Lilla Kyrkobladet Sommarspecial 2024

lilla kyrko bladet

svenska kyrkan i järna och vårdinge

Inledning

FÖRORD

DET ÄR något visst med vatten. Att blicka ut över en stilla sjö eller ett brusande hav är för vissa höjden av harmoni. Eller att stå vid kanten av ett sädesfält som böljar. En känsla av frihet.

ANDRA TILLTALAS

mer av skogen. Att vara omsluten av de majestätiska furor som utgör den. Träden med sina väldiga stammar pekandes mot skyn.  Vi har alla våra tillflyktsplatser där själen kan få ro. Vilken är din? /Kyrkobladet

BETRAKTELSE

Livet får jag till skänks

I VANLIGA FALL är vi ofta så upptagna av allt som ska göras. Då är det lätt att vi faller offer för tanken att vi har oss själva att tacka för livet. Som om livet vore något vi själva skapar. Men ibland kan det stå klart för en att det inte stämmer utan att livet är en nåd. Livet är inget jag ska prestera utan något jag tar emot. En timme i taget får jag, och så fort en timme är slut ger mig Gud en ny.

ATT LIVET INTE är något jag presterar utan något jag får, kan man betvivla och misstro. Men det strider inte mot någon vetenskap. Motsatsen till tro i ordets religiösa mening, tro på Guds nåd, är inte vetande eller vetenskap utan tvivel och misstro. Evangeliet om Jesus Kristus är det vapen Gud kastar in i den strid mellan tro och missmod som pågår inom varje människa.

Snart dags för konfirmation! ”Själva konfirmationsmässan är fantastisk! Den ser jag verkligen fram emot”, säger präst Annica Avengaard. Foto: Alex Giacomini/ikon

Inbjudan till konfirmation

2024/2025 kommer i augusti till ungdomar i årskurs 8!

KONFIRMATION 2023/2024

»Konfirmationslägret

brukar vara höjdpunkten!«

DEN 24 OCH 25 augusti

är det dags för årets 35 konfirmander att konfirmera sig. Läsningen har pågått från september 2023 i två grupper.

Hur har konfirmandåret varit, Annelie Wagnefors?

– Vi har fantastiska konfirmander! De har verkligen varit måna om att ta vara på konfirmationstiden. Flera av dem har verkligen växt under åren.

I augusti åker de på konfirmationsläger utanför Alvesta. Med på lägret följer fyra personal och tolv ungdomsledare. – Att åka på läger brukar vara höjdpunkten. Gänget svetsas samman då, säger Annelie.

PRÄST ANNICA

Avengaard arbetar med främst tisdagskonfirmanderna och tycker att konfirmandåret har varit

händelserikt och väldigt fint.

– När året börjar är det alltid lika spännande att lära känna varandra och börja upptäcka det här med vad en tro på Gud är, och vad det kan innebära i livet. Att få nosa på kyrkans rika tradition och ingå i församlingen ihop med andra i samma ålder under ett år är så fint på många sätt. Det är lite sorgligt att året redan är över!

Tända ljus eller paus från solen?

Upptäck sommarkyrkan. Ladda ner appen Kyrkguiden

.

Oavsett vad du letar efter, finns chans att hitta det i någon av Sveriges kyrkor. Upplev konst och musik. Stanna upp och tänd ett ljus. Prata med någon, kanske över en kopp kaffe. Ladda ner appen Kyrkguiden. svenskakyrkan.se/sommar

ATT PILGRIMSVANDRA är ett sätt att främja möten mellan människor och mötet mellan människor och Gud på nya sätt, i en miljö som är läkande och stärkande för ande, kropp och själ. Foto: Magnus Aronson/Ikon. Text: Strängnäs stift

EXISTENTIELLT

Att pilgrimsvandra stärker kropp & själ

ATT VARA PILGRIM

är att vara på väg – att ha ett inre och yttre mål med sin vandring. Intresset för att pilgrimsvandra är stort i Sverige och övriga Europa. Hundratusentals människor vallfärdar varje år till exempelvis Santiago de Compostela i Spanien eller på Nordens Sankt Olavsvägar.

PILGRIMSVANDRING

kan också vara enkla vandringar i den lokala församlingens regi eller på egen hand, korta eller längre. Att vandra är ett

sätt att vårda kropp och själ och lusten väcks ofta av nyfikenhet. Vad möter vi bortom vägkröken och inom oss själva?

I STRÄNGNÄS stift finns ett pilgrimsnätverk mellan församlingar. Det finns tre noder: Viby, Strängnäs och Stiftsgården Stjärnholm. Se svenskakyrkan.se/strangnas/ pilgrim-strangnas för information om leder och pilgrimsverksamhet. Gå gärna in på Facebook och sök efter: ”Nätverk för pilgrimer i Strängnäs stift”.

Kyrkans personal på plats

UNGDOM Nära hundra ungdomar firade skolavslutning på Gröna Lund

TORSDAG 13 JUNI åkte 97 ungdomar i årskurs 7–9 från Järna och

Mölnbo till Gröna Lund för att fira skolavslutningen. Idén att åka till Gröna

Lund har initierats av pastoratets ungdomsansvarig Annelie Wagnefors.

– Det är en satsning för att ungdomarna ska ha ett drogfritt alternativ på skolavslutningskvällen.

AV DE 97 ungdomarna kom 10 från Hölö-Mörkö församling som pastoratet samarbetar med. Två proppfulla bussar körde ungdomarna till huvudstaden denna kväll.

n ytt under solen i

juli & augusti

VÅRDINGE, YTTERJÄRNA OCH ÖVERJÄRNA FÖRSAMLINGAR

Foto: Patrick Rosenkranz

Gudstjänst

ÖPPET ALLA DAGAR FRÅN 29 JUNI TILL 14 JULI

VÅRDINGE VÄGKYRKA

Vårdinge kyrka 11.00–16.00

Kyrkan har öppet. Välkommen in för att tända ett ljus eller få en rundtur i kyrkan. Klockan 14.00 varje dag hålls en kortare andakt utom söndagarna då det är mässa klockan 16.00.

