Så blir nya tunnelbanan

Från nuvarande Skanstull till Medborgarplatsen byggdes tunnelbanan genom att gräva upp och fylla igen Götgatan – en metod som kallas "cut-and-cover". Bilden är tagen norrut 1932 vid korsningen Götgatan-Bondegatan.

Avstånden krymper i det nya Stockholm

TEXT VERONICA LINARFVE

Stadens silhuett förändras när nya stadskärnor skapas i ytterområdena. Samtidigt sker en stor del av expansionen djupt nere i marken, med hållbarhet i fokus. Här grävs de nya tunnelbanelinjerna som ska knyta ihop allt.

Genom att blicka bakåt kan vi både förstå vår samtid och förutspå vår framtid. I slutet av 1800-talet började det bli trångt inne i Stockholm. Samtidigt som allt fler flyttade in i city anades också en annan flyttström – ut från staden. För vissa blev ytterområdena en ren paniklösning, man måste ha någonstans att bo, medan andra drevs av längtan efter det som innerstaden inte kunde erbjuda: frisk luft, natur, samt en nybyggd, modern och större bostad. Exakt samma mönster ser vi idag, drygt 100 år senare.

runt sekelskiftet var häst och vagn fortfarande det gängse transportmedlet. I minnesboken ”Spårvägen i Stockholm” står bland annat att Stockholms Nya Spårvägs AB år 1902 hade 705 hästar i sitt stall. Elektrifieringen, tillsammans med bilen, skulle snart förändra gatubilden.

I takt med att de nya områdena etablerades strax utanför Stockholm uppstod stora behov av transport mellan arbete och bostad. Ett omfattande nät av eldrivna spårvägar och ångdrivna förstadsbanor, såsom Saltsjöbanan och Djursholmsbanan, byggdes. När gatorna fylldes av fler bilar, spårvagnar och människor stod det snart klart att allt inte skulle få plats.

LONDON I BRÄSCHEN Blickarna vänds mot underjorden – och London. Här öppnade världens första tunnelbana år 1863 och den gjorde snabbt succé. Tänk om Stockholm kunde få en liknande lösning? 1910 presenterades det första förslaget, under 1920-talet gjordes omfattande utredningar och den 30 september 1933 invigdes stadens första tunnelbana: Söderledstunneln. En spårvagn under Södermalm med de tre stationerna Slussen, Södra Bantorget (numera Medborgarplatsen) och Ringvägen (dagens Skanstull).

1930-talet innebar nya politiska och ekonomiska förutsättningar för bostadsbyggandet och folkhemsidealet formades starkt. Inflyttningen fortsatte. Utöver villor började kommunala flerfamiljsbostäder planeras runt Stockholm och det rådde inget tvivel om att en tunnelbana inte bara behövdes – den var en förutsättning – för att 

Den gula linjen, två förlängningar av den blå samt linjen mellan Fridhemsplan och Älvsjö (grå i linjekartan) är kommande nytillskott!

HISSAR ISTÄLLET FÖR RULLTRAPPOR

En nyhet är att flertalet av de nya stationerna ligger så djupt att klassiska rulltrappor inte ansetts vara lämpliga. Istället kommer det att finnas hissar. Men glöm långa köer och små utrymmen som påminner om en ”offentlig toalett”. De nya högkapacitetshissarna har plats för 40 personer och en tur på 70 meter tar 40 sekunder. Tack vare reservaggregat ska hissen fungera även om strömmen går.

Från dagens 2 miljoner invånare förväntas det år 2050 bo cirka 3,4 miljoner människor i Stockholms län. Kollektivtrafikresandet beräknas öka med 56 procent. länka samman det pärlband av förorter som planerades. Principbeslutet att skapa ett storskaligt tunnelbanesystem togs av Stockholms stadsfullmäktige 1941. Men att konvertera spårvägar över mark till ett tunnelbanesystem tar tid. Nästan tio år senare, i oktober 1950, kunde det nya systemet med linjen mellan Slussen och Hökarängen tas i bruk. Därefter gick expansionsplanerna snabbare fram till 1960-talet, då utbyggnaden avstannade.

