Magasinet dunkel vt16

DUNKEL

TEma: sömn

Polarnatten som blev polarmånader.

i fullmånens makt.

FÖRLUSTEN AV SOVRUMMET. I (klar)drömmarnas värld.

Dunkel testar sömn-appar. vilken fröken sover här inatt?

samtal på dödligt allvar.

vi behöver bli skrämda.

INNEHÅLL LIVSSTIL

6 De hemliga tävlingarna.

De tävlar i att döda. sid 13 sid 19 Linda Spåman: Lever med magin.

Vem lyfter skrot på natten? sid 23 sid 29 Premiär för nattvasan sid

SAMHÄLLE sid 30 Konsten att bygga bort brott?

Säkra mörka gränder. sid 36

sid 38 Samtal

En natt på Götaälvbron. sid 42

på liv och död.

sid 43 Därför ligger

vi på natten.

TEMA/Sömn

46 Vilken fröken sover här inatt?

Bildserie Natt i Göteborg. sid 52 sid 54 Sömnen, moralen och Luther.

Förlusten av sovrummet. sid 57 sid 64 Få ut mer av din powernap.

I (klar)drömmarnas värld. sid 66 sid 70 Säg till sömnen att jag sover sen.

VETENSKAP DUNKEL testar sömn-appar. sid 74 sid 76 Polarnatten som blev polarmånader. sid

KULTUR

83 Vi behöver bli skrämda.

I fullmånens makt.. sid 92 sid 100 Sömn i filmvärlden. sid

DUNKEL / ledare

Det här är vår uppgift!

Natten är ett faktum.

Fest, adrenalin, serier. Kreativitet, trötthet, arbete. Vi har olika relationer till natten. De allra flesta sover någon gång under de mörka timmarna. För vissa är natten kort medan den för andra är lång. Jag har alltid kallat mig för kvällsmänniska men för varje år som går somnar jag allt tidigare på soffan. Ändå fungerar jag bättre på kvällen och natten än på morgonen, då strejkar både huvud och kropp.

Natten och mörkret kan kännas som en evighet, och för vissa är det en sanning. Sophie Gräsberg har varit på plats i Storsteinnes i Nordnorge, där solen inte går upp på två månader. Om du också är nyfiken på hur man kan leva utan solljus kan du läsa reportaget Polarnatten som blev polarmånader (s. 76).

Sommaren är snart här och för många hägrar ledighet och semester. I numret du håller i din hand har vi sömn som tema och trots att vi går mot ljusare tider är natten och sömnen ändå lika aktuell. På magasinet Dunkel försöker vi hitta de berättelser som lurar i periferin, och dra fram dem i ljuset.

Varför drömmer vi, hur och när sover vi och vad har sömnen för betydelse? Det är frågor vi besvarar i det här numret. Nu är kvällarna ljusa men de flesta går och lägger sig samma tid ändå. Och samhället stannar inte av, den insikten har vi kommit till här på redaktionen. Men vad händer på natten? Vem jobbar, vilka är vakna, var är de och vad gör de?

Det har varit vår uppgift att ta reda på det.

Samtidigt

som

På magasinet Dunkel varvar vi

jag

är en nattmänniska är jag mörkrädd. Eller, jag är snarare rädd för det som kan lura i mörkret, som jag inte vill se. Konstigt nog gillar jag att bli skrämd, på dagen tillsammans med någon annan människa.

Varför tycker vi om att bli skrämda? Den frågan besvaras i Julia Jakobssons reportage Vi behöver bli skrämda (s. 83). Gillar man mystiken i spökhistorier och vill uppleva dem i verkligheten kan man också kolla in listan över hemsökta platser i Göteborg (s. 89).

Som sagt, alla har olika relationer till natten. Det är vår uppgift att berätta nattens historier.

Vi berättar om det ni inte ser.

tyngre och lättare reportage och artiklar om vartannat och vi hoppas att du ska hitta något som intresserar just dig. Är du nyfiken på nattarbete, olagliga bilrace i skymningen, sovrummets betydelse eller folk som vill skydda sig mot brott genom att bygga in sina hem i små låsta enklaver?

Då är detta ett nummer för dig.

Natten är ett faktum och på magasinet Dunkel tar vi till vara på den. Vi drar nytta av det okända, rätar ut frågetecken, riktar strålkastaren mot det som varit dolt. För vi tror att de bästa historierna är de du inte hört – därför berättar vi om det ni inte ser.

Aron Mikael Sik, innehållsansvarig

Moa Carlsson, planeringssansvarig

Vi i redaktionen Jacob Larsson, bildredaktör Sophie Gräsberg, webbredaktör Robin Salomonsson, webbredaktör Gabriella von Liewen Wistrand, layoutansvarig Maria Hall, layoutansvarig Mattias Backlund, illustratör Rasmus Lygner, reporter

Anna Engström, reporter Michael Larsson, reporter Agnes Aronsson, reporter Julia Jakobsson, reporter Natasha Azarmi, reporter Alexander Hultman, reporter

4

DUNKEL / quiz

DUNKEL QUIZ 1

Testa dina nattliga kunskaper här!

Läs tidningen för att lära dig mer.

Svaren hittas på sida 102.

12

Vad står förkortningen REM för?

1. Rapid Eye Movement X. Relaxed Eye Motion 2. Rapid Eye Motion

2

da Vinci?

1. 5 X. 2 2. 10

Vad kallas det om man har svårt att sova?

13

1. Amnesia X. Insomni 2. Agorafobi

3

1. 29 år X. 23 år 2. 18 år

Vilken är vanligaste orsaken till sömnproblem?

1. Stress X. Kaffe 2. Träning

4 1. När man är medveten om att man sover X. När man drömmer färgglatt 2. När man sover påverkad av droger

14

När på dygnet är det sämst att träna?

15

Hur många procent av den vuxna 1. 40-45% X. 20-25% 2. 50-55%

Vem regisserade Inception?

1. Christopher Nolan X. J.J Abrams 2. Kathryn Bigelow

7

Hur många bor i nordnorska Storsteinnes?

8

Vilken vitamin får vi i oss via solljus?

1. Mellan 02 och 04 X. Mellan 04 och 06 2. Mellan 00 och 02

befolkningen i Sverige är kvällsmänniskor?

När kom första filmen om Alice i Underlandet?

1. 1951 X. 1956 2. 1949

6

Hur länge har Hotell Gasten funnits på Liseberg?

Vad är Lucid dreaming?

5

Hur många timmar per natt sov Leonardo

7

1. 1 025 X. 1209 2. 978

1. E-vitamin X. B-vitamin 2. D-vitamin

9

10

Hur många nattöppna förskolor finns i Göteborg?

1. 5 X. 7 2. 9

13

Vad kallades den första vattensängen som började säljas?

1. The Pleasure pit X. The Wet wobbler 2. The Naughty Nook

11

När går den första Nattvasan gå av stapeln?

1. 4 april 2017 X. 3 mars 2017 2. 6 februari 2017

5

De hemliga tävlingarna 6

Nattliga streetrace ökar och polisen kan inget göra.

På nätterna samlas människor för att köra i de olagliga tävlingarna.

Vi har varit med under en natt i Trollhättan.

Text och foto: Anna Engström

7

REPORTAGE

LIVSSTIL

D

et är kallt i natt. Väldigt kallt för att vara mitten av april. Två par strålkastare lyser längst bort på den långa raksträckan. Racet är mellan en svart Saab och en mörkröd Pontiac. En kille i keps fungerar som en så kallad starter. Han står framför bilarna med händerna i luften. Förarna varvar motorerna och röken från avgasrören sticker i näsan. De är ivriga att komma iväg och visa vad bilarna går för. Ett gäng killar håller koll så att allting fungerar som det ska. Att publiken inte står i vägen och så att ingen av bilarna tjuvstartar. Två av dem är Niklas och Hans. De är medlemmar i en klubb som anordnar streetrace.

TiILLSTÅND. Problemet för Trestad Racing är att det är svårt att få alla tillstånd för att genomföra lagliga race.

Det är ett olagligt streetrace där bilarna tävlar mot

varandra i snabbhet. Det är olagligt är att de kör för fort och det är förbjudet att arrangera biltävlingar utan tillstånd från polisen.

Det finns olika nivåer på racen i Sverige, i vissa race får vem som helst delta men i vissa race krävs att man har en snabbare och dyrare bil och då kan man ofta vinna pengar.

Prispotten kan ligga på ungefär 10 000 kronor.

Både lagliga och olagliga streetrace har förekommit sedan 1930-talet i Sverige. Det lagliga alternativet, ”blackrace” som anordnas av olika klubbar. På blackrace har kommunen, vägverket och polisen godkänt tävlingarna.

De fick en uppsving på 1980-talet och de senaste åren har polisen sett en ökning i hela Sverige.

– Det har alltid funnit platser dit ungdomar begett sig för att köra bil. Vad ökningen nu beror på vet vi inte, säger Jörgen Nygren. Han är presstalesman för polisen i Trestadsområdet. Det vill säga Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg.

Killarna är medlemmar i klubben som anordnar

både lagliga och olagliga race. De vill inte att deras namn eller för mycket information om deras bilaktiviteter kommer ut. Hans soch Niklas skulle egentligen vilja köra lagliga race.

– Vi är splittrade i gruppen, vissa vill bara köra lagligt och andra bara olagligt, säger Niklas.

Problemet för klubben är att det är svårt att få alla tillstånd för att genomföra lagliga race. Det krävs dessutom att utbildad säkerhetspersonal och sjukvårdspersonal finns på plats. Polisens presstalesman Jörgen Nygren menar att det är svårt för arrangörerna som vill ha lagliga race. Han säger att reglerna kring det är rigorösa och att polisen har haft diskussioner med både förare och kommuner men det är nästan omöjligt att få till ett lagligt alternativ.

För intresse för tävlingar finns det. Både lagliga och olagliga. I de flesta svenska städer anordnas streetracing i någon form. På bara ett halvår har klubben i Trollhättan, som bland annat anordnar race i Trollhättan, Vänersborg och Uddevalla fått över 5 000 medlemmar på sociala medier och de växer hela tiden.

– Trollhättan är ju en bilstad, med Saab och så.

Niklas Men det finns inga andra alternativ än olagliga race för dem som vill köra.

Och de som vill köra kommer att köra oavsett, säger Hans, som är en av medlemmarna i klubben och ska hjälpa till under racet i kväll. Även i Göteborg och Stockholm finns flera grupper som anordnar olika sorters race och de har upp emot 2 000 medlemmar vardera. Jan Bertilsson är kommissarie på trafikpolisen i Göteborg. Han menar att polisen inte har någon bra samlad bild av den olagliga streetracingen.

Mycket för att racen kan flyttas mellan olika kommuner under bara en kväll.

Ett par timmar tidigare börjar kvällen i Trollhät-

tan med en bilträff. Över 3 000 personer och 1 000 fordon samlas på en parkering bakom ett köpcentrum för att umgås och titta på bilar. Det är bestämt att det blir race i natt.

Informationen sprids på olika sätt i hemliga grupper på sociala medier.

Polisen är på plats på bilträffen. Två motorcykelpoliser kör runt bland bilarna på parkeringen och två piketbussar står en bit bort och överblickar den stora asfaltsplanen.

Ytterligare några timmar tidigare står ett gäng killar i olika åldrar i ett grått parkeringshus. Här träffas de ibland för att umgås och prata om bilar. Någon kör med små radiostyrda bilar över asfalten och två barn leker runt bilarna.

Det är ett flöde av människor som ska in i den stora mataffären och handla inför helgen.

"Vi är splittrade i gruppen, vissa vill bara köra lagligt och andra bara olagligt"

8

REPORTAGE

INGA OLYCKOR. Än har det inte skett några olyckor i år, men Jörgen Nygren berättar att förra året var det en bil i Trollhättan som tappade kontrollen och åkte rakt in i publiken.

Enligt Hans är drivkraften bakom streetrace enkel:

De håller utkik under racen för att varna andra om polisen är i närheten så att racen kan avbrytas.

– Fan jag fick en tvåa, ropar en kille till sina kompisar.

En polis har besiktigat hans bil under bilträffen. Polisen gör flygande inspektioner för att stoppa bilar som har olagliga racingdäck, tonade rutor eller något annat som inte stämmer överens med registreringsbeviset. Ger polisen dig en tvåa så får bilen inte köras.

Det är många olika sorters bilar på bilträffen. Några färgglada sportbilar, många välpolerade saabar i olika modeller, ett par volvo-limosiner och flera gamla och väldigt rostiga bilar. Kvällen och bilträffen fortlöper lugnt. Vid 22-tiden får de som vill köra streetrace information om att det är dags att lämna parkeringsplatsen vid köpcentret och börja sprida ut sig för att leda bort polisen.

– Det är en katt-och råttalek med polisen, vi vill inte att våra förare ska bli tagna av polisen för då är det indragekörkort eller dryga böter som gäller, säger Niklas.

Folk vill visa upp sin bil. Ofta har bilägarna lagt mycket pengar på att byta ut delar för att den ska gå fortare eller se snyggare ut, och det vill man gärna testa och visa upp.

– Ibland ser man någon som har fått ut sina hästar vid rödljusen och vill leka lite med bilen. Och det är det som är farligt. De kan ta sitt lek och bus till oss istället. Vi kan göra det här under något mer kontrollerade former, säger Hans.

Polisen Jörgen Nygren tror inte att de som arrangerar olagliga streetrace har tillräckligt med säkerhetsanordningar för att hantera publik och bilar på ett säkert sätt.

– Det säger ju sig självt att några stycken personer inte kan hålla koll på en publik på kanske 1 000 personer.

Risken för olyckor är stor, säger han.

Enligt polisen har det inte skett några olyckor i år, men Jörgen Nygren berättar att förra året var det en deltagare i Trollhättan som tappade kontrollen över sin bil och åkte rakt in i publiken. Flera fick föras till sjukhus.

Polisen jobbar aktivt för att stoppa olagliga streetrace.

Metoderna går ut på att störa så mycket som möjligt, säger kommissarie Jan Bertilsson. De sandar vägar för att försvåra körning och tar emot tips från allmänheten om var och när racen ska vara. Och polisen försöker vara på plats.

Det är därför de är här ikväll, på bilträffen bakom det stora varuhuset i Trollhättan. Men det är svårt att stoppa racen eftersom det rör sig om många personer som deltar. Polisen hinner oftast inte till platsen förrän racen är över. Polisen Jörgen Nygren berättar att många som håller på med olaglig streetracing använder sig av så kallade polisvakter.

"Jag stod och tittade på i

flera år innan jag vågade testa själv"

Gustav

9

LIVSSTIL

SKÖTSAMHET. Jörgen Nygren säger också att det största problemet är inte de som ”sköter sig” utan att det är många som kommer till bilträffar och till streetrace bara för att dricka öl och festa.

En av de som ska köra ikväll är Gustav. Han är 22 år

och har hållit på med bilar sedan han var 15 år och kört streetrace i ungefär två år. Han, liksom alla här, har ett stort bilintresse och flera av de som kör och anordnar race jobbar med bilar på olika sätt.

Gustav säger att han gör det här av två skäl: för att han älskar att köra bil och vill visa upp den. Att det är olagligt spelar inte så stor roll. Han tänker inte så mycket på det.

– Vi är så många här som gör det här, det är en del av vardagen att gömma sig för polisen, säger han.

Klockan 23:10 får förarna plats och tid. Platsen de ska till ligger en bra bit utanför centrala Trollhättan och de får instruktioner om att ta olika vägar dit för att inte dra någon uppmärksamhet till sig.

Efter att ha åkt runt en timme för att villa bort eventuella poliser är bilarna på plats. Men polisen är trots kurragömmaleken redan där, och något race kan inte genomföras. Så innan folk ens har hunnit kliva ur bilarna bär det iväg igen.

Det ges nya instruktioner. Ny plats och ny tid. ”Sprid ut er!”

Polisens presstalesman Jörgen Nygren säger att

det bästa sättet att jobba emot olaglig streetracing är att befinna sig på de platser det har varit race på förr. Polisen försöker också ha en dialog med de som anordnar racen.

– Vi vet ofta vilka de är och då kan man försöka prata med dem, säger han.

Jörgen Nygren menar också att det största problemet inte

10

är de som sköter sig, utan att det är många som kommer till bilträffar och till streetrace bara för att dricka öl och festa.

– De som sköter sig får ändå en svans efter sig av människor som de inte kan kontrollera, säger han.

Bilklubben i Trollhättan säger att säkerheten är det viktigaste och de avbryter hellre ett race än kör om det finns minsta problem. Om publiken inte står där de ska, om någon inte lyssnar när crewet säger åt dem eller om vädret är dåligt, så ställer de in. De har också nolltolerans mot alkohol. Det gäller både förare och publik. Ser de någon som dricker så får de lämna platsen.

Vid midnatt har vissa droppat av men de som vill se eller delta i streetracet samlas nu på ett nytt ställe. Vi befinner oss nästan ute i skogen och det verkar som om polisen har tappat spåret. Det är så många bilar att parkeringsplatsen som är mötesplats inte räcker till alla, så åskådarna parkerar längs med vägen.

Förarna lämnar sina bilar och går mot mitten

av parkeringen. Ett par har med sig fyra hundar som glatt viftar på svansen. Bredvid dem står en yngre kille och hans mamma och tittar på och huttrar i kylan. De diskuterar den närmast parkerade bilens framlyktor. Fyra killar på trimmade mopeder tjuter in, och även de parkerar prydligt sina mopeder och beger sig in mot parkeringsplatsens mitt. Niklas från klubben ber om tystnad och alla samlas runt honom. De är knäpptysta för att kunna höra vilka som ska köra i racen. Sedan bär det av mot raksträckan där

SKOGSSAMLING. Vid midnatt har vissa droppat av men de som vill se eller delta i streetrace samlas nu på ett nytt ställe, nästan ute i skogen

tävlingen ska genomföras. Om inte polisen är där.

Men på vägen syns inte polisen till och racet blir av. De två bilarna står på varsin sida om killen med armarna rakt upp i luften. Uppsträckta armar betyder att bilarna ska stå stilla, när han sänker dem så får de köra. Publiken står bakom de båda bilarna. Racing-crewet har stängt av den högra vägbanan de båda bilarna står på genom att parkera andra bilar över vägen. På vänstra vägbanan kommer det fortfarande bilar med försenade åskådare i.

Startern sänker ner armarna och bilarna drar iväg. Det dånar från pontiacens motor och det ryker från de båda bilarnas däck. Vid sidan av vägen står en 90-skylt men bilarna ligger i bra högre hastigheter än så. Hans står vid mållinjen för att se vem som blir vinnaren.Till publikens applåder och med flera meters marginal vinner den röda pontiacen. *Niklas, Hans och Gustav heter egentligen något annat

11

De tävlar i att döda Skjutspel, strategispel, rollspel och kortspel. Tävlingsinriktat spelande kommer i många former, men en sak har de gemensamt: de drar enorm publik och spelas för ännu större summor.

– E-sport är framtiden, säger Therese Szanto.

Text: Mattias Backlund

Foto: Jacob Larsson och Mattias Backlund

REPORTAGE

D

LIVSSTIL

atorer står prydligt uppradade med alla de tillhörande attiraljerna. Headset, mus, tangentbord och en överdimensionerad musmatta. Ja, allt man kan tänkas behöva. Fixerade blickar reflekterar blått, elektroniskt ljus. Det finns en anspänning i rummet, en nervös väntan. Vi befinner oss mitt i den kaotiska kommandocentralen och Apollo 13 är på drift ute i världsrymden. Tangenterna går som ett smatterband när ledningen försöker rädda situationen. Allt som fattas är att någon ställer sig upp och håller ett svulstigt brandtal, i klassisk amerikansk manér. Någon måste få ordning på det här nu. Men brandtalet uteblir – Ed Harris lyser med sin frånvaro.

– Ja! Jag fick honom!

Tillslut drar rummet en lättnadens suck. Uppmuntrande high-fives, beröm och ryggdunk utdelas. Den siste terroristen är död, dags för nästa runda.

Mitt bland koffeinstinna Counter-Strikespe-

lare sitter Therese Szanto. Att hon är bäst i rummet, det råder det inga tvivel om. Hon har lyckats med vad många runt henne drömmer om – gjort spelandet till karriär. Men spelintresset går långt tillbaka.

– Mulle Meck tror jag att det var! Det är långt ifrån e-sport, men det var där allting börjar, skrattar hon och fortsätter: – Men spelintresset har alltid funnits där, mycket tack Dataspel. Counter-Strike är en av huvudgrenarna i tävlings-spelandet

vare min pappa. Han har nog spelat sen urminnes tider.

Spelkärleken har liksom gnuggat av sig på mig.

Otaliga spelkonsoller senare förde spelkärleken henne till Counter-Strike, ett skjutspel som länge varit en av huvudgrenarna inom det tävlingsinriktade spelandet.

– I gymnasiet fanns det äntligen datorer. Datorer innebar spel. Spel innebar Counter-Strike. Rasternas spenderades i datorsalen där jag brukade spela mot el-killarna.

Jag kommer ihåg att en av dem var ganska duktig, och han visste om det. Men jag var bättre. Så fort jag kom in i datorsalen och började spela reste han sig upp och skrek ”Vem fan är Szanto?”. Då ställde jag mig upp, längst bak i klassrummet och sa ”Tja”. Han blev helt paff , tappade hakan fullständigt.

"Då ställde jag mig upp, längst bak i klassrummet och sa Tja. Han blev helt paff" - Therese Szanto

Väggdekorationer. På GG-bar hänger Super Mario och Zelda på väggarna istället för bilder på sportstjärnor. Annars är de som vilken annan sportbar som helst.

"För några år sedan var det ingen som vågade chansa på en e-sportsbar" - Samuel Korsell

Counter-Strike har enkla, tydliga

regler. Simpla variabler, men oändligt med utfall. Lite som att spela schack, fast med handgranater och AK-47. Ett parti CounterStrike går till ungefär såhär. Två lag om fem spelare var möter varandra i en klassisk kamp mellan gott och ont, terrorister mot kontraterrorister.

Terroristernas uppgift är att plantera bomber eller hålla gisslan, alltmedan de eliminerar motståndarna. På tal om kontraterroristerna, deras uppdrag finns i namnet motverka allt terroristerna gör. Rädda gisslan, desarmera bomber, eliminera motståndaren. Det hela är upplagt för extrem dramatik.

– Vill du ha någonting , en öl kanske?

Samuel Korsell och hans kompanjoner var först i Sverige med att kombinera öl och e-sport på storbildsskärm. Ett koncept som verkat självklart för många, däribland Samuel själv, men som aldrig tidigare kommit ur startgroparna.

– Jag fick idén 2010 efter en riktigt dålig utekväll. Alla ställen erbjöd bara samma saker – dålig musik och ännu sämre miljö. Jag ville ha något annorlunda, säger Samuel Korsell, delägare av GG Bar. Engagemanget har länge funnits hos spelentusiasterna.

Men man saknade startkapital och restaurangerfarenhet. Samuel Korsell upplevde att det fanns ett vakuum i den svenska krogvärlden, ett vakuum i form av en esportsbar. Problemet var bara att övertyga de etablerade krögarna om det.

– För några år sedan var det ingen som vågade chansa på en e-sportsbar, men tiderna har förändrats. Spelkultur blev mainstream och krögarna började tro på vårt koncept. En månad efter vi öppnat hade det redan dykt upp tre andra ställen i Sverige. Det gjorde mig inte ett dugg förvånad.

GG Bar är på något vis emblematisk för e-sportens resa, den digitala sportens resa mot att emulera den analoga.

GG ser egentligen ut som vilken annan sportbar som helst. Byt bara ut inramade bilder på Larry Bird, Peter

15

REPORTAGE

LIVSSTIL

”Foppa” Forsberg och diverse Boston Bruins bråte mot Super Mario, Zelda och Starcraftplanscher i varierande storlekar.

– Här på väggarna finns den samlade spelkärleken från alla oss som varit med och grundat det här stället. ”GG is where the hearth is”, säger han och håller upp ett inramat broderi föreställande en glödande sten.

– Den här fick vi av en stammis. Det är en kombination av det gamla ordspråket och ”Hearthstone”, ett väldigt populärt samlarkortspel som vi brukar visa här.

