Framgång Genom Clean Tech

Framgång genom

CleanTech

Med biodrivmedel i tanken

Klart spår till en grönare värld

8 16

26 Solljus till salu

Vakna nu, Sverige!

Krönika av Lars Ling Sidan 2

Med biodrivmedel i tanken | Potential för tillväxt | Efokus – en träffpunkt för förnybar energi | Grön rappakalja eller trovärdig reklam | Med säljande design | Klart spår till en grönare värld | Från kalla Sverige till heta Spanien Kretsloppsanpassat byggande | Grönare skogsbruk med El-forest | Sänkta boendekostnader med Splitbox Fortare framåt med Jegrelius forskningscenter | Solljus till salu | Allt om Konferensen | Lyckad satsning på biogas Fördel Norrland | CleanTech Roadmap 2009-2010 | Länet har många företag med fantastisk utvecklingspotential Grå kaj blir knallgrön stadsdel | Framtidens Bioraffinaderi tar form | Långsiktighet är inte sexigt Svensk miljöteknik på export – målet för länsövergripande EU-projekt | CleanTech i världen

Innehåll

2

KRÖniKA – Lars Ling

4

KRÖniKA – Bo Källstrand

6

KRÖniKA – Britt Bohlin

8-9

BioFUeL Region

9

SwenTeC

10-11

eFoKUS

12

KRÖniKA – Kjell Lundberg

14-15

THeRmoTeCH

16-17

FLeXiwAggon

16-17

DiCK JAnSSon – Tajmingen kunde inte vara bättre

18

ABSoLiCon

20-21

An ARKiTeKTeR

22-23

eL-FoReST

23

SPLiTBoX

24

AiR STAR - noTiSeR

26

SoLLJUS AB

28-29

ALLT om KonFeRenSen

30

BiogAS i ÖSTeRSUnD

31

ALmi FÖReTAgSPARTneR

32

KRÖniKA – Catharina ottander

34-35

CLeAnTeCH RoADmAP 09-10

36

ARenA miLJÖLäneT VäSTeRnoRRLAnD

38-39

noRRA KAJen

40

PRoCeSSUm

42

KRÖniKA – Carl mossfeldt

44

eneRgi- oCH miLJÖTeKniK På eXPoRT

46

JegReLiUS FoRSKningSCenTeR

47

CLeAnTeCH i VäRLDen

AnSVARig UTgiVARe: Lars Ling Handelskammaren mittsverige, lars.ling@midchamber.se PRoDUKTion: ADC media, info@adc.se, 0620-68 33 00

2

| Framgång genom CleanTech

Vakna nu, Sverige! enLIgT Vår oMVÄrLD Är SVerIge världsledande inom miljöteknik och hållbart miljöarbete.

Det är smickrande, men dessvärre inte sant. Den dystra sanningen är nämligen att svenska företag tappade marknadsandelar under 2008. Även vi själva tror fortfarande att svenska företag är världsledande inom miljöteknik. glöm det!

Valet står mellan att fortsätta tro att vi driver utvecklingen eller att vakna, kavla upp ärmarna och bygga substans bakom orden.

Svenska företag är fortfarande världsledande i bemärkelsen att Sverige ligger i framkant och att våra företag har smarta produkter anpassade för hållbart miljöarbete.

Men att bara prata om att vi är världsledande räcker inte. Tiden är mogen att sluta snacka och börjar sälja. ny utgångspunkt: VI Kan InTe LÄngre LeVa På gaMLa MerITer. VI MåSTe Våga VISa VÄrLDen VaD VI Kan På MILJöoMråDeT. SVerIge MåSTe Våga VaKna. om vi backar bandet till 1870 var Sverige det fattigaste landet i europa. 100 år senare var Sverige europas fjärde rikaste nation.

Vägen mot toppen var fantastisk och resan präglades av innovativ anda med fokus på utveckling. Då hela världens industrier stod i ruiner pumpade Team Sverige på till max - och så fortsatte det fram till mitten av 70-talet. Sedan hände någonting…. nu har flera länder kommit ikapp och i vissa fall till och med kört förbi. Vi blev bortskämda av den kunskap och innovationskraft som så länge sålde sig själv. Vi förlorade drivkraften och därmed också tempot. nu är det nya tider och tuffare konkurrens.

Vi måste börja paketera, profilera och marknadsföra våra produkter. Det nya marknadsklimatet kräver en mer aktiv försäljning.

Inom områdena hållbarhet och miljöteknik var vi tidigt ute och positionerade oss i spets, men det räcker inte länge till. Det är nu dags för en verklighetscheck och nulägesanalys på aB Sverige.

• Är vi det land som Sverige en gång var?

• Är Sverige år 2050 ”bara” ett plikttroget produktionsland där vi korrekt och ordentligt utför bra arbete (med utveckling, forskning och drivkraft på annat håll)? neJ TaCK! VaKna nu, SVerIge! Vi har ett berg av kunskaper och svårslagna erfarenheter av miljötekniskt hållbara lösningar. unik kompetens finns hos privata företag samt inom kommuner och offentliga organisationer. Vilka systemlösningar, produkter och tjänster vi har!

Sverige kan bli bäst igen och våra miljöteknikföretag kan snabbt plocka marknadsandelar. allt som krävs är att vi bestämmer oss.

Klimathotet är ett faktum. Hållbarhet och en bättre miljö står högst på agendan här och i övriga världen.

Varför inte ta denna möjlighet att säkra sysselsättning och välfärd?

Varför inte ta tillbaka den världsledande position Sverige haft?

Varför inte hjälpa resten av världen att utveckla miljövänliga lösningar så att klimatmål nås och miljöhot minskas.

Sverige måste våga vakna!

Lars Ling, projektledare på Handelskammaren mittSverige

VÄRNA NORRLAND genom aktivt medlemskap Tack för er ovärderliga support – antingen som blivande medlem, samarbetspartner eller företagssponsor. Kontakta oss gärna för samverkan kring opinionsbildning, lobbying och kunskapsspridning eller övriga satsningar i och för Norrland. Önskemål om föredrag och bildspel eller information om våra attraktiva medlemspaket?

Kontakta Catharina Ottander, vd Norrlandsförbundet tel. 060-61 90 61 alternativt catharina.ottander@norrland.info

www.norrland.info

Krönika – Bo Källstrand

Jag tror på

Framgång genom

CleanTech!

Frågorna kring världens energiförsörjning kommer att behålla sin aktualitet långt efter det att den nuvarande konjunktursvackan passerats. Den allt snabbare förbrukningen av fossila resurser leder till ökad knapphet och därmed ökande priser. Teknik för att utvinna förnybar energi kommer därigenom successivt att öka sin konkurrenskraft. Teknik som ökar energieffektiviteten och minskar energibehovet likaså.

Den fossila förbränningen leder till utsläpp av koldioxid som påverkar klimatet. Världens politiska beslutsfattare tar i allt större utsträckning hotet på allvar och inför successivt nya styrmedel för att minska utsläppen. Även detta leder till ökad konkurrenskraft för energieffektiv och koldioxidsnål teknik – och det är ingen djärv gissning att trenden kommer att hålla i sig.

För vår del av landet har dessa frågor hög aktualitet. Västernorrlands län ligger i topp i Sverige vad gäller energiförbrukning per capita, och vi har därför större anledning än de flesta att tillämpa det senaste vad gäller effektiv energianvändning och energiutvinning. Så är också fallet. På ett antal områden har företag, kommuner och hushåll i vår landsända installerat lösningar som ligger i den internationella frontlinjen, och som väckt berättigat intresse i vår omvärld.

Som ett län med en lång industritradition lever vi också med spår av äldre tiders mindre miljövänliga teknik. Omfattande resurser har lagts ner på sanering av gammal förorenad industrimark, återställande av vattendrag m.m. Även här finns rikliga exempel på tillämpning av spetsteknik.

Kunnandet om dessa tillämpningar finns i stor utsträckning hos regionens lokala företag. Många av dessa är idag relativt små, och tills nyligen väsentligen inriktade på den lokala marknaden. Initiativet ”Framgång genom CleanTech”, som drivs av Mitt Sveriges Handelskammare tillsammans med stöd från Länsstyrelserna i Västernorrland och Jämtland,

4

| Framgång genom CleanTech

kommuner m.fl. syftar till att lyfta fram och synliggöra den samlade kompetens som finns inom miljöteknik i regionen.

Efterfrågan på vårt kunnande inom dessa områden ökar nu kraftigt världen över. Den krävande miljöoch klimatpolitik som tillämpats hos oss har drivit fram lösningar som nu behövs på många håll, inte minst inom EU. I dessa tider när konjunkturnedgången sätter djupa spår gäller det att välja rätt och satsa resurserna på sådant som har framtiden för sig. Att satsningar på miljöteknik har framtiden för sig är ingen djärv gissning. Företagen inom ”CleanTech Region” kraftsamlar nu för att föra ut sitt kunnande. Genom att vidareutveckla samarbetet kan kompletta systemlösningar erbjudas. Genom samarbete inom marknadsföringen kan vårt kunnande föras ut effektivare och leda till fler affärer.

Detta arbete kommer att leda till en bättre miljö, globalt och lokalt, och till en positiv utveckling av näringslivet i Mellannorrland.

Jag tror på Framgång genom CleanTech!

Härnösand i mars 2009

Bo Källstrand Landshövding Västernorrland Foto: Örjan Leek

ADC Media

Regionens energiforum Efokus – en viktig resurs för utveckling, information, kunskap och forskning inom förnybar energi och energieffektivisering i regionen.

Efokus – en betydande brobyggare och en viktig mötesplats.

Efokus finns på den lokala, regionala och den internationella arenan.

Krönika – Britt Bohlin

Samarbete och miljöteknik

viktigt för utvecklingen i Jämtlands län

Det regionala struktur-fondsprogrammet för Mellersta Norrland, ”Utvecklingskraft för ett hållbart Mittsverige”, har förstärkt det nära samarbetet mellan Jämtlands län och Västernorrlands län i utvecklingsfrågor. Dessutom erbjuder programmet finansiering av angelägna initiativ från såväl näringsliv som forskning och utveckling. En stor del av den finansiering som står till buds går till utveckling av ny miljöteknik – d.v.s. CleanTechområdet. Min erfarenhet från arbetet i det partnerskap som prioriterar hur strukturfondsmedlen ska användas, är att det finns en samsyn om att dessa frågor är viktiga.

Genom samarbetet i strukturfondsprogrammet täcks alla de olika förutsättningar in som ryms mellan ”hav och fjäll”. Samtidigt ger ett gemensamt agerande mellan länen större kraft och bättre förutsättningar för våra företag att lyckas på en exportmarknad. Jag tror nämligen att de miljöteknikprodukter och lösningar vi utvecklar här i vår region inte bara kommer att vara till hjälp i vår egen omställning till ett fossilsnålt samhälle – de kommer dessutom i allt större utsträckning att efterfrågas på en internationell marknad!

Mittuniversitetet är en gemensam tillgång för Jämtlands och Västernorrlands län som måste spela, och spelar, en central roll för utvecklingen i de båda länen, inte minst för att utveckla ny miljöteknik som baseras på länens erfarenheter och förutsättningar.

För Jämtlands läns del är t.ex. forskningsområden som Skog och Vintersport viktiga.

Ren luft, rent vatten och en attraktiv och hälsosam miljö är kännetecken för Jämtlands län. Samtidigt är länet befolkningsmässigt litet och har få stora industrier. För mig är därför samarbete med andra och utveckling av ny miljövänlig teknik (CleanTech) två nyckelfaktorer för att säkra en god utveckling

6

| Framgång genom CleanTech

och en god tillväxt i länet samtidigt som länets grundläggande värden behålls och utvecklas.

Jag menar att utgångsläget är gott trots den nu rådande konjunkturen. Utvecklingen inom energiområdet är lovande med stora satsningar inom vindkraftsindustrin och en målmedveten satsning på att ta tillvara länets tillgångar inom bioenergiområdet. Dessa satsningar är glädjande även av det skälet att de genomförs i alla delar av länet – i Östersund förstås men även på landsbygden och i tätorter långt ifrån länets enda stad.

För vår del gäller det nu att ta vara på det kunnande som byggs upp om förnybar energi och andra miljötekniklösningar för att gå vidare i utvecklingen och skapa förutsättningar för ytterligare företagande och nya jobb. Det är min bestämda uppfattning att det behövs ett väl utvecklat samarbete och ett gemensamt agerande mellan flera olika parter om vi ska lyckas. Detta har också kommit till uttryck i det nya regionala tillväxtprogrammet för Jämtlands län.

Britt Bohlin Landshövding i Jämtlands län Foto: Tina Stafrén

Foto: Håkan Kvam

Utmaning och utveckling

FÖR LIV OCH HÄLSA

Ny teknik kyler Sundsvalls sjukhus med snö Landstinget Västernorrland har i mer än 10 år gjort stora besparingar av energi genom effektivisering av ventilation, belysning, uppvärmning och kylning.

jämfört med om inga energieffektiviseringar hade gjorts. Användningen av fossila bränslen har ersatts med fjärrvärme, biobränslen och solenergi.

En väl fungerande och klimatsmart snökyleanläggning som är den enda i världen i sitt slag har utvecklats i Sundsvall. Med den nya metoden har köldmedia fasats ut och elanvändningen för kylning sommartid har minskat med över 90 procent.

Energieffektivisering, effektivare transporter, kemikalier/läkemedel och lustgas är prioriterade områden för miljöarbetet. I kampanjen Klimatsmart i norr samverkar 4 norrlandsting för att få med 28 000 anställda i omställningen till en effektivare elanvändning

Landstinget Västernorrland har genom ett offensivt klimatarbete minskat koldioxidutsläppen i fastigheter med mer än 50 procent mellan 1995 och 2009. Åtgärderna ger även stora ekonomiska fördelar. Den årliga besparingen beräknas till 40 miljoner kronor,

Miljöanpassad upphandling är också en viktig del i arbetet lika så att stötta regionala initiativ inom miljö- och energiområdet. Landstinget deltar även i internationellt energisamarbete inom projektet MORE 4NRG.

Fakta om anläggningen för snökyla En bassäng på 10 000 kvadratmeter, motsvarande en fotbollsplan, fylls under vintern med 70 000 kubikmeter snö. I slutet av vintersäsongen täcks snön med ett lager flis. Under sommarhalvåret leds smältvattnet till en värmeväxlare som för över kylan till sjukhusets kylsystem.

www.lvn.se

Biofuel Region

Med biodrivmedel Umeå

Trots lågkonjunktur och finansiell oro så sjuder det av satsningar på bioenergi och transporter i regionen. Såväl universiteten, industrin och samhället är på gång. Så hade det inte sett ut om det inte fanns en medveten vilja att samarbeta för att utveckla vår råvara och industri i regionen. Den viljan och kraften vill BioFuel Region förstärka.

