Pastoratsbroschyr

Svenska kyrkan i

Järna & Vårdinge KYRKOR, FÖRSAMLINGSHEM & KYRKOGÅRDAR

1

Ytterjärna kyrka

2

Svenska kyrkan i Järna och Vårdinge TRE MEN ÄNDÅ ETT INFORMATION Pastorat: Järna-Vårdinge.

Församlingar: Överjärna, Ytterjärna och Vårdinge.

Kommun: Södertälje.

Stift: Strängnäs.

Kontrakt: Södertälje.

KONTAKT Telefon: 08-551 747 20.

Adress: Kyrkvägen 10, 153 32 Järna.

E-post: jarna-vardinge.pastorat@svenskakyrkan.se Webb: svenskakyrkan.se/jarna-vardinge DOP Själva dopet kostar ingenting. Kyrka, präst, musiker och vaktmästare är gratis.

Dopklänning finns att låna i alla våra kyrkor.

VIGSEL För att få gifta sig i Svenska kyrkan måste minst en av er vara medlem i Svenska kyrkan. Varmt välkommen att kontakta oss om ni önskar att bli medlemmar.

BEGRAVNING Kyrkorum, präst, kyrkomusiker, vaktmästare och i förekommande fall bärare är kostnadsfritt för medlemmar i Svenska kyrkan. Den har redan betalats via kyrkoavgiften. Gravplats, gravsättning och kremering betalas genom begravningsavgiften.

Alla betalar begravningsavgift oavsett om man är medlem i Svenska kyrkan eller inte. Vid borgerlig begravning debiteras ingen kostnad.

LOKALUTHYRNING Du kan låna våra lokaler utan kostnad för dop-, vigsel- och begravningskaffe om du tillhör Svenska kyrkan och bor i någon av våra tre församlingar. Det finns också möjlighet att hyra lokalerna om du inte bor här eller om du vill ha annat evenemang.

3

Överjärna kyrka I FÖRSVAR MOT FIENDEN

Byggår: Omkring år 1175.

Max antal pers i lokalen: 150 st.

Adress: Kyrkvägen 10, 153 32 Järna.

Inventarier: 1781 fick kyrkan sin första orgel då skänkt av överste Svedenhielm. Orgeln har därefter ersatts två gånger. Ett triumfkrucifix hänger sedan 1984 i triumfbågen. Kristus­huvudet är från 1200-talet medan korset gjordes 200 år senare. Invid dopaltaret sitter en madonnabild från 1200-talets mitt, ursprungligen i lysande klara färger med kronor av metall.

Kuriosa: Ett rykte säger att kyrkan under medeltiden hade ett sidokapell i norr stiftat av någon av Folkungaättens konungar.

4

NÄRA DEN GAMLA landsvägen mellan Södertälje och Nyköping och Järnafjärden ligger Överjärna kyrka. Det strategiska läget samt att kyrkan tidigare haft ett rektangulärt östtorn ligger till grund för att kyrkan anses ha konstruerats som en försvarskyrka. Antagligen med anledning av konungamaktens medeltida närvaro i bygden då närliggande Tuna-­byarna en gång var centralorter i häraderna i egenskap av säten för konungamakten. Inga motsvarigheter finns i Södermanland, och få i Sverige då endast ett fåtal östtornskyrkor har bevarats.

Kyrkans fästningsliknande karaktär framgår tydligt med tanke på dess få och trånga fönster samt enda ingång i söder. Övervåningen tjänade tidigare som tillflyktsort i orostider, möjligen också som härbärge för pilgrimer under fredstid. Kyrkan är sannolikt uppförd omkring år 1175 och försvarsvåningen ett par decennier senare. I nästa byggnadsetapp tros sakristian ha tillfogats som med sitt osedvanligt rymliga rum med svagt spetsbågiga tunnvalv saknar motsvarighet på närmare håll.

På 1400-talet uppfördes ett torn i väster, så om tornet i öst vid den tiden hade full höjd skulle kyrkan i sådana fall ha varit en klövsadelkyrka. År 1600 välvdes kyrkan med tre stjärnvalv i långhuset och två kryssvalv i koret. Interiören dominerades av de höga valven med sinnrikt flätade ribbor. Östtornets övre delar revs och långhus och kor lades under samma takfall. 1880 gjordes en hårdhänt restaurering då bland annat vapenhuset från 1400-talet revs, alla fönster förstorades och tornhuven omändrades.

