Intron nr 5 2020

#5

D ECE MB ER

2020

EN HÄLSNING FRÅN

SVENSKA KYRKAN I GÄVLE

Intervju med polisen Måns om:

att värna sin nästa

Gemenskap för ensamma Kärleksfull beröring i fokus Ställ upp i kyrkovalet

2 LEDARE

Att vänta och längta Att vänta är en del av livet. Vänta på någon eller något, med förväntan eller bävan. Någon av oss väntar på att bli frisk. En annan väntar på att träffa någon att dela livet med. En väntar på ett besked som kan bli svårt att få. Vi väntar på att pandemin ska klinga av och att världens forskare ska få fram ett säkert vaccin. Denna höst har fort­ satt med sin väntan och längtan efter att det ska bli som vanligt. Men kanske blir det inte som vanligt igen, som det en gång var, utan det blir på ett nytt sätt. Att vänta är att stå ut med oviss­ het och ändå vara här och nu.

Att vara kyrkoherde här i Gävle är att vänta och längta, och samtidigt vara här och nu. Jag väntar och längtar efter ännu bättre livsvillkor för dem av oss som behöver det – för barn som far illa, människor som flytt till Gävle från outhärdliga förhållanden på andra håll, för de som fastnat i miss­ bruk, och för de som just du och jag tänker på. Men jag försöker att inte vänta och längta passivt utan jag vill bidra till en kyrka och ett samhälle som tillsammans gör positiv skillnad för människor.

Jag väntar och längtar efter att ännu fler ska få erfara upprättelse och befrielse i mötet med det kristna evangeliet eftersom det betyder mycket för mig, det ger hopp, livsmod,

ny kraft när det är tungt. Men jag för­ söker att inte vänta och längta passivt utan vill verka för en kyrka som möter människor ännu mer, skapar fler sammanhang där vi kan dela liv och tro. Ja, jag längtar och väntar många gånger efter det som ska komma, men lika ofta är jag stolt, glad och tacksam över så mycket som görs i Gävle redan här och nu, av så många, och av oss som tillsammans är kyrka.

Mitt i väntan och längtan finns Gud. Första söndagen i advent handlar om att Jesus rider in i Jerusalem, mitt i det liv som är där och då, och här och nu. Julen handlar om att Gud blir människa i Jesusbarnet och föds in i det som är där och då, och här och nu.

Det är sällan med blixt och dunder som Gud möter oss, utan snarare tvärtom i det enkla, som i advent med en person ridande på en åsna, eller i jul med ett litet barn som föds i ett stall. Det är storheten, att Gud finns i det lilla och det stora, att Gud finns i det som varit, det som väntar, och det som är.

Må Gud välsigna din väntan och din längtan, din advent och jul, och må Gud välsigna dig.

Karin Sarja, kyrkoherde Svenska kyrkan i Gävle

OM INTRON En hälsning från Svenska kyrkan i Gävle som skickas till 37 500 hushåll.

Tidningen kommer ut fem gånger 2020. Vill du veta mer om Svenska kyrkan i Gävle än det du finner här kan du läsa på svenskakyrkan.se/gavle eller ladda ner appen Kyrkguiden till din smartphone. Det går även att få ett kalendarium hemskickat per brev eller epost.

Ring och beställ på 026–17 04 70 eller gavle.bokning@svenskakyrkan.se.

Svenska kyrkans bildbank IKON, Pixabay, Shutterstock samt foton tagna av personal från Svenska kyrkan i Gävle foto där inget annat anges

Billy Holm, Gomorron Reklambyrå Christopher Svensson, Gomorron Reklambyrå

produktion och grafisk form omslagsfoto

bokningen 026–17 04 70 mån–tor 9.00–16.00 fre 9.00–14.00 lunch 12.00–12.45

familjerådgivningen 026-18 73 90 högskolekyrkan 026–17 05 12 sjukhuskyrkan 026-15 49 83 samtalsakuten 026–17 04 38 teckenspråksverksamheten 026–17 04 44 sms 070-495 52 69 kyrkogårdsenheten: gravskötsel- och gravrättsärenden

026-17 05 60 mån–tor 9.30–15.00, fre 9.30–14.00, lunch 12.00–13.00, dag före röd dag 9.30-12.00. gavle.kyrkogardsenheten@svenskakyrkan.se besöksadress Nobelvägen 2, Teknikparken skogsljus kapellkrematorium: det eviga livets och uppståndelsens kapell: 026–51 85 95 diakonirådet (ideell förening) 026–17 04 48 svenska kyrkan i gävle Box 1423, 801 38 Gävle besöksadress Teknikparken, Nobelvägen 2

telefon 026–17 04 00 e-post gavle.pastorat@svenskakyrkan.se webb svenskakyrkan.se/gavle

ADRESSER TILL KYRKOR OCH LOKALER

heliga trefaldighets kyrka Kyrkogatan 1, City tomaskyrkan Blockstensvägen 59, Sörby strömsbro kyrka Hillevägen 2, Strömsbro staffans kyrka Staffansplan, Brynäs hemlingby kyrka Hemlingbyvägen 2, Hemlingby bomhus kyrka Holmsundsallén 66, Bomhus björsjökyrkan Hövdingavägen 6, Bomhus mariakyrkan Forellplan 3, Sätra soldatkyrkan Västra Gränsgatan 2 S V E N S K hus A K YKaplansgatan R K A N I G Ä V1, L ECity | # 5strömsbro D E C E M B Eförsamlingshus R 2020 kyrkans Iskällargatan 6, Strömsbro

3 TEMA ENSAMHET

ANONYMA

ENSAMMA TEXT TOMAS FOLKEGÅRD

börjar höst­­­ mörkret sakta sänka sig, det både blåser och regnar men det är ingen­ting som deltagarna på Anonyma Ensamma märker av.