BioFuel Region är ett samarbete i Västerbottens och Västernorrlands län som består av 13 kommuner, 7 företag, regionförbund, länsstyrelser, landsting och universitet. Den gemensamma visionen är att vara en världsledande region i omställningen till biodrivmedel och produkter från förnybara råvaror.

– Vårt nätverk är inte den enda drivkraften, men har ändå betytt en hel del för etableringen av biodrivmedel i norra Sverige, säger Eva Fridman, processledare för BioFuel Region. Samarbete mellan industrin, universiteten och samhället är avgörande och även om debatten kring biodrivmedel varit het så har vår region faktiskt samlats för en gemensam vision och utvecklingen går sakta men säkert framåt.

Idag finns det 75 tankställen för E85 och två procent miljöbilar i regionen. Utvecklingen av andra generations cellulosabaserade etanol vid universitetens pilotanläggning avancerar med flera patent på gång. Det finns en stark satsning på framtidens bioraffinaderier i regionen och en mobilisering för biogas är på gång. Dessutom inleder BioFuel Region nu ett samarbete med Norrbotten och de biodriv-

det behövs en mångfald av lösningar och en bredd av kompetens om vi ska klara den utmaningen.

Eva Fridman, Processledare för BioFuel Region.

medelssatsningar på DME i form av svartlutsförgasning som finns där. Men inget av allt detta hade varit möjligt om det inte fanns en medvetenhet och vilja till samhandling från alla parter för att ställa om våra transporter och utveckla vår råvara och industri till detta.

Insikten att det inte går att göra det ensam har varit avgörande.

Därför har BioFuel Region arbetat fram en gemensam värdegrund som går ut på att skapa

förutsättningar för människor och organisationer att engagera sig i utvecklingen av biodrivmedel och gröna produkter genom att bjuda in öppet och brett till samverkan.

– Vår drivkraft är den globala klimatförändringen och nödvändigheten att snabbt utveckla och använda hållbara lösningar för den oljeberoende transportsektorn, säger Eva Fridman. Det kräver en helhetssyn och en ödmjuk inställning till uppgiften och en insikt att

I sina projekt fokuserar BioFuel Region i huvudsak på tre områden: Råvarufrågan, industriell och regional utveckling men framförallt på samhällsomställning, det vill säga att skapa ett långsiktigt engagemang och handlingskraft i regionen.

– Att övergå till biodrivmedel handlar inte bara om teknik, säger Eva Fridman. Vi behöver människorna och beslutsfattarna med oss. Deras förståelse och engagemang är avgörande drivkrafter i energiomställningen.

Huvuddelen av BioFuel Regions projekt går ut på att få människor att inse möjligheterna till tillväxt och utveckling som finns kopplat till energiomställningen, men också att kommunicera orsaker och drivkrafter bakom nödvändigheten att ställa om till biodrivmedel, som klimatförändringarna och vikten att säkra energiförsörjningen när oljan tar slut. Projektarbeten för gymnasieelever, det vill säga nästa generation som ska ta över och vidareutbildning av lärare och politiker är några konkreta projekt

Miljöteknik – en blivande tu Aldrig tidigare har det funnits så mycket offentliga pengar för att skapa regional utveckling och affärer inom miljöteknik – branschen som internationellt går under samlingsnamnet CleanTech.

I Jämtland och Västernorrland finns tre EU-projekt som alla syftar till att stimulera före-

8

tag att mer offensivt investera i produktutveckling och försäljning.

Med en grov förenkling anses

| Framgång genom CleanTech

nämnda EU-projekt och Almi tillsammans disponera cirka 50 miljoner kronor.

Ovanpå detta finns ytterligare drygt en miljard som är öronmärkta för ändamålet hos näringsdepartementet och Energimyndigheten.

– Hur ska vi i vår del av landet få en större del av resurserna? Det är den stora utmaningen, men även här är jag optimistisk. Länets sam-

tliga kommuner är ju på och har anslutit sig som Ekokommuner, säger företagaren Joakim Byström från Härnösand.

Byström, som driver ett av projekten (CleanTech Demonstration Arena), vill lyfta fram och marknadsföra regionens demonstrationsanläggningar inom miljöteknik.

Det internationella intresset för

Swentec

i tanken

Potential för tillväxt stockholm

“

Vår drivkraft är den globala klimatförändringen och nödvändigheten att snabbt utveckla och använda hållbara lösningar för den oljeberoende transportsektorn

som hela tiden varit grundstenar i verksamheten.

När det gäller industriell utveckling och råvara så är ambitionen att bli något av en test- och demonstrationsregion för ny teknik och energieffektiv användning av råvara.

BioFuel Region är både involverade i storskaliga projekt som att utveckla bioraffinaderier såväl som i mindre projekt, som exempelvis att bygga om skotrar till drift på biodrivmedel. En utmaning är att ta steget till att det blir affärslösningar av detta.

– Med regionens industri, universitetssatsningar och råvara finns en enorm möjlighet att utveckla förnybara drivmedel, energilösningar och gröna kemikalier, säger Eva Fridman.

BioFuel Regions roll är bland annat att hjälpa innovatörer att testa sina idéer och knyta kontakter med industrin. Men även att hjälpa industriella aktörer att hitta partners för t.ex. råvaruleveranser och intresserade kommuner.

– Under 2009 ska vi försöka få regionens universitet och de tunga industriella aktörerna att medverka i en testpanel för nya affärsidéer och innovationer.

För att säkra en hållbar och maximal resursanvändning av skogen är BioFuel Region också engagerade i två större forskningsprojekt kopplat till detta. Projektet Future Forests går ut på att ta fram scenarier för hur vi kan bruka skogen på ett hållbart och acceptabelt sätt och samtidigt ta hänsyn till klimatförändringar, globalisering och framtida behov i form av energi, produkter och rekreationsmöjligheter. Projektet Ökat utnyttjande av skoglig biomassa handlar om hur vi kan öka användningen och uttaget av biomassa från skogen för bioenergi, bland annat uttag av grot och stubbar, skördemetoder och förbränningsegenskaper hos olika material. • Camilla Dopson

uristattraktion? miljöteknik växer snabbt och Byström framhåller vikten av att visa för omvärlden att Sverige ligger i framkant – och det av flera skäl.

Förutom ökade möjligheter för tillväxt inom svensk miljöteknik tror Byström att ökad tillgänglighet för demonstrationsanläggningar ska generera en vitamininjektion även för turismen.

– Min vision är att CleanTech ska bli så stort att internationella före-

tag bestämmer sig för att lägga en av sina demonstrationsanläggningar i Västernorrland eftersom vi här blir så duktiga på visa upp CleanTech, sa en entusiastisk Joakim Byström i samband med Framgång för CleanTech-konferensen på Södra Berget i januari. •

Lasse Sjöberg

Berit Gullbransson, verksamhetschef på Swentec, poängterar vikten av samarbete för att lyfta svensk miljöteknik.

– Fyra av fem svenska miljöteknikföretag har Berit Gullbransson, Swentec färre än tio anställda.

Foto: Olle Melkerhed Samverkan blir då extra viktigt eftersom företag i den storleken sällan har tid, kunnande och finansiella muskler att göra en genomtänkt exportsatsning.

Swentec, Sveriges miljöteknikråd, har regeringens uppdrag att på nationell nivå utveckla en effektiv struktur som ökar tillväxten för svensk miljöteknik.

Konkret - vad innebär det?

– Vi har tagit fram en strategi och planerar ett arbete med en handlingsplan för att tillväxten och exporten av svensk miljöteknik ska öka.

Tillsammans med flera andra aktörer arbetar vi utifrån områdena Politisk styrning, Kompetens för hållbar utveckling, Samverkan, Kommersialisering och Affärs-modeller.

I december överlämnar vi handlingsplanen till regeringen.

Denna är en del på vägen mot en effektiv struktur.

Svenska miljöteknikföretag hade 2007 en försäljning på 114 miljarder kronor och cirka 30 procent av siffran avsåg export. Försäljningen väntas ha ökat kraftigt under 2008 och potentialen framöver bedöms vara mycket stor.

– Vi har ännu inga siffor för 2008 men investeringar i miljöteknik ökar snabbt och

svenska företag har goda möjligheter att ta för sig på en växande marknad. Är det ett hot eller en möjlighet att fyra av fem företag har färre än tio anställda?

– Det är en möjlighet i bemärkelsen att flera små företag i samverkan kan konkurrera om anbud på hemmaplan och/eller diskutera gemensamma satsningar på export. Små företag kan växa genom att samarbeta och vi ser betydande möjligheter till nya jobb och snabbt ökande försäljning. Omvänt är det naturligtvis besvärande att så många av våra miljöteknikföretag idag är för små för att ens kunna planera för export.

Berit Gullbransson konstaterar att affärer görs av företag och att till exempel kommuner bör ha rollen som ”dörr-öppnare”. För internationell draghjälp hoppas Gullbransson mycket på de exportorienterade svenska storföretag som redan är etablerade på världs-

Framgång genom CleanTech

|9

Efokus

Efokus – en träffpunkt SOLLEFTEÅ/SUNDSVALL

Utvecklingsbolaget Efokus ska samordna regionens aktiviteter inom förnybar energi.

Längs vägen ska Efokus också hitta en bredare bas för ägandet än nuvarande Sollefteå och Sundsvalls kommuner.

Regionen har mycket goda förutsättningar att bli en stark zon i den energiomställning från fossil till förnybar energi. Genom bra kommunikation, relevant information och god samordning mellan projekt och näringsliv är Efokus en betydande brobyggare och en viktig mötesplats.

– Vi är en gemensam och transparant spelplan för bioenergisektorn, säger Maria Wennberg, informationschef på Efokus.

Tanken är också att Efokus ska bidra till att regionens företag inom miljöteknik når en ökad grad av kommersialisering så att företagen kan sälja mer på en internationell marknad.

– Många företag som jobbar med förnybar energi är små och drivs av hängivna uppfinnare som tekniskt ligger i framkant.

Många säljer bara i Sverige eller möjligen inom Norden. Med ökad samordning av kunskap och pengar kan företagen även nå en snabbt växande global marknad, säger Tord Fjällström i Sollefteå, VD för Efokus.

Sverige anses vara världsledande inom miljöteknik, men ledartröjan gäller i första hand kunskap. Försäljningen av svensk miljöteknik är fortfarande på låg nivå.

Privata och offentliga aktörer, därav några med stora finansiella resurser, vill nu att Sverige mer offensivt ska göra anspråk på den internationella kaka för miljöteknik som initierade

10

Lars-Erik Persson, Tord Fjällström, Maria Wennberg, Tomas Widenfalk, Anna Borg, Torsten Berglund och Bertil Carl

bedömare tror kan växa snabbt.

Motiven att snabbt utveckla miljömässigt hållbara lösningar förstärks alltså av potentialen för ny sysselsättning.

I syfte att skapa större regional samverkan kring förnybar energi har Energidalen i Sollefteå och

| Framgång genom CleanTech

Fokusera i Sundsvall bildat nya och gemensamt ägda bolaget Efokus.

Företaget har nio anställda, sex i Sollefteå och tre i Sundsvall.

Med ”regionen” avser Efokus företrädesvis Västernorrland och Jämtland, men definitionen kan

långsiktigt komma att vidgas.

Med fokus på teknikutveckling inom bioenergi har Energidalen under mer än 15 år byggt upp gedigen kunskap och ett internationellt nätverk av rang.

Kunskaperna införlivas nu i Efokus och kontaktnätet ska underlätta

Efokus

för

förnybar energi

“

Efokus ska i sammanhanget bli ett ”handelshus för förnybar energi”.

Efokus ska vara en arena för kunskap, debatt och information.

pågår för närvarande sex offentligt finansierade utvecklingsprojekt, bland annat i nära samverkan med Mitt Universitetet. JilU och LRF. Enkelt uttryckt kretsar projekten kring hur vi ”får ut mer” förnybar energi av gemensamt ägda resurser. Projekten fokuserar på grot, biogas, barroch lövträd, förgasningsteknik, energieffektivisering och förnybar energi.

Efokus, som utgör projektens samlingsplats, ska via hemsida, nyhetsbrev, pressreleaser, temadagar, med mera sprida information och kunskap om projektens landvinningar.

– De sex regionala projekten drivs av kunniga människor och en uppgift för oss är att omvandla kunskaperna på forskarnivå så det blir begripligt för allmänheten. Vi står inför en gigantisk omställning i energifrågorna och kunskaperna måste byggas från grunden.

Ju fler som förstår behoven av omställning och den kommersiella potentialen för miljöteknik, desto större acceptans för ett miljöanpassat samhälle, säger Maria Wennberg. • Lasse Sjöberg

!Fakta Ägs till lika delar av Sollefteå och Sundsvalls kommuner.

Startade 2008 Vd. Tord Fjällström Nio anställda varav sex i Sollefteå och tre i Sundsvall

lsson – sju av nio anställda i Efokus. Bolaget jobbar med förnybar energi och energieffektivisering.

Foto: Michael Engman bolagets ambitioner att bidra till ökad global kommers för regionens branschföretag.

Efokus ska i sammanhanget bli ett ”handelshus för förnybar energi”.

Efokus ska vara en arena för kunskap, debatt och information.

Som ett led i kunskapsspridningen

har Efokus via mål 2-projektet EnergYZer bidragit till en pågående förstärkning av de lokala energikontorens organisation.

– Det krävs en samlad bild i omställningsfrågan och vi ska vara navet kring vilket kompetensfrågorna snurrar.

Hos Efokus ska det vara lätt för branschens aktörer att snabbt få svar på frågor. Energikontoren ska serva allmänheten och vi ska jobba för samordning inom branschen och för intensifierad forskning, säger Fjällström.

I Västernorrland och Jämtland

Jobbar med kunskapsspridning, samordning, utbildning och forskning om energi effektivisering, energiomställning, förnybar energi och ny energiteknik lokalt, regionalt, nationellt och internationellt Finns i Energihuset, Nipanområdet Sollefteå Tel. 0620-68 27 72

Framgång genom CleanTech

| 11

Krönika – Kjell Lundberg

Riktlinjer för hållbar utveckling Organisationen Det naturliga steget (www.thenaturalstep.org) har tagit fram riktlinjer för hållbar utveckling och resonemanget återges nedan.

De teoretiska möjligheterna att skapa ett hållbart samhälle med en ökande välfärd är goda.

Och vi människor är fantastiska.

Så vad är problemet? Jo - komplexiteten. Vi behöver därför en gemensam överblick och spelregler för att kunna skapa ett hållbart samhälle.

Det Naturliga Stegets riktlinjer för en hållbar samhällsutveckling Vi behöver: 1...utgå från en principiell och vägledande definition av hållbarhet.

2 …med hjälp av definitionen analysera potentialen för framtida lösningar, snarare än låta begränsningarna i dagens teknik och kultur hämma våra framtidsbilder.

