Offentliga Affärer nr-5 2010 by Hexanova Media Group AB

KONfErENs MILjö LEDArsKAP

BEHÖVER ALLT DU

UtbILDNING

vårD

GS eFÖRVALTNIN

jUrIDIK

Här är hoten mot våra IT-system

EKONOMI

Brådskande upphandling utan föregående annonsering:

E-handel för

Bevisbördan ligger på upphandlaren

8,5 miljarder kronor Profilen

UPPHANDLING

Pris 79 kr Nr 5 2010 | Artonde årgången

INFÖR

Gunnar Malm

Kritiserad myndighet leds av stark GD Ronny Svensson – Allt högre säkerhetskrav på myndighetsfordon

www.iss-fs.se 020-155 155 2

Offentliga Aff채rer 5 2010 | www.offentligaaffarer.se

Kan man verkligen höja kvaliteten genom att sänka kostnaden? Man får vad man betalar för, är ett vanligt talesätt. Hur rimmar det med att man med outsourcing kan höja kvaliteten genom att sänka kostnaden? Först. Den som levererar outsourcingtjänster är specialiserad på just den verksamheten, medan den som lägger ut uppdrag gör det med tjänster som ligger vid sidan av den egna kärnverksamheten. Specialisten har alltid överlägsna kunskaper och bättre metoder än generalisten. För det andra. Medarbetarna hos outsourcingleverantören är helt avgörande för det som är dennes kärnverksamhet. Det betyder utbildning, ständig vidareutbildning, utveckling av nya och åter nya arbetsprocesser och metoder. För det tredje. Outsourcingleverantörens medarbetare står alltid i fokus för verksamheten. Det betyder till exempel att den personal vi tar över i samband med ett uppdrag snabbt känner större tillfredsställelse och blir mer nöjda med sitt arbete. Och så kostnaden. Första gången man outsourcar en tjänst är det vanligt att man sänker kostnaden för arbetet med 15 – 25%! Sammanfattning. Bättre kvalitet genom specialistkompetens. Sänkta kostnader genom genomtänkta processer. Bättre kontroll genom kundanpassade rapportsystem. Mer nöjda och stolta utförare. Så visst gäller talesättet att man får vad man betalar för. Det gäller bara att förstå vad det är man betalar för. Ur serien ”Myt och verklighet om outsourcing” www.iss-fs.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2010

Somliga påstår att kunskap men har de provat okunskap? Till årets upphandlingsdagar kom över 500 kunskapstörstande delegater och samtliga gick därifrån rikare på kunskap och väl förberedda på ett nytt upphandlingsår något som gynnat såväl den egna organisationen som alla oss skattebetalare. Den 2 februari 2011 är det dags igen. Inom kort anländer nästa års välmatade program som du med fördel laddar hem på: www.upphandlingsdagarna.se Vi välkomnar såväl gamla som nya deltagare till Sveriges största mötesplats för alla som berörs av offentlig upphandling och inköp.

Vi andra ses på Upphandlingsdagarna den 2-3 februari 2011

채r dyrt,

eFÖR

VALTN INGS

Grattis till dig som har hittat drömjobbet! Och lyckönskningar till dig som fortfarande letar. Drömjobbet är närmare än du tror. Jobbchanserna finns redan i dag och blir bara fler och fler. Inom de närmaste åren kommer den statliga sektorn att rekrytera cirka 132 000 nya medarbetare. Kanske är du en av dem?

Fackförbundet ST är det största facket inom statlig sektor. Till oss är alla på arbetsplatsen välkomna, oavsett vilken befattning eller arbetsuppgift du har. Det tror vi ger både samhörighet och styrka. Genom våra professionella karriärcoacher och våra kompetenshöjande utbildningar ger vi dig möjlighet att växa i din yrkesroll. Du som är chef och medlem i ST har tillgång till en egen ombudsman och Sveriges största chefsnätverk. I medlemskapet ingår också en av marknadens bästa inkomstförsäkringar. Välkommen att testa oss, du betalar endast 50 kr i månaden det första halvåret. Det är smart och tryggt att vara med i ST!

www.st.org

eFÖRVALTNINGS

DAGARNA 2010

Inför eFörvaltningsdagarna den 17-18 november 2010

Här får du information om viktiga höjdpunkter och föreläsningar i konferensprogrammet. Du kan även hitta rätt bland våra utställare och i seminarielokalerna. Har du inte anmält dig redan? Gå in på www.eforvaltningsdagarna.se Här kan du även ladda ner det senast uppdaterade programmet.

r e t k n u p Höjd ogrammet r och måsten ur p

För första gången i Sverige! Torsdag 14.10 -- 15.00

Government 2.0: Opportunities and Challenges Jane E Fountain, F Professor of Political Science and Public Policy at the University of Massachusetts Amherst. Jane E Fountain, en av världens ledande forskare och föreläsare inom eFörr valtningsområdet visar på möjligheter och utmaningar sett ur ett globalt perspektiv. Onsdag 16.15

15.15 4.35 – 1 g a ng Onsd valtni r ö F e i g vid indsko en ndling L a h a n p p U lat Hele utveck h oktor r d a h ie g t e lo oc Tekno gs universit ller behov ar. ä t in s p r li ö e d k n ng äk Lin som s rade uppha ik d o t e me plic id kom krav v

Onsdag 11 .40

– 12.20

Säkerhet i eF

– 17.00

.35 – Torsdag 08

PANELDISKUS S

vi på väg?

Paneldiskussio n kring årets eF örvaltningsinde som presente x, ras av Stockhol m s handelskam ITT-exper t F Fredrik Sand. m ares Kommentarer med bland an och diskussion dra Magnus En zell, Kansliråd departemente Finanst, Evva Sartoriu s, Kommittések e-Delegatione reterare n och Gunilla Glasare, Sverig muner och La es Komndsting.

Arrangeras av:

09.05

a för Drivkraftern

ION – Vart är

Mediepartner:

örvaltnin

g? Chefen för enhe ten för samhä llets informationssäke rhet vid Myndi gheten för samhällssk ydd och bereds kap MSB, Richard r Oehme.

g eFörvaltnin

gar är vi r invvesterin Hur stora ta? beredda att n Claes Norgre Riksrevisor e d v sin bild a presenterar a för drivkraftern ekonomiska . g utvecklin myndighets

Medarrangörer och partners:

Hexanova Event AB Ett företag inom Hexanova Media Group

Ladda ner programmet på www.eforvaltningsdagarna.se

A6 3x3

A10

A9 3x3

3x3

A5 Fikamiljö

3x3

B8 3x3

3x3

B10 3x3

B12

3x3

B13

3x3

Fikamiljö

Kaffestation A19

3x3

A2 3x3

B2 B1

3x3

A18 3x3

A21

3x3

3x5

3x3

A22

Lounge gis e re Övr disk s g rin

tre-

3x6

Seminarielokaler E3 och E5

é Entr

E-Förvaltningsdagarna 2010 Bokat till och med 5/10

3x3

B14

3x3

Fikamiljö

Entré

3x3

B11

3x3

A20

UTSTÄLLARE

A14

A13

3x3

A15

3x3

Fikamiljö

3x3

B5 3x3

3x3

easyFairs Kommunalteknik

3x3

Fikamiljö

3x3

A12

A11

3x3

A16

A17

A10

A19

A11

A20

A12

Software Innovation

Ladda ner skissen på www.eforvaltningsdagarna.se

A21

A17 3x3

B16

3x3

B15 3x3

eFÖRVALTNINGS

DAGARNA 2010

A16 3x3 Fikamiljö

B19

Stora hörsalen

Pressce sscenter

3x3

Seminarielokaler M3, M4 och M5

VIP-Lounge

E10

E2 E1

Reception

Mässhall

Konferensentré

Konferenslobby

KONFERENSLOBBY

MÄSSHALL | ENTRÉHALL

3x3

T rshamnsgatan 18 c To

KONFERENSENTRÉ

B17

B20

Torshamnsgatan 18 c

3x3

RECEPTION

B18

B14

B17

B11

B19

B12

B20

B13

Ladda ner skissen på www.eforvaltningsdagarna.se

Huvudkonferensprogram

(för fullständigt seminarieprogram besök www.eforvaltningsdagarna.se)

Onsdag 17/11 08.00 08.50 09.00 – 09.40

09.40– 10.20

10.20 – 11.00 11.00 – 11.40

11.40 – 12.20 PARALLELLSPÅR

12.20 – 13.50 13.50 – 14.30 14.35 – 15.15 15.15 – 15.45 15.45 – 16.15

16.15 – 17.00

17.00

REGISTRERING – Vi bjuder på kaffe/the och frukt UTSTÄLLNING – besök utställarna eFörvaltningsdagarna öppnas Moderator Johan Quist, Karlstads universitet, förklarar dagarna öppnade Vilken vision har regeringen för att framtidssäkra eFörvaltning? Regeringens vision för att möta omvärldens krav på en framtidssäkrad eFörvaltning. Kommun- och nansmarknadsminister Mats Odell. En innovationsdriven eFörvaltning, vad kännetecknar den? Charlotte Brogren, generaldirektör VINNOVA, (Verket för innovationssystem). Vinnova investerar i forskning och utvecklar Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt. Kaffe/the och besök i utställningen Lantmäteriet – en ledande e-myndighet, vad innebär det? Stig Jönsson, Generaldirektör Lantmäteriet, ordf. i Geodatarådet, medlem av Regeringens e-Delegation. Sveriges väg mot molnet, innovationer och investeringar? Rapport från nordisk studie i ämnet av och hur kan vi ta tillvara på gjorda innovationer och in nvesteringar. Nu måste vi trygga välfärden mer kostnadseffektivt än tidigare. Hans Werner, VD Radar Group och Bengt Wallentin, VD eBuilder. Vilka säkerhetskrav bör vi ställa på framtidens eFörvaltning? Richard Oehme, chef för enheten för samhällets informationssäkerhet vid Myndigheten för R sa amhällsskydd och beredskap, MSB. Lunch och besök i utställningen Seminarier A1 – F1 Seminarier A2 – F2 Kaffe/the och besök i utställningen. Tillsammans bygger vi framtidens samhälle – Vilken roll kommer kommuner, landsting och regioner att ha? Gunilla Glasare, Direktör och chef för avdelningen Tillväxt och Samhällsbyggnad inom SKL. PANELDISKUSSION kring årets eFörvaltningsindex Årets eFörvaltningsindex presenteras av Fredrik Sand, analytiker Stockholms handelskammare. Indexet kommenteras och diskuteras av bland andra Magnus Enzell, Kansliråd på enheten för statlig förvaltning, Finansdepartementet, Eva Sartorius, Kommittésekreterare, e-Delegationen och Gunilla Glasare, Sveriges Kommuner och Landsting. Utställarmingel Öl/vin/snacks/överraskningar bland våra utställare på eFörvaltningsdagarna 2010!

19.30

FEST! Trerätters, underhållning och dans.

För mer information om dagarna, gå in på: www.eforvaltningsdagarna.se

eFÖRVALTNINGS

DAGARNA 2010

Torsdag 18/11 08.00 08.30 – 08.35 08.35 – 09.05

09.05 – 09.35

09.35 – 10.05 PARALLELLSPÅR

10.05 – 10.40 10.40 – 11.20 11.20 – 12.00 12.00 – 13.30 13.30 – 14.10 14.10 -- 15.00

15.00 – 15.20 15.20 – 16.00

REGISTRERING – Vi bjuder på kaffe/the och frukt UTSTÄLLNING – besök utställarna Moderatorn öppnar dag 2 Från traditionell förvaltning till eFörvaltning – risker och möjligheter Rapport från Riksrevisionen, Riksrevisor Claes Norgren presenterar sin bild av de ekonomiska drivkrafterna som nns för myndighetsutveckling. Affärsmodeller, kundvärde och eFörvaltning – hur hänger det ihop? Digitalisering i allmänhet och eFörvaltningen i synnerhet. Linus Malmberg, VD Cordial Business Advisers, med lång erfarenhet av Business Process Reengineering och affärsarkitektur. Hur kan man visa på vilken lönsamhet en eFörvaltningsinvestering kommer att ge? Jo ohanna Karlsson, Sweco. En av landets mest erfarna och aktiva ce ertierade PENG ledare. (PENG = Prioritering Efter NyttoGrunder) På vilket sätt kan Molntjänster ge bättre samverkan? Anders Kingstedt, deltagare i SIS kommitté för IT-standarder för distribuerade plattformar, applikationer och tjänster (DIPAT), VD och strategisk rådgivare, Ecru Consulting, Daniel Akenine, deltagare i SIS kommitté DIPAT, Nationell teknikchef för Microsoft Sverige AB och ordförande för Sveriges IT-arkitekter – IASA. Kaffe/the och besök i utställningen Seminarier A3 – F3 Seminarier A4 – F4 Lunch och besök i utställningen Seminarier A5 – F5 ”Government 2.0: Opportunities and Challenges” Jane E Fountain, Professor of Political Science and Public Policy at the University of Massachusetts Amherst, är en av världens ledande forskare och föreläsare inom eFörvaltningsområdet. Jane E Fountain visar på möjligheter och utmaningar sett ur ett globalt perspektiv. Kaffe/the och utställning Från pappersbyråkrati till digital succé För att lyckas med införandet av eFörvaltning krävs ett tydligt ledarskap. Ann Persson Grivas, avdelningschef, Försäkringskassan.

16.00 – 16.40 Videokonferens – Europa eGovernment är ett prioriterat område hos de esta regeringar i Europa. 2011 är nästa eGovernment Awards, vi tar pulsen på ett antal länder. Här får vi möjlighet att ställa frågor till och lyssna på de samlade erfarenheterna från Europas experter inom eFörvaltning. Moderator Johan Quist summerar.

För mer information om dagarna, gå in på: www.eforvaltningsdagarna.se

innehåll

Gunnar Malm

Proﬁlen - Gunnar Malm Vägverket och Banverket heter sedan april i år Trafikverket och är en stor myndighet med drygt 6500 anställda. Trafikverkets generaldirektör Gunnar Malm berättar om den stora sammanslagningen, om kritiken mot myndighetens upphandlingar och om att flytta hem till Dalarna.

Nya leverantörer av läkemedel Apoteksreformen har inneburit vissa förändringar för landstingen. Den största är att man nu måste upphandla läkemedelsdistribution till slutenvården på egen hand. Läkemedelsansvariga i landstingen runt om i landet väntar med spänning på resultaten från de första upphandlingarna av läkemedelsdistribution.

Kiruna gör rätt från början Beslutet om att flytta delar av Kiruna stad för att möjliggöra fortsatt gruvbrytning innebär stora möjligheter till eftertanke i stadsplaneringen. I Kiruna kommun är det Tekniska Verken som levererar renhållning, fjärrvärme, vägar, dricksvatten, avlopp och parker.

Fördelen med unga ledare Unga ledare är förändringsbenägna och erbjuder goda möjligheter till nytänkande. De är också bra på att rekrytera unga eftersom de har ett försprång i att känna och förstå sin generation. Orden är den prisade unga byggchefen Erik Almgrens, när han talade under Chefsdagarna i Helsingborg.

Tuffare säkerhetskrav för myndighetsbilar Nu skärps kraven på Sveriges myndighetsbilar. Från 1 oktober införs en ny, tuff lagstiftning med fokus på säkerhet. Till 2012 skärps kraven ytterligare och i dag finns bara två modeller som klarar dessa krav.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2010

Offentliga Affärer nr 5 2010

eFÖR VA

LTNIN GS

KONfErENs MILjö LEDArsKAP

BEHÖVER ALLT DU

vårD UtbILDNING jUrIDIK EKONOMI UPPHANDLING

Pris 79 kr

ledare

Här är hoten mot våra IT-system Brådskande upphandling utan föregående annonsering: Bevisbördan ligger på upphandlaren

E-handel för

8,5 miljarder kronor Profilen

Nr 5 2010 | Artonde årgången

INFÖR

eFÖRVALTNING

fler jobb med privat vård

Gunnar Malm

Kritiserad myndighet leds av stark GD Ronny Svensson – Allt högre säkerhetskrav på myndighetsfordon

Offentliga Affärer utges av

VD och Ansvarig utgivare Urban Nilsson urban@hexanova.se Ekonomi Lina Akyuz lina@hexanova.se Redaktionsledning Malin Ulfvarson malin.ulfvarson@hexanova.se Journalister Arne öster stina rangmar Malin Ulfvarson Krönikör Anna ferneman Annonsbokning Martin Nyman tel: 031-719 05 14 martin.nyman@hexanova.se Prepress och tryck Elanders www.elanders.se Projektledning Göteborg Martin Nyman martin.nyman@hexanova.se Mikael Kyhlberg mikael.kyhlberg@hexanova.se Arn Omanovic arn@hexanova.se fredrik börjesson fredrik.borjesson@hexanova.se Projektledning Stockholm Anita sanderholm anita.sanderholm@hexanova.se Kent Mossheden kent.mossheden@hexanova.se Adress-/namnändringar adressandring.oa@hexanova.se Adress Göteborg (HK): Hexanova Media Group Ab fiskhamnsgatan 2 414 58 Göteborg tel: 031-719 05 00 fax: 031-719 05 29

Fler och fler jobbar i privat vård, skola och omsorg utan att de kommunala skolorna och den landstingsdrivna vården minskar på personalen. Det visar siffror från SCB. Stat, kommun och landsting ökade antalet anställda med 50 000. Privata företag inom skola, vård och omsorg med 70 000, motsvarande 77 procent sedan år 2000. Det innebär 120 000 helt nya välfärdsjobb. Trots detta talas det – och oftast med rätta – om brister i bemanningen på flera håll inom äldreomsorgen. Behoven ökar i takt med en allt större andel äldre i befolkningen. Sverige kan bli ledande inom vindkraftsverkstillverkning För att stödja svensk industri med kunskaper inom vindkraftens konstruktionsfrågor och för att utbilda nya generationer av ingenjörer har Svenskt VindkraftsTekniskt Centrum bildats. Energimyndigheten, industrin och Chalmers samverkar och finansierar denna unika satsning. Den totala investeringen för centrumet uppgår till minst 100 miljoner kronor. Sverige har potential att skapa framtidens kunskapsplattform inom vindkraft både när det gäller teknik och utbildning. Det finns ett starkt intresse från vindkraftsindustrin att starta tillverkning av vindkraftverk i större skala i Sverige. Med en globalt växande vindkraftsmarknad finns det goda möjligheter att skapa ekonomisk tillväxt och nya jobbtillfällen i Sverige. Miljötänk hos producenten Producentansvaret är en viktig pusselbit för att lösa framtidens miljöproblem. Producentansvar gäller för förpackningar av olika materialslag, returpapper, däck, bilar, elektriska och elektroniska produkter. Syftet med producentansvaret är att producenterna ska ta ansvar för de produkter som de släpper ut på marknaden. Att produkterna utvecklas i en mer miljöanpassad riktning och att de när de är uttjänta tas om hand på ett miljömässigt godtagbart sätt.

Traﬁkverket i fokus Det nya Trafikverkets generaldirektör Gunnar Malm porträtteras i detta nummer av Offentliga Affärer. Vi berättar också om Trafikverkets satsning på åtgärder för att förhindra en upprepning av förra vinterns snökaos i tågtrafiken. Om detta kommer att lyckas återstår att se. Tågtrafiken har ju inte varit problemfri under sommaren heller. Svårt att släppa taget om myndighetsdata Sedan i somras måste myndigheter tillhandahålla offentliga data som kan vara intressanta för kommersiella e-tjänster. Men tillämpningen haltar visar en rapport från Statskontoret. Dags att agera Gemensamma e-tjänster mellan myndigheter och kommuner ger bättre service och förenklar för användarna. En förutsättning för att e-tjänster används är att de utgår från användarnas b ehov. Om vi alla i Sverige, myndigheter, kommuner och landsting, vill hålla jämna steg med övriga Europa och på sikt ta ledningen inom eFörvaltning, då bör vi agera redan idag. Syftet med eFörvaltning är att förnya och förenkla kommunikation samt att spara tid och pengar för medborgare, företag och det offentliga Sverige. Vårt bidrag till att påskynda processen är att arrangera eFörvaltningsdagarna den 17-18 november. Urban Nilsson Ansvarig utgivare

Adress Stockholm: Hexanova Media Group Ab Drakenbergsgatan 2 117 41 stockholm tel: 031-719 05 00 fax: 08-618 03 27 www.offentligaaffarer.se

IssN 1653-3674 Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och upphandlare inom den offentliga sektorn. Det är sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. för en detaljerad distributionslista, kontakta vår annonsavdelning.

Tänk om it-säkerhet från molnet är tryggare än egna lösningar från serverrummet. eFÖR VALTN INGS

Med Telia är ni i säkra händer när it flyttar ut till molnet. Idag kan man flytta ut många av företagens säkerhetsfunktioner till molnet. Som företagare kan ni abonnera på förstklassig it-säkerhet med den fördelen att skalbarheten är enorm. Ni får rätt kapacitet och rätt skydd som kan förändras i takt med er verksamhet. Ni slipper därmed fasta investeringar. Med Telia får ni både en perfekt molnaccess och de rätta säkerhetslösningarna. Välj till exempel den molnbaserade tjänsten Telia Clean Mail som filtrerar spam och skadlig kod i e-posten. Tjänsten övervakas dygnet runt av Telia och minskar belastningen på era ”inboxar” och system. Det är inte bara ytor som frigörs. Med Telias säkerhetstjänster fokuserar ni på er kärnverksamhet och kan därmed göra bättre affärer.

Välkommen att kontakta Telia på 90 400 eller telia.se/molnet

nyheter

IT- och regionminister Anna-Karin Hatt, Finansmarknadsminister Peter Norman och Civil- och bostadsminister Stefan Attefall.

Tre nya ministrar tar över efter Odell Mats Odells ansvarsområden ﬁnansmarknad, offentlig upphandling, kommun- och regionfrågor samt e-förvaltning delas på tre olika ministrar och tre olika departement. Mats Odells omfattande ansvarsområden splittras på tre ministrar. Nya finansmarknadsministern Peter Norman tar över ansvaret för finansmarknadsfrågorna och får dessutom fullt ansvar för de statliga bolagen. IT- och regionfrågorna flyttas till Anna-Karin Hatt som tillhör Näringsdepartementet och Stefan Attefall tar hand om kommun- och bostadsfrågor på Socialdepartementet. Stark ﬁnansbakgrund Peter Normans tjänst skiljer sig därför mycket ifrån den tjänst Mats Odell hade genom att begränsa ansvarsområdet. Norman kan helhjärtat ägna sig åt finansmarknadsfrågorna, vilket han är väl lämpad för med tanke på hans bakgrund inom finansbranschen. Han kommer närmast från tjänsten som VD för Sjunde AP-fonden och förvaltat pensionspengar i PPM-systemet. Peter Norman får även ansvar för de statliga bolagen, Denna uppgift låg före valet på Näringsdepartementet medan Mats Odell var ansvarig för försäljningarna. Peter Norman ska utreda förutsättningarna för ett särskilt statligt ägarstyrningsverk. Företrädaren Mats Odell har bara gott att säga om Peter Norman. − Han är en person med mycket

stor erfarenhet och kompetens på det här området, säger han till di.se. Bred portfölj för Attefall Stefan Attefall blir civil- och bostadsminister på Socialdepartementet. Förutom att ansvara för bostads- och byggpolitiken, kommen han även ansvara för länsstyrelsernas arbete, statlig förvaltning, frågor som rör offentlig upphandling och statens stöd till trossamfund. Niklas Kåvius upphandlingsexpert på Stockholms Handelskammare tycker vid en första anblick att Stefan Attefall verkar ha en liknande bakgrund som Mats Odell. − Han verkar tyvärr inte ha någon tidigare erfarenhet som knyter an till området offentlig upphandling. Det ser ut som hans portfölj består av flera områden med ganska olika inriktning med bostads- och byggfrågor som prioritet. Dessutom byter upphandlingsfrågorna departement och hamnar på socialdepartementet. Det är omständigheter som inte direkt talar för mer fokus på offentlig upphandling. Vi får väl se, jag förväntar mig att Stefan Attefall ser till att fullfölja översynen av upphandlingsregelverket, säger Niklas Kåvius på Stockholms Handelskammare. Två viktiga kommunfrågor Stefan Attefall har hand om flera av frågorna som berör verksamheten i kommuner och landsting, medan de kommunalekonomiska frågor hamnar hos Anders Borg. Regeringen har ännu inte gått ut med hur arbetsuppgifterna ska organiseras i detalj. Håkan Sörman VD på Sveriges Kommuner och Landsting menar att arbetsför-

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2010

delningen i sig inte är så viktig, utan det intressanta är hur de ska bedriva sin politik. − Regeringspropositionen innehöll inte så mycket nytt så det återstår att se hur politiken kommer att bedrivas, säger Håkan Sörman. Han pekar ut två viktiga politiska frågor för den kommande tiden, en av dem är regionfrågan. Att Stefan Attefall säger sig positivt inställd till större regioner är nog bra men inte avgörande, Mats Odell var också positiv men regeringen har inte velat driva frågan. − Regeringen har velat att frågan ska drivas underifrån, men det är inte alldeles enkelt att få till. Det krävs gemensamma ansträngningar och nu börjar det bli dags att agera, säger Håkan Sörman. Från SKLs sida bevakar man också infrastrukturfrågor med intresse. − Idag bekostas allt större del av landets infrastrukturprojekt av kommunerna. Det är en utveckling vi inte gärna vill se, säger Håkan Sörman. Två viktiga IT-frågor För första gången har Sverige officiellt en IT-minister. Anna-Karin Hatt tar över samtliga IT-frågor

i regeringen. Från Mats Odell handlar det bland annat om IT-upphandling och ansvar för e-förvaltning och e-delegationen. – Tanken är att samla alla IT-frågor i en portfölj, säger Frank Nilsson, pressekreterare hos AnnaKarin Hatt. Daniel Akenine, teknikchef på Microsoft och ordförande för Sveriges IT-arkitekter är mycket positiv till att Sverige har fått sin första IT-minister. − Det borde betyda att det finns ett tydligt fokus på IT frågorna från regeringens sida. Det är framförallt två frågor han tycker att den nya IT-ministern ska ta tag i. − Det första är att förstå och stimulera användningen av öppen data. Det behövs en strategi kring hur data ska göras tillgänglig på ett sätt som gör det enkelt för innovatörer att utveckla tjänster. Där är vi inte idag. − Det andra området berör cloud computing. Offentlig sektor behöver en ökad förståelse för hur molnet ska användas med avseende på integritetsfrågor, säkerhet och juridik, säger Daniel Akenine. Malin Ulfvarson

Peter Norman, född 1958, har varit vD för sjunde AP-fonden och direktör vid riksbanken. Han är även ordförande i styrelsen för Carnegie Investment bank och ﬁnansföretaget Max Matthiessen. stefan Attefall, född 1960 i Lycksele, har sedan valet 2006 varit ordförande i ﬁnansutskottet och sedan 2002 gruppledare för Kristdemokraterna i riksdagen. Anna-Karin Hatt, född 1972, är statssekreterare för Centerpartiets samordningskansli i statsrådsberedningen. Hon har tidigare bland annat varit ledarskribent på södermanlands nyheter och Hallands Nyheter.

nyheter UR NyHETSFlöDET FRåN oFFENTliGAAFFARER.SE Hallstahammar tittar på el-bilar Inför en upphandling av nya tjänstebilar tittar Hallstahammars kommun på alternativet biogas- och elbilar. Reepalu kan bli årets borgmästare Kommunstyrelsens ordförande i Malmö, Ilmar Reepalu, har blivit nominerad till priset World Mayor Award 2010. VD polisanmäld i Göteborg Mutskandalen i Göteborg fortsätter att växa och en tredje förundersökning med anknytning till bostadsbolaget Poseidon har påbörjats. Manifestation för regionalt EU-stöd Region Gävleborg deltar i en stor manifestation för fortsatt ekonomiskt EU-stöd för regional konkurrenskraft och sysselsättning. Ytterligare 136 europeiska regioner deltar. Tävling uppmärksammar kommunalt Lean-arbete Melleruds kommun utlyser för andra året i rad, en intern Leantävling för att uppmuntra kvalitetsutveckling. Misstanke om mutor i Norrköping Norrköpings kommun har gjort en polisanmälan efter misstanke om ekonomiska oegentligheter i samband med ett byggprojekt. Förfrågningsunderlagen spretar Omfattande och krångliga förfrågningsunderlag och stora skillnader i krav och villkor. Det visar en kartläggning av upphandling av primärvård enligt LOV. 6,8 miljoner för energieffektivare bostäder Energimyndigheten har tillsammans med Formas och Naturvårdsverket beviljat 6,8 miljoner kronor till ett västsvenskt forskningsprojekt för mer energieffektiva bostäder.

