Intron #1 2022

NUMMER 1 APRIL 2022

EN HÄLSNING FRÅN SVENSKA KYRKAN I GÄVLE

d e m n e t ö M niskor n ä m ANN-HELEN PERSSON GÖR SKILLNAD I

PÅSKENS KYRKLIGA RITUALER

I BEGRAVNINGEN FINNS EN TRYGGHET

VÅRENS ALLA KONSERTER

2

n e k s På n resa är e

från skärtorsdagens förtätade gemenskap vidare till långfredagens smärta, utsatthet och övergivenhet för att slutligen nå fram till påskdagens stora glädje. Dessa ingredienser finns också i den resa som vi kallar livet. Där finns sorg och destruktivitet, men också gemenskap och glädje.

Påskens berättelse handlar om att döden inte är slutet. Att det alltid finns något mer. Att livet faktiskt är starkare. Det är påskens själva ärende. Att det finns hopp.

I Intron som du nu håller i din hand kan du läsa om en viktig studie skriven av Sara Skoog Waller. Tjugo kvinnor har djupintervjuats om sina erfarenheter av våld, ensamhet och om vägar ut ur våldsamma relationer.

I rapporten finns också stråk av hopp, mitt i allt det svåra. Där finns berät­telser om hur kvinnorna finner andra som verkligen ser dem och då vågar de lämna och kan hitta ett liv utan våld.

Studien som Sara har gjort visar hur viktiga vi människor är för varandra. Du och jag kan vara bärare av hopp. Du och jag kan vara ett hopp för en annan människa. Den tanken svindlar, att vi kan göra skillnad för varandra. Genom att finnas där, våga stanna kvar och visa på en väg vidare.

Påskens och livets berättelser tvinnas samman. Där finns det som är svårt, men där finns också hopp.

Ett hopp som får bära dig och mig och som vi får dela med varandra. en resa som går

Jag önskar dig god läsning och hälsar dig välkommen till en kyrka nära dig under påsktiden!

Fredrik Hesselgren Kyrkoherde, Svenska kyrkan i Gävle

Om Intron En hälsning från Svenska kyrkan i Gävle som skickas till 37 500 hushåll.

Tidningen kommer ut fyra gånger 2022. Vill du veta mer om Svenska kyrkan i Gävle än det du finner här kan du läsa på svenskakyrkan.se/gavle eller ladda ner appen Kyrkguiden till din smartphone. Det går även att få ett kalendarium hemskickat per brev eller epost.

Ring och beställ på 026–17 04 70 eller gavle.bokning@svenskakyrkan.se.

Svenska kyrkans bildbank IKON, Pixabay, Unsplash, Shutterstock samt foton tagna av personal från Svenska kyrkan i Gävle foto där inget annat anges

produktion och grafisk form Billy Holm, Gomorron Reklambyrå omslagsfoto Christopher Svensson, Gomorron Reklambyrå

Adresser till kyrkor och lokaler

bokningen 026–17 04 70 mån–tor 9.00–16.00 fre 9.00–14.00 lunch 12.00–12.45 familjerådgivningen 026–18 73 90 högskolekyrkan 026–17 05 12 sjukhuskyrkan 026-15 49 83 samtalsakuten 026–17 04 38 teckenspråksverksamheten 026–17 04 44 sms 070-495 52 69 kyrkogårdsenheten : gravskötsel- och gravrättsärenden 026–17 05 60 mån–tor 9.30–15.00,

fre 9.30–14.00, lunch 12.00–13.00, dag före röd dag 9.30-12.00. gavle.kyrkogardsenheten@svenskakyrkan.se besöksadress Nobelvägen 2, Teknikparken skogsljus kapellkrematorium : Det eviga livets och uppståndelsens kapell: 026–51 85 95 diakonirådet (ideell förening) 026–17 04 48

Box 1423, 801 38 Gävle besöksadress Teknikparken, Nobelvägen 2 026–17 04 00 e- post gavle.forsamling@svenskakyrkan.se webb svenskakyrkan.se/gavle

svenska kyrkan i gävle

telefon

heliga trefaldighets kyrka Kyrkogatan 1, City tomaskyrkan Blockstensvägen 59, Sörby strömsbro kyrka Hillevägen 2, Strömsbro staffans kyrka Staffansplan, Brynäs hemlingby kyrka Hemlingbyvägen 2, Hemlingby bomhus kyrka Holmsundsallén 66, Bomhus björsjökyrkan Hövdingavägen 6, Bomhus mariakyrkan Forellplan 3, Sätra soldatkyrkan Västra Gränsgatan 2, City S V E N S K A K Y R K A N I G ÄV L E | # 1 A P R I L 2 0 2 2 kyrkans hus Kaplansgatan 1, City strömsbro församlingshus Iskällargatan 6, Strömsbro

3

Ensamheten stor

även efter avslutad relation TEXT HELÉNE GÖTBERG

med våldsamma män känner ensamhet, både under och efter relationen. Det visar en studie från Högskolan i Gävle. Ensamheten är en förutsättning för att våldet inleds och även att det fortsätter. Omgivningens reaktioner är avgörande för att kvinnorna ska kunna bryta och studien visar att den största ensamheten handlar om att inte bli trodd.

Det är känt att kvinnor som är utsatta för våld upplever mer ensamhet än andra grupper i samhället. Tjugo kvinnor har nu djupintervjuats om sina erfarenheter av våld, ensamhet och vägar till frihet från våld. Sara Skoog Waller, som gjort studien, kan nu visa att kvinnorna upplever allt från social ensamhet och psykologisk ensamhet till existentiell ensamhet.

Flera av kvinnorna beskriver i studien hur männen använt olika sätt för att kontrollera deras sociala kontakter.

Begränsningarna innebar att de sociala sammanhangen utanför relationen successivt minskade. Männen tolererade inga kontakter utanför den närmsta k vinnor som le v er

familjen, också barnen kunde vara ett hot. Men ensamheten tar inte slut för att de lämnar relationen. En orsak är att de måste begränsa sina sociala kontakter för att undvika eftervåldet och därför inte kan bygga upp ett nytt socialt liv. Upplevelsen av att lämnas ensam med sin berättelse är också vanlig och det värsta är att inte bli trodd av sin omgivning, vilket är ett värre trauma än våldet i sig. Att inte bli trodd av myndigheter ledde till att kvinnor och barn tvingades fortsätta leva i fara, ensamhet och traumatisering.

Kvinnorna i studien har utsatts för våld som är fysiskt, psykiskt, sexuellt, materiellt, ekonomiskt, men även försummelse. Något som är utmärkande för våldet är att det är upprepande och att det är systematiskt. Det är heller inte ovanligt att våldet blir värre när kvinnan lämnar. En inte ovanlig myt om det här våldet är att det bara sker i vissa grupper, men förövare och utsatta finns i alla socioekonomiska grupper, i alla åldrar, och sker oberoende av etnicitet och sexualitet.

SOCIAL ENSAMHET Upplevelser av att inte ha någon att anförtro sig till, att sakna relationella band till andra eller av att sakna samhörighet med andra.

EXISTENTIELL ENSAMHET Upplevelser av att ytterst och oundvikligen vara helt ensam. Upplevelser av att inte kunna dela sina innersta tankar eller känslor med någon annan.

