Offentliga Affärer nr-2 2011

UPPHANDLING EKONOMI juridik utbildning vård ledarskap miljö konferens

Juridik

Krav på kollektivavtal i offentlig upphandling

Är hyrläkare räddningen för en sjukvård i kris? tema: OUTSOURCING

Profilen

Nr 2 2011 | Nittonde årgången

Pris 79 kr

Slaget om kommunerna Utredaren Anders Wijkman Med miljön som drivkraft

Avtalsnytt: Fordon, AV-produkter

”Svarta pengar handlar om viktigare saker än pengar...”

Lars Täuber, vd ISS Sverige

Skatteverkets uppskattningar visar att den svarta ekonomin uppgår till omkring 70 miljarder! En hisnande stor summa* som skulle kunna berika våra liv på många sätt. Men den svarta ekonomin för också med sig kostnader som urholkar våra liv och synen på hur vi vill bemötas som människor.

Svarta pengar handlar om rättvisa.

Det är bara lika villkor som kan skapa den konkurrens som engagerar och utvecklar. Som skapar de alternativ som berikar alla verksamheter och som attraherar den bästa kompetensen. Svarta pengar kan liknas vid fusket inom idrotten. En frestelse för den enskilde (det går att vinna kortsiktiga segrar) men förödande på sikt. Varje deltagare måste

www.iss-fs.se 020-155 155

därför ta ansvar för att regelsystemet efterlevs.

Och belöningen är tydlig: livskraftigast blir de verksamheter med förutsägbara regler.

Svarta pengar handlar om jämställdhet.

Det är de svaga som utnyttjas. De lågutbildade, de papperslösa, de nyanlända, de arbetslösa, de utan yrkeskompetens. Att erbjuda någon svart ersättning innebär att man samtidigt säger att du är utbytlig. Enda skälet till att jag erbjuder dig ett jobb är att jag vet att du inte har möjlighet att välja. Det är inte din kompetens jag är ute efter, bara att du utför en enkel uppgift. Jag känner ingen respekt för dig, det är därför jag utnyttjar dig.

Svarta pengar handlar om mänsklig värdighet.

Den som tvingas utföra sitt arbete mot svart betalning ställs utanför samhället. Anställningsavtal gäller inte. Arbetsskadeförsäkringar gäller inte.

Intjänande av pension gäller inte. Normala kontakter med banker och fondsparande gäller inte. Allt det vi betraktar som det normala livet ställs man utanför. Man är inte en riktig samhällsmedborgare. Man berövas den värdighet som är självklar för oss andra.

Svarta pengar handlar om attityd och ansvar.

De pengar som på det här sättet försnillas kanske vi kan kanske klara oss utan. Frågan är om vi kan leva med en människosyn där det är acceptabelt att dagligen kränka de egna medarbetarna, liksom uppköpare som ofta handlar i god tro. Vi tror att priset för den inhumana människosynen inte kan mätas eller förstås i pengar. Vi tror att det är ett ansvar vi alla i våra olika samhällsroller måste axla.

Våra utfästelser.

Vi är Nordens största företag inom outsourcing och facility management. Vi levererar tjänster inom hundratals olika serviceområden. Ibland i konkurrens med leverantörer där man kan misstänka att konkurrensen sätts ur spel med svarta pengar. Vi tar vårt ansvar i kampen mot den svarta ekonomin på två tydliga sätt.

”människosyn kan aldrig mätas och förstås i pengar...”

Det ena är att vi nästan undantagslöst utför allt arbete med egen personal. Det ger oss total insyn och kontroll förutom att det har många andra positiva effekter, både för medarbetare och kunder.

Det andra är att vi, när vi i begränsad omfattning arbetar med underleverantörer, har utvecklat kontrollsystem och samarbetsmodeller som gör att vi får tranparens.

Vi gör utfästelserna för att visa vårt starka förtroende för våra medarbetare, för våra ansvarssystem och som en garanti för alla våra kunder och samarbetspartners. Men än mer ger vi utfästelserna som vårt bidrag till samarbetsrelationer som ska bidra till mänsklig värdighet. Vi står helt enkelt alltid upp mot svarta pengar! *) Omräknat i sekunder är det lättare att förstå hur mycket en miljard är. 1 miljard sekunder är nästan 32 år! Det betyder att 70 miljarder sekunder är längre än från vår tideräknings början, drygt 2 200 år.

”vi utför vårt arbete med egen personal...”

2011 Bob Geldof Rättvisekämpe som bland annat arrangerade Live Aid

Björn Kjos Ägare av Norwegian Air Shuttle

Percy Barnevik Tidigare koncernchef för ABB,

Behöver du eller ditt företag lite extra inspiration, lite Hjärntillskott? Lyssna till dessa och åtta andra föreläsare i världsklass!

Talarna är fördelade på fyra seminarier som hålls i både Göteborg och Stockholm under 2011.

Varje seminarium pågår under förmiddagen och därefter bjuder vi på lunch där ni kan knyta nya kontakter bland de andra besökarna.

arbetar numera med föreningen Hand in Hand

Pelle Törnberg Byggde upp mediebolaget MTG och tidningen Metro

Varmt välkommen att kontakta Bestseller för bokning av Hjärntillskott 2011!

E-mail info@bestseller.se Telefon 031–701 48 60 www.bestseller.se 4

Bestseller PR AB

Offentliga Affärer 2 2011 | www.offentligaaffarer.se • Olof Asklunds gata 6 –10, 421 30 Västra Frölunda • Fax 031–711 19 30

Innehåll 8

Offentliga Affärer nr 2 2011

Utredaren inpå livet Anders Wijkman berättar frikostigt om sina erfarenheter, uppdrag och åsikter och är angelägen om att sprida sitt budskap.

– Vi förstör den här planeten, och det går jävligt fort, säger han.

12 Tema: Outsourcing Tre av fyra upphandlare i Sveriges kommuner tror att man kommer lägga ut mer av den kommunala verksamheten på privata aktörer under de närmaste åren. Därför finns det anledning att debattera frågan om outsourcing.

24 Krav på kollektivavtal i offentlig upphandling Återigen har politiska krav rests för att införa krav på kollektivavtal i offentlig upphandling.

Riksdagen beslutade att avslå samtliga motioner.

Advokaterna från Lindahl förklarar varför.

8

30 Fokus: Vård och omsorg Under våren initierar Vinnova ett pilotprogram för innovationsupphandling där så kallad förkommersiell upphandling används. Förebilderna finns hos den brittiska vårdapparaten. Dr Michael Wilkinson från National Health Service berättar om erfarenheterna. Foto: Jonas Eriksson 40 Turism – en kassako för kommunen På flera håll i landet är besöksnäringen en av de viktigaste för att skapa nya jobb i regionen. I samtliga kommuner är den en viktig näring, men framgångarna är inte lättköpta. Foto: Dick Gillberg

40

30

Semantix översättning

Ring 0774-40 05 50 | www.semantix.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2011

5

Katrin. At Hand.

Offentliga Affärer utges av

Ledare VD och Ansvarig utgivare Urban Nilsson urban@hexanova.se Ekonomi Lina Akyuz, lina@hexanova.se Redaktionsledning Malin Ulfvarson, malin.ulfvarson@hexanova.se Journalister Arne Öster, Mona Sundquist, Malin Ulfvarson Krönikör Carina Lundberg Uudelepp Annonsbokning Sören Solefors, Tel: 031-719 05 14 soren.solefors@hexanova.se Layout Nadja Törnblad Omslagsfoto Jonas Tetzlaff Tryck Elanders, www.elanders.se Projektledning Göteborg Sören Solefors, soren.solefors@hexanova.se Martin Nyman, martin.nyman@hexanova.se Projektledning Stockholm Anita Sanderholm, anita.sanderholm@hexanova.se Kent Mossheden, kent.mossheden@hexanova.se Adress-/namnändringar adressandring.oa@hexanova.se Adress Göteborg (HK): Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2 414 58 Göteborg Tel: 031-719 05 00 Fax: 031-719 05 29 Adress Stockholm: Hexanova Media Group AB Drakenbergsgatan 2 117 41 Stockholm Tel: 031-719 05 00 Fax: 08-618 03 27 www.offentligaaffarer.se

ISSN 1653-3674 Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och upphandlare inom den offentliga sektorn.

Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. För en detaljerad distributionslista, kontakta vår annonsavdelning.

Outsourcingtrenden går vidare

T

re av fyra upphandlare i Sveriges kommuner tror att man kommer att lägga ut mer av den kommunala verksamheten på privata aktörer under de närmaste fem åren.

Ibland fattas de politiska besluten om outsourcing lite väl snabbt, och ibland vänder vinden lika tvärt igen – kanske mest av ideologiska skäl – och då kan det vara svårt att återta verksamhet som en gång lagts ut. Det är säkerligen möjligt att hitta positiva aspekter utöver kostnadseffektivitet.

Värd en debatt

Under Upphandlingsdagarna 2011 hölls en paneldebatt om outsourcing där moderatorn Michael Esplinger, styrelseledamot IFMA, bombarderade panelen med frågor.

Riksdagsledamöterna Anti Avsan (m) och Johan Löfstrand (s) berättade att partierna idag är i stora drag överens om det korrekta i att utkontraktera kommunal verksamhet.

I princip borde man kunna outsourca allt utom själva myndighetsutövningen men det finns en mängd aspekter som gör frågan komplex. En av de viktigaste frågorna handlar om hur man ska kvalitetssäkra extern verksamhet. Förbättrade utvärderingsverktyg och god beställarkompetens behövs för att kunna göra bra upphandlingar.

Det är inte ovanligt att missnöje med utförare beror på att avtalet tecknats i alltför vaga ordalag. Man har inte säkerställt exakt vad som efterfrågas och vilken kvalitet som krävs.

SBAU1069_9-3TTiD_119g_OffentAff_185x65.indd 1

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2011

Det märks inte minst inom den offentliga IT-verksamheten.Endast de större kommunerna och landstingen har haft kompetens nog att utkontraktera delar av IT. Den bilden framträder i Riksrevisionens granskning om myndigheterna på ett rimligt sätt prövat frågan om outsourcing bidrar till ökad effektivitet.

En utmaning kan alltid avslås

I dag har 35 kommuner och ett landsting infört utmanarrätt – en uppmaning till företag och enskilda att peka ut verksamheter som skulle kunna drivas på ett effektivare sätt. En vanlig missuppfattning hos kommunerna verkar gälla vem som har beslutanderätten. Att införa utmanarrätt innebär inte att kommunen tvingas att konkurrensutsätta sin verksamhet – beslutet ligger fortfarande hos kommunen. Vid ett utmaningsförfarande är det den politiska nämnden som avgör om utmaningen ska antas och leda vidare till upphandling, eller om utmaningen ska avslås. Det innebär, menar vissa, att kommunerna inte har något att förlora på att införa utmanarrätt. Dessutom ger detta goda incitament till att genomlysa den egna verksamheten.

Urban Nilsson, Ansvarig utgivare

2010-10-27 15.04

7

Med miljön som drivkraft Upphandlingsutredningen tar mycket tid i anspråk men han har många järn i elden. Möt utredaren, författaren och samhällsförbättraren Anders Wijkman.

A

nders Wijkman ger ett mycket öppet och ödmjukt intryck.

Han berättar frikostigt om sina erfarenheter, uppdrag och åsikter och är angelägen om att sprida sitt budskap. Han är också mycket seriös i sin framtoning, skojar inte gärna om sitt arbete.

Jag berättar att jag i min research stött på ett tv-inslag från ett norskt humorprogram där han utan förvarning medverkar – och resultatet är så roligt att jag nästan trillar av stolen. Anders Wijkman förklarar hur det gick till när han blev lurad att medverka i programmet, men själv tycker han inte att inslaget är värt att skratta åt.

– Nej, jag ler möjligtvis när jag ser det, men jag skrattar inte, säger han.

Han tycker att den moderna informationstekniken har gett fantastiska demokratiska möjligheter, till exempel för att mobilisera – se bara på utvecklingen i Nordafrika.

– Det är bara 15 år sedan vi satt och klistrade kuvert och la på lådan. Nu når vi ut till tusentals människor med bara ett knapptryck.

Men det finns en baksida. Debattklimatet har blivit råare, och debattartiklar och inlägg på internet bemöts inte sällan med rena personangrepp och oförskämdheter.

– Vi har inte utvecklat ett ansvarskännande som lever upp till vad tekniken erbjuder – och det är väldigt allvarligt. En tidning har en ansvarig utgivare, medan nätet är totalt fritt. Man pratar om sociala medier, men ibland ligger det närmare att kalla det asociala medier, säger han.

Han hoppas att vi med tiden utvecklar en mer sansad och balanserad ton, men är inte helt säker på att det är den utveckling vi ser. Men tekniken är bara bäraren av budskapen och Anders Wijkman riktar inte sin kritik åt det hållet. Tvärtom: – Tekniken ger oss även möjlighet att göra hållbara val, som att läsa tidningen på skärm istället för på papper eller att ordna videokonferenser istället för att göra långa resor.

8

Oundvikligt miljöengagemang

Anders Wijkman var riksdagsledamot för Moderaterna under större delen av 1970-talet. Han lämnade politiken och arbetade sedan i tio år som generalsekreterare för Röda Korset, följt av Naturskyddsföreningen och Styrelsen för U-landsforskning. Han blev därefter biträdande generalsekreterare i FN. Anders Wijkman har under årens lopp varit på tal som partiledare för både Moderaterna och senare för Folkpartiet, men avböjt. När han 1999 valdes in i Europaparlamentet var det med Kristdemokraterna i ryggen.

Miljöfrågorna har följt honom under dessa tre decennier och hans miljöengagemang är mycket starkt. Han menar att det är en logiskt följd av de erfarenheter och kunskaper han samlat på sig genom åren.

– Jag har sett samhällsutvecklingen ur väldigt många olika håll, i riksdagen på 70-talet arbetade jag med energifrågor, som generalsekreterare på Röda Korset och i arbetet i FN har jag på nära håll sett utvecklingen i tredje världen, tio år i EU-parlamentet har gett insikter om påverkan från kemikalier och utsläpp. Om man inte stoppar huvudet i sanden, utan lär sig hur saker hänger ihop, blir det omöjligt att inte engagera sig i miljön. Vi förstör den här planeten, och det går jävligt fort.

Anders Wijkman har flera gånger visat att han inte är en person som stoppar huvudet i sanden. Han tvekar inte att föra fram kritik.

– Det propageras ibland för att vi i Sverige framgångsrikt minskat vår klimatpåverkan, men det gäller bara den inhemska produktionen. Om vi ska räkna med vår importerade konsumtion förbrukar vi betydligt mer än vår beskärda del i världen.

Ta offentligt ansvar

Den offentliga sektorn står för nära 18-20 procent av Sveriges bruttonationalprodukt och därmed är offentliga inköp mycket intressanta att utvärdera.

Offentliga Affärer 2 2011 | www.offentligaaffarer.se

profilen | ANDERS WIJKMAN – Med miljön som drivkraft

– Det är viktigt att göra bra affärer, men det är också viktigt att det inte bara sker till lägsta pris utan tanke på kvalitet. Vi ska uppfylla ett ganska stort antal samhällsmål, säger Anders Wijkman.

Han tycker att det är rimligt att styra den offentliga upphandlingen mot ansvarstagande och hållbara inköp.

Som utredare för den aktuella Upphandlingsutredningen är Anders Wijkman väl insatt i upphandlingsreglernas tillkortakommanden. Han påpekar att ämnet är komplext och det finns många aspekter värda att analysera.

En åsikt som framkommer emellanåt är att det inte är några större fel på lagstiftningen, det är tillämpningen som måste bli bättre. Riktigt så enkelt är det inte, anser Wijkman.

– Det finns saker i regelverket att se över.

Små organisationer har svårare att leva upp till regelverket än stora organisationer. Det gäller både på upphandlar- och leverantörssidan.

Företagen beskriver att en offert på den privata marknaden tar dem cirka 4-5 timmar att formulera, medan ett anbud till offentlig sektor tar nära tio gånger så lång tid att sammanställa.

– Små företag har ofta inte en chans i upphandlingen – antingen därför att kontrakten är för stora eller på grund av att reglerna är för krångliga. Reglerna ska borga för icke-diskriminering och likabehandling, men för många småföretag kan det upplevas som en chimär, säger Anders Wijkman.

En annan fråga gäller överprövningarna, när och hur ska man kunna överpröva och ska det verkligen inte kosta något? Det finns tydliga exempel på okynnesöverprövningar, menar han, och tar ett exempel på en situation då det kan finnas uppsåt.

En leverantör som under många år haft ett omfattande avtal med en kommun, och som förlorar en kommande upphandling, kan vinna lite tid på att överpröva eftersom de får fortsätta att leverera i väntan på att ärendet är avslutat.

– Jag säger inte att det inte ska gå att överpröva, men det behövs en detaljerad analys. Domstolarna behöver resurser att hantera den ökade mängden ärenden och det har visat sig att praxis skiljer sig åt i olika delar av landet.

Som ett första delmoment ska utredningen skriva en kommentar till EU – ett svar på den Grönbok om offentlig upphandling som EU-kommissionen publicerade i januari. Översynen av upphandlingsreglerna på EU-nivå var en av orsakerna till att den svenska utredningen startades.

– Det är min förhoppning att vi ska ligga steget före och komma med vettiga inspel i arbetet på EU-nivå. Det är viktigt att vi får med våra erfarenheter till EU, en mycket stor del av lagen fastställs ju där, säger Anders Wijkman.

– Nej, jag ville föra in ett annat tänk i partipolitiken, ett alternativt ekonomiskt ramverk kopplat till miljöfrågorna, men hade begränsad framgång. Så nu arbetar jag via andra kanaler.

Och det finns många andra kanaler. Anders Wijkman är idag rådgivare åt organisationen Tällberg Foundation, åt Stockholm Environment Institute, ledamot i Kungliga Vetenskaps Akademin, han föreläser på Linköpings universitet och blev nyligen utnämnd till hedersdoktor vid samma universitet. Inte konstigt att han har svårt att få tiden att räcka till.

Malin Ulfvarson

Alternativ till tillväxt

Han har nyligen kommit ut med en bok – Den stora förnekelsen – som kritiserar samhällets och politikernas oförmåga att hantera miljö- och klimatkriserna.

– Vi utmanar de politiska partierna att ta tag i dessa frågor. En grundläggande fråga gäller myten om materiell tillväxt som drivande för samhällets utveckling. Man behöver inte vara nobelpristagare för att inse att det inte är en hållbar väg att gå. Naturkapitalet räcker inte till. Vi måste hitta alternativa sätt, främst genom att vårda det vi har och utveckla slutna kretslopp för materialanvändningen. Dagens slit och släng håller inte. Själv har han lämnat partipolitiken och har inga planer på att återvända.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2011

Fotograf: Jonas Tetzlaff

9

nyheter UR NYHETSFLÖDET FRÅN OFFENTLIGAAFFARER.SE Kommunpolicy för sociala medier Botkyrka kommun uppmuntrar sina medarbetare att vara aktiva på sociala medier och bidra med sin kunskap. Även Uppsala kommun använder sociala medier för att öka dialogen.

Splittrat fokus i Grönboken Det ursprungliga målet med upphandlingsreglerna ”att öka effektiviteten i de offentliga utgifterna” måste framgå tydligare, anser Konkurrensverket i sitt remissvar till EU.

ESV först ut i Peppol I mars nådde Peppolprojektet en viktig milstolpe när den första e-fakturan överfördes via Peppols infrastruktur från Danmark till Sverige.

”Sänk statens utgiftstak” Riksrevisor Claes Norgren har granskat budgetpropositionen 2011 och råder bland annat regeringen att sänka utgiftstaket för att åstadkomma bättre styrning.

Jämställdhet införs i Solnas styrsystem Hur kan jämställdhet införlivas i myndigheternas lednings- och beslutssystem samt i deras prestationer?

Solna stad har påbörjat arbetet för att säkerställa att medborgarna får likvärdig service.

Finansministrar vill värna stabiliteten – Vi vill förhindra framväxten av obalanser som hotar stabiliteten i det finansiella systemet och svensk ekonomi, säger finansminister Anders Borg och finansmarknadsminister Peter Norman.

Staten borde ha agerat inför finanskrisen Riksbanken och Finansinspektionen borde ha sett varningssignalerna inför finanskrisen. Det menar Riksrevisionen som har granskat statens insatser för att värna stabiliteten i det finansiella systemet.

Polisen tar hjälp av trafikskolor Genom att låta trafikskolor hålla körlektioner i av polisen utpekade områden kan antalet bostadsinbrott hållas nere. I Tyresö har inbrotten minskat med 27 procent medan den gått upp med 49 procent i resten av länet.

Lönsamt att förebygga drunknings­olyckor Hälften av kommunerna har inte definierat några mål mot drunkningsolyckor. Det visar en enkätundersökning genomförd av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

10

Behövs mer järnväg?

R

egeringen har beslutat om att ge Trafikverket i uppdrag att utreda behovet av ökad kapacitet i järnvägssystemet.

Utgångspunkten ska tas i den nu gällande nationella planen och de regionala planerna för utveckling av transportsystemet. Trafikverket ska också lämna förslag till effektivisering och kapacitetshöjande åtgärder som kan vidtas för att tillgodose kapacitetsbehovet.

Aspekter som särskilt ska belysas är identifieringen av flaskhalsar, behov av följdinvesteringar i andra delar av transportsystemet, i vilken mån ekonomiska styrmedel kan bidra till ett effektivare järnvägssystem samt hur drift

och underhållsåtgärder kan bidra till en effektivitetsökning.

Trafikverket ska också identifiera vilka kapacitetshöjande åtgärder i järnvägssystemet som ger den samhällsekonomiskt effektivaste lösningen för att nå ett långsiktigt hållbart transportsystem.

– Förbättringar måste kunna ske på såväl kort som medellång och lång sikt. Därför ska trafikverket återrapportera vad som kan göras 2012-2015, 2016-2021 och efter 2021, säger infrastrukturminister Catharina ElmsäterSvärd.

Källa: Näringsdepartementet

Samordnad upphandling av bemanningstjänster Sex kommuner i Storstockholm har tillsammans upphandlat bemanningstjänster för skola och förskola. Avtalet som beräknas omsätta 130 miljoner kronor under avtalsperiodens fyra år har delat upp i åtta avtalsområden. Haninge kommun har varit ansvarig för upphandlingen som även omfattar kommunerna Botkyrka, Huddinge, Nynäshamn, Tyresö och Värmdö. Från avtalet kan kommunerna avropa bemanningstjänster inom yrkeskategorierna gymnasielärare, grundskolelärare, förskolelärare, fritidspedagoger och barnskötare.

En av de avtalsvinnande leverantörerna är Bemannia.

– Att vi tidigare varit leverantör till fem av de sex kommunerna är ett tecken på styrkan att kunna leverera tjänster av yttersta kvalitet samtidigt som Bemannia kunnat erbjuda kommunerna konkurrenskraftiga priser, säger Staffan Bruzelius, VD på Bemannia.

Offentliga Affärer 2 2011 | www.offentligaaffarer.se

krönika

”Det är inte idag som för 20 år sedan” Greta häver sig upp lite med hjälp av rullatorn och står nästan på tå! Hon vill verkligen kunna se allt som händer där, långt nere på gatan. Bilarna kör runt i rondellen nedanför klippan där Kattrumpstullens äldreboende ligger. Greta är nöjd med sitt boende som hon valt ut bland många andra. Flickorna som jobbar här är så snälla. Idag ska Greta nog äta frukost med de andra, hon tror hon orkar. Då kommer flickorna att fråga om hon vill vara med på bingo också, eftersom hon nu orkar. Greta vet inte om hon vill, hon tänker att hon är ändå 97 år och har haft många aktiviteter i sina dar.

De kallar den så, bingon, en aktivitet på boendet. Greta vet inte varför, men hennes son Arne blir jätteglad när han kan läsa i omsorgsdagboken - där flickorna skriver I datorn om sådant Greta gjort under dagen - att hon varit med på någon aktivitet.

Det verkar som om dagens unga tror att aktiviteter är något väldigt viktigt.

Ett par mil bort, men fortfarande i Stockholms stad, lämnar Gretas sonson Johan sin dotter i förskolan.

De bor i Farsta och idag ska farfar hämta lilla Elin på förskolan. Då skriver Johan in det när de kommer dit. Inte i en bok eller på ett papper, utan på den pekskärm som finns på förskolan. Det är en jättebra sak, tycker Johan. Han valde förskolan för de verkade vara så framåt där och det stämmer. De har anammat all ny teknik så nu kan de skriva på skärmen under Elins flik att det är farfar som kommer.

Johan gillar teknik och han gillar att enkelt kunna få veta i mobilen om något händer eller ska hända på förskolan och han tycker det är jättebra att hans pappa kan titta i omsorgsdagboken och läsa hur farmor haft det på dagen. Alla vet vad de behöver veta. Han vet att Elin nästan kan räkna, de arbetar med division i förskolan. Elin vet inte det för hon har inte lärt sig begreppen ännu, bara hur man gör och det är inte det sämsta.

Någon som känner igen sig? I glädjen över att vara en del av allt detta fantastiska som händer i offentlig sektor idag. Det skrivs inte mycket om allt som är bra, egentligen bara om det som är dåligt.

Det är trist att bilden av offentligfinansierad verksamhet fortfarande är att vi hänger på spaden, fikar mest hela tiden, har omöjliga telefontider och ställer till med administrativa svårigheter för alla och envar bara för att vi kan. Sanningen som jag ser den är att vi inom kommunal verksamhet utvecklats enormt under de senaste tjugo åren. Vi har valfrihet inom nästan alla områden, mångfald som vi kan använda för att välja det som passar oss bäst, vi har e-tjänster och kontaktcenter, vi har webbsidor fullmatade med information. Vi arbetar med lean och resultatbaserad styrning, med ISO och integrerad ledning och styrning i webbaserade system. Vi har fristående ombudsmän och inspektörer, revisioner och oanmälda granskningar. Det är inte idag som för tjugo år sedan. Idag sätter vi alltid invånaren i centrum, i vårt fall stockholmaren. Oavsett om vi är anställda i kommunen eller arbetar i enskilt driven verksamhet på kommunens uppdrag har vi ett gemensamt - vi gillar förändring och vi ser utmaningar som något att anta. Ville vi ha lugn och ro skulle vi få söka oss till en annan sektor. Jag gillar att tänka på att Greta, Arne, Johan och Elin alla gör sina val och är nöjda, skulle de inte vara nöjda kan de byta och det gör mig riktigt glad att de har fått valfrihet! Tack och lov att den tid är över när vi var hänvisade till det som någon annan ansåg bäst för oss.

