Offentliga Affärer nr-6 2010

vård ledarskap miljö konferens UPPHANDLING

juridik utbildning EKONOMI

Vad säger leverantörerna om nollbuden?

Hur ställer vi korrekta kvalitetskrav?

säkerhetskostnader skenar!

Profilen

Nr 6 2010 | Artonde årgången

Pris 79 kr

Hjälp, våra

Juristerna svarar

Stefan Attefall Värna om upphandlarnas kompetens!

Hallå Anders Wijkman – Vad kan vi vänta oss av LOU-utredningen?

Outsourcing är aldrig att frigöra sig.

Det är att höja arbetet till en högre nivå.

Outsourcing innebär omedelbar avlastning och förbättrad ekonomi.

Det vill säga att vi tar hand om det som ligger utanför er verksamhets absoluta fokusområde. (Det kan man ju säga är den gängse definitionen på outsourcing.) Första gångens outsourcing leder oftast till kostnadsbesparingar på uppemot 15 – 25 %. Dessutom tar vi över den personal som tidigare utfört arbetet, vilket ger dem större tillfredsställelse. Här vilar vår kunskap tryggt på undersökningar och enkäter; genom att vara en del av vår kärnverksamhet blir medarbetaren prioriterad, får kontinuerlig utbildning, ingår i en stor och stimulerande arbetsgemenskap med möjlighet till specialisering och avancemang.

Så här långt är allt väl, men det är nu det verkligt spännande arbetet börjar. Finliret. För oss är upphandlingen det första tydliga steget som skapar ett närmande mellan era och våra kompetenser. Det är nu vi kan, förutom den rena yrkeskunskapen, bidra med vår kompetens inom logistisk, inköp, schemaläggningar, metoder, mätningar, statistik, vägledande rapportering och mycket mera.

Vi ser det så här. Det är med förhållandet outsourcing och upphandling som med de flesta andra gemenskaper: att uppnå gemensamma mål går via delat intresse och engagemang.

Ur serien ”Myt och verklighet om outsourcing” www.iss-fs.se

www.iss-fs.se 020-155 155

Somliga påstår att kunskap men har de provat okunskap?

Till årets Upphandlingsdagar kom över 500 kunskapstörstande delegater och samtliga gick därifrån rikare på kunskap och väl förberedda på ett nytt upphandlingsår något som gynnat såväl den egna organisationen som alla oss skattebetalare.

Den 2 februari 2011 är det dags igen.

Vi välkomnar såväl gamla som nya deltagare till Sveriges största mötesplats för alla som berörs av offentlig upphandling och inköp.

rade e t a d p up Läs det ammet progr ljer som fö en. ning d i t d e m

채r dyrt,

Missa

inte!

www.u Anm채l dig p책 pphan dlings : dag

arna.s

e

nkel.se

Antagligen kommer de att behöva affärsjuridiska specialister inom arbetsrätt, miljörätt, försäkringsrätt och säkert några av våra 16 andra kompetensområden.

Stockholm s Göteborg s Malmö s www.wistrand.se

Innehåll

Stefan Attefall

10

Värna om upphandlarnas kompetens, säger nya ministern Stefan Attefall Prestigelös mångsysslare med filosofiskt perspektiv på sitt uppdrag. Så beskriver vi Stefan Attefall efter vårt möte med ministern, tillika trogen läsare av Offentliga Affärer. Men upphandlingsfrågorna hamnar i skymundan.

20

När är e-auktioner användbara?

E-auktioner är ett effektivt verktyg som pressar priserna i upphandlingen men bör inte tillämpas för ofta. Var också noga med hur du utformar underlaget och se till att ha en plan B, råder Jan Andersson på Göteborgs stads Upphandling.

32

Det nya matlandet Sverige vill gärna vara det nya matlandet i Europa, men maten som serveras på landets skolor och vårdinrättningar kommer inte sällan från utlandet och de långväga matleveranserna upprör på många håll i landet. Men intresset för frågan har aldrig varit större.

52

Med blick mot framtiden Att analysera och försöka förstå sin omvärld blir allt viktigare. I forskningsrapporten ”Omvärldsanalys – till vilken nytta?” beskrivs hur statliga myndigheter i Sverige arbetar med omvärldsanalyser. Författare till rapporten är Torbjörn Lundqvist på Institutet för Framtidsstudier.

56

Hjälp, våra säkerhetskostnader skenar!

Säkerhetskonsulten Tomas Djurling svarar på våra läsares frågor om säkerhet. Höga säkerhetskostnader beror inte sällan på att det är oklart vem som är säkerhetsansvarig på myndigheten, säger han.

64

Stort intresse för elbilarna Elbilar och laddhybridbilar är på intågande i Sverige.

En landsomfattande upphandling av elbilar pågår med över 200 organisationer involverade. Frågan är om det kommer att finnas bilar till alla?

10

20

SBAU1069_9-3TTiD_119g_OffentAff_185x65.indd 1

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2010

64

Offentliga Affärer nr 6 2010

2010-10-27 15.04

7

AMERICAN EXPRESS BETALSYSTEM

Decennier av lyhördhet och innovation gör skillnad

American Express är en erfaren partner för offentlig sektor inom pålitliga betalprocesser På Upphandlingsdagarna 2011 kan du träffa oss och få veta mer om vad vi kan göra för er inom hantering av Resekonto och Kort. Välkommen att lyssna på ett av våra senaste framgångsrika myndighetssamarbeten på seminarium H4, den 3 februari kl. 11.00. Då berättar

Försvarsmakten hur innovation och förnyelse inom elektroniska reseprocesser hjälper myndigheten att bli mer effektiv med American Express Resekonto som hjälpmedel. Vi finns även på plats i monter B19.

Vi ser fram emot att träffa dig den 2-3 februari!

Om du vill veta mer, kontakta Fredrik Öhrn på 08-429 58 31 eller fredrik.m.ohrn@aexp.com

BENEFIT EMPLOYEES I MANAGE GLOBALLY I MAXIMISE CONTROL I DRIVE SAVINGS I BENEFIT EMPLOYEES I MANAGE GLOBALLY I REAL BUSINESS. REAL SOLUTIONS.SM

KONfErENs EKONOMI

Vad säger leverantörerna om nollbuden?

UPPHANDLING

jUrIDIK

UtbILDNING

vårD

LEDArsKAP

MILjö

Ledare

Hur ställer vi korrekta kvalitetskrav?

Juristerna svarar

säkerhetskostnader skenar!

Profilen

Nr 6 2010 | Artonde årgången

Pris 79 kr

Hjälp, våra

Sverige – det nya matlandet

Stefan Attefall Värna om upphandlarnas kompetens!

Hallå Anders Wijkman – vad kan vi vänta oss av LOU-utredningen?

Offentliga Affärer utges av

VD och Ansvarig utgivare Urban Nilsson urban@hexanova.se Ekonomi Lina Akyuz lina@hexanova.se Redaktionsledning Malin Ulfvarson malin.ulfvarson@hexanova.se Journalister Arne Öster Stina Rangmar Malin Ulfvarson Krönikör Anna Ferneman Annonsbokning Martin Nyman Tel: 031-719 05 14 martin.nyman@hexanova.se Prepress och tryck Elanders www.elanders.se Projektledning Göteborg Martin Nyman martin.nyman@hexanova.se Mikael Kyhlberg mikael.kyhlberg@hexanova.se Arn Omanovic arn@hexanova.se Fredrik Börjesson fredrik.borjesson@hexanova.se Projektledning Stockholm Anita Sanderholm anita.sanderholm@hexanova.se Kent Mossheden kent.mossheden@hexanova.se

S

verige vill gärna vara det nya matlandet i Europa, men maten som serveras på landets skolor och vårdinrättningar kommer inte sällan från utlandet och de långväga matleveranserna upprör på många håll. Men intresset för frågan har aldrig varit större.

Matens kvalitet, om centraliserade eller lokala lösningar för tillagningen är det mest kostnadseffektiva och möjligheterna att handla närproducerade råvaror diskuteras flitigt.

Enligt lagen om offentlig upphandling är det dock inte tillåtet att inkludera krav i upphandlingen som geografiskt begränsar leverantörernas möjligheter att lämna anbud. Det innebär till exempel att man inte får lov att ange att man premierar lokala leverantörer. Vällagad, god och näringsriktig mat som faktiskt äts i stället för att kastas borde ju vara en självklarhet kan man tycka.

E-upphandling på frammarsch, men vad behövs mer?

Varför har inte elektronisk upphandling och e-handel kommit längre? EUs förhoppning om 50 procent elektronisk upphandling 2010 blev ett fiasko. Mindre än fem procent blev resultatet. Vad händer nu kring e-upphandling i EU? Vi har frågat Kerstin Wiss Holmdahl som länge arbetet med dessa frågor på Sveriges Kommuner och Landsting, och som nyligen deltog vid en hearing i Bryssel.

Smartare förvaltning med standarder Standarder kan effektivisera förvaltningen och göra den mer hållbar och framgångsrik.

Det menar Torbjörn Cederholm från SIS, Swedish Standards Institute. De standardiseringsprojekt som SIS leder berör många olika frågor, och i regel ingår representanter från både offentlig och privat sektor. Det handlar ofta om praktiska frågor, som vilka termer vi ska använda eller vilken information som ska kunna delas mellan flera aktörer.

Etablerade standarder är också användbara vid utvecklingen av olika e-tjänster. Allt för att underlätta kommunikationen mellan myndigheter och medborgare.

För sjätte året Sveriges största konferens och mötesplats för alla som berörs av offentlig upphandling arrangeras nästa gång i Stockholm den 2-3 februari 2011.

Upphandlingsdagarna är den givna arenan för alla med intressen i den offentliga upphandlingen i Sverige. Här möts inköpare, upphandlare, ekonomer, strateger och utvecklare, verksamhetschefer och politiker inom hela den offentliga sektorn. Välkomna!

Urban Nilsson Ansvarig utgivare

Adress-/namnändringar adressandring.oa@hexanova.se Adress Göteborg (HK): Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2 414 58 Göteborg Tel: 031-719 05 00 Fax: 031-719 05 29 Adress Stockholm: Hexanova Media Group AB Drakenbergsgatan 2 117 41 Stockholm Tel: 031-719 05 00 Fax: 08-618 03 27 www.offentligaaffarer.se

ISSN 1653-3674 Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och upphandlare inom den offentliga sektorn.

Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. För en detaljerad distributionslista, kontakta vår annonsavdelning.

9

Foto: Jonas Eriksson

I

Värna om

upphandlarnas

kompetens

10

säger ministern

nför min intervju med civiloch bostadsminister Attefall googlade jag naturligtvis på hans namn. Under bara en veckas tid i november fick jag träffar på tidningsartiklar där han omnämnts i samband med så vitt skilda ämnen som bostäder, pensionsfrågor, gravsättningar, ideella föreningar, landstingsregioner och så offentlig upphandling förstås.

Har du fått ovanligt många ansvarsområden på din lott? − Nja, det vet jag inte, men visst – jag har många och jag tycker att det är roligt. Det passar mitt kynne, det är en portfölj som passar mig. Den är eventuellt konstruerad utifrån min personlighet, säger Stefan Attefall.

Han syftar på sina breda intresseområden med anknytning till ekonomi och trosfrågor.

Dessutom pratar han gärna om de filosofiska frågeställningarna av det offentliga uppdraget, om synen på samhället och medborgaren. − Jag brukar säga att “Allt kan bli bättre”, det finns alltid utrymme att förbättra saker. Vårt uppdrag är att se till att skattepengar hamnar där de behövs, och fungerar stimulerande för samhället.

Han medger att gränserna mellan departementen fortfarande i vissa frågor är flytande.

Lite senare under fotograferingen berättar jag att jag tidigare under dagen träffat IT-minister Anna-Karin Hatt. − Ja, där har vi ett annat område som måste definieras – e-förvaltning, blir Attefalls spontana reaktion.

Dålig start En kall och disig dag i november besöker vi Socialdepartementet

Offentliga Affärer 6 2010 | www.offentligaaffarer.se

profilen | Stefan Attefall – civil- och bostadsminister

Prestigelös mångsysslare med filosofiskt perspektiv på sitt uppdrag. Så beskriver vi Stefan Attefall efter vårt möte med ministern, tillika trogen läsare av Offentliga Affärer. Men upphandlingsfrågorna hamnar i skymundan.

och blir inbjudna till ett relativt litet men mycket trevligt kontorsrum. Intervjun börjar inte så bra, jag inleder med att förolämpa ministern som en följd av min oförmåga att bedöma hans ålder. Det är verkligen inte avsiktligt men det visar sig bli en isbrytare eftersom Stefan Attefall är en prestigelös person som har glimten i ögat. − Inled aldrig en intervju med att förolämpa ditt intervjuobjekt, skrattar han.

Stefan Attefall är född 1960 i Lycksele, har sedan valet 2006 varit ordförande i finansutskottet och sedan 2002 gruppledare för Kristdemokraterna i riksdagen.

Dags att höja statusen I samband med hans tillträde som minister flyttade upphandlingsfrågorna från finansdepartementet till socialdepartementet.

Attefall har redan tidigare svarat att det inte nämnvärt kommer att påverka arbetet med upphandlingsfrågor. − Alliansen har samma inställning till regelverket, som ju dessutom till stora delar är direktivstyrt.

Han anser att lagen om offentlig upphandling är ett underskattat instrument, som det ofta klagas på. − LOU är bra för att främja konkurrenskraften, men den är också bra för att stävja korruption. Hade man följt lagen om offentlig upphandling bättre i Göteborg hade man undvikit den situation man har idag.

Lagen är till för att stävja korruption och kompisuppgörelser.

Behövs det ytterligare åtgärder för att undvika felsteg? − Nej, lagen är tydlig om vad som är tillåtet.

Vad har du på agendan för upphandlingsfrågorna framöver?

− Nu handlar det om att låta lagändringarna från i somras sätta sig och börja tillämpas på rätt sätt. Med hjälp av Kammarkollegiets upphandlingsstöd ska vi öka kunskaperna om hur lagen används.

Han höjer rösten något aningen när han pratar om vikten av att ha hög kompetens på upphandlingsfunktioner runt om i landet. − Jag vill uppmana både myndigheter och kommuner att se till att värna om upphand-

och uppmanar alla att ta hjälp av de stödmyndigheter som finns, såsom Miljöstyrningsverket, Kammarkollegiet och Konkurrensverket. Jag påtalar att beskeden ifrån myndigheterna ibland kan vara motstridiga. − Detta är något vi måste få en större tydlighet i, jag hoppas att vi ska åstadkomma framöver bland annat genom det arbete som påbörjats i samband med Statskontorets utredning av upphandlingsstödjande verksamhet.

Hade man följt LOU bättre i ”Göteborg hade man undvikit den situation man har idag.

larnas kompetens och eventuellt knyta funktionen närmare den politiska ledningen. Och om man har knappa resurser, till exempel i små kommuner, så samverka och ta hjälp. Det finns bra exempel.

Bra krav och fel krav Snarare än ytterligare förändringar av lagen är det tid för analys, påpekar Attefall. − Anders Wijkman ska titta på hur regelverket fungerar idag, och även på vilka möjligheter det finns att ta miljö- och etisk hänsyn. På det området går att göra mer än vad många tror, men det måste göras redan från början - i förfrågningsunderlaget.

Vad säger du om djurkrav då? − Vi kan inte ange krav i våra upphandlingar som innebär att vi ställer leverantörer från andra länder utanför. Sverige skulle vara den största förloraren på en sådan strategi, vi är beroende av den internationella handeln.

Attefall menar att möjligheterna att ställa krav finns där,

Han vill också påpeka att det finns flera sätt för staten att främja god miljö. − Den offentliga upphandlingen löser inte alla problem.

Ju mer specifika krav vi ställer desto dyrare blir produkterna vi köper, i slutänden handlar det om skattepengar. Är medborgarna beredda att till exempel betala för ekologisk mat, är det värt pengarna? Det är en politisk diskussion som måste föras i kommunerna.

Flytta ut administrationen Nyligen fick vi veta att regeringen beslutat att inrätta ett servicecenter som ska sköta ekonomioch personaladministration åt andra statliga myndigheter. − Det är ett sätt att försöka effektivisera det som inte är myndigheternas kärnverksamhet. Hittills har vi sett stora framgångar genom Skatteverket, Lantmäteriet och Kronofogdens goda exempel - där han man lyckats sänka kostnaderna med 30 procent.

När alla myndigheter är anslutna till servicecenter beräknas besparingen för myndigheternas administration bli närmare 1 miljard kronor per år. − Vi behöver arbeta smartare inom den statliga förvaltningen och utnyttja de fördelar som finns med att samverka kring de administrativa sysslorna. Den är också avgörande för att vi ska klara av de stora pensionsavgångar som väntar framöver.

Den här reformen är i linje med den internationella trenden i såväl offentlig förvaltning som näringsliv.

Utvecklingen går mot en omställning där totalt färre människor i samhället arbetar.

Attefall förklarar att man letar efter besparingspotential i många olika delar av den statliga verksamheten. Kanske även den offentliga upphandlingen. − Den offentliga upphandlingen beräknas uppgå till 500 miljarder kronor per år. Om man lyckas åstadkomma 1 procent bättre nyttjande skulle det ge 5 miljarder kronor i besparing.

Det blir snabbt stora summor.

Stefan Attefall blir åter filosofisk när han pratar om den långsiktiga utvecklingen av det moderna samhället. − Vi går från den starka staten till det starka samhället, och där är staten bara en del av samhället som dessutom inkluderar enskilda, näringslivet, organisationer. Statens roll är att erbjuda goda förutsättningar åt alla, där alla räknas i en sådan gemenskap. Även trossamfunden tillhör en viktig del av det starka samhället.

Malin Ulfvarson

11

nyheter Ur nyhetsflödet från offentligaaffarer.se Klimatkommuner ställer krav på miljöministern

Brinova expanderar inom omsorgsfastigheter

- Flera kommuner har mål som är betydligt högre ställda än det nationella - som dessutom ska uppnås med lokala åtgärder, säger Klimatkommunernas ordförande Lars Bergwall.

Mer begåvade ledare i offentlig sektor

En ny undersökning visar att ledare i den offentliga sektorn har en högre generell begåvning jämfört med sina kollegor på motsvarande nivå i privat sektor.

Kommuner flitiga användare av Facebook

En enkätundersökning visar att strax över 60 procent av kommuner, landsting och regioner använder sociala medier i sitt arbete. Dessutom planerar de flesta som inte redan har kommit igång att börja.

FMVs miljardupphandling kan avslutas

Förvaltningsrätten avslår schweiziska Mowags överprövning och därmed kan upphandlingen om 113 stridsfordon till det svenska försvaret avslutas.

Landstingen tävlar vidare om kömiljarden

Snart är det dags för nästa utdelning av regeringens så kallade kömiljard. Enligt oktobermätningen ligger landstingen i Kalmar och Halland bra till.

En global standarad för socialt ansvar

Svenskar anser att det är självklart att organisationer och företag ska arbeta aktivt med social ansvarstagande. Nu finns det en standard till hjälp.

Rekryteringskrav i offentlig upphandling

I Danmark har offentliga upphandlingar börjat användas för arbetsmarknadsåtgärder. Byggföretagen måste anställda minst en lärling för att konkurrera om uppdrag från kommunen.

Med blicken mot framtiden

Som en av världens mest erkända forskare inom e-förvaltning måste Jane Fountain hålla jämna steg med utvecklingen på internet - och det lyckas hon med.

En ny strategi för e-ID

E-delegationen har föreslagit att en e-legitimationsnämnd får ansvaret för digital identifiering i Sverige. Målet är att ha organisationen på plats till juni 2012.

12

Anders Silverbåge, VD Brinova Omsorg Brinova förvärvar fastigheten Renen 27 i Helsingborg till ett fastighetsvärde om 45 Mkr inom affärsområde Brinova Omsorg.

Under 2010 har Brinova hittills investerat drygt 180 Mkr inom omsorgsfastigheter vilket ligger

helt i linje med företagets mål att investera 500 Mkr inom tre år i segmentet. Säljare är det kommunala bolaget Helsingborgshem. Tillträde sker den 3 januari 2011.

Renen 27 om 2 961 kvadratmeter är fullt uthyrd som omsorgsfastighet i Wilson Park, Helsingborg med hyresgästerna Helsingborgs Stad och Region Skåne.

– Vårt yngsta affärsområde Brinova Omsorg är expansivt och vi ser en stor potential i att kunna göra affärer på fler orter i landet. Vi har stor erfarenhet av samarbete med kommuner inom olika fastighetsrelaterade lösningar, säger Brinovas VD Anders Silverbåge i en kommentar.

Arne Öster

Välkommen till

kommunportalen MobilityGuard och Meridium lanserar tillsammans PortalShell – en mjukvara som öppnar upp portalen hos kommuner och landsting.

PortalShell identifierar användaren som loggar in. Användaren klickar själv in sina intressen på sin sida och det samkörs sedan med färdig statistik från kommuninvånarregister, folkbokföringsregistret, bostadsregistret och skatteregistret. Då kan kommunen ge riktad information till användarna och personanpassa utbudet av e-tjänster efter användaren.

Malin Ulfvarson

Upphandlingsrättsligt nätverk i Göteborg Det relativt nystartade upphandlingsrättsliga föreningen i Göteborg höll ett möte under hösten som gästades av Agneeta Andersson, chef för Kammarkollegiets upphandlingsstöd. − Det är roligt och smickrande att vara här och prata. Vi är mycket stolta över det arbete vi gör på det nationella upphandlingsstödet, säger Agneeta Andersson.

Vad pågår hos er på Upphandlingsstödet just nu? − Vi arbetar i en mycket intensiv fas med att färdigställa de vägledningar vi gjort utfästelser om att leverera före

årsskiftet. Det är ett flertal publiceringar på vår webb som väntar.

Upphandlingsrättsliga föreningen i Göteborg är en ideell och oberoende förening med syfte att främja upphandlingsrättslig utbildning och forskning i Västsverige. Styrelsens ordförande är Helena Rosén Andersson, advokat på Advokatfirman Lindahl.

Varför startade man föreningen? − Lindahl samarbetar sedan tidigare med universitetet i en kurs i upphandlingsrätt som går årligen. Det var i samtal med universitetet som frågan om möten och fortbildning på området kom upp och det visade sig finnas ett stort intresse att träffas över gränserna. Vi välkomnar deltagare

Helena Rosén Andersson, Advokatfirman Lindahl och Agneeta Andersson, chef för Kammarkollegiets upphandlingsstöd. från myndigheter, leverantörer, domstolar, inköpare i både kommunen och regionen.

Malin Ulfvarson

Offentliga Affärer 6 2010 | www.offentligaaffarer.se

Dags att sortera utanför hemmet

Design Göran Wärff, Kosta Boda

Whiskey för åtta personer

Vas H 200 mm · B 110 mm Skål H 130 mm · B 200 mm OF H 85 mm · 18 cl Karaff H 245 mm · 75 cl

MITT & DITT

Snaps H 140 mm · 6 cl Snaps H 140 mm · 6 cl Snaps H 140 mm · 6 cl Champagne H 240 mm · 15 cl Champagne H 240 mm · 15 cl Champagne H 240 mm · 15 cl

INTERMEZZO

Tumbler H 110 mm · 22 cl Vitvin H 200 mm · 17 cl Rödvin H 220 mm · 25 cl Champagne H 250 mm · 20 cl Karaff H 305 mm · 112 cl

SOFIERO 1 st vas, 1 st skål, 8 st old fashioned, 1 st karaff Design Gunnar Cyrén, Orrefors

– Vi måste utveckla arbetssätt i skolan, sjukhuset eller äldreboendet som inte missgynnar medborgare på grund av deras kön, säger jämställdhetsminister Nyamko Sabuni. För att säkra hållbarheten i satsningen, har regeringen beviljat ytterligare 80 miljoner under åren 2011-2013.

Program för Hållbar Jämställdhet, den landsomfattande satsning på jämställdhetsintegrering i SKL:s regi som pågått sedan 2007 och som finansierats med 145 miljoner från regeringen, har varit den största svenska satsningen i sitt slag med 85 deltagande

kommuner, landsting, regionförbund och privata aktörer som arbetat för att jämställdhetsintegrera sina verksamheter och kvalitetssäkra sin medborgarservice. Under en konferens presenterades resultaten.

Håkan Sörman, VD på SKL, menar att det är en anständighetsfråga att se till kommunernas och landstingens verksamhet säkerställer att medborgare inte missgynnas på grund av kön.

– Det är också djupt tillfredsställande att konstatera hur mycket som har hänt, sade han.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2010

Källa: SKL

BRAINS, SATELLITE OCH HEADMAN 1 st Brains Jimenez,

CRYSTAL EYE 1 st skål, 1 st vas

1 st Satellite skål, 1 st Satellite vas, 1 st Headman skulptur

Design Bertil Vallien, Kosta Boda

Design Ingegerd Råman, Orrefors

JACKIE 1 st skål, 1 st vas

Design Åsa Jungnelius, Kosta Boda

CHRYSTAL EYE

Skål H 105 mm · B 270 mm Vas H 375 mm · B 160 mm

1 x 63834/21 1 x 63834/13 8 x 63834/40 1 x 63834/81 2 x 65571/02 2 x 65571/06 2 x 65571/04 2 x 65572/02 2 x 65572/04 2 x 65572/06

6 x 62574/32 6 x 62574/16 6 x 62574/18 6 x 62574/14 1 x 62574/85

BRAINS, SATELLITE OCH HEADMAN

Brains H 75 mm · B 45 mm Vas H 295 mm · B 95 mm Skål H 120 mm · B 210 mm Skulptur H 150 mm · B 155 mm

1 x 70 90307 1 x 70 49250 1 x 70 59252 1 x 70 90336

VISION

Skål H 120 mm · B 330x220 mm 1 x 70 50801 Vas H 285 mm · B 170 mm 1 x 70 40806

NEW FRIENDS

Tumbler And H 95 mm · 45 cl 1 x 70 90953 Tumbler Räv H 95 mm · 45 cl 1 x 70 90950 Tumbler Grävling H 95 mm · 45 cl 1 x 70 90951 Tumbler Vildsvin H 95 mm · 45 cl 1 x 70 90952 Tumbler Fågel H 95 mm · 45 cl 1 x 70 90852 Tumbler Björn H 95 mm · 45 cl 1 x 70 90853

JACKIE

Skål H 185 mm · B 320 mm Vas H 500 mm · B 265 mm

1 x 70 50805 1 x 70 40818

1 x 65524/33 1 x 65524/25

E-post:

VISION 1 st vas, 1 st skål

Design Erika Lagerbielke, Orrefors

Telefon dagtid:

INTERMEZZO 6 st tumbler, 6 st vitvin, 6 st rödvin, 6 st champagne, 1 st karaff

Design Erika Lagerbielke, Orrefors

SOFIERO

Ort:

1. Kryssa för den gåva du väljer. (Endast ett kryss.)

2. Fyll i namn och önskad leveransadress tydligt och lägg kortet på brevlådan.

3. Leverans aviseras till nedanstående adress.

Postnr:

MITT & DITT 6 st snaps, 6 st champagne

80 miljoner till jämställdhetsarbete

v

Exklusiv SÅ HÄR BESTÄLLER DU DIN GÅVA:

NEW FRIENDS 6 st tumbler Design Ernst Billgren, Kosta Boda

Malin Ulfvarson

Exklu si

GLASKLART

Glas för sex unika vänner

Komplett servis för sex gäster

Bostadsadress:

Allt fler krav ställs idag på privata personer, kommuner och företag för att öka återvinning. Vissa kommuner till och med bötfäller medborgare som fuskar med källsorteringen hemma, medan det är okej att kasta all skräp i ett och samma kärl utanför hemmet. Nu har Återvinningslösningar i Norr AB tagit fram en ny typ av papperskorg, Sortify,

som är anpassad för källsortering i städer, parker och andra offentliga miljöer.

Flera kommuner i Norrbotten och Västerbotten har deltagit i utvecklingen av denna produkt.

Papperskorgen har två dörrar på motsatta sidor som tillåter enkel tömning utan lyftmoment.

Sortifys volym är några gånger större jämfört med en vanlig papperskorg vilket tillåter besparingar i samband med minskad tömningsfrekvens.

Namn:

Nu finns en ny typ av papperskorg för källsortering i städer, parker och offentliga miljöer.

GL ASKL ART EXKLUSIV

Ibland vill man ge lite mer. 50-årsdagen, pensionen, lång

och trogen tjänst och andra högtidliga ögonblick kräver helt enkelt lite extra uppmärksamhet.

Med GlasKlart Exklusiv får mottagaren själv välja mellan åtta exklusiva alternativ. En uppskattad present som för evigt kommer att påminna om det speciella tillfället.

Pris: 5 000:- exkl. moms + frakt 75:-. Värde upp till 7 400 kr.

