Vård&Hälsa nr.2 by InPress

#PSYKISK HÄLSA

VÅRD&HÄLSA OKTOBER 2016 • VETENSKAP • UTBILDNING • ETIK • KVALITET

Vård&H

magas älsa inet www.vå rdochh älsa.s khälsa e

#psykis

MINNET AV LINNÉA, 14 ÅR Ludmilla Rosengren om dotterns suicid.

Foto: Casia Bromberg

SID 24

Niklas Ekdal:

”Hur hopplöst läget än är, kommer det nya chanser.” SID 10

Livskonst

Psykisk ohälsa är lika vanlig som förkylning. ”Men i mötet med drabbade kan vi göra avgörande skillnad”, säger Ullakarin Nyberg, suicidforskare och överläkare i psykiatri. 6 SID

miljoner människor lider av psykisk ohälsa globalt enligt WHO. Ändå lyser ”psykgalorna” med sin frånvaro. SID 27

Foto: Samuel Unéus

Utgivning: 14 oktober 2016.

@VardoHalsa#psykiskhälsa

#PSYKISKHÄLSA

INNEHÅLL

LEDARE Psykisk ohälsa

FRÅN SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPET • NUMMER 2 2016

Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivning och en vanlig anledning till besök i sjukvården. Särskilt oroväckande är situationen för barn och ungdomar. Trots detta är kunskapsläget om ungas psykiska hälsa fortfarande bristfälligt.

Foto: Colourbox

Detta nummer av Vård och Hälsa pekar på riskerna med att blanda ihop livskriser och psykisk ohälsa. Individuella skillnader mellan vår förmåga att hantera motgångar avgör om en livskris blir så svår att den övergår i psykisk sjukdom. Därför är det viktigt att ha fokus på individens egna resurser medan det till och med kan vara direkt skadligt att hamna i vården vid det som i huvudsak är en livskris.

När förvandlas livskris till psykisk sjukdom? Och när behöver vi söka vård? Mikael Landén, professor i psykiatri svarar.

Vad kan vi som arbetar inom hälsooch sjukvården dra för lärdomar av detta? Främst att det inte hjälper individen att medikalisera livskriser och blanda in sjukvården med medicinering och sjukskrivningar. Samtidigt är det viktigt att identifiera de individer som är psykiskt sjuka så att de får adekvat hjälp. Detta gäller inte minst depressioner, som särskilt hos äldre är ett snabbt ökande hälsoproblem. God fysisk hälsa motverkar psykisk ohälsa, vilket understryker betydelsen av goda levnadsvanor. Stillasittande är ett nytt hot mot vår fysiska hälsa och därmed även mot vår psykiska hälsa.

Mitt i livet höll depression, sömnlöshet och en smäll mot huvudet på att döda Niklas Ekdal. En psykologisk olycka som lyckligtvis slutade med nya insikter och vilja att öppet berätta om hur livsfarlig psykisk ohälsa kan bli.

Forskning Psykologiska behandlingar ”Hur förankrade är de i vetenskapen?” Clara Gumpert svarar.

Global hälsa ”Vård för alla – av alla” kan möta fler av de 90 procent med psykisk hälsa som aldrig får psykisk vård i fattigare länder.

Foto: Johnér

Dessa insikter pekar på betydelsen av ett helhetsperspektiv på de individer vi möter i vården, något Svenska Läkaresällskapet aktivt arbetar för genom att sprida kunskap och verka för bästa möjliga vård och hälsa i samhället.

Barn&unga

Äldre

Stefan Lindgren, ordförande Svenska Läkaresällskapet

Foto: Samuel Unéus

Arbetsliv

▼

Depression bland äldre är vanligt, men missas ofta, säger professor Yngve Gustafson.

Lönsamt med dans på arbetstid? ”Arbetsgivare kan göra mycket för att förebygga psykisk ohälsa på arbetet.” Jill Taube

Linnéa, 14 år, tog sitt liv efter en kortare tids depression. Mamma Ludmilla Rosengren berättar.

Sid 4. Unga i Sverige verkar må dåligt. Varför har vi så svårt att möta och rädda våra barn? Sid 14. Personer med svårare psykisk sjukdom har kortare medellivslängd. 20 år kortare liv för män och 15 år för kvinnor. I onödan. Sid 20. Alltid redo! Vad kan scouterna göra för bättre psykisk hälsa? Eller arkitekter?

30. Eftertraktade. Extraordinära talanger.

Foto: Samuel Unéus

[ I SAMARBETE MED: www.autism.se

www.barncancerfonden.se

[TACK TILL: www.telia.se

Riksförbundet för Barn med Cochleaimplantat och Barn med Hörapparat. www.barnplantorna.se

www.msd.se www.fibromyalgi.se

Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning www.fub.se

Institutionen för medicin medicine.gu.se www.astrazeneca.se

www.novartis.se Handikappidrottens samarbetsorganisation www.hiso.nu

www.mind.se

www.oru.se/institutioner/ medicinska-vetenskaper

www.mah.se/od

www.stodet.se

[WEBBEN: Region Jönköpings län plus.rjl.se/oi

RIKSFÖRBUNDET FÖR SOCIAL OCH MENTAL HÄLSA

www.psoriasisforbundet.se

Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar www.rbu.se

Riksförbundet för social och mental hälsa www.rsmh.se

MER Å LÄSNING P H C O D R Å V HÄLSA.SE Alla artiklar i Vård&Hälsa finns på www.vårdochhälsa.se Nästa nummer kommer 8 december #kroniskasjukdomar. Håll utkik på sajten, Facebook och twitter @VardoHalsa.

[OM: www.skoldkortelforeningen.se

www.ocdforbundet.se

www.medfak.umu.se

Redaktion SLS: Stefan Lindgren, Agneta Davidsson Ohlson, Jaana Logren Bergqvist. Redaktion InPress: Redaktör: Ulrica Segersten, tel. 018-68 30 50 • Art Director: Sofia Karlsson • Korrektur: Solveig Enblom • Repro: InPress • Tryck: Quad Graphics Europe. För mer info kontakta SLS på 08-440 88 60 eller info@sls.se.

Svenska Läkaresällskapet (SLS) är läkarkårens oberoende vetenskapliga och professionella organisation som driver utvecklingsfrågor inom hälsa, vetenskap, utbildning, etik och kvalitet. SLS hela fokus är inriktad på att verka för en bättre folkhälsa och att ge patienter en ännu bättre upplevelse av vården över tid. www.sls.se Följ Svenska Läkaresällskapet på Facebook: facebook.com/ svenskalakaresallskapet/

[DEBATT

MER LÄSNING PÅ VÅRDOCH HÄLSA.SE

TEXT: SOFIA HILLBORG FOTO: COLOURBOX, PORTRÄTT: SKL ӇINGҺMARIEӈ, DAVID GIMLIN ӇDANUTAӈ

Ambitionsnivån måste höjas

Satsa mer på psykiatrin Hur kommer det sig att vi trots en högt avancerad vård fortfarande tycks oförmögna att rädda våra egna barn från livets smärta?

är Kungliga Vetenskapsaka-

demien, KVA, 2010 gick igenom det fullständiga vetenskapliga kunskapsunderlaget från 1970-talet till nutid kring barns och ungas psykiska hälsa1 blev sammanfattningen ”att det inte fanns någon enda studie av hur barns psykiska hälsa och välbefinnande har utvecklats över tid som kunde betraktas ha ett tillfredsställande bevisvärde”. I ett samhälle som säger sig värna om barns välfärd är kunskapsläget om ungas psykiska hälsa ”generellt bristfälligt”. ”Det är inte möjligt att på ett invändningsfritt sätt verifiera eller vederlägga den allmänna uppfattningen om en kraftigt ökande förekomst av psykiska besvär hos svenska barn och ungdomar.” Sociala omständigheter spelar roll för hur barn och unga mår. Men även barn och unga som växer upp i trygga, socialt välfungerande familjer mår ibland så dåligt att de tar livet av sig. Kanske är det så att vi föds till livet mer eller mindre känsliga? Barnets egen inneboende motståndskraft och vissa skyddsfaktorer verkar spela stor roll för hur vi klarar av livets påfrestningar, något den amerikanska forskaren Emmy Werner har visat

Andel flickor, 15 år, som graderar sin hälsa som acceptabel eller dålig.

30% eller mer 25–30% 20–25% 15–20% 10–15% Mindre än 10% Ingen data Källa: HBSC

genom en 40-årig långtidsstudie av 698 barn. En tredjedel av barnen som växte upp med sociala och medicinska högriskfaktorer för psykisk ohälsa utvecklades ändå till omhändertagande, trygga, kompetenta vuxna.²

n del barn verkar alltså klara

av nästan vilka svårigheter som helst – missbrukande eller psykiskt sjuka föräldrar – medan andra inte har förmågan att hantera motgångar. – För unga kan det vara ganska små saker som blir stora. Kärlekshistorier eller att man inte gillar sitt utseende. För en ung människa kan det vara liv eller död, säger professor Danuta Wasserman på Karolinska Institutet. Vår tids besatthet av yta, ofta uttryckt på sociala medier, gör inget lättare. Än så länge finns väldigt lite forskning på hur sociala medier påverkar ungas psykiska hälsa. Men bland amerikanska psykologer har det börjat dyka upp ett nytt begrepp: Facebookdepression. Ing-Marie Wieselgren, nationell psykiatrisamordnare, säger att pressen på unga är stor i dag. – Det skapas en norm som säger att man alltid ska vara på topp. Vi

Ing-Marie Wieselgren Nationell psykiatrisamordnare.

Danuta Wasserman Professor Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa.

Källor: (1) Barns och ungdomars psykiska hälsa i Sverige. KVA, 2010. (2) Werner, E.E (2004).

kanske tänker att dagens samhälle är mer tolerant och mångkulturellt, men i verkligheten blir acceptansen för det avvikande allt mindre. I september startade ett stort preventivt program i Stockholms län, Youth Aware of Mental Health, YAM, som riktar sig till skolelever i åldrarna 14–16 år. Programmet ger unga verktyg att hjälpa sig själva och andra. En europeisk studie med över 11 000 skolelever från nästan 170 skolor i 10 EU-länder visade goda resultat. – Programmet lyckades minska antalet självmordsförsök och allvarliga självmordstankar med hälften jämfört med kontrollgruppen. Det är som en vaccination för framtiden, säger Danuta Wasserman, som leder programmet.

är det gäller ungas psykiska

hälsa och psykiska sjukdomar överhuvudtaget, är ambitionsnivån alldeles för låg, menar Ing-Marie Wieselgren. – Det skulle behövas jättestora satsningar på till exempel psykoterapi, psykopedagogik och motion. Psykiatrin har i dag 9 procent av sjukdomsbudgeten, men omkring en tredjedel av befolkningen behöver vård vid ett eller annat tillfälle. Om jag fick önska, skulle psykiatrin och primärvården få en stegvis ökning av resurserna till en tredjedel av sjukvårdsbudgeten. Att förbättra ungdomars psykiska hälsa är ingen quick fi x. Det är ett långsiktigt arbete där hela samhället borde vara involverat. Ing-Marie Wiselgren anser att samhället behöver gå in med förebyggande åtgärder betydligt tidigare än i dag. I lågstadiet, i förskolan, kanske redan på BVC. ■

FOR THE PEOPLE

”We try never to forget that medicine is for the people. It is not for proﬁts. The proﬁts follow, and if we have remembered that, they have never failed to appear.” – George W. Merck, VD för MSD, 1951 Det sitter i väggarna Dessa ord är lika aktuella och levande för oss idag som de var när vår tidigare vd uttalade dem i ett tal inför läkarstudenter vid College of Virginia för snart 70 år sedan.

Genom screening och biomarkörer kan vården idag identiﬁera vilka patienter som bäst svarar på olika typer av behandlingar och vilka patienter som har störst risk för biverkningar.

Att satsa på att utveckla nya läkemedel som verkligen gör skillnad för patienten har varit en framgångsrik strategi och MSD är idag ett lönsamt globalt hälso- och sjukvårdsföretag.

