Profiler Offentliga Affärer

UPPHANDLING | EKONOMI | juridik | utbildning | vårD | ledarskap | miljö | konferens

INKÖPSCENTRALER

Experterna är oeniga HÖJ Kompetensen

Så lyckas du med utbildningen

TEMA UPPHANDLING

Ständig upphandling stressar

Affärer för miljarder Profilen

Nr 6 2011 | Nittonde årgången | Pris 79 kr

Ett yrkesliv som upphandlare

Gustav Fridolin

Vill bygga det nya folkhemmet

AVTALSNYTT: BREV- OCH PAKETFÖRMEDLINGSTJÄNSTER, DRIVMEDEL FÖR STATIONSTANKNING

profilen | Gustav Fridolin – Vill bygga det nya folkhemmet

Fridolin vill bygga det nya folkhemmet Om man har mycket att säga är det en fördel med ett väloljat munläder. Båda egenskaper gäller för Gustav Fridolin.

Hans budskap är väl inarbetat i vana formuleringar och tankemönster, och det är hans förmåga till närvaro som räddar orden från att kännas slentrian.

G

ustav Fridolin har spanat mot Europa, Tyskland, och de stora framgångar som de gröna partierna rönt där. Miljöpartiet, Sveriges tredje största parti, har idag dubbelt så många medlemmar som för två år sedan.

I höst fyllde Miljöpartiet 30 år och Gustav Fridolin har varit medlem mer än hälften av tiden, han gick med som elvaåring efter att ha sett Birger Schlaug debattera skolfrågor. Under perioden 2006-2010 gjorde han ett uppehåll från rikspolitiken och arbetade bland annat som folkhögskolelärare och skolfrågorna verkar ligga honom varmt om hjärtat. Det senaste halvåret, sedan han tillträdde som språkrör för Miljöpartiet, har det också getts tillfällen att debattera ämnet.

Tro på samverkan

Fakta Sedan maj 2011 språkrör för Miljöpartiet de Gröna tillsammans med Åsa Romson. Han är dessutom journalist, författare och folkhögskolelärare.

Bor: Stockholm Ålder: 28 år Familj: Fru och 4 månader gammal dotter.

Under 2012 planerar han vara föräldraledig i ett halvår. Övrigt: Han blev yngste riksdagsledamot någonsin när han 19 år gammal valdes in år 2002.

10

Han håller inte med dem som kräver att staten bör ta tillbaka ansvaret för skolan, men det betyder inte att ansvaret ska vila helt på kommunerna.

– Jag tror på en samverkan mellan stat och kommun, ett gemensamt ansvar för skolan.

En viktig åtgärd berör lärarnas löner, och här har Miljöpartiet uttryckt att staten bör lägga bortåt fem miljarder kronor på kompetenshöjande satsningar.

– Då ska arbetsgivaren som motprestation skriva på en överenskommelse med facken om höjd lön för de lärare som genomgår kompetenslyft.

Man har lärt av misstagen från tidigare satsningar.

– Lärarlyftet var en vällovlig satsning – men den ledde inte till höjda löner. Tvärtom drabbades de lärare som deltog av uteblivna lönehöjningar under studietiden.

Kan inte staten gå in och höja lönerna rakt av?

– Det finns vissa risker man vill undvika. En sådan är att kommunerna sänker sin lönedel med motsvarande belopp. En annan risk är att de kommuner som gör ett bra arbete med skolan tappar lusten. Arbetet blir inte lika roligt om någon går in och detaljstyr.

– Jag förstår till exempel att lärare blir förbannade om politiker har synpunkter på hur de ska stå i klassrummet, tillägger Gustav Fridolin och visar prov på sin erkända begåvning i att dela ut kängor – och Jan Björklund är en av måltavlorna.

En ny retorik

I somras gav Gustav Fridolin ut en bok med titeln Maskiner och människor. Där för han och partikamraten Ulf Bodach Söderström fram sina tankar om hur vi ska bygga välfärden och det gav omedelbart respons från regeringen som öppnade upp för ökat samarbete. Gustav Fridolin behöll fotfästet trots stor uppvaktning och svarade journalisterna att de politiska sakfrågorna bör vara viktigare än eventuella ministerposter.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2011

Hur skulle du vara som statsminister, undrar jag? Han reagerar på frågan, det verkar inte vara en tanke han roar sig med på lediga stunder.