GlasKlart Exklusiv finns även i valören 2 000 kr med produkter värda upp till 3 100 kr

F ö R y T T E R L I G A R E I n F o R m AT I o n , Ko n TA K TA C h R I S T E R J A C o b S S o n : 0478 - 345 90

//

ChRISTER.JACobSSon@oRREFoRS.SE

13

Välkommen till en enklare värld.

Vi ger dig strukturen som underlättar din dag på jobbet. Med våra produkter och accesstjänster får du ökad tillgänglighet, blir effektivare och får säkrare hantering och samtidigt ett minskat lagringsbehov.

Tjänster & Produkter • Byggnet Access • Facility Management • Egen webshop för grafiskt material • Bilddatabas • Ritningar • Scanning • Klimatkompenserat papper • Digitaltryck • Expo - Utställningsmaterial

Miljö

Miljöcertifierade enligt ISO14001:2004

Arkitektkopia AB Lindhagensgatan 76 104 25 Stockholm 08-50 60 70 00 www.arkitektkopia.se

Tema: E-Handel

E-upphandling – ett verktyg för alla Allt fler inser fördelarna med elektronisk upphandling.

Halmstads kommun har i snart tre år varit helt pappersfria när det gäller e-upphandling och i dagsläget finns det bara positiva tankar från både personal och leverantörer.

E

fter att ha testat en rad olika system bestämde sig Halmstads kommun för att fördelarna med e-upphandling var långt fler där många moment i upphandlingsledet kunde kortas av. Lisbeth Johnson som är upphandlingschef i Halmstads kommun menar att istället för att lägga tid på pappersarbete kan man fokusera på viktigare saker inom verksamheten. Nu är det fullt möjligt tack vare deras övergång till elektronisk upphandling.

”

Istället för att lägga tid på pappersarbete kan man fokusera på viktigare saker inom verksamheten.

− Vissa upphandlingar kunde förut ta två dagar för två personer då papper skulle läsas igenom och bearbetas manuellt. Samma upphandling tar idag någon minut, säger Lisbeth Johnson.

Med förfrågningsunderlaget sållas många leverantörer ut direkt.

Krav och kriterier som anbudsgivaren har redovisat i formulär med fasta alternativ samt pris kan utvärderas automatiskt av systemet. Därmed är

det som återstår att utvärdera de krav där anbudsgivarens text ska bedömas och betygssättas manuellt samt eventuella bifogade intyg.

Inga nackdelar − Jag kan inte peka på några direkta nackdelar med e-upphandling. Det kan ju så klart strula någon gång men det är oftast inga problem, fortsätter Lisbeth Johnson.

Elektronisk upphandling är ett viktigt redskap i de anställdas arbete och spar kommunen både tid och resurser.

Lisbeth berättar hur en före detta projektanställd i kommunen blivit så positivt inställd till elektronisk upphandling att hon senare vid en arbetsintervju i en annan kommun ställt införandet av e-upphandling som krav för att ta jobbet.

Hon fick jobbet och fick också igenom omstruktureringen som visat sig gagna alla i kommunen. − De som skulle kunna tycka att det gamla systemet är att föredra är stora leverantörer och företag som kan tycka det är krångligt då de har färdiga standardiserade mallar och dokument. Nu måste de svara på varje enskild fråga vilket kanske tar lite tid för dem. Mindre företag upplever det generellt lättare vilket det också är, säger Lisbeth Johnson.

Drivande kultur Halmstads kommun arbetar på ett utvecklande sätt och är även i andra sammanhang en förebild för många andra kommuner.

Halmstads kommun införde år 2008 samordnad varudistribution för kommunens verksamheter där leveranserna styrs till en livsmedelscentral. Livsmedel och torra varor har alltså endast en distributör vilket bidragit till enorma miljövinster. − Inte många andra kommuner har ett liknande system och därför kommer besökare från hela Sverige för att se hur vi har gjort, säger Lisbeth.

Fördelarna med denna typ

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2010

Lisbeth Johnson är upphandlingschef i Halmstads kommun. av uppsamling är att det skapas bättre förutsättningar för mindre och lokala leverantörer och producenter, gynnsam prisutveckling på lång sikt, säkrare miljö kring skolor samt minskad miljöpåverkan. Dessutom får leveransmottagande personal bättre service.

Just nu arbetar Lisbeth Johnson med att införa elektroniskt beställarstöd. − Beställaren ska inte behöva veta vem leverantören är men detta är något vi arbetar på att ta fram och inget som vi använder än, avslutar Lisbeth Johnson.

Stina Rangmar

15

Vi hjälper dig att göra en klimatsmart kaffeupphandling.

Vi har låtit det externa konsultföretaget, Quantis, världsledande experter på livscykelanalyser, analysera en kaffekopps livscykel från böna till kopp. Syftet var att ta reda på vilken inverkan kaffeprocessen har på hela kaffekedjan från odling till val av maskin och kopp. Analysen har resulterat i ett unikt verktyg där vi kan mäta och hjälpa dig att minska CO2-påverkan för varje kaffelösning.

Besök oss i vår monter B14 så visar vi dig hur du kan använda analysen

DEM ON I MO STRATIO NTE R B1 N 4

i din kaffeupphandling för att köpa in kaffe med minimal CO2-påverkan.

Världsledande föreläsare inom livscykelanalyser Passa på och lyssna på när Sebastien Humbert från Quantis i Schweiz berättar om livscykelanlysen på kaffe. Genom resultatet av livscykelanalysen får vi följa kaffets väg längs hela kedjan från odlarland, under transporter och produktion till förbrukarledet. Vi får också en inblick i hur vi som slutanvändare exempelvis kan påverka utsläppen av CO2- bara med hjälp av förändrat beteende.

Sebastien Humbert PhD Quantis scientific director and co-founder

Spår E6, torsdagen den 3 februari kl 13.40-14.20

Komplett sortiment av certifierade varma drycker Vi kan nu erbjuda ett komplett utbud av certifierade produkter för kaffeautomater: malt kaffe, hela kaffebönor, espressobönor, instant kaffe, skummjölkspulver och chokladpulver.

Besök vår monter B14 så bjuder vi på en certifierad kaffedrink!

Tema: E-Handel

E-upphandling på frammarsch, men vad behövs mer?

EU:s förhoppning om 50 procent elektronisk upphandling 2010 blev ett fiasko. Mindre än fem procent blev resultatet. Vad händer nu kring e-upphandling i EU? Vi har frågat Kerstin Wiss Holmdahl som länge arbetet med dessa frågor på Sveriges Kommuner och Landsting, och som deltog vid en hearing i Bryssel nyligen.

V

arför har inte elektronisk upphandling och handel kommit längre än man förväntat? − E-upphandling och e-handel innebär användning av IT som verktyg för att stödja en effektiv inköpsprocess. Jag tror inte att tekniken är det största hindret längre. E-handel innebär ett förändrat arbetssätt, men detta kräver också att resurser måste tillsättas initialt och ett arbete göras konkret både internt och gentemot leverantörerna, menar Kerstin Wiss Holmdahl.

Varför bör den offentliga sektorn ta dessa steg? − Det gäller att dels införa en effektivare upphandlingsprocess men även att synliggöra de avtal som finns för att öka ramavtalstroheten. Då styrs inköpen till rätt leverantör och rätt produkt eller tjänst. Det underlättar för en ökad prismedvetenhet och möjliggör styrning och uppföljning.

Men om dessa fördelar finns, varför har då inte e-upphandling och e-handel redan införts bredare i EU? − EUs ministrar uttryckte 2005 en förhoppning att minst 50 procent av all upphandling över tröskelvärdena skulle ske elektroniskt senast 2010. I den

grönbok om en ökad användning av e-upphandling i EU som kom nu i oktober konstateras att mindre än fem procent av de totala upphandlingsbudgetarna i de medlemsstater som ligger i framkant genomförs via elektroniska system. EU-kommissionen vill nu lägga fram ett program för en bättre offentlig upphandling på inre marknaden och det kan även leda till en översyn av direktiven, säger Kerstin Wiss Holmdahl.

Lanserat ett verktyg I grönboken, där e-upphandling definieras som hela kedjan från annonsering och upphandling till och med order- och fakturaprocessen, beskrivs vad som hittills gjorts av kommissionen.

Det gäller vissa ändringar i direktiven, samfinansiering av forskning och stöd till gränsöverskridande tester som nu sker genom det så kallade PEPPOLprojektet. Vidare har man lanserat ett verktyg, E-Certis som är ett gratis online verktyg som innehåller information om de olika certifikat och intyg som krävs vid offentliga upphandlingar i medlemsstaterna. Och genom e-Prior har man utvecklat en lösning för att utbyta e-kataloger, e-ordrar och e-fakturor.

Leverantörer till kommissionen ska nu genom detta skicka elektroniska fakturor och nästa steg är att kunna ta emot ordrar elektroniskt.

Både morot och piska Vilka förslag till åtgärder ges i grönboken? − Både morot och piska anses behövas för att påskynda en mer utbredd användning av e-upphandling. Man konstaterar att det kan finnas behov av politiska åtgärder och eventuellt lagstiftning för att ge upphandlande myndigheter incitament att övergå till e-upphandling.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2010

Vidare vill man underlätta gränsöverskridande e-upphandling och nämner olika frågor Kerstin Wiss- som idag ses Holmdal som problem, bland annat att underlätta erkännande av elektronisk identifiering, styrkande avhandlingar och andra åtgärder för att underlätta för leverantörerna.

Man vill även uppmuntra till standardisering av centrala

som möjligt för leverantörerna. E-upphandling innehåller fördelar för båda parter.

Men det konstaterades samtidigt att man måste övertyga de upphandlande myndigheterna att införa e-upphandling. Den gränsöverskridande handeln framhölls men även de problem som det finns kring den. Standarder behöver utvecklas ytterligare, samtidigt som broar behövs mellan redan befintliga lösningar, ofta portallösningar i de olika länderna. Problemen med e-signaturer togs upp.

nog framkom det ”påGlädjande hearingen att man planerar att se över direktiven för elektroniska signaturer.

processer och system och tillhandahålla gemensamma byggstenar för e-upphandlingssystem.

Upphandling behöver också göras mer tillgänglig för små och medelstora leverantörer.

Vid en Open hearing om e-upphandling och grönboken som EU-kommissionen anordnade i Bryssel den 25 november deltog du som en av paneldeltagarna. Vad diskuterades och vad kom man fram till? − Dels gavs presentationer av de fördelar som e-upphandling innebär, dels diskuterades de problem som gör att användningen är begränsad. Olika aspeker framkom, både från offentliga sidan och från företrädare för leverantörers organisationer. I Portugal är det nu sedan drygt ett år krav på att e-upphandling ska utföras elektroniskt.

Kerstin fortsätter: − Man kan sammanfatta det så att önskemål framkom om att förenkla det så mycket

Elektroniska signaturer Vad ser du själv som de största hindren som behöver lösas för att öka e-upphandlingen? − Jag tror att man måste övertyga på politisk nivå om fördelarna med e-upphandling, det är först då som resurser ges för ett införande och legitimiteten fås för detta arbete. Men man måste också övertyga de som ska arbeta med detta och se till att de får konkret kunskap kring hur man inför verktyget. Även på leverantörssidan bör det satsas mer.

När det gäller den gränsöverskridande handeln måste man lösa frågorna kring användningen av elektroniska signaturer, utveckla standarder ytterligare kring bland annat e-kataloger och lösa frågor om produktklassificering mm.

Glädjande nog framkom det på hearingen att man planerar att se över direktiven för elektroniska signaturer!

Malin Ulfvarson

17

Tema: E-Handel

Kartläggning R för bättre upphandling Som en del i arbetet med att främja utvecklingen av elektronisk upphandling har Kammarkollegiets upphandlingsstöd genomfört en kartläggning av marknaden för elektroniska upphandlingssystem och kommersiella annonsdatabaser.

egeringen har gett Kammarkollegiets upphandlingsstöd i uppdrag att driva utvecklingen av elektronisk upphandling där målsättningen är att uppnå en obruten elektronisk anskaffningsprocess.

Upphandlingsstödet har därför som en del av detta arbete utfört en kartläggning av marknaden för elektroniska upphandlingssystem och kommersiella annonsdatabaser. Detta för att få en övergripande bild av vilka systemleverantörer och system som finns på marknaden och vilka delar av upphandlingsprocessen systemen stödjer.

lingssystem. Resultatet ger en översiktlig nulägesanalys över hur marknaden ser ut idag.

Marknaden för upphandlingssystem är mycket dynamisk både vad gäller utveckling av systemen samt ägandeförhållanden och samarbeten mellan olika aktörer. − Rapporten ger ingen detaljerad beskrivning av de berörda företagens upphandlingssystem och dess funktioner men kan ge vägledning och stöd till upphandlande myndigheter som står i begrepp att anskaffa upphandlingssystem, säger Ulla Karin Josefsson, handläggare på Kammarkollegiet.

En bild av verkligheten Kartläggningen har genomförts via en enkätundersökning och uppföljande samtal med 13 systemleverantörer av upphand-

Ökat intresse − Tanken bakom kartläggningen är att uppmuntra fler myndigheter att använda elektronisk upphandling och det ser ljust ut,

Marknaden för upphandlingsstöd

Etablerat år

Antal anställda

Stöd för alla delar i uppWebbapplikahandlingsprocessen? tion eller lokal Ev. begränsningar listade. implementation (FFU = förfrågningsunderlag)

Allego Upphandling

1994

37

Webb

FFU, anbud och avtal som separata dokument, viss utvärdering utanför systemet.

Ingen överföring till anslutande ekonomisystem.

Ja

Nej

Ja

Avantra Tender&Contract 2002

150

Webb

Ja

Ja

Ja

Ja

Basware (RFX, CLM, PM)

1999

51

Båda möjligt

Ja

Ja

Nej

Under utv.

CTM e-Procurement

2000

3

Båda möjligt

FFU-stöd ej färdiganpassat till LOU, inget annonseringsstöd.

Ja

Delvis

Nej

E-avrop

1999

5

Webb

Ja

Ja

Ja

Ja

Eniro upphandling

2004/2009

10

Webb

Ja

Ja

Delvis

Under utv.

Complete Tender Management (CTM)

1999

20

Webb

Ja

Ja

Ja

Ja

IBX eSourcing

2000

500

Webb

FFU-stöd ej färdiganpassat till LOU, inget annonseringsstöd.

Ingen överföring till anslutande ekonomisystem.

Ja

Delvis

Nej

Mercell Public System

2001

25

Webb

Delvis stöd för tilldelningsbeslut och avtalshantering.

Ingen överföring till anslutande ekonomisystem.

Ja

Delvis

Ja

TendSign

1998/2010

70

Webb

Ja

Ja

Ja

Ja

Oracle Advanced Procurement Suite

1977

485

Båda möjligt

FFU-stöd ej färdiganpassat till LOU, delvis stöd för annonsering.

Ja

Ja

Nej

Primona Kommers

1998

10

Båda möjligt

Ja

Ja

Ja

Ja

TESS (Trade extension sourcing service)

2000

20

Webb

Inget annonseringsstöd, ej överföring till anslutande ekonomisystem.

Nej

Ja

Nej

18

Stöd vid avrop mot ramavtal?

Stöd för uppStöd för handling e-auktion? via LOV?

Offentliga Affärer 6 2010 | www.offentligaaffarer.se

we did stoCkholm

menar Ulla Karin. Intresset för e-upphandling har ökat avsevärt de senaste två åren och trots att rapporten inte ger några direkta siffror indikerar den ändå att många verkar vilja gå över till e-upphandling.

Q-Free implemented the world’s first fully automated video-based tolling congestion charging system in a Multilane Free Flow environment

Ulla Karin Josefsson, handläggare på Kammarkollegiet.

Vad som saknas enligt Ulla Karin Josefsson är en standardiserad tjänst för elektronisk signering och identifiering av anbud och kontrakt. Något som många av systemleverantörerna efterlyser.

bakom kartläggningen ”ärTanken att uppmuntra fler myndigheter att använda elektronisk upphandling och det ser ljust ut. och kartlägger sina upphandlingsprocesser och rutiner noga innan de anskaffar ett upphandlingssystem.

Vissa tvekar Fördelarna är många då hela upphandlingsprocessen kan effektiviseras genom det elektroniska förfarandet. Förutom att den manuella pappershanteringen med anbuden försvinner kan även en stor del av arbetet med kvalificering, kontroll av krav och utvärdering till stora delar göras automatiskt i systemen.

Men trots alla fördelar med elektronisk upphandling verkar vissa myndigheter tveka till övergången. − För de som är osäkra finns det för flera av systemen möjligheten att dela upp anskaffningen i flera steg och bygga på med moduler och tjänster efterhand och successivt övergå till en helt elektroniskt process och på så sätt slippa stora förändringar på en gång, säger Ulla Karin.

UniQUe the system combines automatic Licence Plate registration (aLPr) with dedicated Short range Communication (dSrC)

effiCient the Multilane Free Flow system reduced air pollution by 10%, traffic by 20–25% and travel time by 30%

fleXiBle the system was introduced to reduce congestion and pollution and is handling variable charges based on congestion levels

Annonsering I upphandlingssystemen skapas förutom själva förfrågningsunderlagen också underlag till annonsering av upphandlingarna. Annonsering sker i EU:s annonsportal TED samt i nationella elektroniska annonsdatabaser. Flera av leverantörerna i kartläggningen tillhandahåller förutom upphandlingssystem också annonsdatabaser t.ex Allego och OPIC.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2010

Photo: iStockphoto / design: gazette

Översikt av marknaden Kartläggningen visar också på att det finns god tillgång på upphandlingssystem som kan ge elektroniskt stöd till de flesta moment i upphandlingsprocessen. De upphandlande myndigheterna är olika och deras behov och krav på ett upphandlingssystem skiljer sig åt. En större kommun eller ett landsting som gör stora och komplexa upphandlingar har t ex helt andra krav på ett upphandlingssystem än en mindre myndighet. Det är viktigt att varje upphandlande myndighet ser till sitt eget behov

innovative

Stina Rangmar

Leading the way: www.q-free.com

Q-fRee leading the way in road user Charging and traffic Management

Road UseR ChaRging Congestion ChaRging tRaffiC sURveillanCe tRUCk tolling video tolling

Q-Free Sverige aB / Sundbybergsvägen 1, 9.de våningen / 171 73 Solna / Sverige

19

Tema: E-förvaltning

När är e-auktioner användbara?

E-auktioner är ett effektivt verktyg som pressar priserna i upphandlingen men bör inte tillämpas för ofta. Var också noga med hur du utformar underlaget och se till att ha en plan B.

G

öteborgs stads Upphandlingsbolag gjorde sin första upphandling med e-auktion redan 2005. Sedan dess har det blivit ytterligare en handfull e-auktioner. Att det inte har blivit fler beror på att förfarandet endast lämpar sig för vissa typer av produktområden, men det är inte det enda skälet. − Vi har inte velat använda e-auktioner i för stor utsträckning eftersom vi tror att marknaden då anpassar sig och då blir metoden inte lika verkningsfull, säger Jan Andersson.

Den e-auktion som Göteborgs stad genomförde 2005 blev minst sagt uppmärksammad eftersom man lyckades pressa priserna med över 40 procent.

Upphandlingen gällde fast och mobil telefoni och fyra utvalda leverantörer deltog i auktionen.

I år kommer Göteborgs stad att göra en ny upphandling av telefoni och planerar att avsluta den med en e-auktion. Men det blev fördröjt eftersom upphandlingen blev överprövad.

Pressar priserna Elektronisk auktion används i slutet av upphandlingen, samt vid avrop med förnyad konkurrensutsättning från ett ramavtal.

Auktionen innebär i praktiken en förhandling med ett antal godkända leverantörer.

Metoden kan användas i upphandlingar av produkter och tjänster, där förfrågningsunderlaget kan formuleras med stor exakthet, det måste nämligen vara möjligt att rangordna och bedöma anbuden med automatik.

20

E-auktioner är ett effektivt verktyg som pressar priserna i upphandlingen men det kräver ett noga förarbete. − Det gäller att ställa frågorna på rätt sätt, definiera produkterna och veta hur mycket man planerar att köpa, förklarar Jan Andersson.

Det är också avgörande att man från början bestämmer sig för hur viktig kvaliteten är i bedömningen av produkten.

Man måste fråga sig hur mycket mer man är beredd att betala för kvaliteten. − Om man viktar kvaliteten till 50 procent skulle det i praktiken innebära att man är beredd att betala dubbelt så mycket för ”bästa” produkt jämfört med den som nätt och jämnt uppfyller kvaliteten.

Tänk efter före, är Jan Anderssons råd.

Vad tycker leverantörerna om förfarandet? Hur har de reagerat? − Mest positiva. Det är klart att efter vår telefoniupphandling 2005 fanns en och annan leverantör som uttryckte missnöje angående priset, vilket inte var konstigt eftersom vi lyckades pressa priserna så rejält.

Men generellt har vi fått veta att leverantörerna tycker att upphandlingsförfarandet är rakt och tydligt. De kan ju följa hela förloppet, hur prisbilden ändras.

Nu är det lagligt Att Göteborgs stad började med e-auktion redan 2005 är ovanligt tidigt. Det var först i somras som elektronisk auktion infördes i lagen om offentlig upphandling.

Innebär lagändringen någon skillnad för Göteborgs stad? − I praktiken innebär det ingen skillnad för oss. Men nu är det tydligt att det blivit lagligt att genomföra e-auktioner. Tidigare har vi så att säga ägnat oss åt positiv lagtolkning. Det stod ju inte i lagen att det inte var tillåtet, säger Jan Andersson.

Den viktigaste lagändringen från i somras gäller dock inte lagen om offentlig upphandling utan sekretesslagstiftningen. − Nu är det lagligt möjligt att lämna ut de anbudsuppgifter som behövs för att genomföra en auktion. De leverantörer som lämnar bud ska enligt LOU känna till sin aktuella placering i anbudsstriden. Men det innebär inte nödvändigtvis att de känner till hur många leverantörer som är med och budar. − Nej, de ser bara det ledande budet och eventuellt sin plats i budgivningen, inte hur många som är aktiva. De kan ju alltid se hur de ligger till eftersom de vet vilket bud de senast lade.

gick ”nerServern bara minuter

innan en auktion skulle avslutas.

Auktioner väntas öka Det är fortfarande bara ett fåtal offentliga upphandlare i landet som använder sig av elektroniska auktioner, men Jan Andersson tror att vi kommer att få se en ökning. − Det kommer absolut bli fler som använder metoden nu när möjligheten är inskriven i lagen.

Verktygen finns ju, och det är mycket enkelt att sätta upp en e-auktion. Säkerheten är inte heller något som utgör något hinder.

Under sin första e-auktion 2005 lät man auktionen löpa under flera Offentliga Affärer 6 2010 | www.offentligaaffarer.se

Tema: E-förvaltning – Tidigare har vi så att säga ägnat oss åt positiv lagtolkning. Det stod ju inte i lagen att det inte var tillåtet, säger Jan Andersson.

Foto: Malin Ulfvarson

månader med krav på att den leverantör som inte dagligen uppdaterade sitt anbud åkte ut. Idag ser det lite annorlunda ut. − Idag anger vi auktionstiden till en timme. Det händer ändå ingenting förrän precis i slutet och trots det sitter alla och avvaktar inledningsvis. Sedan händer det att det drar ut något utöver en timme, eftersom vi har som regel att auktionen inte avslutas förrän det har gått ett visst antal minuter efter det sist lagda anbudet.

Ha en plan B Vad har du för tips att ge för den som är på väg att sätta upp sin första e-auktion? − Det måste alltid finnas en plan B. Själva auktionen är kritisk för upphandlingen och det gäller att tekniken fungerar. Informera alla berörda redan i förväg om vad som kommer att ske om tekniken slutar fungera.

Jan Andersson har själv råkat ut för teknikkrångel under en auktion. − Vi råkade ut för att servern gick ner bara minuter innan en auktion skulle avslutas. Vi kontaktade då anbudsgivarna och sa att auktionen skulle återupptas en timme senare.

Krisen underlättades av att alla var informerade om planen. − Däremot har vi sagt att anbudsgivarna själva ansvarar för att deras egen uppkoppling fungerar, men det skulle man eventuellt kunna ha en reservplan för också.

Malin Ulfvarson

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2010

21

nyheter Ur nyhetsflödet från offentligaaffarer.se Öka samarbetet inom e-Förvaltning

- Jag vill att det ska vara enklare och roligare att vara medborgare i Sverige. E-förvaltningen erbjuder den möjligheten, menade IT-minister Anna-Karin Hatt på e-Förvaltningsdagarna.

Ale ger skoldatorer till lågstadiet

Ale kommun är först i Norden med egna skoldatorer för elever i lågstadiet. Det är i denna åldersgrupp som de pedagogiska vinsterna är som störst, visade deras pilotstudie.

Snabbare id-handläggning Ett nytt IT-samarbete mellan Skatteverket och Migrationsverket gör att fler kan få id-kort snabbare.

Webbmöten i landstinget

Landstinget i Värmland låter 300 anställda hålla möten via webben, för att minska klimatpåverkan.

Central administration ska spara 1 miljard kronor

Hur hanteras skyddade personuppgifter?

Datainspektionen ska undersöka hur landets samtliga kommuner hanterar skyddade personuppgifter.

– Allt fler personer lever med skyddade personuppgifter vilket innebär att det ställs större krav på att myndigheter hanterar dessa personers uppgifter på ett korrekt och säkert sätt, förklarar Ulrika Harnesk som leder projektet.

För att kartlägga hanteringen av skyddade personuppgifter skickar myndigheten ut en elektronisk enkät till landets samtliga kommuner. I enkäten frågas bland annat om uppgifter om invånare med skyddade personuppgifter är särskilt markerade

i IT-systemen, om åtkomsten till skyddade personuppgifter är begränsad genom att användarna har olika behörigheter, om ärenden där skyddade uppgifter förekommer hanteras av särskilt utsedda handläggare och om det sker någon kontroll av vem som tagit del av skyddade uppgifter.

– Resultatet från enkäten kommer att ligga till grund för eventuella kommande inspektioner och informationsinsatser, säger Ulrika Harnesk.

Källa: Datainspektionen

Ny lag om mutbrott kan komma 2011 En anställd får ta emot en julgåva från sin arbetsgivare värd högst 450 kronor utan att skatta för den.

Samma summa är avdragsgill för arbetsgivaren. Gåvor man får i sin yrkesroll från andra än sin arbetsgivare är skattepliktiga från första kronan, utom reklamprodukter värda mindre än 180 kronor. Institutet mot mutor, IMM, anser att en gåva från en utomstående till en anställd i offentlig sektor inte bör överstiga 1 procent av prisbasbeloppet, nu 430 kronor. IMM rekommenderar alla företag att skapa en policyt.

Mutbrott och bestickning kan ge fängelse upp till sex år. Men lagtexten ger liten guidning kring hur den ska tolkas. En utredning om en tydligare lagstiftning om mutbrott pågår. Eventuellt kan en ny lag antas nästa år.

Källa: IMM

Regeringen vill inrätta ett servicecenter som ska sköta ekonomi- och personaladministration åt de statliga myndigheterna.

På sikt beräknas servicecentret kunna minska statens administrationskostnder med upp till 1 miljard kronor per år.

Bilda en ny upphandlingsmyndighet Statskontoret anser att det behövs en ny myndighet för samordnad statlig upphandling och upphandlingsstöd.

Rekordstor videokonferens i rätten

I måndags startade en av Sveriges största rättsprocesser någonsin, där över 70 personer står åtalade. På grund av utrymmesbrist hölls rättegången som en videokonferens från sex domstolssalar på fem olika orter.

EU kritiserar återigen skånska avfallskontrakt

Kundperspektiv i kollektivtrafiken

Kommuninvest drar i handbromsen

Med den nya kollektivtrafiklagen får kommuner och landsting en ny uppgift i att ta fram regionala trafikförsörjningsprogram.

I ett så kallat motiverat yttrande kritiserar EU-kommissionen ett antal Skånekommuner för att ha gett kontrakt till samägda avfallsbolag utan föregående upphandling.

Kommuninvest har beslutat att senarelägga den första emissionen i sitt svenska obligationsprogram, på grund av den rådande osäkerheten på den svenska räntemarknaden.

22

SKL och Svensk Kollektivtrafik har tagit fram ett stöd i form av en vägledning, för hur det arbetet ska gå till.

– Den nya kollektivtrafiklagen innebär att kommuner och landsting ska ta ett helhetsgrepp om kollektivtrafiken. Det är en utmaning. Vi har därför tagit fram en vägledning som förhoppningsvis ska fungera som ett stöd och göra att arbetet kan komma igång snabbt, säger Gunilla Glasare, chef för avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad på Sveriges Kommuner

och Landsting.

