Tidskriften Martha - Giftsäkrat hem - Så håller vi rumsrent hemma

G i f t f r i v a r d a g 4/ 2 018 R E L AT I O N E R MIL JÖ M AT E KO N O M I G Ö R S J Ä LV MÅ BRA

KOLL PÅ KEMIK ALIE R? / VEGE TARISK T BLIR VARDAGSM AT ÄK TA FÄRGGL ÄDJE / HÅLLBART HUSBYGGE / SVE T T, TÅR AR & TOM ATE R Giftfri vardag 4/2018

1

innehåll

24

4 Så håller vi rumsrent hemma Miljöinspiratören Cecilia ”Ila” Nordman guidar dig runt i kemikaliedjungeln hemma – vad bör du undvika och vad kan du satsa på?

8 Sju dagar utan skadliga kemikalier De flesta hem är fulla av kemiska produkter av olika slag. Läs om hur det gick för verksamhetsledare Annika Jansson som i våras antog utmaningen att kemikaliebanta i en vecka.

20

Många finländska tomatodlare har ett tufft arbetsår bakom sig.

Martha har träffat tomatodlaren Johanna Back-Hannus i Närpes och pejlat stämningarna.

16 Snabb vegetarisk vardagsmat

4 12

12 Pressat läge i tuff bransch

Efter sommar kommer skördetid. Vi lagar gott av höstens skörd och bjuder på gröna middagsrätter med favoritvarning.

16

20 Konsten att bygga ett hållbart hus Lycka är att bygga (och bo i) ett klimatsmart hus. I varje fall för paret Jonathan och Sini Hemming i Korsholm.

24 Lär dig färga på naturlig väg Växtfärgning är skonsamt mot miljö och människor samt ger utrymme för experimentlusta och lek.

28 Rana Plaza – fem år efter katastrofen

Instagrammat @marthaforbundet

Hur ofta vädrar du täcken och kuddar? Och hänger elektroniken med in i sovrummet? I det senaste avsnittet av Marthapodden uppmuntrar ekologirådgivare Anita Storm till mer vädring och mindre elektronik i sovrummet. Lyssna via podcaster eller soundcloud. #marthapodden, #vågagiftfritt #kemikaliebantavardagen Giftfri vardag 4/2018

Fem år har passerat sedan klädfabrikskomplexet Rana Plaza i Bangladeshs huvudstad Dhaka rasade samman. Martha har träffat några fabriksarbetande kvinnor som överlevde katastrofen.

30 Giftfri vardag – cirkeln är sluten Marthas kåsör skriver om hur skadliga ämnen som vi i dag finner riktigt skrämmande tidigare fick figurera fritt i tidningsspalterna.

3

Så håller vi rumsrent hemma Skadliga kemikalier kan finnas i de mest vardagliga varor som möbler, byggmaterial och matförpackningar, säger Ila Nordman som vill inspirera människor till att leva hälsosammare och miljövänligare.

Text Pamela Friström Foto Johannes Tervo

J

ag tycker att obehandlat trä, bambu, jute och linne är vackert. Det är enklare att inreda med trygga naturmaterial när man samtidigt tycker att de är snygga, säger Ila Nordman med ett skratt.

Nordman är föreläsare och influencer bakom bloggen Morotsliv där hon skriver om hälsa och hållbarhet. ‒ Vi lever i ett samhälle som är oerhört trend- och konsumtionsfixerat, och folk spenderar jättemycket pengar på hem och inredning. Jag säger inte att jag själv skulle vara immun mot trender, men slitoch-släng-livsstilen är varken hälsosam eller miljövänlig.

LETA PÅ LOPPIS Nordman flyttade i våras till Stockholm från Pörtom i Österbotten. Till den nya lägenheten hade hon med sig ett lass gamla möbler från Finland. När

hon behövde en ny balkongmatta letade hon först på loppmarknader. ‒ Behöver man någonting nytt ska man satsa på naturmaterial, med så lite kemikalier som möjligt. Det gäller både möbler och kläder. Leta först på loppmarknader eller tillverka själv. Extra bra är det om man hittar produkter som är ekologiska eller miljömärkta, säger Nordman.

Ila Nordman föreläser ofta om kemikalier i hemmet och hur man kan minimera användningen av skadliga kemikalier i vardagen. I många fall finns det allergiframkallande, cancerframkallande och hormonstörande ämnen i den vanliga inomhusmiljön. ‒ Hemmet är den miljö som vi kan påverka allra mest. Dessutom tillbringar vi väldigt mycket tid i hemmet, minst halva dygnet, ofta mer, och därför lönar det sig att satsa på att kemikaliebanta just hemma, påpekar Nordman.

Hon nämner till exempel högfluorerade ämnen som kan finnas i nonstick-beläggningen på stekpannan, bisfenoler som kan finnas i kvitton och konservburkar, ftalater som används som mjukgörare i plast samt bromerade flamskyddsmedel som kan finnas i skumgummi, textilier och hemelektronik.

I LÅNGA TIDER Många skadliga kemikalier är i dag förbjudna inom EU, men finns fortfarande kvar i importerade varor och i äldre föremål i hemmen. En del ämnen är tillåtna upp till vissa gränsvärden, medan andra inte alls är reglerade. ‒ Det är ofta fråga om väldigt låga halter, men de kan göra skada när vi utsätts för dem under en lång tid, säger Nordman.