– Det är roligt att få frågan, Miljöpartiet växer och har etablerat sig som landets tredje största parti. Vi ser också att de gröna partierna växer sig starka runt om i världen, i till exempel Tyskland. Med det sagt – om Miljöpartiet får en chans att utse en statsminister så är det hög tid att det blir en kvinna.

Okej, men hur är du som politisk ledare då?

– Det vi behöver idag är en idé om vart vi vill och det tycker jag att vi har bäring på.

Mer än så svarar han inte på min fråga, utan pratar hellre om utmaningar och åtgärder.

– Vi står inför lika stora utmaningar som när man en gång byggde folkhemmet. Och det gäller även på rent praktisk nivå – vi behöver bygga järnvägar, bostäder och en skola där människor får möjlighet att utvecklas.

Stora investeringar krävs alltså och Gustav Fridolin argumenterar för att göra dem i ett långsiktigt hållbart perspektiv.

– I det läget är det klokt att bygga energieffektivt. Det minskar inte bara våra energikostnader, det är dessutom jobbskapande. Sverige borde ta täten när det gäller att utveckla det moderna byggandet. Det finns en enorm exportpotential kring detta.

Vi fortsätter samtalet kring andra typer av synergieffekter som kan bidra till en god samhällsutveckling – sådana som Sveriges offentliga upphandlare är väl bekanta med. Gustav Fridolin pratar om ett antal spännande initiativ som fallit väl ut. Bland annat byggupphandlingar som inkluderar krav på lokal rekrytering eller informationsåtgärder för att hjälpa lokala leverantörer att delta i offentliga upphandlingar – som i förlängningen har stärkt det lokala näringslivet i stort.

Han är väl insatt i svårigheterna att formulera miljö- och sociala krav i offentliga upphandlingar så att de blir förenliga med EU-regler.

– Jag vill uppmana kommunerna att fortsätta vara uppfinningsrika och driva igenom dessa krav i sina upphandlingar. Det finns mycket att göra på området och det försvåras av att rättsläget är så oklart. Lagen får inte på något sätt förhindra goda intentioner, menar han.

Vi träffar Gustav Fridolin under Kvalitetsmässan i Göteborg. En stund senare blir han intervjuad på en scen inför publik. Precis som under vårt samtal rullar hans argumentation på som ett väloljat maskineri. Det märks att han är uppvärmd i sakfrågorna. När journalisten Lasse Swahn konstaterar att han inte pratar om miljö som något hotfullt svarar han: – När jag började prata om miljöfrågorna sades det ofta att om vi inte gör något nu kommer isarna att börja smälta. Där är vi idag och det har gått fortare än vi kunde ana. Men vi klarade att bygga bort fattigdomen genom folkhemsbygget, och vi bör klara att bygga bort klimathotet. Vi människor är otroligt bra på anpassning – fundera bara en stund på hur vi hade det för 15 år sedan. Vilken mat åt vi, hur reste vi och kommunicerade. Då ser vi hur ofantligt förändringsbenägna vi är.

Vad duktig du är på att argumentera, säger Lasse Swahn.

– Jag har gått en folkhögskolekurs, skämtar Gustav Fridolin.

Allt eftersom han pratar på scenen samlas fler och fler åhörare och efteråt är det många som vill skaka hand. Det ska bli spännande att se vad Miljöpartiet tar sig för framöver. Under hösten har man tagit ett nytt grepp för att öka det politiska engagemanget i Sverige. Målet är att samla 250 000 personer till samtal om Miljöpartiets politik.

– Vi har sagt att vi ska gå ut och fråga vad de tycker, men det handlar inte om att leta idéer. Vi har en tydlig idé som vi vill diskutera tillsammans med människor och få ta del av deras erfarenheter utifrån den specifika situation de befinner sig i, säger Gustav Fridolin.