Det innebär nya möjligheter för oss att tillsammans med vård och akademi ta fram innovativa behandlingar och metoder för att identiﬁera de patienter som har störst nytta av dem. Det optimerar nyttan för patienterna och det har potential att spara resurser i dagens ansträngda vårdbudgetar.

MSD i Sverige är sedan ett drygt år en del av det framväxande Life Science klustret i Hagastaden. Det är en innovativ miljö som vi tror kan hjälpa oss att ta nästa steg; att skapa förutsättningar för att kunna optimera behandlingen för varje enskild patient. Det bygger i sin tur på att vi i Sverige blir avsevärt bättre på att följa upp både vårdinsatser och behandlingsresultat.

För MSD betyder ”for the people” att varje patient ska ha bästa möjliga behandling, oavsett vilket företag som står bakom behandlingen. Men självklart gör vi allt för att vara det företag som utvecklar några av de bästa behandlingarna.

Besök vår videoblogg innovationsverige.se och vår helt nystartade podcast om Life science, diagnossverige.se www.msd.se

[FORSKAREN TEXT: ULRICA SEGERSTEN FOTO: SAMUEL UNÉUS

När det gör ont att leva Ullakarin Nyberg bestämde sig tidigt för att jobba med det kanske svåraste av allt: Döden. Hon är suicidforskare, läkare specialiserad i psykiatri och med bakgrund som cancerläkare. ”Jag fascineras av att se vilka resurser som finns i människan. När vi hamnar i det svåraste läget skalas allt oväsentligt bort.”

et kunde ha blivit en tung

intervju om vad suicidforskningen säger om en människa som inte ser någon annan utväg än att egenmäktigt avsluta sitt liv. Men Ullakarin Nyberg utstrålar lugn och trygghet. Och övertygelse om att i mötet med människor som lider av psykisk ohälsa går det att göra skillnad. Det möte som de flesta av oss värjer oss emot. Enligt Hjärnkoll* vill 60 procent av oss inte prata eller jobba med en person som lider av psykisk ohälsa. Det finns ett slags lidandefobi. Kanske för att det ligger så nära inpå – att vi själva kan bli drabbade? – Vi blandar lätt ihop livskriser och psykisk ohälsa som kräver professionella insatser. Det är viktigt att hitta rätt vårdnivå för att vårdens resurser ska användas på bästa sätt. Just nu har vården problem med att nå fram till de unga

som mår riktigt dåligt. Och männen. Att däremot hamna i vården vid det som i huvudsak är en livskris, kan vara direkt skadligt. – Ja, om det betyder att man då inte får verktyg att se och använda sina egna resurser för att klara livskriser. I dag vågar vi prata om suicid. Kända

personer kliver fram och berättar. Men när suicid blir vackra, sorgliga historier utan att lidandet och möjligheten att få hjälp betonas, då blir Ullakarin Nyberg orolig. Att de närståendes berättelser kommer fram mer är oerhört viktigt. Äkta makar, barn och föräldrar som sticker hål på myten om olyckliga, sköra, kreativa geniers vackra död. Någon som berättar om livet för de som är kvar med frågorna, tomheten och omvärldens undvikande blickar. Om detta saknas det tillräcklig kunskap. Ullakarin Nybergs forskargrupp vid

Ullakarin Nyberg forskar kring suicidprevention vid Karolinska Institutet. Hon har en bok på gång som utgår ifrån de individuella berättelserna av drabbade, närstående och vårdpersonal.

Ullakarin Nyberg är suicidforskare och överläkare vid S:t Görans sjukhus inom Norra Stockholms Psykiatri och konsult på Bröstcentrum vid Capio S:t Görans.

Karolinska Institutet har därför gjort en stor studie med 700 föräldrar som mist sina barn i suicid. Det är en hårt drabbad grupp. Många har inte fått någon hjälp alls. Forskningstraditionen kring självmord är i första hand på gruppnivå och kvantitativ. Kunskap om kvalitativa individuella orsaker som gör att man går från tanke till handling saknas fortfarande, enligt Ullakarin Nyberg. – Vi måste få tag på patienternas egna berättelser. Det är nyckeln till större behandlingsframgång. Annars riskerar vi att misslyckas med att fånga de med högst risk att dö. Vi måste se att de befinner sig i ett livsfarligt tillstånd och ge behandling därefter, säger hon, och menar att man är på god väg att hitta specifika behandlingsmetoder mot suicidalitet. Av tradition har hälso- och sjukvår-

den sett suicid som en konsekvens av psykisk sjukdom, och den finns nästan alltid i bakgrunden. Majoriteten av dem som tar sitt liv har en behandlingsbar psykisk sjukdom. Samtidigt är suicidalitet en egen entitet, säger Ullakarin Nyberg. Om man enbart ser suicid som psykisk ohälsa, blir en biologisk behandlingsmetod och medicinering ofta den konkreta åtgärden. Men det hjälper inte alltid, menar Ullakarin Nyberg. Hjälp med problemlösning behövs också. – Att ha större fokus på egna resurser är viktigt, både för den som själv är drabbad av psykisk ohälsa och för hälso- och sjukvården. ■

MER LÄSNING PÅ VÅRDOCH HÄLSA.SE

Nyﬁken på Autism?

Psykisk ohälsa är lika vanlig som en förkylning, vi har det alla i vår närhet. 20–25 procent av svenska befolkningen söker hjälp för psykisk ohälsa någon gång under sitt liv. Det betyder också att det finns några miljoner närstående till personer som lider av psykisk ohälsa.

Foto: iStockphoto

Besök vår hemsida www.autism.se

Möte med psykiskt sjuka Det kan spela väldigt stor roll för en psykiskt sjuk person hur man blir bemött i vården eller av myndigheter. – Vi behöver däremot inte behandla just de här människorna som om de vore gjorda av porslin. Vi kan frimodigt fråga: hur vill du ha det? Erkänna att vi är osäkra och inte riktigt vet hur vi ska bete oss. En person med psykisk ohälsa är expert på sig själv och en person med exempelvis autism kan ge råd om hur hen vill bli bemött. Som läkare kan jag till exempel säga: ”Jag vet att du har en psykisk sjukdom, påverkar det vår kontakt eller hur du kan tillgodogöra dig din behandling?” – Det kan också vara bra om någon från psykiatrin kommer med när en patient ska träffa andra inom hälso- och sjukvården, säger Ullakarin Nyberg.

Foto: Natur & Kultur

Ullakarin Nyberg har skrivit boken ”Konsten att rädda liv” (Natur&Kultur). Hon hoppas att den som läser boken lägger den ifrån sig med inställningen att varje människa kan göra livet lite lättare för en medmänniska, det gäller bara att våga försöka. Ju oftare vi försöker göra något, desto lättare går det.

[ ] * Hjärnkoll är ett riksförbund som jobbar för att alla ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett psykiskt funktionssätt. Bakom Riksförbundet Hjärnkoll står patient-, brukaroch anhörigorganisationerna i nätverket NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa.

Har du ƐǀĊƌƚ ĂƩ ƐŽǀĂ͍ EƵ ŐƂƌƐ ĞŶ ĨŽƌƐŬŶŝŶŐƐƐƚƵĚŝĞ Ěćƌ ƐƚƂĚƉƌŽŐƌĂŵ ƉĊ ŝŶƚĞƌŶĞƚ ƵƚǀćƌĚĞƌĂƐ͘ >ćƐ ŵĞƌ ŽĐŚ ĂŶŵćů ĚŝƩ ŝŶƚƌĞƐƐĞ ƉĊ

www.ehälsostudie.se 7

Tänk dig att du har hjärt/kärl-besvär och måste besöka läkare varje vecka för kontroll. Skulle du i så fall vara intresserad av att med hjälp av en sensor vid ditt hjärta och en app i din telefon själv övervaka din hjärtstatus, för att slippa tre av fyra läkarbesök? Om svaret är ja är du inte ensam. Hela 64 % av dem över 56 år är intresserade av en sådan lösning och bara 16 % tror att risken för tekniska fel är för stor. Den snabba teknikutvecklingen gör det möjligt för dig att hålla koll på din egen hälsa och få hjälp på distans, oavsett var du är. Det är ett spännande område vi på Telia nu utforskar och som du kommer höra mer om från oss i framtiden. Källa: Opinion Hälsa, Kairos Future, våren 2013

[FORSKNING TEXT: TOVE SMEDS FOTO: JOHNÉR

Vetenskap vs moraliserande Hur väl förankrade i vetenskap är de psykologiska behandlingar som vården använder i dag? Clara Gumpert, psykiatriforskare vid Karolinska Institutet och verksamhetschef för Centrum för psykiatriforskning, förklarar. ven om det hänt mycket

konfl ikt mellan psykologin och den medicinska delen av biologin. – Men nu när hjärnavbildningsmetoder har kunnat visa att hjärnan förändras vid psykologisk intervention, har man närmat sig varandra. För att utvärdera en ny behandling görs ofta studier där man jämför olika grupper av patienter som fått olika be-

Clara Gumpert ”Det finns mycket kvar att göra. Vi är till exempel inte lika duktiga på att behandla anorexia och vi har en bit kvar när det gäller att behandla självskadebeteende.”

”Det finns antiintellektuella rörelser som menar att ADHD inte finns.” Clara Gumpert, psykiatriforskare

handlingar. På så vis kan man se om de som fått behandlingen får bättre resultat än de som inte fått någon behandling alls. Men det är inte lika enkelt att genomföra sådana studier. Synen på psykiska funktionsnedsättningar hos barn har lyckligtvis förändrats. Nu moraliseras det inte som tidigare kring föräldrarnas roll och ansvar för barns diagnoser. – I dag förstår man att det krävs en helhetssyn. Men bara det att det går att behandla ADHD med läkemedel har förändrat barn- och ungdomspsykiatrin. Sedan kan man ha åsikter om övermedicinering. Men förr såg vi inte ens de här barnen.

men är förvånad över att ”rena kvacksalvare” lyckas få så mycket utrymme. – Psykiatrin är ett område där det finns utrymme för de med både starkt ideologiskt och moraliskt färgade idéer. Och i mindre seriösa sammanhang kan det sägas nästan vad som helst. Det finns antiintellektuella rörelser som menar att ADHD inte finns. Och det var inte länge sedan några författare påstod att man kunde tänka sig frisk från cancer. Så även om det är ett annat klimat och större acceptans för psykisk ohälsa i dag än förr, så finns det fortfarande mycket kvar att göra. ■

Internetbehandlingar har visat sig ge

goda behandlingsresultat vid exempelvis ångest eller depression. – Man kan få behandling utan att ens gå från jobbet. Och om det kan vara svårt att komma ihåg vad terapeuten sa, så kan man spara allt material digitalt i en app och använda vid behov. Clara Gumpert tycker att media oftast rapporterar seriöst om psykisk ohälsa,

Foto: Colourbox

Inom psykiatrin har det funnits en

Hjärnavbildningsmetoder som visar att hjärnan förändras vid psykologisk intervention har gjort att psykologin och den medicinska biologin har närmat sig varandra.

Foto: Josefin Norman/KI

inom psykiatriforskningen de senaste åren, finns det fortfarande kunskapsluckor, menar Clara Gumpert, psykiatriforskare vid Karolinska Institutet. Nya hjärnavbildningstekniker har gjort att man kan se och mäta hjärnans aktivitet, exempelvis vid psykologisk behandling. – Vi har evidens för att kognitiva beteendeterapier fungerar vid till exempel ångest, depression och social fobi. Vi förstår mer om hur generna påverkar psykisk hälsa. Vi vet att vissa psykiska tillstånd har en högre grad av ärftlighet. Men generna ger inte hela svaret på vilka som kommer att drabbas av psykisk ohälsa. Clara Gumpert jämför med att den ärftliga risken att få cancer varierar, men om man också utsätts för en miljöfaktor som rökning kan detta bidra till att utlösa sjukdom. – På samma sätt samspelar arv och miljö vid psykisk ohälsa. En socioekonomisk belastning ökar risken för att psykisk ohälsa ska slå igenom.

MER LÄSNING PÅ VÅRDOCH HÄLSA.SE

Internetbehandling vid depression och ångest fungerar bra. Det ökar tillgängligheten.