Carina Lundberg Uudelepp Biträdande stadsdirektör Stockholms stad

Är du morgondagens vinnare?

Vi på Ekan älskar utmaningar, för vi vet att i utmaningar ryms också möjligheter. Möjligheter att göra någonting bättre. Idag står Västvärlden inför särskilt stora utmaningar då en unik generationsväxling pågår på arbetsmarknaden.

Det finns en stor chans för din organisation att komma ut som vinnare, men för det krävs utveckling och anpassning till dagens och morgondagens nya förutsättningar.

Hur kan vi säkra kompetensen? Vilka effekter får en äldre befolkning på vår ekonomi? Och hur ska vi attrahera och behålla morgondagens talanger?

Ekan off affärer 2011 185x65 (4.0).indd 1

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2011

Det är här Ekan kommer in. I 25 års tid har vi hjälpt företag och offentliga organisationer att utvecklas och just nu vägleder vi bland annat 300 ekonomer så att de kan axla morgondagens ekonomroll. Det är ett bland många sätt att framtidssäkra verksamheten.

Varmt välkommen att kontakta oss med dina utmaningar och möjligheter!

www.ekan.com 2011-01-20 09.19

11

Tema: OUTSOURCING

Hur kan vi mäta

Anti Avsan, riksdagsledamot Moderaterna

en klapp på kinden?

Tre av fyra upphandlare i Sveriges kommuner tror att man kommer lägga ut mer av den kommunala verksamheten på privata aktörer under de närmaste fem åren.

U Johan Löfstrand, riksdagsledamot Socialdemokraterna

Egil Nylén, upphandlingschef Umeå kommun

Lars Täuber, VD ISS

12

pphandlingsansvariga från 100 av landets 280 kommuner intervjuades i mitten av januari 2011 och fick svara på frågor om outsourcing. Undersökningen visar att varannan kommun (54 %) har en generellt positiv syn på att outsourca vissa kommunala verksamheter, medan endast var tionde generellt sett är negativ. Övriga har en neutral inställning till outsourcing. Nästan två tredjedelar av de intervjuade bedömer att andelen outsourcad verksamhet kommer att öka inom de närmaste ett - två åren och 77 procent att den kommer att öka inom de närmaste fem åren.

Undersökningen Outsourcingbarometern är utförd av TNS Sifo på uppdrag av tjänsteföretaget ISS.

– Man kan inte outsourca allt. Där finns de stora politiska åtskillnaderna idag. Det behöver ett oerhört tydligt utvärderingsinstrument för att kunna lägga ut vissa verksamheter, och det finns inte idag, säger Johan Löfstrand.

– Det viktigaste är att saker ska fungera, det finns inget egenvärde i att outsourca, menar Anti Avsan samtidigt som han tillägger: – I princip borde man kunna outsourca allt utom själva myndighetsutövningen men det finns en mängd aspekter som gör frågan komplex. Som till exempel att det behövs en del verksamhetsspecifik kunskap i kommunen, säger Anti Avsan.

Värd en debatt

I undersökningen tillfrågas kommunerna de skäl som ligger till grund för att lägga ut kommunal verksamhet, och 2011 nämns främst politiska beslut och maktskiften som förändrar inriktningen. I förra årets undersökning angav man i högre grad kostnadsbesparingar och fokusering på kärnverksamheten som orsak till att lägga ut vissa verksamheter.

– Vi behöver få in nya arbetssätt. Där tror jag vi an se ett ytterligare syfte med outsourcingen. Det är säkerligen möjligt att hitta positiva aspekter utöver kostnadseffektivitet, säger Johan Löfstrand.

– Kraven på kommunerna höjs och framförallt kraven på hög kompetens. Jag tror att vi måste samarbeta i än högre utsträckning för att klara av att upprätthålla kompetensen i varje liten enskild kommun, säger Anti Avsan. Även det stora outsourcingföretaget ISS fanns representerade på scen genom sin VD Lars Täuber och hans fick frågan om hur kommunerna bör odla nytänkandet med hjälp av outsourcing.

– Jag skulle vilja uppmana kommunerna att våga slå ihop flera olika verksamhetsom-

Under Upphandlingsdagarna 2011 hölls en paneldebatt om outsourcing där moderatorn Michael Esplinger, styrelseledamot IFMA, bombarderade panelen med frågor.

Riksdagsledamöter Anti Avsan (m) och Johan Löfstrand (s) berättade att partierna idag är i stora drag överens om det korrekta i att utkontraktera kommunal verksamhet.

– Vi har vissa meningsskiljaktigheter men under de senaste åren har vi närmat oss varandra i frågan. Principen om att skapa kostnadseffektivitet med hjälp av outsourcing skiljer sig något mellan små och stora kommuner, säger Johan Löfstrand.

Anti Avsan höll med.

– Samsynen har vuxit fram över tid. Medan det har funnits ett inbyggt motstånd från vänster är Socialdemokraterna idag beredda att lägga ut verksamheten och Moderaterna tar idag större hänsyn till kvalitet, säger Anti Avsan.

Upphandlingschefen i Umeå kommun, Egil Nylén, kunde bekräfta att det stämmer med hur frågan hanteras politiskt i Umeå. Åsikterna går mer isär vad gäller vilken verksamhet som lämpar sig att lägga ut.

Skäl för outsourcing

Offentliga Affärer 2 2011 | www.offentligaaffarer.se

Tema: OUTSOURCING

råden för outsourcing. Det kan skapa dynamik som ger positiva effekter, säger Lars Täuber.

Men Socialdemokraten Johan Löfstrand var inte lika förtjust i idén.

– Vi ska snarare ha mindre upphandlingar och bjuda in fler aktörer, säger han. Jag tror att mindre enheter lyckas leverera kvalitet på ett sätt som stora inte kan. Den stora frågan blir – hur ska vi utvärdera en klapp på kinden?

– Stora företag ger också en klapp på kinden. Fördelen är att man kan samla kompetensen från många olika håll, säger Lars Täuber.

En av de viktigaste frågorna när det gäller outsourcing handlar just om det – hur ska man kvalitetssäkra extern verksamhet? Johan Löfstrand och Anti Avsan var överens om att det finns behov av beställarstöd för kommunerna och Johan Löfstrand uppma-

nade Sveriges kommuner och landsting att axla uppdraget.

– Vi behöver verkligen förbättra våra utvärderingsinstrument, det är jätteviktigt. En annan viktigt aspekt är att det finns konkurrens bland utförarna på marknaden, säger Johan Löfstrand.

– Det har hänt mycket på 15 år, marknaden är betydligt bättre. Vi både vinner och förlorar upphandlingar, det finns konkurrens på marknaden, inflikar Lars Täuber, från ISS. Svårt att ångra

Upphandlingschefen Egil Nylén påpekade att kommunpolitiker bör sätta sig in i upphandlingsregelverket. Ibland fattas de politiska besluten om outsourcing lite väl snabbt, och ibland vänder vinden lika tvärt igen och då kan det vara svårt att återta verksamhet som en gång lagts ut.

Lars Täuber på ISS menade att det inte behöver vara svårt att återta verksamheten, detsamma gäller om man är missnöjd med en utförare, men Johan Löfstrand håller inte med.

– När man säljer av infrastruktur eller verksamhet där man ger upp lokaler eller avgörande kompetens är det inte så lätt att ta tillbaka verksamheten igen, påpekar han.

– I vissa fall kan det vara enkelt men se till att alltid behålla någon kompetens i kommunen, om inte annat så för att genomföra goda upphandlingar, säger Egil Nylén.

Samtliga paneldeltagare var överens på den punkten och Lars Täuber konstaterade att en beställare som inte har kompetensen är mycket svår att ingå ett bra avtal med.

– Det är inte ovanligt att missnöjde med utförare beror på att avtalet tecknats i alltför vaga ordalag. Det är viktigt att säkerställa utförandet i avtalet, instämmer Anti Avsan.

Malin Ulfvarson

SWEPOS® Nätverks-RTK-tjänst

erbjuder navigeringsstöd och positionering i realtid med centimeternoggrannhet.

RTK-korrektioner sänds idag via GSM och GPRS och används för t.ex. detaljmätning, utsättning, datainsamling för GIS, förrättningsmätning och maskinguidning. Om det räcker att du får positionen i efterhand kan du skicka in dina observationsdata till SWEPOS beräkningstjänst.

Tel: 026-63 37 53 • Fax: 026-65 42 75 • swepos@lm.se • www.swepos.com

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2011

13

Tema: OUTSOURCING

Rätt att utmana kommunen!

Kommuner med utmanarrätt 1. Bengtsfors 2. Enköping 3. Halmstad 4. Håbo 5. Härnösand 6. Höganäs 7. Hörby 8. Järfälla 9. Kristianstad 10. Kungsbacka 11. Laholm 12. Lerum 13. Linköping 14. Markaryd 15. Mora 16. Mullsjö 17. Munkedal 18. Ragunda

19. Skara 20. Sollentuna 21. Solna 22. Stockholm 23. Sävsjö 24. Täby 25. Uddevalla 26. Upplands Väsby 27. Uppsala 28. Vetlanda 29. Värmdö 30. Växjö 31. Älmhult 32. Ängelholm 33. Örebro 34. Örkelljunga 35. Österåker

Landsting med utmanarrätt: 1. Stockholms läns landsting

Gotland avskaffade utmanarrätten 2010 och Övertorneå avskaffade utmanarrätten 2011. Alingsås inför utmanarrätten 1 april 2011 och Östra Göinge, Ulricehamn och Ystad är några av de kommuner som förbereder införandet av rätten.

14

Offentliga Affärer 2 2011 | www.offentligaaffarer.se

Tema: OUTSOURCING

Idag har 35 kommuner och ett landsting infört utmanarrätt – en uppmaning till företag och enskilda att peka ut verksamheter som skulle kunna drivas på ett effektivare sätt.

U

tmanarrätt innebär att en kommun eller ett landsting, genom politiskt beslut, åtar sig att pröva inkomna förslag på alternativ drift av verksamhet som i nuläget bedrivs i egen regi eller inte drivs alls i kommunen. Om verksamheten anses lämpad för konkurrensutsättning, inleds en upphandling i konkurrens eller i vissa fall en avknoppning.

I dagsläget har 35 kommuner och ett landsting infört utmanarrätt, några kommuner förbereder ett införande medan två kommuner har dragit tillbaka rätten att utmana. I det ena fallet, i Övertorneå kommun, orsakade frågan ett politiskt maktskifte.

Drog tillbaka rätten

I Övertorneå kommun har utmanarrätten skapat turbulens det senaste året. Det var 2009 som det då borgerliga styret införde utmanarrätt i kommunen. Ett antal förfrågningar från privata näringsidkare lämnades in, bland annat vad rör transporter och återvinning samt ett äldreboende. Oppositionen bestående av Socialdemokrater och Vänsterpartister överklagade beslutet att lägga äldreboendet på entreprenad, men fick avslag i domstol.

Men sedan kom september 2010 och kommunalval, och maktskiftet i kommunen var ett faktum. Det nya politiska styret i Övertorneå har gjort helt om.

– Vi kan tänka oss att lägga ut viss verksamhet på entreprenad men inte under de här förutsättningarna, så vi har dragit tillbaka utmanarrätten, förklarar kommunalrådet Roland Kemppainen (S).

Han menar att utmanarrätten leder till att privata aktörer ”tar russinen ur kakan”. Att endast enheter som är lönsamma tas över av privata intressen. Idag är politiker i nästan alla läger generellt positiva till privatiseringar av kommunens verksamhet, men det råder oenighet om hur det ska gå till. Vilka verksamheter kan läggas ut och på vem initiativ?

I Övertorneå sköts transporterna sedan årsskiftet på entreprenad. Den typen av verksamhet kan även framöver bli aktuell att privatisera.

– Vi har enats om att kommunen ska driva

verksamheten inom vård, skola och omsorg.

Däremot kringaktiviteter kan bli aktuellt att lägg på entreprenad, säger Roland Kemppainen. Även äldreboendet skulle gå över i privat regi från årsskiftet, upphandlingen genomfördes men överklagades av leverantörer.

– Vi vet i dagsläget inte vad som händer med äldreboendet, vi avvaktar domarna i överprövningsmålen, säger Roland Kamppainen.

Dålig information

Organisationen Svenskt näringsliv anser att kommunerna inte utnyttjar möjligheten med utmanarrätt på ett bra sätt. I en rapport från i höstas visar de att kommunerna är dåliga på att informera om utmanarrätten. Enligt undersökningen saknar 16 av 34 kommunala hemsidor information i ämnet och i 26 av 34 kommunala telefonväxlar känner man inte till vem inom kommunen som kan ge information och vägledning till utmanare.

Svenskt näringsliv menar att utmanarrätten kan ses som en kostnadsfri genomlysning av den kommunala verksamheten. Därför är det märkligt att marknadsföringen av rätten inte är mer offensiv.

Men många är av motsatt uppfattning, att utmaningar alltid kostar pengar för kommunen. I till exempel Enköpings kommun har man tagit emot en utmaning att ta över kommunens måltidsservice, vilket är en omfattande verksamhet och bara konsultkostnaderna för att analysera utmaningen beräknas bli 250 000 kronor.

Omsorgsföretaget Attendo Care har under de senaste åren utmanat fyra kommuner med sammanlagt åtta utmaningar. Det har gällt både äldreboenden och LSS-boenden.

Av dessa åtta utmaningar antogs tre av Halmstad och Hörby kommuner. Attendo vann de två upphandlingarna i Halmstad och en av våra konkurrenter vann i Hörby.

– Vi inleder alltid en dialog med kommunens politiker innan vi utmanar, även om kommunen har infört utmaningsrätt. Vi utmanar därför att vi tror att vi kan utveckla verksamheten till gagn för både brukare och personal, säger presschef Johanna Hållén.

Den potentiella marknaden som kan

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2011

öppna sig genom utmaningar är stor. Enligt Konkurrensverkets bedömningar kan 70 – 80 procent av kommunal verksamhet konkurrensutsättas och i dagsläget är cirka tio procent konkurrensutsatt. Vissa uppskattar marknadens värde till 700-1000 miljarder kronor.

En utmaning sker genom att ett förslag lämnas till kommunen om att en viss verksamhet bör upphandlas, säljas eller helt enkelt drivas på ett annat sätt. I det läget prövar kommunen eller landstinget först om det är tillåtet att upphandla verksamheten.

Myndighetsutövning får till exempel inte upphandlas om det inte finns särskilt stöd för detta i speciallagstiftningen. Strategiska ledningsfunktioner och vad som enligt lag eller förordning måste utföras av kommunen/landstinget kan inte heller utmanas.

Det är också upp till den lokala kommunen eller landstinget att bedöma om det är lämpligt att den aktuella verksamheten utmanas. Om beslut fattas att verksamhet ska utmanas måste detta göras enligt gällande regler.

En utmaning kan alltid avslås

En vanlig missuppfattning hos kommunerna verkar gälla vem som har beslutanderätten. Att införa utmanarrätt innebär inte att kommunen tvingas konkurrensutsätta sin verksamhet – beslutet ligger fortfarande hos kommunen. Vid ett utmaningsförfarande är det den politiska nämnden som avgöra om utmaningen ska godtas och leda vidare till upphandling, eller om utmaningen ska avslås. Det innebär, menar vissa, att kommunerna inte har något att förlora på att införa utmanarrätt.

Malin Ulfvarson

Utmanarrätt All verksamhet förutom myndighetsutövning och strategiska funktioner kan utmanas.

Utmaningen kan komma från en extern utmanare alternativt från interna medarbetare. Nämnden som har hand om berörd verksamhet är skyldiga att avgöra om den kan utmanas och därmed upphandlas.

15

Tema: OUTSOURCING

Storstockholms Brandförsvar behövde investera i ett nytt ekonomisystem. Istället valde man att outsourca funktionen och sänkte därmed kostnaderna.

Brandförsvaret outsourcar redovisningen

Å

”

Offshoring bidrar till att reducera kostnaderna.

16

r 2009 bildades kommunalförbundet Storstockholms brandförsvar, SSBF, vilket var en sammanslagning av räddningstjänsten för kommunerna Danderyd, Lidingö, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Täby, Vallentuna, Vaxholm, Värmdö och Österåker.

Det omfattar ett område där det bor cirka 1,2 miljoner människor.

I samband med att man bildade förbundet, slogs det fast att man skulle överväga outsourcing för de administrativa funktionerna vid upphandlingar. Detta för att ett av syftena med att bilda förbundet var att rationalisera.

– Vid fusionen fattade man ändå beslutet att använda befintligt ekonomisystem från en av de fusionerande organisationerna, den mindre. Bland annat på grund av större volymer fungerade aldrig detta system bra för SSBF efter fusionen, vilket gjorde att upphandling av ett nytt ekonomisystem, och därmed även outsourcing kom på tal, berättar ekonomichef Maria Andersson.

Efter en förstudie fattades beslut om att genomföra en upphandling och att den skulle innefatta outsourcing av de administrativa processerna kring kund- och leverantörsreskontra.

– Outsourcingen innebär minskad kostnad för SSBF. Outsourcingen förväntas även öka kvaliteten samt att minska sårbarheten som annars finns på en liten ekonomienhet, säger Maria Andersson.

Kontoret i Litauen

Byte av ekonomisystem och outsourcingen var i skarp drift 1 januari 2011.

– Införandeprojektet har hittills gått bra.

Vi tillsatte en projektledare för detta ändamål och outsourcingföretaget gjorde motsvarande. Detta är enligt min bedömning nödvändigt för att införandeprojektet ska nå bästa effekt. Det kvarstår givetvis några

punkter innan allt är klart, säger Maria Andersson.

Tjänsterna utförs vad jag förstår i Vilnius, funkar det bra?

– Det fungerar alldeles utmärkt. Personalen i Vilnius pratar svenska eller norska, säger Maria Andersson.

Outsourcing görs i regel i syfte att effektivisera och minska kostnaderna för verksamheten. Offshoring, det vill säga att förlägga kontoret i ett annat land där lönerna i regel är lägre, bidrar till att reducera kostnaderna.

– Offentlig sektor, till skillnad från privat, har en tradition att outsourca det som är kärnverksamheten medan man behåller administrationen inhouse. Jag tänker till exempel på skolor eller vårdmottagningar, säger Thomas Persson, vd på outsourcingföretaget Mirror.

Han tror att det kan bero på att det är lättare att effektivisera verksamheten utanför huvudkontoret. Många tycker också att det innebär en minskad kontroll att lämna ut redovisning och revision på en extern part.

– Men jag menar att man missar de besparingar som medborgarna förväntar sig.

De är i regel beredda att betala mer för kärnverksamheten än för den administrativa förvaltningen.

Hans slutsats är att en funktion måste konkurrensutsättas för att nå effektivitet.

Tomas Persson garanterar sina kunder att minst kunna göra besparingar på 20 procent genom att lägga ut de ekonomiadministrativa uppgifterna.

– Ofta är besparingen betydligt högre än så, 20 procent är ett försiktigt löfte. Vi har kunder som sparat 50 procent av kostnaderna, det finns en enorm potential.

Besparingen ligger i graden av automatisering och standardisering. Lägg sedan till de volymfördelar en extern part får så börjar det märkas i kostnaderna, enligt Thomas Persson.

Offentliga Affärer 2 2011 | www.offentligaaffarer.se

Tema: OUTSOURCING

Fotograf: David Castor

Vilka trender finns?

Vi ber Thomas Persson berätta vilka trender han ser i sin bransch.

– En trend inom det offentliga är en ökad organisering kring så kallade shared services, det vill säga gemensamma ekonomifunktioner och gemensamma processer i flera verksamheter. En parallell trend är automatiseringen, och båda trender påverkar organisationerna och deras kompetensbehov.

– Vi är på väg in i en elektronisk värld vilket medför att många av de arbetsuppgifter vi gör idag, kommer att försvinna. Det kräver en viss kompetensutveckling, säger Thomas Persson.

Han menar att vi ser en förändring i den ekonomiska uppföljningen. Affärscontrollern kommer att bli vanligare och skillnaden mellan ekonomisk planering och ekonomisk uppföljning kommer att suddas ut. Allt ingår som en naturlig del i den finansiella kontrollen.

– Traditionella månadsavslut och budgetprocesser ersätts av en löpande planering, kontroll och uppföljning. De flesta organisationerna är rustade för detta kompetensoch systemmässigt, men organisatoriskt är man ännu inte framme. Shared service centers och outsourcing är därför viktiga verktyg för att nå fram..

För att nå framgång krävs att ekonomerna arbetar närmare verksamheten. Dagens ITsystem kan erbjuda en mängd data, men till vilken nytta? Det är ekonomernas uppgift att känna verksamheten tillräckligt bra för att veta vilka utdrag som ska göras ur systemet.

– Många talar business intelligence och talar då om IT-system och grafer, men verklig BI innebär att en organisation har kunskap om den egna verksamheten för att kunna fatta rätt beslut, säger Thomas Persson.

Klassikplattan är ett användbart system för moderna miljöer Med sitt diskreta utseende, plana yta och användbara form har Klassik en självklar topplacering inom markbeläggning av offentliga miljöer. I systemet ingår många format och tjocklekar som gör det möjligt att tillgodose varje önskemål på t ex hållfasthetskrav eller mönstervariation.

Tak, Mark och VA system

www.steriks.se

Malin Ulfvarson www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2011

17

Tema: OUTSOURCING

t e h g i l n ä v ö j l i M t e s i r p ingår i

BIC Ecolutions™ Clic Stic™ Kulspetspenna Färg: Blå. Svart Tillverkad av 62% återvunnet material - 2 km skrift

18

BIC Ecolutions™ Round Stic™ Kulspetspenna Färg: Svart. Blå Tillverkad av 74% återvunnet material

BIC Matic Ecolutions™ Stiftpenna 0,7 mm Färg: Blå. Grå. Grön Tillverkad av 76% återvunnet material - 3 stift á 90 mm - 10 km skrift

NF Environnement är den officiella franska miljömärkningen för skrivprodukter.

Den tilldelas produkter som har reducerat miljönpåverkan och bibehåller likvärdig prestationsförmåga som tidigare.

Offentliga 2 2011 www.offentligaaffarer.se Användningen av de produkter som bär märkningen NF Environment samt de som Affärer är märkta med|den europeiska miljömärkningen, bidrar till ansvarsfullt ekologiskt konsumentbeteende. www.bicecolutions.com

Tema: OUTSOURCING

Samsourcing kan vara ett tredje alternativ Små kommuner har allt att vinna på att samarbeta i större IT-investeringar.

Det kan till exempel gälla en gemensam telefonitjänst, ekonomisystem eller bibliotekskatalog.

Samverkan är ett sätt att minska kostnaderna, men också att få en effektivare verksamhet och möjlighet att dela erfarenheter och personalkompetens som kan vara svår att rekrytera.

Det krävs kompetens för att outsourca IT

IT-verksamheten i offentlig sektor bedrivs närmast utan krav på effektivisering. Endast de större kommunerna och landstingen har haft kompetens nog att utkontraktera delar av IT. Den bilden framträder i Riksrevisionens granskning om myndigheterna på ett rimligt sätt prövat frågan om outsourcing bidrar till ökad effektivitet.

R

iksrevisionen konstaterar att de flesta myndigheter inte har analyserat alternativet att outsourca sin IT-verksamhet. Orsaken är att det saknas god beställarkompetens. En myndighetsledning är enligt myndighetsförordningen skyldig att eftersträva hög effektivitet i verksamheten. Outsourcing kan vara ett sätt att effektivisera IT-verksamheten. Även utbildningsföretaget Institutet för informationsteknologi, Ifi, har publicerat en rapport som visar att IT-kostnaderna i stat, landsting och kommuner uppgår till 40 miljarder kronor per år. Enligt rapporten driver den offentliga sektorn nära 90 procent av sin IT-verksamhet i egen regi. Bättre priser och prestanda, ökad medborgarnytta och positiv miljöpåverkan uppnås om IT-verksamhet konkurrensutsätts, enligt Ifi vars verksamhet är att anordna kurser inom IT och outsourcing.

– Det är uppseendeväckande att den offentliga sektorns kärnverksamhet – förskolor, grundskolor, hemtjänst, äldreboende och vårdcentraler – konkurrensutsätts och överflyttats till marknadens aktörer på ett helt annat sätt än IT-verksamheten, skriver Björn Stolpe, vd på Ifi. I kommuner och landsting är andelen ITentreprenader 5-12 procent. Mest outsour-

cing har skett i de större kommunerna, till exempel i Stockholms stad där IT-driften för ett par år sedan upphandlades och numera sköts av Volvo IT. Vad kostar IT?

Riksrevisionen har i sin granskning gjort flera iakttagelser som indikerar att IT inte hanteras affärsmässigt hos myndigheterna.

Många kan överhuvudtaget inte redovisa sina IT-kostnader, det saknas intern styrning av IT och det ställs sällan effektivitetskrav på interna IT-avdelningar.

Om man inte känner till vad det kostar att producera olika IT-tjänster så är det mycket svårt att ta ställning i sourcingfrågan eftersom man då inte kan jämföra kostnader vid outsourcing med sina interna IT-kostnader.

Flera myndigheter har en decentraliserad och fragmenterad IT-organisation. Organisationsstrukturen och stora mängder egenutvecklade system innebär svårigheter i fråga om styrning, uppföljning och övergripande integration av IT-verksamheten. Myndigheterna vet därför inte alltid hur väl IT bidrar till att uppfylla verksamhetens mål och hur den totala IT-verksamheten inom myndigheten faktiskt ser ut och fungerar. En slutsats är att om myndigheterna inte kan göra fullgoda ställningstaganden och mäta sin egen

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2011

prestation på området får de svårt att fatta rationella beslut rörande sourcing.

Relativt starka och självständiga IT-avdelningar med låga effektiviseringskrav på sig är en annan förklaring till att så få myndigheter prövat om outsourcing kan vara ett medel för att öka effektiviteten i verksamheten. Det har helt enkelt saknats incitament för IT-avdelningarna att ompröva sin egen verksamhet, och det är logiskt att en IT-avdelning utan större effektiviseringstryck på sig från myndighetens ledning inte prövar frågan om att avskaffa sig själv genom att rekommendera att verksamheten outsourcas.