3 ...ha överblick över de delsystem som berörs när lösningar på väg mot hållbarhet diskuteras.

4 ...analysera vart och ett av de del-systemen mot definitionen av hållbarhet för att dels finna de mest kritiska flödena och aktiviteterna i dagens situation – och dels föreslå en steg-för-steg utveckling i riktning mot hållbarhet.

5 ...se till att delsystemens gradvisa utveckling sker på ett samordnat sätt, så att utvecklingen inom delsystemen kan stödja varandra, eller i vart fall inte bli motverkande.

6 …se till att trade-offs och målkonflikter i första hand diskuteras efter sina förutsättningar att vara smarta steg i förhållande till kommande steg mot hållbarhet, inte efter ett pest-eller koleraperspek-tiv just nu.

7 ...använda en gemensam metodik som stöder punkt 1-6 när vi som olika aktörer samverkar i utvecklingsprocesser.

8 ...använda metodiken för att se hur långt man kan komma i dialog och samverkan med hjälp av ren logik och strategisk kompetens för att hantera målkonflikter, och först därefter hantera värderings-

12

Grön rappakalja

eller trovärdig reklam

Vi har hört den otroliga men sanna historien om hur korkat det kan vara: Laxen odlas i Norge, fryses in och åker 1 800 mil båt till Thailand där den fileas, förpackas och lastas för hemtransport via Suezkanalen till butikerna i norden. Generalknas!!! och man tar sig för pannan.

För visst är det orimligt att transportera laxen nästan ett helt varv runt jorden innan den äts. Men känn på den här! Du står hemma och lagar mat och upptäcker att du glömt köpa till exempel lax, tar därför din Volvo 745 till affären fem kilometer bort. Visserligen slarvigt men fullt acceptabelt.

Omvandlat till miljöbelastning kostar bilturen hela 2 kg koldioxid medan en t o r till Thailand för ett halvkilosbit lax orsakar ett utsläpp på endast 0,5 kg.

Att tillskriva en produkt eller ett företag miljömässiga styrkor som den inte har kallas greenwashing.

Det ska givetvis inte tas som intäkt för att okritiskt köpa långtransporterad mat utan som exempel på hur svårt det är agera miljömässigt rätt. De flesta vill verkligen göra sitt bästa för klimat och växthuseffekt. Det syns t ex vid pappersåtervinning, tomglasinsamling och i de kommuner där kladdiga matrester blir finaste matjord genom kompostering.

Den goda viljan är en bra start men för att göra skillnad så måste vi göra mycket mer än så.

I ett antal år har vi ofta kunnat se svepande begrepp som ”miljövänlig”. Verkligt få produkter är miljövänliga i mening att de inte alls belastar miljön. Motivet att felaktigt kalla en produkt miljövänlig är givetvis att det säljer och att det bara är i flagranta fall någon orkar bry sig om denna överdrift. Därför har vi fått se riktiga miljöbovar som utombordsmotorer beskrivas som miljövänliga där det enda innehållet bestått i något lägre bränsleförbrukning jämfört med den bensinslukande årsmodellen innan. Grön rappakalja alltså!

På 60-talet upptäckte Leon Nordin att människor i hans omgivning plötsligt tänkte på ett annat sätt än tidigare. De deltog inte längre i någon statusjakt.

Många tog avstånd och ville istället visa upp en sansad och klok attityd helt fri från statussymboler.

Det bäddade för att världens fulaste bil blev en succé. Renault 4 såldes långt mer än den förtjänade men ägarna var nöjda när de belåtet sände sina signaler till omvärlden. Så var andan då.

En förändring i människors sätt att tänka och agera kan vi se även idag. Hela 49,6 procent är, enligt Sifos undersökning ”Den nya miljökonsumenten”, beredda att betala mer för miljövänliga produkter. Ett rejält kundsegment där både sunda företag och skojare kan finna sina glatt betalande kunder.

Vad kan reklambranschen göra för vårt framtida klimat? Ganska mycket tror jag. Dels ska vi givetvis inte medverka till att vilseföra med påhitt och gröna lögner! Och dels kan vi använda reklamen som påverkan till kloka val byggda på ärliga argument. Ett tecken i tiden hos oss är att en helt ny kompetens gjort entré på byrån – en teknisk doktor i miljöanalys som är vår guide i djungeln när vi söker miljömässiga styrkor för ärlig och trovärdig reklam med miljöargument. •

!Fakta Se även: www.greenwashingindex.com

| Framgång genom CleanTech

Kjell Lundberg Projektledare på Syre AB i Östersund och Stockholm

www.syre.se Foto: Per Trostemo

Länsstyrelsen ser framåt och arbetar för hållbar tillväxt Jämtlands län är ett fantastiskt län på många sätt. Länets höga natur- och kulturvärden lägger grunden för våra företag. Vi har till exempel stora resurser för att skapa hållbara energilösningar genom fiber från skog och åker. Vi har stora ytor för vindkraftutbyggnad. Vi producerar mycket vattenkraft. Vi har bra förutsättningar att producera mat av hög kvalitet med liten miljöpåverkan. Även om vi för tillfället är inne i en djup lågkonjunktur är drivkrafterna för utveckling i länet många och det råder en övervägande positiv framtidstro. Samarbetet är omfattande när det gäller insatser i länet för att kraftsamla inför kommande högkonjunktur.

Just nu arbetar vi tillsammans med länets kommuner för att skapa en gemensam bild av den framtida arbetsmarknaden. Många anställda behöver ersättas i framtiden med anledning av stora pensionsavgångar.

Länet har nyligen antagit ett nytt tillväxtprogram.

Det lägger tonvikt på innovation och förnyelse.

Vi arbetar för att skapa utrymme och möjligheter för länets näringsliv att utvecklas i vad som förväntas bli framtidsbranscher. Turismen har stora utvecklingsmöjligheter och vindkraftutbyggnaden genererar en stor marknad de närmaste åren.

Under maj månad kommer Länsstyrelsen tillsammans med Almi och Arena för Entreprenörskap, Arbetsförmedlingen och Skatteverket att besöka samtliga kommuner i Jämtlands län. Syftet är att informera om de olika finansieringsmöjligheterna för att överbrygga lågkonjunkturen.

Länsstyrelsen har möjligheter att ge stöd till utbildning i företag. Arbetsförmedlingen informerar om olika stödmöjligheter vid rekrytering.

Skatteverket berättar om nya skatteregler och uppskovsmöjligheter och Almi informerar om olika finansieringsformer. Den 11 maj genomför Arbetsförmedlingen en rekryteringsmässa i Östersund där länets näringsliv har möjlighet att marknadsföra sig som arbetsgivare.

Länsstyrelserna och landstingen i Jämtland och Västernorrland arrangerar tillsammans en stor, europeisk konferens med temat Regionalt klimatoch energiarbete i Östersund den 20–21 juli som hävstång för näringslivsutvecklingen.

För mer information besök: www.lansstyrelsen.se/jamtland

De gröna näringarna spelar en viktig roll för sysselsättningen i hela länet och i omställningen till ett mer hållbart samhälle. Länsstyrelsen stödjer därför en hållbar tillväxt i vårt län.

CleanTech.indd 1

09-04-30 13.06.41

Thermotech

14

| Framg책ng genom CleanTech

Thermotech

Foto: Michael Engman

Med säljande design SOLLEFTEÅ

Thermotech är golvvärmeföretaget som kraftigt ökade försäljning och marginaler via design av produkter som branschen länge försökt gömma.

– Rörmokarporr, sa en installatör när han första gången såg vår integrerade shunt och golvvärmefördelare i rostfritt, berättar Anders Andersson, Thermotechs VD. Anders, som senaste åren hållit många föredrag på temat ”Thermotechs designresa”, brukar berätta hur han till slut kapitulerade för den outtröttlige marknadschefens ständiga äskande av pengar till framtagande av en designmanual.

Initialt var nämligen Anders djupt skeptisk.

-– Jag tyckte det luktade bortkastade pengar och motvilligt gav jag klartecken till en första insats på 10 000 kronor för en designgenomgång av en industridesigner. Tre år senare kändes ökad medvetenhet kring design som vår bästa investering någonsin. Idag hävdar jag att den VD som inte involverar hela företaget i designresan i princip begår tjänstefel.

Thermotech i Sollefteå startade 1993 som ett kommunalt energiprojekt och blev kommersiellt bolag 1996. Bolaget

har vuxit med i genomsnitt 30 procent per år och det är klart snabbare än marknaden.

Thermotech omsatte ifjol 105 Mkr och uppvisade trots lågkonjunkturen ett resultat på fem miljoner kronor.

Thermotech är Sveriges tredje största tillverkare av vattenburen golvvärme och enligt Anders Andersson är det bara en tidsfråga innan ytterligare kliv mot toppen tas. Thermotechs strategi har alltid stuckit ut i bemärkelsen att företaget från start skippade grossistledet för att istället kommunicera direkt med installatörerna.

Senaste årens designprojekt har inte bara omfattat jakten på utseendemässigt vassare produkter. Installatörerna disponerar numera tydliga monteringsanvisningar och mycket krut har lagts på presentationsmaterial som visar kunden hur rumstermostaten

“

Från att länge ha varit ett renodlat golvvärmeföretag ska vi i framtiden erbjuda kombinationslösningar för bland annat värmepumpar och solfångare.

kan gestalta sig i hemmamiljö.

All produktutveckling utgår från ledorden kvalitet, enkelhet och design.

Thermotechs framtidsvision representerar en avsevärd breddning av konceptet och företaget gör nu anspråk på att bli en komplett leverantör av lågenergisystem och branschledande på system för värme- och vattendistribution.

– Våra lågenergisystem kan tillämpas bredare än hittills.

Från att länge ha varit ett renodlat golvvärmeföretag ska vi i framtiden erbjuda kombinationslösningar för bland annat värmepumpar och solfångare. Redan i vår lanseras ett helt komplett

system för tappvatten- och radiatoranslutning.

I miljöpolicyn fastslås att Thermotech tar ansvar för att svenska och globala miljömål uppnås. Policyn innehåller även direktiv och tips på hur hela organisationen kan bidra. Delmålen för 2009 avser allt från hur energi kan sparas på kontoret och inköp av mobiltelefoner med lägre strålningsrisk till minskade utsläpp vid transporter och framtagande av folder om miljöarbetet.

– Vi vill bli förknippade med aktivt miljöarbete och ambitionen genomsyrar såväl designpolicy som varumärkes- och miljömål, säger Anders Andersson. • Lasse Sjöberg

Framgång genom CleanTech

| 15

Flexiwaggon

Klart spår till en

grönare värld ÖSTeRSUnD

enorma miljövinster, billigare transporter och busenkelt att lasta och lossa. Den helautomatiska järnvägsvagnen som gör det möjligt finns redan, men var finns investerarna? genoM en enKeL knapptryckning lösgörs järnvägsvagnens ena ände från tågsetet och vagnen vrids utåt. en brygga fälls ner och den fullastade långtradaren kör sakta upp på vagnen. Lika enkelt får automatiken järnvägsvagnen på plats igen. utan att släppa ifrån sig ett uns koldioxid, utan att vare sig slita däck eller väg, färdas nu lastbilen alla de långa milen till Luleå, Malmö, Krylbo eller vilken järnvägsstation som nu ligger närmast lastens slutliga mål. Väl framme upprepas proceduren med den vridbara järnvägsvagnen,

fast nu i andra änden av vagnen, så att lastbilen kan köra av framåt och fortsätta den sista korta biten fram till kunden. Detta är Flexiwaggon, en genialisk och miljövänlig innovation skapad av jämtlänningen och konstruktören Janne eriksson. Idén fick han redan 1995, och man kan undra varför vi inte ser hundratals Flexiwaggons susa förbi på Sveriges järnvägsrälsar i dessa klimathotens tider. − när jag först presenterade min idé var klimatfrågan inte lika het som nu. Världen var helt enkelt

inte redo, säger Janne som under många år kämpat för att få med sig kapitalstarka supportrar på tåget.

IDag Ser DeT annorlunda ut. al gore skakade om världen med sin film ”En obekväm sanning”, allmänhetens miljömedvetande vaknade och klimatfrågan ligger numera på var mans bord. när Icas ledning hörde talas om Jannes uppfinning fann de den så intressant att de 2005 lät Ica gå in som delägare i Flexiwaggon. − uppfinningen passar väldigt väl

ihop med de miljömål och tankar om långsiktig transportutveckling som Ica har. Vi ser fram emot den dag då vagnen blir produktionsfärdig så att vi kan prova den, säger eddie Hansson, transportchef på Ica i Sverige.

I november 2008 genomfördes en omfattande testkörning av den senaste prototypen med en fullastad lastbil ombord. Den helautomatiska järnvägsvagnen uppförde sig som den skulle på rälsen och nu återstår endast ett bromsprov innan den kan få godkänt av myndigheterna.

Dick Jansson apropå marknaden för CleanTech:

– Tajmingen kan inte vara bättre! nu eller aldrig.

Så drastiskt tycker Dick Jansson, VD för Handelskammaren mittsverige, att regionens miljöteknikföretag ska resonera.

– Tidpunkten för att satsa och ta för sig på en snabbt växande marknad har aldrig varit bättre, säger Dick.

KonFeRenSen på Södra Berget i januari och denna tidning är två av flera exempel på initiativ från Handelskammaren som syftar till att stärka framtidstron och långsiktigt öka kommersen för regionens CleanTech-företag.

– Vi vill lyfta fram de gigantiska möjligheter som branschen står inför. Vi ser stora

16

marknadsmässiga möjligheter och vi framhåller gärna de regionala och nationella stöd som tillväxtorienterade miljöteknikföretag kan ansöka om. Det behövs dock en mera tydlig och långsiktig politisk vision som gynnar svenska miljöteknikföretag. Det gäller att hitta sätt att få ny svensk teknik

| Framgång genom CleanTech

i praktiskt bruk som kan växa i större skala och och därmed skapa nya exportföretag.

DiCK JAnSSon tror alltså att tajmingen är perfekt och hävdar att det nu är hög tid att agera för de företag som vill växa snabbare än marknaden.

– miljöteknik tog rejäl fart

under 2008, men Sveriges marknadsandelar krympte. Det betyder att konkurrenterna var bättre, mer aktiva och sprang fortare. Svensk miljöteknik betraktas ofta som världsledande och det råder ingen tvekan om att här finns många goda företag med innovativa produkter, men

Flexiwaggon

Jan eriksson, konstruktören bakom Flexiwaggon, har kämpat länge för att få med sig kapitalstarka supportrar på tåget.

VaD SoM FaTTaS är kapital och investerare som vågar satsa.

Här kom finanskrisen olägligt och företagen tvingades dra i nödbromsen. Flera intressenter, bland annat energimyndigheten och Länsstyrelsen, har redan tidigare gått in med pengar, men att tillverka järnvägsvagnar kostar.