Malin Ulfvarson

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2011

11

Foto: Henric Lindsten

Väloljat maskineri på scen

FAKTA

FOTO: HENRIC LINDSTEN

Familj: Man, 3 egna barn och 4 bonusbarn, varav 3 är utflugna.

Bor: I hus i Hägersten Ålder: 38 år Fritidsintressen: Trädgårdsarbete.

Framtid: Om 10-15 år är jag antingen fortfarande politiskt aktiv eller i en ledande ställning i en organisation som arbetar med samhällsförändring.

Hatts uppdrag:

Att förhandla fram en nationell IT-vision Vi väntar med spänning på IT-minister Anna-Karin Hatts digitala agenda. En agenda inte bara för myndigheter, utan för alla som vill bygga e-Sverige. Arbetet kräver ett visst mått av förhandling.

T

rots envisa påstötningar från omvärlden presenterar hon ingen närmare deadline för när den nationella digitala agendan ska vara klar.

– Vi har sagt att vi ska redovisa resultatet under 2011, så det blir senare i höst. Just nu är vi inne i ett intensivt slutskede där vi bland annat arbetar fram de slutgiltiga målformulering-

arna.

Den digitala agendan ska inte bara vara regeringens agenda utan förhoppningen är att den ska anammas som en nationell agenda, av både det privata näringslivet och offentlig sektor. Alla aktörer har fått möjlighet att sluta upp bakom arbetet.

– Vi bjöd in på bred front till våra rundabordssamtal. Vi har

10

avhandlat breda frågor och med representanter från både myndigheter, kommuner, företag och intresseorganisationer. Det är ett banbrytande arbete vi har påbörjat, och delaktigheten sträcker sig ända fram till hur vi ska formulera våra mål, säger Anna-Karin Hatt.

Det kom naturligtvis in massvis med konkreta förslag under vårens möten. På området e-förvaltning handlade det framförallt om två tydliga önskemål.

– Dels att underlätta för de aktörer som vill vidareutveckla de offentliga e-tjänsterna. Och dels att fortsätta bygga bort krångelSverige med hjälp av smart e-förvaltning, säger Anna-Karin Hatt.

Vi behöver mer användarvänliga tjänster, mer automatisering och 24-timmarsmyndigheter.

Offentliga Affärer 5 2011 | www.offentligaaffarer.se

PROFILEN | ANNA-KARIN HATT – att förhandla fram en nationell IT-vision

– Som medborgare förväntar vi oss till exempel att de uppgifter vi lämnar till förvaltningen ska sparas och finnas tillgängliga i dina ärenden. Det är mycket irriterande och tidsödande att behöva skicka in samma uppgifter flera gånger.

Hon säger att Riksrevisionens rapport visar att det finns en outnyttjad potential – att vi behöver en rejäl automatisering av förvaltningen.

– Vi skulle kunna effektivisera förvaltningen långt mer än hittills, och på så sätt använda skattebetalarnas pengar på bästa sätt. Dessutom behöver vi se till att vi genomdriver en verksamhetsutveckling så att vi använder det stöd som intelligent IT erbjuder.

FOTO: HENRIC LINDSTEN

Kampanjade i somras

Under sommaren har Anna-Karin Hatt ägnat mycket tid åt att kandidera som partiledare för Centerpartiet, som Maud Olofssons efterträdare. När vi pratar med henne har partiet gjort sitt val, en annan kandidat, och vardagen som Region- och IT-minister är återställd. Vi undrar om de senaste månadernas kampanjande har gett några nya perspektiv och idéer?

– Absolut, många frågor kommer upp när man är ute och reser.

Bland annat har vi sett vinsten i att få tillgång till bra bredbandshastighet. Det är oerhört viktigt, för både privatpersoner och företag, att få tillgång till snabb och säker kommunikation. Det finns ett stort engagemang kring frågan runt om i landet.

Därmed kändes det förstås extra bra att i höstbudgeten få presentera ytterligare en halv miljard kronor för att påskynda utvecklingen.