Vägledningen är framtagen med utgångspunkt i ett kundoch resenärsperspektiv med ett antal öppna frågor som är viktiga att diskutera när de regionala trafikförsörjningsprogrammen tas fram.

Källa: SKL

Offentliga Affärer 6 2010 | www.offentligaaffarer.se

nyheter

Sparar tid med smarta dokument Länsstyrelserna gör stora besparingar genom att effektivisera sitt dokument- och ärendehanteringsarbete med SmartDocuments. Enligt deras egna beräkningar kan det innebära att de sparar minst 90 000 arbetstimmar per år.

SmartDocuments är ett system framtaget för att bland annat förbättra produktionen av elektroniska dokument och underlätta hanteringen av dokumentmallar för användaren, i syfte att spara tid och pengar.

På IT-enheten för Länsstyrelserna har man utvärderat användningen av SmartDocuments med gott resultat, och konstaterat att systemet lever upp till de höga krav man ställer på säkerheten.

Med beställningen av SmartDocuments beräknar Länsstyrelserna spara minst 90 000 arbetstimmar per år.

Förutom att förkorta tiden vid dokumentproduktion och hantering av mallar kan man också höja kvaliteten på såväl innehåll som användning av den grafiska profilen, då användaren av systemet får dokument som är kompletta och korrekta till innehåll och utseende!

Förfalskning i FMVs upphandling

Ett norskt företag förfalskade testprotokollet för skyddskläder som offererades FMV i en upphandling. Förfalskningen upptäcktes först av en konkurrerande leverantör som överklagade tilldelningsbeslutet.

Dynamiskt system SmartDocuments är ett dynamiskt system med möjligheter till anpassning utifrån kundens behov.

Vilket i detta fall innebär att det kan kopplas till Platina, Länsstyrelsernas egna databassystem, och därmed underlätta arbetet för de 4500 potentiella användarna inom myndigheten.

Länsstyrelsen har som mål att de alla ska ha tillgång till SmartDocuments vid 2011 års slut.

Mona Sundquist

Riksdagen har öppnat sina databaser Entreprenörer, entusiaster och andra intressenter väntar på att få skapa e-tjänster baserade på öppen myndighetsdata.

På turné för inköpscentral

SKL Kommentus är på turné för att informera om den inköpscentral som är under uppbyggnad och ska dra igång i januari 2011.

Nu får det vara slut på att markera revir!

IT-minister Anna-Karin Hatt höll sitt första anförande om ITpolitiken under Internetdagarna i Stockholm. Under anförande påtalade hon att regeringens handlingsplan för e-hälsa i vård och omsorg ligger henne extra varmt om hjärtat.

Färska fakta.

Dygnet runt.

Sök företagsfakta I affärer är det viktigt att veta vem du har att göra med. För att göra trygga affärer är det bra att kolla fakta om företaget.

BOLAGSORDNING

40 kr/st*

PERSONS UPPDRAG

40 kr/st

REGISTRERINGSBEVIS REG REGI

ÅRSREDOVISNING

75 kr/st

40 kr/st*

* Pris, exkl. moms

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2010

I vår nya e-tjänst Sök företagsfakta laddar du exempelvis ner registreringsbevis, årsredovisningar och bolagsordningar till ett betydligt lägre pris än vad de kostar att beställa i pappersformat. Du betalar med kontokort och dokumenten levereras direkt till din e-postadress. www.bolagsverket.se

23

? ? ?! ! !

Expertpanelen svarar

Juridikprofessor Christine Ramberg pratar om möjligheten att på försök avskaffa LOU.

Tum veleniam ipsum am, sustrud te ea cor Tum veleniam ipsum am, sustrud te ea cor Är det möjligt att avskaffa LOU? Lyckas,enligt din mening, LOU Lyckas LOU med syftet att stävja sustio ex et vel ut aliquam aute duisisis sustio ex et vel ut aliquam aute duisisis med syftet att ge alla leverantörer korruption och pressa priserna? accumsandre te faccum voloreet lutat, con accumsandre te faccum voloreet lutat, con samma möjlighet till affärer? exeros augiam irillam etuerostrud min heniaexeros augiam irillam etuerostrud min heniamcore commodipit prat luptat nit ea facinci mcore commodipit prat luptat nit ea facinci

Det behövs regelverk inom många Det är viktigt att den upphandlande Upphandlaren ska enligt LOU redovisa områden däribland offentlig upphandmyndigheten i sitt förfrågningsunderlag vilka anbud som inkommit, tydligt sequat.

Duisci tat, commod är te tydlig tem zzrilit Obor sequat. Duisci tat, commod te tem zzrilit ling. Det ärObor bra att upphandlande i vad som ska upphandlas redovisa att utvärdering skett på korrekt myndigheter gör på samma så som samtlobore att ställa kraven utefter vad feuguer iurerosto sätt utifrån förfrågningsunderlaget ipsuscilla feuguersätt; iurerosto commodo vendip ipsuscilla commodo lobore vendip att man alltid annonserar en upphandÖvertagande en samt vid förfrågan, tilldelning, enim nullam, venim in velit velenitsom lam upphandlas. am zzrit enimav nullam, venim in velit velenit lamefter am zzrit ling, att man skriftligen redogör för hur driftentreprenad kan förutsätta stora lämna ut inkomna anbud. Ja priserna prat, suscinit ations nulput et lam dolorperat. Am prat, suscinit ations nulput et lam dolorperat. Am utvärderingen gått till, att upphandresurser medan leverans av exempelvis kan definitivt pressas i samband med zzriure ditavtalsaccumsan exercin veniamet at. likväl kan levereras zzriure riurem dit accumsan exercin at. villkor i lingen ska ligga uteriurem viss tid, bröd till skolan upphandling.

Att veniamet fråga på lika Utmöjligheten lorerosto odiam iurem inim veniamc Ut lorerosto odiamkonkurrens iurem inimger veniamc spärren samt till överprövav detommolore lilla bageriet. Ja leverantörer effekt.ommolore LOU är en hjälp ning m.m. Om LOU skulle avskaffas avniam, quat kan få samma men alla ulla am,för att stävja eventuell korruption.

Om dolobortin ulla am, sequat velis nisimmöjligheter dolobortin sequat niam, quat velis nisim någon anledning måste vi ändå kan inteacin henit en upphandling görs korrekt så ska en quat, cons acin henit ha ipitett am duntleverantörer iuscil inciduiinom tem ett område quat, cons ipit am dunt iuscil incidui tem regelverk. förvänta sig att kunna svara på allt som leverantör inte kunna påverka utfallet. quam, quissit inciduisi. upphandlas inom området.quam, quissit inciduisi.

I de uppmärksammade fallen har det, Ann Linde Koolman, Upphandlingschef Alingsås Komm.

Dunt niat incin exer adipsustrud duis aut dolut lor se Dunt niat incin exer adipsustrud duis autandra dolutbefattningar lor se vad jag förstått, varit Förnamn Efternamn inblandade och intetisupphandlare.

Företag/organisation dunt iurercilla facipis dolor inim velisi tis alis dunt iurercilla facipis dolor inim velisi alis

Troligen inte vad gäller korruption, Klart att det är möjligt, det gick ju Jag tycker mig se att undersökningar med tanke på det som diskuteras i att göra upphandling innan LOU. Se som görs, visar på att framförallt småföObor sequat. Duisci tat, commod te tem zzrilit Obor sequat. Duisci tat, commod te tem zzrilit media och utreds av åklagare. När det också på näringslivet, de klarar att göra retagare undviker att lämna anbud. De ipsuscilla feuguer iurerosto commodo lobore ipsuscilla commodo gäller prisfrågan, så lobore tror jagvendip att lägre upphandlingar och inköp utan den. Det tycker det ärvendip för krångligt att lämna feuguer iurerosto in velit velenitanbud lam am zzrit enimSå nullam, in velit velenit lam priser framförallt drivsam avzzrit vetskapen om finns andraenim lagarnullam, än LOUvenim som reglerar i offentlig upphandling. i det venim det råder sund konkurrens. affärsverksamhet, vilka jag uppfattar särskilt bra. ationsattnulput prat, suscinit ations nulput et lam avseendet dolorperat.lyckas Am LOU inte prat, suscinit et lam dolorperat.

AmI den meningen är LOU, rätt hanterad, fungerar väl.

Fast det är mig veterligen zzriure riurem dit accumsan exercin veniamet at. zzriure riurem dit accumsan exercin veniamet at. en grund för bra villkor. relativt få domstolsärenden.

Ut lorerosto odiam iurem inim veniamc ommolore Ut lorerosto odiam iurem inim veniamc ommolore dolobortin ulla am, sequat niam, quat velis nisim dolobortin ulla am, sequat niam, quat velis nisim quat, cons acin henit ipit am dunt iuscil incidui tem quat, cons acin henit ipit am dunt iuscil incidui tem quam, quissit inciduisi. quam, quissit inciduisi.

Roland Pettersson, Dunt niat incin exer adipsustrud duis aut dolut lor se Dunt niat incin exer adipsustrud duis aut dolut lor se Förnamn UpphandlingsKonsult i SydostEfternamn Företag/organisation dunt iurercilla facipis dolor inim velisi tis alis dunt iurercilla facipis dolor inim velisi tis alis

Samma som svaret på 3:an.

Mycket möjligt men jag tror inte det I stora drag tycker jag det, mycket sequat.

Duisci tat, commod handlar te tem zzrilit Obor sequat. Duisci tat, commod te tem zzrilit är önskvärt.Obor Anser att lagstiftningen också om hur vi i offentliga ytterligare bör utvecklas. sektorn utvecklar se på feuguer iurerosto commodo lobore vendip ipsuscilla feuguer iurerosto commodo lobore vendipvårt sätt att ipsuscilla enim nullam, venim in velit velenitaffärsbegreppet. lam am zzrit enim nullam, venim in velit velenit lam am zzrit prat, suscinit ations nulput et lam dolorperat. Am prat, suscinit ations nulput et lam dolorperat. Am zzriure riurem dit accumsan exercin veniamet at. zzriure riurem dit accumsan exercin veniamet at.

Ut lorerosto odiam iurem inim veniamc ommolore Ut lorerosto odiam iurem inim veniamc ommolore dolobortin ulla am, sequat niam, quat velis nisim dolobortin ulla am, sequat niam, quat velis nisim quat, cons acin henit ipit am dunt iuscil incidui tem quat, cons acin henit ipit am dunt iuscil incidui tem quam, quissit inciduisi. quam, quissit inciduisi.

Dunt niat incin exer adipsustrud duis aut dolut lor se Dunt niat incin exer adipsustrud duis aut dolut lor se Magnus Nordkvist, inköpsFörnamn Efternamn samordnare Lindesbergs kommun Företag/organisation dunt iurercilla facipis dolor inim velisi tis alis dunt iurercilla facipis dolor inim velisi tis alis

LOU inte primärt till att pressa Nej. Som medlemsstat i EU har tat, Sverige är snarare om upphandlande Obor sequat.

Duisci commod Frågan te tem zzrilit Obor sequat. Duisci tat,syftar commod te tem zzrilit priser. Lägre priser/högre kvalitet är överlåtit normgivningskompetens åt myndigheter förmår ge alla leverantörer ipsuscilla feuguer iurerosto commodo lobore vendip ipsuscilla feuguer iurerosto commodo lobore vendip dock en konsekvens av sund konkurEU på bl.a. upphandlingsområdet. samma möjlighet till affärer, på sätt nullam, in velit lam LOU am zzrit venim in velit zzrit rens som velenit uppstårlam då am korruption, liksom LOU byggerenim således i allt venim väsentligt på velenitsom föreskriver. Praxisenim från nullam, våra prat, suscinit nulput dolorperat.visar Amatt så inte alltid prat, är suscinit nulput et lam dolorperat.

Am hinder mot fri rörlighet inom EU, EU:s bestämmelser om friations rörlighet på et lam domstolar fallet.ationsandra motverkas.exercin Motverkandet den inre marknaden och direktiv som exercin Det pågår dock med zzriure riurem dit accumsan veniamet at. ständigt arbete zzriure riurem dit accumsan veniametavat.korruphandlar mycket om effektiv tillsyn utfärdats påUtgrundval dessaiurem bestämatt förenkla för små och medelstora lorerostoavodiam inim veniamc ommolore Ut lorerosto odiamtion iurem inim veniamc ommolore samt information om fördelarna med melser. Det går alltså inte att ”avskaffa” företag att lämna anbud i offentliga dolobortin ulla am, sequat niam, quat velis nisim dolobortin ulla am, sequat niam, quat velis en lagenlig tillämpning avnisim LOU. Att LOU med mindre än att Sverige först upphandlingar, och vår erfarenhet är att quat, cons acin henit ipit am dunt iuscil incidui tem quat, cons acin henit ipit am duntsom iuscilgörs incidui tem upphandlingar enligt LOU träder ur EU, varför påståendet redan av förfrågningsunderlag i högre utsträckökar konkurrensen och pressar priser detta skäl får ansesquissit anmärkningsvärt. ning än tidigare är utformade så att quam, inciduisi. quam, quissit inciduisi. har visats i åtskilliga rapporter mindre företag Dunt niat incin exer adipsustrud duis aut dolut lorinte se missgynnas.

Dunt niat incin exer adipsustrud duis aut dolut lor(sese Förnamn Efternamn bl.a. Regelverk och praxis i offentlig Eva-Maj Mühlenbock, Företag/organisation dunt iurercilla facipis dolor inim velisi tis alis dunt iurercilla facipis dolor inim velisi tis alis Advokat, Advokatfirman Lindahl upphandling, ESO).

Ställ en fråga till Expertpanelen, mejla till brev@hexanova.se

Tum veleniam ipsum am, sustrud te ea cor Tycker du att upphandlingsreglerna sustio ex et vel ut aliquam aute duisisis har brister, vad? accumsandre te faccum voloreet lutat, con exeros augiam irillam etuerostrud min heniamcore commodipit prat luptat nit ea facinci En brist i dagens regelverk är att det är svårt att diskvalificera anbud pga oskäligt lågt pris. Att Obor sequat. Duisci commod te temden zzrilit upphandla till lågatat, priser och erhålla kvalitet som efterfrågas har en upphandlare sällan vendip problem ipsuscilla feuguer iurerosto commodo lobore med.

Att blivenim nödgad att skriva att man enim nullam, in velit velenitavtal lamtrots am zzrit bedömer en uppenbar risk att företaget inte prat, suscinit ations nulput et lam dolorperat. Am kommer kunna leva upp till kvalitetskraven är ett zzriure ditinom accumsan exercin veniamet at. stort riurem problem vissa branscher.

Ut lorerosto odiam iurem inim veniamc ommolore dolobortin ulla am, sequat niam, quat velis nisim quat, cons acin henit ipit am dunt iuscil incidui tem quam, quissit inciduisi.

Dunt niat incin exer adipsustrud duis aut dolut lor se dunt iurercilla facipis dolor inim velisi tis alis

Jag har inga ytterligare egna funderingar kring det. Jag arbetar för Duisci att uppfylla LOU, samtidigt som jag har som Obor sequat. tat, commod te tem zzrilit mål attfeuguer uppnå bästa möjliga affärsnytta.

Det genom att ipsuscilla iurerosto commodo lobore vendip t.exnullam, värna om konkurrens och underlätta anbudsgivning. enim venim in velit velenit lam am zzrit prat, suscinit ations nulput et lam dolorperat. Am zzriure riurem dit accumsan exercin veniamet at.

Ut lorerosto odiam iurem inim veniamc ommolore dolobortin ulla am, sequat niam, quat velis nisim quat, cons acin henit ipit am dunt iuscil incidui tem quam, quissit inciduisi.

Dunt niat incin exer adipsustrud duis aut dolut lor se dunt iurercilla facipis dolor inim velisi tis alis

Som all annan lagstiftning har också LOU brister. Frågan är Obor sequat. commodom te tem bara vad vi Duisci får förtat, ”utväxling” det zzrilit görs större förändringar ifeuguer lagstiftningen. ipsuscilla iurerosto commodo lobore vendip enim nullam, venim in velit velenit lam am zzrit prat, suscinit ations nulput et lam dolorperat. Am zzriure riurem dit accumsan exercin veniamet at.

Ut lorerosto odiam iurem inim veniamc ommolore dolobortin ulla am, sequat niam, quat velis nisim quat, cons acin henit ipit am dunt iuscil incidui tem quam, quissit inciduisi.

Dunt niat incin exer adipsustrud duis aut dolut lor se dunt iurercilla facipis dolor inim velisi tis alis

LOUsequat. anses av många etttealltför komplicerat regelObor Duisci tat, utgöra commod tem zzrilit verk med otillräcklig flexibilitet. Utrymmet för förändringar ipsuscilla feuguer iurerosto commodo lobore vendip är av naturliga skäl störst beträffande 15 kap. LOU, som enim nullam, venim velit velenit området. lam am zzrit ligger utanför det in direktivstyrda Samtidigt är prat, suscinit ations nulput ietenlam dolorperat.ofrånkomliga Am många av svårigheterna upphandling och, riurem till viss dit del,accumsan självförvållade (som t.ex. uppställande zzriure exercin veniamet at. otydligaodiam och onödiga kravveniamc samt alltför komplicerade Ut av lorerosto iurem inim ommolore utvärderingsmodeller). LOU är också ett ”ungt” regelverk, dolobortin ulla am, sequat niam, quat velis nisim där vår förhoppning är att en mer enhetlig och tydlig quat, cons acin henit ipit am duntframkommer. iuscil incidui tem domstolspraxis så småningom quam, quissit inciduisi.

Dunt niat incin exer adipsustrud duis aut dolut lor se dunt iurercilla facipis dolor inim velisi tis alis

QBRANCH:

DIN IT-LEVERANTÖR!

Qbranchs mission är att få IT att fungera.

Vår strategi är att växa genom riktigt nöjda kunder och vi har stor erfarenhet av kunder inom den offentliga sektorn.

I februari 2010 tecknade Kammarkollegiet ramavtal med Qbranch inom området helhetsdrift.

Qbranch är det första företaget i Sverige som tilldelats den internationella certifieringen ISO/IEC 20000. Detta är ett bevis på att Qbranchs tjänste- och produktleveranser möter standardens högt ställda krav på kvalitet.

Qbranch är en av Sveriges Bästa Arbetsplatser och i år kom vi på fjärde plats i Great Place to Works arbetsplatsundersökning, något vi givetvis är glada och stolta över.

Vi är nämligen övertygade om att nöjda medarbetare och nöjda kunder går hand i hand. Medarbetare som trivs och gillar att gå till jobbet gör en bra arbetsinsats vilket gynnar vårt arbete med att skapa IT-branschens mest nöjda kunder.

Läs mer om vårt erbjudande på www.qbranch.se

juridik

Hur ställer vi

korrekta kvalitetskrav?

En vanlig fråga inom offentlig upphandling är vilka kriterier avseende kvalitet som anses tillåtna och hur dessa kvalitetskrav bör utformas beroende på om det gäller kvalificering av anbudsgivare eller utvärdering av anbudet. I artikeln görs en översikt av gällande rättsläge och särskilt med beaktande av användningen av referenser som kvalitetskriterium.

Kvalitetskrav vid kvalificering respektive tilldelning Kvalitet kan användas som urvalskriterium vid kvalificeringen av anbudsgivare så länge de grundläggande EG-rättsliga principerna följs1 och hänsyn tas till det som upphandlas. Kvalitet kan även enligt 12 kap. 1 § LOU utgöra ett tilldelningskriterium och vara tillåtet om det är kopplat till föremålet för upphandlingen, är ägnat att bidra till att fastställa det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet samt i övrigt är förenligt med de grundläggande EG-rättsliga principerna.2 Det är alltså viktigt att skilja på kvaliteten på anbudsgivaren ifråga ­­– det vill säga ifråga om ekonomisk och finansiell ställning, teknisk kapacitet, erfarenhet samt kvalifikationer och resurser i övrigt – samt ifråga om kvaliteten på föremålet för upphandlingen. Det är inte tillåtet att sammanblanda kriterierna vid kvalificerings- respektive utvärderingsfasen. Utvärdering och kvalificering kan i och för sig ske vid samma tillfälle, men 26

ska ses som två skilda moment där olika regler är tillämpliga3.

Förhållandet mellan urvals- och tilldelningskriterier har varit föremål för prövning såväl i EU-domstolen som i svenska domstolar.

Av EU-domstolens avgörande i det så kallade Lianakis-målet4 framgår att upphandlande myndighet i kvalificeringsfasen ska kontrollera anbudsgivarnas lämplighet avseende ekonomisk och finansiell ställning samt teknisk kapacitet, medan tilldelning av kontraktet däremot genomförs med hänsyn till lägsta pris eller det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet.

Det är alltså bara möjligt att använda kriterier som syftar till att fastställa det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet som tilldelningskriterier.

Kriterier som huvudsakligen avser vilken erfarenhet samt vilka kvalifikationer och resurser anbudsgivare förfogar över för att säkerställa ett gott utförande av projektet i fråga kan inte anses utgöra tilldelningskriterier utan utgör

urvalskriterier. EU-domstolen har i senare avgörande bekräftat sitt synsätt i Lianakis-målet.5 Referenser Det är vanligt att upphandlande enheter använder referenser som ett kriterium vid utvärderingen av anbud i kvalitetshänseende. Såsom ovan redogjorts för är det således av största vikt att referensupptagningen syftar till att fastställa det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, det vill säga för en bedömning av hur väl ett uppdrag kommer att genomföras och inte för att göra en bedömning av anbudsgivarens förmåga och kapacitet att genomföra uppdraget. I det senare fallet löper annars den upphandlande myndigheten risken att efter en överprövning få göra om upphandlingen.

Svensk rättspraxis Praxis avseende distinktionen mellan kvalificeringsfasen och utvärderingsfasen ifråga om referenser är spretig och Kammarrätterna har gjort olika tolkningar

av Lianakis-målet. Kammarrätten i Stockholm6, Sundsvall7 och Göteborg8 har i respektive mål konstaterat att referensupptagningen ifråga hör hemma i kvalificeringsfasen. Till samma slutsats kom Kammarrätten i Stockholm9, där upphandlingen ifråga gällde ramavtal avseende byggservicearbeten.

Kammarrätten konstaterade att referensupptagningen avsett frågor rörande anbudsgivarens kvalitet som leverantör ifråga om produktivitet, förmåga att hålla tider, bemötande, kvaliteten på anbudsgivarens yrkesmän, snabbhet i leveranser och redovisning samt referentens förtroende för anbudsgivaren och om denne kunde rekommendera anbudsgivaren. Kammarätten fann mot bakgrund av detta att kriterierna huvudsakligen var hänförliga till anbudsgivarens kvalifikationer och inte till föremålet för kontraktet. Kammarrätten fann med andra ord att kommunens förfarande stred mot de grundläggande kraven i 1 kap. 9 § LOU.

Offentliga Affärer 6 2010 | www.offentligaaffarer.se

juridik

I andra avgöranden har konstaterats att referenser från med upphandlingen likvärdiga uppdrag kan utgöra tilldelningskriterier.10 I ett avgörande från Kammarrätten i Göteborg avseende en upphandling om renhållningstjänster, konstaterade domstolen att referensupptagningen hade avsett frågor rörande anbudsgivarens utförande av tjänster i tidigare sammanhang. Frågorna som ställts gällde bland annat anbudsgivarens administrativa hantering av tjänsten, aktiva arbete med förbättring av arbetsmiljön, leverans av rätt tjänst i rätt tid, dialog med beställaren och service mot abonnenterna samt entreprenadens prisvärdhet. Mot bakgrund av detta konstaterade Kammarrätten att referensupptagningen har syftat till att utröna hur anbudsgivaren tidigare har utfört sin tjänst och hur nöjda tidigare kunder varit med tjänsten och att kriterierna därmed inte kunde anses ”huvudsakligen hänförliga till anbudsgivarens kvalifikationer

och tekniska och yrkesmässiga kapacitet, utan till föremålet för upphandlingen […]”.11 Upphandlingen ansågs därmed ha skett i enlighet reglerna i LOU. Rättsläget vad gäller distinktionen mellan kvalificeringsfasen och utvärderingsfasen synes inte vara helt klart. Att generellt ange kriterier ägnade att fastställa det ekonomsikt mest fördelaktiga anbudet låter sig inte helt enkelt göras. I stället blir det fråga om en bedömning från fall till fall.

Mot denna bakgrund bör valet av tilldelningskriterier noga övervägas så att dessa verkligen är avsedda för att fastställa det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet i den aktuella upphandlingen.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2010

Malin Erasmie är advokat och verksam på Lindahls kontor i Malmö sedan 2010. Hon har erfarenhet inom offentlig upphandling, arbetsrätt, tvistelösning och processer samt allmän affärsjuridik. Före sin tid på Lindahl var Malin verksam vid Advokatfirman Cederquist i Stockholm (20052010) och Michelson & Werner Advokatbyrå (2003-2004). Under 2004-2005 tjänstgjorde hon som notarie vid Stockholms tingsrätt. Malin är ledamot i Sveriges Advokatsamfund sedan 2009.

Natalie Svensson är advokat och verksam på Lindahls kontor i Malmö sedan 2007. Hon har erfarenhet inom konkurrensrätt, offentlig upphandling, försäkringsrätt samt allmän affärsjuridik. Före sin tid på Lindahl var Natalie verksam vid Advokatfirman Delphi & Co i Stockholm (2004-2006), på Advokatfirman NorelidHolm i Stockholm (2006) samt på MAQS advokatbyrå i Malmö (2006-2007). Under 2002-2004 tjänstgjorde hon som notarie vid dåvarande Länsrätten i Stockholms län. Natalie är ledamot i Sveriges Advokatsamfund sedan 2007.

Malin Erasmie Natalie Svensson Noter 1 Se härvid 1 kap 9 § LOU respektive 1 kap 24 § LUF., 2 Se mål C-513/99, Concordia. 3 Se mål C-31/87, Beentjes., 4 Mål C-532/06., 5 Se mål C-199/07, ERGA., 6 Mål nr 3582-09., 7 Mål nr 3474-08., 8 Mål nr 6420-09., 9 Mål nr 5512-08., 10 Se bl.a. , Kammarrätten i Göteborg (mål nr 5910-08)., 11 Mål nr 7332-08.

27

Produktnytt

produktnytt

Geografisk position i nya Vision 80/20 Att inte bara kunna se om en kollega är ledig utan också var han eller hon befinner sig är en av nyheterna i den sensate versionen av hänvisningssystemet Vision 80/20.

Positioneringstjänster kopplade till närvaro är stekhett och i den sensate utgåvan av deras hänvisningssystem Vision 80/20 visas

Efterlängtad iPad för fantaster Efter månader av skriverier har Apples iPad nu börjat säljas i svenska butiker. Den mycket omskrivna iPaden är en läsplatta, en pekdator, en surfplatta, en ny kommunikationsplattform. Det finns inget liknande på marknaden idag och dess exakta nisch är ännu svår att förutspå, utöver den statuspryl den naturligtvis har hos alla Applefantaster. Till en början är Ipad en lyxpryl, något mitt emellan en dator och en mobil. Troligtvis är det tjänsterna i App Store som avgör om Ipad blir den succé som Apple hoppas på. Alla de stora teleoperatörerna erbjuder speciella Ipad-abonnemang.

medarbetarnas position både i textform och på en karta. Användarna kan själva avgöra om de vill visa sin position eller inte. För att spar på batteriet i mobiltelefonen skickas bara ny information om position vid förflyttning.

Andra nyheter är närvarostatus integrerad mot IBM Lotus Sametime, möjlighet att koppla ihop Google Calander och Ical med systemet och stöd för växlar från Panasonic och Mitel.

Alla talar om...

Microsoft Lync Microsoft Lync är en kommunikationsserver med tillhörande mjukvara. Lösningen erbjuder telefoni, chatt, videokonferenser och samarbetsverktyg så att användarna har möjlighet att växla mellan kanalerna i en konversation.

– Lync är en sammanslagning av link och sync, berättar Peter Nicks, svensk produktmarknadschef för Lync. Förhoppningen från Microsofts sida är att namnet rent av ska ge upphov till ett nytt verb synonymt med kommunikation – att lynca?

Förutom som serverprogramvara kommer Lync också att finnas som en molntjänst direkt från Microsoft. Lync Online lanseras nästa år men kommer inledningsvis inte att erbjuda telefoni.

Kraftfullt ledningsstöd Hållbara beslut Effekt i vardagen

Av erfarenhet vet vi att det är svårt att skapa bestående och okomplicerade förändringar i en organisation. Det som utmärker en framgångsrik organisation är att den kan hantera samspelet mellan strategier, organisation, strukturer, kultur och informationsteknik. Vi vet hur du blir framgångsrik och skapar effekt i vardagen.

I vårt utbud finns verktygen som ger stöd till hela din verksamhet – du väljer själv vad som är relevant för dig.

Vi erbjuder dig helt enkelt det du behöver.

Inte mer. Inte mindre.