Så kan kommuner främja bredbandsutbyggnaden − Genom en stabil marknad med en fungerande konkurrens och en effektiv samverkan mellan privata och offentliga aktörer kan vi nå målen i regeringens bredbandsstrategi, med en i första hand marknadsdriven utbyggnad. Det skriver Sveriges kommuner och landsting, kommunikationsmyndigheten PTS och Konkurrensverket i ett gemensamt uttalande som syftar till att främja

bredbandsutbyggnad och konkurrens i hela landet. De tre organisationerna vänder sig till kommunerna som aktörer ur tre perspektiv, som samhälls-

planerare och företrädare för allmänna samhällsintressen, som markägare och, i förekommande fall, som ägare av bredbandsnät. – Kommuner, landsting och regioner vill kunna effektivisera sin service till medborgare och företag med hjälp av modern teknik och elektronisk kommunikation till rimliga priser i hela landet. Därför är det angeläget att det nu skapas förutsättningar för effektiv konkurrens och en god samverkan mellan privata och offentliga aktörer för att nå de omfattande investeringsmål som vårt land står inför. En stabil marknadssituation förutsätter ömsesidig förståelse och förtroende mellan privata och offentliga intressen och det vill vi medverka till, säger Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting. – Sverige behöver investeringar i bredband från många operatörer, för att en hållbar konkurrens utan nya infrastrukturmonopol ska uppstå. För att vi ska uppnå detta är operatörernas möjlighet att få tillträde till kommunal mark och till stadsnätens fiber mycket viktig, säger PTS generaldirektör Göran Marby. Källa: Konkurrensverket

Kommuner skatteplanerar med hjälp av koncernbidrag Kommuner tar ut för stora koncernbidrag ur sina bostadsbolag, konstaterar tidningen bofast i en kartläggning. Det handlar om miljonbelopp utöver vad utdelningstaket medger. I den nuvarande lagstiftningen är utdelningstaket för koncernbidrag inte specificerat, men bland andra Boverket och SKL gör bedömningen att lagen ska tolkas utifrån hur den äldre lagen tillämpades. Den äldre lagen angav att koncernbidrag till moderbolaget ska räknas in under taket för hur stor aktieutdelning bostadsbolagen får lämna till sina ägare, kommunerna. Under 2009 lämnade 29 bolag iväg minst 106 miljoner kronor mer än vad utdelningstaket

tillåter enligt den lagtolkning som Boverket gör. Ute i kommunerna är det inte ovanligt att man bara läser vad som står uttalat i lagen – att aktieutdelningen är begränsad. Det tolkas på sina håll som att det inte finns några begränsningar för koncernbidrag. Och allt fler kommuner tar ut mer än vad lagen tillåter. 2007 och 2008 överskred 25 bostadsbolag utdelningstaket, enligt statistik från Boverket. Förra året sprängde 29 bolag taket genom att lämna stora koncernbidrag. Förfarandet betraktas som en form av skatteplanering. Bostadsbolaget betalar koncernbidrag till moderbolaget, som sedan skickar tillbaka ett något lägre belopp, det vill säga ursprungssumman minus ett belopp som ska motsvara vad bolaget annars skulle betalat i vinstskatt.

En ännu striktare tolkning av lagen anger att det är koncernbidragets bruttobelopp som ska rymmas inom utdelningstaket. Det skulle enligt Bofasts kartläggning innebära att totalt 32 bolag överskrider taket – till ett sammanlagt värde av 424 miljoner kronor. Om en kommun däremot lyfter koncernbidrag från ett bolag och överför till ett annat allmännyttigt bostadsföretag är det helt lagligt. Så förespråkar Boverket att koncernbidraget ska användas och det har även regeringen tagit fasta på i den nya allmännyttelagen som träder i kraft vid årsskiftet. Där görs ett tydligt undantag från begränsningsregeln när det gäller värdeöverföringar mellan allmännyttiga bostadsföretag inom samma koncern. Fast även där finns ett tak: överföringen får inte vara större än förra årets vinst. Källa: Bofast

Offentliga Affärer 5 4 2010 | www.offentligaaffarer.se

nyheter

Forum för medicinsk kvalitet Med fokus på patientens väg genom vården diskuterades bland annat framtidens kvalitetsregister under konferensen nationella Kvalitetsregister 2010. Sveriges Kommuner och Landsting arrangerade konferensen som hölls i Örebro den 12-13 oktober och bestod av många intressanta plenarföreläsningar, workshops och sessioner. Måns Rosén och Hanna Sjöberg rapporterade från den nya översynen av de Nationella Kvalitetsregistren. Stefan Larsson från Boston Consulting Group presenterade en aktuell rapport med förslag på ökade investeringar för kvalitetsregister.

Via satellit från USA fick åhörarna en aktuell rapport om det senaste på den internationella arenan av professor Paul Batalden, professor vid Darthmorth Medical School och pionjär inom hälso- och sjukvårdens kvalitetsutveckling. I morgonsoffan diskuterades ämnet Mäta för att leda eller mäta till leda med intressanta företrädare. Patrik Sundström från Datainspektionen gav en inblick i ett aktuellt fall. Källa: SKL

Ökad vaksamhet vid resor i Europa Mot bakgrund av det förhöjda hotet om terrorattentat i Europa, uppmanar UD svenska resenärer att iaktta ökad vaksamhet och allmän försiktighet. Du bör vara på din vakt på offentliga platser, i och omkring offentliga byggnader, vid turistattraktioner, på allmänna transportmedel, i butikscentra och på andra platser med större folksamlingar. Du bör också hålla dig informerad om utvecklingen på vistelseorten och noga följa de lokala myndigheternas anvisningar i säkerhetsfrågor. Källa: UD

PERSONLIG ASSISTANS

grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet och som ger den enskilde största möjliga inﬂytande och medbestämmande

Box 9161 400 94 Göteborg Tel 031-68 94 90

www.lss.se info@lss.se

VI HJÄLPER TILL : NÄR DU SKALL SÖKA ASSISTANSERSÄTTNING

• vilka regler som gäller ? • var söker jag ? • hur mycket assistans • behöver jag ?

MED UTBILDNING INFÖR DIN ROLL SOM ARBETSLEDARE

ATT HITTA RÄTT ASSISTANSLÖSNING

• hur fungerar olika alternativ ? • vilka alternativ är bäst för mig ?

ATT PRAKTISKT TA HAND OM

• lönehantering • bokföring • skatter • all annan administration

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2010

• vilka lagar gäller ? • hur får jag tag på assistenter ? • hur schemalägger jag ?

OM DU INTE ÄR NÖJD MED BESLUTET

• vart vänder jag mig ? • hur överklagar jag ?

nyheter

Nio av tio når målen i gymnasiet Nio av tio gymnasieelever når målen för sin utbildning, men många tar mer än tre år på sig. – Gymnasieskolan möter stora förändringar och kommunerna behöver få en tydlig bild av vilka resultat eleverna uppnår och till vilka kostnader. Genom att jämföra sig och lära av andra kan kommunerna ytterligare vässa sig, säger Håkan Sörman, VD för SKL. Med hjälp av rapporten kan kommunerna analysera sin verksamhet och få svar på viktiga strategiska frågor; till exempel vilka program som kommunen själv ska anordna och vilka ska man samverka med andra om? Och hur kan elevernas resultat följas upp,

oavsett om de går i kommunens egen skola eller i andra skolor? Rapporten Öppna jämförelser – gymnasieskola 2010 visar bland annat att nio av tio elever som slutför gymnasiet blir behöriga till högskola, men för många tar det mer än tre år. Det behöver inte nödvändigtvis vara ett problem men innebär ökade kostnader för kommunerna den största förändringen mot förra året är att andelen elever som går över direkt till högre studier har ökat med några procent. Förmodligen på grund av det tuffare läget på arbetsmarknaden kommuner där invånarna har lägre inkomster tenderar att ha högre kostnader för gymnasieskolan, vilket beror på att många elever i dessa kommuner går ett yrkesförberedande program

– Det är glädjande att de allra flesta som gick ut gymnasiet får behörighet till universitet och högskola. Men självklart är det ett bekymmer att en av tio inte når dit. Både grund- och gymnasieskolan har stora utmaningar som SKL och våra medlemmar tar på största allvar. Öppna jämförelser är en viktig del i vår strategi för bättre resultat i skolan, säger Håkan Sörman. På SKL:s hemsida finns en tio-bästa-ranking för tio olika indikatorer. De tio kommuner där störst andel elever uppnår högskolebehörighet inom tre år är: Eksjö, Tranemo, Bengtsfors, Sävsjö och Tomelilla, Lomma, Övertorneå, Högsby, Hylte och Ovanåker. Källa: SKL

Sverige kan bli ledande inom vindkraftsverkstillverkning

För att stödja svensk industri med kunskaper inom vindkraftens konstruktionsfrågor och för att utbilda nya generationer av ingenjörer har Svenskt VindkraftsTekniskt Centrum bildats. Energimyndigheten, industrin och Chalmers samverkar och finansierar denna unika satsning. Den totala investeringen för centrumet uppgår till minst 100 miljoner kronor. Sverige har potential att

skapa framtidens kunskapsplattform inom vindkraft både när det gäller teknik och utbildning. Det finns ett starkt intresse från vindkraftsindustrin att starta tillverkning av vindkraftverk i större skala i Sverige. Med en globalt växande vindkraftsmarknad finns det goda möjligheter att skapa ekonomisk tillväxt och nya jobbtillfällen i Sverige. Siffrorna visar att marknaden för vindkraftsteknik har ökat med 20 procent per år och ökningstakten för de kommande åren ser inte ut att minska. Centret ska framför allt genom forskning, utveckling och demonstration se till att regionen blir ledande inom framtida teknik för vindkraftverk. Bakom satsningen står staten, via Energimyndigheten, Chalmers tekniska högskola och flera industriföretag med stor omsättning inom vindkraft, bland annat GE Wind Energy, SKF, ABB och Göteborg Energi. De senaste 30 åren har ett tiotal forskare på Chalmers ägnat sig åt elteknik och vindkraft. − Det nya blir att vi ska forska på hela vindkraftsområdet. Och det behövs många nya ingenjörer för att klara regeringens mål för vindkraftens utbyggnad, säger docent Ola Carlson, föreståndare för det nya centret på Chalmers. Om två år hoppas han ha 20-30

personer involverade i den nya forskningen, vara 10-15 inom Chalmers och lika många att samarbeta med inom industrin. − Det händer massor på området. Tittar man på de samlade ansökningar om tillstånd som ligger inne så är det bra mycket mer än regeringens mål, konstaterar Ola Carlson. Utvecklingen går mot allt större vindkraftverk. I dag är det största vindkraftverket i Sverige på 3 MW. − Men det finns en gräns för storleken på landbaserad vindkraft. Blir delarna för stora kan man inte transportera dem på gator och vägar, säger Ola Carlson. Specialtransporter är komplicerade projekt men går att genomföra till en viss gräns. Ute till havs kan vindkraftverken byggas större. Energimyndighetens vision är det nya Chalmerscentret ska bidra till att V ästra Götalandsregionen blir ledande inom framtida teknik för havsbaserad vindkraft. Ola Carlson, som själv redan arbetat ett år med projektet, räknar med att anställa en vindkraftskoordinator på heltid i oktober och under hösten rekrytera fyra-fem doktorander. − Det är en spännande bransch att vara med i, säger han entusiastiskt. Det händer hur mycket som helst. Arne Öster

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2010

Lagförslag försvårar rekrytering Vem vill söka ett statligt jobb om det kan ta upp till ett år innan man får börja? Det undrar Arbetsgivarverket i sitt remissvar till ny förvaltningslag. Offentlig sektor sparar mindre Det ﬁnansiella sparandet i offentlig sektor har minskat rejält under 2009 jämfört med 2008. Trots dåliga tider klarar Sverige EU:s konvergenskriterier med god marginal. Lidingö stad nöjd med sin matupphandling Högre kvalitet, mer ekologiskt och mindre tillsatser i maten. Det blir några av förbättringarna i de nya avtal som Lidingö stad nu tecknar efter ett drygt års arbete med kostupphandlingen. Upphandling lockar fram strategisk prissättning SKL Kommentus har genomfört en upphandling av ﬂytt- och transporttjänster. Ett av de vinnande anbuden innebär att vissa tjänster kan avropas nästan gratis. Grön kravlista över produkter och tjänster Nära nog samtliga Sveriges kommuner har tackat ja till statlig hjälp med att energieffektivisera sin verksamhet. Stadsarkitekt föreslår privatisering Den avgående stadsarkitekten i Ängelholm kommun har utnyttjat utmaningsrätten och föreslår att lägga detaljplanearbetet på entreprenad. Stor bilupphandling i Västernorrland Landstinget Västernorrland och sex av länets sju kommuner upphandlar nu cirka 1100 bilar för en treårsperiod för sammanlagt omkring 150 miljoner kronor över perioden. Långväga matleveranser upprör i Jämtland Det vinnande budet i livsmedelsupphandlingen för naturbruksgymnasiet Torsta har lett till mycket långväga matleveranser. 21

nyheter PåliTligA elleVerANSer i SVerige:

”Nu har vi nått 99,99 procent!” elnätsföretagens satsningar under senare år på att vädersäkra ledningsnäten ger resultet. Svensk energis sammanställning visar att leveranssäkerheten under förra året nådde 99,99 procent. Matz Tapper, teknikansvarig på Svensk Energis nätenhet, säger: – Sedan det sena 1990-talet har svenska elnätsföretag satsat cirka 40 miljarder kronor på att vädersäkra elnäten – främst genom att förlägga kablar i marken. Det arbetet påskyndades efter stormarna Gudrun år 2005 och stormen Per två år senare. Det som har gjorts är att minimera riskerna för elavbrott på grund av dåligt väder. I ett komplicerat tekniskt system, som ett elnät är, kommer teknikfel alltid att inträffa. Arbetet nu är att identifiera och eliminera det mesta möjliga av sådana risker. Svensk Energi samlar årligen in driftstatistik från medlemsföretagen. Statistiken för år 2009 visar att den genomsnittliga avbrottstiden per kund och år nu är nere i drygt 60 minuter.

– Jämfört med andra länder som har elnät av motsvarande karaktär ligger vi definitivt på medaljplats, säger Mats Tapper. Elnätsföretagen står således väl rustade för det skärpta lagkrav som träder i kraft den 1 januari 2011 som anger att ett elavbrott inte får vara längre än 24 timmar. Matz Tapper summerar elnätsföretagens offensiv under senare år så här: – När branschen kraftsamlade var man enig om att bygga bort problemen med känsliga ledningar i skogsterräng. Cirka 5.700 mil ledning ansågs vara problemet. Av detta återstår idag mindre än 1.000 mil att åtgärda. Vi såg nyligen att E.ON hade gått i mål med sina satsningar. Och vi torde få se motsvarande från övriga större aktörer inom några månader. Källa: Svensk Energi

Ny läroplan kräver bättre styrda resurser Den nya läroplanen för grundskolan innebär nya kursplaner och kunskapsprov. Lärarförbundet välkomnar tydligare mål men anser att politiker ska lämna metod och pedagogik till de professionella lärarna och skolledarna. – En ny läroplan med nya kursplaner sätter ljuset på ansvarsfrågan i svensk skola. Vi behöver en rollfördelning som stärker elevernas resultat och läraryrkets status. De gångna dagarnas debatt om kristendomens roll i religionsundervisningen visar oroande tendenser till att politiker är alltför mycket

inne i undervisningens innehåll och upplägg. Politikerna måste lita mer på att lärare vet hur eleverna ska nå målen, säger Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén. Dessutom framhåller förbundet bättre styrning över resurserna, ökad teknikanvändning och kompetensutveckling för att de nya kursplanerna ska införlivas på mindre än ett år. – För att den nya läroplanen ska öka likvärdigheten måste lärare få rejäla möjligheter till vidareutbildning och genomförande. Hela grundskolans undervisning ska förändras utifrån de nya kursplanerna och det ska ske på mindre än ett år. Både staten och huvudmännen har här en stor utmaning, säger Eva-Lis Sirén. Den nya läroplanen för grundskolan införs successivt från och med hösten 2011. Källa: Lärarförbundet

Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén. Foto: Johanna Hanno.

Offentliga Affärer 5 2010 | www.offentligaaffarer.se

nyheter

Överskott på 21 miljarder Tillväxten i den svenska ekonomin har hittills i år varit mycket stark. Företagens och hushållens förväntningar inför framtiden tyder på att tillväxttalen blir höga även under återstoden av året. BNP beräknas öka med 4,5 procent 2010 samtidigt som sysselsättningen (antal arbetade timmar) stiger med 1,4 procent. Även nästa år blir BNP-tillväxten hög, närmare 4 procent. Utvecklingen i Sverige hålls dock tillbaka av att tillväxten i vår omvärld blir mer dämpad.

Kommuner och landsting beräknas få ett överskott på cirka 21 miljarder för 2010. Sämre resultat förväntas dock för 2011. Trots svag utveckling av skatteunderlag i fjol och i år går kommuner och landsting mot överskott i år i en storleksordning som kan förväntas under en högkonjunktur. Drygt 16 miljarder kronor i kommunerna och drygt 5 miljarder i landstingen. Det finns flera förklaringar. Det kom stora tillfälliga tillskott 2010 som inte kan användas till att expandera verksamheterna

eftersom de ekonomiska förutsättningarna ser mycket kärvare ut 2011, med bland annat reducerade statsbidrag. Dessutom spikades 2010 års budgetar för ett år sedan, när bilden av ekonomin var betydligt dystrare än nu, vilket ledde till strama budgetar. − Sammantaget ökar intäkterna från skatter och statsbidrag nästa år i en historiskt låg takt; det motsvarar bara drygt hälften av prisökningarna. Ska kommuner och landsting dessutom kunna tillgodose demografiskt betingade behovsökningar krävs en kombination av effektiviseringar, besparingar, skattehöjningar och

resultatförsämringar, säger Mats Kinnwall, chefsekonom på SKL. Skatteunderlagstillväxten ser inte imponerande ut de närmaste åren jämfört med historiska siffror. Tack vare låga pris- och löneökningar blir det dock realt sett hyfsad fart på skatteunderlaget redan nästa år. Bortfallet av det tillfälliga konjunkturstödet och relativt stora demografiskt betingade behovsökningar gör att förutsättningarna ändå blir markant sämre redan 2011. Källa: SKL

Upphandlingsavtal för VVS stoppat i domstol Förvaltningsrätten i Karlstad har stoppat upphandlingen av VA-VVS-material för sju kommuner i Örebro län samt för kommunalförbundet Bergslagens Kommunalteknik, rapporterar Karlskoga Kuriren. Den leverantör som begärt överprövning hade under föregående period avtal med hälften av de upphandlande förvaltningarna. De menar att den leverantör som tilldelats avtal inte uppfyller skall-kraven. Upphandlingen omfattar inköp för 17 miljoner kronor årligen.

Utsläpp gav 30 000 kronor i böter Det kommunala bolaget Surahammars kommunalteknik döms till 30 000 kronor i böter för att dess reningsverk släppt ut kemikalier, rapporterar Vestmanlands Läns Tidning. Utsläppet ägde rum för över tre år sedan då en anställd glömde stänga av en ledning med vatten vid rengöring. Tingsrätten anser att Surahammars kommunalteknik handlat försumligt och både begått ett miljöbrott och försvårat miljökontroll. 25 000 kronor av företagsboten avser själva utsläppet och 5 000 kronor för att man först två dagar senare anmälde olyckan till länsstyrelsen.

Upphandling av leverantörsinspektioner Det kan ofta vara svårt att följa upp de miljö- och sociala krav som ställs i offentliga upphandlingar, vilket ibland leder till att den upphandlande myndigheten istället sänker kraven. Det är enligt lagpraxis endast tillåtet att ställa krav som man har för avsikt att kontrollera. SKL planerar att göra en samordnad upphandling av leverantörsinspektioner för att underlätta arbetet i kommunerna. I en förstudie ska man kartlägga intresset. – Området lämpar sig speciellt bra för samordnad upphandling eftersom det kräver specifik kunskap och kan ge stora samordningsvinster, säger Peter Svensson, ansvarig upphandlingskonsult på SKL Kommentus.

Numera är det vanligt att det förekommer både etiska och sociala krav när kommuner, landsting och inte minst statliga myndigheter upphandlar. Men för att kunna ställa sådana krav måste man också ha möjlighet att kontrollera att leverantören verkligen följer kraven. För det krävs gedigen kompetens. – Vi vet redan nu att det finns bred konkurrens både nationellt och internationell när det gällereverantörsinspektioner, säger Peter Svensson. Han kommer under hösten att arbeta med en projektgrupp bestående av medarbetare från kommuner, landsting och statliga myndigheter som är experter inom områdena upphandling, miljö och juridik. Tillsammans ska de ta fram förutsättningarna för samordnad upphandling av leverantörsinspektioner. Förstudien är klar till årsskiftet. SKL Kommentus avser att starta upphandling våren 2011. Källa: SKL

Offentliga Affärer 5 2010 | www.offentligaaffarer.se

Kritiserad myndighet leds av

stark GD

Offentliga Aff채rer 5 2010 | www.offentligaaffarer.se

profilen | Gunnar MalM – TrafikverkeT

Traﬁkverkets generaldirektör Gunnar Malm berättar om den stora sammanslagningen, om kritiken mot myndighetens upphandlingar och om att ﬂytta hem till Dalarna.

ägverket och Banverket heter sedan april i år Trafikverket och är en stor myndighet med drygt 6500 anställda. Mannen bakom utredningen av sammanslagningen heter Gunnar Malm och är nu även den nya myndighetens generaldirektör. Trafikverket ansvarar för planering av transportsystemet för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart samt byggande, drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar. Trafikverkets omsättning räknas till 45 miljarder kronor per år. Vi pratar med Gunnar Malm sex månader efter sammanslagningen.

Gynna resenären Vad var bakgrunden till sammanslagningen? − Vi ville ha ett sammanhållet synsätt som i slutändan gynnar resenären och samhällsekonomin. Trafikverkets grundläggande uppdrag är att skapa förutsättningar för att uppnå funktionalitet, effektivitet och hållbarhet i transportsystemet, säger generaldirektör Gunnar Malm. Du utredde sammanslagningen och utvecklingsarbetet. Vilken var din roll i arbetet? − Under uppbyggnaden var min roll att se vilka behov som fanns då jag blev ordförande i organisationskommittén och jobbade rent praktiskt med sammanslagningen och uppbyggandet av den nya myndigheten. Olika arbetsgrupper och team skulle samordnas och vi fick alla hålla ett högt tempo eftersom vi endast hade sex månader på oss. Du blev sedan vald till generaldirektör. Hur känns det nu att ha gått från ord till handling? − Det har varit en utmaning men väldigt roligt och intressant. Vi har strikt följt planen och allt har gått enligt förväntningarna. Vad är den stora skillnaden sedan sammanslagningen? − Nu när det bara är en

myndighet är arbetet mer övergripande så vi får jobba med bredare perspektiv. Upphandlingar för alla Trafikverket köper varor och tjänster för 35 miljarder kronor om året och gör upphandlingar med både svenska och utländska företag vilket föranlett en del missnöje. Viss kritik som riktats mot Trafikverkets upphandlingar kommer bland annat från SEKO

Konkurrensen ”i Sverige är inte

tillräcklig, därför lockar vi hit utländska företag. som påstår att säkerhetsfrågor kan bli lidande när upphandlingar görs då inte ordentliga krav ställs. Är den kritiken befogad? − Nej, vi har strikta direktiv som vi följer och vi skulle aldrig kompromissa när det kommer till säkerhet. Andra fackförbund som Byggnads påpekar att Trafikverket med sina upphandlingar ger bort jobb till utländska aktörer som inte förhåller sig till det regelverk med kollektivavtal och lagstiftning enligt den svenska modellen. På detta sätt försvinner arbetstillfällen för svenska företag. Hur bemöter du denna kritik? − I grunden är det skattepengar vi har ansvar för som ska användas på bästa sätt. Vi vill skapa så mycket vägar och infrastruktur som möjligt samt nya tekniska lösningar. Dessutom vill vi skapa konkurrens. Konkurrensen i Sverige är inte tillräcklig, därför lockar vi hit utländska företag.

Vad gäller kollektivavtal och regler så följer vi den Europalagstiftning och de direktiv som finns på den fria marknaden. Vi är medvetna om problematiken kring kollektivavtalen varför vi nu arbetar fram ett avtal där Trafikverket kommer att ställa krav på minimilöner i de fall där det finns centrala kollektivavtal. Dessa minimilöner gör ingen skillnad på om det är ett svenskt eller utländskt företag utan ger lika villkor för alla intressenter. Var ligger fokus i arbetet just nu? − Just nu arbetar vi med ett effektiviseringsprogram där vi ser över hela organisationen för att se vad som behöver åtgärdas. Kanske någon funktion som ska tas bort eller läggas till. Arbetet kommer att pågå under hösten och rapporten kommer framåt jul. Ärlig och rak Du har synts en del i media. Har du några tips till andra hur man hanterar media? − Jag tror man bör vara tillgänglig och ärlig. Dessutom ska man ge enkla och raka svar. I en intervju är det viktigt att visa varandra ömsesidig respekt eftersom vi båda gör vårt jobb. Trafikverkets huvudkontor ligger i Borlänge. Hur känns det att flytta dit? − Jag är från Dalarna ursprungligen, så för mig är det som att flytta hem efter 30 år i Stockholm. På min fritid passar jag på att umgås med familj och vänner och när jag nu är tillbaka i Dalarna finns det även chans för promenader i skog och mark. Stina Rangmar

eFÖR VA

LTNIN GS

Tema: effekTivT i vården

En e-handelslösning för hela regionen Västra Götalandsregionen samlar hela regionens inköp i ett gemensamt IT-stöd. Totalt handlar det om varor och tjänster till ett värde av minst 8,5 miljarder kronor som ska hanteras via regionens molnbaserade e-handelslösning. Det är en omfattande handel som pågår i landets näst största landstingsregion. Idag sker beställningarna via ett eller flera beställningssystem, via telefon, fax eller e-post. Nu ska handelsflödena, både interna och externa, effektiviseras från beställning till betalning. Projektledningen har höga förhoppningar om goda synergier i inköpsprocessen, bland dem kan nämnas högre avtalstrohet, lägre inköpskostnader, och effek-

tivare rutiner. Drygt 300 miljoner kronor räknar regionen med att spara med e-handelsplattformen, under fem år. Västra Götalandsregionen har, i samarbete med företaget Visuera Integration, själva utvecklat lösningen. Ida Wernered har lett det arbetet under många år. – Vi har byggt en avancerad produktkatalog med en stark sökmotor för både produkter, tjänster och sammansatta tjänster.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2010

Att hantera många leverantörer klarar generellt de e-handelslösningar som redan finns på marknaden, men de är begränsade på så sätt att de generellt inte klarar att hantera både stora och små leverantörer. Vi har byggt en lösning som gör det enkelt och säkert för leverantörerna att logga in till e-handelsportalen, säger Ida Wernered. Västra Götalands regionen har 13 000 leverantörer varav en hel

del hel småföretag. De allra minsta företagen levererar i regel tjänster medan de medelstora levererar varor. – Vi har kartlagt alla våra leverantörer och har som mål att göra elektroniska affärer med alla, stora som små, säger Ida Wernered. Den nya e-handelslösningen öppnar för nya inköpsstrategier i regionen. – Det blir till exempel lättare att erbjuda små företag som saknar egna e-handelslösningar att själv administrera avtal, produkter och priser. Ett tidskrävande avtals- och produktunderhåll brukar vara ett vanligt argument för att inte ha många avtal med småföretag. Vad säger LOU? Det kan vara svårt för förvaltningar att hantera investeringar av detta slag korrekt enligt lagen om offentlig upphandling, LOU. Ida Wernered menar att om möjligheten till innovationsupphandling hade funnits 2007 när projektet drogs igång och forskningsprojektet Toffee då hade det eventuellt ett sätt varit att upphandla tjänsten. Istället stod hon inför en situation som såg ut att stjälpa hela projektet.

Tema: effekTivT i vården – När vi redan hade dragit igång arbetet insåg jag att vi skulle stöta på hinder på grund av LOU. Visuera Integration hade ju varit med under hela kravarbetet och aktiva parter i Toffee. Jag var missmodig och ringde och rådgjorde med vår avdelning regional utveckling . Tack vare ett avtal som våra politiker tecknat avseende immateriella tillgångar och forskningsresultat kunde vi ändå fortsätta arbetet och påbörja projektet.

IT-sTödeT ger många fördelar I Inköpsprocessen Vi kan tilldela avtal till betydligt ﬂer leverantörer i våra upphandlingar. Det blir enklare att följa upp och kontrollera att leverantörerna uppfyller avtalen, även i detaljer. Ett anpassningsbart gränssnitt gör att användare som loggar in i första hand ser de produkter som är relevanta för deras verksamhet vilket vi tror ska minimera felbeställningar. Det går att betygssätta varor och tjänster i systemet vilket öppnar för kvalitetsförbättringar i inköpen. I systemet kan vi se om många vårdavdelningar efterfrågar exempelvis en ny produkt på marknaden, vilket kan leda till en upphandling och lägre inköpspriser. Det ﬁnns bilder på samtliga produkter, vilket minskar felbeställningarna. Eventuella miljömärkningar syns i systemet. Systemet sköter behörigheter, alla kan fylla varukorgen en bara betalningsansvariga kan godkänna köpet. Även interna tjänster ska upphandlas via portalen vilket skapar transparens kring intern prissättning.

