

tillgreppsskydd för datorer och datortillbehör i skolor, bland annat datorvagnar, laddskåp och laptopskydd.

För mer information gå in på www.unisafe.se

Besök vår monter A18:29 på Skyddsmässan i Stockholm, 14 – 17 september.

Uni Safe • Bergfotsgatan 3, 431 35 Mölndal Tel: 0340 - 801 19 • www.unisafe.se

Produkter för ökad trygghet för dig och din personal!

Vindico Security har ett brett sortiment av säkerhetsprodukter för bland annat skolor och vårdcentraler.

Bland våra produkter hittar du vårt trådlösa bråklarm Safe-Komm, sedelboxar och en professionell alkomätare.

Vi säljer alla typer av säkerhetsskåp och förvaringsskåp .

Besök vår webshop på www.safegruppen.se Besök vår monter A18:29 på Skyddsmässan i Stockholm, 14 – 17 september.

Vindico Security AB (publ) • Bergfotsgatan 3, 431 35 Mölndal Tel: 031-706 36 00 • www.safegruppen.se

37

PersonAl & ledArskAP

Prestigelös internationell forskare åter i Sverige – härigenom får jag direkt feedback av patienten och kan lära mig av mina misstag. jag ser direkt vad jag själv behöver växa och lära mig mer av - det är viktigt, säger forskaren och psykologen scott d. miller.

Forskaren och psykologen Scott.D. Miller föreläser ofta för Sveriges Kommuner Scott D. Miller anlitas flitigt som föreläsare av chefsöverläkare och verksamhetschefer inom landsting, kommuner och andra arrangörer runt om i Sverige. Är han inte i Kalmar, Kronobergs och Östergötlands län och kommuner, kan han befinna sig vid Nordiska Högskolan för Folkhälsovetenskap i Göteborg.

I våras var han i Göteborg igen.

Denna gång arrangerade GCK, Göteborgs Centrum för Konsultation workshopen. Han föreläste för verksamhetschefer, psykologer, psykoterapeuter och socialarbetare verksamma med förändringsarbete inom arbetsmarknadsområdet, familjebehandling, missbruksbehandling och med barn och unga.

– Under tiden som jag har arbetat, har mitt perspektiv utvecklats. När jag började arbeta som psykolog för 20 år sedan arbetade jag utifrån en modell, men vår forskning påvisades

Jag kände mig inte hörd, förstådd och respekterad.

att det inte fanns någon skillnad på vår modell i relation till andras, fortsätter Scott D. Miller.

Effektiv metod

Scott D. Miller har speciellt intresserat sig för vad som fungerar i behandling och intresserat sig för kopplingen mellan forskningserfarenheter och klinisk praxis. Härigenom har han utvecklat en effektiv metod och ett implementerbart verktyg genom att använda sig av något som han kallar för ”bedömningsskalor”.

Bedömningsskalorna ger behandlaren möjlighet att kunna korrigera behandlingen för att nå ett bättre resultat. Skalorna utgår från patientens egen upplevelse av förändring och möjligheter och ger på detta sätt behandlaren en direkt feedback på sitt eget agerande.

relation minus

Vi arbetade inte med och pratade inte om det jag ville arbeta och minus prata om.

Behandlarens sätt att arbeta passar inte mig. minus

plus

mål/ämnen

metod

Jag kände mig hörd, förstådd och respekterad.

Vi arbetade med och pratade om det jag ville plus arbeta och prata om.

Behandlarens sätt att arbeta plus passar mig.

Frågar patienten direkt

– Jag är mindre och mindre intresserad av vad som sker mellan klienten och behandlaren, vilken modell behandlaren använder. Däremot är jag intresserad av om patienten är engagerad i mötet, om hon upplever att terapin hjälper och om hon mår bättre, fortsätter Scott D. Miller.

Detta är det absolut viktigaste för Scott D. Miller i hans patientarbete.

Och enda sättet han kan få reda på det, är att genom fråga patienten direkt.

– Jag gör det genom att be mina patienter regelbundet fylla i bedömningsskalorna som återger hur de upplever behandlingen.

Bedömningsskalan ”Skattning av samtal”

En bedömningsskala som Scott D. Miller använder sig av kallar han för ”Skattning av samtal”. Där han ber patienten bedöma dagens tera-

individuellt (personligt välbefinnande)

minus

plus

Nära relationer (familj och andra viktiga)

minus

plus

socialt (arbete, skola, vänner etc)

minus

plus

pisamtal genom att markera på skalan det läge som bäst stämmer överens med patientens upplevelse av samtalet.

Bedömningsskalan ”Skattning av förändring”

– Det andra formuläret ber jag patienten uppskatta sin upplevelse av förändring. Jag ber henne tänka tillbaka till sista terapisamtalet vi hade och fram till nu, och frågar om patienten vill hjälpa oss två att förstå hur hon har haft det under denna tid. Jag ber henne markera på skalorna hur hon har upplevt att det har fungerat för henne inom vissa områden i sitt liv.

– Härigenom får jag direkt feedback av patienten och kan lära mig av mina misstag. Jag ser direkt vad jag själv behöver växa och lära mig mer av - det är viktigt, säger han.

Tina Lundberg Åsén Faktaom Scott D. miller Scott D. Miller är en av grundarna av ISTC, Institute for Study of Therapeutic Change, som är ett privat institut av forskare och kliniker i Chicago som alla har fokus på vad som är till hjälp och fungerar i förändringsarbete. Han bedriver workshops och utbildning i USA och Europa där han hjälper myndigheter och organisationer att uppnå bättre resultat.

Han är en av de inbjudna lärarna, vars verksamhet, tänkande och forskning finns med på den prestigefyllda ”Utvecklingen av psykoterapi konferensen.” Hans humoristiska och engagerande förhållningssätt har länge inspirerat läkare, administratörer och politiker att driva igenom effektiva förändringar.

GCK, Göteborgs Centrum för Konsultation arrangerade workshopen vid Nordiska Högskolan för Folkhälsovetenskap i Göteborg nu vår.

Han är bland annat författare till böckerna:

Det var något som saknades i dagens samtal.

allmänt minus

plus

1. Bedömningsskalan ”Skattning av samtal” 38

Dagens samtal passade mig helt.

allmänt (livet som helhet)

minus

plus

The Heroic Client (2000), The Heart and Soul of Change: What Works in Therapy (1999), Escape from Babel: Toward a Unifying Language for Psychoterapy Practice (1997), Psychoterapy with “Impossible Cases” (1997) och Working With the Problem Drinker (1992 med Insoo Kim Berg).

2. Bedömningsskalan ”Skattning av förändring” Offentliga Affärer 3 2010 | www.offentligaaffarer.se

Hö somg rab Aka är matt fö för dem edle r dig b ik m i Bo unde erka tS SR red ! an ida g!

Ku n s k a p o m H R ä r av g ö r a n d e a lersk p p o k ern d o m Bosse Angelöw Författare, docent och socialpsykolog

et? tsliv e b r tia gghe y r t kapa en s g a d riks Kan

. tslivet e b d l r a a f mång ch olikhet i o likhet

Mats Trondman Professor i kultursociologi

Erik Danhard Advokat och specialist inom arbetsrätt

r nisko n ä rm ljone i m 0 nå 2

Annamaria Westregård Universitetslektor Jur.Dr.

Magnus Söderström Professor i pedagogik

PERSONALVETARDAGARNA 2010

Växjö

Årets viktigaste mötesplats

Växjö, 25-26 augusti

Gunn Johansson Professor emerita Arbetspsykologi

www.personalvetardagarna.se

säkerhet

E-legitimation – en underutnyttjad resurs riksrevisionen har granskat om systemet för e-legitimation är rättssäkert, tillgängligt, kostnadseffektivt och teknikneutralt samt om regeringen och ansvariga myndigheter har agerat i enlighet med riksdagens intentioner på området. resultatet av granskningen redovisas i en granskningsrapport som har överlämnats till regeringen.

God service till medborgare och företag är den viktigaste uppgiften för den offentliga verksamheten. För att denna ska fungera effektivt är den i stora delar beroende av modern informations- och kommunikationsteknik. Tillgången till en väl fungerande e-legitimation är av central bety¬delse för förtroendet, rättssäkerheten, kostnadseffektiviteten och den framtida utvecklingen inom

e-förvaltningen. Det finns emellertid tecken på att dagens system med e-legitimationer är behäftat med problem och svårigheter som riskerar att försvåra utvecklingen av e-förvaltningen inom staten.

Riksrevisionens samlade bedömning

Riksrevisionens bedömning är att systemet för e-legitimation till stora

delar uppfyller de krav på rättssäkerhet, användbarhet, tillgänglighet, kostnadseffektivitet och teknikneutralitet som riksdagen har uttalat.

Riksrevisionens bedömning av aktörerna, det vill säga regeringen och ansvariga myndigheter, är att de inte fullt ut har agerat i enlighet med riksdagens intentioner för utvecklandet av systemet för e-legitimationer.

Den sammanlagda bilden är att systemet för e-legitimationer i sig har haft en positiv effekt på utvecklingen av e-förvaltningen. Det finns dock vissa förbättringsområden.

Riksrevisionen kan dock notera att E-delegationen, på uppdrag av reger¬ingen, har presenterat ett antal förslag för att komma till rätta med flera av de brister som redovisas i granskningen. Förslagen kan ge regeringen och myndigheterna bättre förutsättningar för att få till den styrning och uppfölj¬ning som krävs för

att tillgodose riksdagens krav.

Är systemet för e-legitimation rättssäkert?

Riksrevisionen har inte funnit att rättssäkerheten och myndigheternas möj¬lighet att fungera har försämrats. Det finns snarare indikationer på att myn¬digheternas möjlighet att fungera har förbättrats genom tillgång till tjänster via e-legitimation. En ökad användning av e-legitimationer skulle även ytterligare öka individernas rättssäkerhet med tanke på den höga tekniska säkerhetsnivå som uppnås med hjälp av en e-legitimation. Riksrevisionen konstaterar att tillsyn av själva systemet för e-legitima¬tioner inte har förekommit. Riksrevisionen anser att tillsynsansvaret behöver preciseras för att nå upp till de krav som riksdagen har satt upp för skyddet av den personliga integriteten.

SMARTA KORT – SSO – KRYPTERING Hur hanteras detta tillsammans med krav och standards såsom BITS och SAML?

AUTENTISERING

Med identiteter och roller styrs åtkomst till information med hjälp av smarta kort och PKI

AUKTORISATION

DIN INFORMATION TILLGÄNGLIGHET

KONFIDENTIALITET

INFORMATIONSSÄKERHET

08-41 00 79 00 • www.expisoft.se 40

SPÅRBARHET

OAVVISLIGHET

Offentliga Affärer 3 2010 | www.offentligaaffarer.se

säkerhet Är systemet för e-legitimation tillgängligt?

Riksrevisionen bedömer att systemet för e-legitimationer inte kan anses uppfylla kraven på tillgänglighet och användbarhet fullt ut. Det har blivit onödigt krångligt för användaren att hantera lösningen.

Regeringen har inte varit tillräckligt tydlig i styrningen av övergången till en e-förvaltning. Den svaga styrningen av myndigheterna har resulterat i att myndigheterna inte har prioriterat utvecklingen av e-tjänster.

Bristen på e-tjänster har i sin tur inneburit att det saknats incitament för medborgarna att skaffa sig e-legitimationer. Detta innebär vidare att övergången från tradi¬tionell förvaltning till e-förvaltning inte utvecklats i tillräckligt snabb takt.

Är systemet för e-legitimation kostnadseffektivt?

Riksrevisionen bedömer att systemet i stora delar uppfyller riksdagens krav på kostnadseffektivitet. Den lösning som staten har valt i form av ramavtal har dock inneburit en begränsad konkurrenssituation som kan ha fått negativa konsekvenser både för prissättning och tekniska utvecklingsmöjligheter för den befintliga lösningen. Det bör dock

framhållas att ett huvudsyfte med att välja den nuvarande lösningen var att bruka en befintlig och väl fungerande lösning för att snabbt få igång e-tjänster.

Om staten hade utvecklat en egen lösning hade det för det första inneburit en längre start¬sträcka och för det andra att den statliga lösningen skulle konkurrera med möjliga privata alternativ.

Har regeringen främjat konkurrens?

När det gäller konkurrensaspekten bedömer Riksrevisionen att valet av ramavtalsupphandling och önskemålet om utfärdare med en avtalsrelation med en betydande andel av befolkningen har medfört att priskonkurrensen inte har fungerat väl.

Genom att välja nuvarande lösning skapade man ett system som inte byggde på öppna standarder utan kunderna var ”inlåsta” till sina respektive banker och kundernas rörlighet mellan olika alternativ var därmed ytterst begränsad. Systemet har också höga inträdesbarriärer för potentiella leverantörer.

Är systemet för e-legitimation teknikneutralt?

Riksrevisionen bedömer att när

Bättre teknik och fler funktioner till 1/3 av priset.

det gäller kravet på teknikneutralitet kan systemet för e-legitimationer inte anses uppfylla riksdagens krav. Regeringen kan inte heller anses ha främjat etableringen av teknikneutrala standarder för elektroniska signaturer eller ha säkrat en dynamisk utveckling av informa¬tionssamhällets säkerhetslösningar. E-legitimationssystemet är i dag inte utformat på ett sätt som möjliggör samverkan med andra system, det vill säga en interoperabel lösning. Ett pro¬blem med e-legitimationerna är att gränssnitten inte är standardiserade. För att åstadkomma interoperabla system för hela den offentliga sektorn krävs en tydlig styrning från regeringen i fråga om systemkrav och val av teknik. Ansvariga myndigheter har med anledning av regeringens ställningsta¬gande haft små möjligheter att vidta några åtgärder för att främja teknikneu¬trala lösningar.

Rekommendationer

E-delegationen har lämnat förslag till framtida lösning för e-legitimationer och Riksrevisionen vill framhålla att flera av de brister som har framförts i rapporten skulle kunna lösas genom E-delegationens förslag.

Det gäller exempelvis förslagen om

Arne Öster

ERGONOMI FÖR ALLA

En ergonomisk datormus ska inte kosta 3 000:Se och jämför: Trackbar Mousetrapper Rollermouse Pris 995:3 370:2 835:Ergonomisk Ja Ja Ja Antal knappar 6 5 5 Optik (dpi) 2x1000 800 800 Stationär dator Ja Ja Ja Bärbar dator Ja Nej Nej Vändbar 180° Ja Nej Nej Mikrofon Ja Nej Nej Microsoft godkänd Ja Nej Nej

Tel 08-559 260 05 • info@eurooffice.se • www.eurooffice.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2010

att införa en federationsarkitektur för e-legitima¬tioner och att standardisera gränssnitten.

Några av de brister som Riksrevisionen har iakttagit riskerar dock att kvarstå även om E-delegationens förslag genomförs.

Riksrevisionen rekommenderar därför regeringen att • genomföra en översyn av tillsynen av systemet för e-legitimationer och överväga att tydliggöra mandatet rörande tillsyn och peka ut en enskild aktör som får ansvar • vidta åtgärder för att skapa öppna standarder och konkurrensutsätta identifieringsprocessen i syfte att undanröja konkurrensmässiga hinder • vidta åtgärder för att öka tillgängligheten och skapa en framtida lösning för e-legitimationer utifrån användarnas behov • genomföra informationssatsningar för medborgare, företag och myndig- heter om fördelarna med att använda e-legitimationer.

Microsoft godkänd WHQL

41

ekonomi

Hallå!

Bredd och topp på utbudet Programmet för KOMMEK 2010 i Malmö den 18-19 augusti är spikat och klart. Här möter deltagare och utställare politikens trender, framtidsvisioner, samhällsekonomiska utmaningar och nischade ekonomifrågor i en stimulerande mix.

– Man får ju inte missa kommunalrådet Lars-Göran Bengtsson i Svinarp som kommer att reflektera över sin situation där, säger Anders Haglund projektledare för konferenserna och ler i mjugg.

Det här är vårt bästa program någonsin säger Anders Haglund projektledare för Kommek.

KOMMEK är en mötesplats för dem som jobbar med, eller är intresserade av kommunal ekonomi, landsting och regioner. Här finns politiker, forskare, journalister, konsulter och ekonomer med under två intensiva dagar. För att säga något om programinnehållet kan nämnas att kommunminister Mats Odell och socialdemokraternas ekonomiske talesman Thomas Östros kommer att mötas första dagen i debatten om framtidens ekonomiska politik och de allt viktigare kommunekonomiska frågorna. Andra dagen håller Steffo Thörnquist i trådarna när fyra tunga chefsekonomer samlas för att diskutera det samhällsekonomiska läget - Nordeas Annika Winsth, LO:s

Lena Westerlund, Swedbanks Cecilia Hermansson och SKL:s Mats Kinnwall. Sist men inte minst kommer andra dagen avrundas med att statsvetaren Sören Holmberg, Aftonbladets Helle Klein och Sydsvenskans Heidi Avellan kommenterar opinionsläget inför valrörelsens slutspurt.

– Det här är vårt bästa program någonsin. Vi har både bredd och topp på utbudet, säger en nöjd Anders Haglund.

Hur går det med deltagandet och utställarna jämfört med tidigare år?

– Vi ligger i fas med föregående Kommek 2008 och även med 2006, vilket indikerar på att vi kommer hamna på cirka 3 000 deltagare.

Beträffande utställarna går det också

Knowledge at work När du investerar i Danske Invests fonder kan du dra nytta av lokala kunskaper från investeringsexperter över hela världen.

bra, även här ligger vi i fas med tidigare år och beräknar att det kommer att bli runt 100 utställare. Mässytan är på 1 900 kvm och nästan allt var uppbokat för redan tre veckor sedan.

Vad får man inte missa på Kommek?

– Man får inte missa utställningen, den är jättefin, sedan får man ju inte missa våra gemensamma aktiviteter – exempelvis kommunalrådet Lars-Göran Bengtsson i Svinarp.

Sedan tänker jag ju givetvis även på själva nätverkandet och minglet och möjligheten att då träffa leverantörer och kollegor, det är kul.

Hur känns det att ha bytt lokal?

– Det känns lite spännande, blir det fint väder finns det ju mycket

potential att kunna mingla och äta utomhus. Blir det vackert väder blir det en riktig hit!

Tina Lundberg Åsén Fakta KOMMEK är en mötesplats för kommunalekonomiska frågor som går av stapeln på Stadionområdet i Malmö. På den tillhörande fackmässan presenterar utställare nyheter, produkter och tjänster. Föregående mässa fick toppbetyg av de 3 300 besökarna. KOMMEK arrangeras av Föreningen Sveriges Kommunalekonomer, KEF, Sveriges Kommuner och Landsting, Region Skåne och Malmö Stad i samarbete med Sydexpo.

n ässa K-m er A211 E M t KOM 8, mon / s på Vi se ö, 18 –19 m l – Gå inte över ån efter vatten! a iM Våra egenutvecklade affärssystem är skräddarsydda för offentlig sektor och har hög pålitlighet.

Ett samtal till oss ger dig en lösning – inte ett ärendenummer

Träffa dem på danskeinvest.se Slottsgatan 8, 722 11 Västerås • 021-18 35 35 www.a-data.nu

42

Offentliga Affärer 3 2010 | www.offentligaaffarer.se

ekonomi

Svenska företag förlorar 500 miljoner kronor årligen – trots goda rutiner och kontroller kapitalläckage är ett förekommande problem i alla svenska företag, kommuner, landsting och organisationer. läckaget kan uppkomma genom rutin- och systemfel, organisatoriska förändringar eller på grund av den mänskliga faktorn och kan årligen innebära mer än 500 miljoner i förlorat kapital för dessa organisationer.

Kapitalläckaget förekommer exempelvis som felaktiga utbetalningar, valutadifferenser och momshantering men även i form av avtalsrelaterade differenser som till exempel bonus och övriga inköpsvillkor. Ofta rör det sig om flera mindre avvikelser men som i transaktionsintensiva företag och i offentliga verksamheter blir till stora summor i slutändan.

Hur ofta förekommer kapitalläckage?

Revisionsföretaget Refero revision AB har specialiserat sig på att finna och återföra kapitalläckage.

Baserat på alla kunder de jobbat med

sedan starten 2005, de flesta med en omsättning på över 1 miljard, är det genomsnittliga återförda beloppet 529 000 kronor per kund. Ofta rör det sig om betydligt mer hos stora kunder.

Genom en egenutvecklad process analyserar Refero kundernas leverantörsreskontra och utbetalningar.

Metoden är säker och påverkar inte det dagliga arbetet. Det kapital som Refero hittar och återför till sina kunder är sådant som bolaget inte själva hade hittat, eftersom företagen arbetar i nutid och Refero jobbar med historisk data.

– Vi har jobbat med detta sedan 2005 och hos alla våra kunder har vi hittat kapital, som vi kunnat återföra direkt till den dagliga verksamheten.

Det gäller alltifrån mindre lokala svenska företag och offentliga verksamheter till stora internationella koncerner, säger Lars Fyhr, marknadsansvarig på Refero.

Hur stort är problemet?

Svenska företag är internationellt sett bra på fakturahantering och inköpsrutiner. Erfarenheten visar att över 99,9 % av inköpsomsättningen är korrekt hanterad, men med stora volymer kan till synes mindre avvikelser resultera i betydande belopp som går till spillo.

Med ”nya” ögon identifierar och återför Refero genom sin process det tidigare förlorade kapitalet.

– Med andra ord som ett komplement till egna kontroller och till revisorernas goda arbete blir det sammantaget ett mycket gott resultat, menar Lars Fyhr.