Våra erbjudanden finns inom sex områden: Risk & Säkerhet, Integrated Logistics Support, Supply Chain Management, IT-management, Verksamhetsledning samt Lednings- och organisationsutveckling.

www.actea.se

Expectations.

Exceeded.

Actea är ett framgångsrikt konsultbolag som startade verksamheten år 2000. Acteas huvudkontor är lokaliserat i Göteborg med kontor i Lidköping, Linköping, Stockholm, Västerås och Växjö. Actea har sin bas på den svenska marknaden, men verkar även internationellt.

Våra kunder finns inom myndigheter, kommuner och landsting, producerande- och tjänsteföretag samt detaljhandeln.

Debatt

Dubbelmoralen i landets kommuner!

Inför valet var en av de centrala frågorna hur Sverige ska få fart på tillväxten och skapa fler jobb. Obligatorisk ursprungsmärkning och en mer ansvarsfull offentlig upphandling är två viktiga åtgärder som skulle kunna skapa förutsättningar för detta.

D

e offentliga köken köper i många kommuner idag in prispressade, importerade livsmedel producerade under helt andra förhållanden än de vi har krav på här i Sverige. Samtidigt kontrolleras lantbrukarna inom samma kommun att de uppfyller en av världens hårdaste miljö- och djurskyddslagstiftning.

När vi bönder nu producerar mat efter dessa regler anser vi det vara en självklarhet att våra barn, äldre och sjuka som inte själva kan styra över sina måltider också ska få äta den maten!

Bland många upphandlare av livsmedel i offentlig sektor finns idag en osäkerhet om vilka krav som är tillåtna att ställa. Ofta får man höra argumentet att det inte går att ställa krav. Detta är inkorrekt, det har visat sig att det faktiskt går att ställa krav på upphandlingen. Miljöstyrningsrådet har ett antal konkreta förslag på hur man kan formulera sig för att ge större möjlighet att göra upphandlingar utifrån andra kriterier än pris, utan att gå på tvärs med lagen om offentlig upphandling. De största hindren är ofta strukturella och mentala.

Inte sällan görs upphandling över breda produktområden och i interkommunala samarbeten.

Detta ger en storskalighet som utesluter många mindre, lokala producenter. LRF har därför sammanställt de grundläggande reglerna i skriften ”Ställ krav”.

Vi förstår att det kan vara en utmaning för kommuner och landsting, att med en redan idag ansträngd budget, lägga ytterligare kostnader på upphandling och inköp av livsmedel, men för

LRF är detta en trovärdighetsfråga med tydlig bäring på att utveckla det lokala näringslivet.

Om politikerna kräver att maten som köps in i offentlig sektor ska motsvara det svenska

folk själva ”kanNärvälja blir det oftast mat från Sverige.

regelverket då skapas tillväxt och fler jobb samtidigt som barn, äldre och sjuka får bättre mat.

Dessutom exporterar vi då inte miljö- och djurskyddsproblem till andra länder. Ytterligare ett argument är att vi endast kan ha full kontroll över hur vi vill att maten ska produceras via lagar och regler om vi har en inhemsk produktion.

Också bland allmänheten är stödet stort för både ökade krav vid offentlig upphandling och obligatorisk ursprungsmärkning.

När folk själva kan välja blir det

oftast mat från Sverige. Det som saknas är politisk handlingskraft.

För att kunna fortsätta med en svensk livsmedelsproduktion som håller landskapet öppet samt värnar om god djurhållning och minimal miljöpåverkan måste våra politiker ta sitt ansvar. Konsekvensen av att inte ställa miljö- och djurskyddskrav vid upphandlingar blir att våra skolor, äldreboenden och sjukhus ofta serverar mat som är producerad på ett sätt som inte är tillåtet i Sverige. Att använda olika standarder - en för produktion i Sverige och en för offentlig upphandling - är inte rimligt!

Bo Rundquist, Länsförbundsordförande, LRF Södermanland Håkan Rohdén Regionförbundsordförande, LRF Örebro Peter Borring Regionförbundsordförande, LRF Östergötland.

Optimize workflow Hur effektiva är era arbetsflöden – egentligen? Hanterar ni era dokument med hjälp av en alltmer vildvuxen flora av multifunktionssystem, skrivare och scanners? Vad sägs om att få ett snabbt svar på hur era arbetsflöden ser ut, om delar av er dokumenthantering är onödigt dyr eller ineffektiv och i så fall var? Vädrar du goda affärer? Vi kallar det optimize workflow! Kontakta oss på www.sharp.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2010

31

FOKUS: Det nya matlandet

Sverige

– det nya matlandet Sverige vill gärna vara det nya matlandet i Europa, men maten som serveras på landets skolor och vårdinrättningar kommer inte sällan från utlandet och de långväga matleveranserna upprör på många håll i landet. Men intresset för frågan har aldrig varit större.

A

tt servera våra barn, sjuka och äldre den goda maten inom offentlig sektor bör vara en självklarhet. Men det krävs engagemang och kunskap i alla led och på alla nivåer för att den goda måltiden inom offentlig sektor ska kunna utvecklas. Det är något som jag strävar efter i visionen Sverige – det nya matlandet, säger landsbygdsminister Eskil Erlandsson.

Måndagen den 13 september utsåg jordbruksminister Eskil Erlandsson Östersund till årets matlandethuvudstad 2011. Bara två veckor senare kunde man i media läsa att landstinget i Östersund genomfört en livsmedelsupphandling som lett till mycket långväga matleveranser för länets skolor och omsorgsboenden. Reaktionerna lät inte vänta på sig. Bland annat från Lantbrukarnas Riksförbund som provoceras av att svenska kommuner och landsting inte bryr sig om att ställa krav på de hårda djurskyddsregler som det svenska lantbruket lyder under. − Helt otroligt att upphandlingsenheten i Östersund nu upphandlat sin mat utomlands och inte gett lokalproduktionen någon chans.

Där sprack epitetet som matlandets huvudstad 2011 med ett riktigt självmål, säger Mats Weinesson från LRF i ett mejl till vår redaktion.

32

Enligt lagen om offentlig upphandling är det inte tillåtet att inkludera krav i upphandlingen som geografiskt begränsar leverantörernas möjligheter att lämna anbud. Det innebär till exempel att man inte får lov att ange att man premierar lokala leverantörer. − Sverige skulle vara den största förloraren om vi frångår denna princip i Europa, säger Stefan Attefall minister med ansvar för upphandlingsfrågorna och syftar på vår egen omfattande export.

Han påpekar att det går att ställa vissa krav i livsmedelsupphandlingar men påpekar samtidigt att upphandlingar inte är det enda sättet att bedriva miljöarbete i samhället. − Ju mer specifika krav vi ställer desto dyrare blir produkterna vi köper, i slutänden handlar det om skattepengar. Är medborgarna beredda att till exempel betala för ekologisk mat, är det värt pengarna? Det är en politisk diskussion som måste föras i kommunerna.

Den politiska frågan diskuteras också ute i kommunerna och på många håll görs försök att upphandla närproducerat, ekologiskt, med krav på djurskydd i enlighet med lagen om offentlig upphandling.

Men ämnet är komplext och överprövningarna duggar tätt. Flera kommuner upplever att striden mellan de två största livsmedelsleverantörerna, Menigo och Servera, går ut över deras verksamhet. Det är mer regel än undantag att upphandlingen överprövas av den leverantör som förlorat.

Monica Sihlén från Miljöstyrningsrådet har förståelse för de kommuner som känner sig osäkra på hur de kan ställa krav i livsmedelsupphandlingar. − Jag rekommenderar att man tar vår hjälp och ställer krav, men

serveras ”treDet miljoner

måltider dagligen i den offentliga verksamheten.

Offentliga Affärer 6 2010 | www.offentligaaffarer.se

FOKUS: Det nya matlandet jag har samtidigt förståelse för att man tvekar. Det saknas fortfarande rättspraxis på livsmedelsområdet. Vi har tillhandahållit våra miljökriterier sedan 2006 men de har ännu inte prövats i domstol. Alla väntar med intresse på utvecklingen, säger Monica Sihlén, projektledare på Miljöstyrningsrådet.

Miljöstyrningsrådet har fått regeringens uppdrag att öka kunskapen om livmedelsupphandling. − Den offentliga måltiden är en mycket viktig del i regeringens vision om Sverige som det nya matlandet. Det serveras hela tre miljoner måltider dagligen i den offentliga verksamheten.

Arbetet med att höja kvaliteten där kan göra stor skillnad.

I uppdraget ingår att tillhandahålla information via webbplatsen, hålla utbildningar och rådgivning över telefon. − En viktig del i arbetet är att få till samtal mellan parterna i fråga, både leverantörssidan, beställarsidan och myndigheter. Livsmedelsupphandlingar är mycket komplexa i fråga om sortiment, avrop, logistik och antalet människor som är berörda. Vi tror att flera frågor kan lösas genom dialog och ömsesidig förståelse.

Hon är mycket optimistisk till utvecklingen och säger att intresset är större än någonsin för att få till bättre livsmedelsupphandlingar. − Man intresserar sig för matens kvalitet, miljöprestanda på produkterna, ursprung och djurskyddsfrågor. Man vill även ha möjlighet att ställa socialaoch etiska krav, exempelvis etiskt producerat kaffe. Lägsta pris är inte längre det viktigaste, smak, utseende och miljö är lika viktigt.

Intresset för frågan finns på alla nivåer, politiker, tjänstemän och medborgare. − Ambitionsnivån inför upphandlingen kan vara hög eller låg, det är upp till den enskilda kommunen. Även om det bara ställs ett par krav tycker jag att man ska vara nöjd. Det är viktigt att börja i rimlig skala, men på sikt kan vi tillsammans nå en otroligt stor förändring.

Vi köper ekomat

Högsby, Oskarshamn, Vimmerby och Västerviks kommuner upphandlade i samverkan livsmedel med inriktning mot ekologisk mat och lokala leverantörer. Dessutom ställdes krav på djurskyddshänsyn i Västerviks nya inköpskriterier och noggrannare regler kring uppföljning presenterades redan i förfrågningsunderlagen. Högre inköpskrav har lett till skarpare krav på uppföljning. Det var ett stort arbete med att kontrollera alla produkter som offererades mot förfrågningsunderlaget, totalt fanns över 900 varor i underlaget.

Det krävdes även ett stort arbete med leverantörerna för att verifiera kraven.

Monica Sihlén är projektledare på Miljöstyrningsrådet.

Hennes generella rekommendation är att ställa krav på relevanta delar av sortimentet, som det är möjligt att följa upp.

Miljöstyrningsrådet erbjuder även vägledning över uppföljning av kraven.

En kommun som använt sig av Miljöstyrningsrådets miljöoch djurskyddskrav och som blir indragen i en överprövning i domstol kan ta hjälp av rådets motiveringar till varför kraven är relevanta. − Vi ger inte juridiskt stöd men de är välkomna att ta del av samtliga våra bevekelsegrunder som anger varför vi tycker att våra krav får ställas. De finns publicerade på hemsidan.

Malin Ulfvarson

Melleruds livsmedelspolicy

Mellerud kommun blev 2006 först i Sverige med att införa djurskyddskrav i livsmedelsupphandlingar. En livsmedelspolicy togs i Mellerud och fem övriga samarbetskommuner som garanterade mat producerad med krav på djurskydd, miljöhänsyn och livsmedelssäkerhet. Med högre krav på uppföljning kom också större krav på redovisning av exempelvis underleverantörer vilket stärkte upphandlingsprocessen.

Krav på god djuromsorg och ekomat

Leksands kommun i samverkan med Mora, Orsa, Rättvik och Älvdalen upphandlade 2009 kött enligt vissa krav på god djuromsorg.

Vidare upphandlades frukt och grönsaker med möjlighet att välja EU-ekologiska och KRAV-märkta varor. För att underlätta för mindre och lokala företag delades vissa produktgrupper in i mindre enheter.

Dessutom togs beslut om att andelen varor som måste kunna levereras inom varje produktgrupp skulle sänkas från 90 till 80 procent.

Dessutom bjöds samtliga leverantörer in för att delta i en dialog om mat, livsmedel och transporter.

Målet nått - 30 procent ekologiska inköp

Miljöledningssystem och tydliga metoder och mål gjorde det möjligt för stadsdelen Torshälla i Eskilstuna att nå 30 procent ekologiska livsmedel under 2009. Bland annat har man varit noga med att köpa in säsongsanpassad mat samt minska svinnet i köken. Menyer har planerats inför upphandlingen.

Engagerad personal ger miljömedvetna kök

En mycket stor del av maten som serveras i skolorna i Vaggeryds kommun tillagas från grunden och fastän ekologiska livsmedel i regel är dyrare än konventionell klarar man kostnaderna genom att se över recepten. Den ekologiska måltiden per vecka är exempelvis ofta vegetarisk. Såväl kökspersonalen som eleverna är engagerade i skolmaten och under 2009 ökade de ekologiska livsmedelinköpen med ännu några procent. I framtiden hoppas man kunna servera 100 procent ekologisk mat.

Lokala leverantörer bjuds in Den 15 juli 2010 ändrades formuleringen i lagen om offentlig upphandling till att man bör beakta miljö- och sociala aspekter vid offentlig upphandling.

Sverige - det nya matlandet är en vision om att skapa fler jobb och tillväxt genom framförallt satsningar på mat- och livsmedelsproduktion i kombination med turism. Visionen har resulterat i en handlingsplan med fem fokusområden: offentlig mat, primärproduktion, förädlad mat, matturism och restaurang.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2010

I syfte att få fler anbud från företag i närområdet har Dalslandskommunerna Bengtsfors, Dals Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål bjudit in lokala leverantörer till informationskvällar där man får reda på hur det går till att vara med och konkurrera om regionens inköp.

Krav på närproducerat diskuterades samtidigt som träffarna syftade till att ge en bild av varför kommunerna handlar som de gör. Man hoppades att kunna avmystifiera LOU, många företagare är inte kunniga om lagen och har inte kunskap om att kommunerna är tvungna att göra upphandlingar.

Ekomat gynnade lokala företag

Gotlands kommun satsade extra pengar på att köpa in ekologiska livsmedel trots de högre priserna jämfört med konventionella. Genom att begära in offerter på stora volymer kunde priserna pressas, och upphandlingen var även uppdelad i tio produktgrupper. Majoriteten vanns av gotländska företag vilket ledde till att transporterna minskade och miljön skonades i en större utsträckning.

Källa: Miljöstyrningsrådet

33

FOKUS: Det nya matlandet

Rättvik kan bli vägledande Osäkerheten är fortfarande stor om vilka djurskyddskrav som får ställas i livsmedelsupphandlingar. Nu ligger ett ärende hos Förvaltningsrätten i Falun som kan bli vägledande.

L

ivsmedelsområdet är ett debatterat område inom offentlig verksamhet. Alla berörs. Våra barn, gamla och sjuka blir serverade tre miljoner portioner varje dag i svensk offentlig verksamhet. Det är viktigt att det är mat med hög kvalitet och med liten miljöpåverkan.

Livsmedel står för cirka en tredjedel av den totala klimatpåverkan inom EU. Till största delen beror detta på naturliga processer i primärproduktionen, men det finns också stora skillnader beroende på produktionssätt.

Vem köper dyrt svenskt kött?

En het fråga med anknytning till livsmedel är hur djuren hanteras.

Svenska djurskyddskrav är de hårdaste i världen och kraven innebär att kostnaden för köttproduktionen går upp. Vem ska köpa det dyra svenska köttet om kommuner och landsting upphandlar billigare varor från utlandet?

Viljan finns hos politiker i hela landet, men resultatet blir inte alltid enligt önskan. Osäkerheten kring vad man får och inte får kräva är stor och det finns en del modiga kommuner som prövar sig fram. En kommun som vågar är Rättvik. I en första upphandling ställde man djurskyddskrav i enlighet med svensk lagstiftning, men det blev bakläxa och upphandlingen fick göras om.

I den nya upphandlingen preciserar man sina kriterier med hjälp av Miljöstyrningsrådets vägledning för livsmedelsupphandling.

Uppställda krav måste vara relevanta och kopplade till föremålet för upphandlingen. I och med att det saknas rättsfall på

34

Siw Norström, upphandlare i Rättvik. området är det dock svårt att med säkerhet uttala sig om rättsläget och ett rättsavgörande vore önskvärt. Men Miljöstyrningsrådet menar att det bör vara möjligt att ställa krav på att livs-

Våra krav är ”högre än de

som EU anger som minimikrav.

medel ska vara producerat enligt vissa kriterier som syftar till att skydda djurs hälsa och liv.

Intresset är stort När nu Rättviks livsmedelsupphandling återigen är överprövad och ligger hos Förvaltningsrätten i Falun är det många som avvaktar resultatet med intresse. − I mitten av oktober lämnade vi in bemötanden på samt-

liga punkter som leverantören Servera har anfört till Förvaltningsrätten. Framförallt handlar det om att våra krav är högre än de som EU anger som minimikrav, säger upphandlare Siw Norström.

Hon berättar att de hade god hjälp av Miljöstyrningsrådets bakgrunds- och motivdokument för respektive område när de skulle formulera bemötanden kring varför kraven var relevanta.

Vid denna tidnings pressläggning var ärendet ännu oavslutat.

Men Siw Norström tror inte att ett domslut från förvaltningsrätten kommer att sätta punkt för den här upphandlingen. − Vi kan nog räkna med att ärendet går vidare till Kammarrätten, säger Siw Norström.

cerat. Kommunen har utfärdat en garanti som säger att kött som serveras i kommunens äldreboenden och skolor ska komma från svenska råvaror.

Då dök idén upp att kommunen, via naturbruksgymnasiet i Rättvik, skulle producera sin egen mat till den offentliga verksamheten. Idag driver kommunen gården med 75 kor och målsättningen är att 2014 bli självförsörjande på mjölkoch köttprodukter. På detta sätt har Rättvik kommun helt kringgått lagen om offentlig upphandling. I Rättvik har politikerna varit eniga i beslutet att driva eget lantbruk.

Malin Ulfvarson

Självförsörjande 2014 Politikerna i Rättviks kommun har sedan flera år en ambitiös vision kring klimatsmart, ekologiskt, kravmärkt och närproduOffentliga Affärer 6 2010 | www.offentligaaffarer.se

FOKUS: Det nya matlandet

50 kommuner lyfter den offentliga måltiden Fokus Matglädje är ett initiativ för kommuner som vill utveckla den offentliga måltidsverksamheten. Totalt 50 kommuner får möjlighet att delta i projektet under 2010-2012, i år deltar 15 kommuner. − Vi visste att behovet var stort hos landets kommuner, men intresset har helt överstigit våra förväntningar, säger Margareta Frost-Johansson, projektledare för Fokus Matglädje och utvecklingsledare på Hushållningssällskapens Förbund.

Under projektets gång kommer kommunerna ha utarbetat en kostpolicy, utbildning i upphandlingsfrågor och kökspersonalen kommer att involveras i måltidsfrågorna.

− Kommunerna behöver en tydlig, uttalad och förankrad kostpolicy på politisk nivå, med mål och kravspecifikationer, för att kunna utvärdera sin måltidsverksamhet. Det saknas i förvånande många fall idag. Genom att medverka i projektet, får kommunerna verktyg och handledning för att göra just detta, säger Margareta Frost-Johansson.

Projektet Fokus Matglädje består av tre steg som vart och ett på ett pedagogiskt, konkret och verklighetsbaserat sätt sätter fokus på frågor som rör bland annat matglädje, matlagning från grunden, närproducerat, ekologiska mål, säsongsanpassade råvaror, hållbar utveckling och upphandlingsförfarande.

Beslut om kommunens medverkan fattas på kommunledningsnivå, där beslutsfattarna enligt en utarbetad modell fast-

Where safety comes first.

ställer en övergripande vision och kostpolicy för all matverksamhet samt att riktlinjer, mål och handlingsplaner arbetas fram i verksamheterna för förskola, skola och omsorg. Tillsammans med Hushållningssällskapets matkonsulter ingår kommunerna ett avtal att långsiktigt bedriva ett förändringsarbete. Ett engagemang, också i de politiska korridorerna, är nödvändigt för att lyckas.

Förändringen omfattar hela måltidsverksamheten och i projektet ingår också teoretiska och praktiska utbildningar för kökspersonalen. Hushållningssällskapens matkonsulter kommer att genomföra 100 utbildningstillfällen där man lagar mat på teman som fisk, kött, vegetariskt och mellanmål.

I dagsläget har Borås, Falköping, Götene, Haparanda, Herrljunga, Huddinge, Kristianstad, Ljusdal, Mark, Orsa, Töreboda, Varberg, Åstorp och Östhammars kommuner skrivit under det samarbetsavtal som symboliserar starten på ett omfattande förändringsarbete.

Fokus Matglädje är resultatet av ett samarbete mellan Jordbruksverket och Hushållningssällskapens Förbund.

Jordbruksverket och Hushållningssällskapens Förbund är delfinansiärer, liksom medverkande kommuner.

För att läsa mer om projektet gå in på www.fokusmatgladje.nu Källa: Hushållningssällskapet

Safety & Rescue Region är ett kluster, mitt i Sverige, som samarbetar inom risk, säkerhet och krishantering. Tillsammans erbjuder vi näringsliv och offentlig verksamhet ett brett utbud av möjligheter.

∙Utbildning ∙Träning ∙Forskning ∙Tjänster ∙Produkter

www.safety-rescue.se www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2010

35

t e h g i l n ä v ö j l i M t e s i r p ingår i

BIC Ecolutions™ Clic Stic™ Kulspetspenna Färg: Blå. Svart Tillverkad av 62% återvunnet material - 2 km skrift

BIC Ecolutions™ Round Stic™ Kulspetspenna Färg: Svart. Blå Tillverkad av 74% återvunnet material

BIC Matic Ecolutions™ Stiftpenna 0,7 mm Färg: Blå. Grå. Grön Tillverkad av 76% återvunnet material - 3 stift á 90 mm - 10 km skrift

NF Environnement är den officiella franska miljömärkningen för skrivprodukter.

Den tilldelas produkter som har reducerat miljönpåverkan och bibehåller likvärdig prestationsförmåga som tidigare.

Användningen av de produkter som bär märkningen NF Environment samt de som är märkta med den europeiska miljömärkningen, bidrar till ansvarsfullt ekologiskt konsumentbeteende. www.bicecolutions.com

FOKUS: Det nya matlandet

Sverige drar tillbaka förslag om miljösmarta matval – Miljöhänsyn får stå tillbaka för frihandeln, säger Livsmedelsverkets generaldirektör Inger Andersson, med anledning av att regeringskansliet beslutat dra tillbaka Livsmedelsverkets förslag till EU om råd om miljösmarta matval.

I

− Vi får fundera på hur vi kan gå vidare, säger Inger Andersson, Livsmedelsverkets generaldirektör.

EU:s lagstiftning finns utrymme för att miljöhänsyn får påverka frihandeln om miljönyttan står i proportion till effekterna på handeln. Det är synd att vi inte får någon prövning av om nyttan av råden överväger de eventuellt handelshindrande effekterna. Det finns stor efterfrågan på information som kan hjälpa konsumenterna att välja mat som är bra både för hälsan och miljön, säger Inger Andersson.

Bakgrunden är att Sverige, genom Livsmedelsverket, som första land i EU i maj 2009 anmälde förslag till råd om miljösmarta matval till EU för så kallad notifiering. Det gör man när man tror att det finns risk att åtgärder kan krocka med befintlig EU-lagstiftning.

Syftet med att notifiera är att ge

övriga medlemsländer möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. EU-kommissionen och Rumänien ansåg att förslagen uppmuntrar till köp av svenska varor på bekostnad av varor från andra länder, vilket motverkar principen om fri rörlighet på den gemensamma marknaden.

Intresse från Europa Livsmedelsverket har därefter, i samarbete med Naturvårdsverket och Jordbruksverket, sett över formuleringarna i förslaget.

Till exempel har uttrycket ”närproducerat” tagits bort och de underliggande miljöfaktorerna, som användningen av växtskyddsmedel, effekten på den biologiska mångfalden och transporternas betydelse, lyfts fram i stället. De redigerade

råden har sedan beretts vidare i regeringskansliet.

– För att tillgodose alla inblandade svenska intressenter hade så stor omarbetning av råden krävts att de till slut skulle ha blivit för urvattnade för att vara användbara för konsumenten. Vi hade då inte heller kunnat garantera den vetenskapliga grunden för våra råd, säger Inger Andersson.

– Livsmedelsverkets miljösmarta matval är något helt nytt i EU, och frågan har fått stor uppmärksamhet från många håll.

Storbritannien, liksom Danmark och Norge, är nu på gång med liknande råd. Från Livsmedelsverkets sida ska vi fundera över hur vi kan gå vidare med frågan, säger Inger Andersson.

Källa: Livsmedelsverket

Kommers ger kontroll på inköpen och effektiviserar arbetet, från behov till faktura.

Med systemet i allas webbläsare uppnås avtalstrohet och överblick. Leverantörerna kan delta i elektronisk handel oavsett förutsättningar. Kommers underlättar samarbetet och ni gör bättre affärer.

Läs mer om upphandling, avtalshantering och e-handel på www.primona.se Primona AB * Kungsgatan 35 * 111 56 Stockholm * 08-612 34 53 * info@primona.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2010

37

nyheter

Konkurrensexpert i upphandlingsutredning Peter Lindblom, chef för avdelningen för offentlig upphandling på Konkurrensverket, har blivit utsedd till expert i regeringens utredning om offentlig upphandling. Utredningen leds av den före detta europaparlamentarikern Anders Wijkman.

Syftet med utredningen är att utvärdera upphandlingsregelverket ur ett ekonomiskt och samhällspolitiskt perspektiv. − En central fråga är om det

går att göra ekonomiskt goda affärer i offentlig upphandling, samtidigt som man använder sin köpkraft till att ta miljö-, sociala och etiska hänsyn och verkar för ökade affärsmöjligheter för små och medelstora företag, säger Peter Lindblom i Konkurrensverkets nyhetsbrev.

Han är entusiastisk inför uppdraget, framförallt eftersom det rör frågeställningar som inte tidigare utretts. Från Konkurrensverkets sida är de viktigaste frågorna vad som kan göras för att förbättra konkurrensen och göra offentlig upphandling attraktiv för leverantörerna så att antalet anbud ökar.

Peter Lindblom På vilket sätt kan Konkurrensverket bidra till i utredningen?

– Som tillsynsmyndighet över offentlig upphandling har vi haft

möjlighet att göra en hel del iakttagelser över åren.

Vad hoppas du att utredningen leder till?

– Att det går att skapa en balans mellan kostnaderna och den ekonomiska nyttan i offentlig upphandling med hänsyn till befintliga regelverk.

Dessutom vore det mycket bra om vi kunde komma fram till vilka åtgärder som behövs vidtas för att höja effektiviteten vid offentlig upphandling.

Utredningen pågår fram till 28 juni 2012 och leds av Anders Wijkman.

Källa: Konkurrensverket

Driftlarm online Södertälje kommun har lanserat en webbtjänst för driftlarm från tekniska anläggningar och invånares felanmälningar.

Europeiskt utbyte av miljöinformation EU har i ett direktiv bestämt om ett sammanhängande geografiskt informationssystem mellan EU-länderna.

Syftet är att etablera en infrastruktur för tillgång till och utbyte av elektronisk geografisk information som är användbar för verksamheter som kan påverka människors hälsa och miljö. De myndigheter, kommuner och vissa enskilda organ som har geografisk miljöinformation ska medverka genom att elektroniskt göra information och tjänster tillgängliga för allmänheten. De 38

ska också dela information med andra myndigheter, kommuner och enskilda organ som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter som kan ha betydelse för miljön.

Regeringen utser den myndighet som ansvarar för att det svenska systemet är samordnat med motsvarande system inom EU. Ändringarna innebär också möjlighet att begränsa tillgängligheten av viss miljöinformation på grund av sekretess. De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 januari 2011.

Källa: Riksdagen

Samhällsbyggnadskontorets kundtjänst kan registrera inrapporterade fel från både allmänhet och den egna organisationen med ett enkelt webbformulär.

Därefter distribueras informationen automatiskt vidare till ansvarig person för åtgärd.

- Vi börjar med att ansluta alla våra trafiksignaler till tjänsten och hantera alla ärenden inom området Gata och Trafik, säger Anders Eklind, Utredningsingenjör på enheten för Stadsmiljö.

Malin Ulfvarson

Betalar du ett högt pris för det här?

Vilken lterklass skall man välja, F5, F6, F7, F8, F9? Låt oss på Scandlter hjälpa er att sänka kostnaden för ventilationen.

Att välja rätt lterklass, rätt typ av luftlter, rätt partner, gör stor skillnad. Det kan vi bevisa. Kontakta oss på Scandlter redan idag… det nns ingen orsak att vänta.