Sara Waller Skoog är lektor i Psykologi på Högskolan i Gävle. Studien har genomförts med stöd av Svenska kyrkan i Gävle. # 1 A P R I L 2 0 2 2 | S V E N S K A K Y R K A N I G ÄV L E

Lyssna och bli inspirerad Du kanske har funderat på att engagera dig i Svenska kyrkan. På vår hemsida kan du läsa mer om vilka uppdrag som finns och även se vem du kan kontakta för att få mer information. Där finns också två poddar där ideella och medarbetare delar med sig av olika tankar kring idealitet. Här kan du höra hur en gudstjänst bärs upp av ideella krafter. Du kan också lyssna på två tidigare ledare för ungdomsverksamhet och om hur de ser på sitt ideella engagemang.

Det finns även en podd om tjejverksamhet och engagemang.

Har du frågor om ideellt arbete kontaktar du: Tomas Folkegård 026-17 05 53 Angelica Franzén 026-17 05 79 Läs mer på: svenskakyrkan.se/gavle/ideellt-arbete

Vi lever under samma himmel men under olika förutsättningar Julinsamlingen 2021 är nu avslutad och den slutgiltiga summan stannade på rekordhöga 46,4 miljoner kronor. Stort tack till alla som engagerat sig och bidragit med gåvor, tid och energi till kampen för allas rätt till ett värdigt liv. Tillsammans gör vi skillnad!

På fastlagssöndagen den 27 februari inleddes Fasteaktionen och den pågår fram till palmsöndagen den 10 april. Mat är en mänsklig rättighet och ändå går miljoner människor hungriga och Corona­ pandemin har förstärkt detta och allt fler människor drabbas av hunger. Dela med dig genom att Swisha halva beloppet för något du köper, en kaffe, en lunch, en matkasse. Swishnummer: 900 1223.

Vinnare i korsordstävlingen #5 2021 1:a pris: Boken "Fiskarkapell i Gästrikland och Hälsingland" samt 500 kr som skänks till Act Svenska kyrkan: Kurt Andersson.

2:a-5:e pris: 100 kr vardera som skänks till Act Svenska kyrkan.

Gunnel Gabrielli, Viola Nilsson, Margarethe Lassvik, Sven Olofsson.

STRÖMSBRO KYRKA

Musikalen om Moses och Ramses med musik och inspiration från filmen Prinsen av Egypten.

Ungdomskören Vox Nova med solister.

Volontärbehov i våra kyrkor Gudstjänstvärdar behövs i alla kyrkor.

HELIGA TREFALDIGHETS KYRKA » Vi söker dig som vill vara med i bibliska figurer-/hantverksgrupp. » Vikarierande ledare till promenadgruppen. » Himlaskoj (söndagsskola) behöver fler ledare.

MARIAKYRKAN » Kaffevärdar till kyrkkaffet. » Värd till vårt volontärcafé. » Sommarträdgårdsvärdar.

STRÖMSBRO KYRKA » Kaffevärdar med mera till arbetskretsen. » Pilgrimsvandringsledare.

STAFFANS KYRKA/HEMLINGBY KYRKA » Kaffebönorna (koka kaffe till kyrkkaffet, konserter och större tillställningar). » Andakter på våra vård- och omsorgsboenden. » Ordna promenadfika. » Språkcafé.

BJÖRSJÖKYRKAN » Volontär i barnverksamheten. » Cykelreparatörer, snickare och trädgårds­intresserade.

Bön Gud, du som med din egen kropp vet vad det är att gå från död till liv.

Hjälp oss att se hur påskens drama vävs samman med våra liv, våra erfarenheter.

Låt oss gå från skärtorsdagens svek, långfredagens lidande, påskaftonens död, till gryningsljuset, lovsången, ett liv fyllt av liv på påskdagen.

Hjälp oss att se att du vandrar med oss precis som du vandrade med lärjungar på Emmausvandringen på annandagen också genom våra liv.

» Fredag 6 maj 19.00

Tack för att du ger oss hopp och hjälper oss att känna, till och med när vi står inför döden och avgrunden.

» Lördag 7 maj 15.00 och 18.00

Gud fyll oss med tacksamhet och liv.

» Måndag 9 maj 19.00

Amen Cecilia Dresch, präst

» Torsdag 5 maj 19.00 – Premiär!

» Tisdag 10 maj 19.00

5

Curre Hamré

n.

På besök i

San Francisco Ungefär 660 000 svenskar räknas som utlandssvenskar enligt en kartläggning 2015*. Det var knappt 7 % av befolkningen. De flesta av dem bor i USA, nämligen 150 000 personer. Många av dessa personer söker sig också till SKUT, Svenska kyrkan i utlandet.

TEXT OCH FOTO CURRE HAMRÉN

jul- och nyårshelgen besökte min fru Ulla och jag Oakland, Kalifornien, där vår dotter bor. Då blev det också besök i Svenska kyrkan i San Francisco. Svenska kyrkan i USA finns även i New York, Miami, Los Angeles och San Francisco.

I vår egen församling ändras gudstjänsttiderna på grund av personalbrist. I San Francisco har man haft ett annat problem. Prästen var utsedd men han kunde inte komma till jobbet med anledning av pandemin och svårighet att få arbetstillstånd. Det tog 15 månader innan prästen var på plats. Han satt hemma vid köksbordet i Stockholm och ordnade helgsmål varje lördag. Övriga medverkade från Kalifornien.

Det var därför en glädjens dag när Joakim Schröder anlände till Kalifornien den 18 december. Dagen därpå under den gångna

*Källa: Svenskar i världen

fick han träda i tjänst. Han ledde en gudstjänst i Los Altos, som ligger söder om San Francisco. Ungefär en gång i månaden hyr kyrkan in sig i en evangelisk-luthersk kyrka i Los Altos och har gudstjänst för de som bor nära Stanford University och Silicon Valley. Jag var där tillsammans med 26 andra. De var mycket tillfreds med att äntligen ha en präst i tjänst.

På julafton hade man två gudstjänster i San Francisco. Själv deltog jag i en familjegudstjänst där jag fick läsa julevangeliet på svenska. Det lästes även på engelska. Det var kanske 30 personer på gudstjänsten. Senare på julafton anordnade norska kyrkan julmiddag för behövande personer.

I utlandskyrkan blir man medlem genom att betala in en medlemsavgift.

Det kostar 25 dollar att bli medlem.

De utser sitt eget kyrkoråd/styrelse

och deltar inte i kyrkovalet eftersom de inte tillhör någon svensk församling. De är hänvisade till att sköta sig själva i stor utsträckning. För att klara ekonomin är de beroende av bidrag, gåvor och donationer från medlemmar och andra som är intresserade av ett samarbete. Det kan till exempel vara svenska handelskammaren eller svenska konsulatet.

SKUT:s kansli ligger i Uppsala.

De lämnar ekonomiskt bidrag till prästlönen och till hyra av lokal. Alla övriga kostnader får utlandsförsamlingar klara själva. SKUT i Uppsala bistår även med juridisk hjälp.

Svenska kyrkan i San Francisco anordnar också studentmiddagar, träffar med skandinaver som arbetar som au-pair, musikevenemang och bröllop. Kyrkan är ett givet besöksmål för svenska turister i San Francisco.

# 1 A P R I L 2 0 2 2 | S V E N S K A K Y R K A N I G ÄV L E

6

PÅSKEN

kan lära oss saker om oss själva Påsken är den största kristna högtiden på kyrkoåret.