Mot denna bakgrund kan det röra sig om kapitalläckage på mer än 250 miljoner kronor årligen bara bland Sveriges 500 största företag. Om vi räknar med alla företag i Sverige, som omsätter mer än en miljard var, så rör det sig sannolikt om uppemot 500 miljoner kronor årligen.

Hur kommer företagen tillrätta med problemet?

Förutom att Refero identifierar och återför tidigare förlorat kapital, kartlägger Refero de bakomliggande orsakerna samt presenterar förslag till förändringar för att förebygga uppkomsten av felaktigheter, som annars kan leda till kapitalläckage.

Vill du veta mer?

– Om ni är intresserade av mer fakta kring detta och en diskussion, så kontakta mig gärna, säger Lars Fyhr, marknadsansvarig på Refero revision AB. Arne Öster

Färska fakta.

Dygnet runt.

Sök företagsfakta I affärer är det viktigt att veta vem du har att göra med. För att göra trygga affärer är det bra att kolla fakta om företaget.

BOLAGSORDNING

40 kr/st*

REGISTRERINGSBEVIS PERSONS UPPDRAG

75 kr/st

40 kr/st

ÅRSREDOVISNING

40 kr/st*

I vår nya e-tjänst Sök företagsfakta laddar du exempelvis ner registreringsbevis, årsredovisningar och bolagsordningar till ett betydligt lägre pris än vad de kostar att beställa i pappersformat. Du betalar med kontokort och dokumenten levereras direkt till din e-postadress. www.bolagsverket.se

* Pris, exkl. moms

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2010

43

ekonomi

Kommunala tjänstemän i muthärva statsåklagare nils-erik schultz på riksenheten mot korruption synar mutanklagelserna mot kommuntjänstemän som framkom i sVt:s Uppdrag Granskning. saltade byggfakturor och uppdrag som inte utförts, mutade tjänstemän samt politiker och chefer som vägrar svara på känsliga frågor. Bilden av Göteborgs stad som målades upp i tv-programmet skakar den högsta kommunledningen.

I SVT-programmet Uppdrag Granskning anklagas flera tjänstemän för att ha medverkat till att en byggmästare har kunna skriva uppblåsta faktor mot att han hjälpt tjänstemännen med byggarbeten på deras privata hus. Tjänstemännen bjöds också till byggmästarens sommarhus i Frankrike och på lyxiga middagar vid flera tillfällen.

I tv-programmet framträdde en tjänsteman som hade väldigt svårt att förklara varför renoveringen av ett klocktorn på ett av Familjebostäders bostadshus i Majorna i Göteborg kostade 250 000 kronor, när det enligt byggexpertis borde ha kostat max 30 000 kronor.

Enligt ett byggprotokoll ska även 500 kvadratmeter rötskadad råspont ha bytts ut under arbetet i kvarteret.

Men enligt snickare som var med vid takomläggningen handlar det i verkligheten om bara 10-15 kvadratmeter.

När Uppdrag granskning själva kontrollerar vindarna visar det sig också att det bara är enstaka brädor eller kvadratmeter som bytts ut.

Trots att byggprojektet är omfattande och kostade sex miljoner kronor för skattebetalarna saknas mycket dokumentation. Inte ens ett slutbesiktningskontroll är upprättat.

Det var bara ett av flera exempel på det dunkla förhållandet mellan några tjänstemän i Göteborgs kommun och en byggentreprenör, som uppdagades i tv-programmet och som även kvällstidningen GT tidigare skrivit om.

– Man känner sig inte särskilt stolt efter att ha sett programmet.

Det finns anledning att se över rutinerna. Bara programmet ruskar om i stadens organisation, det kan jag garantera dig. Men att gå därifrån till att dra slutsatsen huruvida någon gjort sig skyldig till oegentligheter är ganska långt, säger stadsjuristen Gunnar Andersson till TT. Göteborgs stad förstärker nu kontrollen i samtliga kommunala bostadsbolag efter de mutanklagelser

44

som riktats mot bolaget Familjebostäder. Efter ett krismöte kräver kommunalrådet Anneli Hulthén alla papperen på bordet hos även de övriga bostadsbolagen, Poseidon, Bostadsbolaget och Egnahem för att försäkra sig om att det går rätt till där. Hon vill också veta om kontrollsystemen fungerar och om upphandlingen sköts korrekt så att ingen enskild leverantör favoriseras.

Byggmästaren kommenterar

Så här skrev byggmästaren Stefan Allbäck på företagets hemsida: ”SVT:s program Uppdrag Granskning har publicerat uppgifter om Stefan Allbäcks Byggnads AB. Uppgifterna bygger bland annat på odokumenterad andrahandsinformation som inte är korrekt. Jag beklagar att SVT valt att publicera uppgifter som är felaktiga. Bakgrunden till SVT:s program är delvis att det pågår en förtalskampanj mot mig personligen och mot Stefan Allbäck Byggnads AB. En polisanmälan om förtal har inlämnats och utredning pågår.”

Göteborg startar storgranskning

Mutanklagelserna mot delar av den kommunala förvaltningen i Göteborg leder nu till storkoll av allt och alla.

En speciell granskningsgrupp ska studera inte bara hur läget är nu, utan också gå tillbaka i tiden med stickprovskontroller.

Tanken är att den nya granskningsgruppen ska leta efter felaktigheter eller rutiner som måste ändras.

Göteborgs stad påminner också om policyn att ”kontakterna med massmedierna ska präglas av största möjliga öppenhet”. SVT:s Uppdrag granskning stoppades vid ett öppet möte av inhyrda vakter.

– Så ska det inte vara, säger stadsdirektör Åke Jacobsson.

Riksenheten mot korruption inleder förundersökning

Statsåklagare Nils-Erik Schultz på Riksenheten mot korruption har redan inlett en förundersökning om misstänkt grovt mutbrott. Denna kommer tidigast att vara klar någon gång efter sommaren. Förundersökningen om mutbrott gäller dels det kommunala bostadsbolaget Familjebostäder och dels Idrotts- och Föreningsförvaltningen i Göteborg.

– Vi har redan börjat nysta i det här och kommer att ta kontakt med de personer som var med i programmet, säger Nils-Eric Schultz.

”Den första att beklaga”

Ragnhild Andersson har varit chef över Idrotts- och Föreningsförvaltningen sedan den 1 oktober 2008.

– Jag är den förste att beklaga det som hänt, säger hon till GT.se. Jag välkomnar förundersökningen. Det är utomordentligt att den nu blir av.

En utredning pågår redan på förvaltningen. Den 17 mars kontrakterades den externa revisionsfirman Ernst & Young för att granska anklagelser som nått förvaltningen i ett undertecknat handskrivet brev.

Rapporten kan kort sammanfattas: Det har brustit i ansvarsförhållanden, rutiner, riktlinjer, dokumentation, utbildning och intern kontroll.

Ett exempel: Fakturor har godkänts trots att de saknat väsentliga detaljer som hur lång tid jobbet tagit, vad det kostat per timma och kostnadre för underentreprenörer.

Chef får gå

Muthärvan har nu lett till att chefen för idrotts- och föreningsförvaltningen, Ragnhild Andersson, ska lämna sitt jobb. Enligt ett pressmeddelande har idrotts- och föreningsnämndens presidium tillsammans med Ragnhild Andersson kommit till slutsatsen att ”förutsättningar för ett fortsatt samarbete saknas”.

Mutanklagelserna gäller bland annat tjänstemän på förvaltningen.

Ragnhild Andersson har inte pekats ut som misstänkt för mutbrott.

Kritiken mot henne har handlat om att hon inte hanterade brevet som tipsade om muthärvan korrekt och att hon tog beslutet att kalla in väktare till nämndmöten för att hindra medierna från att komma in.

Sista ordet i den här affären lär dock inte ha varit sagt.

Arne Öster

Offentliga Affärer 3 2010 | www.offentligaaffarer.se

ekonomi

Kretsloppet för kompetens i fara! det finns anledning att reflektera över hur det står till med den offentliga sektorns kompetensförsörjning. här argumenteras för att den är allt annat än säkrad.

Rolf Solli varnar för bristfällig återväxt i kommuner och landsting När de så kallade Socialinstituten skapades, särskilt på 1940-talet, var det tunga argumentet att byggandet av välfärdssektorn krävde kunniga administratörer av olika slag. Den bakomliggande analysen baserades på erfarenheter hur den offentliga sektorn, särskilt lokalt, hade fungerat under mellankrigstiden – helt enkelt inte särskilt bra. Det var en riktig analys då men dess konsekvenser gäller än mer idag. Den lokala delen av den offentliga sektorn är med alla mått mätt större idag än någonsin.

Behovet av administrativ kapacitet är större än någonsin, det är dessutom växande. Det sista inte minst på grund av den generationsväxling som står för dörren.

Utbildningarna hade alltså för mer än 60 år sedan en inriktning mot praktiken. Metoden för lösa kompetensförsörjningen vara att lära ut hantverket, vilket för övrigt oftast gjordes av pedagogiskt intresserade praktiker. Standardrecept från dåvarande Kommunförbundet och Landstingsförbundet var relevant litteratur. I en för det mesta stabil tillvaro, låt vara expansiv, kan utbildningen standardiseras över en lång tid. Den behöver inte tillföras särskilt mycket och recepten fungerar på de flesta ställen. Men så är det inte längre, det var till och med ett tag sedan det var så.

Vi lever i en föränderlig värld

Förändring är numera i det närmaste ett normaltillstånd. Förändring handlar om nya organisationsformer och nya arbetssätt. En konsekvens av den stadigvarande förändringen är att den lokala offentliga sektorn blir allt mer differentierad, olika helt enkelt. Praktiken på ett ställe kan alltså skilja sig tämligen mycket från praktiken på ett annat ställe trots att bägge ställena kallas kommuner. Hur saker sköts i en kommun passar inte särskilt bra i en annan. Annorlunda uttryckt kan man hävda att praktiken inte är särskilt praktisk. Det är i denna situation, med ett växande behov och en praktik som inte låter sig hanteras med stadiga och generella tekniker, som forskningen kommer in i bilden.

Forskningens främsta uppgift - särskilt på området kommunal ekonomi - handlar om att ta reda på

vad undervisningen skall handla om.

Det går ut på att skapa teorier som fungerar i många olika situationer och det inte bara nu utan också i framtiden. God teori är mycket praktiskt, det vill säga användbart i många situationer. Att skapa god teori är inte lätt, men nödvändigt.

En förutsättning för god forskning är att det finns en omfattande tillgång till praktiknära data som handlar om hur det går till där ute i ”verkligheten”. Forskningen går inte ut på att apa efter praktiken utan beskriva den på ett sätt som gör den generell i meningen tillpassningsbar från en till en annan kommun.

Den enklaste modellen blir alltså att forskningen påverkar utbildningen som i sin tur lämnar ”produkter” i form av studenter som kan arbeta i kommuner och landsting. Detta är den viktigaste processen, men inte den enda av betydelse i sammanhanget. Forskning handlar inte om att uppfinna hjul, det handlar också om att se vad andra forskare gör och förmedla det till utbildningen men också direkt till praktiken. Det pågår alltså flera processer på en gång. Alla väl så viktiga i något som kan liknas vid ett öppet kretslopp. Ett adekvat namn på detta kretslopp skulle kunna vara kompetensgenerering, för det är det det handlar om. Kretslopp behöver balans både avseende tempo och omfattning. Praktikens försörjning är målet och det är stort. Utbildningskapaciteten i det här landet är generellt större än någonsin men definitivt inte den med inriktning på den praktik som det handlar om här.

Ett problem i detta sammanhang är att kommuner och landsting faktiskt i viktiga avseende inte är som andra organisationer. Ett annat problem är att allt för få ungdomar tänker sig en framtid som administratörer inom offentlig sektor.

Den tredje komponenten i kretsloppet, forskning, har levt ett hyggligt framgångsrikt liv den senaste 20 åren men också här tornar det upp ordentligt mörka moln. De forsningsresurser som står till buds kanaliseras allt mer mot tekniska områden. När det talas om innovationer, vilket är dagens modeord, handlar det om naturvetarnas behov av forskningsresurser. Tekniker,

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2010

medicinare och likande förväntas lösa de problem vi har idag. Om det är en möjlig väg att gå kan diskuteras men en konsekvens blir att det blir allt mindre resurser över för samhällsvetenskaplig forskning och då alldeles särskilt den som har en praktisk inriktning.

Fara för framtiden

idag men den kommer att slå igenom vad det lider om vi inte förändrar våra positioner radikalt. På något vis måste vi intressera unga människor för kommuner och landstings administration. På något annat vis måste vi skapa stabilitet och kapacitet för den forskning som handlar om praktiken. Annars blir det inte roligt!

Sammantaget har vi ett kompetenskretslopp i obalans. I många avseende är det en obalans som kan liknas vid klimatproblemet. Obalansens effekter syns inte särskilt mycket

Integration

Schema

Realtidsekonomi

Chefernas verksamhetssystem

Vikarie

Avvikelser

Rolf Solli Professor i företagsekonomi Göteborgs universitet

Flextid

Gat

Självservice

Kompetens

Möt oss på KOMMEK 18-19 augusti 2010 i Malmö. www.gatsoft.se

45

ekonomi

Socialtjänsten i Göteborg betalade EN MILJaRD FYRaHUNDRaTUSEN KRONOR – Vi glömmer av att när ungdomarna får chansen att göra bra ifrån sig gör de det. det är helt fantastiskt vilken kraft de har när vi vuxna tror på dem. men vad gör vi? frågar sig stefan karlsson ungdomsarbetare i Ung & trygg.

Socialtjänstens insatser i Göteborgs kommun uppgick till 1 000 400 000 kronor 2008, enligt Socialstyrelsens senaste rapport. Kostnaden omfattade institutionsvård, familjehemsvård och öppna insatser som socialtjänsten köpt till barn och unga mellan 0-20 år. Totalt rörde det sig om 2 514 insatser, varav 1 010 var köpta SoL- och LVU-placeringar* och resterande 1 504 var öppna insatser.

Vi behöver stötta dem

Stefan Karlsson är djupt bekymrad över det tilltagande ungdomsvåldet, drogerna och den ökade segregeringen.

– Vi får ju inte glömma av att det handlar om unga människor som behöver hjälp. Många har en tragisk historia med sig. Det är bedrövligt hur det ser ut nu. Vi i Göteborg sätter ut elever med särskilda behov i befintliga klasser, vilket är en katastrof.

Stefan menar att vi inte kan komma ifrån att lärare inte är utbildade för att ta hand om elever med särskilda behov. När en elev har tillåtits att straffa ut sig ur skolan, hamnar eleven ofta i en miljö som är destruktiv.

– Ungdomarna har press på sig från alla håll. Det är väldigt lätt att falla igenom systemet idag. Blir de stämplade som värstingar är det lätt hänt att leva upp till fördomarna.

Svårt med samarbetet

I satsningen Ung & Trygg arbetar Stefan Karlsson med åklagare, polis, socialarbetare, fritidsledare, ungdomsbehandlare och lärare. En viktig del är att göra insatser mot rekrytering till kriminella nätverk.

HÖJ DIN KOMPETENS MED SRF EKONOMIUTBILDNING

Själva arbetet börjar när ungdomarna har åkt fast. Han tycker att satsningen är bra men att det finns många stoppklossar kvar i systemet.

– När vi väl har tagit fast dem tar byråkratin i vårt rättsystem alldeles för lång tid. Visst, det hamnar på socialtjänstens bord, men den verkningsgraden är nästan lika med noll.

Skolan och socialtjänsten måste samverka, men samarbetet funkar inte. Reviren är för stora, prestigen likaså. Sedan när ungdomarna blivit tvångsplacerade eller dömda får de ingen behandling som hjälper, utan lär sig ännu mer skit.

Avdelningsföreståndare vid SiS

Tina Lundberg Åsén har tidigare intervjuat Ylva Persson avdelnings-

Utbildning på dina villkor Vi skräddarsyr dina utbildningar som du vill ha dem. Rakt igenom!

SRF Ekonomiutbildning är ledande inom utbildningsområdet ekonomi, juridik och lön.

Vi har genom årens lopp skaffat oss ett stort kontaktnät inom olika ämnesområden och kan därför hjälpa dig med att skräddarsy utbildningar efter dina önskemål.

Välkommen!

Kontakta gärna Pia Ljunggren Bernulf för kursförslag och offert.

Tfn: 023-79 49 60 • E-post: pia@srfkonsult.se

www.srfekonomiutbildning.se 46

Offentliga Affärer 3 2010 | www.offentligaaffarer.se

föreståndare vid en enhet inom SiS, Statens institutionsstyrelse. Då berättade hon om att hon hade sett mycket som hon inte var stolt över.

– En personalgrupp som är sliten kan bli förödande för ungdomarna, de orkar inte och kan lätt tappa humöret, säger hon och berättar att övervåld kan förekomma. Jag vill inte säga att det sker jämt, men ja, det sker. När vi i personalen pratar igenom en incident efteråt kallar vi det inte för övervåld eller misshandel, vi kallar det inte för någonting.

Varför kallar ni det inte för någonting?

– Det är för obehagligt och gör för ont. Det är svårt att inse att man har varit den som har tagit i för hårt, då vill man inte ha med saken att göra. Enligt Ylva Persson har personal svårt att hantera misslyckanden och kan sopa bort situationer där de brister kunskapsmässigt. Beroendeförhållanden personal emellan är ytterligare skäl till att personal kan strunta att rapportera incidenter. Hon berättar också att SiS inte riskerar att tillfälligt stänga någon avdelning för att låta personal samla kraft och komma igen.

Vad bedriver ni för typ av vård?

– Nu vet jag inte vad jag skall svara. Vård får alla. Då menar jag mat och husrum. Vad det gäller behandling skiljer det sig från institution till institution. Det beror helt på vilka som jobbar och vilken kompetens personal på avdelningarna har.

Det finns enligt henne avdelningar som fungerar, och andra som är katastrofala. Alla institutioner har inte extern handledning. Ylva menar att det är vanligt att ungdomarna återgår till droger och kriminalitet efter placering. Samtidigt upplever hon att kommunerna inte gör mycket i förebyggande syfte, varpå många ungdomar kommer tillbaka.

– SiS har i många hänseenden varit bra, men nu utger vi oss för något som vi inte är. Det händer att jag vänder mig till huvudkontoret och ber att få dokumentation över forskning. Men jag får inget tillbaka.

Ibland undrar jag vad SiS egentligen gör för våra barn.

Vikarierande behandlingsassistent

Peter Peterson har vikarierat som behandlingsassistent vid SiS. Han menar att många i personalen är trötta och har ingen empati kvar.

– Jag kan ärligt säga att de flesta som jag har arbetat med har tagit i för hårt ibland. Om det är misshandel när man slänger ner någon på golvet eller puttar till beror på situationen.

Vad är skillnaden mellan fasthållning och misshandel?

– Egentligen handlar det om det egna samvetet. Om man själv tycker att man har gått över gränsen. Om jag har kontroll över situationen och ändå tar stryptag trots att ungdomen har lugnat ner sig har jag gått över.

Många av oss är ju kroppsbyggare och större. Ibland har det varit svårare för ungdomen att skydda sig.

Om det är fasthållning eller misshandel är en samvetsfråga för oss personal att rannsaka.

Har du själv gått över gränsen någon gång?

– Ja, det tycker jag att jag har.

Vill du berätta?

– När någon inte ville gå ut ur klassrummet, handlade det om att få ut killen. Tyvärr hände det ibland att killen åkte in i dörren eller i väggen och slog sig. När vi pratade efteråt, har killarna förstått att om de inte hade spjärnat emot så hårt hade situationen aldrig hänt. Sedan vet de att det finns en oskriven regel – man tjallar inte för ingenting.

Hur gör ni vid incidenter?

– Alla incidenter skall skrivas in i datorn och rapporteras, men vissa gånger händer det att man skiter i att rapportera.

Bedrivs behandling för ungdomarna?

– Det är just detta som brister, det finns liksom ingen behandling mer än psykologsamtalen. Många ungdomar har blivit institutionsskadade och släpper ingen in på livet.

De har lärt sig att inte berätta för mycket för personalen.

Frågor till Ylva Persson igen:

Har berörda ungdomar fått upprättelse?

– Det är väldigt olika, ibland kan behandlingsassistenterna säga förlåt.

Varje incident diskuteras med berörd personal. Vi pratar även med föräldrarna. Ett faktum, som är oerhört viktigt är att ungdomarna inte skall behöva bära på det här också, de bär på tillräckligt mycket elände.

Sker rapportering till den unges socialsekreterare?

– Ingen skriftlig rapportering sker, men en muntlig.

Vad behövs för att stötta ungdomarna hos er?

– Jag brinner för familjhemsarbete och familjeterapi. Jag tror att ungdomar som placeras enligt LVU, måste ha med hela familjen i behandlingen för att det skall kunna ge resultat. Det handlar om att se helheten.