[PORTRÄTT

TEXT: KARIN REHN FOTO: ANETTE NANTELL / DN / TT

Niklas Ekdal titulerar sig bland annat journalist, programledare, författare, debattör, skribent, föreläsare och moderator. Han är född 1961 i Sävsjö, utbildad i Lund och Oxford, och bor numer i Stockholm. Sambo med Cecilia Magnusson, och har tillsammans med henne tre barn, födda 1996, 1999 och 2003.

Niklas Ekdal:

”Livet är en fantastisk gåva” mitt i livet, omgiven av människor som älskar honom och en karriär som överträffar de flestas drömmar – välja att avsluta sitt eget liv? – På ett sätt känns det obegripligt, trots att jag varit med om det själv. Men jag har fått en mycket större ödmjukhet för det lidande som föregår en sådan impulshandling. Det är svårt att förstå, men man gör vad som helst för att komma undan, säger Niklas Ekdal. Depressionen föddes ur en hjärn-

skakning, strax efter fyllda 50. En motspelare dunkade pannan i Niklas tinning under en fotbollsmatch, och livet blev aldrig mer detsamma. Möjligen hade han bäddat för psykisk ohälsa redan innan smällen på fotbollsplanen. Tuffa upplevelser under FN-tjänstgöring och reportageresor begravdes långt bak i huvudet, eller dränktes i ett glas whiskey, medan Niklas rusade vidare mot nästa spännande uppdrag. – Alla människor kan nog drabbas av depression. Jag har tagit mycket risker och varit i intensiva yrken, så det låg säkert i farans riktning att något kunde hända. Livet är skört, oavsett om man bara promenerar över gatan,

spelar lite fotboll eller åker till en krigszon. Men olika risker och olyckor har olika status, och vi behöver större respekt för det inåtvända lidande som kommer med psykisk ohälsa, säger han. När Niklas vaknade dagen efter smäl-

len på fotbollsplanen kunde han inte läsa tidningen. Plötsligt krävdes solglasögon och öronproppar för att stå ut med vanliga syn- och hörselintryck. Men de synliga skadorna var snabbt läkta, och röntgen av nacke och skalle

”Hur hopplöst läget än är, så kommer det alltid bättring och nya chanser.” var utan anmärkning. Niklas försökte tvinga sin kropp och själ att fungera igen, omgiven av familj, vänner, psykologer och läkare. Omtänksamma. Förstående. Skickliga. Ändå slutar det med en överdos tabletter, ungefär ett år efter hjärnskakningen. Det var ytterst nära att Niklas lycka-

des med sitt självmordsförsök. I dag

gör han allt han kan för att bryta det tabu som finns kring att prata om psykisk ohälsa i allmänhet och självmord i synnerhet. Bland annat har han skrivit en uppmärksammad bok om sin upplevelse. – Mitt viktigaste budskap är att man aldrig ska ta sitt liv. Hur hopplöst läget än är, kommer det alltid bättring och nya chanser. För det andra vill jag bidra till att få bort skulden och skammen kring självmord, för att lätta bördan för alla närstående. Detta är att betrakta som en olycka, en psykologisk olycka, det finns inget att skämmas för. För det tredje tror jag att vi behöver fokusera mer på ödmjukhet, gemenskap, kunskap och tacksamhet – mindre på selfies, status och materiella ting. Livet är en fantastisk gåva, de enkla sakerna är viktigast, tricket är att inte krångla till det.

I sin bok ”Hur jag dog” (Brombergs) skildrar Niklas Ekdal öppet och ärligt sitt självmordsförsök, varvat med betraktelser från livet före och efter krisen, och reflektioner om livets villkor.

Niklas hade redan innan den egen

depressionen uppmärksammat psykisk ohälsa genom sitt yrke. Men nu har han djupare insikt. – Jag var ju ledarskribent och politisk redaktör på Expressen och Dagens Nyheter i tjugo år, där skrev vi förstås om sociala frågor som sjukvård och psykiatri. Detta är mänskligt intressant och politiskt viktigt, jag har alltid tyckt

forts. nästa sida

▼

ur kan en människa –

Foto : Bromberg Förlag

I ett dammigt källarförråd sväljer Niklas Ekdal tablett efter tablett. Hans djupa depression har slutligen suddat ut livets alla möjligheter. Han vill fly. Sova. Dö. Nu, nästan fyra år senare, berättar han sin historia för att ingen annan ska hamna i samma hopplöshet.

”Livet far fram tillräckligt fort ändå, utan att vi behöver förkorta det.”

Foto: Casia Bromberg/Bromberg Förlag

▼

Niklas Ekdal

– Vi behöver fokusera mer på ödmjukhet, gemenskap och tacksamhet, säger Niklas Ekdal.

Tveka inte att be om hjälp! Här kan du söka hjälp om du själv eller anhörig har självmordstankar:

Ring 112 om du behöver akut vård eller hjälp. ➤ På Självmordslinjen, som drivs av föreningen Mind, kan du som mår dåligt chatta eller prata i telefon med deras volontärer, alla dagar dygnet runt. Tel: 90 101 ➤ Nationella hjälplinjen Tel: 020-22 00 60. Alla dagar kl.13–22.

Kort om: 1 500 människor tar sitt liv i Sverige årligen. Det är sex gånger fler än de som dör i trafiken. Ändå får trafiksäkerheten 150 statliga miljoner, jämfört med de 3 miljoner som går till myndigheten som förebygger suicid.

att psykiatrin borde få mer resurser och högre status. Men jag ska ärligt säga, att psykisk sjukdom föreföll mystiskt för mig. Jag hade begränsad personlig erfarenhet tills jag själv drabbades. Panikreaktionen när kroppen och huvudet inte funkade blev en del av problemet. Nu har jag lättare att leva mig in i upplevelsen av psykisk ohälsa, åtminstone depression. I sin bok beskriver Niklas Ekdal män-

niskors förakt för svaghet och den egna otillräckligheten. Han anklagar stoltheten, ”svaghetens dryge storebror”, för att vara en av de faktorer som drev honom ner i källaren. När kroppen inte lydde, när han inte kunde leverera. I Niklas fall var det ett slag mot huvudet, en hjärnskakning, som startade hela den negativa spiralen som ledde till den dödliga sjukdomen depression. Men det är lätt att dra paralleller till utmattningssyndrom. Det kan också uppstå en prestationsstress, då vi ständigt matas med alla andra människors perfekta fasader via sociala medier. Men Niklas ser inte sociala medier i sig som något negativt. – Sociala medier befi nner sig på barndomsstadiet. Vi kommer att se tillbaka på den här tiden och förundras över många konstiga saker på nätet. Det är en process där vi lär oss hantera detta – psykologiskt, socialt, moraliskt, publicistiskt och så vidare. Som med allt mänskligt finns det ljusa och mörka sidor. Att vrida klockan tillbaka, eller att romantisera det gamla, är inga alternativ. Vi lever i en underbart spännande tid, det gäller bara att ta fasta på det positiva. Dock ger vårt moderna välfärdssam-

hälle utrymme för existentiella grubblerier som paradoxalt nog kan leda i fel riktning, menar Niklas: – Psykisk ohälsa bland unga har ett tydligt samband med vår stora frihet, alla valmöjligheter och den materiella tryggheten som ger utrymme att fun-

dera över identitet och mening. Ett sätt att beskriva det är att vi är stressade för att vi har det så bra. Så hur ska då impulsen att ta sitt liv

kunna stoppas innan det är för sent? Innan de tunga hjulen satts i rullning mot det mörka hål där en deprimerad person inte har förmågan att se en enda väg ut? Niklas menar att tidiga och tydliga insatser krävs på många plan. – För att förhindra självmord på det personliga planet behöver man framför allt erkänna sina tankar och sin desperation, och prata om det. Män är sämre än kvinnor på detta, och därför överrepresenterade i självmordsstatistiken. För omgivningen till någon som är deprimerad och i riskzonen gäller det att få iväg vederbörande till behandling. Det finns alltid hjälp att få. På det politiska planet borde man satsa mer på prevention och forskning, till exempel detaljerad kartläggning av bakgrunden till varje enskilt självmord, på samma sätt som haverikommissioner i trafiken och flyget. Regeringen införde ju en nollvision 2008, men den har inte följts upp tillräckligt. I dagsläget handlar mycket om frivilliga insatser, som till exempel föreningen Minds utmärkta självmordslinje. Civilsamhället och det offentliga borde samordna insatserna mer. När Niklas vaknade på sjukhuset

efter självmordsförsöket började nästa mödosamma vandring, men nu i motsatt riktning. Tillbaka till livet. Depressionen var fortfarande djup. Sömnsvårigheterna stora. Det tog ett tag att hitta en effektiv behandling, men till sist visade sig elbehandling, ECT, vara en framkomlig väg just i Niklas fall. Och nu väljer han livet. – I dag är jag inte rädd för något, det blev en lycklig biverkan av denna olyckliga historia. Det värsta har ju redan hänt, jag var död och har fått en gratischans till. Självmord är det sorgligaste av allt slöseri. Livet far fram tillräckligt fort ändå, utan att vi behöver förkorta det. ■

Bli volontär i Mind Självmordslinjen Vill du göra något meningsfullt på din fritid? Hjälp oss stödja personer som inte längre vill leva. Självmordslinjen erbjuder medmänskligt stöd via chatt och telefon. Som volontär får du utbildning och handledning. Du kan rädda liv. Anmäl dig idag via mind.se

ALLA BEHÖVER NÅGON ATT PRATA MED IBLAND Stöd oss. Swisha en gåva till 90 15 041

[EXPERTSVAR TEXT: TOVE SMEDS FOTO: COLOURBOX

Hallå där ... … Yvonne Lowert, psykosenheten i Nyköping. Patienter med tung psykiatrisk diagnos har ofta försämrade levnadsvanor. Går det att förändra?

– Absolut! Det går, men precis som i den allmänna populationen finns det människor som inte är så benägna att ändra sin livsstil. Då behövs ett mer intensivt arbete i rätt riktning. Men med ett bra team kring patienten, bra motiverande samtal och stöd så kan man komma riktigt långt. Vi har flera exempel på att det fungerar och man ska aldrig ge upp.

– Det skulle gynna hälsan om människor med psykisk sjukdom fick arbeta och studera efter egen förmåga. På sikt skulle detta leda till en bättre ekonomi för den grupp med sämst ekonomi jämfört med andra funktionsnedsättningar, säger Jimmie Trevett, ordförande RSMH.

Psykiskt sjuka har kortare medellivslängd – särskilt i Sverige

– Vi arbetade systematiskt för att fånga upp de metabola riskfaktorerna med hälsokontroller där vi bland annat tog labbprov, blodtryckskoll, EKG och midjemått. Vi hade även hälsosamtal om kost, motion, rökning och alkohol, och startade grupper, exempelvis med stavgång, kost och hälsa. Flera patienter gick ned i vikt, började motionera och slutade röka. Vad har du för råd att ge till närstående med psykisk ohälsa och dåliga levnadsvanor?

– Det finns ofta hjälp att få och inom psykiatrin arbetar man alltmer med helhetsperspektivet. Men man kan även söka sig till ”sluta-rökalinjen”, det finns även flera kost- och motionsprogram som är internetbaserade, och man kan stötta sin närstående i dessa kontakter.

Jimmie Trevett lyfter fram vikten

av att ha något som lockar till att kliva upp ur sängen på morgonen. Ett vardagsinnehåll gynnar hälsan, betonar han. – Det här är frågor som borde lyftas i idrottsrörelsen, inom kulturvärlden och politiken. Det här är inte något som drabbar andra, det handlar om människor runt omkring oss. Jimmie Trevett, ordförande RSMH

Yvonne Lowert, överläkare, arbetar med Levnadsvaneprojektet i Svenska Läkaresällskapet.