Det behövs vägledning

Korrekt utförd IT-outsourcing kan vara ett effektivt sätt att både öka kvaliteten och sänka kostnaderna tack vare skalfördelar, specialisering och spetskompetens. Riksrevisionens slutsats är att det behövs vägledningar och erfarenhetsutbyte, så att myndigheterna inte alltid behöver börja från början när outsourcing ska utvärderas. Även om IT-driften läggs ut på en extern aktör är det viktigt att behålla viss kompetens. Beställare med gedigna kunskaper måste finnas kvar inom den egna organisationen.

Malin Ulfvarson

19

nyheter UR NYHETSFLÖDET FRÅN OFFENTLIGAAFFARER.SE Stort intresse för svenska statspapper Utländska investerare nettoköpte under fjärde kvartalet i fjol svenska räntebärande värdepapper för 78,3 miljarder kronor. Framförallt var det svenska statspapper som rönte intresse.

Utred friskolorna nu – Vi kan inte acceptera att våra skattepengar går rätt ner i fickorna på oseriösa aktörer. Pengarna ska först och främst garantera elevernas rätt till bästa möjliga utbildning, säger Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarförbundet.

Ny PTS-auktion inbringar miljoner Efterfrågan på bredband ökar kraftigt i Sverige och nu auktionerar PTS ut ytterligare frekvenser för att upprätta mobiltelefoni och trådlöst bredband.

Auktionen kommer att inbringa stora summor till staten.

Offentlig ekonomi i finanskrisens spår Finanskrisen har satt störst spår i statens ekonomi, skriver Statistiska centralbyrån i en sammanfattning av årsboken om den offentliga sektorns ekonomi.

Lunds kommun satsar etiskt Åtta av tio koppar kaffe som dricks i Lunds kommun är Fairtrade-märkta, vilket är en förbättring från året innan.

Ny statistik från Lunds kommun visar också på att andelen etiska inköp över lag fortsätter att öka.

Chefer brister i kunskap om psykisk ohälsa En undersökning visar att mer än varannan chef saknar rutiner för att hantera personal med psykisk ohälsa.

DI säger nej till övervakning i skola Datainspektionen har sagt nej till en av Malmös gymnasieskolors ansökan om att få sätta upp övervakningskameror.

På utbildningsförvaltningen i Malmö stad är man mycket besviken.

Hatt diskuterar IT i skolan IT-minister Anna-Karin Hatt hade igår ytterligare ett av sina rundabordssamtal inför arbetet med den digitala agenda som utarbetas. Denna gång samlades företrädare för organisation, myndigheter och företag för att diskutera IT i skola och undervisning.

Ställ krav på läkemedel Nu har Miljöstyrningsrådet formulerat nya krav att använda vid upphandling av läkemedel. Många av kraven berör miljöfarliga, kemiska ämnen.

20

Stora utdelningar i statens bolag

D

et går bra för staten som bolagsförvaltare.

Under 2010 förbättrades resultatet efter skatt för företag med statligt ägande med 60 procent, från 34,7 till 55,6 miljarder kronor, enligt den i dag publicerade bokslutskommunikén för 2010. Utdelningarna förväntas uppgå till 30,9 (20,8) miljarder kronor, en ökning med drygt 10 miljarder jämfört med ifjol. Bland de företag som ger stora utdelningar är Vattenfall, LKAB, Svenska Spel, Posten Norden, TeliaSonera, Nordea Bank och Akademiska Hus. Intäkterna för företag med statligt ägande ökade under 2010 med 9 procent, från 352,2 till 385,3 miljarder kronor. Intäktsökningarna förklaras bland annat av ökade intäkter för Vattenfall, som stod för drygt 55 procent av de sammanlagda intäkterna i de statligt ägda företagen. LKAB fortsatte att redovisa stora intäktsökningar jämfört med föregående år. LKAB:s intäkter ökade under perioden från 7,0 till 20,5 miljarder kronor. Under perioden har de nybildade företagen Infranord och Swedavia påverkat omsättningen positivt med 4,5 respektive 3,3 miljarder kronor.

Resultatet efter skatt ökade med 60 procent

från 34,7 till 55,6 miljarder kronor. LKAB redovisade kraftigt förbättrat resultat efter skatt jämfört med samma period föregående år, från 0,7 miljoner kronor till 9,1 miljarder kronor.

Vattenfall redovisade lägre resultat efter skatt, en minskning från 13,4 miljarder kronor till 13,2 miljarder kronor. Akademiska Hus, Jernhusen, Vasallen och SEK redovisade också stora resultatförbättringar.

Värdet på statens börsnoterade aktieinnehav (TeliaSonera, Nordea Bank och SAS) ökade med 2 procent under perioden 2010, från 128,6 miljarder till 130,6 miljarder kronor (börsvärdet är beräknat på statens nuvarande ägarandel i Nordea Bank, dvs 13,5 procent).

Efter rapportperiodens slut den 4 februari 2010 sålde staten 255 miljoner aktier i Nordea Bank för 74,5 kronor per aktie, därmed minskade statens ägarandel från 19,8 procent till 13,5 procent. Den totala försäljningslikviden uppgick till cirka 19 miljarder kronor och ska användas för att amortera på statsskulden.

Källa: Regeringen

Brister i Riksbankens kapitalförvaltning

Europas krisberedskap på agendan

En utredning har genomförts av PriceWaterhouseCoopers (PWC) på uppdrag av Riksbankens direktion för att analysera brister inom Riksbankens kapitalförvaltning. Utredning pekar på ett antal brister i beslutsfattande, handläggning och kontroll av avvecklingslimiterna. Bristerna har dock inte inneburit någon ekonomisk förlust för Riksbanken.

Utredningen konstaterar att bristerna i stora delar redan tagits om hand men föreslår ett antal områden som fortsatt behöver förbättras. Vidare rekommenderas att en självständig compliancefunktion inrättas. Även om Riksbanken i dagsläget har en regelstödsfunktion finns det anledning att se över den.

Riksbankens direktion har därför fattat beslut om att tillsätta en utredning för att förbättra den interna styrningen och kontrollen i banken. Utredningen ska ge förslag på lämplig organisation och mandat för en förstärkt compliancefunktion.

Den 15 mars möttes EU:s finansministrar i Ekofin-rådet i Bryssel där Europas förmåga att möta nästa ekonomiska nedgång står på dagordningen. Rådets huvuduppgift är att enas om hur man ser på det paket av lagstiftningsåtgärder som kommissionen presenterade förra hösten. Förslagen handlar bland annat om att skärpa reglerna för hur stora underskott och skulder staterna får ha.

– Inför kommande ekonomiska nedgångar och kriser ska det finnas ett regelverk som gör att medlemsstaterna värnar de offentliga finanserna och genomför nödvändiga reformer. Kommissionens förslag får inte tunnas ut, säger finansminister Anders Borg i ett uttalande.

Ekofin-rådet ska också anta slutsatser om finansiering av klimatåtgärder, som en uppföljning av klimatmötet i Cancún, och ta ställning till ett förslag om att utvidga regelverket när det gäller blankning, det vill säga att handla med lånade värdepapper.

Källa: Riksbanken

Källa: Finansdepartementet

Offentliga Affärer 2 2011 | www.offentligaaffarer.se

nyheter UR NYHETSFLÖDET FRÅN OFFENTLIGAAFFARER.SE Regeringen vill skydda whistle­blowers Korruptionsdrabbade Göteborgs kommun inrättade förra året en så kallad whistleblower-funktion trots att de juridiska hindren anses stora.

Men nu vill regeringen ändra lagen.

Bullermätare populär app Arbetsmiljöverket har lanserat en app - en bullermätare för iPhone. Med den kan du mäta bullernivån på arbetet.

Mer pengar in än förväntat Kommunernas och landstingens skatteintäkter blir större än förväntat.

Mats Kinnwall, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Landsting, kommenterar prognosen.

Lyckad upphandling av skoltrafik Kommunerna i Munkfors, Hagfors och Säffle har genomfört en upphandling av skoltrafiken och uppnår en besparing på 3,7 miljoner kronor årligen.

På kurs för att rekrytera kompetent Länsstyrelsernas chefer kommer att få utbildning i kompetensbaserad rekrytering för att minimera risken för diskriminering vid rekrytering.

Arbetet är en del i en omfattande handlingsplan för antidiskriminering.

Ny belysning kan spara miljoner Om Sveriges skolor skulle byta ut all gammal belysning skulle man spara totalt nära 350 miljoner kronor per år. Motsvarande initiativ i vården skulle spara 252 miljoner kronor.

Nu måste allmännyttan göra affärer Enligt den nya lagen om kommunala bostadsbolag, som trädde i kraft i år, ska allmännyttan nu drivas efter affärsmässiga principer. Två KTHprofessorer har utrett vad den nya lagen innebär.

Notan för SJ blev 360 miljoner SJ redovisar resultat för helåret 2010 och konstaterar att kostnaderna för årets svåra vinterväder uppgår till 360 miljoner kronor.

Ny chefsjurist på Konkurrensverket Per Karlsson är ny chefsjurist och avdelningschef för juridiska avdelningen på Konkurrensverket från den 1 februari, han kommer närmast från advokatfirman Vinge.

Bäst i Sverige på äldreomsorg En mätning gjord av socialdepartementet visar att Kungälvs kommun är bäst i Sverige på social samvaro och aktiviteter inom äldreomsorgen.

Energieffektivisering kan spara miljarder Genom att energieffektivisera alla Sveriges offentligt ägda fastigheter skulle man spara 3,7 miljarder kronor. Det menar energiföretaget Schneider Electrics som har genomfört en analys.

Zofia Sola är chef för Kammarkollegiets enhet för ramavtalsförvaltning, vilket är en ny typ av enhet inom den statliga inköpssamordningen.

– Vår funktion är att hjälpa myndigheterna att avropa från ramavtalen samt följa upp tillämpningen av befintliga ramavtal. På så sätt samlar vi även in viktiga erfarenheter för framtida upphandlingar. www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2011

nyheter

ATT TÄNKA PÅ VID UPPHANDLING Textilserviceföretaget Textilia har lång erfarenhet av upphandlingar inom offentlig sektor och har sammanställt en lista med tips för upphandling av textilservice.

Nedan finns en kort version av våra tips. Vill du se den fulla versionen så finns den på www.textilia.se under ”Om Textilia” och ”Filarkiv”, eller hör av dig till oss så berättar vi mer.

Påbörja upphandlingen i mycket god tid innan avtalsstart.

Tänk på att med längre avtalstider har leverantören möjlighet att ge bättre pris.

De textilier som en kommun fordrar under en vecka får oftast plats på en lastbil och det är därför onödigt att kräva fler leveranser per vecka.

Skicka i förfrågningsunderlaget med en förteckning över samtliga leveransadresser och ange om det finns speciella förutsättningar på respektive leveransställe.

För personaltextilier bör man fråga efter kostnad per vecka per insatt plagg.

I detta pris ska alla kostnader vara inräknade.

Cirkulationstextilier bör prissättas per styck per levererat antal.

SCB:s Tvätt- och textilserviceindex bör användas som prisjusteringsklausul.

Våga ställ höga krav inom miljö och kvalitet, till exempel att leverantören uppfyller krav motsvarande Svanens eller ISO-standardernas certifieringsnivåer.

21

EXPERTPANELEN Den så kallade Målutredningen (SOU 2010:44) har haft i uppdrag att analysera om domstolarna behöver organiseras om för att kunna hantera mängden mål inom rimlig tid och med hög kvalitet. Men utredningen möts av kritik från remissinstanserna.

expertpanelen

svarar

Upplever du att överprövningsärenden har en alltför utdragen handläggningstid?

Vissa förespråkar en specialdomstol för till exempel upphandlingsmål, för att höja kompetensen. Vore det en god idé?

Idag tar det för lång tid men allt beror inte på domstolarna. Innan domstolen fattar beslutet yttrar sig parterna i ärendet. Såväl sökanden som motparten borde fundera på att bli mer kortfattade och med fördel citera/hänvisa till ursprungsmaterialet (förfrågningsunderlag, utvärdering, anbud osv) då blir det mer uppenbart om något är otydligt, om leverantören läst fel, om man frångått vad man sagt osv. Det vore även önskvärt om man inte begär extra tid för sitt yttrande. Förhoppningsvis underlättar detta för domstolarnas avgöranden samt snabbar upp beslutsprocessen något.

Domstolarna har blivit duktiga på upphandlingsmål och kompetensen har höjts. En domstol besitter en bred kompetens och dömer i många olika ärenden, där LOU är ett exempel. Nej jag förordar inga specialdomstolar i detta fallet.

Överprövningsärenden är så kallade prioriterade ärenden på förvaltningsdomstolarna och handläggningstiden har förkortats i jämförelse med vad som var fallet för några år sedan. För upphandlande myndigheter samt för leverantörerna ifråga är det dock otillfredsställande att under en relativt lång period sväva i ovisshet avseende ett visst kontrakt. Det är därför viktigt att handläggningstiden förkortas än mer och detta borde vara möjligt utan att för den sakens skull minska rättssäkerheten.

Även om syftet med ett sådant förslag i sig är god anser jag det inte vara motiverat sett ur till exempel måltypens antal, svårighetsgrad och behovet av en snabb handläggning i jämförelse med andra mål. Jag anser att upphandlingsmål mycket väl kan hanteras i våra nuvarande förvaltningsdomstolar. Det torde vara fullt möjligt att öka kompetensen samt åstadkomma en ökad kvalitet på domstolsavgörandena i våra nuvarande förvaltningsdomstolar genom till exempel en ökad domstolsintern specialisering.

Det är så olika, beroende på vilken rätt som hanterar ärendet. Men generellt, så tycker jag att handläggningstiderna upplevs som tämligen långa.

Det tycker jag är ett bra förslag. Genom att överprövningsärendet då blir kärnverksamheten, så tror jag att det skulle göra att handläggningstiderna blir kortare. Det borgar även för att prövningen blir mer koncis. Då antalet ärenden som hanteras blir stort får handläggarna en gedigen erfarenhet och vana att hantera denna typ av mål.

Ja, helt orimligt långa i vissa fall. Jag tror också att alla inblandade parter i en överprövad upphandling mer eller mindre blir lidande på något sätt.

Något som bör belysas mer i sammanhanget är de negativa ekonomiska konsekvenser som detta medför den upphandlade myndigheten i form av ökade transaktionskostnader, i många fall helt oproportionellt höga kostnader.

Ja, mycket intressant tycker jag. Ganska ofta blir man förvånad när man läser domar avseende upphandlingsärenden från våra förvaltningsdomstolar.

22

Offentliga Affärer 2 2011 | www.offentligaaffarer.se

Det kan vara ensamt på toppen!

Ställ en fråga till Expertpanelen, mejla till brev@hexanova.se

Vad anser du kan vara orsaken till att antalet överprövade upphandlingar ökar?

Leverantörerna är mer medvetna idag och det kostar trots allt inget att lämna in en överprövning. En grundad överprövning ifrågasätter ingen men att använda domstolen som test är ytterst beklagligt.

Om siffran stämmer så vore det intressant att veta hur stor andel som resulterar i att upphandlingen skall rättas/göras om och hur stor andel som får avslag. Tilldelningsbeslut skall kunna ifrågasättas och fel skall rättas men detta kan även ske utan domstolens hjälp, vilket man inte får glömma.

Jag tror framförallt att medvetenheten och kunskapen bland leverantörerna om LOU/LUF har ökat de senaste åren. Det ekonomiska värdet av ett kontrakt kan vara betydande och många leverantörer har insett att överprövningsinstitutet är en framkomlig väg för att komma tillrätta med en bristfällig upphandling. Dessutom tror jag att de nya lagreglerna med bland annat en möjlighet att ogiltigförklara kontrakt redan har och fortsatt kommer att bidra till ett ökat antal överprövningar.

Ann Linde Koolman, Upphandlingschef, Alingsås Kommun

Lars Nerbrand, Advokat, Advokatfirman Lindahl

Jag tror det i grunden handlar om att det numera är allmänt känt att det går att begära överprövning av upphandlingar som man tycker inte har genomförts på ett bra sätt. Men det kan även vara så, att det för en viktig affär som ser ut att gå förlorad kan vara lockande, om än moraliskt tvivelaktigt, att i minsta detalj söka efter brister som kan utgöra grund för överprövning.

Roland Pettersson, UpphandlingsKonsult, Konsult i Sydost

Denna utveckling är mycket olycklig och jag tror att detta beror på flera faktorer som är mer eller mindre komplexa. Först och främst har vi en lagstiftning som numera öppnar upp för fler överprövningar, sen tror jag att offentlig sektor generellt sett bör bli bättre på att tillämpa lagstiftningen mer affärsfokuserat och återspegla detta i exempelvis förfrågningsunderlag.

Ett tilldelningsbeslut är ett myndighetsbeslut och kan således omprövas av myndigheten själv och detta borde ju rimligen innebära en potential som går att ”skruva” på för att minska antalet skarpa överprövningar.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2011

”Därför finns Chefsdagarna, den årliga mötesplatsen för dig som är chef.

På Chefsdagarna hämtar du inspirationoch får nya verktyg att använda i ditt personliga ledarskap.

Inte minst träffar du många andra i din situation att utbyta erfarenheter med”

Välkommen till Helsingborg 31 augusti - 1 september Magnus Nordkvist, inköpssamordnare Lindesberg kommun

c

CHEFS DAGARNA Innovationer - strategier - trender - utveckling | För Sveriges chefer

23

juridik

Politiska krav på kollektivavtal vid

offentlig upphandling Riksdagen har i början av mars behandlat ett antal motioner som rör offentlig upphandling, fem av motionerna rör frågan om krav på kollektivavtal vid upphandling. Riksdagen beslutade att avslå samtliga motioner.

R

”

Krav på att gästande företag ska tillämpa svenska kollektivavtal kan dessutom strida mot den fria rörligheten av tjänster.

24

iksdagen behandlade den 9 mars Byggnadsarbetareförbundet m.fl. kom EUFinansutskottets betänkande domstolen i korthet fram till att Byggnads2010/2011: FiU 29, i vilket behand- arbetareförbundet inte hade rätt att kräva att las 39 motioner angående offentlig ett utländskt företag tillämpade hela Byggupphandling som gavs in under den nadsavtalet utan endast villkor som motsvaallmänna motionstiden hösten 2010. rade den så kallade ”hårda kärnan” i utstatioMotionerna avser bland annat frågan neringsdirektivet (dir 96/71) som avser t.ex. om krav på kollektivavtal vid offentlig upp- arbetstid, arbetsmiljö och semester. Detta handling. I beslut den 10 mars avslog riks- följer även av den svenska lagen (1999:678) dagen samtliga 39 motioner och däribland om utstationering av arbetstagare som bygsåledes de fem som rör krav på kollektivavtal. ger direktivet. Utöver dessa villkor får endast Finansutskottet säger i sitt betänkande att en tydlig och förutsägbar minimilön krävas. utskottet tidigare vid ett flertal tillfällen be- De delar av kollektivavtalen i privat sektor handlat motioner om kollektivavtal och hän- som gäller t.ex. krav på försäkring och betalvisar till sitt betänkande 2009/2010: FiU 22. ning av ålderspension får inte tillämpas för I betänkandet avstyrkte utskotgästande företag. Det innebär att tet motionsyrkandena med mosådana krav inte kan ställas vid tiveringen att frågan om krav på offentlig upphandling eftersom kollektivavtal vid upphandling det skulle strida emot likabehandprövats rättsligt och att förvaltlingsprincipen. Domen innebär ningsdomstolar bedömt att sådana även ett erkännande av utländska krav anses strida mot upphandkollektivavtals giltighet i Sverige, lingsreglerna. Även EU-domstolen vilket måste beaktas vid offentlig har prövat tillåtligheten av krav på upphandling. Om en upphandkollektivavtal vid upphandlingar lande myndighet/enhet utesluter och funnit att sådana krav strider ett företag som har sitt säte i ett mot gemenskapsrätten. Mot denna annat medlemsland av den anbakgrund avstyrkte utskottet bifall ledningen att man inte tillämpar till de aktuella motionerna, vilket ett svenskt kollektivavtal begår Lovisa Molander också blev riksdagens beslut. den upphandlande myndigheten/ är verksam som enheten ett brott mot såväl frihebiträdande jurist på Lindahls kontor i En återkommande fråga ten att tillhandahålla tjänster som Frågan om tillåtligheten att ställa Göteborg sedan 2011. brott mot likabehandlings- och arbetar inom krav på kollektivavtal vid offentlig Hon proportionalitetsprincipen. området offentlig upphandling har prövats i såväl upphandling.

I domen i mål C-346/06 EU-domstolen som i svenska förRüffert den 3 april 2008 fastvaltningsdomstolar. Frågan dyker slog EU-domstolen att sådana regelbundet upp i debatten och tyska lagregler, som innebär att har således helt nyligen åter varit en upphandlande myndighet/ föremål för behandling i riksdagen. enhet endast får anta anbud från Mot denna bakgrund finns det skäl leverantörer som åtar sig att beatt åter redogöra för rättsläget idag. tala sina arbetstagare minst den EU-domstolens avgörande i mål lön som fastställs i kollektivavtal C-341/05 av den 18 december som gäller på den ort som tjänsten 2007, det så kallade Vaxholmsmåskulle utföras, strider mot den fria let, har fått stor betydelse. I tvisten rörligheten av tjänster inom EU. mellan Laval un Partneri ltd och Bakgrunden till EU-domstolens Offentliga Affärer 2 2011 | www.offentligaaffarer.se

juridik

prövning var en tvist mellan ett polskt bygg- sa villkor i kollektivavtal och använda dessa företag och den tyska delstatsregeringen i som krav eller särskilda kontraktsvillkor, får Niedersachsen. Vid en offentlig upphand- kraven inte gå längre än vad som är möjligt ling i den tyska delstaten Niedersachsen med hänsyn taget till de slutsatser som dras vann ett tyskt byggföretag ett kontrakt att av EU-domstolen i Vaxholmsmålet. De bygga en kriminalvårdsanstalt. Det tyska krav som ställs måste vara proportionerliga företaget anlitade i sin tur ett polskt byggfö- i förhållande till vad som upphandlas och retag som underentreprenör. Tysk lag före- enbart omfatta den del av leverantörernas skrev att lönen vid en offentlig upphandling verksamhet som upphandlas. Att ställa krav skulle motsvara den kollektivavtalsreglerade vid en offentlig upphandling på att gästande lön som gällde på den ort där tjänsten skulle företag ska tillämpa svenska kollektivavtal utföras. Den polska underentreprenören be- skulle dessutom kunna strida mot den fria talade dock enbart sina anställda den tyska rörligheten av tjänster. Med hänsyn till det minimilönen och alltså inte den lön som det rådande rättsläget, som främst tar sig uttyska kollektivavtalet föreskrev. EU-dom- tryck i relevant praxis från stolen fastslog alltså att den tyska EU-domstolen, är det idag omöjlagen stod i strid med gemenligt att stifta ny svensk lag om som skapsrätten i aktuellt hänseende. tillåter krav på Länsrätten i Skåne län kom i kollektivavtal på det sätt förfatmål nr 5538-09 av den 2 juli 2009 tarna av de nyligen avslagna mofram till att ett upphandlande tionerna hade önskat sig. landstings krav på att sökande Anders Nilsson & Lovisa Molander vårdgivare skulle teckna kollektivavtal för anställda vid vårdenheten Lagen om utstationering av arbetstagare stred mot principerna om proporgäller för alla utländska arbetsgivare som tionalitet, öppenhet och ömsesiutstationerar arbetstagare i Sverige, alltså även digt erkännande enligt 1 kap. 2 § arbetsgivare från länder utanför det Europelagen om valfrihet (LOV). Länsiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Arbetsgivare från länder utanför EES ska således rätten hänvisar i domen till förinte behandlas mer förmånligt än arbetsgivare arbetena till LOV där det, mot Anders Nilsson är från EES-länder. Med en sådan utstationerad och verksam bakgrund av EU-domstolens dom delägare arbetstagare avses varje arbetstagare som vanpå Lindahls kontor i ligen arbetar i ett annat land men som under C-346/06 Rüffert, konstateras Göteborg sedan 1991. en begränsad tid utför arbete i Sverige enligt att det inte finns möjligheter att Han är även verkstälde förutsättningar som anges i lagen. ställa krav på att leverantören ska lande delägare för Han har särteckna kollektivavtal i ett valfri- Lindahl.

Prop. 2008/09:29 sid 77 f skild erfarenhet inom hetssystem. Propositionen anger obeståndsjuridik, att vissa krav som förekommer i processrätt, offentlig kollektivavtalet kan ställas på en upphandling samt allaffärsjuridik. Före leverantör under förutsättning män sin tid på Lindahl var att kraven står i överensstämmelse Anders verksam vid med EU-rätten och de grundläg- Hovrätten för Västra Sverige 1989-91. Han gande principerna.

1

2

Proportionerliga krav

Sammanfattningsvis kan man säga att om en upphandlande myndighet/enhet vill tillämpa vis-

är ledamot i Sveriges Advokatsamfund sedan 1994.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2011

25

nyheter

De civilrättsliga följderna av ogiltigförklaring av avtal är oklara Christina Ramberg, professor i civilrätt vid Handelshögskolan i Göteborg talade vid Upphandlingsrättsliga föreningens årsmöte om konsekvenserna av att domstol ogiltigförklarar ett avtal. Christina formulerade många frågor men konstaterade att det inte finns några givna svar.

D

en 15 juli 2010 trädde de nya upphandlingsrättsliga reglerna i kraft om bland annat ogiltigförklaring av avtal som har ingåtts i strid med upphandlingslagstiftningen.

Ogiltigförklaring av avtal kan ske exempelvis vid en otillåten direktupphandling. En missnöjd leverantör kan numera inom vissa i lagen angivna tidsfrister begära att allmän förvaltningsdomstol ogiltigförklarar ett avtal som har ingåtts mellan en upphandlande myndighet och en annan leverantör.

Det är således klart att ett avtal som offentlig sektor ingått kan ogiltigförklaras av allmän förvaltningsdomstol under vissa förutsättningar.