Inne i Kyrkans hus har gruppen samlats för sin andra träff denna höst och stora salen fylls av sorlet från prat och skratt.

– De som kommer hit befinner sig av olika anledningar i ensam­ het. Någon är relativt nyinflyttad och känner ingen här, någon annan har förlorat sin livspartner och står med ens i ensamhet och någon annan har plötsligt ett tomt hem efter att de vuxna barnen flyttat hemifrån. Orsakerna är lika många som deltagarna, berättar ledaren för gruppen. utanför kyrkans hus

FÖRHOPPNINGAR OCH LÄNGTAN

Den här kvällen handlar samtalen om förhoppningar och förväntningar och på vad gruppen ska kunna bidra

med. Det pratas om en längtan att kunna ”komma loss” från ensam­ heten, att få träffa andra och ”bara vara”. En förhoppning är att träffarna ska ge ringar på vattnet och att man kanske kan få med sig någon och till exempel gå på bio eller gå ut och äta med, något som kan kännas konstigt att göra ensam.

SLUTA SKAMBELÄGGA

Det är viktigt att sluta skambelägga den ofrivilliga ensamheten, den är tung nog som den är utan att man dessutom ska behöva skämmas för den. En av deltagarna i gruppen säger: – Det är lätt att det blir besvärligt eller ansträngt när man pratar om ensamheten med människor som själva inte är där. Det känns som att de tänker att det är väl bara att börja engagera sig i saker för att komma ur ensamheten. Men jag kan säga att till sist orkar man inte ens det, det är lättare att stanna hemma

än att riskera att inte få vara med.

Flera i gruppen nickar instäm­ mande och en annan deltagare säger: – Här finns en trygghet att kunna dela sina tankar och funderingar utifrån sin situation med andra som känner igen sig, och som vet hur det är.

Vare sig du är ensam av eget val eller om du lever i ofrivillig ensamhet finns ett sammanhang i gruppen Anonyma Ensamma för dig att vara ensam … tillsammans.

Anonyma Ensamma är en gemen­ skap av vuxna som delar sina erfarenheter, sina förhoppningar och sin styrka med varandra kring just ensamhet. Gruppen möts i samtal och olika aktiviteter för att finna vägar att lösa svårigheter med vår ensamhet, skapa nya kontakter och möjligheter.

Läs mer på svenskakyrkan.se/ gavle/anonyma-ensamma

S VENSK A K YRK AN I G ÄVLE | #5 DECEMBER 2020

4 TEMA ENSAMHET

Gymnasieprojektet

Det här är Linus Wallberg, han är 18 år och går på Polhemsskolan. Linus brukar göra en fin sak för att hans kompis inte ska känna sig ensam. Han går till kyrkogården för att prata med sin döde vän.

– Jag tror ofta han känner sig ensam där han ligger i sin grav, så då går jag dit och pratar med honom en stund, det känns bra, säger han.

TEXT OCH FOTO ANNICA HALLQUIST klasskamrater i Polhemsskolans särgymnasie­ klass Administration, handel och varu­hantering, har han återigen haft ett samarbete med Svenska kyrkan i Gävle. Den här gången var temat Ensamhet och uppgiften var att göra tavlor som visar hur eleverna tolkar ensamhet.

– Eftersom jag har ett stort fotooch filmintresse och ofta tänker i bilder fick jag snabbt en idé om hur min tavla skulle se ut, säger Linus och fortsätter: – Jag såg en ensam person på en öppen äng, gärna i regn. Jag tänkte fota personen bakifrån i grodperspektiv. Kroppsspråket är viktigt, hen skulle se nedstämd och ledsen ut. Bilden skulle vara svart/vit. Så såg idén ut i mitt hu­ vud men jag visste ju inte om idén skulle hålla.

Nu är tavlorna klara och upp­ ställda i Heliga Trefaldighets kyrka, och vi vet om Linus bildidé höll.

Det var våren 2019 som Svenska kyrkan i Gävle inledde ett samarbete med Gävles gymnasieskolor. Temat den våren var Det här är tro för mig och Linus och hans klass gjorde stora fototavlor som visades upp i Gävles olika kyrkor, en helg hängde utställningen i ERP Monitor Arena och sen har den visats på elevernas hemmaplan, i en av Polhemsskolans korridorer.

Borgarskolans filmelever gjorde flera kortfilmer den våren som handlade om att belysa och visa upp kyrkans olika verksamheter som de inte visste att kyrkan hade.

På vernissagen kom P4 Radio Gävle­borg till Mariakyrkan. Linus var en av eleverna som intervjuades angående samarbetet med Svenska kyrkan i Gävle och fotoprojektet tillsa mm ans med sina

S VENSK A K YRK AN I G ÄVLE | #5 DECEMBER 2020

med tavlorna. Det var roligt säger han men för honom var det ingen stor sak att prata i radion.

– Jag har blivit intervjuad i både TV4s Nyhetsmorgon och SVTs Lilla Aktuellt när jag var yngre, men det är en annan historia säger Linus och skrattar. Fast det var jättejätte­ kul att vara med på vernissagen i Mariakyrkan för Tro-tavlorna och responsen var stor, det kom både gamla och unga, minns han.

Sen kom läsåret 19/20 och samarbetet fortsatte med Gävles gymnasieskolor.

Temat var Kärlek och nu var det Vasa­skolans estetelever som skulle göra skulpturer och Linus klass fokuserade på samma typ av tavlor som de var vana med.