Foto: Privat

Personer som drabbas av svårare psykisk sjukdom, som schizofreni och bipolär sjukdom, har kortare medellivslängd; 20 år kortare liv för män och 15 år för kvinnor. Här spelar ohälsosamma levnadsvanor som rökning, hög alkoholkonsumtion och fysisk inaktivitet en roll, men det finns fler orsaker till att siffrorna är så allvarliga. – En del tänker att det beror på självmord, men det är inte hela svaret. Det här handlar om människor som lever i utanförskap både vad gäller arbetsliv och studier. De har en försämrad ekonomi och deras sociala liv är inte så omfattande. Det påverkar hälsan, säger Jimmie Trevett, ordförande i Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH), en patientorganisation där 90 procent av medlemmarna har erfarenhet av psykisk ohälsa. Även i mötet med vården uppstår utmaningar som kan leda till större ohälsa och på sikt kortare livslängd. Enligt Socialstyrelsen är dödligheten

i stroke och lungcancer högre för dem med psykisk sjukdom. – Vi bemöts sämre än andra. Det är inte alltid man blir trodd. En äldre dam berättade för mig att hon var trött på att bli skickad till psykiatrin när hon söker vård för magproblem. De bollas mellan psykiatri och somatik och får inte samma vård som övriga befolkningen, konstaterar Jimmie Trevett. – Det kan också bero på att man inte har kraft och ork att söka till vården i rätt tid. Då blir prognosen sämre. Så nu krävs handling. Allt fler ungdomar uppger att de har psykisk ohälsa, och det bör vara en väckarklocka för samhället.

Foto: RSMH

Den näst vanligaste orsaken att dö i förtid i Sverige är psykisk sjukdom. Och överdödligheten vid psykisk sjukdom är högre i Sverige än i andra OECD-länder.

Vid psykosenheten i Nyköping arbetar man mycket med dessa frågor. Du var med och tog fram den modell som fått mycket uppmärksamhet?

Psykiatriska Universitetskliniken, Linköping

En klinik i framkant På Psykiatriska Universitetskliniken i Linköping bedrivs verksamhet och forskning i samma hus. ”Vi låter de senaste behandlingarna komma våra patienter till godo”, säger verksamhetschef Marita Ström.

ed utsikt över den lummiga

ett nära samarbete mellan forskning och dalen där Tinnerbäcken porlar klinik har medarbetarna goda möjligfram, ligger Psykiatriska Uniheter att fördjupa sin kompetens och versitetskliniken i Linköping. Hit komutvecklas akademiskt. mer patienter från hela Östergötland för att Var tredje av klinifå specialistpsykiatrisk kens specialistläkare sjukvård enligt evidensär disputerad och ledbaserade riktlinjer. ningen ser gärna att På kliniken finns 36 fler blir det. Antalet dygnetruntplatser, fem specialister på kliniken TNE-platser, öppenhar fördubblats under Verksamhetschef Marita Ström vårdsmottagningar de senaste åren, vilket och en forskningsenhet. Kliniken sammedfört en arbetsmiljö med låg jourarbetar även med övrig högspecialiserad börda, goda möjligheter att utvecklas vård vid universitetssjukhuset och med och forska samt en rolig och trivsam andra specialistpsykiatriska enheter. arbetsgrupp. – Vi vet att vi inte kan ge den bästa – Vi tror att forskningsbaserad psyvården ensamma, säger verksamhetschef kiatri ger unika möjligheter att tillgodose Marita Ström. stora patientbehov, blicka in i fascinerande vetenskapliga världar, och låta naturveUtbildning och kompetenshöjning av tenskap och humanism mötas i vardagen, studenter och vårdgrannar är en annan säger överläkare och professor Markus viktig del av klinikens uppdrag. Tack vare Heilig.

”Vi har utrymme för fler duktiga, engagerade kollegor som delar vår vision.”

Sjuksköterska Sofia Berghäll, överläkare Markus Heilig, verksamhetschef Marita Ström, ST-läkare David Grönte och forskningssjuksköterska Åsa Axén trivs med att jobba på Psykiatriska Universitetskliniken i Linköping.

Nya Psykiatrihuset är inflyttningsklart hösten 2019. Patienterna kan då sitta i burspråk och överblicka Tinnerbäcksdalen.

Fakta • Psykiatriska Universitetskliniken i Linköping har cirka 250 medarbetare.

• Kliniken ansvarar för specialistvård inom allmänpsykiatri och beroendemedicin, samt viss habilitering i centrala Östergötland.

•

Kliniken har nationellt ledande kompetens inom flera områden, bland annat affektiv sjukdom, uppmärksamhetsstörningar och beroendevård.

• Här finns även möjlighet att ta del av behandlingsmetoder i frontlinjen, som djup transkraniell magnetisk stimulering (dTMS) eller kvalificerad farmakoterapi.

www.regionostergotland.se

Självmord är den vanligaste dödsorsaken bland unga i Sverige. Hjälp oss att rädda liv! Vi vet hur självmord kan förhindras men vi behöver din hjälp. Stöd vårt arbete, bli månadsgivare!

Mer än 1500 personer tar varje år sitt liv. Det kan vi inte stillatigande acceptera! Suicide Zero är en ideell organisation som kämpar för att radikalt minska självmorden, bryta tabun och minska fördomar kring psykisk ohälsa. Läs mer på suicidezero.se!

”Hållbara organisationer har låg personalomsättning och hög trivsel”

Företagshälsa som fungerar:

HITTA FRISKFAKTORERNA Traditionellt har företagshälsovården haft inriktning på att identifiera riskfaktorer som kan påverka medarbetares hälsa. Avonova, en av Sveriges ledande företagshälsor, fokuserar på att identifiera kundernas friskfaktorer. – Ja, vi vet att organisationer med medarbetare som trivs bra och har låg frånvaro även ofta mår bra ”på balansräkningen”, säger företagets utvecklingschef Stefan Persson. – Avonova är i dag ett kompetensföretag som också erbjuder exempelvis organisationsutveckling och chefs- och medarbetarcoachning. Våra erfarenheter är nämligen att om

organisationen fungerar så hamnar även de andra viktiga bitarna på plats. I sitt kundarbete talar Avonova i färgtermer, där rött och gult står för sjukdom respektive risk för sjukdom, grönt står för ”frisk” medan blått symboliserar det hållbara. – Genom utbildning och coachning hjälper vi våra kunder att nå den blå nivån. Gemensamt för hållbara organisationer är att de arbetar systematiskt och långsiktigt. De har också hög produktivitet, låg sjukfrånvaro, låg personalomsättning och hög trivsel, berättar Stefan Persson.

AVONOVA ... ... är en av Sveriges ledande företagshälsor, med ca 700 medarbetare på 120 orter. Vår personal består av: företagsläkare, företagssköterskor, beteendevetare, psykologer och hälsopedagoger. ... har genomfört 5 000 utbildningar under 2016. ... har ca 10 000 kunder – företag, myndigheter och organisationer med totalt 800 000 anställda.

➨ www.avonova.se

[ARBETSLIV

TEXT: MAIJA AXELSSON ILLUSTRATION: NINA HEMMINGSSON

Fysisk aktivitet kan läka själen ”Att kropp och själ hänger ihop är självklart för mig, och när det handlar om psykisk ohälsa är sambandet särskilt tydligt”, säger Jill Taube, psykiater, författare och dansinstruktör. tienter med utmattningssyndrom, och konstaterar att ”strået som knäcker åsnas rygg” kan vara i stort sett vad som helst. Exempelvis en ny chef, höga krav på arbetet, att man jobbar för mycket, småbarn, en gammal förälder som blir sjuk, skilsmässa; livspusslet som är svårt att få ihop. – Vem som helst kan drabbas av psykisk ohälsa, även den som inte tror sig att vara i farozonen. Livet händer ju oss alla.

I dag är psykisk ohälsa den vanligaste orsaken till sjukskrivning. Psykiska diagnoser som just utmattningssyndrom och depression ökar, och allt yngre drabbas. – När det handlar om belastning kan man egentligen inte skilja på arbetsliv

och privatliv. Om man befinner sig i livskris påverkas människan var hon än är – själen vet ju inte om du är hemma eller på jobbet, säger Jill Taube. När vårt stressystem aktiveras för

mycket för ofta, börjar kroppen säga ifrån. Man blir trött och känner sig aldrig utvilad, man återhämtar sig inte hur mycket man än sover, man blir uttröttbar och klarar inte av det som man tidigare har gjort. – Ett klassiskt exempel är att man ska hålla ett föredrag, och plötsligt vet man inte var man är. Ofta har man haft varningstecken som oro, ångest, sömnstörningar, irritation, trötthet och ansträngande tidsmarginaler, men nonchalerat dessa. I värsta fall utvecklas det till utmattningssyndrom.

Orsaker till arbetsrelaterad psykisk ohälsa kan vara allt för höga krav, inga eller små möjligheter att påverka arbetet, konflikter, mobbning, psykiskt påfrestande arbete och dålig belöning i förhållande till arbetsinsatsen. Oklara prioriteringar och mål, osäkerhet om

”Om man befinner sig i livskris påverkas man var man än är – själen vet ju inte om du är hemma eller på jobbet.”

Psykisk ohälsa är inte helt lätt att definiera. Begreppet kan betyda allt som har med den själsliga hälsan att göra, från depressioner och utmattningssyndrom, ångest och sömnstörningar till svåra psykiatriska sjukdomar.

Jill Taube forts. nästa sida

▼

on har jobbat med pa-

– Som arbetsgivare kan man göra väldigt mycket för att förebygga psykisk ohälsa på arbetet, och vinna mycket på det. För att skapa en bra arbetsmiljö socialt, organisatoriskt och fysiskt, måste det finnas en dialog mellan chef och medarbetare. Då kan man tillsammans identifiera risker och åtgärda missförhållanden innan någon blir sjuk. Som arbetsgivare måste man också förstå att ingen kan prestera på topp hela tiden, säger Jill Taube. Det finns vetenskapligt stöd för att

Psykisk ohälsa i Sverige Andel sjukfall i psykiska diagnoser (%) Västra Götaland 43% Dalarna 41% Jönköping 41% Halland 40% Kronoberg 40% Skåne 40% Värmland 40% Örebro 40% Kalmar 39% Stockholm 39% Södermanland 38%

Västernorrland 38% Västmanland 38% Blekinge 37% Gotland 37% Gävleborg 37% Västerbotten 37% Uppsala 36% Jämtland 35% Norrbotten 34% Östergötland 34% Riket 40 %

[ [ Källa: Försäkringskassan

Kort om: En uträkning från Riksförbundet Hjärnkoll visar att en sjukskrivning till följd av stress kostar arbetsgivaren minst 150 000 kronor. En längre frånvaro från jobbet till följd av exempelvis utmattningsdepression kan kosta arbetsgivaren minst 500 000 kronor.

regelbunden fysisk aktivitet gör oss mer motståndskraftiga mot stress, och kan därmed förebygga psykisk ohälsa. Ett sätt för arbetsgivare att bidra till detta är att bjuda på friskvårdspeng eller friskvårdstid för anställda, vilket är ganska vanligt. Jämfört med för 15–20 år sedan har stillasittandet i samhället ökat, troligen också på jobbet, vilket kan motverkas ganska lätt, menar Jill Taube. – I vissa stillasittande jobb kan arbetsgivaren till exempel se till att medarbetare dagligen får pausgympa. På arbetsplatser med fysiskt tunga eller monotona jobb kan gymträning ingå i arbetstiden och vara obligatorisk. Rekommendationerna för fysisk aktivitet för befolkningen är 150 minuter i veckan, och på en nivå som gör att man blir ansträngd och pulsen går upp tydligt. Men all aktivitet har positiva effekter på hälsan och att bryta stillasittandet är en viktig faktor i sig.

fokusera på det som är friskt och vilka resurser personen har. – Förebyggande sjukskrivning, om möjligt på deltid, kan också behövas i det akuta skedet. Blir man helt sjukskriven en längre tid kan det vara svårare att komma tillbaka till arbetet. I min roll som läkare har jag märkt att det ofta finns en påtaglig brist på fysisk aktivitet vid psykisk ohälsa. Jill Taube säger att det finns mycket

man kan göra som individ för att förebygga psykisk ohälsa. Man ska börja med att se över sin situation och sina levnadsvanor; hur jag tar hand om mig själv, hur jag äter, hur jag sover, hur jag rör på mig, hur mycket jag dricker, om jag kan sluta röka och vad jag har för återhämtning. Har jag någon återhämtning eller ger jag järnet hela tiden? – Inte sällan drabbar utmattningssyndromet högpresterande akademiker. De är i regel medvetna och har redan hyfsade levnadsvanor. Då kanske det behöver gallras i aktiviteterna, eftersom dessa personer tenderar att vara högpresterande i alla situationer; självkänslan är i hög grad relaterad till prestationen.