I dagsläget fattas 3,5 miljoner kronor för att möjliggöra nästa steg i utvecklingen. För att få företaget Flexiwaggon att lyfta ordentligt tror Janne eriksson att det krävs runt 45 miljoner.

Trots att det går långsamt hyser

Janne gott hopp om framtiden, bara folk förstår vilka vinster det kan innebära för både samhället och den enskilda åkaren att låta lastbilen åka tåg. olycksrisken minskar på vägarna som också slits mindre. åkaren slipper dieselförbrukning, slitage och andra transportbundna kostnader och sparar – beroende på om föraren följer med tåget eller inte – 17-45 kronor per mil jämfört med körning på väg. Sist men inte minst bidrar Flexiwaggon till minskade koldioxidutsläpp, något som också kan ge de företag

“

Uppfinningen passar väldigt väl ihop med de miljömål och tankar om långsiktig transportutveckling som Ica har.

som använder sig av vagnen marknadsföringspoäng i form av en tydlig miljöprofil. − Det kommer att blir allt mer bråttom att få ner koldioxidutsläppen och de miljövinster man kan göra med hjälp av Flexiwaggon är verkligen

“

stora. en lastbil släpper ut 2,7 kilo koldioxid per liter förbrukad diesel. resten är enkel matematik, säger Janne eriksson. •

mi edvinsson

Svensk miljöteknik betraktas ofta som världsledande och det råder ingen tvekan om att här finns många goda företag med innovativa produkter.

faktum är att vi nu måste gå från ord till handling. nu är det dags att fokusera på marknadsföring och försäljning!

Dick Jansson, VD för Handelskammaren mittsverige, efterlyser en tydlig, långsiktig politik som gynnar svenska miljöteknikföretag.

Foto: olle melkerhed

Foto: Tommy Andersson

KonKReT - HUR KAn HAnDeLSKAmmARen HJäLPA mig Som enSKiLD FÖReTAgARe? – många små energi- och miljöteknikföretag riskerar att förlora sitt försprång om inte tekniken kommer till användning i stor skala. Det Handelskammaren nu vill göra är att få flera mindre företag

att samverka i ännu större utsträckning och att denna samverkan ska leda till att man tillsammans ska kunna leverera systemlösningar. Vi har nu för detta ändamål anställt Lars Ling vars huvuduppgift är att identifiera, marknadsföra och hjälpa till att sälja de system som det finns en efterfrågan på. Just nu verkar det som om området hållbart byggande är mest intressant. Här har vi i regionen närmare dussinet företag som är villiga att satsa. • Lasse Sjöberg

Framgång genom CleanTech

| 17

Absolicon Solar Concentrator

Från kalla Sverige

till heta Spanien HÄRNÖSAND

Hotell och sjukhus i Spanien är den för dagen hetaste målgruppen, men marknaden för solenergiföretaget Absolicon i Härnösand kan snart komma att bli avsevärt bredare.

– På sikt kommer solvärme att svara för en ansenlig del av Sveriges och världens energiförsörjning. För stora fastigheter hoppas vi i framtiden kunna konkurrera även på hemmaplan, säger Joakim Byström, VD för Absolicon Solar Concentrator i Härnösand.

Apropå valet av Spanien som marknad att börja på säger Joakim Byström: – Vi var tvungna att sätta ned foten någonstans och Exportrådet hjälpte oss att bestämma var. Exportrådet identifierade tio intressanta företag i Spanien och alla ville glädjande nog sälja vår produkt. Av dessa har vi valt ut och skrivit distributionsavtal med vad vi och Exportrådet tror vara Spaniens tre bästa återförsäljare. Försäljningen går igång under våren och självklart har vi höga förhoppningar.

Solfångarna är upp till 18 meter långa, de koncentrerar ljuset tio gånger och är därmed väldigt effektiva. Spanien erbjuder många soltimmar och i landet finns numera även ett beslut att alla nya hus måste utrustas med solvärme.

En fördel mot många av konkurrenterna är att Absolicons solfångare omvandlar energin från solens strålar till både ström och värme.

Systemet erbjuder en möjlighet att bli självförsörjande och att dessutom sälja eventuell överskottsenergi till elleverantörerna.

Utvecklingsprojektet som nu utmynnat i en säljklar produkt har pågått sedan 2002 och ett 20-tal forskare har bidragit till resultatet.

Projektet har kantats av löpande framgångar i mer eller mindre prestigefyllda innovationstävlingar.

Utöver statliga stöd och initial sponsring från familjeföretaget Logosol har forskning och utveckling i hög grad finansierats av fina penningpriser. Att utmärkelserna dessutom kryddats med stor massmedial uppmärksamhet har varit en angenäm bonus.

Företaget bildades 2007 och drivs med fyra anställda i cirka

18

300 kvadratmeter stora lokaler vid havet i centrala Härnösand.

Absolicon ägs till cirka 65 procent av Logosol/Joakim Byström och till 15 procent av företagets anställda.

Våren 2008 investerade riskkapitalbolaget Exoro Capital fyra miljoner kronor mot en femtedel av ägandet i Absolicon. Exoro är en aktiv ägare som i Absolicon har såväl ordförandeposten som det yttersta marknadsansvaret.

Joakim Byström, Absolicon Solar Concentrator

| Framgång genom CleanTech

Foto: Anders Eliasson

Joakim Byström har en optimistisk utgångspunkt och som VD och delägare har han bestämt att Absolicon redan nu ska betraktas som det företag Absolicon förväntas vara om två år.

– Våra produkter har en jättemarknad. Även om det idag saknas täckning i orderböckerna ser vi Absolicon som ett företag med en årlig försäljning runt 40 miljoner kronor och sju-åtta anställda. Ska vi vara med och förändra världens energiförsörjning måste vi våga tro på oss själva och våra produkter.

Joakim anser att Absolicons produkt är revolutionerande i minst två avseenden.

– Mottagaren sitter i tråget bakom härdat glas och genererar el och värme. Ljuset fokuseras på solcellerna i trågets centrum och till skillnad mot många konkurrenters solfångare riskerar vår produkt inte att drabbas av överhettning.

Vårt motordrivna solföljningssystem innebär att solcellerna följer ljuset, men det inkluderar också ett program som automatiskt skyddar solcellerna mot överhettning. Vår solfångare intar nämligen ett horisontellt säkerhetsläge så fort temperaturen riskerar bli för hög. • Lasse Sjöberg

Påverkar klimat- och miljöfrågor Påverkar Påverkar klimatoch dina affärer? klimat- och

Torsdag

17 Fredag 18 Lördag 19 Sundsvalls Affärsnätverk för Miljödriven miljöfrågor Söndag Tillväxt, SAMT, visar miljöfrågor vägar för att möta 20 nya utmaningar. dina affärer?

Måndag Vi hjälper dig att utveckla ditt företag med 21 dina affärer?

Sundsvalls Affärsnätverk för Miljödriven Tillväxt, dina behov i centrum.

Tisdag Affärsnätverk för Miljödriven SAMT, visar vägar förSundsvalls att möta nya utmaningar.

22 Tillväxt, vägar Vi hjälper dig att hitta affärsvinsterna i att Vi hjälper dig att utveckla dittSAMT, företag visar med dina för att möta nya utmaningar.

Onsdag i centrum. satsa påbehov miljö för just ditt företag och vi 23 SAMT, projektet som visar vägen hjälper dig att utveckla ditt företag med hjälper dig att hittaViaffärsvinsterna i att satsa hjälperVidig att undvikadina onödiga risker. behov i centrum.

Torsdag på miljö för just ditt företag och vi hjälper dig 24 att undvika onödiga risker.

Vi hjälper dig att hitta affärsvinsterna i att satsa på miljö för just ditt företag och vi Fredag SAMT, som visar visar vägen vägen SAMT,projektet projektet som hjälper dig att undvika onödiga risker.

25 Var står du idag?

Satsa rätt!

Vinst för din Lördag verksamhet!

Med stöd av experter får Vi hjälper dig hitta var 26 råd och miljösatsning erstår störst Var du idag? företagetSatsa rätt!stöd att Vinst Vinst för dinför klimatet genomföra förändring affärsnytta. och miljön! verksamhet!

Söndag 27 Behovsanalys  Miljöcoach  Hållbart företag SAMT Måndag   28 www.sundsvall.se/samt Mer info: www.sundsvall.se/samt Mer info: www.sundsvall.se/samt Tisdag Kontakt: lars.nelding@akroken.se, anna.hassaninordqvist@sundsvall.se, Företagslotsen: tfn: foretagslots@sundsvall.se Kontakt: lars.nelding@akroken.se, anna.hassaninordqvist@sundsvall.se, Företagslotsen: tfn: 162162 162, 162, foretagslots@sundsvall.se 29 lars.nelding@akroken.se anna.hassaninordqvist@sundsvall.se foretagslots@sundsvall.se 060-17 87 85 060-19 19 74 060-162 162 Onsdag 30 Komihåg i december Torsdag Komihåg i december 31 Stig

Abraham Isak

1 1 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 3 3

Israel, Moses Tomas

Natanael, Jonata Adam Eva

Sundsvalls Affärsnätverk

SAMT

Stefan, Staffan

Sundsvalls Affärsnätverk

för Miljödriven Tillväxt

för Miljödriven Tillväxt

Vi hjälper dig hitta var miljösatsning er störst affärsnytta.

Behovsanalys

Med stöd av experter får företaget råd och stöd att genomföra förändring

Miljöcoach

Vinst för klimatet och miljön!

Hållbart företag

Johannes, Johan Benjamin

Natalia, Natalie Abel, Set

Sylvester

Vi Vill UtVeckla SUndSVall för en hållbar framtid

Sundsvall energi producerar och distribuerar fjärrvärme till ca 70.000 sundsvallsbor i bostäder, kontor, affärer, skolor, industrier och sjukhus. Vi erbjuder fjärrkyla till företag och säljer el till hushåll och företag. Vid blåbergets avfallsanläggning sker mottagning och sortering av avfall för material- och energiåtervinning samt deponering. Vi bidrar till hållbar utveckling och förbättrad livsmiljö i Sundsvall genom att erbjuda produkter och tjänster som minskar miljö- och klimatpåverkan.

Som kund till oss bidrar du till en minskad klimatpåverkan. Vår fjärrvärme produceras vid korstaverket med avfallsbränslen och spillvärme från industrin som bas i energiproduktionen.

Vi köper ursprungsmärkt el från nordisk vind- och vattenkraft till dig när du tecknar elavtal med oss. fjärrkyla är bättre för miljön än småskaliga eldrivna kylanläggningar och vi ser fjärrkyla som ett utmärkt komplement till fjärrvärme. allt fler väljer fjärrvärme, fjärrkyla eller el från oss. bli en av dem du också!

Sundsvall energi ab norra Järnvägsgatan 1 box 823, 851 23 Sundsvall telefon 060-19 22 00 www.sundsvallenergi.se info@sundsvallenergi.se

an arkitekter

Kretsloppsanpa nJURUnDA

miljöanpassat byggande och sambandet mellan människan och naturen blev tidigt självklara ledstjärnor för Anders nyquist arbete som arkitekt och planerare. anDerS nyQuIST arkitektkontor är inrymt i ett kretsloppsanpassat kontor i rumpans by, cirka tre mil utanför Sundsvall. Sedan 1991 driver anders och hustru Ingrid en rörelse helt inriktad på miljö- och kretsloppsanpassade projekt.

Med dottern Karin i göteborg, som också är arkitekt, har de utvecklat eco Cycle Design – projektarbete inriktat på kretsloppsanpassat byggande. eCo CyCLe DeSIgn växer fram via nära samarbete med beställaren och bygger bland annat på: • en ideal social vision (beskriver livet i huset eller staden) • en ideal ekologisk vision (hur minskas påverkan på naturen?)

• en ideal teknisk vision (bästa tillgängliga teknik) • en ideal ekonomisk vision (investerings-, års-, livscykeloch samhällskostnad) VISIonerna och information om platsen utgör grunden för det slutliga programmet. Studier av flödena genom byggnaden/ staden ger underlag för systemlösningar avseende energi, vatten, luft, material och husets design.

– Beställaren är en nyckelperson för att lyckas med ett kretsloppsanpassat projekt.

Projektet ska ha en tydlig affärsidé det ska finnas en klar uppfattning vad man vill uppnå. ett kretsloppsprojekt är en spännande utbildning för alla inblandade i byggprocessen, säger anders nyquist. anDerS KonSTaTerar att ekonomiska incitament stimulerar till nytänkande och att anpassning av normer och lagar underlättar förändringsarbetet.

– att lyfta fram goda exempel är

20

enklaste sättet att visa vad eco Cycle Design innebär och även bästa metoden att sälja in idén. uppföljning och dokumentation av genomförda projekt bidrar alltså till att sprida erfarenheter och kunskap. en god början är att beställaren upprätta en ”önskelista” över vad han eller hon vill uppnå med huset, hur det ska användas, husets innehåll, vilka tekniska system som ska användas, storlek, etc. De ekonomiska ramarna ska givetvis också tydligt definieras.

– Förutsättningarna ligger sedan till grund för utformningen av huset. För att kvalitetssäkra projektet får inga kompromisser eller ändringar göras när bygget väl är igång. goDa eXeMPeL InSPIrerar. erfarenheter byggs upp och sprids. ny teknik och nya systemlösningar kan prövas och utvärderas.

– Vi borde alla hjälpas åt att sprida information och kunskap om goda exempel så att man inte behöver uppfinna hjulet varje gång ett kretsloppsanpassat projekt skall initieras. av samma skäl bör fler byggprojekt noggrant följas upp så att man för framtiden kan dra lärdom av både lyckade och mindre lyckade projekt, säger anders nyquist.

FuKT oCH FLöDen borde mätas på ett antal utvalda byggnader för att öka kunskapen om hur man på bästa sätt bygger sunt, energisnålt och kretsloppsanpassat.

Vad kan göras bättre? Hur åldras materialen och vilken livslängd har olika tekniska system? .

– Vi skulle lära oss massor om vi inför varje rivning noggrant dokumenterar byggdelarnas skick, eventuell mögelpåväxt, slitage, sättningar och övriga skador. • Lasse Sjöberg

| Framgång genom CleanTech

an arkitekter

assat byggande Det kretsloppsanpassade boendet i nydala, Umeå - som ritats av arkitekt Anders Nyquist - är ett av flera referensobjektet för hållbart byggande.

!Fakta Det optimala kretsloppsanpassade huset: • Skall bygga på en ekologisk, ekonomisk, teknisk och social vision.

• Skall bedrivas med en projektledning från idé till förverkligande.

• Skall anpassas till lokala förutsättningar och lokalt klimat.

• Skall verka för att den biologiska mångfalden bevaras.

• Kombinerar god design med System Design.

• Har slutna flöden/kretslopp.