TISDAGAR

VESPER

Överjärna kyrka 18.00

OBS: Semesteruppehåll vecka 29 till 32.

En tidlös kvällsbön med eviga ord och skön musik. Växelsång, ljuständning och gregorianska toner är en böneform där det efter en tid inte längre är vi som bär bönen utan bönen som bär oss.

SÖNDAG 7 JULI

Sjätte söndagen efter trefaldighet

HÖGMÄSSA

Överjärna kyrka 11.00

Präst: Kiki Svee

Musiker: Agneta Axelson

Sillunch i Klockaregården.

MÄSSA

Ytterjärna kyrka 18.00

Präst: Kiki Svee

Musiker: Agneta Axelson

Tema: Efterföljelse

”Efterföljelsen” – Imitatio Christi – i helg och vardag, i medgång och motgång, är ämnet för denna söndag.

SEMESTERTIDEN är resandets tid. Vägen och resan är också några av de äldsta bilderna för det andliga livet. Den som ser tillbaka har ofta lätt att se livets vägsträckning, rastplatser, hög- och låghastighetssträckor – och olycksplatser. Redan mycket tidigt kallades de kristna för dem som ”hör till Vägen” (Apg 9:2).

GENOM ATT göra verkliga resor lär vi oss mer om omvärlden och om oss själv – om resorna för oss till miljöer som utmanar och väcker eftertanke.

SÖNDAG 14 JULI

Kristi förklarings dag

HÖGMÄSSA

Överjärna kyrka 11.00

Präst: Martin Reberg

Musiker: Agneta Axelson

MÄSSA

Vårdinge kyrka 16.00

Präst: Martin Reberg

Musiker: Agneta Axelson

Tema: Jesus förhärligad

SÖNDAG 21 JULI

Åttonde söndagen efter trefaldighet

HÖGMÄSSA

Överjärna kyrka 11.00

Präst: Kiki Svee

Musiker: Birgitta Sigbrandt

GUDSTJÄNST

Ytterjärna kyrka 18.00

Präst: Kiki Svee

Musiker: Birgitta Sigbrandt

Tema: Andlig klarsyn Ämnet ”Andlig klarsyn” infördes i Evangelieboken 1983. Att

vilja och kunna skilja på rätt och orätt, sanning och lögn, gott och ont är viktiga och oumbärliga sidor av vårt kristna liv.

”Den blomstertid nu kommer med lust och fägring stor. Du nalkas, ljuva sommar, då gräs och gröda gror. Med blid och livlig värma till allt som varit dött, sig solens strålar närma, och allt blir återfött.”

Kristi förklarings dag

FIRANDET AV kristi förklarings dag uppstod i den östliga kyrkan och finns belagd redan på 600-talet. Ordet förklaring har en gammal betydelse: ”bli strålande av ljusglans” och innebar någon form av förvandling. Det är den betydelsen som ligger bakom söndagens namn.

Foto: Vladimir Soares

SÖNDAG 28 JULI

Nionde söndagen efter trefaldighet

HÖGMÄSSA

Överjärna kyrka 11.00

Präst: Annica Avengaard

Musiker: Vikarierande

GUDSTJÄNST

Molstabergs säteri 14.00

Präst: Annica Avengaard

Musiker: Vikarierande

Tema: Goda förvaltare

Medtag kaffekorg!

SÖNDAG 4 AUGUSTI

Tionde söndagen efter trefaldighet

FRILUFTSGUDSTJÄNST

Moraåns naturreservat 11.00

Präst: Annica Avengaard

Musiker: Tobias Lundmark

Vägbeskrivning: Mellan Prästgårdsvägen

66 och 70 i Järna går vägen till en mindre parkering. Följ stigen mot ån därifrån. Parkering kan ske på Telleby verkstäder alldeles i närheten.

MÄSSA

Ytterjärna kyrka 18.00

Präst: Annica Avengaard

Musiker: Tobias Lundmark

Tema: Nådens gåvor

Denna söndag har fått en ny inriktning jämfört med Evangelieboken 1983. Med ämnet ”Nådens gåvor” riktas tankarna mot kyrkan och den lokala församlingen som Kristi kropp, där de olika lemmarna har olika funktioner och uppgifter.

”Gud, låt den yttre resan stödja den inre”. Foto: Scott Evans

SÖNDAG 11 AUGUSTI

Elfte söndagen efter trefaldighet

HÖGMÄSSA

Överjärna kyrka 11.00

Präst: Matts Sandström

Musiker: Tobias Lundmark

LEKMANNALEDD GUDSTJÄNST

Vårdinge kyrka 16.00

Musiker: Tobias Lundmark

Tema: Tro och liv

Kristen djupmeditation

TORSDAGAR

19.00–20.00

Ytterjärna kyrka

Start ht 2024: 5 september

SÖNDAG 18 AUGUSTI

Tolfte söndagen efter trefaldighet

HÖGMÄSSA

Överjärna kyrka 11.00

Präst: Kiki Svee

Musiker: Georg Lidström

GUDSTJÄNST

Ytterjärna kyrka 18.00

Präst: Kiki Svee

Musiker: Georg Lidström

Tema: Friheten i Kristus

LÖRDAG 24 AUGUSTI

KONFIRMATIONSMÄSSA

Vårdinge kyrka 11.00 & 14.00

Präst: Matts Sandström

Musiker: Tobias Lundmark

SÖNDAG 25 AUGUSTI

Trettonde söndagen efter trefaldighet

KONFIRMATIONSMÄSSA

Tema: Medmänniskan

Ytterjärna kyrka 11.00 (sammanlyst mässa)

Präst: Annica Avengaard

Musiker: Tobias Lundmark

18.30. Intro för nya deltagare 19.00–20.00.

Meditation (inget insläpp efter 19.00) 20.00. Örtte finns för den som vill stanna en stund. Meditation är en väg att finna Gud, sitt inre lugn och sin egen andning. Tillsammans kliver vi in i en mångtusenårig tradition där meditationen är en hjälp att uppleva enighet med Gud genom en inre, ordlös bön. Ett kravlöst vara där vi får landa med hela våra jag i Guds stora kärleksfulla närvaro.