Foto: Maija Axelsson

▼

ansvarsområden, brist på bekräftelse och orimlig arbetsbörda kan bidra till att man inte orkar med sin arbetssituation.

Jill Taube är psykiater, författare och dansinstruktör, och arbetar också med Levnadsvaneprojektet i Svenska Läkaresällskapet.

Goda råd Rekommendationerna för fysisk aktivitet är 150 minuter i veckan och på en nivå som gör att man blir ansträngd och pulsen går upp tydligt.

Jill Taube har länge varit en varm

anhängare till Fysisk aktivitet på recept, FaR. Hon berättar att många som söker vård får recept på läkemedel och ett muntligt råd om motion, men inte alls lika ofta recept på det, och då tar patienten inte rådet om motion på lika stort allvar. – Oavsett vad man har för utgångspunkt ger fysisk aktivitet oerhört mycket: den botar vissa typer av depression, minskar antalet ångestattacker, bidrar till bättre sömn och allmänt välbefinnande.

Stressymtom på arbetet Man bör fokusera på det som är friskt och vilka resurser en person har.

Stressymtom på arbetet ska man ta

upp tillsammans med företagshälsovården och personalavdelningen. I bästa fall har man ett nätverksmöte då man går igenom den anställdas arbetssituation, och tillsammans tittar på möjliga lösningar, kanske anpassade arbetsuppgifter och -tider. Man bör

”Inte sällan drabbar utmattningssyndromet högpresterande akademiker.” Jill Taube

Den stora utmaningen Psykisk ohälsa har ökat dramatiskt de senaste åren, och är i dag den vanligaste orsaken till sjukskrivning. Det som ökar allra mest är stressrelaterad ohälsa.

– Alla mår bättre av att röra på sig, säger Jill Taube. Hon lever som hon lär, och försöker ta med sig dansglädje till sin egen verksamhet DansSteget. Foto: Samuel Unéus

Vid fysisk aktivitet ökar halten av hormoner, till exempel serotonin och noradrenalin. Det kroppsegna morfinet, endorfinerna, gör att vi mår bättre och blir lättare till sinnet, hjärncellerna kommunicerar bättre med varandra. Självkänslan, ofta låg vid depression, blir bättre. – Fysisk aktivitet vid depression är läkande. FaR eller kognitiv beteendeterapi, KBT, kan ge stöd i läkningsprocessen. Självfallet är det en fördel om aktiviteten är något som patienten uppskattar, vill börja med och helst också fortsätta med. Vissa studier har också visat att fysisk aktivitet vid depression har en längre effekt än läkemedel, och kan också skydda mot återinsjuknande. Gunnar Östlund, Coca-Colas employee relations manager i Sverige, berättade i en paneldebatt ordnad av Försäkringskassan under Almedalen om hur sjukskrivningarna på företaget

började öka för tre år sedan med utmattningssyndrom som den främsta diagnosen. Och skillnaden mot tidigare sjukskrivningar var att det framför allt var tjänstemän som drabbades. – Jag bestämde mig för att ta reda på vad utmattningssyndrom var för någonting och vad man kan göra som arbetsgivare. Jag bokade tid hos arbetspsykologen. Och det var ingen rolig beskrivning jag fick. Gunnar Östlund bokade omedelbart möte med vd:n som tog frågan på största allvar. – Han samlade alla högre chefer och sade ”Jag har höga krav på er, men inte varje dag på allting. Jag vill att ni har en balans i era liv för att ni ska hålla”. Gunnar Östlund berättar att det ofta är ambitiösa människor som har svårt att säga nej som drabbas av utmattningssyndrom. – Chefer behöver tänka långsiktigt och hållbart, och inte lägga på lite till och lite till just på de ambitiösa. ■

Efter en lång sjukskrivning är det ofta svårt att komma tillbaka till arbetet. – Vi måste möta problemen som skapar ohälsan, och se hur vi överhuvudtaget kan undvika att komma in i sjukskrivning. Risken med sjukskrivning är den passiva behandlingen. Det borde gå att både arbeta och få behandling samtidigt, säger Peje Bengtsson, analytiker vid Försäkringskassan. I våras kraftsamlade regeringen

och Försäkringskassan för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Att återvända till arbetet efter en lång sjukskrivning är en process där man nu strävar efter att olika aktörer samverkar: den sjukskrivna, arbetsgivaren, Försäkringskassan, hälso- och sjukvården samt Arbetsförmedlingen. Ökningen för sjukfall med psykisk ohälsa, 2010–2015.

Kvinnor

71%

Män

63%

Antalet sjukfall med psykisk ohälsa ökade från 82 000 år 2010 till 139 000 år 2015. Bland kvinnor var ökningen under dessa år från 58 000 till 99 000, vilket motsvarar en ökning med 71 procent. Ökningen för männen var också stor, 63 procent. Källa: Försäkringskassan

[SAMHÄLLSRÖSTER TEXT: SOFIA HILLBORG

Experter Svenska kyrkan har 1 100 utbildade diakoner med akademisk utbildning inom vård eller socialt arbete i grunden + en diakonutbildning.

”Många kommer när livet brister för att de behöver någon som kan lyssna.”

Foto: Colourbox

Första mötet Om någon som söker sig till Svenska kyrkan har behov av vård försöker diakonen hjälpa dem vidare.

– Oavsett tro och konfessionell identitet är det till Svenska kyrkan många vänder sig när de befinner sig i kris. Vid stora tragiska händelser känns det naturligt för många att kyrkan öppnar sina dörrar. – Dygnet runt finns någon som svarar i telefonen om man ringer 112 och ber att få tala med Jourhavande präst. Men

det som är mindre känt är att kyrkorna erbjuder individuella själavårdssamtal. Diakonerna har tystnadsplikt och tar emot alla. Det finns en stor erfarenhet av att möta människor i kris och med psykisk skörhet och problematik säger Sanna Lindström, stiftsdiakon i Uppsala stift.

Foto: Uppsala stift

SANNA LINDSTRÖM, STIFTSDIAKON I UPPSALA:

”Att nå männen är en genusfråga” Carl von Essen, generalsekreterare för den ideella organisationen Mind, vad kan ni göra för att stärka den psykiska hälsan i samhället? – Vi arbetar med tre ben – kunskapsspridning, opinionsbildning och stöd. Stödverksamheten med den dygnetrunt-öppna Självmordslinjen är störst. Den bemannas av volontärer och tar emot ungefär 20 000 samtal på ett år. – När vi började vår stödverksamhet för fem år sedan hade vi en chat på nätet. Där hade vi fördelningen 70 procent kvinnor och 30 procent män. Men sedan vi började med stödlinjen har vi ökat andelen till 40 procent män. Män verkar känna sig mer komfortabla med att tala i telefon. Problemet är bara att göra stödlinjen känd.

e M g n i e B e e Fr

Caroline af Ugglas, konstnär, pop- och soulsångare samt körledare. Har skrivit boken ”Hjälp, vem är jag? Anteckningar från en terapi”.

”De flesta mår dåligt ibland och vi mår bra av att prata om det.”

nefjäll, programansvarig på Scouterna. Barn med särskilda behov, som autismspektrumdiagnoser, kan uppleva att de inte alltid är välkomna till alla fritidsaktiviteter. Men till Scouterna är alla välkomna. För många ungdomar som inte har det så bra hemma eller i skolan, kan också scouternas verksamhet fungera som en fast punkt i tillvaron.

Foto: Daniel Åhs Karlsson/Wikiped

Under en treårsperiod hoppas Scouterna nå 15 000 barn och unga mellan 7 och 14 år med programmet Free Being Me, som ska stärka ungas kroppsliga självförtroende och självkänsla. – Många unga i dag är missnöjda med sitt utseende. Vi vill börja prata om de här frågorna, om att vi duger precis som vi är och diskutera om skönhetsidealen är rimliga, säger Elisabeth Da-

”Om man vill se långsiktiga effekter av fysisk träning som prevention mot psykisk ohälsa, ska man hålla på 4–6 månader 2–3 gånger i veckan, så att det blir en vana.” Professor Magnus Lindwall

Föräldratelefonen är organisationen MINDs linje för oroliga föräldrar. Föräldratelefonen 020-85 20 00 är öppen vardagar kl. 10–15. De som svarar är utbildade psykologer och/eller socionomer med lång yrkeserfarenhet. Den som ringer får vara anonym. Samtalet kostar bara en markering.

ÖSTRA SJUKHUSET, GÖTEBORG

”Arkitektur kan bidra till psykisk återhämtning och tillfrisknande.” Stefan Lundin, White arkitekter, du har varit med och utformat den nya slutenvårdsavdelningen på Östra sjukhuset i Göteborg, finns det något som kan kallas läkande arkitektur?

– Ja, jag tror att arkitektur kan bidra till återhämtning och tillfrisknande. De senaste fem åren har det också kommit forskning som tyder på detta. På Östra sjukhuset minskade antalet tvångsåtgärder mot patienterna i form av tvångsmedicinering och bältesläggningar med 21 respektive 44 procent sedan avdelningen flyttat in i de nya lokalerna. Personalen upplevde också mindre hot och våld, kanske på grund av större överblickbarhet. I den nya byggnaden hade arkitekterna lagt stor vikt vid sådant som solljus och grönska. Också tvångsvårdade patienter har möjlighet att komma ut. Här finns nämligen en grönskande innergård.

Foto: Evelina Menning

”Man kan säga att förra sekelskiftets tankar om naturen som läkande kraft har fått renässans”

PETTER MENNING, kanotist

”Idrotten räddade mig”

MER LÄSNING PÅ VÅRDOCH HÄLSA.SE

Kanotisten Petter Menning har bland annat har vunnit VM-silver i K1200. Men han hade en tuff uppväxt med en alkoholiserad far och om han inte hade hittat hem i idrotten kunde det ha gått helt annorlunda.

Innergården ska kännas som en trädgård, inte som en rastgård, och det är ett ganska vanligt mönster i de nya anläggningar som byggs numera.

– När jag var några år gammal skilde sig mamma och pappa, mest på grund av att pappa var alkoholist och drack alldeles för mycket. Jag och min storebror hade svårt att veta om han skulle vara nykter eller inte, om det skulle finnas mat till oss eller så. Det är inte så som barn ska ha det, men tyvärr så är det ganska vanligt. – Kanotklubben blev som ett andra hem för mig. Jag behövde ett sammanhang som var stabilt, där jag inte behövde vara orolig. Jag kunde åka på träningsläger och tävlingar och det var jätteviktigt för mig. Att ha något att längta till. En fast punkt. Det mådde jag bra av.

Foto: Han Wretling/White Arkitekter

Ibland tänker han på hur det hade gått om han inte

n Wingbor

Magnus Lindwall, professor i idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Foto : Joha

”Fysisk träning fungerar preventivt. Sannolikheten är alltså mindre att man drabbas av psykisk ohälsa om man tränar.”

hade hittat idrotten. – Jag var ganska arg och bråkig i skolan när jag var 7–10 år. Men när jag började med idrott så hjälpte det liksom, sedan hade jag inte den där frustrationen längre, jag kände inte att jag behövde kasta saker för att få ut min ilska och energi. Med sina egna erfarenheter i ryggen är Petter Menning tveksam till det starka elittänkande som finns på sina håll i idrottsrörelsen. – Jag tycker att det är viktigt att idrottsföreningar kommer ihåg att det viktigaste är att idrotten ger ungdomar någonstans att vara och bra aktiviteter. Sedan kommer de kanske så småningom på att de vill satsa på att bli bättre. Petter Menning har engagerat sig i föreningen Maskrosbarn, en förening för barn till personer som alkoholproblem och psykiska problem. – Om man har en liknande situation som jag hade så rekommenderar jag att man tar kontakt med dem. För även om man inte är så idrottsintresserad så behöver man hitta ett sammanhang att vara i.