Idag omfattar Stockholms tunnelbanenät 110 kilometer räls och 100 stationer fördelade på tre linjer: den gröna, blå och röda. Nu står regionen inför en stor upprustnings- och utbyggnadsfas.

ENAD STAD – FLERA KÄRNOR Stockholmsregionen fortsätter att växa och räknas idag till en av Europas mest expansiva. Från dagens 2 miljoner invånare förväntas det år 2050 bo cirka 3,4 miljoner människor i Stockholms län. Kollektivtrafikresandet beräknas öka med 56 procent.

”GENOM ATT TILLHANDAHÅLLA

ARBETSPLATSER, SERVICE, KULTUR OCH NÖJEN I FLERA REGIONALA STADSKÄRNOR KOMMER

ATTRAKTIVITETEN

I YTTEROMRÅDENA

ATT ÖKA”

– Nancy Mattsson, chef för Projektutveckling inom Förvärv på JM

Södra Bantorget (numera Medborgarplatsen) var en av de tre första stationerna som invigdes 30 september 1933.

fram tills nu har Stockholm city varit regionens knutpunkt vilket också återspeglats i kollektivtrafikens utformande. Poängen har varit att knyta ihop en omnejd med centrala Stockholm. Vid utbyggnaden på 1950- och 60-talet ägde Stockholms stad all mark och tunnelbanesträckningen gick hand i hand med nya bostadsområden. Gullmarsplan, Årsta, Bredäng och Skärholmen är, liksom miljonprogrammet i Tensta som byggdes år 1970, exempel på sådana områden.

en stor skillnad jämfört med tidigare planering är dagens fokus på att skapa flera stadskärnor i ytterområdena. Nancy Mattsson är chef för Projektutveckling inom Förvärv på JM, men också sakkunnig i Plan- och bygglagen, planering, exploatering och samhällsbyggnad. Hon vet vad som krävs för en hållbar decentralisering: – Infrastruktur, arbetsmarknad och bostäder är en treenighet, de hänger ihop. Genom att tillhandahålla arbetsplatser, service, kultur och nöjen i flera regionala stadskärnor kommer attraktiviteten i ytterområdena att öka och regionen kommer att kunna växa på ett hållbart sätt.

18

Så många stationer ska byggas i den utbyggda tunnelbanan

Gemensam vision – gränsöverskridande samarbeten

Stora satsningar kräver samarbete mellan kommuner, statliga myndigheter, företag, organisationer och övriga aktörer. Alla måste jobba mot samma mål och hur expansionen ska gå till beskrivs bland annat i den regionala utvecklingsplanen RUFS 2050. JM jobbar tätt med andra aktörer utifrån strategier och visioner för framtiden.

– Det innebär ett samarbete kring frågor som hur utbyggnaden av kollektivtrafik kan bidra till att fler bostäder produceras. Och hur den sociala sammanhållningen och tryggheten stärks samt hur arbetstillfällen skapas och hur klimatpåverkan ska minskas. Målet är en så attraktiv region som möjligt, säger Nancy Mattsson, chef för Projektutveckling inom Förvärv på JM.

Staten, Region Stockholm, Stockholm stad, Järfälla kommun, Nacka kommun och Solna stad tecknade 2014 ett avtal om att bygga ut kollektivtrafiken. Några år senare undertecknas också den så kallade Sverigeförhandlingen som bland annat inkluderar en plan för utveckling av kollektivtrafik, infrastruktur och bostadsbyggande i just storstadsregionerna.

– Samtliga projekt inom avtalet är viktiga satsningar för ett hållbart samhälle där kollektivtrafik och stadsutveckling går hand i hand mot en grönare framtid, säger Anna Rehnstedt, huvudprojektledare för Sverigeförhandlingens objekt hos trafikförvaltningen.