Ingen anmälan, då detta är en drop-in-grupp. Meditationsledare: Olof Dimdag. Samtalsledare: Annica Avengaard.

Gemenskap

Sommarcafé

Sommarcafé i trädgården utanför församlingshemmet. Vid regn är vi inomhus. Kostnad: 60 kronor.

MÅNDAG–FREDAG 10.00–15.00 • 24 JUNI–19 JULI • Församlingshemmet, Järna

Våfflor med musikquiz

Kaffe, våffla och musikquiz till levande musik. Kostnad 20 kr. Varmt välkommen att vara med, ingen anmälan behövs.

TISDAG 23 JULI 18.30 • Klockaregården, Järna

Foto: underbaraclaras.se

Surströmmingsfest

Välkommen till vår numera traditionsenliga surströmmingsfest. Max antal 20 personer. Först till kvarn gäller! Anmälan sker till expeditionen senast 9 augusti. Tel. 08-551 747 20 eller mejl: jarna-vardinge.pastorat@svenskakyrkan.se Kostnad: 60 kronor.

TISDAG 20 AUGUSTI 18.00 • Klockaregården, Järna

Musikcafé

Musikcafé med Fredde. Kostnad: 40 kronor inklusive fika. Ingen anmälan. Varmt välkommen!

LÖRDAG 31 AUGUSTI 13.30 • Församlingshemmet, Järna

Musik i sommarkväll

Nordiskt ljus

TORSDAG 4 JULI

Ytterjärna kyrka 19.00

Musik av högsta klass med Christina Knochenhauer, sång och Love Derwinger, piano. Musik av bland annat Gunnar de Frumerie, Emil Sjögren och Ture Rangström.

Sommarkväll i blåton

TORSDAG 11 JULI

Vårdinge kyrka 19.00

Anders Ellman, kornett; Lasse Olofsson, trombone; Lars Örback piano; Mårten Korkman, kontrabas. Jazzklassiker av mästare som Duke Ellington, Benny Golson och Tadd Dameron blandat med pärlor ur American song book.

Sommarkonsert med Fyren

TORSDAG 18 JULI

Överjärna kyrka 19.00

Maja Svantesson, sång & synth; Isak Ingvarsson, basklarinett & saxofon; Isaak Peyer, gitarr. I efterklangen av den svenska visskatten, klassisk stämföring och jazzens lekfulla improvisationer bjuder Fyrens musik in till nya oupptäckta världar av ord och ton.

Double Play

TORSDAG 25 JULI

Ytterjärna kyrka 19.00 Ett musikaliskt samtal i kammarjazzformat. Pianisten Claes Crona och trumpetaren och sångaren Peter Asplund möts på duo. De botaniserar i den amerikanska och den svenska sångboken, och framför egna favoriter.

Fyren.

”Som stjärnorna på himmelen”

TORSDAG 1 AUGUSTI Vårdinge kyrka 19.00

Karin Ingebäck, sopran och Henrik Löwenmark, piano framför vackra nordiska klassiska romanser och pianostycken av bland annat

Wilhelm Peterson Berger, Jean Sibelius och Edvard Grieg.

Franskt, svenskt och Mozart

TORSDAG 8 AUGUSTI Överjärna kyrka 19.00

Lotta Pettersson Van den Poel, klarinett och Clara Heinemann, harpa. Claude Debussy och Eugene Bozza och svenska tongångar av Nils Lindberg. De avslutar med adagiot ut Mozarts klarinettkonsert.

KG HAMMAR Foto: Unsplash

»Gud, låt vår och försommar, låt grönska och blommor, låt fågelsång och fjärilsflykt tala om dig och om rikedomen i ditt väsen. Låt din Ande röra våra hjärtan så att vi hör ditt tilltal, ser dig i varje människa och finner vårt mål i dig.«

FÖRTRÖSTAN. ”Livets kvalitet och de kvalitativa aspekterna kan vi aldrig fånga in med några mätinstrument alls. Där måste vi förlita oss på någonting annat.” Det menar kulturantropologen Mikael Kurkiala.

Olika sanningar kan anläggas

på verkligheten

Det som är sant för dig behöver nödvändigtvis inte vara sant för mig. Det beror på våra perspektiv och vilka kulturer vi tillhör. Men bådas sanningar kan ändå vara sanna.

TEXT: Sofie Kalodimos

ILLUSTRATION: Kajsa Nordlund

HUR SKA DU KUNNA veta vad som är sant? Du ser din deprimerade vän visa upp ett perfekt liv på Instagram, du lyssnar till nyheterna och hur Donald Trump åter igen kommer undan med en lögn. Du hör myndigheternas fakta om coronavaccinet, men läser alternativa fakta i långa trådar på nätet. Och Twitter översvämmas av olika sanningar när Magdalena Andersson väljs till statsminister. I dig själv känner du hur trygg du är i din tro, men du vet också att din kollega, som tror något helt annat, är lika trygg i sin tro. Ja, hur ska du kunna veta vad som är sant?

HÖSTEN 2013 FIGURERADE en svenska i 20-årsåldern, Veronica Larsson, i många nyhetssajters kommentarsfält. Hon hade mycket att säga om det mesta och hon var tydlig med vem hon var och vilket liv hon levde. Problemet var bara att hon aldrig existerade. När journalisten Jack Werner försökte få tag i Veronica Larsson kunde han konstatera att någon annan byggt upp en påhittad person. Han skrev då den uppmärksammade och prisbelönta artikeln ”Vem är Veronica?”.

LITE SENARE delades febrilt en Facebookstatus om Nadja Karlsson, som påstods blivit mördad av invandrare. När statusen delats drygt 6000 gånger kunde Jack Werner konstatera att inte heller Nadja Karlsson existerade. – Det var de här två

händelserna som för mig ganska tydligt ledde till insikten att det här är ett område för journalistiken, där vi ska ta en äganderoll. Om det är så lätt att bygga upp en falsk historia på nätet så måste journalistiken träda in i det, säger Jack Werner.