[REPORTAGE TEXT: TOVE SMEDS FOTO: SAMUEL UNÉUS

”Psykiatrin är fantastisk om man har en psykisk sjukdom. Men vi har inte så mycket att säga om vanliga problem.” Mikael Landén

Hjärnkris? Det är oundvikligt att gå genom livet utan motgångar. Men när övergår livskrisen i psykisk ohälsa? Och när behöver man träffa en psykiater? Mikael Landén, professor i psykiatri, förklarar.

ad som orsakar en livskris för en person, kan för någon annan vara lättare att skaka av sig. Mikael Landén, professor i psykiatri vid Göteborgs universitet och Karolinska Institutet, menar att det är individuellt om en livskris blir så svårhanterad att den övergår i psykisk sjukdom. – Det beror på många saker; vad man har för yrke, personlighet eller vilken tillgång man har till vård. Vissa står emot påfrestningar, andra inte. Det enkla svaret är att det måste avgöras från fall till fall, mellan den drabbade individen och läkaren. Men klarar man inte av att gå till jobbet, att sköta sociala kontakter eller sina studier, kan det vara en sjukdom, säger Mikael Landén. Han menar att det hela förvirras av att kriser kallas naturliga. – Att bryta en tå är också något naturligt, men konsekvensen varierar beroende på om man har ett stillasittande yrke eller om man måste gå hela tiden. Det talas mycket om att den psykiska ohälsan ökar i samhället. Mikael

Landén vill gärna problematisera: – Om man ser till de allvarliga psykiska diagnoserna så ligger de rätt stabilt. Däremot har sjukskrivningar för depressioner ökat. Han efterlyser en diskussion om hur

strukturerna i samhället bidrar till, och medikaliserar, vissa problem. – Ett exempel är lagen om anställningsskydd, LAS, som i de flesta fall är alldeles utmärkt. Men antag att man drabbas av en kris som gör att man inte klarar sitt jobb – kanske en konflikt på jobbet – då kan man tycka att det naturliga skulle vara att byta jobb. Men i Sverige är det en fördel att ha varit länge på en arbetsplats. Här byter vi helst inte jobb. – För att få pengar behöver man bli sjukskriven. Och det går inte att bli sjukskriven för en konflikt på jobbet. Försäkringskassan betalar bara om man är sjuk, så då uppstår frågan vilken sjukdom personen lider av. Att livet är allmänt stressigt och jobbigt må vara viktiga samhällsdebatter,

Mikael Landén skulle gärna upptäcka ett sätt att förutsäga sjukdomsförloppet vid bipolära syndrom. ”Människor ska höra vanliga röster, men inte de som inte finns. Vi ska hålla oss rena, men om vi tvättar oss hela dagen behöver vi hjälp av psykiatrin.”

men inte det psykiatrin har svaret på. – Sätter man bara en sjukdomsetikett på saker, lyfter man ansvaret till sjukvården. Men det är förmodligen inte en universallösning att blanda in sjukvården bara för att man inte känner sig på topp. Risken finns att vi minskar vår förmåga att ta hand om motgångar. Han är inte negativ till sjukskrivningar generellt. Tvärtom, de leder till att man måste utreda vad som är problemet. Men man måste kunna landa i att det är något annat än sjukdom som är problemet. När behöver man då träffa en psykiatriker?

– Psykiatrin är fantastisk om man har en psykisk sjukdom. Vi har effektiva psykoterapier och medicinterapier. Men vi har inte så mycket att säga om vardagliga problem. Jag är inte klokare än någon annan. I många fall kan man få hjälp av sin allmänläkare när man drabbas av lättare psykisk ohälsa. Det är när det uppstår maskinfel i hjärnan som det krävs psykiatrisk hjälp. Psykiatrin ska i första hand syssla

Foto: Tommy Alvén/Mostphoto

Det talas mycket om att den psykiska ohälsan ökar i samhället. Mikael Landén vill gärna problematisera. – Om man ser till de allvarliga psykiska diagnoserna så ligger de rätt stabilt. Däremot har sjukskrivningar för depressioner ökat.

med dessa maskinfel, menar Mikael Landén. För precis som andra organ i kroppen, kan hjärnan svikta. Vid en del tyngre psykossjukdomar som schizofreni, manodepressivitet, svåra tvångssyndrom eller svår anorexia kan det ibland krävas slutenvård, för att patienten inte klarar av att ta hand om sig själv. – Sådana sjukdomar märks, dem behöver man inte leta efter. Ofta har närstående förstått att något är fel, även om de inte kan sätta fingret på diagnosen. Ett adjektiv som beskriver en normal

funktion kan ibland bli så extremt att det påverkar ens livskvalitet. Som blyghet. – Gränsen mellan blyghet och social fobi beror på dels på svårighetsgraden, men också på vilka resurser man har i övrigt, om man har friskfaktorer som kan kompensera för blygheten. Skådespelare är ofta blyga, men fantastiska på skådespelandet. Enligt diagnosmanualerna kunde man förr inte vara deprimerad om man hade sorg. Det är ändrat. Men hur skiljer man en vanlig sorg från depression?

– Sorg leder sällan till självmordstankar eller initiativlöshet. Vi kan fråga oss vad meningen med livet är när vi drabbas av sorg, men det innebär inte att vi får en depressiv symtombild. Mikael Landén menar att psykisk

ohälsa är något av ett ”gummibegrepp”. Vad en person upplever som lidande tycker en annan är uthärdligt. – Någon blev bättre av att skaffa hund och tycker att alla andra ska göra likadant. Det finns en massa saker folk mår bra av som inte är en behandling. Frågor av existentiell natur som varken är funktionshindrande eller är en sjukdom tycker inte Mikael Landén att psykiatrin kan behandla. – Då blir man inte bra av ett piller. Det är lite märkligt att vi i dag känner det naturligt att som första åtgärd få odelad uppmärksamhet av en psykoterapeut i 45 minuter. Första steget borde väl vara att tänka familj, vänner eller arbetskamrater. Men har vi den tiden för varandra i dag? ■

Sorg eller depression? Sorg leder sällan till självmordstankar eller initiativlöshet.

Livlinan En sajt för dig som är ung och lever nära någon som mår psykiskt dåligt. www.livlinan.org

Nationella hjälplinjen erbjuder kostnadsfri psykologisk hjälp för människor som är i psykisk kris eller i andra svåra livssituationer. Du kan kontakta Hjälplinjen för egen del eller om du är orolig för någon närstående. Telefonnummer 020-22 00 60, alla dagar 13–22.

[BARN&UNGA TEXT: ULRICA SEGERSTEN FOTO: SAMUEL UNÉUS

Hur överlever man att ens barn dör? Än värre, när barnet har tagit sitt liv. ”När en nära vän till mig förlorade sitt barn ett par år innan Linnéa dog, tänkte jag att det där skulle jag aldrig överleva. Men man överlever”, säger Ludmilla Rosengren, mamma till Linnéa som dog som 14-åring.

Linnéa ville inte bli 15

ag drabbades av cancer en

tid efter att Linnéa hade tagit sitt liv, men det hjälpte mig faktiskt att hitta det viktiga i livet. Det går. Man har större resurser än man tror. Det behöver man också lära sina barn, att de har resurser att ta sig igenom ett lidande, säger Ludmilla Rosengren. Det finns många sätt att beskriva Ludmilla Rosengren. En mamma som förlorat sin tonårsdotter. Läkare. Grundare av organisationen Suicide Zero som arbetar för att minska antalet självmord. Terapeut, författare och entreprenör. Vi träffas på hennes mottagning, i samma lokal där hon driver simskola för barn och vattengymnastik för vuxna. De flesta småbarnsföräldrar i Uppsala känner väl till Linnéas Simskola. Men kanske inte att dottern Linnéa som liten gav namn åt simskolan. Från att ha varit en levnadsglad,

begåvad och social 14-åring, började Linnéa dra sig undan, blev deprimerad. – Linnéa var som vilket barn som helst tills hon blev sjuk. När hon började prata om självmord blev folk livrädda. Även vården där Linnéa var inskriven backade. Läkare är ju också människor och en ung människa som pratar om att ta sitt liv väcker rädslor. De flesta blir rädda för att säga någonting som triggar åt fel håll. Att tro att man genom att prata om

självmord riskerar väcka den björn som sover är en farlig myt, menar Ludmilla. Hon är övertygad om att de flesta självmord går att förhindra genom att våga prata och stanna kvar när en tonåring är deprimerad. Ludmilla Rosengren föreläser en del i

skolor om sorg och självmord eftersom hon tycker att kunskap om hur man kan hindra självmord borde vara lika självklar kunskap som hjärt- och lungräddning. Att livskunskap borde vara ett obligatoriskt ämne i skolan. Men det har varken varit självklart eller lätt att få komma till skolor för att föreläsa. Hon har mött starka reaktioner från föräldrar och skolledningar. Är det inte ansträngande att gång på gång återuppleva Linnéas död?

– Nej. Jag står framför flera hundra livrädda människor som efter en timmes föreläsning känner sig trygga. Jag känner att jag gör nytta och då har Linnéa inte dött förgäves. Vad är det som gör att en ung människa inte ser någon annan utväg än att ta sitt liv?

– I grunden finns ofta en depression, men också att man har svårt med problemlösning. Då börjar man gegga runt i försöken att hitta en utväg. Det gör personen utmattad, ger sömnproblem och ångest.

– Då börjar den unga lätt isolera sig, vilket gör att personen blir än mer ensam. Hopplösheten ökar och känslan av att vara helt ensam med sina problem. Här börjar ofta självmord komma in som en utväg. – Men de allra flesta inser att om döden är ett alternativ, så är nog mina problem ändå hanterbara på något sätt. Ibland sker olyckan ändå. Ludmilla Rosengren menar att det finns många tillfällen längs vägen att hindra att det händer. Att jämföra med hur man försöker uppnå nollvision i trafiken med mitträcken, airbags, fartkameror etcetera, som förebyggande skyddsåtgärder. – Vi behöver se självmord som olyckor och tillämpa förebyggande åtgärder utifrån den förståelsen. Vi vet till exempel att sannolikheten för att en trafikolycka inträffar är mycket större om du är trött, har bråkat med din partner, missat frukosten, om det är halt och mörkt ute. Om du i det tillståndet får ett möte i fel fil, då är sannolikheten stor att det smäller. På sin mottagning möter Ludmilla

som KBT-terapeut unga med psykisk ohälsa. Många har gått runt i vården utan att få hjälp. – Det är mycket som inte fungerar, brist på läkare och långa väntetider. Det signalerar till de som söker hjälp: ”du är besvärlig, du är inte viktig, håll dig borta från oss”. Inte konstigt att

Boktips Ludmilla Rosengren har skrivit boken: Livet är nu, en bok för ungdomar (och vuxna) om mindfulness, acceptans och medkänsla.

Mentala krockkuddar • Undvik isolation. • Lär dig problemlösning tidigt i livet. • Det är viktigt med tillräckligt med sömn. • Håll nere de yttre kraven. Vid mens eller hormonförändringar tål du stress sämre. • Ät regelbundet.

Tveka inte att be om hjälp! Här kan du söka hjälp om du själv eller närstående har självmordstankar: ➤ Självmordslinjen Tel: 90 101 Här kan du som mår dåligt chatta eller prata, alla dagar dygnet runt. ➤ Barn- och Ungdomspsykiatrin (BUP) När du är under 18 år kan du vända dig till BUP om du har självmordstankar eller mår dåligt på annat sätt. BUP finns på väldigt många ställen i Sverige och de är experter på att hjälpa barn och ungdomar som mår dåligt. ➤ BRIS vuxentelefon Tel: 077–150 50 50. Måndag–fredag kl. 10–13 ➤ BRIS – Barnens hjälptelefon Tel: 116 111, måndag–fredag kl. 15–21, helger kl. 15–18 ➤ Jourhavande adoptionskompis Tel: 020-64 54 30. Alla tisdagar kl. 18–21. För dig som är adopterad och vill prata med någon annan adopterad. – Linnéas bröder var väldigt involverade den första tiden och vi pratade öppet. Det viktiga för syskonen är att de inte förlorar sina föräldrar samtidigt som de förlorar ett syskon. Man kan sörja öppet som förälder, men försöka vara närvarande för de barn som lever, säger Ludmilla Rosengren, som har fött fem barn och numera också är mormor.