I somras talade du på Ericssons internationella konferens Broadband for all – och nu kan vi läsa att du har lagt förslag om ett stort anslag till bredbandsutbyggnad i höstbudgeten. Kan vi hoppas på ytterligare en stor summa pengar till e-förvaltning efter ditt deltagande på eFörvaltningsdagarna?

– Nej det funkar inte så. Vi jobbar ständigt med frågorna och har en färdig struktur för e-förvaltningsarbetet. Vi har E-delegationen som kontinuerligt ger mig förslag på sådant vi borde göra. De har funnits i nära två års tid och består av cirka 200 personer.

Från och med årsskiftet bildades dessutom e-legitimationsnämnden som nyligen har format en testplattform för en ny legitimation.

Det är en knäckfråga, en gemensam e-legitimation för hela samhället.

IT-minister Anna-Karin Hatt säger bestämt nej till spökskrivare på facebook och twitter.

– Det vill jag att mina följare ska veta, det är inget ombud som skriver i mitt namn. www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2011

Hur kommer det sig att du hamnade på IT-ministerposten?

– Ska man driva utvecklingen framåt måste man få många intressenter att vara delaktiga. Jag har erfarenhet av förhandling och att få ihop motstridiga intressen. Jag tror att det är ett viktigt skäl till min utnämning.

Hennes drivkraft är möjligheten att använda IT för att åstadkomma förenkling i allas vår vardag.

– Det är en drivkraft i allt jag ger mig på, det är viktigt i alla typer av frågor.

Har du ett teknikintresse?

– Ja, det är klart att jag har, det måste man väl. Men framförallt är jag intresserad av hur man med hjälp av tekniken kan förbättra. Ta skolan till exempel – jag är egentligen inte intresserad av tekniken som används, utan av hur lärare i klassrummet kan förmedla kunskap till sina elever. Det är kärnuppdraget vi ska fokusera på – det är utmaningen för Sverige.

Hur sköter du din omvärldsbevakning?

Hon följer svenska medier och tar även hjälp med den internationella omvärldsbevakningen. Men hon följer inte vad till exempel några specifika ämnesexperter eller profiler uttalar sig om.

– Jag söker inte på det sättet, jag har en bredare bevakning på mina ansvarsområden.

Du använder dagligen twitter, varför gör du det?

– Twitter gör mig tillgänglig som politisk företrädare, så att fler kan föra dialog med mig – om än kortfattat. Jag upplever att det är värdefullt, jag strävar efter att öppna fler kanaler – de traditionella mötesplatserna räcker inte längre till.

Du är även en flitig facebookanvändare.

– Det är inte lika mycket dialog i facebook, men jag använder det dagligen för att sprida kunskap om vad jag gör eller information i aktuella frågor.

Men hur ska man hinna med?

– Man får väl prioritera. Det är faktiskt ganska tidseffektivt att använda sociala medier, men det är klart – det är alltid en avvägning. Och i perioder använder man det mer eller mindre beroende på arbetsbelastning. Det viktiga är att själv bestämma på vilket sätt man ska använda det.

Hon poängterar att när hon syns på twitter eller facebook, då är det hon som är där och skriver.

– Det vill jag att mina följare ska veta, det är inget ombud som skriver i mitt namn.

Hon tycker att det skulle vara bortkastad tid att låta något ombud uppdatera hennes statusar.

– Då är det bättre att lägga den lilla tid man har på att själv uppdatera istället för att ha en mer omfattande publicering med hjälp av ombud. Jag tror att de flesta håller med mig om att det blir en skillnad i läsvärde.

Vid rundabordssamtalen i våras blev hon, via twitter kontaktad av några ungdomar från IT-gymnasiet i Nacka.

– De ville ha ett eget rundabordssamtal med mig, på temat IT och ungdomar och de erbjöd sig att arrangera det. Jag tyckte att det var ett bra initiativ men kunde tyvärr inte själv delta, det gjorde däremot min statssekreterare.

I det läget var twitter den bästa kommunikationskanalen och för ungdomarna kändes det nog bra att de kunde nå Sveriges IT-minister och få snabbt svar på sin fråga.