All inredning ersattes med nygotik. En invändig restaurering gjordes för att avlägsna spåren efter den hårdhänta restaureringen 1880. 1970 byggdes gravkapellet om till andaktsrum och väntrum. 1983 inleddes en omfattande invändig restaurering.

5

Ytterjärna kyrka I STORMAKTSTIDENS SPÅR

Byggår: 1100-talet.

Max antal pers i lokalen: 150 st.

Adress: Säby, 153 91 Järna.

Inventarier: Den första orgeln skänktes till kyrkan 1817 av riksdagsmannen Anders Olofsson.

Predikstolen skänktes till kyrkan 1652 av Katarina Bååt (gift med Lars Eriksson Sparre) som även skänkte en unik rysk mässhake från 1645 av röd sammet med kors av guld- och silvergaloner på framsidan. Kyrkan är ovanligt rikt försedd med medeltida träfigurer där den äldsta är den sittande madonnan från 1200-talet. I tornet hänger två klockor, varav en daterad 1442 med inskriften ”Hjälp Jesus, Marie son, anno Domino 1442”.

6

OVANLIGT MONUMENTALT reser sig Ytterjärna kyrka på krönet av en bergsbacke som stiger högt över den omgivande slätten och Östersjö­viken därbortom. Med närhet till segelleden mellan Östersjön och Mälaren samt den gamla landsvägen ligger kyrkan på en i forna tider mycket strategiskt viktig plats. Kyrkans interiör karakteriseras av sin längd då kyrkan på tidigt 1300-tal förlängdes med det dubbla mot öster. Med de äldsta delarna från 1100-talet – långhusets västra del och dess vidbyggda torn – inrymmer Ytterjärna kyrka minnen från medeltid till stormaktstid.

Mycket har hänt under kyrkans nära tusenåriga historia. Målningar från 1300-talet återfanns vid den genomgripande restaureringen 1948 efter att ha varit gömda under århundraden bakom predikstolsväggen. Under 1400-talet höjdes kyrktornet för att få det ännu mäktigare, med inspiration av tornbygget på Strängnäs domkyrka. 1460 gjordes en tillbyggnad mot söder med det så kallade ­Dåderökapellet, uppkallat efter godset Dåderö.

Kyrkan har blivit ett sista vilorum för flera medlemmar av ätten Sparre – en av de förnämsta adelsätterna i stormaktstidens Sverige. Minnena kan skådas i de talrika begravningsvapen som förts i de avlidnas begravningståg och därefter satts upp i kyrkan, bland annat ett epitafium från 1675 på korets norra vägg. Under dopfunten i kyrkans kor finns nedgången till Sparre-gravvalvet som stod klart 1644 i samband med att kyrkan förlängdes. I samband med en renovering i kyrkan år 2000 fann man svåra fuktoch mögelangrepp i gravvalvet och alla träkistor var förstörda. Erik Larsson Sparres praktfulla 330 år gamla kopparkista restaurerades och har numera sin plats i en glasmonter i Dåderökapellet. Sakkunniga anser att det är en av de vackraste kistorna i landet.

7

Vårdinge kyrka PÅ FÖRKRISTEN MARK

Byggår: 1100-talets slut.

Max antal pers i lokalen: 150 st.

Adress: 153 96 Mölnbo.

Inventarier: Kyrkans kanske första orgel skänktes 1709 av överste Olof Rosenstierna.

Därefter har såväl orgelbyte och restaurering genomförts. Dopfunten är i nygotisk stil och tillverkad av Mölnbo-marmor 1897 med ett dopfat av försilvrat tenn från 1643. Äldst av kyrksilvret är patén från 1300-talets mitt.

Klockorna i tornet omgjöts 1877 Den förutvarande lillklockan har daterats till 1100-talet och var således en av Sveriges äldsta kyrkklockor. Träskulpturen av Kristus som smärtoman återfanns efter många år på vinden.