Ylva Persson, Peter Peterson och Stefan Karlsson lyder under fingerade namn. De har begärt källskydd. (*SoL Socialtjänstlagen, LVU Lagen om Vård av Unga)

Vi får dina affärer att växa Ett lyckat företagsbyggande börjar med att man fattar rätt affärsbeslut. Och för att fatta rätt affärsbeslut behövs rätt information. UC levererar årligen affärsoch kreditinformation som ligger till grund för flera miljoner affärsbeslut. Vare sig det gäller att hitta nya kunder och prospekts, kreditbedöma och följa upp

befintliga kunder eller att effektivisera dina

affärsprocesser så har UC lösningar som gör ditt företag mer lönsamt. Kontakta oss idag på 0200-761 300 så berättar vi mer om hur vi tillsammans kan ta ett första steg mot en livskraftig verksamhet.

www.uc.se 0200-761 300 sales@uc.se

Tina Lundberg Åsén

Detta är en del en artikelserie som handlar om ungdomskriminalitet, Ung & Trygg, vård, ledarskap, samverkan i en kommun, politiker, chefer, personal, eldsjälar, förslag på förbättringar, kronor och ören – och ansvaret vi alla har.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2010

47

it

Dags att omfamna

Molnet – eller?

Datormoln och molntjänster har många fördelar – inte minst för myndigheter. I hanteringen av skattemedel bör sannolikt inte minst kostnadsfördelarna vara mycket intressanta. Fördelarna är att e-tjänster effektiviseras av molnet och att alla tjänster har bäring på detta.

Det innebär skalfördelar och lägre kostnader. Men för att detta ska fungera fullt ut handlar det om att kunna lita på leverantörer och befrämja säkerheten.

När denna typ av tjänster införs i verksamheten ställer det andra krav på hur IT-avdelningen ska agera och fungera. En enkel beställningsprocess kan leda till ett komplext integrationsprojekt om förutsättningar och förväntningar är oklara.

Och även om molnet växer snabbt framöver innebär det inte att det nuvarande sättet att använda datorer och program upphör. Övergången kan också försenas av den oro som finns för vad som händer om en myndighet, ett företag eller en privatperson lägger all sin information utanför sina egna väggar.

– Den som söker ”fyrkan¬tiga” molntjänster behöver i princip bara lyfta luren och beställa. Men de flesta lär ha kvar installerade system länge, som måste integreras, och då krävs en rejäl förstudie, säger Peter Er¬iksson, infrastrukturchef på IT-leverantören Exait.

Det finns åtskilliga frågetecken att fundera över. Är det möjligt att dela upp molntjänsterna på olika leverantörer? Blir det komplexare än

48

att lägga allt på en och samma leverantör? Blir kraven vid beställning större än vid traditionell fysisk infrastruktur när delar av IT-miljön finns som molntjänst och ska motsvara verksamhetsbehovet? Vad händer om den som har hand om informationen går i konkurs? Går det att flytta information på ett enkelt sätt om man byter leverantör? Finns det någon risk för att andra som använder samma leverantör kommer åt min information?

Molnet eller Cloud Computing består i praktiken av Internetförbindelser till enormt stora datahallar där IT-jättar som Google, IBM, Microsoft med flera lagrar information och driver de program som myndigheter, företag och konsumenter behöver.

Men exempelvis IBM är återhållsamt när det gäller synen på förutsättningarna för molntjänsternas genomslag på outsourcingmarknadens kärnområden. Det dröjer nog väldigt länge innan exempelvis stora banker eller försäkringsbolag lägger

affärskritiska systemtjänster i externa molntjänster.

Total kontroll över sin egen data kommer därför att bli en självklar definierande egenskap för molntjänster inom kort.

Fyra nivåer

Cloud Computing delas oftast in i fyra olika kategorier eller nivåer på de tillgängliga tjänsterna, Software as a Service (SaaS), Platform as a Service (PaaS), Storage as a Service och Infrastructure as a Service (IaaS).

Software as a Service (SaaS) är kompletta tillämpnimgar som erbjuds i form av en webbaserad tjänst till slutanvändare. Detta innebär att slutanvändaren inte köper några permanenta licenser eller installerar någon programvara.

Användaren betalar istället för den tid man avänder/är ansluten till tjänsten. Värt att notera är också att många SaaS tjänster är gratis.

Exempel på SaaS-tjänster är Google Docs, Project Place och Webmail.

Platform as a Service (PaaS) är komponenter och delsystem som levereras som tjänster till andra system och tillämpningar. Exempel på PaaS är varukorgsfunktionalitet till webbshopar, lösningar för kreditkortsbetalning m.m.

Storage as a Service är samlingsnamnet för tjänster som erbjuder online-baserad lagring i olika former.

Infrastructure as a Service (IaaS) är precis som det låter infrastruktur som levereras som en tjänst. Ett exempel på sådan infrastruktur är virtuella servrar som en lång rad leverantörer erbjuder dig att hyra mot en varierande prislapp. En av de leverantörer som erbjuder virtuella servrar är Amazon med sin tjänst Elastic Cloud Computing (EC2).

Man kan i EC2 hyra en server med önskad kapacitet och valfritt operativsystem (nästan) per timme.

Den tekniska plattformen, förvaltning, drift, tekniska detaljer – listan kan göras lång på saker du slipper testa om du använder dig av molntjänster. Du betalar helt

Offentliga Affärer 3 2010 | www.offentligaaffarer.se

it

enkelt för att slippa tänka på de här aspekterna. Men det finns ändå en del saker du måste testa för att se till att molntjänsten håller måttet.

Prestandan är den största utmaningen.

En annan viktig aspekt att tänka på när du använder dig av molntjänster är risken för inlåsning.

Standarder som ska göra det möjligt att enkelt flytta data är på väg, och de stora molnleverantörerna som Google och Amazon har lovat att följa dem.

I undersökningen ”Unleashing the Power of Virtualization - Cloud Computing and Perceptions of

European Business”, framgår att 72 procent av de svenska företagen inte är helt övertygade om fördelarna med att ta steget in i molnet. 11 procent av företagen, både i Sverige och Europa, anser också att molnet är en modefluga.

Undersökningen, som omfattar 550 företag i Europa, visar att servervirtualisering har fått ordentligt fäste bland företagen, och då särskilt i Sverige: 83 procent av de svenska företagen (jämfört med 70 procent i EMEA) svarar att de antingen för närvarande genomför eller planerar virtualisering av sina servrar. Vidare anger 49 procent av de tillfrågade

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2010

svenska företagen att de använder eller planerar att använda molntjänster, vilket är den högsta siffran för alla tillfrågade länder (31 procent för genomsnittet i EMEA). Men entusiasmen minskar drastiskt när andra åtgärder på väg mot molnet från en statisk driftsmiljö vägs in: Bara 40 procent av de svenska företagen använder automatisk provisioning, och siffran för automatisk deprovisioning och dynamisk resursallokering (DRA) blir 17 procent respektive 34 procent.

– Undersökningen visar att man i Sverige använder virtualisering i sina datacenter för att öka driftsäker-

heten, säger Johan Hedman, Sverigechef på CA i ett pressmeddelande.

Men, samtidigt indikerar undersökningen svenska företag känner osäkerhet kring hur man automatiserar, hanterar och säkrar virtualiserade miljöer.

När man betraktar nackdelarna med molnet framstår förvaltning (66 procent) och säkerhet (17 procent) som de största hindren. Utöver det tror 57 procent av respondenterna att de saknar egna resurser för att realisera en molninfrastruktur i dagsläget.

Arne Öster

49

it

OFFENTLIGA RUMMET

Årets Offentliga Rummet besöktes av drygt 500 deltagare Under konferensen fanns 36 olika seminariepass som deltagarna kunde besöka. kommun- och finansmarknadsminister mats odell delade ut priset Guldlänken till landets mest innovativa offentliga e-tjänst och matthew Barzun, UsAs ambassadör i sverige, höll ett bejublat anförande om arbetet med open Government.

Nätverksdagen genomfördes på Högskolan i Gävle och konferensdagarna var på Sveriges största multiarena, Göransson Arena i Sandviken.

Trollhättan kommer att vara värd för Offentliga Rummet den 24-26 maj 2011.

Konferensens röda tråd var användarcentrerade och effektiva tillämpningar av informations- och kommunikationsteknik i gränssnittet mellan medborgare och

50

myndigheter. Ett exempel på detta är Matthew Barzun, USAs ambassadör i Sverige, som kom till Offentliga rummet för att prata om Vita Husets arbete med Open Gov. – Vi ser en ökad medvetenhet om behovet av olika slags e-tjänster men också en ökad mognad när det gäller utvecklingen av samverkan mellan myndigheter och kommuner för att underlätta medborgarnas vardag, något som jag ser mycket positivt på.

Den nya tekniken skapar möjligheter till en större delaktighet för enskilda, organisationer och företag i förvaltningens utveckling och dess produktion av tjänster. En av utgångspunkterna både för E-delegationens arbete och för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är att näringslivet ska stödjas genom förenklingar för företagen, både när det gäller att lämna uppgifter till myndigheter och att ta del av offentlig information.

Målet för offentlig förvaltning är att skapa en mer medborgarorienterad e-förvaltning där e-förvaltning inte längre betraktas som en intern angelägenhet för statliga myndigheter, kommuner och landsting, säger Bengt Svenson, programkommitténs ordförande.

Han menar att det inte bara är en fråga för IT-chefer och IT-strateger utan att även kommunledningen måste bli involverad.

– Det behövs en gemensam strategi för kommunernas arbete med e-förvaltning.

Tidigare arbetade varje kommun med sin lokala verksamhet men vi ser en ökad regionalisering där kommuner samverkar, ofta genom kommun- och regionförbunden.

Samarbetsprojekt finns också inom landstingen och mellan kommuner och landsting när det gäller vård och omsorg och även hos olika myndigheter. Skolan saknar samma drivkraft för samverkan men jag tror att det kommer att lossna även där inom de närmaste åren, säger Bengt Svenson.

Statens vision för den framtida e-förvaltningen är en samlad ingång till alla offentliga myndigheter. Med mål och visioner på plats måste man börja jobba operativt, menar Bengt Svenson.

Offentliga Affärer 3 2010 | www.offentligaaffarer.se

it

Guldlänken 2010 gick till miljöförvaltningen i Stockholms stad.

Vinnare av Guldlänken 2010: Miljöförvaltningen i Stockholms stad!

Guldlänken 2010 gick till miljöförvaltningen i Stockholms stad för en innovativ e-tjänst som dramatiskt underlättar processen för att få tillstånd att borra efter bergvärme.

Juryns motivering var: För en kreativ och innovativ tjänsteutveckling, i kombination med en väl genomförd integration mellan olika system, samt

en genomtänkt utveckling av externa och interna processer, utses miljöförvaltningen i Stockholms stad till vinnare av Guldlänken 2010.

Antalet bergvärmeanläggningar växer snabbt och med detta ökar också antalet tillståndsärenden för de borrhål som anläggningarna kräver. Dessa ärenden innehåller en omfattande och komplex manuell hantering för fastighetsägare, entreprenörer och förvaltning. Vinnaren

av Guldlänken visar hur man kan gå över till en digital process genom att integrera information från flera system. I det första läget ger den ett spännande digitalt kartstöd till fastighetsägare/entreprenör när det gäller att välja plats och vinkel för ett nytt borrhål, bland annat med hänsyn till andra borrhål i närheten.

I nästa läge får man stöd för att skapa en korrekt ansökan som sedan ger en snabb och rationell hantering inom förvaltningen. Juryn är särskilt imponerad av hur man arbetat med utveckling och förändring av både interna och externa processer fram till en färdig tjänst som skapat stora fördelar för alla inblandade intressenter.

FLEKS - Förskolorna i Lilla Edets KunskapsSystem: Lilla Edets kommun

FLEKS är en lärplattform för förskolan för barn, föräldrar och personal som särskilt fokuserar barnens individuella utveckling, bland annat med hjälp av portföljer på nätet.

ledningar i samband med olika typer av markarbeten, ett problem som beräknas kosta hundratals miljoner om året. I avsaknad av lagstiftning har PTS tagit initiativ till en mycket bred samverkan mellan många privata och offentliga intressenter och skapat tjänsten Ledningskollen.

Av säkerhetsskäl ligger inte informationen om ledningarnas exakta placering i en databas kopplad mot Internet, utan det är i den efterföljande dialogen mellan du som ska gräva och den som har ledningar som detaljerna blir kända. Om inga intressen finns i det aktuella området får du ett besked om detta direkt.

Verksamt.se: Bolagsverket, Skatteverket och Tillväxtverket

Verksamt.se är en ny tjänst för företagare från Bolagsverket, Skatteverket och Tillväxtverket som samlar information och service för den som driver eller vill starta företag.

Arne Öster

Ledningskollen.se: Kommunikationsmyndigheten PTS

Ledningskollen adresserar de stora problemen med avgrävda

SWEPOS® Nätverks-RTK-tjänst erbjuder navigeringsstöd och positionering i realtid med centimeternoggrannhet.

RTK-korrektioner sänds idag via GSM och GPRS och används för t.ex. detaljmätning, utsättning, datainsamling för GIS, förrättningsmätning och maskinguidning. Om det räcker att du får positionen i efterhand kan du skicka in dina observationsdata till SWEPOS beräkningstjänst.

Tel: 026-63 37 53 • Fax: 026-65 42 75 • swepos@lm.se • www.swepos.com

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2010

51

it

OFFENTLIGA RUMMET

Framtidens e-förvaltning

Omvärld, interaktion och utvecklingsdynamik

nu lyfter det, nu är e-förvaltningsfrågorna ett tvingande måste, att relatera till i varje vision, mål och strategi för förvaltningsutveckling. den verkligheten dominerade helt under årets upplag av offentliga rummet. men i dagens kontext med en teknikutveckling som starkt påverkar medborgarnas vardag, deras sociala agerande, engagemang och förväntningar på förvaltningarna finns ingen given karta att navigera efter. lägg därtill den växande mångfalden i kultur- och värderingsbaserade preferenser och krav. tala om komplexitet och utmaningar – vid utveckling för en svårspådd framtid!

Dessa perspektiv belystes på ett tankeväckande sätt i ett par mycket intressanta seminarier, som leddes av dels Lennart Nordfors, Gullers Grupp, dels Bo Sundgren, Stockholms Universitet (det senare behandlas i nästa nummer av Offentliga Affärer).

Nordfors seminarium om Framtidens e-förvaltning byggde på de analyser och slutsatser som presenteras i ett arbete som Gullers Grupp gjort på uppdrag av VINNOVA och som först presenterades under EU-ministerkonferensen i Malmö i höstas. Finns som VINNOVArapport i bokform, eGorvernment of Tomorrow, VR 2009:28.

Ett motsvarande försök att beskriva e-förvaltningen i ett

52

10-årigt framtidsperspektiv presenterades 2006. Den blev mycket uppmärksammad och uppskattad, men det var då det. Utvecklingen har redan förpassat dåtidens scenarier till oanvändbar historia. Sociala medier, ständigt uppkopplade, intensivt kommunicerande medborgare med internationella perspektiv, liksom nya säkerhets- och tillitsfrågor har fört in nya faktorer i den redan komplexa framtidsmiljö som utvecklingsstrategerna har att matcha.

Med en framtid som för med sig idag okända faktorer hjälper det föga att titta bakåt och försöka prognosera framtiden. Och inte heller är det särskilt meningsfullt att försöka navigera efter hur vi idag vill att det ska bli (d v s styra mot

en statisk vision). Mera fruktbart är det att måla upp olika scenarier som kan vara tänkbara, och sedan analysera hur förändringar i de ingående faktorerna kan påverka utfallet, det vill säga hur det i verkligheten kan bli med beskrivna förutsättningar.

På så sätt får vi möjlighet att identifiera kritiska faktorer, planera för hot och möjligheter, skapa en plattform för gemensamma referensramar och överblick samt skapa en begreppsapparat för en löpande omvärldsanalys.

Men vilka scenarier är tänkbara?

I seminariet presenterades och analyserades fyra möjliga framtidsbilder, vilka alla bygger på följande idag högst troliga framtidsförhållanden år 2020: - Internet kommer att spela en ännu större roll i våra liv - de sociala medierna kommer att var ännu mer utvecklade - offentliga databaser kommer att vara (i huvudsak) öppna, d v s ökad transparens - penetrationen av Internetanvändningen kommer att vara så gott som total - Internet kommer att vara ännu mer tillgängligt – den ”mobila revolutionen” vara slutförd.

Till nämnda fem högst sannolika faktorer kan läggas två kritiska osäkerheter, som kan få stort inflytande på utvecklingen, och som dessutom är dynamiskt beroende av hur förvaltningen kommer att agera. De kan formuleras i två frågor:

• Vad händer med det politiska deltagandet? Blir det ”servicedemokrati” eller ”deltagardemokrati”?

Syftande på relationer och roll vid medborgarnas kontakt med förvaltningarna.

• Hur utvecklas det sociala kapitalet i form av tillit till förvaltningen? Ökad misstro kontra ökad tilltro till eliter/myndigheter.

Resonemanget i denna artikel handlar om myndigheters service till och interaktion med medborgare, företag och organisationer ifråga om just förvaltningens service, och således inte om frågor relaterade till det vi kan kalla e-demokrati, det vill säga medborgarinflytande och styrning på det politiska planet. Med medborgare menas i fortsättning såväl enskilda individer som organisationer och företag i deras kontakt med myndigheter.

Scenario Privatisering av förvaltningen

Det finns en stark efterfrågan på e-tjänster, men intern tröghet och komplexitet i förvaltningarna leder till att de inte lyckas skapa den servicenivå som efterfrågas. Det uppträder en privat aktör (exempelvis Google) som skapar ett gränssnitt mellan myndigheterna och medborgarna, till exempel med personaliserade sidor byggande på öppna data och med möjlighet för medborgarna att engagera sig och delta. ”Google” kan dessutom analysera informationen

Offentliga Affärer 3 2010 | www.offentligaaffarer.se

it och utvärdera och rangordna servicenivån hos myndigheter och effektiviteten i tjänsterna. I denna kontext finns också den aktuella debatten om myndigheternas roll, om de ska agera och påverka eller om detta ska vara enbart den politiska sfärens uppgift. Fördelar med denna framtid är att den kan innebära en snabb utveckling och god tillgänglighet.

Utmaningen ligger i att myndigheterna förlorar direktkontakten med medborgarna. I förlängningen reduceras förvaltningarnas möjlighet att analysera medborgarnas servicepreferenser och inte minst kan förutsättningarna för informationsutvinning från samkörda databaser påverkas negativt.

Scenario Effektivitetens gränser

En stark koordinering av myndigheternas e-tjänster och ett gemensamt gränssnitt innebär att e-tjänsterna och e-förvaltningen blir enkel och lättillgänglig och därför snabbt får stort genomslag. Systemets interna effektivitet gör det möjligt att satsa på individanpassade tjänster grundade på kunskap om individen.

Detta leder i sin tur till en integritetsdebatt som dessutom får näring av oro för samkörningar och aktioner för att avslöja fusk. Därmed skapas grogrund för aktionsgrupper som på olika sätt försöker att sabotera systemet. Styrkan med detta scenario är givetvis att det ger en effektiv offentligt styrd e-förvaltning. Risken kan vara en växande oro för ”storebrorsstaten” med åtföljande illvilliga attacker och/eller mer sublimt en försämring av tilltron till politiker och förvaltning, vilket också kan beskrivas i termer av försämrad livsmiljö och alienerade medborgare.

Scenario Deltagande och överlastning

De sociala medierna fortsätter att utvecklas mycket snabbt, parallellt med en sjunkande tilltro till eliter, både förvaltningar och större privata företag såsom Google. Det uppstår en mängd alerta stöd/hjälpgrupper på nätet. Vi får mycket aktiva medborgare, som stöder varandra i relationerna med förvaltningarna.

Det ger väl informerade medborgare med utbredd och djup kunskap om hur det offentliga fungerar. Samtidigt höjs kravnivåerna och förväntan på en effektiv service. Fördelen med denna framtidsvy är givetvis aktiva, informerade medborgare, medan utmaningen finns i risken för att kapaciteten i beslutsprocesserna inte räcker till. Eller för att tala mera poetiskt: ”Vi har att matcha paradoxen att medborgarnas exemplariska agerande leder till att vi får en ny slags inkompetens hos förvaltningen”.

terna väljer att själv delta i de sociala nätverken och med hjälp av medborgarna utvecklas servicesystem som kan sägas var virtuella, specialiserade medborgarkontor. Myndigheternas representanter betraktas som vanliga medlemmar i kommuniteten varmed de ges högt förtroende.

Dessa förhållanden bidrar till att en myndighet snabbt kan få in och analysera all relevant information och dra nytta av den kreativa kraften i kommuniteten. Det ger möjlighet till en effektiv ”kunddriven och kundstödd” förvaltning. Med tiden uppenbaras emellertid nackdelarna med en alltför nära relation mellan handläggare och medborgare, med ökad risk för att handläggare tar hänsyn till personliga bindningar, så att tilltro till myndighetens neutralitet och oväld därför eroderar. Detta leder i sin tur till att myndigheterna utmanas att sätta upp strikta spelregler som begränsar vad handläggarna får göra, varmed effektiviteten i den ”distribuerade” serviceplattformen påverkas negativt.

Makt, rättsäkerhet och trygghet

Beskrivna scenarier är hypotetiska bilder av möjliga utvecklingsriktningar i ett tioårs framtidsperspektiv.

Hypotetiska men kanske värdefulla som referensramar, som kan ge vägledning i den dynamiska interaktivitet mellan politiker, utvecklingsstrateger, verksamhetsutvecklare och medborgare som är den kontext i vilken framtidens e-förvaltning kommer att formas. Kan man då redan nu dra några generella slutsatser? Komplexiteten är stor, men: Medborgarnas efterfrågan är av allt att döma så stark, att om inte myndigheterna utvecklar en ur medborgarperspektiv användarvänlig e-förvaltning kommer andra att göra det (såsom i ”Google”exemplet ovan). Det går dock inte att kopiera näringslivets modeller rakt av. Myndigheterna måste hitta egna lösningar som: • Tar hänsyn till den personliga integriteten, vilket begränsar vad e-förvaltningen kan användas till.