Ett kompletterande strategidokument är den vision som Kommunfullmäktige i Stockholms stad godkänt: ”Vision 2040 – Möjligheternas Stockholm”. Med fokus på hållbarhet beskriver visionen hur Stockholm ska vara år 2040 och hur nämnder och bolagsstyrelser i stadens organisation ska arbeta för att nå dit.

FOTO

REGION STOCKHOLM Cirka 30 meter under jord växer en ny tunnelbanestation i Barkarby fram. Den byggs under den nuvarande pendeltågsplattformen och kommer att få två uppgångar.

10 år tar det att bygga en ny tunnelbanelinje. Arbetet delas in i tre faser: Steg ett är att skapa arbetstunnlar för att kunna transportera maskiner, personal och bergmassor. Därefter borras och sprängs spårtunnlar och stationer. Slutligen läggs spår och signalsystem och den nya tunnelbanan kopplas ihop med befintlig.

Veddesta arbetstunnel – en av många på vägen till en ny tunnelbana. vällingby som skapades under 1950-talet lyfts ofta fram som Sveriges första, och mycket lyckade, exempel på en så kallad ABC-stad med arbete, bostad och centrum i samma område.

De nya regionala stadskärnorna kan ses som en utveckling av ABC-staden. Områden som i närtid ska bilda stadskärnor i Stockholms omnejd är Arlanda – Märsta, Barkarby – Jakobsberg, Kista – Sollentuna – Häggvik, Täby centrum – Arninge, Skärholmen – Kungens kurva, Flemingsberg, Haninge centrum och Södertälje.

KOLLEKTIVTRAFIKEN ÖKAR ATTRAKTIONSKRAFTEN Ett ytterligare exempel på ett område med stor utveckling är Nacka. Här är 11 300 nya bostäder och 10 000 arbetsplatser planerade. Det är också hit som den nya Blåa linjen kommer att förlängas. – Nacka är redan idag ett attraktivt område. Samtidigt har kommunen varit ganska isolerad när det gäller kommunikationer. Tunnelbanan kommer att öka områdets attraktionskraft ytterligare, säger Klas Pettersson, vd på Erik Olsson Nyproduktion.

”GODA

KOMMUNIKATIONER GYNNAR BÅDE DE SOM

FLYTTAR TILL OCH

DE SOM REDAN BOR I OMRÅDET. VÄRDET PÅ BOSTÄDERNA ÖKAR”

– Klas Pettersson, vd på Erik Olsson Nyproduktion

näst efter mataffär och grönområden kommer kollektivtrafik i topp på önskelistan över vad vi helst vill ha närhet till. Detta visar JMs årliga undersökning Nordisk boendebarometer.

För de allra flesta är bostaden en viktig investering och som ett av regionens mest pålitliga transportmedel (96 procents punktlighet) är det kanske inte så konstigt att många gärna köper en bostad med närhet till tunnelbanan. – Redan i planeringsstadiet avspeglas tunnelbanans betydelse för ett områdes attraktionskraft. Nacka, Älvsjö och Barkarbystaden är exempel på detta. Goda kommunikationer gynnar naturligtvis inte bara de som flyttar in i området utan även de som redan bor här. Värdet på bostäderna ökar, säger Klas.

samtidigt spelar många faktorer in när nya och gamla stockholmare letar efter boende. Ökade bränslepriser, större miljömedvetenhet, pandemin som öppnade upp för många att arbeta på distans, är några exempel som Klas nämner. – Behovet och viljan att bo centralt är fortfarande stor och det är snarare ekonomin och längtan efter större boyta som är drivkraften att flytta utåt. Yta och

4 nya tunnelbanesträckor

1. BARKARBY Blå linje förlängs från Akalla till Barkarby. Sträckan blir fyra kilometer och får två nya stationer: Barkarby och Barkarbystaden. Tunnelbanestationen Barkarby byggs i pendeltågstationens norra plattformsände, vid Veddestabron. Barkarby blir en viktig knutpunkt för tunnelbana, pendeltåg, regionaltåg och buss. Trafikstart 2026.

