Marknadsföreningen I Helsingborgsregionen
Nr 4 2009
GuldkärnanGalan
SPECIAL - Årets vinnare Simonson vägrar må dåligt Spelet kring Jas Gripen Kontinuitet säljer bäst för svenskar
kullaflyg.se
LEDARE Fo t
o: U
lla A
lde
rin
Utbildning + entreprenörskap = framgång! I förra numret här i MiHngel skrev jag om vikten av att vi i näringslivet ger Campus vårt stöd. Med risk för att upprepa mig fortsätter jag gärna i samma spår. Jag tror nämligen starkt på att den högre utbildningen i kombination med entreprenörskap är en av de viktigaste framgångsfaktorerna för vår region. Det händer mycket på Campus. Forskningsbidrag har redan börjat investeras, de senaste i raden till Erika Andersson Cederholm och Johan Hultman respektive Hervé Corvellec vid Institutionen för Service Management. Intressanta gästföreläsare bjuds in och nyligen startade en ny internationell mastersutbildning inom turism och hospitality som lockat studenter från hela världen. Till hösten 2010 startar en ny högskoleingenjörsutbildning med fokus på elektroteknik och automation under LTH. Ännu mer håller på att planeras. Campus Helsingborg är den del av Lunds universitet som i dag växer snabbast. Här finns ett modernt universitetsklimat med nära koppling till stad och näringsliv. Nya utbildningar och intressant forskning ger både universitetet i sig och omgivningen fördjupad kunskap inom en rad ämnen. Att Lunds universitet är på rätt spår har också gett tydliga avtryck internationellt. Londonmagasinet Times Higher Educations, känd för sin årliga rankning av världens universitet, har flyttat upp Lunds universitet från plats 88 förra året till plats 67 i år. Därmed går Lund om Uppsala och ligger högst bland svenska lärosäten. Den vita nordvästskånska kartan inom utbildning och innovation börjar långsamt fyllas, även från annat håll. Landskrona har beviljats anslag för att starta en inkubator inom livsmedelsbranschen. Målet är att driva ett innovationscenter med test och utvärdering av olika livsmedelskoncept. Entreprenörer ska i en kreativ och dynamisk inkubatormiljö kunna utveckla projekt och idéer till bärkraftiga affärskoncept samtidigt som nya livsmedels-, innovations- och avknoppningsföretag växer fram. På vilka fler platser kan vi få liknande satsningar? Och när får vi en innovationspark i anslutning till Campus? Det är viktigt att vi från näringslivet är med på det här framtidståget. Det kommer att innebära stora möjligheter för oss. Ett enkelt sätt är att börja som mentor inom MiH Futures mentorprogram. Vid Frukostklubben den 23 oktober uppmanades besökarna att ansluta sig till programmet. Haka på! Det ger otroligt mycket att vara mentor, både för dig, din adept – och för framtidens näringsliv. Ha det bra hälsningar
Hans Nelson Ordförande MiH PS. Våra nya filmer på Youtube fick snabbt en enorm respons. Redan efter två veckor hade 573 personer sett filmen om MiH av Robert Lillhonga och Caroline Troedsson. Visa den för dem du tycker borde vara medlemmar! 3
Foto: Ulla Alderin
Eva Thelander Make Sense
inneHÅLL 5-19 Guld, guld, guld Glitter och glimtar från höstens stora GuldkärnanGala. 6 Årets designer Milan Kosovic är en formgivare som ser hela varumärket i designen.
Annika Rosenkvist Möjligheter Reklam
8 Årets personlighet Engagerad och hängiven. Stina Oredsson för oss närmare cancerns bot. 12 Årets marknadsförare Eurocity Höganäs knep publicitet världen över.
Välkommen! Här kommer 32 sidor nya in- och utblickar från Marknadsföreningen i Helsingborgsregionen. Fyra gånger per år går MiHngel ut till medlemmar och företag i regionen. Synpunkter? Tips? Hör av dig! De åsikter som framförs i tidningen är skribenternas egna och inte nödvändigtvis MiH:s officiella ståndpunkt. Ansvarig utgivare Hans Nelson, ordf@mih.m.se Redaktör Make Sense Communication tel 042-12 19 00 eva@make-sense.se Idé, grafisk form och layout Möjligheter Reklam AB tel 042-12 14 40 www.mojligeter.se Annonsbokning Media Support AB, tel 042-12 43 00 media.support@telia.com
14 Årets evenemang Vad är väl en bal på slottet … mot en härlig konsert framför? 20 Inget gripet ur luften Joanna Sjölander säljer Jas Gripen till utlandet. 21 Globalt på lång sikt Kontinuitet säljer när Trelleborgskoncernen kämpar om kunder. 22 Vinnarkvintetten Fem vinnare berättar om sina frukostpriser. 23 Medlem nr 018 Leif Wennerberg plockar minnesbilder ur sin vardag i Svalöv. 24 Lustmord Nils Simonson dissekerar våra vanor på ett lustfyllt vis. 25 Bilden Fotograf Eva Lie ställer ut. 27 I begynnelsen var namnet Ett namn säger så mycket. Bengt Håkansson funderar. 28 Campus magistersatsar Nya internationell utbildning drar studenter från hela världen.
Repro & tryck NP-Tryck AB Kuvert Harry Kuvert AB. www.harrykuvert.se
30 Blåa ting
Distribution StroedeRalton / Bring Citymail
Huvudpartners
Adressregister PAR AB
4
VETTIGA PRISER - SMARTA RESENÄRER
Bli mentor – bästa sättet att föryngra yrkeslivet.
Foto fr책n Guldk채rnan Galan: Ted Kronvall
Årets designer
MILAN KOSOVIC MOTIVERING Med en kompromisslös hållning till vikten av både hjärta och hjärna i vardagens prylar har Milan Kosovic bland annat designat leksaker hos Brio och bidragit till företagets identitetsarbete kring barnvagnar. Som vinnare av det prestigefyllda designpriset Red Dot Design Award har han redan utmärkt sig bland de stora namnen. Milan Kosovic har modet och passionen att våga ta steget hela vägen från idé till färdig produkt utan att göra avkall på vare sig form eller funktion.
6
Text: Eva Thelander
Bra design är ett konkurrensmedel. Men bra design ska kunna tillverkas industriellt, användas av konsumenter, stärka varumärket och ge rimlig vinst. – Det är ett stort ansvar, säger Milan Kosovic. Kanske det beror på att han är uppväxt i två kulturer, i Kroatien och Sverige. Milan Kosovic har både förmågan att se saker ur nya vinklar och drivkraften att undersöka och utveckla idéer. Hans karriär har gått snabbt. Efter byggingenjörsutbildning sökte han samtidigt till arkitekthögskolan och konstindustriskolan HDK i Göteborg. Och kom in på båda. Något som egentligen inte kan hända, konstaterar han. Först läste han grafisk design på HDK och gick sedan över till produktdesign. – Så ser min karriär ut. Ett sökande framåt i jakten på något nytt. På Brio fick han anställning efter ett projekt under utbildningen där han hjälpte till att vidareutveckla figurer som föreställer virus, mejlprogram och annat i en dator. En rolig idé som dock inte sålt så bra. Kanske på grund av att Brio var för tidigt ute, tror han.