– Jag minns att jag tyckte det var ett spännande tema, men vi fick lägga allting på is när Coronan kom. Det var jättejättetråkigt och jag hoppas vi tar upp det igen. Den stora highlighten då var att vi skulle hänga våra tavlor på Konstcentrum, det hade varit riktigt stort.

Linus har ingen riktig relation till kyrkan mer än att han är döpt, och när brevet från kyrkan kom att det var dags för konfirmation tyckte han inte att han hade tid. Men han och hans familj brukar gå till kyrko­ gården på Allhelgonahelgen och tända ett ljus på kompisens grav.

– Det är sååå fint där den helgen med alla ljus som folk ställer dit. Jag har respekt för de som går i kyrkan och som tror på Gud eller något annat men jag själv har ingen riktig tro. Men det kan nog vara skönt att ha en tro om man känner sig ensam eller ledsen. Det är därför jag går och pratar med min kompis ibland, så att han inte ska känna sig ensam och övergiven i sin grav.

FAKTA OM LINUS Namn: Linus Wallberg Ålder: 18 år Familj: Mamma, pappa, syster som pluggar i Umeå Bor: Valbo Skola: Polhemsskolans program Administration, handel och varuhantering åk 3 av 4 Intressen: Teknik, kameror, drönare och datorer Hobby: Film och foto Sidosyssla: Det egna hobbyföretaget Wallbergs foto, 2020

5 RAPPORT FRÅN HÖGSKOLEKYRKAN

DIAKONIFOKUS 2020 TEXT MARIA BLIXT på så många olika sätt. Den kan vara god och något som man stundtals i livet längtar efter. Att få sitta ned i ett stilla rum och hinna tänka klart sina tankar, i lugn och ro.

Men ensamhet kan också vara ofrivillig, outhärdligt tärande och svår att bryta. Det finns forskare som beskriver ensamhet som en folksjukdom, dubbelt så farlig som fetma och den ger en ökad risk för både demens, stroke och psykisk ohälsa.

Att vara ofrivilligt ensam är en utsatt livssituation och de flesta av oss hamnar där någon gång i livet.

När någon jag håller kär dör, när man flyttar hemifrån och ska klara sig själv, när man separerar eller när man flyttar in på äldreboende.

Eller när ett virus gör att vi måste distansera oss från varandra.

Alla de situationerna kan skapa ofrivillig ensamhet som kan vara svår att bryta.

Det som är lite konstigt med ensamhet är att den kan komma när som helst. Inte bara när man är fysiskt ensam. Utan också när man lever i en relation med någon annan och när man är i ett rum fullt med folk, så kan ensamheten och känslan av utanförskap vara påtaglig.

Vad söker du? Söker du möjlighet att få en stund för dig själv eller möjligheter att bryta ensamhet.

I Svenska kyrkan finns båda delar. Våra kyrkor är öppna för att kunna gå in och tända ljus, be och bara vara, ofta finns det möjlighet till en kaffetår. Söker du någon att få tala med finns både familjeråd­ givning, samtalsakuten, präster, diakoner och medmänniskor. Vi har gott om mötesplatser om du söker gemenskap. Är du ofrivilligt ensam och vill dela med dig av dina ensamhet kan se ut

erfaren­heter tillsammans med andra i samma livssituation och kanske hitta en väg ut ur ensam­ heten finns Anonyma Ensamma.

Diakonifokus är ett ekumeniskt samarbete mellan kyrkor och organisationer som vill sätta fokus på en angelägen diakonal fråga.

Med start den 6 september som är diakonins dag och har temat Med­ människan vill kyrkorna i Sverige inspirera oss alla att sätta fokus på ensamhet och vad vi kan göra för varandra.

Vi har på några av våra mötes­ platser börjat samtala om, inte bara ensamhet, utan om motsatsen.

Gemenskap. En tisdag i Hemlingby kyrka samtalade vi utifrån fråge­ ställningen ”Vad är gemenskap för dig?” För någon är det ”En källa där man hämtar kraft” och en annan sa ”När man är tillsammans”.

Men hur är vi tillsammans idag?

Hur bygger vi broar av gemenskap när vi inte kan träffas fysiskt?

Många möts via nätet men alla har inte den möjligheten. Vi kom på att vi ska skicka vykort till de vi inte sett på länge. De som brukar komma till kyrkan men som nu behöver isolera sig. Vill du också skicka vykort eller har du andra goda idéer på hur vi kan bygga gemenskap i dessa tider.

Välkommen att höra av dig. Till­ sammans kan vi skapa gemenskap.

Vill du veta mer om våra olika mötesplatser gå in på

svenskakyrkan.se/gavle

LEIF NAHNFELDT

PRÄST PÅ HÖGSKOLAN

BÖRJA OM FRÅN BÖRJAN… Klockan halv nio på lördags­morgnarna flög jag upp ur sängen när grannen på första våningen satte pickupen mot vinylen. ”Börja om från början, börja om på nytt … ” Sven-Ingvars dånade genom betong­ fundamenten till vårt sovrum på tredje våningen.

Vid 10-tiden hade Lasse fått sin dos av värmländsk dansbandsvisdom och gick över till melodikrysset.

Börja om på nytt ... så är det för många av oss efter allt som kom av sig i våras.

Det är fortfarande osäkert hur vi kan mötas ”live”. Pub Existens blir nu därför ett websänt LifeTalks! Under okt–nov kommer jag att samtala med människor som av olika anledningar tvingats att starta om sina liv. Många livsprojekt och drömmar går just nu upp i rök och det är krävande att re-orientera sig inför en osäker framtid.

Ni får möta Pål, Anders, Nina och några till som på olika sätt tagit sig vidare när livet inte blivit som de hoppats eller tänkt sig.