Malin Ulfvarson

11

Med miljön som drivkraft Upphandlingsutredningen tar mycket tid i anspråk men han har många järn i elden. Möt utredaren, författaren och samhällsförbättraren Anders Wijkman.

A

nders Wijkman ger ett mycket öppet och ödmjukt intryck.

Han berättar frikostigt om sina erfarenheter, uppdrag och åsikter och är angelägen om att sprida sitt budskap. Han är också mycket seriös i sin framtoning, skojar inte gärna om sitt arbete.

Jag berättar att jag i min research stött på ett tv-inslag från ett norskt humorprogram där han utan förvarning medverkar – och resultatet är så roligt att jag nästan trillar av stolen. Anders Wijkman förklarar hur det gick till när han blev lurad att medverka i programmet, men själv tycker han inte att inslaget är värt att skratta åt.

– Nej, jag ler möjligtvis när jag ser det, men jag skrattar inte, säger han.

Han tycker att den moderna informationstekniken har gett fantastiska demokratiska möjligheter, till exempel för att mobilisera – se bara på utvecklingen i Nordafrika.

– Det är bara 15 år sedan vi satt och klistrade kuvert och la på lådan. Nu når vi ut till tusentals människor med bara ett knapptryck.

Men det finns en baksida. Debattklimatet har blivit råare, och debattartiklar och inlägg på internet bemöts inte sällan med rena personangrepp och oförskämdheter.

– Vi har inte utvecklat ett ansvarskännande som lever upp till vad tekniken erbjuder – och det är väldigt allvarligt. En tidning har en ansvarig utgivare, medan nätet är totalt fritt. Man pratar om sociala medier, men ibland ligger det närmare att kalla det asociala medier, säger han.

Han hoppas att vi med tiden utvecklar en mer sansad och balanserad ton, men är inte helt säker på att det är den utveckling vi ser. Men tekniken är bara bäraren av budskapen och Anders Wijkman riktar inte sin kritik åt det hållet. Tvärtom: – Tekniken ger oss även möjlighet att göra hållbara val, som att läsa tidningen på skärm istället för på papper eller att ordna videokonferenser istället för att göra långa resor.

8

Oundvikligt miljöengagemang

Anders Wijkman var riksdagsledamot för Moderaterna under större delen av 1970-talet. Han lämnade politiken och arbetade sedan i tio år som generalsekreterare för Röda Korset, följt av Naturskyddsföreningen och Styrelsen för U-landsforskning. Han blev därefter biträdande generalsekreterare i FN. Anders Wijkman har under årens lopp varit på tal som partiledare för både Moderaterna och senare för Folkpartiet, men avböjt. När han 1999 valdes in i Europaparlamentet var det med Kristdemokraterna i ryggen.

Miljöfrågorna har följt honom under dessa tre decennier och hans miljöengagemang är mycket starkt. Han menar att det är en logiskt följd av de erfarenheter och kunskaper han samlat på sig genom åren.

– Jag har sett samhällsutvecklingen ur väldigt många olika håll, i riksdagen på 70-talet arbetade jag med energifrågor, som generalsekreterare på Röda Korset och i arbetet i FN har jag på nära håll sett utvecklingen i tredje världen, tio år i EU-parlamentet har gett insikter om påverkan från kemikalier och utsläpp. Om man inte stoppar huvudet i sanden, utan lär sig hur saker hänger ihop, blir det omöjligt att inte engagera sig i miljön. Vi förstör den här planeten, och det går jävligt fort.

Anders Wijkman har flera gånger visat att han inte är en person som stoppar huvudet i sanden. Han tvekar inte att föra fram kritik.

– Det propageras ibland för att vi i Sverige framgångsrikt minskat vår klimatpåverkan, men det gäller bara den inhemska produktionen. Om vi ska räkna med vår importerade konsumtion förbrukar vi betydligt mer än vår beskärda del i världen.

Ta offentligt ansvar

Den offentliga sektorn står för nära 18-20 procent av Sveriges bruttonationalprodukt och därmed är offentliga inköp mycket intressanta att utvärdera.