En rad frågor återstår dock att besvara och advokater och andra jurister ifrågasätter vad följderna blir av en ogiltigförklaring. Därför var professor Christina Ramberg inbjuden att tala om detta ämne när Upphandlingsrättsliga föreningen hade årsmöte i början av mars.

det inte är möjligt ska förmögenhetsläget som gällde innan det otillåtna avtalet slöts återställas. Syftet är preventivt, upphandlare ska avskräckas från att teckna avtal i strid med lagen och leverantörer som överväger att ifrågasätta ett avtal ska motiveras av att de då har möjlighet att tilldelas hela kontraktet. Men tillämpningen av bestämmelsen väntas medföra en del praktiska svårigheter.

Rättsskydd för leverantören

Prestationer ska återgå

I de EU-rättsliga direktiven finns inte reglerat vad följderna blir av att ett avtal ogiltigförklaras. Det är i stället upp till varje medlemsstat att besluta om de konsekvenserna.

Den svenska lagstiftaren har valt att låta ogiltigheten medföra ett retroaktivt upphörande av alla avtalsskyldigheter, det vill säga avtalet ska anses vara ogiltigt från dess början.

Vad detta egentligen innebär är inte reglerat i upphandlingslagarna. I stället hänvisar lagstiftaren till allmänna avtalsrättsliga principer. Av regeringens proposition framgår att vid ogiltigförklaring av avtal, ska alla prestationer som redan utförts gå åter och om 26

– Det kan vara svårt att veta vad som gäller avtalsrättsligt när ett avtal blir ogiltigt, säger Christina Ramberg.

Vid mötet behandlades två svåra situationer som kan uppstå.

En fråga gäller svårigheten att återställa en redan utförd prestation. Vilka åtgärder ska vidtas när till exempel skolmaten som levererats redan är konsumerad, eller när oljan som myndigheten köpte för ett halvår sedan har förlorat i sitt marknadsvärde? Återbäring innebär att parterna ska ”få ut i ersättning för den nytta de haft av varandras prestationer”.

– Därav kan man utläsa att även leverantören kan bli skyldig att utge ersättning till den upphandlande myndigheten, säger Christina Ramberg. Om leverantören till exempel har sålt varor för 100 000 kronor för två år sedan måste leverantören betala ränta på den köpeskilling leverantören uppburit.

Christina Ramberg, professor i civilrätt och Helena Rosén Andersson, advokat vid Advokatfirman Lindahl och även ordförande i Upphandlingsrättsliga Föreningen.

Med professor Christina Rambergs vägledning vändes ämnet ut och in. Hon drog paralleller till andra rättsområden där ogiltigförklaring och återgång av avtal kan aktualiseras, såsom sakrätten vid försäljning av stöldgods, eller vid återvinning vid konkurs.

Hon menade att problemen går igen inom alla rättsområden.

En annan fråga gäller vilket rättsligt skydd den leverantör har som har ingått avtalet som senare ogiltigförklaras av domstol. Vilka möjligheter har den leverantören att få sin rätt prövad vad gäller ogiltigförklaring?

I vilka situationer kan denna leverantör ha rätt till skadestånd? Inga klara svar kan ges utan det kommer att vara en sak för domstolarna att klara ut. Förvaltningsdomstolarna, som är de domstolar som beslutar om ogiltigförklaring av ett kontrakt, tar inte ställning till frågan hur förmögenhetsläget mellan parterna ska återställas. Om det uppstår en tvist mellan de tidigare avtalsparterna om hur prestationerna ska återgå får det lösas i allmän domstol.

Malin Ulfvarson

Offentliga Affärer 2 2011 | www.offentligaaffarer.se

nyheter

Våra mest sjuka äldre kartlagda

F

lera nya kunskaper kom fram i en djupundersökning om vården av våra mest sjuka äldre. Systemen är inte anpassade för de äldre som behöver specialistvård. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL har genomfört en djupgående undersökning av 264 äldre människor med stora behov av såväl medicinska åtgärder som kommunal äldreomsorg. Syftet är att få kunskap för att kunna förbättra omhändertagandet av denna grupp.

– Idag lever vi allt längre, det gäller även människor med flera kroniska sjukdomar som till exempel cancer, diabetes och hjärtsvikt. Undersökningen omfattar just denna grupp, som idag inte är särskilt stor, men som kommer att växa sig allt större, säger Göran Stiernstedt, chef på avdelningen för vård och omsorg. Även om undersökningsgruppen inte är särskilt stor återfinns individerna i hela landet. Göran Stiernstedts bedömning är att det går att dra generella slutsatser om hur vården för de mest sjuka äldre fungerar.

– Före undersökningen trodde vi nog att denna grupp äldre människor fick sin sam-

manhållna vård och omsorg i primärvården.

Men det visade sig att behovet av specialiserad vård är stort och att ju större vårdbehoven är desto mindre del har primärvården i den äldres helhet.

Bättre liv för sjuka äldre

En del av undersökningen handlar om vad vården och omsorgen av gruppen mest sjuka äldre kostar. Den absolut största kostnaden, knappt 60 procent, är för slutenvård trots att de äldre i snitt tillbringade endast 25 dagar inlagda på sjukhus under den period av 18 månader som undersökts. Därefter kommer kostnader för hemtjänst, som står för 18 procent av den totala kostnaden.

Undersökningen visar att systemen inte är anpassade för de sjuka äldre som behöver omfattande insatser från specialiserad vård, primärvård och kommunal vård och omsorg. Att skräddarsy insatser utifrån den äldres

behov och att hitta nya lösningar för samordning och tidig upptäckt är en utmaning för kommuner och landsting.

Själva undersökningen omfattar 18 månader i den äldre multisjukas liv och består av intervjuer med den äldre och dennes anhöriga/närstående, insamling av register- och journaldata, fakta om läkemedelsanvändning samt kostnadsdata.

Källa: SKL

Stort utbud och snabba leveranser Dustin erbjuder ett omfattande utbud av programvaror som redan idag används i stor omfattning inom offentlig förvaltning. Därmed finns ett stort behov av att på ett kostnadseffektivt sätt underhålla och uppdatera dessa redan gjorda investeringar.

Dustins erbjudande till offentliga organisationer är ett snabbt och korrekt sätt att erhålla prisuppgifter och licensieringsinformation.

Du behöver helt enkelt bara ringa eller maila oss och begära den information som du eftersöker så kommer vi att följa upp dina önskemål skyndsamt.

Vi erbjuder: • Snabb hantering • Kostnadsfri rådgivning • Maila, faxa eller ring in din fråga • Erfaren, vänlig personal

www.dustin.se/offentligsektor | www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2011

08-553 44 777 licens@dustin.se

Simply Faster

27

FOKUS: VÅRD & OMSORG

Är hyrläkarna räddningen för en

sjukvård i kris?

En anledning till att läkare och sjuksköterskor väljer att jobba på bemanningsföretag är att lönerna ofta är betydligt högre. Alltfler vårdcentraler bemannas idag med så kallade stafettläkare. Det har debatterats i medierna under flera år och man har många gånger ifrågasatt fenomenet.

D

et finns många bemanningsföretag som har verksamhet inom vården.

Många läkare och sjuksköterskor väljer att arbeta inom sjukvården via ett bemanningsföretag.

Skenande kostnader och oseriösa aktörer har uppmärksammats i medierna de senaste åren. Bland annat i tv-programmet Uppdrag Granskning. Att förbjuda stafettläkare löser möjligen ett problem, nämligen det problem som finns med stafettläkare med tveksam kunskap. Men det finns också goda möjligheter till kvalitetssäkring av den inhyrda sjukvårdspersonalen. Här har de seriösa aktörerna en viktig roll att fylla. Inte minst för sin egen skull. Faktum kvarstår att den svenska läkarkåren står inför stora pensionsavgångar under de kommande åren, vilket kommer att slå särskilt hårt mot specialistläkarna. Redan i dag är efterfrågan på läkare större än tillgången, enligt Socialstyrelsens bedömning.

Från år 2015 kommer det att saknas drygt 4 000 läkare enligt Läkarförbundets prognos. Det är allvarliga signaler som kräver åtgärder redan nu då utbildningstiden för en läkare är över fem år.

Pensionering innebär dock inte att läkarna förlorar sin kompetens över en natt och

flera äldre läkare kan ha möjlighet att rycka in som hyrläkare under kortare perioder.

Men det löser ju inte problemet långsiktigt.

Tillgång och efterfrågan

Läkare som arbetar som stafettläkare får en högre lön eftersom de rycker in vid behov och på uppdrag av privata vårdföretag.

Dessutom finns inte så många läkare som kan rycka in för att täcka det ständiga behov som finns inom primärvården. Och när det finns brist på kompetens på en marknad, ja, då ökar priset. Så företagen som anlitar läkare för att jobba på vårdcentraler drivna av landsting till exempel har mycket högre kostnader än landstingen främst i form av lön till läkarna.

En nyligen legitimerad läkare som väljer att jobba på ett bemanningsföretag istället för på ett sjukhus kan ibland tjäna mer än överläkaren som jobbar fast på den vårdcentral som han eller hon är uthyrd till.

Många sjuksköterskor väljer också att jobba på bemanningsföretag i Norge där lönen ibland kan vara tre gånger så hög som för motsvarande jobb i Sverige.

Det betyder inte att det finns skillnader i kompetens mellan läkare anställda av landsting eller av (seriösa) privata läkarut-

hyrningsföretag. Det är snarare ett uttryck för bristen på läkare som kan fylla det stora behovet för bra sjukvård till befolkningen. Hyrläkare är allt som oftast räddningen för en verksamhet som går på knäna på grund av för hög patientbelastning och för få fasta läkare. Alternativet skulle kanske vara att helt stå utan läkare, med obefintlig primärvård i vissa delar av landet som följd.

Fördelarna för ledningen

Garanterad läkarnärvaro utan några övriga förpliktelser. Ingen ledig tid för komp eller administration eller andra uppdrag. Ingen kostnad för fortbildning. Stafettläkare är också mindre “besvärliga” eftersom de saknar möjligheter att påverka verksamhetens innehåll och riktning. Faran med stafettläkare är till och med att man från ledningshåll kan haverera en fungerande verksamhet på grund av olika meningsskiljaktigheter avseende arbetsmiljö, lön eller rentav prestigelåsningar där tidigare budgettak plötsligt inte är något hinder.

Men en framtid där läkare reduceras till medicinska konsulter är inte till sjukvårdens fördel varken ekonomiskt eller medicinskt.

Arne Öster

”

28

Men det finns också goda möjligheter till kvalitetssäkring av den inhyrda sjukvårdspersonalen.

Offentliga Affärer 2 2011 | www.offentligaaffarer.se

FOKUS: VÅRD & OMSORG

ÅTER DAGS FÖR ÅRETS STÖRSTA KONFERENS & MÖTESPLATS INOM OFFENTLIG EKONOMI

Örebro, 17-18 augusti

e

KONOMI DAGARNA

Årets största mötesplats inom ekonomi, redovisning och finans

Medverkande organisationer:

Akademikern

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2011

29

FOKUS: VÅRD & OMSORG

Vinnova initierar förkommersiell upphandling Vinnova lanserar ett pilotprogram inom innovationsupphandling under våren 2011. Därmed initieras de första tillämpningarna av förkommersiell upphandling i Sverige.

Ann-Mari Fineman, enhetschef Vinnova

D

et konventionella upphandlingsförfarandet motverkar innovation på marknaden. Det konstaterade Innovationsupphandlingsutredningen som blev klar 2010. Ett av utredningens många förslag var att införa en ny upphandlingsform, kallad förkommersiell upphandling.

Upphandlingsformen bygger på att en statlig eller kommunal myndighet beskriver sitt behov av att finna en lösning på ett specifikt problem, varpå intresserade företag bjuds in att presentera sina koncept. De företag, alltid minst två, som visar att de har förutsättningar för att genomföra uppdraget får teckna kontrakt med myndigheten.

Kontraktet inleder en process med förstudie, prototyp och testserie som successivt utvärderas. För att underlätta samarbetet får myndigheten och företagen förhandla om ersättning och andra villkor under upphandlingsprocessen. Grundprinciper för kontraktstilldelning måste vara klara redan från början, men dialogen fortsätter genom hela processen, och möjlighet att avbryta finns.

Ett undantag i LOU

Förkommersiell upphandling har ännu inte använts i Sverige. Det är en ny upphandlingsmetod som möjliggjorts genom ett undantag i EU-direktivet och tillämpas då det helt saknas lösningar på behovet på marknaden. Framför allt Storbritannien och Nederländerna har tagit metoden i bruk och Bel30

gien har gjort vissa pilotupphandlingar, men flera andra EU-länder ligger i startgroparna Under 2011 kommer Vinnova att lansera ett pilotprogram inom förkommersiell upphandling.

– Vi arbetar med att definiera ett programkoncept som kommer att utlysas i april.

Målgruppen är offentliga organisationer som har identifierat ett produktbehov eller ett problem som behöver lösas. Vi guidar dem genom processen och står för eventuella extrakostnader som kan uppstå, säger Ann-Mari Fineman, enhetschef på Vinnova.

I vissa fall, om projektet är av stort värde för samhället, kan Vinnova även komma att betala delar av kontraktskostnaden. Redan i förfrågningsunderlaget ska kontraktsvillkoren specificeras, det vill säga vem som står för vilka kostnader och vem som sedan äger rättigheterna till produkten. Rättigheterna tillfaller alltid leverantören, som incitament, men upphandlande organisation kan förhandla om viss nyttjanderätt.

– Vi tror att de organisationer som kommer att nappa på vår utlysning är de som har en vilja och förmåga att arbeta med innovationsupphandling. Organisationen måste vara redo i sitt tänk.

kräver vi avkastning på vinsten, säger Michael Wilkinson.

Michael Wilkinson berättar att arbetet med att definiera behoven har rönt mycket uppmärksamhet från industrin.

– Industrin är mycket intresserad av vårt arbete att definiera behov eftersom de ofta har en dålig förståelse av behoven. Numer händer det att nya idéer även initieras av leverantörer. Det har inneburit en stor förändring jämfört med hur det var för sex år sedan, säger Michael Wilkinson.

Två vägar

Vinnova startade 2009 ett projekt kallat Innovationsslussar som ska stimulera landstingen att ta till vara och utveckla konkreta idéer från vårdpersonalen. Vinnova erbjuder stöd i arbetet med att kommersialisera idéerna. Projektet har varit framgångsrikt och nya utlysningar har gjorts. Men framöver kommer man att kunna välja: – När ett behov inom sjukvården identifieras kan man tänka sig två vägar, antingen kommersialisera idén själv eller initiera en innovationsupphandling. De här tankarna är bara på planeringsstadiet än så länge, säger Ann-Mari Fineman.

Malin Ulfvarson

Det brittiska exemplet

Michael Wilkinson arbetar på National Innovation Center inom NHS, den offentligt finansierade sjukvården i Storbritannien.

Han blir ofta bjuden till andra EU-länder för att berätta om de egna erfarenheterna med innovationsupphandling.

– Om behoven i sjukvården inte kan tillgodoses på marknaden kopplas vi in. Vi satsar inte på projekt som inte är reellt tekniskt utmanande för industrin.

Han och hans kollegor arbetar med att definiera behovet som sedan publiceras på en webbplats dit tillverkare bjuds in att ta del av önskemålen. Viktiga principer i förkommersiell upphandling är att ha tydligt definierade behov och sedan driva en öppen och fullt transparent process.

– Vi bjuder in marknaden och frågar om de kan tillverka detta? Svaret brukar i regel vara, visst – hur mycket pengar har ni att investera?

Staten står för risken, men inte helt utan krav.

– Om företaget får investeringskapital

Dr Michael Wilkinson, från National Innovation Centre på NHS, National Health Service i Storbritannien. Foto: Jonas Eriksson

Offentliga Affärer 2 2011 | www.offentligaaffarer.se

FOKUS: VÅRD & OMSORG

Ekonomidagarna är årets största konferens & mötesplats för dig som arbetar med ekonomi, redovisning, styrning, ledarskap och finans u!

n met

Ta del av regeringens planer på framtidens offentliga ekonomi

m gra arna.se o r p idag ner

Erik Thedéen, tidigare analytiker och strateg på Riksbanken, även VD för Nasdaq OMX Stockholmsbörsen. Numera Statssekreterare hos Finansmarknadsminister Peter Norman, inleder Ekonomidagarna 2011

da nom Lad ww.eko w

Förbered din ekonomi inför framtiden Peter Siljerud, Futurewise är framtidsforskare och trendspanare som kommer att ge oss klarhet i frågor, bland annat, om ekonomins framtida utveckling och den framtida arbetsmarknaden.

Så kommunicerar du ekonomisk infomation så att alla förstår

David Loid, forskare inom retorik, visar på hur vi ska kommunicera för att presentera information på ett effektivt sätt. Detta genom att beröra flera nivåer samtidigt, med en medryckande stämning.

Panelsamtal: Vilka prognoser kan du lita på?

Det är inte lätt att göra prognoser över ekonomins utveckling. Många anser att prognosmakarna inte har koll. I ett panelsamtal lett av Lena Bäcker, Kommunivest kommer Mats Kinnwall, SKL och Pär Magnusson, Royal Bank of Scotland att presentera sina prognoser gällande den ekonomiska utvecklingen.

Örebro, 17-18 augusti

e

KONOMI DAGARNA

Årets största mötesplats inom ekonomi, redovisning och finans

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2011

31

FOKUS: VÅRD & OMSORG

Så blir din kommuns ekonomi bäst i Sverige Vi påstår att vi kan sköta er ekonomi bättre än vad ni kan.

Tillsammans med våra kunder Posten, Storstockholms brandförsvar och Bilprovningen arbetar vi med Sveriges bästa ekonomiprocesser.

Vi utmanar er att sänka kommunens kostnad för ekonomiadministration med minst 20%. Investera istället pengarna i vården, skolan och kulturen.

Vi tror att kommuninvånarna håller med.

Anta utmaningen. Träffa oss på kommundagarna den 17 och 18 augusti eller om ni inte kan vänta - kontakta oss direkt.

Mirror Accounting är Nordens ledande leverantör av ekonomi- och redovisningstjänster. Vi erbjuder dig lösningar som ger din verksamhet de bästa processerna, idag och i framtiden.

Member of the Lindorff group

Mirror Accounting AB Telefon: 08-5466 1000 www.mirroraccounting.se

32

Offentliga Affärer 2 2011 | www.offentligaaffarer.se

FOKUS: VÅRD & OMSORG

LOV orsakar debatt Genom lagen om valfrihet ökar andelen privata vårdgivare stadigt. Men förutsättningarna mellan offentliga och privata vårdinrättningar skiljer sig åt, något som nyligen debatterats.

– Vi måste få lika villkor i vårdsektorn, skriver Patrik Ulander, förbundssekreterare för Svenska Vård.

O

rganisationen Svenska Vård är en obunden intresseorganisation för professionella behandlingshem. Den 7 mars skrev de ett debattinlägg på webbplatsen Newsmill, som besvarades av flera företrädare för branschen.

Svensk vård, omsorg och behandling genomgår de kanske största förändringarna någonsin. Privata alternativ är självklara, individen får allt mer att säga till om och brister i vården uppmärksammas. Det är bra, men det finns oerhört mycket kvar att göra, samtidigt som förutsättningarna för privata utförare inte är konkurrensneutrala.

– Att få tillstånd för att bedriva privat vård och omsorg är en krävande process som kostar tid, kompetens och stora pengar.

Kommunalt drivna verksamheter behöver däremot inget tillstånd, har tillsynats i mycket liten omfattning och jämförs inte med privata verksamheter beträffande kvalitet och kostnader, skriver Patrik Ulander.

Andra problem som han lyfter fram är att Socialstyrelsen, som är tillsynsmyndighet, inte fungerar fullt ut. Dessutom finns det brister i kommunernas upphandlingar.

– Kommunernas upphandlingar varierar oerhört mycket över landet och har ingen samlad syn kring vad som är god vård utan fokuserar istället på pris, inte kvalitet.

Tar död på små aktörer

Svenska Vård får även medhåll i sin ståndpunkt från fackförbundet SKTF, som beskriver den omfattande tillsynsverksamhet som finns kring behandlingshem, HVB. – Allt detta gäller privata HVB-hem men inte de som är offentligt drivna. Varför denna skillnad, frågar sig Yvonne Ahlström, socialpolitiskt ansvarig på SKTF. Thord Lange, verksamhetschef på ett behandlingshem i Andersfors, är inte positiv till valfrihetssystemet som helhet.

– Upphandlingar av placeringar är för mig handel med barn, d.v.s. lägsta anbudsgivare får dem. I detta ligger också en stor fara att stora koncerner lägger anbud som ingen kan konkurrera med vilket tar död på mindre enheter med kvalitet.

Eva Olofsson, Vänsterpartist och ledamot av riksdagens Socialutskott vill även hon avskaffa den fria etableringsrätten och LOV. Hon menar bland annat att utvecklingen inte har gått åt det håll som utmålats.

– Mångfalden skulle öka och vården skulle bli en småföretagarsektor. Idag vet vi att utvecklingen går åt motsatt håll. Den svenska marknaden domineras av några få stora bolag. De fyra största, Capio, Praktikertjänst, Carema och Aleris, står för 57 procent av de privata utförarna och koncentrationen fortsätter, skriver Eva Olofsson.

Hon för även fram åsikten att privatiseringarna leder till ojämlik vård, eftersom vårdföretagen kan välja att etablera sig där det är mest lönsamt.

Skyddad rätt att rapportera

Det är bra med valfrihet, skriver Socialdemokraten Lena Hallengren, men syftet måste vara patientens bästa – inte vårdföretagens.

– Det finns ingen anledning att tro att det i grunden finns kvalitetsskillnader mellan privat och offentligt utförd vård. Men det finns en viktig skillnad: personalens möjligheter att tala fritt. Inom offentligt driven äldreomsorg har personalen en grundlagsskyddad rätt att påtala missförhållanden och det är förbud mot att efterforska källor. Privatanställda har inte samma rätt att lämna uppgifter om missförhållanden utan att riskera disciplinpåföljd av arbetsgivaren.

De anställda måste själv kunna bedöma om missförhållandena är så allvarliga att det är ett Lex Sarah-ärende, annars kan de riskera skadestånd för att ha avslöjat företagshemligheter, skriver Lena Hallengren.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2011

Reformen går långsamt

Arbetsgivarorganisationen Almega är kritisk till att reformen går långsamt.

– Vi ser att många landsting har dragit sig för att införa vårdval, skriver Jonas Milton, VD på Almega.

Birgitta Laurent, jurist vid Svenskt Näringsliv, skriver att det finns stort utrymme för mer konkurrens.

– Det finns stora skillnader mellan kommunerna respektive landstingen med avseende på hur stor del av deras verksamhet som upphandlas av privata leverantörer.

Kommunerna bedriver fortfarande 86,7 procent av sin verksamhet i egen regi. Inom landstingen bedrivs hela 91 procent av verksamheten i egen regi, skriver Birgitta Laurent.

Barn- och äldreminister Maria Larsson berättar också om regeringens intentioner.

– Regeringen har klargjort att det under mandatperioden kommer att göras en satsning för att få ännu fler kommuner att införa fritt val inom äldreomsorgen. Senast 2014 bör alla kommuner i landet ha beslutat om valfrihet för den enskilde enligt LOV. Annars bör tvingande lagstiftning övervägas.

Det är inte fråga om obligatorisk privatisering. Det handlar om konkurrens på lika villkor för alla utförare, privata som offentliga, frivilligorganisationer eller personalkooperativ, skriver barn- och äldreminister Maria Larsson .

Mona Sundquist

Lagen om valfrihetssystem, LOV, är en alternativ upphandlingsform för kommuner och landsting som ska erbjuda sina medborgare att själva välja leverantör inom vården. Enligt LOV skrivs kontrakt med samtliga anbudsgivare som lever upp till de ställda kraven och sedan ersätts alla utförare enligt samma villkor och konkurrerar därmed enbart med kvalitet.

Sedan den 1 januari 2010 är det obligatoriskt för alla landsting och regioner att ha ett valfrihetssystem enligt LOV i primärvården. För kommunerna är det frivilligt.

33

ledarskap En klar majoritet av arbetsgivarna i offentlig sektor erbjuder hälsokontroller för sina anställda. Personalen ser det som en löneförmån, men om syftet är att förbättra personalens hälsa måste arbetsgivaren göra en större insats.

Hälsokontroller används inte på rätt sätt

E

n undersökning från Arbetsgivarverket, publicerad mars 2010, visar att cirka 78 procent av myndigheterna erbjuder hälsokontroller och 66 procent erbjuder livsstilskartläggningar.

För vissa myndigheter är det en uttalad strategi att arbeta förebyggande, för andra är det snarare ett utfall av mycket låg sjukfrånvaro – man behöver helt enkelt inte göra mycket annat.

Men Arbetsgivarverkets rapport visar också att många har svårt att definiera nyttan med företagshälsovårdens förebyggande arbete och det görs få ansatser till analys. De

Möjliga vinster med hälsoundersökningar • Förebygger allvarlig sjukdom och frånvaro från arbetet.

• Säkerställer medarbetarnas hälsa och då även deras produktivitet och intäkter för bolaget.

• Åskådliggör hälsa i ekonomiska termer genom en bra organisationsrapport vilket ger underlag för att utveckla en hållbar arbetsplats.

34

flesta kan peka på framgångsrika individrelaterade ärenden eller en specifik typ av arbetsplatsgenomgång, men i undersökningen har ingen systematisk utvärdering av nyttan identifierats. Flertalet nöjer sig med att följa upp kostnader och insatser på regelbunden basis och konstatera att det går åt rätt håll och att det känns bra.

Vad är värdet?

Åsa Axelsdotter Hök är upphandlingskonsult inom företagshälsovård och har bland annat hjälpt kommuner och myndigheter med beställningsstöd. Vi frågar henne vad värdet av hälsokontrollerna är?

– Det är en omstridd fråga som jag vill mena främst beror av hur utföraren av hälsokontrollerna återkopplar till kunden. Om det sker en god återkoppling av information, både till individen och till organisationen, då ges förutsättningarna för att skapa värde för arbetsgivaren.

Hon påpekar att det är upp till beställaren att säkerställa rätt arbetssätt. Företagshälsovården kan påpeka och upplysa men den avgörande beställningen måste göras av kunden. Som kund bör man ge företagshälsovården i uppdrag att sammanställa och analysera resultatet från samtliga medarbetare

som undersöks för att på så sätt identifiera eventuella problem i arbetsmiljön eller organisationen. Först då kan man tala om att hälsoundersökningarna bidrar till ett reellt värde för arbetsgivaren.