Jag hoppas att livets visdom kan prata genom LifeTalks! – utmana och inspirera.

Håll utkik efter mer info om LifeTalks på Högskolekyrkans Facebook

6

BERÖRING TRYGGAR FRAMTIDEN Massageinstruktören Sofia Wester-Eriksson står i entrén och hälsar alla glatt välkomna. Mammorna parkerar sina barnvagnar och småpratar med varandra.

Idag är det kurs­avslutning på spädbarnsmassagen i Hemlingby kyrka. Under fem onsdagar har kärleksfull beröring varit i fokus. rummet behagliga 25 grader. Varma föräldrar och glada barn välkomnas in. Sofia har placerat ut baby­ olja och skötbäddar i en cirkel på golvet.

Sofia ler med hela ansiktet, hennes blå ögon strålar. Det är svårt att tro att hon själv knappt sovit något natten innan eller att hon precis hållit i en stor grupp på öppna förskolan. Hennes arbete är att bekräfta alla, barn som föräldrar.

Deltagarna slår sig ner på golvet och barnen kläs av i lugn takt. Efter en liten stund ligger bebisarna i blöja med föräldern sittandes precis intill. Sofia instruerar för­ äldrarna att få ögonkontakt med sitt barn.

– Ni börjar med att fråga ert barn, får jag massera dig? säger Sofia.

Rummet ska vara en trygg plats och man ska kunna dela med sig både av erfaren­ heter och frågor utan att få pekpinnar, här dömer ingen. Sofia ser sig runt bland familjerna och frågar med lugn röst, hur alla mår. Bra, okey och lite trött är svar från gruppen.

– Själv har jag sovit dåligt i natt, er­ känner hon och placerar en naturtrogen docka i en guldig bodysuit, klädstorlek 62, framför sig. en varmluftsfl äkt ger

S VENSK A K YRK AN I G ÄVLE | #5 DECEMBER 2020

Efter tre år som massageinstruktör har hon märkt att om hon delar med sig så öppnar det ofta upp stämningen i grup­ pen och fler lättar sitt hjärta över hur man verkligen känner och mår.

Det här är inte missionerande, det är en gåva. En gåva från Svenska kyrkan i Gävle till samhället och den har med livet att göra.

– Jättemysig sak att göra med sin bebis och så kommer man ju ut och får träffa folk, säger Moa Lennartsson.

Moa är en av de åtta familjer som deltar i spädbarnsmassagen.

– Love är andra barnet jag går den här kursen med, man skulle ju kunna tro att jag kom ihåg allt från när jag gick med dottern för drygt tre år sedan, men så är det inte, skrattar Moa Lennartsson.

Moa liksom de andra mammorna pra­ tar om att det ger så mycket att gå kursen.

– Gratis är det också, alltså alla nybliv­ na föräldrar borde ju gå på spädbarns­ massage, säger Moa. – Svenska kyrkan i Gävle vill kunna ge det här till alla. Vi vet att kärleksfull beröring är livsviktigt för oss människor och ett sätt att tidigt stärka anknytningen mellan barn och förälder.

S VENSK A K YRK AN I G ÄVLE | #5 DECEMBER 2020

Även om kursen hålls i Svenska kyrkan i Gävles regi så är alla välkomna att delta oavsett trosuppfattning. Vi delar liv och erfarenheter tillsammans och när vi ger vidare av beröring och an­ knytning till våra barn så är vi med och skapar en tryggare värld. Man får lära sig hur man som förälder fysiskt kan ombesörja sitt barns hälsa och hur man kan knyta an till sitt nyfödda barn.

Varför är det gratis?

– För att vi vill att alla ska få möjligheten att ta del av kursen, säger Sofia och berättar vidare om kyrkans syn. Psykisk ohälsa och barnfattigdo­ men ökar i samhället, det ser Svenska

S VENSK A K YRK AN I G ÄVLE | #5 DECEMBER 2020

kyrkan i Gävle när de har gjort en omvärldsanalys. Trygga barn som blir bekräftade under uppväxten ger trygga tonåringar och vuxna.

– Det ska vara gratis, vi vet att alla inte har råd med betalkurser eller till exempel babysim, berättar Sofia.

Knut Hurtig ligger på rygg han tittar på mamma Maja Borg och ler. Alla mammor strålar mot sina barn.

– Vi tar olja och värmer händerna, säger Sofia. Nalu Östblom är fem månader och känner sig lite hungrig, han gnäller till och blir ammad. Ett barn vill hellre sitta upp ett tag och Melker Jansson ligger helst på mage.

Trots många små viljor lyckas Sofia

hålla gruppen samlad och lugn.

Tröga magar, lösa magar, kolikmagar ja, alla magar mår bra av massage helt enkelt. Men massagen och den här kursen ger så mycket mer. Man får lära sig hur man som förälder fysiskt kan ombesörja sitt barns hälsa. Hur man kan knyta an till sitt nyfödda barn.

Sofia är certifierad för att lära ut spädbarnsmassage. Hon har sin Certified Infant Massage Instuctor kurslitteratur bredvid sig under massageträffarna.

Rummet är mysigt upptänt med två små ugglelampor i mitten av massage­ cirkeln. Love Lennartsson gillar lamporna, han har blivit sju månader och tycker lamporna i mitten samt de

9

andra bebisarna är roligare än själva massagen.

Mamma Moa Lennartsson låter honom krypa lite, lockar tillbaka med en skallra. Bredvid honom ligger Theo Wisting stilla på rygg och blir masserad av sin mamma och vips är Love där och knycker hans napp.

