Bygg 6

Kvalitet av och för plåtslagare

Kvalitet är det ledord som definierar Ljungby Byggplåt. Samtliga medarbetare på företaget har yrkesbevis och är mycket kompetenta yrkesmän, som utför sina uppdrag till punkt och pricka och inom utlovad tidsram. Kunderna är mer än villiga att betala lite mer för den höga kvaliteten, vilket har lett Ljungby Byggplåt till stora framgångar på bara tre år.

Tobias Sjöblom är en plåtslagare från Ljungby. Han arbetade i många år som anställd plåtslagare. Han trivdes inte riktigt med företagskulturen, då de anställda fick jobba med gamla verktyg och gamla kläder. Detta ledde till att han bildade enskild firma 2015 och började jobba som inhyrd plåtslagare. 2019 grundade han aktiebolaget Ljungby Byggplåt. Redan i november samma år kunde han anställa sina två första medarbetare. - Sedan jag startade har det gått spikrakt uppåt, trots alla externa faktorer och en rätt tuff konkurrens. Vi är lite dyrare, men många väljer kvalitet framför pris, säger Tobias. Idag är man åtta plåtslagare på Ljungby Byggplåt. Man jobbar med allt från tunnplåt till zink och koppar.

Prisvärd kvalitet

Tobias har lagt mycket energi på att skapa en företagskultur som kunderna, hans anställda och han själv trivs med. Man har lagt ett stort fokus på just kvalitet på alla nivåer. Det finns inget krav inom branschen på att ha yrkesbevis för att få jobba som plåtslagare. Ska man jobba på Ljungby Byggplåt är det dock ett krav; det är en kvalitetsgaranti för företaget. Kvalitet är även viktigt i kundrelationerna; kunderna ska helst komma i kontakt med samma plåtslagare varje gång och man har som policy att vara på plats på utlovad tid och utför arbetet inom avtalad tidsram. - Vi vill ha det på ett visst sätt. Vi kommer med idéer och vill vara där hela vägen, så att det blir ett välutfört jobb varje gång, säger Tobias om arbetsfilosofin på Ljungby Byggplåt. Ljungby Byggplåt är ett ungt företag, men Tobias bygger sin verksamhet för att vara länge. - Vår företagskultur och företagsprofil är speciell och det är viktigt att vi behåller det. Tanken är att företaget ska gå i arv till antingen min son eller någon anställds barn en vacker dag, berättar Tobias.

Möjligheter

Ljungby Byggplåt har jobbat en del i Skåneregionen och i bland annat Göteborg, Halmstad och Växjö. På lokal nivå samarbetar Ljungby Byggplåt med flera mindre entreprenörer och några större, bland annat BAB och Lagans Byggnads AB. Det sistnämnda vyggföretaget har totalentreprenaden för Nibe. Ljungby Byggplåt har bland annat varit underentreprenör för ett stort jobb i Markaryd där man håller på att bygga ett innovationscenter och visitor center med tillhörande utbildningslokaler. Ljungby Byggplåt har även startat en filial i Stockholm, där man samarbetar med MZ Plåt. - Vi ser möjligheter med att starta upp fler filialer i framtiden, berättar Tobias. Just nu finns det även möjligheter för duktiga och ambitiösa plåtslagare, då Ljungby Byggplåt letar efter nya medarbetare. Kraven på kvalitet är alltså höga, men detta är ju ömsesidigt. - När man jobbar hos oss får man bra arbetsvillkor, de bästa i branschen, skulle jag vilja påstå. Dessutom är vi ett kompisgäng som trivs ihop här på företaget, berättar Tobias om fördelarna med att jobba som plåtslagare på Ljungby Byggplåt.

Intervju: Caron Pap Text: Andreas Ziegler

Ett kvarts sekel med en avreglerad elmarknad

För 26 år sedan avreglerades den svenska elmarknaden. I samband med avregleringen grundades elbolaget Bixia som nu summerar sina 25 år på marknaden. Medelpriset för en kilowattimme har varit cirka 30 öre under de här åren. Men de senaste två åren, 2020 och 2021 har varit turbulenta jämfört med övriga år. Under 2020 hade vi det lägsta snittpriset någonsin och förra året hade vi det högsta.