Det är då allt ställs på sin spets i och med Jesu död och uppståndelse. Följ med när prästen Linda Bodin Sporre guidar oss genom påskens kyrkliga ritualer och ger oss tankar om hur vi kan använda fastan för att må bättre.

En vandring genom kyrkorummet.

Fastan kan liknas vid en vandring genom kyrkorummet som avslutas med firandet av påsken framme vid altaret.

TEXT MATS NÄSLUND FOTO CHRISTOPHER SVENSSON

Fettisdagen Fettisdagen är dagen före Askons­ dagen, som i sin tur inleder fastan.

Tanken med fettisdagen är helt enkelt att äta upp sig inför fastan och semlans söta, sockriga, gräddiga uppenbarelse har fått stå som symbol för det.

Efter­som påsken är rörlig i almanackan kan fettisdagen inträffa tidigast 3 februari och senast 9 mars.

Askonsdagen Askonsdagen inleder fastan som varar i 40 dagar fram till påskdagen.

Sön­dagarna räknas bort.

I gudstjänsten på Askonsdagskvällen brukar prästen göra ett kors av aska i pannan på den som vill mar­kera sitt inträde i fastan.

– Seden att fasta genom att inte äta under delar av dagen är inte så stark i den svenska traditionen, berättar Linda. Det har aldrig varit som exempelvis den muslimska fastan. Men jag tycker att det finns en fin tanke i fastan som alla skulle kunna använda sig av.

– Jag gjorde mina första år som präst i Leksand och där hade jag en

S V E N S K A K Y R K A N I G ÄV L E | # 1 A P R I L 2 0 2 2

präst som handledare som även är utbildad terapeut. Han introducerade mig i ”Skithus-teologin”, säger Linda med ett stort leende. Den går ut på att vi ordnat det väldigt bra med skithus av olika slag för att vi ska kunna göra oss av med kroppens slaggprodukter. Men vad gör vi av själens?

Varför inte göra fastan till en period på året där vi ägnar oss åt att städa upp i vårt inre? Försöka rensa bort sånt som tynger oss, ta tag i själsliga problem.

Ställa sig frågan ”Vad bär jag inom mig som jag är beredd att släppa?”

Linda föreslår att vi ska se fastan som en stor möjlighet till förändring, mycket hellre än att den ska vara en tung period fram till påsken.

Skärtorsdagen Skärtorsdagen inleder stilla veckan.

Det var på skärtorsdagen som Jesus åt den sista måltiden med sina lärjungar och instiftade nattvarden. Här inleds det som kallas passionsberättelsen.

– Det här är min favoritgudstjänst på hela året, säger Linda. Vi samlas i

kyrkan för att fira nattvard tillsammans. Som avslutning på gudstjänsten dukar prästen och ibland hela församlingen av altaret och bär ut föremålen ur kyrkorummet. Allt blir tomt och naket, altarskåpet stängs. På altaret läggs sedan en törnekrona och fem röda rosor som symboliserar de fem såren på Jesu kropp – fötterna, händerna och ett i sidan.

Långfredagen – På långfredagen samlas vi till gudstjänst, berättar Linda. Jag brukar tänka att vi kan ta vår egen skit i livet (den som vi är redo att släppa) och hänga upp den på korset, så att Gud kan ta hand om den i stället åt oss.

I Leksand fick församlingen skriva saker som man ville göra sig av med på lappar som sedan eldades upp.

Långfredagen är enda dagen på kyrkoåret som går i svart. I många kyrkor avstår man från att använda orgel den dagen. Smärtan är i fokus, det är smärtsamt att höra historien om Jesu död och det har varit smärtsamt att gå igenom sitt eget inre. Vi måste igenom smärtan för att sedan upptäcka att det finns liv på andra sidan.

7

Altarskåp. På skärtorsdagen dukas hela altaret av och altarskåpet stängs.

Påskafton Dagen efter Jesu död är lärjungarna förvirrade och rädda, vad var det som hände? De gömmer sig.

– Så kan det kanske också kännas när man släppt taget om sånt man gjort sig av med, tänker jag, säger Linda. Vi brukar inte ha någon gudstjänst på påskafton men det förekommer påsknattsmässor i många kyrkor.

Påskdagen Kyrkans största dag på året. I bibeln beskrivs hur några av de kvinnor som följde Jesus som lärjungar kommer till den tomma graven.

– Vi kan tänka att altaret nu symboliserar den tomma graven, säger Linda. Livet har segrat, altaret kläds i vitt som symboliserar fest och hopp!

Sex ljus tänds på altaret, skåpet öppnas igen och vi smyckar med blommor.

Ett nytt stort påskljus tänds som får brinna vid varje gudstjänst, fram till Kristi Himmelsfärd eller under hela året tills nästa fasta inleds.

– Det stora påskljuset används också för att tända de små dopljusen när ett barn, ungdom eller vuxen döps. Livet som väcktes vid påsken förs vidare till varje person som döps i kyrkan.

Annandag påsk I själva kyrkorummet syns inget särskilt. Däremot är det vanligt att församlingen ger sig ut på en Emmausvandring och en gudstjänst utomhus, berättar Linda. Den symboliserar vandringen som två av lärjungarna gör från Jerusalem till Emmaus. På vägen slår en man följe med dem. De undrar vem han är, varför ställer han så många frågor till dem? Vad är det han försöker förklara för dem? När de sätter sig ner för att bryta bröd tillsammans med honom, förstår de till slut att det är Jesus som sitter där med dem. 

# 1 A P R I L 2 0 2 2 | S V E N S K A K Y R K A N I G ÄV L E

Jag hämtar kraft i ensamheten TEXT ANNICA HALLQUIST FOTO CHRISTOPHER SVENSSON

Ann-Helen Persson älskar kaffe, sin kolonilott och att möblera om.

Vårens projekt blir att planera för planteringar men viktigast av allt, att bygga en altan på lotten där hon kan sitta i solen, dricka kaffe och lyssna på Di Leva.

Tack Bistro Tullhuset Gävle Strand, för att vi fick låna er lokal för fotograferingen.

9

# 1 A P R I L 2 0 2 2 | S V E N S K A K Y R K A N I G ÄV L E

Livet är värdefullt och värt att kämpa för i den lilla byn Gällö utanför Östersund i Jämtland, där alla kände alla på gott och ont. Hon beskriver sig själv som en jordnära lantlolla som kommer från en väldigt stor släkt som betyder jättemycket för Ann-Helen.

– Pappa har 11 syskon och mamma har två och så har jag massor av kusiner. Släkten är viktig för mig, speciellt min farmor, som jag bodde mycket hos som liten. Och eftersom vi är en stor släkt var det som släktträff så gott som året runt när jag var liten, minns hon och skrattar. ann - helen vä x te upp

Möten med människor

Ann-Helens föräldrar var rättvisa men ganska stränga och de var mycket engagerade i byn, i slalomklubben/ Gällo SK samt Hem och Skola.

– Jag hade en bra och trygg uppväxt och fick tidigt lära mig att om jag ville ha någonting då fick jag jobba för det och det sitter fortfarande i, säger hon.

Föräldrarnas engagemang smittade av sig till Ann-Helen och är grunden till att hon genom livet varit ärligt och genuint engagerad och intresserad av samhällsfrågor.