I kväll står det något helt annat på agendan. Klockan är 18.00 och det är snart dags för ”nördquiz”. GG är fullsatt, men Samuel verkar oberörd.

– När vi körde Harry Potter-tema köade folk upp till hållplatsen här borta på Kapellplatsen, säger han och fortsätter: – Jag upplever att publiken här är väldigt blandad.

Men det finns en gemensam nämnare, teknikintresse. reflekteras i publiken också. Men sen har vi cosplaykulturen, du vet, där man klär ut sig till sin favoritkaraktär ur spel, film eller serier. Där är fördelningen tvärt om.

Så vi har lite planer på att köra cosplaykvällar, kanske kombinera dem med Counter-Strike så får grupperna mingla lite med varandra. Jag hoppas att vi kan få några CS-spelare att börja klä ut sig och vise versa. Det finns nog mycket fördomar mellan de olika grupperna och även en brist på respekt ibland tyvärr. Jag hoppas att vi kan motverka det.

Trots att nästan alla undersökningar pekar på

att majoriteten av alla som spelar datorspel är kvinnor, reflekteras inte det e-sporten överlag. I ett försök att få fler kvinnor att börja spela professionellt skapades tjejscener inom många e-sportsgrenar. Syftet var att skapa en plats där man kan introduceras till e-sport på ett bra sätt och välkomnande sätt, men resultat blev tveeggat.

– Tjejscenen har varit ett nödvändigt ont, men jag ser den inte som en långsiktig lösning. Framför allt så tror att den hindrar utvecklingen bland kvinnliga spelare.

En naturlig del i att utvecklas är att hela tiden utmanas av bättre motstånd. Tjejscenen är dessvärre för isolerad för att erbjuda det och gör istället att många spelare stagnerar. De som verkligen lyckas är de som slår igenom på mainscenen, säger Catarina Hsu, arrangör av e-sportsevent. Även om den så kallade ”mainscenen” i CounterStrike är könsneutral, så utgörs överväldigande av män.

Therese Szanto tävlar i dag i ett tjejlag som tagit steget in på mainscenen.

GG-bar. Samuel Korsell var först i Sverige med att kombinera öl och e-sport på storbildsskärm.

Även könsfördelningen har varit relativt jämn, 40 procent tjejer skulle jag tro. Fast det beror också på dagens event.

Ett undantag som bekräftar regeln är Counter-Strike.

Traditionellt sett som lite av e-sportsscenens motsvarighet till ”Jock” kulturen. En bild som till stor del lever kvar i dag.

– Ungefär 90 procent av de som spelar Counter-Strike, åtminstone professionellt, är män. Det är siffror som

16

REPORTAGE

Counter-Strike-proffs. Therese Szanto har gjort dataspelandet till en karriär.

17

REPORTAGE

LIVSSTIL

– Senaste turneringen vi deltog i var Copenhagen games. Det gick sådär, vi hade inte ett fullt lag ännu, så vi fick ta in oprövade spelare just för den turneringen.

Låt oss bara säga att det inte gick som vi önskat. Jag tror att vi slutade åtta eller nia av femton lag. Just vi letar nya spelare för fullt, men det är en ganska svår process, mycket som måste klaffa spelmässigt och personlig. Vi vill vara ett helt tjejlag, där alla kommer från Sverige, då finns det inte så många att välja på. Men vi har blivit varandra väldigt nära och är extremt samspelta, säger Therese Szanto.

Skylt. Headshot-ikonen är känd från Counter-Strike. Skylten sitter vid en trappa på GG-bar.

"Vi vill vara ett helt tjejlag"

I dagsläget är det fortfarande oerhört få som kan

- Therese Szanto

livnära sig på e-sport. Många lockas av de astronomiska prispengarna de stora turneringarna utlovar, men för att klara av livet som e-sportspelare krävs sponsorer. Therese Szanto är med i laget ’Area08’, en del av NiP, eller ninjas in pyjamas. Sommaren 2015 kom vändpunkten. Som nyutexaminerad universitetsstudent med examen i digital media kände Therese Szanto att det var dags att söka jobb. E-sporten åt upp det mesta av hennes tid och ett ”vanligt” jobb började kännas alltmer främmande. Hon var tvungen att ta ett beslut.

– Jag insåg att det här var mitt liv nu, allt jag gjorde, allt jag lade ner tid på kretsade kring e-sport. När mitt dåvarande lag, ’Team Property’, fixade Intel som sponsor insåg jag att, fan, jag kan göra det här på heltid nu, säger hon och fortsätter: – Vi var ett av två tjejlag som sponsrades av Intel i deras nya e-sportssatsning. Tack vare det kunde vi resa världen runt för att spela och möta alla våra fantastiska fans. Det var helt sjukt. I dag kan jag verkligen inte se mig själv hålla på med någonting annat. Även om jag inte lyckas som spelare, vill jag fortsätta jobba inom e-sporten. Det finns inget annat, det är framtiden.

När alla pusselbitar sitter på plats i laget gäller det att öva, öva, öva - tills allting klaffar, tills allt är som ett väloljat maskineri.

Kommunikationen måste sitta, munnen går lika snabbt som fingrarna på tangenterna. I alla lag finns det givetvis en ledare, en kapten som håller skutan på rätt kurs.

– Förutom ledare så är jag lagets krypskytt, så jag måste vara grym på att göra små, precisa rörelser. Det ser ju lite fånigt ut när jag flaxar med datormusen på det här sättet, men jag är van och det är det viktigaste.

Det här är ju i grund och botten en materialsport, det gäller verkligen att allt känns rätt. Jag har en lång lista på inställningar som måste sitta, sen får man inte glömma själva utrustningen, säger hon medan hon sneglar mot en musmatta stor som ett brunnslock.

– Den är för liten, dessutom vill jag helst ha platta tangenter.

Det bästa som finns. I dag kan jag verkligen inte se mig själv hålla på med någonting annat", säger Therese Szanto.

18

Linda Spåman lever med magin Linda Spåman omger sig med magiska ting och magiska människor. Men bakom mystiken finns en stark vilja att hjälpa andra.

Text: Anna Engström

Foto: Anna Engström och Linda Spåman

19

LIVSSTIL

J

ag vaknade upp häromdagen och kände att jag behövde rensa så nu har jag slängt massor, säger Linda Spåman.

Trots det är lägenheten fortfarande full med grejer.

Linda Spåman gillar att ha mycket saker. På väggarna hänger hennes konst och från taket svajar färgglada lampor. På bordet står en spåkula och en hög med dockhuvuden fyller en sammetsfåtölj. Andra dockhuvuden har fått glitter på sig och dekorerar väggarna och det Linda kallar för ”sitt altare”. Altaret är en hylla full med böcker i staplar och massor med magiska grejer som Linda har samlat på sig under sitt liv. Hon håller upp en av sina favoritgrejer, en tibetansk dödstrumma gjord av två människoskallar. På altaret finns också en slaktkrok, en schamanklo från Sydamerika, ett människokranium och ett blått porslinsägg. Ägget innehåller en tand som hon fått av en man en gång.

–Då visste jag att han var den rätte, säger hon.

Skalle. På Lindas "altare" står ett människokranium

Linda Spåman är spådam och spår folk med

hjälp av tarotkort. Både i och utanför sin podcast ”Äkta Spåman”. I podden träffar hon olika kända människor och spår och samtalar med dem. Men hon är mer än bara spådam, hon är också konstnär, författare och scenograf.

Hon tycker att vara konstnär är det roligaste som finns.

Att vara spådam är mer som ett experiment säger hon.

Hon berättar att hon främst ser tarotkorten som en sam-

Trumma. Dödstrumma från Tibet gjord av två människoskallar.

Glitter. Lindas lägenhet är dekorerad med glittriga dockhuvuden.

20

talsguide och en chans att träffa människor.

– Den största magin är att samtala och möta nya människor.

Hon säger att hon tror att tarotkorten kan hjälpa människor att hjälpa sig själva på många sätt och att hon har ett moraliskt ansvar som spådam att ge människor hopp.

– Vi människor har ett ansvar att hjälpa varandra. Vår uppgift på jorden är att hjälpa varandra och oss själva att bli så bra som möjligt, menar hon.

När hon är spådam klär hon sig i vackra kläder och går in i en roll som en 400 år gammal kvinna som har svar på allt. Och det är alla sorters människor som vill bli spådda. Linda Spåman tror att det är populärt för att många människor tror på något högre.

– Jag tror att alla tror att det finns något gömt och jag tror att det ger oss hopp.

Namn: Linda Spåman Ålder: 40 år Bor: Göteborg Just nu: Skriver på boken ”Den första kvinnan” som släpps i höst. Ger även ut ett avsnitt i veckan av podden ”Äkta Spåman” tillsammans med Håkan Westesson. I sommar kommer hon vara spådam utanför Hagabion i Göteborg en dag i veckan. Önskar: Att hon bodde i Shanghai i Kina.

"Efter jag slog ut mina tänder blev livet fantastiskt"

Dekoration. Linda Spåmans "altare".

Linda Spåman har varit med om mycket i sitt liv.

Efter hon gått ut konstskolan var hon med i en dokusåpa (varav bara halva sändes på TV) och vann pengar. Hon förklarar att den tryggheten hon fick då gjorde henne lite slapp, och hon förlorade sin kreativitet. Men efter en vurpa med cykeln då hon slog ut sina tänder förändrades livet: – Efter jag slog ut mina tänder blev livet fantastiskt. Det var en magisk upplevelse. Någon högre kraft puttade av mig från cykeln som för att säga nu skärper du dig, berättar hon.

Linda säger att hon ändå har haft mycket tur. För att behålla den turen så gör hon små magiska ritualer varje dag. Men den viktigaste ritualen är på midsommar.

– Då badar jag i oxblod, då blir jag stark. Det är väldigt viktigt för mig, säger hon.

Hon säger att magi främst är kunskap om oss själva.

En inre förståelse och harmoni. Men också något vi inte kan rå på.

21

LIVSSTIL

När barnet sätter schemat

”Sömnen är annorlunda nu, man uppskattar den mer”. För nyblivna föräldrar förändras mycket, inte minst sovmönster. Mindre sömn, och mer utspridd på dagens timmar, förklarar två nyblivna mammor den som.

Text: Maria Hall Foto: Privat

Ylva Olaisson fick sin dotter Liv för 11 månader sen. Hon är mitt uppe i planerande av ettårs-kalaset som också ska bli en namngivningsceremoni.

Liv sover nu bara en eller två gånger per dag, och sover bättre under natten. Men Ylva Olaisson och hennes sambo får fortfarande gå upp under natten ibland och se till dottern.

– Hon kan ha mardrömmar eller bara vakna till av någon liten rörelse, men nu är det bättre. Förut kunde hon vakna flera gånger per natt för att bli ammad, berättar Ylva Olaisson.

Ett tag vaknade Liv både 01, 03 och 06 under natten för att bli ammad. Det betydde lite nattsömn för Ylva Olaisson men hon hävdar att det inte påverkade henne i någon större grad.

– Man är lite i en high under amningsperioden med alla hormoner, säger hon.

Under denna tid säger hon dock att hon ändå försökte sova lite under dagen. En tupplur på 40 minuter mitt på dagen medan Liv sov var vanligt.

Hon och sambon turades också om att gå upp och ta hand om Liv under natten vilket hjälpte.

– Sen blir det ju att man lägger sig tidigare också, för att få de timmar sömn man behöver, säger Ylva Olaisson.

Innan hon själv blev mamma säger hon att hon ofta undrade varför småbarnsföräldrar gick och la sig så pass tidigt. Men nu förstår hon fullständigt varför man lägger sig i sängen klockan tio.

Tidigare sov hon ungefär åtta timmar om natten, det senaste året tror hon siffran sjunkit till ungefär sex-sju timmar. Sömnen har också varit mer utspridd på dagens timmar.

– Det blir ju annorlunda, man har inte direkt samma val längre utan det är barnet som bestämmer schemat, säger Ylva Olaisson.

– Men det man märker mest är nog att man värderar sömnen annorlunda nu, man uppskattar den mer, säger Ellen Siesjö.

Hon berättar att Sigrid alltid vaknar innan 07.00 på morgonen, och att sovmorgonarna därför är få. Hon tror att antalet timmar med sömn inte ändrats så mycket från innan hon fick barn, utan att de endast blivit mer utspridda.

– Men den stora skillnaden är att man nu gör allt för att se Sigrid glad nu, och är hon glad så är vi glada, säger Ellen Siesjö.

14 månader. Ellen Siesjö med sin dotter Sigrid.

Ellen Siesjö upplever även hon att sömnschemat ändrats sen hon fick sin dotter Sigrid. Sigrid är nu 14 månader och väcker endast sina föräldrar någon enstaka gång om natten.

Men Ellen Siesjö minns när Sigrid var yngre och kunde vakna upp till fem gånger om natten och väcka henne.

Hon upplevde också att de vakna timmarna var okej, och beskriver det som att man är hög på hormoner i början.

11 månader. Ylva Olaisson med dottern Liv.

22

REPORTAGE

Vem lyfter skrot på natten?

På många gym ligger vikterna stilla efter elva på kvällen, men inte på alla. Vilka är det som tränar på natten och varför? Och hur påverkas kroppen av att vara igång på natten?

Text och foto: Moa Carlsson 23

REPORTAGE

K

lockan är 23.00. Utomhus lyser stjärnorna. Det är kallt och tyst, med undantag för två bilar som lämnar gymmets parkering. I en av bilarna sitter en ung man och i den andra en ung kvinna. De kanske var gymmets sista besökare för kvällen. Under torsdagen förra veckan var det ingen som tränade mellan 23 och 05 på Nordic Wellness Viared i Borås. Gymmet har öppet dygnet runt och förhoppningsvis kommer det fler personer i natt.

När jag drar det lånade gymkortet, slår in koden och öppnar dörren möts jag av hög rockmusik och ett starkt ljus från lamporna. Det finns ingen i receptionen som välkomnar en. Däremot finns det gratis kaffe. Maskinerna och ställningarna är tomma. En vikt släpps ner mot en annan vikt. Det är någon kvar.

Längst in i gymmet letar Christoffer Sällberg efter en vikt på fem kilo. Han är 27 år och arbetar som lackerare i Bollebygd. Arbetet är tungt och han vill bli starkare. Det var därför han började träna för fyra månader sedan. På köpet har han blivit piggare och gladare. Han tränar oftast på måndagar och torsdagar. Det kan bli fler dagar, det får träningsvärken avgöra. Under två veckor arbetar han dagtid och tränar som de allra flesta, på eftermiddagen. Var tredje vecka arbetar han kväll. Då slutar han kvart över elva och åker direkt till gymmet.

– Det är trevligare att vara trött efter jobbet än innan, säger han.

På stången sitter det tio kilo på vardera sida. Han räknar med att stången väger 20 kilo. Det blir 40 kilo totalt. Han ligger på rygg. Ögonen tittar rakt upp mot taket. Fokuserade. Han lyfter av stången. Långsamma rörelser upp och ner med utgångspunkt från bröstet. Ansiktet pressas ihop av ansträngningen.

Christoffer Sällberg trodde först att träningen på natten skulle innebära problem med att sova men det har gått bra.

Han brukar vara trött efter jobbet och när han tränat är han ännu tröttare.

När han tränar på natten brukar han främst träffa på andra skiftarbetare.

– Ibland kommer det ett gäng gubbar från Flügger, säger han.

Han byter till en maskin och fortsätter att träna bröstmusklerna. Nu sitter han upprätt och pressar vikten framåt.

Han tycker att det är en fördel att det är lite folk på natten.

Det är lugnt och han får vara för sig själv. Han gör de sista repetitionerna till låten We will rock you.

Maria Lennernäs Wiklund är biträdande pro-

fessor inom hälsovetenskap vid Luleå tekniska universitet.

24 24

REPORTAGE

Hon tycker inte att nattöppna gym är en så bra idé. Vi påverkas negativt rent fysiskt av att träna på natten, säger hon. Kroppen är inställd på sparlåga och vila, inte fysisk prestation. Därför sliter det mer på kroppen om man tränar på natten.

– Nattsömn behövs för att stärka immunförsvaret, stärka minnet och bygga upp musklerna, säger Maria Lennernäs Wiklund.

23:40. Christoffer Sällberg går in i omklädningsrummet och gymmet står tomt.

00:00. Armhåren reser sig i givakt. Ur högtalarna sprider sig ett obehagligt ljud. Någon trycker ner en tangent på en orgel. Högt och aggressivt. Till slut övergår orgeltonen i en hes rockröst.

I Borås finns det tre gym som har öppet dygnet runt. På dessa anläggningar tränar de flesta i början av natten och sen sker det en ökning under den tidiga morgonen. Mitt på natten är det däremot väldigt få som tränar. Samma sak gäller för Nordic Wellness Ullevi i Göteborg. Trots att det öppnas dygnet runt-gym är det alltså inte speciellt många som tränar på natten.

Petra Sund är platschef på Nordic Wellness Viared. Hon säger att behovet av att ha öppet på natten inte är speciellt stort men att de vill erbjuda den servicen.

– Folk som jobbar till elva ska känna att de har möjligheten att träna. Enligt statistik är det inte supermånga som tränar på natten, men vi vill ha fler, säger hon.

Gymmet på Viared har inte alltid varit nattöppet. Anläggningen öppnades i september 2013 och började med dygnet runt-öppet i början av förra året. De såg potential och en marknad eftersom Viared är ett stort företagsområde där många arbetar. Petra Sund tror att de som tränar på gymmet på Viared kan bli fler, eftersom att Viared växer.

– När det är högtryck mellan 16-19 är det trångt och mycket folk. Vi vill hitta mer möjligheter till att folk kommer andra tider. Vi vill lyfta fram det för de som arbetar skift, att det är öppet dygnet runt.

00:07. Flugan som hållit mig sällskap ett tag

flyger iväg. Den ersätts av två män som kommer direkt från jobbet. De går in i omklädningsrummet och kommer strax ut iklädda träningskläder. Igår skrev de in sig på gymmet och i natt tränar de tillsammans för andra gången. De byter av varandra vid maskinerna. Snart kommer det fler personer från deras jobb. Killarna från Flügger färg.

00:17. Gymmet lever. Fem personer är här och tränar, varav fyra arbetar på samma jobb. Någon har hörlurar, två tränar tillsammans och resten tränar för sig själva. En frän

25

REPORTAGE

LIVSSTIL

Nattvakna vänner. Kollegorna Robert Larsson och Pascal Danielsson tränar varje natt efter jobbet.

Gratis energi. Gymmet bjuder nattbesökarna på kaffe.

Nattomt. På Nordic Wellness Viared är det få som tränar på natten, men för gymmet är det en självklarhet att ge sina kunder möjligheten att få göra det.

Varvar ner. – Det är trevligare att vara trött efter jobbet än innan, säger Christoffer Sällberg.

26

och igenkännbar lukt sprider sig i lokalen. Svett.

Pascal Danielsson är 20 år och började träna efter nyår tillsammans med kollegan Robert Larsson som är 23 år. De arbetar kväll och tränar så gott som varje natt efter jobbet, söndag till torsdag.

– Man ska visa respekt för de som jobbar obekväma tider. Det är viktigt att de stora gymföretagen respekterar det, säger Pascal Danielsson.

De arbetar med att plocka och packa färg, penslar och andra måleriartiklar. De som jobbar kväll börjar arbeta halv fyra och slutar tio i tolv. Allt fler kollegor ansluter sig till träningsgruppen.

– Det ger mer motivation och det är kul att ha folk att träna med, säger Pascal Danielsson.

Ikväll ska han träna rygg och biceps. Han går runt till olika maskiner för att träna olika muskelgrupper.

Telefonen ringer och han går iväg för att svara. I natt ska passet gå snabbt eftersom han ska bli upphämtad av en vän om 40 minuter. Vid ett tillfälle pratar han i telefon samtidigt som han sitter i en maskin och tränar. Han varierar träningen med att småprata med kollegorna och svara på mina frågor.

Att det är dåligt att träna på natten har han hört, men han tror också att det finns undantag i och med att han är van vid att vara igång på natten. Samtidigt säger Pascal Danielsson att han har dåliga sovrutiner och att han lägger sig först mellan fyra och fem på morgonen, eftersom kroppen inte hinner varva ner tidigare. Han ser det inte som ett problem, utan att det är en uppoffring han gör. Han beskriver sig själv som en nattmänniska och han har även arbetat natt tidigare.

– Det är den naturliga väckarklockan, säger han och pekar mot huvudet.

Hälsovetaren Maria Lennernäs Wiklund

säger att de flesta är skapta för att sova på natten men att det kan variera mellan olika åldrar. Det kan också variera beroende på om man är morgon- eller kvällsmänniska. Oavsett är det svårt att ta igen sömn.

– Vi har en nedärvd dygnsrytm och de flesta blir pigga av dagsljus. Man kan vända på dygnet och jobba på natten, men kroppens mat- och sovklocka ställer ändå inte om sig helt. Exempelvis riskerar skiftarbetare att få sjukdomar som beror på störd dygnsrytm, nattätande och för lite sömn.

27

När man tränar på natten höjer man kroppstemperaturen samt kroppens stresshormon och aktivitetshormon som gör att det blir svårare att sova. Har man däremot väldigt lätt för att somna är det okej att träna sent på kvällen, säger hon.

Om man är ung, vältränad, inte röker och sover bra på dagarna kan man jobba på natten, säger Maria Lennernäs Wiklund. Hon avråder däremot alla från att hårdträna på natten. På natten och tidigt på morgonen är kroppen i ett läge som gör att det är större risk att man skadar sig. Immunförsvaret blir sämre och det bildas skador på cellerna som påverkar förmågan att bygga upp musklerna.

– Att träna på natten bryter ned musklerna snarare än bygger upp dem, säger hon.

Maria Lennernäs Wiklund säger att det finns människor som har en förskjuten dygnsrytm.

Om man kan träna sent på kvällen eller tidigt på morgonen beror på hur man känner sig. Om kroppen stretar emot ska man inte träna. Om man är pigg är kroppen däremot i takt.

Vad är sämst för hälsan, att träna på natten eller att inte träna alls?

– Allmänhälsan bestämmer. Det beror på hur man kan sova ut och hur flexibel dygnsrytm man har. Det är olika om man är kvälls- eller morgonmänniska. Det kan skilja några timmar. Att träna mellan två och fyra på morgonen är sämst, då är kroppen i sitt bottenläge, säger Maria Lennernäs Wiklund.

00:43. Musiken överröstar det mesta

i lokalen men då och då hörs vikter som slår mot varandra eller personer som pratar. Nu är det sex män i lokalen.

– Helvete vad du ser svettig ut Robban, säger Pascal Danielsson.

– Jag är dyngsur, svarar Robert Larsson.

– Är det bröst du kör?

– Ja. Robert Larsson tycker egentligen att det är skönare att träna på förmiddagen eftersom han har mer energi då. Problemet är att det är lättare att försova sig så att träningen inte hinns med. Han tycker att det är en frihet att kunna träna på natten.

Han har vant sig vid arbetstiderna eftersom han har haft samma tider i flera år. Han har heller aldrig

REPORTAGE

LIVSSTIL

varit en morgonmänniska.

– Det känns helt normalt att träna på natten. Det blir att man vänder på dygnet. Man har olika dygnsrytm.

01:23. Det är bara två personer kvar som tränar.

Robert Larsson väntar på en kollega som har några övningar kvar att göra. Att de samåker gör att det blir lättare för dem att träna.

– Jag kör ju. Jag kan inte säga att jag inte vill. Vill man inte blir man tvingad, eller inte tvingad, men motiverad, säger han.

Trots att Robert Larsson egentligen har tränat klart får armarna en extra omgång medan han väntar på kollegan. De sista repetitionerna tar emot. Hemma väntar en tallrik med pyttipanna och grytbitar som han förberett på förmiddagen.

01:53. Robert Larsson och kollegan lämnar gymmet. Den fräna lukten hänger kvar i rummet, trots att det bara är träningsmaskiner och vikter kvar.

Censorerna har känt av att det inte är några kvar som tränar och halva lokalen är nedsläckt. Rocken dunkar fortfarande ur högtalarna.

