Hemmet i hållbarhetspusslet

Att det är viktigt att konsumera rätt och resa klimatneutralt – det vet alla. Men även hur vi bor spelar stor roll för en hållbar livsstil. Och nu har utvecklingen av hållbara hem tagit rejäl fart. Tacksamt för medvetna konsumenter där Greta-effekten nu blir allt tydligare – och för planeten förstås.

TEXT MARIE-LOUISE OLSEN ILLUSTRATION MATILDA PETERSSON

I de globala målen för hållbar utveckling, Agenda 2030, är Hållbara städer och samhällen ett eget mål. V ägen till en hållbar livsstil kan kännas som ett 10 000-bitarspussel kantat av mänskliga om och men. Hälften av bitarna ligger kvar med baksidan upp i kartongen. Vi behöver mer kunskap och förståelse om hur allt hänger ihop för att ens kunna vända på dem. Bråttom är det också, vi har bara några år på oss enligt Intergovernmental Panel on Climate Changes (IPCC) senaste klimatrapport.

Vi blir ofta påminda om hur vi kan minska vårt klimatavtryck. De allra flesta tipsen handlar om resor, mat och shopping. Men hem och andra hus – eller fastighetsbeståndet som det heter på fackspråk – står för en femtedel av vårt totala klimatavtryck i Sverige. Det är ganska mycket. Hur passar husen vi bor i in i pusslet?

Maria Sandell är hållbarhetschef på JM och arbetar med att utveckla klimatneutrala bostäder i Sverige. Hon menar att bostaden är central för att vi ska klara att ställa om till en hållbar livsstil: – Det blir bara tydligare och tydligare. Det är inte bara avtrycken från huset och lägenheterna, utan kontexten de bildar i samhället runt sig. Hur vi utformar kvarter, bostadsområden och stadsdelar påverkar människors liv genom de förutsättningar vi skapar, säger hon.

Att en stor aktör som JM har en tydlig agenda för att minska sin klimatpåverkan är ett tecken i tiden: byggbranschens stora klimatpåverkan är knappast någon nyhet. Det vi ser nu är en upptrappning av utvecklingen att minska nya bostäders påverkan på klimatet. Det handlar både om att minska påverkan från byggprocessen och om själva bostäderna och miljön runt omkring. Resan mot noll klimatpåverkan är med andra ord i full gång.

FÖRSTA RESAN AVGÖR DAGEN

Enligt Nordisk boendebarometer 2022* är mer än var femte svensk beredd att flytta närmare kollektivtrafiken för att bli mindre beroende av bil. Därför prioriterar JM att bygga i lägen som har nära till kollektivtrafik. Forskning visar att om dagens första resa genomförs med bil är det större sannolikhet att bilen fortsätter att användas under dagen jämfört med om man åker kollektivt på morgonen. Att tillgängliggöra hållbara transporter ingår i Mål 11: Hållbara städer och samhällen i Agenda 2030. ”DET VIKTIGASTE

ÄR ATT FORTSÄTTA

ARBETA EFTER DEN

PRINCIP JM HAR

HAFT UNDER ALLA DE

SNART 80 ÅR SOM VI

FUNNITS: VI BYGGER

HUS SOM SKA TÅLA

ATT STÅ LÄNGE”

jm har som mål att sänka de klimatpåverkande utsläppen så nära noll det går till år 2030. För att nå dit krävs ett medvetet arbete i alla led, från första plan till nyckelfärdig bostad. Och här sitter verkligen framgången i detaljerna: allt från byggmaterialens klimatpåverkan till de drivmedel som tankas in i byggmaskinerna spelar roll i helheten.

Maria Sandell, hållbarhetschef på JM

*JMs årliga undersökning som belyser aktuella ämnen i Norden. Läs mer om rapporten på www.jm.se.

TOPP FÖR KLIMATET MED LÅGENERGI

JM har sedan 2008 byggt lågenergihus med välisolerade väggar, tak och fönster och anpassade ventilationssystem samt lågenergivitvaror. JM följer utvecklingen vad gäller exempelvis solceller och andra lösningar som kommer för att minska energianvändningen och göra den mer klimatsmart.