0325-66 16 00 | www.scandlter.com

Luft syns inte och är gratis. Ändå är det många som betalar ett högt pris för dålig luft.

– En del av Vokes-Air Group –

Offentliga Affärer 6 2010 | www.offentligaaffarer.se

nyheter

Nya steg i arbetet med regionbildning En ny lagstiftning föreslås för att underlätta för kommuner och landsting att komma överens om ekonomiska frågor när nya landsting ska bildas.

I dag finns ingen lagstiftning för övergångsstyre och utjämning vid bildandet av nya landsting.

När landstingen i Skåne och Västra Götalands län bildades antog riksdagen särskilda tillfälliga lagar för dessa landsting.

Utredningens förslag till permanent lagstiftning förbättrar förutsättningarna för kommuner och landsting att komma överens

om hur effekter av en enhetlig landstingsskattesats och verksamhetsöverföringar ska regleras ekonomiskt. Det betyder att lokala och regionala initiativ om en ändrad landstingsindelning kan tas utifrån en tydligare och bättre grund.

Lagförslagen innebär att ett nytt landsting får lämna bidrag till kommunerna i landstinget för att motverka att landstingsbildningen leder till höjd kommunalskatt. Dessutom får kommunerna i ett nybildat landsting lämna bidrag till varandra för att utjämna de kostnadseffekter som följer av en ändrad uppgiftsfördelning mellan landstinget och kommunerna. Bidragen får bara

lämnas under en övergångsperiod.

Den pågående utredningen kommer härnäst att pröva om det är möjligt att finna en lämplig geografisk gränsdragning för ändrad landstingsindelning i Norrland respektive Svealand.

Utredningen ska efter önskemål även bistå landsting i andra delar av landet i frågor om ändrad landstingsindelning.

Utredningen ska dessutom se över den statliga regionala förvaltningen och föreslå hur denna kan bli tydligare och mer samordnad.

Källa: Socialdepartementet

Ur nyhetsflödet från offentligaaffarer.se Sverige bäst på grön upphandling

I en ny, omfattande EU-studie om grön och hållbar offentlig upphandling placerar sig Sverige och Miljöstyrningsrådet sig i topp jämfört med andra ledande medlemsländer.

Regeringen måste agera

Riksrevisionen har granskat det digitala informationsutbytet mellan myndigheter och tycker att arbetet går för långsamt.

Regeringen bör ta initiativ för att förbättra samordningen.

Nytt upphandlings­verktyg

EU-kommissionen har lanserat eCertis, ett webbaserat verktyg som underlättar för företag som vill delta i upphandlingar i andra EU-länder. Verktyget finns tillgängligt på Upphandlingsstöd.se.

Prutat från 1 miljon till 60 000 kronor

Dals Eds kommun hade ansökt om utbildningsmedel i Lean för 1,2 miljoner men fått avslag.

Lösningen blev istället en webbaserad utbildning till en kostnad på 60 000 kronor.

SWEPOS® Nätverks-RTK-tjänst

erbjuder navigeringsstöd och positionering i realtid med centimeternoggrannhet.

RTK-korrektioner sänds idag via GSM och GPRS och används för t.ex. detaljmätning, utsättning, datainsamling för GIS, förrättningsmätning och maskinguidning. Om det räcker att du får positionen i efterhand kan du skicka in dina observationsdata till SWEPOS beräkningstjänst.

Tel: 026-63 37 53 • Fax: 026-65 42 75 • swepos@lm.se • www.swepos.com

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2010

39

Översättningar

– till och från alla språk Vi översätter till och från alla språk och inom alla fackområden.

Vi tar även översättningsuppdrag som kräver korta leveranstider.

Översättningar

– till och från alla språk

När du vänder dig till Semantix, vänder du dig till Nordens ledande språk- och kommunikationsföretag.

Vi översätter till och från alla språk och inom alla fackområden.

Vi tar även översättningsuppdrag som kräver korta leveranstider.

När du vänder dig till Semantix, vänder du dig till Nordens ledande språk- och kommunikationsföretag.

ÖVERSÄTTNING

WEBBKOMMUNIKATION

AFFÄRSSPRÅK

KURSER

UNDERTEXTNING

SPRÅKCOACHER

SKRIBENTER

TOLKNING

UNDERTEXTNING

SPRÅKCOACHER

SKRIBENTER

TOLKNING

Översättning samt övriga tjänster: 0774-40 05 50 Tolkning: 0770-45 74 00 (dygnet runt) www.semantix.se | info@semantix.se SVERIGE STOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ NORRKÖPING UPPSALA UMEÅ FINLAND HELSINGFORS ULEÅBORG NORGE TRONDHEIM STAVANGER HAMAR

ÖVERSÄTTNING

WEBBKOMMUNIKATION

AFFÄRSSPRÅK

KURSER

Översättning samt övriga tjänster: 0774-40 05 50 Tolkning: 0770-45 74 00 (dygnet runt) www.semantix.se | info@semantix.se SVERIGE STOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ NORRKÖPING UPPSALA UMEÅ FINLAND HELSINGFORS ULEÅBORG NORGE TRONDHEIM STAVANGER HAMAR

UPPHANDLING

Hallå, Anders Wijkman! ansvarig för den pågående utredningen av lagen om offentlig upphandling Hur kommer det sig att du fick uppdraget att utreda upphandlingsregelverket? − Att jag fick uppdraget beror nog till en del på att jag vid olika tillfällen diskuterat upphandlingens betydelse med både tidigare statsrådet Mats Odell och hans statssekreterare Dan Ericsson. Jag framförde vid dessa tillfällen hur viktigt det var att ta ett helhetsgrepp på denna fråga.

Med tanke på din bakgrund – kan vi förvänta oss att frågor kring hållbarhet och etik lyfts fram i

utredningen kring upphandlingsregelverket? − Hur olika samhällsmål av etisk natur ska beaktas blir en av huvudfrågorna i utredningen.

Att stat och kommun ska ligga i framkanten vad gäller klimat och miljö borde vara självklart.

Sak samma gäller frågor av social natur. Upphandlingen kan spela en viktig roll.

Ofta sätter EU-direktiven käppar i hjulet för kommunernas önskemål att handla närproducerat. Är detta en fråga som disku-

teras i EU och finns det något hopp om att EU-direktiven ska moderniseras i den här frågan? − Frågan om närproducerat är särskilt omnämnt i direktiven.

Det blir en viktig fråga att studera och diskutera med EU-nivån.

Meningen är att vår utredning ska ligga steget före den översyn som ska starta inom EU. Utredningen ska löpa under relativt lång tid – vad är det som är tidskrävande? − Vi har fått drygt ett och ett halvt år till vårt förfogande.

Mycket snabbare går det inte att genomlysa en så bred problematik.

Under Upphandlingsdagarna 2-3 februari 2011 kommer Anders Wijkman, vice ordförande i Tällberg Foundation, att ge sin syn på nuläge och vägval för en effektivare offentlig upphandling – med utgångspunkt från uppdraget att utvärdera upphandlingsregelverket och se över upphandlingsstatistiken.

Det är lätt att mötas i Örebro. Inom en tjugo-

milsradie bor halva Sveriges befolkning. På Conventum Örebro kan vi erbjuda de bästa förutsättningarna för att arrangera framgångsrika möten, oavsett om det handlar om konferenser, kongresser eller nöjesarrangemang.

Framtidens energi – för både företag och bostäder PV Enterprise är ett svenskt framtidsföretag specialiserat på utveckling och tillverkning av solcellspaneler.

Med innovativa och högkvalitativa produkter konkurrerar PV Enterprise framgångsrikt på den internationella, snabbväxande marknaden för förnyelsebar energi.

I sortimentet finns lösningar för såväl företag som villor och flerbostadshus – och just nu finns möjlighet att söka statligt solcellsbidrag för installation av miljövänliga solceller på den egna fastigheten!

Stöd för solvärme! Läs mer på boverket.se om hur du kan få stöd för att investera i miljövänlig solvärme. Gäller både för villor och hyreshus!

För mer information vänligen kontakta Mikael Abaji, tel: 0733-77 19 35, e-mail: mikael.abaji@pvesweden.se

www.pvesweden.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2010

www.conventum.se

conventum örebro | +46 19 766 45 00 info@conventum.se

41

Resursforum Sverige AB

Sankt lars väg, byggnad 14, 222 70 Lund

Vägen till OS – Vägen till målet Att höja sin lägstanivå och behålla den med hjälp av

”Sporty Business” ”Sporty Business” - Vad är det?

Idrottspsykologi som verktyg för att hjälpa dig och dina medarbetare framåt

Vem är Sporty Business till för?

Alla som vill höja sin prestationsnivå och nå högre oavsett om personen är hög eller lågpresterande.

Hur genomförs arbetet?

I Sporty business är prestationen i fokus.

Alla kan höja sin lägstanivå och komma att prestera på en generellt högre nivå. Vi arbetar med att ni som arbetsgrupp effektiviserar och levererar utan att uppleva stress, det vill säga balansräkningen mellan krav och förmåga.

Varje medarbetare har ett eget individuellt material att arbeta utifrån. Vid varje träff koncentrerar vi oss på att hitta övningar som höjer kapaciteten till att prestera bättre. Vi kommer att höja er lägsta nivå och träna er mentala förmåga för framgång.

Kort sagt ett bra koncept för framgång Kontakta mig Anna Olsheimer direkt på telefon eller via mail

Vad innehåller ”Sporty Business”?

Vem är du och vart är du på väg?

Grund som är avgörande för prestation och effektivisering.

Hitta dig själv och vägen du går på

Kommunikation och bemötande

Hur kan kommunikation effektiviseras på arbetsplatsen. Hur bemöter vi kunder och hur kan bemötandet förbättras med hjälp av kommunikation

Möt, bemöt och öka din prestation

Motivation – Delaktighet – Arbetsglädje

Hitta balans mellan arbetsglädje och effektivitet. Målet är att inspirera så varje medarbetare känner sig fylld med energi.

Använd din styrka för din organisation – och ha roligt

Lev Ditt Bästa Liv

Hitta en balans i yrke och privatlivet.

Hur hittar man strategier för att klara av tuffa situationer och behålla motivationen.

Hitta balansen, prestera och få bättre livskvalitet.

0768-86 33 63

anna.o@resursforum.se

Att uppnå resultat på bara ett möte

Skapa relation, se vad som bär och var detta bär.

Vi arbetar igenom hur ett möte skall hanteras och hittar hinder och möjligheter som finns på vägen till framgång i ett relationsskapande.

Skapa framgångsrika möten och ta kontroll över processen

s

n

F re

so n, Id a I nf

Sofia M

årt

en

so

Sam ro n t

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2010

Lars W iig h, IB

ik

Väcker frustration Det här är en utveckling som väcker frustration inte bara hos upphandlare utan även hos leverantörer. − Som man frågar får man svar, menar David Ahlén från IT-leverantören Pulsen. Det sker ett alltmer taktiskt förhållningssätt till förfrågningsunderlagen och leverantörerna överträffar varandra i smarta anbud.

En annan lösning Även IBM är inne på samma spår och Lars Wiigh på IBM har en lösning på problemet. − Min rekommendation till upphandlare är att göra funktionsupphandlingar. Om man upphandlar IT-tjänster på timme är det lätt att jämföra och man upplever att det blir billigt, men det är inte säkert att resultatet blir bra. Bättre då att upphandla på en högre nivå. Det går att ställa krav, men ställ krav på resultat, säger Lars Wiigh på IBM. David Ahlén på Pulsen har vissa invändningar. − Visst funktionsupphandlingar är bra, men bara för vissa tillfällen. Det är svårt att skriva funktionsupphandlingar och det krävs hög kompetens, säger David Ahlén. − Olika företag vill sälja på olika sätt. De offentliga upphandlingarna ger inget utrymme för leverantörerna att erbjuda sin speciella kompetens.

Vi vill leverera projekt, men 95

UPPHANDLING

dr

B

ud från noll till trettio kronor i timmen har förekommit i ett antal konsultupphandlingar under hösten, allt enligt principen att det man förlorar på gungorna tar man igen på karusellerna. Det viktiga är att vinna upphandlingen.

Först ut var Försäkringskassans upphandling av IT-konsulter. Ett avtal värt drygt 600 miljoner kronor. CapGemini vann upphandlingen och i anbudet fanns vissa tjänster offererade för en krona i timmen.

I Göteborgs stads konsultupphandling, värd cirka 400 miljoner kronor, lämnade leverantören KnowIT ett anbud med ovanligt låg timpenning för IT-konsulter, 320 kronor i timmen brukar en IT-arkitekt vanligtvis inte kosta. Även Stockholms stad har under hösten genomfört en upphandling av IT-konsulter och där vann Netlight med sitt anbud som inkluderade vissa tjänster helt gratis. Den senaste upphandlingen av IT-konsulttjänster till Stockholms stad ligger nu för prövning hos förvaltningsrätten.

Vissa kompetenser i anbudet offereras till extremt låga priser medan andra, i samma anbud, kostar betydligt mer. Det man vill uppnå är ett lågt snittpris, men myndigheten kan inte räkna med att det är den billigaste konsulten som fått avtal. − Det har varit för mycket fokus på pris i konsultupphandlingarna. Det är tveksamt om det leder till lägre konsultkostnader för myndigheterna, säger Fredrik Samson på Ida Infront.

Istället kan leverantören i efterhand hävda att de billiga konsulterna inte duger för en viss efterfrågad uppgift, eller att de inte har några lediga konsulter av den lägre priskategorin. − Det är ett problem att anbudsutvärderingen måste vara så formell och fyrkantig, det ger för mycket fokus på pris på bekostnad av verksamhet.

i

é n, P ulse n

M

Under hösten har ett flertal upphandlingar av konsulttjänster uppmärksammats eftersom anbuden i vissa delar varit anmärkningsvärt låga.

D

Vad kan vi göra åt nollbuden?

av

hl dA

– Därför är det viktigt att upphandlare tar hänsyn till förväntad volym i sin utvärderingsmodell, säger Sofia Mårtensson från Kammarkollegiets upphandlingsstöd. procent av alla upphandlingar fokuserar på timpriser. Det är svårt att få in affärsförtroendet i offentliga upphandlingar. Det saknas, menar David Ahlén.

De är alla eniga om att det behövs en förändring av hur myndigheter upphandlar, man siktar ofta fel.

Ta hjälp av Kammarkollegiet − Strategisk prissättning är ett problem och det är inte alldeles enkelt att hantera, säger Sofia Mårtensson på Kammarkollegiets upphandlingsstöd. Framförallt är det ett problem vid ramavtal, om den vinnande leverantören kan välja att tacka nej vid avrop på de tjänster som leverantören har lämnat låga priser på. Då går frågan vidare till nästa leverantör i rangordningen.

Detsamma gäller vid ramavtal med förnyad konkurrensutsättning, om en leverantör kan välja att enbart lämna anbud på de tjänster som leverantören har prissatt högt och att avstå från att lämna anbud på de tjänster som leverantören har satt ett mycket lågt pris på.

Sofia Mårtensson konstaterar att prissättningen ofta är strategisk, men hon är noga med att påpeka att problemet inte enbart kan skyllas på leverantörerna.

− Som upphandlare bör man vara medveten om problemet och testa, simulera, utvärderingsmodellen för att säkerställa att man uppnår det resultat som man avsett.

Kammarkollegiets upphandlingsstöd kommer före årsskiftet att publicera en vägledning om anbudsutvärdering och vad man bör tänka på inför valet av tilldelningskriterier och utvärderingsmodell. − I vägledningen skriver vi bland annat om att det är viktigt att förväntad upphandlingsvolym får genomslag vid utvärderingen, säger Sofia Mårtensson.

Om det gynnar leverantörerna offererar de låga priser på de tjänster som inte kommer att avropas i någon större omfattning. − Därför är det viktigt att upphandlare tar hänsyn till förväntad volym i sin utvärderingsmodell, så att denna prissättning får en proportionerlig viktning i utvärderingen. Ett lågt pris på en ofta förekommande tjänst ska ge större genomslag vid utvärderingen än ett lågt pris på en sällan förekommande tjänst, säger Sofia Mårtensson.

Malin Ulfvarson

43

UPPHANDLING

Allt fler upphandlingar överprövas – så går det till Statistik från Domstolsverket visar att allt fler leverantörer begär överprövning av offentliga upphandlingar. Det kan därför vara bra att som upphandlare känna till överprövningsprocessen.

S

edan tiodagarsfristen i den gamla lagen om offentlig upphandling infördes 2002 har antalet överprövningar av offentliga upphandlingar stadigt ökat. Den senaste statistiken från Domstolsverket visar att trenden fortsätter. År 2002 var antalet överprövningar 343, förra året överprövades 2083 upphandlingar och i år beräknas vi hamna en bra bit över 2000 mål.

Ofta handlar överprövningar om att de krav och villkor som ställs i upphandlingen inte är förenliga med upphandlingsreglerna eller att den upphandlande myndigheten inte har följt förfrågningsunderlaget vid genomförandet av upphandlingen och prövningen av inlämnade anbud.

Den 15 juli 2010 infördes fler och strängare sanktioner mot felaktigt utförda upphandlingar.

Det finns två olika typer av överprövningsmål enligt de nya reglerna, dels överprövning där avtal ännu inte ingåtts, dels överprövning av ett redan ingånget avtals giltighet. Överprövningsmålen skiljer sig något åt när det gäller resultatet av en bifallande dom.

Leverantören ansöker om överprövning till förvaltningsrätten i den region där den upphandlande myndigheten har sitt säte. En ansökan om överprövning av en upphandling där avtal ännu inte har ingåtts ska göras skriftligen inom 10 alternativt 15 dagar från det att tilldelningsbeslutet skickats till anbudsgivare och även eventuella anbudssökande.

44

Den som vill ansöka om överprövning och därmed av ogiltigförklaring av ett redan ingånget avtal ska göra det inom sex månader från det att avtalet ingicks. Om avtalets ingående har annonserats på förhand (förhandsinsyn) eller i efterhand (efterhandsannonsering) är ansökningsfristen kortare.

Den är 10 dagar vid annonsering genom förhandsinsyn och 30 dagar vid efterhandsannonsering.

Nyheter i LOU En nyhet från i somras är att den klagande inte längre behöver begära att en pågående upphandling stoppas interimistiskt i avvaktan på ett slutligt avgörande av domstolen. Istället innebär ingivandet av en överprövningsansökan till domstolen att upphandlingen automatiskt stoppas till dess att domstolen har avgjort målet. Om domstolen avslår ansökan om överprövning gäller det automatiska stoppet av upphandlingen till dess att 10 dagar har gått från domstolens dom. Om domstolen i stället avslår ansökan om överprövning ska upphandlingen göras om eller rättas. − Tidigare fick den upphandlande myndigheten som regel ett fax från förvaltningsrätten samma dag som ett interimistiskt beslut att stoppa upphandlingen beslutades. Hur domstolspraxis kommer att utformas vad gäller underrättelser till upphandlande myndigheter i fortsättningen återstår att se, säger advokat Helena Rosén Andersson, specialiserad inom offentlig upphand-

ling och verksam vid Advokatfirman Lindahl.

Det är viktigt att den upphandlande myndigheten inte ingår ett avtal med en viss leverantör innan myndigheten har säkerställt att upphandlingen inte har begärts överprövad.

kan det leda till någon av två alternativa rättsföljder för myndigheten. Antingen måste upphandlingen göras om eller så ska upphandlingen rättas på visst sätt som framgår av domskälen.

När förvaltningsrätten har avgjort överprövningsmålet

Inom vissa branscher är ”benägenheten att begära överprövning vanligare än i andra.

I ett överprövningsmål begär domstolen in svar från den upphandlande myndigheten.

I det läget bör myndigheten granska genomförandet av upphandlingen. Om man hittar fel i upphandlingen har myndigheten att överväga att avbryta upphandlingen alternativt korrigera ett tilldelningsbeslut. − Ofta är det svåra beslut att fatta eftersom det inte är ovanligt att beslut att avbryta eller rätta en upphandling resulterar i lika många överprövningsprocesser som andra beslut under upphandlingen, säger Helena Rosén Andersson.

Om den upphandlande myndigheten anser att den begått fel vid genomförandet av upphandlingen kan det vara lämpligare att avbryta och korrigera upphandlingen än att fortsätta ett mål i domstol om överprövning av olika fel i upphandlingen. − Vilket beslut som är rätt kan bara avgöras i det enskilda fallet.

Om en överprövning av en pågående upphandling bifalls

är det möjligt, för den som är missnöjd med avgörandet, att inom tre veckor överklaga avgörandet. Om förvaltningsrätten har avslagit en begäran om överprövning har en klagande leverantör emellertid endast tio dagar på sig att få utverkat ett interimistiskt beslut av kammarrätten att stoppa upphandlingen i avvaktan på ett slutligt avgörande. Det krävs att kammarrätten meddelar prövningstillstånd innan de prövar målet i sak.

Skadeavgift och skadestånd I somras infördes en möjlighet för Konkurrensverket att ansöka hos förvaltningsrätt om att utdöma upphandlingsskadeavgift mot en upphandlande myndighet som begått fel i upphandlingen. − Denna upphandlingsskadeavgift kan tilldömas efter att en överprövning är klar, säger Helena Rosén Andersson.

I likhet med tidigare kan en missnöjd leverantör, förutom att begära överprövning av en upphandling, begära skadestånd

Offentliga Affärer 6 2010 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING

För maximal nytta av läkemedel Helena Rosén Andersson är specialiserad inom offentlig upphandling och verksam vid Advokatfirman Lindahl.

för den skada leverantören lidit på grund av fel i upphandlingen.

I somras infördes en möjlighet även för en leverantör vars kontrakt har förklarats ogiltigt enligt de nya överprövningsreglerna att under vissa förutsättningar få skadestånd från den upphandlande myndigheten. − Det är inte så vanligt med skadeståndsmål, eftersom den part som förlorar målet ska ersätta motparten för dennes rättegångskostnad, något som kan bli väldigt dyrt. I överprövningsmål finns inte någon sådan skyldighet. I överprövningsmål får vardera parten stå för sin rättegångskostnad.

Vilka upphandlingar överprövas? − Det förekommer alla former av överprövningsmål och varierande kvalitet på överprövningsansökningarna. Inom vissa branscher är benägenheten att begära överprövning regelmässigt vanligare än i andra branscher. Vid lågkonjunktur får offentliga kontrakt en större betydelse och då kan benägenheten att begära överprövning öka.

Förfarandet för att överpröva en upphandling har förändrats i viss mån genom de nya regler som infördes den 15 juli i år. − Tidigare var leverantören tvungen att övertyga domstolen att besluta om interimistiskt stopp av upphandlingen. Nu får rättspraxis klargöra vad som kommer att krävas enligt de nya reglerna för att en ansökan om överprövning ska anses uppfylla lagens krav och därmed medföra att upphandlingen automatiskt stoppas.

Hur ska vi få bukt med situationen? − Upphandlingsreglerna är komplexa, något som delvis är ett resultat av EU-direktiven.

Det är viktigt att förenkla för myndigheterna att göra rätt från början. Lösningen är inte i första hand hårdare sanktioner, anser Helena Rosén Andersson.

Det är viktigare att underlätta för upphandlande myndigheter att göra rätt från början.

En åtgärd skulle vara om EU-kommissionen och svenska regeringen klargjorde reglernas innebörd på ett tydligare sätt än hittills. Likaså om Konkurrensverket och domstolarna tydligare tog ställning i svåra upphandlingsrättsliga frågor. − Det är bra om vi i största möjliga mån kan undvika att fälla upphandlingar för detaljfel, det skulle annars resultera i ett onödigt slöseri med skattemedel, säger Helena Rosén Andersson.

Malin Ulfvarson

Vid en överprövning är det myndigheten som står till svars. Upphandlingar betraktas inte som myndighetsutövning och därför ligger det inget straffrättsligt tjänsteansvar på tjänstemännen.

Observera att de nya bestämmelserna gäller endast för upphandlingar som har påbörjats efter den 15 juli 2010.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2010

Alla är vinnare när patienterna mår bättre Bättre hantering och användning av läkemedel ger större säkerhet för patienten och lägre kostnader för samhället. När rätt läkemedel ges till rätt patient i rätt dos vid rätt tillfälle skapas värden som ökad patientsäkerhet och minskade kostnader för vård och behandling.

Vi är en partner till vården som erbjuder väl beprövade och värdeskapande tjänster som bidrar till bättre hälsa och hållbar utveckling.

Vår affärsidé är att erbjuda våra kunder innovativa försörjnings- och farmacitjänster för en patientsäker vård och omsorg.

Våra kännetecken är lång erfarenhet och gedigen kunskap om läkemedel där vi förenar trygghet och nytänkande.

Läs mer om oss på apoteketfarmaci.se Apoteket Farmaci AB, ett dotterbolag till Apoteket AB, erbjuder läkemedelsförsörjning, extemporetillverkning och farmacitjänster till landsting, kommuner och företag.

Vi verkar för en kostnadseffektiv och säker läkemedelsförsörjning i hela vårdkedjan samt för högre patientsäkerhet, bättre läkemedelsanvändning och hållbar utveckling.

45

IT

Smartare förvaltning med standarder Standarder kan effektivisera förvaltningen och göra den mer hållbar och framgångsrik. Det menar Torbjörn Cederholm från SIS, Swedish Standards Institute och förklarar här processen.

D

e standardiseringsprojekt som SIS leder berör om många olika frågor, och i regel ingår representanter från både offentlig och privat sektor.

Det handlar ofta om praktiska frågor, som vilka termer vi ska använda eller vilken information som ska kunna delas mellan flera aktörer. För att belysa med ett exempel berättar Torbjörn Cederholm om ett pågående projekt inom utbildningssektorn.

– Ett antal myndigheter och företag har beslutat att gemensamt ta fram en informationsmodell för utbildningsinformation. Projektet går ut på att skapa ett effektivare informationsutbyte för information om utbildningar och utbildningstillfällen.

Fördelen är att lärosätena inte behöver tillhandahålla samma information i flera olika format, beroende på vem mottagaren är.

Om alla aktörer som tillhandahåller information om utbildningar gör det på ett enhetligt

sätt underlättar det för arbetssökande, blivande studenter och för aktörer som vill bygga tjänster kring utbildningar. Så småningom kan det även vara av värde för statistikändamål.

Samma byggnadsritning När det kommer till e-förvaltning hanterar SIS många likartade projekt.

– Det grundläggande behovet berör samverkansförmågan; hur

gemensamma standarder ”blirMed arbetet enklare, smidigare och smartare.

Ett standardiseringsprojekt av det här slaget genomförs på ungefär ett års tid. I det här fallet handlar det om ett relativt begränsat projekt där det redan fanns en grundspecifikation att bygga på, men det är inte ovanligt att det behövs upp till tre år för att standardisera mer komplexa frågor.

– Hur lång tid projektet tar beror även på om standarden ska vara nationell eller internationell, förklarar Torbjörn Cederholm.

vi ska utforma gränssnittet, hur ska informationen efterfrågas och i vilket format förväntar vi oss att svaret ska vara?

Torbjörn Cederholm belyser med en metafor: – Alla tittar på samma byggnadsritning. Med gemensamma standarder blir arbetet enklare, smidigare och smartare.

Kommer vi att se en ökning av standardiseringsprojekt inom e-förvaltning?

– Ja, vi tror att projekten kommer att bli fler och vi är redo

att ta oss an sådana processer för att på bred front enas om gemensamma standarder. Men vi arbetar på uppdrag så det förutsätter att myndigheterna är intresserade av att ta vår hjälp i arbetet och att även näringslivet och andra aktörer är välkomna att delta på lika villkor.

Ej standard på egen hand Bland myndigheter är det av tradition vanligt att man själv sätter sig ner och utarbetar definitioner och processer. Med den metoden kan man utarbeta en specifikation, men inte en formell standard. SIS har ett uppdrag från staten och näringslivet att vara ett nationellt standardiseringsorgan och det finns vissa regler och procedurer kopplade till arbetet.

Det handlar framförallt om att förankra standarden och skapa acceptans för den. För SIS del betyder det att alla som vill får vara med och påverka på lika villkor.

Många typer av anpassade tjänster kan skapas utifrån samma källa om man har standardiserat informationen.

46

Offentliga Affärer 6 2010 | www.offentligaaffarer.se

Ju fler som deltar desto större förankring och desto billigare för de enskilda organisationerna, förklarar Torbjörn Cederholm på SIS. – Vi kan hjälpa till med överenskommelseprocessen och vi kan hantera projektgrupper så att experterna kan ägna sig åt sakfrågorna som måste lösas. Vi, tillsammans med intressenterna, tar också ansvar för att förvalta resultaten och göra dem tillgängliga.

Inte gratis Alla beslut fattas av de arbetsgrupper som bildas. Men SIS arbete är förstås inte gratis. En vanlig fråga SIS får är hur mycket det kostar.