➤ SPES Tel: 08-34 58 73. Alla dagar kl. 19–22. SPES telefonjour finns för dig som är närstående till någon som tagit sitt liv. ➤ Jourhavande medmänniska Tel: 08-702 16 80. Alla dagar kl. 21–06.

många blir suicidala längs vägen. Linnéa var inlagd för sina självmordstankar i fyra månader. Två veckor innan hon skulle ha fyllt 15 får hon permission, utan att föräldrarna vet om det. Senare på kvällen ringer poliserna på dörren. Och då vet hon med en gång: hennes dotter lever inte längre.

”Om någon får en hjärtinfarkt frågar vi inte försiktigt: tycker du jag ska ringa 112?”

Är du bitter på vården som hade ansvaret för Linnéa när hon dog?

blivit vad som helst. Så onödigt att hon skulle avsluta livet. Det hade inte behövt hända. Porträtt av Linnéa visar en väldigt vacker ung flicka. Det skär i hjärtat att se henne blicka in i kameran med så öppen, nyfiken blick. – Det är viktigt att få prata om sitt barn. Jag blir så glad när någon säger: ”minns du när Linnéa gjorde det?”. Självmord skapar rädsla hos omgivningen och då blir vi lätt tysta, rädda för att säga något fel, något som sårar. Man behöver inte vara så rädd, bara visa lite vanlig omtanke och ställa frågor. ■

akut vård eller hjälp.

Ludmilla Rosengren Foto: Colourbox

– Jag var fruktansvärt arg eftersom de gjorde fel när de gav henne permission och arg över hur de bemötte oss som anhöriga. Professorn för barn- och ungdomspsykiatrin i Uppsala blev fälld i ansvarsnämnden och fick en varning för vården av Linnéa. – Mest arg är jag ändå på Linnéa. Hur kunde hon ta ifrån oss vår framtid: att få se henne ta studenten, bli kär, få barn, gifta sig, få arbete. Hon var så begåvad, kreativ och social. Kunde ha

Ring 112 om du behöver

Satsning på nyanlända I regeringens budgetförslag öronmärks pengar för att motverka psykisk ohälsa bland traumatiserade asylsökande och nyanlända. 40 miljoner kronor årligen tilldelas vård och behandling av traumatiska upplevelser såsom krig, svält och tortyr bland asylsökande och nyanlända för att motverka psykisk ohälsa i gruppen.

Svenska Läkaresällskapet är läkarkårens oberoende vetenskapliga och professionella organisation. Vårt huvudsakliga syfte är att verka för förbättrad hälsa och sjukvård i samhället. Följ vårt arbete på www.sls.se 26

[GLOBAL HÄLSA

DELA GÄRNA ARTIKELN PÅ FACEBOOK.COM/VARDOCHHALSA

TEXT: ULRICA SEGERSTEN FOTO: COLOURBOX, TOVE SMEDS ӇPORTRÄTTӈ

Ett Stockholm raderas årligen Psykgalorna lyser med sin frånvaro

Globalt försvinner 900 000 personer varje år i självmord. 450 miljoner människor påverkas av psykisk ohälsa och en stor del får aldrig den vård de skulle behöva. I fattiga länder är siffran 90 procent.

Psykisk ohälsa är ett stort globalt problem som fortfarande negligeras till stora delar, menar Tobias Alfvén, ordförande för Svenska Läkaresällskapets kommitté för Global hälsa.

– I Agenda 2030 finns delmål om att förebygga psykisk hälsa. Därmed har psykisk hälsa lyfts upp en nivå globalt. Men psykisk hälsa ingår i gruppen icke smittsamma sjukdomar och tenderar därmed att drunkna när målsättningarna diskuteras. Tobias Alfvén menar att vi kan ta lärdom av hur frivilligorganisationerna, närstående och patientorganisationer varit drivande för att skapa gensvar på aids-epidemin. Samma engagemang behövs för psykisk hälsa. Men galorna för psykisk hälsa lyser fortfarande med sin frånvaro, trots att så stor del av världens befolkning är påverkad. – Jag hoppas att tack vare att psykisk hälsa ingår i hållbarhetsmålen kan det ge mer kraft och energi till patientorganisationer att lyfta psykisk hälsa, Tobias Alfvén, säger Tobias ordförande för Alfvén. Och kanske SLS kommitté till och med till för Global en psykgala så småningom. hälsa.

ikram Patel, profes-

sor vid London School of Hygiene & Tropical Medicine och Public Health Foundation of India, är rankad av TIME Magazine som en av världens hundra mest inflytelserika personer 2015. Han säger i sin TED-föreläsning* att i den rika världen är det fortfarande bara hälften av alla som lider av psykisk ohälsa som får adekvat vård och hjälp. – I den fattigare delen av världen går 90 procent av dem som lider av psykisk ohälsa utan behandling. Det krossar mitt hjärta. Inte ens de grundläggande mänskliga rättigheterna definierade av FN gäller för dessa människor.

att tänka helt om. Västvärldens professionaliserade psykiatriska vård finns det helt enkelt inte förutsättningar för i rätt stora delar av världen. Ibland kan dock bristen vara en klok moder till uppfinningar. I flera fattiga länder har man startat så kallad ”task shifting˝, eller ”vård för alla, av alla”, som går ut på att den som finns tillgänglig i ett samhälle kan få utbildning till exempel att diagnostisera lunginflammation eller hjälpa till vid förlossningar. – Jag tänkte, varför skulle inte samma metod, att engagera vanliga lokala personer i ett specifikt uppdrag, kunna fungera för att möta personer med psykisk ohälsa. Nu finns studier med spännande

Enligt Vikram Patel, född i Indien,

men utbildad i London, är den främsta förklaringen att det helt enkelt saknas utbildade inom psykiatri i hans del av världen. Skulle man jämföra proportionen psykiater i Storbritannien och Indien, borde Indien ha 150 000 psykiter. Verkligheten tillhandahåller cirka 3 000 psykiater på en befolkning på cirka 1,2 miljarder människor. Med hjärta för de 90 procenten som aldrig får tillgång till behandling och vård, var Vikram Patel tvungen

resultat av bybor som lärt sig enkel psykoterapi i Uganda och i Pakistan, där kvinnor som gör hälsobesök fått baskunskap i kognitiv terapi för kvinnor med förlossningsdepression. – Att involvera är att bemyndiga människor. Det får vanliga människor att bli mer effektiva att ta hand om sina medmänniskors hälsa och därmed också bli mer rädda om sin egen. Det här handlar om att demokratisera medicinsk kunskap och stärka medicinen, menar Vikram Patel. ■

Vinster med ”vård för alla – av alla” 1. Skapa enkla, tydliga budskap – utan den jargong medicinen ofta upprättar kring sig själv. 2. Förpacka behandlingen. 3. Leverera vård där människorna finns, inte på institutioner, utan i hemmen, byarna. 4. Prisvärd och tillgänglig personal finns om vi vågar använda de som finns tillgängliga i ett samhälle. 5. Omfördelning av specialisternas roll så att de kan koncentrera sig på utbildning och övervakning.

*Se föreläsningen på www.ted.com, sök på ”Vikram Patel: Mental health for all by involving all”.

[ÄLDRE TEXT: SOFIA HILLBORG FOTO: ISTOCKPHOTO

”Även om man är hundra år ska man utredas för orsaken till depression.”

”Depression är ett mycket snabbt ökande hälsoproblem bland äldre. Det har många orsaker och kräver många olika åtgärder”, säger Yngve Gustafson, professor i geriatrik och överläkare vid Norrlands universitetssjukhus.

Ofta dold sjukdom bland

ata i Sverige som tagits

fram av Äldrecentrum i Stockholm, tyder på att psykisk ohälsa bland personer över 77 år har ökat med 68 procent mellan 1992 och 2012 (SWEOLD). Det handlar huvudsakligen om depressioner. Och då ska man veta att depression påverkar livskvaliteten för äldre mer än alla andra diagnoser, säger Yngve Gustafson. Men att diagnostisera depression bland äldre kan vara snårigt, eftersom depression och demens ofta hänger ihop. Depression hos äldre kan likna demens, men kan också vara det tidigaste tecknet på demens. – Det kräver en väldigt noggrann utredning. Och tyvärr är det så att när man blir gammal blir medicinska utredningar ofta väldigt bristfälliga. Det är vanligt med odiagnostiserad

Dödlig sjukdom ”Bland äldre över 80 medför depression lika dålig överlevnadsgrad som cancer.”

depression hos äldre. Ofta söker man vård för helt andra saker, som värk. – I en studie kunde vi se att hälften av de som sökte för den typen av problem och i själva verket var deprimerade, missades av sjukvården. Ännu fler söker inte hjälp alls. Mörkertalen är mycket stora när det gäller äldre och depression. Av de allra äldsta äldre, gruppen över

80 år, lider hela 30 procent av depression. Som närstående kan man ibland mötas av missuppfattningen att det inte går att göra så mycket åt. – Men man ska vara medveten om att depression är en malign, alltså dödlig, sjukdom. Den som lider av depression och är över 80 år löper fördubblad risk att dö inom de närmaste åren. Depression medför lika dålig överlevnadsgrad som cancer. Ofta ligger livskriser bakom. Anhö-

”Den behandling som många äldre får i dag är ofta verkningslös och ibland livsfarlig.” Yngve Gustafson, professor i geriatrik

Foto: Mattias Pettersson

riga dör, vänkretsen minskar. Kanske förlorar man hörsel eller syn. – Åldrandet karaktäriseras av en lång rad förluster som vi behöver hjälp att hantera, säger Yngve Gustafson. Dessutom kan sjukdomar som stroke och demens påverka hjärnan. – En stroke i vänstra hjärnhalvan leder till att 50 procent drabbas av depression. Flera demenssjukdomar drabbar samma områden i hjärnan som depression. Läkemedelsbiverkningar kan spela in. Bortemot hälften av alla över 80 år äter läkemedel som kan ge depression. En annan vanlig, men relativt okänd orsak till psykisk ohälsa är sömnapné. Näringsbrist är en annan sak som vården ofta missar. 75 000 gamla i Sverige har allvarlig näringsbrist. – När äldre uppvisar minnesproblem eller nedstämdhet skall det göras en utredning av symtomen. När det gäller depression ska man i första hand utreda bakomliggande orsaker, som brist på B12, näringsbrist och sömnapné. Även om man är 100 år ska man utredas. När inte det räcker, kan man försöka med läkemedel. Men man ska vara medveten om att antidepressiva läkemedel har mycket sämre effekt på äldre och ibland dödliga biverkningar. ■

➤ Social gemenskap. Om en närstående klagar över ensamhet är det ett mycket vanligt symtom på depression. Att delta i en dagverksamhet, dricka kaffe med grannen och ofta få besök är bra. ➤ Fysisk aktivitet bildar ämnen i kroppen som gör att man mår bra och solen är väsentlig för D-vitaminoch hormonproduktion. D-vitamin betyder mer för den psykiska hälsan än man tidigare har trott. ➤ Nutrition. Viktnedgång är ett varningstecken. Men även den som äter bra kan ha näringsbrist eftersom hälften av alla äldre äter läkemedel som kan försämra näringsupptaget. Näringsbrist kan kollas med blodprover på vårdcentralen. Se till att man testar för järn, folsyra, B12 och D-vitamin. ➤ Läkemedelsbiverkningar kan ligga bakom depression. Det gäller många läkemedel mot högt blodtryck, epilepsi, neuroleptika och magsårsmediciner. Felaktiga kombinationer av läkemedel kan ge svåra biverkningar. Kräv en professionell läkemedelsgenomgång. ➤ Sömnapné. Hela 50 procent av alla dementa och 60 procent av de som har haft stroke har sömnapné, som innebär att man inte får djup drömsömn. I en studie lottades patienter till behandling. Redan efter en vecka minskade depressionen hos patienterna.

äldre

av de äldre över 80 år lider av depression.

Foto: iStockphoto F Fot

Sedan år 2000 har Yngve Gustafson och hans forskargrupp vart femte år hälsat på 3 000 personer som är 85 år och äldre och bor i Västerbotten i Sverige och Österbotten i Finland. GERDA-projektet har hittills resulterat i mer än 20 doktorsavhandlingar.