Offentliga Affärer 2 2011 | www.offentligaaffarer.se

profilen | ANDERS WIJKMAN – Med miljön som drivkraft

– Det är viktigt att göra bra affärer, men det är också viktigt att det inte bara sker till lägsta pris utan tanke på kvalitet. Vi ska uppfylla ett ganska stort antal samhällsmål, säger Anders Wijkman.

Han tycker att det är rimligt att styra den offentliga upphandlingen mot ansvarstagande och hållbara inköp.

Som utredare för den aktuella Upphandlingsutredningen är Anders Wijkman väl insatt i upphandlingsreglernas tillkortakommanden. Han påpekar att ämnet är komplext och det finns många aspekter värda att analysera.

En åsikt som framkommer emellanåt är att det inte är några större fel på lagstiftningen, det är tillämpningen som måste bli bättre. Riktigt så enkelt är det inte, anser Wijkman.

– Det finns saker i regelverket att se över.

Små organisationer har svårare att leva upp till regelverket än stora organisationer. Det gäller både på upphandlar- och leverantörssidan.

Företagen beskriver att en offert på den privata marknaden tar dem cirka 4-5 timmar att formulera, medan ett anbud till offentlig sektor tar nära tio gånger så lång tid att sammanställa.

– Små företag har ofta inte en chans i upphandlingen – antingen därför att kontrakten är för stora eller på grund av att reglerna är för krångliga. Reglerna ska borga för icke-diskriminering och likabehandling, men för många småföretag kan det upplevas som en chimär, säger Anders Wijkman.

En annan fråga gäller överprövningarna, när och hur ska man kunna överpröva och ska det verkligen inte kosta något? Det finns tydliga exempel på okynnesöverprövningar, menar han, och tar ett exempel på en situation då det kan finnas uppsåt.

En leverantör som under många år haft ett omfattande avtal med en kommun, och som förlorar en kommande upphandling, kan vinna lite tid på att överpröva eftersom de får fortsätta att leverera i väntan på att ärendet är avslutat.

– Jag säger inte att det inte ska gå att överpröva, men det behövs en detaljerad analys. Domstolarna behöver resurser att hantera den ökade mängden ärenden och det har visat sig att praxis skiljer sig åt i olika delar av landet.

Som ett första delmoment ska utredningen skriva en kommentar till EU – ett svar på den Grönbok om offentlig upphandling som EU-kommissionen publicerade i januari. Översynen av upphandlingsreglerna på EU-nivå var en av orsakerna till att den svenska utredningen startades.

– Det är min förhoppning att vi ska ligga steget före och komma med vettiga inspel i arbetet på EU-nivå. Det är viktigt att vi får med våra erfarenheter till EU, en mycket stor del av lagen fastställs ju där, säger Anders Wijkman.

– Nej, jag ville föra in ett annat tänk i partipolitiken, ett alternativt ekonomiskt ramverk kopplat till miljöfrågorna, men hade begränsad framgång. Så nu arbetar jag via andra kanaler.

Och det finns många andra kanaler. Anders Wijkman är idag rådgivare åt organisationen Tällberg Foundation, åt Stockholm Environment Institute, ledamot i Kungliga Vetenskaps Akademin, han föreläser på Linköpings universitet och blev nyligen utnämnd till hedersdoktor vid samma universitet. Inte konstigt att han har svårt att få tiden att räcka till.

Malin Ulfvarson

Alternativ till tillväxt

Han har nyligen kommit ut med en bok – Den stora förnekelsen – som kritiserar samhällets och politikernas oförmåga att hantera miljö- och klimatkriserna.

– Vi utmanar de politiska partierna att ta tag i dessa frågor. En grundläggande fråga gäller myten om materiell tillväxt som drivande för samhällets utveckling. Man behöver inte vara nobelpristagare för att inse att det inte är en hållbar väg att gå. Naturkapitalet räcker inte till. Vi måste hitta alternativa sätt, främst genom att vårda det vi har och utveckla slutna kretslopp för materialanvändningen. Dagens slit och släng håller inte. Själv har han lämnat partipolitiken och har inga planer på att återvända.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2011

Fotograf: Jonas Tetzlaff

9