02:43. Musiken är det enda som hörs. Nu är den tröttsam. Den svartvita soffan i entrén är nedsutten och små smulor, kanske från någon energibar, är kvarlämnade. Med största sannolikhet dröjer det ett par timmar innan det kommer fler personer.

Sammanlagt tränade sju personer mellan elva och kvart i tre, vilket är tre mer än en genomsnittlig natt.

När klockan sedan slår fem kommer morgonmänniskorna. med. Han tycker att det är en frihet att kunna träna på natten. Han har vant sig vid arbetstiderna eftersom han har haft samma tider i flera år

FAKTA: SÅ MÅNGA TRÄNAR PÅ NATTEN I Borås finns det tre gym som har öppet dygnet runt: Nordic Wellness Viared, Is sportcenter och Fitness 24 Seven. Under en genomsnittlig natt (23:00-05:00) 1 januari till 26 april 2016 tränar ungefär fyra personer på Nordic Wellness Viared och fem personer på Fitness 24 Seven i Borås. Is sportcenter har inte möjlighet att ta fram genomsnittliga siffror. På Nordic Wellness Ullevi i Göteborg är det 14 personer som tränar per natt.

Källa: Nordic Wellness, Fitness 24 Seven ANTAL NATTÖPPNA GYMNANLÄGGNINGAR Storstad: Göteborg - minst 13 Mellanstad: Borås - 3 Småstad: Ulricehamn - 0 Källa: gymmens hemsidor

28

Premiär för Nattvasan

Nästa år kan man för första gången åka Nattvasan, ett skidlopp mellan Sälen och Mora - på natten.

Text: Moa Carlsson Nattvasan har premiär klockan åtta på kvällen den tredje mars 2017. På tolv timmar ska deltagarna åka nio mil på skidor mellan Sälen och Mora. Man åker i fri stil två och två. Pannlampor, stjärnor och månen är det enda som lyser i den mörka skogen. Vasaloppets sportchef, Tommy Höglund säger att de följer med i trenderna med äventyrliga lopp. Tanken på ett nattlopp har funnits i 15 år men idén har inte varit mogen förrän nu.

– Vi ser att det är fler som deltar i mer udda lopp.

Vasaloppen på vintern har sett likadana ut i tio år. Nu vill vi göra något nytt, säger han.

Loppet är fullbokat med 750 par. Det är tvåmanna för att vi tycker om att göra saker tillsammans, säger Tommy Höglund. Att man åker i par handlar också

om säkerhetsaspekten, eftersom man kan ha koll på varandra. Loppet har multisportregler som innebär att man får hjälpa varandra i paren, till exempel genom att byta skidor. Paret måste gå i mål tillsammans eller bryta tillsammans.

Ett lopp på natten innebär andra risker än på dagen.

– Det finns en olycksrisk om pannlampan slocknar i backarna vid Evertsberg. Men jag tror att de som har anmält sig har tänkt på att förbereda sig och träna när det är mörkt. Vasaloppet har en egen larmcentral och sjukvården är ambulerande.

– Det kommer att finnas sjukvårdspersonal men man kan få vänta i värmestugan en stund innan de kommer, säger Tommy Höglund.

På natten sjunker temperaturen och vädret styr förutsättningarna för loppet. Det kan vara stjärnklart och vindstilla eller drivsnö och storm.

– Naturen ställer andra krav på natten än vad den gör på dagen. Min förhoppning är att de som åker ska vara nöjda när de kommer in i mål.

Många andra har hakat på trenden med nattliga tävligar av olika slag. Här är redaktionens favoriter: Text: Anna Engström Nattorientering

Många idrottsklubbar erbjuder nattorientering. Det fungerar som vanlig orientering men genomförs på natten. Deltagarna använder sig av pannlampor för att hitta kontrollerna.

Midnattsloppet

Midnattsloppet är 10 km och deltagarna springer genom stan på natten. Det genomförs iStockholm den 13:e augusti, Göteborg 20:e augusti, Malmö 27:e augusti och Helsingfors 3:e september.

Midnattssolsrallyt

Biltävlingarna pågår 29:e juni till 2:a juli då solen knappt går ner. De utgår ifrån Vimmerby och består av tre etapper.

Natt och Dag

Tävling i gymnastik för båda unga och vuxna.

Tävlingen har fått sitt namn av att man tävlar från tidig morgon till långt in på natten.

Swim the artic circle

Det har arrangerats sedan 2011 och är simning i öppet vatten i Torneälven. Det startar 16:e juli 2016.

Består av två olika sträckor, 2 000 meter och 3 000 meter. Den längre sträckan startar strax efter midnatt.

Norrort Lightbulb race

Cykeltävling i terräng mitt i natten. Genomförs på kvisthamra bikepark XCO bana.

29

REPORTAGE

30

REPORTAGE

Grindsamhällen - konsten att bygga bort brott?

Från att tidigare ha värnat välfärdssamhället och mänskliga relationer, försöker man idag förhindra brott genom att bygga bort de tillfällen i vilka brott kan tänkas begås. En del i den här trenden är de inhägnade konceptboenden som börjat dyka upp det senaste årtiondet.

Text: Michael Larsson Foto: Jacob Larsson 31

REPORTAGE

SAMHÄLLE

Masthuggstorget, den 5 maj 2016. Solen gassar mot den

in sin nya i cykelförrådet nere i garaget. Igår nåddes hon av nyheten att det varit ännu ett inbrott där medan hon och hennes sambo var bortresta.

Vi beger oss ner i garaget för att se om hennes gröna cykel finns kvar.

stora glasvägg som knyter samman bostadsrättsföreningen Kosterns fyra huskroppar. Gunilla Ivarsson har precis kommit hem från en två dagars Köpenhamnsresa. Medan hon njöt av vårvärmen i den danska huvudstaden kom det ett mejl från styrelsen om att det varit inbrott i föreningens garage. Ännu en gång.

– Det var här min cykel stod när den blev stulen första gången, säger hon och pekar på cykelstället som med tanke på att kvarteret består av 90 lägenheter är överraskande tomt.

Vi står på den innergård som ligger alldeles intill Andra Långgatan och som separeras med en cirka 160 centimeter hög grind. Bostadsrättsföreningen Kostern ligger vid Masthuggstorget, inklämt mellan Första och Andra Långgatan och kännetecknas kanske främst av den tre våningar höga mur av glas som går längs Första Långgatan. Bostadsområdet är designat av arkitekten Gert Wingårdh och har på grund av sin slutna design omnämnts i olika mediala sammanhang som ett ”gated community”. Gunilla Ivarsson, som har bott i området sedan det byggdes 2004, avfärdar benämningen. Själv blev hon förtjust i bostadsområdets centrala läge och utsikt mot hamnen.

– Jag kan inte förstå hur man kan bli provocerad av det här, säger hon.

Trots att bostadsområdet omgärdas av både grindar och en hög mur har man inte lyckats undvika egendomsbrott.

För ett tag sedan blev Gunilla Ivarssons cykel stulen när den stod inne på gården, av det tog hon lärdom och låste

"Framförallt handlar det om ett annat kulturellt och politiskt klimat" På senare år har begreppet ”gated community”,

eller grindsamhälle, dykt upp allt oftare i den svenska samhällsdebatten. I fjol uppmärksammades byggherren Bengt-Åke Sparrman för det boende, Poppel park, som han planerade att bygga i villaförorten Onsala strax söder om Göteborg. Orsaken till att media slog på stora trumman – och att Bengt-Åke Sparrman under två veckors tid blev Kungsbackas mest intervjuade person – var det faktum att boendet han planerade omgärdades av en 110 centimeter hög mur. ”Gated community i Västsverige” skanderade journalisterna unisont och en professor på en av Sveriges främsta tekniska högskolor gick ut och kallade det ett ”misslyckande från hela samhället”. Detta skedde i svallvågorna av dödsskjutningarna på Vårväderstorget i Göteborg och den debatt om stadens segregation som följde.

Själv hävdade Bengt-Åke att det bara handlade om ett staket, inte helt olikt det som finns kring alla andra villor i området. Men vad var det med Bengt-Åkes projekt som väckte så starka reaktioner?

För många går tankarna till amerikanska filmer och tv-serier där grindsamhällen skildras som välbärgade bostadsområden bakom lås och bom, med avancerade säkerhetssystem och beväpnade vakter. Men hur ser ett grindsamhälle ut i en svensk kontext? Och har vi ens några sådana i Sverige?

En som har forskat på fenomenet är Ann Rodenstedt,

kulturgeograf på Uppsala universitet. I sin avhandling har hon studerat det som ibland kallas Sveriges första gated community – Viktoria park i Malmö. Hon menar att grindsamhällen kan se olika ut i olika politiska och kulturella kontexter. Hon tycker sig se en utveckling där vi går mot allt fler stängda bostadsområden och kvarter i våra städer.

Däremot vill hon förtydliga att den populärkulturella bilden av grindsamhällen, så som vi är vana att se dem i amerikanska filmer, ännu är långt borta.

– Framförallt handlar det om ett annat kulturellt och politiskt klimat. Här i Sverige har vi ett betydligt större förtroende för det offentliga och förlitar oss mer på välfärdssamhället än man gör i exempelvis USA. Vi har också starka tankar om det öppna samhället och idén om allemansrätten, som internationellt sett är väldigt radikal, säger hon.

Ann Rodenstedt anser att det är viktigare att problematisera begreppet snarare än att försöka fastslå bestämda kriterier.

Boende. Gunilla Ivarsson har bott i Kostern sedan det byggdes 2004.

32

REPORTAGE

"Man kan säga att det är lite av ett gated community.

Tanken är att det ska motverka brott och spontana besök" Jonas Almström, ordförande i BRF Kostern

Väggar. Kvarteret Kostern kännetecknas främst av sin drygt tre våningar höga glasvägg. Bostadsområdets slog upp portarna 2004 och är designat av Gert Wingårdh.

– Det kan finnas fysiska barriärer som inte går att ta sig över rent fysiskt, som murar eller grindar med kodlås.

Men sen tycker jag också att man kan diskutera om inte ett grindsamhälle kan bestå utav andra typer av murar, till exempel symboliska eller sociala murar, för effekten kan vara minst likadan. Om man känner att det här är ett område där jag inte är välkommen, även om jag faktiskt fysiskt kan gå in där, är inte det också ett slags grindsamhälle, säger Ann Rodenstedt.

I Göteborg finns många bostadsområden med tillträdeskontroller av varierande grad. I innerstan är gårdar ofta inhägnade och på ett flertal platser är också hela kvarter bakom lås och bom. Ett sådant exempel är bostadsrättsföreningen Kostern där Gunilla Ivarsson bor. Kvarteret består av ett 90-tal lägenheter fördelade på fyra fria huskroppar som utmed Första Långgatan förenas av en tre våningar

hög glasvägg. Vid porten informeras förbipasserande om att ingången är kameraövervakad. På frågan om kvarterets design berättar bostadsrättsföreningens ordförande Jonas Almström att man värnar om trygghet – och han använder just det där ordet för att beskriva det.

– Man kan säga att det är lite av ett gated community.

Tanken är att det ska motverka brott och spontana besök, säger Jonas Almström, ordförande i bostadsrättsföreningen Kostern.

Men hur gick det, hittade Gunilla Ivarsson sin cykel egentligen?

Kosterns garage ligger under jorden, en våning ner från markplan. Det finns två vägar in i garaget: Den ena består av trapporna eller hissen ner från lägenheterna, den andra av porten som leder in i garaget från Första

33

REPORTAGE

Inbrottssäkert.För att minska risken för stöld har bostadsrättsföreningen förstärkt låsen.

"Det har ju ett signalvärde också. Det kan ju bli så att man verkligen signalerar att ”här finns det något att ta – här värnar vi verkligen om vår egendom”"

Mattias Wahlström, docent i sociologi

Långgatan. Det är via den sistnämnda man misstänker att inbrottstjuvar och vandaler smiter in. Och styrelsen har gett tydliga direktiv om att de boende måste tänka på att kontrollera att ingen följer efter in när de kör in bilarna.

En bit in i garaget når vi det bunkerliknande cykelförrådet. Där inne står cyklarna väl förvarade, även Gunilla Ivarssons gröna.

– Den står kvar, säger hon och andas ut.

En dörr öppnas och grannen Per Engelbrektsson tittar in. Även han har fått mejl om inbrott i garaget och är nere för att se över sina ägodelar. Han är en av de boende i Kostern som har drabbats värst av skadegörelser. Han berättar att han och hans sambo vid tre tillfällen har fått cyklar stulna och för en månad sedan blev sambon nya Renault sönderslagen för 120 000 kronor.

– Titta här, säger Gunilla Ivarsson och öppnar dörren till cykelförrådet, här kan du se att någon har försökt bryta sig in.

Hon visar ett långt, en centimeter djupt jack i dörrbladet precis i höjd med låset och en extrainsatt stålskena för att hålla låsmekanismen på plats. Per Engelbrektsson berättar att de i bostadsrättsföreningen har diskuterat kameraövervakning. Jag frågar honom om han tycker att Kostern är ett gated community.

– Nej det tycker jag inte att det är. Men det kanske inte hade varit så dumt, skrattar han.

der skulle folk sluta begå brott. Idag handlar istället den brottspreventiva diskussionen om så kallad ”situationell brottsprevention”. Mattias Wahlström är docent i sociologi och har både undervisat och forskat på ämnet.

– Den generella utvecklingen i samhället är att man istället för att försöka ändra på individen, eller bygga tillit mellan individer försöker att påverka de situationer där brott kan tänkas uppstå. När det gäller egendomsbrott eller tillgreppsbrott i bostad försöker man idag på olika sätt ”bygga bort” brottsligheten. Det sker genom att man skaffar säkrare dörrar, eller på olika sätt begränsa möjligheter för utomstående att vara närvarande, säger han. Även om Mattias Wahlström tror att man kan förhindra brott på en lokal nivå genom att bygga annorlunda tror han att utvecklingen inte är helt oproblematisk. Genom att bygga olika ”säkra zoner” i samhället finns det en risk att misstron gentemot det okända ökar.

– Jag tror att det lokalt kan minska risker för brott. Men sen har vi det vi kallar omflyttningseffekt, vilket innebär att om några vill bryta sig in i hus och specialiserar sig på det, och en grupp bygger in sig på ett effektivt sätt, tja då kanske de åker någon annanstans. Det är inte så att de slutar bryta sig in i hus, säger han och fortsätter: – Sedan har det ju ett signalvärde också. Det kan ju bli så att man verkligen signalerar att ”här finns det något att ta – här värnar vi verkligen om vår egendom”.

Tillbaka på Första Långgatan. Vi står och blickar upp

mot Kosterns fasad. Ett par vita graffititaggar går att se här och där på den tjocka glasväggen. Jag frågar Gunilla Ivarsson om hon tror att det kan finnas något samband mellan bostadsområdets design och det höga antal inbrott och skadegörelse som drabbar dem. Hon funderar en stund.

– Gult tegel och glas. Är det så rikedom och välstånd ser ut? Jag vet då inte det.

FAKTA: Vem får spärra av sitt boende?

Enligt plan- och bygglagen måste ett staket, stängsel eller mur måste redogöras för i detaljplanen. Räknas fastigheten som allmänplatsmark kan det bli svårt att stänga av området för allmänheten, men om det däremot kategoriseras som kvartersmark så kan fastighetsägaren bygg in området om man så behagar.

Vanligtvis handlar det om ekonomiska intressen, om kommunen beslutar att överlämna området till fastighetsägaren så slipper kommunen också sköta gatorna på området.

Detta innebär också att fastighetsägaren kan besluta att resa ett stängsel och sätta upp kodad port, vilket har blivit allt vanligare i våra städer.

Från den senare delen av 1900-talet och fram tills

idag har det skett ett skifte i diskussionen kring att förhindra brott. I början av århundradet fanns det en tro på att med en starkare välfärdsstat och bättre behandlingsmeto-

Källa: Boverket

34

REPORTAGE

35

SAMHÄLLE

SÄKRA MÖRKA GRÄNDER

Många lever med bilden av att brott oftast begås i mörka gränder efter att solen gått ner. Men sanningen är att mindre än hälften av alla anmälda fall av misshandel sker nattetid, och nästan samtliga anmälda inbrott sker under dagtid.

Text: Maria Hall Foto: En-cas-de-soleil

Endast 47 % av alla anmälda fall av misshandel sker under nattetid. Samtidigt anmäls långt ifrån all misshandel.

I nära relationer är misshandel vanligt, och få fall anmäls till polis.

– Det finns ett gigantiskt mörkeltal för många brott, säger Johanna Olseryd, utredare på Brottsförebyggande rådet.

Det är även i nära relationer med en känd gärningsman som våldtäkter tros vara vanligast. Det är sällan offer blir överfallna av främlingar i mörka gränder. Ofta sker våldtäkter hemma, med en närstående som offret redan låtit komma nära.

– Det är bara en tiondel av alla sexualbrott som begås som anmäls till polis, berättar Johanna Olseryd.

En typ av brott som dock ofta anmäls är inbrott i bostad eller egendom. Uppemot 90 procent av alla inbrott tros komma till polisens kännedom.

– Den här typen av brott måste ju anmälas för att försäk-

ringar ska gälla, så det är egentligen inte konstigt alls att anmälningsbenägenheten är hög, säger Johanna Olseryd.

Det är även under dagtid som de flesta inbrott sker, när de boende inte är hemma. Mer än 80 % av samtliga anmälda inbrott i hus och lägenheter rapporteras vid fem eller sex, när boende kommer hem från jobb och skola.

Bilden av att brott begås under natten och i mörka gränder tror Johanna Olseryd kommer från de intryck man får från media.

– Vi färgas av de bilder vi ser i film och media, det är inte konstigt att man får en föreställning av hur och när brott begås, säger hon.

Föreställningarna man får säger hon inte är oskäliga. Det händer att rån, misshandel och påhopp sker under natten på mörka gator.

– Men rent statistiskt sett är den typen av brott inte alls vanlig, säger Johanna Olseryd.

Misshandelsfall nattetid

Misshandelsfall dagtid

Totalt: 47 procent

53 procent

Män: 56 procent

44 procent

Kvinnor: 41 procent

59 procent

Källa: BRÅ

36

REPORTAGE

Natt på museet

Under en natt går en väktare på Naturhistoriska riksmuseet upp till tre mil. Genom alla fastigheter, alla plan och alla rum.

– Oförklarliga ljud är mer vanligt än konstigt, säger gruppchefen Lars Söderström.

Text: Maria Hall Foto: Martin Stenmark/Naturhistoriska riksmuseet

Lars Söderström har arbetat på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm i snart två år. Precis som de andra väktarna som arbetar på museet har han både dag- och nattskift.

- Det är stor skillnad mellan dag och natt, säger han.

På dagen består mycket av arbetet av socialt mottagande av besökare. Man ska också hjälpa museets personal och hantera nycklar och kort. På natten består arbetet mer av rondering av fastigheter och förebyggande mot risker såsom bränder och brott.

–Det är viktigt att se och synas, höra och höras. Att synas kan avstyra många tilltänkta brott, säger Lars Söderström.

Under natten går väktarna på ronder både inne på museet och ute. En vanlig natt går varje väktare upp mot tre mil på det stora området. Hela museet med samtliga fastigheter, plan och rum ska ronderas. På natten är oförklarliga ljud vanligt förekommande.

Bland annat kan man höra dörrar som öppnas och fönster som står och slår. Men Lars Söderström blir inte rädd.

– Man blir van med att det kan ske under nattens lopp.

Vad är det konstigaste du varit med om?

– Det var när jag var ute på yttre rondering en natt. Jag stod och spanade mot ett närliggande grönområde efter ett ljud jag hört. I mörkret var det svårt att se men plötsligt såg jag en liten räv. Den var bara någon meter ifrån mig och spanade troligen efter samma ljud som jag. Den blev nog lika rädd för mig som jag blev för den. Det slutade med att vi båda gick åt olika håll, berättar Lars Söderström.

37

REPORTAGE

SA M TAL PÅ DÖDLIGT ALLVA R ”SOS 112, vad har inträffat?”

Varje år tar SOS Alarm emot flera miljoner samtal om nödsituationer.

Samtalen kan göra skillnad på liv och död. Det är upp till operatören att svara bäst den kan och hjälpa till, men hur hanterar man den ansträngda situationen?

Text och foto: Maria Hall

38

REPORTAGE

N

yligen fick operatören Sara* in ett samtal som hon sent skulle glömma. Det var en pojke i tioårsåldern som ringde. Han och hans yngre bror hade precis kommit hem och hittat sin pappa utslagen i hemmet. Lillebrodern började på en gång med hjärt- och lungräddning med kompressioner, och frågade om han även skulle göra inblåsningar medan storebrodern fortsatte prata med Sara. Pojkarna klarade av situationen oklanderligt tills ambulans kom till platsen.

– Den gången ringde jag upp ambulansen sen för att se till att bröderna fått höra hur duktiga de varit, berättar Sara.

Pojkarna hade räddat sin pappas liv.

Det finns alltid möjlighet för operatörerna att ringa upp ambulans för att se hur det gått för de som ringt in.

Men möjligheten används inte alltid.

– Jag gör det väldigt sällan, jag litar tillräckligt mycket på mig själv för att veta att det gått bra, säger Sara.

– En operatör kan ta emot upp mot 150 samtal på ett pass som varar i upp till nio timmar också, och att följa upp alla vore omöjligt, säger gruppchefen Ing-Marie Högberg.

Samtalen kan ha väldigt olika karaktär. Under dagtid ringer flest människor med vårdärenden, mer polisiära ärenden rings in under natten. Flest samtal får SOS under fredag och lördag natt och under förmiddagar i veckan är samtalen minst.

– Nyårsaftonsnatten brukar vara en all time high, säger Ing-Marie Högberg.

Statistik visar att flest samtal tas emot just under nyårsnatten. Men centralerna har även fått in mycket samtal när det varit social oro eller vid specifika händelser. Exempelvis ringde många när dådet i Trollhättan begicks.

Många ringde också in under Backabranden och när spårvagnsolyckan skedde på Vasaplatsen för 24 år sedan.

FAKTA: Nödnummer 112-nödnummer Hit ringer du om något akut har inträffat och du behöver akut stöd i form av utryckningspersonal såsom polis, ambulans eller räddningstjänst.

113 13-informationsnummer Hit ringer du om du vill ha information om allvarliga olyckor eller händelser såsom bränder eller trafikolyckor. Du kan även ringa detta nummer för att lämna information om händelser.

114 14-polisens växel Hit ringer du för att prata med polisen, anmäla brott eller söka specifika personer.

116 000-försvunna barn Hit ringer du om du har information eller söker information om försvunna barn.

"Det gäller att vara professionell och empatisk."

Sara, operatör

Nere i centralen där samtalen tas emot sitter medarbetarna stilla, de talar lugnt med fast blick på datorskärmarna. I de fem raderna av datorer sitter både larmoperatörer, ambulansdirigenter och sjuksköterskor. På en stor tavla står hur många operatörer som är inkopplade, hur många som har paus och hur många samtal som just nu besvaras.

Varje timme får operatörerna ta en paus på tio minuter för att klara av arbetspasset. De har också alltid möjligheten att ta en längre paus om de fått ett speciellt jobbigt samtal.

– Men man har också alltid sina kollegor runt omkring sig, säger Sara, man kan lita på att någon alltid står bakom ens rygg och stöttar om ett speciellt jobbigt samtal kommer in.

Det viktigaste för operatören att säkerställa under ett samtal är att den drabbade andas och är vid medvetande.

När man vet det gäller det att ställa de rätta frågorna för situationen.

– Det gäller att vara professionell och empatisk, säger Sara.

Professionell och empatisk är ledorden för operatörerna. De ska också vara ansvarstagande och samverkande.

Allt för att hjälpa den som ringer på bästa sätt.

Alla som arbetar på SOS Alarm har olika bakgrund.

Här finns både sjuksköterskor och personer utan tidigare medicinsk utbildning.

Enligt en studie av forskaren Araz Rawshani på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg prioriterar olika operatörer samtal på olika sätt. Studien fokuserade på bröstsmärtor och huruvida samtalen prioriterades rätt.