– Jag är strategisk och jag har ett stort samhällsengagemang som jag grundar i rätt och fel. Detta har gjort att jag genom åren varit väldigt föreningsaktiv. Jag känner att jag gör skillnad i möten med människor som jag kan diskutera med. Folk från både höger och vänster. Och jag lägger mig alltid i om det är något som behöver göras.

Politik och Gävle Pride

Det var troligen dessa egenskaper som gjorde att hon halkade in i politiken för ett antal år sedan. Andra såg hennes driv och samhällsintresse och ville ha henne med i Centerpartiet så hon kunde vara med och påverka på riktigt. Detta ledde i sin tur till att hon blev tillfrågad om att engagera sig i Gävle Pride.

– Jag fick frågan om jag ville bli ordförande i Gävle Pride och eftersom jag älskar projekt, hatar orättvisor och vill lyfta mänskliga rättigheter passade det mig perfekt.

– Det jag är mest stolt över i det strategiska arbetet med Gävle Pride är Svenska kyrkan i Gävle och dess engagemang, det är verkligen en kyrka i tiden. Att kyrkan engagerar sig i Gävle Pride med egna arrangemang som till exempel regnbågsmässa och ungdomsträffar är en stark och viktig signal i samhällsdebatten. Utifrån den kontext jag har så har kyrkan aldrig varit viktigare än den är i dag. Och nu är Svenska kyrkan i Gävle en av de största aktörerna i Gävle Pride och de jobbar med HBTQ-frågor under hela året och inte bara under Pride-­ dagarna i augusti, vilket jag är grymt impo­nerad av.

Kyrkans roll

När Ann-Helen växte upp i Gällö hade kyrkan en central roll i byn och familj­en nyttjade den för de traditionella händelserna. Man gick på jul­otta, barnen döptes och konfirmerades och när någon skulle gifta sig var det också en självklarhet att det gjordes i kyrkan.

– Jag gillar allt som kyrkan gör för folk i sorg och kris. Jag besöker inte kyrkan regelbundet men jag vet att den finns där om jag vill och behöver den. En av mina söner har sjungit i en barnkör och då var jag ofta i kyrkan och jag gillar kyrkorummet. Det händer att jag går dit när det är tomt på folk för jag behöver inte kyrkan för att tänka på de stora frågorna.

Det kan jag göra hemma i soffan, ute i naturen eller i samtal med andra människor, säger hon och fortsätter: – Jag skulle säga att jag har en relation till kyrkan men jag har ingen relation till Gud, varken positivt eller negativt. Jag har aldrig funderat över om jag har en tro eller inte så jag vet

Trivs bäst på kolonilotten.

– Jag är inte så äventyrlig av mig utan trivs bäst när jag får vara i min kolonilott med en kopp kaffe, säger Ann-Helen och skrattar.

egentligen inte om jag är troende eller ej. Men värdegrunderna tycker jag är viktiga. Värderingarna styr mig och i mångt och mycket är det samma värderingar som kyrkan har.

– Jag satt på julaftonskvällen och funderade på vad jag skulle göra och det slutade med att jag gick på midnattsmässan i Heliga Trefaldighets kyrka. Den unga kvinnliga prästen gjorde en modern predikan, helt i tiden utan att tappa det traditionella och högtidligheten. Det var en riktigt häftig upplevelse.

Högtider och kriser

– Jag har kandiderat till kyrkoval två gånger och anser att kyrkan har en viktig roll i samhället även om den skilts från staten, inte minst i samband med högtider och vid kriser.

11

Kyrkan har genom historien haft en stor inverkan på människors vardag på gott och ont i olika tidevarv. Och idag är kyrkan viktigare än någonsin.

Det behövs en tydlig röst och motvikt när det politiska landskapet har förlorat kompassen när det gäller alla människors lika värde.

Dagens början

Hennes morgonrutiner har ändrats lite på senare tid och trots att hon är en morgonmänniska har hon blivit en snoozare. Klockan ringer tidigt, vare sig hon ska jobba eller är ledig, men hon tillåter sig att snooza upp till en timme. Sen kallar lilla Doris på uppmärksamhet och när hon fått sitt följer en, två, tre koppar kaffe, morgonnyheter, hon lyssnar på musik och kollar mejl.

– Jag behöver två timmar i ensamhet innan jag plötsligt får bråttom för att jag ska vara på kontoret en viss tid, ja det var ju innan pandemin. En riktigt bra grej som pandemin fört med sig, förutom att Doris kom in i mitt liv, är att det flesta möten har blivit betydligt kortare, jag behöver inte lägga tid på resor och transporter vilket gjort att jag har mycket mer fritid än jag någonsin haft, vilket jag mår bra av. Hoppas vissa saker håller i sig även när pandemin är över, för det mår de allra flesta bättre av tror jag. Har jag bara en telefon och en dator kan jag jobba var som helst vilket är jätteskönt. På helgerna kan min morgonrutin sträcka sig långt in på eftermiddagen. Det tycker jag är härligt. Många ser nog mig som den extroverta Ann-Helen som

alltid skrattar och är glad, men jag är egentligen väldigt introvert, djup och allvarlig. Jag älskar ensamheten, det är där jag hämtar kraft.

Rädsla och oro

Något som Ann-Helen återkommer till flera gånger under samtalet är att hon känner oro och hopplöshet över värderingsförskjutningar i samhället och hur samhällsklimatet har ändrats på senare tid.

– Det var inte länge sedan det blev dålig stämning i rummet om någon fällde en sexistisk eller rasistisk kommentar. Idag upplever jag att den dåliga stämningen uteblir tills jag ifrågasätter dessa uttalanden, säger hon och fortsätter: – Jag är rädd för att Trump är på väg tillbaka och jag är rädd för att

# 1 A P R I L 2 0 2 2 | S V E N S K A K Y R K A N I G ÄV L E

12

Om Ann-Helen Namn: Ann-Helen Persson Ålder: 55 år

Putin spänner sina muskler och ja, jag är rädd för ett tredje världskrig.

Om det gick skulle jag vilja vaccinera mig mot det, säger hon i ett försök att skoja om sin oro.

Men hon är inte rädd för den vanliga döden, den som är oundviklig för oss alla.

– Jag har börjat inse att jag är närmare döden än mitten på livet och det känns så där. Men jag är inte rädd för döden, den kan till och med vara fin. Jag och flera i min familj var med när min mormor dog, det var såklart skrämmande att hon skulle dö men också väldigt vackert och förtröstansfullt. En upplevelse jag inte vill vara utan. Jag tycker ingen ska ligga för döden ensam.

De gröna näringarna

Sen Ann-Helen slutade med poli­tiken 2016 har hon jobbat som pro­jekt­ledare i Matvärden och suttit som ordföranden i olika styrelser.

Idag jobbar hon med klimat- och energi­frågor på ett privat vindkrafts­ bolag, Svea Vind Offshore där hon ansvarar för samhälls­kontakter, informations- och sam­verkans­ processer. Och det hon anser är det

bästa med det jobbet är att göra skillnad och påverka utvecklingen av de gröna näringarna samtidigt som hon är med och bidrar till arbets­tillfällen och möjliggör regional utveckling.