Det viktiga gränssnittet Bland regionens närmare 50 000 anställda finns 8 000-14 000 medarbetare med beställningsansvar. När de ska logga in i det nya e-handelsstödet visas ett anpassningsbart gränssnitt där de ser de produkter de brukar köpa och i vilka kvantiteter, beskrivet med tydliga bilder. Valet föll på eBuilder som fått uppdraget att tillhandahålla en avancerad e-handelsplattform med e-tjänster. Olika typer av tjänster finns med till exempel betalningstjänster som aktörer leverantörerna knutna till handelsplattformen kan välja. – Vi ville ha en leverantör med en befintlig e-handelsplats, med anslutna kunder och som uppfyller våra krav på olika standarder, säger Ida Wernered. Till detta skulle befintlig lösning grunda sig på en avancerad arkitektur och tjänster som var möjliga att kostnadseffektiv utvecklas för att uppnå våra krav. Vi har höga krav på eBuilder om användargränssnittet för att göra det så intuitivt som möjligt. All felhantering minskar om det blir rätt från början. Olika användares perspektiv har inkluderats i kravställningen genom detaljerade processbeskringar från början och utgör också kravspecifikationen för e-handelslösningen. Ida Wernered anser att IT-system inte bör upphandlas utan grafiska kravspecifikationer. – Kraven går inte att formulera uteslutande med text. Vi använde oss av detaljerade processbeskrivningar och vi fick sju anbud i upphandlingen vilket får anses som relativt bra. Trots komplexitet och höga krav på lösning så tog upphandlingen av bara sex månader. Tre år från start till mål Projektet startade 2007 och genomförandefasen februari 2010. De första artiklarna i produktkatalogen kategoriserades in i juni 2010 och blir beställningsbara från januari 2011. Införandet av alla

produkter kommer att lång tid, målet är att övergången till den nya e-handelslösningen är i hög grad klar den sista december 2012. – Vi har många olika interna beställningssystem som ska ersättas. Vi kommer inte att kunna avskaffa alla, vissa är hopbyggda med komplexa verksamhetsstöd. Ett viktigt arbete är kategoriseringen av alla produkter och tjänster. – Varor och tjänster behöver kodas på ett likartat sätt och alla leverantörer har olika sätt att namnge sina produkter. Detta är ett arbete vi måste göra själva, annars blir det mycket svårt att hitta i produktkatalogen. Regionen planerar att starta ett särskilt e-handelskontor för att administrera systemet, med inmatning, kontroll och leverantörskontakter. Därmed ska inköparna i regionen få avlastning och kunna fokusera mer på affärsutveckling än på den här typen av administration. Sparar 300 miljoner Regionens projektkostnad för e-handelslösningen uppskattas till cirka 81 miljoner kronor över en treårsperiod och då är även användarutbildning inkluderat. Samtidigt räknar man att spara närmare 300 miljoner kronor under de första fem åren. Och då har man räknat lågt, enligt Ida Wernered. – Det är en lågt räknad uppskattning, det saknas grunddata för att kalkylera en prognos. Men vi kommer noga att följa upp resultatet, vi vill veta. För uppföljningen använder man sig av styrkort, analyserar processerna och väljer ut vad som är värt att mäta. Även redovisningen är noggrant kontrollerad så att kostnaderna kopplas till rätt ställe. − Forskningsresultatet som vi realiserade med finansiering från Vinnova är en skalbar och avancerad produktkatalog med tre tillhörande e-tjänster som nu har inkorporeras till eBuilders lösning men som är möjlig att implementeras i vilket annat befintligt e-handelssystem eller lösning, om till exempel andra landsting, myndigheter, kommuner skulle vara intresserade, säger Ida Wernered. Malin Ulfvarson

Offentliga Affärer 5 2010 | www.offentligaaffarer.se

Tieto

Tema: effekTivT i vården

Vårdapoteket vinnare i den första upphandlingen Läkemedelsansvariga i landstingen runt om i landet väntar med spänning på resultaten från de första upphandlingarna av läkemedelsdistribution. Vårdapoteket vann den första upphandlingen, och det närmaste året väntar ﬂera nya upphandlingar. Vårdapoteket vann den gemensamma upphandlingen av distributionen av läkemedel till sjukhus i tre sydsvenska landsting. Därmed är apoteksmonopolet historia. De tre landstingen Kronoberg, Kalmar län och Blekinge valde att göra en gemensam upphandling. − Vi beslutade att göra en gemensam upphandling eftersom vi alla tre låg i samma fas, vi är de första landstingen vars avtal med nuvarande Apoteket Farmaci löper ut, säger Magnus Munge, apotekare och ansvarig för upphandlingen hos Landstinget Kronoberg. För att anpassa upphandlingen till de tre landstingens olika förutsättningar fick man hitta den minsta gemensamma nämnaren. − Vi valde att skala bort så mycket som möjligt och beslutade i slutänden att uteslutande upphandla distribution och tillverkning av läkemedel. Det som skalades bort från upphandlingen var framförallt kunskapstjänster såsom kvalitetsgranskning, arbete i läkemedelskommittéer, statistik och uppföljning. − I och med avregleringen av apoteksmarknaden där flera aktörer driver öppenvårdsapotek, kändes det fel att köpa dessa tjänster från konsulter från enbart ett företag. Därför beslutade landstingen att ta över den verksamheten i egen regi, säger Magnus Munge.

Foto: apoteket 32

Tre anbud Upphandlingens två delar, läkemedelsförsörjning och tillverkning, fick totalt tre respektive två anbud. De övriga anbudslämnarna var Apoteket Farmaci samt KD Pharma.

Magnus Munge är med facit i hand nöjd med upphandlingen. − Med tanke på hur verksamheten ser ut var antalet anbud som vi kunde förvänta oss. Läkemedelstillverkningen är småskalig och kräver geografisk närhet. Att vi dessutom skalade bort många kringtjänster gjordes att flera leverantörer hade möjlighet att lämna anbud. Avtalstiden löper på tre år med möjlig förlängning i ett plus ett år. Vårdapoteket kommer att tillhandhålla samtliga läkemedel som de tre landstingen behöver. I de fall landstinget har gjort en upphandling direkt med läkemedelsföretaget så får Vårdapoteket avropa på det avtalet. Ungefär en tiondel av förbrukningen av läkemedel upphandlar landstingen direkt från läkemedelsföretagen. Men dessa läkemedel står för en stor del av de totala läkemedelskostnaderna. En stor förbättring i samband med det nya avtalet gäller hur leverantören debiterar. Apotekens marginaler görs inte på läkemedel utan bara på distribution och kringtjänster. Tidigare har det debiterats i en för perioden avtalad summa, nu är debiteringen kopplad direkt till orderrader. − Det innebär en betydligt enklare hantering för oss, säger Magnus Munge. Först ut är Kronoberg Vårdapoteket driver i dag 24 expeditionsapotek på sjukhus i södra och mellersta Sverige. Uppdraget i landstingen i Kronoberg, Kalmar och Blekinge är kopplat till de sju sjukhusen i Växjö, Ljungby, Kalmar, Oskarshamn, Västervik, Karlskrona och Karlshamn. Först ut är Kronoberg den 1 januari, därefter kommer Kalmar den 1 mars och Blekinge den 1 april. Men redan nu har informationsarbetet påbörjats. Berörd personal på sjukhusapoteken är informerad om förändringen och erbjuden att inkomma med intresseanmälan att flytta över till Vårdapoteket. Malin Ulfvarson

Offentliga Affärer 5 2010 | www.offentligaaffarer.se

Upphandlingar av läkemedelsförsörjning nytt för landstingen Apoteksreformen har inneburit vissa förändringar för landstingen. Den största är att man nu måste upphandla läkemedelsdistribution till slutenvården på egen hand. Tre landsting har hittills tecknat nya avtal för läkemedelsdistribution och tillverkning och resterande arbetar för fullt med upphandlingar. − Det är en komplex upphandling och för de flesta av oss något helt nytt som vi måste sätta oss in i, säger Gunilla Thörnwall Bergendahl, enhetschef för Läkemedelsenheten på Stockholms läns landstings hälso- och sjukvårdsförvaltning. De tre landstingen Kronoberg, Kalmar och Blekinge tecknade avtal med Vårdapoteket i våras. Vårdapoteket vann upphandlingen i kamp med två andra anbudsgivare, Apoteket Farmaci och KD Pharma. Det innebär att Apoteket Farmacis monopol när det gäller att försörja slutenvården med läkemedel bryts. − Nu väntar vi med spänning på hur upphandlingarna går i övriga landsting. Region Skåne kommer med sitt tilldelningsbeslut inom kort, Västra Götalandsregionen efter årsskiftet och vår egen upphandling är planerad att avslutas till sommaren, säger Gunilla Thörnwall Bergendahl. Det är stora förberedelser inför upphandlingen som är komplex både ur produktsynpunkt, det krävs en viss farmaceutisk kompetens, och ur affärssynpunkt. Ökade kostnader? Inför avregleringen av apoteksmarknaden uttrycktes en viss oro för att läkemedelskostnaderna för landstingen skulle öka. Den oron har inte bekräftats ännu. − Det är svårt att bedöma vilka effekter det kommer att få på kostnaderna. Under en tid har priserna på läkemedel rent generellt stått still, de ökar inte i samma takt som de gjort under tidigare år. Exakt vad det beror på är svårt att säga, det kan vara flera faktorer och beror inte nödvändigtvis på avregleringen av apoteksmarknaden. Istället är det en kombinerad effekt av att patent löper ut och därmed ersätts av generiska läkemedel,

allmän försiktighet i förskrivning och uthämtning av läkemedel på grund av den lågkonjunktur vi haft, samt att vårdenheter har fått eget budgetansvar och minskar sina utgifter, säger Gunilla Thörnwall Bergendahl. Återstår frågor Det finns andra intressanta aspekter av den nya apoteksmarknaden. − Det har varit många praktiska frågor i gränslandet mellan sjukvården och apoteken som vi har fått lösa. Landstingen har fått

en tid ”harUnder priset på

läkemedel rent generellt stått still.

arbeta lite i det fördolda för att till exempel IT, fakturerings- och statistikrutiner och hanteringen av e-recept att fungera efter reformen. Att receptfria läkemedel säljs i vanliga butiker och alltfler apotek öppnas i storstadsregionerna får inte direkta konsekvenser för landstingen. − Om den ökade tillgången till läkemedel innebär att människor konsumerar mer läkemedel i sådan utsträckning att det blir en överkonsumtion kan det förstås på längre sikt få betydelse för samhällets kostnader, säger Gunilla Thörnwall Bergendahl.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2010

Malin Ulfvarson

Få koll på framtiden! Välkommen till trendseminarium 17 november 2010, klockan 9–16 Clarion Hotel Sign, Stockholm

Läkemedel i framtidens vårdsystem

Professor Ray Fitzpatrick från Storbritannien beskriver den moderna sjukhusapoteksfunktionen, intelligenta farmaci- och läkemedelstjänster samt internationella trender. Delta i diskussioner om utvecklingen i Sverige och bli inspirerad till nya arbetssätt.

Läkemedelstrender • Hur ser förskrivningen ut i öppen- och slutenvård? Växande terapiområden, kommande läkemedel – horizon scanning.

Elisabet Torell, chef Läkemedelsstatistik, Apoteket Farmaci Björn Wettermark, enhetschef, Enheten för Analys & Jämförelser, Medicinskt Kunskapscentrum, Stockholms läns landsting

Framtidens vård • Utmaningar nu och i framtiden ur ett läkemedelsperspektiv – vårdens utmaningar, nationella strategier, individens ansvar och ökad patientmakt.

Roger Molin, sektionschef Hälso- och sjukvård, Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Rickard Broddvall, ordförande i projektgruppen för Nationella läkemedelsstrategin, Socialdepartementet Bo Hovstadius, senior manager, PricewaterhouseCoopers Yngve Gustafson, professor i geriatrik, Umeå universitetssjukhus Anders Olauson, president, European Patients Forum

Recept för framgång – Guldkorn i Sverige • Lund Integrated Medicines Management – LIMM.

Lydia Holmdahl, överläkare, Universitetssjukhuset i Lund

• Läkemedelsautomater i läkemedelsförsörjningen

Patrik Olsson, t f verksamhetschef, Enheten för läkemedelsförsörjning, Landstinget i Halland

• Äldre och läkemedel på akuten

Catharina Sarlöv, specialist i allmänmedicin, City Akuten, Stockholm

Sjukhusapoteket 2020 • Internationell utblick – den moderna sjukhusapoteksfunktionen, intelligenta farmaci- och läkemedelstjänster samt trender. Professor Ray Fitzpatrick, Clinical director of Pharmacy Wolverhampton Hospitals, National Health Service advisor, Storbritannien

Läs mer och anmäl dig på apoteketfarmaci.se

apoteketfarmaci.se

Tema: effekTivT i vården

Allt ﬂer väljer vårdinformation på webben Tryggare patienter, rätt vårdnivå, kortare kötider på vårdcentralerna, minskade kostnader och lättillgänglighet är några fördelar med nya vårdformer på nätet. Under de kommande tre åren satsas cirka 1 miljard kronor på utveckling och förvaltning av nationella e-lösningar för vård och hälsa. 90 procent av satsningen levereras av Inera, tidigare Sjukvårdsrådgivningen, som idag

”

Två miljoner besök på 1177.se varje månad visar att det är en populär sida.

driver ett tjugotal olika nationella projekt och tjänster som alla är avgörande för att nå visionen om en effektiv, bra och säker vård. Inera som ägs gemensamt av alla landsting och regioner får uppdragen från Center för e-hälsa i samverkan och SKL. Informationstjänster för alla 1177 är numera telefonnumret och namnet på hemsidan dit man söker sig för att få sjukvårdsrådgivning dygnet runt. Två miljoner besök på 1177.se varje månad visar att det är en populär sida och att informationen behövs. Sjukvårdsrådgivningen svarar på frågor, bedömer personens behov av vård, ger råd eller hänvisar till andra vårdinstanser. Men allt fler tjänster blir elektroniska och tillgängliga dygnet runt.

− Vi ser en trend att allt fler tjänster efterfrågas på nätet. Till exempel finns det KBT (kognitiv beteendeterapi) på nätet eller andra populära tjänster som beställning av klamydiatest, säger Ellen Hyttsten, vd på Inera. När det gäller 1177 är det landstingen själva som bedriver rådgivningen men Inera tillhandahåller beslutsstödet, utbildar i stödet och i samtalsprocessen samt upphandlar telefoni och teknik för alla sjukvårdsrådgivningar i landet. Kvalitetsuppföljning är också ett viktigt element i arbetet då telefonisystemet och rådgivningsstödet genererar statistik på olika nivåer som ger möjlighet till säker uppföljning av verksamheten. Unga väljer nätet Ungdomsmottagningens nationella webbplats UMO.se hade ungefär 1 miljon unika besökare under 2009. UMO är en webbsida om sex, hälsa och relationer för unga mellan 13 och 25 år där man kan ställa anonyma frågor och få ett personligt svar av en barnmorska, psykolog, läkare, kurator, dietist eller sjuksköterska. − Allt material som publiceras på UMO, men även 1177, granskas i flera led för att säkerställa informationen, förklarar Ellen Hyttsten. Efter att texterna godkänts av experterna redigeras de av redaktörerna för att de ska bli lättlästa. Ett 40-tal unga mellan 13 och 25 år från olika delar av landet med olika bakgrund, erfarenheter

och intressen får sedan tycka till om utseende och funktioner gällande UMO. − Panikknappen på sidan är till för att snabbt ta sig därifrån om man inte vill av olika skäl visa för någon att man är inne på sidan. Vårdhandbok och läkemedel Vårdhandboken är ett oumbärligt verktyg som finns lättillgänglig på nätet och som används av personal inom vård och omsorg i hela landet. Handboken innehåller metoder, praktiska råd och anvisningar som stöd i det dagliga vårdarbetet. En annan webbaserad tjänst på framfart är SIL, Svensk Informationsdatabas för Läkemedel, som kvalitetssäkrar aktuell läkemedelsinformation. Ett urval av SILs läkemedelsinformation finns redan tillgängligt sedan 2007 via SIL online som har utformats i väntan på att SIL ska bli tillgängligt via samtliga journalsystem. Men tjänsten ska även kunna brukas av de förskrivare som inte arbetar i ett datoriserat journalsystem. Patientsäkerhet Patientdatalagen ska enligt socialstyrelsen öka patientsäkerheten och inflytandet för patienterna. Med lagen ställs krav på säkerhet, dokumentation och regler för sekretess och åtkomst men också att göra det möjligt för fler vårdgivare att lättare ta del av en patients journal. Föreskrifterna ställer krav på att vårdgivaren har en infor-

ellen Hyttsten, vd på Inera, tidigare Sjukvårdsrådgivningen, som levererar en rad lösningar till sjukvården. VårdInformaTIon på näTeT 1177.se – sjukvårdsrådgivning dygnet runt UMO.se – ungdomsmottagningen Vårdhandboken.se – Handbok för hälso- och sjukvård silinfo.se – Svensk Informationsdatabas för Läkemedel

mationssäkerhetspolicy. HSA, som är en katalogtjänst som Inera tillhandahåller gör detta möjligt. Det går att via HSA administrera och enkelt ta fram uppgifter om landets alla vårdgivare och vilka vårdenheter som tillhör dessa, ta fram uppgifter om respektive organisations verksamhetschefer samt medarbetares uppdrag. Stina Rangmar

Offentliga Affärer 5 2010 | www.offentligaaffarer.se

DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN TEXTILIA

Så här funkar det: Plaggautomaten är som en stor garderob med en lång slinga kläder som rör sig när någon tar ut ett plagg. Varje användare får bara ha ett visst antal textilier ute - därför är det viktigt att man först kastar smutskläderna i tvättluckan för att få lov att ta ut nya plagg. För att få ut rena kläder drar man sitt passerkort. På en pekskärm kommer det då upp en översikt med bilder och rubriker på de plagg som är inlagda i användarprofilen. Sedan pekar man på det man ska ha och så kommer de beställda plaggen ut. Ett sjukhus har i regel flera plaggautomater för att de ska finnas så nära personalomklädningsrum som möjligt. Textilias plaggdistributionssystem effektiviserar textilhanteringen och sparar pengar åt kunderna.

Inget svinn med plaggautomater

Spårbara kläder i tänkande garderober

Textilias plaggautomater sänker kundens totala textilservicekostnad. Ett spårningschip gör att svinnet i många fall försvinner. Textilia införde de första plaggautomaterna redan i början på 2000-talet, men det är de senaste fem åren som systemen har anammats på bred front. Intresset för tekniken ökar i takt med landstingens allt större sparkrav. Ökad leveranssäkerhet, minskat svinn, högre omsättningshastighet och förbättrad hygien är en mycket fördelaktig kombination. Men hur fungerar det? Det kan Magnus Söderberg, affärschef på Textilia, berätta: - Alla användare av en viss plaggautomat på till exempel ett sjukhus har en inlagd profil. Det gör att att man kan beräkna behovet av olika storlekar, färger och modeller. Man ser enkelt hur många klänningar, byxor och t-shirts som går åt. Profilerna gör att det alltid finns rätt tillgång till rätt textilier. Välstruket och spårbart Umeå sjukhus är en av de vårdinrättningar som använder plaggautomaterna. Gerd Jacobsson arbetar som tandhygienist på sjukhuset. Det hon uppskattar

mest är tillgängligheten, berättar hon. - Det är så smidigt att den alltid är öppen så att man när som helst kan få ut rena kläder, jag är jättenöjd. Dessutom har kläderna alltid bra finish. Tänkande garderober Alla plagg har dessutom ett spårningschip. Magnus Söderberg igen: - Chippet kopplar ihop plagget med kunden redan på Textilia, oavsett om kunden har en plaggautomat eller inte. Men om kunden har en plaggautomat kan man dessutom lokalisera varje uttaget plagg till en specifik användare. Det här har visat sig vara mycket effektivt och gör att svinnet blir i princip noll. En liknade teknik som används i plaggautomaterna finner man även i garderober som är utrustade med RFID (Radio Frequency Identification). Eftersom garderoberna har ett begränsat antal hyllplatser, lämpar de sig bäst för kunder med mindre antal användare och/eller färre varianter av modeller,

TEXTILIA BIDRAR TILL ATT DET FUNGERAR

färger och storlekar. RFID-garderoberna registrerar vad som finns på varje hylla, säger Magnus Söderberg. Eftersom användaren öppnar garderoben med sitt vanliga passerkort så registreras det vem som gör uttaget. När dörren sedan stängs inventerar skåpet sig själv. Detta innebär full spårbarhet av plaggen. Hur ser framtiden på området ut? Svårt att sia om, menar Magnus Söderberg, men han är helt klar med hur han vill att systemet ska utvecklas. - Redan nu använder vi chip i alla personalkläder och vissa patientkläder. Förhoppningsvis kommer vi snart att kunna använda tekniken till att spåra alla patienttextilier, även filtar och täcken. Där finns det fortfarande mycket svinn att arbeta bort, konstaterar han. Välkommen att kontakta Textilia för en förutsättningslös diskussion. www.textilia.se, 019-194500

eFÖR VALTN INGS

Nationell anläggning för bildmedicin till Lund Vetenskapsrådet bekostar en nationell anläggning för ultra-högfälts magnetresonansavbildning. Därmed får forskarna helt nya möjligheter att studera exempelvis den mänskliga hjärnans uppbyggnad och funktion med hittills oöverträffad bildkvalitet och upplösning. Avancerade kameror, som magnetresonans-kamera (MRI) och positron-emissionstomografi-kamera (PET), har gjort det möjligt för forskare och sjukvårdspersonal att studera biologiska fenomen i kroppen utan att behöva utsätta

patienten för någon typ av ingrepp. De senaste åren har metoderna för medicinsk avbildning utvecklats enormt snabbt. När det gäller MRI för studier av människa har utvecklingen gått mot användning av kontinuerligt ökande så kallade fältstyrkor som mäts i tesla. – Högre fältstyrka ger bättre bildkvalitet och högre upplösning. Det ger oss även ökade möjligheter att studera funktioner i den vävnad som avbildas, berättar professor Freddy Ståhlberg. Vetenskapsrådet har nu beviljat medel för en ultrahögfälts MRIutrustning på sju tesla. Utrustningen kommer att bli tillgänglig för alla svenska forskare inom detta forskningsfält. Den nya utrustningen kommer att stärka det medicinska bildcentrum, Lund

Bioimaging Center, som just nu byggs upp i Lund under ledning av professor Freddy Ståhlberg. – Med en MRI-utrustning på sju tesla kommer vi att kunna studera exempelvis hjärnan med mycket hög upplösning. Vi kommer att fokusera bland annat på hjärnans degenerativa sjukdomar och cancer, fortsätter Freddy Ståhlberg. – Det här är ett stort framsteg för Bildcentrum vid Lunds universitet och med detta nytillskott blir centrat en nationell resurs för bildforskning. Jag ser fram emot ett gott samarbete med de övriga lärosätena som ingår i det nationella initiativet, säger Lunds universitets rektor Per Eriksson. Bakom ansökan står sex svenska universitet, Umeå universitet,

Uppsala universitet, Karolinska Institutet, Linköpings universitet, Göteborgs universitet och Lunds universitet. Ansökan har beviljats av Rådet för forskningens infrastruktur vid Vetenskapsrådet. Lund Bioimaging Center Lund Bioimaging Center (LBIC) ska kunna erbjuda modern och bildgivande teknik för avancerad biomedicinsk forskning som idag inte finns tillgänglig i Sverige. Centrat ska utgöra en tvärvetenskaplig resurs där forskargrupper nationellt såväl som internationellt ska kunna genomföra sina försök. Källa: Lunds universitet

ledande

Nordens IT-leverantör till din tjänst På 25 år har vi gått från att erbjuda snabba och enkla ITinköp till att bli en helhetsleverantör för IT-hanteringen på alla typer av företag. Vi erbjuder:

LSS

• Marknadens bredaste produktutbud • Användarvänlig webb och snabb kundservice • Specialistkompetens inom hårdvara och licens • Konfigurations- och installationstjänster • Snabba och säkra leveranser från eget lager • Smarta betalningslösningar

Aktuella ramavtal med Kommentus och Kammarkollegiet hittar du på dustin.se/stako

www.dustin.se |

08-553 44 553 order@dustin.se

Simply Faster

? ? ?! ! !

Expertpanelen svarar

Helena Rosén Andersson , Advokat, Advokatﬁrman Lindahl

Är det svårt att objektivt avgöra när förfarandet om konkurrenspräglad dialog kan tillämpas?

Vilka är möjligheterna med konkurrenspräglad dialog?

Vilka är utmaningarna med konkurrenspräglad dialog?

Det är tydligt angivnet i lagen. Förarbetena ger inte någon ytterligare vägledning utan där anger lagstiftaren att frågan om vad som är ett komplicerat kontrakt får avgöras från fall till fall och att den närmare avgränsningen av begreppet kommer att få utvecklas i rättspraxis. Detta innebär att den upphandlande myndighet som väljer att använda en konkurrenspräglad dialog står risken för att en domstol kommer fram till att förfarandet inte var tillämpligt om kontraktet inte kan anses vara särskilt komplicerat.

Att utifrån myndighetens önskan om ett visst resultat av ett projekt, få del av marknadens förslag på hur det resultatet tekniskt, juridiskt och ekonomiskt bäst skulle kunna genomföras. Genom användandet av konkurrenspräglad dialog får upphandlande myndigheter en lagreglerad rätt att förhandla med leverantörer före tilldelningen av ett kontrakt och därigenom möjlighet att få del av marknadens bästa anbud för att nå det resultat som myndigheten avser åstadkomma med projektet.

Att välja detta upphandlingsförfarande för att ta del av olika lösningar på marknaden innan ett slutligt förfrågningsunderlag tas fram. Det ﬁnns även utmaningar för den svenska lagstiftaren i detta avseende. Förfarandet ger stort utrymme för en upphandlande myndighet att förhandla fram en lämplig lösning för anbudsgivning dvs. i själva dialogfasen men ger inget egentligt förhandlingsutrymme i anbudsgivningsfasen. Konkurrenspräglad dialog kan visa sig vara mer svåranvänt än ett förhandlat förfarande.

Samma sak gäller även andra upphandlingsformer. Jag kan tänka mig, att det är aktuellt i komplicerade bygg- eller större IT- projekt där det saknas kända lösningar.

Som jag ser det, att få utnyttja anbudsgivarnas samlade kompetens att formulera köparens behov i ett förfrågningsunderlag.

Vet inte, jag vill få möjlighet till egen praktiskt tillämpning innan jag kan svara på det.

Helt lätt är det inte, borde i första hand gälla stora upphandlingar där funktion ställs i fokus. Exempelvis infrastruktur, byggnationer av olika slag, teknikintensiva varor/tjänster

Möjlighet att skapa nya processstrukturer i vissa upphandlingar vilket i sin tur skapar större förutsättningar att kunna göra bra affärer framförallt med mer fokus på kvalite. Denna upphandlingsform lämpar sig väldigt bra för OPP/OPS.

Generellt skulle jag våga påstå att det ställer ytterligare kompetenskrav på beställaren då affärsprocessen blir mer soﬁstikerad. Jag tror också att konkurrenspräglad dialog bör användas med viss försiktighet.

Svårt men inte omöjligt. Förfarandet kan eventuellt vara tillämpligt vid upphandling av datasystem, då myndigheten kan koncentrera sig på att beskriva sin tekniska miljö och vad man saknar i funktionalitet istället för att formulera alla tekniska, rättsliga eller finansiella krav. Ett antal exempel är byggentreprenader, ibland kan byggandets genomförande vara avhängigt av om man lyckas med finansieringen. Då kan den konkurrenspräglade dialogen användas för att utvärdera alternativa finansieringsformer.

Konkurrenspräglad dialog är fortfarande oprövad mark men att tillåtas upphandla utan att allt är sagt inspirerar till nytänkande i bägge leden. Både beställare och utförare kan vinna på detta.

Att hitta former för att utvärdera olika alternativ rättvist.

Roland Pettersson, UpphandlingsKonsult i Sydost

Magnus Nordkvist, inköpssamordnare Lindesbergs kommun

Ann Linde Koolman, Upphandlingschef Alingsås Komm.

Ställ en fråga till Expertpanelen, mejla till brev@hexanova.se

Kan man förvänta sig att konkurrenspräglad dialog kommer att öppna för bättre utnyttjande av teknik i framkant?

Ja, genom att upphandlande myndigheter i dialog med aktörerna på marknaden kan ta fram de tekniskt bästa lösningarna för ett visst projekt. Detta är emellertid inte helt klart. Förfarandet kan förutsätta att leverantörerna ska acceptera att även övriga leverantörer får lämna anbud på deras respektive tekniska lösning. Ett kontrakt kan således komma att ingås med en leverantör avseende en teknisk lösning som tagits fram av en annan leverantör. Det kan hämma intresset för att delta.

Javisst, det är komplicerade upphandlingar som säkert behöver stödfunktioner för att lyckas väl.

QBRANCH:

DIN IT-LEVERANTÖR!

Qbranchs mission är att få IT att fungera. Vår strategi är att växa genom riktigt nöjda kunder och vi har stor erfarenhet av kunder inom den offentliga sektorn. I februari 2010 tecknade Kammarkollegiet ramavtal med Qbranch inom området helhetsdrift. Qbranch är det första företaget i Sverige som tilldelats den internationella certiﬁeringen ISO/IEC 20000. Detta är ett bevis på att Qbranchs tjänste- och produktleveranser möter standardens högt ställda krav på kvalitet. Qbranch är en av Sveriges Bästa Arbetsplatser och i år kom vi på fjärde plats i Great Place to Works arbetsplatsundersökning, något vi givetvis är glada och stolta över.

Helt säkert, upphandlingar med funktionsfokus där det ställs nya krav på den efterfrågade varan/tjänsten. Detta kommer att öppna upp för ökat utnyttjande av bl.a spetsteknik.

Vi är nämligen övertygade om att nöjda medarbetare och nöjda kunder går hand i hand. Medarbetare som trivs och gillar att gå till jobbet gör en bra arbetsinsats vilket gynnar vårt arbete med att skapa IT-branschens mest nöjda kunder. Läs mer om vårt erbjudande på www.qbranch.se

Det beror kanske på vad man lägger i begreppet teknik i framkant. Inom vården upphandlas regelbundet avancerad teknik och självklart vill beställaren ha den bästa tekniska lösningen. En konkurrenspräglad dialog kanske kan bli lösningen för dessa upphandlingar.

juridik

BEVISBörDAn lIGGEr På uPPHAnDlArEn

upphandling utan föregående annonsering på grund av synnerlig brådska Det är många faktorer som måste vara uppfyllda för att få genomföra en brådskande upphandling utan föregående annonsering och bevisbördan ligger på den upphandlande myndigheten.

Inte sällan hamnar upphandlande myndigheter i tidsnöd när det gäller att genomföra och slutföra upphandlingar. Ett skäl till sådan tidsnöd kan vara att en genomförd upphandling blir föremål för överprövning och processen drar ut på tiden i sådan utsträckning att den upphandlande myndigheten bedömer att den måste lösa sitt behov genom att upphandla utan föregående annonsering. Konkurrensverket har i ett yttrande, daterat den 25 augusti 20101, gjort en grundlig analys av förutsättningarna för att tillämpa förhandlat förfarande utan föregående annonsering i en sådan situation. Det aktuella målet gäller Stenungsunds kommuns upphandling av skolskjutstrafik. I tilldelningsbeslut antogs Orusttrafiken som leverantör av tjänsten. Ellös Buss ansökte om överprövning och länsrätten i Göteborg godkände Ellös Buss talan i dom. Tre dagar senare träffade kommunen avtal med en annan leverantör än Ellös Buss avseende den aktuella skolskjutstrafiken. Avtalet avsåg skolskjuts begränsat till läsåret 2009/2010 och utan möjlighet till förlängning. I ett tilläggsavtal angavs att avtalet kunde sägas upp under perioden med en månads uppsägningstid.