Detta då 10 % av alla samtal gällde en hjärtattack.

Studien visade att operatörer utan medicinsk utbildning oftare prioriterade samtal högt. Medan operatörer med medicinsk erfarenhet var försiktigare med att prioritera högt.

– Men vi såg också skillnader i hur samtal prioriteras beroende på tid på dygnet, berättar Araz Rawshani.

Det är sju gånger högre risk att en hjärtattack prioriteras fel under lunchtid än på natten.

39

REPORTAGE

SAMHÄLLE

– Störst risk är det 12.59, säger Araz Rawshani.

Vad exakt detta beror på visade inte studien.

– Men man kan tänka att det beror på att fler samtal kommer in under dagen, det kan också tänkas att man automatiskt blir mer försiktig under natten och därför prioriterar samtal högre då, men det är inget vi undersökt, säger Araz Rawshani.

Att samtal prioriteras högt av operatörer utan tidigare medicinsk utbildning säger han är både bra och dåligt.

Det betyder att fler får bättre hjälp men innebär också att fler ambulanser skickas ut, ambulanser som kunde ha använts till andra ändamål.

– Det är ju en ekonomisk fråga också, men självklart är målet att prioriteten på samtliga samtal ska bli rätt, säger Araz Rawshani.

Men det är inte bara hjärtattacker och medicinska problem som människor hör av sig med till SOS Alarm. Det finns flera olika utmaningar som operatörerna ställs inför. Bland annat är felringningar vanliga och det händer också att språksvårigheter uppstår mellan uppringaren och operatören.

Att ta emot så skilda samtal kan vara ansträngande.

Men operatörerna är väl förberedda.

Innan man får börja arbeta som operatör måste man genomgå en speciell utbildning som tar sex månader. Den teoretiska delen av utbildningen bedrivs på SOS-skolan i Uppsala. Medan medlyssning av samtal sker på den central där personen ska bli anställd.

– Man lär sig att ta varje samtal som ett nytt, och inte hänga kvar i något annat, säger SOS-operatören Sara.

I Göteborg delar SOS-centralen hus med räddningstjänsten. Lokalen är stor och rymlig. Det är flera meter i tak och mitt i rummet står en stor fruktskål på ett fikabord. Där trängs bananer och äpplen i starka färger som kontrasterar från träborden. Det är ljust och alla sitter stilla och fokuserade. I bakgrunden hörs flera pågående samtal. ”Det är en ambulans på väg.”

Framför SOS-operatörerna står fyra datorskärmar. På dem visas en stor karta och en lista med valmöjligheter.

– Man väljer olika noder här utefter vad den som ringer berättar, så ser man sedan vad som ska göras, berättar Sara och pekar på en av datorskärmarna.

Framför valen står olika siffror, de motsvarar olika prioritet på ärenden. En etta betyder att ärendet är akut och att utryckningspersonal ska skickas till platsen direkt. En tvåa betyder att utryckningspersonal skickas när en bil blir ledig.

– Sen finns det prioritet tre och fyra också, men det är främst ett och två som vi på SOS arbetar med, berättar Sara.

Hon förklarar att prioriteterna tre och fyra främst

40

FAKTA: Samtal till SOS Alarm 32 % felringningar

68 % i behov av hjälp

FAKTA: Typer av hjälpbehov 5 % jourhavande präst 8 % samtal om pågående ärende

46 % vårdsökande

5 % räddningstjänst 4 % övrigt

33 % polisiära ärenden

Källa: SOS Alarm

REPORTAGE handlar om transport till olika platser eller personer som hänvisas till andra nummer. Exempelvis om någon äldre behöver ta sig till sjukhus men det inte är akut, eller om någon behöver nå polis för att anmäla sin plånbok som stulen.

– Man får komma ihåg att alla som ringer känner att de är i en nödsituation, annars skulle de inte ringa hit, säger Sara.

Utanför börjar regnet smattra mot fönstren, och gruppchefen Ing-Marie Högberg börjar berätta hur mycket verksamheten ändras beroende på vädret.

– Det är väldigt annorlunda, dels hur många samtal som kommer in men också vad de handlar om, säger hon.

Vid dåligt väder är samtalen få, vilket förklaras genom att människor ofta stannar hemma vid regn. När solen skiner däremot är många mer sugna på att gå ut och vara äventyrliga. Vilket ofta resulterar i olyckor.

– Man kan prata om ”SOS-vänligt” väder, som nu, säger Ing-Marie Högberg och tittar ut.

I Sverige finns 13 SOS-centraler varav tre har ett regionalt ansvar. I Göteborg ligger den största centralen, här finns även det regionala ansvaret för södra Sverige. I ansvaret ingår fem olika centraler, bland andra centralerna i Halmstad och Jönköping.

I fjol tog SOS Alarm emot mer än 3 miljoner samtal.

Strax under 70 % av dessa motsvarade personer som behövde akut hjälp från SOS. Ungefär 30 % av samtalen var felringningar.

Med felringningar menas både okynnessamtal, samtal som hänvisats till polis och personer som inte var medvetna att de ringt SOS. – Det händer att människor råkar ringa upp, kanske ringer de upp i fickan, vi kallar det då tysta anrop, berättar gruppchef Ing-Marie Högberg.

Hon har arbetat på SOS Alarm sedan 80-talet och ser stora förändringar i verksamheten. Mycket har hänt med mycket med tekniken och möjligheterna är idag fler än någonsin.

– Men det är fortfarande människan som är den starka faktorn, säger hon.

Utmaningarna är andra idag än de var förr. Ing-Marie Högberg nämner flyktingsituationen som en bidragande faktor som förändrar mycket i arbetet. Idag är speciella språkkunskaper mycket mer värdefulla än de tidigare varit.

På centralen finns en lista med samtliga medarbetare.

Där finns även specialkompetenser listade, och där ingår bland annat språk. Sara är en av dem som har andra språkkunskaper än svenska.

– Det har varit till stor hjälp, man kan lugna personen på andra änden av linjen på ett helt annat sätt om svårig-

FAKTA: Prioriteringar Prioritering 1- Blåljus Samtal där det är fara för liv. Ambulans eller polis skickas direkt.

Prioritering 2- Behövande Samtal där hjälp behövs men det inte är akut. Ambulans eller polis skickas så fort en bil blir ledig.

Prioritering 3- Transport Samtal där den som ringer in behöver transport till sjukhus. Hjälp skickas när det är möjligt.

Prioritering 4- Omdirigering Samtal där den som ringer bör ha vänt sig någon annanstans.

Personen hänvisas vidare.

"Mycket har hänt med tekniken men det är fortfarande människan som är den starka faktorn."

Ing-Marie Högberg, gruppchef

heten att förstå varandra försvinner, säger hon.

Medan hon visar kafferummet med flera bord och stolar hör man sorlet från kollegorna. Kaffemaskinen och diskmaskinen finns i hörnet. Men sorlet når inte ut till rummet där samtalen tas emot. Däremellan finns ett ljudisolerande glas. Sara tittar mot datorerna och berättar att hon till och med kopplats in på samtal i Stockholm på grund av sin specialkompetens.

– Det är fantastiskt att kunna hjälpa till även nationellt, säger hon medan kollegorna tar emot samtal på andra sidan det ljudisolerade glaset.

Nu är all mottagning av samtal till SOS nationell. Det betyder att om den lokala SOS-centralen inte kan svara på anropet inom fem sekunder, skickas samtalet vidare och kan bli besvarat från centraler i hela Sverige.

Ing-Marie Högberg ser positivt på utvecklingen. Den betyder att fler kan få hjälp snabbare.

– Men det kan ju självklart vara svårt med olika dialekter och platser också, kanske är man inte lika säker på området som en lokal operatör hade varit, säger hon.

– Men då gäller det bara att vara extra noggrann, och använda kartan så mycket man bara kan, tillägger Sara. *Sara heter egentligen något annat.

41

EN NATT PÅ GÖTAÄLVBRON Text och foto: Jacob Larsson

Det var länge sedan som samhället somnade in tillsammans med nattens mörker. För att allt ska fungera i en stad som Göteborg krävs det att några är vakna natten lång och jobbar.

Uppe i toppen på tornet på Götaälvbrons topp sitter Lars. Den här natten är det han som har ansvaret för broöppningarna här och på Marieholmbroarna en liten bit längre upp längs älven. Men än så länge är det lugnt uppe i tornet. Här finns en stillhet trots att bussarna och spårvagnarna som rullar förbi nedanför tornet får fönsterrutorna att vibrera.

Lars klev passpass nionio påpå morgonen Lars klevpå påsitt sitt morgonenoch ochfår fårinte lämna tornet förrän pass tar tarslut slut kockan inte lämna tornet förränhans hans pass klockan nionio morgonen efter.

Men sitta ensam natten nästa morgon.

Men attatt sitta ensam helahela natten ser ser hanhan inte som några problem.

LYSSNA PÅ REPORTAGET GENOM ATT SCANNA QR-KODEN. 42

inte som några problem.

– Nej vi har tv och internetuppkoppling, eller så kan man läsa en bok säger Lars.

Han är van vid obekväma arbetstider från sin tid till havs på fartyg och ute vid bostadsriggar i Nordsjön.

– Så för mig går det en natt så här fort säger han och knäpper med fingrarna.

Strax efter halv tolv kommer så ett anrop över radion. Ett oljefartyg är på väg ner längs älven och behöver broöppning.

När båten passerat blir det återigen lugnt uppe i tornet. Trafiken är lugnare och inga fler båtar är inplanerade. Nästa anrop kommer dröja några timmar vilket ger Lars chansen att få lite vila på sängen som står lutad mot väggen. Men det blir inte mycket till sömn när man sitter som brovakt.

– Det blir ingen djupsömn, man måste ju höra när anropen kommer över radion förklarar Lars.

Därför ligger vi på natten Sex är någonting som ofta kopplas till natten. Vi undrar vad det beror på och frågar Charlotta LöfgrenMårtenson, som är professor i hälsa och samhälle med inriktning på sexologi och sexualitetsstudier.

Text: Moa Carlsson Illustration: Anna Engström

Varför är sex förknippat med natten?

– Historiskt sett är sexualiteten någonting som ska vara privat, det som sker lite dunkelt och inte i öppet ljus för alla. Sexualitet är kopplat till privatlivet och inte det offentliga. Man kan också tänka sig att många jobbar på dagen eller gör andra sysslor. På natten har man tillfälle att ha sex och det är praktiskt när båda går och lägger sig. Många har sex på kvällen för att det är avkopplande och rofyllt. Sen kan man sova.

Vad spelar mörkret för roll?

– Det handlar om att privatlivet är bakom stängda dörrar, medan det på dagtid är ljus, rörelse och mer offentligt. Vi har lärt oss att sex är förknippat med sängen och att lägga sig.

Vissa människor tycker att det är spännande att överskrida gränser, till exempel genom att ha sex i naturen. Det handlar om vad som är socialt accepterat. Sexualitet är, inom många kulturer och under en lång tid, förknippat med nakenhet.

Vi skyler våra kroppar och sexualiteten. Förr, när det var trångbott och man skulle ha sex var natten bra för att skydda sig från barnens och svärföräldrarnas blickar.

Har tiderna för när vi har sex förändrats?

– Idag finns det massor av olika normer men också subkulturer, till exempel att ha sex utomhus. Det är ett sätt att utforska det förbjudna. Men sega strukturer finns kvar.

Man kanske har lättare för att bli gravid en annan tid på dygnet än på natten. Det är inte alltid normerna är rätta utifrån en biologisk synpunkt.

43

ALLA BEHÖVER NÅGON ATT PRATA MED IBLAND Stöd oss. Swisha en gåva till 90 15 041

DUNKEL TEMA: SÖMN

Inget är väl mer förknippat med natten än sömn. För de flesta människor upptar sömnen den största delen av natten. Natten och sömnen hör ihop som kudde och täcke.

En god sömnhälsa är ofta avgörande för välmående och kognitiva funktioner. Sömnen är onekligen en central del av livet. Den som blir 78 år sover ungefär 25 år. Det är ganska häpnadsväckande när man tänker på det.

L

Läs Robin Salomonssons reportage om ett nattöppet dagis i Vilken fröken sover här inatt? s.46 Läs om trångboddhet i Rasmus Lygners reportage Förlusten av sovrummets s.57 och Gabriella von Liewen Wistrands reportage om 8-timmarsnormen i Säg till sömnen att jag sover sen s.70 45

REPORTAGE

TEMA /SÖMN

Vilken fröken sover här inatt?

46

REPORTAGE

Allt fler barn köar för att få en nattisplats i dag. Men informationen är knapp och forskning över hur barn mår när de sover borta är liten. Så hur upplevs den svenska nattöppna förskolan egentligen?

Text och foto: Robin Salomonsson

REPORTAGE

TEMA /SÖMN

Jonis hem i Kålltorp

Sängen på nattis

450 meter

Långbordet har precis dukats av. Köttbullar och pota-

tisklyftor stod på menyn, det hade barnen bestämt. Ljuset utifrån når inte riktigt in i det annars vita vardagsrummet och golvlampan glöder tyst vid hörnsoffans ena sida.

Yakob, Eqra, William och Angelina har totalt fokus från deras väl valda soffkuddar. Klockan är sex och Bolibompa har precis börjat. Britt-Marie Olofsson och Gülay Altinkaya Çakir pustar ut vid köksbordet. Barnen har, åtminstone för en stund annat att tänka på än vad deras fröknar sysslar med. Kaffet är klart.

De har jobbat sida vid sida i nio års tid och avslutar varandras meningar vid det här laget. Britt-Marie, med fyrtio års erfarenhet av förskolan hörde först talas om nattöppna förskolor för ett decennium sedan. Båda två nickar, informationen om nattis är som bäst knapphändig. De bollar huruvida föräldrar som jobbar på obekväma arbetstider får veta att deras barn kan sova över på förskolor. Men det är ändå eniga om att kunskapen har ökat, antagligen sedan Göteborgs stad öppnat fler nattöppna förskolor, vilka nu kan räknas fem till antalet. I trettio år har nattavdelningen på Höstvädersgatan 51 i Biskopsgården funnits. En av de allra första nattöppna förskolorna i stan.

Det finns som mest åtta bäddar för barnen

samt soffa och säng för förskolepersonalen. Och det är inga bekymmer att fylla sängplatserna säger Britt-Marie och Gülay. Den här kvällen är det bara tre barn som ska sova över men vanligtvis behöver Britt-Marie och Gülay bädda alla fyra våningsängarna. Att behovet för nattis har ökat håller båda med om, men att platserna på skolan är fyllda är ingen nyhet. Det har de varit sedan de började jobba på avdelningen. Däremot syns behovet genom barnens ökande närvarotimmar menar Britt-Marie.

Yakob Delen springer ut i köket, med en av klasskamraterna i hasorna. Han är åtta och vill hellre spela på surfplattan

48

än att titta på barnprogram. De pratar i mun på varandra, Britt-Marie och Gülay har inte en chans att svara på barnens frågor. Till skillnad från kamraterna på nattis kommer Yakob bli hämtad ikväll. Hade han varit ett år äldre skulle hemresan bli betydligt kortare, närmare bestämt ett par trappor lång eftersom familjen bodde i samma hus som förskolan. Men för åtta år sedan gick flytten till grannstadsdelen Lundby och höghus byttes ut mot villaförort.

Villan har bytt färg. Enligt bilderna på webben

ska träpanelen på huset i Lundby vara blå. Den nya vita tonen får husen brevid att krympa i jämförelse. På brevlådan vid infarten står det: “Familjen Delen”. Det är här Yakob bor, tillsammans med sina två äldre syskon, Yusof och Yasemin samt mamma och pappa. Den här dagen, likt många andra, är Yakobs pappa Ibrahim i Sunne utanför Karlstad och jobbar på familjens restaurang.

Berivan Delen bär in en bricka med läsk och kakor och hennes barn sätter sig i någon av de två stora sofforna i det kritvita vardagsrummet. Hon kom till Sverige från Turkiet som sjuttonåring och bodde de första åren uppe i Värmland. Men det kändes aldrig som hennes hem. Så när barnen var små gick flyttlasset till en lägenhet i Biskopsgården och Berivan började jobba på ett äldreboende som undersköterska medan Ibrahim fortsatte med familjeföretaget i Sunne.

Men som undersköterska och ensamstående förälder större delen av tiden var det svårt att få ihop det med kvälls- och helgpassen på äldreboendet inne i Linné säger Berivan. Till en början var det Berivans svärmor som passade barnen, vilket inte bara var stressigt för att hon fick skjutsa sin makes mamma före och efter arbetspassen utan också på grund av svärmoderns sjukdomstillstånd.

Hon upplevde också stor oro i att barnen inte aktiverades tillräckligt under barnvakten.

REPORTAGE

Yakobs hem i Lundby

Sängen på nattis

2200 meter Men för tio år sedan kom lösningen. Genom en arbetskollega hörde hon talas om att man kunde lämna barnen på förskolan, även under nattetid. Elva månader senare sov både Yusof och Yasemin på Höstvädersgatans nattavdelning. Då var de tre och fem år gamla.

Nu när Berivan ser tillbaka på den tiden verkar det varit helt bekymmersfritt, utan mardrömmar eller nattsamtal till hennes arbetsplats. Och frågar man Yusof, Yasemin och Yakob verkar hennes bild stämma. Yakob, som fortfarande har fyra år kvar innan han blir för gammal för sin sovplats på nattis, känner sig lugnare med sin förskolepersonal än de i hans skolklass. Yasemin och Yusof, som är tonåringar nu, har inget intresse av att sova på nattis längre. Vilket de inte heller får, förskolan är för barn mellan ett och tolv år gamla. De minns den sista tiden som mest påfrestande, i glappet mellan barn- och tonårsåldern. Då var det inte lika trevligt med skrikande ettåringar och Bolibompa på teven. Pappa Ibrahim, som alltid jobbat i sjok uppe i Sunne, verkar också känt den där tryggheten menar Berivan och säger att det har varit viktigt för deras arbetsmoral.

Hemma. Yakob sitter hemma tillsammans med sin mamma Berivan Delen och systern Yasemin. Yasemin gick på nattis när hon var yngre.

Barnomsorgen har varit central för Berivan och

Ibrahim. För att kunna jobba, för att kunna ta hand om sina barn. Och det är möjligheten till förvärvsarbete som är grundpelaren i svensk barnomsorg, med rötter i Alva Myrdals arbete på 1930-talet. Att verksamheten successivt ökat sedan dess, från daghem till förskola med öppentider dygnet runt ställer sig professorn Malin Broberg på Göteborgs Universitet odelat positivt till. Malin är utbildad psykolog och expert i anknytningsteori, vilket innebär hur barn genetiskt är programmerade att knyta an till sina föräldrar. Och när det kommer till barn och föräldrar finns det mycket som är hårdkodat i våra gener, som ansvarskänslor eller viljan att söka trygghet säger Malin.

Barn har enligt anknytningsteorin en inbyggd trygghets

Köket. Joni sitter hemma i köket tillsammans med mamma Sara Kollberg.

49

REPORTAGE

TEMA /SÖMN

hierarki där föräldrarna, i fall de agerar lyhört och sörjer för sitt barn, kommer högst upp. Oftast är det mamman som står allra högst i kurs eftersom det vanligtvis är hon som tar hand om barnet mest. Och om barnet skulle uppleva oro eller känna sig otrygg kommer den söka sig till den person som står längst upp i hierarkin.

Natten spelar också roll när det kommer till upplevelsen av trygghet. Att barn känner sig osäkrare på natten har dels med vår evolution att göra, vi var helt enkelt mer sårbara om nätterna ute på savannen, och dels på grund av en rädsla för natten som växer fram hos barn i fyra- och femårsåldern. Att sova borta utan sina närmaste trygghetspersoner kan därför trigga känslor som oro och rädsla hos barn menar Malin. Men var barnet befinner sig spelar mindre roll så länge det finns bekanta ansikten på plats.

Det är dock inte bara barnet som påverkas av att lämnas bort under natten. I samhället finns det en stark norm om hur vi jobbar på dagen och sover på natten, vilket också påverkar föräldrarna, bortom nedärvda gener och evolution.

— Jag tror alla föräldrar känner skuld och skam när de lämnar bort sitt barn, säger Malin, men hon vill också poängtera att de flesta som vänder sig till nattis ofta jobbar färre timmar sammanlagt och därför har mer tid över till sina barn.

Några som känner igen den här normen är Britt-Marie Olofsson och Gülay Altinkaya Çakir på Höstvädersgatan.

De har hört det förr, men sällan från nattisbarnens föräldrar, för dem är det en förutsättning för att kunna jobba och i slutändan ta hand om sina barn menar Gülay. Och det händer att Britt-Marie får kommentarer av utomstående i stil med: “men stackars barn, hur går det?” och “stackars barn som måste sova på sin förskola”.

— Poletten brukar trilla ner när man berättar att de föräldrarna som har sina barn på nattis oftast har mer vakentid ihop med barnen.

Sängar. Jakob Delen leker i sovrummet.

hösten. Sara känner dock att hon vill vänta med övernattningarna, åtminstone under första året så att Joni hinner bli trygg på Torpagatan först. När de i april lät Joni sova borta för första gången, hos morföräldrarna som alltid varit hennes barnvakter gick det inte helt smärtfritt.

Sara kände till att nattöppna förskolor fanns innan hon själv sökte en plats, men att det endast fanns fem stycken i Göteborg blev hon förvånad över. I hennes värld var det en lagstiftad rättighet och inte som det står i skollagen, att varje kommun ska sträva efter att erbjuda nattomsorg av barn. Och att de hade förtur till förskolan eftersom de var bosatta i stadsdelen var lika delar ett lyckokast som nyhet för familjen. Att byta yrkesbana för att lösa helgsituationen tror inte Sara på. Hon har tidigare haft ett musiklärarjobb och en åtta-till-femvardag. Det vantrivdes hon mycket med. Och för Nigel skulle det innebära att sluta laga a la carté för att istället arbeta på lunchrestaurang.

De diskuterade att byta jobb innan Joni föddes men kom

Hemma hos familjen Kollberg-Clarke i Kålltorp

visar dottern Joni inga bekymmer med sin balans. Det verkar som att hon är bekant med hastighet också. Så länge barngrinden är stängd till trappan i etagelägenheten är det bara tyngdlagen som sätter gränsen.

Sara Kollberg och maken Nigel Kollberg Clarke är föräldrar sedan femton månader tillbaka. Till ett barn som hellre leker än sover. I november förra året valde de att ställa Joni i kö för en plats på Torpagatans nattis i Kålltorp, fem minuters promenad från lägenheten. Sara och Nigel har båda två jobb med oregelbudna arbetspass, hon som musiker samt körledare och han som kock.

Med hjälp av Saras familj och många barnvaktstimmar i bagaget har de löst arbete och ett litet barn. Men helgerna är fortfarande svåra att få ihop. Sara har redan sagt upp sig från ett körjobb för att få fler kvällar hemma. Därför kom nattisplatsen lägligt och Joni börjar på förskolan till

50

Ipad. Innan läggdags tycker barnen om att leka med Ipad.

Tandborstar. I badrummet står barnens tandborstar på rad.

fram till att hon skulle få det sämre om inte de trivdes med sina liv.

För Berivan Delen fanns det inte ens på kartan.

Läggdags. Britt-Marie Olofsson gör barnen redo för läggdags.

Målet var alltid att kunna ge barnen en lugn och trygg plats att växa upp på. Vilket hon gjorde bäst genom att alltid ha en arbetsplats att gå till. Än i dag ser hon inget skäl till att byta jobb, hon tycker om sin arbetsplats och kollegorna så pass mycket. Kommentarerna som hon fick av personer i sin omgivning förr, om hur synd det var om barnen som inte fick sova hemma är lätta att borsta av sig i dag. Hon tänker då på den nyrenoverade trävillan som de sitter i.

Och hur det var när de först kom till Göteborg.

Klockan är strax efter sju och barnen har bytt ut teven mot sagostund. Bokstav för bokstav hjälps dom åt. Tandborstningen är redan avklarad och för några av dem är detta kvällens sista aktivitet. Yakob Delen däremot väntar på sin mamma, han ska inte sova borta ikväll.