– Och det sämsta med mitt nuvarande jobb är att det är svårt att skilja på arbetstid och fritid när man jobbar med opinionsbildning och samhällsutveckling. En annan sak är det parlamentariska läget som gör att det saknas en nyanserad samhällsdebatt. Det är idag viktigare att vinna än att göra det med rätt fakta. Hat, hot och förtal följer med det här jobbet och efter­ som jag är en gammal politiker så tycker folk att jag får stå ut med det. Men det är väldigt spännande att arbeta i det privata näringslivet.

Sista frågan

På frågan vad hon skulle göra om i livet om hon fick chansen svarar hon: – Jag hade pluggat ekonomi för det har man alltid nytta av, sen skulle jag ha gjort andra prioriteringar när jag skaffade familj, inte jobbat hela tiden och till sist skulle jag ha tagit hand mer om mig själv till både kropp och själ, typ tränat och så. 

Utbildning: Fritidsledarutbildning i grunden samt ett antal ledar-/ processledarutbildningar Familj: Två söner: Joel 21 år, Elis 15 år och hunden Doris Yrke: Ansvarig för omvärldskontakter/ public relations Träning: Sällan, men promenader och skidåkning förekommer Förebild: Starka kvinnor som gör skillnad på riktigt som t.ex. Emelie Lundin och Berit Östlund Gör på fritiden: Jobbar ideellt, möb­lerar om och äter gott i goda vänners lag Okänd talang: Sjunger faktiskt jättebra när jag är själv i bilen Drömmer om: Ett långt och lyckligt liv – och att åka till Afrika på Safari Favoritserie: Stjärnorna på slottet Motto: Det är ok att vara avundsjuk men inte att vara missunnsam Alltid/aldrig i mitt kylskåp: Alltid Bregott, aldrig Lätta Hur ser ditt fredagsmys ut: God mat och chips, gärna i trevligt sällskap eller framför tv:n till På spåret eller Bäst i test beroende på säsong

13

För dig som är liten och för dig som är lite äldre – ett axplock av vad Svenska kyrkan i Gävle har att erbjuda BARN » Musikleksmåndag för småbarn, syskon och vuxna.

Strömsbro församlingshus. » Öppen förskola. Hemlingby kyrka. » Sångstunder utomhus. Hemlingby och Brynäs. » Barnkörer. Strömsbro kyrka, Tomaskyrkan, Björsjökyrkan och Hemlingby kyrka. » Öppen verksamhet för barn med vuxen. En mötesplats för barn i 0–5 års ålder tillsammans med en vuxen. Hemlingby kyrka, Björsjökyrkan och Strömsbro församlingshus. » Öppet hus för dig som går på låg- och mellanstadiet.

Björsjökyrkan. » Himlaskoj – söndagsskola. Heliga Trefaldighets kyrka. » Miniorer/juniorer. Björsjökyrkan och Mariakyrkan. » Lekaltarskåp. Den livsviktiga leken! Heliga Trefaldighets kyrka och Björsjökyrkan. » Barnvagnspromenader. Sugen på promenad med sång?

Brynäs. » Pilgrimsjuniorer, åk 3–5. Barn kan också vara pilgrimer.

Strömsbro församlingshus.

UNGDOM » Ungkvällar. Tomaskyrkan och Björsjökyrkan. » Konfirmation. » Ledarutbildning. » Superhjältarna. Mariakyrkan. » Ungdomskör. Strömsbro kyrka.

Mer information om dagar, tider, kontaktperson, telefonnummer med mera finner du när du följer QR-koden till barn- och ungdoms­sidan på Svenska kyrkan i Gävles webb.

14

Staffans kyrka

är öppen igen!

TEXT PERNILLA LÖÖF FOTO PERNILLA LÖÖF OCH ERIK NORBERG

helgen fjärde advent 2021 återöppnade

biskop Karin Johannesson Staffans kyrka efter dryga två års inre reno­ vering.

Den efterlängtade helgen inleddes på lördagen med en välbesökt öpp­ nings­g udstjänst. Medverkande förutom biskopen var volontärer och anställda samt körer knutna till Staffans kyrka. Gävlesymfonikerna Odd Inge Gjelsnes och Victor Silver­stone på trumpet uruppförde Claes Holmgrens Fanfares. Projektgruppen tackades för sitt arbete och man fick även en kort sammanfattning av projektets omfattning. Efteråt bjöds det på glögg på kyrkbacken.

Senare på lördagen sjöng Hemlingby barnkör och Therese Larsson ackom-

panjerad av Christina Gagge.

På söndagen började församlingen fira högmässa i Staffans kyrka igen, också då med medverkan av anställda och volontärer. Kyrkans körer uruppförde Michael Waldenbys Om Herren icke bygger huset.

Helgen avslutades med en öpp­ nings­­konsert med Staffanskören, Hemlingby­kören och Staffans Motett­ kör samt musiker ur Gävle symfoniorkester med Christina Gagge och Joakim Andersson som dirigenter.

Solister var Eva Helde, sopran och Jeremy Carpenter, baryton. Då framfördes julsånger och uruppföranden av Staffansrapsodin och beställningen till öppnandet, Den 100:e psalmen, av Joakim Andersson.

På Svenska kyrkan i Gävles webb kan du lyssna till delar av konserten och se bildspel.

Den 100:e psalmen.

Staffanskören och Staffans Motettkör.

S V E N S K A K Y R K A N I G ÄV L E | # 1 A P R I L 2 0 2 2

15

Julsångerna klingar i den nyöpp­nade kyrkan.

Staffanskören, Staffans Motettkör, Hemlingbykören och musiker ur Gävle Symfoniorkester.

Efter öppningsgudstjänsten.

Församlingsherde Lennart Lundqvist, komminister Linda Bodin Sporre, biskop Karin Johannesson, stiftsadjunkt Erik Berggren.

# 1 A P R I L 2 0 2 2 | S V E N S K A K Y R K A N I G ÄV L E

16

Det finns en trygghet i ceremonin En av livets viktigaste ceremonier hålls, paradoxalt nog, inte förrän livet här på jorden tagit slut. Begravningen.

En unik stund för att sätta punkt, minnas, gå vidare.

TEXT MATS NÄSLUND

är församlingsherde i Gävle församling. Redan första året som nybliven präst hade hon 50 begravningar och många fler har det blivit sedan dess.

– Begravningar är en stor och viktig del i det som Svenska kyrkan gör. Jag tycker om att få vara med och göra avskedet för en anhörig eller vän till ett fint och värdigt minne. Och där tror jag faktiskt att den begravningsordning som Svenska kyrkan har, kan vara till stor hjälp.

Andelen borgerliga begravningar ökar och en del av förklaringen skulle kunna vara att människor vill ha stor frihet att utforma ceremonin helt efter egna önskemål. Under många decennier har vi vant oss vid att kunna göra individuella val inom allt fler områden och begravningsverksamheten påverkas förstås också av det.

– Vi försöker alltid ta stor hänsyn och ge utrymme för särskilda önskemål, säger Kajsa.

Både vi inom kyrkan och begravningsbyråerna vill att det ska bli så bra som möjligt. Min uppfattning är att begravningsordningen, som säger hur en begravningsgudstjänst ska vara uppbyggd och genomföras, hjälper oss att få till ett bra avslut.

Det blir lagom långt och innehåller delar som för ceremonin framåt på ett väldigt naturligt sätt.