– Det går inte att svara på utan beror av många faktorer – omfattningen av arbetet, hur lång tid det tar, hur mycket arbete organisationerna själva är beredda att lägga.

Vem betalar om nyttan är mångas?

– Man delar på kostnaden, alla som deltar finansierar lika.

Ju fler som deltar desto större förankring och desto billigare för de enskilda organisationerna, säger Torbjörn Cederholm.

Så görs en global standard På internationell nivå går det till på ungefär samma sätt.

– SIS hjälper till att rekognosera marknaden och lyfta frågan till global nivå inom ISO, vilket innebär att det går ut en fråga till alla organ om de är intresserade av att delta. Om tillräckligt många säger ja bildas en arbetsgrupp.

Inom högaktuella ämnesområden kan det vara konkurrens om vilka som ska få leda arbetet.

Ett sådant exempel just nu är den förstudie om standardiseringsbehovet inom molnet (Cloud Computing).

– Vi har en väldigt aktiv svensk grupp som arbetar hårt för att få vara med och påverka. När förstudien presenterats handlar det om vilket land som ska få förtroendet att inneha sekretariatet och därmed leda den arbetsgrupp som ska bedriva föreslaget standardiseringsarbete. Andra tongivande länder på området är Kina, Korea och USA. Att ha ett sekretariat innebär att vara den som sköter projektet och det innebär förstås fördelar. Sverige vill vara med och positionera sig internationellt, det är en näringspolitisk fråga, svenska näringslivsintressenter hoppas att det på lång sikt kan leda till konkurrensfördelar internationellt.

En fråga om demokrati SIS kan besvara alla frågor och vet precis hur man ska gå tillväga.

– Vi har standardiserade procedurer för alla sådana här ärenden. Det är ett demokratiskt förfarande med stor öppenhet, intressentinflytande och konsensus.

Men demokrati kostar också, det tar tid att komma överens och internationella standardiseringsprojekt tar förstås betydligt längre tid än nationella.

– Det riktigt intressanta är nog ändå om standarden faktiskt löser problemet och om den används. Om fler intressentgrupper får vara med och påverka och får tillräckligt med tid att ta ställning till förslagen så ökar sannolikheten för att investerade resurser ger avsedd nytta.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2010

Malin Ulfvarson

47

IT

Årets e-förvaltningsindex Stockholms handelskammare har för tredje året i rad genomfört en undersökning om e-förvaltning. Resultatet visar att arbetet sakta men säkert går framåt för myndigheterna, men i kommunerna står arbetet stilla eller har till och med backat jämfört med förra årets resultat.

I

årets undersökning har en enkät med cirka 30 frågor skickats till samtliga Sveriges kommuner och 66 utvalda myndigheter. Cirka 30 procent av kommunerna svarade på enkäten och närmare 70 procent av myndigheterna.

Resltatet visar att arbetet sakta men säkert går framåt för myndigheterna, men för

Nästan var ”femte kommun får sätta sitt hopp till eldsjälar i förvaltningen.

kommunerna står arbetet stilla eller har till och med backat jämfört med förra årets resultat.

Kommunernas resultat är dock inte direkt jämförbart med tidigare undersökningar, då endast ett fåtal kommuner i Stockholmsregionen tidigare besvarat enkäten.

Undersökningen omfattar frågor som berör flera aspekter av e-förvaltningsarbetet. Stockholms handelskammare har listat ett antal punkter: • planering, ansvar, samverkan • informationssäkerhetsarete • kommunikationskanaler som förvaltningen använder (från e-post till podcast) • elektronisk upphandling • elektroniska fakturor • elektronisk identifiering • webbplatsen

Längst har myndigheter och kommuner kommit inom 48

området e-fakturering där myndigheterna idag ligger på 94 procent. Motsvarande siffra för kommunerna är 70 procent.

Myndigheternas sämsta område är e-upphandling där bara en tredjedel uppger att man använder tekniken. Kommunernas svagaste område är elektronisk identifiering. 24 procent av de svarande uppger att man tillämpar e-ID i samband med sina tjänster.

Kanaler och säkerhet Samtliga använder idag e-post men mycket få har sett över säkerheten. En trend kan ses i att antalet kommunikationskanaler ökar, men bara ett fåtal använder dessa möjligheter. Generellt är kommunerna något bättre än myndigheterna på att plocka upp nya kommunikationsvägar, såsom bloggar, webb-tv, appar och podcasts, men det är fortfarande mindre än hälften av respondenterna som gör det.

Myndigheterna har blivit bättre på informationssäkerhetsarbete medan anmärkningsvärt många kommuner saknar viktiga verktyg såsom ledningssystem och de klassificerar inte sin information. Endast hälften av kommunerna gör riskanalyser inför beslut.

Ansvar och planering Inom området ansvar och planering av e-förvaltningsarbetet är svaren från undersökningen beklämmande.

Hälften av kommunerna har ingen ansvarig för e-förvaltning. Avsevärt fler än hälften av förvaltningarna saknar en fastställd plan för arbetet.

Fler myndigheter har en plan för grön IT än för e-förvaltning.

Kommunerna är dåliga på att

Fredrik Sand från Stockholms Handelskammare presenterade undersökningen under e-Förvaltningsdagarna, som följdes av en paneldebatt med Magnus Enzell, Finansdepartementet, Gunilla Glasare, SKL och Eva Sartorius, E-delegationen. − Samordningsinitiativen riktar sig främst till staten trots att kommuner och landsting står för 70 procent av medborgarkontakten, konstaterade Gunilla Glasare.

En person i publiken reagerade på resultatet från undersökningen som visar att eldsjälar har stor betydelse för utvecklingen av e-förvaltningen. − Eldsjälar försvinner. Arbetet måste systematiseras på ledningsnivå. utvärdera nyttan, både internt och nyttan för användarna.

E-handel och e-id Alla förvaltningar erbjuder tillgång till information om upphandlingar samt vederbörliga handlingar på internet.

De vanligaste användningarna för elektronisk identifiering är kontroll av behörighet när uppgifter lämnas ut och lämnas till förvaltningen.

Myndigheterna är relativt duktiga på att kryptera för att förhindra insynsskydd, medan knappt hälften av kommunerna svarar att de krypterar informationen.

Mindre än 41 procent av förvaltningarna använder elektronisk identifiering för ändamål såsom e-underskrift, elektronisk stämpel och identifiering av organisation.

Varför går det långsamt?

Bristande resurser är ett hinder för utveckling av e-förvaltningen enligt enkätsvaren. Lagar och regler som hinder verkar inte vara stort problem. Enkätsvaren pekar dock inte ut något tydligt hinder, så det kan finnas andra viktiga hinder för e-förvaltningen.

Det är inte ett tydligt politiskt ledarskap som driver e-förvaltningsutvecklingen. Nästan var femte kommun får sätta sitt hopp till eldsjälar i förvaltningen. Ökad användarnytta för medborgare och företag är den dominerande drivkraften med cirka 52 procent för myndigheterna och cirka 34 procent för kommunerna.

Malin Ulfvarson

Offentliga Affärer 6 2010 | www.offentligaaffarer.se

IT

Välbesökta e-Förvaltningsdagar 2010 IT-minister Anna-Karin Hatt vann ohörarnas förtroende när hon pratade om sina visioner för Sverige som ett digitalt växthus.

J

ag vill att det ska vara enklare och roligare att vara medborgare i Sverige.

Eförvaltningen erbjuder den möjligheten, sa IT-minister Anna-Karin Hatt på eFörvaltningsdagarna.

IT-minister Anna-Karin Hatt invigningstalade under eFörvaltningsdagarna i Kista. Hon sa bland annat att Eförvaltningen erbjuder ett viktigt verktyg för att öka demokratin. Vi måste sträva efter enkelhet, men det krävs också en stor grad av innovation. En god konkurrens främjar utvecklingen.

Hon var tydlig med att det behövs större ansträngningar för att öka samverkan mellan myndigheter, kommuner och landsting. − Och skälet till det är väldigt enkelt: det är helt enkelt inte försvarbart för någon av oss att bortse från möjligheterna med samverkan. Om ni åtar er att samverka mer, så åtar jag mig i gengäld att lyssna på vilka behov ni har när det gäller att få stöd för att samverka och att underlätta den, sa Anna-Karin Hatt.

Eldsjälar försvinner I en livlig paneldebatt diskuterades Stockholms Handelskammares årliga undersökning

e-förvaltningsindex. Mer om undersökningen kan du läsa i en separat artikel här intill. Gunilla Glasare från SKL utgjorde ett populärt inslag i panelen. − Samordningsinitiativen riktar sig främst till staten trots att kommuner och landsting står för 70 procent av medborgarkontakten, konstaterade hon.

En person i publiken reagerade på resultatet från undersökningen som visar att eldsjälar har stor betydelse för utvecklingen av e-förvaltningen. − Eldsjälar försvinner. Arbetet måste systematiseras på ledningsnivå.

Internationell utblick Som en av världens mest erkända forskare inom e-förvaltning måste Jane Fountain hålla jämna steg med utvecklingen på internet – och det lyckas hon med. Under eFörvaltningsdagarna visade hon under sitt föredrag på utvecklingen av sociala medier och dess betydelse för e-samhället och e-förvaltningen.

Vi fick bland annat besöka Ushahidi.com en plats för medborgare i Afrika och vissa andra delar av världen att rapportera sina ögonvittnesberättelser om katastrofer, krig och övergrepp.

Vi var förstås nyfikna på hur hon uppfattat Sverige under sitt besök. − Sverige har många fördelar inför utvecklingen av e-förvaltningen, ett bra statsskick, ett socialt kontrakt med medborgarna och en förmåga att blicka framåt. Dessa förutsättningar har gett Sverige en stark position. Ni är dessutom duktiga på planering och organisering.

Gott och blandat Konferensprogrammet bjöd på seminarier inom många intressanta områden såsom samverkan, vardagstjänster för medborgare, e-upphandling, säkerhet, ledarskap och demokrati. Säkerhetsexpert Tomas Djurling är en populär föredragshållare. Hans budskap är: se till att återinvestera delar av de resurser som sparas på e-förvaltningen i säkerhet.

Linus Malmberg från Cordial Business Advisers, pratade om kundvärde och e-förvaltning.

Han drog ner nästan lika mycket skratt som ståupparen Aron Flams framträdande kvällen innan, och hans främsta uppmaning var: hitta enkla lösningar på svåra problem.

Carina Centrén från Svenskt

Anna-Karin Hatt, IT-minister.

Jane E. Fountain, är professor vid University of Massachusetts Amherst. Hon är även grundare och chef över det amerikanska centret för e-förvaltning.

Röster om E-Förvaltningsdagarna − Det här är en angelägen och aktuell konferens och bra tillfälle att göra lite omvärldsbevakning. Jag tycker att det har varit många bra seminarier som täcker upp ett brett område.

Anna Hörnlund, Datainspektionen 50

− Jag är bland annat här för att samla information kring arkiveringslösningar. På Vinnova har vi tidigare investerat i en verksamhetsportal, där vi även kan sköta upphandling och rekrytering. En av de stora fördelarna med IT-stödet är minskad diarieföring.

Maria Edholm, Vinnova Offentliga Affärer 6 2010 | www.offentligaaffarer.se

IT Näringsliv pratade gärna om de modiga kommunerna, som hon menade var de som satsar aktivt på samverkan med näringslivet i kommunen. − Kommuner får inte automatiskt ett bra företagsklimat genom att ha en stor budget till sitt förfogande. Snarare är det tvärtom, med små resurser krävs stor kreativitet.

Riksrevisor Gudrun Antemar inledde sitt anförande på ett förtroendeingivande sätt. − Myndigheterna lägger 220 miljoner kronor varje år på e-förvaltningsarbete. Det är klart vi ska granska verksamheten.

IT-kostnader inom statsförvaltningen är enligt vissa beräkningar den tredje största kostnaden efter personal och lokalkostnader, sa Gudrun Antemar.

Den mycket uppskattade moderatorn under e-Förvaltningsdagarna var Johan Quist, forskare inom e-förvaltning

vid Karlstads universitet. Han inbjöd till twitter-kontakt med deltagare som ville ställa frågor under programmets gång. Själv twittrade han bland annat: ”Kanske inte borde rangordna, men minister Hatt var väldigt trevlig och bra.”

Prisutdelning På kvällen anordnades sedvanligt middag med underhållning och framförallt prisutdelning av eDiamond Award 2010. Utifrån 30 nominerade bidrag till årets bästa e-förvalningstjänst valde juryn Stockholms stad med motiveringen, ”Stockholms stad har med en förankrad strategi, uthålligt och långsiktigt lyckats att föra in användarnära e-tjänster som accepterats på bred front av stockholmarna. Med fullt stöd av politikerna har investeringarna gett en effektivare förvaltning och tydligare beskrivningar av verksamheternas tjänster både

Carina Lundberg Uudelepp tog emot eDiamond Award 2010 för Stockholms stads räkning. för de anställda och stockholmarna.”

Carina Lundberg-Uudelepp, biträdande stadsdirektör var på plats och tog emot priset.

– Det här priset kommer att få fler stockholmarna att känna till och använda våra e-tjänster. Det är viktigt för oss att det vi gör

har betydelse för stockholmarnas vardag, säger Carina LundbergUudelepp.

Malin Ulfvarson

Tack för fantastiska dagar!

Stort tack till alla Er som har gjort eFörvaltningsdagarna 2010 till den självklara platsen för en framtidssäkrad förvaltning. Över 500 deltagare, utställare och talare, nationella och internationella medverkade på dagarna.

Varmt välkomna tillbaka till eFörvaltningsdagarna den 5-6 oktober 2011!

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2010

51

ekonomi

− Visst finns framgångsrika myndigheter, men generellt bör omvärldsanalysen bli mer prioriterad och professionell, Torbjörn Lundqvist, forskare vid Institutet för Framtidsstudier.

Med blick

mot framtiden Att analysera och försöka förstå sin omvärld blir allt viktigare Det handlar om att få bättre kunskapsunderlag i beslutsprocesser – att få en överblick av det nuvarande läget för att klargöra alternativ, snarare än att göra förutsägelser om framtiden.

N

uet tenderar att få ökad betydelse och många upplever att de befinner sig i en tid av snabb samhällsförvandling, där betydelsen av historiska erfarenheter minskar. I

52

forskningsrapporten ”Omvärldsanalys – till vilken nytta?” beskrivs hur statliga myndigheter i Sverige arbetar med omvärldsanalyser. Författare till rapporten är Torbjörn Lundqvist, docent i ekonomisk historia och verksam som forskare vid Institutet för Framtidsstudier. − En upplyst organisation som förstår sin roll i samhället ägnar sig åt genomtänkt omvärldsanalys och är ofta framåt i största allmänhet när det gäller att ta in kunskap, ha framförhållning och uppfattas som relevant, säger Torbjörn Lundqvist.

Rapporten konstaterar att behoven av omvärldsanalyser hos svenska myndigheter har ökat. − Rent generellt är det viktigt

för myndigheterna att ha framförhållning. Med den internationalisering som sker, och inte minst EUs påverkan på vår verksamhet, ökar behovet.

En annan orsak är mediernas ökade tryck, myndigheterna blir offentligt granskade i allt större utsträckning och med en effektiv omvärldsbevakning är det möjlighet att ha framförhållning och agera inför omvärldens krav.

Torbjörn Lundqvist pratar också om att myndigheterna alltmer blir kunskapsorganisationer, utöver det rent förvaltande uppdraget har man också en uppgift att producera kunskapsunderlag åt politiker och andra intressenter. − Går man in på myndighe-

ternas webbplatser kan man se att många har egna rapportserier.

Då är omvärldsanalys viktig för att hålla koll på ny kunskap på området.

Nya och gamla metoder Omvärldsbevakningen som görs idag är i mångt beroende av IT. Många prenumererar på olika typer av bevakningstjänster, internet används av alla. Själva analysen blir samtidigt beroende av denna bevakning. − Men det ska sägas att fortfarande har traditionella metoder som läsning av tidningar och kontaktnät betydelse. Som alltid varierar formerna för inhämtning av information mellan myndigheter.

Offentliga Affärer 6 2010 | www.offentligaaffarer.se

ekonomi Globalisering och internationalisering innebär generellt att organisationer är mer utsatta för förändring än tidigare, vilket omvärldsanalysen viktig. Särskilt händelser inom EU och den

Omvärldsanalytiker ett yrke?

Torbjörn Lundqvist konstaterar att det förekommer platsannonser som söker efter omvärldsanalyter, och det finns kurser på högskolorna med beteck-

generellt är det viktigt ”förRent myndigheterna att ha framförhållning.

osäkerhet som blivit följden för den svenska verksamheten, har ökat betydelsen av statlig omvärldsanalys.

Bland annat efterfrågas ofta nationella ställningstaganden i EUs ärenden, vilket skapar ett tryck mot de enskilda medlemsländerna att ha en organisation och ett arbetssätt som löpande producerar tydliga nationella ståndpunkter.

ningen omvärldsanalys. I statliga myndigheter är omvärldsanalys eller omvärldsbevakning ofta en bisyssla. Man har en tjänst som analytiker, utredare, handläggare, informatör och utför omvärldsanalys eller omvärldsbevakning under en del av sin arbetstid. Men i vissa myndigheter finns personal som arbetar heltid med omvärldsanalys.

Nästan alla de undersökta

myndigheterna har använt sig av konsulter för omvärldsanalys; främst för organisation och utbildning men ibland också för analysuppdrag. Ett stort behov i kontakten med konsulterna är att utveckla arbetsmetoder och skapa en fungerande organisation för omvärldsanalys.

Många myndigheter har svårt att skapa kontinuitet och struktur i sitt arbete med omvärldsanalyser och har också i många fall bristande uthållighet i sin omvärldsanalys. Delvis beror det på att det inte är ett tydligt definierat yrke att vara omvärldsanalytiker eller att uppgiften bärs upp av en enskild person med starkt personligt engagemang, och när denna slutar faller uppgiften. Ibland saknas även ledningens intresse. − Visst finns framgångsrika myndigheter, men generellt bör omvärldsanalysen bli mer prio-

riterad och professionell, säger Torbjörn Lundqvist.

Hur bli mer professionell? − I första hand ska man försöka göra funktionen mindre personberoende, försöka institutionalisera omvärldsanalysen mer.

Eventuellt bör man överväga att rekrytera personer med sådan kompetens istället för att låta ansvaret för omvärldsanalysen cirkulera på olika personer i myndigheten, säger Torbjörn Lundqvist.

Att skapa ett omvärldsnätverk internt på myndigheten kan också vara ett bra sätt att förankra uppgiften i olika delar av verksamheten och minska personberoendet. Det finns även ett nätverk för omvärldsbevakare i staten som träffas ett par gånger om året för att utbyta information.

Malin Ulfvarson

Spara

Spara

stora pengar!

Spara Vi tar hand om dina brev och paket – du fokuserar på kärnaffären. Vi hämtar, lämnar, frankerar och sköter svarspost.

Dessutom bär vi ut din samhällsinformation, adresserad och oadresserad. Vi hjälper dig även med större utskick av fakturor och andra meddelanden. Ring din kontaktperson på Posten eller vår kundtjänst 020-23 22 20. Här finns både pengar och tid att spara.

En del av din dag.

ekonomi

Kan en kommun gå i konkurs?

Med jämna mellanrum ringer telefonen och någon frågar: ”Kan en kommun gå i konkurs?”

Svaret på den frågan är nej. Ett annat svar är också ”Haninge några år in på nittiotalet”.

D

å är det inget problem då?” hörs det i luren men det kan det visst vara. Hur får man ut sina pengar från en organisation som man inte kan försätta i konkurs?

Kommuner är inte bra på att betala fakturor i tid. Men man har hittills fått betalt, för att uttrycka sig exakt. Hur framtiden blir vet ingen. Haninges obestånd under nittiotalet förorsakade banker transaktionskost-

nader. Hur stora dessa var vet vi inte. Banker är organisationer med särskild kompetens på hantering av osäkra fordringar.

Under kronförsvaret med skyhöga räntor i början av nittiotalet valde ekonomichefen i Jokkmokk att slira med betalningarna av fakturor i stället för att belasta en checkkredit med en astronomiskt hög ränta. Ryktet spreds över världen och påskyndade försvagningen av den svenska valutan. Vi har också den finansiella härdsmältan i Malmö som kommunalrådet initierade för att pressa staten på extra bidrag med samma resultat. Sveriges valuta föll.

Hur är Sveriges beredskap?

I den här sortens diskussioner brukar namn nämnas på

kommuner i USA och Norge som gått i konkurs. Där finns det dock författningsmässigt reglerat hur en kommun på obestånd ska hanteras. Sverige är en centraliserad demokratisk enhetsstat.

Allt hamnar i statsministerns knä. Vi vet hur dålig handlingsberedskapen var under tsunamikatastrofens första dagar. I dag har vi minoritetsläge i riksdagen med en inte särskilt handlingskraftig regering.

Samma vecka som detta skrivs beslutar Sveriges riksdag om en ny grundlag där ingenting är förändrat i denna sak. Svenska politiker anser sig vara så duktiga att de alltid kan hantera uppdykande problem, vilka de än må vara. Man kan säga att politikerstyrda offentliga företag som kommuner inte är mer lagmäs-

sigt operativt reglerade i ekonomiska frågor än vad företagen var i det rövarkapitalistiska skedet under 1800-talet, innan den lagstiftning tillkom som reglerade affärslivet. Vad vår på den tiden mycket förutseende finansminister Johan August Gripenstedt åstadkom inom det marknadsekonomiska området återstår att utforma inom det politikerstyrda området i dagens Sverige. Gripenstedt var finansminister 1856-1866 och resultatet av hans insatser blev 100 år av exempellöst god ekonomisk tillväxt i Sverige.

Kan vi lita på statens hjälp?

Men åter till frågan om kommuner kan gå i konkurs.

Sannolikheten är mycket stor att den kommun som i dag skulle

Läs det här och tjäna 529.000 SEK Svenska företag, organisationer, kommuner och landsting är förmodligen de mest välskötta i världen. Men med stora transaktionsvolymer, slimmade organisationer, outsourcing, nya rutiner och system, är kapitalläckage ändå ett faktum.

Som mest har vi hittat och återvunnit 12,1 Mkr i ett företag med en omsättning på 4,1 miljarder kronor. I genomsnitt har vi hittat 529.000 SEK hos de företag som anlitat oss hittills.

Vi heter Refero (latin för återbörda) och vi arbetar enbart med att hitta pengar som inte skulle ha betalats ut. Vi återbördar dem och sedan ger vi er verktyg så ni kan åtgärda orsakerna.

Kan man inte göra det här själv på företaget? Jo visst, men det är svårt, tar tid och kräver de rätta verktygen. För oss är det enkelt, vi gör ingenting annat.

www.refero.se, 08-22 61 50

54

Är det inte tidskrävande och jobbigt? Nej, inte alls. Vi behöver högst en timmes information. Sedan tar vi hand om allt inklusive kontakterna med de som fått utbetalningarna.

Och det kostar egentligen ingenting. Vår ersättningsmodell bygger på att vi delar det återvunna kapitalet med vår uppdragsgivare. Det handlar ju om pengar som du inte visste att du borde ha haft. Hittills har vi hittat kapitalläckage i samtliga företag vi granskat.

Kontakta oss så berättar vi mer om hur vi kan hämta tillbaka ditt vilsegångna kapital. Och skulle vi mot förmodan inte hitta något har du följande garanti: Hittar vi inget, betalar du inget.

Välkommen.

[R] Refero

Vi finner kapitalläckage

Offentliga Affärer 6 2010 | www.offentligaaffarer.se

hamna i Haninges läge på nittiotalet är medlem i Kommuninvest och eventuellt river med sig detta finansbolag. Det finns många möjliga händelseutvecklingar som en häpen allmänhet kan få bevittna. Haninge engagerade omedelbart landshövdingen i händelseförloppet, vilket signalerade att det fanns en pipeline till statskassan. Det lugnade kreditgivarna och övriga större fordringsägare. Men den lärdom staten drog var att inrätta kommun- och bostadsakuter.

Händer det något i en kommun ska staten involveras på rätt sätt.

Tron att staten går in och räddar eller tvångsförvaltar kommuner finns det inga historiska stöd för.

Personligen tror jag att Riksgälden, Finansinspektionen och Riksbanken blir aktörerna om det skulle uppstå en stor ekonomisk kris i en kommun. Finansmarknadernas händelser är sekundsnabba och inte något för långsamma politiska processer.

Det tog Sverige tre dygn att komma upp i operativ beredskap vid tsunamikatastrofen. Det tog Italien tre timmar.

Vad tänker kreditgivarna?

Det finns mer intressanta bakomliggande fakta.

De svenska kommunerna avreglerades i finansiell mening helt och hållet med den nya Kommunallagen 1992. Alla operativa regleringar försvann och ersattes av ett hushållningskrav i kapitel 8.

Kommunerna ålades att hushålla med sina resurser. Kapitel 8 i den nya kommunallagen betraktades i början av nittiotalet som en allmän samling floskler som ingen begrep. Ingenting av utredarnas förslag till nya regleringar fanns med. Det tolkades så att marknaden i stället skulle pröva kommunerna. Exempelvis skulle kreditgivare noga kreditvärdera kommunerna.

Som en reaktion på att all statsuppsikt över kommunerna försvann bildades bland annat företag som lärde marknadens aktörer att förstå kommunal redovisning och även utvecklade system för finansiell analys av kommunerna. I mitten av nittiotalet anlitades dessa av

TEMPLATE & DOCUMENT SOLUTIONS

Spar tid och pengar med effektiv dokumentproduktion

Hans Jensevik är VD för Svensk Kommunrating och chefredaktör för Kommunexperten kreditgivare, men förvirringen var stor om vad som egentligen gällde, speciellt efter Haninges sammanbrott. Enligt staten är kommunerna ute på marknaden. Men så tolkar inte kreditgivarna läget eftersom de inte ser att Haninge var ett särfall som utbildade staten i kommunal krishantering. De ser Haninge som det generella fallet och anser fortfarande att det är staten som har ansvaret för den kommunala lånestocken.

Tsunamin inträffade en julhelg. Förmodligen händer något nästa gång i en kommun under regeringskris, kanske vid ett läge med minoritetsregering.

Det kanske kommer att visa sig vara så att ekonomiska aktörer tjänar på att vara rätt positionerade även vid affärer med offentliga företag.

Hans Jensevik, VD Svensk Kommunrating Chefredaktör för Kommunexperten

Era anställda skapar dagligen dokument, med varierande kvalitet till utseende och innehåll.

De spenderar onödigt med tid bla. på att hitta rätt mall eller förlaga, fundera på formuleringar och leta i andra system efter uppgifter som ska in i dokumentet. Dessutom kanske de ger sin egen prägel på den graska prolen. Här nns risk för fel och här nns tid att spara!

Dokumentproduktion

SmartDocuments skapar elektroniska dokument som till innehåll och utseende är kompletta och korrekta, och de färdigställs på 1/8-del av tiden. En organisation på 4.500 anställda kan spara minst 90.000 timmar per år.

Central hantering av grask prol, mallar och innehåll

Ändra på ett enda ställe och få direkt genomslag i alla nya dokument.

Integrera med era system

SmartDocuments hämtar data från t.ex. ert ärendehanteringssystem och era databaser och infogar i dokumentet. SmartDocuments sparar dessutom dokumentet automatiskt på rätt plats med rätt metadata.

e-tjänster

Med SmartDocuments kan ni enkelt skapa e-formulär. Datat från ett ifyllt formulär kan sedan automatiskt skickas till exempelvis ett ärendehanteringssystem.

Snabbt och enkelt Svensk KommunRating är ett företag, som specialiserat sig på öppna finansiella värderingar av svenska kommuner och ger ut analystidningen Kommunexperten.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2010

Helt utan programmering.

www.smartdocuments.se 55

säkerhet

Hjälp, våra säkerhetskostnader skenar!

Fråga: Jag sitter i ledningsgruppen på en relativt stor myndighet och märker att våra säkerhetsrelaterade kostnader hela tiden ökar och kommer snart att komma upp på en nivå som kan bli svår att försvara. Kan man på något sätt få ner kostnaderna för säkerhetsarbetet på lite sikt, men ändå behålla en rimlig säkerhetsnivå för verksamheten?

S

var: Att arbeta kostnadseffektivt med säkerhet är för många företag och myndigheter en besparingsmöjlighet med mycket stor potential.

Det viktigaste för att uppnå stora besparingspotentialer är att ha riktig kompetens och inte bara en anställd med en titel.

De flesta organisationer behöver hjälp med att få nödvändig kompetens på denna tjänst. Det krävs en kompetent säkerhetschef för att anställa en kompe-

tent säkerhetschef. ”It takes one to know one”.

Onödiga säkerhetskostnader De höga säkerhetskostnaderna beror ofta på att det är oklart vem som är säkerhetsansvarig.