HUS SOM HÅLLER LÄNGE

JM bygger hus som ska hålla i 100 år. Minst. För att lyckas med det använder JM robusta material och konstruktioner som går att underhålla. Men det är inte bara materialen som ska ha lång livslängd. De människor som lever om 100 år måste vilja ha kvar husen också. Så för JM är livslängd en helhetsfråga som även innefattar design, inredning och funktionalitet, självklart med fokus på miljövänliga material som leder till lägre utsläpp och klimatavtryck.

De Svanenmärkta kvarteren Kvarnholmen Södra och Sillkajens Platå växer fram på Kvarnholmens solsida. Här får du både fantastisk utsikt över Svindersviken och promenadavstånd till Nacka Forum.

MODERN TEKNIK – LÖNSAMT PÅ SIKT

Modern teknik ökar det klimatavtryck som byggs in i bostaden jämfört när hus mest var golv, tak, dörrar, fönster och väggar. Men den kan minska avtrycken desto mer under användningsfasen. Exempel på hur modern teknik kan minska avtrycken är värmesystem som optimerar temperaturen i bostaden genom väderprognosstyrning med stöd av AI. Det ger lägre energianvändning och bättre inomhusmiljö. Andra intelligenta system snappar upp vattenläckor, vilket minskar risken för vattenskador och dyrbara renoveringar.

HET ÅTGÅNG PÅ VÄRME I ÄLDRE HUS

I en rapport som Ramboll gjorde åt JM Norge jämfördes två storleksmässigt liknande lägenheter, en byggd 1950 och en nybyggd (år 2021), och siffrorna var tydliga. Värmebehovet i den äldre lägenheten var över 800 procent högre och årsförbrukningen av värme över åtta gånger större.

LÅT LJUSET SKINA BARA PÅ DIG

Glömmer du att stänga av lampor och kaffebryggare när du går hemifrån på morgonen? I JMs Intelligenta hem är belysningen bara tänd när den behövs och hushållsapparater som exempelvis spis och kaffebryggare stängs av automatiskt om något kokar över eller när ingen är hemma.

Genom hela Täby Park slingrar en sammanhållen grönyta. Det är en del i det globala målet 11.7 "Att skapa säkra inkluderande grönområden för alla".

KLIMATSMART FRÅN START

När gamla galoppbanan i Täby lades ner fanns plötsligt chansen att bygga en stad-i-staden där Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling finns med i varje detalj. Det JM och Skanska skapar här är ett tydligt exempel på hur stadsdelar nu byggs för en hållbar livsstil.

Allt från utformningen av stadsdelen, till byggskedet och när som alla bor och jobbar kommit på plats präglas av hållbarhet. Miljömässigt, ekonomiskt och socialt. 2020 började de första flytta in och idag bor ungefär 2 000 personer i Täby Park. När området är klart runt 2050 kommer här att bo runt 20 000 personer.

Fokus ligger på mål #11 Hållbara städer och samhällen i Agenda 2030. För att uppfylla mål #11.1 Säkra bostäder till överkomlig kostnad byggs lägenheter i olika prisklass och upplåtelseform: hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter. Det byggs både förskolor och äldreboenden, för att locka människor i alla åldrar till området. Och allt byggs så klart med energieffektiva byggtekniker. Cykelbanor, kollektivtrafik och elbilspooler prioriteras för att bidra till #11.2 Tillgängliggöra hållbara transporter för alla och #11.6 Att minska städers miljöpåverkan. Till #11.6 bidrar bland annat smarta uppvärmningssystem.

I grönområdena – som knyts samman i ett grönområde som slingrar sig genom staden – finns redan idag möjlighet att umgås i det gröna, sport- och fritidsaktiviteter, öppna för alla. Det är bland annat en del i #11.7 Att skapa säkra och inkluderande grönområden för alla. Men parker och grönområden minskar också risken för översvämningar, #11.B Implementera strategier för resurseffektivitet och katastrofreducering och bidrar till biologisk mångfald, som ingår i ett annat av målen i Agenda 2030, nämligen #15. Listan kan göras lång, men summan är det viktiga: I Täby Park ska det gå att leva ett hållbart liv.