– Undersökningar visar att medarbetarna alltid tycker att värdet av hälsokontrollerna är högt. Så i termer av personalförmåner kan enkla hälsokontroller räcka. Men om man vill skapa ett mervärde för organisationen behövs ett mer strukturerat arbete med återkoppling från utföraren. Åsa Axelsdotter Hök är även noga med att påpeka att företagshälsovård är så mycket mer än bara hälsokontroller.

– Vill man skapa nytta i organisationen behövs uppföljning och en ansats till förbättringsarbete. Företagshälsovården bör inkludera arbetsmiljöarbete, ergonomiinsatser, rehabstöd för den som är sjuk, stresshantering, kris- och konfliktstöd. En hälsoundersökning är bara en kontroll – inte en åtgärd, säger Åsa Axelsdotter Hök.

Lena Tuvéne är VD på Hälsoföretaget Betania och hon bekräftar vikten av bra återkoppling. I Betanias åtagande ingår att rekommendera förslag på åtgärder. Läkare och kundansvariga sammanställer hälsoundersökningarna i en organisationsrapport

Offentliga Affärer 2 2011 | www.offentligaaffarer.se

FOKUS: VÅRD & OMSORG

och redovisar hälsostatus hos de anställda.

– Vi identifierar kundernas riskfaktorer, behov av åtgärder samt gör en analys och förslag på vad de konkret kan göra för att öka medarbetarnas kapacitet. Det är viktiga data för kundernas fortsatta framgång, säger Lena Tuvéne.

deras produktivitet och intäkter för bolaget, säger Lena Tuvéne.

er vartannat år och under 40 år vart tredje år, säger Lena Tuvéne.

Ohälsan kostar

Vem har ansvaret?

Medarbetare kan känna sig friska men provsvaren pekar kanske på behov av livsstilsförändringar. Studier visar på att en rökare kostar företaget cirka 30 000 kronor per år, sömnproblem Hälsan – vår nya tro 35 000 kronor per år i frånHälsotrenden har fått fäste i varo och lägre produktivitet. vår moderna tid – vi vill må En medarbetare med så kallat bra här och nu, hela tiden. riskbruk av alkohol produceKairos Futures trendspanare rar endast 75 procent av sin Mats Olsson beskriver hälsan totala kapacitet. Dålig kondisom vår nya tro. Mats Olstion begränsar medarbetarens son menar att välbefinnande möjlighet att prestera och leoch livskvalitet är centrala der till sämre produktivitet. ord och att vi har förstått att Utifrån konditionsvärden hälsan också har med anställberäknar Betania hur stor kaningsbarhet att göra. Både pacitetsförlusten är och vad offentliga och privata arbetsdet kostar organisationen i givare blir mer intresserade av kronor och ören. att anställa medarbetare som – Genom hälsoundersatsar på sin livsstil. I Universökningar får kunderna veta sums studie från 2009 kan vi Lena Tuvéne, vd på Hälsoföretaget hur medarbetare mår, vad de läsa att för unga arbetstagare Betania har för kapacitet och hur vi är hälsa och balans en av de tre viktigaste tre parametrarna när de värderar konkret kan öka den. Återkopplingen sker i nära samverkan med våra kunder, deras attraktiva arbetsgivare.

– Hållbara organisationer är ett begrepp behov och var de befinner sig för stunden, som ofta används idag. För att klara vårt säger Lena Tuvéne. uppdrag behövs friska, effektiva och pigga – Vi rekommenderar att genomföra hälmedarbetare. Här kommer hälsoundersök- soundersökningar varje år för de som är över ningar in som en av flera metoder att säker- 50 år eftersom diagnoserna börjar komma ställa de anställdas hälsa och därmed även när man blir äldre. Mellan 40 och 50 år räck-

Var börjar och slutar arbetsgivarens ansvar, undrar vi? Ska arbetsgivaren försöka påverka medarbetare som skulle må bra av att sluta röka, börja motionera eller ändra sina alkoholvanor?

– Varje medarbetare är viktig eftersom ett framgångsrikt sytematiskt arbetsmiljöarbete inte kan kommenderas fram utan i högsta grad är allas ansvar. Arbetsgivaren kan anvisa ramar och erbjuda möjligheter, här är cheferna viktiga förebilder. Vi brukar rekommendera våra kunder att inkludera hälsomål i medarbetarsamtalen. I medarbetarens ansvar ligger att ta vara på sin egen hälsa. Studier visar också att framtidens arbetstagare kommer vilja ha hälsa och balans och där hjälper vi våra kunder att blir framtidens, attraktiva arbetsgivare, säger Lena Tuvéne.

När kunderna använder företagshälsovårdens expertis och kunskap kan de verkliga förbättringarna åstadkommas.

– Vi har helt klart märkt ett stort intresse och upplevt mycket intressanta diskussioner i samband med återrapportering av hälsoundersökningar hos kund och många konstruktiva förebyggande och hälsofrämjande förslag har kommit fram. Vi strävar efter bra, långsiktiga relationer med våra kunder och för det behövs en nära dialog och ömsesidig förståelse, säger Lena Tuvéne.

Malin Ulfvarson

Behöver kvalitetssäkras Vid årsskiftet fick Sverige sin första professor i företagshälsovård. Irene Jensen heter hon och har sin arbetsplats vid Karolinska institutet.

– De metoder som man arbetar med i företagshälsovården behöver bli mer vetenskapligt kvalitetssäkrade, så att man gör det som man vet har önskad effekt, säger Irene Jensen till tidningen Arbetsliv.

Hon anser bland annat att företagshälsovården måste koppla sin verksamhet närmare kundernas. Idag genomförs ofta mycket breda hälsoundersökningar, utan tydlig koppling till arbetsplatsens specifika behov.

Arbetsgivarna, som betalar, ska vara säkra på att företagshälsovårdens arbete faktiskt förebygger ohälsa och hjälper människor att komma tillbaka till jobbet. Viktiga forskningsrön, om till exempel rehabilitering, har hittills inte fått tillräckligt genomslag, anser hon. Men Irene Jensen betonar att behovet av att arbeta mer evidensbaserat inte gäller bara företagshälsovården, utan vården i stort.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2011

35

UPPHANDLING

Sverige kraftsamlar

inför EU-arbete om upphandlingslagstiftningen

Anders Wijkman och hans utredning har frågat representanter i Sverige hur de upplever reglerna kring offentlig upphandling. Sammanställningen ska regeringen använda vid förhandlingar med EU om en eventuell reform av lagen.

C

ivil- och bostadsminister Stefan At- skiljer sig mycket åt, man har olika traditio- att Sverige den här gången är angelägen om tefall menar att Sveriges regering ald- ner och förutsättningar, det blir alltid avväg- att aktivt delta i förhandlingarna. rig tidigare har laddat upp så inför ett ningar. För Sveriges del har vi till exempel – Sverige är vanligtvis relativt inaktiva i Europeiskt utredningsarbete. långa transporter i vårt avlånga land.

EU-arbetet. De dominerande nationerna är – Vi har höga ambitioner, Sverige Tre viktiga punkter väljer han att lyfta bland annat Tyskland och Holland, så det ska vara aktiv i det här arbetet och fram. blir mycket deras synpunkter, säger Anders nu är det viktigt att vi gör – Vi kommer att värna Wijkman. ett bra inspel så att vi får om enkelhet, en bra och Miljökrav är sedan tidigare en av hans vara delaktiga under hela god frihandel samt att få många hjärtefrågor och det ingår som en del processen, säger Stefan nyttja sociala krav, säger av utredningsarbetet. Han förlitar sig på att Attefall.

Stefan Attefall.

EU gör ett grundligt förarbete.

I januari publicerade – EU måste komma ut med baskriterier Europeiska kommisMånga frågor på krav som gör reglerna enhetliga att til�sionen sin grönbok om I grönboken anges en lämpa, kraven måste bygga på vetenskapliga den offentliga upphandrad centrala områden för grunder, det får inte bara vara tyckande. Det lingen. En grönbok är eventuell reform och ber går inte att politiskt hävda att närodlat är ett diskussionsunderlag om parternas synpunkter bra, istället kan man till exempel använda sig inför arbetet med ny på alternativ till lagänd- av verktyget livscykelanalyser. Det behövs en lagstiftning och syftet är ringar. Några av de be- solid grund för att sätta upp kriterier, säger att uppmana till en öprörda frågorna är: Anders Wijkman. pen diskussion i ämnet.

Behöver de nuvarande Grönboken innehåller reglerna förenklas, sär- Vad säger leverantörerna? en genomgång av de pro- Upphandlingsutredare Anders Wijkman skilt för små lokala och Vilka förändringar vill näringslivet se när blemområden som finns regionala myndigheter? det gäller den offentliga upphandlingen? Vi inom den offentliga upphandlingen. Efter Hur kan detta lämpligen ske utan att även- frågade Niklas Kåvius på Stockholms hanvarje kapitel finns en mängd konkreta frågor tyra väsentliga garantier för insyn och icke- delskammare. Han menar att det är vanligt som Sverige nu arbetar för att besvara. Tids- diskriminering bland anbudsgivare? Bör förekommande med brister i förfrågningsfristen för svar på grönboken är den 18 april EU-reglerna för offentlig upphandling änd- underlag och utvärdering och att vi behöver 2011 och ett förslag till lagändring väntas ras så att andra politiska få upphandlare att inse senast under första delen av 2012. mål, såsom främjande av vikten av att göra korinnovation eller miljörekta upphandlingar.

Göra livet lättare mässiga eller sociala hän – Lagstiftningen för ofEuropakommissionär Michel Barnier har syn, ska beaktas bättre? fentlig upphandling är i pressmeddelande uttalat att målet är att Behövs det anpassade fortfarande ny. Upphandförtydliga reglerna om offentlig upphand- regler för upphandling lande myndigheter har ling för att göra livet lättare för både myn- av sociala tjänster av alli många fall inte hängt digheter och företag som lämnar anbud på mänt samhällsintresse, med och inte hunnit kontrakt i Europa. för att bättre matcha de bygga rutiner för en pro – Vi kommer att rikta särskild uppmärk- särskilda förhållandena fessionell och effektiv insamhet åt att förbättra möjligheterna för för dessa tjänster? Behököpsverksamhet. Det bör små företag att delta i upphandlingar, mins- ver vi strängare regler elman ha i åtanke när man ka byråkratin och främja den gränsöverskri- ler bättre garantier för att lyssnar till upphandlares dande handeln i Europa. Min ambition är förhindra favorisering, problem med regelverket, också att offentlig upphandling ska bidra korruption och intressesäger Niklas Kåvius. till att skapa arbetstillfällen, innovation och konflikter?

Han menar också att Niklas Kåvius, Stockholms Handelskammare hållbar miljö, säger Michel Barnier. mängden överprövningar Vår svenska minister Stefan Attefall påpe- En solid grund skapar osäkerhet och stress hos många uppkar att upphandlingsreglerna är en kompro- Den svenske utredaren Anders Wijkman handlande myndigheter. miss mellan många olika länder, baksidan är har stor erfarenhet av hur arbetet i EU går – Det gör rädslan för regelverket och roett något krångligt regelverk. till. Under 10 år satt han själv som ledamot pen på flexibilitet ännu högre. Det kommer – Man ska komma ihåg att EU-länderna i Europaparlamentet. Han verkar nöjd över att ta lite tid men det skulle gå fortare om 36

Offentliga Affärer 2 2011 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING

beslutsfattare fokuserade på detta och sam- man skulle få in fler anbud och även minska tidigt säkerställde kompetensen i hela upp- risken för överprövning. Det skulle helt enhandlingsprocessen. kelt skapa ett bättre klimat för affärer. Det – Att införa upphandlingsdomstolar är finns många fördelar, säger Niklas Kåvius. en annan viktig åtgärd för att samla kompetens och forma en enhetlig praxis. Det skulle Förnyad konkurrensutsättning också minska osäkerheten bland upphand- Ett debatterat område har varit användninglare, säger Niklas Kåvius. en av förnyad konkurrensutsättning. Leve Men den viktigaste frågan som närings- rantörerna är oroliga att förfarandet ska vara livet för fram gäller möjligheten till dialog alltför tidskrävande och vissa upphandlare inför upphandlingar. Uthar i frustration sett hur redare Anders Wijkman anbuden utformas så straanser att upphandlare tegiskt att offerterna inte inte vågar föra en dialog, kan anses rimliga. med risk för att begå Kjell Svensson har arbrott mot reglerna. Nikbetat med offentlig upplas Kåvius håller med. handling i över 35 år, – Det borde vara oblivilket innebär att en stor gatoriskt med näringslivsdel av tiden var före EUkontakter inför en upplagstiftningen. Han var handling. Regelbundna bland annat upphandinformationsträffar är lingschef men har även bra men ännu bättre är arbetat som upphandatt skapa branschforum lingskonsult. Nu tycker för upphandlare och lehan att lagstiftningen har verantörer. Upphandlare blivit uppåt väggarna, bör dessutom bli bättre Civil- och bostadsminister Stefan Attefall framförallt vänder han på att våga utnyttja möjsig emot användningen ligheterna till förhandling, särskilt då under av ramavtal med förnyad konkurrensutsätttröskelvärdena där möjligheterna är större, ning. säger Niklas Kåvius.

– Min uppfattning är att förnyad konkur Vad skulle vinsten med ökad dialog vara? rensutsättning inte bör användas. Ett ram – En bättre och mer genomtänkt dialog avtal med förnyad konkurrensutsättning är skulle göra förfrågningsunderlagen bättre, bara en halv upphandling. Leverantörerna

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2011

kan därmed inte veta om det blir någon affär eller inte, säger Kjell Svensson.

Det finns hårresande exempel, menar Kjell Svensson, och hänvisar bland annat till statliga IT-konsultupphandlingar där strategiskt låga timpriser offereras för att vinna kontrakt.

– Ramavtal är mycket bra att använda då alla villkor är fastställda, det underlättar oerhört för alla inblandade. Då en myndighet efterfrågar en IT-tjänst däremot är det mycket specifika villkor som ställs, och ofta behövs en arbetsgrupp bara för att sammanställa kraven i avropet. Sådana inköp bör göras som egna funktionsupphandlingar.

Resultatet blir annars tvärtom vad syftet är – alltså en minskad konkurrenssituation till nackdel för den upphandlande myndigheten. Dessutom begränsas möjligheten för små- och medelstora företag att vinna kontrakt.

– Jag menar att samtliga inköp som överstiger ett värde av fem miljoner kronor bör göras som egna upphandlingar alternativt som bindande ramavtal. Om det är svårt för myndigheterna att genomföra egna upphandlingar får de väl ta hjälp av Kammarkollegiets upphandlingsexperter, säger Kjell Svensson.

Malin Ulfvarson

37

UPPHANDLING

Används inköpsfunktionen som en strategisk resurs i er organisation?

– Lagstiftningen gör mer och mer att ledningen måste beakta upphandlingsfrågorna. För 20 år sedan stod det aldrig något i tidningarna om till exempel otillåtna upphandlingar. Situationen tvingar ledningen att tänka till och organisationen till att göra korrekta upphandlingar.

Anders Kembler, upphandlingschef Landstinget Västmanland

– Vi är på väg åt det hållet, men vi har långt kvar. Inköpsfrågorna diskuteras till viss del men inte på ledningsnivå även om det finns en lyhördhet för frågorna.

Christer Fjellström, upphandlingschef Luleå tekniska universitet

– Vi är organiserade under ekonomiavdelningen och tillhör inte ledningsgruppen men jag uppfattar att man ser upphandlingen som en strategisk resurs. Politikerna är mycket medvetna om vår roll när de ska fatta beslut som berör reglerna kring upphandling, till exempel beslut om en viss verksamhet ska konkurrensutsättas.

Lisbeth Jonsson, upphandlingschef Halmstad kommun

– Upphandlingsfrågorna ligger inte hos kommunledningen, men är regelbundet uppe till diskussion.

Man har blivit bättre de senaste åren, på att se upphandlingen som en strategisk resurs. Medvetenheten har ökat genom lagstiftningen och att antalet överprövningar ökar.

Yvonne Vikström och Anita Ödalen, upphandling Gällivare kommun

38

Den strategiska upphandlaren Om kommunledning inser den strategiska betydelsen av upphandlingsfunktionen har man stora möjligheter att styra kommunen i den riktning man önskar. Det är inte bara ekonomiska vinster utan även övergripande politiska mål kan uppnås med en välskött inköpsenhet.

D

e offentliga inköpens strategiska betydelse har ökat på regeringsnivå, både staten och EU behandlar frågor som rör upphandlingsreglernas förmåga att åstadkomma fri konkurrens, hållbara inköp och innovationskraft i samhället. Företrädarna, som till exempel civil- och bostadsminister Stefan Attefall, pratar gärna om vikten av att betrakta upphandlingen som en strategisk resurs i förvaltningen. Men hur ser det ut där inköpen faktiskt görs? Jo, det varierar.

Tre viktiga uppdrag

David Braic är en av de mest omskrivna upphandlingscheferna när det handlar om strategisk inköpsverksamhet. Han arbetar i Växjö kommun och driver en upphandlingsenhet med nio anställda och rapporterar direkt till kommunchefen. Han har en tydlig bild av vad upphandlingen ska bidra med i kommunen. Internt ska inköpsstrategin förankras hos alla medarbetare med inköpsansvar, så att alla bidrar till att upprätthålla de mål som definierats. Externt ska upphandlingsenheten skapa goda affärer i dialog med näringslivet. Den tredje och mycket viktiga strategiska uppgiften handlar om att uppfylla kommunens mål och visioner genom inköpsstrategin. I Växjö kommun har politikerna till exempel hårt profilerat sig på miljöområdet. Med en slogan som lyder Europas grönaste stad, har Växjö satt upp ett antal ambitiösa miljömål, som i mycket stor utsträckning åligger upphandlingsenheten att förverkliga. Det handlar om allt från inköp av el-bilar, miljökrav på byggentreprenader och prioritering av ekologiska livsmedel.

Dialog med politiker

David Braic berättar att de har en väl fungerande dialog mellan politiker och förvaltning, något som underlättar arbetet på upphandlingsenheten.

– Vi har etablerat ett förtroende som gör att vi tidigt involveras i arbetet och får till-

fälle att yttra oss i till exempel de fall målsättningarna leder till rent lagtekniskt orimliga krav.

Trots det händer det att de politiska frågorna drivs så framgångsrikt att upphandlingsenheten inte får möjlighet att bromsa, som till exempel kravet att handla närproducerade livsmedel.

– Då krävs det lite finess och kreativitet från vår sida, att inom lagens ramar på bästa sätt uppfylla kommunens mål, säger David Braic.

Krav på närodlade livsmedel är inte tillåtet i offentliga upphandlingar eftersom det strider mot en av de grundläggande principerna inom den europeiska gemenskapen – den fria rörligheten av varor och tjänster.

David Braic berättar att man nyligen har genomfört en stor livsmedelsupphandling, där man har vidtagit andra åtgärder för att till exempel inkludera fler lokala småleverantörer.

– Vi har delat upp upphandlingen i flera delar och kommer att teckna avtal med samtliga 17 leverantörer som har lämnat anbud. En förutsättning för att göra det är det inköpssystem vi numera har, som gör att våra inköpare ute i organisationen inte behöver hålla reda på vilket avtal som gäller, det sker automatiskt vid avrop i systemet.

En annan åtgärd som sänker tröskeln för de små leverantörerna att delta i upphandlingen, är den satsning på varudistribution som kommunen har dragit igång.

– En leveransadress för alla leverantörer öppnar upp för större konkurrens mellan små och stora företag.

Initiativet har gjort att leverantörerna nu har 1 istället för drygt 300 ställen att leverera till i kommunen.

– Det innebär minskade kostnader för leverantörerna och vi tror att det kommer synas i form av lägre priser i anbuden. Vi har ännu inte gjort några kalkyler på det, men vi bedömer att vi kommer att hämta hem kostnaden för distributionen och samtidigt

Offentliga Affärer 2 2011 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING

vinner vi miljöaspekten av att samordna distributionen, säger David Braic.

Ett viktigt verktyg

– På sikt tror jag att vi kommer att minska antalet inköpare eftersom systemet innebär en stor effektivisering av arbetsuppgifterna, tror David Braic.

Ett inköpssystem, inklusive e-fakturering, är ett viktigt Tidskrävande ledningsmöten verktyg för en kostnadseffekHur upphandlingsfunktiotiv och strategisk inköpsverknen är organiserad i komsamhet. Genom att samla alla muner och landsting vaavrop i systemet ökar man rierar, men endast ett fåtal både effektiviteten i arbetet upphandlingschefer sitter och styrningen av inköpen. I i ledningsgruppen. Däresystemet finns alla produkter mot är det inte ovanligt som kommunen har avtal på att man rapporterar dioch det blir lätt att hitta prorekt till kommunchedukter med lägsta pris, milfen. En nackdel som jömärkning eller liknande. framförs är att det Det går att få fram detaljerad tar mycket tid i inköpsstatistik som utgör ett anspråk att sitta viktigt underlag inför kommed i ledningsmande upphandlingar. gruppen, tid som Leverantörerna har också kan ägnas åt uppanledning att vara positiva ha n d l i n g s ver kinför verksamhetsstödet ef- David Braic, upphandlingssamheten. tersom det leder till ökad chef i Växjö kommun.

– Jag tror att det beror avtalstrohet och därmed gapå vilken syn man har på ranterade intäkter till leveupphandlingen. Det är välrantörer med avtal. digt många frågor som avhandlas i lednings Visma Proceedo levererar det inköpssys- gruppen som på ett eller annat sätt berör tem som Växjö använder och avtalet teck- vårt arbete. Vi måste vara med i ett tidigt nades för ett år sedan. Implementeringen är skede i allt som kommunen gör så att vi kan tidskrävande och än så länge är ett par av- säkerställa goda affärer. En plats i ledningstalsområden i skarp drift. gruppen innebär dessutom en nära koppling – Under den här tiden har jag varit ute i till förvaltningschefer och koncernråd där organisationen och informerat om vad som VD:ar från de kommunala bolagen ingår. ska komma. Det är oerhört viktigt att för- David Braic medger att arbetet i ledningsankra en sådan här satsning. gruppen tar tid, men det är nödvändigt ef Även utbildningen är en kritisk punkt för tersom det är där de strategiska besluten tas. att lyckas med inköpssystemet. Av kommu- – Det är alltid något som berör upphandnens 7000 anställda har cirka 1200 personer ling på ledningsmötena. Om upphandlingsanmälts som användare av inköpssystemet. frågorna inte representeras av en upphandDe kommer att få en tvåtimmarsutbildning, lingschef så är risken för informationstapp där de även får en inblick i de juridiska de- stor. Dessutom är det avgörande att få manlarna av inköpsprocessen. Därmed blir de dat i organisationen för att driva igenom certifierade beställare. sina projekt, säger David Braic.

Malin Ulfvarson

gränslösa möjligheter Prenumerera på Offentliga Affärers nyhetsbrev på

www.offentligaaffarer.se

Kompetensutveckling från Lunds universitet Inköpsstrategier i företag och förvaltning – 7,5 högskolepoäng.

Anmälan senast 27 maj! www.education.lu.se/kompetensdirekt Lund University Commissioned Education, tfn 046-222 07 07 Per Malmberg, epost per.malmberg@education.lu.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2011

39

ekonomi

Turism – en kassako för kommunen?

På flera håll i landet är besöksnäringen en av de viktigaste för att skapa nya jobb i regionen. I samtliga kommuner är den en viktig näring, men framgångarna är inte lättköpta.

G

öteborgs stad har lång erfarenhet av att aktivt arbeta med turismnäringen. Det kommunala bolaget Göteborg & Co startades för 20 år sedan och arbetar med att göra Göteborgsregionen till en attraktiv storstad i Europa, för näringslivet, för turister och för människor att bosätta sig i.

Turismen kan bidra till utvecklingen på många sätt.

Ossian Stiernstrand är utvecklingschef på Göteborg & Co. Han menar att turismen kan användas som en katalysator för andra önskvärda processer i samhället.

– I varje enskilt fall ska man fråga sig hur satsningen på turism kan gynna staden som helhet. Vilka aktörer vinner på det och vilka närliggande områden berörs. På så sätt får arbetet full kraft och turismen används som en trampolin för att utveckla en stad eller en hel region, säger Ossian Stiernstrand.

På Göteborg & Co:s hemsida kan man läsa att turismen medverkar till att bygga broar mellan människor från skilda kulturer och

med olika etnisk bakgrund. Den skapar ett bredare utbud av kultur, nöjes- och idrottsarrangemang, restauranger, utflyktsmål, affärer mm. Den ger inkomster för många företag och skapar arbetstillfällen. Den ger samhället stora skatteinkomster och skapar också underlag till att utveckla en större och mer attraktiv infrastruktur.

Arbeta strategiskt

Det finns med andra ord stora vinster med att aktivt locka turister till den egna kommunen. Men det är inte alldeles enkelt. Det krävs både resurser och eftertanke. Ossian Stiernstrand tar ett exempel på övergripande strategiskt arbete i regionen. Utvecklingen av Landvetter flygplats är extremt viktig för regionens näringsliv och industri, samt för att få hit turister.

– Idag arbetar alla internationella flygplatser aktivt med vilka flygbolag och linjer man vill ha. Det är ett viktigt strategiskt arbete.

I till exempel valet mellan att få in en flygrutt till Bologna i norra Italien eller Alicante i södra Spanien skulle jag arbeta aktivt för Bologna. Där finns det fler chanser till turister som vi kan locka till Göteborg, och där finns ett blomstrande näringsliv som öppnar för goda affärer. På så vis fokuserar man på de möjligheter som ger bäst förväntad effekt för regionen.

Ett annat exempel som han tar är stadsplanering.

– I Göteborg pågår ett arbete för att bygga om hela centrala älvstranden. Det är inte i första hand en turismfråga men om man gör det på rätt sätt kan det bidra till att säkra turismen många år framöver. Vår uppgift är att lyfta fram turismens perspektiv, säger Ossian Stiernstrand.

Finansieringen

Eftersom den privata sektorn har allt att vinna på att det kommer turister till kommunen får de också vara med och finansiera satsningarna. Göteborg & Co ägs både av kommunerna och av representanter för näringslivet.