51

Staden om natten

Östra Hamngatan

När natten kommer försvinner de flesta till hemmets trygga vrå, bort från Göteborgs centrala delar. Kvar blir gatorna, en gång fyllda med människor är de nu helt tomma.

Foto: Jacob Larsson

Fredsgatan

Haga Nygata

Nordstan

53

REPORTAGE

TEMA/SÖMN

Sömnen, moralen och Luther Samhället är fullt av normer – oskrivna regler om hur vi bör leva våra liv. I Sverige råder sedan länge en norm om att sova på natten och jobba på dagen. Men varför är normen så stark och var kommer den ifrån? Är det den strikta lutherska arbetsmoralen som tvingar oss upp på morgonen?

Text och foto: Aron Mikael Sik

D

en som ligger och drar sig betraktas som lat.

Vem har inte ljugit och sagt att man är vaken när man blir väckt på förmiddagen? Men hur gör de vars biologi inte är anpassad efter normen, de som är produktiva och kreativa vid sena tider? Kvällsmänniskorna, helt enkelt. De beskriver ofta hur samhället rynkar på näsan åt dem, hur de ombeds skärpa sig och gå upp i tid. Många känner igen sig i påståenden som ”Du behöver bara motionera mer, gå och lägg dig i tid, vänd dygnet rätt”. Samtidigt tyder mer och mer forskning på att människor har en biologiskt betingad dygnsrytm som inte går att påverka hur som helst.

Maria Lennernäs är professor i kost-och måltidsvetenskap vid Gävle högskola och hon menar att alla levande organismer har en inneboende rytm.

– Ungefär 20-25 procent av den vuxna befolkningen är utpräglade kvällsmänniskor, och tvingar man upp dem tidigt på morgonen tillräckligt länge så blir de sjuka och slås ut, säger hon.

etiken, mer specifikt den lutherska arbetsmoralen, präglar synen på sovvanor och arbetstider. Men stämmer det?

Jag har träffat människor som ofta arbetar kvällar

och nätter för att prata om sovvanor och arbetsmoral.

Vad anser de om det lutherska idéarvet, och vad tror de om likheter och skillnader med andra kulturer, som till exempel katolska länder? Går det att dra upp några tydliga skiljelinjer eller är normen att gå upp tidigt bara en produkt av en generell västerländsk arbetstradition?

Reika Farman är DJ och nattklubbschef på Nefertiti i Göteborg och hon tror att det lutherska arvet fortfarande spelar en roll i vardagen.

– Vi lever i ett samhälle som är färgat av den lutherska moralen, även om vi inte längre betraktar oss som kristna, och den ruckar man inte på hur som helst, säger hon.

På dunkels webb kan du höra hela reportaget i radioformat (du kan följa Qr-koden). I det får du också möta Klaus Buchholz och Stella McFaul som bollar kvällsskiften på GöteborgsOperan med reporterjobb och brödbak och hör den katolska diakonen Olof Persson ge sin syn på skillnaden mellan luthersk och katolsk arbetsmoral.

Samtidigt är det moderna svenska samhället

också beroende av arbetskraft under kvällar och nätter – inte minst vården. Så varför upplever så många kvällsmänniskor att normen fortfarande är så stark, och vad grundas den på? Själv har jag en teori om att den protestantiska

54

Nattmänniska. Reika Farman är DJ och nattklubbschef på Göteborgsklubben Nefertiti.

Ta en extra titt på marken. Säkert ser du några fimpar, kaffemuggar och tuggummin. Men tänk på allt skräp du inte ser – det har någon redan plockat bort!

Vi jobbar dag ut och dag in med att förebygga nedskräpning i stad, på land och i vatten, över hela Sverige. Skräp skadar, förfular, kostar pengar och skapar otrygghet. Det är en ständig kamp, men den går att vinna, tack vare dig. #ettskräpomdagen www.hållsverigerent.se

REPORTAGE

Förlusten av

sovrummet

Att få sova i lugn och ro var under en kort period på 1900-talet en självklarhet i Sverige. Men i början av förra seklet var det annorlunda – och så även idag. Många som bor trångt saknar ett tyst sovrum. Hur blev det återigen ett privilegium att sova ostört?

Text och foto: Rasmus Lygner

57

REPORTAGE

TEMA/SÖMN

C

hrister Gustafsson flyttade till Biskopsgården i Göteborg 1974. Han är socialdemokratisk lokalpolitiker och sitter på Café Väderbodarnas bageri vid Friskväderstorget. Sedan flytten har han sett hur området har förändrats, från 80-talets tomma, outhyrda lägenheter till dagens trångboddhet: efter att miljonprogrammet färdigställdes på 70-talet har här inte byggts många hyreslägenheter.

– I Norra Biskopsgården är situationen väldigt allvarlig och har varit det ganska länge. De senaste 10 eller 15 åren har det blivit trångbott. Det är en sådan brist på bostäder, säger han.

En man vid bordet bredvid vänder sig om. Han är bekant med Christer Gustafsson sedan tidigare.

– Varenda en jag känner är trångbodd, säger Aliyare Gaani Abdi.

Han bor i närheten tillsammans med sin familj. De är åtta personer i en fyrarummare på 90 kvadratmeter. Men det är inget ovanligt, menar han. Snett emot honom sitter vännen Abdirisak Mohammed. Han erbjuder sig att visa hur han och hans familj bor. Aliyare Gaani Abdi följer med som tolk.

Lägenheten ligger drygt 300 meter från Friskvädertorget, på Godvädersgatan. Det är en tvårummare på 62 kvadratmeter – här bor elva personer. Barnen är inte hemma, men skostället svämmar ändå över av skor och klädhängaren invid dörren tyngs ned av alltför många jackor. I vardagsrummet står tre våningssängar runt en madrass på golvet.

De var tvungna att lägga ut den. Pojkarna som tidigare sov tillsammans i en av sängarna bråkade alltid.

Här inne sover Abdirisak Mohammed och sex av hans barn, i rummet bredvid sover hans fru med resten av familjen. Ingen av dem får tillräckligt med sömn. Själv sover han aldrig mer än fem timmar, ibland inte ens det. Inte för att han inte vill eller inte behöver det. Det finns helt enkelt ingen möjlighet för honom att sova längre.

Han vaknar alltid först på

morgonen, vid klockan fem: går på toaletten, lagar frukost åt alla och väcker sedan ett barn åt gången. De turas om att gå upp först. Alla vill sova så länge som möjligt, men för att hinna göra sig i ordning inför skolan måste de stiga upp i omgångar. Det är inte alltid tiden räcker till och ibland får en del av barnen borsta tänderna ovanför en hink. Frukost äter de en åt gången, aldrig tillsammans. Hur skulle två vuxna och nio barn få plats i det lilla köket?

– Jag är väldigt ledsen. Och det är även mina barn, säger Abdirisak Mohammed.

Boverkets expert Micael Nilsson är upprörd. I

Gävle träffade han en man som hade stresseksem i hårbotten. Han levde tillsammans med sin familj och flera andra nyanlända i en enrummare – ett rivningskontrakt – och sa att han och hans fru mådde så dåligt av trångboddheten att de inte kunde leva ett normalt liv. Även sonen hade blivit sjuk.

– Den psykosociala miljön gör att man mår dåligt psykiskt, men det yttrar sig till slut fysiskt, säger Micael Nilsson.

Igår var han på en konferens med representanter för allmännyttor runt om i landet. Läget är allvarligt. En del av samtalen handlade om trångboddheten bland nyanlända.

– Hur kunde Sverige försätta sig i en sådan situation att man lät människor komma in i landet, utan att ha någon strategi för hur man skulle hjälpa till med bostäder, jobb och utbildning? En väldig massa människor har fått sina livschanser totalt förstörda. Barn har gått under i de här områdena. Föräldrar är förtvivlade. De fick aldrig ta del av de rättigheter som är honnörsord i Sverige, säger han.

Bostadsbehovet för nyanlända ligger enligt Boverket på

"I Norra Biskopsgården är situationen väldigt allvarlig och har varit det ganska länge. Det är en sådan brist på bostäder."

58

Lokalpolitikern Christer Gustafsson

REPORTAGE

Trångbodda. I vardagsrummet sover Abdirisak Mohammed och sex av hans barn, i rummet bredvid sover hans fru med resten av familjen.

historiskt höga nivåer. En förklaring är att många av dem som kommer till Sverige väljer att bo i storstadskommuner. Även de som till en början bosätter sig i landsortskommuner tenderar att flytta vidare till större städer. För trots att det är svårare att hitta en tillräckligt stor lägenhet, finns i storstäderna fler arbetsmöjligheter.

Det är däremot inte bara nyanlända som bor trångt, låginkomsttagare och utrikes födda i utsatta områden överhuvudtaget drabbas. Vem som får sova ostört och vem som måste dela sovrum är åtminstone delvis en fråga om inkomst och bakgrund.

Vad som har hänt är att bostadsmarknaden har polariserats. Många människor har fått betydligt mer utrymme, men i hyreslägenhetsområden har boendeytan krympt drastiskt. Antal boende per rum skiljer sig därför åt mellan stadsdelarna.

I hela Göteborg bor det i genomsnitt 1,8 personer per rum, medan det i vissa delar av Östra Göteborg, Angered och Västra Hisning bor mellan 4 och 5 personer per rum.

Siffrorna ser olika ut också bland utrikes och inrikes födda.

2013 bodde över en tredjedel av alla utrikes födda trångt – som jämförelse är siffran för inrikes födda strax över en tiondel.

Enligt Micael Nilsson är boendesituationen på vissa håll fullständigt ohållbar och har stora likheter med den i början av 1900-talet: såväl nu som då handlar det om en omfattande migration inåt städerna, i kombination med en bostadsmarknad som inte förmår att bygga större lägenheter för låginkomsttagare.

– Man ska alltid akta sig för analogier bakåt i tiden, men i det här fallet tycker jag att det är helt berättigat. För det ser ut precis som det gjorde då, säger han.

Den stora inflyttningen till städerna i början av 1900-

talet skapade en ansträngd boendesituation. Familjer bodde ofta tillsammans med en eller flera inneboende i små lägenheter. Något separat sovrum fanns inte, utan man sov där det fanns plats: i sängar av dålig kvalité, bäddsoffor, enkel- eller dubbelottomaner eller helt enkelt på en madrass utslängd på köksgolvet. Barnen saknade utrymme för att leka eller läsa läxor och föräldrarna klagade på att de aldrig fick sova ordentligt. Hos en del familjer fanns försök till lösningar: hemmasnickrade våningssängar och träskivor fastskruvade vid ugnsluckan för att ge barnen en pysselvrå. Allt för att underlätta boendesituationen.

Så småningom blev sömnen – och idén om ett separat

59

REPORTAGE

TEMA/SÖMN sovrum – en politisk fråga. Men i slutet av 1800-talet gällde diskussionen i huvudsak en förmögen kundkrets.

Det var under 30-talet när folkhemmet började byggas som det blev en stor och viktig politisk fråga för alla. I och med Stockholmsutställningen 1930 hade den arkitektoniska rörelsen funktionalism fått ett brett genomslag i Sverige – och med den tanken om att varje rum skulle ha en specifik funktion. Sovrummet skulle hädanefter endast vara en plats för sömn. Och nya lägenheter byggdes med det i åtanke.

Sedan bröt andra världskriget ut, lägenhetsbyggandet avstannade och det var först på 50- och 60-talet när fler familjer fick tillgång till större lägenheter som det blev möjligt att inreda ett separat sovrum. Med starten av miljonprogrammet på 60-talet skulle trångboddheten byggas bort helt. I den nya tidens folkhem skulle alla människor få ett eget sovrum. Att slippa dela rum skulle inte längre vara ett privilegium, utan en självklarhet. Det var en fråga om integritet, om behovet av självvald ensamhet och rätten till ett rum att dra sig undan i.

Tillbaka hemma hos Abdirisak Mohammed. Han

sitter med krökt rygg i en av våningssängarna. Familjen kom för tre år sedan. Själv har han bott här i fyra år. I Somalia arbetade han för Röda korset, men tvingades fly när läget blev osäkert på grund av inbördeskriget som har pågått sedan 1991.

– När jag kom till Sverige kände jag mig lugn. Då räckte lägenheten för mig. Allt var okej. Jag kände mig trygg. Men det blev svårare när familjen kom.

Hans barn hade väntat sig något annat.

– De trodde att de skulle få ett bättre liv och frågar sig varför vi ska bli straffade på det här viset? Varför får vi inte en större lägenhet? I Sverige finns ju en massa lägenheter!

Det är en stående fråga, varför vi lever så här. Barnen tror att vi är ensamma om det. Jag som vuxen kan acceptera situationen, men barn har inget tålamod. De vet hur det ser ut i Sverige, att människor har större lägenheter, och tycker att det är orättvist.

Barnen går i Sjumilaskolan nere vid Friskväderstor-

FAKTA: Andelen trångbodda i Sverige En mätning gjord 2012 av SCB visar att andelen trångbodda är följande: • Räknat enligt den senaste trångboddhetsnormen bor 16, 8 procent av befolkningen trångt.

• Räknat enligt den andra normen, från 60-talet, bor 4,6 procent trångt.

• Totalt bor alltså 1,3 miljoner svenskar trångt – och 360 000 av dem väldigt trångt.

Överfullt. Barnen är inte hemma, men skostället svämmar ändå över av skor och klädhängaren invid dörren tyngs ned av alltför många jackor.

Källa: SCB

60

REPORTAGE FAKTA: Att mäta trångboddhet Den första trångboddhetsnormen formulerades på 40-talet. Enligt den var ett hushåll trångbott om det bodde fler än två personer per rum. Även den andra trångboddhetsnormen från 60-talet hade två personer per rum som riktlinje, med skillnaden att varken köket eller vardagsrummet skulle räknas.

Den nuvarande trångboddhetsnormen slogs fast 1974. Idag får det endast bo en person per rum för att hushållet inte ska räknas som trångbott.

Källa: "Sovrummet. Bäddat för förändring" av Anna Womack

En kritiserad norm Trångboddhetsnormen säger inget om hur trångt människor bor: den gör till exempel ingen skillnad på hushåll där det bor tre respektive sex personer per sovrum. Det görs däremot fortfarande mätningar enligt den andra normen.

Det finns anledning att ifrågasätta normen, bland annat är en konsekvens av den att alla de som bor ensamma i en etta med kök räknas som trångbodda.

Den har också ansetts vara idealistisk: att alla ska ha ett eget sovrum har betraktats som politiskt ogenomförbart.

Kritik har också riktats mot att normen inte tar hänsyn till så kallad upplevd trångboddhet – och att det är stor skillnad på att välja eller att tvingas till att bo trångt.

Skillnader. Vissa stadsdelar är betydligt mer trångbodda än andra.

get. Men de klagar ofta på att de är trötta. Abdirisak Mohammed menar att de tvingas hantera dubbla problem: dels att skolan är dålig, dels att lägenheten är för liten. Det är ett av många problem som är en följd av att tvingas dela sovrum. Trångboddhetens grundläggande dilemma är att levnadsmiljön präglas av för mycket, och ofta tvingande, socialt umgänge medan möjligheten att dra sig undan och vara för sig själv saknas. Därför påverkas även barnens skolgång – en stor fransk studie från 2003 visar att ju fler personer som sover i ett och samma rum, desto större blir risken att de får gå om en klass.

En av tankarna med det separata sovrummet var att skapa just en avskild plats i hemmet där det gick att vara ensam. Frågan kvarstår: vad händer när människor förvä

"En väldig massa människor har fått sina livschanser totalt förstörda. Barn har gått under i de här områdena. Föräldrar är förtvivlade."

Boverkets Micael Nilsson

61

REPORTAGE

TEMA/SÖMN

gras den möjligheten? Kristina Alstam är socionom och doktorand på Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet. Enligt henne är ett möjligt svar: – Under barndomen socialiserar vi barnen. Vi uppfostrar dem, visar dem vad de ska lära sig, vad som är bra att kunna och vad de ska sträva mot. Då får man börja fundera på vad som händer med de här barnen som hela sitt liv tränar sig i att rent fysiskt och konkret ta mindre plats. Vi tränar en ny underklass med den här bostadspolitiken och det tycker jag är orättfärdigt.

Det finns inget enkelt svar på hur Sverige ska komma till rätta med trångboddheten. Anledningen är att den inte är en isolerad företeelse, utan snarare en konsekvens av att leva fattigt. På längre sikt är det alltså en fråga om hur fattigdom och segregation ska motverkas.

Den ostörda sömnen blev återigen ett privilegium i samband med stadens segregation och bostadsmarknadens polarisering. Förlusten av sovrummet är en del av en mycket större samhällsutveckling. Och på frågan vad som kan eller borde göras finns därför inget självklart svar – endast förslag, myndighetsutlåtanden, betänkligheter, inlagor och politiska utspel.

Men själva problemet kvarstår.

"De trodde att de skulle få ett bättre liv och frågar sig varför vi ska bli straffade på det här viset? Varför får vi inte en större lägenhet?

I Sverige finns ju en massa lägenheter! "

Abdirisak Mohammed

Barnen på Godvädersgatan har redan börjat planera

för vem som ska dela rum med vem när de får en större lägenhet. Men om det blir någon större lägenhet vet Abdirisak Mohammed inte. Vad han vet är att de aldrig kommer att leva ett liv som är helt bra. Han skulle vilja att de kunde äta tillsammans och på längre sikt ha ett vanligt liv – ja, han säger att han inte kräver mer än vad som anses vara standard.

Det var inte så här det skulle bli, det var något annat han hade tänkt sig. Han trodde att familjen skulle få ett bättre liv efter flykten och frågar sig hela tiden hur de hamnade i den här situationen – och barnen frågar honom. De säger att de har fått höra i skolan att man inte får bo som de gör. Om deras dröm om en större lägenhet och fler rum förefaller hopplös, är hans egen desto enklare: han önskar sig ett lugnt rum – där han och hans fru för en gångs skull får sova.

62

Uppgivenhet. "Jag är väldigt ledsen. Och det är även mina barn", säger Abdirisak Mohammed om familjens boendesituation.

Freja, 11 år

Alla barn som kämpar mot cancer är riktiga hjältar. Stöd barncancerforskningen med 100 kr i månaden så bidrar du till att fler barn överlever sin sjukdom.

Bli Barnsupporter idag på barncancerfonden.se

Bästa möjliga effekt av din tupplur En powernap kan användas på olika sätt.

Med rätt kunskap kan man få den effekt man söker, menar Kristoffer Bothelius, klinisk psykolog.

Text: Julia Jakobsson

Termen powernap introducerades av den amerikanska psykologen James Maas i slutet av 90-talet. Sedan dess har fenomenet blivit mer och mer populärt.

– Det är bevisat att powernaps minskar sömnighet och ökar den kognitiva förmågan, berättar Kristoffer Bothelius, psykolog på Lunds universitetssjukhus.

Har man varit vaken en lång period har man större nytta av en längre tupplur än en kortare. De som tar tupplurar regelbundet får större effekt av det än de som gör det mer sällan. Kristoffer Bothelius säger att det bästa tillfället för en tupplur är tidigt på eftermiddagen och att man själv kan bestämma vad man vill få ut av sin tupplur.

– Korta tupplurar (5-15 min) ger en direkt effekt som varar i 1-3 timmar. Längre tupplurar (mer än 30 min) gör att man blir dåsig och har lägre kognitiv förmåga direkt efter tuppluren, men det ger sedan en förbättrad kognitiv funktion som håller i sig flera timmar, säger Kristoffer Bothelius.

Ett ytterligare knep för att få ut bästa effekt av tuppluren är att dricka kaffe precis innan. På så vis kommer koffeinet i kaffet att börja verka när man vaknar och effekten blir dubbel.

Kristoffer Bothelius berättar att stora företag som British Airways och Google har introducerat powernapen som en del av de anställdas dagliga arbetsrutin.

Båda företagen har inrättat nap-rooms på kontoren.

Kristoffer Bothelius säger att det på så sätt kan öka koncentrationen och arbetsförmågan hos de anställda.

– En powernap kan inte ersätta en natt av dålig sömn men den kan minska tröttheten under dagen, menar Kristoffer Bothelius.

Det är viktigt att känna till sin personlighetstyp för att kunna förhålla sig rätt till powernapen. Kristoffer Bothelius avråder personer med insomningsproblem från att ta tupplurar.

– De som har problem med insomning bör vara försiktiga, säger Kristoffer Bothelius.

64

Därför är det tråkigt att prata om drömmar Ett samtalsämne som ofta dyker upp på listor över tråkiga samtalsämnen är drömmar. Men varför är det så tråkigt? Dunkel har pratat med relationsexperten Charlotte Sander om varför.

Text: Michael Larsson

Varför tror du många tycker det är tråkigt att prata om drömmar?

– Eftersom drömmar inte är på riktigt är det svårt att beskriva dem så andra förstår. Det kräver en kontext. Sitter man bara där och pladdrar så blir det inte så relevant. Gör man det så kan jag förstå gäspet, haha!

Vad säger det om samhället i stort?

– Att vi lever i ett väldigt starkt individualistiskt samhälle där jag, jag och jag går i första hand. Men det visar också på en rädsla att visa vilka vi är. När du berättar om en dröm så kan du vara ute på farligt vatten, det är ju ocensurerat. Men det handlar också om en generell rädsla för att vara ärlig mot sig själv, och en ovilja att våga titta på drömmar som om de har något att säga. Det kan ju vara smärtsamt.

Kan man lära sig något av att samtala om drömmar?

– Jo, absolut. Drömmar säger jättemycket om en själv. Är man lite klurig så kan man faktiskt lära känna personen bättre genom att lyssna på deras drömmar. Drömmar är en bearbetning av våra erfarenheter – det hjärnan inte hinner, orkar, eller kan få med på dagen. Har man ett intresse av att lära känna en person så ska man verkligen spetsa öronen.

För det säger ju något om vad den personen lever i eller har varit med om, och framförallt bearbetar via sin dröm.

Hur ska man bära sig åt för att prata om drömmar utan att tråka ut folk?

– Jag tror man måste börja med att släppa in människorna, och inte bara börja babbla på. Säga: ”Vad tror ni? Jag är i det här just nu, kan det ha något med den här drömmen att göra?". Då har du bjudit in människor i hela dig och inte bara i en dröm, och det blir genast mycket roligare för åhörarna. Och förhoppningsvis har de en tanke om varför du drömmer om det och varför du vill berätta det.

Så man ska undvika att prata om drömmar i rent underhållningssyfte?

– Nä, det kan man väl göra om det är något riktigt roligt man drömt. Man kanske till och med drömde om personen man berättar det för och då kan det ju bli jätteroligt!

65

REPORTAGE

TEMA/SÖMN

I (klar)drömmarnas värld De flesta har mardrömmar ibland, men vissa personer kan lära sig att styra sina drömmar och förvandla monster till småkryp. Sofi Börjeson har kunnat det sedan hon var barn. Hon har nämligen klardrömmar.

66

REPORTAGE

Drömmare. Sofi Börjeson kan styra sina drömmar.

N

är jag var liten hade jag mardrömmar men sen insåg jag att jag sov. Och då kom jag på att jag kunde flyga ifrån den onda häxan. Sen var det ju trist när häxan började flyga men då fick jag komma på någonting annat, skrattar Sofi.

Hon bor med sin sambo i en stor lägenhet i centrala Lund. Hon är lärarstudent och gillar film, matlagning och långpromenader. Och så har hon haft klardrömmar så länge hon kan minnas.

På engelska heter klardrömmar Lucid dreaming och inträffar oftast under den nattliga sömnen. Det innebär att kroppen sover men att hjärnan befinner sig i ett tillstånd som kan liknas vid vakenhet. Förstår man att man befinner sig i en dröm går det att öva upp förmågan att styra drömmen, dess innehåll, karaktärer och miljö.

70-80 procent av alla människor får någon gång i livet en klardröm. Drömmarna upplevs vanligtvis som längre än vad dem egentligen är.

Adrian Parker är professor i psykologi vid Göteborgs universitet. Han forskar bland annat om klardrömmar.

– För de allra flesta personerna varar drömmarna några sekunder, kanske en minut. Men bland befolkningen finns det de som har utvecklat det till en riktig färdighet, säger han.