Konservativ bransch – Leksaksbranschen är konservativ. Med sin fantasi ger barnen föremålen ett eget värde. Men inköparna är vuxna och om de inte genast begriper vad det går ut på, så köper de inte. Även hans examensarbete gjordes för Brio. Här hade Milan upptäckt en lucka i företagets sortiment – klassiska leksaker för barn och bokhylla. – Jag ville göra vackra ting som vuxna kan ha framme på hyllan, något i stil med Playsams träbil: nyttiga för barn och snygga för vuxna och samtidigt lång livslängd, ett slags slow food för leksaker, förklarar han. Lösningen blev serien Spin & Wobble med skallror som leker med tyngdlagen och en bitring för baby som även fungerar som snurra för lite äldre barn. De rena och samtidigt underfundiga formerna förde honom rakt in på redaktionell plats i internationella magasin som Kid’s Wear
och till designutmärkelsen Red Dot där han placerades intill prestigefyllda varumärken som Nike, BMW och Apple. Design är vapnet för att nå de vuxna. Men bakom ligger också väl grundade värderingar och kunskap, i det här fallet inhämtade i samråd med barnforskare, förklarar Milan som med rätta är stolt över sin bedrift att driva hela projektet i hamn, från idé till färdig produkt. Efter ytterligare ett leksaksprojekt med gung- och ridleksaker tog han ett samlat grepp om Brios barnvagnar och utvecklade ett karaktäristiskt hjul som ska bli ett tydligt signum för varumärket. När jag ber Milan beskriva sitt arbete lyfter han fram flera viktiga faktorer, men framför allt analysen av marknaden och behovet. Och varumärket – att i formen uttrycka och stärka företagets varumärke.
Mättad marknad – Tittar du på dagens samhälle ser du att marknaden för design är mättad. Snygg form räcker bara ett halvår. Därför krävs det mer. Du måste hitta varumärkets styrka och lyfta fram dess karaktär i produkten, förklarar han. Design behövs och är ett bra konkurrensmedel, poängterar han. – Bra design ger rimlig vinst, går att tillverka industriellt, stärker varumärket och kan användas av konsument. Det är ett stort ansvar, konstaterar Milan. Efter tre år med Brio beslöt han sig i somras för att sluta och fortsätta som frilans. – Jag vill hellre sälja till olika företag. Parallellt vill han arbeta med olika egna projekt för att någon gång i framtiden – kanske snart, kanske senare – driva egen designstudio tillsammans med Lovisa som snart är färdigutbildad möbeldesigner Målet finns alltså, men vägen dit är okänd. Han lär hitta många intressanta dörrar att öppna innan han når fram.
7
Årets personlighet
STINA OREDSSON MOTIVERING Stina Oredsson har genom sin forskning kommit nära svaret på gåtan om hur cancer kan botas. Hennes pedagogiska och engagerade sätt att kommunicera sin upptäckt av trojanska och andra insikter har väckt stor uppmärksamhet. Med varmt hjärta och skarp hjärna ger denna engagerade professor från Ramlösa ökad kunskap och nytt hopp inför framtiden.
8
Text: Sölve Dahlgren
I konkurrens med en rockstjärna och en tennisstjärna blev det forskaren Stina Oredsson som fick ta emot priset som Årets personlighet vid Guldkärnangalan i början av oktober. – Jättekul, jag blev verkligen överraskad när de ringde och berättade att jag var nominerad, säger Stina Oredsson. De nominerade i kategorin Årets Personlighet var, förutom Stina, tennislöftet Daniel Berta och Maja Ivarsson, sångerska i Helsingborgsbandet The Sounds. De två sistnämnda spelar på stora arenor runtom i världen medan Stina tillbringar mycket av sin tid i ett litet labb i Lund. Men även hon trivs på scen. – Förutom att undervisa och forska är min tredje uppgift att sprida kunskap till allmänheten. Jag gillar att prata för människor som inte känner till det jag sysslar med på ett sätt som gör att de förstår, säger Stina. Stina Oredsson är cellbiolog, det vill säga expert på cellernas funktion, bosatt i Ramlösa. Med sitt åtta kvinnor starka forskarteam vid institutionen för cell – och organismbiologi, COB, i Lund forskar hon omkring kemiska molekyler som lurar cancern. Själv har hon döpt metoden med de konstgjorda polyaminerna till ”trojanska hästar”.
Jobbar på publicering – Det som är riktigt spännande är att substanserna i våra tester tycks minska mängden cancerstamceller. Cancerns gåta är redan löst, nu jobbar vi för att hitta en bot. Och det känns som om vi närmar oss hela tiden. Just nu jobbar de hårt för att kunna publicera sina forskningsrön, förhoppningsvis redan före årsskiftet. Då kan uppmärksamheten bli än större. – Vi har visat en del av våra resultat på konferenser i USA men en publicering ger ett helt annat genomslag runtom i världen, säger Stina. Det skulle kunna leda till att fler får upp ögonen för vad de gör och därmed ökar möjligheten till att få finansiering. Mer pengar innebär att de kan anställa fler forskare, vilket i sin tur skulle ge snabbare resultat. – Det är en anledning till att det är viktigt att gå ut och berätta om vad vi håller på med. Men det är inte helt lätt att hitta finansiärer eftersom det är svårt att tjäna pengar på våra resultat. Vill man däremot bidra till forskningens framsteg ska man satsa på oss. En filantrop är väl vad som behövs, skrattar Stina.
Hård konkurrens Det är många som slåss om resurser för forskningsprojekt. Även inom Lunds universitet finns olika grupper
– Det som är riktigt spännande är att substanserna i våra tester tycks minska mängden cancerstamceller som gärna vill ha mer anslag till sitt område. Det är hård konkurrens inom forskarvärlden och många vill vara först med nya rön. – Visst är det bra med konkurrens. Men det är ju inte som inom idrotten att vi tävlar om att vara snabbast på 100 meter exempelvis. Det hade varit bra med mer öppenhet och samarbete för mänsklighetens skull, säger Stina. Kanske kan Helsingborg få ett cancerlabb i framtiden. En del av läkarutbildningen kommer att förläggas till Helsingborgs lasarett år 2012 och nästa steg skulle kunna vara forskning. – Det hade varit jättekul med ett cancerlabb i Helsingborg. Det finns ju traditioner för medicinteknik i stan ända sedan Leo etablerade sig för snart hundra år sedan. Det hade berikat hela regionen med biomedicinsk forskning, säger Stina Oredsson. 9
Gunhild Carling Big Band
Katharina Berggren Berit Werme-Uthby Camilla Parow
Hans Friedsam Åsa Friedsam Per Rosenquist Marcus och Anna Schéef
Jennie Secher Jenny Ekbladh Beata Sjöborg
Lotta och Tommy Nilsson
Guy Rambech Karolina Brorsson Sophie Svegart Per-Olof Olsson Ingrid Wiklund
Dennis Anderberg Sandra Kliknaite
Årets marknadsförare
EUROCITY HÖGANÄS MOTIVERING
Om du inte är störst gäller det att komma på ett trick som ger största effekt. Gärna i hela världen. Det konststycket har Höganäs kommun och ortens köpmän lyckats med när de visat kraften av att vara en del av Europa. Att införa euro som betalningsmedel har gett eko i världen, från Japan till olika multinationella medier. Med denna geniala profilering sätter Höganäs press på hela Skåne Nordväst.