Tillsammans med journalisterna Åsa Larsson och Linnéa Jonjons startade Jack Werner avdelningen Viralgranskaren på tidningen Metro.

– Det var inte helt revolutionerande tankar, men det var få som ägnade sig åt att göra sån journalistik systematiskt. Det var något nytt och upplevdes som banbrytande. Med tur och tajming så råkade vi vara lite före kurvan kan man säga.

Åren 2015–2017 hände mycket i världspolitiken. Storbritanniens utträde ur EU, Brexit, inleddes, Donald Trump valdes till president och lögnen fick större utrymme i samhället. Man kunde tjäna annonspengar genom att posta fake news eller propaganda på internet. Sanningsbegreppet utmanades.

Mikael Kurkiala är kulturantropolog och omvärldsbevakare i Svenska kyrkan.

MIKAEL KURKIALA

är kultur antropolog och omvärldsbevakare i Svenska kyrkan. Han tycker att sanningen har blivit mer aktuell de senaste åren: – Donald Trump bidrog mycket till att urholka tron på sanningen och sanningen som viktig. Man kunde plötsligt ljuga och ertappas med en lögn utan att det var särskilt stigmatiserande. Det gjorde ju Trump själv som person vid flera tillfällen. Nu hör vi saker som ”alternativa fakta” och ”postsanning” –tiden efter sanningen. Innan var sanningen något ganska neutralt. Antingen var det

sant eller så var det inte det. Åtminstone i folklig förståelse; man kunde ljuga och man kunde tala sanning. Men något av det har börjat luckras upp. Och vetenskapen som tidigare har varit en slags garant är idag djupt ifrågasatt.

JACK WERNER TROR ATT

vi som människor är inkapabla att hedra sanningen fullt ut; vi kan inte komma till en punkt där vi bara tar in den objektiva verkligheten:

– Det är så att vi mer eller mindre medvetet fattar ett beslut kring vad vi bestämmer oss är sant om världen och vår egen roll i världen. När vi berättar historien om vår värld, både som skönlitterära romaner, eller korta vardagsanekdoter; ”har du hört att politikerna numera ger sig själva fallskärmar medan knegare blablabla?”, så visar vi en ganska naken självbild i dem. Där, mellan raderna, säger vi mer om verkligheten än vi kanske gör rakt ut.

JACK MENAR ATT DET handlar om att det är lättare att berätta en historia om hur vi ser på världen än att säga hur vi ser på den rakt ut.

– Låt säga att man är homofob och tycker att det är något skumt med homosexuella. Då är det lättare att berätta en historia om deras gränslösa uppvisningar och sexualitet än att säga rakt ut ”jag tycker att homosexuella är lite läskiga”. Så på många sätt är berättelsen som en förtäckt innehållsdeklaration av vår världsbild.

Jag frågar Jack Werner vad det är i honom som gör att det är så viktigt att få fram sanningen. Han menar att det inte är sanningen som är viktig för honom. Det är berättelsen, historien:

– Det finns ingen iver i mig att rätt ska vara rätt och sant ska vara sant. Det är inte så att jag brinner för nitiskhet. För mig bottnar det i ett genuint intresse för det

»Vetenskapen som tidigare har varit en slags garant är idag djupt ifrågasatt.«

MIKAEL KURKIALA

mänskliga berättandet. Jag tycker väldigt mycket om att vi människor skildrar vår världsbild genom berättelser. Och hur vi gör det. Det är därför jag också kan para ihop källkritiksengagemanget med spökhistorieengagemanget, som jag också har.

ÄVEN MIKAEL KURKIALA

tror att sanningen har olika perspektiv. Och att det på så sätt kan finnas flera sanningar. – Verkligheten är alltid undflyende. Det finns många olika sanningar och olika perspektiv som man kan anlägga på verkligheten. Jag kan ta ett exempel: När en gammal navajoindian i slutet av 1950- talet fick se en bild av The Empire State Building, som då var världens högsta byggnad, ställde han frågan ”Hur många får rymmer den?”. Han ville greppa hur stor den här byggnaden egentligen var. Och det är väl klart att man hade kunnat svara ”Den rymmer si och så många får” för det är ju faktiskt teoretiskt möjligt att baxa in X antal får och mäta hur många får som Empire State Building rymmer. Och då är det absolut sant, att vi har det antalet. Men som man frågar får man också svar – vissa frågor bedöms som relevanta och vissa inte relevanta.

MIKAEL KURKIALA BERÄTTAR

också om när en antropolog lyssnade till en shoshonerindian som berättade om andedansen. Indianen berättade att dansen var strukturerad utifrån åtta, på varandra, följande sånger. Och

antropologen ställde då frågan. ”Hur lång tid varar en sån här andedans, ungefär?” Indianen svarar ”Den varar i åtta sånger.” Antropologen fortsätter ”Men om vi säger att den börjar klockan åtta på morgonen. När slutar den då?”. Då svarar indianen ”Vi slutar när den åttonde sången har avslutats.”

– För mig är exemplen med The Empire State Building och andedansens varaktighet exakt samma fenomen. För den som ställer frågan har inte riktigt förstått fenomenets karaktär. Båda svaren är sanna, absolut. Men sanningen är ofta ointressant utanför en kulturell kontext. För en antropolog kanske det är intressant om en andedans varar åtta timmar eller 16 timmar. Men för den som fenomenet tillhör så är det ointressant. För svaren är knutna till speciella perspektiv.

SÅ DET SOM ÄR SANT FÖR

DIG kanske inte är sant för mig. Det beror på vilket perspektiv du har, vilken kultur du tillhör, vilken religion du har, den politiska tillhörigheten och om du bor i stan eller på landet. Men kanske kan bådas sanningar ändå vara sanna. Andedansen varade ju ett visst antal timmar och samtidigt under åtta sånger.