– En begravning i Svenska kyrkans ordning kommer alltid att ha teologiska inslag, vi läser ett bibelord, vi nämner Gud. Jag som präst är gärna ställföreträdande troende för de närvarande som kanske inte känner att de tror på Gud. Det kan ändå finnas en trygghet i att jag gör det, menar Kajsa. Och vi kan ju aldrig vara riktigt säkra på hur den avlidna innerst inne tänkte kring Gud. Kajsas erfarenhet är att barn inte alltid känner sina föräldrar fullt ut eller har tillgång till alla delar av förälderns liv och tankar. Vet vi vilka drömmar personen hade, till exempel? Därför gör hon aldrig anspråk på att kunna sammanfatta en människas liv eller berätta allt som den avlidna gjort eller varit med om. k ajsa cedervall westerman

S V E N S K A K Y R K A N I G ÄV L E | # 1 A P R I L 2 0 2 2

– Jag tror det är bättre att försöka beskriva med glimtar eller händelser och på så sätt för­söka fånga vem människan var. Vad tyckte hon om eller vad gjorde henne glad? Sorgehus­ besöken som vi gör hos de anhöriga inför ­begravningen är en av de bästa delarna i mitt jobb. Att få komma hem till en människas hem och få ta del av deras liv.

– Sen är det förstås aldrig lätt att begrava ett barn eller en ung människa. Det kan vara väldigt svårt att hitta tröst i den situationen. Men även om livet blev kort så räknas varje dag och varje minut av det och är meningsfull. Tänk att vi fick den här tiden tillsammans åtminstone …

Musiken är en viktig del för många vid en begravning. Enligt kyrkans ordning är det regel att ha orgelmusik i början och slutet av begravningsgudstjänsten.

– Jag tycker det är högtidligt med kyrkorgel, säger Kajsa, det blir något speciellt som kopplas till ceremonin. Våra musiker försöker alltid tillgodose olika önskemål så långt det är möjligt men kan också komma med förslag till lämplig musik. Prata med begravningsbyrån eller prästen om era tankar. Det finns till exempel sång- och instrumentsolister som kan anlitas.

– Om man vill ha inspelad musik med en särskild artist som sjunger eller spelar, så kan man ha det som extramusik under ceremonin.

Men det går också bra att ha det under minnesstunden, ibland passar det bättre.

– Varje begravning ska vara personlig. Jag lägger alltid ner mycket tid på att förbereda vad som ska sägas och hur avskedet ska gå till, säger Kajsa. Jag och mina kollegor är experter på begravningar och begravningsordningen hjälper oss. Många vill ha en ljus och lätt begravning och det är inget problem alls inom Svenska kyrkan.

Jag skulle säga att de flesta begravningar är ljusa och lätta till sin karaktär.

– Vi finns här för att underlätta för de anhöriga i avskedet. Begravningen är de anhörigas stund.

DELA LIKA UNDER DELA LIKA UNDER MATKASSEN A LIKA LA LIKAUNDER UNDER SWISHA SAMMA HIMMEL SWISHA HALVA SAMMA HIMMEL DELA LIKA LIKA UNDER UNDER MMA MMAHIMMEL HIMMEL DELA HALVA MATKASSEN SAMMA HIMMEL HIMMEL SAMMA Tillgång till näringsriktig mat är en mänsklig rättighet som vi människor i hela världen delar.

45 MILJONER MÄNNISKOR RISKERAR NU AKUT HUNGERSNÖD*

MATKASSEN

Tillgång till näringsriktig mat är en mänsklig Dela med dig genom att swisha halva beloppet rättighet vi människor hela världen delar.

Tillgång tillsom näringsriktig mat äri en mänsklig för något du köper. Det kan vara kostnaden rättighet som vi människor i hela världen delar.

SWISHA för en halv kaffe, en halv lunch eller varför 45 MILJONER SWISHA inte halva matkassen. En gåva som45 görMILJONER skillnad.

HALVA HALVA RISKERAR Tillsammans gör vi världen hel. Vi MÄNNISKOR delar lika MÄNNISKOR RISKERAR MATKASSEN MATKASSEN NU AKUT HUNGERSNÖD under samma himmel.

Tillgång till näringsriktig mat är en mänsklig * * NU AKUT HUNGERSNÖD

SWISHA HALVA MATKASSEN

DELA LIKA UNDER SAMMA HIMMEL SWISHA SWISHASWISHA

Tillgång till näringsriktig mat är en mänsklig

Tillgång till näringsriktig mat är en mänsklig rättighet som vi människor i hela världen delar. rättighet som människor i hela världen delar. rättighet som vi vi människor i hela världen delar.

HALVA HALVA HALVA DELA LIKA UNDER MATKASSEN MATKASSEN MATKASSEN SAMMA HIMMEL

Dela meddig diggenom genom swisha beloppet MILJONER 4545MILJONER Dela med attatt swisha halvahalva beloppet 45 MILJONER MÄNNISKORRISKERAR RISKERAR MÄNNISKOR för någotduduköper. köper. vara kostnaden något DetDet kan vara kostnaden NUkan AKUTHUNGERSNÖD* HUNGERSNÖD* NU AKUT MÄNNISKOR RISKERAR en halv kaff e, en halv lunch eller varför för en halv kaff e, en halv lunch eller varför genom swisha halva beloppet *Delamedmeddigdiggenom NU AKUT HUNGERSNÖDDela attatt swisha halva beloppet något köper.

Det kan vara kostnaden förför något dudu köper.

Det kan vara kostnaden inte halva matkassen.

En gåva som gör skillnad. inte halva matkassen. En gåva som gör skillnad. halv kaff en halv lunch eller varför förför enen halv kaff e, e, en halv lunch eller varför inte halva matkassen. gåva som gör skillnad. halva matkassen.

EnEn gåva som gör skillnad.

Dela med dig genom swishainte halva beloppet Tillsammans gör viattvärlden hel.

Vi delar lika Tillsammans gör världen hel. delar lika Tillsammans gör vikan världen hel.

Vi delar lika Tillsammans gör vi vi världen hel.

ViVi delar lika för något du köper.

Det vara kostnaden under samma himmel. samma himmel. under samma himmel. under samma himmel. för en halv kaffmänsklig e, en halv lunch eller varför Tillgång till näringsriktigunder mat är en inte halva matkassen. En gåva som gör skillnad.

Tillgång till näringsriktig mat är en mänsklig Tillgång till näringsriktig mat är en mänsklig rättighet som vi människor i hela världen delar.

Tillsammans gör vi världen hel. Vi delar lika rättighet somsom vi människor i hela världen delar. rättighet vi människor i hela världen delar. under samma himmel.

SWISHAUNDER DELA LIKA HALVA DELA LIKA UNDER MATKASSEN SAMMA HIMMEL SAMMA HIMMEL

45 MILJONER 45 45 MILJONER MILJONER MÄNNISKOR RISKERAR MÄNNISKOR RISKERAR MÄNNISKOR RISKERAR Begravning enligt NU AKUT HUNGERSNÖD* * * NU AKUT HUNGERSNÖD NU AKUT HUNGERSNÖD Svenska kyrkans ordning

*Källa: FN (nov 2021)

*Källa: (nov *Källa: FN FN (nov 20

SWISHA HALVA SWISHATILL TILL Tillsammans görvivivärlden världen hel.

SWISHA Tillsammans hel.

Dela med dig genom att swisha halva gör beloppet Tillgång till näringsriktig mat är en mänsklig Klockringning DelaDela med dig genom att swisha halva beloppet 900 1223 med dig genom att swisha halva beloppet Din gåva gör det möjligt.