12
Att vara liten innebär inte att man inte kan tänka stort. I Höganäs har kommunen och köpmännen lyckats enas kring en idé som fått genomslag i hela världen – nämligen att införa euro som betalningsmedel. För detta genialiska grepp utnämndes de till guldkärnanvinnare i kategorin Årets marknadsförare. – Det känns otroligt roligt, det stärker vi-känslan och är en belöning för alla dem som faktiskt vågade ta steget, säger kommunstyrelsens ordförande i Höganäs, Péter Kovács, som kläckte idén om att införa euro efter att ha varit på semester i Europa. – Jag kom hem på kvällen efter en lång resa i flera europeiska länder och blev så otroligt sugen på svensk mjölk. När jag kom ner i butiken visade det sig att jag inte kunde köpa någon eftersom jag bara hade euro i plånboken. Det fick mig att fundera över om det inte borde vara självklart att ha euro som parallell valuta till den svenska kronan. Sagt och gjort. Frågan förankrades i kommunledningen, köpmännen i Köpstaden Höganäs och slutligen hos bankerna vars delaktighet var avgörande för att projektet skulle kunna genomföras. Alla nappade på idén och sedan den första januari i år tar flera butiker, hotell, restauranger, campingplatser med flera emot euro. Kommunen som organisation deltar i projektet genom att erbjuda fakturor i euro när det gäller fastighetsbundna kostnader, såsom vatten och avlopp samt renhållning. En tjänst som främst är till för större fastighetsägare och för dem som inte bor i landet men äger fastighet i kommunen. Kommunens bibliotek, turistbyrå och sportcenter accepterar också euro som betalningsmedel vid försäljning och entréavgifter.
kriterier som Höganäs kommun har sammanställt. Péter Kovács själv ser gärna att hela Skåne Nordväst, ja, helst hela regionen Skåne, hakar på och blir en enda stor EuroShopping-Region. – Frågan om att certifiera Skåne Nordväst som eurozon är uppe för diskussion och beslut tas i höst. Som det gränsland vi är med närhet till såväl länder med valutan till euro och Danmark, med en krona som är värdemässigt kopplad till euron, hade jag helst sett att hela Skåne hade blivit en eurozon. Personligen tror jag inte att det är en fråga om vi i Sverige kommer att gå över till euro utan när vi kommer att göra det. Då kan det vara bra att vara steget före. Till saken hör ju också att vi inte tar bort den svenska kronan, utan bara lägger till möjligheten att betala med euro.
Egna valutan euronäs på gång Om Skåne blir en eurozon eller ej återstår att se men i Höganäs har man redan planer på fler valutanyheter som mycket väl skulle kunna locka tillbaka världens tv-team till Kullabygden. Om allt går som planerat släpper nämligen Höganäs en alldeles egen, unik valuta – euronäs– den 1 december. En valuta knuten till den svenska kronan. – Detta är ett sätt för oss att främja handeln i Höganäs, lite som en ny typ av presentkort som kan användas i hela staden, säger Péter Kovács och avslutar med ett leende: – Vissa har frågat om all denna satsning på valutor inte bara är ett jippo. Och det är klart att vi gör detta med glimten i ögat men vår grundtanke är också att det ska främja handeln, besöksnäringen och höganäsaren. Nya tider kräver nya grepp, det går vi gärna i bräschen för! Text: Caroline Säfstrand
Skåne som Euro-Shopping-Region Kommunen har inte fört någon statistik över användandet av euro men enligt köpmännen i staden har det än så länge mest varit svenskar som haft euro kvar sedan semestern, som valt att betala med valutan. Men Péter Kovács är säker på att fler turister också kommer att göra det när de inser att möjligheten finns. Och oavsett hur många eller få som betalat med euro under året så har Höganäs fått en marknadsföring av sällan skådat slag. Nyheten har spridit sig över stora delar av världen och såväl BBC som Japans största tv-kanal har varit på plats i det lilla nordvästskånska brukssamhället för att göra reportage. – Bättre marknadsföring än så här går inte att få! Dessutom har vi blivit tydligare i vår dagliga marknadsföring än tidigare, nu enas handlarna i val av färg och logga i sina annonser inom konceptet för EuroCity vilket innebär att vårt budskap känns mindre spretigt än tidigare, berättar Péter Kovács. Minst fem andra kommuner i Sverige har visat intresse för att också bli certifierade som EuroCity-städer enligt de 13
Årets evenemang
SOFIEROKONSERTERNA THE TIVOLI MOTIVERING The Tivoli har gång på gång tagit världen till Helsingborgsregionen. Som konsertarrangör har The Tivoli framgångsrikt samarbetat med en redan välkänd kulturinstitution och dragit storpublik från långt utanför den egna regionen, till glädje för både stad och näringsliv.
14
På den första konserten förlorade de alla hopsamlade pengar. Som tur var gav inte Hasse Jönsson och Jocke Olin upp. Det blev fler utomhuskonserter efter den kostsamma Popitoppkonserten på Hamntorget 1996. Måndag på The Tivoli. I Vinylbaren sitter tv-makaren Nic Schröder och läser manus. På kontoret en trappa upp samlar administratören Malin ihop trådarna efter helgens evenemang. I andra delar av huset jobbar kreatörer med reklam och film. Den gamla ångfärjestationen är basen för allt, förklarar Hasse Jönsson, ena halvan av The Tivoli, när vi slår oss ner i de röda galonsofforna. – Utan det här huset hade vi inte haft några Sofierokonserter. Det är här vi bygger upp artister och förtroende hos bokningsbolag och management, säger han. Sofierokonserterna började 2004. Tivolifolket hade tidigare arrangerat spelningar utanför huset, bland annat på i IH. Sofiero hade också haft konserter, vanligtvis arrangerade av de stora produktionsbolagen.
Skydda parken Slottsparken är fantastisk, men skulle behöva någon på plats som är mer rädd om den, resonerade Hasse och Jocke och kontaktade dåvarande Sofieroledningen. Det lokala perspektivet visade sig vara en god idé. The Tivoli och Sofiero tar i dag gemensamt ansvar för konserterna och har investerat i en 1 000 kvadratmeter stor plastmatta som täcker det mest utsatta området framför scenen. The Tivoli/Sofiero är i dag ett etablerat koncept och ägarna behöver inte längre ragga gig som under de första motiga åren på 90-talet. – Vi får många förfrågningar men väljer noga. Parken håller för fem-sex konserter per år och det gäller att hitta artister som drar minst 6 000 personer. Kvalitetskonserter med bredd – som inte är för lika varandra, är strategin. – Grundtanken är att det ska finnas något för alla. Bredden innebär att de vill ha minst en mer ”symfonisk” artist varje år. Paul Potts, Julio Iglesias och Benny Anderssons orkester har fungerat bra i den genren. Andra drar inte lika mycket folk. Till sommarens konsert med Malena
Ernman kom bara 4 000 – men det var ändå bästa publiksiffran i Sverige, konstaterar Hasse som tröst.
Artisterna trivs För de yngre generationerna fungerar namn som Kent, Håkan Hellström och Lars Winnerbäck.I startfältet behövs också en utländsk stjärna. Som senare års Lenny Kravitz, Bryan Adams och Leonard Cohen vars enda svenska spelning blev den på Sofiero. Samma sak gäller nästa års internationella storhet, Mark Knopfler. En framgångsfaktor är att artisterna trivs. Att få disponera en slottsrestaurang som loge med vidunderlig park och havsutsikt ger en annan typ av upplevelse än tillfälliga tältlösningar på leriga festivaler. Även om The Tivoli i dag står stabilt på två ben – de två inomhusscenerna i centrum och sommarkonserterna på Sofiero – ser Hasse fram emot den nya arenan på Olympia som en tredje lokal för egna konserter. – Vår ambition är att lägga sex-sju gig där varje år. Vi tackar nej till mycket som hade passat på en sådan arena. Publiken finns, menar han. I takt med att CDförsäljningen rasar beger sig artisterna ut på turné och allt fler väljer att gå på konsert. – Det finns inget som slår en konsert – själva upplevelsen, mötet med artisten och det unika som händer. Det är ingredienser som aldrig tappar värde.