– Utvecklingen mot en mer hållbar byggbransch sker genom att företag ändrar sina metoder, men drivkraften och efterfrågan från kunderna är också central, säger Maria Sandell.

För det kanske allra viktigaste är att skapa bostäder som gör det möjligt för vanliga människor att leva med så låg klimatpåverkan som möjligt. För nu är svensken redo: allt fler anser att ett miljömässigt boende och låg påverkan på klimatet redan är avgörande när vi väljer bostad, visar en färsk undersökning (JMs nordiska boendebarometer). Nästan fyra av tio uppger att det är viktigt att deras boende är byggt med så liten klimatpåverkan som möjligt, och mer än hälften anger att miljömässigt boende är eller kommer att bli allt viktigare i framtiden.

Och det blir tydligt att Greta-effekten nu även har nått boendefrågorna: tonårsfamiljer utmärker sig som mest pålästa om klimatsmarta hem och är mest intresserade av att bo klimatsmart. Maria Sandell framhåller att det behövs boenden och sammanhang som passar olika individers prioriteringar. – Du behöver en plats att bo på där du får saker att stämma i ditt liv, så att det blir görbart att minska dina avtryck. JM prioriterar till exempel alltid att bygga

Förvånade forskare

En av de som studerar hus och deras klimat- och miljöavtryck är Tove Malmqvist Stigell, seniorforskare och docent på avdelningen för hållbarhet, utvärdering och styrning, SEED, på KTH i Stockholm.

I sin forskning ser hon tydligt att de hus vi bygger idag är mer energisnåla – och därmed har mindre klimatavtryck än tidigare. Men det gäller framför allt under själva användningsfasen. Det vill säga den tid vi bor i dem. – När jag började göra livscykelanalyser på nya byggnader för 20 år sedan stod byggmaterial och själva byggprocessen för 20 procent av ett hus totala klimatpåverkan. Resten, 80 procent, kom från elförbrukning och exempelvis uppvärmning under den tid huset sedan användes. Idag är fördelningen 50–50, säger hon.

Förändringen beror till stor del på att det klimatavtryck som uppstår under användningsfasen har minskat – det vill säga det klimatavtryck som åstadkoms från det att vi flyttar in till dess att huset rivs eller genomgår en större renovering. Det är mycket tack vare utveckling av lågenergihus med bättre isolering och exempelvis moderna ventilationssystem. Men förändringen beror även på att mer välisolerade hus med fler avancerade tekniska system – som till exempel ventilation – kräver mer byggmaterial. Det klimatavtryck som byggs in i huset har vuxit både i reella tal och i förhållande till användningsfasen. – Historiskt har fokus för miljöarbetet och policyutvecklingen legat på att få till energieffektivare byggnader, men det håller på att ändras, säger Tove Malmqvist Stigell.

Nu ser Tove Malmqvist Stigell att branschen fokuserar mer även på produktionsfasen.

Nyligen studerade hon och en rad andra forskare på uppdrag av Boverket klimatpåverkan per kvadratmeter från 68 olika fastigheter runt om i Sverige. Vissa resultat förvånade forskargruppen. – Vi hade väntat oss att det skulle vara skillnad mellan exempelvis småhus i trä och höghus i betong. Men det fanns stora skillnader i klimatavtryck även mellan hus som var byggda i samma material, säger hon.

Det hus med betongstomme i undersökningen som hade högst klimatpåverkan per kvadratmeter hade till exempel dubbelt så stora utsläpp jämfört med det hus med betongstomme som hade lägst klimatpåverkan. – I husen med högst klimatpåverkan såg vi överdimensionerade betongkonstruktioner. Med tanke på att betongen har den största klimatpåverkan i byggprocessen är det något att dra lärdom av, säger hon. – Trä har lägre klimatpåverkan än betong, men skillnaden blir mindre om man jämför med hus med väl optimerad betonganvändning. Jag hoppas också att betonganvändningen kommer att utvecklas i en mer klimatneutral riktning.