• Har mätbara flöden.

• Får sin tillförda energi från förnyelsebara energikällor.

• Har lågt energibehov • Har ett miljöanpassat och energismart elsystem.

• Har ett miljöanpassat och energismart ventilationssystem.

• Har låg vattenförbrukning.

• Renar avloppsvattnet lokalt.

• Tar hand om dagvatten lokalt, LOD. • Är uppbyggt av sunda, emissionsfria och förnyelsebara lokala material och ytskikt.

• Innehåller sunda och enkla tekniska lösningar.

• Skall underlätta för kompostering, källsortering och återanvändning.

• Skall underlätta för drift, förvaltning och underhåll • Bidrar till en god social miljö.

!Fakta Läs mer kretsloppom steknik p å sidan

23

Ledord för Eco Cycle Design Reduce - Minska Reuse - Återanvänd Recycle - Återvinn Renewables - Förnyelsebart Rethinking - Nytänkande

Framgång genom CleanTech

| 21

el-forest

grönareskogsbruk med el-forest ÖRnSKÖLDSViK

i Örnsköldsvik utvecklas en elhybrid för skogsbruk som kunder med offensiva miljömål fått upp ögonen för. enligt tidsplanen är det dags att skriva exportavtal i början av 2010. eL-ForeST är en skogsmaskin sprungen direkt ur det miljö– tänkande som finns i CleanTech region. Skotaren ska sänka förbrukningen av drivmedel och minska markskadorna i skogen.

Idén till maskinen kläcktes av innovatören Lennart Lundström, bosatt i byn Drömme utanför örnsköldsvik.

– Jag växte upp på en bondgård medan hästar ännu användes i skogsbruket. när tunga och klumpiga maskiner gjorde intrång i

skogarna och rev upp markerna tyckte jag inte om utvecklingen.

Sakta mognade en idé fram hur transporter skulle kunna ske skonsamt men ändå modernt, säger Lennart Lundström som innan han blev pensionär var elingenjör inom aBB. när Lennart Lundström fick kontakt med verkstadsföretaget Thordab i örnsköldsvik tog utvecklingen fart och arbetet har bedrivits sida vid sida. 2006 bildades bolaget el-forest med industriman-

nen gunnar Bäck från Sundsvall som vd. ett viktigt steg var då riskkapitalbolaget Volvo Technology Transfer köpte 36 procent av aktierna i bolaget. Per Wassén, Investment Director på Volvo Technology Transfer är styrelsens ordförande.

– Vi är delägare i 24 bolag, men det här är det första och hittills enda inom skogsmaskinsektorn.

Skogsmaskiner är också ett område som Volvo inte verkat inom sedan 1970-talet i någon stor omfattning

och för oss ett intressant strategiskt kundsegment med stor potential.

Drivtekniken som utvecklas här är vi mycket intresserade av, säger Per Wassén.

För SnarT TVå år SeDan rådde osäkerhet inom projektet, som tappat fart och en del av frågetecknen var svåra att räta ut.

I det läget gick det statliga skogsbolaget Sveaskog, som följt utvecklingen på avstånd, in och lade en order på en maskin.

SMIDIG I SKOGEN: En skotare har till uppgift att transportera timmer från avverkningsplats till väg. I Sverige finns uppskattningsvis 2 000 skotare, i hela världen 7 000 maskiner. Jämfört med konventionella skotare har el-forest en rad nya innovationer.

Foto: michael engman

22

| Framgång genom CleanTech

Splitbox

“

EL-FOREST är en skogsmaskin sprungen direkt ur det miljötänkande som finns i CleanTech Region

– Vi hade haft svårt att reda ut läget om inte Sveaskog kommit in i bilden. en order gjorde att vi fick rätsida på många bitar i tillverkningen och har kunnat fortsätta utvecklingen tillsammans med bolaget, menar gunnar Bäck. under fjolåret och det här året provkörs el-forest före leverans till Sveaskog – Vi tror att produktiviteten kan öka med den här maskinen, och därmed lönsamheten. Vi kan sänka bränsleförbrukningen med upp mot 35 procent och förarmiljön förbättras ordentligt. Dessutom har vi sett hur samarbete med små och medelstora företag ofta är utvecklande och fortsätter gärna hitta partners, säger Sveaskogs koncernchef gunnar olofsson. en viss försening, orsakad av olika omständigheter, har el-forest fått dras med. Men det behöver inte vara bara negativt. För under den tiden har olika förbättringar gjorts

som i sin tur öppnat upp för nya patentsökningar.

– Jag tror skogsbolagen kommer att se många helt nya möjligheter efter våra modifieringar. Kundnyttan har ökat, säger gunnar Bäck.

Det finns fler som är intresserade av skotaren. några av bolagen SCa, Stora enso, Södra, Korsnäs och Holmen kan stå på tur för att införskaffa en el-forest under det kommande året. av bolagen har Holmen även backat upp projektet som sponsor och har spelat en viktig roll. om el-forest gör bra ifrån sig i skarpt läge kan Thordab med 25 anställda få fullt upp med tillverkning av fler maskiner.

– Vi har vid sidan av de svenska bolagen kontakter med kunder i främst Finland, Tyskland och Storbritannien som med intresse följer vårt arbete, säger gunnar Bäck. • Anders Lövgren

!Fakta Så fungerar El-forest: • Drivningen sker via seriehybrid, vid vart och ett av de sex hjulen sitter elmotorer. Den relativt lätta dieselmotorn på 60 kW från Deutz, delägt av Volvo, laddar batterierna.

• Batterierna laddas också när maskinen kör i utförsbackar, tack vare att elmotorerna då fungerar som generatorer.

• Alla tre hjulparen styr, vilket gör att par två och tre går i samma spår som det första paret.

• Marktrycket är mindre än på traditionella skotare eftersom hjulen kunnat göras större.

• Teleskopiska hjulaxlar gör att spårvidden kan förändras med 80 cm och lastutrymmet med 40 procent.

• Olika tekniska lösningar gör att hjulen kan hålla individuell fart.

Markslitaget minskar.

• Vändradien är sex meter. En konventionell skotare behöver tolv meter.

• Vikt: 13,5 ton. Längd: 8,9 m. Tillåten last: 14 ton.

• Hytten kan snurra 360° och har fjädring och nivellering.

• El-forest ägs av Thordab, Lennart Lundström och Volvo Technology Transfer. Bolagets ambition är att starta serietillverkning 2010.

Sänkta boendekostnader med

SplitBox SoLLeFTeå

SplitBox är ett energi- och miljösystem som genom modern kretsloppsteknik klarar bostadens totala värmebehov.

SySTemeT reducerar energibehovet och därmed också belastningen på miljön.

Det sker genom teknik för ventilation, värmeåtervinning och hantering av vatten och avlopp. SplitBox kan i många fall halvera driftskostnaderna för energi och avlopp.

Dessutom är det möjligt att använda den torra restprodukten till gödsling av trädgård eftersom den är källsorterad och har högt näringsvärde.

SPLiTBoX finns för fritidshus, villor och flerfamiljshus och bostaden behöver inte vara ansluten till det kommunala avloppsnätet. energiproduktion kan ske

med värmepump, biobränsle, el, solfångare eller annat beroende på hur SplitBox ska användas och var den kommer att placeras. Själva boxen levereras i en enhet för placering i till exempel grovkök eller tillbyggt förråd.

FÖRDeLARnA med SplitBox uppges bland annat vara: • Kort återbetalningstid.

• Låg driftskostnad för köpt energi genom energiåtervinning.

• Låg driftskostnad för avlopp och sophantering.

• Låg miljöbelastning på grund av minimerade utsläpp av närsalter, virus, bakterier och läkemedelsrester.

• Låg vattenförbrukning.

!Fakta SPLiTBoX LeVeReRAS som en komplett enhet med tre funktionsdelar.

1 Avloppshantering med torkprocess som behandlar avloppsfraktioner från wc, organiskt avfall från kök samt bad-, disk- och tvättvatten (BDT).

2 energiåtervinning från torkprocess, BDT-vatten och ventilation.

3 energiproduktion för process, värme, ventilation och varmvatten.

Framgång genom CleanTech

| 23

Notiser

Air Star

Miljöteknikprojektet

skapar affärer för ÖSTERSUND

Air Star från Sundsvall har fått två viktiga order till Finland och Estland.

Affärerna är konkreta resultat av Air Stars engagemang i projektet ”offentlig och privat samverkan för ökad export av miljöteknik” samt CleanTech Region.

PETER BJÖRS, VD för Air Star som levererar produkter för bättre inomhusklimat och sänkta energikostnader, är inte oväntat både entusiastisk och förhoppningsfull.

– Vi ska leverera till en ny spännande distributör i Finland och har fått en initial order till Estland. Den senare ordern har goda möjligheter att svälla redan när vi i mitten av maj träffar distributören i Estland, säger Peter Björs.

DICK JANSSON, vd för Handelskammaren Mittsverige, konstaterar att företag i i Norrland hittills legat ganska lågt i kommunikationen med marknaden. Enligt Jansson ska det nu bli ändring på den punkten.

– Projektet CleanTech Region, som organiseras av Handelskammaren Mittsverige

Peter Björs, VD för Air Star, har höga förhoppningar på ökad export.

Foto: Julia Andersson/Dagbladet och medverkande företag, ska flytta fram positionerna och aktivt bidra till ökad export av miljöteknik från Norrlandslänen. Flera företag som deltagit i våra satsningar mot olika marknader gör fler affärer och det är oerhört

stimulerande. Att våra miljöteknikföretag ska göra fler och större affärer är ju för övrigt också det självklara syftet med projektet, säger Dick Jansson. •

Offentlig sektor påverkar miljöteknikutvecklingen Härnösand Offentlig sektor i Sverige köper årligen varor och tjänster för 500 miljarder kronor.

Kommunförbundets miljöhandläggare Anna Hillström, som stöttar länets kommuner och landstinget med miljöanpassade upphandlingar, berättar att deras samlade inköp överstiger fyra miljarder per år.

MED SÅ STOR KÖPKRAFT har länets offentliga sektor givetvis möjlighet till marknadspåverkan.

– Miljöanpassade inköp ger miljöteknikföretagen en möjlighet till regionala affärer så att de kan växa.

Miljöanpassade inköp uppmuntrar även andra företag att bli grönare, säger Anna Hillström.

OFFENTLIGA inköpsstrategier kan alltså hjälpa nya miljöinnovationer in på marknaden. Som en angenäm bonuseffekt kan upphandlingen ge den miljöanpassade produkten ökade marknadsandelar även på den privata marknaden.

24

| Framgång genom CleanTech

Många tror att det är dyrare att köpa ”grönt”, men enligt Anna Hillström är antagandet felaktigt.

– Det finns mycket miljöteknik som är bra för både plånboken och miljön. Det är också viktigt att titta på totalkostnaden vid inköpet, alltså investeringskostnad och driftskostnad.

Om samma förvaltning både köper lampor och betalar elräkningen, då har de sannolikt redan ställt om till energisnålare teknik.

FÖR ATT OFFENTLIG SEKTOR ska lyckas miljöanpassa inköpen krävs god kännedom om den miljöteknik som finns. Anna Hillström efterlyser en arena där miljöteknikföretagen kan visa upp sig för potentiella köpare.

– Dessutom krävs en tydlig politisk ambition att köpa grönt och att hela organisationen är med på tåget. Upphandlarna i länet är sedan årtionden vana att ställa miljökrav, men inköpen görs av förvaltningarna så här behövs bra interna stöd och riktlinjer. För att få riktig fart krävs siffror på hur miljö och plånbok har påverkats och påverkas av våra inköp.

Anna Hillström, miljöhandläggare på Kommunförbundet i Härnösand, förordar miljöanpassade inköp.

Handelskammaren skapar affärer för Ditt företag!

Bli medlem Du också! www.midchamber.se

www.midchamber.se

www.cleantechregion.com

Solljus aB

Solljus till salu

– De nya Solljusarmaturerna innebär stora energivinster, vilket passar bra ihop med vårt koncept.

Ljuset ger också större rättvisa åt klädernas färger, säger Henrik westling på naturkompaniet i Östersund.

Foto: Tommy Andersson

ÖSTeRSUnD

Kan man köpa solljus? Ja, nästan. Solljusarmaturernas ljus ligger mycket nära solens. Det får människor såväl som fiskyngel att må förträffligt samtidigt som det sparar massor av energi. arMaTurerna med keramisk metallhalogenlampa, som det färska östersundsföretaget Solljus aB säljer, lyser med ett ljus som påminner väldigt mycket om solens. Solljusarmaturernas sken får alla färger att se ut precis som i dagsljus och är dessutom mycket vilsamt för ögat. Till skillnad från vanligt lysrörsljus är det nämligen helt flimmerfritt. − Människor mår bra i det här ljuset, det är vetenskapligt bevisat säger vd:n Sten Wennerklev som gärna har en Solljuslampa tänd på sitt kontor. aTT Man BLIr HarMonISK och mindre trött i ögonen av det här ljuset är egentligen bara extra bonus, för den största poängen med Solljusarmaturerna är miljövinsterna. Den som byter till Solljus kan också på sikt räkna med att få mer över i plånboken. genom att byta ut sina vanliga lysrör mot Solljus kan man ledig halvera antalet watt och ändå

26

få lika bra ljus, om inte bättre.

Hemligheten är en specialslipad lins som förhindrar ”spill” i form av ströljus som försvinner ut i periferin. Detta gör att nästan 100 procent av lampans lyskraft kan utnyttjas effektivt. − Med byte till Solljus kan man spara 30 – 90 procent elektricitet. om man i motsvarande mängd drar ner på energi producerad av fossila bränslen hindrar man åtskilliga kilon koldioxid från att slippa ut i atmosfären och minskar dessutom företagets kostnader för utsläppsrätter, säger Sten Wennerklev. en SoLLJuSarMaTur är något dyrare i inköp än i vanlig lysrörsarmatur, men i gengäld behövs bara hälften så många. Därmed har man också färre lampor att montera och underhålla. armaturerna, som sedan 2008 tillverkas i Boschs gamla cykelgeneratorfabrik i Linköping, består sånär som på

| Framgång genom CleanTech

“

Genom att byta ut sina vanliga lysrör mot Solljus kan man ledigt halvera antalet watt och ändå få lika bra ljus, om inte bättre.

linsen endast av svenskt material.

Förutom själva glödlampan går allt material i armaturerna att återvinna. Miljötänket är med från start till mål.

SoLLJuS passar inte bara i stora industrilokaler och på utomhusarenor. armaturerna ger också klädbutiker ett lyft genom att de visar klädernas färger som de verkligen ser ut. Företaget har även sålt lampor till norska fiskodlingar eftersom det visat sig att laxyngel äter och växer bättre om en Solljusarmatur lyser ner i vattnet. Kontorsbelysning och byggarbetsplatsbelysning är under utveckling, men mest spännande är kanske experimentet som pågår i samarbete med ett norskt

lantbruksuniversitet. − Vi har en teori om att plantor i växthus växer bättre med Solljus jämfört med annan belysning.