Åter till musiken Framöver drar Hasse och Jocke troligen ner på nattklubbsverksamheten för att bara ägna sig åt konserter. Det var med musik de en gång började, när de båda jobbade på Studiefrämjandet. Men det bygger på en viktig förutsättning: Att huset får finnas kvar. För det värsta som kan hända är att gamla ångfärjestationen rivs. Då försvinner en viktig röst i Musiksverige och rötterna för The Tivolis arbete. – Det är ett fantastiskt hus! Vi har inget emot att området omkring bebyggs, men behåll vårt hus. Det är ju äldre än rådhuset. Hasses privata önskelista över artister till Sofiero: 1. Neil Young 2. David Bowie 3. Aerosmith Text: Eva Thelander 15
Albert Alexandersson Tomas Begic
Carina Eldh Patrick Ekman Per Lundgren
Eva Stål Adam Petersson
Tina och Christer Woxberg Grethe Hedström Tomas Finnborg Lena Egnér Annika Jönsson Per och Annika Holmgren
Kerstin Forssman Mariana Pihl
Niclas och Jeanette Folkesson 16
Eva och Stellan Folkesson
Du pressar i tre månader utan att något händer
Hur blev du så vig, Manda Rydman? – Jag tränar hårt och mycket. Jag är noll procent överböjlig i lederna. Se här! (försöker böja tummen ner mot underarmen). Men hur kan du då böja ryggen rakt bakåt? – Just ryggen tar tid att träna. Du pressar i tre månader utan att något händer. Sen kan du böja en aning mer. Och så pressar du i tre tre månader till innan du kommer lite längre. Hur har du lärt dig? – Jag har gått den statliga cirkusskolan i Kiev och studerat i Köpenhamn.Tidigare höll jag på med dans, därför har jag en mer blandad stil i mina nummer. Vad gör du när du vaknar på morgonen? – Försker inte gå upp, snoozar kanske tio gånger. Sen dricker jag kaffe och tränar i tre timmar. Varje dag? – Sex dagar i veckan. Jag kör ett program jag fick på skolans i Kiev.
17
Hög stämning
hört i Håkan Gillisson och Jeanette Strand – Super! Mycket och god mat och bra stämning. Förra året tyckte jag festerna på Parapeten var bättre, men nu känner jag att det här är bra. Och sångaren i foajén betyder jättemycket för atmosfären!
Pernilla Berndtsson – Kul! Högt i tak, folk är positiva och glada. Finanskrisen känns verkligen avlägsen!
Mattias Björbäcka – Gott. Sprudlande stämning och förväntningar inför prisutdelningen.
Mette Rongved – Det är verkligen hyggelig!
Martin Svensson – Förbluffande trevligt med välförtjänta vinnare och fängslande underhållning.
Adam Petersson – Fantastiskt trevligt. Ett bra koncept – kul för mig som nyinflyttad, här ser jag stans alla ansikten. Underhållningen är också bra – vilket band!
Ann-Christine Cronberg – En fantastisk kväll där alla är i bästa form. Man känner att Helsingborg har ett bra näringsliv. 19
SVENSKAR i VÄRLDEN
Spel på högsta nivå när Jas Gripen ska säljas
– Relationer är allt
All marknadsföring bygger på relationer, brukar det heta. Men det finns vissa branscher där det är ännu mer markant än andra. Försvarsindustrin är en sådan. Relationsmarknadsföring i sin yttersta form! Så beskriver Joanna Sjölander sitt arbete som Deputy Director i Indien för Jas Gripen. På ett yttre plan gör hon samma jobb som många marknadschefer. Men i sista led handlar alla försvarsaffärer om förtroende. Inte bara mellan olika företag, utan också mellan tjänstemän inom olika utrikesministerier och mellan politiker på högsta nivå. – Om vi får hem en affär är den det yttersta resultatet av att vi lyckats ingjuta rätt sorts förtroende hos köparna, konstaterar Joanna Sjölander som menar att tekniskt sett är alla lösningar som de stora leverantörerna erbjuder tillräckligt bra för att lösa uppgiften.
Fåtal företag – Det är ett fåtal företag som tävlar om samma affärer i världen och det är många politiska överväganden inblandade. Besluten tas på högsta nivå, så det är en lång process att få en affär klar. Ekonomiska faktorer och villkor för industriellt samarbete ska utredas. Tekniker, piloter, tjänsteman och chefer ska värdera de olika alternativen och sedan föra informationen vidare genom hierarkierna till politikerna. Allt vägs sedan samman i beslut mellan regeringar. Hela processen brukar ta i snitt nio år. Valet av leverantör blir därmed till stor del en politisk markering. Vilket land eller vilken kontinent vill beställaren ingå allians med? USA, Europa, Frankrike, Ryssland eller Sverige? För att skapa det grundläggande förtroendet bland alla inblandade i mottagarlandet – från tekniker och testpiloter till regeringstjänstemän och politiker – krävs det ett gediget kommunikationsarbete. – Saab, Gripen och Sverige är inte alltid kända företag eller varumärken. Ibland måste vi börja med att förklara var vi finns på kartan och överhuvudtaget etablera vår närvaro, säger Joanna Sjölander.
Nobel med krutet
20
Alfred Nobel med krutet och det kända priset, innovationer och högteknologi är några av de centrala värden Gripen och Saab förmedlar. Med högteknologi följer effektivitet, är argumentet. För att stärka bilden av Sverige brukar Joanna lyfta fram svenska industriella innovationer som SKF:s kullager,
Ericssons telefonväxlar och Tetrapaks förpackningar med argumentet att ”redan då låg vi i framkanten”. Andra globala varumärken, som Ikea eller HM, poängteras mindre ofta, och då beroende på land. – Vi brukar också framhålla själva flygplanets historia. Det togs fram av svenska försvaret under kalla kriget och skulle vara flexibelt och effektivt – men inte för dyrt. Även om de exportmodeller som senare utvecklades är betydligt mer avancerade och anpassade för bland andra Natos krav brukar i huvudsak samma fördelar framhävas.
Offset Utöver den politiska dimensionen som kan vara nog så oförutsebar handlar en Gripenaffär också om sådant som förr hette motköp, men som i dag kallas ”offset”. Här åtar sig Saab att viss verksamhet inom branscher som mottagarlandet väljer ska lockas dit. – I viss mån kan vi flytta egen verksamhet. Men vi letar också i våra nätverk och försöker se om vi kan rikta andra företags intresse mot mottagarlandet – till exempel genom etableringar, inköp, tekniköverföring eller olika former av samarbeten, berättar Joanna Sjölander. Bilden är alltså minst sagt komplex. Och Saab kan inte lämna några hundraprocentiga garantier på att alla affärer verkligen går i lås. – Vi kan förmedla kontakterna och få företag att mötas; affärerna ska stå på egna ben. Saab har i dag tre hemmamarknader: Sydafrika och Australien utöver Sverige. Om företaget tar hem ytterligare beställningar betyder det stora förändringar. – Då förskjuts tyngdpunkten ytterligare från dagens svenskdominerade företag till ett mer internationellt, konstaterar Joanna Sjölander.