Stora Enso äger 1,4 miljoner hektar mark i Sverige, och är därmed en av landets största skogsägare. Arbetet med att gynna biologisk mångfald har varit en naturlig del av Stora Ensos skogsbruk sedan 1990talet. I och med biodiversitetsprogrammets tydliga mål till 2030 höjs nu ambitionerna avsevärt. ‒ Vi vet att mänskligheten behöver ta krafttag för biologisk mångfald, och vi vet att vi är en del av lösningen, berättar Ida Bränngård, skötselchef på Stora Enso Skog. – De fler än 30 aktiviteterna i vårt biodiversitetsprogram, i kombination med det arbete vi redan gör, kommer att leda till ökade naturvärden och stärkt biologisk mångfald i hela vårt markinnehav. – Fram till år 2018 hade vi inte så stora prisvariationer, i stort sett präglades elpriset av om det var ett torrt eller ett blött år, dvs om vi hade gott eller ont om vattenkraft, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia. Tar man en närmare titt på hur utvecklingen av elmarknaden generellt har sett ut sedan avregleringen 1996 kan man konstatera att den fria marknaden har inneburit en ökad konkurrens mellan såväl producenter som elhandlare, vilket har pressat priserna. – Elmarknaden är komplex och det är många faktorer som påverkar elpriset. Det har hänt mycket sedan avregleringen 1996. Likt 1996 är det fortfarande fundamentala faktorer som temperatur och nederbörd som spelar en stor roll för elpriset. Men de senaste åren har vinden fått en större påverkan eftersom vi fått in betydligt mer vindkraft i systemet, säger Johan Sigvardsson.

Från en svensk till en europeisk elmarknad

Det har skett flera andra stora förändringar sedan elmarknaden avreglerades. Bland annat handeln med utsläppsrätter som infördes år 2005 och de många ledningar som byggts inom Sverige och Norden. Ökad kapacitet och ökat utbyte mellan Sverige, Norden och Europa har också skett. Vi har sedan 1996 gått från en svensk elmarknad till en nordisk elmarknad. Idag är vi alltmer integrerade med den europeiska elmarknaden. – De utbyggda ledningarna till Europa har gjort att vårt elpris i Norden påverkas alltmer av europiska priserna som är högre. Samtidigt har den planerbara kraften minskat vilket gjort att vindkraften fått en allt större påverkan på priset. För 25 år sedan var vindkraftsproduktionen i stort sett obefintlig, idag står den för omkring 15 procent av den svenska elproduktionen, säger Johan Sigvardsson.

Elöverskott 2035

I de långsiktiga prisprognoser som Bixia gör årligen räknar elbolagets analytiker med att elpriset kommer ligga på ganska höga nivåer fram till 2030 då priset väntas sjunka i takt med att den förnybara produktionsutbyggnaden blir allt billigare. Produktion, elanvändning och ledningskapacitet skapar tillsammans en energibalans. Bixia räknar med att Nordens energibalans kommer att öka de kommande 14 åren. Enligt prognosen kommer elanvändningen att stiga med cirka 25 procent fram till 2035 och elproduktionen kommer att stiga ännu mer, med hela 36 procent. Bixia räknar med att elpriserna framöver kommer fortsätta att variera mer över tid och under dygnet. – Fram till år 2035 räknar vi med att elanvändningen kommer att öka med nära 100 TWh. Det beror främst på utvecklingen inom transport- och industrisektorn, och till viss del på att fler datacenter etablerar sig i Norden. Vår bedömning är emellertid att produktionen ökar i ännu högre takt, vilket bland annat beror på EU:s skärpta utsläppsmål vilket påskyndar utbyggnaden av förnybar energi samt att vi ser en nedgång i produktionskostnaden för vind- och solkraft, förklarar Johan Sigvardsson. Bixias bedömning är att elektrifieringen av industrin kommer att kräva ytterligare

Årssnittpriset på el mellan 1996 och 2021. Foto: Bixia Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia. Foto: Bixia

36 TWh fram till 2035 medan elektrifieringen av transportsektorn kommer kräva cirka 38 TWh och datacenter cirka 12 TWh. – Energibalansen i Norden styrs av exportmöjligheter. Den ökade produktionen kommer driva fram mer export mot länder med högre elpris. Från 2025 räknar vi med en export på mellan 40 och 50 TWh ett normalår och efter 2030 förväntas fler ledningar göra att exporten ökar om produktionsökningen stiger som vi prognostiserar, säger Johan Sigvardsson.