En annan vanlig orsak är att det är en person som har säkerhetsansvaret utöver en helt annan tjänst i myndigheten eller företaget. Ansvaret för säkerhetsarbetet ligger i många fall utspritt på flera personer i organisationen.

Att ha ansvaret utspritt på många personer utan riktig kompetens kostar stora summor.

Dessutom resulterar detta i ett säkerhetsarbete som saknar struktur, samordning och riktning. Om denna typ av felaktigt säkerhetsarbete fortsätter en längre tid kommer det att bli mycket svårt och kostsamt att rätta till.

Hur upptäcker man fel Det är ofta lätt att upptäcka organisationer som har ett felaktigt organiserat säkerhetsarbete utan riktig kompetens. Det tydligaste kännetecknet är att säkerhetsorganisationen har fullt

upp med brandkårsutryckningar och ad-hoc. De ansvariga hinner aldrig med något annat och det blir hela tiden värre.

För att få ett kostnadseffektivt säkerhetsarbete måste man anställa eller hyra in rätt kompetens. Att hyra in en kompetent säkerhetschef är i de flesta fall en mycket god investering.

Ledningen i myndigheten får underlag och bestämmer hur man ska jobba vidare. Den inhyrda säkerhetschefen utför arbetet effektivt, målinriktat, strategiskt och företaget betalar bara för den tid de använder denne person.

Teknikdrivet säkerhetsarbete Många organisationer har idag ett teknikdrivet säkerhetsarbete som slukar stora resurser i form av personal och kapital. Det är dessa organisationer som låter IT-teknikerna driva säkerhetsarbetet. Resultatet blir att teknikerna lobbar för att få köpa dyr IT-utrustning som i många fall kan vara helt onödigt. Ett annat problem med det teknikdrivna säkerhetsarbetet är att det bara är teknik som ska lösa alla säkerhetsproblem. Många IT-tekniker

ser inte behovet av en helhet för säkerhetsarbetet. Är utbildning en lösning?

Att utbilda någon inom säkerhetsområdet går att göra men det finns en del utmaningar om man väljer att gå denna väg. Den första utmaningen är att hitta en utbildning som är värd namnet.

Det finns idag ingen utbildning i Sverige som ger en färdig säkerhetschef som klarar av uppgiften efter avslutade studier.

Det saknas ofta viktiga delar i utbildningarna. Dessutom går utbildningarna inte in tillräckligt på djupet. Erfarenheter från flera ställen i både offentlig sektor och näringslivet är viktigt och kan bara fås genom att arbeta inom säkerhetsområdet under en längre tid.

Bygga grunden Innan man skriver de styrande dokumenten måste en författningsanalys vara genomförd. En författningsanalys är resultatet av ett arbete som syftar till att se vilka lagar, förordningar, interna bestämmelser samt ingångna avtal som finns och som ställer krav på någon form av skydd

INFORMATIONSSÄKERHET CA-tjänst, Single-Sign-On, e-legitimation

Registration authority, definition av roller

AUTENTISERING

AUKTORISATION

SMARTA KORT – SSO – KRYPTERING Hur hanteras detta tillsammans med krav och standards såsom BITS och SAML? Med identiteter och roller styrs åtkomst till information med hjälp av smarta kort och PKIVPN Remote Logon,

Kryptering av trafik, disk

DIN INFORMATION TILLGÄNGLIGHET

KONFIDENTIALITET

INFORMATIONSSÄKERHET

08-41 00 79 00 • www.expisoft.se SVART

56

VIT

SPÅRBARHET

OAVVISLIGHET

Loggning och Digitala signaturer

Time Stamp, Digitala signaturer

Offentliga Affärer 6 2010 | www.offentligaaffarer.se

säkerhet eller säkerhet i verksamheten.

Analysarbetet fortsätter sedan för att ta fram, och ur ett säkerhetsperspektiv, tolka de faktiska säkerhetskraven som ställs i lagar och avtal.

Dessa krav omformas sedan till konkreta säkerhetsinställningar i datorer. Lagarna kan också ställa krav på speciella restriktioner för behörigheter i verksamhetens lokaler eller eventuella säkerhetsutbildningar för personalen. Författningsanalysen ligger som ett av flera underlag till säkerhetspolicyn och riktlinjerna som sedan ska tas fram.

Utan en författningsanalys vet myndigheten inte om man uppfyller lagar och andra krav i verksamheten. Man vet heller inte om datorerna är inställda och konfigurerade på ett sätt som gör att lagar och andra säkerhetskrav faktiskt är uppfyllda.

För att uppnå en balanserad säkerhet på rätt nivå utifrån verksamhetens krav, behov och mål krävs ett helhetsgrepp inom säkerhet. Denna helhet måste minst bestå av fysisk säkerhet (egendomsskydd), personsäkerhet, IT-säkerhet (informationsskydd) och kontinuitetsskydd.

För att lyckas med att bygga en balanserad säkerhet utifrån de fyra områdena ovan måste välskrivna styrande dokument tas fram. Många inser inte värdet av välformulerade säkerhetspolicys och riktlinjer skrivna av personer med lång erfarenhet inom säkerhet. Välskrivna styrande dokument sparar mycket pengar och personella resurser inom säkerhetsarbetet och därmed för verksamheten.

Omförhandla avtal Förutom att omförhandla avtal och minimera kostnader kopplade till säkerhet är det också viktigt att optimera säkerhetsinvesteringar efter organisationens behov. Inte alltför sällan rullar det bara på fastän myndigheten bygger ut eller på annat sätt förändras. Avtalstiderna med bland annat säkerhetsleverantörer bör hållas så korta som möjligt och omförhandlas kontinuerligt. Akta er för indexhöj-

Jag har tidigt insett att man ”måste arbeta med säkerhet i ett brett perspektiv.

Har du en fråga om säkerhet?

Säkerhetskonsulten, Tomas Djurling, Djurling Säkerhetsinformation, hjälper inför varje nummer av Offentliga Affärer dig med dina funderingar om säkerhet. Han arbetar till vardags som konsult i egen verksamhet. Här nedan kan du läsa de säkerhetsfrågor han hittills har svarat på. Har du en fråga om säkerhet? Mejla till brev@ hexanova.se

ningar och dolda avgifter.

Att ha rätt säkerhet är inte bara en bra investering utan också en förutsättning för en bra och långsiktig verksamhet.

Tomas Djurling Djurling Säkerhetsinformation AB

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2010

Tomas Djurling har sin bakgrund från den Svenska underrättelsetjänsten och Försvarets radioanstalt, FRA. Tomas arbetade under drygt 17 år på FRA och i arbetsuppgifterna ingick att hjälpa myndigheter med säkerhetsarbetet.

– Jag vet vilka säkerhetsutmaningar som finns i myndighetsvärlden, säger Tomas.

Tomas började sin bana på FRA som systemprogrammerare på stordatorer och som projektledare. 1996 fick FRA ett regeringsuppdrag som innebar att myndigheten skulle bygga upp en tekniskt avancerad avdelning som skulle hjälpa till att skydda svenska myndigheter med samhällskritiska informationssystem. Uppgiften att bygga och driva den nya enheten gick till Tomas Djurling.

– I uppgiften ingick att testa säkerheten hos myndigheterna och ge förslag på förbättringar.

Syftet med enheten var att skydda svenska intressen mot gränsöverskridande organiserad brottslighet, hackers, aktivister, cyberterrorister, industrispionage och främmande makt.

Han startade, byggde upp och drev denna verksamhet i cirka 12 år. År 2006 slutade han på FRA och startade eget inom säkerhet.

– Jag har tidigt insett att man måste arbeta med säkerhet i ett brett perspektiv, säger Tomas. Man måste arbeta med IT-säkerhet, fysisk säkerhet och människor samtidigt för att få en balanserad säkerhet till rimliga kostnader.

Det läggs ut mer resurser på säkerhet än vad som behövs.

– Vi har upprepade gånger hjälpt våra kunder att sänka de säkerhetsrelaterade kostnaderna för verksamheten och samtidigt bibehållit eller ökat säkerhetsnivån, menar han.

57

personal & ledarskap

Utveckling av ledarskapet genererar lönsamhet En ledare som lyckas få sina medarbetare att jobba i ett lag där man tillsammans jobbar mot gemensamma mål, samtidigt som hänsyn till individerna tas, ger en bra förutsättning för lönsamhet.

F

ör att få människor att följa dig, få dem att underordna sina intressen till dina och förbli lojala, måste de kunna tro på dig, vad du står för och vara villiga att ge dig sin tid och energi. Ledarskap är därför ett förtroende som givits till dig av andra. För att förtjäna detta förtroende måste du vara sann mot dig själv. Först då kan du leva i sanning med andra, vinna deras förtroende och bli en ledare andra vill följa.

Vad är en ledare? Är det en person som sköter och styr saker? Nej, det är chef. Även om en ledare i vissa hänseenden kan vara en chef, så är absolut inte alla chefer en ledare.

Ledarskapsteorier beskriver ofta ledarskap med hjälp av

orden makt och auktoritet. En man med en pistol har makt, men det är inte ledarskap. En chef har auktoritet, men det är inte ledarskap.

En chef som lyssnar, uppmuntrar och som ger sina anställda möjligheter att utvecklas genererar engagerade medarbetare. Det bidrar till ett gott arbetsklimat, stärker varumärket och är en förutsättning för att öka företagets effektivitet och lönsamhet.

Var en god förebild Något av det viktigaste du måste göra som ledare är att vara en god förebild. Föregå alltid med gott exempel och lev som du lär.

Var dig själv och agera som om alla andra tittar på och studerar dig, även när du vet att ingen ser. Goda och stora ledare är helt tillförlitliga. Människor kan lita på deras ord och veta att det som sagts kommer att bli gjort, om inget helt oväntat inträffar. De utlovar löften med försiktighet och håller sitt ord.

Var konsekvent Att vara konsekvent är grunden för integritet i mänskliga rela-

tioner. De främsta ledarna är konsekventa från en dag till nästa, från en situation till nästa, alltid i alla situationer. När ledaren visar konsekvens i allt blir ledaren enkel att lita på, folk vet vad de kan förvänta sig och det blir inga överraskningar. En sådan ledare är lätt att följa.

Att mäta ledarskapet ger en signal om att det är ett prioriterat område och ledarskapsutvecklingen inom organisationen blir mätbar och tydlig. Genom att utveckla sitt ledarskap blir cheferna bättre på att ta tillvara på den fulla potentialen hos sina medarbetare.

Positiva och negativa tillvägagångssätt Det finns en skillnad i hur ledare agerar mot sina anställda. Ledare med positiva tillvägagångssätt understryker och använder belöningar såsom utbildning, självständigt arbete, etc. för att motivera. Medan ledare med negativa tillvägagångssätt understryker straff som påföljd. Även om det negativa sättet har en plats i en ledares ”verktygslåda”, måste det användas med största försiktighet på grund av de stora uttag

som görs på ”kontot” av tilltro.

Negativa ledare agerar härsklystet och överlägset över andra människor. De anser att det enda sättet att få saker gjorda är genom bestraffningar och påföljder såsom att medarbetarna kan förlora jobbet, ingen bonus, lägre löneökning än väntat och reprimander inför de andra anställda, etc. De tror att deras pondus och medarbetarna produktivitet ökar genom skrämsel. Men det som alltid händer när denna metod används felaktigt är att moralen sjunker, vilket naturligtvis leder till lägre produktivitet.

Observera också att de flesta ledarna inte strikt använder det ena eller andra, men att de befinner sig någonstans på ett kontinuum som sträcker sig från mycket positiva till mycket negativa tillvägagångssätt. Människor som kontinuerligt arbetar från det negativa hållet är dåliga chefer, medan de som i första hand utgår från det positiva betraktas som verkliga ledare.

Hänsynstagande och struktur Två andra metoder som ledare använder är:

50 000 kronor är rätt mycket för en kanelbulle, men inte för ett hus.

I många kommuner och landsting upplever politiker och tjänstemän att det styrsystem som använts under en lång tid inte längre fungerar effektivt. Ofta finns en vilja att på ett tydligare sätt kommunicera till kommuninvånarna vad de får för sina skattepengar. Att koppla ihop punkterna.

För mycket fokus läggs på förhandlingar om pengar och för lite på vad som faktiskt händer med dem.

Även om viljan till förändring är stark kan det vara svårt att komma igång. Vår roll i arbetet är att hjälpa till att ta ut riktningen. Att agera piloter i utvecklingsprocessen och erbjuda just den struktur och de verktyg som organisationen behöver. Vi kallar det ”connecting the dots”.

www.ekan.com Ekan annons 2 off affärer 185x65 (4.0).indd 1

58

09-02-09 09.30.40

Offentliga Affärer 6 2010 | www.offentligaaffarer.se

personal & ledarskap Hänsynstagande (Personorienterad läggning) – Detta är en ledare som är mån om de mänskliga behov som deras anställda har. Ledaren bygger lagarbete, hjälper anställda med deras problem och erbjuder stöd och hjälp i olika situationer.

Struktur (Uppgiftsorienterad läggning) – Ledaren anser att de får bäst resultat genom att ständigt hålla folk upptagna och uppmanar dem att producera.

Det finns bevis och forskning som tyder på att ledare som är mer hänsynsfulla i sin ledarstil presterar bättre och dessutom är de mer nöjda med sina jobb (Schriesheim, 1982).

Vad är UGL? Utveckling av Grupp och Ledare (UGL) är troligen Sveriges mest populära ledarskapskurs. Öppen för alla, såväl chefer som medarbetare, som vill få ökad självinsikt och bli starkare i sin roll som chef, medarbetare samt som medmänniska. Från att ha varit endast förbehållen Försvarsmakten och deras officerare, så har UGL sedan 1990 introducerats på den civila marknaden och blivit starkt efterfrågad. Många organisationer inom såväl näringsliv som förvaltning har UGL som ett givet inslag i deras utveckling av sina medarbetare och ett måste för att gå vidare i sina karriärer.

För vem lämpar sig UGL? En UGL-kurs riktar sig till chefer och personal i näringsliv och offentlig sektor som vill utvecklas sitt personliga ledarskap och lära sig hur man fungerar i relationen till andra. En viktig förutsättning för UGL är att deltagaren är beredd på att ta ansvar för sitt lärande och att man engagerar sig i utbildningens olika aktiviteter. För att kunna göra detta bör man vara i psykisk balans och ha jämvikt i sin livssituation. UGL är därmed ingen lösning för personer med svåra personliga problem.

Syftet med UGL är att bli effektivare som individ, gruppmedlem och ledare. UGL

handlar om hur en grupp utvecklas och mognar över tiden. Vad som främjar respektive hämmar utvecklingen till en mogen och trygg grupp. Kursen handlar också om ledarskapets problematik och möjligheter relaterat till gruppens mognad.

Vilken ledarstil som i olika faser främjar både uppgiftens lösande och gruppens utveckling.

Om UGL-metoden UGL är följer en strukturerad utarbetad metod där handledarna följer en tydlig handledarmanual. Det är med hjälp av strukturen som deltagarna lotsas mot de pedagogiska och gruppsykologiska målen. Utbildningen bygger på den s.k. FIROteorin som genom sin systematik ger deltagaren möjlighet att följa individens, gruppens och ledarens utveckling. Övningar, träningspass och utvärderingar av gruppens utveckling varvas med fakta och teori som berör ledarskap och grupputveckling.

Vilka krav ställs på UGLhandledarna?

För att bli certifierad UGL-handledare krävs att man går en egen UGL, genomgår utbildningen FUGL (Fördjupad UGL) om två veckor, genomgår handledarutbildning UGL, sk HUGL, om två veckor samt genomför UGL tillsammans med en erfaren handledare.

Vilka krav ställs på deltagaren?

UGL är en intensiv utbildning som pågår under fem sammanhängande dagar. Kvällsarbete ingår och tiden i helgrupp omfattar cirka 50 timmar. Dessutom tillkommer tid för enskild inläsning av teorimaterial och tid för reflektion. Personer som känner varandra och/eller har en inbördes beroendeställning till varandra ska inte gå på samma UGL-utbildning.

Deltagaren bör vara väl utvilad före utbildningen och inte vara påverkad av starka känslomässiga händelser i livet som upptar tankar och energi. UGL är inget forum för att reda upp tidigare skeenden i deltagarens liv.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2010

Mål med en UGL-utbildning Uppnå ökat självförtroende och självinsikt Förstå behovet av olika ledarstilar Kunna urskilja olika faser i en grupps utveckling Kunna ta och ge effektiv feedback Kunna kommunicera direkt och klart Få erfarenhet av en upplevelsebaserad inlärningsmodell Kunna se och hantera konflikter Öka insikten om den egna personligheten Få erfarenhet av gruppdynamiska situationer och förståelse för den egna rollen i dessa

UGL-utbildningen sker inomhus och innehåller inga fysiska aktiviteter. Utbildningen genomförs oftast i internatform.

Deltagarna bör inte konsumera alkohol under kursveckan för att behålla fokus på utbildningen och upplevelserna. UGLutbildningen förutsätter deltagarens fulla engagemang. Därför rekommenderas att du inte använder tiden till andra engagemang under kursveckan.

UGL 2008 En uppdaterad version av UGL, kallad UGL 2008, bygger på den äldre versionen av UGL, men har en tydligare och mer omfattande processinriktning.

Den nya versionen baseras på de senaste resultaten från forskning kring grupprocesser, gruppdynamik och ledarskap. Kursen har även fått nya moment som gäller känslor, självkännedom och reflektion. Dessutom har pedagogiken förändrats på så sätt att deltagarna och gruppen i en

större utsträckning än tidigare tar ett större ansvar i lärande och utveckling.

I en tid fylld av kortsiktiga mål och snabba resultat behövs insikt om att det som verkligen är värt att sträva efter tar tid och kräver uthållighet att uppnå. Vare sig det gäller att skapa goda familjerelationer, bygga ett blomstrande företag eller ett väl fungerande samhälle.

Det behövs ledare som förenar förmågan att skapa resultat med långsiktig utveckling av individer och organisationer. Ledare som vill bidra till en bättre framtid och en ökad livskvalitet.

Arne Öster

Hur uppfyller ni Regeringens mål för e-förvaltning?

59

Denna sida är en annons från Aprinova

   Konsultföretaget Aprinova har haft stora framgångar med sin filosofi om medskapandets krafter och sina metoder för att frigöra och mäta dem.

Bakom framgångarna ligger mer än 25 års praktiskt arbete med mellanmänskliga processer och ett nära samarbete med forskningsvärlden.   

– Nyckeln är att företag har värderingar som alla medarbetare kan dela. Det frigör vad vi kallar medskapandets krafter. Alla deltar ”på riktigt” med ett äkta engagemang och tar aktivt ansvar, säger Dick Lundberg på Aprinova.

Globaliseringen drev tidigt fram många platta organisationer. I många fall tappade ledningen kontrollen och människor motivationen på grund av otydliga mål och arbetsroller. Enligt Aprinova är lösningen ideologiskt styrda organisationer, där man skapar och inför värdegrunder som delas av alla medarbetare.

– Det kräver ett personligt, aktivt och understödjande ledarskap, som varken överlämnar eller övertar ansvaret. Många chefer kan inte leda på det sättet idag, säger Dick Lundberg.

Han menar att det krävs en kursändring 180 grader och en förändringsprocess som tar lång tid. Det är en enorm kognitiv process som berör alla och gör dem medvetna om sin syn på sig själva och andra och vad de verkligen vill med sina jobb och liv.

– Men när alla jobbar för det gemensamma bästa, öppnas också fler stimulerande möjligheter till utveckling och karriär för alla, understryker Dick Lundberg.

Forskning visar att 90 procent av människors handlingar styrs av känslor, attityder och värderingar. Aprinovas filosofi och organisationspedagogik bygger på att hos chefer och medarbetare frigöra den väldiga potential av medskapande energi som finns under ytan. Genom att bli medvetna om sina värderingar och nå fram till en samsyn och gemensam förståelse skapas en stark delaktighet.

– Vilken verksamhet har råd att förlora engagemanget hos en enda medarbetare? Vår spetskompetens handlar just om att förstå och hantera alla processer som ständigt sker under ytan och som påverkar en organisations beteende, säger Dick Lundberg.

Vilken verksamhet har råd att förlora engagemanget hos en enda medarbetare?

– Aprinova är nog unikt på marknaden. Vi kan utveckla och införa gemensamma värdegrunder och både frigöra och sedan regelbundet mäta medskapandets krafter hos alla medarbetare, säger Dick Lundberg.

Aprinovas undersökningssystem för arbetsplatser tillgodoser arbetsmiljölagens krav, är billigare, enklare snabbare än enkäten och har djupintervjuns kvalitet.

Aprinova deltar på Upphandlingsdagarna 2 - 3 februari 2011 i Stockholm.

Där kan du få träffa oss och få veta mer om Aprinovas ledningssystem för ledar- och medarbetarutveckling.

Ta kontakt så berättar vi mer! www.aprinova.se info@aprinova.se Tel. 08 – 20 00 13

personal & ledarskap

Kommunikation – en av ledarens viktigaste framgångsfaktorer Omvärlden förändras snabbt vilket ställer stora krav på företagens förmåga att snabbt anpassa sig till en förändrad verklighet. Det handlar om både hot och möjligheter. IT är vitalt för de flesta företag och investeringarna i detta område är ofta betydande. Tyvärr resulterar inte alltid investeringarna i nöjda användare eller nya affärsmöjligheter.

I

dag är många organisationer medvetna om att det finns en outnyttjad potential inom IT-verksamheten. Många IT-organisationer kommer därför att bli mer affärsinriktade och därmed också mer värdefulla och uppskattade av sina beställare och ägare. Det kommer att ställas nya krav på anställda

inom IT-organisationen, samtidigt som det skapas en grund för ökad motivation och deltagande.

Det är här den moderna CIO (Chief Information Officer) och IT-ledaren kommer in i bilden – och det är en tuff roll! Det ställs krav på att leverera mer, snabbare och till lägre kostnad samtidigt som rollen ska agera förändringsledare. En modern IT-ledare förväntas också delta aktivt i företagets affärsledning, vilket ytterligare ökar spännvidden i rollen.

En ledare och kommunikatör En CIO och IT-ledare är en av företagets nyckelpersoner som genom ledarskap och kommunikation skapar bryggor med alla delar av företaget. Han eller hon är medveten om att allt de behöver för att utföra sitt uppdrag kommer att uppnås genom människor, av människor, och med människor.

En effektiv CIO kan hantera paradoxen att få mer inflytande genom att släppa kontrollen och

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2010

tilllåta sig att vara sårbar. I sin tur möjliggör denna sårbarhet för dem att skapa djupa, personliga kontakter – anknytningar som ger förmågan att inspirera människor både i och utanför deras organisation.

Knyt ihop teknik och affär Som CIO och IT-ledare skapar du förutsättningar för engagemang och involvering i företagets IT-frågor. Du förklarar och kvantifierar vad en investering kan resultera i. Du deltar aktivt i affärsplanering för att tillhandahålla det IT-stöd som företaget behöver i framtiden.

Kolla kompassen ofta Det är viktigt att lyfta blicken med jämna mellanrum för att försäkra sig om att IT-verksamheten är på väg åt rätt håll och att du har resten av ditt team med dig. I en omgivning som förändras snabbt är det extra viktigt att vara uppdaterad på vad som händer och sätta fokus på rätt saker.

Bland de nominerade till Stora Chefspriset, som Svensk Chefsförening delat ut för andra året i rad, fanns ingen CIO – precis som förra året. Då vann Marie Alexandersson, hotellchef i Nyköping, över en regionchef, två kommunala förvaltningschefer och en överläkare. I år var de nominerade två VD:ar, en kommunal förvaltningschef och en HR-chef.

Det mer etablerade priset Årets Chef, som tidningen Chef står bakom, kammades i våras hem av Lena Larsson, VD på Värmlands Folkblad. Priset har delats ut åtta gånger och ingen CIO har någonsin varit nominerad.

Orsaken till detta kan man bara spekulera i. Det kan vara så att IT-cheferna och CIO:erna trots allt är dåliga på att synas på sina företag. För att ha en chans att bli årets chef krävs ju också att man har generösa medarbetare som nominerar en, eller en generös VD som talar gott om en.

Arne Öster

61

miljö

Konkurrenskraft med globalt varumärke För snart ett år sedan blev myndigheter skyldiga enligt lag att ha ett miljöledningssystem.

Med varumärket EMAS kan myndigheter visa för omvärlden att man arbetar för en ständig förbättring av sitt miljöarbete, i de flesta fall utöver vad lagar och föreskrifter säger.

D

et främsta syftet med EMAS är att få företag och organisationer att systematiskt utveckla sitt miljöarbete utöver lagstiftningen.

Detta sker genom att sätta upp mål och åtgärdsprogram samt att utvärdera miljöförhållandena i verksamheten. EMAS ställer krav på en öppen och årligt granskad miljöredovisning.

Noggrann utredning EMAS, Eco Management and Audit Scheme, är EU:s miljölednings- och miljörevisionsordning baserat på ISO 14001, men innehåller också andra delar som gör ett miljöledningssystem komplett och grundligt.

Tydligare och noggrannare miljöutredning, miljöredovisning, kontroll och certifiering samt användning av EMASlogotypen är fördelarna jämfört med ISO 14001. I EMAS ingår även krav på en oberoende granskning av ett ackrediterat certifieringsorgan. − Med EMAS ska det bli bättre och lättare för upphandlare att aktivt jobba med miljöfrågor där resultatet inte bara blir en stämpel men också ett genuint arbete, säger Petra Michélsen, VD Yggdrasil Miljömanagement.

Petra som startade och driver miljökonsultföretaget Yggdrasil har både stora och små kunder inom framför allt den offentliga sektorn. − Med EMAS blir arbetet fördjupat, tydligare och mer strukturerat. Det ställs högre

62

krav på kommunikation, kunder och leverantörer och därför är EMAS ett bra verktyg.

lägga till det som saknas för att miljöarbetet ska kunna flyta på så enkelt som möjligt, fortsätter Petra.

Kvalitet lika viktigt Miljöfrågor är grunden för Yggdrasils verksamhet men de är även specialiserade på kvalitetsfrågor. − Kvalitet ger en ytterligare dimension åt miljöarbetet där också kunderna ställs i fokus. Ett aktivt miljöarbete kan förbättra kvaliteten för kunderna. Både kvalitets- och miljöfrågorna handlar ju om att använda resurserna på rätt sätt.

Till exempel jobbar vi med kvalitetsförbättring inom vården för en effektivare organisation och ökad trivsel bland patienter och personal men utifrån ett miljöperspektiv som på längre sikt ska ge ökad hälsa för alla. Exempelvis genom att arbeta fram bra inköpsrutiner, där kvalitets-

Det pedagogiska alternativet EMAS Easy är en metod att införa EMAS på. EMAS EASY riktar sig i första hand till små och medelstora organisationer men fungerar även för större verksamheter. Tanken är att det ska vara en pedagogisk, lättsam och rolig metod som ska locka fler att arbeta systematiskt med miljöfrågor och miljöledning.

För att enklare kunna uppnå kraven i EMAS-förordningen har man i EMAS Easy modellen delat in införandet i 30 steg. − Konsulten förklarar de olika steg som ska tas för att nå EMAS varefter kunden tillsammans med konsulten arbetar praktiskt med några steg åt gången..

Mycket fokus läggs på att få med sig personalen i arbetet och att

personalen är ett ”braAttsättengagera att få ett mer personligt och nära samarbete kring miljöoch kvalitetsfrågor. och miljökrav ställs redan från början, så att det miljöfarliga avfallet minskar.

Behovsanpassat När ett miljöarbete påbörjas i en organisation är det beroende på den befintliga strukturen som avgör hur arbetet och nya rutiner ska utföras. − I små verksamheter är det inte alltid nödvändigt att ett skriftligt dokument behövs utan en muntlig förändring av en rutin kan räcka. Ett problem som är vanligt bland företag är att gamla förlegade dokument inte tas bort när uppdateringar sker vilket minskar överskådligheten. Nu ska systemen vara enkla, lättförståeliga och användarvänliga. − Vi hjälper till att ta bort gammalt, förnya existerande eller

arbetet ska vara så konkret och tydligt som möjligt. Till exempel när ett tillverkandeföretag ska kartläggas utgår man från verksamhetens planritning och går runt i verksamheten och prickar ni på kartan var olika typer av miljöpåverkan (rent fysiskt) uppstår. Under rundvandring upptäcker verksamheten sina viktigaste miljöaspekter och de kommer samtidigt på en massa förbättringsåtgärder. Det blir väldigt tydligt och konkret när man ser var kemikalierna verkligen står och hur det ser ut där de hanteras därmed kan man göra den hanteringen säkrare.