Övertro på hemmaplan Närmast till hands ligger förhandlingar med Brasilien (36 plan) och Indien (126 plan). Indiens beslut ligger längre fram i tiden, där pågår just nu en teknisk utprovning av planen. Upplever du att svenska företag utomlands har en övertro på Sveriges rykte och förmåga? – Absolut inte! Vi som rör oss ute i världen är väl medvetna om hur små vi är. Det är snarare hemmavid som landets roll överdrivs. Här tycker många att ”vi är duktiga och det vet väl alla” och invaggar sig i en falsk säkerhet. Så är det inte! Men relativt sett är vi svenskar duktiga på att marknadsföra oss själva med tanke på vårt lilla befolkningsunderlag på bara nio miljoner. Text: Eva Thelander
Joanna Sjölander gästar Frukostklubben den 20 november
Kontinuitet och långsiktigt arbete med kunderna är några drag som är typiska för svenska företag utomlands. Men i övrigt blir företagsvärlden alltmer globaliserad. Det konstaterar Trelleborgskoncernens chef Peter Andersson som i november gästade Frukostklubben.
SVENSKAR i VÄRLDEN
Text: Eva Thelander
Priset får inte vara det unika Hur har Trelleborg sålt in sig på främmande marknader? – Nästan 95 procent av vår försäljning sker utanför Sverige, vilket innebär att vi redan är etablerade på de flesta viktiga främmande marknader. Trelleborg finns idag i 44 länder och är nummer ett i världen inom den verksamhet som benämns industrigummi. Vi agerar regionalt eller lokalt och säljer inte in oss från Sverige.
Har vi svenskar en viss övertro på vårt goda rykte? – De som jobbar internationellt idag vet att det viktiga är inte vilket land man representerar utan vilka erbjudanden och vilken service man kan ge den marknad man agerar på. Men, som sagt, det kan finnas vissa positiva fördelar med en svensk bakgrund, framför allt vad gäller trovärdighet och långsiktighet.
Har svenska företag något som utländska bolag inte har? – Generellt tycker jag att skillnaden mellan bolags geografiska hemvist har tunnats ut de senaste åren. Det viktigaste är bolagens specifika erbjudanden. Om det finns något som karaktäriserar svenska bolag så är det en hög trovärdighet, framför allt genom kontinuiteten i det sätt vi uppträder på marknaden.
Vilken företagskultur har Trelleborgskoncernen enligt dig? Strävar ni efter att hitta en gemensam Trelleborgsanda för alla bolag i koncernen? – Våra ledord är kundfokus, prestation, innovation och ansvar. Det är en grundstomme som alla i koncernen ska arbeta mot på ett övergripande plan. Sedan måste det självklart anpassas efter geografi och marknadssegment. För oss är det också viktigt med ett decentraliserat ansvar i kombination med såväl strategisk som operativ målstyrning.
Går det i så fall att utnyttja? Hur? – Just kontinuiteten visar sig i de långsiktiga kontakterna med kunderna. Går det överhuvudtaget att sälja in sig som svenskt företag i en globaliserad värld? – Jag tycker att nationsgränserna börjar suddas ut mer och mer och det geografiska ursprunget får allt mindre betydelse. Överlag har svenska företag ett gott rykte och en kvalitetsstämpel.
Vilket tips skulle du ge till en entreprenör i liknande bransch som er som vill expandera utomlands? – Ta reda på så mycket du kan om de marknader du vill in på. Undersök vilka konkurrenter som finns, vilka som är de bästa och marknadsför sedan de unika egenskaperna hos ditt företag. Det enda som är viktigt vad gäller det unika är att det inte är priset. Har du några andra allmänna råd till svenska företag som satsar utanför landet? – Det viktigaste är att hitta en unik position på marknaden. Att ”sticka ut” och vara annorlunda på något sätt skapar en starkare position. Har du några roliga anekdoter som illustrerar vådan/ lyckan av att vara ”svensk i världen”? – Under de senaste cirka 15 åren av mitt arbetsliv har jag jobbat mycket lite med svenskt fokus. Därför blir också uppfattningen om olikheterna i bakgrund och kultur utsuddad. Det ter sig mer och mer naturligt att människor är olika och att det inte är så konstigt eller iögonfallande när någon beter sig på ett annorlunda sätt.
21
VI VANN
och vi VILL veta 1. Vad ska du göra med vinsten? 2. Går du ofta på Frukostklubben? 3. Vem skulle du vilja lyssna på om du fick välja gäst vid Frukostklubben? 4. Varför gick du med i MiH?
Foto: Ted Kronvall
Lisa Berg
Skol- och fritidsförvaltningen Helsingborgs stad, som vann två biljetter till invigningen av Nya Sundspärlan.
Ulf Nilsson
Caralweb, som vann show och middag på Wallmans Salonger för två personer och taxiresa till och från Wallmans.
1. Det var en mycket
1. Jag kommer
generös vinst och jag blev jätteglad. Det var kul att få gå på invigningen!
givetvis att gå med min flickvän.
2. Jag försöker att gå
Monica Andersson
CC Höganäs Byggkeramik AB, som vann ett Kulturkort.
1. Jag har redan varit på Mikaeli marknad på Fredriksdal och kommer även framöver att besöka utställningarna på Dunkers kulturhus.
Claes Björkne
Claes Björkne Business Consulting & Interim manager, som vann kickoffpaket för sex personer i höghöjdsbanan på Borgen Special Sports School i Mölle.
1. Jag blev överraskad och glad och ska använda den i något projekt där teambuilding är en del i processen.
ett par, tre gånger i månaden.
varje fredag. Det är en bra start på dagen med mingel och intressanta föreläsare.
3. Jag skulle vilja
3. Det finns många,
2. Försöker att gå minst en gång i månaden och om det är möjligt fler gånger.
lyssna på Mia Skäringer och Klara Zimmergren eller Ingvar Kamprad.
men Bill Gates tror jag de flesta hade tyckt vara en intressant gäst.
3. ”Hjärndoktorn” Nisse Simonson blir mitt val.
men tycker det ger stimulans och energi till en låg kostnad och tidsåtgång, så jag räknar med att bli en frekvent besökare.
4. Frukostklubben är
4. För att knyta nya
4. Främst för att bygga
ett utmärkt sätt att komma upp på morgonen. Att förena nytta med nöje, både att få lyssna till intressanta föredrag och träffa trevliga människor vid frukostbuffén. Framförallt är det alltid proffsigt genomförda arrangemang!
kontakter och bli inspirerad. Det har definitivt motsvarat mina förväntningar och vilken start på dagen!
3. Kommunstyrelsens
2. Jag försöker att gå
22
nätverk, men också för att bli inspirerad av såväl tema som föreläsare.
2. Jag är ny medlem
ordförande Peter Danielsson i ämnet: Vad är Helsingborgs strategi för att inte hamna i bakvattnet på Malmöregionen?
4. Har jobbat i Malmö tidigare och nu när jag drar igång egen verksamhet är MiH ett utmärkt forum för att knyta kontakter.
Agneta Urge Nygren
Rååbalansen AB, som vann boken Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra? av Nisse Simonson och två biljetter till hans seminarium hos MiH den 11 feb 2010.