Källa: Bixia

Världsunikt bergrumslager för fossilfri vätgas invigs i Luleå

SSAB, LKAB och Vattenfall inviger HYBRIT:s pilotanläggning för lagring av fossilfri vätgas i Svartöberget i Luleå. Bergrumslagret är det första i världen i sitt slag. Invigningen markerar inledningen på den två år långa testperiod som ska pågå fram till 2024.

HYBRIT-initiativet startades 2016 av de tre ägarna SSAB, LKAB och Vattenfall. Vätgaslagret har en mycket viktig funktion i den samlade värdekedjan för fossilfri järn- och stålframställning. Genom att producera fossilfri vätgas då det finns mycket el, till exempel när det blåser mycket, och använda lagrad vätgas när elsystemet är ansträngt säkerställs stabil produktion av järnsvamp, råvaran till framtidens fossilfria stål. – Sverige ska skapa nya jobb genom att leda klimatomställningen, och HYBRIT är ett bra exempel på att med grön teknik och innovation göra just det. När vi bygger framtidens energisystem så behöver vi både ta tillvara möjligheter att lagra energi och se till att stora energianvändare kan vara flexibla i sin förbrukning. Just det gör HYBRIT genom sitt unika vätgaslager, säger energi- och digitaliseringsminister Khashayar Farmanbar. – Vi vill utveckla HYBRIT så att det passar väl in i det framtida elsystemet med mer väderberoende elproduktion. Lagret är unikt och än en gång tar HYBRIT-initiativet täten i den fossilfria omställningen. HYBRIT är mycket viktigt för att kunna möta klimatutmaningen och möjliggöra ett fossilfritt liv inom en generation, säger Andreas Regnell, Styrelseordförande, Hybrit Development AB (HDAB) samt Senior Vice President och chef för Strategic Development på Vattenfall.

”Viktig pusselbit”

– SSAB har möjlighet att ställa om vår verksamhet och ta bort 10 % av Sveriges totala koldioxidutsläpp samt 7 % av Finlands, och detta tar oss ännu ett steg närmare målet. Vätgaslagret är en viktig pusselbit i säkerställandet av en stabil stålproduktion och en milstolpe i utvecklingen av HYBRIT, säger Martin Pei, CTO på SSAB. – Vätgasen och lagringen är central för vår omställning. Om fyra år ska HYBRIT-tekniken börja användas storskaligt i en första demonstrationsanläggning i Gällivare, och planen är att sedan bygga fler järnsvampsverk. LKAB kommer därmed att bli en av Europas största vätgasproducenter, och den här piloten ger värdefull kunskap inför det fortsatta arbetet med att skapa världens första fossilfria värdekedja inom järn- och stålindustrin, säger Lars Ydreskog, direktör för strategiska projekt på LKAB. – Pilotanläggningen är viktig för att på riktigt testa och förstå hur storskalig vätgaslagring fungerar. Lagring av vätgas kommer att vara en viktig pusselbit för en fossilfri värdekedja för järn- och stålindustrin men också i ett framtida robust elsystem, säger Klara Helstad, Chef enheten hållbar industri vid Energimyndigheten.

Beprövad teknik

Tekniken för lagring av gas i ett inklätt bergrum under mark (LRC) är väl beprövad och har använts i södra Sverige under cirka 20 år, för lagring av naturgas. Nu tar tekniken ett steg framåt och utvecklas för lagring av vätgas samt att lagret ska användas mer dynamiskt, med påfyllning och tömning i takt med vätgasproduktionen. Pilotanläggningen har en storlek på 100 kubikmeter. I ett senare skede kan det bli aktuellt med ett fullskaligt vätgaslager på 100 000 till 120 000 kubikmeter, och det kan i så fall lagra upp till 100 GWh el omvandlad till vätgas, vilket räcker för att försörja en fullstor fabrik för järnsvamp i tre till fyra dagar. Med hjälp av HYBRIT-tekniken kan SSAB minska Sveriges utsläpp av koldioxid med 10 procent. SSAB, LKAB och Vattenfall investerar sammanlagt 259 miljoner kronor i själva vätgaslagret, delat i tre lika delar, och Energimyndigheten bidrar med 72 miljoner kronor.

Fakta vätgaslager:

Vätgaslagret började byggas i maj 2021. I lagret testas vätgaslagring med känd teknik, så kallad LRC (Lined Rock Cavern). Det innebär att gasen lagras under mark i ett bergrum vars väggar kläs in med ett utvalt material som tätskikt. Den fossilfria vätgasen produceras genom vattenelektrolys med fossilfri el. Det är viktigt att bygga i ett berg med en bergart som håller bra kvalitet. Berggrunden i Svartöberget består i huvudsak av amfibolit med inslag av pegmatit och röd granit. Bergrummet i Svartöberget där gasen lagras ligger cirka 30 meter under markytan och 100 meter från ingången.