2. ARENASTADEN Gula linjen byggs från Arenastaden till Odenplan, där den kopplas ihop med dagens gröna linje söderut. Utmed sträckan byggs de nya stationerna Hagastaden, Södra Hagalund och Arenastaden. Från Odenplan fortsätter tåget söderut på gröna linjens spår. Hur långt söderut är ännu inte bestämt; möjliga slutdestinationer är Gullmarsplan, Farsta eller Skarpnäck. Trafikstart 2028.

3. NACKA OCH SÖDERORT Utbyggnaden av Blå linjen börjar vid Kungsträdgården och får två förgreningar. En gren från Kungsträdgården till Södermalm, Söderort och Nacka. Sex nya stationer byggs; Sofia, Hammarby kanal, Sickla, Järla, Nacka och Slakthusområdet. Den andra grenen fortsätter söderut, via Gullmarsplan vidare till Sockenplan där den kopplas ihop med Hagsätragrenen. Trafikstart 2030.

4. ÄLVSJÖ En ny linje ska byggas mellan Fridhemsplan och Älvsjö med stationer i Liljeholmen, Årstaberg, Årstafältet, Östberga och Älvsjö. Planerad byggstart 2025 och planerad trafikstart 2034.

Det händer mycket i Barkarbystaden just nu. Bara 100 meter från den kommande tunnelbanestationen bygger JM ett helt nytt kvarter.

2 mil

ny räls ska läggas och 11 nya tunnelbanestationer ska byggas. Idag omfattar Stockholms tunnelbanenät 110 kilometer räls och 100 stationer fördelade på den gröna, röda och blå linjen.

en större funktion är för vissa mer betydelsefullt när vi under flera år tillbringat mer tid i våra bostäder.

Likaså kan vi se en förklaring av demografirörelsen med stora åldersgrupper som nu bildar familj. Men stadens attraktionskraft finns kvar och människor söker sig framför allt till områden längre ut med bra kommunikationer som nu länkas samman genom nya infrastruktursatsningar som Nacka, Älvsjö och Barkarby-Veddesta. – Snabb och smidig kommunikation skapar helt nya möjligheter för alla stockholmare, både befintliga och blivande, säger Nancy. – Satsningen ökar hela regionens attraktionskraft. 

”Valmöjligheterna är toppen”

Tindra Kristiansen, 27 år, du har just flyttat till Årsta! Vad var viktigt när du sökte ny bostad?

– Läget! Jag ville bo med närhet till både natur och innerstad. Det skulle också vara lätt att ta sig runt, både till mitt jobb i Solna strand men också till nära och kära. Dessutom bodde min morfar och mormor här när jag växte upp så jag känner mig hemma i området.

Hur är kommunikationsmöjligheterna?

– Jag gillar att det finns många alternativ för att ta sig till och från Årsta. I Huddinge där jag bodde tidigare fanns bara pendeltåget. Nu kan jag välja tvärbanan eller pendeltåget och byta till tunnelbanans gröna eller blå linje. Jag kan också cykla in till Södermalm på 25 minuter.

2025 påbörjas utbyggnaden av nya tunnelbanan till Årsta. Vad tycker om det?

– Det är fantastiskt! När jag hörde nyheten blev jag så taggad! Synd att den tar nästan tio år att bygga … trafikstart 2034! Jag önskar det gick fortare. Men det kommer att bli bra, tack vare den nya tunnelbanan kortas avstånden och resan blir mer direkt. Tunnelbana känns också som ett pålitligt transportmedel. Den går alltid. Jag hoppas bara att jag bor kvar när den är klar!