8

MED EN MAGNIFIK UTSIKT över sjön Sillen ligger Vårdinge kyrka högt och fritt. Många sekler och släktled har passerat sedan den lilla stenkyrkan grundlades på höjden vid sjön som vid 1100-talets slut ännu var en fjärd av Östersjön. Platsen tros ha varit kultplats redan under förkristen tid. När kyrkogården 1950 utvidgades mot söder upptäcktes ett förkristet gravfält. Vid 1100-talets slut uppfördes sannolikt en stenkyrka med torn i väster och ett smalare kor i öster och av denna kyrka återstår tornet, vapenhuset och långhusets västra delar. Under 1300-talet moderniserades kyrkan genom att koret revs och långhuset förlängdes till nuvarande längd.

Denna stil kallades den gotiska salkyrko­typen. På mitten av 1400-talet försågs kyrkorummet med tre tegelvalv som dekorerades med kalkmålningar samt att tornet fick ytterligare en våning i tegel och ett vapenhus i söder uppfördes.

Under 1600-talet inrättades gravar i kyrkans kor för flera adliga släkter. För generalräntmästaren Mårten Rosenstierna uppfördes ett gravkor med minnesrum och gravkällare som ett bihang till kyrkan söder om koret år 1638. Under koret byggdes gravkällare för bland andra ätten Silversparre 1671 och under vapenhuset för generalmajor Alexander Hummerhielm år 1687.

1822 påbörjades projektet med en radikal omändring av kyrkan med två breda korsarmar i söder och norr. De båda östligaste tegelvalven ersattes med gipsade trätunnvalv. Kyrkan försågs med ny inredning med predikstolen placerad över altaret.

1894 restaurerades kyrkan med tegelvalv stödda på kolonner och inredning i nygotik. Under mitten av 1900-talet ersattes den nygotiska inredningen med altare och bänkar med ett tidsenligt formspråk. 1995 invigdes kyrkan efter en omfattande restaurering.

9

Överjärna kyrka

10

11

Församlingshemmet i Järna Adress: Kyrkvägen 10, 153 32 Järna. Invid Överjärna kyrka.

Användning: Verksamheter och uthyrning. Kan hyras för festligheter.

Sittplatser: Max 150 sittande platser på övre plan. Max 40 sittande platser i källaren.

Kök: Fullt utrustat kök med snabbdiskmaskin.

Tillgänglighetsanpassad: Ja. Parkeringsplatser: Ett flertal platser nära församlingshemmet och kyrkan samt i närområdet.

12

MITT I JÄRNA CENTRUM nära bussar och Järna centrum ligger församlingshemmet med sina tre samlingssalar. Här finns pastoratets personals kontorslokaler, församlingshemmets expedition och två salar för uthyrning och evenemang. Stora salen rymmer 100 sittande personer och har en stor scen längst fram. Här finns modern ljudanläggning, projektor och filmduk. Lilla salen rymmer 50 sittande personer och har anslutning till ett kök med god utrustning. Stora och lilla salen skiljs åt med en skjutvägg som kan öppnas om behov finns att hyra båda lokalerna vid ett större evenemang med maxantal 150 personer. Cafeterian en trappa ned i källaren rymmer 40 personer med ett intilliggande större lekrum. Ett mindre kök finns i anslutning.

Kyrkskolan i Ytterjärna Adress: Säby, 153 91 Järna Invid Ytterjärna kyrka.

Användning: Verksamheter och uthyrning. Kan hyras för festligheter.

Sittplatser: Max 50 sittande platser.

Kök: Mindre kök med liten snabbdiskmaskin.

Tillgänglighetsanpassad: Ja. Parkeringsplatser: Ett flertal platser finns i anslutning till kyrkan.

ETT STENKAST FRÅN Ytterjärna kyrka ligger kyrkskolan som sedan många år fungerar som församlingshem. Huset byggdes 1908 som en av två nya folkskolor i bygden. Tidigare hade en småskola funnits på den plats där kantorsbyggnaden uppfördes. Folkomflyttning med minskat barnantal till följd gjorde att de båda Järnasocknarna åter fick gemensamma skolbyggnader. De högre klasserna fördes successivt över till Centralskolan i Järna samhälle, och kvar i kyrkskolan gick årskurserna 1 till 4. I juni 1959 var det examen för sista gången i Ytter­järna och skolan stängdes då slutgiltigt. Församlings­ hemmet består av en öppen sal med plats för större sällskap samt ett mindre kök och ett intilliggande genomgångsrum.

13

Sockenstugan i Vårdinge Adress: 153 96 Mölnbo.

Invid Vårdinge kyrka.