Testodlingar av sallad genomförs nu, och om vi har rätt kan det bli en jättemarknad.

VIDDen av möjligheter är enligt Wennerklev enorm, men först måste Solljus aB förstås bli ordentligt känt på hemmaplan och se till att hålla sig framme när det är dags för företag och anläggningar att byta armaturer. − nu gäller det – finanskris eller inte – att jobba stenhårt för att skapa oss en plats på marknaden, säger Sten Wennerklev. • mi edvinsson

PLAN2.NU

AlmiNäringsliv210x275Ny:Almi 2009-04-29 14.46 Sida 1

Vad behöver du för att bli kraftfull?

Förra året lånade vi ut 125 miljoner till regionens företag.

Från 10 000 kronor upp till 10 miljoner för produktutveckling, nystartade företag, expansioner, investeringar, avknoppningar och introduktioner på nya marknader. Dessutom hade vi kontakt med 1 500 företag för att ge stöd och råd.

Almis styrka är att vi kombinerar finansiering med konkret rådgivning. Vi kan minska glappet mellan utveckling och försäljning, fokusera på kommersiella förutsättningar och erbjuda riskvilligt kapital när ingen annan gör det.

Eller helt enkelt vara en oberoende part att diskutera med.

Vår roll är att bedöma möjligheter, potential och marknad.

Vi ser till din förmåga och företagets intellektuella kapital istället för att bara utgå från kalla fakta.

Tillsammans hittar vi musklerna i just ditt företag.

Välkommen att kontakta något av våra kontor: Östersund, tel. 063-57 11 00 | Sundsvall, tel. 060-16 35 60 Härnösand, tel. 0611-55 78 00 | Örnsköldsvik, tel. 0660-26 68 90

mitt.almi.se

Framgång genom CleanTech – Konferensen

Konferensen Foto: olle melkerhed

“

Hållbart ekologiskt byggande kan bli en världsattraktion. Vi har kompetens och ekonomi. Personellt har många med mig passerat bäst före-datum, men nya entusiaster står redo att ta vid.

Anders nyquist, An Arkitekter

“

80 procent av våra miljöteknikföretag har färre än tio anställda. Våra stora företag ute i världen måste agera draglok och hjälpa våra små miljöteknikföretag att växa.

Berit gullbransson, Swentec

edith Andresen, mittuniversitetet, till höger och eva-marie Thyberg, Sundsvalls Kommun till vänster i bild, var två glada besökare under konferensen.

”Hur kommer äpplet upp i trädet?” miljövisionären gunter Pauli, en av världens mest aktade miljödebattörer, framhåller att vi för att åstadkomma utveckling måste våga utmana och ställa frågor vi ännu inte har svaren på. gUnTeR PAULi var det stora dragplåstret på ”Framgång genom CleanTech-konferensen” i Sundsvall – och han gjorde ingen besviken.

– Varför har zebran svart-vitt mönster? Vi måste våga tänka fritt för svaren kommer att leda utvecklingen framåt. Vi vet att zebrans mönster sänker hudens temperatur. med svart och vitrandiga hus i varma länder skulle alltså behovet av air condition minska avsevärt och därmed också energiförbrukningen. nya utgångspunkter och annorlunda perspektiv är enligt Pauli ett krav för utveckling och han förordar en arbetsmodell där framtagandet av en vision utgör första steg. Att finna lösningar och nå målen är ett senare bekymmer.

– i den kreativa processen gäller det att tänka positivt och att våga göra saker på nya sätt. i det här sammanhanget är erfarenhet faktiskt en nackdel. Slutligen gäller det att se till att något händer. Att prata räcker inte. gunter Pauli är djupt imponerad av det kunnande svenska miljöteknikföretag representerar.

– Utgå från det ni gör, det ni har och det ni kan. Berätta inte för internationella konkurrenter utan ta istället för er själva på en jättemarknad som fortsätter att växa. miljöteknik är den nya ekonomin. •

28

| Framgång genom CleanTech

Framgång genom CleanTech – Konferensen

Vad gav konferensen dig?

“

Obama, klanta inte till det!

Du representerar en möjlighet till förändring.

Carl mossfeldt om möjligheterna till globalt genombrott för aktivt miljöarbete och därmed även miljöteknik.

Framgång genom CleanTech, konferensen på Södra Berget i januari, genererade en inspirationskick till cirka 300 deltagare.

Framgång genom CleanTech blev också startskottet för ambitionen att mer målmedvetet lyfta miljöteknikföretagen i Jämtland och Västernorrland.

“

AnniKA BeLLAnDeR, BeLLAnDeR KommUniKATion i SUnDSVALL: – mycket intressant och kul att se att det finns så starka drivkrafter och bra lösningar. nu gäller det att samverka och få till affärerna.

Det enda negativa är den höga medelåldern på de som arbetar inom området. Det är jätteviktigt att göra området attraktivt och fokusera på affärsutvecklingen för att säkra rekryteringen av yngre förmågor som kan utveckla och driva tekniken vidare. gÖRAn noRDin, JäRVen HeALTCARe i ÖRnSKÖLDSViK: – Konferensen överraskade verkligen positivt. Den var en stor inspirationskälla, som gav dels ny kunskap och nya viktiga kontakter och även ytterligare idéer hur vi skall utveckla vårt affärsområde inom vattenrening. Bara övergödningen av Östersjön och våra stora svenska insjöar, ger oss en tillräckligt stor marknad, men om vi betänker det skrämmande perspektivet att hela världen kanske har nått “ fresh water peak” dvs. att det kommer att råda ännu större brist på rent vatten i framtiden, då vet vi att måste satsa ännu hårdare.

Vi vill vara kunskapsledande i samhällsomställning.

Vi vill att MittSverige ska bli världsledande som testoch demonstrationsregion.

mARiA wALLneR, ALmi FÖReTAgSPARTneR: – Stor inspiration.

Det var en fröjd att lyssna till allt från stora inspiratörer till våra mindre företagare som alla är väldigt duktiga på sina områden. Jag tror att det finns stora möjligheter för våra företag inom CleanTech. man ser också att det händer väldigt mycket på området både nationellt och internationellt.

Det är viktigt för oss att försöka samordna detta så att vi kan hjälpa företagen på bästa sätt.

eva Fridman, BioFuel Region

Framgång genom CleanTech

| 29

Biogas i Östersund

Organisationen Gröna Bilister ger tummen upp för biogasen i Östersund. Bland annat för det låga gaspriset, en mack som sällan krånglar och gratis parkering i stan.

Lyckad satsning på biogas ÖSTERSUND

Sopåkare, taxichaufförer och småbarnsföräldrar – det är många som kör med biogas i Östersund.

Faktum är att kommunens egna uträkningar inte alls stämmer, det är fler än väntat som hakat på och köpt sig en miljöbil sedan tankstationen öppnade 2007.

Statsbidrag och en väl förankrad miljöpolicy gjorde att Östersunds kommun satsade på en egen biogasanläggning.

Slam från reningsverket blir till fordonsbränsle för sopbilar, andra kommunala fordon, tjänstebilar och privata bilar. Och trots att det fram tills nu har varit 50 mil till närmaste tankställe både i norr och i söder har alltså många Östersundsbor valt att köpa bilar som går på biogas. Kommunen hade räknat med att det skulle finnas 170 lätta fordon och fyra sopbilar fyra år efter invigningen.

Men redan efter 1,5 år kan man räkna till 160 lätta fordon och två sopbilar som tankar biogas.

Att förvandla slam från reningsverk och annat organiskt material till

30

biogas kräver rötkammare och uppgraderingsanläggning. När slammet rötas bildas metangas, koldioxid och vatten. Det renas i uppgraderingsanläggningen och först därefter kan man prata om miljövänligt fordonsbränsle.

I Östersund tar man också emot en liten del vassle från mejeriet och glykol som används när flygplanen rengörs från is.

Sammanlagt produceras cirka 850 000 m3 biogas per år. Av det blir i dagsläget ungefär 40 procent fordonsbränsle, resten utnyttjas till fjärrvärme. Men totalt skulle gasen kunna räcka till 350 lätta fordon och fem sopbilar.

I framtidsdiskussionerna finns dock planer på att utöka

| Framgång genom CleanTech

verksamheten. Med ytterligare en anläggning skulle systemet inte bli så sårbart. Dessutom finns det stora mängder kompostmaterial på avfallsanläggningen som kan utnyttjas.

Från idé till invigning av den första anläggningen har det tagit omkring fem år. Sammanlagt kostade bygget 20 miljoner kronor, varav staten bidrog med 7,8 miljoner kronor. Ingen affär man räknar hem snabbt, först 2011 ger det ett överskott på 0,5 miljoner kronor.

För bilisterna är det billigare att tanka gas, priset har legat stadigt på 9 kronor/m3 vilket kan översättas till ett bensinpris på 8,10 kr/litern. På det tillkommer

de miljömässiga fördelarna.

Att byta från bensin till biogas minskar bilens miljöpåverkan med hela 85 procent menar både Naturvårdsverket och Vägverket. • Sara Adelhult

!Fakta Vill du veta mer om miljöbilar och biogas i Östersund? Kolla in på www.ostersund.se/biogas Är du nyfiken på andra lösningar inom energi- och miljöteknik?

Turist- och Kongressbyrån i Östersund arrangerar studiebesök över hela Jämtland. www.turist.ostersund.se

ALMI Företagspartner

Enklare

Joakim Byström, VD Absolicon Foto: Anders Eliasson

Utlandsaffärer

Strategisk order för Absolicon

Det ska bli lättare för företagen i mellersta Norrland att göra affärer utomlands, tack vare projektet Globala Rummet.

Målet är att fler än tusen företag ska få stöd och hundra företag vara igång med internationella affärer när projektet avslutas.

härnösand Absolicon har mottagit sin största order hittills och den kommer från soliga Spanien.

Beställningen gjordes av hotellet Centro Forestal Sueco (CFS) i Marbella.

Installationen kommer att äga rum inom den närmaste framtiden och kommer att bestå av 120m2 Absolicon X10.

– Med X10:an installerad blir hotellet producent av elektricitet som säljs till nätet. Samtidigt ska X10:an producera tillräckligt med värme för att ersätta majoriteten av de fossila bränslen som hotellet förbrukar i dagsläget. Energin som produceras av denna installation kommer att minska hotellets CO2 utsläpp med 930 ton, detta är likvärdigt till en fyra miljoner kilometer lång bilfärd, summerar Joakim Byström, Absolicons VD.

FÖR ATT hjälpa småföretagen att öka sina kunskaper om nya marknader och knyta internationella kontakter, samverkar ALMI Företagspartner, Exportrådet, Handelskammaren och Enterprise Europe Network i det treåriga projektet Globala rummet. Genom att lyssna på företagen i regionen har man tagit reda på vilka behov som finns. Att stödet som ges är hands-on har visat sig vara viktigt.

– Vi kommer att erbjuda ett antal tjänster och aktiviteter för att förbereda företagen på en internationalisering, såsom seminarier, studieresor, workshops, mässdeltagande, match-making, analys och rådgivning, säger Pia Edblad, affärsutvecklingsansvarig på Almi Mitt.

FÖRETAGET analyseras först för att se om det är moget att ta plats på den globala arenan. Är det inte redo, erbjuds stöd på hemmaplan. Annars är nästa steg en djupare analys av företaget och coachning av Almis och Exportrådets konsulter. Därefter är det dags för företaget att samla på sig kunskaper genom studieresor, mässor och omvärldsbevakning.

MÖJLIGHET till finansiellt stöd finns också.

– Projektet är öppet för alla, men vi satsar i första hand på företag som är verksamma i regionens nyckelbranscher; miljö och energi, besöksnäringen, kris och räddning samt tjänstesektorn är några av dom, säger Pia Edblad.

Pia Edblad, affärsutvecklingsansvarig på Almi Mitt.

Att lyfta fram goda exempel och framgångshistorier är också en viktig del i projektet. Och de återanvänds även i olika aktiviteter i en lärande process.

– Ett delmål i sig är att ett fyrtiotal av företagen ska kunna förmedlas vidare till privata konsulter, INRIKTADE PÅ internatio-nalisering, för att stödja även den verksamheten i regionen, säger Pia Edblad. Läs mer om Globala Rummet på www.almi.se/mitt. • Malin Gottfarb

Beställningen från CFS är en viktig milstolpe för Absolicon.

– Med installationen hoppas vi kunna bevisa för hela världen överlägsenheten med vår produkt jämfört med konventionella solenergisystem.

Absolicon förutser en stark volymökning av orders tack vare denna beställning.

– Vi ser verkligen fram emot att slutföra denna installation och således revolutionera sättet folk ser på solenergi, kommenterar Joakim Byström. •

Framgång genom CleanTech

| 31

Krönika – Catharina Ottander

Med vind som driv Ragunda Statkraft SCA Vind står för en betydande del av den planerade produktionen av vindkraft i Jämtland och Västernorrland.

Sex vindparker planeras i Sollefteå, Bräcke, Strömsund och Ragunda kommuner.

Investeringen är beräknad till cirka 20 miljarder kronor.

Etableringen avser 455 vindkraftverk som beräknas generera 2.425 GWh producerad energi. Förnybar energi som anses kunna ersätta fossila bränslen och minska koldioxidutsläppet med över två miljoner ton per år.

Utbildning som ger jobb?

Strömsund Funderat på att bli vindkraftstekniker?

Hjalmar Strömerskolan i Strömsund erbjuder en tvåårig KY-utbildning (kvalificerad yrkesutbildning) där du som elev får kunskaper om allt från projektering till service och underhåll av vindkraftsanläggningar.

Utbildningen, som har 20 platser och snabbt blivit väldigt eftertraktad, drivs i samarbete med vindkraftsbranschen, KTH och högskolan på Gotland.

Apropå drivmedel Sverige har idag cirka 4,5 miljoner fordon varav 71.400 – knappt två procent - är klassade som miljöfordon.

I landet finns 3.700 tankställen för bensin, cirka 1.000 etanolpumpar och cirka 90 tankställen för fordonsgas.

32

Fördel

Norrland I Norrland har vi rejäla årstider och stora avstånd som påverkar både energiförbrukning och odling. Här finns väldiga naturresurser – rent vatten, bär, svamp, skog och mineraler.

Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Västernorrland och Gävleborg utgör 58 procent av Sveriges yta. Näringslivet består av stora industrianläggningar och många entreprenörer med egna företag.

utgör den största vinterdestinationen och ishotellet i Jukkasjärvi är en internationell besöksattraktion. Turistsatsningarna bör givetvis samordnas i än högre grad för bästa möjliga genomslagskraft och långsiktig effekt. Turismen är den näring som av många anses ha den största utvecklingspotentialen – mycket tack vare att Norrland har det som kallas Europas sista vildmark.