– Samverkan är Göteborgs adelsmärke, menar Ossian Stiernstrand.

Lösningar där näringslivet går in och satsar i samverkan med kommuner blir allt vanligare.

– Vi analyserar vilka parter som kan vinna på ett projekt, och sedan tar vi ett resonemang med dem. Vi hittar olika lösningar beroende på parternas förmåga, små aktörer har till exempel inte samma möjlighet att bidra men det finns kreativa lösningar för allt.

Foto: Dick Gillberg

Kommunen drar inte

40

Ossian Stiernstrand reagerar på ordet kommun. Det är inte kommunen som lockar turister, det måste man ha klart för sig.

– Det är inte kommunen som ska marknadsföras. Hur många känner till exempel till kommunen Sotenäs? Men om jag säger Smögen – då vet alla vad jag pratar om. Vår uppgift är att noga identifiera vilka destinationer vi har i vår kommun.

Destinationer i kommunen kan vara en stad, en park eller ett Offentliga Affärer 2 2011 | www.offentligaaffarer.se

ekonomi

återkommande evenemang. Det viktiga är att skaffa sig god kunskap Vikten av varumärket Ett varumärke är idag ett måste. Förra året tog Göteborg fram en ny om destinationen. logotyp som kostade närmare en miljon kronor att utveckla.

– Min uppfattning är att det är förarbetet som brister vid miss – Vi har respekt för pengar, en miljon lyckade turismsatsningar. Man rusar för snabbt kronor är mycket pengar men i relation till omin i projektet utan att analysera attraktionskrafsättningen är det inte så mycket. Destination ten hos destinationen.

Göteborg omsätter varje år cirka 22 miljarder Det är tre huvudsakliga punkter som ska kronor. Vi hade haft samma logga i över 15 år, inkluderas i arbetet. Den första är produkten, det var dags för något nytt. destinationen.

Nästan alla kommuner har idag en – Destinationens innehåll bör utvecklas till slogan, som väntas placera kommunen i ett poen attraktiv helhet. Ta Amsterdam till exemsitivt fack. Men Göteborgs kommun har ingen pel, som medvetet satsat på att bygga museer i slogan. världsklass.

– Göteborg vill vara en liten storstad, Den andra punkten handlar om tillgängligoch med det menar jag att det ska finnas en het. väldig pluralism. En slogan skulle förminska – Om det är svårt att ta sig till destinationen den ambitionen. Jag menar inte att det finns spelar det ingen roll hur mycket marknadsfönågot rätt eller fel när det gäller den här frågan, ring du gör. det viktigaste är att vara känd, säger han.

Marknadsföring är den tredje viktiga punk- Ossian Stiernstrand, utvecklingschef Göteborg & Co.

Vad kan man göra om man är en liten ten att arbeta med. kommun med begränsade resurser?

– För att ens vara valbar för turisterna måste destinationen vara – Skaffa partners. Även en liten destination kan ha något att igenkänd. erbjuda, men det är viktigt att analysera frågan.

Det är också därför som stora evenemang är en så ”big business”.

– Om jag tävlar i orientering måste jag både springa snabbt och Alla kommuner kämpar för att få arrangera stora idrottsevenemang läsa kartan för att ha en chans att vinna. Min förmåga att springa eller locka stora artister. snabbt är resurserna, pengarna och min förmåga att läsa kartan är – Får du ett OS eller VM till staden så vet du att medieuppmärkkunskapen, båda är avgörande för mina framgångar med projektet, samheten ger massor med marknadsföring på köpet, utöver det säger Ossian Stiernstrand. värde som själva evenemanget ger.

Malin Ulfvarson

Inte för rutinuppdrag.

Men när det verkar omöjligt.

Vinnare av Kammarkollegiets upphandling av managementkonsulter Connecta är ett svenskt konsultbolag som åstadkommer bestående verksamhetsförändringar.

Ibland mot alla odds. För det är när problemen känns mer eller mindre omöjliga som vi brukar komma in i bilden.

Förmågan att leverera oväntade lösningar på komplexa problem har gett oss många spännande uppdragsgivare bland Nordens större organisationer. Dessutom har det visat sig attrahera många av Sveriges bästa konsulter – de som drivs av att kombinera affärsstrategi, genomförandekraft och informationsteknik för att nå den bästa lösningen.

Gärna på problem som till en början verkar olösbara. När får vi hjälpa dig?

Lösning #1: ”Förändringsmissionärerna” Ett av våra till synes omöjliga uppdrag.

Läs mer på www.connecta.se

107-0182_AD_AvtalsNytt_185x132.indd 1

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2011

Nyligen rankades vi som nr 1 i Kammarkollegiets upphandling av konsulter inom verksamhetsoch organisationsutveckling. Hör gärna av dig så berättar vi mer.

3/22/11 2:01 PM

41

ekonomi

Nyckeltal, inte bara

”nice to have” Vår kommunexpert Hans Jensevik förklarar på ett pedagogiskt sätt vilka nyckeltal som är relevanta för kommuner. Han tar läkarvetenskapen som modell i förklaringen.

V Hans Jensevik, VD Svensk Kommunrating AB och chefredaktör för Kommunexperten ”Vi kan kommuner”.

”

Jag har sett ekonomer gå bet på att förklara vad en negativ soliditet är för en politisk församling.

42

år företagsläkare heter Torbjörn. Jag konsulterar honom ibland och alltid en gång per år för den vanliga hälsoundersökningen. Varje besök är en upplevelse – kommunanalytikern möter den diagnostiserande läkaren som under besökets senare del också föreslår åtgärder. Vad Torbjörn inte vet är att jag jobbar på samma sätt men mot kommuner, diagnos av det finansiella läget och förslag på åtgärder.

Få är så skickliga att jobba med nyckeltal som våra läkare och de litar på dem, drar slutsatser av dem och vet vad nästa steg är i undersökningen. De vinner patientens förtroende med denna professionalism. Så jobbar också kommunanalytiker och förtroendet för finansiella nyckeltal ökar. Men vi har långt kvar till läkarnas auktoritet hos allmänheten.

nyckeltalets mätstandard. Mellan 36 och 37 grader har vi normalt inte feber och det är den kompletterande kunskap som behövs för att nyckeltalet ska bli meningsfullt och nyttigt. Analys med nyckeltal består alltså av två delar, nyckeltalets uppmätta värde och kunskap om nyckeltalets mätstandard.

Vad har detta med saken att göra? Inte sällan när vi presenterar våra finansiella nyckeltal för en kommun får vi beskedet att, ”vi har många fler nyckeltal i vårt bokslut”. En stolt ekonomichef slår upp en årsredovisning och visar en lång lista. Pekar vi på ett och frågar vad det berättar blir svaret nyckeltalets värde. På frågan om det är bra eller dåligt uteblir ofta svaret. En del förstår inte ens frågan. För en sådan ekonomichef är en årsredovisning full med nyckeltal ”nice to have”.

Feber – ett nyckeltal

Läkare har inte bara ett begränsat urval av viktiga nyckeltal utan de ingår i ett analyssystem. Beroende på patientens inledande berättelse om det upplevda väljer läkaren det mest sakenliga medicinska nyckeltalet att börja med, i mitt fall feber. Jag påpekade, ”att det finns ju feberfria varianter av lunginflammation”. Det visste så klart Torbjörn men jag ville kolla. ”Sannolikheten är inte stor att det är en sådan men det tar vi reda på genom att lyssna på hjärta och lungor”, och sedan tillade han, ”Även vi människor är skapta olika och det finns individer som har lite hög feber redan vid 36 och 4:a”. Jag trodde inte jag var avvikande i det avseendet men så är det också med finansiella nyckeltal för kommuner. Det man börjar med kan jämfört mätstandarden ha ett normalt värde. Sedan visar övriga nyckeltal något helt annat.

Vårt system innehåller de fem analysfrågorna kommunskuld, finansiell hälsa,

I december tog det lång tid ur en förkylning – den var på väg ner i bröstet. Normalt ställer man diagnos på sig själv och vet vilka åtgärder som är adekvata men ibland gäller det att veta mer. Var en lunginflammation på väg? Skulle jag gå hem och lägga mig eller kunde jag sätta mig i bilen och resa till en norrlandskommun, som var i motsvarande dilemma men att det i det fallet gällde diagnos av kommunens finanser.

Torbjörn lutade huvudet bakåt och granskade mig, ”Har du feber?” Jag trodde inte det och ett mätinstrument åkte in i örat. ”Nej, du har 36 och 4:a”. Direkt ett viktigt medicinskt nyckeltal och han kunde gå vidare. ”Ta av skjortan får jag lyssna på dig?”

Förmodligen tänker vi inte på det men feber är ett viktigt medicinskt nyckeltal som säger oss mycket. Men det är ju inte det besked nyckeltalet ger som värde, 36 och 4:a, som är intressant utan att vi har kunskap om

Jämförelsetal

Offentliga Affärer 2 2011 | www.offentligaaffarer.se

ekonomi

finansiella krisutlösande risker, finansiella möjligheter och ledningsförmåga. Nitton nyckeltal är fördelade på dessa fem frågor.

Vi börjar oftast med kommunskulden och nyckeltalet förpliktelsebelopp. Ekonomichefer med ”många nyckeltal” använder soliditet och menar att det inte alls ser så alarmerande ut.

Negativ soliditet

Läkaretiken innehåller kravet på empati.

Det är inkännande förståelse men också att man inte får ljuga eller vara undvikande.

Samma etik gäller kommunanalytiker. Första frågan är om hela pensionsskulden är redovisad i balansräkningen då eget kapital ska räknas ut som procentsats (eller kvot) av summa tillgångar för att få ett mått på soliditeten. ”Räknas hela pensionsskulden med blir eget kapital negativt och soliditeten minus”, är det vanliga svaret.

Jag har sett ekonomer och revisorer gå bet på att förklara vad en negativ soliditet är för en politisk församling. För det offentliga företaget är nyckeltalet skuldbalansgrad. Det är vad en kommunanalytiker använder. Är den exempelvis 140 procent är det inte svårt att få politiker att förstå att skulderna uppgår till 140 procent av tillgångarna. Det tar cirka fyra sekunder och inom fyra minuter är man inne i en engagerande diskussion om vad det betyder.

Privata företag kan gå i konkurs och gör det innan eget kapital blir negativt. Där är soliditet meningsfullt. Kommuner är tvångsorganisationer som alltid måste finnas. De kan belåna sig hur mycket som helst och då gäller andra nyckeltal.

Inom läkarvetenskapen finns det förmodligen mycket få medicinska nyckeltal under kontot ”nice to have”. Anlitar du en ekonom med titeln kommunanalytiker på visitkortet

ska det vara samma sak. Du ska finna ett begränsat antal relevanta och begripliga nyckeltal organiserade i ett tydligt analysschema.

Det är inte alltid trevligt att gå till läkaren men det är inte promenaden till läkaren som är läkarnas affärsidé. Det är promenaden från läkaren då man har kontroll på läget, inte bara har diffus information utan full kunskap. Gissa min affärsidé. Vi kan kommuner.

Hans Jensevik

Är du morgondagens vinnare?

Vi på Ekan älskar utmaningar, för vi vet att i utmaningar ryms också möjligheter. Möjligheter att göra någonting bättre. Idag står Västvärlden inför särskilt stora utmaningar då en unik generationsväxling pågår på arbetsmarknaden.

Det finns en stor chans för din organisation att komma ut som vinnare, men för det krävs utveckling och anpassning till dagens och morgondagens nya förutsättningar.

Hur kan vi säkra kompetensen? Vilka effekter får en äldre befolkning på vår ekonomi? Och hur ska vi attrahera och behålla morgondagens talanger?

Ekan off affärer 2011 185x65 (4.0).indd 1

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2011

Det är här Ekan kommer in. I 25 års tid har vi hjälpt företag och offentliga organisationer att utvecklas och just nu vägleder vi bland annat 300 ekonomer så att de kan axla morgondagens ekonomroll. Det är ett bland många sätt att framtidssäkra verksamheten.

Varmt välkommen att kontakta oss med dina utmaningar och möjligheter!

www.ekan.com 2011-01-20 09.19

43

säkerhetSEXPERTEN

Hur arbetar man fram en tydlig informationssäkerhetspolicy?

S

var: En säkerhetspolicy, liksom andra styrande dokument, är mycket viktiga för verksamheten och dess lönsamhet. Med en välskriven och verksamhetsanpassad säkerhetspolicy kan man nå stora kostnadsbesparingar genom att säkerheten blir balanserad och hamnar på rätt nivå.

Det finns en viss begreppsförvirring i säkerhetsvärlden. Om man ställer frågan ”Vad är en informationssäkerhetspolicy och vad ska den innehålla?” till tio säkerhetsansvariga, kommer man att få tio olika svar.

En vanlig definition av informationssäkerhet är: Säkerhet vid hantering av information, oavsett medium, syftande till att upprätthålla tillfredsställande tillgänglighet, sekretess och riktighet.

Definitionen ovan används av ett stort svenskt universitet och här har man dessvärre glömt bort spårbarhetsaspekten. De flesta myndigheter har krav på spårbarhet vilket är ett viktigt verktyg för att kvalitetssäkra verksamheten.

Många som hör ordet informationssäkerhet tänker i första hand på informationen i datorerna. Ett säkerhetsarbete utifrån en sådan tolkning blir inte balanserad och kostnadseffektiv och det finns en risk att arbetet då dikteras och styrs från IT-teknikernas och nätverksteknikernas perspektiv. Det ger enligt min erfarenhet en ojämn säkerhet till hög kostnad, ofta med stora säkerhetsbrister.

Jag menar därför att alla myndigheter, istället för en informationssäkerhetspolicy, ska ha en säkerhetspolicy och riktlinjer för de fyra stora områdena inom säkerhet. Dessa områden är informationsskydd, personskydd, egendomsskydd och kontinuitetsskydd. Det är mycket mer än bara information som ska skyddas.

Fördelarna

De flesta organisationer har idag ett markant säkerhetsinslag i sin verksamhet, både nationella, internationella, privata och stat44

Fråga: Varför behöver vi en informationssäkerhetspolicy och vilken nytta gör den för organisationens säkerhet? Hur går vi tillväga för att arbeta fram en väl genomtänkt policy?

liga organisationer. Fler och fler organisationer har en av ledningen uttalad och antagen säkerhetspolicy. Detta beroende på att en antagen policy ger en mer genomtänkt verksamhet, kan delges interna och externa intressenter på ett auktoritativt sätt och minskar risken för missförstånd. Dessutom underlättar det granskning av verksamheten i förhållande till säkerhetspolicyn.

Man kan inte nog betona värdet av en välskriven säkerhetspolicy på rätt nivå för verksamheten. Det är en mycket kostnadsbesparande åtgärd.

Det första steget

Att ta fram underlag till säkerhetspolicyn och riktlinjerna är det första steget. Följande underlag och rapporter behöver tas fram: verksamhetskunskap, författningsanalys, inventering av interna krav, analys av risker och hot samt en kartläggning av kulturella skillnader.

En verksamhetsanalys är bäst att ha som underlag, men det är ofta för resurskrävande.

Då återstår att skaffa sig en verksamhetskunskap. Man måste förstå verksamhetens mål, syfte och särskilda utmaningar. Vad som är känsligt, hemligt etc. I detta arbete ingår även en mindre omvärldsanalys.

Nästa steg är att göra en författningsanalys.

Syftet med författningsanalysen är att säkerställa vilka lagar och ingångna avtal verksamheten har att följa och om dessa ställer några krav på säkerhet. Kraven på säkerhet ska utgå från sekretess, tillgänglighet, riktighet, spårbarhet, oavvislighet etc.

Detta är viktigt ur flera aspekter. Om de

tekniska skydden är lägre än vad till exempel försäkringsavtalet kräver kommer försäkringen inte att gälla. Då står man utan försäkringsskydd vilket kan resultera i stora och oförutsedda kostnader för verksamheten.

Det kan lika väl hända att man i analysen konstaterar att skyddet är högre än vad som angivits i underlag till försäkringsbreven.

Detta resulterar då i sänkta försäkringspremier. För att det ska fungera krävs att man meddelar försäkringsbolaget och får till stånd en sänkning av premierna. Sänkningen kan ibland vara på hundratusentals kronor som betalats helt i onödan.

Sedan gäller det att hitta och ta fram de interna kraven som verksamheten själv ställer på säkerheten. På samma sätt som i författningsanalysen ska arbetet utgå från kraven på sekretess, tillgänglighet, riktighet, spårbarhet och eventuellt oavvislighet.

Verksamhetens mål och syfte ska stå i fokus för de interna kraven. Säkerheten och säkerhetsarbetet ska stödja verksamheten.

Inga säkerhetsinvesteringar får kosta mer än värdet av det man vill skydda.

Risker och hot

Hot- och riskanalyser ska göras för att bedöma vilka risker och hot som finns mot verksamheten. Detta arbete görs för att bedöma operativa risker och hot. I detta arbete görs sedan en bedömning av vad sannolikheten för att en risk infaller eller ett hot blir verklighet är. Det är skadekostnaden samt eventuella avbrott i verksamheten som styr hur åtgärdandet av bristen ska prioriteras.

Om risken förväntas infalla flera gånger

Offentliga Affärer 2 2011 | www.offentligaaffarer.se

säkerhetSEXPERTEN och skadekostnaden är stor hamnar lösningen av problemet högt upp i prioritering.

Eftersom många verksamheter idag har en mer eller mindre internationell prägel så måste hänsyn tas till kulturella skillnader.

Affärskulturen i många länder skiljer sig från den svenska och måste beaktas i upphandlingar, outsourcing etc. ”Steal with pride” är till exempel ett fenomen i vissa kulturer, kulturer som kopierar och plagierar allt de kommer över. Detta fenomen har ökat i takt med globaliseringen och den allt tuffare konkurrensen länder och företag emellan.

När du kommit så här långt kan du börja analysera dit underlag och börja skriva de styrande dokumenten.

tinuitetsskydd. Riktlinjerna beskriver på ett övergripande sätt, vad som ska göras inom de fyra områdena.

Under riktlinjerna kommer instruktioner eller anvisningar hur saker ska göras. Det är i dessa dokument du beskriver vad som gäller för internetanvändande, privat surfande, krav på lösenord, etc. Vi kommer närmare gå in på dessa frågor i nästa nummer av Offentliga Affärer.

Vinsten med styrande dokument

Att lägga upp de styrande dokumenten på ovan nämnda sätt gör att alla inte behöver

Säkerhetspolicy och riktlinjer

Säkerhetspolicyn är ledningens viljeyttring som ska peka ut den övergripande målsättningen, det övergripande syftet, slå fast de principer som ska gälla och tydliggöra säkerhetsorganisationen och ledningens inställning till säkerhetsarbetet.

Syftet med riktlinjerna är att övergripande beskriva de skyddskrav som ställs inom verksamheten. Riktlinjerna ska beskriva verksamhetens mål med säkerhetsarbetet utifrån säkerhetspolicyn. Följande riktlinjer behövs för att få ett balanserat skydd till rimliga kostnader. Riktlinjer för personskydd, informationsskydd, egendomsskydd och kon-

läsa allt. Väldigt många möten blir överflödiga eftersom var och en vet vad som ska göras och på vilken nivå. Man slipper alla dessa möten som handlar om att bestämma vilken nivå som ska gälla för justeringar, nyinvesteringar etc. Detta gör att säkerheten blir jämn och ligger på rätt nivå för verksamheten.

Säkerhetsarbetet kommer att bli effektivare och kostnader för säkerheten blir betydligt lägre samtidigt som säkerheten höjs och blir jämnare. Det finns således bara vinster med att ta fram styrande dokument av hög klass.

Tomas Djurling

Har du en fråga om säkerhet?

I nästa nummer av Offentliga Affärer kommer Tomas Djurling att fördjupa sig i frågan om vilka säkerhetsregler arbetsgivaren kan och bör ställa på sina medarbetare.

Bör man begränsa medarbetarnas behörigheter på internet, t ex åtkomst till vissa sidor eller nedladdning av vissa filer? Är det okej att spara privat material på en jobbdator? Får man som arbetsgivare övervaka medarbetarnas e-post?

Har du en fråga om säkerhet? Mejla till brev@hexanova.se Tomas Djurling har sin bakgrund från den svenska underrättelsetjänsten och Försvarets radioanstalt, FRA. Tomas arbetade under drygt 17 år på FRA och i arbetsuppgifterna ingick att hjälpa myndigheter med säkerhetsarbetet.

Spara

Spara

stora pengar!

Spara Vi tar hand om dina brev och paket – du fokuserar på kärnaffären. Vi hämtar, lämnar, frankerar och sköter svarspost.

Dessutom bär vi ut din samhällsinformation, adresserad och oadresserad. Vi hjälper dig även med större utskick av fakturor och andra meddelanden. Ring din kontaktperson på Posten eller vår kundtjänst 020-23 22 20. Här finns både pengar och tid att spara.

En del av din dag.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2011

45

nyheter

Vilka utmaningar ser man?

1. Att locka unga arbetssökande och hitta rätt kompetens.

2. Kompetensöverföring mellan äldre till yngre.

3. Att anställa, behålla och utveckla ledare.

De fem viktigaste faktorerna för studenterna 1. Att känna sig delaktig i, och påverka, organisationens utveckling.

2. Att det finns strukturerade former för återkoppling. Inte en gång per år, utan kontinuerligt.

3. Att det finns kompetensöverföring, exempelvis mentorprogram.

4. Att det finns individuella lösningar gällande löner och förmåner.

5. Att själv kunna styra sin arbetstid.

Gunnar Eriksson, tandvårdsdirektör Västra Götalandsregionen

Källa: Handels Consulting

Generationsväxlingen är här – men vad gör arbetsgivarna?

De närmaste 15 åren kommer 1,5 miljoner människor att lämna den svenska arbetsmarknaden.

Generationerna som tar över har en annan syn på arbete, ledarskap och karriär vilket erbjuder utmaningar för många organisationer.

F

ör första gången i modern tid är det färre som tillträder arbetsmarknaden än som lämnar den. I en nyligen utförd enkät har 192 västsvenska företag och offentliga organisationer tillfrågats hur väl förberedda de är inför den pågående generationsväxlingen på arbetsmarknaden. Undersökningen är utförd av Handels Consulting i Göteborg på uppdrag av företaget Ekan Management.

De årskullar som träder in på arbetsmarknaden, 80- och 90-talisterna, är väsentligt mindre än den rekordstora generationen 40-talister. Man kan förvänta sig att det finns en viss oro bland arbetsgivare över hur man ska locka till sig nya unga talanger, och framförallt, hur man ska få dem att stanna kvar i organisationen.

Trots det visar Handels Consultings undersökning att hela 83 procent av de tillfrågade företagen inte har vidtagit några åt46

gärder för att attrahera yngre medarbetare, såsom exempelvis att arrangera arbetsmarknadsdagar, traineeprogram eller studentaktiviteter.

Inte fullt lika ignorant är man i den offentliga sektorn, där hälften av respondenterna svarade att man genomför åtgärder för att attrahera yngre medarbetare. Den offentliga sektorns svaga punkt handlar om kompetensöverföring mellan äldre och yngre inom organisationen. Knappt 30 procent arbetar med verktyg såsom mentorskap, nätverk, coachning.

– Det är något som studenterna förväntar sig idag, menar Petter Spanne på Ekan.

Vad vill de unga ha?

Undersökningen omfattade även frågor till studenter om vad de vill ha av en arbetsgivare.

– De yngre vill lära sig av de äldre, tro ing-

et annat. Se över kompetensöverföringen, på så sätt kan ni minska tiden det tar för nya medarbetare att börja producera lönsamhet, säger Petter Spanne.

Andra viktiga faktorer för att attrahera unga medarbetare är att sätta individuella mål och ge återkoppling.

– Återkoppling ska se kontinuerligt, inte en gång per år i ett medarbetarsamtal. Betänk att den här generationen har vant sig vid detta sedan tiden i förskolan, säger Petter Spanne.

När arbetsgivarna tillfrågas säger 70 procent att man saknar rutiner för karriärplanering för sina medarbetare. Vissa arbetar visserligen aktivt med att identifiera och utveckla ledare internt i organisationen, men de är i minoritet.

Möjligheten att själv styra sin arbetstid är en annan viktig aspekt när de yngre tillfrågas. Här är offentlig sektor något mer tillmö-

Offentliga Affärer 2 2011 | www.offentligaaffarer.se

ledarskap tesgående, 64 procent medger detta mot 35 procent av de privata företagen.

Bättre ambassadörer

Undersökningar visar att offentlig sektor ligger långt ner på listan av tänkbara arbetsgivare hos studenter och kommunerna ligger längst ner på skalan inom den offentliga sektorn. Christian Sandblom på Göteborgsregionens kommunförbund menar att det handlar om hur vi marknadsför oss.

– Kommunen som arbetsgivare kan erbjuda flera av de viktiga punkter som studenterna efterfrågar på en arbetsplats. Vi måste bli bättre ambassadörer för att förmedla den egna arbetsplatsen och de värderingar vi står för, säger han.

Christian Sandblom är projektledare för Framtidens ledare, som bildades redan 1988. Göteborgsregionen var alltså tidigt ute, både med att se behovet och starta ett åtgärdsprogram. I de 17 kommuner som ingår i Göteborgsregionen finns totalt cirka 100 000 anställda. Ett av projekten som Christian Sandblom och hans kollegor driver är ett traineeprogram, som lockar cirka 1000 sökande varje år. Drygt 20 deltagare antas.

– I relation till hur stor organisation vi representerar har vi inte hunnit utbilda så många. Men under de här åren handlar det om cirka 10 000 nyutexaminerade studenter som har sökt våra traineeprogram och därmed sett vår kommun som en presumtiv arbetsgivare, konstaterar Christian Sandblom.

Strategier som lockar

Folktandvården i Västra Götalandsregionen omsätter två miljarder kronor årligen och har cirka 3000 anställda. Det är en av världens största tandvårdsorganisationer.

Medelåldern på medarbetarna är relativt

hög, men något lägre än tandläkarna i den privata sektorn.

Gunnar Eriksson är tanddirektör i Västra Götalandsregionen. Han beskriver att organisationens främsta utmaning ligger i att locka tandläkare till de mindre orterna.

– Vi får nog räkna med stor personalomsättning ute i regionen, på grund av hur livsmönstren ser ut idag.