Användning: Verksamheter och uthyrning. Kan hyras för festligheter.

Sittplatser: Max 60 sittande platser.

Kök: Stort kök med snabbdiskmaskin.

Tillgänglighetsanpassad: Ja. Parkeringsplatser: Ett flertal parkeringsplatser finns vid intilliggande Vårdinge kyrka.

14

SOCKENSTUGAN I VÅRDINGE invid Vårdinge kyrka invigdes som församlingshem 1972 och fick då sitt namn – sockenstugan. Men någon socken­ stuga har huset aldrig varit, utan just detta var det hus som senare kom att bli klockarbostad. Socken­ stugan är enligt muntlig tradition gamla mangårdsbyggnaden från Långbro som sattes upp på sin nuvarande plats i mitten av 1800-talet och kom att användas som fattigstuga. Huset användes som ­ålderdomshem från 1923 fram till 1969. 2010 gjordes en stor renovering av huset med syfte att ­behålla husets karaktär och antikvariska värde. ­Lokalen består av tre rum i svit med en mellanliggande hall där man också kan ställa bord.

Postillan i Mölnbo Adress: Trollvägen 3, 150 21 Mölnbo.

Användning: Verksamheter och uthyrning som t ex barnkalas, möten och mindre evenemang.

Sittplatser: Max 50 sittande platser.

Kök: Litet kök med diskmaskin.

Tillgänglighetsanpassad: Ja. Parkeringsplatser: Ett fåtal på egen mark och flera i när­området.

MITT I CENTRALA MÖLNBO, ett stenkast från pendeltågsstationen ligger Postillan – ett hus som numera används till församlingens verksam­heter samt till uthyrning. Huset har varit i Vårdinge församlings ägo sedan 1995 då det köptes av Posten efter ett beslut i församlingsrådet. Tidigare har nämligen huset, vilket man kan ana av dess namn, varit ortens postkontor. Det byggdes 1985 eftersom det gamla postkontoret i gamla stationshuset behövde byta plats då stationen byggdes på ny plats. En tävling utlystes för att få förslag på ett passande namn – vinnare blev Postillan. Huset består idag av en samlingssal med intilliggande kök samt ett lekrum och kontor.

15

Överjärna kyrkogård

Adress: Kyrkvägen 10, 153 32 Järna.

Lokal för borgerlig begravning: Församlingshemmet.

Gravskick och grav­platser: Kistgravar, urngravar, ­minneslund. Utvidgning planeras mot väster med nya kist­­grav­platser, urn- och ask­ gravplats eller askgravlund.

Antal gravplatser: 1 680 st.

Gravar som kan upplåtas: Ett fåtal kistgravar för nyupplåtelse per år.

Urngravar, minneslund.

16

ÖVERJÄRNA KYRKA ÄR placerad i den äldsta delen av Överjärna kyrkogård som omges av en stenmur med vitputsade plåthuvstäckta port­stolpar.

Numera ligger kyrkogården i ortens centrum men 1817 blev man tvungen att uppföra en stabil stenmur runt platsen för att hålla de lantliga kreaturen utanför. Vid flera tillfällen har kyrkogården utvidgats eftersom den redan under 1830-talet blev full­belagd.

De första utvidgningarna gjordes mot norr i två steg mot Enevägen och Järna torg samt mot en tomt söder om Mölnbovägen. En likbod uppfördes under 1880-talet nordväst om kyrkan. 1928 invigdes ett gravkapell i anslutning till kyrkans långhus där det tidigare vapenhuset legat som revs 1880. En ny utvidgning mot väster blev klar 1953 men tätorten Järnas expansion gjorde utökningen av kyrkogården otillräcklig och i början av 1980-talet skaffade kyrko­ gårdsförvaltningen mer mark genom att förvärva en tomt i väster med invigning 1988. Bakom den västra grinden är det förberett för vidare utbyggnad.

Vid kyrkans sydvägg är en runsten uppsatt på ett fundament. På 1600-talet hittades den inmurad vid södra kyrkodörren och var senare länge insatt i södra kyrkogårdsmuren. Runtexten av den så kallade Järnamästaren står på en ormslinga som omsluter ett litet kors som förmodas ha sin förebild i ett riktigt kors som kan ha funnits i den första lilla socken­ kyrkan. En urnlund i kyrkogårdens äldsta sydöstra del stod klar 1948. Minneslunden i sydvästra delen invigdes 2003. Det stilstrama svarta järnkorset och den vågformade bänken gör minneslunden till en plats för åminnelse. Från trappavsatsen utanför ­kyrkans västdel leder en lindallé till slutet av kyrkogården. Gravstenarna med namn och yrken minner om släkter och personer som inte längre finns med oss.