1. Jag fick en chans att gå på föreläsning och det gör jag givetvis. 2. Varje gång jag kommer iväg tänker jag att detta ska jag göra varje vecka. Det är så kul, så roligt och så bra. Men sen hinner jag inte riktigt. 3. Bodil Jönsson skulle jag gärna lyssna på. Jag tycker också att stunden med musik och kultur är väldigt viktig också. 4. MiH är ett mycket bra sätt att utvidga mitt kontaktnät och få ny inspiration. Jag tycker om att vidga vyerna.
medlem 018 här är min dag
Möte om näringslivsutveckling på Science Park Jönköping och på Regionförbundet i Jönköping.
Vinlotteri på jobbet som vi håller en gång i månaden.
etagsg av För g ä l p p u Möte om emsida. ns nya h Allianse
Leif Wennerberg Företagsalliansen i Svalöv Managing director Tourism and Business relations
Förbered else inf ör konst och invi veckan gningen av insta tionen T llahe Magic al Tree.
Näringlivsdagarna med safaristopp vid Svalövs gymnasiums nya racingskola på Ring Knutstorp.
AlliFöretags i e t ö m e Turism. Styrels sliv och g n i r ä N ansen,
Möte och genomgån g med ES steg 2 i F om ett komp etensutv projekt ecklings för före tagen i Svalöv.
Vår rullande turist- och utställingstrailer ställs undan för säsongen. 23
Han är kirurgen som lade skalpellen på hyllan och blev omåttligt populär genom att muntligen dissekera våra vanor och ovanor. Men just nu funderar Nils Simonson, alla konferensarrangörers favorit, mest på varför vi svenskar mår så dåligt när vi har det så bra. Nämn namnet Nils Simonson till den mest beprövade konferensbesökare och du ser ett glatt skimmer i dennes ögon. Nils Simonson, känd för att på det mest roande sätt både oroa och väcka nya tankar hos sina åhörare, drar utsålda hus var han än befinner sig. Han är dessutom en av dessa talare med ett välfyllt och varierat skafferi av kunskap, uppslag och föreläsningsteman. Som plockar, blandar och ger ur en outsinlig bank på beställning. Själv tycker han att han bara förpackar gamla sanningar på nytt sätt. Sanningar som att ”livet inte är så tokigt ändå”. Just funderingar kring förmågan att njuta av det liv vi ändå har är det han för närvarande får flest förfrågningar om. En anledning är förstås att det är ämnet för hans tredje bok som nyligen kommit ut.
Aktuellt ämne Men ämnet är också ruggigt aktuellt. – Vi motionerar mer än någonsin, är mer upplysta om vikten av nyttiga vitaminer och lever längst. Samtidigt är vi världens sjukaste och friskaste på en gång. Vad gör vi svenskar för fel egentligen? Varför förmår vi inte längre plocka fram essensen i livet? säger han när jag når honom på mobilen. Troligen sitter han – som vanligt enligt egen utsago – i en vänthall på Bromma eller någon annan svensk flygplats. Ett svar på de existentiella frågorna ger han själv direkt: Vi jämför oss helt enkelt med fel målbilder. – Vi måste inse att lyckan inte ligger i att göra den där resan till Mauritius. I att få mer lön eller ny bil. Samtidigt citerar han en träffsäker formulering av socialpsykologen Lars Dencik: ”vi får inte glömma att vi mår dåligt på en mycket hög nivå”. Allvarligast är ändå när barnen far illa. – Vi ska till och med kunna lämna in våra barn på nattdagis för att hinna roa oss med vår make eller maka en kväll. Men curlar dem samtidigt så mycket att de aldrig hinner skapa nödvändiga stötdämpare mot törnarna i livet. Med den attityden till barn, då har samhället verkligen gått fel! Jamen, vi läkare får förfrågningar om dottern kan få sjukskrivas för att killen gjort slut! Är det klokt? utbrister han med karaktäristiska jämtländska vokaler.
Människans ansvar Nej, klokt är att faktiskt tillåta sig att vara ledsen ibland, är Nils Simonsons absoluta övertygelse. Han påminner om en annan klokskap kring människans ansvar, formulerad så väl av filosofen och psykiatern Viktor Frankl som överlevde tre års koncentrationsläger under nazismen: ”Allt kan man ta ifrån människan. Utom en sak- den yttersta friheten att välja förhållningssätt till 24
Nils Simonson gästar MiH den 11 februari.
det som livet för med sig. ” Allvaret till trots. Nils Simonson upplevs ändå inte som tråkig på scen. Han använder både humor och känslor som redskap för att påverka sin publik. – Mitt mål är att alla ska skratta gott, gråta en skvätt och samtidigt lära sig något. Det är vad det hela går ut på. Humorn är nyttig. Den kan hjälpa människor att ta åt sig beska sanningar. Om du inte skrattat högt och glatt 20–30 gånger under en timme av mitt prat då har jag misslyckats, summerar han.
Snabbläsare Själv laddar han genom att läsa. Mängder. En bok per dygn, ungefär. – Den bästa investering jag gjort i mitt liv är en kurs i snabbläsning i London. Om jag sedan gör rätt tolkningar av det jag läser, det är en annan sak! Men jag brukar säga att om hälften av dem jag möter under en föreläsning talar vidare vid fikabordet – då är det ingen dålig utdelning. Det är nu snart fem år sedan han slutade sitt arbete som kirurg vid sjukhuset i hemstaden Östersund. Ett roligt jobb som han ändå kände sig färdig med efter 40 år. Operationsbordet hade han för övrigt redan lämnat på grund av reumatiska besvär. Istället hade han förvandlats till administratör, vilket han kryddade genom att bege sig ut för att tala. Först hos läkemedelsföretag. Sedan vid mer allmänna konferenser. Ämnena var hans egna specialiteter: om hjärnan, om minnet, om hur vi människor fungerar. Så har det fortsatt, även efter pensioneringen. Ämnesskafferiet har breddats och han har fortsatt. Drivkrafterna är de vanliga, resonerar han: applåder, bekräftelse – och lite extra pengar. – De ämnen jag tar upp är tacksamma. Och så har jag nog en viss fallenhet för att prata. Det är ju inte många patienter som reser sig upp och applåderar efter en operation annars.
Trappa ner Dessutom är föreläsningarna bra sysselsättning för en man som inte vill jobba i trädgården, snickra eller måla. Och som upplever att det inte alls är lika roligt att läsa som pensionär med oceaner av tid, jämfört med när han blev själaglad över att lyckas stjäla en timme med en bok. Dock har han utlovat en nedtrappning. Antalet uppdrag per år har länge legat över 100. Nu anser hustrun att det räcker med 60–70. Inte för att han börjar bli trött, utan för att de båda vid 67 års ålder upplever att ”det finns färre dagar i andra ändan” som han uttrycker det. – Lagom behöver ju inte vara fel. Text: Eva Thelander
Illustrattion: Nils Simonson
I varje nummer av MiHngel inbjuds en fotograf, illustratör eller annan kreatör att förfoga över en sida eller ett uppslag. Dagens bidrag kommer från Fotograf Eva Lie, Helsingborg. Frilans med inriktning på människor, reportage , trädgård och hästar. www.evalie.se
www.gripen.se
Vi hjälper dig se möjligheterna! Välkommen att boka ett möte med våra placerings- och försäkringsspecialister: Charlie Ahlbin 042-490 29 58 och Peder Engfors 042-490 29 59.