QBRANCH:

DIN IT-LEVERANTÖR!

Qbranchs mission är att få IT att fungera.

Vår strategi är att växa genom riktigt nöjda kunder och vi har stor erfarenhet av kunder inom den offentliga sektorn.

I februari 2010 tecknade Kammarkollegiet ramavtal med Qbranch inom området helhetsdrift.

Qbranch är det första företaget i Sverige som tilldelats den internationella certifieringen ISO/IEC 20000. Detta är ett bevis på att Qbranchs tjänste- och produktleveranser möter standardens högt ställda krav på kvalitet.

Qbranch är en av Sveriges Bästa Arbetsplatser och i år kom vi på fjärde plats i Great Place to Works arbetsplatsundersökning, något vi givetvis är glada och stolta över.

Vi är nämligen övertygade om att nöjda medarbetare och nöjda kunder går hand i hand. Medarbetare som trivs och gillar att gå till jobbet gör en bra arbetsinsats vilket gynnar vårt arbete med att skapa IT-branschens mest nöjda kunder.

Läs mer om vårt erbjudande på www.qbranch.se

• Följs upp av en organisation som kan matcha mer aktiva medborgare.

• Sätter tydliga gränser/spelregler för myndigheternas roll, vilket ger support åt medborgarna med en fortsatt tydlig tjänstemannaroll.

Beskrivna perspektiv visar tydligt att e-förvaltning inte bara är en fråga om att utveckla tjänster och höja effektivitet, utan att det också handlar om maktbalanser, rättssäkerhet och trygghet.

Scenario Samproducerad förvaltning

Kent Mossheden

Mycket snabb utveckling av sociala medier parad med hög tilltro till myndigheter och eliter. Myndighe-

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2010

53

it

Konferensens kvällsmingel drog många besökare.

OFFENTLIGA RUMMET

Ljud och ljusshow för ett nytt arkivsystem Med en häftig ljud och ljusshow överraskade Formipe mötesdeltagarna när de presenterade sitt nya system för bevarande av digital information.

– I en värld som blir alltmer digital och med ett informationsflöde som växer explosionsartat, är det inte konstigt att många myndigheter undrar över hur de skall kunna arkivera informationen, fortsätter han.

Lanserades vid Offentliga Rummet 2010

– Under konferensen Offentliga Rummet 2010 lanserade vi systemet.

54

Responsen bland deltagarna var oerhört lyckad, fortsätter Nils Gardell säljare vid FormPipe Software AB.

Olika format ändå åtkomlig

– Informationen som myndigheterna hanterar kommer från en mängd olika verksamhetssystem så som ärendehanteringssystem, system för webbpublicering eller ekonomi-

system. Informationen ligger dessutom lagrad i en mängd olika format, men trots det blir informationen åtkomlig för framtida bruk med vårt system, fortsätter Patrick Elo.

OAIS-modellen

– Systemet är framtaget i nära dialog med Riksarkivet och är baserat på OAIS-modellen, fortsätter Nils Gardell. Många av deltagarna på konferensen Offentliga Rummet 2010 blev väldigt intresserade, det är ett helt nytt sätt att ta tillvara på information – digital information måste också kunna lagras. De system som finns idag är dessutom knutet till en leverantör, men det behövs inte här.

Fakta System ”FormPipe Long-Term Archive” är baserat på OAIS-modellen (ISO 14721:2003).

FormPipe Software AB är ett noterat och marknadsledande programvarubolag inom den snabbt växande ECM-marknaden, Enterprise Content Management. ECM är det samlade namnet på olika tekniker, produkter och system som fångar, processar, lagrar, arkiverar och levererar information på ett systematiserat och kontrollerat sätt.

Källa: FormPipe Software AB

Tina Lundberg Åsén

Offentliga Affärer 3 2010 | www.offentligaaffarer.se

it

Stockholms stad kritiserar volvo IT Volvo it brister i det stora outsourcingavtalet med stockholms stad på ett flertal punkter. det framgår av flera artiklar i tidningen Computer sweden. först och främst måste supporten åtgärdas, enligt it-direktören Anette holm.

Det handlar om det gigantiska outsourcingprojektet där Volvo IT just nu tar över driften av Stockholms stads alla arbetsplatser. Ett antal brister har identifierats i leveransen från Volvo IT, enligt Stockholms stads IT-direktör Anette Holm. De båda

parterna är inte heller överens om vad vissa åtaganden i avtalet innebär.

I en skriftlig överenskommelse som de båda parterna tagit fram listas bristerna i leveransen, vilka åtgärder som ska göras och hur tidplanen för dessa ser ut.

– Vi är inte riktigt nöjda med ärendehanteringsprocessen, hur registrering och hur ärenden åtgärdas, samt hur återkoppling och kommunikation sker till stadens anställda. En annan viktig fråga för supporten är överlämning och samverkan med andra leverantörers support, säger Anette Holm till Computer Sweden.

Enligt Volvo ITs marknadsdirektör Olle Högblom bottnar problemen med supporten i att det är många, nästan hundra personer, som jobbar med supporten. Att få alla dem att komma in i den nya processen och samtidigt få det att

fungera tillsammans med underleverantörer och Stockholms stad har varit ett omfattande arbete.

Upphandlingen av Stockholm stads IT, som Volvo IT tog hem, sträcker sig i första hand över fem år. Målet är att skapa en enhetlig IT-miljö och att sänka kostnaderna.

I upphandlingen ingår bland annat drift, support och underhåll. Eftersom upphandlingen inte räknades som verksamhetsövergång har personalen inte rätt att följa med till den nya leverantören.

Arne Öster

Utveckling av e-förvaltning bidrar till minskad börda för företagen regeringen har överlämnat en slutredovisning av regelförenklingsarbetet till riksdagen som visar att den positiva trenden med minskad regelbörda har förstärkts under det senaste året. i skrivelsen lyfts utveckling av e-förvaltningen fram som en viktig faktor som förenklar företagens vardag och minskar deras administrativa börda.

Arbetet med att förenkla vardagen för Sveriges entreprenörer är en självklar och viktig del av regeringens jobbpolitik. Kärnan i arbetet har varit att utforma regler och processer så att de är bättre anpassade till företagens villkor och verklighet.

Den 28 maj lämnade regeringen över en slutredovisning av regelförenklingsarbetet till riksdagen som visar att den positiva trenden med minskad regelbörda har förstärkts under det senaste året. Räknat sedan 2006 har företagens administrativa kostnader för 2010 sammantaget minskat med 7,3 procent netto. Det motsvarar drygt 7 miljarder kronor i minskade årliga kostnader för företagen. Tittar man bara på de regelförenklingsåtgärder som gjorts, har bördan minskat med så mycket som 11 procent.

- Tack vare en tydlig målbild och ett ambitiöst förenklingsarbete är vi

på god väg att göra det som andra bara pratat om; vi har förenklat företagarens vardag, säger näringsminister Maud Olofsson.

Förändring i attityder

Det underlag som överlämnas till riksdagen i dag är resultatet av ett omfattande och ambitiöst arbete som i nära samverkan med näringslivet pågått i tolv departement och på upp till 53 myndigheter under hela mandatperioden. De årliga uppföljningar som genomförts av departementens och myndigheternas regelförenklingsarbete visar på en betydande nivåhöjning i arbetet under innevarande mandatperiod.

Som exempel kan nämnas ett betydligt mer utbrett och kontinuerligt samråd med näringslivet inriktat på regelförenkling.

Mätningarna används mer systematiskt för att identifiera förenk-

lingsförslag. Vidare har regelförenkling blivit en naturlig och integrerad del av regelgivarnas vardag. Bland tjänstemän på departement och myndigheter finns det idag en större medvetenhet om arbetet och det har skett en förändring i attityder och förhållningssätt.

2006 formulerade regeringen en tydlig målbild och reformerade regelförenklingsarbetet från grunden genom att bygga upp en infrastruktur för arbetet, bland annat genom att inrätta ett regelråd och genomföra fullständiga mätningar av företagens administrativa kostnader. Stora framsteg har gjorts, vilket också OECD konstaterar i sin senaste granskning av Sverige.

Stort antal åtgärder

Regelförenklingsarbetet omfattar totalt över 1 150 åtgärder. Omkring 270 åtgärder genomförs, planeras eller utreds på regeringens initiativ och närmare 880 åtgärder av myndigheter under regeringen.

Drygt 590 åtgärder har hunnit genomföras under perioden 20072009. Av de återstående drygt 560 åtgärderna kan vissa genomföras på kort sikt, medan andra måste analyseras vidare, utredas och eventuellt remitteras före ett slutligt ställningstagande och eventuellt beslut. Drygt hälften av åtgärderna är inriktade på

att minska företagens administrativa kostnader, men det finns även ett flertal åtgärder som leder till förbättrad service och tillgänglighet, kortare handläggningstider samt samordning av uppgiftsinhämtning.

Det förenklingsarbete som regeringen bedrivit under denna mandatperiod har tydligt placerat Sverige som ett av de ledande länderna i Europa på området; Sverige är 1 av 7 länder inom EU som har genomfört fullständiga mätningar av företagens administrativa kostnader. Vid sidan av Sverige har endast tre länder inom EU inrättat ett regelråd. Genom det svenska ordförandeskapet hösten 2009 har Sverige inte bara drivit på utvecklingen, utan också kunnat inleda en diskussion kring det framtida förenklingsarbetet inom EU. Regeringens planer och visioner för framtidens e-förvaltning, säkerhetsaspekter på e-förvaltning och de ekonomiska drivkrafterna för myndighetsutveckling är bara några av programpunkterna på eFörvaltningsdagarna 2010.

Välkommen till mötesplatsen för dig som berörs av smartare tjänster och arbetssätt för framtidens samhällsbyggnad och verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning!

Arne Öster

Vem tycker du skall vinna priset för 2010 års bästa upphandling? Lämna dina förslag redan nu, besök: www.upphandlingsdagarna.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2010

55

it

Offentlig sektor driver miljötänket inom IT en sammanfattning av hans englesson, nordenchef på Allied telesis.

I slutet av 80-talet förklarade en amerikansk vän till mig på ett enkelt sätt att markn a d e n Hans Englesson för LANteknik snart skulle explodera, och att den viktigaste tekniken bakom detta stavades switching. Principen var att switcha (koppla om) datapaket i stället för att upprepa eller förstärka dem för att de skulle kunna ta sig längre. Den nya tekniken skulle öppna upp för massor av möjligheter kring nätverkens storlek och administration.

Förutsägelsen slog mycket riktigt in, och switchtekniken blev normen, inte bara för LAN-lösningar, utan även så småningom för WAN-lösningar.

56

Värt att notera är att den vanligaste switchtekniken i dag är Ethernet. Det är en häftig tanke att LAN-tekniken (tillsammans med sin kusin IP, som verkligen har dragit nytta av LANteknikens kapacitet under de senaste åren) har stått bakom den kommunikationsrevolution som vi alla tar del av och tar för given.

Ethernets egen historia har också varit en smått otrolig resa som började med otympliga, tjocka sladdar i något laboratorium (där tekniken till en början kunde leverera blygsamma 10 Mbit/s) till dagens långdistanslösningar som ger 40 Gbit/s och många olika våglängder i en enda fiberoptikkabel.

Switchtekniken har verkligen dragit fördel av medieutvecklingen.

Ethernetswitchar finns i dag i alla möjliga storlekar och former, från ynka fyra portar i en låda som inte är större än ett cigarettpaket, till enorma, modulbaserade enheter som kan hantera hundratals portar samti-

digt och sedan aggregeras tillbaka till en fiberbackhaul. Den senare varianten används oftast av nationella nätleverantörer och telekomoperatörer med höga krav på driftsäkerhet och funktionsförmåga vid extrema temperaturer.

Antalet tillverkare av Ethernetswitchar är också ganska imponerande. Detta har bildat en bra plantskola för nyskapande och nya funktioner samtidigt som kostnaderna har minskat, vilket har gett snabbare avkastning på investeringen över tid för slutanvändarna.

Varje Google-sökning kostar energi

Ett område på stark framväxt för senare tiders switchtillverkare är miljötänkandet. Detta har framförallt handlat om att minska giftigt material i switcharna under tillverkningen, fokus på förbättring eller minskning av energianvändningen i switchens design och slutligen lösningar för hur man bäst kasserar enheten när den har körts slut.

Visste du att för varje Googlesökning du gör förbrukar du lika mycket

energi som en modern 11 watts energilampa förbrukar på en kvart?

Man kan verkligen göra energibesparingar när många miljövänliga switchar används. Ju mer koldioxidsnål switchen är, desto mindre blir energiförbrukningen. Den avger mindre värme, så man behöver inte lika många fläktar i Switchen eller i serverrummet, vilket ytterligare bidrar till de övergripande besparingarna.

En annan aspekt att ta med i beräkningen är att miljötänkandet vinner mer och mer gehör på marknaden och att det oftast är offentlig sektor, stat och kommuner som leder vägen. Kunderna fokuserar starkare på behoven av ”grönare” teknik, vilket gör att det även blir ett krav inom offentlig upphandling.

Det är inte svårt att tänka sig att inom en snar framtid kommer inköpsbeslut som görs av miljömedvetna konsumenter att påverkas i hög grad av leverantörernas möjlighet att tillhandahålla produkter som är minst 25 % mer energisnåla än i dag. Därför kan det vara värt att titta närmare på de nyckelområden som

Offentliga Affärer 3 2010 | www.offentligaaffarer.se

it kan stängas av när de inte behövs, så att värmen och energibehovet minskar och tillförlitligheten ökar.

Sammanfattningsvis är nyckelorden ”mäta och minimera” för att man ska uppnå en mätbar framgång för minskade utsläpp i designfasen.

Det innebär petiga mätningar av hela energiförbrukningen och en minskning där det är möjligt till den minsta strömförbrukningsnivå där switchen fortfarande arbetar effektivt. har störst effekt på koldioxidförbrukningen, så att du kan ställa rätt frågor till din leverantör nästa gång du ska köpa switch.

Design

De huvudsakliga områdena för energibesparing är: - Högeffektiva nätaggregat: Här kan du få en maximal strömbesparing på 85 % med varierande belastning.

- Kylfläktar: Om du måste ha en intern fläkt är ett alternativ att köra den långsammare. Då låter den mindre och blir dessutom pålitligare.

- Signalförstärkare: Man mäter kabelns längd och justerar kraften som krävs efter den, samt stänger av dem automatiskt när de inte används.

- Indikatorlampor på frontpanelen: De är nödvändiga ibland men

Tillverkning

I tillverkningen kan flera olika tekniker användas för att minska koldioxidutsläppen.

Riktlinjerna för detta är baserade på RoHSdirektivet (Reduction of Hazardous Substances) från EU, som infördes den 1 juli 2006. Enligt direktivet vill man förbjuda sex giftiga ämnen i en produkt, med undantag av blybaserad lödning (nivå 5) inom en viss tidsram. Det är nu olagligt att sälja IT-produkter inom EU som inte överensstämmer med minst nivå 5-specifikationen.

Nivå 6-specifikationen definierar användningen av blyfri lödning.

Detta innefattar vanligtvis en omvandling av PCB på grund av de mycket olika fysiska egenskaperna hos blyfri lödning. Miljötänkande switchtillverkare har redan antagit

nivå 6 i tillverkningen för att på så sätt minska sina utsläppsnivåer rejält.

Dessutom kan en tillverkare som använder en vattenbaserad rengöringslösning under tillverkningen spara runt 40 000 liter per år i bensinbaserade lösningsmedel som normalt kräver dyrbar teknik vid sluthanteringen.

Dessa vattenbaserade system är även slutna system som återvinner vattnet många gånger om. Det gör dem otroligt effektiva samtidigt som miljöpåverkan blir minimal.

Tiden är inne för QoS

Det behöver väl knappast sägas att miljövänliga switchar blir ett måste i framtiden, men när det gäller switchfunktioner finns det ett område som har marknadsförts flitigt under åren och som äntligen får komma till sin rätt, nämligen QoS (Quality of Service). Leverantörerna har länge slagit på trumman för QoS, men först nu har man sett prov på hur idén sprider sig i takt med att program och lösningar som kräver QoS kommer mer och mer.

Två av de största användningsområdena för QoS, som har drivit på framväxten (och inte bara QoS som en trevlig funktion) är VoIP och IPTV, där strömmande av livevideo verkligen testar switcharnas kapacitet till max.

VoIP-tekniken har tagit tid på sig, men nu när tekniken finns har det uppstått ett skriande behov av att alla dessa pyttesmå VoIP-paket kan hanteras både snabbt och korrekt.

Utan den här tekniken kommer slutanvändarna inte att kunna ringa ett vanligt samtal med den kvalitet de är vana vid.

IPTV är fortfarande på nybörjarstadiet i de nordiska länderna eftersom marksänd teve och kabeloperatörer som Com hem håller efterfrågan nere. Vi kan dock tydligt se möjligheterna för att användarna ska kunna dra nytta av tekniken på lokal nivå. Att tillhandahålla stora mängder liveströmmar sätter en enorm press såväl på switcharnas kapacitet som på QoS. Precis som med rösttjänster är användarnas krav och förväntningar enormt höga. Ända sedan 1980-talet har switchtekniken haft en nyckeleffekt på framväxt, användande och implementering av nya spännande kostnadsbesparande lösningar och tjänster inom kommunikationsbranschen. Tekniken har bidragit till att förbättra produktiviteten för privatpersoner och företag, vilket i sin tur har gynnat de ekonomier som har tagit tekniken till sitt hjärta.

Tjäna

mycket tid!

Tjäna Tjäna

Gör det du är duktig på, vi tar hand om dina brev och paket. Vi hämtar och lämnar, sorterar och frankerar och sköter svarspost. Dessutom bär vi ut din samhällsinformation, adresserad och oadresserad. Vi hjälper dig även med större utskick av fakturor och andra meddelanden. Ring din kontaktperson på Posten eller vår kundtjänst 020-23 22 20.

En del av din dag. 57

UtBildninG

Den nya gymnasieskolan speglar inte arbetsmarknadens behov Fakta Sammanfattning av förändringarna i Gy 2011: Högre behörighetskrav till gymnasieskolan Valfriheten minskar Förändrad programstruktur Större skillnad yrkesprogram - högskoleförberedande program Mer tid för yrkesämnen på yrkesprogram En yrkesexamen och en högskoleförberedande examen införs Lärlingsutbildning införs Nytt betygssystem Historia blir obligatoriskt ämne på alla program Skärpta krav på grundläggande högskolebehörighet Arbetslivet ges inflytande över yrkesutbildningen? programråd

Sveriges gymnasieskola ska göras om till hösten 2011. Det beslutade en oenig riksdag i höstas när den borgerliga majoritetens förslag röstades igenom. Gy 2011 som den heter, innebär större skillnad mellan teoretiska och praktiska utbildningar. Men den får kritik från både lärarna och näringslivet. tilläggskurser under sin gymnasietid.

När det gäller det individuella programmet görs det om i fem nya inriktningar för att möta de blandade behov som eleverna på dagens IV har.

Lärarna kritiska

De tolv yrkesprogrammen är: Barn- och fritidsprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet El- och energiprogrammet Fordons- och transportprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hantverksprogrammet Hotell- och turismprogrammet Industritekniska programmet Naturbruksprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet VVS- och fastighetsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet De sex högskoleförberedande programmen är: Ekonomiprogrammet Estetiska programmet Humanistiska programmet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Källa: Skolverket

Björn Axelsson, Almega är mycket kritisk mot den nya gymnasiereformen Några av huvuddragen är att de teoretiska utbildningarna ska göras mer teoretiska och de yrkesinriktade eleverna ska fokusera mer på yrkesämnena, eller karaktärsämnena som de kallas.

För att yrkeselever ska nå behörighetskraven till högskolan i framtidens gymnasium måste de komplettera med vuxenutbildning eller läsa

Men på Sveriges största fackliga lärarorganisation är man inte imponerad. Enligt Lärarförubundets ordförande Eva-Lis Sirén finns det stora brister i förslaget: – Problemet är att det räcker med lägre kunskaper för elever som väljer yrkesprogrammen. Det är fel. Man måste se till att alla elever får med sig gedigna kunskaper.

Den viktigaste förändringen, som införs från höstterminen 2011, är att studiekraven ökar på elever på högskoleförberedande program får tuffare studiekrav medan elever på yrkesprogram får mer yrkesutbildning och mindre av traditionella läsämnen. Dessutom får yrkeseleverna inte direkt behörighet att studera på högskolan.

För att få det måste de läsa extra på gymnasiet eller komplettera med vuxenutbildning,något som lärarfacket anser är orättvist.

– Det är att göra det ännu svårare för eleverna på yrkesprogrammen, menar Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén. De eleverna får kämpa ännu hårdare för att få högskolekompetens!

Speglar inte näringslivets behov

Skriver Du offerter till kommuner?

Dina konkurrenter har tillgång till Kommunexpertens digitala bibliotek Kunskap är pengar! www.ehandel.kommunexperten.se 018-14 60 30

58

Almega är Sveriges största arbetsgivar- och branschorganisation för tjänsteföretag. Det är en förbundsgrupp som har cirka 10 000 medlemsföretag med sammanlagt 500 000 anställda. Medlemsföretagen representerar ett 60-tal branscher inom den svenska tjänstenäringen och Almega är den största förbundsgruppen inom Svenskt Näringsliv. Björn Axelsson är näringspolitisk expert på Almega och hans kritik är inte nådig:

– När gymnasiereformen sätts i sjön är den redan gammal, menar han.