900 1223 Din vara gåvakostnaden gör det möjligt.MATKASSEN för något durättighet köper. Det kan som vi människor i hela världen delar.

Musik för något du köper.

DetDet kan vara kostnaden för något du köper. vara kostnaden för kan en halv kaff e, en halv lunch eller varför Samlingsord för en kaffkaff e, ene,halv lunch eller varför förhalv en halv en halv lunch eller inte halva matkassen.

En gåva som gör skillnad.

Psalm 45varför MILJONER inteinte halva matkassen.

En gåva som gör skillnad. halva matkassen.

En gåva som gör skillnad.

Tillsammans gör vi världen hel. Vi delar lika Griftetal MÄNNISKOR RISKERAR Tillsammans gör vi världen hel.

Vi delar lika Tillsammans gör vi världen hel.

Vi delar lika * Överlåtelsen under sammaNU himmel.

AKUT HUNGERSNÖD* Prästen lägger mull tre gånger under samma himmel. under samma himmel.

illsammans gör vi världen hel. in gåva gör det möjligt.

SWISHA TILL

900 1223

*Källa: FN

22-3BGBG 900 PGPG 9090 0101 22-3 900-1 svenskakyrkan.

svenskakyrkan.se Tillgång till näringsriktig mat*Källa: är en mänsklig FN (nov 2021) rättighet som vi människor i hela världen delar.

45 MILJONER MÄNNISKOR RISKERAR NU AKUT HUNGERSNÖD*

SWISHA HALVA på kistan eller tecknar PG 90 01 22-3 BG 900-1223 Dela med dig genom att swisha halva beloppet SWISHA TILL Tillsammans vivärlden världen hel.

MATKASSEN korstecknet över kistan.

SWISHA TILL Tillsammans görgör vinågot svenskakyrkan.se/act för du köper. Det hel. kan vara kostnaden Bibelläsning 900 1223 Din gåva gör det möjligt. för en halv kaffe, en halv lunch eller varför

Dela med dig genom att swisha halva beloppet för något du köper. Det kan vara kostnaden för en halv kaffe, en halv lunch eller varför inte halva matkassen. En gåva som gör skillnad.

Tillgång Tillsammans gör vi världen hel.till Vi näringsriktig delar lika mat är en m under samma himmel. rättighet som vi människor i hela vär

SWISHA Din gåva gör detintemöjligt. halva matkassen. En gåva som gör skillnad.

Tillsammans gör vi världen hel.

HALVA Din gåva gör det möjligt.

Psalm Avskedstagande

Avskedstagande sker här eller efter Herrens bön och eventuell psalm.

Förbön Herrens bön

Tillsammans gör vi världen hel. Vi delar lika under samma himmel.

900 1223

SWISHA TILL PG 90 01 22-3 BG 900-1223 45 MILJONER svenskakyrkan.se/act

MÄNNISKOR PG 90RISKERAR 01 22-3 BG NU AKUT HUNGERSNÖD* svenskaky

900 1223

MATKASSEN

Dela med dig genom att swisha halv för något du köper. Det kan vara kos för en halv kaffe, en halv lunch eller inte halva matkassen. En gåva som g PG 90 01 Tillsammans gör vi världen hel. Vi de under samma himmel. *Käl

Tillgång till näringsriktig mat är en mänsklig *Källa: FN (nov 2021) rättighet som vi *Källa:*Källa: FN (nov 2021) FNmänniskor (nov 2021) i hela världen delar.

Tillsammans gör vi världen hel.

45 MILJONER Din gåva gör det möjligt.

MÄNNISKOR RISKERAR NU AKUT HUNGERSNÖD*

SWISHA TILL

900 1223

*Källa: FN (nov 2021)

Avslutning i kyrka eller kapell TILLhalva beloppet Tillsammans gör vi världenSWISHA hel.

Dela medSWISHA dig genom att swisha Musik TILL SWISHA TILL Tillsammans gör vi världen hel. mans gör vi vi världen hel. mmans gör världen hel. för något du köper. Det kan vara kostnaden Din gåva gör det möjligt.

900 1223 för en halv kaffe, en halv lunch eller varför Din gåva gör det möjligt.

900 9001223 1223 a gör det möjligt. åva gör det möjligt.

SWISHA Tillsammans gör vi världen hel. inte halva matkassen.

En gåva TILL som gör skillnad.

Tillsammans gör vi världen hel. Vi delar lika 900 1223 Din gåva gör det möjligt. under samma himmel.

PG 90 01 22-3 BG 900-1223 PG 90PG 0190 22-3 BG 900-1223 01 22-3 BG 900-1223 svenskakyrkan.se/act svenskakyrkan.se/act svenskakyrkan.se/act PG 90 01 22-3 BG 900-1223 svenskakyrkan.se/act

PG 90 01 22-3 sven

SW

90

18

Vårens konserter Landskap i solnedgång

Sjung något – tillsammans!

FREDAG 8 APRIL 17.00, STAFFANS KYRKA

SÖNDAG 24 APRIL 16.00, HELIGA TREFALDIGHETS KYRKA

After work-konsert. Anna-Sara Berencreutz sopran, Joakim Andersson piano. Konsertens titel är Edith Södergrans ord, vilkens dikter är temat för denna konsert. Sångerskan Anna-Sara Berencreutz sjunger musik från den period Södergran var verksam i och även Södergran-svit för sopran och piano.

Integrationskören Kom och sjung! Sven Hillert textförfattare, Leif Nahnfeldt kompositör och pianist. Sofia Jeppsson kör­ledare. Sven Hillert vill med sina texter tilltala många, även de som inte tror på Gud, men som vill tro på något.

Tankar som djupnar när de delas och som kan ge kraft och engagemang. Svens texter är tonsatta av Leif Nahnfeldt som också medverkar vid konserten, tillsammans med integrations­kören Kom och sjung! som även inbjuder dig som åhörare att delta i sångerna.

Fastekonsert SÖNDAG 10 APRIL 16.00, HELIGA TREFALDIGHETS KYRKA Körkonsert med Heliga Trefaldighets vokalensemble.

Marcus Edgar dirigent. Program meddelas senare.

Barnkörerna sjunger in våren

Easter suite – musikmässa

Körkonsert med barnkörerna Miniklangen och Samklangen. Anna-Sara Berencreutz dirigent.

SKÄRTORSDAG 14 APRIL 18.00, BOMHUS KYRKA Kristofer Sundman kvartett. Bengt Wiklund präst.

Påskdramat enligt Oscar Peterson ”Easter suite” och Markus­evangeliets ord.

En svensk Johannespassion LÅNGFREDAG 15 APRIL 15.00, STAFFANS KYRKA Körkonsert med Staffans Motettkör, solister och instrumentalister. Joakim Andersson dirigent. Passionsdramat om händelserna kring Jesu lidande och död på korset är dramatiskt och ofattbart grymt. Att det i flera hundra år inspirerat till konstnärliga skild­ringar är kanske inte så konstigt. Det väl använda uttrycket ”där orden tar slut tar musiken vid” stämmer in väldigt bra i detta fall.

När Jesus, i detta passionsdrama, dött på korset sjunger Maria ut sin sorg och klagan i en sång utan ord.