Ibland får man lösa bemanningen på flexibla sätt, exempelvis med sommarjour, men man har även långsiktiga strategier för att rekrytera.

– Vi har förlagt tandläkarutbildning ute i regionen, i ett försök att locka de som bor och är uppväxta i närområdet.

För att visa sig som en attraktiv arbetsgivare arrangerar man bland annat en sommarskola dit man årligen tar emot 80 studenter inom något tandvårdsyrke till betald praktik i fyra veckor. Andra långsiktiga strategier är ett flerårigt introduktionsprogram med handledare.

– Vi har även förlagt en del av tandläkarutbildningen ute i regionen, i ett försök att locka de som bor och är uppväxta i närområdet, berättar Gunnar Eriksson.

Folktandvården tillämpar även en lönemodell som ger lite mer i plånboken ju längre från centrum man arbetar.

– Det handlar om cirka en extra månadslön per år för dem som arbetar på landsorter. Åtgärden är inte svår att försvara ekonomiskt för Folktandvården.

– Står vi utan praktiserade tandläkare på en klinik blir det också dyrt för oss, säger Gunnar Eriksson.

För tandläkare med forsknings-, specialist- eller andra karriärambitioner ger Folktandvården unika möjligheter vilket också underlättar rekryteringen av kompetent personal.

För Folktandvården är de välkända flourtanterna ambassadörer. De besöker skolor och informerar om tandvård.

– Våra besök på skolorna är inte bara en del i vårt förebyggande hälsoarbete utan tjänar förstås också som marknadsföring för oss som arbetsplats. Våra flourtanter är för övrigt flourlackerare numera, eftersom metoden ger ett effektivare skydd, säger Gunnar Eriksson.

Anser sig väl förberedda

Trots att Handels Consultings undersökning visar klara brister i arbetet med att bemöta de förestående utmaningarna på arbetsmarknaden svarar faktiskt 64 procent av organisationerna att de anser sig ganska eller mycket väl förberedda för generationsväxlingen. Handels Consulting frågar sig om det kanske finns en skillnad mellan hur förberedda organisationer anser sig vara och hur förberedda de faktiskt är.

– Generationsväxlingen påverkar alla delar i verksamheten, det är inte bara en rekryteringsfråga. Om man marknadsför sig som modern organisation och sedan inte lyckas leva upp till bilden, är det inte så sannolikt att man lyckas behålla medarbetarna, menar Petter Spanne på Ekan.

Malin Ulfvarson

Christian Sandblom, projektledare Göteborgsregionens kommunförbund

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2011

47

fordon

Bensin är den Dieselpriset har stigit stadigt på senare tid och är nu i nivå med, eller högre, än 95-oktanig bensin.

Orsaken är ökad global efterfrågan och brist på raffinaderikapacitet. Samtidigt går utvecklingen av snålare bensinmotorer snabbt framåt. Valet av bränsle är inte längre självklart, inte ens för den som kör många mil.

F

örsäljningen av personbilsdieslar i Sverige närmar sig kontinentala nivåer. Under 2010 steg dieselbilarnas andel av nybilsförsäljningen till 51 procent. Även försäljningen av dieselbränsle steg i fjol och blev för första gången högre än bensinförsäljningen, enligt statistik från Svenska Petroleum Institutet (SPI).

– Det är första året med högre dieselförsäljning än bensin och det är en trend som vi sett under lång tid. Användningen av diesel ökar kraftigt i Europa och övriga världen som en konsekvens av mer transporter men även av en ökning av personbilar för dieseldrift, säger Ulf Svahn, VD för SPI. Den globala trenden med ökande dieselefterfrågan går under namnet ”dieselization”.

Bristen förvärras av att personbilsdieslar förbränner samma bränsle som lastbilar och entreprenadmaskiner.

Tuffare avgaskrav

Snart kommer dessutom ännu tuffare avgaskrav i Europa, Euro 6, med krav på mindre antal partiklar och lägre utsläpp av kväveoxider (NOx). Det kommer att göra mindre dieselmotorer ännu dyrare att utveckla.

Euro 6-normen skall tillämpas från den 1 september 2014 för typgodkännanden av bilar och från den 1 september 2015 när det gäller registrering och försäljning av nya fordon.

– Ur klimatsynvinkel är dieseln bättre än bensinen avseende utsläpp av CO2 per kilometer, men baksidan är att raffinaderiet är 48

Offentliga Affärer 2 2011 | www.offentligaaffarer.se

fordon

n nya dieseln måste förhålla sig till. Snåla bensinbilar är inte nödvändigtvis ett dåligt alternativ om man håller sig under Trafikverkets energieffektivitets tak. Det kan vara aningen sämre för CO2-utsläppen, men andra farliga utsläpp, som kväveoxider minskar i tätort, säger Ronny Svensson, VD för Ynnor, oberoende rådgivare i tjänstebilsfrågor.

Andrahandsvärdet

Mikael Lindström

en processindustri där man inte kan styra produktflödet efter önskemål utan bensin, gas och tjocka eldningsoljor med mera, blir ett resultat av råoljan och raffinaderiets konfiguration. Vi kan därmed inte gå över till att bara producera och konsumera diesel, skriver Ulf Svahn, i sin blogg.

Det sker just nu en imponerande snabb, intressant och effektiv utveckling av bensinmotorerna. Hos många tillverkare finns bilmodeller med mycket liten skillnad i förbrukning mellan bensin- och dieselmotorer; till exempel inom VW-koncernen och hos BMW, vars 1,6-litersmotorer i modifierad form landar i kommande Saab 9-3 (2012).

Tekniker som start/stopp-funktion, insprutningsförbättringar, energiåtervinning, bromskraftsåtervinning, minskad motorstorlek, turbo och kompressor, är några av orsakerna bakom de låga förbrukningssiffrorna.

Totalkostnad

Med ökad koldioxidbeskattning på diesel sedan årsskiftet har den jämförande brytpunkten i körsträcka för att äga en dieselbil respektive bensinbil ökat.

En Audi A4 Avant 2.0 TDI 170 behöver rulla över 3200 mil/år för att få en bättre totalkostnadskalkyl över 36 månader än en A4 Avant 1,8 TFSI. Vid en jämförelse av totalkostnaden för två motsvarande miljöbilsalternativ blir det i princip dött lopp (se tabellen här intill). Kör du snällt på i huvudsak landsvägar, blir kalkylen för bensinmotorvarianterna ännu bättre.

De riktigt energieffektiva bensinbilarna kommer dessutom att få en ytterligare skjuts när regeringen anammar Trafikverkets kriterier för vad som ska vara en miljöbil. Det ritar om kartan ytterligare.

– Detta är en utveckling som företagen

Vad händer sedan på andrahandsmarknaden när företagsköparna skyfflar ut sina dieselbilar? Kommer privatpersoner med korta årliga körsträckor, och kanske främst lugna landsvägsmil, att vara lika hågade att köpa?

Sannolikt inte, särskilt inte om nuvarande skattesystem hänger kvar. Det är inte troligt att Sverige ändrar beskattning av dieselbränslet, som redan är lägre än bensin. Då är det mer troligt att man gör tvärtom, även om det i sig skulle få dåliga effekter för CO2utsläppen.

Vissa fiskala justeringar av dieselpriset är

dock på gång. Men om det innebär lägre eller högre dieselpris är ännu oklart. Ett färskt riksdagsbeslut har nämligen gett regeringen i uppdrag att se över de stora skillnaderna mellan dieselns tre olika miljöklasser, 1, 2 och 3. En lägre klass är bättre ur miljösynpunkt och har lägre skatt.

Miljöklass 1 är en för den svenska marknaden unik svavelfri diesel, som lämpar sig för fordon som inte har partikelfilter. Eftersom bara fem av Europas raffinaderier tillverkar den har det förstås drivit fram ett högre pris, trots att den har varit beskattad 40 öre lägre per liter än den så kallade Europadieseln.

Men eftersom även den numera är svavelfri, anses inte skatteskillnaden längre vara motiverad.

Om det betyder att miljöklass 1 får högre skatt eller om de andra får lägre är för tidigt att sia om. Uppdraget från riksdagen anger bara att skillnaderna ska minska, inte att någon skatt ska sänkas.

Mikael Lindström

Audi A4 Avant, 36 månaders leasing (halv moms) 2.0 TDI

160

170

Bilpris (kronor)

281 600:-

302 200:-

293 900:-

299 400:-

299 400:-

Mil/år (antal)

3 200

3 200

2 500

2 500

2 500

Bränslepris (kronor/liter)

13.73

14.04

14.04

13.73

10.09

Bränsleförbrukning (liter/100km)

7,2

5,5

4,6

6,6

8,91

Skatt (kronor)

1340

2392

1168

700

700

Totalkostnad (kronor)

308 500

308 400

264 000

266 000

265 463

Månadskostnad inkl. bränsle (kronor)

8 569:-

8 567:-

7 333:-

7 389:-

7 374:-

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2011

2.0 TDIe

2.0 TFSI 180 Flex

1.8 TFSI

2.0 TFSI 180 Flex

(tankad med bensin) (tankad med E85)

Källa: Tjanstebilsfakta.se (bränslepriser 11 mars 2011)

49

KONFERENSGUIDEN

Mer än sitt yttre Med 21 kilometer stålprofiler och 1 040 kvadratmeter glas i fasaden är Stockholm Waterfront Congress Centre inte bara ett arkitektoniskt landmärke utan också en av världens mest energieffektiva byggnader.

E

inklusive ett auditorium med en takhöjd på 17 meter och som är stort nog för en publik på upp till 3 000 personer. Ett flertal av kongressens väggar och tak kan flyttas runt eller lyftas bort för att dela upp ytan eller skapa större utrymmen.

– Våra mötesrum är mycket flexibla, med hjälp av ljudisolerande rörliga väggar kan vi både krympa och öppna upp ytor. Vi kan ställa om från en bankett på 1500 personer till en auditoriesittning för samma antal på bara några timmar, förklarar Sam Holmberg, VD för den nya hotell- och konferensanläggningen

Vi frågar honom vilken typ av kunder man vill attrahera till konferensanläggningen?

– Anläggningen är så pass mångsidig att vi siktar Framsynt bygge på flera olika målgrupper. Det är allt ifrån slutkunder Hållbarhetstänk och flexibilitet har varit viktiga faktorer till eventbolag. Allt ifrån renodlade kongresser till lani skapandet av byggnaden. Glasfasaden fungerar till seringar, kick-offer, utställningar, mässor etc, säger Sam exempel som en 1 040 kvadratmeter stor solfångare och samlar i genomsnitt 1 megawatt värmeenergi för Sam Holmberg, VD Radis- Holmberg.

Hur lång framförhållning måste man ha om vill uppvärmning per dag. Den varma luften som genereras, son Blu Waterfront Hotel hålla sin konferens hos er? värmer i sin tur vatten som sedan skickas till kallare delar & Stockholm Waterfront

– Det beror helt på storlek och omfattning. För av byggnaden. Under natten hämtas kyla från Klara sjö Congress Centre stora möten får man räkna med 1-2 år men för de små till det 250 ton stora islager som står för kylningen av de mötena kan vi boka in redan nästa vecka. varmare delarna av byggnaderna. Värmeenergi flyttas kontinuerligt Avancerade lösningar för belysning, ljud och telekommunikationer mellan Stockholm Waterfronts olika delar – från överskott till underär också integrerade. skott och allt styrs av fastighetens avancerade mediacentral.

Anläggningen har också en bankettsal med plats för upp till 2 000 Byggnaden kommer att certifieras i enlighet med den nya standargäster och på andra och tredje våningen finns det ett businesscenter den EU Green Building men är faktiskt två gånger så energieffektivt som består av ett antal mötesrum av varierande storlek med plats för som denna standard kräver. cirka 1000 personer.

Kongressanläggningen har en 14 000 kvadratmeter flexibel golvyta,

tt stenkast från Stockholms Centralstation tornar Stockholm Waterfront upp sig. Sitt majestätiska yttre går igen innanför glasfasaden – med auditoriets takhöjd på 17 meter och en storslagen utsikt över Stockholm.

Innanför den spektakulära fasaden som kallas Stockholms Waterfront döljer sig hotell, kontor och en stor konferensanläggning med plats för 3 000 personer. Den spektakulära byggnaden har ritats av White arkitekter, en av Skandinaviens ledande arkitektkontor och konferensdelen har inretts i samma stil som hotelldelen, av RPW Design.

50

Offentliga Affärer 2 2011 | www.offentligaaffarer.se

Foto: Holger Ellgard

Att döma av användarrecensioner på internet dras dock anläggningen av vissa smärre problem. Både mobiltäckning och trådlöst nätverk har enligt uppgift fungerat dåligt. Flera har också påtalat bristen på el-uttag i lokalerna. Det är ju mycket troligt att detta åtgärdas så direkt, svårare blir det att bemöta kritiken mot att man måste gå långt för att komma till toaletterna.

Pampig invigning

Anläggningen blev inflyttningsklar i januari 2011 och designen på Stockholm Waterfront har debatterats livligt allteftersom planerna och bygget fortskridit. Antingen älskar man det spektakulära yttre – eller så hatar man det. Många prominenta byggnader trängs om uppmärksamheten i stadsdelen, centralstationen, Klara kyrka och Stadshuset har hamnat i skymundan menar vissa.

– Arkitekturen är speciell, den lämnar ingen oberörd. Det som är nytt och annorlunda skapar alltid tankar och åsikter. De allra flesta talar välkomnande om detta nya landmärke mitt i Stockholm, säger Sam Holmberg.

Har er anläggning även rönt uppmärksamhet i utlandet?

– När det gäller utlandsmarknaden så är den mycket viktig för oss.

Vi har varit aktiva där och berättat om Stockholm Waterfront. Ofta tillsammans med Stockholm Visitors Board och Stockholm Convention Bureau. Bl.a på ett flertal mässor och kundresor. I bl.a Tyskland, Spanien, Frankrike, England och USA.

I mars hölls en invigningsfest där bland andra Stockholms finansborgarråd Sten Nordin var en av talarna.

– Från Stockholms stads sida är detta målgång för en resa som började för tio år sedan. Det här är inte bara en ny byggnad – det är ett växande Stockholm. Som närmsta grannar i Stadshuset, med utsikt över bygganden, är vi väldigt nöjda, sa Sten Nordin.

Sam Holmberg var självklart också med på scen under invigningen.

– Byggnaden och anläggningen är unik på så många sätt – läget, arkitekturen, flexibiliteten i lokallösningar och inte minst i miljöaspekten. Även storleken är unik – det har saknats en anläggning för möten och event i den här storleken i centrala Stockholm, sa Sam Holmberg.

Temat för invigningen var vatten. Vackra isskulpturer Anläggningen invigdes officiellt genom att ett gigantiskt isblock krossades varpå draperierna föll till golvet och exponerade utsikten och den gigantiska kongresshallen.

Malin Ulfvarson

Flygande start Det 34 000 kvadratmeter stora kontorskomplexet är i stort sett fullbelagt från start och både hotellet och konferensanläggningen är Svanen-certifierade.

”

Stockholm Waterfront Congress Centre kännetecknas av sin dramatiska fasad av vertikala stålprofiler.

Your preferred Hotel choice in Södermalm Hilton Stockholm Slussen Guldrgränd 8, Box 15270 SE-104 65 Stockholm Sweden Tel: +46 8 517 353 00 Fax: +46 8 517 353 11 Email: reservation.slussen@hilton.com www.stockholm-slussen.hilton.com

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2011

Mötesplats Fjällen Mitt i den Jämtländska fjällvärlden erbjuder Vålådalen utmärkta konferensmöjligheter med genuin miljö och moderna möteslokaler.

Pris från 1281:- ex moms/person och dygn med helpension och konferensservice.

www.valadalen.se 0647-35300

51

LandetRunt Ta en titt på vad som händer i Sveriges kommuner från Luleå i norr till Malmö i söder.

Luleå: Färre tar bilen

Luleåborna åker mindre bil och promenerar mer jämfört med tidigare.

Det framgår av en resvaneundersökning som besvarades av cirka 1750 luleåbor hösten 2010.

Luleåbornas resvarnor har kartlagts 2000, 2005 och 2010. Resvanorna har inte ändrats särskilt mycket, men det finns vissa skillnader jämfört med 2005.

- Antalet bilar per hushåll har minskat något.

- 37 procent har alltid tillgång till busskort jämfört med 33 procent 2005.

- Andelen resor med bil har minskat från 64 till 61 procent.

- Andelen resor med buss har ökat från 9 till 11 procent.

- Andelen resor med cykel har minskat från 13 till 10 procent.

- Andelen resor till fots har ökat från 12 till 15 procent.

Flertalet resor görs alltså med bil. Men när Luleåborna tar bilen åker de inte riktigt lika långt som tidigare. En typisk bilresa är bara 5 km lång. Däremot cyklar de i genomsnitt längre.

– Det intressantaste i undersökningen är att bilresandet minskar, säger Lena Bengtén, miljöplanerare på stadsbyggnadskontoret. De projekt vi haft för att få fler att åka buss och gå har nog påverkat lite.

Lycksele: Ungdomskonferens

Den 10 februari 2011 genomfördes en stor Ungdomskonferens och alla deltagare blev inspirerade och fick många nya uppgifter och idéer om hur Lycksele kan bli ännu bättre för ungdomar. 170 deltagare var med under dagen, både vuxna och ungdomar.

Dagen inleddes med en väldigt inspirerande föreläsning av Gustav Johansson från Sveriges Ungdomsråd. Sen fick alla höra resultatet från ungdomsundersökningen (LUPP) som gjordes 2010. Resultaten från undersökningen användes som underlag till gruppsamtalen under seminarierna.

Ludvika: Bra på integration

Ludvika hör till de tio bästa kommunerna i landet samt bäst i Dalarna när det gäller integration, det visar tidningen Fokus årliga kommunrankning som publicerade artikeln den 24 februari 2011. Tidningen har ställt upp sju olika variabler, bland annat flyktingmottagande och ohälsotal, och Ludvika är sexa på listan.

– Det är glädjande att Ludvika hamnar bland 52

de tio bästa i landet och den här placeringen är betydelsefull för fortsatt utveckling av integrationsarbetet i Ludvika. Ett stort tack till er alla som gjorde detta möjligt, säger Mohammed Alkazhami, verksamhetschef, integrations- och etableringscenter, Ludvika kommun.

Tidningen Fokus rankar kommuner som är bäst på integration: 1. Nora 2. Vårgårda 3. Pajala 4. Knivsta 5. Trosa 6. Ludvika 7. Salem 8. Surahammar 9. Flen 10. Fagersta Lidköping: Förskolor får utmärkelse

Stenportens, Ulriksdals och Ängsholmens förskolor har av Skolverket tilldelats utmärkelsen Skola för hållbar utveckling. Förskolorna har vävt in arbetet med hållbar utveckling i sin dagliga verksamhet. Barnen har exempelvis varit delaktiga i diskussioner om hur man kan spara energi. De har lärt sig att enkla saker som att släcka onödiga lampor kan ge en stor effekt.

Barnen har också varit mycket ute i naturen och fått kunskap om djur och växter och vet att vi ska vara rädda om dem. De har också varit delaktiga i sopsortering och haft en skräpplockar-dag. Skolverket skriver i sin motivering att förskolorna följer huvudprinciperna för lärande för hållbar utveckling och kopplar denna process till de aktuella styrdokumenten.

Lysekil: Dialog om lokaler

Under 2011 och 2012 sker stora förändringar kring lokalutnyttjandet inom Lysekils kommuns bildningsförvaltning. Syftet med förändringarna är att man ser möjlighet att få moderna, ändamålsenliga och flexibla lokaler och utöka antalet förskoleplatser. Man vill dessutom skapa förutsättningar för samverkan mellan verksamheterna, öka effektiviteten och följa nya lagkrav som ställs bland annat på: bibliotek, ämnesbehörighet, förskola inom 4 månader, m.m. Det nya lokalförslaget ska också ge bättre förutsättningar för samverkan mellan personal, barn och elever i behov av särskilt stöd samt för lokaler.

Under våren 2011 kommer kommunen inforOffentliga Affärer 2 2011 | www.offentligaaffarer.se

mera och föra dialog med berörda grupper. Det kommer också genomföras en upphandling av arkitekt, som ska arbeta fram förslag utifrån de givna förutsättningarna kring Gullmarsgymnasiet. Under hösten 2011 kommer en detaljutformning av lokaler och utemiljö genomföras samt en upphandling av byggnadsentreprenör.

Under våren 2012 flyttar gymnasiet ut och under våren och sommaren 2012 sker en omställning av lokalerna. Under hösten och vintern 2012 kommer inflyttningen i de renoverade lokalerna att genomföras.

Lerum: Kommunen visar överskott

Resultatet för Lerums kommun 2010 är + 51 miljoner kronor, och beror till stor del på händelser under 2010 som enbart påverkar det årets resultat. Bland annat har kommunens pensionsskuld minskat med nästan 25 miljoner, skatteintäkter och statsbidrag ökade med drygt 13 miljoner, sänkt arbetsgivaravgift har bidragit med nästan 12 miljoner och försäkringsersättning för branden i kulturskolan var nästan 8 miljoner kronor.

– Det positiva resultatet kommer vi att ha stor nytta av under kommande år, säger kommunstyrelsens ordförande Anna-Lena Holberg (M). Konjunkturen är fortfarande inte stabil, och vi ser ett kraftigt ökat behov inom både äldreomsorg och stöd till unga.

– Prognoserna under 2010 har varit försiktigt positiva, vilket gjort att vi satsat pengar på skolmiljön. Totalt har skolorna fått 14 miljoner kronor för upprustning. Dessutom har vi satsat nio miljoner kronor på minskade gruppstorlekar i förskolan, framhåller Anna-Lena Holberg.

Resultatet på sektornivå visar att samhällsbyggnad ligger väl i linje med budgeten medan både vård och omsorg och individ- och familjeomsorg har stora underskott.

Laholm: Tillgänglighetsinventering

Laholms kommun har med anledning av lagen om Enkelt avhjälpta hinder och Boverkets föreskrifter påbörjat arbetet med att avhjälpa dessa hinder på allmän plats. För detta har Tyréns AB

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2011

i Malmö getts i uppdrag att i ett första steg ta fram vilka områden och stråk som bedöms som mest prioriterade och därefter inventera hinder och förslå åtgärder inom de mest prioriterade områdena.

Vid ett inledande möte med kommunen fastslogs en prioriteringsordning av områden och stråk där centrumområdet i Laholm utgör första prioritet och kringliggande områden utgör prioritetsnivå två. När inventeringen genomfördes noterades att de västra delarna av centrum utgörs av bostadsbebyggelse med helt stenlagda gator, där åtgärder för att skapa tillgänglighet inte kan bedömas vara enkelt avhjälpta. I en etapp två planeras inventeringar göras på primära gång- och cykelstråk inom Laholms tätort samt områdena kring idrottshall och gymnasium. I denna etapp föreslås också centrala delar av övriga tätorter i kommunen inventeras.

Kvarvarande lokalgator i Laholms tätort och övriga tätorter inventeras och åtgärdas sedan i en tredje etapp.

Det bör noteras att arbetet med att göra Laholms centrum tillgängligt är också en del av den påbörjade och pågående förnyelsen av stadskärnan med gator som utformas på gåendes villkor, med lägre hastigheter, inga trottoarkanter, taktila stråk, med mera.

Lund: Säkrare skolskjutshållplatser

Lunds kommun har köpt ett system för att förbättra säkerheten för elever som åker skolskjuts.

Systemet bygger på att eleven bär en transponder, en aktiveringsreflex, som aktiverar det inbyggda ljuset i skolskjutsskylten så att ljuset börjar blinka. Det är framförallt de elever som åker från platser där trafikmiljön är extra utsatt som har fått systemet.

Vägverket har gjort mätningar på ett par platser där systemet testats som visar på att hastigheten från andra bilar minskar med 13 km/h när skolskjutshållplatsen är aktiv. Syftet med satsningen är att eleverna ska synas bättre och kunna känna sig tryggare när de väntar på sin skolskjuts.

Arne Öster

53

AVTALSNYTT Miljökrav på fordon!

Miljöstyrningsrådets kriterier för lätta respektive tunga fordon innehåller förslag som ska hjälpa upphandlare att ställa krav vid upphandling av miljöanpassade fordon.

V

ägtransporterna, både person- och godstransporter, står för över 90 % av koldioxidutsläppen från transportsektorn som 2008 var knappt 21 miljoner ton koldioxid (Naturvårdsverket National Inventory Report 2009 Sweden).

Vägtrafiken förknippas också med andra miljöproblem som försurning, marknära ozon, partiklar och buller. Samtidigt pågår en snabb utveckling mot mer miljöanpassade fordon där fokus främst riktas mod minskad bränsleförbrukning, lägre koldioxidförbrukning och renare avgaser.

Huvudsyftet med miljökraven på personbilar är att minska bränsleförbrukningen och därmed koldioxidutsläppen.

Bränsleförbrukningen är kopplad till bilens storlek. Finns behov av stora/rymliga fordon, är det viktigt att välja fordon med den lägsta bränsleförbrukningen i klassen samt eventuellt alternativa drivmedel.

Kraven på basnivå för personbilar utgår från miljöbilsförordningen om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor (SFS 2009:1). Förordningen är bindande för statliga myndigheter men definitionen för miljöbil används även av andra upphandlande myndigheter och kommuner för lokala parkeringssubventioner mm.

54

120 gram koldioxid per kilometer motsvarar en bensinförbrukning om ca 5 l/100 km och en dieselförbrukning om ca 4,5 l/100 km.

Miljöklass 2005 är nu obligatorisk för alla fordon som säljs. Miljöklass 2005PM kommer att vara obligatorisk från och med 2011 för alla fordon som drivs på diesel.

Miljöstyrningsrådets LCC-verktyg

Ett av kraven som kan användas är livscykelkostnader. Miljöstyrningsrådets LCCverktyg för personbilar är främst anpassat

för att användas i anbudsutvärderingen för att klargöra den verkliga kostnaden som den upphandlande enheten/myndigheten kommer att behöva betala för fordonet under användningstiden. Verktyget kan även vara en hjälp i behovsanalysen för att bättre planera sina inköp samt för att göra ett överslag på vad ett miljöanpassat alternativ kommer att kosta i jämförelse med en konventionell produkt – leder kanske den miljöanpassade bilupphandlingen till en besparing istället för en fördyring!