Framförallt efterlyser han en större flexibiltitet när det gäller att anpassa programmen efter arbetsmarknaden: – Man behöver inte reformera allt samtidigt. Vi från näringslivet vet att arbetsmarknaden förändras väldigt snabbt. Man kunde ändra i små steg istället för att ta det här jättegreppet.

Enligt Björn Axelsson handlar reformen bara om gamla gymnsieprogram som inte längre speglar arbetsmarknadens behov.

– Man har inte gått in i detta med öppna ögon, menar han. Det finns ingen analys av vilka nya branscher som har behov av arbetskraft. Bara 4 av 12 program är tjänsterelaterade, och så har det sett ut sen 70-talet, menar han.

40 000 jobbar inom bemanningsföretagen, och Björn Axelsson saknar en modernisering av gymnasieskolan och vill istället se ett ökat innovativt tänkande: – Vi vill kommunicera till politikerna att det blir en förnyelsevärdering av programmen efter 25 månader. Det måste finnas större flexibilitet när det gäller att anpassa programmen efter arbetsmarknaden.

Det fungerar inte att göra en gymnasiereform var tionde eller femtonde år, när det på bara några år skapas flera nya branscher.

Valet bestämmer

Men i höst är det val, och om det blir maktskifte har s,mp och v lovat att riva upp beslutet om den nya gymnasiekskolan. Visserligen har oppositionen ännu inte någon gemensam skolpolitik. Men en sak som de är överens om är att skillnaderna mellan teoretiska och praktiska utbildningar aldrig ska bli verklighet om de får makten. De tre partierna anser att alla elever i gymnasiet ska få behörighet till högskolestudier, att det ska vara ”en kunskapsskola för alla”.

Marie Clancy

Offentliga Affärer 3 2010 | www.offentligaaffarer.se

UtBildninG

Läraravtalet öppnar för lokala uppgörelser om arbetstid av alla som arbetar inom skolan och hon anser att det viktigaste är att man nu har ett avtal som ger lärarna högre löneökning än andra yrkesgrupper.

– Lärarförbundets medlemmar i varje kommun får som grupp minst 3,5 procent i löneökning, lika mycket som andra på arbetsmarknaden, och dessutom en unik möjlighet att höja sina löner mer än andra. Det här avtalet lägger grunden för att lärare långsiktigt ska tjäna mer, samtidigt som det säkrar förtroendearbetstiden för lärare, säger Eva-Lis Sirén.

De viktigaste punkterna i avtalet

Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarförbundet uppmanar kommunerna att ta sitt ansvar och verkställa det avtal SKL och lärfacken kommit fram till. Foto:Johanna Hanno

i början av maj blev läraravtalet för den kommunala sektorn klart. det tvååriga avtalet ger löneökningar på 3,5 procent till 210 000 arbetstagare. Parterna är eniga om att förläggning av arbetstiden ska lösas genom lokala avtal. nu är det upp till skl att ta sitt ansvar och öka lönerna, menar lärarförbundet.

Avtalet löper i 25 månader och ger 3,5 procent i löneökningar fördelat på två år. Lönerevision ska ske med minst 2 procent den 1 april 2010 och med minst 1,5 procent den 1 april 2011. Lokala avtal om ändrade arbetstider kan ge lärare 2 000 kronor mer i månaden. Det nya avtalet ligger långt ifrån arbetsgivarens tidiga krav på nollbud och slopad förtroendearbetstid.

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, beskriver avtalet som ett där eleverna är vinnare. Lärarförbundet betonar att avtalet ger lärarna mer än vad andra yrkesgrupper hittills i avtalsrörelsen fått. Lärarnas Riksförbund pekar på att avtalet innehåller en lösning i frågan om lärarnas arbetstider.

Båda lärarfacken anser att en mängd kommuner under senare år ensidigt utökat lärarnas undervisningstid på bekostnad av planeringstiden, den så kallade förtroendetiden.

Lärarfacken kopplar utvecklingen till kommunernas allt stramare budgetar. Utökningen av undervisningsskyldigheten har genomdrivits utan lokala överenskommelser.

I och med det nya avtalet har parterna enats om att skolor som vill förändra arbetstidsförläggningen ska sluta lokala avtal om detta.

Lärare har som grupp (per kommun och förbund) en garanterad löneökning på minst 3,5 procent under två år.

Alla lärare, oavsett skolform, som utvecklar och höjer kvaliteten i skolan kan få ytterligare löneökning.

Arbetstiden för lärare i grund- och gymnasieskolan är säkrad.

Varje skola och arbetslag i alla skolformer får större inflytande över hur man vill jobba för att nå bättre resultat.

– Parterna lyfter dessutom fram ett antal viktiga fokusområden, bland annat skolans ledarskap, lärandeuppdraget i förskolan och förtroendet mellan parterna. Dessa är nyckelområden för att stärka och utveckla skolans och lärares förutsättningar. Vi måste få en skola där lärarna har möjlighet att ge eleverna det de behöver för att få bättre resultat, och vi måste få löner som lockar de bästa, säger Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén.

Marie Clancy

“Inget självspelande piano”

Men i och med att det nya avtalet är i hamn efter en årslång process, så betyder det inte att allt är frid och fröjd.

– Detta är inget självspelande piano, betonar Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén, som nu uppmanar kommunerna att ta sitt ansvar och verkställa det som SKL och lärarfacken kommit fram till: – Det handlar om 290 kommuner – upp till bevis!

Det viktigaste är att man nu skapat stadiga spelregler och en rejäl ersättning för detta, menar Eva-Lis Sirén.

Enligt henne rådde det ett stort bristkapital mellan parterna, och det största problemet för förhandlingarna var brist på förtroende.

Inom lärarkåren ansåg man att kommunerna under lång tid prioriterat ned skolan och att löneläget ,och statusen, för läraryrket var så lågt, att allt färre sökte till lärarutbildningen. Därför är det nya avtalet viktigt,menar Eva-Lis Sirén, eftersom SKL med detta visar att nu ska skolan prioriteras.

Mer lön åt lärarna

Eva-Lis Sirén är ordförande för Lärarförbundet som företräder 75%

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2010

59

UtBildninG

Dags att förändra psykoterapeututbildningen Högskoleverket har tidigare påtalat att det finns stora brister inom psykoterapiutbildningen. verket föreslår nu ett antal åtgärder till regeringen för att höja och säkerställa kvaliteten, bland annat att antagningen begränsas till vissa yrkesgrupper.

Förutsättningarna för att bedriva psykoterapeututbildning och därmed också för att ge psykoterapeutexamen har förändrats avsevärt under de senaste dryga tio åren. En ny lag, lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS) trädde i kraft den 1 januari 1999. Lagen medförde bland annat att legitimation för yrkesverksamhet som psykoterapeut enbart kunde utfärdas till den som avlagt psykoterapeutexamen hos utbildningsanordnare med tillstånd att utfärda sådan examen.

Dessförinnan hade Socialstyrelsen sedan 1985 också gjort motsvarande bedömningar av psykoterapeututbildningar utan särskilt examenstillstånd, för att utfärda legitimation. Lagen har medfört att Högskoleverket sedan 1999 har kvalitetsgranskat ett stort antal enskilda utbildningsanordnare som ansökt om examenstillstånd för psykoterapeutexamen. Även universitet som önskat få möjlighet att ge psykoterapeutexamen har ansökt om examenstillstånd.

Svårt att hitta förebilder

Utövandet av psykoterapi och utbildning av psykoterapeuter varierar stort mellan länder i Europa.

Olika lagstiftning och regleringar, en mångfald olika inriktningar och olika krav på utbildningar gör att det i dagsläget inte finns någon dominerande modell som skulle kunna utgöra förebild för svensk psykoterapeutbildning. Slutsatsen blir att psykoterapeututbildningen i Sverige måste utgå från svensk lagstiftning och våra egna erfarenheter och förutsättningar.

Högskoleverket har på regeringens uppdrag utrett förutsättningarna för ökad kvalitet i psykoterapeututbildningen.

För uppdraget har Högskoleverket anlitat en grupp sakkunniga personer med stor kunskap om och erfarenhet från psykoterapiområdet, både då det gäller utbildning, forskning och klinisk verksamhet. Olika inriktningar inom psykoterapin har funnits representerade i gruppen.

För att få söka till psykoterapeututbildningen måste man ha genomgått en grundläggande utbildning i psykoterapi. Dessa utbildningar bedrivs idag helt utan offentlig kontroll, eftersom de inte leder till en examen. Det krävs inte heller något tillstånd vare sig från Högskoleverket eller från regeringen för att få starta en sådan utbildning. Detta har lett till många grundläggande utbildningar med väldigt olika inriktningar och med varierande kvalitet.

Två andra stora problem är att de här utbildningarna tar in studenter med mycket olika förkunskaper och vissa utbildningar uppfyller inte ens kraven för behörighet till psykoterapeututbildningen. En student som genomgått en grundläggande utbildning kan alltså inte vara säker på att bli behörig till att fortsätta på psykoterapeututbildningen.

Högskoleverket föreslår att de grundläggande utbildningarna avvecklas och istället integreras i de utbildningar som kan utgöra grund för examen, som i till exempel dagens psykologutbildning. På det sättet försvinner den nuvarande

grundläggande utbildningen som särskilt förkunskapskrav till psykoterapeututbildningen.

Praktiken måste regleras bättre

Ett annat stort problem inom psykoterapeututbildningen är studenternas möjligheter till klinisk praktik. Idag ligger praktiken helt utanför utbildningen. Det har visat sig attmmånga studenters praktik har haft obetydlig anknytning till psykoterapi, men den har ändå blivit godkänd för examen. Högskoleverket föreslår därför att den kliniska praktiken integreras i utbildningen och därmed blir kvalitetssäkrad.

Avtal om att tillhandahålla praktikplatser bör slutas mellan utbildningsanordnarna och vårdgivare.

– Psykiatrins ställning i samhället har länge varit i fokus. Därför är det också angeläget att utbildningen uppmärksammas och att det skapas förutsättningar för att höja kvaliteten. Utbildningen måste svara mot de krav som både studenter och patienter har rätt att ställa, säger Iréne Häggström, utredare vid Högskoleverket.

Tidigare utvärdering, erfarenhet från samtliga psykoterapeututbildningar och dess förutsättningar samt tankar om framtidens psykoterapi ligger till grund för de förslag som Högskoleverket lägger fram.

I korthet kan förslagen sammanfattas enligt följande: • Psykoterapeututbildningen ska vara en specialistutbildning som bygger på kunskaper från psykologexamen, läkarexamen med specialistkompetens inom psyki-

•

•

•

•

atri, specialistsjuksköterskexamen med inriktning mot psykiatri samt socionomexamen.

Psykoterapeututbildningen ska omfatta 180 högskolepoäng genom att den kliniska delen av utbildningen, som nu ligger utanför utbildningen, ska integreras och kvalitetssäkras inom utbildningen. För den kliniska delen av utbildningen ska särskilda avtal slutas mellan utbildningsanordnare och vårdgivare. Avtalsfrågan bör utredas vidare.

Grundläggande psykoterapiutbildning integreras i samtliga utbildningar som kan utgöra grund för psykoterapeutexamen.

Därmed avvecklas grundläggande psykoterapiutbildning som särskilt förkunskapskrav till psykoterapeututbildningen.

Något eller några berörda lärosäten bör få i uppdrag att se över hur en grundutbildning i psykoterapi kan införas på de berörda utbildningarna.

Egenterapimoment bör även fortsättningsvis ingå i utbildningen, men omfattningen och formerna kan modifieras och anpassas till uppfattningarna inom respektive inriktning.

Enskilda utbildningsanordnare av psykoterapeututbildning bör få samma villkor att bedriva utbildning som övriga enskilda utbildningsanordnare, där rättigheter och skyldigheter regleras genom avtal.

Arne Öster

miljö

Det mest använda miljöbedömningssystemet för byggnader BreeAm är det mest utbredda miljöklassificeringssystemet i europa. en miljöklassning är ett verktyg som möjliggör en objektiv bedömning av hur miljömässigt hållbar en byggnad är. ett klassningssystem ger ett certifikat och en prestanda för byggnader, vilket är starkt efterfrågat på marknaden.

BRE Environmental Assessment Method (BREEAM) är ett av de äldsta miljöklassningssystemen och har använts för att certifiera drygt 115 000 byggnader, huvuddelen av dessa finns i Storbritannien.

BREEAM är utvecklat och administrerat av Building Research Establishment, BRE i Storbritannien som tidigare var ett statligt institut men som nu ägs av en sammanslutning av branschaktörer. Systemet har funnits i omarbetade versioner sedan 1990 och är det mest spridda av de internationella systemen i Europa.

BREEAM har utvecklat olika utvärderingsverktyg och manualer för olika typer av byggnader. Dessa kan användas för såväl befintliga byggnader som under projektering. Byggnadernas miljöprestanda

bedöms inom ett antal olika områden. Det finns minimikrav på att uppnå poäng vad gäller projektledningen, byggnadens energianvändning, inomhusklimat såsom ventilation och belysning, vattenhushållning, avfallshantering samt markanvändning och påverkan på närmiljön.

Med BREEAM bedöms och poängsätts även hur byggnaden ligger i förhållande till allmänna kommunikationsmedel, val av byggnadsmaterial och vilka föroreningar byggnaden kan ge upphov till. Extrapoäng kan uppnås för hur innovativ byggnaden är i sina tekniska lösningar.

För varje område räknas det ut hur stor del av den totala poängen för området byggnaden har uppnått,

detta aggregeras sedan till en totalpoäng. Når byggnaden inte upp till 30 procent av maximal poängsumma, vilket redan det motsvarar en högre nivå än de brittiska byggnadsnormskraven, får den ingen certifiering. De olika nivåerna är PASS, GOOD, VERY GOOD, EXCELLENT och OUTSTANDING. För att uppnå det högsta betyget OUTSTANDING krävs 85 procent av maximal poäng, goda innovativa lösningar samt en godkänd uppföljning efter tre år. Även om sådana jämförelser mellan systemen inte kan göras rakt av eftersom de mäter och poängsätter på olika sätt kan nämnas att försök att klassa byggnader enligt både BREEAM och det amerikanska LEED visar att högsta betyg enligt

LEED räcker till betyget VERY GOOD enligt BREEAM. För byggnader i Sverige kan för närvarande manualen BREEAM International Europe eller BREEAM International Bespoke (för icke bestämd typ av byggnad) användas.

Avgift för certifiering enligt BREEAM bestäms av byggnadens storlek, med en inledande utvärderingsavgift och en certifieringsavgift att erlägga efter genomförd certifiering.

Sweden Green Building Council har påbörjat anpassning av BREEAM till svenska förhållanden och kommer under 2011 att kunna utföra certifieringar med den svenska BREEAM för kontor och liknande byggnader.

Arne Öster

När vi nu tänker tillsammans, kan vi bli en ännu bättre partner Transporter och resor är en av Sveriges viktigaste näringar, och bakom varje trafikslag står en mängd leverantörer och partners. Kanske du är en av dem. För att underlätta för dig, och samtidigt ta oss an framtidens utmaningar inom miljö, säkerhet och tillgänglighet, startar vi nu en ny myndighet; Trafikverket. Vi kommer att arbeta med trafik- och transportfrågor, och tillsammans ska vi våga tänka vidare.

I större perspektiv. Samtidigt får vi möjligheten att utveckla våra relationer med dig och andra leverantörer. Du får en kontakt, lättare hantering av faktureringen, smidigare upphandling, möjlighet till större affärer. Har du frågor om den nya myndigheten får du gärna höra av dig. Mejla oss på trafikverket@trafikverket.se

Trafikverket tog den 1 april 2010 över de verksamheter som tidigare fanns inom Banverket och Vägverket samt viss verksamhet vid Sjöfartsverket, Transportstyrelsen och SIKA. Samtidigt avvecklades Banverket, Vägverket och SIKA. Trafikverket ansvarar för långsiktig planering av transportsystemet för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart. Trafikverket ansvarar även för byggande samt drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar. www.trafikverket.se, 0771-921 921.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2010

61

fordon

Sveriges största elbilsupphandling Statliga och kommunala upphandlingar ligger bakom att Sverige idag är det land som har störst andel miljöbilar i drift. Under nästa år är Stockholm Europas miljöhuvudstad och staden hoppas att staden och samarbetspartners redan då ska få möjlighet att köpa in 30 – 50 elbilar som bland annat skall användas i uppvisningssyfte. År 2030 ska Stockholms stad enligt sina egna mål vara en av världens främsta elbilsstäder.

Stockholm Stads och Vattenfalls gemensamma satsning på elbilar fick i maj i år sin ansökan beviljad för 62 miljoner kronor i stöd av Energimyndigheten. Därmed kan Sveriges största elbilsupphandling starta.

– Vi är mycket glada över det positiva beskedet från Energimyndigheten. Idag råder det en dragkamp om att bli ett prioriterat land för elbilsleverantörerna och detta stöd bidrar starkt till att vi kan sätta Sverige på elbilskartan. Innan marknaden byggts upp är elbilarna både dyra att tillverka och köpa varför ett inledande stöd behövs, säger Göran Lundgren, ansvarig för elbilsprojektet hos Vattenfall.

– Energieffektiva och tysta elbilar med låga utsläpp behövs i Stockholmstrafiken. Stockholm är världsledande på miljöbilsanvändning, till stor del tack vare våra tidigare miljöbilsupphandlingar. Nu hoppas vi på samma sätt lägga grunden för att fler stockholmsföretag går över till elbilar, säger Ulla Hamilton (M) miljö- och trafikborgarråd i Stockholm.

– Det är roligt att svenska och internationella fordonsleverantörer

62

förväntas kunna leverera fordon i den här skalan. Med den här satsningen hoppas vi kunna skynda på utvecklingen bort från oljeberoende och växthusgasutsläpp i vägtrafiken i städerna, säger Tomas Kåberger, generaldirektör Energimyndigheten.

Upphandlingen kommer att ske i två steg – först den s k förflottan och sedan själva huvudupphandlingen.

Förflottan består av 50 eldrivna fordon, där köparna kan få ersättning för 25 procent av merkostnaden, dock max 100.000 kronor/ fordon. Ansökan kan lämnas in till och med augusti 2010 och leveranserna börjar redan under slutet av året.

Huvudupphandlingen siktar på 6.000 fordon. Som morot får de första köparna en ersättning för merkostnaden på max 50.000 kronor. Ersättningen beräknas räcka till minst 1.000 elbilar. Bilarna kommer att levereras under 2011 och 2012.

Upphandlingen riktar till både offentliga och privata aktörer i Stockholm, Göteborg och Malmö, men även andra områden och privatpersoner kan anmäla intresse.

Bakgrund

Vattenfall och Stockholms Stad tar krafttag för att få elbilar till Sverige genom en gemensam elbilsupphandling för såväl företag som kommuner.

Ambitionen är att redan modellerna som lanseras 2011 och 2012 ska rulla på gatorna i Stockholm.

I en förstudie till upphandlingen visade mer än 100 företag/organisationer intresse för sammanlagt 14.000 bilar. Genom stödet från Energimyndigheten kan nu själva upphandlingen iscensättas.

Den 12/4 genomfördes ett gemensamt seminarium med presentationer av de bilföretag som kan leverera en förflotta senast i juni 2011.

Elbilar som kommer

Några av de bilar som kan vara aktuella och som kommer till Sverige under 2010- 2011 är följande, Volvo, Renault, Mitsubishi, Ev-Adapt- Fiat.

Klas Bergqvist Källor: Vattenfall, Stockholms stad

Offentliga Affärer 3 2010 | www.offentligaaffarer.se

fordon

Fakta om

modellerna Peugeot Ion Räckvidd 130 km Acceleration 0 – 50 på 5 s Max hastighet 130 km/tim Normal laddning (full tank) 6 tim Leverans Februari 2011

Renault Fluence Z.E. Concept Räckvidd 160 km Max hastighet 140 km/tim Normal laddning (full tank) 8 tim Leverans Slutet 2011

Volvo C30 Electric Räckvidd 150 km Acceleration 0 – 100 på 10,5 s Max hastighet 130 km/tim Normal laddning (full tank) 7 tim Leverans Q2 2011

EV-Adapt-Fiat 500 Räckvidd 100 km Max hastighet 120 km/tim Leverans Finns tillgänglig idag

Mitsubishi iMiEV Räckvidd 144 km Acceleration 1,5 s snabbare är motsvarande bensindriven modell för 0-80 km/tim Max hastighet 130 km/tim Normal laddning (full tank) 7 tim Leverans Målet är våren 2011

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2010

63

64

Offentliga Aff채rer 3 4 2010 2008 | www.offentligaaffarer.se

Landet Runt

Ta en titt på vad som händer i Sveriges kommuner från Boden i norr till i Malmö i söder.

Boden: Första spadtaget

Nu är bygget av Bodens parkeringshus igång med det första spadtaget.

– Det är en sådan glädje att få ta det första spadtaget. Parkeringshuset är så viktigt för handeln och för att få ett levande centrum, sa en glad Olle Lindström.

– Vi kommer att tillgodose ett stort behov av parkeringar i centrum.

Det kommer att gynna handeln och utveckla Boden, säger Lars Andersson, chef för Samhällsbyggnadskontoret, Bodens kommun.

Det är PEAB som är entreprenör och parkeringshuset beräknas vara klart den 15 oktober, med 252 platser.