Tea for two FREDAG 22 APRIL 17.00, STAFFANS KYRKA After work-konsert. Jeremy Carpenter baryton, Joakim Andersson piano och orgel. Barytonen Jeremy Carpenter bjuder denna konsert på klassiska och ovanliga sånger från sitt hemland, England. Carpenter, som varit verksam i Sverige i många år, är utbildad vid Guildhall School of Music and Drama i London. Som konsertsångare har han både sjungit de stora verken som Mozarts och Brahms requiem, men har ett stort intresse av att lyfta värdefull musik som kanske inte nått ut till den stora massan. Från 16.00 finns möjlighet att köpa Afternoon tea.

S V E N S K A K Y R K A N I G ÄV L E | # 1 A P R I L 2 0 2 2

ONSDAG 4 MAJ 18.00, BOMHUS KYRKA

Ut i vårsolens glans FREDAG 6 MAJ 17.00, STAFFANS KYRKA Allsångskonsert. Pernilla Lööf allsångsledare, Joakim Andersson piano. Vi hälsar våren med alla klassiska vårsånger i denna allsångskonsert. Sång är veten­­skapligt bevisat bra för hälsan. Kom och sjung med!

Folkmusikkonsert SÖNDAG 8 MAJ 16.00, HELIGA TREFALDIGHETS KYRKA Kom och vila i ett meditativt folkmusikaliskt ljudlandskap. Åsa Larsson spelar stycket The Calling och du är välkommen att lägga dig ner i kyrkbänken och sväva iväg till dina inre skogsmarker. Folkmusik och ambient, akustiskt och elektroniskt.

19

Sköna maj

Förklädd gud

SÖNDAG 8 MAJ 18.00, STAFFANS KYRKA

SÖNDAG 22 MAJ 16.00, HELIGA TREFALDIGHETS KYRKA

Körkonsert med Staffanskören. Ludvig Nilsson piano, Joakim Andersson dirigent. Staffanskören hälsar våren med sånger som hör årstiden till och spännande nya tonsättningar.

Körkonsert med Trefaldighetskören och Sandvikens kyrko­kör, solister, recitatör, Sandvikens symfoni­orkester och Marcus Edgar, dirigent. I samarbete med Sandvikens kyrko­kör och Sandvikens Symfoni­orkester framför Trefaldighets­kören Lars-Erik Larssons omåttligt populära Förklädd gud. Konserten innehåller också musik av Edvard Grieg och Felix Mendelssohn.

Musikcafé TISDAG 10 MAJ 18.00, MARIAKYRKAN Körkonsert med Eva Huhta. Trivselkören bjuder på, förutom mycket sång och underhållning, hem­bakat fikabröd. Det blir även allsång.

Grisen gal i granens topp SÖNDAG 15 MAJ KL 16.00, HELIGA TREFALDIGHETS KYRKA Konsert för hela familjen! Barnkörer från Gävle församling.

I denna konsert är alla som vill med och deltar i sången.

Vi sjunger sånger som är välkända för flera generationer och som sätter fart på den gemensamma sångglädjen.

Hugo Alfvén 150 år del II SÖNDAG 15 MAJ 18.00, STAFFANS KYRKA Körkonsert med Staffans Motettkör. Stråkmusiker ur Gävlesymfonikerna, Daniel Larsson orgel, Ludvig Nilsson celesta, Joakim Andersson dirigent. I denna del av Alfvénfirandet fördjupar vi oss i körmusiken och ”Uppenbarelse­ kantat” som komponerades för invigningen av Uppen­ barelsekyrkan i Saltsjöbaden. I gott sällskap av tidens storheter kompo­nerade Alfvén detta invigningsstycke.

En till celebritet som hade ett finger med i spelet var ärkebiskopen Nathan Söderblom som sammanställde texter ur bibeln som skulle ingå i verket. Tillsammans med några av Alfvéns kända körmelodier framför Staffans Motettkör detta dramatiska verk för första gången i Gävle.

Vårkonsert SÖNDAG 29 MAJ 16.00, HELIGA TREFALDIGHETS KYRKA Körkonsert med Heliga Trefaldighets vokalensemble.

Marcus Edgar dirigent. Musik av bland andra Hugo Alfvén och Wilhelm Stenhammar.

Nationaldagskonsert MÅNDAG 6 JUNI 18.00, HELIGA TREFALDIGHETS KYRKA Körkonsert med Staffans drängar och Heligas Drängekor.

Marcus Edgar och Joakim Andersson, dirigent. ”Flamma stolt ur dunkla skyar, likt en glimt av sommarens sol…”

Så inleds Karl Gustav Ossian Nilssons dikt som bär namnet ”Sveriges flagga”. De, för många, välbekanta tonerna är Hugo Alfvéns och det är kanske inte en överraskning inom genren ”foster­ländska sånger”. I ett spännande möte mellan herrarna ur Staffans Motettkör, Heliga Trefaldig­hets vokalensemble och Trefaldighetskören tas traditionen av Nationaldagskonserten vidare.

Önskekonsert FREDAG 20 MAJ 17.00, STAFFANS KYRKA After work-konsert. Joakim Andersson piano och orgel.

På terminens sista Afterwork är det publiken som väljer konsertens innehåll. Skicka din önskan senast 1 maj till: joakim.andersson@svenskakyrkan.se

# 1 A P R I L 2 0 2 2 | S V E N S K A K Y R K A N I G ÄV L E

Vilken är din favorit­ rätt på påskbordet?

Everetts

ägghalvor Ingredienser

Dekoration

10 st hårdkokta ägg 4 msk majonnäs 1 msk senap 1 tsk dijonsenap ½ st rödlök 1 msk dill en nypa salt en nypa vitpeppar en skvätt citronsaft

½ st rödlök 1 msk dill ½ paket stenbitsrom ca 200 g skalade räkor

Gör så här: 1. Skala och dela de kokta äggen på längden. Separera sedan försiktigt äggulorna från äggvitorna utan att skada äggvitorna.

Lägg äggulorna i en bunke och de urholkade äggvitorna på ett fat.

Ami, präst Ägg i alla varianter. Världens mest intelligenta livsmedel, som dessutom är symbol för påskens kristna påskbudskap – från död till nytt liv!

Everett, volontär Favoriten på påskbordet är ägghalvor.

Jag har tyckt om dem ända sedan jag var barn och nu på senare år har jag blivit ansvarig för att göra dem vid både påsk och jul.

2. Skala, och finhacka en hel rödlök. Lägg hälften av löken med äggulorna och spara andra hälften till garnering.

3. Ta majonnäsen, senapen, dillen, dijonsenapen och citronsaften och blanda in allt med äggulorna och löken till en röra. Smaka av med salt och vitpeppar.

4. Klicka in röran i äggvitorna där gulorna tidigare låg. Strö resten av löken och dillen över äggen och lägg en klick med stenbitsrom på varje ägg. Avsluta med att lägga en eller två räkor på varje ägg.

Jonna, volontär Min favoriträtt på påskbordet är sparris med örtpangrattato. Pangrattato är italienska och betyder rivet bröd. Det är brödsmulor som steks tillsammans med blandade örter och vitlök i olja som sedan strös över sparrisen.

Astrid, volontär Min favorit finns självklart på efterrättsbordet! Jag bakar gärna själv och tårta är min favorit. Förra året blev det en supergod prinsesstårta med rosa marsipanöverdrag, dekorerad med chokladägg!