– Jag visar aldrig massage-stryk­ ningar på någons barn, det här är mel­ lan förälder och barn. Om någon vill att jag visar tydligare placerar jag min docka närmare för att visa på cirkelrö­ relser eller strykningar, berättar Sofia.

– Ett halvt ben blev masserat idag Love, det var inte mycket, skrattar Moa efter kursen.

Runt fikabordet i entrén till kyrkan sitter föräldrarna och dricker

kaffe med mjölk, Nalu Östblom äter banan och flera barn pruttar, mam­ morna är vana och skrattar.

– De här träffarna brukar sätta fart på barnamagar, så det gäller att ha extra kläder och blöjor med sig, skrattar Sofia.

Klockan närmar sig tre på efter­ middagen och deltagarna tackar Sofia som vinkar hej då till mammorna och deras små.

– Välkomna hit på öppna förskolan och hörni, ring om ni undrar över något.

Det är inte bara bebisarna som blir trötta efter massagen.

– Klart att man blir trött av att bekräfta så många barn och föräldrar, men det är så värt det, skrattar Sofia och stänger dörren efter den sista mamman. 

S VENSK A K YRK AN I G ÄVLE | #5 DECEMBER 2020

10

S VENSK A K YRK AN I G ÄVLE | #1 JANUARI 2020

11

Måns tror på mänskliga möten Måns Jennehag har varit polis sen han var 21 år och aldrig ångrat sitt yrkesval. Han har alltid känt starkt för att rätt ska vara rätt och att vi måste värna vår nästa.

TEXT ANNICA HALLQUIST FOTO CHRISTOPHER SVENSSON

S VENSK A K YRK AN I G ÄVLE | #1 JANUARI 2020

–

ja , det är viktigt

för mig att göra en samhällsinsats, jag har en övertygelse om att det är viktigt att bidra.

Måns Jennehag är född och upp­ vuxen norr om Sundsvall i Söråker av akademiska föräldrar men han valde, efter en lång värnplikt, reservoffi­ cersutbildning och olika studier, ett praktiskt yrke. Han kom in på flera utbildningar men lotten föll till slut på polisutbildningen och en av an­ ledningarna att han valde den var att utbildningen var betald och en annan anledning var att han fått insyn i ut­ bildningen via serien Polisskolan som gick på TV i början av 90-talet.

– Det är ett roligt och flexibelt arbete där den ena dagen inte nödvändigtvis är den andra lik. Och så gillar jag det något okända att man plötsligt måste agera med relativt lite beslutsunder­ lag, säger han och fortsätter: – Det som är mindre bra är att det är en stor organisation där man bör hitta sin egen nisch så man inte bara blir en liten kugge i det hela. Och under vissa perioder är det väldigt oregelbundna arbetstider.

BYGGER RELATIONER

Nu arbetar Måns som kommunpolis* i Gävle och är ofta ute i stadsdelarna och bygger relationer med människor i allmänhet i syfte att sätta gränser.

Han jobbar med långsiktigt tänkande och mycket förebyggande arbete för att ge bland andra ungdomar en fram­ tidstro så polisen slipper bura in dem längre fram när det gått för långt.

– Ja, jag har ständigt en fot ute i verkligheten där jag bygger goda re­ lationer med människor. Vi kommer alla vinna på det i längden, att vi har en plan som håller framåt, säger han och fortsätter: Det är också viktigt att påpeka att polisens roll i detta arbete är ganska liten, det är i första hand föräldrar, socialtjänsten och skolan som har uppdraget att möta barn och

ungdomar. Polisens uppdrag är trots allt att förebygga och utreda brott. En annan del är att sörja för ordning och säkerhet som kan leda till trygghet.

För att detta ska bli en verklighet är samverkan med till exempel social­ tjänsten och bostadsbolag viktigt.

Måns tror på mänskliga möten, antingen i det fysiska mötet eller som det varit nu, 2020 via digitala möten, när man tillsammans finner en väg framåt.

– Jag känner att jag gör skillnad i mitt arbete i det mänskliga mötet, jag vill beröra andra människor i stort och smått. Det kan till exempel vara när polisen tillsammans med andra aktörer startar trygghetsvandringar i utsatta områden eller när vi skriver ett samverkansavtal.

Ibland kommer hopplösheten över honom när folk tar saker för givet och inte tar sitt ansvar. Han anser att man inte bara kan se till sig själv och sina egna barn utan att vi alla måste hjälpas åt och våga vara vuxna och värna om vår nästa för att skapa ett tryggare samhälle.

– Inte att man ska kliva in och ta polisens roll men man kan göra enkla saker som att ha koll på varandras barn i grannskapet och säga till på ett schysst sätt om barnen eller ung­ domarna gör något galet, säger han och fortsätter: – Vi kan alla hjälpas åt för att vända negativa spiraler i stökiga områden genom att ha koll i vår närmiljö, hjälpas åt som vuxna och tillsammans gå ut och prata med ungdomarna som rör sig i grannskapet, sätta gränser på lämpligt vis. Man kan också gå med i en nattvandrarförening och bjuda på ett par nätter per år av sin fritid. Och en annan viktig del när man vill göra en förändring är att inte själv sprida osanningar, utan var källkritisk och tro framförallt inte på allt du läser på Facebook.

NATURLIG SAMLINGSPUNKT

Han anser att kyrkan fyller en betydande funktion i stadsdelarna.

Den är en naturlig samlingspunkt för människorna oavsett om man bekänner sig fullt ut i tron eller ej. Han menar att folk drar sig till kyrkan när man hamnar i större eller mindre kriser men även i vardagen öppnar kyrkan upp och erbjuder sin plats, samlar människor för gemenskap, för att sprida budskap och låta människor mötas.