Det nya p-huset kommer att ligger mellan Åhléns och hyreshusen vid Bodån med entréer från Kyrkgatan.

Umeå: Universiteten i Umeå och Tromsö förstärker samarbete

Umeå universitet och universitetet i Tromsö undertecknar ett samarbetsavtal som ska förstärka de starka band som redan finns mellan de två universiteten, både inom forskningsoch utbildningsområdet.

– Universitet i Tromsö har flera starka forskningsområden som passar vår profil. Förutom läkemedelsforskning så finns det stora samarbetsmöjligheter när det gäller samisk forskning, klimat- och miljöforskning och annan forskning som rör det nordliga området och dess speciella betingelser. De är väldigt framstående inom telemedicin, ett område som kommer att få en allt större betydelse inom sjukvården, säger Göran Sandberg, rektor vid Umeå universitet.

Ett exempel på framgångsrikt samarbete är inom bioprospektering, framförallt forskningen om att hitta nya antibiotika baserad på organismer från Ishavet. På utbildningssidan är det nyaste samarbetet det runt den planerade farmaciutbildningen vid Umeå universitet.

Avtalet som undertecknades av de båda rektorerna, Göran Sandberg och Jarle Aarbakke, rektor för universitetet i Tromsö, syftar till att höja kvalitén inom områdena forsk-

ning, utbildning och samverkan vid de båda universiteten.

– Umeå universitet har en struktur som liknar Universitetet i Tromsö och är därför en mycket viktig samarbetspartner.

Båda universiteten startade också med ett uttalat syfte att höja utbildningsnivån i de nordliga områdena men har sedan utvecklats till forskningsuniversitet som i vissa områden tillhör den internationella toppen, konstaterar Jarle Aarbakke.

Samarbetet gör det också möjligt att söka gemensam finansiering för olika projekt vilket kan leda till ökade resurser för de både universiteten.

Upprinnelsen till samarbetsavtalet är det norsk-svenska toppmöte som Norges utrikesminister Jonas Gahr Støre höll i Tromsö för tre år sedan med bland andra utrikesminister Carl Bildt och framstående representanter från näringsliv och akademi. Mötet slog fast att den nordliga regionen är ett framtidsområde inom forskning och utveckling inom en rad områden, inte minst när det gäller hur klimat- och miljöförändringarna påverkar naturresurser och i förlängningen näringsliv och industrin.

Borås: 98-procentig succé för nya boras.se

Borås.se — nu till 98 procent. Borås Stads nya webbplats har blivit en succé även vad gäller tillgänglighet.

Webbplatsens värde för att vara tillgänglig i olika webbläsare och i t ex talsyntes har rusat upp till 98 procent.

Det var i slutet av mars som Borås Stad lanserade sin nya webbplats.

Bakom låg ett omfattande arbete med att bygga om mallar och kod för ett modernt webbtänkande. Det har också betytt att webbplatsen stigit som en raket i de mätningar som validerat.se regelbundet gör av Sveriges kommunala webbplatser.

– Vi har byggt om mallarna från grunden, det var där många av felen fanns. Sedan kan ju webbredaktörer också råka göra fel på enstaka sidor, förklarar Anders Kihl, webbutvecklare på Borås Stad.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2010

På den gamla webbplatsen låg Borås Stads värde för tillgänglighet strax under 75. När den nya webbplatsen publicerades hoppade värdet direkt till 92.

– Sen hittade vi ett kodfel i sökmotorn, och när vi åtgärdade det kom vi upp i 98 procent, berättar Anders Kihl.

Han har ambitionen att kliva upp även på 99 procent — men 100 procent betraktas som mer eller mindre omöjligt. Det krävs bara att någon missar t ex en länkbeskrivningstext på en enstaka sida för att sista procenten ska fattas.

– Och med vår organisation där många redaktörer arbetar med webben ute i organisationen är det svårt att helt undvika sådana fel, säger Anders Kihl.

Validerat.se mäter varje vecka 100 slumpmässigt utvalda sidor på varje kommunal webbplats. Det som granskas är främst om koden är korrekt enligt alla riktlinjer för att kunna fungera utan tekniska fel, men även hur webbredaktören har utformat t ex rubrik och länkar.

Detta har betydelse för att webbsidorna ska se bra ut oavsett vilken webbläsare surfaren använder. Det har också stor betydelse för dem som läser sidorna via talsyntes, eller använder verktyg för att förstora sidorna.

Som jämförelse för Borås Stads värde 98 procent kan nämnas att ett aktuellt genomsnitt för alla landets 290 kommuner hamnar på 79 procent.

Mölndal: Tryggt och bekvämt med Flexlinjen - snart även för dig i Mölndal

Västtrafik planerar tillsammans med Mölndals Stad och Göteborgs Stad Färdtjänsten att starta flexlinjetrafik i Mölndals tätort och Krokslätt.

Flexlinjen är en del av kollektivtrafiken och alla är välkomna att åka med. Flexlinjen har många mötesplatser och kan ofta komma närmare än annan kollektivtrafik. Bussen kör bara dit någon har bokat resa, därför kan restid och resväg variera från gång till gång.

Flexlinjen i Göteborg har mycket nöjda resenärer, 99 av 100 känner

sig trygga att resa med bussen. När du ringer och beställer din resa blir du garanterad en sittplats. Föraren hjälper till vid på- och avstigning och väntar alltid med att köra tills alla sitter ned. Flexlinjens blå minibussar har lågt insteg och ramp och det finns plats för både rullstol och rollator. Du möter ofta samma förare på dina resor i ett och samma område.

Malmö klättrar i Svenskt Näringslivs ranking

I Svenskt Näringslivs årliga kommunrankning baserad på det lokala företagsklimatet har Malmö klättrat 11 placeringar jämfört med förra året.

Listan som utkom den 4 maj baseras på en enkätundersökning om det lokala företagsklimatet som Svenskt Näringsliv genomför varje år. Företagare får betygsätta hur de upplever situationen för det egna företaget baserat på 18 olika faktorer.

Enkätundersökningen genomfördes i samtliga 290 kommuner under perioden september-december 2009 av Demoskop på uppdrag av Svenskt Näringsliv.

VAd händer i er kommUn? Vill du att just din kommun ska presenteras i kommunenkäten? Händer det något nytt eller spännande, som kan vara inspirerande för andra kommuner eller intressant för läsekretsen? Hör av dig till arne.oster@hexanova.se om du vill ha nyheter från din kommun publicerat i flera utgåvor av Offentliga Affärer.

65

KONFERENSGUIDEN

KONFERENS, FEST & AKTIvITET:

Totalupplevelse på Nya Älvsborgs Fästning

– Jag har alltid haft en böjelse för mytomspunna byggnader med själ, karaktär och historia, säger Lars Aggestedt platschef vid Nya Älvsborgs fästning sedan ett år tillbaka.

Mäktig i all sin prakt ligger Nya Älvsborgs fästning precis vid Göta älvs inlopp. Under kriget mot danskarna 1717-1719 anfölls fästningen gång på gång utan att intas. Idag är det kanske en av Sveriges mest bevarade fästningar, för att inte tala om ett magnifikt äventyr för den som söker en totalupplevelse. Hit kommer privatpersoner, företagare och organisationer som vill möta något helt annorlunda.

– Det handlar om att gästerna skall få ett minne för livet, det är en av Strömmas visioner för alla produkter vi har. Jag vill skapa en oförglömlig upplevelse där gästerna får uppleva händelserika och spännande aktiviteter, utsökta måltider med första klassiga råvaror, inspirerande konferenser i fantastisk miljö, säger Lars Aggestedt.

Senaste året har han och hans projektgrupp vidare utvecklat hela konceptet med mat, konferens och underhållning.

– Du skall som gäst verkligen känna av att du möter den mytomspunna historien och upplever den där mystiska stämningen som finns i väggarna, säger han. Han berättar vidare om att han alltid har sökt sig till platser med anor från svunna tider.. Lars är också platschef för Vaxholms Kastell i Vaxholm utanför Stockholm sedan nio år tillbaka.

– Jag har alltid sökt mig till gamla byggnader, här kan man skapa en stämning som inte går att göra i nya.

Skapa en sådan där mysfaktor och ”feel good” känsla för gästen.

– Älvsborgs Fästning gör sig attraktivt både sommar- som vintertid. Vintertid med lite mer känsla av strapats, är det en helt unik upplevelse att ta sig hit ut till skärgården för att äta julbord eller för att konferera.

Nya spännande aktiviteter

Lars Aggestedt och hans personal har arbetat intensivt med att ta fram riktigt spännande och utmanande aktiviteter.

– Fångarna på Älvsborg och Uppdrag Älvsborg är verkligen spännande aktiviteter. Uppdrag Älvsborg är alldeles nytt, det är ett telefonspel där lagen ställs på prov genom uppdrag som skickas via mobiltelefon. Lagen möter flera svåra val som kräver snabba beslut, kreativitet och samarbetsförmåga. Fångarna på Älvsborg är en kul och fartfylld aktivitet där deltagarna ställs inför både fysiska och listiga utmaningar – där nyckeln till framgång är samarbete.

Även utvecklat köket

– Vi har också utvecklat köket och matkoncepten, fortsätter han.

Bland stearinljus, sten- och tegelklädda valv i 1700-tals miljö kan gästerna inta välkomponerade luncher, bufféer eller trerätters festmenyer.

– Här kan man också kombinera middagen med att lösa ett spännande mordmysterium. Under middagen kommer ständigt nya dråpliga inslag som kärleksaffärer, spontana tal, köp och handel och kanske till och med ett mord att uppstå.

30 minuters guidad båttur

Till denna äventyrliga plats tar sig många skolklasser och turister ut med båt under sommaren. Under den 30 minuter långa båtfärden berättar guiden om vad man ser längs turen.

– Det är en mycket intressant tur hit ut till oss med mycket att titta på, det är mycket liv och rörelse i Göteborgs hamn, säger Lars Aggestedt.

Tina Lundberg Åsén

Mötesplats Fjällen Mitt i den Jämtländska fjällvärlden erbjuder Vålådalen utmärkta konferensmöjligheter med genuin miljö och moderna möteslokaler.

Pris från 1196:- ex moms/person och dygn med helpension och konferensservice.

www.valadalen.se 0647-35300

Möten nära Stockholm, i underbar miljö Konferenser · Dagkonferenser · Fest Villa Söderås, Elfvik, Lidingö.

08 765 28 95. www.villasoderas.se

KONFERENSGUIDEN

First Hotel Reisen

Unna eR det lilla extRa Fri tillgång till internet / gym / bastu / avsvalkningspool - och vår populära FrukostbuFFe F i r s t H o t e l r e i s e n / t: +46 08-22 32 60 / www.Firsthotels.se

Konferens med spa

– bäst mellan himmel & hav!

Välgörande inspiration. Kontakta oss för fräscha idéer och färdiga paket!

S, KONFEREN END K SPA & WEE EN I ROSL AG

marieborgs kursgård Konferera i Norrköping!

Kurser, konferenser och boende i nyrenoverade rum till bra priser.

www.hotellhavsbaden.se tel 0175-309 30

telefon: 011-21 96 11 www.marieborg.net

DIN MÖTESPLATS I STOCKHOLM För att se klart på sin egen värld behöver man besöka en annan.

Det är en av många anledningar att ha din konferens hos oss.

Välkommen till Wreta.

Inte som andra ställen.

Wreta Gestgifveri, 610 50 Jönåker Tel 0155-720 22 • www.wreta.com

NALEN, REGERINGSGATAN 74, STOCKHOLM. BOKNING: 08 505 292 35.

krönikA

Äntligen mina tankar går till ”karin” och de andra ungdomarna som farit illa vid de statliga ungdomshemmen, sis, statens institutionsstyrelse. jag hoppas att dessa ungdomar känner ett litet hopp just nu. idag sa riksdagen ja till regeringens förslag om att lex sarah skall utvidgas och omfatta samtlig personal som arbetar vid sis och inom socialtjänsten. Vad betyder det konkret?

Var och en av de anställda skall medverka till att verksamheten som bedrivs, och de insatser som genomförs, verkligen är av god kvalitet.

Samtliga är rapporteringsskyldiga vid missförhållanden, och även rapporteringsskyldiga om det finns påtagliga risker för att missförhållanden kan råda. Rapporteringen skall göras till berörd Socialnämnd eller till SiS ledning. Detta gäller samtlig personal på ungdomshemmen och verksamma inom missbruksvården.

Det berör också personal vid enskild bedriven verksamhet. Arbetsgivaren, ansvarig Socialnämnd eller SiSledning måste ta itu med de rapporterade problemen utan fördröjning.

Anmälas även till Socialstyrelsen

Ett allvarligt missförhållande, eller en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande, skall också snarast anmälas till Socialstyrelsen. Lagändringarna berör socialtjänstlagen, SoL, och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Ändringarna börjar i huvudsak att gälla den 1 juli 2011.

Minns Karin

Tänker på när jag mötte ”Karin” för första gången tillsammans med sin mamma. Hon var 13 år. Efter år av mobbning i skolan, stora brister bland lärare och ett misstroende från socialtjänstens sida, hamnade ”Karin” slutligen på ett av SiS ungdomshem.

Jag träffade henne efter utskrivning: – Det där hemmet alltså, personalen hade lika mycket problem som vi. Glömmer aldrig när jag hade försovit mig och satt på toaletten.

Jag hade precis upptäckt att jag hade fått min mens. Plötsligt bankade det på dörren. Jag bad att få göra mig i ordning. Bad igen. Spelade ingen roll. Jag skulle ut. Nu! ”Karin” hann inte resa sig förrän toalettdörren öppnades och vårdarna rusade in. Hon tappade balansen och föll.

– Den ena vred runt armarna och tryckte händerna mot skuldrorna.

Den andra höll fast i mina ben. Det

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2010

gjorde ont. Jag ville loss. Skämdes.

Fick panik.

Efter incidenten frågade vårdarna om ”Karin” hade förstått varför de hade gjort som de gjort. Hon sa ja av ett enda skäl - att få dem sluta.

Men inom henne växte föraktet.

Och tårarna.

Kroppen skakade våldsamt

– Det kom en tjej som jag blev bästa vän med. Jag var så glad för att hon fanns. De andra ungdomarna tyckte jag var en ”blöjjis” eftersom jag inte använde droger.

En kväll ville flickorna borsta tänderna ihop. Den kvinnliga vårdaren sa ja, förutsatt att de inte låste toalettdörren.

– Plötsligt störtade fyra vårdare in och sa att vi inte fick vara två där.

Vårdaren som sagt ja sa nu att hon aldrig hade sagt det. I sekunden efter greppade de tag i mig bakifrån. Det gjorde så ohyggligt ont. Plösligt låg jag nerbrottad i mitt rum.

– När den kvinnliga vårdaren försökte klappa min kind, bet jag hårt i hennes finger. ”Din jävla satans unge” skrek hon. Kände ett isande hugg i ryggen. Plötsligt började kroppen skaka våldsamt. ”Karins” byxor var nu nerdragna till smalbenen. I samma stund släppte vårdarna greppet. Hon kröp under sängen, låg i fosterställning och grät.

– Dagen efter ringde jag socialsekreteraren och bad om hjälp. ”Överdriver du inte nu?” sa hon. Hon trodde mig inte.

Efteråt frågade vårdarna om ”Karin” hade förstått varför de hade hållit fast henne. Denna gång var hennes svar nej.

– Det kändes aldrig som de hade dåligt samvete eller frågade sig om det verkligen var okej att behandla oss ungdomar så brutalt. Det handlar om en sak, ni vuxna behöver tillsammans med oss skapa förståelse och respekt. Visst kan vi unga göra fel, men när ni vuxna felar tystas det så ofta ner. Hur trovärdigt är det?

En sak fick ”Karin” med sig, och det är att se igenom när det hycklas.

Tina Lundberg Åsén

69

Vi förenar våra krafter och blir Ricoh sverige

Globala it-lösningar med lokal kompetens två starka aktörer inom Ricoh-koncernen, Carl lamm och nRG, går nu samman och bildar Ricoh sverige. som en del av Ricohs världsomfattande nätverk kommer vi alltid att kunna leverera it- och printlösningar i utvecklingens framkant. Vår ambition är att erbjuda marknadens mest effektiva, säkra och miljöanpassade lösningar, för just ditt företags behov. nytt vhs-avtal klart. ricoh är största befintliga leverantör – nu med ännu bättre priser och villkor.

moving ideas Forward.

ricoh.se

it services

Office solutions

Production Printing

Managed Print services

IT-drifttj채nster 2010

AvTALSNYTT / IT-DRIFTTJÄNSTER 2010

Kammarkollegiets upphandlingar av IT-Drifttjänster 2010 Kammarkollegiet har nu avslutat samtliga upphandlingar av IT-drifttjänster 2010.

72

Avtalsnytt 3 2010 | www.offentligaaffarer.se

Det finns nu fyra nya ramavtalsområden med sammanlagt 35 leverantörer inom följande områden:

gemensamma behov av drift-tjänster: Gemensamt för alla fyra upphandlingar är att:

• Helhetsdrift (presenterat i förra numret av Avtalsnytt) • Hosting (presenteras i nästa nummer av Avtalsnytt) • Påplatsdrift • Användarnära funktioner (i nästa nummer av Avtalsnytt)

• Ingen applikationsutveckling ingår • Ramavtalsleverantörens underleverantörer verkar inte direkt mot kund, det gör endast avtalsparten, d v s ramavtalsleverantören.

• Övertagande av myndigheternas utrustning kan förekomma • Personalövertagande kan förekomma och då endast mot ramavtalsleverantören • Leverantörerna ska alltid behandla avropande myndigheter som prioriterade kunder, oavsett om myndigheten har tio eller 10.000 anställda.

Vi uppskattar att den sammantagna omsättningen på de fyra ramavtalsområdena uppgår till cirka 2 miljarder kronor per år.

Samtliga 400 statliga myndigheter, 230 kommuner och 19 landsting kommer att kunna anskaffa (avropa) drifttjänster från dessa ramav-talsupphandlingar.

Mervärden med ramavtal

Kammarkollegiet bedömer att avrop mot ett ramavtal ger myndigheterna följande mervärde jämfört med att upphandla it-drifttjänsterna på egen hand: • Kvalificering av ramavtalsleverantörer är avklarad. Vid val av selektiv- eller förhandlad upphandling utförs först en selektering, detta steg tar ofta mellan 3-4 månader (kalendertid).

• Standardiserade avtalsvillkor m.m. är fastställda. Leverantörer med ramavtal har accepterat affärsmässiga och standardiserade villkor som är förmånliga för myndigheterna. Detta sparar tid och pengar för såväl myndigheter som leverantörer.

Kammarkollegiet har tagit fram generella juridiska standardavtalsvillkor som kommer att bli en nationell branschstandard och som kommer att förenkla arbetet för såväl avropande myndigheter som leverantörer: Kammarkollegiet har också standardiserat förekommande begrepp genom att fastställa enhetliga begrepp och definitioner i en särskild begreppsbilaga.

För övrigt är processerna/rutinerna standardiserade kring ITIL v. 3.

Omfattning:

Fyra ramavtalsupphandlingar har genomförts för att tillgodose avropande myndigheters allmänna och

Påplatsdrift

De leverantörer som har valts inom ramavtalsområdet På-platsdrift ska kunna ta över myndighetens drift på plats hos myndigheten, baserat på bemanning på plats och fjärrdrift.

Leverantörerna behöver inte leverera allt som anges i ramavtalets omfattning.

Ramavtalet omfattar: • Drift, utveckling och support av infrastruktur inom produktområdena: Servrar, Datalagring, Klienter och Kommunikation • Drift och support av applikationer • Support av integrationsprodukter och lösningar för att integrera applikationer och infrastruktur • Stödprocesser/tjänster enligt ITIL version 3, eller motsvarande.

• Personalövergångar enligt Lag (1982:80) om anställningsskydd (LAS) och lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL).

• Att leverantören företräder myndigheten i IT-frågor.

• Leveranser till samtliga avropsberättigade myndigheter och organisationer (se bilaga Avropsberättigade), inom den eller de regioner som leverantören har ramavtal.

Ramavtalet tillåter att anbudsgivaren nyttjar sina stödsystem för att effektivisera drift och support. Exempel på stödsystem: • Fjärrdrift av IT-miljön hos myndigheten • Övervakning, proaktiv och reaktiv, av IT-miljön hos myndigheten

Per-Erik Andersson på IT-Upphandlingsenheten vid Kammarkollegiet.

• Service Desk som kontaktpunkt för myndigheten Ramavtalsområdet omfattar inte: • Drift och support av utrustning som placerats utanför myndigheten, utöver nämnda stödsystem • Applikationsdrift utanför myndigheten • Leveranser till regioner som ramavtalet inte täcker • Försäljning av utrustning och applikationer Ramavtalets fokus är att: • Anbudsgivaren ska ta ett ansvar för drift och support av IT-miljön hos myndigheten med bemanning på-plats.

• Leverantören ska kunna tillhandahålla en Service Desk som används av myndighetens användare för support, frågor, be-ställningar och andra ärenden som har med driften att göra.

• Myndigheten äger ovan nämnd IT-miljö.

• Leverantören har ett ansvar för att dokumentera driften och att bygga upp eller anpassa driften enligt ITIL version 3.

Förnyad konkurrensutsättning

Avropsrutinen för detta ramavtal är en förnyad konkurrensutsätt-ning.

Detta innebär att du ska fråga alla leverantörer inom aktuellt område.

