MANSROLLER I FÖRÄNDRING

LEDARE

MANSROLLER I FÖRÄNDRING

På Fredsstationen finns en stor affisch med bild på en havande kvinna vars mage är jordklotet och ovanför flyger en missilraket. Texten är ”Mies tappaa. Nainen synnyttää”. Mannen dödar, kvinnan föder. Affischen är ett beställningsverk av en känd konstnär och originalet gavs som fredspris till gruppen Kvinnor för fred, för deras dåvarande arbete mot kärnvapen.

Oavsett om konstnären varit ironisk eller inte, oavsett att det finns en del sanning i att män har en framträdande roll i våldskultur och krigande, så förundrar sig dagens yngre generation över affischen. Idag anses det både stereotypt och opassande att göra liknande ställningstaganden. Det är inte korrekt att dela in folk i bara två kön, ”män” och ”kvinnor”, eller att utgå från att de olika könen har en rollfördelning som skulle vara biologiskt betingad, t.ex. att det ena könet skulle naturligt vara mer benäget till våld, eller att kvinnors naturliga uppgift skulle i huvudsak vara att föda.

När feministiska grupper aktiverade sig vid 60-talets slut och på 70-talet deltog många samhällspolitiskt aktiva män också i den diskussionen. Förutom att det fanns män som deklarerade sig som feminister bildades också en del mansgrupper, där man diskuterade mannens roll i samhället, i hemmet, i parförhållanden och i arbetet för jämlikhet. Många upplevde den gamla traditionella mansrollen som snäv.

Diskussionen om manligheten, den traditionella normen och det möjliga behovet av nya roller, dyker upp med jämna mellanrum. På senare tid har metoo-diskussionen synliggjort hur mycket våld, trakasserier och kränkande behandling som kvinnor fortsättningsvis utsätts för av en del män; i vardagen, inom nästa alla yrken och oberoende av samhällsklasser. Men när man vill komma vidare i den debatten för att begrunda hur man kan åtgärda problemet, så är det oundvikligt att man också måste kunna tala om män och deras roll, om vad som betraktas som mannens uppgifter, om kravet på att göra värnplikt, att beskydda och försvara - och varför män själva är så utsatta för våld (oftast av andra män). Frågan är således: Är det på tiden att vi överlag avslutar rollfördelningar som baserar sig på kön?

Yngre generationer har tagit stora steg vidare i jämlikhetstänkandet sedan de stora generationernas diskussion. Man ifrågasätter många gamla självklarheter

LEDARE

och rollfördelningar i samhället och i det privata. Det håller på att ske en befrielserörelse bland män i fråga om hur man ska klä sig och se ut, oberoende vad ens biologiska kön är, och man debatterar hur den könsfördelade värnplikten kan berättigas. Det könsneutrala ”hen” slår igenom i språket, men också i arbetslivet försöker man utrota könsbaserad uppdelning – även om vi fortfarande är långt från t.ex. lönejämlikhet. Allt fler tar sin pappaledighet även om det ekonomiskt och på andra sätt i Finland fortfarande är ganska ofördelaktigt, jämfört med att mamman stannar längre hemma med barnet.

I detta nummer av Fredsposten har vi samlat artiklar där den ”röda tråden” är temat män och mäns roller. Bl.a. presenteras föreningen Miessakit och dess verksamhet för att minska förekomsten av våld och hindra att män blir åsidosatta och utstötta i krissituationer. Per Lytz berättar om startandet av pappagrupper i Närpes. Män och ”plikten” att ta till vapen behandlas såväl i presentationen av Arndt Pekurinen-filmen som i artikeln om värnpliktens historia. Exempel på män i fredens tjänst ges i två intervjuer, med CMI:s nya vd och med tidskriften Antimilitaristis nya chefredaktör. Otto Ekman funderar kring likheter mellan dels talibanernas uppfattningar om mäns och kvinnors roller, dels tankegångarna och propagerandet i väst hos extremhögergrupper, som ger uttryck för mycket kvinno hat och ett toxiskt maskulinitetsideal men som samtidigt begränsar mannen till ett väldigt snävt liv.

Detta nummer av tidskriften blev inte den deklaration om mannens nya roll som vi kanske sökte. Det blev i stället ett nummer med många män, med olika sidor av mäns liv, både ur ett historiskt och ett aktuellt perspektiv. Vi fortsätter diskussionen på bokmässans scen i oktober (såvida bokmässan kan genomföras fysiskt) eller - om det inte är möjligt - på nätet.

LAURA LODENIUSMedlem i Fredspostens redaktionsråd

Numret har sammanställts av en arbetsgrupp bestående av Sirpa Aitosalo, Laura Lodenius och Rita Nordström-Lytz.