I ett tjänsteföretag däremot är miljöpåverkan inte alltid lika tydlig. Här kanske man måste tänka till lite och tänka flera led för att hitta de riktiga förbättringarna. Oftast handlar det om

Petra Michélsen, VD Yggdrasil Miljömanagement. inköp och transporter och vilka krav som finns på verksamheten. − Enkla åtgärder som att fråga personalen hur de tycker vissa saker sköts på företaget som exempelvis avfallshantering och hur engagerad ledningen är också ett bra verktyg för att få en inblick i vad som är de viktigaste frågorna att arbeta med.

Att engagera personalen är ett bra sätt att få ett mer personligt och nära samarbete kring miljöoch kvalitetsfrågor, säger Petra Michélsen. Ökat deltagande Medlemsstaterna och EU-kommissionen ska se till att allt fler organisationer arbetar utifrån miljöledningssystem såsom EMAS. Oftast är det de mindre organisationerna som har svårast att ha tid och råd att arbete med miljöstyrningen i företaget. Men med olika införande av metoder såsom EMAS EASY ska det bli lättare genom särskilt anpassad information, rimliga registreringsavgifter och tekniska stödåtgärder.

Stina Rangmar

Offentliga Affärer 6 2010 | www.offentligaaffarer.se

Är du framtidens chef?

Gör vårt interaktiva test!

Mycket pekar på att svenskt arbetsliv befinner sig i en brytningstid där stora utmaningar väntar för dig som chef.

Testet bygger på den senaste forskningen som visar riktningen för ett framgångsrikt och hälsofrämjande ledarskap.

TÄVLING

Gör vårt test och du har chans att vinna 3 st chefscoachningstillfällen.

www.betania.se/framtidenschef Tävlingen pågår fram till 11:e februari 2011.

fordon

Stort intresse för

elbilarna Elbilar och laddhybridbilar är på intågande i Sverige.

En landsomfattande upphandling av elbilar pågår med över 200 organisationer involverade. Frågan är om det kommer att finnas bilar till alla?

S

Elbilar från vänster till höger: Citroen C-Zero Fiat 500 EV Mitshubishi i MiEV Sport Volvo C30 BEV

64

tockholms stad och Vattenfall genomför tillsammans med SKL Kommentus en samordnad upphandling av elbilar och laddhybrider. Målet är att minst 6 000 elfordon ska rulla på svenska vägar inom bara några år. Men kommer det att finnas tillräckligt med bilar på marknaden för att tillgodose det stora intresset?

Bilindustrin har visat stort intresse för upphandlingen och Eva Sunnerstedt, projektledare på miljöförvaltningen Stockholm stad är övertygad om att många leverantörer kommer att vilja lägga anbud när inbjudan går ut. Elbilsupphandlingen pågår fram till våren 2011 och ett avtal förväntas vara klart i augusti eller september 2011.

Låg driftskostnad Elbilens prestanda är fortfarande begränsad jämfört med en konventionell bil. En typisk elbil kan i dag rulla 10-15 mil med en toppfart på 130 km/h. Trots det kan den vara ett bra alternativ som stadsbil, även ekonomiskt. I en del fall kan det till och med vara billigare för organisationen att använda elbil. Vissa menar exempelvis att servicekostnaden för en elbil bara är hälften så stor som för motsvarande bensinbil, eftersom elmotorn har mycket färre rörliga delar som kan gå sönder.

Något som kan uppfattas som en utmaning är att det kan ta lång tid att ladda vissa batterier. De flesta elbilar kan dock fungera bra om man kör till

jobbet, laddar bilen under åtta timmar och reser hem på eftermiddagen. Det är svårare i yrkestrafik. Och ändå planerar många kommuner att använda elbilar inom en rad olika områden, bland annat hemtjänst, parkoch gatuförvaltning och som interna poolbilar inom förvaltningar. En timmas uppladdning ger ungefärlig batterikraft nog att köra en mil. Det gör att en full uppladdning tar cirka åtta timmar. Det finns idag lösningar för snabbladdning av batterier som tar cirka fem minuter för att ladda till 90 procent och tio minuter till 100 procent.

Elbilar har flera fördelar, jämfört med vanliga bensinbilar.

Förutom att elbilen är tyst och utsläppsfri är bränslekostnaden

Offentliga Affärer 6 2010 | www.offentligaaffarer.se

fordon

Renault Kangoo Express Z.E

extremt låg. Elfordonen är dessutom smidigare än vanliga bilar i stadstrafik, eftersom elbilar ofta får använda kollektivfiler och parkera gratis.

Elbilen är också ett ypperligt sätt att marknadsföra sin organisation. Förutom att elbilen i sig är miljövänlig, är den också en utmärkt symbol för ett organisations vilja att miljöanpassa sig. En elbil med kommunens namn på är i princip en rullande reklamskylt för kommunen.

Eftersom elbilarna än så länge är ovanliga finns det ett flertal ekonomiska frågetecken i kalkylen. Till exempel är det svårt att förutsäga andrahandsvärdet för en elbil och även driftssäkerheten och batteriernas livslängd kan vara svåra att känna till på förhand. De flesta elbilar är också betydligt dyrare i inköp än motsvarande bensinbil, medan driftskostnaderna (i synnerhet bränslekostnaden) för elbilen är avsevärt lägre.

En säker elbilsaffär görs

genom att se till att elbilsleverantören tar ansvar för de kostnader som är svåra att förutsäga. Detta kan till exempel ske genom ett leasingförfarande, där ett garanterat restvärde för elbilen förhandlas fram.

Räkna med miljön Energimyndigheten gör en prognos att Sverige kan tänkas ha 85 000 elbilar och laddhybrider till år 2020. Om regeringen sätter in förmånliga avgiftssänkningar kommer det att påverka siffran positivt förstås. Elbranschen och Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien har en betydligt mer ambitiös vision om 600 000 elfordon år 2020. Med 600 000 elfordon på Sveriges gator skulle elförbrukningen uppgå till cirka 1,5 TWh, eller cirka 1 procent av dagens elanvändning i Sverige.

Elbilar har en låg energiförbrukning, 0,24 kWh/km inklusive förluster nämns i en rapport från Energimyndigheten. Om huvuddelen av dagens person-

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2010

bilstransporter i Sverige skulle drivas med el skulle åtgången uppgå till 10-15 TWh. Det skulle behövas cirka 300 havsbaserade vindkraftverk på 5 MW vardera för att försörja 2 miljoner laddhybrider.

Hur elen produceras spelar förstås en avgörande roll för hur stor miljövinsten blir. En dieselbil antas i ett räkneexempel från Energimyndigheten ha en förbrukning på 0,4 liter per mil, vilket omräknat ger ett koldioxidutsläpp på 3,4 kg.

Motsvarande för en elbil med en elförbrukning av 0,24 kWh/km ger ett utsläpp på 2,4 kg koldioxid. Men elbilarna är inte energieffektivare än dieselbilen i alla lägen. Med endast en passagerare i bilen orsakar elbilen mindre koldioxidutsläpp, men ju fler passagerare desto mindre blir skillnaden.

En god affär Att köpa elbil är förhållandevis svårt i nuläget, men allt fler till-

verkare förbereder introduktion av eldrivna fordon på marknaden. Laddhybrider är ett sätt att komma runt begränsningarna i räckvidd. I en laddhybrid drivs bilen uteslutande av elmotorn och laddas via elnätet, men vid behov laddas den också av en bränsledriven motor. Hybridbilar av typen Toyota Prius fungerar inte på samma sätt.

Eldriften används endast delvis och uppladdning sker enbart under körning.

De flesta stora biltillverkare förbereder marknadsintroduktion av laddhybrider, men ännu så länge finns ingen att köpa.

GM serietillverkar Chevrolet Volt med början 2010. I Europa kommer den antagligen att säljas som en Opel. Volvo siktar på att introducera en serietillverkad laddhybrid 2012.

Vad som däremot finns på marknaden är bilar som uteslutande drivs av el.

Malin Ulfvarson

65

KONFERENSGUIDEN

Vålådalen

– en del av svensk idrottshistoria

KONFERENSGUIDEN När vintern kommer är det idealiskt att ordna konferensen i fjällvärlden.

Här finns aktiviteter som passar alla, alltifrån fart och skratt till det lite mer stillsamma och reflekterande. Utomhusvistelsen piggar upp och ger friska tag och nya idéer.

E

På Vålådalens Fjällstation finns flera olika typer av möteslokaler. I badtunnan kan man slappna av efter konferensen eller en tur i skidspåret.

tt djupt andetag av den friska fjälluften fungerar lite som sockerdricka i kroppen. Det pirrar till i blodet, man sträcker automatiskt på sig medan energin strömmar ut i lederna. Nu är man redo för en styrkeprövning i världsklass.

Just den effekten ger vistelsen i Vålådalen och det kanske är just därför stora delar av den svenska idrottseliten har förlagt sin träning i den gröna dalen mellan jämtlandsfjällen.

På Vålådalens fjällstation har svenska elitidrottare tränat sedan starten 1930-talet. Fjällterrängen lockar med otaliga möjligheter till aktiviteter och varierande träning. På 40-talet låg storheter som Gunder Hägg i träning här, idag är chansen stor att du träffar på Mattias Fredriksson, Oskar Svärd och Jenny Hansson i skidspåren. Sommartid klyver Markus Oskarssons paddeltag Nulltjärns spegelblanka yta, Lena Gavelin lägger mil efter mil bakom sig i skogarna och i sporthallen drillas boxningslandslaget till nya framgångar precis som Ingemar Johansson och Floyd Patterson på 50- och 60-talen. − Vi har årligen återkommande sportevenemang i form av tävlingar. Till exempel Vålådalsloppet som är avslutning på längdsäsongen och lockar många kända namn. Ett annat är Vertex Fjällmarathon som räknas som världens hårdaste, och ett av de vackraste maratonloppen, då det är draget på stigarna över fjällen.

Ett besök på anläggningens museum ger en rejäl bit svensk idrottshistoria.

För stora och små Vålådalen har 220 sängplatser för alla behov, alltifrån moderna, fullt utrustade hotellrum till timmerstuga med torvtak, spröjsade fönster och öppen spis. − Från starten var det mycket idrottsgrupper som besökte Vålådalen men idag tar vi emot en stor blandning av konferensgrupper, berättar marknadschefen Bengt Bengtsson.

Som avslut på en aktiv dag är det många gäster som väljer att koppla av i bastun med de tillhörande utomhusbadtunnorna, med fjällutsikt, före middagen.

Restaurang med utsikt Bengt Bengtsson är en trevlig och avslappnad norrlänning som svarar tillmötesgående på våra frågor. Vi slår oss ner i restaurangen och häpnas av utsikten

En enkel sak som en lunch”promenad i den friska fjälluften ger tid för eftertanke och kan göra underverk för eftermiddagens arbetsinsatser.

Invid idrottshallen ligger det så kallade ”Tipshuset” med fullt utrustade konferensrum. − På övervåningen i Tipshuset ligger vår vackraste konferenssal.

Risken finns att föredragshållaren får konkurrera med utsikten, och för att skapa ytterligare stämning tänder vi gärna i den öppna spisen.

Fjällstationen erbjuder möteslokaler för både små och stora konferenssällskap. Fyra konferenssalar, en hörsal och så sporthallen som rymmer upp till 500 personer. − I idrottshallen har vi möjlighet att bygga om och ordna program för flera hundra deltagare. I höstas hade vi ett arrangemang för Härnösands stift och då byggde vi om sporthallen till en kyrka.

över Lunndörrsfjällen. − Vi befinner oss i smakriket Jämtland och vi månar om vår lokalproducerade mat, med lokala råvaror och smaker.

Vi tar en titt i menyn och hittar rätter med fjällröding, älg och ren. − Att maten är uppskattad är faktiskt den tydligaste återkoppling vi får från våra gäster.

Vålådalen har öppet för konferenser året om. − Vår vintersäsong går från december till slutet av april och sommarsäsongen börjar vid midsommar och sträcker sig till slutet av september. Det gör att vårsäsongen är ganska kort och det kan vara blött i samband med snösmältningsperioden. Då bokar vi mer inomhusaktiviteter, säger Bengt Bengtsson.

Njut av en aktiv vinterkonferens!

Välkommen till Rimforsa Strand och våra härliga vinterkonferenser. Hos oss kan du mixa aktiviteter såsom skridskor på Åsunden eller skidåkning i Kisa med avkopplande bastubad och relax.

S, EREN KONF EEKEND W SPA & AGEN L I ROS

Spa

KONFERENS MED – INSPIRATION SOM MOTIVERAR

Välkommen – du är väntad!

WWW.HOTELLHAVSBADEN.SE ✶ TEL 0175-309 30

T E L 0 4 9 4 - 7 9 2 9 0 W W W. R I MFORSASTRAND.SE

Mötesplats Fjällen Mitt i den Jämtländska fjällvärlden erbjuder Vålådalen utmärkta konferensmöjligheter med genuin miljö och moderna möteslokaler.

Marieborgs Kursgård

Pris från 1281:- ex moms/person och dygn med helpension och konferensservice.

Konferera i Norrköping!

Kurser, konferenser och boende i nyrenoverade rum till bra priser.

www.valadalen.se 0647-35300

Telefon: 011-21 96 11 www.marieborg.net

VÄLKOMMEN TILL

Skriver Du offerter till kommuner?

HOTEL ESPLANADE

Dina konkurrenter har tillgång till Kommunexpertens digitala bibliotek

STRANDVÄGEN 7A, STOCKHOLM

¬Personlig service ¬Förmånliga avtalspriser ¬Fyra stjärnor ¬Fantastiskt läge

Kunskap är pengar!

På Hotel Esplanade är det inte som hemma. Det bara känns så.

www.ehandel.kommunexperten.se

Tel. 08-663 07 40 Fax. 08-662 59 92

018-14 60 30

epost: hotel@hotelesplanade.se www.hotelesplanade.se

Hotel Esplanade 411 x 90

05-03-21, 13.10

ditt välbefinnande vår passion

Ovanstående till: annonser@hexanova.se

Your preferred Hotel choice in Södermalm Hilton Stockholm Slussen Guldrgränd 8, Box 15270 SE-104 65 Stockholm Sweden Tel: +46 8 517 353 00 Fax: +46 8 517 353 11 Email: reservation.slussen@hilton.com www.stockholm-slussen.hilton.com

En skön oas för både arbete och vila, med en miljö som inspirerar. Endast 65 km fån Stockholm. Välkommen till Friiberghs Herrgård.

Där sagor och drömmar vävs samman med personlig omsorg och naturlig omtanke.

Tel 08-611 41 41 info@friibergh.se www.friibergh.se

KONFERENSGUIDEN Aktiviteter De mest populära vinteraktiviteterna i Vålådalen är skidåkning, att vandra med snöskor eller köra hundspann. På sommaren finns vandringsleder som passar för dagsturer i olika svårighetsgrad.

De mest kända dagsturerna går till Ottfjällets toppar, Pyramiderna och Blanktjärnarna som har ett kristallklart och smaragdgrönt vatten. − En enkel sak som en lunchpromenad i den friska fjälluften ger tid för eftertanke och kan göra underverk för eftermiddagens arbetsinsatser.

När arbetsdagen är slut finns det många typer av aktiviteter att belöna sig med. Alltifrån hisnande forsränning, smakrik ostprovning till bastubad med tillhörande badtunna. Sporthallen ger möjlighet till alla sorters bollspel och andra aktiviteter.

Till Vålådalen tar man sig antingen med en kombination av tåg och taxi eller med bil. Det går också buss.

Vålådalen-Sylarna är ett storslaget och varierat område med skogrika orörda dalgångar och vidsträckta fjällhedar Sylarna och Helags är fjällmassiv med alpin karaktär. I Gröndalen finns ett av fjällvärldens vackraste isälvskomplex. − Vålådalen är en naturlig utgångspunkt för många av de klassiska fjällturerna i Jämtland och området kallas stundtals för svensk fjällvandrings vagga.

Malin Ulfvarson

I bastun kan man värma sig efter en dags utomhusaktiviteter.

Konferenslokaler i Vålådalen Vålån - Frisk och med fall Hörsalen med biosittning, har plats för 140 personer och är utrustad med projektor för powerpoint-presentationer och annan utrustning som hör en modern hörsal till.

Storstugan På övervåningen i Tipshuset ligger konferenssalen Storstugan. Risken finns att föredragshållaren får konkurrera med utsikten. För att skapa ytterligare stämning kan man tända i den öppna spisen. Storstugan har plats för 100 personer i parkettsittning, 70 personer i skolsittning eller 32 personer vid ett U-bord.

Storbäcken På samma våning i Tipshuset som Storstugan, men med fönster upp mot skidbacken och skogen, finns Storbäcken. Här får 50 personer plats i parkettsittning, 32 personer vid skolsittning eller 18 personer vid ett U-bord.

Lunndörren I sporthallen finns Lunndörren, en konferenssal med plats för 110 personer i parkettsittning, 80 personer i skolsittning och 36 personer vid ett U-bord. Lunndörren är delbar i tre.

Smällhögarna Här finns utrymme för 16 personer i parkettsittning, 14 personer i skolsittning eller 10 personer vid ett U-bord. Lokalen är delbar i två.

Sporthallen Handlar det om en stor konferens med flera hundra deltagare bygger man upp en scen och parkettsittning för upp till 400 personer i sporthallen. Sporthallen kan också ställas i ordning för större festarrangemang.

upplev sk illna de n Boka en effektiv konferens med möjligheten till positiv miljöpåverkan. Endast en halvtimme från Arlanda i hjärtat av Uppland och Roslagen.

Varmt välkommen!

Landet Runt Ta en titt på vad som händer i Sveriges kommuner från Boden i norr till Lund i söder.

Boden: Myndighet på besök • – I norra Sverige finns i dagsläget få yrkesutbildningar på yrkeshögskolenivå. Vi tror att det finns många fler områden att utveckla i exempelvis Boden, säger Pia Enochsson, generaldirektör för Myndigheten för yrkeshögskolan.

I Boden finns för närvarande en yrkesutbildning för tågförare.

På sikt kommer fler utbildningar att starta.

– Boden är en miljökommun och vi är duktiga på återvinning och miljöarbete. Inom det området kommer vi att behöva fler utbildningsinsatser. Även inom hästnäringen kommer behovet av nya utbildningar att öka. Nästa år påbörjas bygget av Bodens hästcentrum och då behövs ny kompetens, säger Anita Hedberg, chef för Lärcentrum, Bodens kommun.

Tillsammans med sina kollegor besökte generaldirektören Lärcentrum, träffade elever, personal och näringslivsrepresentanter samt gjorde flera arbetsplatsbesök inom tågbranschen och miljöteknikområdet.

Med på besöket var även Landshövding Per-Ola Eriksson.

Piteå: Ny offensiv satsning för samhällsbyggnad • Piteå kommun förstärker sin långsiktiga och strategiska planering genom att tillsätta en ny samhällsbyggnadsenhet.

Genom satsningen får både Piteå kommuns löpande planarbete och de mer övergripande samhällsplaneringsfrågorna mer resurser och utrymme. Att tillsätta en samhällsbyggnadsenhet tydliggör också kommunledningens strategiska ansvar.

– Det pågår många resurs72

krävande satsningar i Piteå nu och vi vill inte att kommunen ska bli en flaskhals som försenar viktiga beslut, säger Mats Berg, kommunchef. Därför lyfter vi de strategiska frågorna genom att bilda en samhällsbyggnadsenhet som är direkt underställd kommunstyrelsen. En stor satsning för att kunna följa med i Piteås expansiva tillväxt.

Ulf Hedman, miljö- och byggchef, kommer att leda arbetet på enheten.

Skellefteå: Enkelt avhjälpta hinder • Skellefteå kommun har sedan 2005 bedrivit ett projekt för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättningar. I projektet har det ingått både inventering, information, utbildning och olika konkreta åtgärder.

– Vi behöver fortsätta arbeta med tillgänglighet även om projektet avslutas, säger Christina Nyberg, projektledare, Skellefteå kommun. Det finns mycket kvar att göra innan personer med funktionsnedsättning kan känna full delaktighet i samhället, fortsätter Christina Nyberg.

Alla fastighetsägare som äger publika lokaler har fått information om vilket ansvar de har och vad enklare hinder handlar om.

Både fastighetsägare, arkitekter, byggkonsulter med flera har fått erbjudande om utbildningar i tillgänglighet. Ett antal konkreta åtgärder har gjorts för att förbättra tillgängligheten. Skelleftebostäder, SKEBO har satt in 15 stycken dörröppnare och fastighetskontoret har åtgärdat, nyinstallerat eller förbättrat ett tjugotal ramper i skollokaler.

Cirka 300 lokaler är inventerade och det finns nu en tillgänglighetsguide på kommunens webb, www.skelleftea.se/ tillganglighetsguiden Uppsala: Vård & omsorg kvalitetscertifierade igen • Division Vård & omsorg inom Uppsala kommuns förvaltning har klarat sin omcertifiering och är som enda kommunala vårdoch omsorgsverksamhet i Sverige certifierat enligt ISO 9001:2008.

Divisionens ledningssystem för kvalitet har under fyra dagar granskats av två revisorer från certifieringsorganet Intertek som rekommenderar fortsatt certifikatsinnehav. Interteks revisorer har granskat Vård & omsorgs ledning, staber och verksamheter. − Vårt certifikat är unikt i Sverige. Det finns ingen kommunal vård- och omsorgsverksamhet av denna storlek som har ett kvalitetssystem som är certifierat enligt ISO9001:2008.

Detta är ett bevis för att vi jobbar med ständig utveckling. Våra kunder kan känna sig trygga med att vår verksamhet har deras önskemål och behov i fokus säger Gunilla Rosqvist, kvalitetsoch utvecklingschef för division Vård & omsorg.

Vård & omsorg är en affärsdrivande verksamhet i kommunal regi. Divisionen levererar vård och omsorgstjänster till cirka 6 500 Uppsalabor i alla åldrar, har drygt 3 000 anställa och en omsättning på 1,6 miljarder kronor.

Halmstad: De äldre är mer nöjda • I Socialstyrelsens undersökning av äldres uppfattning om Offentliga Affärer 6 2010 | www.offentligaaffarer.se

LANDET RUNT

kvaliteten i hemtjänst och äldreboende förbättrar Halmstad sitt resultat. De äldre är nöjda med hemtjänsten i sin helhet och de flesta är nöjda med tryggheten i hemmet, personalens bemötande och hjälpens utförande.

De äldre som bor på kommunens äldreboenden är framförallt nöjda med vårdinsatserna och de känner sig trygga.

Socialstyrelsen har genomfört en riksomfattande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden. Undersökningen bygger på de äldres svar på frågor inom ett antal områden. Svaren för respektive område har ställts samman och presenteras som ett Nöjd Kund Index (NKI) från 0 till 100 där ett högt värde indikerar en god kvalitet.

Halmstad ligger högre än riksgenomsnittet på alla områden och har även överlag förbättrat resultatet sedan 2008. De äldre är nöjda med hemtjänsten i sin helhet och de flesta är nöjda med tryggheten i hemmet, personalens bemötande och hjälpens utförande. De äldre som bor på kommunens äldreboenden är framförallt nöjda med vårdinsatserna och de känner sig trygga.

Det sammanlagda NKIresultatet för hemtjänsten och kommunens äldreboenden har ökat med drygt 5 procent sedan 2008 och ligger drygt 5 % över riksgenomsnitt.

Växjö: Snart 83 000 invånare • I början av 2010 bodde det 82 023 invånare i Växjö kommun.

Varje år görs en befolkningsprognos och för 2010 är prognosen att kommunen ska öka antalet invånare med 1077 personer. Men årets befolkningswww.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2010

tillväxt har ökat betydligt mer än så, nästan 900 personer fler än prognosen och året är ännu inte slut. Folkökningen är något högre (cirka 30 personer) än för motsvarande period 2009, trots att invandringen minskat något.

Orsaken är att färre personer har avlidit under året och att fler har flyttat in.

Lund: Första spadtaget för Max IV • Måndagen den 22 november togs det första spadtaget för MAX IV i Lund. Därmed skedde den officiella byggstarten för den stora synkrotronljusringen MAX IV, en nationell anläggning, som kommer att vara placerad nära den europeiska materialforskningsanläggningen ESS. MAX IV är det hittills största infrastrukturprojektet i svensk forskning.

- Vi räknar med att den nya anläggningen kommer att locka till sig både forskare och företag, säger kommunstyrelsens ordförande Mats Helmfrid.

VAD HÄNDER I ER KOMMUN? Vill du att just din kommun ska presenteras i kommunenkäten? Händer det något nytt eller spännande, som kan vara inspirerande för andra kommuner eller intressant för läsekretsen? Hör av dig tillarne.oster@ hexanova.se om du vill ha nyheter från din kommun publicerat i flera utgåvor av Offentliga Affärer.

73

krönika

Dessa hämmande rädslor!

J

ag läste häromveckan en undersökning från Moderna Försäkringar att hälften av oss svenskar inte vågar uttrycka våra åsikter på arbetet. Vi är det land som är mest konflikträdda jämfört med våra nordiska grannländer.

Visst, rädsla är vår mest grundläggande instinkt som hjälper oss att reagera på fara. Självklart ska vi fortsätta med det när det så krävs för att överleva. Det jag syftar på här är den överdrivna, onödiga rädsla som hämmar oss i vår utveckling. Varifrån kommer den och när börjar den här rädslan infinna sig i våra liv?

Jag vet med säkerhet att den finns där redan i skolan. Vi vågar inte räcka upp handen, tänk om jag svarar fel? Vågar inte synas, vågar inte redovisa framför

klassen. Det här pågår hela tiden i alla Sveriges klassrum. Sedan följer rädslorna med oss och hämmar oss på olika sätt. På arbetsplatsen vågar hälften av oss uppenbarligen inte uttrycka våra åsikter. Vad är vi rädda för?

Rädslor kan komma i olika skepnader, rädslan för att bli sjuk, rädd för att fatta beslut, rädd för att lyckas – jodå vi kan vara rädda för det också. Men på botten av var och en av dessa är det kanske rädslan att inte kunna hantera det som möter oss i livet eller de möjligheter som erbjuds.

Tyvärr kan det resultera i att vi avhåller oss från att göra det vi innerst inne vill, vi stoppar oss från att verkligen vara de original vi alla är.

Jag är fascinerad över hur våra rädslor styr och påverkar våra

beslut. Mitt intresse beror nog på att jag själv har stått öga mot öga med många av mina rädslor, blivit medveten och utmanat dem. En sak har jag lärt mig, vi kan aldrig vänta på att en rädsla ska försvinna. Görandet kommer först, därefter kan rädslan försvinna. Så länge vi utvecklas kommer vi alltid att möta nya rädslor. Alla har vi våra rädslor, tänk om vi skulle börja våga berätta om dem? Spännande tanke, kanske skrämmande för vissa.

Det gäller att förstå och bli medveten om när rädslan verkligen är befogad, rött ljus, och det är dags att stanna upp, eller när rädslan visar grönt ljus, det är bara att fortsätta.

Nästa gång du ska ta ett beslut, stort som litet, fundera

på om rädslan hejdar dig att våga välja det du innerst inne vill.

Som att våga stå upp för någon, eller kanske stå upp för dig själv?

Om du finner att rädslan hindrar dig och den förmodligen dessutom är obefogad, är det bara att trampa gasen i botten. Du har grönt ljus!

Anna Ferneman, chef Betania HälsoManagement

Nordens ledande ITleverantör till din tjänst På 25 år har vi gått från att erbjuda snabba och enkla IT-inköp till att bli en helhetsleverantör för IT-hanteringen på alla typer av företag.

Vi erbjuder: • Marknadens bredaste produktutbud • Användarvänlig webb och snabb kundservice • Specialistkompetens inom hårdvara & Licens • Konfigurations och installationstjänster • Snabba och säkra leveranser från eget lager • Smarta betalningslösningar

Aktuella ramavtal med Kommentus och Kammarkollegiet hittar du på dustin.se/stako

www.dustin.se/tjanster |

74

08-553 44 553 info@dustin.se

Simply Faster

Offentliga Affärer 6 2010 | www.offentligaaffarer.se

Lindahl. Når resultat.

Finns det någon motsättning mellan professionalism och humanism? Mellan kompetens och kontinuitet? Affärsmässighet och erfarenhet? Inte enligt oss.

På Lindahl anser vi tvärtom att det ena bygger och förstärker det andra. Därför månar vi om våra klienter – precis som vi månar om våra anställda. Kompetens, professionalism och helhetssyn är för oss självklara, men även kontinuitet, erfarenhet och personligt engagemang. Positiva relationer föder nämligen positiva resultat. Det är vi säkra på. Det är det som gjort oss till vad vi är idag. Advokatbyrån som når resultat.

Svensk och internationell affärsjuridik STOCKHOL M

GÖTEBORG

MALMÖ

HELSINGBORG

UPPSALA

ÖREBRO

www.lindahl.se

posttidning

ReTuradress: Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2 414 58 Gรถteborg