17

Ytterjärna kyrkogård

Adress: Säby, 153 91 Järna.

Lokal för borgerlig begravning: Kyrkskolan.

Gravskick och gravplatser: Kistgravar, urngravar, minneslund, ask­gravlund.

Antal gravplatser: 540 st.

Gravar som kan upplåtas: Urngravar, minneslund, ask­gravlund.

18

PÅ EN MONUMENTAL placering på en höjd nära Järnafjärden ligger Ytterjärna kyrkogård som omgärdar Ytterjärna kyrka – väl synlig från alla väderstreck. Vissa forskare menar att detta läge kan ha använts för riter under hednatiden men inga synliga spår har kunnat belägga det påståendet. Ytterjärna fick från början ett mindre kringliggande område som kyrkogård. Det finns anledning att tro att den nuvarande kyrkogården inte i något större avseende skiljer sig från den medeltida. Det dokumentära materialet om kyrkogården är ytterst begränsat före 1700-­talets slut.

Kyrkogården avgränsas och omslutes av Säby gård i norr, väster och söder. I den östra delen sluttar marken brant ner mot Järnafjärden som är en vik av Östersjön. Kyrkogården omgärdas på alla sidor av en lagd kallmur (bogårdsmur) med tre öppningar.

Höga och välvuxna lövträd omringar den, och ask och lönn finns innanför muren. Ytterjärna har varit och är fortfarande en lantbrukssocken med många stora jordbruksfastigheter, med de största gravarna tillhörande familjer ofta knutna till kända gårdsnamn. I den norra delen återfinns den Lowisinska gravkammaren som dåvarande ägare till Brandalsunds säteri, friherre Gerhard Lowisin d. ä., lät uppföra 1879 för sin familj.

Ett gravkapell för Kommendörkapten C. J. Hiertas familj fanns tidigare i den nordöstra delen av kyrkogården men revs 1917 och ersattes av en minnesplatta i muren samt en gravhäll framför. Strax utanför bogårdsmuren en bit ner mot vattnet på en terrass anlades en minneslund 1985. En askgravlund har även anlagts. En askgravlund är en mindre anonym variant av minneslund för begravning. Efter kremeringen sänks urnan ner. Anhöriga kan närvara om så önskas, till skillnad från en traditionell minneslund.

19

Vårdinge kyrkogård

Adress: 153 96 Mölnbo.

Lokal för borgerlig begravning: Kapell i den södra, yngre delen av kyrkogården, färdigställd 1952 (arkitekt Ove Leijonhufvud).

Gravskick och gravplatser: Kistgravar, urngravar, ­minneslund. Planer finns för ­ ny minneslund och eventuellt en askgravplats.

Antal gravplatser: 1 207 st.

Gravar som kan upplåtas: Kistgravar samt urngravar för nyupplåtelse. Minneslund.

20

I DEN SLUTTANDE TERRÄNGEN mot sjön Sillen i väster fanns i urtid ett förkristet gravfält, där kyrkan placerats, samt en äldre ättebacke som helgats till en kristen gravplats. Vid gravläggningar har man under åren stött på rester av grunden till den gamla bogårdsmuren från 1100-talet. Vårdinge kyrka ligger centralt i den äldsta delen av kyrkogården som omges av raka välbyggda kallmurar. Kyrkogårdsytan är gräsbevuxen och uppdelad med grusgångar. Kastanj och lind växer innanför murarna. Från kyrkogården kan man se den närbelägna sjön Sillens vattenyta glittra.

I Beskrifning öfwer Wårdinge Socken från 1825 ­beskriver Pehr Sahlström kyrkogården på detta vis: Det högländta läget bredvid den vackra Sillesjön, och den sköna utsigten öfwer den del af Socknen, utmärker, ifrån den ordentligt anlagda och med lummiga trän omgifna kyrkogården, att stället är lika så tjenligt som väl waldt, för att inge själen de känslor, med hwilk man bör ingå i Herrens hus.