– Jag upplever att Svenska kyrkan är väldigt öppen och att det finns många olika arrangemang att ta del av. Att man bryr sig om sin nästa,

*En kommunpolis driver polisens brottsförebyggande arbete i samverkan med kommun, näringsliv och medborgare. Utgångspunkten är den lokala problembilden som ligger till grund för samverkansavtal mellan kommunen och polisen.

"Bara för att vi betalar skatt får vi inte sluta bry oss"

som till exempel människor som är utsatta på olika sätt och inte kanske kan ge sina barn samma möjligheter som andra barn får, då finns kyrkans aktiviteter som ett bra komplement och där är ju Mariakyrkan i Sätra ett bra exempel. Det finns säkert i andra religiösa sammanslutningar också men jag har sett det i Mariakyrkan.

Och där sprids ju budskap som att man ska värna sin nästa och det är det jag talar om när jag menar att man i sitt eget grannskap ska se efter varandra och fortsätta att bry sig om. Bara för att man betalar skatt kan man inte fri­ skriva sig från sitt ansvar och förvänta

sig att samhället tar över. Det är bra om man kan vara både omtänksam och uppmärksam. Jag brukar säga att man bör vara sunt misstänksam, säger han.

Måns samverkar med alla tros­ samfund som vill samverka, men då blir det på en makronivå, det blir alltså inte med alla kyrkoherdar i hela Gästrikland för det skulle inte gå. Anledningen till att han kom i kontakt med Mariakyrkan är att de är väldigt aktiva i sin stadsdel och som kommunpolis har Måns ett stort engagemang i stadsdelar där det finns en hel del problem.

– Ja, jag kallar det för det som det

är, problem som vi vill lösa eller av­ gränsa. Vissa kallar det för utmaning­ ar men det är inte alltid man lyckas med en utmaning som att börja träna eller gå ner i vikt. Men problem kan man lösa. Och Sätra har problem men de har också möjligheter.

Det är viktigt för Måns, när han är ute och engagerar sig, att det ska vara med något som har samhällspåver­ kan. Något som rör samhället i stort och att det blir en samhällsvinst av diskussionen.

– På så vis kan jag motivera hur jag använder våra skattepengar. Det ska röra alla.

S VENSK A K YRK AN I G ÄVLE | #5 DECEMBER 2020

OM MÅNS JENNEHAG, 49 Familj: Fru och två flickor, 5 och 7 år Bor: Villa i Forsby EN INRE RESA

När han får frågan om han skulle kalla sig troende ger han ett kryptiskt svar: – Jag har en föreställning om hur allt fungerar men var jag står i det samman­ hanget behåller jag för mig själv.

Måns blev inte döpt som liten och inte heller konfirmerad men han har alltid varit nyfiken av sig och som avslut på en inre resa han gjorde när han var i tjugoårsåldern lät han döpa sig. Nu är han döpt men sin eventuella tro vill han inte prata om med hänsyn till sitt uppdrag. Han berättar gärna om någon är nyfiken men då i ett för­ troligt samtal mellan två personer.

– Jag vill inte att det ska stå i vägen för andras uppfattningar om mig.

Jag har egentligen en nyfikenhet på alla religioner men jag har min egen uppfattning.

Han berättar att han har vissa värderingar som styr honom i hans arbete och de värderingarna har följt honom sen han var liten.

– Till exempel rätt ska vara rätt, äras den som äras bör, man håller

S VENSK A K YRK AN I G ÄVLE | #5 DECEMBER 2020

sig till sanningen, det tycker jag är extremt viktigt. Vissa slirar med det för egna syften och det gör mig både irriterad, besviken och ibland även arg. Och sen den grundläggande värderingen om allas lika värde och att man behandlar andra som man själv vill bli behandlad. En annan sak som är central för mig är att stå för vad man har sagt och att man står upp för det obekväma när det är som mest obekvämt. Jag skulle vilja att fler hade dessa värderingar oaktat religion, då skulle mycket vara löst. En annan sak som följt mig genom livet är att man skiljer på sak och person. Så en hand­ ling kan vara fel men du som person är fortfarande ok. Handlingen är fel, du är ok. Det är viktigt att komma ihåg.

Nu har Måns arbetat som polis i snart 30 år och trivs med det och skulle han välja en ny yrkesbana i dag skulle det fortfarande bli polis men andra yrken han kan tänka sig är brandman, socialarbetare eller yr­ kesofficer, viktigast för honom är att han får göra en samhällsinsats. 

Titel: Kommunpolis Förebild: Min pappa Gör på fritiden: Tränar, är med familjen i naturen, läser mycket faktatexter och artiklar Okänd talang: Hyfsat duktig på att laga mat och bygga saker Drömmer om: Nästa fjällvandring Favoritserie: Allt om krigshistoria Alltid i mitt kylskåp: Mjölk Aldrig i mitt kylskåp: Ersättningsprodukter Fredagsmys: God mat och dryck

15

Vill du engagera dig i Svenska kyrkan?

Svenska kyrkan är beroende av att människor engagerar sig som förtroendevalda. Inför Kyrkovalet 19 september 2021 vill vi därför nå dig som vill vara med och påverka i frågor som rör Svenska kyrkan i Gävle. Ta kontakt med någon av de nomineringsgrupper som redan finns eller starta en ny.

OM DU BLIR INVALD FÅR DU VARA MED OCH BESTÄMMA DE KOMMANDE FYRA ÅREN OM: • Vad kyrkan ska göra – den strategiska inriktningen.

• Vad det får kosta – budgeten och fördelningen av resurser.

• Hur det går under tiden – du är med och följer upp och utvärderar församlingens grundläggande uppgift: att fira gudstjänst, undervisa i och berätta om kristen tro, och att möta och hjälpa utsatta människor.