Energi och miljökunnande Idag bidrar Norrland med cirka 66 procent av Sveriges vattenkraftproduktion och drygt 45 procent av landets totala elproduktion. Hotet från klimatförändringar gör det nödvändigt att utveckla förnybara och långsiktigt hållbara energikällor. Vindkraften är en ren kraft – den är här för att stanna och utvecklas i Norrland.

Vi har utrymmet som fordras för att göra kloka avvägningar mellan olika intressen. Och vi har goda vindförhållanden.

Omvärldens uppfattning i Europa är att vi i norra Sverige är världsledande inom miljöteknik och hållbart miljöarbete. Exemplen är många – energisnåla kretsloppshus, marksanering och solenergi. Vi har systemen, produkterna och 150 miljötekniska företag. Att denna miljökompetens nu klassificeras för att underlätta export i ett samlat grepp är ovärderligt.

Samlad kraft I samverkan med andra aktörer vill Norrlandsförbundet skapa goda relationer med de människor som påverkar eller berörs av Norrlands framtida utveckling. Vår verksamhet präglas av positiva insatser som ska ge långsiktig nytta och tydliga resultat. Vi utgör en samlad kraft för norrländska angelägenheter och som sådan vill vi främja Norrlands ekonomiska, kulturella och sociala utveckling.

Tillsammans ska vi värna Norrland genom stark samverkan inom energi, miljöteknik, turism, näringsliv och kultur – då har vi stora möjligheter att ta täten och lägga grunden för ett positivt uppsving. Ett starkt och synligt Norrland som utstrålar långsiktighet och rejäl lönsamhet borgar för vår gemensamma framgång. •

Råvaror, natur och turism Guld, silver, järnmalm, koppar, bly och zink.

Nästan 90 procent av all järnmalmsutvinning sker i Norrbotten. Och Norrlands gruvor står för merparten av EU:s totala malmproduktion.

Norrland bidrar dessutom till att Sverige ligger på första plats i Europa vad avser utvinning av guld och på andra plats avseende bly, zink, silver och koppar. 12 av Sveriges 15 aktiva gruvor finns i Norrland. Av den malm som årligen bryts i Sverige med ett värde av 23 miljarder kronor kommer 70 procent från Norrbotten och Västerbotten.

I Sverige finns 28 nationalparker och 13 av dessa ligger i Norrland. Men räknar vi på den totala arealen avsatt som nationalparker ligger 90 procent i Norrland. De som upplevt exempelvis världsarvet Höga Kusten vet att det är hänförande och sagolikt vackert.

Besöksnäringen i norrlandslänen omsätter närmare 30 miljarder kronor. Åre/Duved

| Framgång genom CleanTech

Catharina Ottander VD Norrlandsförbundet

Dålig ventilation och höga energiräkningar? Air Star

Framgån g genom CleanTe ch

förbättrar inomhusklimatet och skapar bättre energiekonomi!

www.clea

ntechreg

Friskluft med VÄRMEÅTERVINNING • Rumsvis styrning av temperatur och luftväxling.

• Återvinning av ventilationsluftens värmeinnehåll (Energiverkningsgraden är i genomsnitt 85%).

• Väl anpassad funktion för våtrum.

ion.se

Energideklaration nya 9 regler och krav 200 yttja utn ion lat Vid instal Rotavdraget!

Väl beprövad, mer än 12 000 levererade!

• Inget energikrävande kallras under kyliga dagar.

• Inga ohygieniska och dammsamlande luftkanaler.

• Ventilerar ut radon.

• Enkel att installera själv.

Air Star AB Montörvägen 10 853 50 Sundsvall TEL 060-15 39 10

Vi går på varma djup med gränsöverskridande regionsamarbete

För mer information och närmaste återförsäljare:www.airstar.se

Arena Miljölänet

Västernorrland

Renewable Energy and Clean Tech – Tools for Regional Development

En europeisk konferens i Östersund 20–21 juli, 2009 Länsstyrelserna och landstingen i Jämtlands och Västernorrlands län arrangerar, tillsammans med andra parter, en konferens under temat “Regionalt klimat- och energiarbete som hävstång för näringslivet” i Östersund 20-21 juli.

Förhoppningen är att konferensen ska bidra med konkreta förslag till regionalt, nationellt och europeiskt tillväxtarbete med innovationer för förnybar energi och miljöteknik (CleanTech) som bas.

arbetar för framgång genom cleantech! www.miljolanet.se

Besök www.rdc2009.se för anmälan och vidare information kring konferensen.

Länsstyrelsen Jämtlands län

CleanTech Roadmap

CleanTech Roadmap 2009-2010

Juni 2009 Upptaktsmöte för bildande av ett Norrländskt miljötekniknätverk i Gideå. För mer info och detaljer kontakta: lars.ling@midchamber.se 070-299 40 41

10 Juni 2009 Framgång genom CleanTech eftermiddag Informations och utbildningsdag för politiker och beslutfattare samt journalister. Vad är CleanTech eller den nya gröna ekonomin och vad betyder den för mig och vår region. Landshövding Bo Källstrand deltar. 10 juni på Gålsjöbruk kl 12.00 – 16.30, start med lunch

34

| Framgång genom CleanTech

CleanTech Roadmap

23-26 Juni 2009 Green Week http://ec.europa.eu/environment/greenweek/home.html

2-4 Juli 2009 Sweden Green Tech Building Opening Green Business Center Ditt fönster mot världen i Stockholm www.sgtb.se

20-21 Juli 2009 Regional Development Conference, Renewable Energy and CleanTech – Tools for regional development Folkets Hus , Östersund www.rdc2009.se

21-22 jan. 2010 Konferensen ”Framgång genom CleanTech” Åre på Holiday club. www.cleantechregion.com

Framgång genom CleanTech

| 35

arena Miljölänet Västernorrland

Lidia Suokko:

Länet har många företag med fantastisk utvecklingspotential!

HäRnÖSAnD

Små och medelstora företag är en prioriterad målgrupp inom projekt Arena miljölänet Västernorrland.

– Länet har många intressanta men, för det mesta, små och medelstora miljöinriktade företag med en fantastisk utvecklingspotential, säger projektledaren Lidia Suokko. uTgångSPunKTen är att miljöfrågor med bl.a. miljöteknik som ett område kan utveckla Västernorrland till att bli en ännu mer attraktiv region. och att länets miljöteknik- och energiföretag – direkt och indirekt – kan bidra till att skapa många nya jobb i Västernorrland.

Stödprogrammen för export av miljöteknik och energilösningar har aldrig varit bättre och projektet vill sprida kunskap om verktygen som kan hjälpa till att snabba upp processen.

LIDIa SuoKKo: – Vi vill stödja företag i deras miljöarbete genom att bl.a. skapa möjligheter till att i samverkan mellan företagsgrupper och nätverk lära sig mer och utveckla sina verksamheter. ett av flera exempel är att göra en energianalys av ett utvalt företag. anförda av en energiexpert får representanter från andra företag analysera det utvalda företagets energiförbrukning vid olika produkt-, tjänste- och processval samt räkna på möjliga miljö- och energivinster. Jag har själv gått utbildningen och jag häpnade över den besparingspotential som verkar finnas på de flesta arbetsplatser! arena MILJöLÄneT VÄSTernorrLanD VILL: • höja medvetenheten och kunskapsnivån i miljö- och energifrågor.

• skapa engagemang och knyta samman aktörer för ökad miljödriven utveckling.

• profilera regionen ytterligare som Sveriges första hållbara region. aKTIV SaMVerKan mellan offentlig och privat sektor är återkommande ledord i programförklaringen och Lidia Suokko konstaterar att fokus i hög grad är

36

på att vara Sveriges första miljölän. av svenska län med fler än en kommun blev nämligen Västernorrland det första ekolänet, alltså ett län där samtliga kommuner anslutit sig till föreningen Sekom (Sveriges ekokommuner).

många nya jobb kan skapas i länets miljöteknik- och energiföretag. inriktat på att bygga, utveckla och sälja hela system.

– Många arbetar redan idag med den lilla skruven, men utmaningen är nu att bygga ihop de små beståndsdelarna, nyckelkomponenterna, till ett helt system. I ett internationellt perspektiv är den svenska fjärrvärmen ett unikt uppvärmningssystem och våra vatten- och avloppssystem representerar ny kunskap för många snabbt växande utvecklingsländer. genom att globalt marknadsföra svenska helhetslösningar lockar vi flera internationella beslutsfattare

och branschmänniskor att komma hit och upptäcka produkter, tjänster, processer och system som säljs av svenska miljöteknik- och energiföretag. I sammanhanget talas det ofta om att bygga nya städer snarare än enstaka villor och ett ökat internationellt intresse för våra teknisklösningar kan alltså generera dramatiska försäljningslyft för landets och länets miljöteknik- och energiföretag.

Västernorrland markerade tidigt ett intresse att ligga i framkant av utvecklingen och gör anspråk

InLanDSDeLegaTIonen gjorde 2002 en kartläggning av olika näringar i norrland och fann att Västernorrland, vid sidan av storstadsregionerna, var länet med högst andel miljöteknikföretag. Begreppet cleantech, som länge bara användes i finanskretsar, är numera ett etablerat begrepp i Sverige och Västernorrland anses bra positionerat.

– Vårt län har unika förutsättningar att profilera oss och skapa nya jobb inom cleantech. Vi i projektet arena Miljölänet Västernorrland vill bidra till miljödriven utveckling av länet genom att skapa en neutral och affärsdriven mötesplats för att bl.a. fånga upp bra idéer, förmedla kontakter och bygga upp nätverk för länets miljöteknik- och energiföretag, säger projektledaren Lidia Suokko. • Lasse Sjöberg

!Fakta Arena Miljölänet Västernorrland utgör en neutral och affärsinriktad mötesplats för att främja miljödriven hållbar utveckling av Västernorrland genom att: • Arrangera möten, seminarier och workshops där politiker, beslutsfattare och allmänhet ska få information och inspireras att diskutera frågor som rör miljö och energi.

• Sprida kunskap om och bidra till nya demonstrationsanläggningar. Flera av länets framgångsrika miljö- och energiprojekt intresserar redan en internationell publik, men det finns fler produkter, tjänster, processer och system som utvecklas och tillverkas i länet.

• Utveckla och stärka befintliga nätverk och, vid behov, skapa nya nätverk för privat och offentlig sektor inom miljö- och energiområdet.

• Verka för kompetensutveckling och skapa miljöer för korsbefruktning mellan samhälle och näringsliv.

Mer information finns på www.miljolanet.se

| Framgång genom CleanTech

enterprise europe Ta steget ut på den europeiska marknaden Enterprise Europe Network erbjuder företag: – Information och rådgivning om EU-regler, internationalisering och EU-finansiering – Förmedling av internationella affärskontakter, främst inom Europa.

– Service och hjälp vid teknik- och forskningssamarbete Vill du veta mer? Välkommen att besöka oss på

www.Enterprise Europe.se

Eller kontakta något av våra kontor: Lars Holmberg, LänsTekniskt Centrum Kramfors, 0612- 139 00 Maria Wallner, Almi Företagspartner Mitt AB, 060-16 35 64 Anders Karlsson, Almi Företagspartner Mitt AB, 063-57 11 11 Enterprise Europe Network hjälper små och medelstora företag att dra nytta av möjligheterna på EU:s inre marknad. Vi finns över hela Sverige och ger kostnadsfri rådgivning och information. EU-kommissionen är initiativtagare till Enterprise Europe Network. Tillväxtverket koordinerar nätverket i Sverige och är huvudfinansiär för verksamheten.

www.cleantechregion.se

norra Kajen exploatering aB

grå kaj blir kna SUnDSVALL

när industriområdet norra Kajen i Sundsvall ska bli en ny stadsdel går förvandlingen helt i grönt. norra KaJen exploatering aB har sitt kontor i västra änden av det dryga kilometern långa hamnområde som ska göras om. utanför dundrar trafiken på e4:an förbi. en grå senvinterdag 2009 får man använda en hel del fantasi för att se bolagets vision framför sig, men tanken är att en ny stadsdel med Sveriges bästa söderläge och det mest offensiva miljötänkandet ska ta form.

2 500 lägenheter, de flesta med havsutsikt, ska byggas där det nu mest står plåtschabrak. Inne i området ska det vara gott om gröna oaser, bryggor och båtplatser.

– Över 50 procent av markytan ska bestå av gräs, träd och parker. en mycket hög siffra för att vara i stadsmiljö, säger bolagets vd Christer ersson.

Det är inte bara markytor som ska vara gröna, gräs och växter ska också täcka hustaken vilket isolerar och gör att regnvatten tas om hand på ett bra sätt.

terna ska levereras ska utredas, samt hur avloppsvatten från det närliggande reningsverket kan utnyttjas, liksom hur kyla och värme från Sundsvallsfjärden kan tas tillvara.

• Ett vakuumsystem med utsug från varje lägenhet tar hand om

ProJeKTeT befinner sig ännu i startblocket, såtillvida att inget av det gamla ännu är rivet och inget nytt har byggts. under våren får bygg- och fastighetsbolag komma in med anbud för byggrätter till den första etappen.

– För att vi ska få en så grön stadsdel som möjligt är de bitarna integrerade i våra upphandlingar.

För att få bygga gäller det alltså att också ha lösningar som rimmar med visionen. ett ekologiskt tänkande ska genomsyra val av energilösningar och material. Vi pratar om att försöka skapa ett helt slutet energisystem, säger Christer ersson. några eXeMPeL ur De VISIonÄra TanKarna: • Byggmaterial ska vara sunda och miljövänliga och återvinningsbara.

• Energiförsörjningen ska så långt möjligt ske med miljövänlig fjärrvärme, solfångare och vindkraft.

• Hur värme och kyla till lägenhe-

38

| Framgång genom CleanTech

hushållsavfall om hamnar i en rötgasanläggning där biogas kan produceras.

• Bilar parkeras under jord. Gång-, cykelvägar och kollektivtrafik prioriteras.

• Konstnärer involveras i ett tidigt skede för att många olika sort-

ers upplevelser ska ”byggas in” i området. utöver fasadmålningar och konstverk kan det handla om att använda ljud och ljus på ett kreativt sätt. ambitionen är högt satt. Men det går heller inte att resonera annorlunda, menar Christer ersson:

norra Kajen exploatering aB

allgrön stadsdel – utvecklingen går så oerhört snabbt nu. när vi är på branschmässor är alla numer mycket medvetna om hållbarhetstanken i bostadsbyggandet. Vi skulle ha svårt att få med byggherrar med en defensiv vision. Vi vill ligga längst fram.

en viktig faktor för att norra Kajen ska få en grön prägel är att e4 dras om i samband med att en bro byggs över fjärden. Därmed hamnar inte norra Kajen – som nu – i kläm mellan motorvägen och vattnet.