Yngve Gustafson tipsar: ”Ta gärna med dig lite choklad när du hälsar på äldre anhöriga. Choklad innehåller aminosyror som behövs för att bilda signalsubstanser som är starkt kopplade till att vi mår psykiskt bra.”

Baby blues

Eller E lle er fförlossningsö l i depression? 50–85 procent av nyblivna mödrar upplever en så kallad Baby blues-period under en till två veckor efter förlossningen. 10–12 procent däremot går igenom det man kan klassa som en förlossningsdepression. 1–4 av 1 000 nyblivna mammor kan drabbas av förlossningspsykos. Alkistis Skalkidou, docent, överläkare och forskare vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet. Vad är skillnaden mellan Baby blues och en förlossningsdepression? – Baby blues är övergående. Om symptomen fortsätter efter två veckor då ska man inte tveka att söka hjälp eftersom baby blues kan utvecklas till en förlossningsdepression. Ju fortare man kan få hjälp desto bättre både för mamman, barnet och resten av familjen. När ska man söka hjälp? – Om man tidigare har drabbats av förlossnings- eller annan depression kan man tillsammans med BVC göra upp en plan redan under graviditeten. Annars bör man söka om nedstämdhet eller ångestsymptom pågår i mer än två veckor. Mamman behöver då få extra stöd av sin partner, möjlighet till egen tid och behöver tydliga rutiner för god sömn. Partnern kan till exempel vara föräldraledig om mamman är sjukskriven. Bagatelliseras förlossningsdepression? – Det är BVC:s ansvar att upptäcka vilka som finns i riskgruppen och det görs Symptom vid en screening för att göra en första uppförlossningsskattning av hur den gravida mamman mår. depression Det här fungerar olika bra i olika landsting, • man känner framförallt hur det sedan följs upp om det sig nedstämd visar sig att mamman är i riskzonen. och är extremt trött. Påverkas spädbarnet? • har svårt att – Det finns aktiv forskning i ämnet. känna glädje Man kan enligt studier se kopplingar melinför barnet. lan mammans depression under graviditet • har skuldkänsoch efter förlossningen och avvikelser i lor och upputveckling, språkutveckling och motorik lever känslor hos barnet. Det verkar också som om av hopplöshet. pojkar ibland påverkas i större utsträck• humörsvängning än flickor. Här ningar, med spelar pappan en viktig ångest och förebyggande roll gesömnproblem. nom att umgås mycket • känner stark barnet. Studier visar oro eller till också allt mer tydligt och med panik. att det inte är de anti• koncentrationsdepressiva mediciner svårigheter Alkistis som har negativa • man drar sig Skalkidou effekter på barnet, undan familj Docent och utan det faktum att och vänner. överläkare mamman mår dåligt. • störd aptit. Foto: Georgios Karamanis

Har du en äldre närstående som verkar deprimerad? Det här kan du göra:

MER LÄSNING PÅ VÅRDOCH HÄLSA.SE

[FRAMTID

DELA GÄRNA ARTIKELN PÅ FACEBOOK.COM/VARDOCHHALSA

TEXT: SOFIA HILLBORG FOTO: COLOURBOX & KI

Kreativitet och psykisk bräcklighet – hur kan framtidens samhälle ta vara på unika individer med särskild begåvning?

Känslig och extraordinär W

Winston Churchill, mannen som med sin makalösa formuleringskonst gav en hel befolkning hopp, plågades livet igenom av psykiskt mörker och självmedicinerade med enorma mängder alkohol. I en annan, mer fredlig tid, ansågs han mest besvärlig.

inston Churchills svarta

hund och Ingmar Bergmans demoner. Exemplen är många på exceptionellt begåvade människor med olika grader av psykisk bräcklighet. 2011 bevisade en svensk forskargrupp ett samband mellan psykisk sårbarhet och kreativitet. En analys av avidentifierade data från svenska hälso- och sjukvårdsregister från mer än 1 miljon patienter visade att personer som behandlats för schizofreni eller bipolär sjukdom oftare hade kreativa yrken än befolkningen i övrigt. De var oftare konstnärer, fotografer, skådespelare, musiker eller forskare.

et här är ett samband man har

misstänkt länge. Jag tror att de flesta av oss någon gång känner närheten till att tappa fotfästet, när vi är förälskade eller inne i en kreativ fas, säger Simon Kyaga, överläkare i psykiatri och forskare vid Karolinska Institutet. Kanske är många av de psykiska sjukdomarna extremvarianter av något som vi alla bär på i större eller mindre grad? Analysen visade att också de sjuka personernas friska släktingar i större grad än befolkningen i övrigt hade kreativa yrken. Bland dem var sambandet rentav ännu tydligare. – Släktingarna till patienterna kanske bär på liknande personlighetsdrag, men inte lika extremt uttryckta. Kanske är det så att de sjuka personerna hölls tillbaka av sin sjukdom och hindrades att nå sin fulla potential. Många psykiater är skeptiska till det här tankesättet. Är man sjuk, så är man sjuk och har en funktionsnedsättning. Men frågan är om det finns vissa situationer där de här genetiska varianterna eller personlighetsdragen kan vara en fördel? – Det kanske inte bara är en fråga

"Om man vill nå kreativitet och innovation, då måste man acceptera att man behöver människor som inte är riktigt som alla andra", säger Simon Kyaga, överläkare i psykiatri.

om gradskillnad, utan även om i vilken miljö man befinner sig.

konstnärliga sammanhang finns

det ofta en förståelse för psykisk bräcklighet. En mycket begåvad konstnär, författare eller skådespelare får kanske hjälp av förläggare, agenter eller producenter att hantera sitt personliga kaos. – Det finns förstås kreativa människor som också är ordningssamma. Men det finns en negativ korrelation mellan kreativitet och förmåga att hålla tider, och ha ordning och reda. Här uppstår ett problem i en samtid som kräver att kreativa chefer också ska vara administratörer. – Om man aktivt letar efter ordningssamma personer kanske man inte hittar de som är de bästa kreativa ledarna.

Simon Kyaga Överläkare i psykiatri och forskare vid Karolinska Institutet.

tt kreativt yrke där det fi nns

samband med psykisk fragilitet är forskaryrket. Ändå är det ofta socialt begåvade och välorganiserade personer man letar efter när höga poster ska tillsättas inom forskarvärlden. – Nackdelen är att den personlighetstypen är receptiv för vad andra tycker. Och det är en stor nackdel när man ska tänka annorlunda, vilket forskare ska. Personer med bipolära drag däremot, är i princip oförmögna att tänka som alla andra. – Om man vill nå kreativitet och innovation, då måste man acceptera att man behöver människor som inte riktigt är som alla andra. – Risken är att ett samhälle där det blir allt viktigare att vara social och fungera smidigt i grupp, kanske missar begåvade, unika individer. Om arbetsgivare har väldigt strikta krav på vad som är acceptabelt, så får de här personerna svårt att hitta jobb. – Med en mer tillåtande attityd i samhället och om vi stöttar de sidor som är svaga, så kunde kanske människor som bränner ut sig i stället bli fantastiska entreprenörer. Nya forskningsrön antyder att läggning för bipolär sjukdom inte bara är en nackdel. ■ Kort om: Personer med autismspektrumproblematik har ofta förmåga att fokusera på detaljer, vilket kan vara fördelaktigt vid teknologi och programmering.

[KRÖNIKA

Psykisk ohälsa

TEXT: PIA DELLSON FOTO: PRECIOUS PEOPLE

Vad gör V myndigheterna?

et konstigaste och intressantaste med mitt utmattningssyndrom var upptäckten att jag själv och min hjärna inte är ekvivalenter. Det trodde jag alltid tidigare, men det visade sig vara en illusion. Vi är fullständigt separata företeelser som vill eller behöver helt olika saker. Och när min trötthet hade gått över gränsen till en sjukdom, var det Hjärnan som bestämde, utan minsta hänsyn till vad jag själv ville. Jag ville gå upp ur sängen, Hjärnan vägrade och alltså låg vi kvar och stirrade

i taket. Jag ville hjälpa barnen när de behövde något, Hjärnan sa nej, alltså stängde vi dörren och hänvisade till pappa. Jag ville träffa vänner, Hjärnan la ner efter tjugo minuter, och så fick vi gå hem till tystnaden igen. Jag höll på att gå underav tristess, men Hjärnan var supernöjd och alltså låg vi i ett mörkt rum veckor i sträck. Jag har aldrig känt mig så förrådd – av mig själv dessutom. Det var som att få ett nytt husdjur i familjen. Allt handlade om vad Hjärnan orka-

de, alla planer diskuterades utifrån vad som vore bäst för Hjärnan. Den skulle sova, matas och rastas regelbundet, lekas med en stund och sedan vila, den behövde massor av omtanke och kärlek. Man fick inte skälla på den när den glömde bort saker, eller ställa för stora krav, då bara la den sig ner på hallmattan i en hög och gnydde. Oerhört frustrerande om man är van att susa fram i hundranittio dygnets alla vakna timmar. Om jag drog igång lite för entusiastiskt tittade snart något av barnen forskande

på mig och frågade: Och vad tycker Hjärnan om det här? Borde du inte sitta ner och ta en kopp te snart? De stod helt klart mer på Hjärnans sida än på min – svartfötter de också! Men kloka svartfötter, som tidigare än jag själv såg symptomen komma smygande, och hjälpte mig att hålla balansen på den slaka linan mot återvunnen hälsa. De ville inte förlora mig igen.

Socialstyrelsen har av regeringen bland annat fått i uppgift att för perioden 2012–2016: • samordna den statliga kunskapsstyrningen inom området psykisk ohälsa. • utveckla data och indikatorer för den vård som erbjuds personer med psykisk ohälsa.

Foto: iStockphoto

Min hjärna och jag

➤ Personer med psykisk ohälsa ska ha tillgång till en jämlik, kunskapsbaserad och säker vård och omsorg av god kvalitet. Men så är det inte riktigt i dag. Därför har regeringen tagit fram en plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa med olika myndigheter engagerade.

Kunskapsguiden.se är en nationell plattform som samlar kunskap om psykisk ohälsa. Kunskapsguiden är utgiven av Socialstyrelsen i samverkan med Folkhälsomyndigheten, Forte, Läkemedelsverket, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV.

Detta att behöva läsa av Hjärnans funktionsstatus och hela tiden pyssla om

den, tyckte jag först var ett totalt nederlag. Men efter hand har jag börjat se det som värdefulla färdigheter. Hjärnan är min viktigaste kroppsdel, den jag är mest beroende av i mitt yrke, så jag bör sköta den lika noga som elitidrottare sköter sin kropp. De kan inte bara pressa sig, då slutar det med skador och sämre resultat. Och om man pressar hjärnan blir den utbränd. Jag pratar ofta med mina patienter om hjärnvård, och jag tror att alla i samhället skulle behöva träna mycket mer på det – vi borde ha det som ämne i grundskolan! Nu har jag skrivit på den här krönikan en lång stund. Hjärnan

har arbetat hårt och börjar kännas lite klämd, som när en hjälm tynger på huvudet. Då vet jag att det är dags att ta en fika och slösnacka eller bara sitta och glo ut i luften en stund, så är vi snart redo att ta nya tag, Hjärnan och jag. Jag hämtar en kopp te och känner hur Hjärnan kurar ihop sig inne i huvudet och börjar spinna förnöjt.

Pia Dellson Överläkare och specialist i psykiatri och onkologi

av kvinnorna rapporterar psykiska besvär enligt folkhälsoenkäten 2015 Den nationella folkhälsoenkäten som Folkhälsomyndigheten gör, visade 2015 att 30 procent av befolkningen har lindriga besvär av ängslan, oro eller ångest. Besvären rapporterades oftare av kvinnor (37 procent) än av män (24 procent). Svåra besvär av ängslan, oro eller ångest angavs av sex procent av kvinnorna och tre procent av männen. På www.uppdragpsykiskhalsa.se kan du läsa mer om SKL:s och regeringens samordning av insatserna för barn och ungas psykiska hälsa.