Vill du veta mer om hur du kan engagera dig som förtroendevald i Svenska kyrkan i Gävle?

Kontakta Helene Götberg, 026-17 05 29 helene.gotberg@svenskakyrkan.se

DU SOM VILL BLI KANDIDAT I KYRKOVALET MÅSTE: • vara medlem i Svenska kyrkan.

• vara döpt i Svenska kyrkan eller annat kristet samfund, eller tidigare ha varit förtroendevald i Svenska kyrkan.

• fylla 18 år senast på valdagen.

• vara kyrkobokförd i det område valet gäller.

S VENSK A K YRK AN I G ÄVLE | #5 DECEMBER 2020

16

ORGELJUL Joakim Andersson spelar traditionsenligt både kända och okända julsånger.

Julafton 15.00 i Heliga Trefaldighets kyrka

JOAKIM SPELAR IN JULEN

På julafton på bästa Kalle-tid spelar Joakim Andersson traditionsenligt julsånger från när och fjärran på orgel.

TEXT & FOTO PERNILL A LÖÖF

HUR LÄNGE HAR DEN HÄR TRADITIONEN FUNNITS?

Julbön har funnits i många år i Staffans kyrka och sedan 2015 så har vi haft ett annat koncept. Istället för julbön med extra musik så har vi kon­ sert med julbön. Under de första åren hade vi det fyndiga namnet ”Missa inte Kalle” just för att konserten lig­ ger på den tiden men sedan förra året heter konserten ”Orgeljul”.

HUR FICK DU IDÉN?

Idén fick jag från min mentor Michael Waldenby. Efter hans många år i

S VENSK A K YRK AN I G ÄVLE | #5 DECEMBER 2020

Sankta Klara kyrka i Stockholm kom han till insikt att det är på de stora dagarna, till exempel julafton, som det är nödvändigt att spela konserter.

Då jag kom till Gävle var det själv­ klart att göra likadant, och konserten har växt till sig från år till år, men för mig spelar det ingen roll om det kommer 200 eller 2 personer, det blir en värde­ full stund oavsett besöksantal.

VAD TYCKER DU OM ATT JOBBA PÅ JULEN?

Det är bland det roligaste i mitt arbete.

Man märker en speciell stämning

från det att folk kommer på konserten dagen före julafton, på julafton, och när man har släpat sig upp mitt i natten för att repetera med Julottekören. Det är fantastiskt!

Från och med nästa år kommer Joakim att skriva om musik i varje nummer av Intron.

VAD KOMMER DET ATT HANDLA OM?

Det som finns bakom musiken, både människorna och känslorna.

17

VILL DU OCKSÅ KONFIRMERAS I DIN EGEN TAKT?

Det här glada gänget konfirmerades i mitten av oktober och nu är det hög tid att anmäla sig till nästa omgång som vänder sig till dig som har behov av att vara med i en mindre grupp. Och den gruppen heter I min egen takt.

Läs mer på svenskakyrkan.se/ gavle/konfa

Ett ljus i mina händer, en ögonblicksbild av tusen röster som sjunger i längtan efter dig.

Vi bereder väg.

Två ljus i mina händer, ett är du Gud, och det andra är jag.

Blås liv i min glöd.

Min låga vill brinna som din.

Tre ljus i mina händer, en värld i kaos. Är det nu allt faller samman?

Vad förmår skingra allt mörker, dra samman det som splittrats? Är du verkligen här?

Fyra ljus i mina händer, Du är här.

Du är verkligen här.

HELLA LINANDER, PRÄST

HÄR KAN DU SE VAD SOM HÄNDER I KYRKORNA I ADVENT OCH JUL:

• • • •

svenskakyrkan.se/gavle Appen Kyrkguiden Facebooksidan Svenska kyrkan i Gävle Du kan också få ett kalendarium hemskickat via email eller per post. Ring bokningsenheten 026-17 04 70 eller maila gavle. bokning@svenskakyrkan.se

LÄS MER OM VAD SOM HÄNDER I APPEN KYRKGUIDEN

18

KYRKAN LIKA VIKTIG SOM TIDIGARE I ANNORLUNDA GÄVLE PRIDE TEXT MATS NÄSLUND FOTO HELÉNE GÖTBERG OCH MARI DAHL

detta år fick Gävle Pride tänka i nya banor för att kunna genomföras. Det blev en till stora delar digital Pride där vi möttes i webbsända föreläsningar och debatter. Även paraden och den avslutande Pride-gudstjänsten spreds via nätet.

Efter ett år som Pride-ambassadör överlämnade Sven Hillert, församlings­ herde i Maria, stafettpinnen till LarsÅke ”Babsan” Wilhelmsson. Och som han gjorde det – Svens ”rap” utlöste ett välförtjänt jubel både i lokalen och i reaktionerna i sociala medier.

Svenska kyrkan i Gävles bidrag till Pride-paraden var Anna Linander, som uppträdde med musiker utanför Heliga Trefaldighets kyrka på lördags­ eftermiddagen. som mycket annat

S VENSK A K YRK AN I G ÄVLE | #5 DECEMBER 2020

Två mycket intressanta föreläsningar hölls i Heliga Trefaldighets kyrka.

Smuts, skam och samkönat sex var titeln när Thomas Kazen, bibelforskare och pastor i Equmeniakyrkan, berättade om vad antika texter säger och inte säger om homosexualitet och hur detta kan tolkas idag.

Filmen ”Min pappa Marianne” har setts av tusentals människor på bio.