Fakta HYBRIT-projektet:

Med HYBRIT-initiativet avser SSAB, LKAB och Vattenfall skapa en helt fossilfri värdekedja från gruva till färdigt stål, med fossilfria pellets, fossilfri el och vätgas. HYBRIT-tekniken ersätter masugnsprocessen, som använder kol och koks för att ta bort syret ur järnmalmen, med en direktreduktionsprocess som använder fossilfri vätgas. I stället för koldioxid blir biprodukten vatten. Pilotanläggningen för testproduktion av järnsvamp i Luleå togs i drift 31 augusti 2020 och nästa steg är planerat till 2026 med en demonstrationsanläggning för produktion av fossilfri järnsvamp i industriell skala i Gällivare. I augusti 2021 producerade SSAB världens första fossilfria stål, framtaget med HYBRIT-teknik, och levererade till kund.

SSAB, LKAB och Vattenfall inviger HYBRIT:s pilotanläggning för lagring av fossilfri vätgas i Svartöberget i Luleå. Foto: HYBRIT

En viktig servicepartner för landets elbolag

När stora elbolag som E.on, Vattenfall och Kraftringen behöver hjälp är det ofta Skandinavisk Elkraft man kontaktar. Företaget utför totalentreprenader, service och underhåll för aktörer i elnätsbranschen och jobbar i ett spann mellan 0,4 och 130 kilowatt. I Skandinavisk Elkraft tar man ett helhetsansvar kring varje projekt – från ax till limpa.

Skandinavisk Elkraft AB grundades 2012 och företräds idag av ägaren Oskar Jonasson, som vi träffar på företagets kontor i Hässleholm. Bolaget är specialiserat på att utföra totalentreprenader, service och underhåll inom området eldistribution, ett koncept som bland annat innefattar luftledningsbyggnation, beredning av lokalnät, sjökabelförläggning, gatubelysning, mantelprovning av kabel, ymermätning, inmätning, projektledning, projektering och utbildning. – Vi vänder oss till bland andra elbranschens stora aktörer som E.on, Vattenfall och Kraftringen, och tar ett helhetsansvar från ax till limpa kring varje projekt. Tack vare att vi är en mindre aktör blir beslutsvägarna korta, vilket gör oss mycket flexibla, säger Oskar Jonasson.

God tillväxt

Skandinavisk Elkraft sysselsätter idag 15 anställda samt en del inhyrd personal, fördelad på montörer och projektledare, då man arbetar i projektform. Utöver huvudkontoret i Hässleholm är bolaget sedan 2018 etablerat även i Stockholm, och från och med september i år även i Nättraby, strax utanför Karlskrona. Oskar Jonasson berättar att bolaget har haft en god tillväxt de senaste åren och att företaget närapå fördubblade sin omsättning det senaste räkenskapsåret. – Vi påverkades inte nämnvärt av pandemin, idag har vi totalt ett 50-tal projekt på gång, säger Oskar och nämner ett av de största, vilket pågår fram till 2035. – Vi kommer att ombesörja all frambyggnad av kraft i Barkabystaden i Stockholm där det byggs en helt ny stad, tre gånger så stor som Karlstad, berättar han. – I just i detta projekt jobbar vi väldigt tätt tillsammans med projektledare och projektör ifrån E.on.

Värnar personalen

Oskar Jonasson framhåller gärna bolagets kompetenta personalstyrka. Det finns planer på att anställa fler montörer och anläggare till samtliga etableringar framöver, och man vill även anställa beredare i syfte att bredda sitt erbjudande ytterligare. Det finns, enligt Oskar, flera skäl till att ta anställning hos Skandinavisk Elkraft. – Vi ska tjäna pengar och under tiden vi gör det ska vi ha roligt. Vi lägger stor vikt vid personalvård, för oss är det viktigt att man trivs med arbetsdagen, säger Oskar och berättar att företaget ofta arrangerar olika tillställningar för sina anställda. Så sent som i juni åkte hela arbetsstyrkan till Varberg för att fira bolagets tioårsjubileum.

Intervju: Axel Eriksson Text: Örjan Persson