– Sanningen växer fram i relation till ett speciellt perspektiv. Men man kan inte säga att något varar i fem timmar OCH i åtta timmar. Det är antingen det ena eller det andra. Så inom varje system så kan vi säga att något är sant eller falskt. Men när två olika tankesystem möts så kan något vara sant inom det egna tankesystemet, men

det kan också finnas något som är lika sant i ett annat tankesystem, säger Mikael Kurkiala.

FÖR ATT KUNNA svara sant på en fråga måste man alltså förstå vad den som ställer frågan vill ha svar på. När det kommer till de existentiella frågorna så kan det vara knepigt. I dödsannonserna kan man ibland läsa frågan ”Varför?”. Är det här en fråga som någon kan svara på?

Foto: Markus Winkler

– Vi måste först förstå frågans karaktär. ”Vad är det som efterfrågas” innan vi kommer med ett svar. Och där tror jag att det ofta blir enormt många missförstånd som uppstår. Som till exempel i dödsannonsernas förtvivlade ”Varför?”. Det är en fråga som inte kan besvaras med ”cancer”, ”självmord” eller ”bilolycka”. För det är inte det som den sörjande efterfrågar – det är inte ett ”därför att-svar”. Så jag menar att de existentiella sanningarna på det sättet är av en helt annan karaktär. Man kan inte fastställa sanningen hos dem genom att se på yttre faktorer. Man måste ställa sanningen mot sitt eget liv. Mikael Kurkiala menar att vi jobbar med två olika sanningsbegrepp. Dels de vetenskapliga sanningar -

na, som ligger utanför oss själva. Till exempel ”faller ett äpple snabbare till marken än en fjäder?” Det gör det och det kan vi vetenskapligt förklara. Den sanningen är en sanning, oberoende om du är kristen eller buddist. Dels har vi de existentiella sanningarna. Här kan man inte självklart säga ”hon har rätt och han har fel”. Det man kan bedöma är hur väl vissa sanningar och svar på livstolkningar kan bära en människa eller ett samhälle över tid. Vi kan egentligen bara säga att en kultur är bättre än en annan genom att se vilka konsekvenser den får.

”OM VI TILL EXEMPEL LEVER

med föreställningen om att människan är härskare över planeten och att vi har rätt att roffa åt oss, så legitimerar dessa föreställningar handlingar som kan leda till att vi förintar vår egen livsvärld. Och då är det något i själva kosmologin det är fel på. Av samma skäl det vore det förmätet att påstå att en person lever i en felaktig sanning, om den sanningen gör honom eller henne förmögen att interagera med andra människor, fördjupa relationer, ta socialt och moraliskt ansvar för andra.

Det finns idag inte någon allmänt accepterad definition av sanning i filosofin, trots tusentals år av filosofiska tänkare. Men Mikael

Kurkialas sätt att se det, med existentiell sanning och

vetenskaplig sanning förekommer på flera håll.

”MAN menar inom naturvetenskapen, på goda grunder, att det är sant som också kan bevisas. Antingen empiriskt eller logiskt. Och jag tycker att det är alldeles rimligt. Jag har den största respekten för naturvetenskap. Men den täcker in en avgränsad del av verkligheten. Jag skulle lite förenklat kunna säga att den handlar om livets kvantitet – det som är mätbart, vägbart och iakttagbart. Men livets kvalitet och de kvalitativa aspekterna kan vi aldrig fånga in med några mätinstrument alls. Där måste vi förlita oss på någonting annat.

Foto: Mark Boss

Förföriskt god rulltårta med passionskräm

Servera en festlig rulltårta till sommarens kalas.

En krämig och frisk fyllning med passionsfrukt går hem hos de flesta!

RECEPT OCH STYLING: Sophie Ekman/Verbum

FOTO: Eva Hildén

10–12 bitar

Ugn 225 grader

Ingredienser

4 ägg

2 dl strösocker

1 msk rosa

hushållsfärg

1 tsk vaniljsocker

2 dl vetemjöl

1 dl potatismjöl

2 tsk bakpulver

Fyllning

100 gram rums -

varmt smör

2½ dl florsocker

3 msk passionsfruktjuice (4 frukter)

1 äggula

Garnering

Vispgrädde

Påskägg

Mynta, färsk

Gör fyllningen

Vispa smör och 2 dl florsocker poröst. Sila och pressa fram passionsfruktsaft. Blanda ihop med resterande florsocker

och äggula. Vispa ihop med smörblandningen.

Gör rulltårtan

Vispa ägg och socker till en vit smet. Blanda i hushållsfärg. Blanda vaniljsocker, vetemjöl och potatismjöl i en separat skål. Sikta över äggsmeten, blanda ihop försiktigt. Häll smeten på plåt med bakplåtspapper och

grädda mitt i ugnen i ca 5 minuter. Ta ut och vänd rulltårtan på nytt bakplåtspapper. Dra försiktigt bort det gamla pappret. Vänd en gång till på nytt papper. Låt svalna något. Bred på smörkrämen, rulla ihop och kyl. Vid servering, vispa grädde och spritsa på rulltårtan. Garnera gärna med myntablad.

Passion – vänd blicken och låt dig drabbas

Är det viktigt med passion i en relation? Och hur vårdar och bevarar vi den bäst under många år tillsammans? Emma Audas, äktenskapsforskare och präst, och Torbjörn Bildtgård, som forskar om relationer sent i livet, delar med sig.

TEXT: Maria Widar/Verbum

ILLUSTRATION: Sophie Ekman

FOTO: Emma Audas fotad av Matilda Audas Björkholm. Torbjörn Bildtgård fotad av Rickard Kilström

VI KANSKE SKULLE kunna ta och

fördjupa innebörden av ordet passion, menar Emma Audas. Passion kan vara något helt annat än det första elektrifierande pirret i magen, sinnet som tappar balansen, hjärtat som springer ruscher, syret som nästan tar slut när världen upplevs pågå någon annanstans, långt bort. Passion kan vara något betydligt djupare, menar hon. Åter till det snart.

EMMA AUDAS ÄR PRÄST och äktenskapsforskare. Rätt tidigt in i teologistudierna fastnade hon för ämnet äktenskap och relationer.