Sofi tillhör den grupp av personer som faktiskt kan befinna sig i en klardröm under en längre stund. På gymnasiet kunde hon ha klardrömmar flera gånger per natt, och hon var väldigt trött på morgonen när hon vaknade.

Nu är balansen mellan drömmar och vanlig sömn bättre och hon trivs med sina drömmar.

– Jag ligger bara och sover, men jag gör ju så mycket under den tiden. Hjärnan fortsätter vara vaken, säger Sofi.

Klardrömmar kan ske när som helst under sömnens gång men oftast under en så kallad REM-period. Aktiveringen ökar då i frontalloben, där vårt intellekt

67

REPORTAGE

TEMA/SÖMN

"Jag ligger bara och sover, men jag gör ju så mycket under den tiden" -Sofi Börjesson

mestadels sitter. Under REM-perioden får man tillgång till kritiska förmågor och kan granska drömmiljön. För 20 år sedan var fenomenet relativt okänt.

– Klardrömmar förekommer lite oftare bland studenter. Jag tror att det har fått mer uppmärksamhet och är lite inne just nu på grund av filmer som Inception och The Matrix, säger Adrian Parker.

Spotify har i skrivande stund en spellista vid

namn Lucid dreamer, med 50 000 följare. Svensk-australiensiska duon Say Lou Lou döpte sitt senaste album till Lucid Dreaming, och det skotska bandet Franz Ferdinand har gjort en sju minuter lång låt vid namn Lucid Dreams.

Att intresset för klardrömmar ökar syns alltså i populärkulturen.

Sofi berättar att hon aldrig skulle vilja vara utan sina drömmar och hon hoppas att hon kommer ha dem hela livet. Men hon förstår att folk kan bli beroende av klardrömmarna eftersom det går att göra saker som är omöjliga i verkliga livet.

– Det är väl precis som med dataspel. Om man inte har en jätterolig verklighet kan en fantasi vara bättre. Men verkliga upplevelser är nog ändå roligare, för man kan ju dela dem med andra och andra kan förstå när man återberättar, säger Sofi.

Sömnen är indelad i sömncykler, och REM-sömnen är en av dessa. REM-sömn förekommer vanligen fyra eller fem gånger per natt. Det kallas även för drömsömn, eftersom det är den lättaste sömnen, och hjärnan arbetar aktivt på ett sätt som påminner om när man är vaken.

Drömmar är vanligast under REM-sömnen.

Då stänger hjärnan av de flesta av kroppens viljestyrda muskler för att man inte ska röra sig under drömmarna. REM står för rapid eye movement, som på svenska betyder ”snabba ögonrörelser”. Ögonrörelserna följer händelserna i drömmarna.

Källa: Vårdguiden och Wikipedia

Lyssna på hela reportaget på vår hemsida

68

REPORTAGE

Lund. Sofi visar hur Lunds stadspark ser ut i sina drรถmmar.

69

REPORTAGE

VETENSKAP

Vilande Venus. Sleeping Venus av Artemisia Gentileschi.

70

VETENSKAP

SÄG TILL SÖMNEN ATT JAG SOVER SEN Text: Gabriella von Liewen Wistrand

Hur många gånger har du sett ett löp utanför affären som lyder ”15 tips för att sova bättre” eller ”Farorna med för lite sömn”? Jag själv sover aldrig mer än fem timmar och har alltid fascinerats av intresset och oron över sömnen, som jag själv aldrig brytt mig om. Behöver vi verkligen vara så oroliga över sömnen Och behöver vi alla sova lika mycket?

71

REPORTAGE

VETENSKAP

Det är inte heller helt självklart att det finns en optimal sömntid utifrån vår biologi utan det beror på vilka mekanismer vi tittar på. Till exempel kan immunförsvaret må bra av att vi sover mer men vi behöver ju ett visst antal timmars vakenhet och aktivitet för att bygga upp ett sömnunderskott som gör att vi somnar på kvällen.

Ligga raklång, studsa eller prova fosterställning.

D

en är för mjuk! Det kommer aldrig gå med min rygg, hörs från en kvinna i en 160 centimeters bred resårmadrass på IKEAs sängavdelning. Förbi henne går en man som ser ganska besvärad ut över hur han ska gå tillväga med att prova kontinentalsängen DUNVIK. Han tar långsamt av sig sina skor och lägger sig försiktigt raklång i sängen med sina strumpklädda fötter på fotskyddet i madrassen. Han ligger lite besvärat i den positionen i vad som verkar kännas som en evighet tills man ser att han nästan får en uppenbarelse och vänder sig snabbt med ansiktet rakt ner i kuddarna. Det verkar ha gjort susen för kort därefter går mannen till butiksbiträdet och gör en beställning av DUNVIK, med matchande kuddar. Ända sedan jag var liten har jag avskytt sömnen. Alltid sett den som onödigt ont och som jag med alla möjliga medel har försökt korta ner så mycket som möjligt. I kompisböcker som passades runt i klassen i lågstadiet har alla ett gemensamt svar under avskyr från mig, att sova.

Första gången jag sökte på ordet sömn på Google

kommer det fram 425 000 resultat. Letar man däremot efter någonting som talar emot det som sägs om sömn så verkar det nästan vara tabu att adressera ämnet på andra platser än Flashback. Men så kommer jag in på en artikel med rubriken Den oroande myten om 8-timmars sömn av Sara Widén och äntligen hittar jag någon som kan diskutera sömn med.

Sara Widén är legitimerad psykolog och i artikeln försöker hon slå hål på den stress som finns gällande sömn.

Främst av anledningen att hon i sitt arbete märker att den största faran är den stress som skapas inför sömnen och förlorade timmar snarare än timmarna i sig.

Men Sara Widén menar att vi behöver just åtta timmars sömn är något av en myt men inte helt taget ur luften. För de flesta människor tycks sömnbehovet ligga mellan sju till åtta timmar men det varierar från person till person och påverkas till viss del av hur vi lever. Det finns samband mellan mycket mindre såväl som mer timmars sömn och en förhöjd dödlighet men det är komplexa samband och det är inte så enkelt som att man blir sjuk av att sova mindre.

Många gånger går det bara obemärkt förbi när man är på en sängavdelning. Men när man är medveten och uppmärksam blir det nästan bisarrt med kontrasten av att det blir så personligt att prova säng, mitt i det anonyma som IKEA är. Men det märks att sängen och sömnen är viktig på hur det kläms och känns efter.

– Kroppen tar igen sömnunderskott genom att vi sover mer djupsömn ju längre tid vi har varit vakna, säger Sara Widén.

Hon fortsätter med att berätta att om vi har varit vakna och aktiva en hel dag kommer vi ganska snabbt ned i djupsömn och har bra sömncykler under natten. Om man istället går och lägger sig tidigt efter en stillasittande dag har kroppen mindre sömnunderskott och vi kommer att sova ytligare och vara mer lättstörda.

Många av de metoder som används för att bota sömnlöshet drar nytta av de här kunskaperna genom att man aktivt stannar uppe längre så att man är sömnigare när man väl lägger sig och därför somnar snabbare och får snabbare och mer djupsömn. Detta leder till mer återhämtning under natten och bryter de onda cirklarna av att gå och lägga sig tidigt och sova sämre. Man får i första hand en bättre sömneffektivitet, det vill säga att man sover större del av den tid man ligger i sängen. Men man får alltså även en bättre sömn med mer djupsömn som gör att man trots att man ofta ligger färre timmar i sängen får en bättre återhämtning, högre sömnkvalitet.

" Den seglivade myten om åtta timmar oroar i onödan."

Sara Widén, Legitimerad psykolog

72

VETENSKAP På IKEAs sömnavdelning är det dämpat ljus och

dova färger, tygklädda väggar och det märks att man har tänkt till för att skapa den perfekta miljön för sömn. På Sahlgrenskas Universitetssjukhus finns en avdelning där sömnen undersöks och forskas, och precis som populariteten av sömn finns i tidningar syns den också här, det är nämligen ett års väntetid för att få tid på avdelningen.

Både Sahlgrenska och IKEA ska underlätta sömnen, men det finns stora skillnader. Men istället för mjuka tyger är det kala vita väggar, sparsamt utvalda tavlor med dova färger och enkelsängar med stålramar på Sahlgrenska.

Ludger Grote är överläkare på Sahlgrenskas sömnavdelning och han håller med om att det har bildats en ohälsosam stress kring de mytomspunna åtta timmarna.

– Det är kombinationen av kvantitet och kvalitet som utgör den goda sömnen. Människans sömnbeteende har ändrats på sistone och tiden vi sover har kortats ner, säger Ludger Grote.

Men det ser han snarare vara beroende på det ökade vaken-beteendet än ett minskat biologiskt behov av sömn.

Men medger att sömnbehovet faktiskt är individuellt och att det är ett problem att det inte pratas mer om det.

Alla sover. Alla behöver sova. Lite, åtminstone. Och det gör ämnet allmänintressant. Men hur kommer det sig att det finns 448 000 (ja, det ökade med 23 000 artiklar under tiden som texten skrivits) resultat gällande sömn på Google? Och varför skriver kvällstidningar så mycket om sömn?

Vad betyder sömn för kroppen?

Det är fortfarande inte helt utrett men det finns flera viktiga funktioner som man tror att sömnen fyller: Återhämtning för centrala nervsystemet.

Stärker immunfunktionen.

Sparar energi och minskar slitage genom att hjärnan och kroppen kyls ned under sömnen.

Synaptisk homeostas, Detta är en ganska modern teori som lite förenklat går ut på att kopplingarna (synapserna) mellan hjärnans celler bearbetas under sömnen så att de kopplingar som används förstärks och de kopplingar som inte används bryts ned.

Inlärning; procedurminnen stärks och överförs från korttids- till långtidsminnet.

Sara Widén menar att det har ett så stort nyhetsvärde eftersom väldigt många är oroliga för att de sover för lite.

De rapporter som kommer fram om hur farligt det är att inte sova ska man också gärna granska lite extra innan man tar det för sanning. Det framkommer nämligen inte i artiklarna att underlaget för informationen bygger på att sjukdom och sömnstörning samverkar. Och man kan då inte säga att det är sömnstörningen som leder till sjukdom och ohälsa. Många sjukdomar och mediciner leder till sämre sömn, detta betyder alltså inte att sömnbrist nödvändigtvis gör oss sjuka då vi alla har olika behov.

– Men viktigast av allt är att lita på att man kan klara sig på väldigt lite sömn en eller ett par nätter utan att det är farligt, säger Sara Widén.

Våra kroppar har mekanismer för att hantera dåliga nätter och tar igen sömnunderskottet när vi sover nästa gång genom mer och snabbare djupsömn. Att avstå från aktiviteter på grund av oro för att man inte ska få tillräckligt mycket sömn riskerar att leda till en sämre livskvalitet vilket är ett mycket större problem än att man kanske känner sig lite trött nästa dag.

Tillbaka på sängavdelningen, liggandes i kon-

tinentalsängen LAUVIK är jag både glad och besviken över resultatet av undersökningen. Besvikelsen grundar sig mest i att jag inte avslöjade den nya världens sömn men glädjen i att det faktiskt inte är så krångligt. Att det vi behöver göra mest är att prata mer om sömn och stress men framförallt, klyschigt nog, mest bara slappna av.

73

VETENSKAP

Dunkel testar: sömn-appar Text: Natasha Azarmi

Sleep Better

Den klassiska alarmklockan är snart ett minne blott. I samband med smarttelefonernas erövring har nya klockor fötts fram, anpassade helt och hållet efter dig. Sleep Better är bara en i raden av dessa, men möjligtvis en av de absolut bästa.

Så här gör du: Börja med att klicka in de alternativ som stämmer in på dig och din dag. Har du haft ett svettigt träningspass? Eller firat dagen med lite alkohol i blodet? Har du unnat dig ett sent nattkäk eller stressat dig genom dagen med oräkneliga koppar kaffe?

Därefter bestämmer du, med en halvtimmes intervall, när du vill vakna upp morgonen därpå. Till sist lägger du din telefon vid sängkanten. Genom att känna av dina kroppsrörelser kommer Sleep Better att veta i vilket läge av din sömncykel du befinner dig och väcka dig när du sover som lättast under din utsatta halvtimme.

Kanske berodde det på den gassande Göteborgssolen som besökte maj månad, men jag kände mig betydligt piggare de dagar jag ersatte mitt trista telefonalarm med Sleep Better.

Appen finns att ladda ner i både App Store och Google Play.

BETYG:

Pzizz

Perfekt för dig som vill somna till ljuvliga melodier eller dämpa de ensamma nätterna med en lugnande röst.

Varför behöver vi sova?

Sömn behövs för att kroppen och hjärnan ska få vila, återhämta sig och bearbeta intryck. Under sömnen stänger hjärnan av alla vanliga tankeprocesser och låter större delen av hjärnans celler återhämta sig.

Tips för bättre sömn: - Sov i ett mörkt, svalt och tyst sovrum.

- Gör sängen till en orosfri zon. Jobba aldrig i sängen. Skriv ner saker du måste göra på en lapp istället för att grubbla.

- Ha regelbundna sovtider.

- Varva ner två timmar innan läggdags. Stäng av mobil och dator.

Text: Agnes Aronsson Källa: Vårdguiden

Dream:ON

Lucid dreaming, eller klardrömmande, är fenomenet som tillåter dig att kontrollerna dina drömmar, ett fenomen som växer sig allt större. Det är därför knappast överraskande att antalet appar relaterade till ämnet ökat enormt på senare tid. En av dessa är Dream:ON, framtagen av ledande brittiska professorer.

Så här gör du: Välj önskad tid för väckning, följt av Så här gör du: Du ställer in dina preferenser, appen ordnar därefter var du vill befinna dig i dina drömmar. Vill du strosa runt i en fridfull trädgård eller uppleva storstadens ett soundtrack utformat efter dina önskemål. Och alternativen är energi? Jag vill gärna skriva något i stil med “Om du många. Du kan låta Pzizz leda dig till sömnen på 15 minuter eller ackompanjera dig under hela natten. Du kan välja mellan sövande någonsin har velat kontrollera dina drömmar så är Dream:ON för dig.” Men det känns inte riktigt rätt. För röster och hänförande musik. Eller varför inte både och? efter otaliga försök gick jag varken i blomsterdoftande Det finns heller ingen chans att du tröttnar, Pzizz memorerar trädgårdar eller späckade stadsgator med hjälp av nämligen vad du redan har fått höra och spelar aldrig upp samma Dream:ON. soundtrack två gånger.

Det betyder dock inte att appen inte är något för dig.

Appens slogan lyder “Beat insomnia and enjoy the best sleep of your life”. Jag må inte lida av sömnlöshet men få nätter har jag sovit Så testa! Chansen finns att dina kunskaper i lucid dreaming är betydligt bättre än mina. så djupt som när jag testade Pzizz.

Appen finns att ladda ner i både App Store och Google Play.

Appen finns att ladda ner i App Store.

BETYG:

BETYG:

74 74

Fo t o : U N H C R / A n d r e w M c C o n n e l l

Hjälp människor på flykt!

Just nu är 60 miljoner människor på flykt undan krig och förföljelse i världen. Din hjälp behövs.

SMS:a FLYKT150 till 72980 och ge 150 kronor.

Eller swisha valfritt belopp till 123 90 01 645.

Tack!

REPORTAGE

VETENSKAP

Polarnatten som blev

Den 27 november går solen ner över den nordnorska byn Storsteinnes. Den här gången varar natten i två månader. Ändå tycks befolkningen inte drabbas av vinterdepressioner.

Text och foto: Sophie Gräsberg

76

REPORTAGE

polarmĂĽnader

77

REPORTAGE

VETENSKAP

Bilens fläkt skriker. Den har frusit igen under

det snart ljusare igen. Jag vill gärna visa min mexikanska sambo allt det, men vi har inte haft möjlighet ännu, säger han.

Hans åsikter delas inte av caféets kallskänka Emelie Eriksson. Hon rycker på huvudet.

— Ja, ni förknippar det väldigt mycket med julen har jag hört. Själv tycker jag att det räcker med snö för att få julstämning.

vintern och har ännu inte tinat för våren. Bergstopparna syns inte från den smala vägen. Istället kantas vyn av brutna björkar som ligger längs med diket.

— Du behöver inte oroa dig för dem. Efter mars månad så är nästan alla laviner borta, säger Emelie Eriksson medan hon växlar upp till femte växeln på sin Nissan Micra. Hon är på väg till sitt jobb på caféet i Storsteinnes.

I nordnorska Storsteinnes, med 1 025 invånare, varar vintern ett halvår, varav två månader är helt utan solljus. Vinterklimatet byts sedan snabbt mot månader av ständigt solljus. Trots detta menar vissa forskare att årstidsbundna depressioner inte är vanligare i Nordnorge än i resten av Skandinavien.

Åtta mil från universitetssta-

Emelie Eriksson flyttade från Göteborg till

Storsteinnes för ett och ett halvt år sedan och har ännu inte vant sig vid de skiftande årstiderna. Framförallt är det jobbigt att behålla fritidsintressen under vinterns mörkaste månader.

— Man tar sig upp till jobbet men när man kom hem lägger man sig på soffan. Det är så jag skulle beskriva mörkertiden, säger hon.

Många människor påverkas av vinterns mörkare månader, och på svenska Kjell Lind vårdguider går att läsa att årstidsbundna depressioner blir vanligare ju längre ifrån ekvatorn man bor. Ändå har en avhandling från Tromsö universitet fastslagit att det lokalt inte finns några tecken på ökat antal depressioner under vinterhalvåret. Det trots att orten ligger över 30 mil norr om polcirkeln och helt saknar solljus under två vintermånader.

Forskarna från Tromsö universitet tror istället att årstidsbunden depression snarare beror på vår relation till de olika årstiderna än mängden solljus i sig. Enligt tesen kommer Nordnorge undan vinterdepression eftersom det är den tiden på året som orten lever upp.

"Många tror att jag emigrerade på grund av vintern"

den Tromsö byts lägenhetshusen ut mot villor och ett litet torg. Doften av grillade paninis sprider sig över torget som utgörs av en ännu tom parkeringsplats. Det lokala caféet har precis öppnat.

Kjell Lind som återvänder till Storsteinnes varje år för att besöka släkt har heller inte något emot ortens mörka månader. Istället är han entusiastisk till mörkertiden som når Nordnorge varje vinter och hoppas att han inom en snar framtid ska få uppleva den. Han beskriver tiden som mysig.

— Mörkertiden är koeslig. Lukten av nybakta julkakor, tända ljus och förväntningen i luften. Det är en stämning och tiden står still. Sen när julen är över blir

Tillbaka. Kjell Lind har återvänt till caféet i Storsteinnes.

Återkomsten. Naturen vaknar efter den långa vintern.

78

REPORTAGE

Många människor ser fram emot vintern och möjligheterna till skridskoåkning och skidor gör att det finns fler aktiviteter under vintern än på sommaren. Tesen har ännu inte bekräftats och det finns inte tillräckligt med belägg för att bevisa den.

Emelie Eriksson känner igen sig i studien som gjorts.

— Jag tror verkligen inte att vinterdepression är vanligare här. Det är inte nedstämdheten som blir värre när solen helt försvinner utan det är tröttheten som blir så mycket mer extrem, säger hon.

På stressforskningsinstitutet vid Stock-

holms universitet forskar Johanna Garefelt om dagsljusets inverkan på hälsan.

Hon är inte förvånad över att Emelie Eriksson och Kjell Lind har så olika upplevelser av mörkertiden.

— Det är väldigt individuellt. Människor har olika ljusbristkänslighet. Precis som vi hanterar stress och sömnbrist olika bra. Det är olika från person till person, säger hon.

Hon tillägger att det kan skilja sig beroende på ifall en person är van vid mörka vintermånader eller inte.

— En person som är uppvuxen och med polarnätter kanske varvar ner på vintern och tycker inte det spelar så stor roll medan en person som är van med annat kan ha jättesvårt för det, säger hon.

Att varva ner under vinterhalvåret tycker Emelie Eriksson är jobbigt. Hon flyttade till Nordnorge för att kunna vandra i bergen men är inte längre säker på att hon kommer stanna. Trots inköp av pannlampa uteblir bergsvandringen under mörkertiden.

— Jag känner att jag är väldigt beroende av solljuset.

Jag har köpt vinterskor så att jag kan gå turer under vintern men när det är mörkt ute blir det svårt. Det är nog främst det som jag tycker är jobbigt med mörkertiden, att det inte finns något att göra, säger hon.

För att klara sig så bra som möjligt under vinter-

månaderna är det viktigt att ta sig ut under de få soltimmar som blir.

— Även under polarnatten erbjuds lite ljus. Det är skymningsljus, vilket inte alls är lika starkt som vanligt dagsljus men det är ändå viktigt att ta sig ut de timmarna på dygnet som detta ljus ges. Så att man inte sitter inne på

79

REPORTAGE

VETENSKAP

ett kontor eller i en gruva, säger Johanna Garefelt.

En tröst för Emelie Eriksson är att även de solfria månaderna också erbjuder ett visst ljus. Förutom skymningarna som varar ett par timmar mitt på dagen finns det ett svagt ljus om nätterna. Ett ljus som varje år lockar till sig turister.

— Norrskenet är väldigt vackert och på vintern har vi

om vintern och lärare om sommaren, skrattar Kjell Lind.

Solljus är viktigt för att ställa in dygnsrytmen.

När ögat kommer i kontakt med solljus pressar den ner produktionen av melatonin, vilket gör oss piggare.

Johanna Garefelt säger att människor som lätt rubbar sin dygnsrytm får det svårare att ställa in dygnsrytmen under polarnatten men att de flesta människor vänjer sig.

— Skymningsljus är inte tillräckligt, men om det är den enda ljuskällan ställer vi in oss på det. Det är samma som om vi bott i en grotta och bara haft ett ljus att tända, då skulle vi ställa in oss på det istället, säger hon.

Ljusterapi med exempelvis sollampor kan ibland rekommenderas. Men Statens beredning för medicinsk och social utvärdering har ännu inte kunnat vetenskapligt bevisa ifall behandlingen fungerar. Johanna Garefelt menar att det finns blandade resultat, men att det fungerar för en del människor. Hon tillägger att det kan vara svårt att ta reda på varför en person mår sämre under vinterhalvåret och det kan vara svårt att fastställa om det beror på ljusbrist i sig.

— Men det är inte farligt med ljusterapi, fast det ska inte användas på kvällen för då förskjuts sömnen, säger hon.

"Människor har olika ljusbristkänslighet" Johanna Garefelt

det nästan varje natt, säger Emelie Eriksson.

Det är inte helt problemfritt att leva utan sol. Även om det är få som drabbas av vinterdepressioner är det väldigt vanligt att invånarna blir betydligt tröttare under vinterhalvåret. Något som blir extra tydligt när solen helt slutar gå upp.

— Det är svårt att vakna om morgonen. Man blir trött när det är mörkt. Det märks på samhället. På sommaren är folk ute och fiskar sent om nätterna och går ändå till jobbet tidigt på morgonen. Det orkar ingen på vintern. Vi brukar skämta om att man ska vara björn

Soljus.I februari återvänder solen till Storsteinnes.

80

REPORTAGE

Naturnära. Emelie Eriksson på en av sina bergsvandringar i Storsteinnes.

Johanna Garefelt påpekar att om vintermånader-

polarcirkeln. Hon står helt enkelt inte ut en polarnatt till.

— Det är jobbigast på slutet. I början tände man ljus, men efter två månader är inte det mysigt längre. Det jobbigaste är att man är så beroende av ljuset för att kunna göra saker utanför hemmet, säger Emelie.

Det är dags för stängning på caféet. Solen lyser in genom fönstren när Emelie Eriksson lägger undan de sista paninibröden. En pust av kall luft möter henne när hon rycker upp dörren till frysen, som en påminnelse om vintern som nyligen lämnat Storsteinnes.

Redan dagarna efter påsk har Storsteinnes fler soltimmar än Göteborg. Innan midsommar slutar solen gå ner. Ändå är Emelie Eriksson fast vid sitt beslut om att lämna Storsteinnes. Hon tror dock att hon kommer att återvända till Nordnorge, trots mörkertiden.