I dag talas det mycket om den så kallade cocktaileffekten, det vill säga hur olika kemikalier samverkar i produkter, naturen eller våra kroppar. ‒ När kemikalier testas, testas de en och en. Problemet är att vi inte utsätts för kemikalier en och en. Bara under din morgontoalett utsätts du för kanske upp till 300 olika kemikalier, under frukosten tillkommer ytterligare en hel hop, och så fortsätter det hela dagen. Det är väldigt svårt att undersöka hur kemikalier påverkar varandra när de kombineras, och därför anser jag att det säkraste vi kan göra är att minimera användningen av dem, säger Nordman.

PLASTBANTA I KÖKET Börja i köket, föreslår Nordman. Plast och värme hör inte ihop. Många av de

4

Giftfri vardag 4/2018

CECILIA ”ILA” NORDMAN

Det var efter att ha varit utbränd som Ila Nordman blev intresserad av en mer hälsosam och hållbar livsstil.

Ålder: 37 år.

Familj: Sambon Robin.

Bor: I en hyrestrea i Kista, Stockholm.

Jobbar som: Influencer, bloggare, föreläsare, författare (en bok är på väg).

Det här vet Google inte om mig: ‒ Jag har berättat ganska mycket om mig själv i bloggen, men det mina läsare kanske ännu inte vet är att jag har haft många husdjur och att tamråttan är en favorit.

Bloggar på: morotsliv.com

5

plastkärl och -redskap som används i matlagningen avger kemikalier när de värms upp. Riskerna är inte lika stora när det gäller hantering av livsmedel i rumstemperatur eller kyla. ‒ Jag tycker att köket är det viktigaste rummet när det gäller att rensa bort plast.

All plast är inte farlig, men det kan vara klokt att se över köksredskapen i plast som värms upp.

Det finns många väldigt bra alternativ till plast, säger Nordman och nämner rostfritt stål, bambu, porslin, glas eller trä. ‒ När träsleven väl har gjort sitt är det bara att bränna upp den, eller lägga den i sandlådan, så att barnen kan leka med den, säger hon.

Våga också göra dig av med nonstickpannan av teflon, uppmanar Nordman. ‒ En gjutjärnspanna är säkrare, och den blir bara bättre ju äldre den blir. Dessutom håller samma panna i generationer.

KÄNSLIGHET FÖR KEMIKALIER När man väl kommit i gång, kan man fortsätta i barnkammaren, säger Nordman. Barn är mycket mer känsliga för kemikalier än vuxna. ‒ Plocka bort leksaker som luktar mycket plast, de innehåller troligen ftalater. Välj i stället ekologiska eller miljömärkta leksaker, eller åtminstone leksaker producerade inom EU. Den som vill kan också gå på kurs och tillverka egna leksaker i trä eller sy dockor.

När man skaffar ny säng och sängtillbehör kan det vara klokt att välja en ekologisk madrass, och välja sängkläder i naturmaterial, framhåller Nordman. ‒ Jag tycker att man helst ska undvika skumgummi. Gamla skumgummimadrasser kan ha alla möjliga konstigheter i sig. Detsamma gäller kuddar och täcken med syntetmaterial som stoppning.

Vi ligger ju och andas i kudden varje natt.

Nordman framhåller att det är viktigt att vi som konsumenter ifrågasätter och tar reda på om vad det är som säljs till oss i butiken. ‒ Man kan ju tycka att det är myndigheternas ansvar att se till att det säljs trygga produkter. Problemet är att lagstiftningen 6

går väldigt långsamt framåt och nya kemikalier tillkommer hela tiden. EU:s nya kemikalieförordning är okej, men den behöver också hela tiden uppdateras. ‒ Vi kan påverka med våra köpval. Sätter vi pengar på kvalitet, tillverkas det mera kvalitet. Sätter vi pengar på billigt skräp, tillverkas det mera billigt skräp, säger Nordman.

Städningen då? ‒ När man ser på reklamen för rengöringsmedel tror man att det ska behöva finnas ett ämne för varje fläck, material och rum. Att de orkar! skrattar Ila Nordman.

Egentligen behövs bara tre saker för att ekostäda, förklarar hon, nämligen matsoda för sura fläckar, ättika för basiska fläckar och om man vill kalka av vattenkokaren eller duschväggen, samt tallsåpa eller ett ekologiskt diskmedel som löser fett. ‒ Mina kläder tvättar jag med tvätt-

nötter och på fläckarna använder jag galltvål som är den överlägset bästa fläckborttagaren. Vill jag ha väldoft, droppar jag lite eterisk olja i sköljmedelsfacket. ‒ När du nästa gång går in i en butik och kommer till hyllan med färgglada flaskor med rengöringsmedel, gå förbi den! Det är en hylla till vilken vi egentligen inte någonsin behöver gå, säger Nordman.

Ila tipsar!

Börja kemikaliebanta med positiva känslor. Starta med det som känns mest intressant och inspirerande för dig.

När du köper nytt, tänk naturmaterial.

Satsa på grönväxter. De hjälper till att rena luften från kemikalier och fungerar som luftfuktare. Har du inte gröna fingrar kan du välja till exempel svärmorstunga eller någon annan växt med vaxartade blad som tål att glömmas bort emellanåt.

Hitta en fungerande lösning för hur du tvättar dina kläder. Tänk på att tvätt- och sköljmedlet blir kvar i de klädesplagg som du bär närmast kroppen. Tvättnötter är ett bra alternativ ‒ slopa sköljmedlet.

Giftfri vardag 4/2018