Ramavtal har tecknats med följande 7 leverantörer: Atea Sverige AB Koneo AB Logica Sverige AB Office IT Partner REAB Data AB Steria AB Tieto Sweden AB Ramavtalperioden är 3 år med möjlighet till 2 års förlängning.

Per-Erik Andersson Projektledare It-Drittjänster 2010 IT-upphandlingen Kammarkollegiet

Inom varje av de 6 regionerna kommer det att finnas 6 leverantörer som får utföra tjänster inom regionen.

Ramavtal har tecknats inom 6 regioner med 6 leverantörer vilket innebär 36 ramavtal. Ramavtalsperioden blir 3 år med möjlighet till 2 års förlängning.

Vem tycker du skall vinna priset för 2010 års bästa upphandling? Lämna dina förslag redan nu, besök: www.upphandlingsdagarna.se

www.offentligaaffarer.se | Avtalsnytt 3 2010

73

» iT-dRiFTTjäNSTER 2010 «

AvTALSNYTT / ATEA

Atea kammarkollegiet har nyligen tecknat avtal med Atea om it- drift på plats respektive it-drift av användarnära funktioner. Genom avtalen kan statliga myndigheter och de flesta kommuner och landsting ta Ateas hjälp att stötta den egna interna it-driften eller effektivisera hela klientflödet. På så sätt kan ni fokusera den egna it-organisationen på mer verksamhetsnära tjänster.

Atea har även många andra egna ramavtal med Kammarkollegiet men har också rätt att ta emot avrop från ett flertal produktleverantörers ramavtal. Atea kan därför erbjuda en mängd produkter och tjänster som komplement till drift på plats och arbetsplats som funktion.

Läs mer om vilka avtal Atea har på www.atea.se/offentlig

för din organisation. Många av de utmaningar du står inför har vi mött förut. Vår erfarenhet kan bli din tillgång. Du kan få stöd av våra specialister genom hela kedjan - från design, utveckling och produktförsörjning till funktion och underhåll.

Vi arbetar miljömedvetet, kostnadseffektivt och finns dessutom alltid nära dig.

Atea, det svenska landslaget i it-infrastruktur

Vill du ha it i landslagsklass? Ta hjälp av oss på Atea. Vi är starka, obundna och erbjuder den senaste tekniken samt de bästa lösningarna

Företagsnamn: Atea Sverige AB omsättning: ca 5 miljarder SEK per år antal anställda i sverige: drygt 1400

FaKTa

giltighetstid: 3 år med möjlighet till 2 års förlängning

etablerat år: 1981

referenser inom offentlig sektor: Statens Pensionsverk, Berling Media, e-on, Max hamburgare, Svensk mjölk

Huvudkontor: Kista/Stockholm

andra ramavtal för offentlig sektor: Ett stort antal, se www.atea.se/offentlig

regional representation i sverige: 28 kontor runt om i landet

kontaktperson: Henry Kidd Telefon: 08-633 67 50 Fax: 08-477 47 01 henry.kidd@atea.se

Certifieringar miljökvalitet: Atea arbetar strukturerat med kvalitet och har varit ISO-certifierade sedan juni 1997 (ISO 9001:2008).

Atea bedriver ett aktivt miljöarbete för att därigenom bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle. vi är cerifierade enligt ISO 14001:2004 och internationellt arbetar Atea med Carbon Footprint Report.

74

aktuellt ramavtalsområde/aktuella samarbetspartner: avtal med Kammarkollegiet om IT- drift på plats respektive IT-drift av användarnära funktioner

Hemsida: www.atea.se

Avtalsnytt 3 2010 | www.offentligaaffarer.se

FOTO: RYNO QUANTZ/SVENSK FRIIDROTT

Tack för utökat förtroende.

Vi ser fram emot att fortsätta arbeta tillsammans med er i offentlig sektor och leverera tjänster som kan effektivisera er verksamhet ytterligare. I och med de nya ramavtalen med Kammarkollegiet erbjuder vi nu också: • it-drift på plats • it-drift av användarnära funktioner Vi finns nära dig och tjänsterna kan utföras över hela Sverige via våra 30-tal kontor. Vi ser fram emot att träffa dig och berätta om funktionsarbetsplats, automatisering och förfining av processer som gör dig till vinnare.

OFFICI E LL SPONSOR TI L L SV E N S K F R I I D R OT T

Atea är Nordens och Baltikums ledande obundna leverantör av it-infrastruktur. Vi bistår våra kunder med specialistkompetens, produkter och lösningar. I Sverige finns vi nära dig på ett trettiotal orter över hela landet, från Malmö i söder till Luleå i norr. Ateakoncernen har omkring 4 400 medarbetare, är noterade på Oslobörsen och har en årlig omsättning på 15 miljarder norska kronor. www.atea.se

» iT-dRiFTTjäNSTER 2010 «

AvTALSNYTT / OFFICE IT-PARTNER

Office iT-Partner office it-Partner är en rikstäckande organisation som bygger på lokalt ägande kombinerat med central styrka. Vi finns på 33 orter i hela landet och har 400 av marknadens bästa konsulter. omsättning ca 900 miljoner varav tjänster 280 miljoner.

Alla kontoren är lokalt ägda vilket garanterar entreprenörsanda och lokalt kundfokus.

Vi vill vara en naturlig samarbetspartner som skapar mervärden för våra kunder. Det viktigaste för oss är att förstå vad våra kunder vill ha och behöver. Det handlar inte om att sälja en viss teknisk lösning utan om att våra IT-lösningar ska hjälpa kunden att nå sina verksamhetsmål.

Stefan Svedjelöv

Alla kontor har certifierad specialistkompetens inom våra fokusområden Virtualisering & Datalagring, System Management och Drift & Hosting, samt är Microsoft Gold Partners och HP Preferred Partner.

De flesta kontoren har ytterligare certifieringar och fler specialistområden. Vi har mycket högt ställda krav på våra kontor – bara de bästa får kalla sig IT-partner.

Varumärket Office IT-Partner bygger på engagemang, kunskap, erfarenhet och certifierad specialistkompetens inom våra fokusområden.

Våra tjänster

Office IT-Partner har fått förtroendet att leverera IT-konsulter och tjänster inom Kammarkollegiets ramavtalsområde På Platsen Drift inom IT-Drifttjänster 2010. Med marknadens bästa konsulter erbjuder vi våra tjänster den trygghet, kostnadseffektivitet och affärsnytta som motsvarar dina krav på en modern och strategisk IT-leverantör. Vi har ett brett erbjudande, stark specialistkunskap och lång erfarenhet. Det gör att vi kan erbjuda och genomföra rätt lösning till rätt kostnad, nu och i framtiden.

Företagsnamn: Office IT-Partner omsättning: Omsättning ca 900 miljoner varav tjänster 280 miljoner

FaKTa

antal anställda i sverige: 400 etablerat år: 1992 Huvudkontor: Solna regional representation i sverige: 32 orter över hela landet Certifieringar miljökvalitet: ISO9001:2008, ITIL, IRM, ISO/IEC 17799

76

IT-management

Här ingår bland annat följande tjänster: • Verksamhetsarkitektur • Processutveckling • Informationssäkerhet • Projektledning Våra konsulter inom dessa områden har utbildning, certifiering och erfarenhet från bland annat IRM (Certifierad verksamhetskonsult), ledningssystem för informationssäkerhet (ISO 17799)ISACA Certified Information Security Auditor, Microsoft Solutions Framework, Microsoft Operations Framework/ ITIL och IBM ESS/PS .

Tekniska konsulttjänster

Här ingår bland annat följande tjänster:

• Teknisk utbildning • Drifttjänster Våra konsulter inom dessa områden har djupa kunskaper inom teknologier från bland annat Microsoft, Fujitsu-Siemens, EMC, HP, VMware, VizionCore, EMC/Legato, CA, Citrix, Symantec och Veritas.

Drift & Hosting

Drift & Hosting är ett annat av våra fokusområden och är ett av Kammarkollegiets ramavtalsområden inom IT-Drifttjänster 2010 som Office IT-Partner fått förtroende att leverera till. Vi tar hand om din IT-miljö, med hög säkerhet till ett rimligt pris. Genom automatisering och effektiv hantering sänker vi dina kostnader samtidigt som effektiviteten ökar. Egentligen behöver du ingen egen utrustning utan köper bara de tjänster och funktioner som du vid varje tidpunkt använder. Vi erbjuder allt från webbhotell, datalagring och e-post till mer avancerade lösningar.

Våra skyddsklassade datahallar har inbrottsskydd, automatiskt släckutrustning, UPS och övervakning kopplad till vaktbolag. Drift och övervakning sköts av vår driftpersonal 365 dagar om året, 24 timmar om dygnet.

• Microsoft-infrastruktur • Serverinfrastruktur • Teknisk säkerhet

aktuellt ramavtalsområde/aktuella samarbetspartner: IT-Drifttjänster 2010 – På platsdrift giltighetstid: 2010-04-19 – 2013-04-19 + 2 år andra ramavtal för offentlig sektor: IT-Drifttjänster 2010 Hosting, SKL Kommentus IT-Produkter MM10 kontaktperson: Stefan Svedjelöv Tel: 0709-48 62 71 Fax: 08-26 80 88 stefan.svedjelov@officeitpartner.se Hemsida: www.officeitpartner.se

Avtalsnytt 3 2010 | www.offentligaaffarer.se

Visste du att

Office IT-Partner

õ Pajala õ Gällivare

finns representerade i

hela landet

õ Kalix õ Luleå

õ Skellefteå

Våra õ Umeå õ Sollefteå õ Örnsköldsvik õ Kramfors õ Härnösand õ Sundsvall

Våra tjänster õ Borlänge

õ Gävle

õUppsala õ Västerås õ Eskilstuna õ Stockholm õ Södertälje Göteborg õ

õ Borås

õ Linköping õ Norrköping õ Jönköping

Office IT-Partner har fått förtroendet att leverera IT-konsulter och tjänster inom Kammarkollegiets ramavtalsområde På Platsen Drift inom IT-Drifttjänster 2010. Med marknadens bästa konsulter erbjuder vi våra tjänster den trygghet, kostnadseffektivitet och affärsnytta som motsvarar dina krav på en modern och strategisk IT-leverantör. Vi har ett brett erbjudande, stark specialistkunskap och lång erfarenhet. Det gör att vi kan erbjuda och genomföra rätt lösning till rätt kostnad, nu och i framtiden.

IT-management Verksamhetsarkitektur Processutveckling Informationssäkerhet Projektledning

Halmstad õ

õ Visby

õ Växjö õ Kalmar

õ Helsingborg

õ Ronneby õ Nyköping

õ Malmö

Tekniska konsulttjänster Microsoft-infrastruktur Serverinfrastruktur Teknisk säkerhet Teknisk utbildning Drifttjänster

Drift & Hosting Drift & Hosting är ett annat av våra fokusområden och är ett av Kammarkollegiets ramavtalsområden inom IT-Drifttjänster 2010 som Office IT-Partner fått förtroende att leverera till. Vi tar hand om din IT-miljö, med hög säkerhet till ett rimligt pris.

Genom automatisering och effektiv hantering sänker vi dina kostnader samtidigt som effektiviteten ökar. Egentligen behöver du ingen egen utrustning utan köper bara de tjänster och funktioner som du vid varje tidpunkt använder.

Vi erbjuder allt från webbhotell, datalagring och e-post till mer avancerade lösningar.

Hitta ditt kontor på www.officeitpartner.se

AvTALSNYTT / UPPHANDLINGAR

Pågående upphandlingar Ekonomiadministrativa system (EA-system)

Upphandling pågår av ramavtal för EA-system. Upphandlingen är en av tre separata delar inom området Ekonomiadministrativa system.

Pågående upphandling omfattar ekonomiadministrativa system och tillhörande tjänster såsom support, driftservice, underhåll och utbildning.

Upphandlande organisation Ekonomistyrningsverket (ESV) Kontaktperson Sören Pedersen Telefon 08-690 44 17 E-post soren.pedersen@esv.se Anbud ska vara inlämnade senast den 30 juni 2010 och ramavtal förväntas vara avropbara kvartal 2, 2011.

Upphandlingen genomförs som en ”Öppen upphandling” av A-tjänster, enligt 5 kapitlet, Lag (2007:1091) om offentlig upphandling.

Betalningstjänster m.m.

Riksgälden har bland annat till uppgift att utveckla statens betalningsmodell. Ett viktigt verktyg i vidareutvecklingen av modellen är upphandling och tecknande av ramavtal för statens in- och utbetalningar åt statliga myndigheter inom ramen för statlig inköpssamordning.

Upphandlande organisation Riksgälden

78

Kontaktperson Björn Wallgren e-post: bjorn.wallgren@riksgalden.se Nuvarande ramavtal för betalningstjänster m.m. löper ut den 31 mars 2011.

Nya ramavtal beräknas kunna träda i kraft i den 1 april 2011.

Under våren 2009 genomfördes en förstudie inför upphandling av ett nytt ramavtal. Ramavtalsupphandling annonserades den 15 december 2009 och omfattar infrastrukturtjänster för den centrala statliga likviditetshanteringen samt betalningstjänster för bland annat myndigheternas in- och utbetalningar. Även andra tjänster som till exempel depå- och valutatjänster ingår.

Tjänster som inte ingår i upphandlingen är e-handelstjänster och betalväxlar. (E-handelstjänster är den samlade benämningen på tjänster och produkter kring e-faktura och e-beställning).

Upphandlingen genomförs som en förhandlad upphandling med föregående annonsering enligt 4 kap.

2 §, lag (2007:1091) om offentlig upphandling.

Kammarkollegiets upphandlingsprojekt Programvaror och tjänster 2010 har startat

IT-Upphandlingen har inbjudit till informationsseminarium i Stockholm 8 juni.

Upphandlande organisation Kammarkollegiet Kontaktperson Daniel Melin e-post: daniel.melin@kammarkollegiet.se

Seminariet vände sig till inköpare av programvaror inom offentlig sektor och intresserade leverantörer. Där presenterades förstudien Programvaror 2010, som utgör grunden till upphandlingen på programvaruområdet.

Sammanfattning av upphandlingsarbetet för ea-System: Upphandlingsfas

Beräknad tidplan

Status

Förberedelse inför upphandling av EA-system

Mars 2010

Klart

Publicering av förfrågnings-underlag

13 april 2010

Klart

Sista dag för anbud

30 juni 2010

Fastställt

Tecknande av ramavtal

Kvartal 4, 2010

Planerat

Avropbara ramavtal

Kvartal 2, 2011

Planerat

Sammanfattning av upphandlingsarbetet för riksgälden: Upphandlingsfas

Beräknad tidplan

Status

Upphandlingsfas

Preliminär tidplan

Kommentar

Annonsering

15 december 2009

Klar

Sista dag för anbudsansökan

21 januari 2010

Klar

Anbudsförfrågan skickas till kvalificerade anbudssökande

2 februari 2010

Klar

Sista dag för anbud

29 mars 2010

Beslutat

Tilldelningsbeslut

Sept/okt 2010

Planerad

Avtalstecknande

Oktober 2010

Planerad

Nya ramavtal gäller fr.o.m.

1 april 2011

Planerad

Avtalsnytt 3 2010 | www.offentligaaffarer.se

Planerade upphandlingar Ekonomiadministrativa system (EA-system)

För närvarande finns det inget ramavtal för EA-system. Ekonomistyrningsverket har därför beslutat om att gå ut i en upphandling av statliga ramavtal för EA-system.

Upphandlande organisation Ekonomistyrningsverket (ESV) Kontaktperson Birger Tellmann Telefon: 08-690 45 30 E-post: birger.tellmann@esv.se ESV:s förberedelser för upphandling av statliga ramavtal för IT-stöd inom EA-områdena går nu in i sitt slutskede.

Ramavtalen kommer att upphandlas i tre separata delar: • Ekonomiadministrativa system (upphandling pågår) • IT-stöd för budgetering och rapportering (upphandling planeras) • IT-stöd för projektredovisning och projektstyrning (upphandling planeras)

Dessa ramavtalsupphandlingar kommer under 2010 att samordnas med den pågående upphandlingen av E-handelstjänst (tidigare IT-stöd för elektronisk handel).

Sammanfattning av upphandlingsarbetet: Myndigheters behov och önskemål är avgörande Myndigheternas medverkan i upphandlingen är av avgörande betydelse för att de tecknade ramavtalen och de system dessa kommer att erbjuda, har en inriktning och ett innehåll som överensstämmer med myndigheternas behov och önskemål.

ESV bedömde det därför som angeläget att personer från myndigheterna skulle få delta i projektet till exempel genom att medverka i workshops och referensgrupper.

Detta arbete har nu genomförts och slutförts.

Ekonomiadministrativa system upphandling pågår Arbete med att sammanställa det material som hittills tagits fram,

Upphandlingsfas

Beräknad tidplan

kommentar / status

Förberedelse inför upphandling av IT-stöd för budgetering och rapportering

Kvartal 3 2010

Pågår

Nya ramavtal

Kvartal 1 2011

Planerad

Förberedelse inför upphandling av IT-stöd för projektredovisning och projektstyrning

Kvartal 3 2010

Pågår

Nya ramavtal

Kvartal 1 2011

Planerad

utforma avtalstexter och slutligt förankra ett färdigt förfrågningsunderlag, är nu i sitt slutskede.

Arbetet med förfrågningsunderlaget är nu avslutad.

Arbete med att sammanställa det material som hittills tagits fram, utforma avtalstexter och slutligt förankra ett färdigt förfrågningsunderlag, är nu i sitt slutskede.

IT-stöd för budgetering och rapportering - planerad upphandling Arbete med att sammanställa det material som hittills tagits fram, utforma avtalstexter och slutligt förankra ett färdigt förfrågningsunderlag, är nu i sitt slutskede.

När ramavtalen finns på plats ESV kommer att ge stöd till myndigheterna, genom bland annat lanseringsmöten och lämna vägledning vid avrop.

Om du har frågor angående upphandlingarna kontakta då Projektledaren Birger Tellmann, ESV, telefon 08-690 43 00, mobil 0708-904530 eller via e-post birger. tellmann@esv.se.

IT-stöd för projektredovisning och projektstyrning – planerad upphandling

vHS har beslutat om förlängning av samtliga ramavtal på Säkerhetsteknik VHS har beslutat om avtalsförlängning avseende samtliga delområden inom ramavtal Säkerhetsteknik.

De nuvarande avtalen gick ut den 30 april 2010. Avtalen förlängs 12 månader och nytt utgångsdatum blir 30 april 2011. Detta är den sista förlängningen av de nuvarande avtalen. För förlängningen gäller de villkor som återfinns i de ursprungliga avtalen.

Ramavtalsansvarig myndighet Verket för högskoleservice, VHS Kontaktperson Klas Ericsson Tel: 08-725 9677 e-post: klas.ericsson@vhs.se

Säkerhetsteknik, säkerhetssystem

Detta ramavtalsområde innehåller varor och tjänster för säkerhetssystem.

Rikstäckande, Region 1 - norr, Region 2 - väst och Region 4 - syd • Niscayah AB ( fd Securitas Systems Sverige AB) • Swesafe AB Region 3, öst (Stockholms län, Uppsala län, Södermanlands län, Östergötlands län och Gotlands län) • Larmassistans Teknik AB (numera Niscayah AB) • Niscayah AB ( fd Securitas Systems Sverige AB ) • Swesafe AB

Förnyad konkurrensutsättning Avropsrutinen för detta ramavtal är en förnyad konkurrensutsättning.

Detta innebär att du ska fråga alla leverantörer inom aktuellt område.

Säkerhetsteknik, konsulttjänster säkerhetsteknik

Detta ramavtal innehåller konsulttjänster inom säkerhetsteknik.

Förnyad konkurrensutsättning Avropsrutinen för detta ramavtal är en förnyad konkurrensutsättning.

Detta innebär att du ska fråga alla leverantörer inom aktuellt område.

Säkerhetsteknik, konsulttjänster riskanalys

Detta ramavtal innehåller konsulttjänster inom riskhantering, riskoch sårbarhetsanalys.

Förnyad konkurrensutsättning Avropsrutinen för detta ramavtal är en förnyad konkurrensutsättning.

Detta innebär att du ska fråga alla leverantörer inom aktuellt område.

Säkerhetsteknik, brandskydd

Detta ramavtalsområde innehåller varor och tjänster för brandskydd.

Förnyad konkurrensutsättning Avropsrutinen för detta ramavtal är en förnyad konkurrensutsättning.

Detta innebär att du ska fråga alla leverantörer inom aktuellt område.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2010

Säkerhetsteknik, säkerhetssystem: leverantör

Giltigt till

Förl. option (mån)

Larmassistans Teknik AB (OBS! Detta avtal har gått ut. Ingår i Niscayah AB)

2009-04-21!

0

Niscayah AB

2011-04-30

0

Swesafe AB

2011-04-30

0

Säkerhetsteknik, konsulttjänster säkerhetsteknik: leverantör

Giltigt till

Förl. option (mån)

Ramböll Sverige AB

2011-04-30

0

WSP Sverige AB

2011-04-30

0

Säkerhetsteknik, konsulttjänster riskanalys: leverantör

Giltigt till

Förl. option (mån)

Brandskyddslaget AB

2011-04-30

0

Fire Safety Design AB

2011-04-30

0

WSP Sverige AB

2011-04-30

0

leverantör

Giltigt till

Förl. option (mån)

Cupola AB

2011-04-30

0

Kidde Sweden AB

2011-04-30

0

Presto Brandsäkerhet AB

2011-04-30

0

Säkerhetsteknik, brandskydd:

79

Vård ny rAPPort:

Bättre för patienterna efter vårdvalet Möjlighet för patienter att själva välja primärvårdsenhet, ökad tillgänglighet och bättre bemötande.