— Om man bott i Tromsö hade man nog inte varit lika påverkad. Där finns det mer gatljus, då skulle man kunna fortsätta sitt liv, säger hon.

na känns tunga kan det vara bra att kolla sina D-vitaminnivåer, eftersom det enda naturliga sättet för människor att få i sig D-vitaminer är via solljus. Det är något som Emelie Eriksson tänkt på.

— Jag har inte tagit prover och faktiskt fått bekräftat att jag har D-vitaminbrist men jag äter tillskott ändå och är väldigt säker på att jag skulle få D-vitaminbrist ifall jag inte åt det, säger hon. Även i Göteborg bjuder vintrarna på mycket mörker.

Därför är det viktigt att ta sig ut om dagarna för att ta del av de få soltimmar som erbjuds. Johanna Garefelt säger att det gör skillnad beroende vilken tid på dygnet man får sin soltid.

— Det är bra att vara ute och ta del av solen före lunch.

Det är allra bäst på morgonen, men det är inte säkert att det finns solljus då, säger hon. .

Den 6 oktober går flyget till Nya Zeeland. Nästa vinter tänker Emelie Eriksson tillbringa långt ifrån den norra

81

Vi vill ha dig.

Och din brorsa. Din mamma. Din granne. Och kanske din kompis. För tillsammans kan vi göra världen bättre.

Vi kan se till så att det fortfarande går att bada i en fi n insjö. Att du kan ta en promenad i skogen.

Eller kanske bara plocka några goda blåbär.

Vi kan se till att bin inte dör ut på grund av farliga bekämpningsmedel. Vi kan se till att det finns fisk kvar i haven. Vi kan minska koldioxidutsläppen. Och vi kan se till att flera hundra år gamla naturskogar inte huggs ned på bara några dagar.

Och ju fler vi blir desto större skillnad kan vi göra.

Då kan vi få politiker att förstå att det är dags för en förändring. Vi kan säga ifrån och visa på konkreta lösningar. Vi kan sätta press på företag.

Och vi kan göra det lättare för dig att välja varor i butiken som är bra både för dig och naturen.

Vill du vara med?

Sms:a medlem till 72 900 eller gå in på naturskyddsföreningen.se.

Ett medlemskap kostar 24 kr/mån.

REPORTAGE

Vi

r e v ö h e b

bl i

lar e p s skor kaler. i n n mä gelselo g a d d klä vna fän ötebor t u r py iG t rgi Vam el i öve Gasten ster i at ch o p a rolls ökhuset aterfant r chock e t p e På s ar sig t resset fö de senas t i ld utbi mas. In t under m att bl a o m skrä k har ök cker vi y c skrä Varför t . åren da? m skrä

a d m ä r k s Text och foto: Julia Reinita Jakobsson

83

REPORTAGE

VETENSKAP

–K

alla mig Jinn, säger mannen som egentligen heter Bafel Jajo.

Det är svårt att höra vad han säger genom den blodiga varulvsmasken. Bafel Jajo är en av organisatörerna för kvällens vampyrlajv, ett lajv som äger rum två gånger i månaden i Göteborg. I dag befinner sig Bafel Jajo och hans kompanjoner i ett gammalt övergivet fängelse i utkanten av Göteborg. Fängelselokalen är sliten och ståtliga trädformade ljus står tända i rummen. Stegrande mörka toner av musik hörs från en vindsvåning. Deltagarna går runt i sina förklädnader och samtalar lågmält med varandra.

Lajvet handlar om hur en grupp vampyrer som tidigare varit människor går ner i fördärvet och tappar mer och mer av sin tidigare mänsklighet. Lajvet är psykologiskt skrämmande och byggs upp av intriger mellan karaktärerna.

– Skräck är mer än bara monster. Här utsätter vi våra karaktärer för personliga skräckupplevelser. Det är något

84

speciellt som händer i kroppen när man gör detta, jag tror att det är adrenalinet, säger Bafel Jajo.

Han menar att lajv är populärt därför att det ger deltagarna möjlighet att känna starka känslor och få uppleva nya saker. I ett lajv går det att bygga upp precis den atmosfär som man själv söker efter. Sedan kan deltagarna själva välja sina egna upplevelser, berättar Bafel Jajo.

– Som arrangör skapar jag en grundhistoria till varje lajv men låter sedan varje karaktär spela efter den historia som de själv har skapat, säger Bafel Jajo.

Grundhistorierna som han skapar är ofta tagna från handlingar i olika datorspel. Bafel Jajo menar att det finns en tjusning i att skapa verkliga scener inspirerade från datorspel.

Anna Arnman, forskare inom skräckrelaterad

filmlitteratur, har många teorier om varför vi söker oss till skräckrelaterade upplevelser. För det första så handlar det

REPORTAGE om ett behov att uppleva känslor på distans. Det är njutbart att känna den kittlande skräcken och samtidigt känna tryggheten i att det inte är på riktigt. Anna Arnman syftar till att man själv kan styra upplevelsen och välja vad man vill känna och hur mycket man vill känna. För det andra svarar skräcken på existentiella frågor och ifrågasätter val.

– Skulle du mörda din bror för att rädda flera okända människors liv, undrar Anna Arnman.

Dessa frågor tas upp i skräckens värld, både genom film och i lajv. Vi tycker om att få tänka på dessa saker. Att ställas inför val får oss att reflektera över vad vi egentligen vill med livet, menar Anna Arnman.

En annan av kvällens lajvdeltagare är 20-åriga Isak Wessman.

Hans karaktär heter Quetzal och är en vampyr som står i lägre rang i lajvrörelsen. Idag bär han en stickad poncho i olika färger och tillbringar största delen av kvällen sittandes med en rubiks kub i handen. När han talar väser han lågt och långsamt fram orden. För Isak Wessman handlar lajv om att få uppleva katarsis.

Katarsis innebär att vi efter en känslomässig urladdning känner oss renade och pånyttfödda.

– När jag spelar min karaktär skapar jag situationer som skrämmer honom och gör att han utvecklas. På så vis upplever min karaktär starka känslor som han sedan kan släppa och känna sig fri och renad från, berättar Isak Wessman.

Vampyrlajvet har pågått

i tre år. Det är i stort sett samma personer som deltar varje gång.

Deltagarna har lärt känna sin egen och de andras karaktärer väl.

Isak menar att man ibland måste låta sin karaktär göra fel val för att den ska utvecklas.

Att leva sig in i sin karaktär och gå dramatiska öden och händelser till mötes tycker Isak Wessman är fantastiskt.

Han menar att det inte är överraskningen i sig som är det skrämmande. Det är uppbyggnaden inför att en hemsk händelse eventuellt inträffar som skrämmer. Det är därför han gillar psykologiskt skrämmande lajv.

Det mest skrämmande lajvet som Isak Wessman deltagit i var ett dansk lajv som handlade om HIV. Arrangörerna bestämde handlingen och Isak Wessmans karaktär fick gå döden till mötes på grund av sjukdomen. Han fick lägga sig i en kista och menar att hans karaktär blev livrädd. När lajvet var slut övergick den starka rädslan istället till ett oerhört lugn på grund av den starka känslourladdningen.

Isak Wessman har länge letat

efter skräckupplevelser i vardagen. Förutom lajv så spelar han många skräckrelaterade datorspel, läser skräcknoveller och letar efter nya filmer som kan skrämma upp honom. Isak Wessman menar att skräck är en genre som har något som många andra genrer inte har.

I skräck är nämligen ingenting förutbestämt.

– Vad som helst kan hända i filmer i andra genrer, i komedier och thrillers är händelseförloppet ofta givet. I en skräckfilm är det istället minst lika troligt att det värsta sceneriet inträffar som att det bästa gör det, säger Isak Wessman.

Isak Wessman menar att det är något njutbart med att känna rädsla och samtidigt längst inne känna sig trygg. När hans karaktär är livrädd är hans verkliga jag bara lite rädd. Han har lärt sig att känna starkt med sin karaktär men att samtidigt känna trygghet i att veta att allting är fiktivt.

Han menar att de flesta vill söka sig till starka upplevelser och att lajv är ett bra sätt att göra det på.

Starka skräckupplevelser i lajv kan göra en lugnare och mer avslappnad i vanliga livet, menar han.

Isak Wessmans hem är fullt med skräckrelaterade tevespel, filmer, böcker och lajvrekvisita. Att samla på dessa föremål är ett av hans största intressen. I garderoben ligger svärd av alla de slag, ansiktsmasker och en hemmagjord syrgasmask. Isak Wessman tycker om att skapa sina egna masker. Han plockar upp syrgasmasken, synar den noggrant och ler nöjt åt sin skapelse.

85

REPORTAGE

VETENSKAP

"När jag spelar min karaktär skapar jag situationer som skrämmer honom och gör att han utvecklas. På så vis upplever min karaktär starka känslor som han sedan kan släppa och känna sig fri och renad från."

Isak Wessman – Om några veckor ska jag arrangera ett lajv och spela en människoslukare från underjorden. Masken ska göras i latex och jag ska sätta munnar för ögonen och ögon vid munnen. Sedan ska jag måla masken i olika färger så att den blir både elegant och skrämmande, berättar Isak Wessman.

Andra personer har som arbete att skrämma

andra. Spökhotellet Gasten är en av Lisebergs populäraste attraktioner. Verksamheten har varit igång sedan 1998 och varje år utbildas nya personer i att skrämmas. Sara Hollosy Nygren är en av dem.

– Vi är cirka 40 personer som arbetar på Gasten just nu och alla har fått varsin gastkaraktär. Min karaktär är ett puckelryggat medium som kan se in i framtiden, säger Sara Hollosy Nygren.

Hennes bästa skrämselsätt är att väsa och överraska folk med att hoppa upp framför dem, hon kallar det för ” jump scare”. Något som hon menar fungerar just för att folk är beredda på att det ska hända. När någon går in i ett spökhus vet de ungefär vad de har att vänta sig. Sara Hollosy Nygren menar att man därför inte behöver arbeta fram en psykologiskt skrämmande upptrappning till skrämselmomentet.

Förutom att använda sig av ”jump scare” har hon dessutom kommit på ett speciellt väsen som hon brukar skrämma gästerna med. Hon framkallar en stirrig blick samtidigt som hon gnisslar tänderna och skrockar obehagligt.

– Det är underhållande att arbeta med att skrämma människor. Jag får ständiga adrenalinkickar av mitt arbete och tror att gästerna får detsamma, menar Sara Hollosy Nygren.

Hon har arbetat på Gasten i tre år. Spökhotellet består av tolv zoner som gastarna växlar mellan. Rummen är av olika karaktärer men samtliga består av sluttande trägolv och snett ställda möbler inlindade i spindelnät. I varje rum hörs obehaglig bakgrundsmusik och inne i sovrummet ligger något som ser ut som en mördad människa i en blodig säng gjord i svart trä.

Inför varje säsong genomgår ”gastarna” en utbild-

ning där de lär sig att sminka sig, arbeta fram sina karaktärer och att skrämmas på olika sätt. Sara berättar att den mesta skrämseln är improviserad och att man försöker anpassa sig efter att ha känt av gruppdynamiken hos deltagarna. Gastarna brukar tipsa varandra om olika sätt att skrämmas på och sedan anpassa det efter den pågående situationen. En skrämseltaktik som har blivit väldigt populär är att snappa upp vad någon av besökarna heter redan från början och sedan använda deras namn när de går genom de olika rummen. Detta brukar skrämma folk rejält, säger Sara Hollosy Nygren och skrattar.

Reaktionerna har varit väldigt olika hos Gastens besökare genom åren. En sak har de dock gemensamt, de flesta blir skrämda.

– En gång hoppade jag fram och väste till ordentligt

FAKTA: Vad händer i kroppen när man blir rädd?

FAKTA: Vad är Lajv?

Rädsla är en fundamental instinkt med koppling till neuronerna i amygdala i hjärnan.

Hos människan aktiveras rädslan av det sympatiska nervsystemet som stimulerar binjuremärgen att släppa ut adrenalin i kroppen.

På så vis kan vi agera snabbt, springa snabbare eller/och försvara oss mot den eventuella faran.

Levande rollspel anses ha uppstått under första halvan av 1980-talet i Sverige.

De första orterna som genomförde rollspelen var Gävle, Rättvik och Sollentuna.

De första lajven tillhörde fantasygenren och handlade mycket om att återspegla historien.

Källa: Sveriges Radio

Källa: Sverok

86

REPORTAGE

Smink. Sara Hollosy Nygren och hennes arbetskamrater spenderar lรฅng tid framfรถr speglarna.

87

REPORTAGE

VETENSKAP

Rädsla. När Isak Wessmans karaktär är livrädd är hans verkliga jag bara lite rädd.

framför en liten pojke och hans mamma. Båda stelnade till av skräck. Pojkens ben låste sig och när mamman i skräck lade benen på ryggen släpades han efter med armarna hårt knäppta runt hennes midja. En annan gång blev en kille så rädd att han var nära på att slå mig i ansiktet, berättar Sara Hollosy Nygren.

Hon tror att folk söker sig Gasten för att de vill uppleva starka känslor och få adrenalinkickar. Gästerna får känna en trygg version av skräck. De är rädda samtligt som de vet att det inte är farligt. Sara Hollosy Nygren menar att det är som att känna en skräckblandad förtjusning.

Anna Arnman som har forskat om skräck i över tio

år menar att intresset för skräck har ökat under de senaste åren. Det har blivit mer och mer vanligt att folk arrangerar skräckupplevelser där de själva kan delta aktivt, som i lajv.

Anna Arnman anser att skräcken som genre är rå och skitig. Den förskönar ingenting, låter ingenting vara förutbestämt utan hänvisar till den råa kalla verkligheten.

Hon säger att det finns mycket lidande i världen som vi i västvärlden inte behöver ta del av. Skräcken vi söker oss

88

till skildrar samhället och ångesten vi känner inför vad som pågår i världsdelar vi inte når. Anna Arnman berättar att vi i ett försök att förstå söker oss till skräckupplevelser i rent terapisyfte. Vi bearbetar det som andra behöver stå ut med, men som för oss är väldigt långt borta.

– Det är så vi bland annat kan hantera nyheter om våld och terror, säger hon.

Anna Arnman menar även att många söker sig till skräckupplevelser för att uppleva katarsis. Det fungerar då man får en stark känsla via en skräckupplevelse, bearbetar den och därefter känner sig renad från den.

Katarsis definieras av plötsliga känslomässiga klimax eller sammanbrott som följs av en överväldigande känsla av förnyelse. Begreppet ”katarsiseffekt” används även för att sätta namn på de samlade känslorna efter en emotionell upplevelse.

– I ett lajv kan jag möta alla möjliga olika öden, som olycklig kärlek, död, rädsla, förräderi och så vidare. När starka känslor får utlopp på det sättet känner jag mig som renad efteråt, berättar Isak Wessman och bekräftar Anna Arnmans tes.

Göteborgs läskigaste platser...

Staden är full av hemsökta hus. Vi bad författaren Wulvaricht, som skrivit boken "Göteborgs Spökhus", berätta om de mest skrämmande plasterna.

Text: Anna Engström

Hotell Eggers: Drottningtorget Om man övernattar i rum 397 på Hotell Eggers kan man råka ut för skrämmande händelser. Osynliga krafter har hindrat gäster att röra sig i rummet och en mystisk kvinna i ålderdomliga kläder har visat sig för att sedan försvinna.

Börshuset: Gustav Adolfs torg När gästerna har gått hem och ljusen släckts pågår verksamhet av det mer mystiska slaget. Klockor stannar, steg ekar i korridorerna och mystiska skepnader visar sig. Det ryktas att en häradshövding har hängt sig på vinden och att han nu hemsöker byggnaden.

Från ärtor och sprit till Riche Under 1900-talets första hälft rådde det mattvång på restauranger och barer i Sverige. Alltså, för att få dricka sprit på krogen var man tvungen att också beställa mat.

Text: Alexander Hultman

Mattvånget var ett led i en allt mer restriktiv

alkoholpolitik i landet. Att äta samtidigt som man drack kunde förhoppningsvis dämpa alkoholens effekt något. Motboken var ett annat verktyg, som reglerade hur mycket sprit svenskarna kunde handla på systembolaget.

Maten man beställde kom att kallas restriktionsrätter. De bestod av en tallrik med mat som skickades fram och tillbaka från köket och som serverades till flera gäster, men som aldrig åts. Restriktionsrätterna kunde bestå av en tallrik med stuvade ärtor, FOTO: Wikimedia commons och var sällan särskilt aptitliga. Ville man verkligen äta fick man meddela personalen detta, som kom in med en nylagad rätt.

Länge var restaurangmaten i Sverige inte mycket att hurra över.

FOTO: Wikimedia commons

Kvarnberget: Kvarnbergsgatan På Kvarnberget låg på 1600-talet Göteborgs bödelstuga. Att bödeln bodde här kan vara grunden till de fenomen som utspelade sig på platsen i början av 1900-talet. Då visade sig en skuggestalt med ett svärd i handen på platsen vid ett flertal tillfällen.

Fler hemsökta platser hittar du på vår hemsida www.dunkel.jmg.gu.se.

För överklassen fanns en och annan inrättning att tillgå, men för den stora massan var uteätande inget alternativt. Saker och ting förändrades 1945 när Tore Wretman tog över restaurang Riche i Stockholm. Med Wretman ställdes svenskarnas uppfattning om mat, och att gå på restaurang, på sin kant. Maten förbättrades, vilket gjorde att gästerna började äta och även se fram emot maten som serverades ute.

1955 släpptes försäljningen av alkohol fri. Folket behövde inte längre gå på krogen för att få i sig extra sprit. Mattvånget fanns kvar, men var inte längre lika strikt. Istället kom det att likna det system vi har idag. För att en krog ska få servera alkohol, måste man även kunna erbjuda gästerna mat.

Att restauranger och barer som serverar alkohol även måste servera mat står tydligt beskrivet i alkohollagen. Fram till klockan 23 ska gästerna erbjudas ett varierat utbud av maträtter. Efter klockan 23 räcker det med ett fåtal enklare rätter, som ska vara tillredda. Att enbart erbjuda chips och jordnötter räcker inte.

Numera ses oftast maten som det primära vid ett restaurangbesök.

Men även den törstige ska kunna erbjudas något att äta så länge som restauranger har utskänkningstillstånd. Men enligt tillståndsenheten i Göteborg är detta något som inte alltid efterföljs.

– Många kroggäster har inte kunskap om vad lagen säger, och tror att det ska vara så när de får nej till att beställa mat, säger Sarita Blom, samordnare på tillståndsenheten på Göteborgs kommun.

89

REPORTAGE

KULTUR

Jeanne Moreau och Marcello Mastroianni från filmen La notte

Super sweet zzzzömnhits Text: Mattias Backlund

– Jag föreslår att du rotar runt lite bland New age-musiken.

Där finns det mycket sömn -och meditationsrelaterad musik, säger Thomas Bossius, Doktor i musikvetenskap vid Göteborgs universitet.

Musikdoktorn ordinerar därför 10 mg New age för sömnbesvär och stress. Vi på redaktionen delar med oss av några av våra sömnhits.

Sea and silence – Deuter Only Time – Enya Finding Harmony – Liborio Conti Bliss – Sylvia Nakkach Baptism at sea – Sergio Huerta Jonahs journey – Steven Halpern och David Friesen Zero Gravity – Dreamhub Root Chakra – Dean Evenson Mountain Lullaby – Liquid Mind Angels of Victory – Aeoliah

Bild: Wikimedia Commons

Hur du svårt att sova? Ligger du vaken om nätterna, vrider och vänder på dig, stirrar upp i taket – får ingen ro? Behöver du något för att lätta vardagsstressen? Då har vi svaret för dig!

La notte – ett uppbrott på italienska Text: Aron Mikael Sik

Michelangelo Antonioni var en

av den italienska neorealismens främsta profiler, av många även ansedd som genrens okrönte kung.

Det är inte helt enkelt att sätta fingret på storheten i hans konstnärskap men gemensamt för filmerna är en okventionell berättarteknik och en stark personregi. Huvudkaraktärernas alienation ofta skildras mot en fond av sociala tillställningar. La Notte är inget undantag, här följer vi författarparet Giovanni och Lidia Pontano, som spelas av Marcello Mastroianni och Jeanne Moreau, i ett tafatt försök att lappa ihop ett till synes dödsdömt äktenskap. Eller gör de? Deras gemensamma utanförskap genomsyrar i stort sett varenda scen i filmen, alla interaktioner mellan dem själva och omgivningen är forcerade och fumliga. Samtidigt är det oklart vem som är den starkare, det böljar fram och tillbaka, vilket också fungerar som ett dramaturgiskt verktyg – man undrar helt enkelt hur det ska gå.

La Notte kom 1961, ett år efter

Federico Fellinis triumf med La dolce vita, men den ytliga munterheten i den senare lyser med sin frånvaro här. : Bild

.com bay

pixa

90

Det kan låta trist, men filmen är inte bara dyster utan skildrar också två människor som vill något med sina liv. Även om de inte verkar veta vad.

De mörka och komplicerade känslorna var Antonionis specialitet, och precis som en amerikansk filmskribent skrev så är inget en för stor utmaning för regissören. Till och med leda görs intressant.

La notte blev aldrig någon

publiksuccé, men nominerades till en Oscar för bästa utländska film 1962. Därtill lär den ha funnits med på Stanley Kubricks topp tio-lista för bästa filmer. För fans av Marcello Mastroianni kan sägas att han aldrig tyckte om filmen. Och enligt utdrag ur Donald Deweys biografi, Mastroianni, his life and art (1993), menade han att manuset inte höll måttet och att Giovannis kris inte kändes trovärdig. Tydligen delade Antonioni inte Mastroiannis uppfattning om karaktären och stämningen under inspelningen var spänd mellan de båda stjärnorna. Detta kan mycket väl vara skvaller, men om det är sant så lär det knappast ha varit till nackdel för tonen i filmen.

REPORTAGE REPORTAGE

Dunkel listar bästa filmerna om sömn Bild: scen ur filmen Eternal Sunshine of the Spotless Mind

Text: Natasha Azarmi

Eternal Sunshine of the Spotless Mind (2004)

I ett försök att glömma exet Clementine (Kate Winslet) vänder sig Joel (Jim Carrey) till ett företag med expertis i att radera oönskade minnen av gamla älskare och tragiska kärleksslut. När Joel får sina minnen raderade i sömnen inser han sin kärlek för Clementine och ångrar sig.

Fight Club (1999) Protagonisten, spelad av Edward Norton, lider av obotlig sömnlöshet. Bristen på sömn och längtan efter ett annorlunda liv leder honom till rebellen Tyler Durden (Brad Pitt) och den hänsynslösa värld som kallas för Fight Club.

Taxi Driver (1976) Travis Bickle (Robert De Niro) börjar att arbeta som taxichaufför för att hantera sin sömnlöshet. De hemskheter som han får bevittna under nätterna resulterar i att föraktet mot staden växer, likaså den personliga misären. Utöver en medryckande story bjuder Taxi Driver på scenografisk felfrihet få förunnat 70-talet.

Inception (2010)

Inception har redan gått till historien som en av de mest betydelsefulla filmerna om sömn. Regissören Christopher Nolan satte rot för en rad drömteorier och gav oss en värld som vi antagligen aldrig kommer att få uppleva igen, varken i filmvärlden eller i våra vildaste drömmar.

Men natten då? Den tycks spela en central roll, det är inte för inte som Antonioni valde att behålla originalmanusets titel La notte – natten.

Natten är katalysatorn för det oundvikliga uppbrottet.

upp det svaga band som finns kvar mellan dem. Om det övergripande temat är bristfällig kommunikation, så kommer det som starkast uttryck i paret Pontanos oförmåga att visa vad de känner.

Karaktärerna håller

Dramaturgin är på ett

upp en fasad som framgångsrika äkta makar. En fasad som under dagtid ter sig ganska stark för att sedan krackelera mer och mer under kvällens gång. Med kvällen och natten kommer mörkret, som under en releasefest för Giovannis nya roman löser

märkligt sätt lika sviktande som huvudkaraktärernas relation, vilket bara förstärker tematiken. Mot slutet av filmen börjar man ana att Giovannis och Lidias relation egentligen är ganska futtig i ljuset av större frågor som väcks i filmen – funderingar om

91

människans villkor och hennes roll i världen.