Tiden vi har på oss att nå klimatmålen är kort. Vad kan vi göra? – Eftersom själva huskonstruktionerna står för så stor del av klimatavtrycket är det otroligt viktigt att renovera de hus vi har idag så att de blir så klimatneutrala det bara går, och sen bo i dem så länge vi kan. På lång sikt måste vi utnyttja all den kunskap vi har när vi bygger nytt. 

ETT BÄTTRE LIV FÖR DIN CYKEL

Att cykla är ett av de mest klimatneutrala sätten att ta sig fram. Men Sverige har vinter och det är si så där kul att skrapa isen från sadeln innan man konstaterar att växlarna ändå fryst. Därför bygger JM ofta cykelparkeringar under tak, helst i gatuplan. Om cykelförrådet är i källaren, ja då ska cykeln få plats i hissen för att du ska slippa riskera livet på en brant källarramp. Behöver du meka så finns cykelverkstad i många av våra nya kvarter. Att tillgängliggöra hållbara transporter ingår i Mål 11: Hållbara städer och samhällen i Agenda 2030.

FLEXIBLA KVADRAT DUBBEL FÖRDEL

JM ritar planlösningar som tar vara på varje kvadrat i yteffektiva och flexibla lösningar. Det ger lägre bostadskostnad för samma funktion, och med mindre boyta kommer även lägre klimatavtryck. Säkra bostäder till överkomlig kostnad ingår i Mål 11 i Agenda 2030.

HEM MED LÅG KLIMATPÅVERKAN

Målet är att JMs klimatpåverkande utsläpp ska vara nära noll till 2030 och därför pågår ett ständigt arbete med att hitta nya lösningar och metoder för att minska utsläppen. JM driver testprojekt för att få fossilfria transporter och arbetsmaskiner på byggarbetsplatserna, testar klimatförbättrad betong och att bygga i trä samt ser över mängden material som beställs och ställer krav på materialleverantörer kring hur de kan minska sin klimatpåverkan.

”HUR VI UTFORMAR KVARTER,

BOSTADSOMRÅDEN OCH STADSDELAR

PÅVERKAR MÄNNISKORS LIV GENOM

DE FÖRUTSÄTTNINGAR VI SKAPAR”

EN VÄXANDE FLOCK SVANAR

Nästan 60 procent av småbarnsfamiljerna som svarat i JMs nordiska boendebarometer tycker att det är avgörande eller kommer bli allt viktigare i framtiden att bo miljömässigt hållbart. Sedan 2018 miljömärker JM hela sin nyproduktion med miljömärkningen Svanen från organisationen Miljömärkning Sverige. Svanenmärkning ställer bland annat höga krav på att materialen inte är miljöfarliga eller innehåller skadliga kemikalier.

DEN MÄNSKLIGA FAKTORN

Fyra av tio av de svarande i JMs undersökning Nordisk boendebarometer ser lågenergibostäder som attraktiva och nästan sex av tio tror att den här typen av bostäder kommer att öka i värde i framtiden jämfört med bostäder med högre energianvändning. Hela Nordisk boendebarometer hittar du på www.jm.se nära kollektivtrafiken för att det ska vara lätt att göra klimatvänliga resval, säger hon.

Laddstolpar, cykelverkstad och bilpooler är några andra smarta förutsättningar som finns med i planeringen redan från start i JMs nybyggnadsprojekt.

Många spår att vårt dagliga resande kommer att minska när fler i framtiden arbetar hemma.

maria sandell berättar att jm började bygga lågenergihus redan 2008 och sedan 2018 är alla hus JM bygger Svanenmärkta. De senaste åren har JM även drivit en rad utvecklingsprojekt för att minska klimatbelastningen från byggmaterial och under själva byggprocessen. – Vi utvecklar exempelvis tekniker för att bygga fler flerbostadshus i trä och att optimera användningen av betong i andra hus, så att vi inte överdimensionerar och gjuter in större avtryck än vi måste, säger hon och tillägger: – Ju längre ett hus står, desto mindre blir klimatavtrycket per år. Så det absolut viktigaste vi kan göra för klimatet är att fortsätta arbeta efter den princip JM har haft under alla de snart 80 år som vi funnits: vi bygger hus som ska tåla att stå länge. Våra hus ska vara kvar i minst 100 år. 