– Frågorna kring relationer och sexualitet är utmanande, intressanta och spännande. Det är ett laddat ämne som engagerar, som ligger nära oss människor, säger hon.

– Dessutom var det många omkring mig som gifte sig och jag hade en lärare i Åbo som skrev mycket om de här frågorna. Det fanns över lag en miljö som uppmuntrade att dyka djupare.

Efter några år i församlingstjänst började hon forska på heltid och skrev sin doktorsavhandling om kyrkans syn på äktenskapet.

EMMA AUDAS

ÅLDER: 36 år.

FAMILJ: Mannen Patrik Hagman. Stor familj.

BOR: Vadstena.

GÖR: Teolog och präst. Jobbar som stiftsadjunkt för Linköpings stift.

TORBJÖRN BILDTGÅRD

ÅLDER: 53 år.

FAMILJ: Fru och två barn.

BOR: Sollentuna.

GÖR: Universitetslektor.

»Passion, för mig, är att drabbas av en annan människa. Det är en glädje och ett firande av en annan människas existens.«

EMMA

AUDAS

Åter till ordet passion, vad anser hon att det ordet egentligen innebär?

– För mig är inte passion synonymt med den tidiga förälskelsen i en relation eller med den sexuella lusten och åtrån. Det betyder något annat, passion är så mycket större än så. Passion, för mig, är att drabbas av en annan människa. Det är en glädje och ett firande av en annan människas existens.

DET LIKNAR PÅ

MÅNGA sätt den tidiga förälskelsen, menar Emma, skillnaden är att passionen är djupare och har blicken på den andra, inte på en själv. – Passionen kräver att du är uppmärksam och verkligen ser den andra, inte den du önskar att han eller hon vore. Förälskelsen handlar många gånger om att tillskriva den andra ideal och egenskaper. Vår självupptagna kultur får oss lätt att bli mest intresserade av oss själva och vad andra kan ge oss, ”Kan någon annan rita ett hjärta på stranden åt mig?”. Passion fungerar tvärtom, den kräver uppmärksamhet på en annan människa. Krävs det passion för att leva lycklig i en relation?

– Jag tror att man kan ha en lycklig relation utan att bli drabbad av sin partner, man kan ha det jättebra ändå. Det ska snarare ses som en stor gåva att kunna bli drabbad. Att ibland få fråga sig hur är det möjligt att jag får vara med dig?

OM MAN STUDERAR DE

som skilt sig, där passionen inte längre finns – vad säger de? En som är expert på äldre och relationer är Torbjörn Bildtgård , docent i sociologi. Han har ägnat en stor del av sin forskning åt relationer sent i livet. Tillsammans med sin kollega professor Peter Öberg arbetar han just nu med en studie om att skiljas sent i livet.

– Många jag intervjuar och möter resonerar ”Den återstående livstiden är begränsad så hur vill jag använda den tiden? Vill jag fortsätta leva med min partner där kärleken och passionen inte längre finns?”, berättar han och fortsätter: – I de skilsmässoberättelser jag har tagit del av vittnar många äldre om att man inte längre har gemensamma projekt, man har helt olika mål för resten av livet. Den ena kanske vill resa och träffa människor och den andra trivs med att ta det lugnt hemma och titta på tv. Det här splittrar många par och det kanske heller inte är någonting man varit medveten om tidigare. Det blir tydligt först när barnen flyttat ut och man har gått i pension.

ÅREN EFTER pensionen

innebär ett enormt skifte i livet för många, förklarar han. Man tar klivet från tidigare livsvillkor in i något helt nytt. Men om man vänder på det, menar Torbjörn, är det också bland målen och drömmarna vi kan finna själva nyckeln till den långa, goda relationen.

– Om man har eller ser till att skapa gemensamma mål och drömmar har man som par bättre förutsättningar att hålla ihop sent i livet.

Förutom att hitta nya gemensamma mål och drömmar som Torbjörn påpekar,

är det också viktigt att låta varandra vara egna personer, menar Emma Audas.

– Äktenskapet kan ha en konserverande effekt på oss eftersom vi hela tiden är i någon annans blick, nära någon som vet vad vi brukar göra och hur vi brukar bete oss. ”Va? Ska du gå på danskurs?” kan det låta. En viktig nyckel är därför att låta den andra vara en egen person.

Och, förklarar Emma, att för egen del se till att ta den platsen.

– Stå ut med att utsätta den andra för det obehag det kan innebära, att visa att du är en egen person. Försök inte att rädda

honom eller henne från det obehaget. Det är attraktivt med människor som vidgar vår värld. Att fortsätta växa är ett sätt att fortsätta göra den andras värld större, säger hon och fortsätter:

– Dessutom uppstår åtrå i avstånd. Om vi lever i en sådan symbios att det inte längre finns ett du och ett jag blir det svårt för attraktionen att överleva. Därför är det bra att få se den andra i nya situationer och miljöer, då ser vi nya sidor lite på håll.

Vad säger Bibeln om passion?

– Den är full av det! Passion är ett tema som förekommer mycket i Bibeln, bland annat i Höga visan och Psaltaren som i den tidiga kyrkan är de mest citerade och kommenterade böckerna. Här kan vi bland annat läsa ”Jag sträcker mina händer mot dig, öppnar mig som törstig jord” och ”Gud min Gud, dig söker jag, min själ törstar efter dig, min kropp längtar efter dig, som ett kargt och uttorkat land”. Det är erotiskt laddade texter.

OCH BIBELN, MENAR

Emma, verkar envist påstå att människans erfarenhet av längtan efter en annan människa är något mer än sexuell lust och åtrå. Än det elektrifierade pirret.

– Det är en djup längtan som säger oss något om hur människan längtar efter Gud, och hur Gud längtar efter oss. Vår mellanmänskliga längtan kan alltså ge oss kunskap om vem Gud är, och hur Gud är. På samma sätt som den jag älskar är oersättlig är jag också det i Guds ögon.