Vid södra terassmuren finns ett vitputsat gravkapell, byggt 1915 och bekostat av direktör Fredrik Benzinger från Nådhammar som önskade en ståndsmässig familjebegravningsplats. I början av 1950-talet utvidgades kyrkogården åt väster och en ny ingång till denna anlades från landsvägen. Vid den södra muren som skiljer gamla och nya kyrkogårdsdelarna åt ligger sju äldre familjegravar i en rad omgärdade med gjutjärnsstaket. Ett nytt gravkapell invigdes 1952 mellan den gamla och den nya delen av kyrkogården. En minneslund vid östra muren i den nyare delen togs i bruk 1999 men byggdes om 2010 med järnutsmyckning samt ett glaskonstverk.

Det finns mycket historia på gravvårdarna i en bygd som Vårdinge som tillhör det utpräglade sörmländska herrgårdslandskapet.

21

VÃ¥rdinge kyrka

22

HISTORIK – PASTORATET Pastoratet omfattade tidigare Över- och Ytterjärna socknar i Öknebo härad (som då hörde till hertigarna Karls och Karl Filips furstendömen, och senare till änkedrottning Kristinas livgeding). Sedan 1975 ingår även Vårdinge församling i pastoratet, då Södra Öknebo kyrkliga samfällighet och Södra Öknebo pastorat bildades. År 2015 namnändrades pastoratet till Järna-Vårdinge pastorat.

HISTORIK – NAMNET JÄRNA ”Av något för oss obekant skäl, kanske godspolitiskt, delades Järnabygden i två delar – moderförsamlingen Överjärna och annexförsamlingen Ytterjärna. Detta måste ha skett redan under den allra äldsta kristna tiden, för i bägge församlingarna finns kyrkor som bör kunna dateras till 1100-talet. De äldsta formerna av namnet Järna är Gearna (känt redan från 1100-­talet), d v s bygden vid Garn, varmed betecknades den smala segelled som följer den gamla bygden åt dess östra gräns. Järnas gamla bygdecentrum bör ha legat ungefär där samhället nu ligger, vilket de stora järnåldersgravfält samt byn Tuna, 500 meter nordost om kyrkan vittnar om. ­Tuna-byarna har varit centralorter i häraderna i egenskap av säten för konunga­makten, sannolikt gårdar för en kunglig fogde. De båda kyrkorna i Järna har sitt ursprung i tidig medeltid och är belägna på för sörmländska förhållanden osedvanligt kort avstånd från varandra.”

Ur Ytterjärna kyrka, Stiftelsen Södermanlands museum.

HISTORIK – NAMNET VÅRDINGE ”Det namn, kyrkan och socknen erhållit, vill fornsagan härleda från uråldriga tider. Man påstår nämligen: att i långt förflutna dagar en sjöled från Östersjön här förbi varit begagnad; att ett vårdtorn eller dylikt på samma ställe som kyrkan nu befinnes, på varit upprest; att namnet på en egendom, Wisbohamnar inom socknen vid Frösjön, där större järnringar skolo funnits, fästade i berg, ännu antyder den tid, då Wisbybornas vidsträckta handel och sjöfart berättigade dem till egna hamnar och landfästen, och att, såsom ett slags bevis på möjligheten härav, en enda, ej särdeles hög, sandås nu mera stånger den fordom varande farledens utsträckning till Mälaren m m. Allmogen uttalar väl socknens namn med Wålinge, men det rätta är troligen Wårdinge, ­varmed den är tecknad på kartan över Sverige och Norge utgiven av geografiska inrättningen.”

Reviderad text ur Sahlströms sockenbeskrivning från 1825.

Foto: Lars Lindgren sid 4, 5, 6, 7, 8, 9, 17 (överst th); Stefan Christophs sid 1, 2, 5 (överst), 7 (överst), 9 (överst), 10, 12, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22; Hans Göthlin sid 8, 9, 14, 15; Linnéa Malmborg sid 13.

Texter: Ur Tre kulturhistoriska rapporter över pastoratets kyrkogårdar av Göran Gelotte; Tre skrifter från serien Sörmländska kyrkor, Södermanlands museum; Texter från Järna Hembygdsförening och Vårdinge Hembygdsförening samt från Järna-Vårdinge pastorat.

Redaktör och formgivare: Linnéa Malmborg.

23

Överjärna kyrkogård

24