Offentliga Affärer 5 2010 | www.offentligaaffarer.se

juridik Anders Nilsson är delägare och verksam på Lindahls kontor i Göteborg sedan 1991. Han är även verkställande delägare för Lindahl. Han har särskild erfarenhet inom obeståndsjuridik, processrätt, offentlig upphandling samt allmän affärsjuridik. Före sin tid på Lindahl var Anders verksam vid Hovrätten för Västra Sverige 1989-91. Han är ledamot i Sveriges Advokatsamfund sedan 1994.

Ellös Buss ansökte om överprövning och gjorde gällande att det nya avtalet utgjorde en otillåten direktupphandling och ville att länsrätten skulle besluta att upphandlingen skulle göras om. Länsrätten godkände Ellös Buss ansökan och uttalade att kommunen inte hade visat att det var sådana särskilda omständigheter som gjorde att undantaget enligt 4 kap 5 § 1 st 3 p LOU var tillämpligt. Kommunen överklagade länsrättens dom till kammarrätten som har meddelat prövningstillstånd. Kommunen har, som argument för att kammarrätten ska avslå Ellös Buss ansökan om överprövning, bland annat påpekat att direktupphandlingen är en proportionerlig åtgärd för att säkerställa att eleverna har skolskjuts när terminen startar. När länsrättens första dom kom, hade kommunen mindre än två månader på sig att göra om upphandlingen. Den tiden är inte tillräcklig för ett påskyndat selektivt förfarande och det fanns inte tid att fråga fler leverantörer, varför kommunen tecknade avtal med en leverantör som enligt bedömning hade kapacitet att utföra uppdraget med kort varsel. Konkurrensverket har yttrat sig i målet och konstaterar att domstolarna, både i Sverige och Europa, har en synnerligen restriktiv hållning när det gäller att acceptera brådska som grund för upphandling utan föregående annonsering. Konkurrensverket noterar att den som avser att åberopa den aktuella undantagsregeln har bevisbördan för att det är motiverat. De rekvisit som måste vara uppfyllda enligt LOU är; 1. Att det ska vara absolut nödvändigt att genomföra upphandlingen. 2. Att det på grund av synnerlig brådska ska vara omöjligt att hålla de tidsgränser som gäller för öppet, selektivt eller förhandlat förfarande med föregående annonsering. 3. Att brådskan ska vara förorsakad av omständigheter som inte kunnat förutses av den upphandlande myndigheten. Dessutom framgår det av tillämpligt EG-direktiv: 4. Att dessa omständigheter inte får ha orsakats av myndigheten själv. Konkurrensverket kommer i sitt yttrande fram till att de två första rekvisiten är uppfyllda, men däremot inte de två sista. Konkurrensverket menar att kommunen, i sin planering av upphandlingen, avsatt cirka två månader för en eventuell överprövningsprocess och att denna tid varit alltför kort. Den synnerliga brådska som uppstått får därmed tillskrivas kommunen. Det saknas praxis från EG-domstolen och regeringsrätten när det gäller besked om hur lång tid en upphandlande myndighet bör avsätta för en eventuell överprövningsprocess. Frågan har prövats av kammarrätten i Göteborg i två mål. Ett fall gällde en ramavtalsupphandling av glykosmätare och diabetesstickor som Region Skåne genomförde och som blev föremål för överprövning, varvid kammarrätten beslutade att upphandlingen skulle göras om. Region Skåne upphandlade då mätare och stickor genom ett förhandlat förfarande utan föregående annonsering. Även denna upphandling blev föremål för överprövning. Region Skåne hade vid planeringen av den ursprungliga upphandlingen avsatt sex veckor för en eventuell överprövning. I detta fall uttalade länsrätten att en överprövningsprocess inte utgör godtagbart skäl för utnyttjande av undantaget om synnerlig brådska. Region Skåne hade inte tillräckliga skäl att åberopa undantaget, utan brådskan berodde på Region Skånes bristande tidsplanering. Kammarrätten instämde i länsrättens bedömning2.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2010

I ett annat fall hade Skånetrafiken genomfört en upphandling av busstrafik, omfattande fem trafikuppdrag. Upphandlingen blev föremål för överprövning och under pågående domstolsprocess tecknade Skånetrafiken, utan något formellt upphandlingsförfarande, avtal om en övergångslösning. Detta skedde ungefär tre månader efter tilldelningsbeslutet i den ursprungliga upphandlingen. Direkttilldelningen av detta kontrakt överprövades. Kammarrätten resonerade att det låg i sakens natur att en tillfällig avtalslösning måste accepteras till dess att en överprövningsprocess genomförts. Det fanns inte heller anledning att betvivla Skånetrafikens avsikt att följa domen i överprövningsmålen, om det förordnades att den ursprungliga upphandlingen skulle göras om. Kammarrätten argumenterade vidare att upphandlingen var av stor samhällsekonomisk betydelse och att den upphandlande myndigheten därför måste räkna med att de leverantörer som gått miste om kontraktet begär överprövning. Tidsåtgången för en överprövning i flera instanser är svår att beräkna. Kammarrätten ansåg att det var synnerlig brådska och avslog ansökan om överprövning. Undantagsreglerna i LOU och LUF om tilldelning av kontrakt utan föregående annonsering ska tolkas restriktivt liksom alla andra undantagsregler i lagarna. Det är den upphandlande myndigheten som har bevisbördan för att alla rekvisit för att tillämpa aktuell undantagsregel är uppfyllda. Att åberopa en mellankommande överprövning som skäl för brådska torde kunna accepteras om den upphandlande myndigheten har avsatt tillräckligt mycket tid för en eventuell överprövningsprocess i sin planering för hela upphandlingsförfarandet och förutsatt övriga rekvisit för att tillämpa undantagsregeln är uppfyllda. Vad som är tillräcklig tid för en sådan överprövning kan inte sägas med exakthet och påverkas av upphandlingens art och komplexitet. Ovan nämnd praxis indikerar att minst tre-fyra månader bör avsättas för överprövningsförfarande. Egna erfarenheter talar för att en överprövningsprocess i två instanser ofta tar längre tid än så. Det ska poängteras att den direkttilldelning av avtalet som Kammarrätten i Göteborg accepterade, avsåg en temporär lösning för tiden för överprövningen och de eventuella följderna av den. Att permanent ersätta ett överprövat avtal genom att direktupphandla ett annat avtal är inte tillåtet. Som Konkurrensverket också påpekar, är det säkert ofta olämpligt att alltför lång tid förflyter mellan annonseringen av upphandlingen och tidpunkten då kontraktet ska fullföljas. Anbudsgivare kan känna osäkerhet, vilket kan avspeglas på offererade priser, eller i att anbudsgivare avstår från att lämna anbud. Förhållanden, som till exempel den upphandlande myndighetens behov, kan också förändras över tiden, vilket kan medföra att en påbörjad upphandling helt enkelt måste avbrytas. Anders Nilsson

Noter Konkurrensverkets yttrande 25 augusti 2010, Dnr 346/2010 Kammarrätten i Göteborg, dom 8 april 2009, Målnr 1403-09 Kammarrätten i Göteborg, dom 21 januari 2010, Målnr 5455-09

FOKUS: kommuNaltekNik

Kiruna gör rätt från början När det blir dags att dra vatten, avlopp och värme i de nya delarna av kiruna ﬁnns det stora möjligheter att dra nytta av ny kunskap och ny teknik. När staden Kiruna skapades för mer än 100 år sedan var tanken att bygga en mönsterstad. Nu när staden står inför stora förändringar vill kommunfullmäktige återigen anamma idén om att staden ska anpassas till miljön, människorna, klimatet och de speciella förutsättningar som finns här. Beslutet om att flytta delar av Kiruna stad för att möjliggöra fortsatt gruvbrytning innebär stora möjligheter till eftertanke i stadsplaneringen. I Kiruna kommun är det Tekniska Verken som levererar renhållning, fjärrvärme, vägar, dricksvatten, avlopp och parker. När planeringen av den nya staden är klar står de redo att ta över projektet. − Vi har en unik möjlighet att

göra rätt från början, att samordna byggande och anläggning, säger Mats Nilsson, informationschef på Tekniska Verken. Tekniska Verken samarbetar bland annat med Chalmers för att dra nytta av ny teknik och ny kunskap. − En idé handlar om att dra ledningar inuti en frigolitkonstruktion. Där skulle vi samlägga vatten, avlopp, fiberoptik och kraftledningar. Det skulle medföra att vi inte behöver lägga ledningen lika djupt. I Kiruna råder subarktiskt klimat vilket innebär att ledningarna i normala fall måste grävas ner 2 ½ meter för att nå frostfritt djup. − Det resulterar i dyra anläggningskostnader, och det blir inte lättare av att vi har mycket berg under markytan. Fjärrvärmeledningar har alltid en viss värmeförlust så om man samlägger dem med vatten och avlopp kan man spara både kostnader och miljö. − Vidare tittar vi på möjligheten att distribuera fjärrvärmen i plaströr istället för metallrör.

Metallrör används för att säkerställa att vattnet kan hålla hög temperatur och högt tryck. Förutsättningen för att välja plaströr är att temperaturen på fjärrvärmevattnet sänks något och det skulle vara möjligt att använda i lågenergihus. Sophantering i bostäder Det finns stora möjligheter att utnyttja innovativa lösningar för nya bostäder. Utöver energisnåla konstruktioner finns idéer om att installera avfallskvarnar i hushållen. − Med avfallskvarnar kan en del av hushållssoporna spolas ner direkt i avloppet och ledas direkt till en biogasanläggning. Övriga hushållssopor slängs sedan i en sopsug, ett grovt rör som med hjälp av vaakum transporterar soporna direkt från bostaden. När kommunen slipper skicka ut tunga fordon för att hämta sopor görs stora miljövinster i form av minskad bränsleförbrukning, ökad trygghet på gatorna, mindre belastning på vägarna och färre snöröjningsinsatser.

Det blir en otrolig mängd synergieffekter, säger Mats Nilsson på Tekniska Verken i Kiruna. − Dessutom sänker vi kostnaderna för sophanteringen. Det blir en otrolig mängd synergieffekter. Arbetet är fortfarande i ett uppstartsskede och nya bostadsområden planeras för fullt. − Huruvida alla dessa idéer går att implementera är ännu inte klart. Detta är ett utvecklingspro-

Offentliga Affärer 5 2010 | www.offentligaaffarer.se

FOKUS: KommunalteKniK jekt och ett mycket spännande sådant, säger Mats Nilsson på Tekniska Verken i Kiruna. Två stora projekt klara Sprickorna i marken närmar sig i östlig riktning in mot staden och kommer stegvis att påverka centrala delar och infrastruktur såsom eldistribution och vattenoch avloppsledningar. Under 2009 slutförde Vattenfall det hittills största nätinvesteringsprojektet i Sverige. Två nya transformatorstationer har byggts och 6 mil nya elledningar har dragits. Arbetet påbörjades 2006 vilket innebär att projektet haft en ovanligt snäv tidsplan. I vanliga fall tar det cirka åtta år att utföra det jobb som nu alltså tog endast tre år. Under 2009 färdigställde Tekniska verken i Kiruna AB bygget av en ny avloppsledning. Den nya ledningen med sina totala sju kilometer är betydligt längre än den gamla då den rundar hela centrala Kiruna för att inte komma i vägen för gruvdriften på många år.

Helt nya planer Fram till november 2009 projekterades för att bygga ut Kiruna åt nordväst, men nya kunskaper gjorde att planerna ändrades. Efter genomförda landskapsanalyser och bergmekaniska undersökningar framkom fakta som talade emot en centrumetablering i nordväst. I området fanns bland annat håligheter i marken från tidigare gruvbrytning. Dessutom dök det upp ett nytt gruvbolag med intresse för att återuppta kopparbrytning i en nedlagd gruva i närheten. Idag arbetar med med ett nytt förslag, öster om staden för att etablera ett nytt centrum. Det är i princip det enda kvarvarande alternativet och kommunen hoppas att man ska kunna bygga redan 2012. Eftersom Kiruna är placerad så nära och delvis ovanpå eftertraktade mineraler innebär det att stadsplaneringen måste innehålla en viss flexibilitet. Framförhållning och smarta lösningar ska göra det möjligt att flytta bebyggelse som eventuellt, på lång sikt påverkas av gruvverksamhet.

Foto: LKAB

Stadsomvandlingen började 2004 i och med att LKAB meddelade att man hade planer på utökad gruvverksamhet vilket skulle ge en snabbare sprickbildning än man trott och att det skulle påverka Kirunas centrumbebyggelse tidigare. Deformationerna från gruvan har dock påverkat vägar och hus i Kiruna sedan en lång tid tillbaka, men hittills har det mest berört LKAB:s eget område. Ända sedan brytningen gick under jord har marken påverkats, och det som legat närmast gruvan har påverkats först, industri- och bostadsområdet Ön är ett exempel på detta.

Malin Ulfvarson

Färska fakta. Dygnet runt.

Bolagsverket Sök företagsfakta I affärer är det viktigt att veta vem du har att göra med. För att göra trygga affärer är det bra att kolla fakta om företaget.

BOLAGSORDNING

40 kr/st*

* Pris, exkl. moms

PERSONS UPPDRAG

40 kr/st

REG REGI REGISTRERINGSBEVIS

75 kr/st

ÅRSREDOVISNING

40 kr/st*

I vår nya e-tjänst Sök företagsfakta laddar du exempelvis ner registreringsbevis, årsredovisningar och bolagsordningar till ett betydligt lägre pris än vad de kostar att beställa i pappersformat. Du betalar med kontokort och dokumenten levereras direkt till din e-postadress. www.bolagsverket.se

FOKUS: KommunalteKniK

Många involverade i vinterväghållningen Att hålla gator och vägar framkomliga och halkfria kostar mycket pengar. Stora resurser sätts in när snö och halka kommer, men endast genom att traﬁkanterna medverkar själva på olika sätt kan det bli ett resultat som alla är nöjda med. God väghållning krävs inte bara för fordonens framkomlighet utan också för att mål om hög trafiksäkerhet och god tillgänglighet för alla ska kunna nås. För oskyddade trafikanter i synnerhet är bra beläggningsunderhåll och omsorgsfull vinterväghållning grundbultar i trafiksäkerheten, eftersom många fallolyckor och omkullkörningar orsakas av brister i just dessa delar av vägars skötsel. Vinterväghållning omfattar många delfunktioner som plogning, halkbekämpning, snöbortforsling, handskottning och upptagning av vintersand. Staten, kommunerna och enskilda svarar för landets väghållning. Kommunerna svarar för närmare 50 000 km väg, Trafikverket för närmare 100 000 km och enskilda väghållare för

cirka 285 000 km varav större delen är skogsbilvägar som inte är öppna för allmän trafik. Cirka 75 000 km av de enskilda vägarna sköts av vägsamfälligheter som erhåller statliga bidrag till väghållningen. Även kommunerna bidrar till den enskilda väghållningen bland annat genom att sköta ungefär 15 000 km enskild väg. Fastighetsägarna i tätorterna har en viktig uppgift i vinterväghållningen. De ska nämligen hålla gångbanorna rena från is och snö och sanda när det är halt. Fastighetsägarna måste också se till att inga istappar ramlar ner från taken. 72 mil gator och vägar Kommunernas tekniska förvaltningar kan fungera som både upphandlare och utförare av entreprenader för vinterväghållning.

Gatu- och trafikkontoret i Uppsala är väghållare och ansvarar för gator, vägar, broar, gång- och cykelbanor till en total längd av cirka 72 mil, en sträcka lika lång som den mellan Uppsala och Ystad. Ansvaret innefattar barmarksunderhåll, vinterväghållning, gaturenhållning, gatubelysning och trafiksignaler med mera. Vinterväghållningen är uppdelad i ett stort antal distrikt, som var för sig har upphandlats på entreprenad. Centrumdistriktet samt huvudgatorna sköts av kommunens förvaltning Teknik & service enligt årlig beställning. Därtill sköter Gatu- och trafikkontoret kompletteringsröjning som exempelvis snöskottning och sandning vid refuger, trappor, busshållplatser och runt trafiksignaler.

Traﬁkverket och vägföreningar Trafikverket är väghållare för alla allmänna vägar med vägnummer. I större tätorter finns vägföreningar som är väghållare för de egna vägarna. Dessa föreningar får bidrag för sin väghållning från Gatu- och trafikkontoret. Gatu- och trafikkontoret bistår föreningarna med teknisk och ekonomisk rådgivning. Vägföreningarna på respektive ort är självbestämmande med lika stark ställning som Gatu- och trafikkontoret är inom sitt väghållningsområde. Arne Öster

Offentliga Affärer 5 2010 | www.offentligaaffarer.se

JD 3720

Kampanj!* 375.000:Exkl. moms

John Deere Snowfox kompakttraktorer Nu är det röjarfest igen!

Förbered dig för årets snöröjning med den bästa kompakttraktorn på marknaden. Just nu har vi extra förmånligt pris för dig som är ute i god tid. Vi lovar att det är väl spenderade pengar. Skaffa dig ett kraftpaket från världens ledande traktortillverkare. Detta ingår i din John Deere Snowfox: • 44 hk, direktinsprutning • Hydrostatisk drift med gasautomatic och 4WD • Utbyggd farthållare • Radio med CD-spelare • Fronthydraulik • Vikplog 175 cm • Självlastande spridare 400 liter

*Gäller så långt lagret räcker, dock längst t o m 31/12-2010 Traktorn på bilden är extrautrustad. För närmaste återförsäljare se www.JohnDeere.se

FOKUS: KommunalteKniK

Möjligt mäta produktivitet i anläggningsbranschen Anläggningsbranschen omsätter cirka 100 miljarder kronor årligen. En förbättrad produktivitetsutveckling skulle medföra besparingar, inte minst för de statliga beställarna. Det är därför viktigt att följa utvecklingen, vilket hittills inte gjorts. Statskontoret föreslår nu hur man kan mäta produktivitetsutvecklingen i anläggningsbranschen. Regeringen konstaterar att stora värden finns att tjäna om produktiviteten och innovationsgraden kan öka i anläggningsbranschen. Under lång tid har produktiviteten bedömts låg och produktivitetsutvecklingen svag. Statskontoret har haft regeringens uppdrag att ta fram modeller och metoder för att följa produktivitets- och innovationsutvecklingen i branschen.

Statskontoret anser att det inte är möjligt att på ett meningsfullt sätt fånga och förklara hela anläggningsbranschens produktivitetseller innovationsutveckling med ett eller ens ett par mått. Det beror bland annat på att anläggningsbranschen består av flera vitt skilda verksamheter och att de förhållanden som skulle kunna förklara produktivitetsutvecklingen inte

låter sig fångas med enbart kvantitativa mått. Flera olika metoder och angreppssätt måste, enligt Statskontoret, användas för att mätningarna ska vara meningsfulla. – Vi har utrett hur man kan mäta produktiviteten i anläggningsbranschen. Det är fullt möjligt men man behöver använda flera kompletterande metoder för att kunna följa utvecklingen, säger Statskontorets generaldirektör Yvonne Gustafsson. Statskontoret pekar också på olika möjligheter att utveckla dessa modeller, bland annat genom att inhämta fler uppgifter från de större anläggningsföretagen. Förslagen till metoder och modeller ska kunna ligga till grund för sådana åtgärder som de statliga beställarna råder över.

För de entreprenader som det nybildade Trafikverket upphandlar bör man följa upp produktivitetsutvecklingen med hjälp av styckkostnader. Utformningen av Trafikverkets upphandlingar är också viktig för att påverka utvecklingen av produkter och innovationer. Därför föreslår Statskontoret att upphandlingarna systematiskt analyseras för att se om dessa bidrar till nytänkande i anläggningsbranschen. Statskontoret beskriver också hur ett mått på förädlingsvärde per anställd för enbart anläggningsbranschen kan tas fram, ett mått som gör det möjligt att spegla hela anläggningsbranschens produktivitet. En fördel är att det till stor del kan bygga på data som redan finns hos SCB. Arne Öster

avfallstrenden 2010:

Minskade avfallsmängder och ökad återvinning 2009 minskade mängden hushållsavfall med nära fem procent jämfört med året innan, visar ny statistik från Avfall Sverige. Den behandlade mängden hushållsavfall uppgick till 4 485 600 ton 2009. Utslaget på hela befolkningen ger varje svensk upphov till 480,2 kg avfall per år. 2008 uppgick den behandlade mängden hushållsavfall till 4 731 660 ton, 511,2 kg per person. 98,6 procent av hushållsavfallet återvinns, endast 1,4 procent deponeras. Mängden till deponering har halverats jämfört med 2008. 35,4 procent av hushållsavfallet materialåtervinns och 13,8 procent av hushållsavfallet går till biologisk återvinning – kompostering och rötning. Detta innebär att 49,2 procent av hushållsavfallet går till material- och biologisk återvinning. Därmed är riksdagens miljömål nära att uppfyllas. Målet är att

minst 50 procent av hushållsavfallet ska gå till material- och biologisk återvinning senast 2010. 48,2 procent av hushållsavfallet energiåtervinns genom förbränning, en minskning jämfört med året innan. 154 kommuner har nu infört system för källsortering av matavfall, visar en ny undersökning från Avfall Sverige genomfört. Ytterligare 63 kommuner planerar att införa ett sådant system. Avfall Sveriges beräkningar visar att 21 procent av matavfallet återvanns biologiskt 2009. Enligt riksdagens miljömål ska minst 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling 2010. Miljötänk hos producenten Producentansvaret är en viktig pusselbit för att lösa framtidens miljöproblem. Producentansvar gäller för förpackningar av olika materialslag, returpapper, däck, bilar, elektriska och elektroniska

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2010

produkter. Syftet med producentansvaret är att producenterna ska ta ansvar för de produkter som de släpper ut på marknaden. Att produkterna utvecklas i en mer miljöanpassad riktning och att de när de är uttjänta tas om hand på ett miljömässigt godtagbart sätt. Avfallshanteringen utgår ifrån den så kallade avfallshierarkin. Det innebär att avfall i första hand ska

återanvändas, därefter materialåtervinnas eller förbrännas för att i sista hand deponeras, det vill säga läggas på soptipp. Miljömässigt har man kunnat konstatera att den här ordningen är att föredra, det vill säga att det är sämst att deponera avfallet. Arne Öster

eFÖR

VALTN INGS

Ny effektiv e-Handelsmodell

AFFÄRSUTVECKLING - Möjliggöra affärsutveckling och affärsanalys - Utveckla handel med bättre uppföljning STYRBARHET - Kontroll av att det som avtalas överensstämmer med det som levereras. - Kontroll över prisbild och prisutveckling - Styra all handel mot gällande lag och policy för att uppnå avtalstrohet - En sammanhållen och med verksamheten överenskommen styrning av tillgängligt sortiment TRYGGHET & ENKELHET - Säker och effektiv administration av avtal och produkter för både kund och leverantörer - Driva handeln med hög grad av automatisering

Visuera vill bidra till att Offentlig verksamhet kan bedriva en effektiv intern och extern handel som samtidigt stimulerar regional utveckling. www.visuera.com

HELHETSSYN & ENHETLIGHET - Omfattar hela kedjan från upphandling till betalning - Enhetliga arbetssätt för all typ av intern och extern handel - Stödjer nationella och internationella standarder t.ex. SFTI (Single Face To Industry) FLEXIBILITET - Hållbar genom att vara oberoende av organisation och funktion - Processtyrd, vilka möjliggör kontinuerlig utveckling av nya arbetssätt och roller LIKABEHANDLING AV LEVERANTÖRER - Både externa och interna leverantörer kvaliceras samt exponeras i produktkatalogen på lika villkor - Möjliggör och underlättar för leverantörer av alla storlekar att bedriva handel på samma sätt

Forskningen vid Högskolan i Skövde är fokuserad mot utveckling och användning av avancerade informationstekniska system och modeller inom många olika användningsområden. www.his.se

Träffa oss i vår monter A7 på Kistamässan, under eFörvaltningsdagarna den 17-18 november 2010

FOKUS: KommunalteKniK

Markant ökning av fjärrvärmeleveranserna

Limhamnsverket fjärrvärmecentral i Malmö

Ett kallt år och fortsatt utbyggnad är de främsta förklaringarna till att leveranserna av fjärrvärme nådde nya toppnivåer under 2009. Fjärrvärmeleveranserna från Svensk Fjärrvärmes medlemsföretag ökade med 4,5 procent under 2009 jämfört med föregående år. Svensk Fjärrvärmes medlemmar står för 98 procent av fjärrvärmeleveranserna i Sverige och levererade 49,9 TWh (terawattimmar) fjärrvärme förra året. − Det här visar att fjärrvärme fortsätter att ta marknadsandelar och att ännu fler kunder får ta del av en bra produkt, säger Ulrika Jardfelt, VD på Svensk Fjärrvärme. De senaste tio åren har leveranserna av fjärrvärme vuxit med drygt 20 procent främst genom utbyggnad av näten. Den stora ökningen under förra året förklaras dels av att utbyggnaden av fjärrvärme fortsätter, dels av att 2009 var ett kallare år än normalt. Pris och utsläpp under snittet De trettontusen fjärrvärmekunderna i Helsingborg och Ängelholm betalar mindre än snittet för sin fjärrvärme. Även utsläppen av koldioxid är låga. I Helsingborg ligger utsläppet av koldioxid på 22 gram per producerad KWh fjärrvärme. Det ska jämföras med snittet på 74 gram för hela Sverige. I Ängelholm kan fjärrvärmekunderna glädjas extra mycket. Med endast 4,3 gram

koldioxid/KWh har kommunen ett av de tio lägsta utsläppen i landet. Statistiken sammanställs av Svensk Fjärrvärme och omfattar 252 fjärrvärmebolag i Sverige. Som en jämförelse kan nämnas att en oljeeldad villapanna producerar cirka 270 gram koldioxid per KWh. Priset för fjärrvärme i Helsingborg kommer från och med den 1 januari 2011 att höjas med 1,9 öre per KWh. I Ängelholm, där priserna följt konsumentindex under de senaste 10 åren, höjdes priset med 8,4 öre per KWh från och med den 1 oktober. Det betyder ett pris på 74 öre per KWh både i Helsingborg och Ängelholm under 2011 vilket trots höjningen är lägre än snittet för 2010. Unik energiåtervinning I Hofors planerar man att om fem år ha mångdubblat energiuttaget från stålverkets spillvärme och på så sätt kunna försörja hela Hofors med fjärrvärme från återvunnen energi. Gefle Dagblad skriver att Hofors Energi och Ovako sedan länge har ett samarbete kring värmeåtervinning. Idag går fem procent av de 700 GWh (gigawattimmar) Ovako köper in tillbaka som spillvärme. Nu vill man

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2010

utveckla samarbetet och ta vara på mer värme. Tanken är att all energi Hofors Energi producerar ska komma från spillvärme. Man vill kunna återvinna värme vid betydligt högre temperaturer än idag, som den energi som frigörs när exempelvis gjutformar kyls ner. Lyckas man med det är det något unik. − Det finns ingen som har gjort det här tidigare, säger Ingvar Lind, VD på Hofors Energi till Gefle Dagblad. Jämna ut kostnaderna I november lanserar Elbolaget Bixia, Tekniska Verken i Linköping och Mjölby- Svartådalen Energi det så kallade Energikontot till sina kunder. Energikontot fungerar som ett balanskonto som kan ligga på plus eller minus och månadens kostnader belastar kontot i den omfattning kunden själv har valt. Med dagens system baseras energikostnaderna för uppvärmning, hushållsel och andra driftkostnader på den faktiska förbrukningen för många kunder, vilket kan variera kraftigt över året. Med det nya Energikontot erbjuds kunderna en flexibel betalningsform där man kan betala in ett lägsta belopp, samma månads-

belopp utjämnat över året eller till och med mer, som ett sparande. För att fylla på sitt konto kan kunden själv välja att betala som vanligt via faktura, genom autogirobetalning eller när det passar kunden bäst. − Energikostnaderna varierar kraftigt med årstiderna, framför allt för hushåll med eluppvärmning. Vi känner ett stort ansvar för våra kunder och vet att många värderar den trygghet det innebär att kunna jämna ut sina energikostnader över året och veta hur stor kostnaden blir varje månad, säger Tom Istgren, VD på Bixia AB. − Vi vill ge våra kunder ett mervärde genom att de själva har möjlighet att styra över sina betalningarTekniska Verkens kunder kommer att erbjudas energikonto för el, telefoni, bredband, elnät, vatten, avfall och fjärrvärme. Energikontot gör det betydligt lättare för våra kunder att få en samlad bild över hushållsekonomin. Det tror jag många känner behov av efter den senaste vintern, säger Anders Jonsson, VD på Tekniska Verken i Linköping. Arne Öster

Välkommen till en enklare värld. Vi ger dig strukturen som underlättar din dag på jobbet. Med våra produkter och accesstjänster får du ökad tillgänglighet, blir effektivare och får säkrare hantering och samtidigt ett minskat lagringsbehov. eFÖR

VALTN I

NGS

MÖT OSS I VÅR MONTER PÅ eFÖRVALTNINGSDAGARNA PÅ KISTAMÄSSAN DEN 17-18 NOVEMBER 2010.