Det är några av de effekter som redan märks av vårdvalsreformen inom primärvården, konstaterar Konkurrensverket i en ny rapport.

Konkurrensverket har fått i uppdrag av regeringen att följa och utvärdera landstingens införande av vårdvalssystem i primärvård.

Slutrapporten kommer att presenteras senast den 25 november 2010.

hälsovård, mödrahälsovård, rehabilitering, hemsjukvård och medicinsk fotvård. Det finns även landsting som har valt att dela upp primärvården i flera olika vårdvalssystem, där till exempel barnhälsovård är ett eget vårdval.

Landstingens motiv och mål vid införandet av vårdval

Listning och icke-val

De bakomliggande motiven och målen som landstingen har haft vid införandet av vårdval varierar.

Generellt sett har de landsting som införde eller planerade att införa ett vårdvalssystem i primärvården redan innan det blev obligatoriskt, haft uttalade mål om mångfald och att stärka patientens ställning genom att skapa förutsättningar för reell valfrihet.

De landsting som anger att de troligen inte hade infört något vårdvalssystem om det inte blivit obligatoriskt har uppgivit att det huvudsakliga syftet vid införandet har varit att följa lagen.

Landstingens utformning av vårdvalssystemen

De främsta skillnaderna i utformningen av vårdvalssystemen är hur landstingen har valt att hantera barn-

Möjligheten för invånarna att välja vårdgivare i primärvården är ingen ny företeelse och i flera landsting har det sedan tidigare funnits någon form av listningssystem. I de vårdvalssystem som nu har införts ges vårdgivarna generellt sett ingen rätt att neka eller avvisa någon som väljer vårdenheten, vilket innebär att patientens rätt att välja vårdgivare därmed har stärkts.

Val av princip för fördelning av icke-väljare har stor betydelse för nya vårdgivares möjlighet att etablera sig.

Ersättningssystemet

Samtliga landstings ersättningssystem innefattar en fast ersättning som utgår för invånare som listats vid en vårdmottagning. I samtliga fall tillämpas någon form av viktning av ersättningen.

Därutöver utgår ofta någon form av besöksrelaterad ersättning. För att

styra vårdgivarna i önskad riktning tillämpar flertalet landsting även någon form av målrelaterad ersättning.

Ersättningsnivåer och subventioner

Ersättningsnivåer i landstingen fastställs årligen utifrån den beslutade budgetramen för verksamheten. Det finns en misstro bland vårdgivare, att landstingen inte gör korrekta bedömningar av ersättningsnivån i förhållande till vårdvalsuppdraget och de krav som ställs på vårdgivarna. Privata vårdgivare upplever att det finns brister i landstingens redovisning och uppföljning som leder till att felaktiga beslutsunderlag presenteras för beslutsfattarna, vilket kan leda till att ersättningsnivån sätts för lågt.

Införandeprocessen

Uppfattningen hos landstingen är att införandeprocessen har gått snabbt och att den har krävt stora arbetsmässiga insatser.

Införandet av vårdval har bidragit till att sätta ljus på flera viktiga frågor. Det har även framförts att vårdvalssystemet har bidragit till att kostnader mer tydligt kopplas till resurser samt att olikheter mellan vårdenheter har uppmärksammats. En annan positiv effekt som framkommit är att primärvårdens uppdrag och avgränsningen gentemot den specialiserade vården har tydliggjorts. Även frågan om uppföljning och målstyrning har fått ökat fokus.

Nyetableringar

Totalt har 181 nya vårdenheter etablerats eller godkänts för etablering. Det är framför allt privata vårdgivare som svarar för ökningen.

Utvecklingstendenser

Införandet av vårdval har medfört positiva förändringar, såsom förbättrad tillgänglighet och ökat patientfokus. I flera landsting har mottagningar börjat erbjuda utökade öppettider. Betydelsen av bemötande och kundservice har även fått ökad uppmärksamhet.

Konkurrensverkets rekommendationer för att ytterligare förbättra införda vårdvalssystem: Ge vårdvalssystemen tid att utvecklas Vidareutveckla ersättningssystemen och öka möjligheten för mångfald i tjänsteutbudet Öka samarbetet och samordningen mellan landstingen Utveckla landstingens förfrågningsunderlag Förbättra transparensen i ersättningssystemen Skapa förutsättningar att få ersättningsnivån prövad Inför konkurrensneutral styrning av vårdvalssystem Arne Öster

Ny lag för vårdgivaretablering, LOVE medicinska ställningstaganden och effekten av erbjuden vård är svår att bedöma ur ett patientperspektiv. Patienten som konsument har en svagare och mer utsatt ställning inom vården än konsumenter på sedvanliga marknader varför marknadsmekanismen att ”rösta med fötterna” inte alltid kan anses räcka som enda reglering. konkurrensverket har en rad synpunkter på lagförslaget och anser att förtydliganden är nödvändiga.

Konkurrensverket välkomnar utredningens intention, att skapa förutsättningar för fri etablering, inom den öppna specialiserade vården, men önskar i den fortsatta beredningen förtydliganden avseende följande: • Konkurrensverket anser att de förutsättningar vid vilka ett landsting kan hindra en etable-

80

ring och utforma produktionsbegränsningar för verksamheten samt vad som kan anses som grund för uteslutning av leverantör efter etablering, behöver förtydligas.

• Den tilltänkta myndighetens roll behöver förtydligas avseende gränsdragningen mot landstingen. Vidare föreslår Konkur-

rensverket att myndigheten ges möjlighet att återkalla utfärdade tillstånd på förekommen anledning.

• Det är angeläget att verksamheten följs upp och utvärderas.

För att uppföljning ska fungera effektivt är det nödvändigt att tillsynsmyndigheter erhåller såväl erforderliga resurser som

effektiva sanktionsmedel.

Annars finns det risk för att allvarliga överträdelser inte kan beivras och att syftet med föreslagen lag därför inte uppnås.

Från konkurrenssynpunkt är möjligheten till fri etablering, inom den specialise-rade öppenvården, den viktigaste delen i föreliggande betänkande och frågan bör därför utvecklas vidare även om förslaget inte genomförs i sin helhet. Principiellt kan det vara möjligt att bereda frågan om fri etablering vidare även inom ramen för LOV på liknande sätt som skett inom primärvården.

Arne Öster

Offentliga Affärer 3 2010 | www.offentligaaffarer.se

Vård

Ung & Trygg i frontlinjen i länspolismästare Carin Götblads betänkande till justitieminister Beatrice Ask om ”kriminella grupperingar - motverka rekrytering och underlätta avhopp” framgick en mängd konkreta förslag som Ung & trygg i Göteborg började arbeta med redan 2004.

– jag gillar ungdomar, det ger liv och energi, säger polismannen even magnusson som har lagt åtskilliga timmar åt att medverka i framtagandet av nya konkreta samverkansformer i sitt arbete vid Ung & trygg.

Ung & Trygg är ett samarbete mellan Göteborgs stad, Mölndals stad, Polismyndigheten i Västra Götaland, Åklagarmyndigheten och fastighetsbolaget Förvaltnings AB Framtiden. Verksamheten startade hösten 2004 med målsättningen att motverka att ungdomar värvas till kriminella nätverk. Bakgrunden var ett antal uppmärksammade uppgörelser mellan kriminella gäng i Göteborg och en stigande oro över utvecklingen i några av förorterna. Inledningsvis koncentrerade sig verksamheten till stadsdelarna Lärjedalen, Gunnared, Bergsjön och Biskopsgården. I början av 2006 utvidgades Ung & Trygg till att omfatta hela Göteborg och även Mölndal. Verksamheten syftar till att hantera konsekvenserna av en ökad segregation genom ett nära samarbete mellan olika offentliga aktörer.

En målsättning är att nå en bestående metodutveckling och finna nya samverkansformer för att ge dessa ungdomar i riskzon en framtidstro och ett hopp om morgondagen.

– Med de nya reglerna som länspolismästare Carin Götblad har flaggat för kommer man tvinga både polis och socialsekreterare att göra mer grundliga utredningar, säger Even Magnusson som personligen har lagt mycket tid åt att förändra lagstiftningen.

– När jag blickar tillbaka kunde jag förutse att det skulle gå så här för ”Kalle” och undra varför i helvete ingen gjorde något.

Polisens ledstjärna fem S

– Polisens arbete inom Ung & Trygg skall kännetecknas av skyndsamhet, samsyn, samverkan, synliggörande av brister och vara specialister som gör jobbet. Vi är idag 60 ungdomspoliser där varje ungdomsgrupp skall synliggöra både individer och brister i systemet, men också ta fram bra saker. Vi har även sju ungdomsåklagare som agerar på plats, fortsätter Even Magnusson.

Samarbete mellan skola, socialtjänst och polis, SSP

– Vi behöver göra mycket mer utredningsarbete med unga som är under 15 år, i vissa fall är det bästa som erbjuds ett samtal. Det är ett skäl till att jag har engagerat mig så mycket som 150 heldagsarbeten för att införa SSP i stadsdelsnämnderna, fortsätter Even Magnusson.

SSP är en konkret samverkansform där grundskola, socialtjänst och polis utbyter information om ungdomar som ligger riskzon. Det kan handla om skolk, misstänks begå brott, drogmissbruk eller befinner sig i destruktiva miljöer. Arbetet är behovsstyrt och samlar de kompetenser som har kännedom om de unga i sina respektive verksamheter.

Gymnasieskola, fritid och barn- och ungdomspsykiatrin kan också knytas till SSP-samarbetet.

– Vi har regelbundna möten i stadsdelsnämnderna, på de flesta ställen äger de rum var fjortonde dag. Här pratar vi individärenden

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2010

och stämmer av om någon har upptäckt en oro eller om det är på väg att gå åt pipan för någon, säger Even Magnusson.

Den som har lyft ”ungdomen Kalle” har också en skyldighet att skicka hem ett brev till föräldrarna.

Där meddelar SSP dem om oron och delger att de kommer att tala om ”Kalle” vid nästa SSP-möte.

– Samtidigt ber vi dem skriva på en blankett som godkänner oss att häva sekretessen och göra en förändring. De flesta föräldrar skriver på, och i stadsdelarna där det fungerar bra påverkar detta göteborgarens vardag. Socialtjänstsekretessen var tidigare ett problem för oss, vi kunde inte prata öppet om ”Kalle” och det hindrade arbetet, men med statsjuristernas hjälp fick vi fram blanketten.

Denna öppenhet i kommunikationen gör att var och en kan ge sin bedömning kring hur situationen ser ut runt den unge, vilket relaterar till en betydligt större chans att vidta rätt åtgärder.

Åtalsunderlåtelse istället för böter

En dag varannan vecka arbetar åklagare och polis på Ung & Trygg enbart med ”drop-in” av ungdomar som är misstänkta för mindre allvarliga brott, så som snatteri och missbruk av urkund. Det är brott som vanligen leder till böter. Vid ett erkännande kan åklagaren ge åtalsunderlåtelse i stället för böter, vilket anses ha bättre effekt för att hindra fortsatt brottslighet för dem som nyss har gjort debut.

– Vi kallar hit dem för ett slutförhör och slutdelgivning i ärendet, föräldrarna får vänta några minuter och den unge får omgående sin dom. Ofta ges åtalsunderlåtelse och ett skällningssamtal där vi talar om konsekvenserna. Det är mycket mer relevant plus att det nästan aldrig går mer än 18-19 dagar mellan brott och straff. Återigen skyndsamheten.

omkring 150 lokala handlingsplaner. Detta mobiliseringsarbete har minskat ungdomskriminaliteten i Göteborg och Mölndal.

Kommunens omorganisation

Den centrala SSP-gruppen består av höga chefer som ansvarar för strategiska frågor, målfrågor och övergripande planering. Den lokala SSP-gruppen omsätter de strategiska frågorna lokalt. Gruppen kan exempelvis besluta om hur samverkan skall gå till vid särskilda insatser som bekämpning av droghandel eller missbruk i en stadsdel.

– Men just nu gör man om de 21 statsdelarna till 10. Ur ett medborgarperspektiv blir nog 10 statsdelar lika rätt, men det är förlamande under tiden som omorganisationen sker. Ingen skall vara kvar på den post som varit, så utveckling på individnivå är kolossalt svårt just nu.

Plus att 2010 är ett valår.

– Man tittar även över säkerhetsarbetet i Ung & Trygg, vem som skall leda arbetet, vem skall göra vad. Göran Johansson (s) valde att lägga Ung & Trygg under fastighetsbolaget Förvaltnings AB, men det har kommit kritik från en del håll om detta. Det som är bra med att Ung & Trygg ligger i bolagsform är att det är en neutral planhalva och vinsterna skall ha sagts gå till att utveckla staden, men jag kan förstå kritiken. Man har inte lagt det slutliga förslaget än, men Ung & Trygg kommer förmodligen antingen ligga under Socialtresursförvaltning och Socialnämnden eller Stadskansliet. Själv har jag svårt att ha någon uppfattning om detta just nu.

– Men när det blir 10 stadsdelsnämnder har Anette Hilmskär Malmfors och jag fått i uppdrag att hjälpa till så att SSP-samarbetet skall vara likformat runt om. Vi skall också spetsa till det lite, säger Even Magnusson och ler.

Tina Lundberg

Det ger resultat

Sedan starten har Ung & Tryggs samarbetsparter mobiliserat cirka 3 000 personer som resulterat i

81

Vård

Det är dags att agera för rätt ungdomsbehandling Inget barn skall lämna grundskolan utan godkända betyg. Alla skall gå ur skolan med ett självförtroende och en glädje över att vilja lära sig mer.

– Det kan få förödande konsekvenser när våra elever misslyckas i skolan, vi måste tänkta långsiktigt nu för att mobilisera mot ungdomskriminaliteten, säger Jan Hallberg (m) i Göteborgs kommunstyrelse.

Igår träffade Jan Hallberg Sharaf Hjältarna från Fryshuset som arbetar med hedersvåld, demokrati och jämställdhet. För 14 dagar sedan patrullerade han med områdespolisen i Hjällbo och Hammarkullen.

Uppenbart är att han vill förstå orsakerna till varför det ser ut som det gör. Han vill förstå för att kunna bilda sig en uppfattning och därifrån agera.

– Jag måste säga att det är ett mycket imponerande arbete som polisen gör. De kommer nära ungdomarna samtidigt som de inte viker av från sina polisiära insatser. De stämmer av, frågar hur ungdomarna mår, hur det går, varför det blev som det blev och hur de tänker framåt.

– Det är viktigt att vi erbjuder alternativ, lika viktigt som att vara tydlig och markera var gränserna går. Det märktes verkligen på de vi mötte att de börjar förstå hur fel det kan gå om de inte tänker om. Det är inte ok att begå brott. Det hjälper inte om polisen bara komma med batonger, inte heller hjälper det med ”lull lull”. Det behövs både och, både ”boxhandskar och mjuka yllevantar”.

Frågan hur är viktig

Jan Hallberg vill driva igenom två saker nu. Det ena är att se till att skapa ett mycket nära samarbete på högsta nivå inom polis, åklagare, kriminalvård, socialtjänst, skola och näringsliv.

– Jag vill utgå från frågan - hur får vi alla elever att gå ur skolan med godkända betyg och en lust att möta livet utan kriminalitet? Det andra är att se till att möjliggöra ett tydligt och snabbt ingripande när det gäller

82

brott, vandalism och otrygghet i stan. Det handlar om allt från att hålla rent, förbättra samverkan kring olika brott, till att göra allt vad vi kan för att strypa den ekonomiska brottsligheten som ofta ligger till grund för att ungdomar rekryteras in i kriminella gäng. Den viktigaste saken vi måste komma till rätta med nu är illegala vapen.

Hur kan Göteborg bli bättre på att möta upp elever med särskilda behov?

– Vissa skolor är duktiga, andra mindre. Skolledningen runt om i kommunen måste också ta sitt ansvar, de måste se till att ha en struktur och omgående sätta in de duktigaste lärarna om de ser att en elev är på fel spår. En ytterst viktig förutsättning är också att alla elever skall få möjlighet att lära sig behärska det svenska språket.

– Något annat jag tänker på är att vissa skolor ser sorgliga ut, här måste vi också sätta in åtgärder.

Upplever du att Ung & Trygg får stödet som behövs nu i samband med kommunens omorganisation?

– Nej, Ung & Trygg och vårt Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet, som båda stöttar och hindrar ungdomar från rekrytering får inte stödet de behöver. Vi behöver lägga Ung & Trygg direkt under kommunstyrelsen idag ligger det under fastighetsbolaget Framtiden där det inte finns någon insyn eller demokratisk styrning. Men frågan är på väg upp till beslut nu, både polis och kriminalvård tvekar att gå med om inte Ung & Trygg ligger direkt under kommunstyrelsen. Detta är också en viktig signal till ledande politiker.

Hur kommer det sig att socialkontoren inte är öppna efter ungdomarna har varit hos polisen en hel dag och blivit hörda?

– Det visste jag inte, självklart skall det vara öppet situationen skall tas tag i direkt. Ungdomarnas skall ges en möjlighet att kunna påbörja en annan väg omgående efter att brott har begåtts. Åtal och dom skall ske direkt och socialtjänsten skall finnas på plats.

Det förekommer övervåld på vissa institutioner, där den tillåtna regeln ”fasthållning” ibland övergår till övergrepp och misshandel. Vad kan ni göra åt detta?

– Vi måste ha mycket, mycket tydligare specifikationer på vårdens innehåll. Vi måste utveckla en gedignare kvalitetssäkring. Kommunerna behöver bli avsevärt mycket bättre på att även kräva svar på hur vården skall genomföras. Jag tänker bara på hur kvalitetssäkringen fungerar vid kärnkraftverk, vi skulle behöva en likvärdig kvalitetssäkring här så att vi direkt kan se om det finns några systematiska avvikelser från rutinerna - då tror jag att vi kan komma åt den personal som begår brott mot unga.

Vad tycker du om att SiS, Statens Institutionsstyrelse, fram till den 1 januari har bedrivit en egen intern tillsynsenhet?

– Det bästa hade givetvis varit att en extern tillsynsmyndighet haft hand om kvalitetssäkring, systematiska avvikelser och personal som misstänks ha begått brott så att vi får ut den vård som ungdomarna behöver. Men från och med den 1 januari 2010 ansvarar Socialstyrelsen för tillsynen.

Socialtjänstens insatser för barn och unga mellan 0-20 år i Göteborgs kommun uppgick till 1 000 400 000 kronor 2008, enligt Socialstyrelsen senaste rapport. Vad anser du om det?

– Jag är rätt säker på att man i många fall tagit den enklaste vägen och köpt sig loss. Det är bortkastade pengar. Hemmaplanslösningar är billigare, men resultaten har inte visat sig bli bättre. Jag tror att det är viktigt att ungdomarna kommer bort från sina hemmamiljöer och att vi hittar och tar fram ”hemmaplanslösningar” på ”bortaplan” om du förstår vad jag menar.

Göteborg har de dyraste insatserna

Av Sveriges samtliga 290 kommuner toppade Göteborgs kommun socialtjänstens insatser för barn och unga år 2006. Prislappen låg då på drygt 905 miljoner kronor för öppna insatser, familjehem och institutionsvård.

– Det är dags att agera, säger Jan Hallberg.

Tina Lundberg Åsén

Detta är en del i en artikelserie som handlar om ungdomskriminalitet, Ung & Trygg, vård, ledarskap, samverkan i en kommun, politiker, chefer, personal, eldsjälar, förslag på förbättringar, kronor och ören – och ansvaret vi alla har.

Offentliga Affärer 3 2010 | www.offentligaaffarer.se

Lindahl. Når resultat.

Finns det någon motsättning mellan professionalism och humanism? Mellan kompetens och kontinuitet? Affärsmässighet och erfarenhet? Inte enligt oss.

På Lindahl anser vi tvärtom att det ena bygger och förstärker det andra. Därför månar vi om våra klienter – precis som vi månar om våra anställda. Kompetens, professionalism och helhetssyn är för oss självklara, men även kontinuitet, erfarenhet och personligt engagemang. Positiva relationer föder nämligen positiva resultat. Det är vi säkra på.

Det är det som gjort oss till vad vi är idag. Årets Advokatbyrå 2009.

Advokatbyrån som bevisligen når resultat.

stockhol m

göteborg

helsingborg

malmö

uppsala

örebro

www.lindahl.se

posttidning

RETURADRESS: Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2 414 58 Göteborg

Med Semantix professionella tolktjänster kan du kommunicera säkert och smidigt.

När du vill ha personlig service ska du ringa till Semantix Contact Center. Då får du tala med en av våra erfarna tolkrådgivare som hjälper dig med din beställning.

Om du redan vet vad du behöver kan du enkelt beställa tolk via eTolk, vår tolktjänst på webben. Det är lika säkert men ännu snabbare. Logga in på ditt personliga konto för att hantera och överblicka dina beställningar. Har du inte använt eTolk? Anmäl ditt intresse på www.semantix.se/Tolkning.

Alla språktjänster på samma ställe

Myndighetstolkning: 0770-45 74 00 (dygnet runt) Översättning samt övriga tjänster: 0774-40 05 50 www.semantix.se | info@semantix.se SVERIGE STOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ NORRKÖPING UPPSALA UMEÅ FINLAND HELSINGFORS ULEÅBORG NORGE OSLO TRONDHEIM STAVANGER HAMAR