Källa: Miljöstyrningsrådet

Bilen måste få minskad betydelse

Under 2010 minskade koldioxidutsläppen från nya bilar mer än någonsin. Minskningen från 164 gram/km till 151 gram/km innebär en minskning med 13 gram/km. Men trots det ökar den totala mängden utsläpp från vägtrafiken. Orsaken är att den förbättrade ekonomin inneburit ökad trafik. Det visar färsk statistik från Transportstyrelsen.

Den rekordartade minskningen av koldioxidutsläpp från nya personbilar och den ökade användningen av biobränslen räcker inte för att kompensera för den ökade trafiken. Totalt ökar utsläppen av koldioxid från vägtrafiken med 100 000 ton. Sedan 1990 har utsläppen ökat med 10 procent, vilket motsvarar 1,7 miljoner ton.

Det är tydligt att effektivare motorer och biobränslen inte räcker för att kompensera för trafikökningen, utan som mest kan stabilisera utsläppsnivåerna. Om minskningar ska till, måste inriktningen ändras vad gäller utveckling av samhälle och infrastruktur. Bilen måste få minskad betydelse till förmån för ökad kollektivtrafik, cykling och transporter via järnväg och sjöfart.

Källa: Transportstyrelsen

Offentliga Affärer 2 2011 | www.offentligaaffarer.se

SKL KOMMENTUS FORDON

SKL Kommentus AB har genomfört en samordnad ramavtalsupphandling avseende fordon på uppdrag av 64 stycken upphandlande myndigheter. Ramavtalet omfattar köp av fordon i standardutförande, personbilar, kombibilar, minibussar och lätta lastbilar upp till 3,5 ton.

– Vid fordonsupphandling är volymen helt avgörande för få bra rabatter. Återförsäljarnas möjlighet att själva lämna rabatter utan generalagenternas stöd är begränsad, men genom att gå samman och därigenom bli en attraktivare kund engageras även generalagenterna som har möjlighet att bidra med ytterligare rabatt, säger ramavtalsansvarig Fredrik Björnström på SKL Kommentus.

En nyhet i upphandlingen är utvärderingsmodellen, med tillämpning av miljöstyrningsrådets LCC-kalkyl (se mer information i artikeln intill).

Ramavtalet omfattar endast köp av fordon.

Avropande myndigheter som vill leasa sina fordon kan nyttja detta avtal för fordonsinköpet till leasingföretaget och upphandla leasingtjänsten separat alt. direktupphandla denna merkostnad förutsatt att den inte överstiger direktupphandlingsgränsen.

Omsättning och längd

Avtalen väntas omsätta cirka 700 fordon per år. Siffran baseras på uppgifter från avropande myndigheter. Avtalens giltighetstid är fyra år.

Avrop

Nytt i den här upphandlingen är att avrop endast sker via förnyad konkurrensutsättning. Den förnyade konkurrensutsättningen kan genomföras för ett visst antal fordon eller för en bestämd tidsperiod.

Exempel 1: Avropande myndighet behöver omgående ett antal fordon. Den förnyade konkurrensutsättningen genomförs då för dessa fordon och beställning sker efter den förnyade konkurrensutsättningen avslutats.

Exempel 2: Avropande myndighet vet att det finns ett återkommande behov under det kommande året av fordon med samma specifikation. Myndigheten kan då välja att genomföra förnyad konkurrensutsättning och upprätta ett tidsbegränsat beställningsavtal med vinnande leverantör.

– Utifrån den återkopplingen vi fått från leverantörer och avropande myndigheter är avropsmodellen lätt att tillämpa för båda parter. I den förnyade konkurrensutsättning har dessutom leverantörerna visat sig kunna pressa sina priser ytterligare när de har ett specifikt antal fordon att ta ställning till, säger Fredrik Björnström.

Avropande myndigheter kan välja att lägga till kvalitativa mervärden (uttryckta som poängsatta bör-krav) i sin förnyade konkurrensutsättning. Till exempel kan detta beröra särskilda krav kring garanti, säkerhet eller miljö. Upphandlande myndighet väljer själv hur många poäng respektive uppfyllt bör-krav ska generera.

Leverantörer

Avtal har tecknats med 14 leverantörer. Eftersom ramavtalet omfattar många olika typer av fordon som ska täcka vitt skiljda behov, vid förnyad konkurrensutsättning riktas endast förfrågan till de som har fordon inom aktuell fordonsgrupp. Vissa leverantörer har enbart transportfordon andra enbart personbilar.

Citroën Sverige AB Din Bil Sverige AB

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2011

Fredrik Björnström på SKL Kommentus

Ford Motor Company AB Honda Nordic AB Hyundai Bilar AB IVECO Sweden AB K.W. Bruun Autoimport AB Mercedes-Benz Sverige AB MW Gruppen Stockholm AB Nimag Sverige AB Renault Nordic AB Svenska Bil i Norden AB Torvalla Bil Sätra AB Wahlströms Bil AB Ramavtalsansvarig

Fredrik Björnström SKL Kommentus Inköpscentral Telefon: 08-709 59 44 www.sklkommentus.se

55

SKL KOMMENTUS FORDON

AVTALSNYTT

Honda Nordic AB

En filosofi som förenar körglädje och miljö Honda Motor Company är världens största motortillverkare med representation i 109 länder och 32 fabriker världen över. Vår storlek gör att vi alltid står på stadiga ben. Vi har tekniken. Men också passionen.

Pionjärer inom miljötänkande

En av hörnpelarna i Hondas filosofi är att både produkter och produktion ska ha minsta möjliga inverkan på miljön. Därför var vi pionjärer när det gällde att ta fram bilar med låg bränsleförbrukning och idag är vi ett av de ledande företagen inom utveckling av fordon som drivs med hybridmotorer och bränsleceller.

Världsberömt modellprogram

Honda tillverkar bilar som söker nya vägar, för miljön och för att sänka dina bränslekostnader. Vårt modellprogram är välkänt över hela världen och bär med sig ett grundmurat kvalitetsrykte. I varje bil upplever du den tekniska förfiningen. Från designklassikern Honda Civic till el-hybriden Honda Insight. Vad blir ditt val? Återförsäljare och verkstäder

Vårt omfattande nätverk av återförsäljare och auktoriserade märkesverkstäder sprider ut sig över hela landet. Här väntar kunnig

och intresserad personal på att ta hand om dig och din bil. Hos oss är nöjda och entusiastiska kunder enda vägen till framgång.

Du hittar alla adresser och telefonnummer på www.honda.se

Honda förmedlar köp och leasing av personbilar och miljöbilar med kringtjänster såsom service och reparationer.

Fakta

56

Omsättning: Antal anställda i Sverige: Etablerat år: Huvudkontor: Regional representation i: Aktuellt ramavtalsområde/aktuella samarbetspartner: Giltighetstid: Referenser:

Ca 755 miljoner 60 1974 i Sverige under namnet Svenska Honda Bilimport Malmö Malmö

Andra ramavtal för offentlig sektor: Kontaktperson: Telefon: Fax: E-post: Hemsida:

Vattenfall, Praktikertjänst, Bonnier m.fl.

Johan Rehnström 040-38 07 93 040-38 07 05 johan.rehnstrom@honda-eu.com www.honda.se/bil

Enligt fordon 2011 2012-12-31 Uppges vid förfrågan

Offentliga Affärer 2 2011 | www.offentligaaffarer.se

Nya Honda Jazz Hybrid. Fem stjärnor i EuroNCAP:s säkerhetstester.

En liten rymlig miljöbil med fem fria skatteår. Från ca 189.900 kr.

Vår känsla för miljöbilar Liten och rymlig eller liten och sportig.

Vilken hybrid kittlar mest?

Honda CR-Z. Fem stjärnor i EuroNCAPs säkerhetstester.

En liten sportig miljöbil med fem skattefria år. Från ca 254.900 kr.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2011 Jazz Hybrid Bränsleförbrukning blandad körning 4,5 l/100 km, CO2 117 g/km. Miljöklass 2005.

CR-Z Bränsleförbrukning blandad körning 5 l/100 km, CO2 104 g/km. Miljöklass Euro 5/Elhybrid. Reservation för eventuella tryckfel. www.honda.se

57

AVTALSNYTT

Videokonferenser och AV-hjälpmedel

Dagens teknik gör att det inte längre är varken ekonomiskt eller miljömässigt försvarbart att resa långt för att hålla möten. Men även på korta avstånd kan videokonferenser vara ett intressant alternativ.

V

id en första anblick kan en videokonferenssituation tyckas vara ett mellanting mellan ett vanligt telefonsamtal och ett fysiskt möte – det bästa tänkbara alternativet till att faktiskt ”vara där”, men videomedierad kommunikation har visat sig vara betydligt mer komplext än så.

Videokonferenser är inte bara till för att spara pengar på resor och ersätta traditionella möten, utan även för att ersätta telefonsamtal så att man kan tyda ansiktsuttryck och kroppsspråk och på det sättet undvika eventuella missförstånd. Kameran och mikrofonen fungerar som elektroniska ögon och öron. Bildskärmen återger motpartens ord och visuella signaler.

Videokonferenser är optimala för rutinmöten, avrapporteringar, presentationer, uppföljningar och kortare diskussioner. Om man tidigare träffade sina leverantörer en gång i månaden kan man nu dela upp mötet i två eller tre kortare avstämningar via videolänk.

Mer eller mindre avancerad videokonferensutrustning kan vara uppställd i ett särskilt videokonferensrum, vilket innebär att alla deltagarna delar på kameran, mikrofonen och bildskärmen. Utrustningen kan

58

också vara kopplad till en PC vilket innebär att varje deltagare har sin egen kommunikationsutrustning. I dag kan varierande behov även uppfyllas med hjälp av videokamerorna i moderna smartphones eller surfplattor.

I och med att tekniska apparater blir tillgängliga för alla typer av människor ställs det nya krav på produkterna. När det gäller teknikens utformning kan det vara av intresse att ta med faktorer som synfält, ljudets kvalitet samt eventuella fördröjningar i överföringen. Det är också viktigt att notera om gruppens alla medlemmar kan delta på lika villkor eller om tekniken ställer till problem i det avseendet.

Användarna behöver både utbildning i hur systemet fungerar och träning i de sociala protokoll som behövs i en virtuell samarbetssituation. Kunskap om teknikens begränsningar och fördelar gör att användarna kan utnyttja tekniken på ett effektivare sätt.

AV-utrustning

AV är en förkortning av AudioVisuell, där Audio står för det man uppfattar med hörseln medan Visuell står för det man uppfattar med synen.

Trista PowerPoint-presentationer och OH-projektorer som inte fungerar som de

ska har många upplevt. Visst går det att göra både roligare och effektivare med med hjälp av modern teknik.

Att visa bilder och film är väldigt användbart vid presentationer för att på ett så bra sätt som möjligt nå ut med ditt budskap.

Din säljpresentation får mer uppmärksamhet, ditt föredrag blir mer levande och utbildningen blir mer pedagogisk.

Den återgivna bilden kan komma från många olika källor och rummets utseende och storlek gör att ingående delar så som växlar, matriser, skärm, duk, projektor m m bör anpassas efter förutsättningar och krav.

Exempel på källor kan vara TV-sändning, DVD, Blu-ray, Dokumentkamera, Videokonferenssystem eller fast/bärbar dator.

SmartBoard

SmartBoard är en interaktiv whiteboard där en vanlig whiteboard kombineras med datorns alla möjligheter. Tillsammans med en projektor blir SmartBoard’en en stor pekskärm. Enkel och värdefull.

Arne Öster

Offentliga Affärer 2 2011 | www.offentligaaffarer.se

SKL KOMMENTUS AV-PRODUKTER

För att kunna göra attraktiva och lönsamma Information om tjänsten finns på: http:// produktpaket krävs en bred kompetens och www.inera.se/Infrastrukturtjanster/Video/ en god kunskap om såväl kundens behov Styrande dokument för video och distanssom produktens eller tjänstens unika egen- möten finns på: skaper. www.inera.se – Ett nära samarbete med flera organisa- tioner har tydliggjort och bidragit till att Område III omfattar videoinfrastrukpaketeringen av komplexa produkter och tur och distansmöten som tjänst, dvs drift, tjänsten även täcker in leverans och support förvaltning, användarstöd, utrustning och och det är här vi hittar de riktiga vinsterna övervakning, mot en fast eller rörlig kostoch kostnadsbesparingarna för avropande nad. Tjänsterna ska vara skalbara i funktiomyndigheter, säger Roland Widlund, ram- nalitet, kapacitet och tillgänglighet. Skalavtalsansvarig på SKL Kombarheten ska vara möjlig både mentus. uppåt och nedåt. Tjänsterna Paketerade produkter och ska över tiden kunna anpassas tjänster som erbjuds till fasttill avroparens verksamhetspris gör att kunden har full behov. Även tillfälliga behov kontroll över produktens eller ska kunna tillgodoses. tjänstens slutliga pris.

– Paketerade lösningar blir Omsättning ofta mer kostnadseffektiva då Totalt uppskattad volym är man redan vid köptillfället beräknad till 350 miljoner vet vad som ingår och vad den kronor under hela avtalspeslutliga prislappen blir, säger rioden. Volymen baseras på Roland Widlund. den uppskattade volym som Standardiserade produkupphandlande myndigheter ter och tjänster som kommer har lämnat in vid anmälan att med generiska mallar, checkdelta i upphandlingen. listor och verktyg innebär Roland Widlund, ramavtalsockså snabbare leverans och ansvarig på SKL Kommentus Avrop bättre styrning av projektet För avtalsområde I tillämpas från leverantörens sida. rangordning där samtliga – Ett standardiserat arbetssätt kan också villkor är fasta på paketlösningar. Ska man göra att kunden upplever att de får en tjänst köpa produkter enligt specifikation används av högre kvalitet, menar Roland Widlund. rangordning. Köp av annan videokonferens Cirka 200 upphandlande myndigheter, utrustning avropas med förnyad konkurvarav 16 landsting, är berättigade att avropa rensutsättning. på SKL Kommentus nya avtal för AV-pro- För område II avropas ”typrum” enligt dukter. Upphandlingen omfattar sex olika specifikation med rangordning. Köp av anproduktområden, dra konferenslösningar än de som är speciOmråde I - paketlösningar och produkter ficerade avropas med förnyad konkurrensutavseende videokonfereser sättning.

Område II - paketlösningar avseende konferensprodukter Område III - video- och distansmötestjänster Områden IV - professionella AV-produkter Område V - enkla AV-produkter Område VI - installationstjänster Jämfört med de föregående avtalen finns ett antal nyheter. Produktområdena I och III är helt nya som inte tidigare har varit med. Område I innefattar i huvudsak paketlösningar och produkter avseende videokonferens baserade på standarderna H.323 och SIP. I området ingår såväl klientutrustningar som infrastrukturprodukter. Produkterna kommer att nyttjas för både administrativa videokonferens- och distansmöten och för kliniska telemedicintillämpningar.

Produkterna ska även i tillämpliga delar vara kompatibla och harmonisera med den videoinfrastrukturtjänst ”Video/Distansmöte” som är etablerad på Sjunet.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2011

För område III avropas typkonfigurationer där samtliga villkor är fastställda med rangordning. Vid köp av andra typkonfigurationer än de specificerade avropas dessa med förnyad konkurrensutsättning.

För område IV och V och VI är endast en leverantör antagen. Det som skiljer område VI är att området är indelat i fem regioner där en leverantör antas per region.

Avtalen är tecknade för två år, med möjlighet till förlängning 1 + 1 år.

Sammanlagt 12 leverantörer har fått teckna avtal inom de sex ramavtalsområdena, som vidare är indelade i fem regioner.

Antagna leverantörer är

Atea Sverige AB Imact Europé (numera Atea Audiovisuell kommunikation) STV, Svenska Tele & Video Konsult Cygate AB Serafim Office Management Video Consult AB Loudnbright Systemintegration DAV Partner AV-Huset Ljud & Bild i Sthlm AB AV-Syd AB TDC Sverige AB Compodium international AB Preagera AB Ramavtalsansvarig

SKL Kommentus AB Roland Widlund roland.widlund@sklkommentus.se 08-7095967

59

SKL KOMMENTUS AV-PRODUKTER

AVTALSNYTT

AV Syd AB

Konferensprodukter, professionella AV-produkter och installationstjänster SKL Kommentus valde AV Syd till ensam leverantör för område IV Professionella AV-produkter.

AV Syd har fått förnyat förtroende som leverantör för SKL Kommentus inom område II, IV och VI gällande AV-avtalet som är ett av Sveriges största inom vår bransch.

Gällande område IV professionella AV-produkter levererar AV Syd som ensam leverantör till alla regioner i Sverige. Inom detta område ingår bla följande produktområden: Data/videoprojektorer Interaktiva skrivtavlor Informationskiosker Stativ LCD-skärmar Skrivtavlor Filmdukar Högtalare Voteringssystem Lång erfarenhet inom bild- och ljudteknik

AV Syd är en komplett leverantör inom ljud- och bildprodukter. Vårt sortiment är brett och innehåller allt från projektorer till videokonferenser, ljudanläggningar, interaktiva skrivtavlor och AV-möbler.

Vi arbetar med allt från försäljning av enstaka produkter till kompletta installationer av stora projekt.

Vi har en mångårdig erfarenhet av att hjälpa den offentliga sektorn med att göra bra inköp och helhetslösningar.

Vi är stolta över det fortsatta förtroendet och ser fram emot att kontakta er och berätta mer.

Mikael Wickström, VD

Fakta Omsättning 10/11: Etablerat år: Huvudkontor: Representation i Sverige: Certifieringar miljökvalitet: Aktuellt ramavtalsområde: Giltighetstid: Referenser: Andra ramavtal:

Kontaktperson: Telefon: Fax: E-post: Hemsida:

60

Ca 70Msek 1986 Pilotgatan 7, 212 39 Malmö Finns i hela Sverige via samarbetspartners.

ISO 9001 och ISO 14001 Område II konferensprodukter, Område IV Professionella AV-produkter och Område VI Installationstjänster.

2011-01-01-2012-06-30 med möjlighet till förlängning.

Många statliga myndigheter/verk, universitet, kommuner och landsting.

Stockholms stad, Trelleborgs kommun, Östersunds kommun, Lunds kommun, FMV, Luleå kommun, Sollentuna kommun, Österåker kommun, Täby kommun, Västerviks kommun, Varbergs kommun samt många fler.

Mikael Wickström 040-190070 040-190071 mikael@avsyd.se www.avsyd.se

Offentliga Affärer 2 2011 | www.offentligaaffarer.se

evårrat passionerade AV-tekniker b o R En av

Vi är med er!

Från idé och planering till inköp och installation. Funktionstestat och klart!

Din totalleverantör inom ljud & bild med över 25 års erfarenhet. Vi levererar i hela Sverige och har koncentrerat vår verksamhet mot skolor och offentliga verksamheter. Vi finns tillgängliga över hela landet med support och installation. Under dessa 25 år har vi bland annat lärt oss att bli experter på vad ni i skolorna behöver i form av audio- och visuella hjälpmedel. Vi är ständigt uppdaterade med de senaste nyheterna på marknaden och vi söker alltid upp de mest prisvärda och bästa tekniska hjälpmedlen för er.

Våra AV-rådgivare vet vad ni behöver och våra installatörer har den rätta tekniska kunskapen och erfarenheten för att montera dessa på bästa sätt.

Prova vår webbutik!

www.avsyd.se

Malmö | Pilotgatan 7 | 2212 39 Malmö www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2011 Stockholm | Tel 08 -19 00 70

SMART Board 680 En av många produkter som vi erbjuder under Kommentusavtalet.

Kontakta oss för ert pris.

| Tel 040 -19 00 70 | Fax 040 -19 00 71 | post @ avsyd.se

61

AVTALSNYTT krönika

Pågående upphandlingar Här är ett urval av pågående upphandlingar hos SKL Kommentus Inköpscentral.

V

agnparksfinansiering 2011 - finansiell leasing SKL Kommentus genomförde en upphandling av vagnparksfinansiering-finansiell leasing 2008. Upphandlingen visade på stort intresse med deltagande från både kommuner, kommunala bolag och landsting. Det befintliga avtalet går ut den 31 mars 2011 och nya avtal beräknas vara klara i april 2011.

Stationstankning 2011

Upphandlingen annonserades den 23 februari och avtalet beräknas träda i kraft i juli 2011.

Elenergi 2012

SKL Kommentus Inköpscentral kommer att starta en upphandling av el-energi med leveransstart i januari 2012. Möjlighet finns till senare anslutning.

Tre inköpsmodeller har tagits fram för att tillmötesgå olika krav och förutsättningar i olika verksamheter, rörlig elpris, fast elpris och successiv prissäkring. I samtliga modeller hanteras de underliggande marknadspriserna; inklusive elcertifikat och valutakursen. Upphandlande myndigheter beslutar själva om vilken modell som ska tillämpas i samband med utvärdering av inkomna anbud.

samordnade upphandlingar av läromedel vid två tillfällen. Det senast tecknade avtalet löper till och med den 31 augusti 2011. Den nu aktuella upphandlingen har planerats så att ett nytt avtal ska kunna träda i kraft den 1 juni 2011. Upphandlande myndigheter kommer att kunna ansluta till upphandlingen under avtalstidens gång, utan att ha anmält intresse i förhand.

Inkassotjänster 2011

Park och lek 2012

Upphandlingen av inkassotjänster kommer bland annat att omfatta betalningspåminnelser, inkassokrav, rättsliga och exekutiva åtgärder, delgivningstjänst, efter- och långtidsbevakning av fordringar samt utlandsinkasso. Ramavtalet beräknas träda i kraft 1 maj 2011 och upphandlande myndigheter/ enheter kommer under avtalstiden att löpande kunna avropa från ramavtalet.

Litteratur 2011

Upphandlingen av Litteratur 2011 har avbrutits och kommer att göras om med avseende på delarna; pappersböcker samt ljudböcker, med och utan biblioteksutrustning. Förhoppningen är att ha ett gällande avtal från och med september 2011. Övriga avtalsområden i upphandlingen Litteratur 2010 är klara och avtal med leverantörer tecknade.

Läromedel 2011

Upphandlingen annonseras i mars 2011.

SKL Kommentus har tidigare genomfört 62

SKL Kommentus har tidigare genomfört samordnad upphandling av Park - och Lekmaterial vid två tillfällen. Det nu befintliga avtalet löper ut 2010-12-31 och kommer att förlängas till 2011-12-31. De flesta upphandlande myndigheter och enheter har valt att förlänga avtalen och mot bakgrund av bland annat detta bedömer SKL Kommentus att det finns underlag för att genomföra en ny samordnad upphandling av Park – och Lekmaterial.

Den kommande upphandlingen ska resultera i nya avtal som träder i kraft i samband med att de gamla avtalen löper ut. Nyheter i kommande upphandling är upphandlingsområdena Parkmöbler och Idrottsleksaker som lagts till efter önskemål från upphandlande myndigheter och enheter.

Utskriftstjänster 2011

Det har framkommit önskemål från upphandlande myndigheter om upphandling avseende utskriftstjänster, med önskemål om att den aktuella leverantören mottar

filer och bearbetar dessa, utför utskrift av fakturor och andra försändelser, kuverterar försändelsen, arkiverar fakturabilden för senare uppföljning och sorterar försändelserna i postnummerordning samt portooptimerar. Det har även framkommit önskemål om att erhålla kvittens under processen gång, för säkerställande av att tjänsten utförts på ett korrekt sätt. SKL Kommentus Inköpscentral AB bedömer att en upphandling av utskriftstjänster kommer att sänka upphandlande myndigheters kostnader för utskriftstjänster.

Planerad annonsering är mars 2011 och avtalsstart är maj 2011.

Kontors- och förbrukningsmaterial 2012

SKL Kommentus har tidigare genomfört denna upphandling vid två tillfällen. Det nu befintliga avtalet är förlängt ett år och löper ut 2011-12-31. Den aktuella upphandlingen är planerad så att nya avtal ska kunna träda ikraft 2012-01-01. Det är dock möjligt för upphandlande myndigheter som idag har egna avtal som löper ut vid senare tidpunkter att delta i upphandlingen och ha en avvikande avtalsstart.

Uppföljandekontroll av etiska och sociala krav

Intresset för denna upphandling har varit stort, ungefär 80 upphandlande myndigheter har anmält sig. SKL Kommentus planerar att ha färdiga avtal avseende revisioner efter sommaren 2011.

Offentliga Affärer 2 2011 | www.offentligaaffarer.se

Lindahl. Når resultat.

Finns det någon motsättning mellan professionalism och humanism? Mellan kompetens och kontinuitet? Affärsmässighet och erfarenhet? Inte enligt oss.

På Lindahl anser vi tvärtom att det ena bygger och förstärker det andra. Därför månar vi om våra klienter – precis som vi månar om våra anställda. Kompetens, professionalism och helhetssyn är för oss självklara, men även kontinuitet, erfarenhet och personligt engagemang. Positiva relationer föder nämligen positiva resultat. Det är vi säkra på. Det är det som gjort oss till vad vi är idag. Advokatbyrån som når resultat.

Svensk och internationell affärsjuridik STOCKHOL M

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2011

GÖTEBORG

MALMÖ

HELSINGBORG

UPPSALA

ÖREBRO

www.lindahl.se 63

ledarskap posttidning

Returadress: Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2, 414 58 GÖTEBORG

Låt oss förklara fördelarna med decenniumekonomi

Riksbyggen ägs av våra medlemmar. Det betyder i praktiken att när du köper en bostadsrätt av oss, blir du också genom föreningen ägare av Riksbyggen. Vi är helt enkelt ett kooperativ som arbetar för ditt bästa.

Inte ett börsnoterat företag som jobbar för sina aktieägares kortsiktiga vinster.

Att vi tar ett långsiktigt ansvar innebär att vi tänker annorlunda redan från början och väljer lösningar som vi vet att vi kan stå för i tio, femtio eller hundra år. Det här tänkandet har vi även när vi tar oss an förvaltnings­ uppdrag för kommersiella och offentliga fastigheter.

Vi föreslår alltid långsiktigt kloka och lönsamma lösningar – det tjänar vi alla på, decennium efter decennium. Läs mer på riksbyggen.se!

64

Offentliga Affärer 2 2011 | www.offentligaaffarer.se