Foton detta uppslag: Unsplash

Bädda för passion

Vad kan vi göra i våra relationer för att hålla passionen levande? Prästen och äktenskapsforskaren Emma Audas ger tre tips på hur vi bäddar för passion:

1. Be

När vi stillar oss i bön övar vi oss i den uppmärksamhet som behövs för att passion ska kunna uppstå. Vi lär oss lyssna till en annan och vi får också en ärligare blick på oss själva, och vår plats i tillvaron. Öva dig i bön!

2. Gå på danskurs

Eller hjälp till med att dela ut matkassar i församlingen. Gör något som tar fram nya sidor i dig, som gör din värld större. Kanske tillsammans? Finns det något mer attraktivt än att lite på distans betrakta sin partner i ett nytt sammanhang, med nya människor?

3. Tala sanning

Få saker är så bra som ärlighet för att hålla passionen vid liv. Ärlighet skapar tydlighet och får oss att framträda som egna personer. Lögn – även för att skydda den andra – och fasader skapar misstro och ängslighet vilket dödar passionen.

MAJESTÄTISKT. Prästkragarna

står i full blom på pastoratets kyrkogårdar.

Foto: Joel Hallström

KYRKOGÅRD

Det blommar på våra kyrkogårdar

NU ÄR SOMMAREN

här och det märks på våra kyrkogårdar där det blommar för fullt! Vi försöker att spara små öar av blommar runt omkring våra kyrkor och gravar för våra kära pollinerare, men också för oss som besökare att få njuta av. Prästkragar står i full blom och vajar majestätiskt i vinden.

FÖR TVÅ ÅR SEDAN började kyrkogårdsförvaltningen att anlägga en äng på nedre delen av Överjärna kyrkogård. Nu blommar den för fullt och här kan man slå sig ner på en av bänkarna och lyssna till allt surrande.

Foto: Marie Ljungsten

M arie

Just denna vecka (i början av juni) har vi börjat byta ut vårblommor mot sommarblommor i skötsellådorna, vilket ska vara klart innan midsommar.

Ljungs t e n

Marie Ljungsten

Hälsningar från Marie Ljungsten, säsongsarbetare på Kyrkogårdsförvaltningen i Järna-Vårdinge pastorat. Läs mer på nästa uppslag om hur man kan arbeta med att gynna pollinatörer!

SOMMARBLOMMOR på väg ut till plantering för den som har beställt gravskötsel. För information om beställning av gravskötsel besök gärna vår webb eller ring kyrkogårdsförvaltningen: 08-551 782 14

Foto:

BLOMSTRANDE. ”En enkel åtgärd för att gynna vilda pollinatörer är att låta gräsmattor blomma. De flesta gräsmattor innehåller växter som vitklöver, höstfibbla och prästkrage som vid blomning blir en värdefull källa till nektar och pollen för fjärilar, vildbin och andra vilda pollinatörer”, skriver naturvårdsverket om arbetet med att gynna våra pollinatörer.

Foto: Joel Hallström

De vanligaste pollinatörerna i Sverige

I Sverige är det främst insekter som är pollinatörer, exempelvis vildbin och andra steklar, dag- och nattfjärilar, blomflugor och andra flugor samt skalbaggar. De flesta pollinatörer lever vilt i naturen och är så kallade vilda pollinatörer, medan honungsbiet och ett par humlearter odlas. Källa: Naturvårdsverket

UTSLAGET. Ängen på nedre delen av Överjärna kyrkogård.

Foto: Joel Hallström

OKLIPPT. Låt gräset och även blommorna växa på ängen eller i trädgården för att locka dit pollinatörerna. Bild från Överjärna kyrkogård.

Foto: Joel Hallström

BIOLOGISK MÅNGFALD

Gynna

vilda

pollinatörer

– låt gräset växa!

PÅ KYRKOGÅRDARNA

i pastoratet anlägger Kyrkogårdsförvaltningen blomsterängar och låter blommande växter stå kvar så mycket som möjligt vid gräsklippning. Små bihotell har placerats på ett flertal platser och större bihotell är på gång.

NATURVÅRDSVERKET

har satsat mycket på att informera om hur både företag och privatpersoner kan arbeta med att gynna pollinatörer: ”Vi behöver vilda pollinatörer för vår livsmedelsförsörjning och för biologisk mångfald. Idag är våra pollinatörer hotade i landskapet och behöver därför vår hjälp.

De flesta växter tar hjälp av pollinatörer för sin pollenöver föring. I Sverige är det främst insekter som är pollinatörer, exempelvis vildbin och andra steklar, dagoch nattfjärilar, blomflugor, andra flugor och skalbaggar. De flesta lever vilt i naturen, så kallade vilda pollinatörer.

STUDIER HAR VISAT att pollinerande insekter har minskat både i antal och i antal arter globalt och i Sverige. Färre blomrika miljöer, ökad användning av växtskyddsmedel och klimatförändringar är några av hoten mot de vilda pollinatörerna.”

Källa: Naturvårdsverket

Tips för att hjälpa vilda pollinatörer:

1. Öka mängden blommor i trädgården

2. Välj gärna blommande träd och buskar i trädgården. Blommande träd och buskar är en ofta förbisedd resurs.

3. Skapa öppen och sandig miljö i trädgården

4. Spara gamla träd och död ved i trädgården.

Foto: Daniel Norin

Källa: Naturvårdsverket

ACT SVENSKA KYRKAN 150 år av internationellt engagemang

SEDAN 1874 har Act Svenska kyrkan fört en kamp för och tillsammans med människor som lever i utsatthet över hela världen. Att bry sig är en del av att vara människa – och kyrka. Mitt i kriser, genom långsiktigt arbete för förändring – och med kraften av tusentals ideella i församlingar runt om i Sverige. Tillsammans har vi gjort skillnad i ett och ett halvt sekel.

I TIDER AV minskande jämställdhet, klimatnödläge och krig kan det låta otillräckligt. Samtidigt är hoppet något av det

viktigaste vi har. Som kyrka bärs vi av hoppet om att det finns en Gud som inte överger. I hoppet kan vi tillsammans hitta mod att förändra och kraften att kämpa för en bättre värld. För jämställdhet. För klimaträttvisa. För fred.