Tjänster & Produkter • Byggnet Access • Facility Management • Egen webshop för grafiskt material • Bilddatabas • Ritningar • Scanning • Klimatkompenserat papper • Digitaltryck • Expo - Utställningsmaterial

Miljö

Miljöcertifierade enligt ISO14001:2004

Arkitektkopia AB Lindhagensgatan 76 104 25 Stockholm 08-50 60 70 00 www.arkitektkopia.se

UPPHANDLING

En kompis i stora upphandlingar Svenska staten går miste om cirka 70 miljarder kronor årligen på grund av svartjobb. Med Skatteverket till hjälp kan du som upphandlare se till att undvika de svartspelande entreprenörerna. − Det är vid köp av tjänster som de stora felen görs. Det är betydligt svårare att fuska med skatten vid köp av varor. Men svartjobb är den stora källan till problem, säger Ulf Hornegård, samordnare för Skatteverkets förebyggande verksamhet. Skatteverket har alltid arbetat med kontroll och eftergranskning, men det kan vara svårt att få igen förlorade skatteintäkter i efterhand. − Idag har vi ett rikstäckande förebyggande arbete där vi samarbetar med stat, kommuner och landsting. Vi hjälper till att granska leverantörer, säger Ulf Hornegård. Tydliga signaler Det är relativt enkla åtgärder som krävs. Skatteverket erbjuder hjälp att granska uppgifter om anbudsgivare i upphandlingar. − Vi har idag nästan 400 pågående samarbeten, allt från små kommuner till stora omfattande projekt hos till exempel Trafikverket. Vi är extra angelägna om att vara med i stora projekt. Om svenska staten går in med

20 miljarder kronor för ett stort infrastrukturprojekt så är vi måna om att vara med och säkerställa att leverantörerna är reko. Inom byggsektorn är man extra aktiva. − Ett samarbete med oss sänder tydliga signaler. “Kom inte och gör affärer med oss för vi samarbetar med Skatteverket.” Jag vill mena att vi är en bra kompis att ha med vid stora affärer, säger Ulf Hornegård. Hot och mutor Och sanningen är att det finns en hel del tvivelaktiga aktörer på marknaden. Det förekommer hot, mutor och annan brottslig verksamhet i samband med de riktigt stora affärerna. − Ett sätt som suspekta leverantörer tillgriper är att skicka svarta fakturor. Eftersom det inte är möjligt att göra avdrag på svarta löner, löser man det med att skicka en bluffaktura. Skatteverket kan hjälpa upphandlare att kontrollera att anbudsgivare sköter sina skatter och avgifter, att de inte har några

Det förekommer hot, mutor och ”annan brottslig verksamhet i samband med de riktigt stora affärerna. betalningsanmärkningar, inga skulder hos Kronofogden och att de har tillräckligt med personal för att göra jobbet som man offererar. − Om upphandlingen gäller till exempel städtjänster motsvarande 70 arbetskrafter, men anbudsgivaren endast betalar sociala avgifter för fem så kan man ju misstänka att allt inte framgår på pappret, säger Ulf Hornegård. Fri rörlighet ställer till det Han tycker att den fria rörligheten ställer till vissa problem i de här sammanhangen. Det har framkommit i bland annat projektet citytunneln i Malmö. Men det pågår en diskussion på politisk nivå om hur man ska få bättre kontroll. − En lösning kan vara registreringsskyldighet för de som vill arbeta i ett annat EU-land. Det

begränsar inte rörligheten men det skulle ge oss bättre kontroll. Idag vet vi inte hur många personer som är i Sverige och jobbar. Skatteverkets förebyggande arbete är ingen ersättning för efterkontroll, utan ett komplement. − Vi kan inte mäta effekten av vårt arbete i reda kronor och ören, men vi uppfattar att vårt arbete är framgångsrikt, säger Ulf Hornegård. Malin Ulfvarson

Ulf Hornegård om… …underleverantörer Låt generalentreprenören redovisa samtliga företag som ﬁnns med i entreprenaden. …utländska anbudsgivare Jag tycker att man i upphandlingen kan begära att de som ska jobba i Sverige också är registrerade i Sverige. Det innebär inte att de blir skattskyldiga i Sverige, men då vet man i alla fall att de ﬁnns. Det är inget orimligt krav att ställa i sin upphandling. Ett seriöst företag kommer inte att protestera. …skambud Får ni ett skambud i en upphandling måste man ju fråga sig hur det ska gå till att leverera tjänsten för den summan. Ta kontakt med Skatteverket för att kolla upp leverantören.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2010

UPPHANDLING

Lätt att göra fel när kvalitet ska med i anbudsutvärderingen Om pris och kvalitet ska vägas samman vid anbudsvärderingen så bör det ske genom att kvalitet värderas, inte genom att anbudspriserna räknas om till poäng. Så kan man sammanfatta läget för hur man bör använda utvärderingsmodeller i upphandlingar, menar Rikard Blom, VD på e-Avrop AB. Rikard Blom, VD på e-Avrop AB. Offentliga upphandlare är duktiga på den juridiska biten i en upphandling men när det gäller den affärsmässiga delen som handlar om vikt, transparens och förutsägbarhet blir bilden mer splittrad. Här finns ingen samsyn eller gemensam definition. Det menar Rikard Blom, på e-Avrop AB. − Utvärderingsmodellen styr valet av vinnare och uttrycker våra preferenser för vilka egenskaper vi söker i ett anbud och är i och med det den enskilt viktigaste faktorn vid upphandling. Det är därför obegripligt att en så stor del av offentlig upphandling nästan uteslutande handlar om den formella delen och en så liten del om den affärsmässiga, säger Rikard Blom. Skilj på mål och medel Det senaste året har det publicerats tre tunga rapporter från tillsynsmyndigheten i upphandlingsfrågor, Konkurrensverket. Slutsatsen man kan dra av dessa forskningsrapporter och förhandsutlåtanden är att pris och kvalitet inte bör viktas utan att kvaliteten i stället ska prissättas. Rikard Blom tar upp ett exempel på hur fel det kan bli. I Kammarkollegiets upphandling av upphandlingsstöd i våras viktades pris till 10 procent och kvalitet till 90 procent. − Anta att ett anbud får en poäng mer i kvalitet än de tio

procent av poängen som är möjligt att uppnå för bästa pris. Då har inte priset längre någon betydelse, en anbudsgivaren kan ta vilket pris som helst och kan inte förlora. Det är ett ganska talande exempel på konflikten mellan affärsmannen och juristen i offentlig upphandling. Ingen affärsman skulle någonsin göra en sådan affär, faktum är att ingen av oss skulle

För en utom”stående ser det

ut som om man inte samarbetar speciellt bra.

göra en sån affär privat heller. Kammarkollegiet hävdar att upphandlingen gått rätt till, och att anbudet med lägst pris och bäst kvalitet vann. Men Rikard Blom menar att som man frågar får man svar. − Det är en sak att hävda att man har räknat som man sagt, och nöja sig med det eftersom man följer lagen. Problemet är att man inte skiljer på mål och medel. Att räkna som vi sagt är inget mål det är ett medel. Det är att räkna ut det vi vill veta som är målet. Han tycker att det är oroväckande att Kammarkollegiet som har i uppgift att reda ut begreppen

begår sådana uppenbara fel. − Kammarkollegiet verkar inte heller ta någon hänsyn till vad deras egen tillsynsmyndighet, Konkurrensverket, rekommenderar. För en utomstående ser det faktiskt ut som om man inte samarbetar speciellt bra, säger Rikard Blom. Budskap till politikerna Det är inte helt ovanligt att politiker och förvaltningschefer har åsikter om viktning i den egna förvaltningens upphandlingar. Ofta är det att kvalitet ska viktas högre än pris som ett uttryck för en strävan mot hög kvalitet inom exempelvis vård och omsorg. − Det kan vara svårt för en upphandlare att stå emot dessa krafter. Därför är det extra angeläget att Kammarkollegiet tar tillfället i akt och med utgångspunkt från alla forskningsrapporter och förhandsutlåtanden definierar affärsbegreppen vikt och transparens. Det är också viktigt att ta fram en metod som leder oss rätt när vi ska beskriva vad som är vårt behov, vilka egenskaper i ett anbud vi premierar och hur dessa kan komma att påverka vår budget. Till politikerna vill han gärna påtala att handla till lägsta pris inte automatiskt innebär dålig kvalitet. − Det är ställda skallkrav som avgör nivån på lägsta godtagbara standard. Bäst kvalitet är inte alltid bäst. Vore det så skulle vi bara ha Rolls-Royce som tjänstebilar. Det

ska vara ”rätt” kvalitet i förhållande till våra behov. Det är kraven för att nå denna nivå vi bör försöka uttrycka i form av skallkrav. I dag finns en övertro på utvärdering. Bara för att man utvärderar kvalitet med någon ”klurig” utvärderingsmodell betyder det inte att man plötsligt får mer kvalitet för pengarna. Det finns alltid en affärsmässig och naturlig koppling mellan pris och kvalitet. Vi får det vi betalar för, säger Rikard Blom. Malin Ulfvarson

Vad säger KonKUrrensVerKet egentligen? Det senaste året har Konkurrensverket berört frågan i tre rapporter. Samtliga går att hitta på www.kkv.se. Rapporten En logisk fälla , december 2009 Rapporten Att utvärder anbud, oktober 2009 Beslut i mål nr 3014-09 Veolia Transport AB

Offentliga Affärer 5 2010 | www.offentligaaffarer.se

Byggentr eprenör ﬁnnes

Med nya Eniro Upphandling blir det smidigare att hitta nya affärer och tjäna pengar. Tjänsten är till för både små och stora företag. Du får ständig tillgång till affärsmöjligheter för ﬂera miljarder kronor. Dessutom är det enkelt att komma igång. Anmäl dig redan idag och börja bjuda på nya affärer!

www.eniroupphandling.se

UPPHANDLING Sveriges nya marknad för upphandlare och leverantörer

eFÖR VALTN INGS

pwc.com/se/komrev

eGenerationen – möjligheter och utmaningar för er

Via Internet formas och uttrycks attityder, värderingar och åsikter på nya sätt. Vilka nya krav och möjligheter får ni som myndighet och hur ska ni utveckla er eFörvaltning? PwC har genomfört en studie bland ungdomar där vi drar slutsatser om ungas samhällsengagemang på nätet. Besök vårt seminarium E4: eGenerationens nya krav – vilka är möjligheterna, vilka är behoven? på eFörvaltningsdagarna 17–18 november 2010. Kom också gärna till vår monter B12 för fortsatta diskussioner. Den 2 november 2010 arrangerar vi även Arena eFörvaltning om den sociala webben och medborgardrivna eTjänster. Plats: Bonnierhuset, Torsgatan 21, Stockholm. Välkommen! Kontakt: Soﬁe Bergengren, 0709-29 31 64, soﬁe.bergengren@se.pwc.com

Förbättrade e-tjänster när myndigheter och kommuner samverkar Gemensamma e-tjänster mellan myndigheter och kommuner ger bättre service och förenklar för användarna. Men för att kunna samverka måste ﬁnansieringen lösas. Även regelverken hindrar utvecklingen, menar Edelegationen i ett betänkande som överlämnats till regeringen. Om myndigheter och kommuner ska kunna samverka kring gemensamma e-tjänster måste finansieringen lösas. Delegationen föreslår att regeringen ger klartecken till att en myndighet kan låna till gemensamma e-projekt och sedan ta ut avgifter från andra organisationer. Dessutom bör delegationen få tillgång till en pott på 10 miljoner kronor varje år för att finansiera gemensamma prioriterade förstudier. Kommunerna saknar resurser – E-delegationens förslag rörande finansiering är intressanta, men vi tror inte att det räcker. Vi vet att två tredjedelar av kommunerna saknar resurser för att kunna utveckla e-tjänster och endast en handfull kommuner har en fullgod IT-plattform, säger

Håkan Sörman, VD för Sveriges Kommuner och Landsting. – Med tanke på att kommunerna står för 80 procent av medborgarkontakterna är det synnerligen viktigt att kommunerna har förutsättningar för att kunna delta i utvecklingen mot ett e-samhälle, säger Håkan Sörman. Regelverken hindrar Delegationen föreslår återigen att en utredning snarast ser över registerförfattningarna. Vissa gemensamma e-tjänster bör prioriteras eftersom de skapar stor nytta. Under hösten pågår fyra förstudier på initiativ av delegationen. Dessa projekt är Mina sidor för privatpersoner som leds av Försäkringskassan, E-arkiv och e-diarium under ledning av Riksarkivet, Bolagsverkets förstudie E-tjänst över näringsidkare samt Gemensam tjänstekatalog där vägledare är Jordbruksverket. Delegationen föreslår att regeringen ger klartecken till att starta ytterligare ett projekt för att minska företagens uppgiftslämnande. Projektet ska i förlängningen leda till att också privatpersoner inte ska behöva lämna samma uppgift till olika myndigheter. Sociala medier på frammarsch Nästan varannan myndighet använder sig av sociala medier men

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2010

bara fem procent har en policy för det. 70 procent av myndigheterna har e-tjänster. Av dessa har var fjärde inte undersökt behovet av tjänsterna. Det är några resultat från en undersökning som E-delegationen gjort. Av de 44 procent av myndigheter som använder sociala medier är många högskolor, universitet och museer. Myndigheterna använder sig främst av Facebook (30 procent), Twitter (20 procent), YouTube (18 procent) och bloggar (18 procent). Endast fem procent av de myndigheter som besvarat enkäten uppger att de har en beslutad policy för hanteringen av sociala medier. Av dem är det ännu färre som i sin policy tar upp rättsliga aspekter som diarieföring, arkivering, moderering m.m. Nya riktlinjer under hösten Under hösten kommer delegationen att presentera riktlinjer för hur myndigheterna använder sociala medier ur ett rättsligt perspektiv. Det är till exempel viktigt att allmänheten tydligt informeras om att de är hos en myndighet, myndighetens syfte med det sociala mediet och att kunna hålla isär när en anställd uttalar sig i myndighetens namn eller privat. En förutsättning för att e-tjänster används är att de utgår

från användarnas behov. Närmare 70 procent av de myndigheter som besvarat enkäten uppger att de har e-tjänster. En fjärdedel av dessa har inte genomfört en behovsinventering när man utvecklat e-tjänsterna. De skäl man uppger är tidsbrist, brist på resurser, att behovsfångst inte är prioriterat och att man har kunskap om målgruppen sedan tidigare. Delegationen kommer under hösten arbeta med hur användarnas behov kan fångas upp. Endast en liten andel av de tillfrågade myndigheter har infört eller ska införa uppgraderingar av IP-adressser (IPv6) inom de närmaste åren. Följderna kan bli kostsamma för myndigheterna. Arne Öster

Delegationen har under sommaren 2010 distribuerat en enkät om e-förvaltning till 256 myndigheter. Nästan 200 myndigheter har svarat på frågor om behovsfångst, sociala medier, internationella projekt och it-standardisering.

eFÖR

VALTN INGS

Skapa morgondagens e-tjänster redan idag T O G E T H E R. F R E E Y O U R E N E R G I E S

Transparens, flexibilitet och automatisering har aldrig varit enklare Har ni en statisk verksamhet som aldrig förändras eller behöver modifieras? Om inte, kom till oss så berättar vi hur man skapar hållbara e-tjänster för en verksamhet i hög förändringstakt. Capgemini och Oracle har ett unikt samarbete kring lösningar för automatiserad regelhantering av e-tjänster. Besök oss på e-Förvaltningsdagarna 2010, i monter B13.

Hur är ungas syn på e-förvaltning? Offentliga organisationer brottas med utmaningen att attrahera ungdomar till de demokratiska processerna och sociala medier har ökat hoppet om nya sätt att nå målgruppen. Men är det så enkelt? – Det är inte ovanligt att man i organisationer pratar om vad som behövs för att attrahera ungdomar men det är förvånansvärt få som frågar ungdomarna direkt, säger Sofie Arvidsson som genomfört en undersökning om ungas syn på e-förvaltning på uppdrag av Finansdepartementet. Hon påpekar att det är lätt att falla in i fördomar när man pratar om ungdomar och trots att hon själv är född på 80-talet hade även hon vissa fördomar som kom på skam under arbetets gång. En vanlig fördom är att ungdomar idag inte intresserar sig för politik. – Det stämmer inte, de är engagerade men inte på samma sätt som tidigare. De intresserar sig för sakfrågor istället för ideologier och politiska partier. Internet har

blivit en vanlig inkörsport för detta engagemang genom att man går med i en grupp på Facebook eller diskuterar frågorna i bloggar och så vidare, säger Sofie Arvidsson. Samtidigt anser ungdomarna att internet är fel forum om man verkligen vill vara säker på att man påverkar en beslutsfattare. – Då framhåller de istället mer traditionella former, som det personliga mötet, demonstrationer och media. Men tyvärr anger de samtidigt att de själva inte använder sig av dessa kanaler. Utmaningen för samhället ligger i att fånga upp engagemanget och det lyckas vi inte med idag. Vill ha personliga möten Många myndigheter och kommuner har haft som mål att komma ut på nätet för att nå ungdomarna, men ofta har man inte klar strategi för vad man ska göra där och vem man ska nå. – Generellt är det för mycket fokus på tekniken, på verktygen, och för lite på behoven och målgruppen. Det är svårt att marknadsföra sig på internet. Ungdomar är oerhört snabba på att utläsa om informationen är

Soﬁe Arvidsson, rådgivare på PricewaterhouseCoopers, har på Finansdepartementets uppdrag frågat ungdomar om Internet och politiskt inﬂytande och engagemang. Undersökningen redovisades i november 2009 och totalt 1600 ungdomars svar samlades in. anpassad för dem, tio sekunder är vad du har på dig. Om inte deras behov och intressen är inkluderade går de snabbt vidare. Att försöka bygga egna forum och tro att ungdomarna ska lockas dit automatiskt för att man använder en ny plattform blir lätt fel. Risken är att de blir händelselösa och tomma. Istället får man söka sig dit ungdomarna rör sig. – Det är inte heller lätt, när vi frågade ungdomarna hur de vill kommunicera med beslutsfattarna blir svaret att de inte vill ha dem i sina egna sociala forum. Tvärtemot vad många tror föredrar ungdomarna att få träffa dem personligen snarare än på Facebook. Ungdomarna verkar nämligen värna om sin digitala identitet, det egna varumärket på nätet. – Ungdomar visar gärna vilka sakfrågor de tar ställning i men man

vill inte skylta med att vara ett ”fan” av en kommun. Vilka grupper man gillar på Facebook är en del av det personliga varumärket. Den digitala klyftan Sofie Arvidsson vill också göra oss uppmärksamma på att internet på många sätt fungerar som andra kanaler – det är inte en helt ny värld fri från de utmaningar som finns i ”verkligheten”. – Utbildning och inkomst är fortfarande avgörande för hur vi tolkar och tar till oss information. Tjejerna är generellt lättare att nå än killarna, tjejerna bloggar också mer medan killarna spelar mer onlinespel. Sådan information är också viktig när man ska använda internet för att kommunicera. Malin Ulfvarson

Vad bör myndigHeter ocH KommUner tänKa på när de Vill Ut på nätet? Var tydlig – vem vill du nå och vad vill du ha ut av din närvaro? Förstå den sociala webben som bygger på kreativitet och att ingen äger kommunikationen – alla deltar i skapandet av innehåll. Ha beredskap för att besvara användarnas inlägg relativt snabbt och visa att ni lyssnar. Tänk igenom innan hur ni ska hantera resultatet. Sociala webben fungerar inte per automatik. Det personliga mötet är minst lika viktigt för att skapa engagemang på nätet.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2010

E-tjänster bortom inkorgen E-tjänster ska inte bara innebära förenkling för medborgarna utan även för verksamheten. Karlstads Bostads AB har investerat i en lösning som tar ärendet längre än till inkorgen. Införandet av e-tjänster har underlättat vardagen för många. I egenskap av allt från konsumenter till kommuninvånare kan fler och fler göra sina ärenden via formulär över internet. Men, för dem som tar emot ärendena har arbetet i många fall inte förändrats alls. De får en fråga, felanmälan eller ansökan i sin vanliga e-postinkorg och hanterar den precis som ett ärende inkommet via e-post, brev, telefon eller receptionen i entrén. I extrema fall skickas ärendena in med vanlig post, och ordet e-tjänst används bara för att ett utskrivet formulär är nedladdat från internet. För att lösa problemet behöver organisationer först och främst kartlägga sin ärendehantering och sedan överväga att investera i ett system som ger stöd för processen. Dessa kallas flödessystem eller business process management. Hos kommunägda Karlstads Bostads AB har man nyligen genomfört ett sådant arbete. Eftersom man ville starta med ett mindre projekt, begränsat i omfatt-

ning, satsade man på att effektivisera hanteringen av de hundratals sommarjobbansökningar som dimper ner varje vår. Projektet genomfördes framgångsrikt och därmed har man gått vidare till mer verksamhetskritiska processer. Gunnar Persson, strategisk koordinator på Karlstads Bostads AB beskriver resultatet: – Inkommande kundärenden kan nu hanteras i flera led utan att

arbetsyta genomförs sedan den första åtgärden i ärendet med hjälp av bland annat informationen i formuläret, dokumentmallar, kopplingar till andra IT-system och en stor portion automatisering. Så snart uppgiften klarmarkerats går ärendet vidare till nästa person, grupp eller till och med flera grupper parallellt om det passar den aktuella processen. På så vis tas ärendet från start till mål med

är möjligt att hela tiden spåra ”varDeti organisationen ett ärende beﬁnner sig, säger Gunnar Persson på Karlstads Bostads AB.

information går förlorad och det är möjligt att hela tiden spåra var i organisationen ett ärende befinner sig. Till exempel kan en serviceanmälan följas genom hela ärendehanteringsprocessen, istället för att skickas vidare inom organisationen som e-post, säger Gunnar Persson. Stöd genom processen Ett ärende startas genom att någon fyller i ett formulär på en extern eller intern webbsida, eller via en länk i ett e-postmeddelande. Därefter går ärendet automatiskt vidare till den första personen, eller en grupp av personer, i kedjan som ska hantera ärendet. På en

kvalitetssäkring rakt igenom. Det är lätt att se vem som handlägger ett ärende, hur långt det kommit i processen, vad som återstår och till slut hur lång tid det tagit.

Graﬁk istället för kod Flödessystem är inte unika i dagens flora av IT-system, men business process management har eventuellt några fördelar jämfört med standardiserade affärssystem. Genom att använda grafiska verktyg, istället för att programmera i kod, kan företagets användare och analytiker själva definiera processerna. Dessutom kan man relativt enkelt inkludera funktioner utöver den grundläggande fördelningen av filer och uppgifter. Sådana funktioner är till exempel anpassade användargränssnitt, integration med andra system och regelhantering. Exempel på regelhantering är att ange att en beställning under ett visst värde inte behöver chefens godkännande, eller att en viss händelse i systemet ska generera meddelanden till alla berörda instanser. Malin Ulfvarson

analysföretaget gartner Har pUblicerat riKtlinjer för att lycKas med ett bpm-projeKt. 1. Börja med ett litet projekt, som inte är kritiskt för verksamheten och sätt upp delmål. På så sätt få man möjlighet att förankra metoden i organisationen. 2. Slå fast från början hur ni ska mäta resultatet av förändringen. En kvantitativ mätbar skillnad ger trovärdighet åt projektet. 3. En nära samverkan med användarna som arbetar med processen är nödvändig.

Optimize workflow Hur effektiva är era arbetsflöden – egentligen? Hanterar ni era dokument med hjälp av en alltmer vildvuxen flora av multifunktionssystem, skrivare och scanners? Vad sägs om att få ett snabbt svar på hur era arbetsflöden ser ut, om delar av er dokumenthantering är onödigt dyr eller ineffektiv och i så fall var? Vädrar du goda affärer? Vi kallar det optimize workflow! Kontakta oss på www.sharp.se

Offentliga Affärer 5 2010 | www.offentligaaffarer.se

Det handlar inte om teknik.

Det handlar om att skapa ett bättre informationssamhälle. eFÖR VALTN ING

ida infront är en ledande leverantör inom ärendehantering, e-arkiv, säkert informationsutbyte och e-tjänster. Idag möter vi informationsteknik i alla delar av vardagen, och överallt ﬁnns krav på användarvänlighet och säkerhet. Här ligger vår specialitet, att skapa lönsamma, innovativa lösningar som alltid fokuserar på användarens upplevelse.

Stockholm kopplar upp arkivet Stockholms stads e-arkiv ökar tillgängligheten till stadens information. I Stockholms stadsarkiv finns idag 70 000 hyllmeter med papper sparade från 1400tal fram till och med idag. Utmaningen nu Lennart är att se till att Ploom är tf också den digistadsarkivatala information rie i Stocksom skapas idag holms stad. bevaras för framtiden. Tidigare lämnade förvaltningarna i staden över handlingarna till arkivet när de inte längre behövdes men nu kan istället ärenden gå till e-arkivet så snart de är klara. Digitaliseringen av arkivet innebär ökad tillgänglighet. − Det är mycket stora mängder data som sparas vilket kräver stor kunskap för den som letar efter information. Idag har dokumenten lagrats utifrån var i organisationen de skapats. Det innebär att man behöver känna till vem

som hanterar vilka ärenden i staden, berättar Lennart Ploom stadsarkivarie på Stockholm. I e-arkivet går det att göra fritextsökningar vilket gör det lättare att hitta utan att veta var i organisationen uppgifter finns. Den rent fysiska tillgängligheten blir också bättre genom att arkivet kopplas till internet. Det är en viktig demokratisk åtgärd, menar Lennart Ploom.

Det är en ”viktig demokratisk åtgärd.

− Potentialen i arkivet blir enormt mycket större. Jämför bara med vad internet har gjort för att demokratisera tillgången till information. Utmaningar på vägen Medan användarna i regel tycker att digital tillgänglighet via Internet är en självklarhet har det varit många utmaningar och svåra frågor att lösa på vägen. Att lagra elektronisk information för framtiden ställer mycket stora krav på

möjligheten att konvertera utan att information försvinner. Det gäller också att de digitala dokumenten förblir läsbara, det vill säga att det finns program som klarar av att öppna gamla filformat. − Hur många wordperfectdokument hanterar du idag till exempel, frågar Lennart Ploom retoriskt. Det finns fortfarande en del dokument som måste lagras på papper. Handskrivna signaturer till exempel har vi inte tillfredsställande lyckats ersätta med digitala original. De lagar och regler som ett e-arkiv måste följa är dels offentlighetsprincipens regler om att offentliga dokument ska vara tillgängliga för alla, dels sekretesslagen och personuppgiftslagens bestämmelser om att viss information måste prövas innan den kan lämnas ut. Förvaltningarna kan utnyttja arkivet i sin dagliga verksamhet. − När det går snabbt att hitta och byta information med varann kan man undvika att göra samma sak flera gånger inom olika avdelningar.

StockholmS e-arkiv Ska Öka tillgängligheten till stadens information, Minska kostnaderna för lagring och hantering av information och Säkerställa digital lagring på lång sikt i enlighet med gällande lagkrav.

och reSten av offentlig Sektor då...? Just nu pågår en förstudie kring e-arkiv som leds av Riksarkivet på uppdrag av E-delegationen. Syftet är att ge E-delegationen underlag att besluta om fortsatt färdriktning för utvecklingen av e-tjänsterna inom offentlig verksamhet. Förstudien ska rapporteras i december 2010. gällande lagkrav.

Malin Ulfvarson

Offentliga Affärer 5 2010 | www.offentligaaffarer.se

eFÃ&#x2013;R VALTN INGS

%HV|N R VV L PRQWH U $ Sn H)g59$ /71,1* 6 '$*$5 1$

( WMlQVWHU JHQRP KHOD YHUNVDPKHWHQ

.LVWDPl V QR VDQ YHPEHU

)|UHVWlOO GLJ HWW YHUNW\J VRP OHGHU lUHQGHQ Sn UlWW YlJ VRP HQ *36 QDYLJDWRU GlU GX ULWDU NDUWDQ RFK PHGDUEHWDUQD InU DOO LQIRUPDWLRQ RFK GH YHUNW\J GH EHK|YHU I|U DWW DUEHWD HIIHNWLYW 'HW lU %XVLQHVV 3URFHVV 0DQDJHPHQW RFK %DULXPV VlWW DWW LQI|UD HIIHNWLY H I|UYDOWQLQJ

ZZZ EDULXP VH _ ZZZ EDULXPOLYH VH

Öppen myndighetsdata initiativ kring öppen data Riksdagens syndikeringstjänst (data.riksdagen.se) - Riksdagen var snabb med att erbjuda åtkomst till sina databaser. Bland andra Dns Riksdagskollen och Makthavare.se har utvecklat e-tjänster baserade på informationen. GovData.se är en e-tjänst som ger information om statliga utgifter (i dagsläget ﬁnns uppgifter från 70 myndigheter vilket uppskattas till 90 procent av de statliga utgifterna) sedan 2003 och framåt. Tanken är att GovData ska användas som ett affärsverktyg för att se hur ett företags konkurrenter debiterar myndigheter alternativt för se vart skattepengar tar vägen. Opendata.se samlar information om svenska API:er och öppna datakällor. Den här typen av data gör att vem som helst snabbt kan utveckla nya roliga e-tjänster. LIBRIS har ett rättstavnings-API. Baserat på ordet man anger får man förslag på mer sannolika stavningar av ordet. API:et baseras på de sökningar som görs i LIBRIS biblioteksdatabaser.