Filmen bygger på den bok som Ester Roxberg skrev om hur det var när hennes pappa Åke valde att börja leva som Ann-Christine. I föreläsningen ”Från man till kvinna på 90 minuter” fick vi hela Ann-Christine Ruths fängslande berättelse.

Båda föreläsningarna går att se på www.gavlepride.com

19

LJUS I GLÄDJE OCH SORG I allhelgonatid minns vi särskilt de nära och kära som lämnat oss. En uppskattad tradition är Svenska kyrkans utdelning av ljus på ett antal platser runt om i Gävle i veckan innan. Helene Götberg och Annica Hallquist mötte morgonpigga gävlebor och tillresta utanför Heliga Trefaldighets kyrka.

Naome Ruzindana från Find Hope, diakon Lina Sohlén och dokumentär­ filmare Israel Benavides.

– EN DOKUMENTÄRFILM OM HBTQ, MIGRATION OCH RELIGION ge en ögonblicksbild om HBTQ, migration och religion. Filmen är producerad av Israel Benavides på uppdrag av Svenska kyrkan i Gävle.

Idén till filmen är Find Hopes, vilket är en förening av och för människor bosatta i hela landet och som har flytt till Sverige av HBTQ-skäl. Medlemmar i föreningen har under de senaste åren träffats regelbundet i Mariakyrkan i Gävle. Under mötena har vi tränat svenska, ätit soppa tillsammans och de som vill har delta­ git i veckomässan. Vid ett av tillfällena sa en av deltagarna: – Vi behöver göra en film tillsammans! Det har hänt så myck­ et de senaste åren. Vi som har varit här ett par år behöver visa de som kommer nya till Sverige att det finns hopp! Vi behöver också dela våra berättelser för att de som har bott här i många generationer ska få en ökad förståelse för varför vi har tvingats lämna våra hemländer. Och för att de ska kunna förstå vad det betyder för oss att bli bemötta på ett bra sätt i Sverige.

Filmen är 30 min och det finns ett samtalsmaterial kopplat till den. life returns vill

Vill din organisation/förening visa filmen och träffa deltagare från projektet?

BRYT EN TRADITION

Foto: Deborah Rossouw / Ikon

LIFE RETURNS

DET ÄR HÖG TID ATT BRYTA SKADLIGA TRADITIONER. Tillsammans kan vi stoppa tvångsäktenskap, könsstympning och andra övergrepp. Vi lever alla under samma himmel.

Var med i kampen för alla flickors rätt till ett värdigt liv.

SWISHA DIN GÅVA TILL 900 1223 svenskakyrkan.se/act

Kontakta gavle.bokning@svenskakyrkan.se

S VENSK A K YRK AN I G ÄVLE | #5 DECEMBER 2020

B I L D : P I X A B A Y .COM

KYRKANS FÖRSKOLA I SÄTRA

VIRRVARR

SOMMARSKOR

EPISTEL

LJUS I PSALM 116

TANDDEL

EN FÖRMÅGA INIFRÅN MÖBELJÄTTE

HÖGLJUTT VÄDER IDÉ PEKA UT UTAN TILLSATS E R

NUMMER 53

PUSSAR OCH KRAMAR GÖR MAN VÄL BÄST I ATT LYDA

KAN LÄGGAS I BLÖT

BLYG BLOMMA DEL AV KROMOSOM

AVSLAG I OMSK ÄR NORGE DEL AV

MORMOR TILL JESUS

MYCKET VATTEN

FISKOLJA

ROSA TIDNING V I KTI GT!

ÄGER EN HÄNDELSE

GULLIG

DYNASTI

SKA TE

ÄNGSLAN DEL AV BÅTNAMN

FLAX

MÄRKT AV LIVET

LEDSEN

VÄGER LÄTT

TAR SKROCKFULL I

HARANG

TV-HASSE

VILLE RINGA HEM

UPPRETADE

SLÅR SOM HJÄRTAT LÄKTARE SKI DORT ÖSTERSJÖÖ

HATTAR HIT OCH DIT

SE UPP! LÖFTE TAPPADES I SAGAN

VATTENFORMAT UTTRÅKAD FRÅNSLAGEN

MORALLÄRA

KISEL LOVPRISA VARA TI LL NYTTA

DEL AV GAMLA T ESTAMENTET

MOTSTRÄVIG

ÖRONONT

1 800TALSPOET

T I DSÅLDERN VIKTIG HANDLING

VART I GLADA FJÄRDE VÄNNERS ... ÅR RÄKNEORD

LYSER UPP LÖVGRUNDS KAPELL

PRYDNADSKÄRLET

FODERVÄXT

REPETERA SES TÅRAR

JOH 1:14 OCH ..... BLEV MÄNNISKA V I LL AKROFOBI KER

HÖRS FRÅN POSITIV

TRUBBIG

GÅVA SOM FÖRKNIPPAS MED JULEN

UTAN KOSTNAD

HÖRS MISSNÖJD

VILDVUXEN

SARJA SOM ÄR KYRKOHERDE I GÄVLE

HAR KROKIG NÄBB

VINDDRAG FÖRSTA DELEN AV MÖTE

KÖRGÖRA

SPÖKDJURET ÄR EN

MUNVIG

GARDNER

ÖKENMÅL

Namn: .............. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ............

Adress: . . ........... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ............

E-post: ............ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ...........

1:a pris: Boken "Fiskarkapell i Gästrikland och Hälsingland" samt 500 kr som skänks till Act Svenska kyrkan.

2:a-5:e pris: 100 kr vardera som skänks till Act Svenska kyrkan.

Posta ifyllt korsord till: Svenska kyrkan i Gävle, Box 1423, 801 38 GÄVLE. Märk kuvertet "Julkryss".

UNDERHÖLL