SVENSKA KYRKANS mission bildades 1874 och blev starten för Svenska kyrkans internationella engagemang. 150 år senare förvaltar vi samma idé. På nya sätt, men med samma mission. Att med hoppet som drivkraft tillsammans fortsätta kampen för en bättre värld.

I Sendafa och Holeta utanför Addis Abeba, Etiopien, stödjer

Act Svenska kyrkan ett projekt med 24 mentormammor som besöker över 2 600 mammor och barn varje år. På bilden: Lisanu Bekele och Kube Mekonnen med sin tvååriga dotter och mentormamman Fantu Mergersa.

Hazel Lindkvist, kommunikatör för

Act Svenska kyrkan i Enskede-Årsta församling. Varannan tisdagskväll samlas ett tiotal kvinnor i Kyrkvillan för att sticka, virka och mötas kring livets små och stora frågor.

Foto: Gustaf Rosensköld/Ikon

Foto: Erica Pellfolk/Ikon

150 ÅR AV INTERNATIONELLT ENGAGEMANG

Vi lever alla under samma himmel, med samma rättigheter till ett värdigt liv. Sedan 1874 har vi fört denna kamp för och tillsammans med människor som lever i utsatthet över hela världen. I ryggen har vi världens största allians av kristna kyrkor, ACT-alliansen. De ger oss möjligheten att verka långsiktigt, men också att agera snabbt vid katastrofer och krig.

Vi tar med oss våra 150 år av erfarenheter när vi möter dagens och morgondagens utmaningar. Var med du också – bli månadsgivare!

SKANNA FÖR ATT BLI MÅNADSGIVARE

EFTERORD

”JAG TROR PÅ

augustis Gud: den

Gud som vet att sommarstressen har sin tid och höstrutinerna sin.

Jag tror att Gud inte kan sova på natten utan vakar med dig igenom din oro för allt det som ska hända dig i höst.

Jag tror på en Gud som har egen erfarenhet av att livet är trasigt och, liksom du, vet att ett pussel som inte har alla bitar helt enkelt inte kan gå ihop. Jag tror på en Gud som hjälper ändå.

Jag tror på den Gud som är med i augustis nervösa nätter, en Gud klockan tre på morgonen eftersom Gud Fader själv inte kan sova på natten.”

Charlotte Frycklund, präst

amen

LIVET

Existentiell hälsa – en bortglömd aspekt av livet

WHO HAR FLAGGAT

under flera år för att vi behöver lyfta fram den existentiella dimensionen av hälsan. Vi har talat så mycket om mat, motion och sömn men missat den

kanske viktigaste faktorn, den existentiella dimensionen, d v s att förhålla sig till helheten vi lever i, som får de spretiga hälsoråden att falla på plats och hjälper oss hantera livet och inte bara få bättre mätvärden.

VI KAN JÄMFÖRA MED

motion. Vi har under årtusendena rört oss ofantligt mycket mer än idag. För att bevara hälsan behöver vi hitta sätt att röra oss också i vår tid. På samma sätt har människor i alla tider gjort erfarenheter av att de är del i en större

helhet, som en del kallar för det stora okända som Tomas Tranströmer gjorde. Eller Gud som många gör. Eller det ovetbara som vissa forskare säger. WHO menar att vi behöver förhålla oss till den helhet som vi lever i även idag, oavsett vilka referensramar vi utgår från, för det påverkar hur vi hanterar vardagen.

Besök gärna webbsidan livsstilsverktyget.se där du kan lära dig mer om dig själv och din hälsa, inte bara fysiskt – utan också psykiskt, socialt och existentiellt.

”Hälsa är inte att ha perfekta blodvärden, det är att orka bära livet”. Det säger Anders Rosengren, professor vid Göteborgs universitetssjukhus som är en av de som står bakom forskningssatsningen Livsstilsverktyget.

Källa: Livsstilsverktyget. Foto: Karen Hammega

Månadens foajékonst

DENNA KONSTNÄR ställer ut sin konst i församlingshemmets foajé under juli: Anna-Karin Bengs. ”Jag arbetar textilt i fritt broderi med applikation och skapar gärna stora kuddar i vadmal. Jag utgår gärna från folkkonstens textilier och föredrar att kombinera det traditionella med nytt och väljer ofta starka färger”, säger Anna- Karin.

Se upp för gröna skyltar

INFORMATION FRÅN Maria Rosenfågel, kyrkogårdsadministratör: ”Gröna skyltar på graven betyder att vi söker anhöriga till de gravsatta. De skyltade gravarnas gravrätt kommer att återtas av pastoratet om ingen hör av sig. Kvarvarande gravplatser kan komma att upplåtas på nytt. Gravsten kan tas bort eller anonymiseras och återanvändas.”

JärnaVårdinge pastorat

VÅRDINGE, YTTERJÄRNA & ÖVERJÄRNA FÖRSAMLINGAR

TELEFON

08-551 747 20

ÖPPETTIDER EXPEDITIONEN & TELEFONTIDER

Måndag 10.00–12.00

Tisdag 10.00–12.00

Torsdag 10.00–12.00

Övriga tider bokas i förväg.

ADRESS

Kyrkvägen 10, 153 32 Järna

WEBB & E-POST svenskakyrkan.se/jarna-vardinge jarna-vardinge.pastorat @svenskakyrkan.se

PRÄSTER

Anders Ekhem, 08-551 747 20 (tf kh)

Martin Reberg, 08-551 740 45

Annica Avengaard, 08-551 782 07

DIAKON

Laila Larsson, 08-551 782 11

KYRKOGÅRD

Maria Rosenfågel, 08-551 782 14

REDAKTÖR MÅNADSBLADET

Linnéa Malmborg, 08-551 782 01

linnea.malmborg@svenskakyrkan.se Skribent om inget annat anges: Linnéa

Bilder om inget anges: Unsplash

Kuddar av

Anna-Karin

Bengs

Maria

»Gud, hjälp mig vandra min livsväg med dig vid min sida.«

JOHAN DALMAN

Omslag: