22
Fredag 13 januari 2017
Idel fördelar med fermenterad föda Allt fler söker sig till den skara som ser fördelarna med fermenterad föda och levande livsmedel. Fermentering, eller matlagning med mikroorganismer, som är en flera tusen år gammal konserveringsmetod handlar om en kontrollerad jäsningsprocess i syrefri miljö där hälsosamma bakterier vaknar till liv och börjar producera mjölksyra och kolsyra. – Fermentering inte bara förlänger livslängden på en vara, säger näringsterapeut Ila Nordman som driver hälsobloggen och enmansföretaget Morotsliv. Den gör den även mera näringsrik! Att Ila Nordman från Pörtom i Närpes brinner passionerat för ren kost, medvetna val och hållbar livsstil är ingen tillfällighet. För sju år sedan nådde hon kulmen av det utmattningssyndrom hon tappert ignorerat symptomen på under f lera års tid, trots att kroppen gjort sitt bästa för att blinka med varningsljusen. Dålig matsmältning, akne och håravfall var några av de symptom hon drabbades av och när insikten så småningom var ett faktum stod det klart att den livsstil hon levt och vant sig vid, och som idag ofta är normen i vårt samhälle, inte längre var något hållbart alternativ för henne. Kosten blev det första hon såg över, eftersom näringsbristen var stor och kroppens organ försvagade. – Jag valde bort gluten och annat belastande eftersom jag är glutenkänslig och då gör man bäst i att avstå, berättar hon. – Vidare funderade jag över vilken sorts mat jag skulle välja och började gå över till ekologiskt, biodynamiskt och raw food. För att göra maten mer lättsmält och underlätta för kroppen att lättare ta upp näring ur den började hon även fermentera, blötlägga och grodda, samtidigt som hon förde matdagbok för att lättare skönja mönster och få en insikt i matens inverkan på exempelvis humörsvängningar och migrän. Ila är dock väldigt mån om att framhålla: – Vad som är rätt för mig behöver inte nödvändigtvis vara rätt för dig! Vi måste lära oss lyssna på vår kropp, känna efter vad den behöver och förstå att vi inte enbart äter för att äta gott och bli mätta. Vi måste få mikronäring, makronäring och utöver det en härlig kulinarisk upplevelse.
Värdefullt hantverk Intresset för traditionella mathantverk växer ständigt och det är något Ila uppskattar. – Det vore sorgligt ifall kunskapen försvann och glömdes bort då det handlar om så bra grejer, säger hon
Fermentering sänker ett livsmedels pH-värde och bidrar till ett starkare immunförsvar. Det blir också lättare för kroppen att bryta ner maten och ta upp vitaminer och näring eftersom matsmältningen i princip redan tjuvstartat. och förklarar fördelarna med fermentering. – Jämfört med att konservera med tillsatsämnen förlänger du inte bara livslängden på en vara genom att fermentera den, du gör den även mera näringsrik! Fermentering är en process som sänker ett livsmedels pH-värde och bidrar till ett starkare immunförsvar. Den tjuvstartar matsmältningen och underlättar för kroppen att bryta ner maten och ta upp vitaminer och näring eftersom den redan fått lite försprång. – Många kan reagera på kål genom att svälla upp, men äter du fermenterat får du inte samma problem, säger Ila. Fermenterade livsmedel hämmar gasbildning och förhindrar förstoppning. Och jämför man vitkål med surkål så innehåller den senare betydligt mera B-vitamin även om det i princip är samma produkt. Andra fördelar Ila nämner med fermentering är att den bromsar åldrandet, har en inverkan på neurologiska och autoimmuna sjukdomar samt en gynnsam effekt på cellförnyelse.
– Om du räknar alla celler och mikroorganismer du har i din kropp så är mikroorganismerna tio gånger f ler, berättar Ila. Tarmf loran är oerhört viktig för vårt välmående då den styr vad vi äter och hur vi äter och bäst av allt är att vi själva kan påverka den genom valet av kost. – Ju större variation av bakterier i tarmen desto bättre, säger Ila. Och då handlar det inte bara om mängden utan även om mångfalden. Probiotiska produkter som surkål och kombucha är en bra kombination. Lägg till några fermenterade havtornsdrycker och probiotiska tillskott så har du genast en bredare variation av bakterier. Ilas egen väg till fermenterad föda gick via surkålen, eftersom den är lättillgänglig och finns att få tag på överallt. Men det var det fermenterade teet kombucha som blev den första produkt hon själv började tillverka. – Kombucha behöver bara ett par tre veckor på sig för att bli klart och sedan håller det upp till ett år, säger hon. När sockret är slut avstannar processen och ju varmare jäsningsförhållandena är desto snabbare går det. Själv vill jag gärna ha mitt kombucha lite surt och vinägeraktigt. För att göra egen kombucha krävs dock en scobysvamp till att starta upp tillverkningen, men sedan skapas en ny svamp för varje sats och det är bara att sprida vidare och dela med sig. Under hösten har Ila Nordman hållit sin föreläsning Fermentera mera på många olika platser runtom i Svenskfinland med ett gott mottagande och brett deltagarspektrum; allt från tonåringar till 80-90-åringar. – Det intressanta med Österbotten är att det kan locka jättemycket folk på en ort och väldigt litet på en annan, säger hon. Det är roligt med gensvar och jag uppskattar mer att föreläsa för en grupp där vi får igång en dialog och därför är heterogena grupper mer givande då man får med så många olika infallsvinklar och i fermenteringskursen finns det
Utmattningssyndrom, näringsbrist och försvagade organ var vad som fick Ila Nordman att för sju år sedan bryta upp från sin invanda och relativt konventionella livsstil för att stegvis ta sig vidare till ett friskare och mera välmående jag. Idag driver hon hälsobloggen Morotsliv, föreläser och skriver på en bok för att inspirera andra till ett mera hållbart och hälsosamt leverne. ofta äldre kvinnor som fermenterat sedan de var unga och som kan berätta om hur det var förr då det var en självklar del av vardagen.