Entreprenörer, entusiaster och andra intressenter väntar på att få skapa etjänster baserade på öppen myndighetsdata. Allt fler e-tjänster lanseras som är baserade på öppen myndighetsdata, men trots det går utvecklingen långsamt. En orsak är att det behövs gränssnitt, ett såkallat API (Application Programming Interface) för att utvecklaren enkelt ska kunna komma åt informationen. APIn gör att datorprogram med automatik kan få snabba uppdateringar av informationen och sprida den vidare till slutanvändaren. Automatiseringen bör även ligga i myndighetens intresse för att säkerställa att informationen är korrekt och att eventuella korrigeringar av felaktiga uppgifter sprids så snabbt som möjligt till slutanvändare. Tyvärr är det få myndigheter som har förstått fördelarna med ett maskinläsbart gränssnitt till sin information. Under vissa omständigheter har myndigheterna rätt att ta ut en självkostnadsavgift för tillgång till materialet. I undantagsfall

kan förvaltningen också begränsa åtkomsten till en exklusiv aktör. Statskontorets har nyligen kartlagt i vilken utsträckning statliga och kommunala myndigheter beviljat sådana exklusiva rätter. Kartläggningen visar att det finns oklarheter kring hur begreppet exklusiv rätt ska definieras. Statskontoret föreslår därför att E-delegationen bör ha ansvar för arbetet att tydliggöra begreppet exklusiv rätt för

Riksdagen har ”tagit ett jättekliv och visat att det är möjligt.

myndigheterna. E-delegationen har sedan tidigare i uppdrag att främja och samordna myndigheternas arbete med att förbättra förutsättningarna för vidareutnyttjande av handlingar. Riksdagens jättekliv Redan i våras släppte riksdagen en första version av ett öppet gränssnitt till sin information (Riks-

dagens syndikeringstjänst). Via gränssnittet kan vem som helst skapa egna tjänster baserat på informationen, vilket bland andra DN.se och Makthavare.se har gjort. Lars Brink, utvecklare på riksdagens informationsenhet, berättar för sajten Inuseful.se om arbetet. – I första steget har vi mer eller mindre bara exponerat all data som vi har på webbplatsen kring dokumenten. Det man kan få ut är alla dokument och status kring dokumenten. Vi jobbar i huvudsak med xml som utformat och till det kan man ladda ned bifogade pdf:erna och bilder, säger Lars Brink. Det är två typer av data som varit mest efterfrågad hos Riksdagen. Det ena är att hämta ut information om ledamöterna och det andra är omröstningar i kammaren. Även Peter Krantz är intervjuad och han tycker att Riksdagens initiativ är bra. − Det är ett utmärkt initiativ att man kommer ut med något ganska tidigt för att få feedback på det. För att ha ett API och dela med sig av information är en pågående process. Riksdagen har

tagit ett jättekliv och visat att det är möjligt, säger Peter Krantz till Inuseful.se. Lars Brink bekräftar att det finns vissa utmaningar inledningsvis. En sådan är att användarna saknar kunskap om riksdagens process. − Tar man voteringarna som exempel så behöver man förstå att man voterar inte om dokument, man voterar om förslagspunkter i dokument. För att få ut de här delarna måste man navigera från dokument till förslagspunkt till votering. Och det har varit svårt att förstå hur man gör det. Där har vi ett arbete framför oss, att sänka ribban så att det blir lättare att komma åt det man söker, säger Lars Brink. Han tycker att det är mycket spännande att se vad andra kan åstadkomma utifrån Riksdagens data. Malin Ulfvarson

En ny lag om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen trädde i kraft i somras.

Offentliga Affärer 5 2010 | www.offentligaaffarer.se

Komponera din e-förvaltning med omsorg. Agneta vill kunna starta eget via webben. Peter önskar att han kunde söka hemtjänst åt sin mamma på kommunens hemsida och Arvid skulle hellre sitta i parken än i telefonkön. Service och enkelhet står högt på önskelistan bland landets medborgare och vägen dit är e-förvaltning. E-förvaltning ökar inte bara servicen och ger handläggarna mer tid. E-förvaltning leder också till ett öppnare samhälle, en eﬀektivare verksamhet och en bättre dialog med Agneta, Peter och alla andra medborgare i landet. Inom Logica har vi arbetat länge med kommuner och myndigheter som förverkligar drömmen om e-förvaltning. Vi vet att en produktiv och serviceinriktad förvaltning byggs successivt och skräddarsys utifrån dina behov. Det är inte så konstigt. Med nära 40 års verksamhetskunskap från oﬀentlig sektor vet vi vikten av att se till helheten, men att ta små steg för att skapa den. Så låt oss diskutera hur vi kan handplocka delarna till din e-förvaltning. Säkerligen kommer resultatet uppskattas. Läs mer på logica.se/eforvaltning

eFÖR VALTN INGS

B17

Users Award erbjuder leverantörer att användarcertiﬁera sina system och programvaror. Beställare kan få hjälp med att utvärdera sin IT-användning vilket inte minst landstingen gjort under 2005. Andra kunder har varit till exempel Skatteverket, Vattenfall och Finansförbundet. De har genom insatser från Users Award ökat kvalitén på sitt IT-användande.

Hallå, Ove Ivarsen!

Hur kan Users Award främja e-förvaltning? Users Awards undersökningar visar att IT-systemen på våra arbetsplatser orsakar svåra problem för medarbetarna. Skälet är som regel att IT-stöden är dåligt anpassade till de arbetsuppgifter de ska bidra till att lösa. Resultatet blir frustration och stress som inte sällan leder till fysiska problem i form av spänningar och värk. Orsaken finns som regel att söka i utvecklings- och införningsprocesserna, där alltför lite hänsyn tas till verksamhetens behov och användarnas kunskap om vad som krävs för att IT-systemet ska fungera effektivt och stödjande. Förutom att innebära ett arbetsmiljöproblem leder detta till lägre effektivitet och produktivitet i privat och offentlig verksamhet. Vilka är Users Award? – Users Award är en användarorganisation som driver användbarhetsfrågor i IT-system. Vår affärsidé är att kartlägga slutan-

vändarnas erfarenheter av sina IT-system. Den information vi samlar in kan vara till nytta för andra. Vi delar även ut priset Användarnas IT-pris och på så sätt synliggörs faktorerna bakom framgångsrika lösningar. Vilka är det som nomineras till Användarnas IT-pris? – Tävlingen är unik i världen skulle jag vilja påstå, eftersom det är användarna som nominerar, de som arbetar i systemen. Vi får in mellan 10-20 nomineringar, många av dem är ifrån vården. Hur kommer det sig att ni får många rapporter från just vårdområdet? – I den offentliga sektorn råder en öppenhet, en möjlighet att diskutera frågorna som leder till förbättringar. Inom den privata sektorn kan eventuella problem med IT-systemen vara en affärshemlighet. En IT-chef i landstinget har inte svårt att kontakt oss och göra en mätning. Vi är en neutral part i de här sammanhangen. Vad är era erfarenheter av IT-systemen i vården? – Systemen från landstingen är unika på så sätt att användarna generellt har varit delaktiga i någon mån i utvecklingen och

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2010

Ove Ivarsen införandet. Man har verksamhetsanpassat systemen vilket leder till nöjda och trygga användare. Användare som har blivit lyssnade på. Goda system minskar riskerna för fel, och läkare hittar snabbt rätt information. Har systemen blivit bättre de senaste åren? – Min uppfattning, som jag tolkar det utifrån våra uppdrag, är att det rent generellt sett har blivit bättre. Idag klarar systemen av att kommunicera och samverka, något som var ett stort problem för bara fem år sedan. Samverkan är viktig inte bara inom kommuner, utan mellan kommuner. Goda IT-lösningar ger överblick, kontroll och bättre säkerhet. Samtidigt vill jag höja ett varningens finger i sammanhanget. Utvecklingen av mer komplexa och kommunice-

rande system leder samtidigt till att behovet av användarfokus ökar. Om man hamnar fel är det stora användargrupper som påverkas. Har beställarna av IT-systemen också blivit bättre? – Inför en investering av ett IT-stöd ska man diskutera verksamhetens mål i första hand. Tidigare har man gått ut och tittat på marknaden för att se vad som finns, beslutat sig för att köpa det och sedan anpassat verksamheten till systemet. Det fungerar inte och det har man insett. Jag upplever att det finns en ökad medvetenhet, att mognaden växer. På sikt kommer vi att bli väldigt duktiga i Sverige. Vad vill du säga till landets offentliga upphandlare? – Man borde ha som upphandlingskrav att de IT-system som offereras har blivit användartestade. Upphandlare bör inte bara lyssna på leverantörer och säljare utan ta kontakt med kunder som redan har erfarenhet av de aktuella systemen. Malin Ulfvarson

eFÖR VALTN INGS

säkerheT

En samlad röst vid kris När en allvarlig olycka inträffar är behovet av information extra stort. Medborgarna behöver svar från myndigheterna – men kan också bidra med viktig information. “Efter flera dygns kraftiga regn är stora delar av centrala Borlänge ö v e r svämmat och b o s t ä d e r, kontor och Svante Werger, affärslokaler MSB har evakuerats. Elnätet är nere vilket framförallt drabbat larmcentralen och larmnumret 112. Frågorna från samhället är många och vitt skilda och många försöker komma fram till myndigheter som kan besvara deras frågor. Många ringer till kommunen, där man har upprättat en upplysningscentral. “Vem ansvarar för att minimera skadorna i vår fastighet? Vågar vi dricka kranvattnet i Borlänge nu? Min katt är borta och jag är rädd att hon är instängd i det evakuerade området. Kan ni skicka en ambulans till Skräddarbacken. Vi kommer inte fram på 112.” Vissa av frågorna ligger inte inom kommunens ansvarsområde. Därför tar telefonisterna hjälp av bland annat webbsidan Krisin-

formation.se. Där kan de hitta relevant och korrekt information samt kontaktvägar till alla ansvariga aktörer. Kommunen sprider också information om webbsidan till samtliga medborgare.” Sömlös samordning Detta är ett tänkbart scenario då samhället är i extra stort behov av informationsinsatser. − Vid en kris i samhället ställs stora krav på att myndigheterna levererar snabb, relevant och korrekt information. Medborgarna ska inte behöva veta vart de ska vända sig utan samordningen mellan myndigheter måste vara sömlös, säger Svante Werger, kommunikationsdirektör på Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB). MSB arbetar med att utveckla myndigheternas information och kommunikation till medborgarna vid kriser av olika slag. Framförallt med fokus på internet. Webbplatsen Krisinformation.se är idag basen för den gemensamma krisin-

underlag till en gemensam telefontjänst som tog emot ungefär 100 000 samtal från allmänheten. − Idag är det många som ringer 112 för olika typer av frågor, vilket orsakar en onödig belastning på larmnumret. Vi har därför fått i uppdrag att utreda förutsättningarna för att öppna ett nytt perma-

Ta vara på rapporter från ”medborgarna vid händelse av kris. formationen till medborgarna. Det finns även andra komplement, till exempel en myndighetsgemensam telefontjänst som kan upprättas i samband med en större händelse. Så skedde exempelvis i samband med svininfluensan 2009, då ett stort antal myndigheter gav

nent gemensamt nummer för information vid olyckor och kriser. Svante Werger tycker att idén är bra, men det är viktigt att gå rätt till väga. − Skapar man ett sådant telefonnummer innebär det ett löfte till medborgarna att de där kan få

aktuell, korrekt och relevant information. Då måste man avsätta resurser och skapa arbetsformer för att lyckas uppfylla löftet. Måste bli bättre En annan fråga som MSB arbetar med är möjligheten att ta hjälp av medborgarna i samband med kriser. Det finns en stor potential i att samla in uppgifter och rapporter från medborgare och ta vara på informationen så att den hamnar rätt. − Idag är vi inte särskilt duktiga på att utnyttja den här möjligheten. Vi vill bli bättre på att kommunicera med medborgarna och vi behöver kanaler för detta. Till exempel måste vi kunna använda oss av sociala medier i samband med kriser, säger Svante Werger. Malin Ulfvarson

SMARTA KORT – SSO – KRYPTERING Hur hanteras detta tillsammans med krav och standards såsom BITS och SAML?

AUTENTISERING

Med identiteter och roller styrs åtkomst till information med hjälp av smarta kort och PKI

AUKTORISATION

DIN INFORMATION TILLGÄNGLIGHET

KONFIDENTIALITET

INFORMATIONSSÄKERHET

08-41 00 79 00 • www.expisoft.se www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2010

SPÅRBARHET

OAVVISLIGHET

säkerheT

Hoten mot våra IT-system En del av de resurser som sparas på e-förvaltning och IT-stöd måste återinvesteras i säkerheten i dessa system för att värna samhällets fortsatta funktion i fred, påfrestningar och vid konﬂikter. Det skriver säkerhetsexpert Tomas Djurling.

Regeringens handlingsplan för e-förvaltning anger att de nya grunderna för IT-baserad verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning ska ske enligt målet, ”så enkelt som möjligt för så många som möjligt”. För att uppnå regeringens intentioner krävs att förvaltningsmyndigheterna upplåter många av sina interna system och informationstillgångar för kopplingar mot Internet. Dessa kopplingar öppnar också upp för dataintrång. Grunden för e-förvaltning är att spara resurser i form av pengar och personal samt att snabba upp handläggningen för myndigheterna. En del av de resurser som sparas på sikt måste dock återinvesteras i säkerheten i dessa system för att värna samhällets fortsatta funktion i fred, påfrestningar och vid konflikter. IT-brotten ökar Parallellt med att myndigheterna öppnar upp sina system mot internet, har IT-brottsligheten ökat stort mot alla typer av IT-system och verksamheter. Enligt en forskare från Australien omsätter IT-brottsligheten i världen mer pengar än knarkhandeln idag. Detta har fått till följd att även knarkhandlare, förutom sin tidigare verksamhet, nu också satsar stort på IT-brottslighet. Man kan se fyra olika typer av aktiviteter från IT-brottslighetens sida. Detta oavsett om det gäller hackers, organiserad brottslighet, cyberterrorister, industrispioner, aktivister eller utländska underrättelseaktiviteter riktade mot Sverige. När det gäller industrispionage är det mer regel än undantag att underrättelseorganisationer runt om i världen idag är stödjande och pådrivande. Detta innebär i sin tur att även myndigheter i olika länder idag är prioriterade mål för industrispionage från främmande makt. Eftersom länder kommit olika långt i samhällsutvecklingen så är länder som ligger efter idag på jakt efter all information, alla system och all kunskap om bland annat samhällsbyggnad och strukturer för att så snabbt och så billigt

som möjligt komma ikapp västvärlden. Det kanske kan tyckas att detta mål kan vara bra för oss alla men baksidan är att all överskottsinformation som inhämtas av dessa aktörer aggregeras ner till företagen i samma land. Detta gör att både vår konkurrenskraft och svenska arbetstillfällen på sikt förloras. Enligt utrikespolitiska institutet i Stockholm håller fler än 150 länder i världen på med denna typ av aktiviteter på internet och andra globala nätverk. Intrång för att stjäla information Denna aktivitet är den klart vanligaste av de fyra aktiviteterna. Informationsstöld i syfte att sälja den stulna informationen till den som är villig att betala eller på beställning från en intressent. Detta scenario ökar snabbast. Här är allt av intresse. Målet ”Så enkelt som möjligt för så många som möjligt” kan tyvärr få en mer omfattande innebörd än vi tänkt oss, om vi inte tar säkerheten på största allvar. Jag har mött många offentliganställda som uttryckt inställningen att ”Vi har inga hemligheter hos oss, därför behöver vi ingen större säkerhet”. Problemet med denna inställning är att det inte bara är sekretess som gäller inom säkerhetsområdet, utan även riktighet och tillgänglighet. Det vill säga att informationen i våra system måste vara korrekt och riktig samt att den ska vara tillgänglig när den behövs. Dessutom vill jag hävda att alla myndigheter har sekretess som ska skyddas på ett adekvat sätt. Detta måste göras för att få ett stabilt och ett säkert samhälle. Intrång för att stjäla pengar Målen för dessa aktiviteter kan tyckas självklara vid en snabb överblick, men det är inte riktigt så enkelt att bara hänvisa till bank- och finanssektorn. Ett självklart mål är betalströmmar och betalningsförmedling. Det offentliga Sverige gör varje år upphandlig och inköp för många miljarder. Dessa pengar är av stort intresse för IT-brottslingar.

Offentliga Affärer 5 2010 | www.offentligaaffarer.se

säkerheT

Man kan se fyra olika ”typer av aktiviteter från IT-brottslighetens sida.

Tomas Djurling, säkerhetsexpert inom IT. Foto: Johan Esseen.

Det är många som avhänger sig sitt ansvar och pekar på banken, men jag tycker också att det offentliga Sverige har ett ansvar att ställa höga krav på kvaliteten och säkerheten i dessa betalningsförmedlingar och på sina egna interna system för betalning. Intrång för att förstöra En stor risk är till exempel ”Google hacking”, där angriparen med hjälp av Googles sökmotor, med automatik kan söka upp och skriva sönder innehållet i databaser som är bristfälligt skyddade och tillgängliga från internet. Denna typ av aktiviteter har funnits en tid, men blir vanligare med tiden. I Googlefallet skriver angriparen in en sökparameter och instruktioner för att skriva godtyckligt i funna databaser med bristfälligt skydd. Den andra risken är främmande makt som planterar trojanska hästar tänkta att kunna utlösas vid behov för att förändra information i konkurrenslandets IT-system. Syftet med att förändra information är att vi vid en kris eller konflikt inte ska kunna lita på vår egen information. Här är också allmän informationssamling mycket vanlig. Syftet med informationsinsamlingen är att få informationsövertag över konkurrentlandet eller den potentiella fienden.

Överbelastningsattacker Överbelastningsattacker är IT tidens beskyddarverksamhet. Det vanligaste scenariot är att offret blir utsatt för en överbelastningsattack i några timmar eller några dagar. En tid efter det att attacken upphört hör förövarna av sig och meddelar att, om ni betalar en summa pengar kommer det inte att hända igen. De som betalar under denna typ av hot kan med stor säkerhet räkna med att bli angripna igen. Ur angriparens perspektiv har man visat betalningsvilja och är av största intresse för fortsatt utpressning. Den andra gruppen är olika typer av aktivister som gör överbelastningsattacker utifrån sina perspektiv. Hackers som vill förmedla hot I denna kategori finns i stora drag de politiskt motiverade cyberattackerna. De mest kända fallen var i samband med Muhammedkarikatyrerna i Jyllandsposten och Lars Vilks rondellhund. Tomas Djurling Djurling Säkerhetsinformation

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2010

Framtidens energi – för både företag och bostäder

PV Enterprise är ett svenskt framtidsföretag specialiserat på utveckling och tillverkning av solcellspaneler. Med innovativa och högkvalitativa produkter konkurrerar PV Enterprise framgångsrikt på den internationella, snabbväxande marknaden för förnyelsebar energi. I sortimentet finns lösningar för såväl företag som villor och flerbostadshus – och just nu finns möjlighet att söka statligt solcellsbidrag för installation av miljövänliga solceller på den egna fastigheten! Stöd för solvärme! Läs mer på boverket.se om hur du kan få stöd för att investera i miljövänlig solvärme. Gäller både för villor och hyreshus! För mer information vänligen kontakta Mikael Abaji, tel: 0733-77 19 35, e-mail: mikael.abaji@pvesweden.se

www.pvesweden.se

Knut Fahlén på Ekan håller utbildning för landstingsekonomer. ekoNoMI

Skapa förutsättningar för nya ekonomer Ekonomer måste lyfta blicken från ekonomiska nyckeltal och bokföring för att bättre hjälpa organisationen att utvecklas genom omvärldsbevakning och analys. Men då måste också ekonomen ges utrymme att uppfylla förväntningarna. Ekonomifunktionen har två tydliga krav på sig – dels att effektivisera administrationen och dels att höja kompetensen inom strategisk analys. Strategiska ekonomer, eller styrekonomer, behövs för att vägleda organisationer i en alltmer föränderlig omvärld. Till skillnad från traditionella ekonomer behöver de ha helhetsperspektiv och verksamheten i fokus snarare än resultatrapporter och balanskrav. De måste dessutom vara goda pedagoger för att förmedla prognoser och analyser till beslutsfattarna.

Landsting och kommuner har idag identifierat behovet av styrekonomer. En omfattande satsning på kompetensutveckling har just startat bland sex av landets landsting med bidrag från EU på närmare 10 miljoner kronor. Initiativet kom från Västra Götalandsregionen. − Vi är mitt uppe i stora organisatoriska förändringar av ekonomifunktionen i regionen. Alla transaktionsintensiva uppgifter flyttas till en gemensam Shared Service Center och på så vis avlastar vi många av ekonomerna som är kvar ute i organisationen

Mats Friberg

Peter Lönn

som får ökat utrymme att ägna sig åt mer analys, omvärldsbevakning och strategifrågor, säger Mats Friberg, ekonomidirektör i Västra Götalandsregionen. 600 ekonomer utbildas Närmare 600 ekonomer från sex landsting kommer att få utbildning i omvärldsbevakning, måloch resultatanalys. Vidare behöver ekonomen förstå hur ledningsoch styrsystemen fungerar för att vara

en samtalspartner för ledningen, någon som kan ifrågasätta antaganden och vara pådrivande för att åtgärder vidtas vid behov. Den tredje och sista biten handlar om att ha en god pedagogisk förmåga och kunna kommunicera strategier och förmedla de ekonomiska variablerna. Managementkonsulten Ekan ansvarar för kompetenshöjningen som berör ekonomen som analytiker. − Vi kommer att vidareutveckla ekonomernas kritiska ifrågasättande och förbättra förståelsen för analysens roll i organisationens ledningsoch styrsystem. Vi kommer att arbeta med förmågan att pedagogiskt kommunicera sina iakttagelser och reflektera över sitt eget kompetensbehov. Utbildningen blir också en möjlighet att etablera ett kontaktnät med andra ekonomer, säger Knut Fahlén, kursansvarig på Ekan.

Offentliga Affärer 5 2010 | www.offentligaaffarer.se

ekoNoMI Skapa en ny roll I Göteborgs stad står man inför en omorganisation till årsskiftet. Dagens 21 stadsdelsförvaltningar ska bli 10 och i samband med det etableras en ny funktion i ledningen hos förvaltningarna, en förvaltningscontroller. − Förvaltningscontrollern kommer att arbeta med ledningsprocesserna och koncentrera sig på

− Vi är angelägna om att flytta fokus från nyckeltal, siffror och pengar och titta mer på helhetens måluppfyllelse. Peter Lönn menar att den nya ekonomrollen egentligen inte är så ny men det går trögt att förändra organisationer. − Vi kan prata om att ha verksamheten i fokus, men sedan börjar man ändå med att räkna pengarna.

Ekonomen behöver förstå hur ”ledningsoch styrsystemen fungerar för att vara en samtalspartner för ledningen.

budget- och planeringsfrågor samt uppföljning ur ett verksamhetsperspektiv, säger Peter Lönn, ekonomidirektör i Göteborgs stad. Arbetet med strukturerad verksamhetsuppföljning är förstås ingenting nytt i Göteborgs stad, men det innebär ett tydligare fokus.

Det räcker inte att kompetensutveckla ekonomer, vi måste börja i andra änden. Han får medhåll från Mats Friberg. − Alla chefer i organisationen måste ta ansvar för att släppa in ekonomerna i ledningsarbetet. Vi ekonomidirektörer kommer att

Where safety comes ﬁrst.

hjälpas åt att kommunicera det här. Vi hoppas stort på det här och kommer att arbeta hårt för att driva igenom förändringen i organisationen, säger Mats Friberg, ekonomidirektör i Västra Götalandsregionen. Vad ska det heta? Det råder stor oenighet om vilken titel man bör använda för de nya ekonomer. Professor Nils-Göran Olve får anses vara en storhet på området och han förespråkar styrekonom framför controller. − Många skiljer i dag på redovisningsekonomer och controllers som två olika jobb. Det kan förvirra, både för att en amerikansk controller kan vara ganska mycket redovisningsekonom och för att ordet på svenska associerar till kontrollör eller kontrollant – just det en god controller inte bör vara, skriver Nils-Göran Olve i en gästkrönika i tidningen CFO World

“Från snack till verkstad” Samtliga chefer måste vara införstådda med styrekonomens nya roll. Arbetsuppgifterna ska vara tydligt preciserade. I mindre organisationer kan en och samma person ha ansvar för både de traditionella ekonomuppgifter och för styrning, men då är det extra viktigt att tydligt precisera arbetsuppgifterna. Även IT-stödet ska vara anpassat efter styrekonomens arbetsuppgifter. Rekrytera en styrekonom med rätt kravproﬁl alternativt erbjud kompetensutveckling.

Malin Ulfvarson

Safety & Rescue Region är ett kluster, mitt i Sverige, som samarbetar inom risk, säkerhet och krishantering. Tillsammans erbjuder vi näringsliv och offentlig verksamhet ett brett utbud av möjligheter.

∙Utbildning ∙Träning ∙Forskning ∙Tjänster ∙Produkter

www.safety-rescue.se www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2010

ekoNoMI

Sven Siverbo, professor på Handelshögskolan i Karlstad.

Otydlig styrning i offentlig sektor − Det är synd om verksamhetscheferna i offentlig sektor. Det menar Sven Siverbo, professor på Handelshögskolan i Karlstad. Med verksamhetsstyrning kan man påverka beteenden i organisationer, minska osäkerheten och se till att personalen arbetar åt samma håll. Styrverktygen ska användas för att vägleda och motivera. – Det finns väldigt många olika modeller för styrning men gemensamt för dem är målet att skapa en effektiv organisation, säger Sven Siverbo. Det går också trender i vad som anses vara bästa styrmodellen. Under 80-talet växte målstyrning fram, under 90-talet blev processstyrning stort och efter millennieskiftet har fokus varit alltmer på att kunden och dennes behov styra verksamheten. – Ett mycket vanligt problem som vi har upptäckt är att man gärna tillämpar moderna styrverktyg men utan att samtidigt ta bort de gamla. Detta leder till en överdos av styrning och skapar osäkerhet i organisationerna.

Problemet finns i både det privata näringslivet och offentlig sektor. I framförallt vårdsektorn har man kommit långt i tankarna om att det är patientens val som ska styra verksamheten. Samtidigt har man politiker som lägger fast verksamhetsmål och ofta har man genomfört någon form av processorganisation som anger hur organisationen ska arbeta i vertikala flödeskedjor för att effektivisera och skapa värde. Sven Siverbo tycker synd om verksamhetscheferna. Det är ingen

ledningsoch styrsystemen ska utformas och det är även en viktig fråga att bevaka för förbundet Sveriges Kommuner och Landsting. Det finns en hel del självkritik i kommunerna om att vi är dåliga på att formulera mål och att det är svårt att mäta resultat. – Det ÄR svårt, man kanske tror att målstyrning är enkelt. Ju svårare det är att mäta resultat desto svårare är målstyrning. Felet man ofta gör är att målen formuleras för detaljerat. Om målet är att budgeten ska vara i

Dra nytta av att det ﬁnns en stor ”mängd likadana organisationer. som tar ansvar för att reducera osäkerheten i organisationen. – Många gånger är det svårt att mäta resultat i offentlig verksamhet. Är vi framgångsrika eller inte, och om vi är bra – vad beror det i så fall på? Utan en bra uppföljning är det svårt att arbeta med styrning. Ofta för detaljerat Idag har kommuner och landsting stor frihet att bestämma hur

balans, 90 procent av patienterna ska vara nöjda och ni ska följa den här listan med regler, då blir det svårt för verksamhetscheferna att ta resultatansvaret eftersom de inte har någon möjlighet att påverka hur verksamheten ska utformas. Det är en glidande skala mellan målstyrning och detaljstyrning och det finns en risk att hamna fel. Om en förskola enkom får ersättning utifrån hur många barn man tar hand om går man helt miste

om styreffekt kopplat till kvalitet. Det sätts delmål, regler och detaljplaner eftersom man är rädd att släppa ansvaret. Jämförelser är bra Som tur är finns det även positiva trender att peka på, jämförelsetrenden är en sådan menar Sven Siverbo. – Vissa har kommit långt i arbetet med att jämföra verksamhet, skolan är ett sådant exempel. Man tar ett antal nyckeltal, jämför och försöker hitta de lyckade lösningarna. När vi kan dra nytta av att det finns en stor mängd likadana organisationer, då har man en unik chans att förfina försöken att mäta prestationer. Det är fortfarande inte invändningsfritt, vi måste hela tiden arbeta för att skapa trovärdiga mätetal. Det är fortfarande relativt nytt inom offentlig sektor, att fokusera på vad vi får för våra skattepengar. – De senaste 25-30 åren har vi gått från att vara byråkrater till att aktivt försöka styra vilket resultat vi får för pengarna, säger Sven Siverbo. Malin Ulfvarson

Offentliga Affärer 5 2010 | www.offentligaaffarer.se

Kom hem i tid iKväll. vi står på oss. Från Europas punktligaste till världens punktligaste ﬂygbolag i juli – september*. Ta hand om din tid. Boka på sas.se *Flightstats 2010

Försvarsmakten utvecklar sin interna styrning Försvarsmakten har tagit fram en ny arbetsordning för ledande befattningshavare för att komma till rätta med otydligheter i ansvarsfördelning och befogenheter. Försvarsmakten har bland annat reglerat ansvarsförhållandena mellan olika befattningar och funktioner inom Högkvarteret. Dessutom har generaldirektörens roll förtydligats i den nya arbetsordningen, något som bedöms stärka den ekonomiska styrningen. Det finns fortfarande områden som behöver utvecklas och det är hur ansvaret är fördelat mellan olika verksamheter inom personalområdet. Försvarsmakten har också genomfört en kortare vidareutbildning inom ekonomi och administration för ett antal chefer med militär kompetens. Man har även utarbetat och dokumenterat den centrala planerings- och uppföljningsprocessen. Tidigare har det saknats en gemensam bild av hur processen ska fungera. Införandet av det integrerade ekonomi- och resursledningssystemet PRIO kommer också att ha stor inverkan på roller och befogenheter. Det kommer även att ge bättre förutsättningar att hålla samman planering och uppföljning, eftersom all information finns i ett och samma system. Malin Ulfvarson

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2010

ekonomi

Kommunekonomi på internationell topplista Ett högt kreditbetyg kan vara till fördel om man vill skapa goda låneförutsättningar. Ekonomichef Mats Öberg i Huddinge har tillsammans med medarbetare, kommunens ledning och politiker låtit kommunen kreditvärderas med näst högsta betyg som resultat.

obligationer och certiﬁkat i eget namn.

finansiellt förhandlingsläge. − Vi hade höga förväntningar eftersom det går bra för kommunen men man vet ju aldrig i förväg vad resultatet blir, men vi är mycket nöjda med vårt AA+, säger Mats Öberg. Standard & Poor´s behöver för sitt arbete tillgång till årsredovisningar, mål och budget, styrdokument och policys. Material om befolkningsutveckling, näringsliv och annat som är viktigt för en kreditbedömning samlar man också in som bakgrundsmaterial. Till det kommer en till två dagar med intervjuer med ledande tjänstemän, politiker och företrädare för kommunens bolag.

Standard & Poor’s genomförde analysen i Huddinge under sommaren 2010 och pekar bland annat ut kommunens stabila och välordnade ekonomi, ett diversifierat näringsliv och god likviditet som positiva faktorer.

Investering i certiﬁkat Huddinge Kommun kände av det minskade intresset från traditionella långivare som uppstod under och efter finanskrisen. Många utländska bankers intresse för Sverige svalnade samtidigt som kreditmarginalerna blev högre.

Kreditvärderingsföretaget Standard & Poor’s bedömer främst organisationens framtida förmåga att kunna betala tillbaka lån. Faktorer som skatteuttag, skuldsättning, geografiskt läge, arbetsmarknad vägs in. Inte bara offentliga och kommunala organ kan bli kreditbedömda utan även länder, städer och privata företag.

− Vi har starka finanser och en budget i balans vilket har resulterat i ett mycket gott kreditbetyg, säger Mats Öberg. Det geografiska läget med närheten till Stockholm och en god befolkningstillväxt är också faktorer som Standard & Poor´s bedömer som fördelar för Huddinge.

kan låna billigare ”påKommunen egen hand genom att emittera

Ovisst om resultatet Huddinge är en av få kommuner i Sverige som gått igenom det omfattande arbete som krävs för att få en rating av sin finansiella status. Värderingarna är oberoende och ett bra resultat väger tungt i ett

Det har gjort att antalet möjliga finansiärer har minskat vilket i sig är en risk eftersom man blir beroende av ett färre antal motparter för sin finansiering. Svenska banker har därtill en lägre kreditvärdering än vad kommuner har vilket gör att kommunen kan låna billigare på egen hand genom att emittera obligationer och certifikat i eget namn. Stora volymer För att kunna uppnå stora volymer och bästa möjliga priser valde Huddinge att låta kommunen bli kreditvärderad. Standard & Poor´s rating är det enda kreditvärderingsinstitut som har en specifik rating av korta svenska värdepappersprogram kallad K-1. Denna rating är mycket vanligt förekommande som lägsta krav i många investerares finanspolicys och därmed i praktiken ett krav för att kunna placera större volymer värdepapper på marknaden. Stina Rangmar

Tre år är lång tid att vänta på en dagisplats men inte för att bygga en motorväg. Ett sjusiffrigt belopp på en prislapp har helt olika betydelse beroende på om den sitter på en penna eller ett hus. Det handlar om att se saker i sitt sammanhang. Att koppla ihop punkterna. Varje företag eller organisation har olika förutsättningar och mål. Därför kan utveckling inte köpas i färdiginslagna paket.

Det är här Ekan kommer in. Vi förenar egenskaper med möjligheter. Genom noggranna analyser och utvärderingar hittar vi er organisations unika egenskaper och ger er sedan redskap inom styrning, verksamhetsutveckling och införande av IT-system. Vi kallar det “connecting the dots”. www.ekan.com

Offentliga Affärer 5 2010 | www.offentligaaffarer.se

ekonomi

Mats Ă&#x2013;berg, ekonomichef i huddinge kommun. AndrA betyg i Sverige De stĂ¤der, kommuner och landsting i Sverige som blivit kreditvĂ¤rderade av Standard & Poorâ&#x20AC;&#x2122;s har som sĂ¤mst fĂĽtt ratingbetyget AA. Sverige som land har fĂĽtt hĂśgsta betyg som Ă¤r AAA. StĂ¤der: Stockholm AAA GĂśteborg AA+ Uppsala AA+ Helsingborg AA+ VĂ¤sterĂĽs AA+ Kommuner: Ă&#x2013;rebro kommun AA+ NorrkĂśping AA+ Sundsvall kommun AA Lunds kommun AAA

I fĂśrgrunden Moas bĂĽge pĂĽ sĂśdertĂśrns hĂśgskola, nĂ¤rmast bakom universitetsbiblioteket och forskningsparken biocity. I bakgrunden Karolinska sjukhuset. Foto: Jacob Forsell, huddinge

( WMlQVWHU I|U 9$ $YIDOO GHELWHULQJVV\VWHP Har ni automatiserat er upphandlingsprocess?

9L ÂżQQV Sn H)|UYDOWQLQJVGDJDUQD L .LVWD QRYHPEHU 0RQWHU

ZZZ HGSFRQVXOW VH

www.offentligaaffarer.se | Offentliga AffĂ¤rer 5 2010

ekonomi

Missat momsavdrag ger minus i kassan Många små oavsiktliga fel i transaktionerna kan i slutänden innebära minus i redovisningen. Torsby kommun beställde en revision och ﬁck pengar tillbaka. Torsby kommun har tillsammans med kommunerna Hagfors och Sunne anlitat en extern revisor för att granska så kallat kapitalläckage. Det kan handla om felaktiga utbetalningar, momshantering eller skatter som orsakas av krångliga ekonomisystemen, komplexa regler samt att det är många olika administratörer involverade i hanteringen. Det är ofta mycket små avvikelser det rör sig om, men i en kommun eller ett landsting där transaktionerna är många kan det i slutänden bli rejäla summor. Vi saknar kunskaperna Angela Birnstein är ekonomichef på Torsby kommun och berättar att det är viktigt att ibland ta hjälp av en extern revisor för att granska kommunens ekonomi. − Vi har varken kunskaperna eller resurserna att göra detta själva.

”

Jag kan tänka mig att vi gör en liknande revision ungefär var tredje år för att kvalitetssäkra verksamheten.

Den här revisionen intresserade oss eftersom konsulten så att säga drar in sin egen lön. De tar betalt i form av en procentsats på summan de hittar, vi kunde inte förlora något, säger Angela Birnstein. Hon upplever att en revision på kapitalläckage är väl använda pengar. Det är ett sätt att granska den egna verksamheten, hitta bristerna och åtgärda dem.

Angela birnstein − Det de har hittat är pengar som annars hade gått förlorade för oss. Det rör sig om lite skatter och momsavvikelser. Moms på kommunen kan vara besvärligt, bland annat med olika momssatser. Vi går regelbundet på kurser för att minimera fel. Missat momsen Det kapitalläckage som hittades var mindre än Angela Birnstein hade befarat. − De hittade totalt 500 000 kronor från verksamheten under tre år. Det är mest moms som vi missat att dra av. Med tanke på att vi har en omsättning på 1 miljard kronor per år, tycker jag att drygt 150 000 kronor per år är väldigt lite, säger Angela Birnstein. Konsulten tar hälften av intäkterna i arvode upp till en viss summa. Sedan minskar procentandelen. Arbetet kommer att följas upp och kommunerna är nu mer medvetna om var luckorna finns. − Jag kan ändå tänka mig att vi gör en liknande revision ungefär var tredje år för att kvalitetssäkra verksamheten, säger Angela Birnstein.

Hur går det till? Angela Birnstein och hennes kommunkollegor tog kontakt med företaget Refero som sedan kom och tankade ner alla filer som behövdes och tog med sig hem. Lars Fyhr på Refero förklarar proceduren. − Vi gör inte mycket mer än vad alla företag gör själva i sina kontroller av ekonomin. Vi samlar alla data i en stor databas där vi utifrån frågeställningar kan leta efter vissa händelser. Vi kanske skruvar frågeställningarna ytterligare något

och vi är mycket systematiska i våra analyser. När vi har fått fram alla intressanta händelser påbörjas handarbetet – vilket innebär att våra anställda, som kan det här med skatter, moms och andra regler, studerar siffrorna för att söka svar på eventuella avvikelser. Våra kunskaper är mycket beroende av våra anställdas prestationer. Vi är lite av detektiver och vi tycker att arbetet är roligt – det är nyckeln till framgångarna, säger Lars Fyhr. Malin Ulfvarson

Fem tipS För Att FörebyggA kApitAlläckAge 1. Se till att organisationen är införstådd med att kapitalläckage förekommer, och utbilda personalen regelbundet om bland annat kommunmoms. 2. Skapa samarbete mellan olika processägare (upphandling, ekonomi, förvaltning) på administratörsnivå för att öka kontrollen över ﬂödet. 3. När tredje part används (outsourcing) som utför delar av en process, kan det vara en fördel att anlita extern internkontroll eftersom man som beställare av en tjänst inte har tid eller möjlighet att få insyn på samma sätt som om man sköter processen i egen regi. 4. Samkör parallella system (produktion, stöd, ärendesystem) regelbundet. 5. Regelbundet utbilda personal som hanterar betalningar i ekonomisystem och/eller fakturaﬂöden.

Offentliga Affärer 5 2010 | www.offentligaaffarer.se

ekonomi

Kommunobligationer lanseras Kommuninvest lanserar ett program fĂśr svenska kommunobligationer. FĂśrsta emissionen Ă¤r planerad till 28 oktober och vĂ¤ntas bli 15 miljarder kronor. MĂĽlet Ă¤r att kunna ha hĂ¤lften av sin totala upplĂĽning i Sverige. Under hĂśsten sker de fĂśrsta emissionerna som innebĂ¤r att ett nytt tillgĂĽngsslag â&#x20AC;&#x201C; likvida kommunobligationer â&#x20AC;&#x201C; skapas pĂĽ den svenska rĂ¤ntemarknaden, i tillĂ¤gg till statsobligationer och bostadsobligationer. MĂĽlet fĂśr Kommuninvest Ă¤r att pĂĽ sĂĽ sĂ¤tt, pĂĽ sikt, kunna ha cirka hĂ¤lften av sin totala upplĂĽning i Sverige. Vilka vĂ¤nder ni er till med obligationsprogrammet? â&#x2C6;&#x2019; Vi vĂ¤nder oss till alla slags investerare, bĂĽde i Sverige och utlandet: rĂ¤ntefonder, obligationsfonder, fĂśrsĂ¤kringsbolag, pensionsfĂśrvaltare, fĂśretagens-

och bankernas treasuryportfĂśljer och stiftelser. Ă&#x201E;ven centralbanker runt om i vĂ¤rlden Ă¤r mĂĽlgrupp, sĂ¤ger Anders GĂĽnge, finanschef pĂĽ Kommuninvest. Vad vill investerarna ha? â&#x2C6;&#x2019; De tittar pĂĽ kreditrisk i relation till avkastningen och graden av likviditet, det vill sĂ¤ga mĂśjligheten att alltid kunna omsĂ¤tta sina placeringar. Kommuninvest erbjuder en mycket lĂĽg kreditrisk, jĂ¤mfĂśrbar med svenska staten, men med en hĂśgre avkastning. Finansinspektionen har bekrĂ¤ftat att vĂ¤rdepapper utgivna av Kommuninvest ska ges samma behandling som vĂ¤rdepapper utgivna eller garanterade av svenska staten. â&#x2C6;&#x2019; Vidare behĂśvs det ett antal aktĂśrer, sĂĽ kallade market makers, som garanterar en marknad genom att alltid stĂ¤lla kĂśp- och sĂ¤ljpriser alla bankdagar under ĂĽret. Programmet behĂśver ocksĂĽ tillfredsstĂ¤lla investerarnas ĂśnskemĂĽl vad gĂ¤ller index, bytes- och ĂĽterkĂśpsmĂśjligheter och att obligationerna kan anvĂ¤ndas fĂśr bĂĽde marknadsrepor och till pantsĂ¤tt-

ning hos riksbanken. Detta ger fĂśrutsĂ¤ttningar fĂśr god likviditet, sĂ¤ger Anders GĂĽnge Hur blir likviditeten? â&#x2C6;&#x2019; Det behĂśvs ocksĂĽ en tillrĂ¤cklig volym av obligationer fĂśr att mĂśjliggĂśra hĂśg likviditet. Den 28 oktober lanserar vi obligationer till ett belopp av 15 miljarder kronor fĂśr att dĂ¤refter kontinuerligt bygga upp volymen i programmet. MĂĽlet Ă¤r att ĂĽr 2015 ha ett utestĂĽende belopp pĂĽ mellan 130 och 150 miljarder kronor. Vi har tecknat marketmaker-avtal med vĂĽra fem svenska relationsbanker, Swedbank, SEB, Handelsbanken, Nordea och Danskebank. Hur har intresset varit? â&#x2C6;&#x2019; Intresset Ă¤r stort. Vi har gjort ett grundligt fĂśrarbete och samtalat med alla berĂśrda intressenter. FĂśr att fĂśrsĂ¤kra oss om att programmet blir framgĂĽngsrikt har vi varit lyhĂśrda fĂśr alla synpunkter och krav och betat av dem punkt efter punkt. Nu Ă¤r vi redo fĂśr emissionen. â&#x2C6;&#x2019; VĂĽrt intryck Ă¤r att vĂĽrt obligationsprogram fyller ett behov i

marknaden och det handlar inte bara om att efterfrĂĽgan pĂĽ trygga placeringar Ă¤r fortsatt stor och att Kommuninvest Ă¤r en attraktiv emittent. Under kommande ĂĽr minskar statens upplĂĽningsbehov och vĂĽrt benchmarkprogram kommer lĂ¤gligt fĂśr att utbudet av vĂ¤rdepapper med bĂ¤sta riskklass ska kunna vidmakthĂĽllas pĂĽ en nivĂĽ som mĂśter investerarnas placeringsbehov. InnebĂ¤r det hĂ¤r nĂĽgon risk fĂśr era medlemskommuner? â&#x2C6;&#x2019; Nej, tvĂ¤rtom. Vi har ett Ăśkande upplĂĽningsbehov eftersom antalet medlemmar Ăśkar och de lĂ¤gger allt fler av sina lĂĽn hos oss. Den hĂ¤r ĂĽtgĂ¤rden minskar risken fĂśr oss i och med att vi tillfĂśr Ă¤nnu ett upplĂĽningsprogram och kan sprida riskerna, sĂ¤ger finanschef Anders GĂĽnge. Malin Ulfvarson

Kommuninvests upplĂĽningsprogram omfattar i fĂśrsta skedet 15 miljarder kronor och arrangĂśr fĂśr emissionerna Ă¤r Swedbank, som ocksĂĽ agerar som emissionsinstitut och market maker tillsammans med Danske Bank, Handelsbanken, Nordea och SEB. Kommuninvest Ă¤gs av drygt 250 svenska kommuner och landsting och erbjuder sina medlemmar ďŹ nansiering, ďŹ nansiell rĂĽdgivning, kunskapsutveckling och samverkan och har hĂśgsta mĂśjliga kreditbetyg: AAA/Aaa.

miSSA inget!

SandlĂĽdor fĂśr strĂśsand

Prenumerera pĂĽ

Offentliga AffĂ¤rers

( WMlQVWHU I|U 9$ $YIDOO GHELWHULQJVV\VWHP 9L ÂżQQV Sn H)|UYDOWQLQJVGDJDUQD L .LVWD QRYHPEHU 0RQWHU

nyhetsbrev www.offentligaaffarer.se

Box 148, 681 23 Kristinehamn Fax 0550-184 81, Telefon 0550-800 35 E-post: plb@vindic.se, Hemsida: www.vindic.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga AffĂ¤rer 5 2010

ZZZ HGSFRQVXOW VH

eFÖR VALTN INGS

Ett enkelt val.

Offentlig sektor över hela världen står inför samma utmaningar. en åldrande befolkning där allt färre ska göra mer för fler, en ökad konkurrens om arbetskraften, allt högre krav på service och tillgänglighet samt behov av att förenkla och effektivisera det interna arbetet är några av utmaningarna. Med fokus på värdeskapande stöttar vi offentliga aktörer i förändringsarbetet – från strategi till implementering.

www.deloitte.se

personal & ledarskap RAPPORT FRåN CHEFSDAGARNA

Vad pratar man om när chefer träffas? För att ladda batterierna och tanka motivation har chefer och ledare från olika branscher och regioner hämtat inspiration under Chefsdagarna i Helsingborg. − Tuffa tider ställer krav på ledarskapet, sa Christin Johansson, ordförande SSR under välkomstanförandet. Men hon var noga med att framhålla att chefskapet inte bara är tungt utan även roligt. − Vi pratar för lite om hur roligt det är, känslan när det går bra, känslan när vi levererar, sa hon.

Jan Åke Jonsson, vd saab Automobil och Pär Mårts, förbundskapten tre Kronor talade under Chefsdagarna. Peter Wahlbeck och björn ranelid var ytterligare två bekanta namn som bjudits in till Chefsdagarna för att underhålla och insprirera. www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2010

Olika generationer Vinnaren av utmärkelsen Årets unga ledare, Erik Almgren gav sedan sitt perspektiv på uppgiften. − Det är förstås omöjligt att tala för en hel generation så jag överlåter till er att bedöma mina tankar, sa han inledningsvis. Läs mer här intill om Erik Almgrens syn på unga på arbetsmarknaden och om utmaningarna som ung ledare. En intresserad publik fick också höra Jan Åke Jonsson, vd på Saab Automobile, berätta om ledarskapet under tuffa tider. Han tilldelades utmärkelsen Stora Chefspriset under konferensen. − Det är ingen underdrift att säga att vi gått igenom en tid av motgång och kris, sa han. Drygt 18 månader tog det innan Saab hade en ny ägare efter General Motors. Inte en enda gång under den långa processen tvivlade Jan Åke Jonsson på att Saab skulle leva vidare. − Och det var ett hårt tryck från media att leva under. I genomsnitt två gånger i veckan kunde vi läsa katastrofscenarier för Saab i tidningen. Att hantera media är en tung men viktig uppgift för ledare idag. Vad gör en bra ledare? − I stor utsträckning är det en fråga om personlighet, något jag har ärvt från mina föräldrar. Jag

fokuserar inte på mig själv, jag fokuserar på verksamheten och alla de olika delar och människor som är beroende av att Saab finns. En åhörare ställde frågan hur man kan behålla framtidstron hos medarbetarna? − Kommunicera allt som händer, utan mellanhänder, var Jan Åke Jonssons svar. Övertala eller övertyga − Mitt bästa tips för er som talare är att inleda med ett leende. Man måste inte vara gravallvarlig för att tas på allvar. Även om man har något allvarligt att meddela kan man börja med ett leende. Då etablerar ni en relation med lyssnarna, sa Ami Hemviken, från Mindset som gav en lektion i retorik. Framtidsstrategen Annika Lidne från Disruptive Media gav tips till chefer som vill ligga i framkant och hon menade att aktuell omvärldsbevakning är viktigare än någonsin. − Det går inte att planera sin verksamhet utifrån förra årets siffror längre. Världen utvecklas betydligt snabbare än så. Det är en åsikt som troligtvis Helsingborgs stadsdirektör Stellan Folkesson skulle skriva under på. Han påpekade nämligen under sitt föredrag att om vi inom offentlig sektor inte löser behoven hos medborgarna så kommer någon annan att göra det – mycket snabbt. − Det finns kompetens i offentlig sektor men hur är det med attityd, inställning, engagemang och tolerans, undrade han. Motivation för proffs Det låter som ledord vi ofta hör från elitidrottare. Går det att applicera på organisationer? Pär Mårts, framgångsrik förbundskapten för hockeylandslaget Tre Kronor tipsade om att fokus ska ligga på prestationen, inte på ett redan uppnåt resultat. − För mig är resultatet något som jag läser om i tidningen. Det kan jag inte påverka. Det är prestationen som ska vara i fokus, det kan jag påverka, sa Pär Mårts. Malin Ulfvarson

personal & ledarskap RÖSTER OM CHEFSDAGARNA:

− Det var intressant med perspektiv på ledarskap över generationer när först erik Almgren talade och direkt därpå Jan Åke Jonsson. en ung och en erfaren. erik framhöll att man måste ha roligt på jobbet och Jan Åke uppmanade till att ta ansvar för sitt chefskap och lita på sina medarbetare. Carina Norrbacka, stf personalchef Norrtälje kommun

10 viktigA ledArSkApSFrågor

− Pär Mårts föredrag var inspirerande och intressant i mångt och mycket. Det är ju väldigt allmängiltigt det han berättar om. Jag passade på att prata lite med honom innan, jag kommer ju från en stor hockeykommun och vi hade lite gemensamma intressen. Bengt Westin, personaldirektör Örnsköldsvik kommun

1. Den viktigaste frågan handlar om att hitta och behålla duktiga medarbetare. 2. Bygga förtroendekapital, både internt och externt. Jobb blir så mycket enklare då. 3. Kundnytta måste alltid stå i centrum. 4. Kombinera teknik och affärer. 5. Skapa en positiv spiral, vilket för mig innebär att skapa och vidareutveckla värde för kunden. 6. Humanistiskt ledarskap och en positiv människosyn. Man mår bättre som chef om man behandlar alla som man själv vill bli behandlad. 7. Glädjen att se människor växa motiverar mig som chef. 8. Alla är inte stöpta i samma form, hitta var och ens styrka och fokusera på motivera medarbetarna.

− Jag är här för att inhämta nya kunskaper. I egenskap av ledare har vi ständigt med nya människor och nya situationer att göra och det gäller att vara uppdaterad. Monica Olofsson, Leaf

9. Frihet under ansvar. Det kan vara svårt att hantera men viktigt. Friheten ger en dynamik som ger en välmående organisation. 10. Det ska vara roligt att jobba (och det blir roligt om kunden är glad).

Orden är den prisade unga byggchefen Erik Almgrens, när han talade under Chefsdagarna i Helsingborg. Han tillade också att rekrytering är en oerhört viktig uppgift för en chef och helt avgörande för verksamheten. − Det är förstås omöjligt att tala för en hel generation så jag överlåter till åhörarna att bedöma mina tankar, sa han inledningsvis. Unga ledare förstår sociala medier, vilka har en viktig roll i unga människors liv. Men exakt hur man ska använda sig av det i en organisation hade han inget bra svar på. − Men denna stora kommunikationskanal kommer att få betydelse på arbetsplatserna, och lika lite som vi använder telefonen på jobbet till att sitta och prata med kompisar, lika lite kommer vi använda sociala medier till fel saker framöver.

Den unga ”generationen är

mer kritisk och ställer högre krav på sina chefer.

Sådana är unga medarbetare − Jag tror att det finns en aktiv önskan från unga dag att jobba mindre. En önskan om en viktig och betydelsefull fritid. Det handlar inte om att unga är lata och oambitiösa. Jag vill mena att om mina anställda trivs med livet så trivs de på jobbet. Detta är min spaning kring tidens tecken, säger Erik Almgren. Dagens unga lever i ett mer jämlikt samhälle. För 30 år sedan kunde en chef fokusera mer på sitt arbete och sitt chefskap samtidigt som han i regel hade service i hemmet. Unga chefer idag har ett helt annat livspussel att lägga. Det gäller att hitta en balans och det är viktigt att deras ledare förstår det.

Unga människor har rest mycket och sett världen på ett mer ingående sätt. Resandet har inte bara handlat om avkoppling på en charterort, utan om att komma närmare inpå befolkningen och kulturen. De erfarenheter man bär med sig underlättar för global kommunikation. Något överraskande menade Erik Almgren att unga människor inte är mer öppna för avvikelser och mångfald. − Alla människor har något av ett inbyggt avstånd till det som är främmande. Det medför ett stort ansvar för oss som är chefer och ledare och det är något vi måste jobba aktivt med. Den unga generationen, även ambitiösa och duktiga personer, är inte lika fokuserade på att bli chef. Det finns i regel andra poster i organisationerna som är lika eftersträvansvärda idag. − Det är en bra utveckling tycker jag eftersom det gör att vi undviker att placera “fel” person på chefsposten. Ungas syn på auktoriteter skiljer sig också. − Vi är mer kritiska och ställer krav på våra chefer. Det är positivt i mycket, vi behöver människor som ifrågasätter. Detta förhållningssätt är något vi har lärt oss i skolan. Samtidigt måste det ju finnas rimliga gränser för hur långt ifrågasättandet kan gå. Finns det några negativa sidor hos unga som vi måste hantera? − Generellt kan nog flera av oss unga känna ett starkt driv att lyckas snabbt. Det innebär också att man kan bli väldigt krävande i en organisation, och även väldigt besviken om man möter motstånd. Som ledare är det vår uppgift att hjälpa till att justera medarbetarnas förväntningar på arbetsplatsen, att hitta bra sätt att dra nytta av drivkraften och att ge mycket positiv feedback, säger Erik Almgren. Hur är det att vara ung ledare? Som ung ledare kan det ibland vara en utmaning att bygga förtroende hos äldre medarbetare. En ung ledare saknar förstås erfarenhet vilket är en utmaning och något man måste lära sig att förhålla sig till. Erik Almgren har två mirakelkurer att tipsa om. − Var trevlig och vänlig så långt det går. Trampa inte folk på tårna och få inte dina medarbetare att tappa ansiktet. Det går att driva sin fråga ändå. Ibland kanske det är nödvändigt men då kommer det att innebära problem. Kan man undvika det är det bra. Malin Ulfvarson

Offentliga Affärer 5 2010 | www.offentligaaffarer.se

t e h g i l n ä v ö j l i M t e s i r p ingår i

BIC Ecolutions™ Clic Stic™ Kulspetspenna Färg: Blå. Svart Tillverkad av 62% återvunnet material - 2 km skrift

BIC Ecolutions™ Round Stic™ Kulspetspenna Färg: Svart. Blå Tillverkad av 74% återvunnet material

BIC Matic Ecolutions™ Stiftpenna 0,7 mm Färg: Blå. Grå. Grön Tillverkad av 76% återvunnet material - 3 stift á 90 mm - 10 km skrift

NF Environnement är den ofﬁciella franska miljömärkningen för skrivprodukter. Den tilldelas produkter som har reducerat miljönpåverkan och bibehåller likvärdig prestationsförmåga som tidigare. Användningen av de produkter som bär märkningen NF Environment samt de som är märkta med den europeiska miljömärkningen, bidrar till ansvarsfullt ekologiskt konsumentbeteende.

www.bicecolutions.com

miljö

Kommuner får grön kravlista över produkter och tjänster Nästan alla Sveriges kommuner har tackat ja till statlig hjälp med att energieffektivisera sin verksamhet. Miljöstyrningsrådet har sedan april uppdraget att hjälpa den offentliga sektorn att gå före i omställningen till ett energieffektivt samhälle, enligt EU:s energitjänstedirektiv som blivit svensk lag. Energimyndigheten vill dela ut fram till 2014. Pengarna ska användas till strategiskt arbete, som exempelvis att ställa miljökrav i upphandlingen av varor och tjänster. − Det som Miljöstyrningsrådet framför allt kan hjälpa till med är råd om hur upphandlare kan ställa miljökrav. Vi kan hjälpa via en helpdesk, vår hemsida och olika utbildningar. Miljöstyrningsrådet uppdaterar regelbundet sin lista över miljökrav för olika slag av produkter och tjänster som kan användas i upphandlingen, säger Annie Stålberg, projektledare inom energifrågor, på Miljöstyrningsrådet. Det blir allt viktigare att hushålla med energi. Studier visar att energieffektiviseringen utgör nästan hälften av de åtgärder som

är nödvändiga för att uppfylla Sveriges klimatåtaganden. Genom att ställa krav på energieffektiva produkter får du samma funktioner men billigare drift, och samtidigt som du får en lägre totalkostnad för produkten gör du en viktig insats för miljön. Energieffektiviseringsutredningen visade till exempel att effektiviseringsåtgärder kan minska energianvändningen i offentligt ägda lokaler med 8,5 TWh fram till år 2020. Omräknat i dagens energipriser är det 7 till 8 miljarder kronor per år. Senare i höst lanseras en hemsida specialinriktad på energieffektiv upphandling. Makt och skyldighet Offentlig sektor är en stor kund som kan skapa starka incitament för producenter att ta fram miljöanpassade alternativ. Det är tillåtet att använda kriterier för energieffektivitet i offentlig upphandling. Om du är tveksam om vad som är juridiskt möjligt kan vi konstatera att det inte bara är helt lagligt att ställa miljö- och energikrav vid offentlig upphandling. Det är dessutom rekommenderat av den svenska regeringen och EU. För att upphandla en produkt som är så energieffektiv och klimatanpassad som möjlig kan olika krav på exempelvis energiförbrukning specificeras i förfrågningsunderlaget. Sådana krav utgör energikrav. Miljöstyrningsrådets

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2010

energikrav är uppdelade på ”obligatoriska krav” och ”utvärderingskriterier”, där utvärderingskriterierna avser att driva utvecklingen framåt medan de obligatoriska kraven är inriktade på det segment av produkter som klarar minsta acceptabla nivå. Energikraven hittar ni till vänster i menyn. Utveckling av energikrav inom nya produktområden sker löpande, exempelvis kommer energikrav för AV-produkter till årsskiftet och för byggområdet till våren. Ett annat sätt att säkerställa att man får den mest energieffektiva produkten är att använda livscykelkostnadskalkyler, LCC. LCC innebär att man fokuserar på ett livscykelperspektiv och därmed kan investeringar, som initialt ter sig kostsamma, löna sig i längden genom exempelvis låga löpande kostnader. Detta eftersom grundinvesteringen ofta endast utgör en bråkdel av de totala kostnaderna som är förknippade med en produkt. Ökande energipriser kan förstärka denna effekt. Diverse styrmedel, såsom miljöskatter och subventioner kan också påverka bilden och ge den miljömässiga upphandlingen en kostnadsmässig fördel. Upphandling med hjälp av LCC kan därmed bidra till att kostnadseffektivt uppnå samhällets fastställda miljömål. Miljöstyrningsrådet har utvecklat ett generellt verktyg för LCC som främst är anpassat att användas i behovsanalysen. Vi

inkluderar även LCC-kriterier i kriteriedokumenten när det är relevant och i dagsläget har vi specifika verktyg för produktområdena personbilar, vending- och kaffeautomater samt utomhusbelysning som är anpassade till att användas i anbudsutvärderingen. Källa: Miljöstyrningsrådet

Spara pengar Miljöanpassad upphandling ger inte bara en bättre miljö, det kan även sänka de offentliga kostnaderna. Enligt en rapport från PriceWaterhouseCoopers genomförd på uppdrag av EU-kommissionen har kostnaden för de offentliga myndigheterna i Sverige minskat med 1,24 % tack vare miljökrav vid upphandling. Detta motsvarar en besparing för den offentliga sektorn på nästan 6 miljarder kronor!

fordon

Tuffare säkerhetskrav för

myndighetsbilar

Offentliga Affärer 5 2010 | www.offentligaaffarer.se

fordon

Nu skärps kraven på Sveriges myndighetsbilar. Från 1 oktober införs en ny, tuff lagstiftning med fokus på säkerhet. Till 2012 skärps kraven ytterligare och i dag ﬁnns bara två modeller som klarar dessa modeller. Bakom utformningen av lagen står Trafikverket, vars egna inköpsregler är ännu hårdare. Där är det inte bara säkerhet, utan även buller och energieffektivitet – bland annat med förödande konsekvenser för tunga, törstiga etanolbilar – som bedöms hårdare. Förutom att vara klassade som miljöbilar enligt nuvarande lagstiftning (el, hybrid, max 120 gram CO2 för diesel- och bensinbilar eller 9,2 l/100 km för alternativbränslen), ska myndigheterna uppfylla följande säkerhetskrav: • Minst fem stjärnor och 31,5 poäng i Euro NCAP:s tester enligt 2009-års kriterier (minst 32,5 i tester före 2009) • Bältespåminnare förarplats och passagerare fram (2 poäng) • Skydd mot pisksnärtsskador (2 poäng, eller gul nivå i Thatchams tester) • Skydd för fotgängare (14 poäng) Trafikverket hoppas att kraven för myndigheter även ska spilla över på det privata näringslivet. − Vi vill att stora företag ska lova att upphandla fordon som uppfyller högsta trafiksäkerhetsstandarder, säger Claes Tingvall, trafiksäkerhetsdirektör på Trafikverket till Tjänstebilsfakta. För Trafikverkets bilar gäller dessutom: • Bullernivå på 73 dB för bensin-, etanol- och gasbilar respektive 74 dB för dieselbilar • Bältespåminnare även i baksätet för leasingbil (3 poäng Euro NCAP) • CO2-utsläpp (g/km) maximalt enligt följande formel (där m0=bilens tjänstevikt i kg): • Bensin- och dieselbilar: O2=0,95*130+0,0457(m0-1372) • Etanol- och gasbilar: CO2=1,54*130+0,0457(m0-1372) Trafikverkets egna regler införs i två steg. Det första trädde i kraft redan 15 september i år. − Trafikverkets nya policy är stentuff och kommer att skrämma slag på många biltillverkare som inte uppfyller kraven, säger Ronny Svensson, vd på tjänstebilskonsultföretaget Ynnor i Lund. − De får nu bråda dagar för att hinna ikapp framtiden. www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2010

fordon miljöBilar/verSioner Som uppfyller kraven för myndigheTer idag (preliminär liSTa 30/9) ALFA ROMEO Giulietta diesel (snart på marknaden) ALFA ROMEO MiTo diesel AUDI A4 etanol (sedan/avant) AUDI A4 diesel (sedan) CITROËN C4 diesel, etanol FIAT BRAVO diesel FORD FOCUS diesel, etanol FORD MONDEO etanol FORD FIESTA diesel FORD S-MAX etanol FORD GALAXY etanol HONDA INSIGHT hybrid HONDA CR-Z hybrid HYUNDAI i20 bensin HYUNDAI i30 diesel MAZDA 3 diesel MERCEDES A-KLASS diesel MINI COOPER diesel OPEL INSIGNIA etanol OPEL ASTRA diesel RENAULT GRAND SCÉNIC etanol

Tjänstebilsexpert Ronny Svensson på Ynnor AB. Steg två för Trafikverket – och sannolikt även andra myndigheter – införs 1 januari 2012, bland annat för att biltillverkarna ska hinna anpassa sig, och då måste alla bilar klara: • Bullernivå på 72 dB för alla bilar • Minst fem stjärnor och 31,5 poäng i Euro NCAP:s tester enligt 2009-års kriterier (minst 32,5 i tester före 2009) • Bältespåminnare på samtliga platser (3 poäng) • Skydd mot pisksnärtsskador (3 poäng, eller grön nivå i Thatchams tester) • Skydd för fotgängare (21 poäng, men alternativa metoder ska utvärdas; det skulle till exempel kunna handla om system som automatiskt upptäcker och stannar framför hinder) • CO2-utsläpp (g/km) maximalt enligt följande formel (där m0=bilens tjänstevikt i kg): • Bensin- och dieselbilar (enligt tidigare) • Etanol- och gasbilar: CO2=1,31*130+0,0457(m0-1372) I dag uppfyller bara Hondas hybridbilar Insight och Honda CR-Z detta. Alfa Romeo Giulietta klarar säkerheten, men blir även Trafikverkets krav på buller lag från 2012, faller den bort för att den bullrar för mycket: 74 dB.

”Ju tyngre bil, ju tuffare är kraven.

Tanken med Trafikverkets CO2-formel är egentligen att anpassa reglerna så att även tyngre fordon accepteras om de är tillräckligt energieffektiva. En bil med en tjänstevikt på nya maxgränsen 1900 kg skulle kunna få släppa ut upp till 147,6 gram. Då skulle även BMW 5-serie klara kraven 2012. Men myndigheten är låst vid dagens lagstiftning, som kräver att alla statliga myndigheter och verk kör miljöbilar. Effekten av Trafikverkets nya CO2-regler blir därför enbart att bilar som är lättare än 1372 kg måste klara lägre utsläppskrav än 120 gram, och att kraven på alternativbränslebilar sållar bort stora, tunga och törstiga etanolbilar.

–Ju tyngre bil, ju tuffare är kraven, medger Pär Gustafsson, enhetschef för Miljö & Hälsa på Trafikverket, för Tjänstebilfakta. −Trafikverkets egen policy är insiktsfull, modern och flexibel. Den tar hänsyn både till närmiljö, utsläpp och energieffektivitet. Dessutom har policyn ambition att bli helt teknikneutral på sikt, kommenterar Ronny Svensson. Trafikverkets egna regler skulle kunna ligga till grund för en helt ny svensk miljöbilsdefinition. − Dagens miljöbilskrav är ganska gamla, och jag hoppas att en skärpning kommer, säger Pär Gustafsson. Men det är inte aktuellt i dagsläget, säger källor i myndigheten till Tjänstebilsfakta. − Trafikverkets policy skulle passa utmärkt för att sätta ramarna för vad som ska kallas miljöbil i Sverige, menar Ronny Svensson. − Dagens miljöbilsregler har kört i diket för länge sedan, med sina premier till törstiga etanolbilar som tankas på bensin och trafikfarliga bilar utan antisladdsystem. Lagen för myndigheternas fordonsinköp gäller för såväl hyrbilar, poolbilar, förmånsbilar som personalbilar. En del myndigheters special- och utryckningsfordon är undantagna.

SAAB 9-5 etanol SKODA ROOMSTER diesel SUZUKI SWIFT bensin TOYOTA PRIUS hybrid TOYOTA iQ bensin TOYOTA AURIS diesel, hybrid VOLKSWAGEN POLO diesel VOLKSWAGEN GOLF diesel, etanol VOLKSWAGEN PASSAT diesel, gas VOLKSWAGEN TOURAN gas VOLVO S40/V50 diesel, etanol VOLVO V70 diesel, etanol Källa: Tjänstebilsfakta/ Bilsakerhet.com (Listan är i ständig förändring i takt med att nya modeller och versioner kommer ut på marknaden.)

Bilar Som i dag klarar TrafikverkeTS policy från 1 januari 2012 Honda Insight Honda CR-Z Källa: Tjänstebilsfakta

Ronny Swensson

Offentliga Affärer 5 2010 | www.offentligaaffarer.se

”Det här är min tredje tjänstebil från Hyundai”

Nya Hyundai i30 har inte bara ny design. Den har en massa goda egenskaper under ytan. Ekonomisk i drift och snäll mot miljön. Femstjärnig säkerhet. Att varumärket Hyundai hamnar i topp i kvalitetstester gör steget ännu lättare att ta. Hyundai i30 Kombi är generöst rymlig och bekväm, stor nog för de ﬂesta behov. Som miljöbil ﬁnns den med tre olika motoralternativ på 90, 115 eller 128 hk. Alla är turbodieslar med 6-växlad låda och nöjer sig med 0,45 liter milen. Just nu sparar du upp till 18 000 kr på en Hyundai i30. Du får ett förmånligt leasingupplägg där både serviceavtal och försäkring kan ingå till ett fast pris under avtalsperioden.

Hyundai i30 Kombi 1.6 CRDi Kampanjpris: 172 900 kr Förmånsvärde 1 421 kr/mån. (netto) Leasingkostnad 1 682 kr/mån. Inkl. serviceavtal och försäkring 2 230 kr/mån.

www.hyundai.se

5 års Nybilsgaranti med obegränsad körsträcka • 12 års Rostskyddsgaranti • 5 års Lackgaranti • 3 års Vagnskadegaranti • 5 års Vägassistans Förmånsvärde netto vid 50 % marginalskatt. *Leasingavgifterna är exkl. moms och exempel på ﬁnansiering via Hyundai Finans i 36 mån. Första förhöjd hyra 20 %, restvärde 45 %. Serviceavtal tecknas till aktuellt pris hos den lokala Hyundai-återförsäljaren. Närmaste återförsäljare hittar du på www.hyundai.se eller genom att ringa 020-677 677. Bränsleförbr. vid bl. körning 4,5-6,9 l/100 km. CO2-utsläpp 119-162 g/km. Miljöklass 2005/2005 PM.

KONFERENSGUIDEN

Sol, vind, havsstänk och goda möten Anrika Hotell Havsbaden i Grisslehamn har en hänförande utsikt mot Ålands hav. Ett hav som drar blickarna till sig i såväl sol som storm. När får man lov att kalla en byggnad för anrik? Ett hotell, över hundra år gammalt, som under alla år drivits av driftiga kvinnor och som idag, liksom från starten, erbjuder hälsobad i kombination med övernattning. Det tycker vi bör kvalificera ett hotell att kallas anrikt. Grisslehamn blev en populär badort vid sekelskiftet och 1903 öppnade grundaren Herta Kitzing

Albert Engström bodde och verkade. Hans ateljé finns bevarad på några minuter promenadavstånd från hotellet. För att locka sina gäster att besöka ateljén erbjuder Christina Nilsson att mindre sällskap får inta förrätten där i samband med en kort presentation av författaren och konstnären Engström. − Det är en häftig plats att besöka − längst ut på klipporna.

På Hotell Havsbaden arbetar ”sedan 15 år den välrenommerade kökschefen Klaus Kegel.

det första havsbadet − Hotell Havsbaden. Herta erbjöd då kalloch varmbadhus, getmjölkskurer och gyttjebad. − I praktiken hade hon ett dåtidens spa, även om det inte hette så på den tiden, berättar dagens ägare och vd, Christina Nilsson. Konferensdeltagare som bokar in sig på spa-behandlingarna är i första hand intresserade av gruppaktiviteter. − Vi har börjat kombinera färdiga gruppaket med spa som särskilt riktar sig till konferensdeltagare. De väljer sällan enskilda behandlingar utan hellre gruppaktiviteter, i öppna avdelningar och med förfriskningar till, säger Christina Nilsson. Drama i ateljén Grisslehamn är en gammal fiskeby där konstnären och författaren

Vid ett tillfälle hade vi en grupp där när det blåste upp till storm. Vattnet sköljde över klipporna och tunga grå moln täckte himlen och gjorde det mörkt inne i ateljén, som saknar el. Vi tände närmare 80 värmeljus och vår guide fick använda en ficklampa att belysa tavlorna hon pratade om, berättar Christina Nilsson. Personligt bemötande Christina Nilsson är i grunden utbildad sjuksköterska. − Min far arbetade i fastighetsbranschen och 1989 köpte han hotellet. Men personen som skulle driva hotellet hoppade av och under en helg bestämde vi oss för att ta över. Min mor, min man och jag själv gick alltså på måndag morgon och sa upp oss från våra jobb och min mor blev då vd över Hotell Havsbaden.

År 2002 tog Christina över ledningen. − Mina kunskaper som sjuksköterska är bra att ha i min nya roll. Det skiljer sig inte så mycket åt, målet är att göra det så bra som möjligt för våra kunder. På Hotell Havsbaden arbetar sedan 15 år den välrenommerade kökschefen Klaus Kegel. Han är utbildad i Tyskland och har arbetat på flera fina krogar innan han hamnade på Hotell Havsbaden. − Hans största intresse är vilt och fisk vilket förstås innebär att våra menyer innehåller många viltoch fiskrätter, berättar Christina Nilsson. Miljöarbetet Under 2010 har Christina Nilsson och hennes medarbetare genomfört ett omfattande miljöarbete för att certifiera hotellet som Svanenmärkt. − Det är många olika aspekter som inkluderas i certifieringen, vår vattenoch elkonsumtion, återvinning av värme och ventilation, källsortering av sopor, svanenmärkta produkter i konferenssortimentet och ekologiska och rättvisemärkta varor i matutbudet. Dessutom har personalen gått utbildningar. Christina Nilsson är övertygad om att miljöcertifieringen är bra marknadsföring. − Särskilt när man vänder sig till myndigheter och kommuner eftersom de i regel är mycket miljömedvetna, säger hon. Malin Ulfvarson

KONFERENSGUIDEN

Rånäs Slott lanserar klimatvänliga luncher Hotell- och konferensanläggningen Rånäs Slott erbjuder klimatvänliga luncher och utsläppskompenserade bussresor till och från slottet. 70 procent av gästerna som besöker Rånäs Slott gör det i samband med en konferens. De flesta reser i egen bil och tanken är att få fler konferensgäster åka buss tillsammans istället till konferensen. Rånäs Slott stimulerar detta genom att själva stå för 50 procent av bussens kostnad för grupper mellan 15-50 personer. – Att resa kollektivt minskar koldioxidutsläppen jämfört med

att färdas med personbil. Dessutom är det så att vi inte bara kompenserar, utan till och med överkompenserar utsläppen från dessa bussturer med 15 procent enligt Bertil Dufbäck, vd för Rånäs Slott. Samtidigt satsar Rånäs Slotts på klimatvänliga lunchmenyer som baseras på närodlade och säsongsriktiga råvaror. – En tredjedel av medelsvenskens utsläpp av växthusgaser kommer från maten. Vi vill bidra till att den siffran minskar. Därför serverar vi exempelvis inte jordgubbar och rabarber mitt i vintern, det finns goda och inspirerande alternativ för varje säsong. Vi lägger också extra vikt vid hur kött och fisk producerats utifrån

ett klimatperspektiv. Luncherna på Rånäs Slott ska ätas både med matglädje och rent miljösamvete, säger Bertil Dufbäck. Genom Klimatpositivkonceptet kompenserar och kompenserar Rånäs Slott för de koldioxidutsläpp som uppstår i samband med anläggningens

transporter och energiförbrukning. Kompensationen sker genom trädplantering i Senegal tillsammans med organisationen Trees for the future. I våras fick Rånäs Slott även Svanenmärkningen som kvitto för sitt miljöarbete. Malin Ulfvarson

Om Rånäs slOtt Rånäs Slott är en hotell- och konferensanläggning belägen i Uppland. På Rånäs Slott ﬁnns 50 hotellrum, sju konferensutrustade lokaler, restaurang, spa och slottspark. Slottet byggdes 1833 i empirestil och används som hotell- och konferensanläggning sedan 1999.

Konferens med spa

– bäst mellan himmel & hav! Välgörande inspiration. Kontakta oss för fräscha idéer och färdiga paket! S, KONFEREN END K SPA & WEE EN I ROSL AG

www.hotellhavsbaden.se tel 0175-309 30

Fakta Om Rånäs slOtts miljösatsning Arbete enligt konceptet Klimatpositiv som hanterar, uppmärksammar, minskar utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser Utsläppskompensation genom trädplantering i Senegal tillsammans med Trees for the Future som arbetar för hållbart jord- och skogsbruk Rabatterade och klimatkompenserade bussresor till och från anläggningen Klimatsmarta lunchmenyer Svanenmärkning som innebär att hela driften av slottet har miljögranskats

Marieborgs Kursgård Konferera i Norrköping! Kurser, konferenser och boende i nyrenoverade rum till bra priser.

Telefon: 011-21 96 11 www.marieborg.net

Skriver Du offerter till kommuner? Dina konkurrenter har tillgång till Kommunexpertens digitala bibliotek Kunskap är pengar! www.ehandel.kommunexperten.se 018-14 60 30

Mötesplats Fjällen Mitt i den Jämtländska fjällvärlden erbjuder Vålådalen utmärkta konferensmöjligheter med genuin miljö och moderna möteslokaler.

Pris från 1196:- ex moms/person och dygn med helpension och konferensservice.

www.valadalen.se 0647-35300

ditt välbefinnande vår passion En skön oas för både arbete och vila, med en miljö som inspirerar. Endast 65 km fån Stockholm. Välkommen till Friiberghs Herrgård. Där sagor och drömmar vävs samman med personlig omsorg och naturlig omtanke.

Tel 08-611 41 41 info@friibergh.se www.friibergh.se

Landet Runt

Ta en titt på vad som händer i Sveriges kommuner från Luleå i norr till Malmö i söder. Luleå: Över 74 000 invånare befolkning passerade i augusti för första gången 74 000-gränsen. På ett år har invånarantalet ökat med nästan 400 personer. Siffrorna finns i Statistisk månadsrapport och avser läget den 31 augusti. Sedan årsskiftet har befolkningen ökat med 183 personer och uppgår nu till 74 133. Jämfört med den 31 augusti 2009 handlar det om plus 393 invånare. Ökningen beror till stor del på fler universitetsstudenter. Födelsenettot hittills under 2010 är starkt positivt, plus 183 personer. Under årets åtta första månader föddes 572 barn. Flyttnettot hamnar däremot på noll – exakt lika många har under 2010 flyttat in till Luleå som har flyttat ut.

• Luleås

Stockholm: Hans spårvagnsidé blev succé • Redan i mitten av 1980-talet började Stig Dingertz kämpa för en spårbunden tvärförbindelse i södra Stockholm. I år är det tio år sedan Tvärbanan stod klar och det förra trafiklandstingsrådet har utsetts till Månadens stockholmare av Stockholms stad. – Den som tror att jag genom alla år har förordat spårväg av nostalgiska skäl tror helt fel. Helt fel! Det handlar framför allt om transportekonomi – men också om att ha visioner och våga satsa långsiktigt. Hade man bara använt samhällsekonomiska kalkyler skulle varken tunnelbanan eller Globen ha blivit byggda, säger Stig Dingertz. – Dessutom är elektrisk spårdrift ett miljövänligare alternativ som bullrar mindre – inte minst viktigt nu när Stockholm profilerar sig som miljöhuvudstad, menar han. Norrköping: Rivstart för snålkörning • Nu har startskottet för Norrköpings kommuns satsning på mer

ekonomisk och miljövänlig bilkörning. Med hjälp av en simulator ska de anställda i kommunen lära sig att köra snålare och säkrare. Som första kommun i Sverige erbjuder Norrköping sin personal digital utbildning för personbil med hjälp av simulatorprogrammet Eco2Trainer - en digital utbildning i sparsam och miljövänlig körning. Syftet med utbildningen är att minska klimat- och miljöbelastningen från kommunens tjänsteresor med bil. Utbildningen i snålkörning är en del av den europeiska trafikantveckan den 16-22 september. Skövde: Näringslivsgalan ﬁrar 10 år! • Nu är det snart dags för Näringslivsgalans 10-årsjubileum. I år kommer följande priset att delar ut. Nytt för i år är ett pris till Årets Samhällsbyggare i Skaraborg. • Årets Marknadsförare - Marknadsföreningen Skaraborg • Årets Uppstickare - Marknadsföreningen Skaraborg • Det goda exemplet - Samordningsförbundet • Gothia Entreprenörspris - Länsförsäkringar Skaraborg och LRF Konsult • Årets Företagare - Företagarna Skövde Tibro • Årets Rookie - Företagarna Skövde Tibro • Årets Butik - Svensk Handel Skövde • Näringslivsforums pris - Näringslivsforum • Årets Engagemang - Skövde kommun och Lokaldelen Sverige AB • Skövde kommuns Miljöpris Skövde kommun • Årets Samhällsbyggare i Skaraborg - Sveriges Byggindustrier Göteborg: Matavfall ska bli biogas • Nu ska göteborgarnas matavfall bli biogas. Renova har beslutat att påbörja projekteringen av en

ny anläggning på Marieholm där matavfallet förbehandlas för att sedan förädlas till biogas. Målet är att fördubbla utsorteringen av matavfall fram till 2020. Inom Göteborgsregionen har kommunerna kommit olika långt med att samla in och sortera hushållens matavfall. Förra året gick omkring 11.000 ton till kompostering. Kan stå klar nästa höst Enligt en nyligen fastställd regional avfallsplan ska insamlingen av matavfall fördubblas på tio år. För att ställa om sig mot detta mål har Renova bestämt sig för att titta på vad det kostar att investera i en ny anläggning på Marieholm. – Det kan hamna på runt 50 miljoner kronor. Nu drar vi igång projekteringen och tar fram ett investeringsunderlag så att beslut om att börja bygga kan tas senare i höst. Tanken är att anläggningen ska stå klar under hösten 2011, säger Christian Kallerdahl på Renova. Halmstad: Tillgänglighets- och bemötandepriset • Halmstad ska vara en stad för alla. Det ska vara enkelt att ta sig fram – inte bara på gator, torg och offentliga platser, utan även i offentliga lokaler, butiker och restauranger. Halmstads kommun delar ut Tillgänglighets- och bemötandepriset varje år i samband med Internationella Handikappdagen, den 3 december. Priset delas ut till ett företag eller en organisation som visat sig ha speciellt god tillgänglighet för alla kunder. Till god tillgänglighet räknas bland annat framkomlighet, information, bullernivåer, hänsyn till allergiker, kunnighet hos personalen. År 2009 gick priset till Friskis & Svettis på Slottsmöllan. Höör: Prioriterar den kommunala servicen • 188:a på Svenskt Näringslivs ranking – en plats som Höör inte

Offentliga Affärer 5 2010 | www.offentligaaffarer.se

Landet Runt

trivdes på. Därför gjorde de en rejäl omstart med fokus på service. De senaste åren har Höör klättrat ordentligt på posten ”kommunal service till företagen”. – Kommunen har förstått att vi har en verksamhet att sköta och inte har tid att fastna i den kommunala byråkratin, säger Björn Forsén på Höörs Gästgifvaregård & Hotel. Höör har en hundraprocentig svarsfrekvens på sin e-post. Samma dag man frågar får man svar. – Vi har byggt upp ett system så att om någon är borta kan en annan i personalen gå in och svara på mejlen för att hålla uppe svarsfrekvensen, säger Peter Wollin, näringslivschef i Höörs kommun. Under några års tid har, just, servicefrågorna varit prioriterade. Arbetet har intensifierats sedan man 2008 hamnade på 188:e plats på Svenskt Näringslivs ranking. – Där hörde vi inte hemma. Därför anlitade vi en konsult som hjälpte oss att fråga företagen hur vi kunde bli en bättre kommun, berättar Peter Wollin. Man gjorde om hela webbplatsen, satsade på regelbundna frukostträffar och satte en agenda för hela året för att lyfta fram företagarandan. – Vi har även skapat ett företagarråd som består av både små och stora företag, säger Peter Wollin. Processen gjorde att företagarfrågorna lyftes fram, och just detta genomsyrar organisationen i dag. I förlängningen är detta också något som märks ut mot kunderna – företagen. Malmö: Vägen ut ur tonårskrisen går genom samtal • Malmö stad startar en ny mottagning, Plattform Malmö, för Malmöungdomar och deras föräldrar som snabbt vill ha någon att prata med när det är tufft. – Det är bättre att söka hjälp i ett tidigt stadium än att vänta i flera år. Vad än människor hör av

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2010

sig om så är det angeläget, säger Jessica Schmidt. Hon är en av fyra personer som ingår i det nya familjeteam som genom samtal ska vägleda ungdomar mellan 12 och 21 år och deras föräldrar ur svårigheter. Det kan handla om relationssvårigheter i familjen eller med kompisar, skolan, kris, stress eller oro. - Ibland kan människor uppleva att de inte har tillräckligt stora problem för att söka hjälp. Vår erfarenhet är dock att det kan vara till stor hjälp för familjer att prata om vardagliga saker, exempelvis att sonen inte lägger sig i tid eller att han sitter för mycket framför datorn, säger Ingela Wall. Det nya teamet kommer att arbeta med lösningsfokuserad samtalsbehandling. Ungdomar eller familjer är välkomna dit med sina svårigheter, teamet lägger stor vikt vid att hjälpa till att hitta framkomliga vägar. Genom att sätta fokus på hur man skulle vilja ha det istället eller på vad som redan fungerar har man en mer konstruktiv grund att utgå ifrån än om samtalet kretsar kring till synes oöverstigliga utmaningar. Det handlar om att ta små steg i rätt riktning. Den som vänder sig till mottagningen kan välja att komma ensam eller tillsammans med sitt barn eller sina föräldrar. Servicen är öppen och kostnadsfri för familjer från hela Malmö.

Vad HÄndeR I eR KOMMun? Vill du att just din kommun ska presenteras i kommunenkäten? Händer det något nytt eller spännande, som kan vara inspirerande för andra kommuner eller intressant för läsekretsen? Hör av dig tillarne.oster@ hexanova.se om du vill ha nyheter från din kommun publicerat i ﬂera utgåvor av Offentliga Affärer.

KRönIKa

Medvetna beslut? J

ag tycker det är spännande att fundera över hur medveten jag är och hur många medvetna beslut jag tar. Kan vi vara medvetna om det som sker runtomkring oss, och inom oss själva, till 100 procent? Kanske, men bara korta stunder förmodligen. Det krävs träning och en vilja att förstå sig själv, sina tankar och sitt agerande. En god självkännedom brukar många säga är grunden till ett gott ledarskap.

5 % är medvetna beslut Axiologi – läran om tankemönster menar på att 95 procent av våra beslut sker på vana utan reflektion. Endast 5 procent är medvetna beslut! Då gäller det att de 95 procent omedvetna beslut vi fattar inte är av större vikt. För det skulle ju kunna få konsekvenser som man helst vill vara omedveten om. Eller?

Dina omedvetna beslut? Vilka omedvetna beslut tar du i ditt ledarskap av gammal vana utan reflektion? Reflektion ja, ytterligare något jag som konsult förespråkar i ledarskapet, och som jag själv försöker ta mig tid till. För i reflektionen dyker insikter upp som leder oss till medvetna val. Häromdagen hade jag utbildning för ett gäng unga konsulter. En menade att 5 procent medvetna beslut kanske var alldeles lagom: vem orkar gå runt och vara medveten hela tiden? Om 95 procent är av mindre vikt är det synd att slösa energi på dem. Hm, intressant tanke. Kruxet är dock att de 95 procenten var just omedvetna beslut och då vet vi ju inte om de var väsentliga eller inte…

hjärnan. Då får vi en hjärna som utvecklas och även möjlighet att ändra de tankemönster som inte är bra för oss. Kanske har jag tankemönster som inte gynnar mitt ledarskap? Det känns ju jätteviktigt att ta reda på. Som ett resultat kan jag bli bättre på att kontrollera situationer, ta rätt beslut och utveckla min fulla potential. Jag har bestämt mig. Jag fortsätter min resa i medvetenhet och nöjer mig inte med 5 procent. Anna Ferneman, chef Betania HälsoManagement

Medveten närvaro Vi kan med våra tankar påverka både struktur och funktion i

Tjäna

mycket tid!

Tjäna Tjäna

Gör det du är duktig på, vi tar hand om dina brev och paket. Vi hämtar och lämnar, sorterar och frankerar och sköter svarspost. Dessutom bär vi ut din samhällsinformation, adresserad och oadresserad. Vi hjälper dig även med större utskick av fakturor och andra meddelanden. Ring din kontaktperson på Posten eller vår kundtjänst 020-23 22 20. En del av din dag.

Lindahl. Når resultat. Finns det någon motsättning mellan professionalism och humanism? Mellan kompetens och kontinuitet? Affärsmässighet och erfarenhet? Inte enligt oss. På Lindahl anser vi tvärtom att det ena bygger och förstärker det andra. Därför månar vi om våra klienter – precis som vi månar om våra anställda. Kompetens, professionalism och helhetssyn är för oss självklara, men även kontinuitet, erfarenhet och personligt engagemang. Positiva relationer föder nämligen positiva resultat. Det är vi säkra på. Det är det som gjort oss till vad vi är idag. Årets Advokatbyrå 2009. Advokatbyrån som bevisligen når resultat.

stockhol m

www.offentligaaffarer.se | Avtalsnytt 5 2010

göteborg

helsingborg

malmö

uppsala

örebro

www.lindahl.se

posttidning

rEtUrADrEss: Hexanova Media Group Ab fiskhamnsgatan 2 414 58 Göteborg

Översättningar

– till och från alla språk Vi översätter till och från alla språk och inom alla fackområden. Vi tar även översättningsuppdrag som kräver korta leveranstider. När du vänder dig till Semantix, vänder du dig till Nordens ledande språk- och kommunikationsföretag.

ÖVERSÄTTNING

WEBBKOMMUNIKATION

AFFÄRSSPRÅK

KURSER

Översättning samt övriga tjänster: 0774-40 05 50 Tolkning: 0770-45 74 00 (dygnet runt) www.semantix.se | info@semantix.se SVERIGE STOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ NORRKÖPING UPPSALA UMEÅ FINLAND HELSINGFORS ULEÅBORG NORGE TRONDHEIM STAVANGER HAMAR

UNDERTEXTNING

SPRÅKCOACHER

SKRIBENTER

TOLKNING