Trots, eller kanske tack vare

karaktärernas tillkortakommanden, så är La notte ett lyckat exempel på en filmgrenre som nästan gått förlorad i dagens överflöd av korkade tv-serier och bisarra blockbusters. Det intelligenta, internationella vuxendramat.

Och La notte förmår göra det som dess karaktärer inte kan – förmedla subtila, tvetydiga känslor, och det på ett sätt som fortfarande känns fräscht och relevant.

REPORTAGE

KULTUR

I fullmånens makt Text och foto: Alexander Hultman

92

REPORTAGE

I det svenska bondesamhället fruktade man för varulvsnätter. I dag är det konstiga samtal till polisen och människor med sömnproblem.

Vilken effekt har fullmånen på oss människor?

93

REPORTAGE

KULTUR

V

Fullmånen är helt enkelt mytomspunnen.

En ringklocka utanför den i betonggrått inramade glasdörren. Mitt på Vallgatan i centrala Göteborg. Mitt emot märkesbutikerna. Sedan två trappor upp och sedan in genom ytterligare en grå dörr. Gästboken i entrén vittnar om något enstaka besök om dagen, oftast i samband med en studentuppsats. I första rummet en soffa och några bokhyllor. I nästa rum ett skrivbord och en kortkatalog över arkivets material. Bakom en glasvägg arkivets huvudstoff.

akten Don på Casino Cosmopol får frågan från kamerarummet i sin öronsnäcka: — Nej nej, det är lugnt här nere.

Nej, ingen nekning i dörren, inga problem. Bara en till synes vänlig själ med några frågor. Han huttrar i vårnatten, vindarna från Göta älv slår mot kinderna. Don har länge arbetat som dörrvakt på en rad olika krogar i stan, men han kan inte minnas något specifikt som skett just då det varit fullmåne. Ibland har han hört folk tissla om ämnet på diverse vaktmöten, men inte så att han personligen har reagerat på det.

På casinot är det lugnt, ”som natt och dag, jämfört med Avenyn”.

I samlingarna på dialekt-, namn- och folkmin-

nesarkivet finns en större mängd uppteckningar. Under mellankrigstiden åkte ett gäng stipendiater, på uppdrag av Västsvenska folkminnesarkivet, ut till landsortsbefolkningen. Där intervjuade man människorna, de äldsta födda i mitten av 1800-talet, för att samla berättelser om folktro och folkminnen.

Materialet berättar om folklore och sägner med en lång historia. Bondesamhällets folktro spreds från generation till generation, i texterna berättar människorna om hur deras mormor eller farmor först berättade historierna för dem, och att de i sin tur fått höra dem av sina äldre släktingar.

Materialet hamnade på arkivet, och via olika sökord i kortregistret kan man leta efter de ämnen man är intresserad av. Vill man läsa berättelser om Adam och Eva symboliserade som fläckarna på månen får man ett femtiotal träffar.

I centrala Göteborg börjar det närma sig maj

månad. Trots det har den mössa och de avklippta fingervantar jag en månad tidigare packat ner i en låda plockats upp denna natt till ära. Det är ett tag sedan löning. De studenter som vanligtvis brukar befolka barerna längs stadens gator sitter förmodligen hemma och vänder på de sista CSN-slantarna. Istället pryds de inglasade uteserveringarna längs Göteborgs paradgata av konferensresande kostymklädda medelålders män och kvinnor.

Det kan tänkas konstigt att vi, i ett så pass modernt och sekulariserat land som Sverige, skulle dra oss till vidskepelse och folktro. Förr trodde vi att jorden var platt.

I det medeltida Sverige trodde vi att kvinnor, häxor, hade samröre med satan, som följd brändes de på bål. I det svenska bondesamhället kände sig människan hotad och skrämd av den omgivande naturen. Natten ansågs höra till det övernaturliga och fick därför en magisk laddning.

Spöken, gastar, djur, tomtar och troll var väsen som kunde spela människorna ett spratt.

Arkivet fungerar som en forskningsinstitution, men är också öppet för allmänheten. Insamlandet av materialet visar på

Hur beter sig avenykrogarnas besökare under fullmånens sken?

Men hur ser det ut idag?

Månen, och fram för allt fullmånen, har länge spelat roll.

Den ansågs kunna bota sjukdomar. Om man tvättade händerna i månljuset, skulle ens vårtor försvinna. I andra fall kunde det räcka med att man visade upp sjukdomen för Månen. Den sägs ha inverkan på ens fruktsamhet, den ska också vara anledningen till kvinnans menstruation.

Och vid första fullmånen efter midsommar inträffar sedan ett antal år tillbaka den årliga orgasmnatten. Tar man med sin partner ut i naturen och älskar när fullmånen pryder himlakroppen ska man försvinna bortom tid och rum.

Mångalen, eller engelskans lunatic, hämtar sitt

namn från latinets namn på måne, luna. Begreppet tros komma från en brittisk jurist vid namn William Blackstone som på 1700talet ville skilja på de som var galna hela tiden, idioterna. Och på de, som likt månen växlade i utstrålning, så kallade lunatics.

94

REPORTAGE ett sökande efter vanliga människors innersta tankar. inverkan på gästklientelets agerande kan han inget annat än I detta arkiv ryms inga kungar, adelsmän eller politiker, utan instämma. människor som levt av jordbruket. Fredrik Skott är folklorist — När normala människor ser en fullmåne tänker de och har arbetat på arkivet i 20 år, enligt honom är materialet ”åh vilken fin måne”, när vi som jobbar inom restaurang ser viktigt för historieskrivningen. den tänker vi bara: ”åh nej”.

— Folktron både speglar och återspeglar samhället. För oss människor har det Två medelålders män, något runda varit ett sätt försöka under fötterna, kommer till entrén. kontrollera det Vid Victors besked om att det inte okontrollerbara, vid är någon vidare fart på stället ikväll, sidan om officiella vänder de på klacken och beger sig "När normala människor ser en fullmåne vidare. trosföreställningar och etablerad veten— Vet du vad du borde göra? tänker de ”åh vilken fin måne”, när vi som Säger skap, säger Fredrik Victor till mig, kolla upp Skott. statistiken på omhändertaganden för jobbar inom restaurang ser den tänker vi bara: Enligt honom är dessa nätter. ”åh nej”" det här med vardagsNågra siffror som visar på någon magi och skrock inte tydlig skillnad dessa nätter finns inte något som enbart att tillgå, varken hos polisen eller Victor, dörrvakt. tillhör det förflutna. hos Brottsförebyggande rådet. På — Det kan ses 1970-talet gick amerikanska forskare som ett bestående inslag i samhället. Vissa saker tror man igenom mordstatistik i delstaten Florida. De kunde då se mindre på numera, medan andra saker kanske är viktigare ett samband mellan morden och fullmånen, att mordfrekidag än tidigare. vensen skulle öka. Åtskilliga forskare har sedan dess försökt återskapa denna studie, men utan att lyckas.

Ute i fullmånenatten: utanför ”Lilla London” vid Valand på Avenyn, står ordningsvakten Victor. Med ryggen När jag äntrar akutmottagningen på Sahlgrenska har lutad mot husets fasad och med hakan gömd bakom jackans klockan närmat sig två. I ena hörnet sitter en hostande kille blixtlås. När jag frågar honom om fullmånens eventuella gömd i sin flickväns famn. De har väntat fyra timmar, vilket känns länge med tanke på den glesa skaran som letat sig hit denna natt. Ingenting tyder på att fullmånen satt avtryck just här.

— Vi har inte lagt märke till att det skulle bli mer att göra under dessa nätter. Istället är det vid storhelger och lönehelger som belastningen ökar. När människor har pengar helt enkelt, säger Hanna Svanström, vårdenhetschef på akuten på Sahlgrenska. Även polisens sammanställning av denna fullmånenatt bekräftar att det varit lugnt: rattfylleri på Dag Hammarskjöldsleden och en misstänkt mordbrand i Kortedala är det allvarligaste som skett i Göteborg denna natt. Inte heller psykiatrin har någon fakta på att det skulle vara extra besvärligt vid fullmåne.

Folk allmänt verkar ha svårt att sätta fingret på det, överlag verkar det dock finnas någonting ”i luften” dessa nätter. Flera personer jag pratar med har uppfattningen om att människor kanske har svårare att sova under dessa nätter, möjligen på grund av psykisk ohälsa, och att de då i större utsträckning ger sig ut på stan, eller ringer till polisen. 2007 kom schweiziska forskare för första gången fram till resultat som antydde att fullmånen kunde påverka vår sömn. I sin forskning upptäckte de att det tog försökspersonerna i snitt fem minuter längre att somna, sedan sov i genomsnitt 20 minuter mindre vid fullmåne än under andra nätter, de hade dessutom svårare att ta sig upp på morgonen.

95

KULTUR FAKTA: Månen Månfaser kallas de olika utseenden som månen har under loppet av en månad, eller rättare sagt 29,5 dygn.

Fullmåne: När hela månens skiva är belyst av solen.

Inträffar en gång i månaden.

Halvmåne: När halva månens skiva är belyst av solen.

Det sker två gånger i månaden och kallas ibland för första kvarteret och sista kvarteret.

Nymåne: När månen är helt mörk. Inträffar en gång i månaden.

För två år sedan kom forskare vid Göteborgs universitet fram till liknande slutsatser. Även försökspersonerna i deras studie sov ungefär 20 minuter kortare vi fullmåne, och hade även svårare att somna då. Påverkan på REMsömnen, den period i sömncykeln då man vanligtvis drömmer, verkade dock vara som störst under nymåne.

Tommy Nyman på polisen presstjänst: — Det konstiga som skulle kunna ske under fullmånen är inget vi normalt skriver om i våra sammanfattningar.

— Ibland är det inte tre-fyra utan kanske tio på ett begränsat geografiskt område som varit ute och spelat ett spratt, säger Tommy Nyman.

Att fullmånen skulle ha betydelse för människors beteende är något han reflekterat över. Det är inte alltid som man ens vet om det, men man känner att något ligger och puttrar i atmosfären.

Han har också en teori om varför det ser ut som det gör.

"Ibland är det inte tre-fyra utan kanske tio på ett begränsat geografiskt område som varit ute och spelat ett spratt" Tommy Nyman, polisen.

— Jag tror att det är många som mår psykiskt dåligt och som då är utåtagerande, säger Tommy Nyman.

I dagens industrialiserade och sekulariserade moderna samhälle

anses tidigare tankar om folktro i mångt och mycket vara ett minne blott. Istället möter vi ofta rädslor av mindre abstrakt karaktär. Miljöförstöring, terrorism och arbetsmarknad är något vi idag oroas och ängslas inför. På organisationen Mind, som arbetar med psykisk ohälsa, och som har en självmordslinje man kan ringa till, har man inte sett något som sticker ut just vid fullmåne. Istället är det andra faktorer som spelar in.

96

— Vid terrorhot. Eller vid storhelger, då blir människor mer påverkade om sin ensamhet, säger Johanna Nordin, verksamhetschef på Mind.

Att få intrycket av att en mytbildning finns är enkelt.

Trots detta har jag svårt att finna konkreta exempel hos de jag pratar med.Ett besök på arkivet slår dock fast en sak: skillnaden mellan då och nu är kanske inte särskilt stor alla gånger.

Fullmångens effekt lyser med sin frånvarå på Sahlgrenskas akutmottagning

— Det vardagsmagiska finns kvar hos oss. Att gå på varsin sida om en lyktstolpe med en nära vän kanske inte betyder något egentligen, men vi väljer att undvika det ändå, säger Fredrik Skott.

saker och ting i nya sammanhang, är ett exempel på detta. Kattbilder eller historiska personer som förses med bildtexter, är antagligen något som användare på Facebook kan känna igen. Vi kanske inte tror på spöken och troll längre.

Men folktron tar sig nya skepnader, och det finns inget som talar för att den skulle försvinna.

— Det är ett sätt för oss att förstå världen, säger Fredrik.

I dagens högteknologiska samhälle gör sociala medier att myter snabbt kan spridas. Vi skapar vår populärkultur, men den skapar också oss. Meme, ett internetfenomen där man med bilder, eller korta videos, sätter

97

Mannen i soffan välkomnar gäster iförd nattrock och nattmössa.

Wikimedia

Nattrockarna inspirerades ofta av asiatiska mönster.

Wikimedia

Svårglömda nattplagg Text: Sophie Gräsberg Foto: Elisabeth Eriksson

Nattskjorta – var ett av de första nattplaggen som introducerades. Redan på 1500-talet kunde kungar stoltsera runt i sina sovrum iförda nattskjortor, men det dröjde fram till 1800-talet innan resten av befolkningen skulle börja använda nattplagg. Det är ett av få nattplagg som tidigt började användas av både män och kvinnor. De tidiga nattskjortorna liknade dagens lucialinnen. På 1960-talet använde Audrey Hepburn en skarpt skuren tuxedovariant av nattskjortan i filmen Breakfast at Tiffanys. Men nattskjortans popularitet har fortsatt att sjunka ändå.

att det i Storbritannien förbjöds att bära nattrock på caféer.

Det ansågs helt enkelt för radikalt och revolutionärt.

Pyjamas – pyjamasen hämtades av britterna från Indien på 1800-talet. Ordet pyjamas kommer från det hinduiska ordet paejema och betyder ungefär ”benkläder”. Det var främst ett plagg för män men 1918 väckte Coco Chanel reaktioner när hon bar sin älskares pyjamas till stranden. Det dröjde inte länge för en trend var startad och den franska semesterorten Juan-Les-Pins fick smeknamnen pyjamaland och pyjamapolis.

Nattmössa – Användes främst under 1700-talet när det var modernt med peruker. Nattmössan var en mer avslappnad version av peruken och var oftast väl utsmyckad med silver och glitter. Nattmössan användes även för att hålla värmen under kalla perioder, men på 1800-talet kom det idéer om att kyla var bra för kroppen. Det, och den bristande användningen av peruker innebar slutet för nattmössan.

Negligéer – negligéerna fanns redan på 1800-talet och introducerades först i Frankrike. De var designade för att sova i men även att använda i hemmet. Det fick ett uppsving på 1920-talet när flera Hollywoodstjärnor började använda plagget. Det var först efter andra världskriget som plagget kom att ses som sensuellt.

Nattrock - Än idag finns det människor som ibland använder nattrock men de har inte samma betydelse som förr. På 1600-talet var nattrocken ett informellt plagg som användes i hemmet. Män kunde ta emot gäster iförda sin nattrock och lät sig även avbildas i plagget. På 1800talet blev det filosofernas plagg. Nattrocken skulle visa att männen var för intellektuella för att bry sig om fåfänga saker som kläder och mode, istället gick de i nattrock. Dessa filosofer lämnade hemmet iförda klädesplagget och gick gärna på café i det. Nattrocken kom därför att förknippas med radikaler och revolutionärer. Det gick till och med så långt

T-shirt – t-shirten lanserades redan på 1800-talet som ett underplagg. Män använde den under skjortor och sov ibland i t-shirt. Det vore på den tiden otänkbart att visa sig i t-shirt utan någonting över. Under andra världskriget använde sig den amerikanska flottan av underplagget, men när det blev varmt till sjöss tog männen av sig plaggen de hade över.

Efter kriget tog de med sig trenden till fastlandet och fortsatte att bära t-shirten synligt. Det blev snabbt populärt och idag bär vi t-shirt både som dagsplagg och nattplagg, men sällan som underkläder.

98

det status att ha mycket kläder. Kläder till alla tillfällen. De flesta människor köpte därför fler uppsättningar, och sov i sina slitnaste underkläder.

– Det blev billigare. Människor kunde skaffa mer, men det var långt ifrån alla som hade den möjligheten. Det blev ett medelklassideal att kunna byta kläder, säger Eva Andersson.

Symaskinens intåg på 1860-talet ökade producerandet av kläder lavinartat. Nu började människor inte bara köpa på sig extra kläder och byta om på natten. Nu producerades det även särskilda plagg helt avsedda för natten. Nattlinnen, nattskjortor, negligéer och så småningom pyjamasen blev allt vanligare.

En australiensk kvinna i strandpyjamas, 30-tal. Wikimedia

Det döende nattmodet Text: Sophie Gräsberg

Aldrig förr hade befolkningen haft plagg som designades, syddes, köptes och användes enbart för att sova i. Det var något enbart kungafamiljer haft förut.

Vi känner alla till olika nattplagg. Pyjamas och nattlinnen har de allra flesta människor ägt, men idag är konsumtionen på dessa plagg ytterst låg. Istället har vi gått tillbaka till ett nattmode som liknar det som varade under 1800-talets första hälft.

Under ett år förändrades nattplaggen. Nattpåsar introducerades för spädbarn, negligéer för kvinnor. Trikåer kom in i sovrummet. Pyjamasen gjordes för barn och fick allt kreativare utformningar och motiv. Men allt har sitt slut och idag har det gångna nattmodet stannat upp.

– Vi har gått tillbaka till hur det var förr. Vi har inte signerade nattkläder längre. Det går givetvis att hitta i postorder men det finns inga större utbud i butik, säger Eva Andersson.

Andra världskriget var den första gången som brittiska kvinnor av olika samhällsklasser sov tillsammans. Det blev en chock för medelklassens kvinnor. Medan de bytte om till sin nattsärk, nattlinne eller utslitna men tvättade underkläder upptäckte de något som de trodde var historia.

En del arbetarklasskvinnor bytte aldrig om på natten. De sov i samma kläder som de använt under dagen. Kvinnorna hade bara en uppsättning kläder och den fick räcka för dygnets alla timmar.

Idag är produktionen av särskilda nattplagg låg. De flesta människor sover istället i slitna t-shirts, linnen som sett bättre dagar eller i sina underkläder. Det är dock inte en trend som finns i alla länder.

– Kollar man på Storbritannien exempelvis har de en betydligt större konsumtion av signerade nattkläder. Men sen så har ju de mycket kallare inomhus också, säger Eva Andersson.

Även om de allra flesta människor, oberoende av klass, redan på 1920-talet bytte om när de skulle gå och lägga sig var det inte länge sedan människor inte alls bytte om.

Under medeltiden och renässansen ansågs det att smuts var en yttre produkt, från omvärlden. Därför fanns det inget behov att byta underkläderna varje dag. Istället sov människor i samma plagg som de använt under dagen, ifall det inte var varmt nog att sova naken.

– Det handlar väldigt mycket om en resursfråga. Var det kallt tog man på sig det man hade, säger Eva Andersson som är historiker och universitetsadjunkt vid Göteborgs universitet med expertis inom kläder och mode.

En nattsärk från 1860-talet. Wikimedia

1800-talet medförde sig nya tankar om hygien. Människor svettas och producerar smuts, därför måste vi byta om.

Samtidigt innebar industrialiseringen att kläder blev billigare. Nu var det möjligt att äga flera klädesplagg. Statusmarkören förflyttades också. Nu var det inte status att ha fina kläder, för det hade de flesta råd med. Nu blev

99

- en dörr till det overkliga Sömn har länge varit ett verktyg i filmberättandet. Under åren har några av de största filmskaparna använt sig av sömn för att ta tittaren ännu längre än vad som redan är möjligt i filmens värld.

– Sömn har blivit ett användbart verktyg för att lösgöra det rationella beteendet och tillåta något som går utanför normen, säger filmvetaren Boel Ulfsdotter.

Text: Natasha Azarmi

100

REPORTAGE

rån Törnrosa till Inception. I alla tider har sömn använts som en del av filmhandlingen. Men låt oss ta det från början. Det hela började med begreppet ”Journey Perspective”. Ett redskap väl använt av regissörer och filmskapare för att skildra resan från morgon till kväll. Du har nog sett det innan; solen går upp, solen står högt på himlen, solen går ner. En ny scen tar vid.

– Det är ett sätt att göra ett avslut på. Då blir sömnen en form av öppning för filmskaparen till en ny scen, säger Boel Ulfsdotter, doktorand i filmvetenskap vid Göteborgs universitet.

På 30-talet började Charlie Chaplin att undersöka natten och sömnen i stumfilmen Stadens Ljus, där staden fick gå till vila. Att ge sig in i stadsmiljön och skildra staden om natten var en försiktig början till den historia som vi nu ska ta oss in i.

Bergman och Gregory Peck öppnade filmen upp för en drömlik värld. Det var helt enkelt något alldeles extra för sin tid. Och det var tack vare sömnen.

För att skildra sömnen och drömmarnas bisarra värld tog Spellbounds skapare hjälp av Salvador Dali.

En man känd för att leka med vår illusion.

– Det blir väldigt effektfullt eftersom att man har valt Salvador Dali som scenograf då hans värld är helt surrealistisk och inte på något sätt rationell, säger Boel Ulfsdotter.

Surrealistiskt och icke-rationellt. Det är där vi hamnar idag. 70 år har gått sedan Alfred Hitchcock gav oss Spellbound och sömnens roll i filmen har knappt förändrats. Sömn i film förblir ett verktyg för filmskapare, och ett sätt för oss tittare, att ta oss ännu längre än vad som faktiskt är möjligt i filmens värld.

Exemplen är många. Från Fight Club till Woody Allens Skorpionens förbannelse. Från Terror på Elm Street till Sömnlös i Seattle. Allihop tar de oss bortom det rationella beteendet och använder sig av sömnen som förklaring till absurda händelser. Sömn blir förklaringen till det oförklarliga och en dörr till det overkliga.

– Det har blivit ett väldigt användbart verktyg för att lösgöra det rationella beteendet och tillåta någonting som går utanför normer, säger Boel Ulfsdotter.

– Är det därför du tänker att det har blivit ett så användbart verktyg?

– Ja, jag tror att det är väldigt tacksam som en form av eskapism, som en sidodörr ut till någonting som man kan förklara med att personen gick i sömnen eller att personen var hypnotiserad. Det är ju alltid bekvämt.

För det är på 40-talet som vår historia tar fart på riktigt. Årtiondet lade grunden för hur sömn har kommit att skildras i filmer än idag.

Sömn blev mer än bara ett tekniskt verktyg, sömn blev nu en del av historien.

I den brittiska thrillern The Big Sleep från 1946, som präglas av mord, får sömn agera som en metafor. Sömn betyder i det här fallet döden.

– Där fick man en mer praktisk användning för begreppet sömn utifrån att det är en deckare där folk dör från höger till vänster, säger Boel Ulfsdotter.

Men det är i Hitchcock-regisserade Spellbound, från 1945, som sömnen blir tilldelad en av sina största roller dittills. Kanske sin allra största.

Med hjälp av storheter som Ingrid

Hör hela reportaget på vår hemsida

101

Spellbound. Bilden föreställer scenografi av Salvador Dali ur filmen Spellbound.

F

DUNKEL/ om oss

DUNKEL

REDAKTIONEN

Aron Mikael Sik

Moa Carlsson

Jacob Larsson

Sophie Gräsberg

Robin Salomonsson

Gabriella von Liewen Wistrand

Maria Hall

Rasmus Lygner

Anna Engström

Michael Larsson

Agnes Aronsson

Julia Jakobsson

Natasha Azarmi

Mattias Backlund

Alexander Hultman

Innehållsansvarig

Layoutansvarig

1. 1 2. X 3. 1 4. 1 5. 1 6. 1 7. 1 8. 1 9. 2 10. 1 11. X 12. X 13. 2 14. 1 15. X

Reporter

Planeringsansvarig

Layoutansvarig

Reporter

Bildredaktör

Reporter

Reporter

Webbredaktör

Reporter

Glöm inte att läsa vårat webbmagasin där du hittar reportage, radioinslag och mycket mer Magasinet finns på www. dunkel.jmg.gu.se eller genom att scanna QR-koden.

102

Reporter

Webbredaktör

Reporter

Reporter

ELEMENT Ett magasin om naturens krafter

Nr.1 2016

Magasinet som kopplar människan till naturen

Nytt nummer ute nu

element.jmg.gu.se

DUNKEL NR 1 ETT MAGASIN AV JMG TERMIN 3 VT16 BILAGA TILL VÄSTFRONTEN ANSVARIG UTGIVARE: ULLA SÄTEREIE