Drottninggatan, Rydebäck, Väla Centrum
26
Kraften i ett bra namn What’s in a name? That which we call a rose by any other name would smell as sweet. Arbetar man med varumärken inser man att Shakespeare, upphovsman till detta berömda citat, för en gångs skull hade fel. Namnets betydelse kan inte underskattas, eftersom det skapar associationer och därmed styr våra förväntningar. Det är därför smaktester av till exempel Coca-Cola respektive Pepsi utfaller helt annorlunda om konsumenterna smakar blint eller med varumärkena synliga. Detta gäller naturligtvis inte bara varumärkesnamn, utan alla typer av namn, inklusive personnamn. Har man obehagliga associationer till en person med ett visst namn, smittar det lätt av sig till andra personer med samma namn. I USA, där inget forskningsområde lämnas orört, har man naturligtvis forskat även i detta. Två psykologiprofessorer, som noterat att skolelever ofta mobbades för sina namn, gjorde en undersökning där man gav två uppsatser till två grupper av lärare. I den ena gruppen stod David och Michael som författare till uppsatserna, i den andra Hubert och Elmer. När resultaten sammanställdes visade det sig att David och Michael hamnat en hel betygsgrad över Hubert och Elmer. Att döpa sitt barn är alltså första steget i att bygga barnets varumärke. Antingen hjälper vi dem på traven, eller också gör vi det lite svårare för dem att bli rättvist bedömda. Sak samma med produkter och tjänster. Usel kvalitet kan aldrig räddas med ens det bästa namn i världen, men ett uselt namn kan sätta krokben även för en högklassig produkt. Kinesiskt krusbär blev ingen försäljningssuccé förrän namnet ändrades till kiwi. Den karibiska ön Hog Island blev inget turistparadis förrän namnet ändrades till Paradise Island. Hur hittar man då rätt varumärkesnamn. Vissa hävdar att man ska välja ett beskrivande namn, så att marknaden snabbt förstår vad man vill sälja. Ingen behöver ju tvivla på vad företag som Ostkompaniet eller Golvgruppen sysslar med. Baksidan är att den här typen av namn, tagna direkt ur språket, är att de är omöjliga att skydda och därmed förlorar sin särskiljning. Efter Golvgruppen kommer nämligen alltid Golvbolaget och sedan Golvteamet och Golvpoolen och Golvhuset och Golvläggarna … Ytterligare ett problem är att det som i dag är en bra beskrivning i framtiden kan bli direkt missvisande. Ångpanneföreningen var säkert perfekt för hundra år sedan, men är ett hopplöst namn på en modern teknikkonsult, vilket gjort att man kortat ner det till helt intetsägande ÅF. Att välja ett rent beskrivande namn är alltså, för att ta till en sliten liknelse, som att kissa i byxorna; det värmer en stund men blir sedan väldigt kallt. Detta betyder inte att existerande och etablerade ord inte kan användas. En bra typ av namn är de man kallar metaforiska, där man alltså använder ett välbekant ord i överförd mening inom ett helt nytt område. Apple hade inte varit något lyckat eller ens registrerbart namn på ett fruktbolag, men var genialt för en ny och annorlunda dator. Starkast och mest bestående särskiljning får man naturligtvis med ett rent fantasinamn. Det klassiska exemplet är George Eastman, som sökte ett namn för sin snabbkamera som inte betydde något på något språk, men som likväl skulle kunna uttalas av alla. Resultatet blev som bekant Kodak. Några tips till dig som går i namnbryderier. Var noga med att först definiera vad namnet ska utstråla eller associeras med. Se därefter till att plocka fram många alternativ. När vi arbetar med namnuppdrag har vi alltid en första lista på runt 100 namnförslag, dels för att ha mycket att välja på men också av den enkla anledningen att många bra förslag kommer att stupa på att de redan är registrerade. När du så småningom gallrat fram dina favoriter ska du testa dem på utomstående, eftersom det alltid finns en risk för hemmablindhet. Där du ser en ”Richard”, ser kanske kunden en ”Hubert” – och kunden har ju alltid rätt. Bengt Håkansson Varumärkeskonsult bengt@brandclinic.se
27
Luciamorgon När julen knackar på dörren, bjuder MiH på Luciamorgon i Mariakyrkan, närmare bestämt den 4 dec. I tidig morgonstund intas Mariatorget av hästar, änglar och tomtar. Frukosten dukas upp i decembermörkret med gröt, lussekatter, pepparkakor och glögg. Inne i Mariakyrkan bjuds du på musikaliska och stämningsfulla överraskningar. Vi ses på Lucia!
Frukostklubben tillbaka 22 januari Ny internationell mastersutbildning på Campus Helsigborg Många sökande från hela världen och intressanta arbetsmöjligheter inom turism och hospitality. Campus Helsingborgs nya internationella mastersutbildning har blivit en stor framgång. Till våren väntar akademisk praktik för studenterna. Mastersprogrammet i Service Management riktar sig till studenter som redan läst några år på universitet och vill ta en masterexamen med inriktning mot turism och hospitality. I slutet av augusti anlände studenterna från USA, Finland, Turkiet, Ungern och Kina. Jan Henrik Nilsson är programansvarig och glad över det stora intresse som visats. – Vi fick in över 200 ansökningar från olika delar av världen, av dessa antog vi 50 som började hos oss i september, säger han. Programmets hörnstenar management, marknadsföring, samhällsvetenskap och humaniora ligger i tiden och kan komma att leda till attraktiva positioner på arbetsmarknaden. – Efter avslutad utbildning ska våra studenter självständigt kunna utveckla och leda serviceverksamheter men också arbeta som marknadsförare, analytiker eller projektledare. Framtida positioner kan också vara konsult eller forskare inom event, turism, rese-, hotell- och restaurangbranschen, berättar Jan Henrik. Utbildningen är branschnära och institutionen kommer därför att samarbeta med sina partnerorganisationer. En spännande del är studenternas akademiska praktikprogram som ger möjlighet att närmare undersöka hur det är att arbeta som ledare på företag i hospitality- och turismbranschen. – Tanken är att studenterna ska skugga någon i ledningsfunktion några dagar i veckan under en termin. Syftet är att se, lära och få en inblick i rollen som ledare. Studenterna skriver sedan en projektrapport med reflektioner kring sina iakttagelser och observationer, berättar Jan Henrik, och tillägger: – Vi har en förhoppning om att företag i branschen inser värdet av att få ta del av olika värderingar och synsätt och tar chansen att arbeta tillsammans med våra ambitiösa internationella och nationella studenter. Nya ögon och nya idéer kan många gånger bidra till att verksamheten utvecklas och förbättras. Så den som har en ledande befattning inom turism-, hotell och restaurangbranschen och kan se nyttan och glädjen av ett utbyte med en student får gärna höra av sig, säger Jan Henrik. Jan Henrik Nilsson 28
Temat för januari och februari är Hållbar utveckling. Våra föreläsare berättar om hur vi blir klimatvänligare och tar hand om vår planet.
Nisse Simonson Den 11 februari, kl. 9–12, arrangerar MiH ett seminarium på Stadsteatern med hjärndoktorn Nisse Simonson som finns intervjuad på annan plats i det här numret av MiHngel. Efter föredraget äter vi en gemensam lunch med lokala råvaror. Mer info och anmälan på hemsidan!