Ja till livet Något som undertecknad själv nyligen insett är den bokstavliga innebörden av hur probiotika står i motsats till antibiotika. Om ”bios” som är grekiska betyder ”liv” och ”pro” betyder ”för” så blir andemeningen följaktligen ett ja till liv och mikroorganismer, medan antibiotika i sin tur tar kål på desamma. Och bara för att ytterligare nämna några av de livsmedel utöver surkål och kombucha som gynnar det lyckliga livet för tarmf loran kan vi räkna upp kefir, mjölksyrade grönsaker,
kimchi, tempeh, vassle och rejuvelac. – Kefir påminner lite om yoghurt och det är en speciell bakteriekultur du tillför, förklarar Ila. När du vill ha fil eller yoghurt tillsätter du lite mjölk eller grädde och låter det stå över natten så mjölksyrakulturen får växa till sig. Men med kefir behöver du kefirgryn att starta upp med, du har med grynen i ett par tre dagar och sedan är det klart medan grönsaker som lämpar sig att bli mjölksyrade kan vara morot, rödbeta, broccoli samt röd- och vitkål. Kimchi är koreanernas svar på surkål, de har bara kryddat till den syrade kålen med chili och ingefära, medan tempeh som har sitt ursprung i Indonesien är en kompakt
Varför inte kasta granen i sjön? Vad ska man göra av julgranen när den glittrat klart? Ett tips från institutionen för akvatiska resurser vid SLU i Sverige är skapa ett paradis för fisk, speciellt för abborre, genom att göra en risvase.
Fermenteringens inverkan på tarmfloran Fermentering är alltså något som använts i långa tider, medan forskning på tarmen och dess bakterief lora är något som först på senare tid blivit allt mer uppmärksammat.
23
Fredag 13 januari 2017
Varje sats kombucha ger en ny scobysvamp, det är bara att sprida vidare och dela med sig.
En risvase är ett lekområde för fiskar. – Tanken att fisken leker och lägger fast rommen på vegetationen så att den inte driver iväg och äts av andra fiskar, säger Örjan Östman, universitetslektor vid institutionen för akvatiska resurser och samverkanslektor. Kör ner granen innan isläggning
med toppen nedåt i bottendyn, mycket ris vid ytan ökar syresättningen. Risvasen bör också förankras eller tyngas ned för att inte driva iväg. – Förr band man ihop mycket träd med stenar som sänken, allt lades på isen och när den smälte sjönk risvasen till botten. Julgranen är bra att återanvända just för att man vill göra sig av med den, den är risig och har mycket grenar kors och tvärs som gör det lätt för fisken att fästa romsträngarna. Örjan poängterar att man inte bör använda silvergran! Den är giftig. – Vissa trädslag är giftiga en kort
period, gran är ganska ogiftig, tall innehåller mycket harts och silvergran är direkt olämplig. Men var kan man slänga sin gran? Äger man inte egna vatten måste så klart vattenägaren kontaktas. – Lekhabitaten är olika för olika fiskar, berättar Örjan, gädda till exempel vill ha mer gräs. Men en risvase av gran är ett paradis för abborre!
Risvase av gamla julgranar, den vita girlangen är rom från abborre. På institutionen för akvatiska resurser vid SLU lockar man abborre till experiment om klimatförändringars effekter på fisksamhällen. FOTO: Fredrik Landfors
fermenterad ”kaka” som består av kokta och skalade sojabönor bundna till varandra med hjälp av svamptråd. Vassle i sin tur är den vätska som över en natt med hjälp av handduk kan silas ur naturell yoghurt för att användas vid fermentering, medan rejuvelac är en vitgrumlig, probiotisk dryck som bereds på ett groddat säd som exempelvis vete, råg, korn eller quinoa.
TEXT & FOTO Cia Hemming
carina.hemming@gmail.com FOTNOT: Vidare information och inspiration finns att fås på Ilas blogg Morotsliv och länken direkt till dess receptsida är: morotsliv.com/kosten/recept