Nya teman 2010 April: Nya medier Ansvarig: Hans Nelson Maj: Under ytan Ansvarig: Jerker Jacobsson September: I luften Ansvarig: Noushin Nadjafi Oktober: Svenska klassiker Ansvarig: Jonas Wilensjö
MiH på Youtube & Facebook Filmaren Robert Lillhonga, som bland annat gjort filmen Hata Göteborg, och Caroline Troedsson fick under hösten i uppdrag att fånga MiG:s verksamhet med bilder och filmklipp. Detta resulterade i en film som idag ligger ute både på Youtube och vår egen hemsida (under fliken ”Om MiH”). Marknadsföreningen har även en grupp på Facebook – vi ses väl där!?
www.mih.m.se
FULL AV ENERGI SEDAN 1859 Den 23 december 1859 lyste vi för första gången upp gatorna i Helsingborg. Samtidigt tändes gnistan till dagens Öresundskraft. Idag förser vi Helsingborg och stora delar av nordvästra Skåne med el, fjärrvärme, fjärrkyla, naturgas och bredband. Lika målmedvetet som vi lyste upp staden för 150 år sedan fortsätter vi idag att sprida ljus och värme i din närmiljö. Tiden går fort när man verkar för en god sak. 2009 fyller vår energirika verksamhet 150 år och vi fortsätter att skapa nya innovativa energilösningar för våra kunder. Följ med oss in i en spännande framtid!
”Marciosk”
- ett utvecklingsuppdrag som sparat in tid
Marco halverade sin konstruktionstid av lyftbord! Marco är en av Europas ledande tillverkare av Hydrauliska saxlyftbord med lyftkapacitet från 250 kg till 70 ton. I Ängelholm arbetar de med en hög grad av kundanpassade produkter och konstruerar idag majoriteten av lyftborden genom en egenutvecklad produktkonfigurator. Papperskopior skapade problem Hög grad av kundanpassning genererar en stor mängd sena produktändringar vilket ger betydligt mycket merarbete på konstruktionsavdelningen i form av att leta upp och ersätta papperskopior kring arbetsunderlag och ritningar.
Marciosk-lösningen Alla underlag sparas nu digitalt i PDF-format. IXX har byggt upp ett program som installerats på flera strategiskt placerade utskriftsstationer (kiosker) i produktionen. Programmet, kallat ”Marciosk”, har ersatt det kopieringsarbete och fördelningsarbete som tidigare gjordes handgripligen varje dag. Systemet underlättar för produktionspersonalen att göra korrekta prioriteringar gällande produktionen. MPS-systemets arbetsprioritering blir nu enklare att efterleva. Det sparar både tid och pengar och gör att manuella misstag undviks. ring oss så berättar vi mer om hur vi kan hjälpa dig att spara tid och pengar!
IXX IT-partner AB, 0431-44 51 00 - www.ixx.se - info@ixx.se
29
www.mih.m.se
Vägval och karriärstegar – vikten av Future Mentor MiH Futures populära mentorprogram är en årligen återkommande aktivitet för våra medlemmar. Syftet är att skapa ett givande utbyte mellan studenter respektive yngre yrkesverksamma och erfarna per- soner från näringslivet. Adepter och mentorer får möjlighet att bredda sina perspektiv och utbyta tankar och erfarenheter kring livets frågor, stora som små. Under mentorprogramet har deltagarna fria händer att skapa meningsfulla möten som kompletteras av MiH Futures gemensamma nätverksträffar alla mentorer och adepter emellan. Programmet löper under ett halvår med ansökan och matchning under hösten och start i november 2009. Mer information finns på hemsidan Sanna Kahlström
Bli sedd med andra ögon Många lärdomar om sig själv! Så summerar adepten Sanna Kahlström sina upplevelser i mentorprogrammet där hon haft Desirée Allard som mentor. Vad har varit det bästa med att ha en mentor? – Att ha någon utomstående att dela sina tankar med. Någon som ser det mer objektivt och med andra ögon. Vad har varit mindre bra? – Att för få människor har varit med. Finns inte mycket negativt eftersom det är mycket lärorikt. Skulle du rekommendera mentorprogrammet till andra? – Ja, man lär sig jättemycket om sig själv. Kommer du att ha kontakt med din mentor efter programmets slut? – Ja, vi har regelbunden kontakt fortfarande. Vilka förväntningar hade du på din mentor? – Få någon som hade mycket kunskap och erfarenhet. Kanske någon med ett jobb som jag kunde relatera till och lära mig av. Har din mentor levt upp till dina förväntningar? – Ja, över mina förväntningar. Hon är en enormt driven och ambitiös kvinna som kan mycket om allt och har lärt mig mycket om mig själv. 30
Mentorskap – att ge och få!
Med en utbildning på 17 år, är det ändå mina misslyckanden som lärt mig mest. Det är nog detta stilla konstaterande som fått mig att förstå mentorskapets roll. Och jag hade gärna sluppit några av mina värsta fadäser, framförallt i början på karriären. En mentor som kunnat svara på mina frågor, hållt mig på mattan när jag hade alldeles för bråttom, pushat mig när jag velade och klappat mig på axeln när ingen annan gjorde det. Det hade varit bra. Vi är efterhand många som under några år varit mentorer till studenter på Campus Helsingborg under ledning av MiH Future. Det är inte betungande, snarare upplyftande. Man träffar sin adept kanske en gång per månad från november till maj. Det är informella träffar på en till två timmar. Fika eller lunch eller bara ett snack om livet, karriären, yrkesvalet eller vad som kommer upp på agendan. Vi är alltså inte knutna till våra adepter genom yrkesroll utan genom livserfarenhet. Men man är med och formar en framtid för en ung person och upptäcker när frågorna ställs på varandra hur mycket erfarenhet som ändå ryms i ens egen hjärna. Det är inte alltid man inser detta, framför allt inte i umgänget med de egna barnen, om man nu har några. Det här är annorlunda, mer spännande och mer givande. Jag får också själv svar på många frågor som söker svar. Nu har vi, några glada och engagerade mentorer tillsammans med MiH Futute och ledningen för
Campus, formulerat ett mål för utvecklingen av mentorskapet i framtiden. Låt mig säga att vi har en dröm: Varje sistaårsstudent som vill, ska också erbjudas en mentor. Det kan betyda allt från 50 nu till hösten till 300 om några år. Och det är vi inom Sveriges bästa marknadsförening, MiH som ska erbjuda mentorerna. Det här ska stärka varumärket Campus Helsingborg och Skåne Nordväst. Det ska göra det lättare att rekrytera studenter till högre studier i Helsingborg och det ska få fler välutbildade ungdomar att stanna kvar i vår region efter sin utbildning! Alla som har jobbat några år och som är nyfikna nog att vilja lära känna en ung hungrig student passar som mentor. Kontakta MiH Future, Desirée Allard, Ann-Charlotte Gezelius, Emil Breman eller mig för mer information. Man ger av visdom och får tillbaka av ungdom.
Richard Larsson vill att fler MiH:are blir mentor.
För förenklar förtydligar förstärker för bl a Bildeve Bjärefågel Boston Boxon Brinova CC Höganäs Colour Catcher FormCook GoodWheel IKEA FAMILY Smart Refill och VIM. Vill du veta mer? kontakta oss på 042 13 94 00 eller gå in på thornreklambyra.se
Vi bryr oss lite extra! 042-38 88 00
God J u ö NP-T nskarl ryck A B
NP-Tryck AB • Box 22091 • 250 23 Helsingborg • Besöksadress Mörsaregatan 20 • Telefon 042-38 88 00 • Fax 042-38 88 18 • tryck@np-tryck.se • www.np-tryck.se