– Det beskedet var mycket viktigt

“

för oss. nu återstår också att se om det blir ett nytt teaterhus, något som naturligtvis också skulle vara positivt för oss, säger Christer ersson. om ett nytt teaterhus blir verklighet så skapas ett område kring Selångeråns mynning som länkar

Ett ekologiskt tänkande ska genomsyra val av energilösningar och material. Vi pratar om att försöka skapa ett helt slutet energisystem.

samman stenstan med norra Kajen. en annan önskan från exploateringsbolagets sida är att det nu trångbodda kasinot väljer att flytta till andra sidan av hamnen. Kaféer, hotell, kallbadhus och restauranger ska också få plats. norra KaJen exploatering aB ägs av Sundsvalls kommun och fastighetsbolaget norrlandspojkarna, vars tidigare vd Lars Bäckvall är starkt engagerad i projektet och har presenterat idén att bygga ett slags utställningshus i området. I huset som kallas lat. 62,3° (Sundsvall ligger på den breddgraden) ska företrädesvis grön teknik kunna visas upp, men konst och kreativa näringar ska också få plats.

– Huset ska vara en arena och mötesplats för spetskompetens inom kultur, ekologi, teknik och klimat. Den här regionen har väldigt många duktiga företag inom exempelvis ekologiskt hållbart byggande. De skulle kunna få en plats där de gemensamt kan visa sina lösningar, och jag tror vi skulle få hit besök från hela världen, säger Lars Bäckvall.

Hur MyCKeT av de visioner som finns för norra Kajen som kommer att kunna förverkligas går inte att veta. exploateringsbolaget har till uppgift att göra projektet attraktivt och sälja byggrätter. Men hur det ska gå i en tid då hela världsekonomin dragit i handbromsen, måste man undra.

– Vi vet att våra tankar är rätt och att intresset finns från marknaden.

Det är också så att prisnivåerna för material sjunkit med drygt 15 procent under lågkonjunkturen och det kan stimulera. Vi hoppas på byggstart 2010, säger Christer ersson. •

ViSionen: Här är ett utkast till hur norra Kajen kan se ut i framtiden.

Perspektivskiss: white arkitekter

Anders Lövgren

Framgång genom CleanTech

| 39

Processum

Framtidens

Bioraffinaderi tar form Örnsköldsvik/Umeå

Produktutveckling, ny teknik och trimmade system anses kunna fördubbla förädlingsvärdet inom processindustrin.

Bioraffinaderier, vars grundsyfte är att skapa nya produkter från skogen och göra det miljömässigt effektivare, ligger alltså i tiden.

– Vi måste göra mer med förnyelsebara råvaror som bas i stället för med olja, säger Clas Engström, VD för Processum i Örnsköldsvik.

Processum fokuserar på forskningssamordning, affärsutveckling och marknadsföring av nya råvarusystem och nya produkter med skogsråvara och energigrödor som grund. Processum har ca 15 anställda och för närvarande 15 medlemsföretag. Inom klustret Framtidens Bioraffinaderi – som i blomstrande samverkan drivs av anslutna företag, universitet och samhälle - jobbar mellan totalt ca 2000 personer varav ca 400 aktivt med bioraffinaderifrågor.

– Målet är att bioraffinaderiklustret i Örnsköldsvik och Umeå ska vara internationellt känt och skapa stora industriella och miljömässiga värden. Jag vill vara med och skapa ett innovativt idéforum och en arena i samarbete med andra, både inom och utanför landets gränser, säger Clas Engström.

Ett bioraffinaderi förädlar alltså biologisk råvara, till exempel ved och bark som i Processums fall, precis som ett oljeraffinaderi förädlar råolja. Men där slutar likheterna.

Bioraffinaderi är en omfattande och komplex processindustri.

Konstruerad för att få ut så mycket som möjligt ur det råmaterial som tillförs. Men det handlar inte bara om att bygga nya bioraffinaderier.

Lika viktigt är att ta tillvara restströmmar och avfall från pappersoch massaindustrin och förvandla dessa till värdefulla produkter.

För bara 150 år sedan användes råolja inte till mycket mer än som bränsle i fotogenlampor. Idag raffineras mer än två tusen produkter

40

Framtidens Bioraffinaderi, som drivs av anslutna företag, universitet och samhälle, jobbar närmare 2.000 personer. ur råoljan, varav de viktigaste är bensin och plaster. Precis som råoljan visade sig ha fantastiska mervärden har biologisk råvara häpnadsväckande och i stort sett likvärdiga möjligheter till förädling och förändring. Senaste 30 åren har behovet av specialisering och koncentration inom processindustrin resulterat i framväxten av nya spännande bolagskonstellationer.

Processums klustersamverkan har utvecklats från den traditionella bruksstrukturen till att nu omfatta företag inom processindustri, konsult- och energiverksamhet, samt kommun, länsstyrelse och universitet i regionen Örnsköldsvik/ Umeå. Kunskapen inom processteknik, processkemi och processtyrning hos medlemsföretagen är unik och internationellt känd, men

| Framgång genom CleanTech

det krävs en drivande kraft om alla utvecklingsmöjligheter ska tas till vara.

Processum har därför utsetts till värdföretag för initiativet Framtidens Bioraffinaderi som valdes ut bland 86 sökande i Vinnovas Vinnväxt-utlysning att få statlig finansiering i upp till åtta år. Det utgör en stark bas för en fortsatt positiv utveckling. Målsättningen är att utvidga verksamheten med fler projekt och ytterligare finansiering, bland annat med EU-medel.

Clas Engström, som tillträdde VD-jobbet i februari, kommer närmast från en tjänst som konsult inom Sweco EuroFutures och har lång erfarenhet av samhällsfrågor och samverkan mellan företag och akademi.

– Clas erfarenheter är mycket värdefulla för vår fortsatta utveckling. Framför allt inom samverkan, regional utveckling och finansiering, säger Sune Wännström, ordförande i Processum Biorefinery Initiative AB. Clas Engström, som även jobbat med finansiering inom Swedbank Markets och Näringsdepartementet, känner starkt för utmaningen att tillsammans med klustrets medlemmar utveckla framtidens bioraffinaderi.

– Det är viktigt att tro på det man gör och det här vår tids stora utmaning. Vi i Processumklustret vill vara med och bidra i övergången från ett oljeberoende till ett hållbart samhälle. • Lasse Sjöberg

Vi arbetar med att lotsa dig rätt som företagare.

För oss är ingen fråga för liten eller för stor.

Vad kan vi hjälpa dig med?

I tillståndsärenden är vi din personliga byråkratilots både inom och utom kommunen. Vi stöttar din företagsutveckling från affärsidé till framgångsrikt företag. Behöver du hjälp med lokalsökning har vi kontakterna så att ditt företag hittar rätt läge, lokaler och mark. Vi arbetar med information om kommunala upphandlingar och funderar du på att starta företag kan du vända dig till oss för första hjälpen. Dessutom arrangerar vi eller tillsammans med andra frukostträffar, seminarier och föreläsningar där du och ditt företag får nyttig information och nya kunskaper.

Agneta Lindén 070-549 95 41 Thomas Engholm 073-274 59 83 Företagslotsen i Sundsvalls kommun 060-162 162.

Besöksadress: Sjögatan 13, 3 trappor (Sundsvall Business Region)

plAN2.Nu

DET FIXAR VI...

INGA PROBLEM

Krönika – Carl Mossfeldt

Max vann hållbarhetstest Tidningen Miljöaktuellt utvärderade i slutet av 2008 de tre stora Hamburgarkedjornas arbete för ekologisk och social hållbarhet.

Max fick 13 poäng av 13 möjliga och blev testets segrare.

McDonalds hamnade på en andraplats med 11,5 poäng medan Burger King fick 6 poäng.

Samarbetet mellan Max och Det Naturliga Steget är inriktat på effektiva strategier och handlingsplaner för ett hållbart Max. – Jag vill gratulera Max till deras välförtjänt goda resultat. Trots att de fått maximala poäng i utvärderingen så vet jag att de inte nöjer sig med det utan fortsätter framåt mot ett tydligt mål: inga fossila bränslen alls, och ingen annan åverkan heller i ekosystem eller sociala system. Det är när dagens åtgärder är tydliga steg på väg mot verklig hållbarhet, som arbetet får tyngd och blir trovärdigt. Jag gläds också över vår tidigare samarbetspartner McDonalds fina resultat, säger professor Karl-Henrik Robèrt, grundare av Det Naturliga Steget.

Hållbar Holmgång

Långsiktighet är inte sexigt Hållbarhetskrisen har hamnat i skuggan av en plötsligt uppflammande finanskris.

Finanskrisen, i sin tur, har övergått i den sannolikt djupaste ekonomiska kris vår generation har upplevt. Vi är på väg mot en arbetsmarknad som är väsensskild från den situation vår nuvarande regering förutsåg då de gick till val som ”det nya arbetarpartiet”.

Men att en kris tar medieutrymmet från en annan innebär inte att de gamla problemen försvinner.

De överskuggar bara varandra – åtminstone för ett tag. I själva verket läggs de på hög där de samverkar och förstärks. I förlängningen väntar personliga tragedier: pensionsbesparingar som dunstat, arbetslöshet, eller torka och svält.

Sällan tidigare har därför behoven av nya svar på gamla frågor varit så stor. Detta är också en möjlighet, om vi kan lära oss av tidigare kriser för att ställa de centrala frågorna. Inte minst kräver detta att vi vågar hålla emot trycket efter de enkla, snygga lösningarna. När svåra problem verkar enkla skall man alltid dra öronen åt sig.

Långsiktig samhällsutveckling är tyvärr ofta varken enkel eller snygg.

Vi har tacklat finanskriser förut, både regionalt och globalt. När bubblan väl spricker kan nedgången vara i flera år – ibland i decennier. Kostnaderna blir snabbt enorma,

Björkåbruk Klimatsmarta produkter, Louise Hoffsten, Tommy Körberg, Norrdans och Rickard Wolff.

Mixen serveras under Holmgång i Björkåbruk 4-6 juni. Holmgång torde vara ett av de mer udda kulturarrangemangen i Norrland. För saliga blandningens skull - och för valet av miljö. Holmgång genomförs nämligen på Holms lantbruks tjurskulle!

Här finns läktare som tar 400 personer och en scen där ljuset silas genom brädväggen. Under scenen idisslar gårdens djur och såväl råmanden som dofter kan tränga sig upp genom golvet.

Nytt i konceptet är att det utöver kultur arrangeras en konferens om klimatsmarta produkter och ekologiska lösningar.

42

| Framgång genom CleanTech

ekonomiskt men framförallt socialt. Men ur askan byggs nya institutioner. Så kommer också nu ske – ett nytt IMF, en ny slags finansinspektion och nya affärsmodeller för banker, försäkrings- och fondbolag.

Nya arbetsmarknadsmodeller har vi också skapat tidigare. Socialförsäkringssystem som tar hand om de som hamnar utanför. ”Överbryggningspolitik” för att jämna ut konjunktursvängningar. Återigen har nya institutioner och regelverk byggts upp för att ta hand om de konsekvenser som vuxit ur tidigare modellers tillkortakommanden.

Nu står vi samtidigt inför en ny utmaning, som är djupare än de tidigare. Stabiliteten inte bara på finans- och arbetsmarknaden är hotade. Stabiliteten i självaste natursystemen är nu på allvar under hot: regnmönster, havsytan, vattentillgångar, havsmiljöer, etc. Här är vi otestade. Aldrig tidigare har stabiliteten i våra samhällsmodeller hotats på ett sådant fundamentalt sätt. Kanske verkar inte detta hot lika akut eller reellt som skenande arbetslöshet och kredittorka. Men det är värt att minnas att inte heller obalanserna i de finansiella systemen verkade så akuta – tills det plötsligt brast.

Vi har nu tre kriser som sammanfaller: en finansiell, en ekonomisk och en ekosystemkris.

Detta är en möjlighet. Det öppnar upp för ett mer grundläggande ifrågasättande av den samhällsmodell vi har byggt. Men det är förstås en möjlighet bara om vi ser det så; om vi inser problemets djup och ställer rätt frågor.

Allt för ofta fastnar hållbarhetsdebatten i frågan om ny teknik. På sikt är ny teknik nödvändigt, men det är långt ifrån tillräckligt. Likt tidigare kriser på finans- och arbetsmarknaden måste vi nu istället ställa oss frågan om hur vi säkrar långsiktig stabilitet i natursystemen. I grund och botten handlar detta om hur vi organiserar våra samhällen – balanserar olika intressen mot varandra för att hitta en hygglig jämvikt.

Historiskt sett har vi varit ganska duktiga på detta i Sverige. Så kanske kommer Sveriges stora bidrag till hållbarhetsutmaningen inte komma i form av ny teknik. Kanske kommer det istället komma ur gamla värderingar som ”solidaritet”, ”samförstånd” och ”konsensussökande”. Det är förstås inte lika säljande som ”entreprenörskap” och ”hög teknologi”. Men samtidigt är kanske det djupaste problemet av alla just det: långsiktighet är inte så säljande. • Carl Mossfeldt, Tällberg Foundation Foto: Olle Melkerhed

KOMTEK vill få fler flickor och pojkar att se sig själva som framtidens ingenjörer och uppfinnare.

KEMIGYMNASIET syftar till att öka intresset för kemistudier genom ett nära samarbete med ortens företag och Umeå universitet.

Vill du veta

FRAMTIDENS BIORAFFINADERI handlar om att få ut mer av skogen. Initiativet har valts ut av Vinnova att få statlig finansiering i upp till åtta år.

mer om

CleanTech?

För aTT InSPIrera flera att lära sig mer om CleanTech och branschens kommersiella potential arrangerar Handelskammaren Mittsverige med samarbetspartners 10 juni en utbildnings- och informationsdag på gålsjö Bruk. Politiker och andra beslutsfattare är prioriterade målgrupper och landshövding Bo Källstrand ska förmedla sin bild av hur intensifierade satsningar på CleanTech kan bidra till att lyfta regionen MittSverige.

Foto: Örjan Lee k

KonCePTeT ”Framgång genom CleanTech ska presenteras och frågan ”Vad betyder CleanTech och vad innebär den nya gröna ekonomin?” ska besvaras. anmäl dig till lars.ling@midchamber.se BegrePPeT CleanTech växer som internationell benämning på lösningar och produkter som bidrar till ett hållbarare samhälle och bättre miljö.

För yTTerLIgare InForMaTIon, KonTaKTa; Lars Ling, projektledare CleanTech region, Handelskammaren Tel.070-299 40 41 | lars.ling@midchamber.se

Jobb är förutsättningen för tillväxt. I Örnsköldsvik satsar vi på Framtidens Bioraffinaderi med bland annat 60 miljoner till forskning och två nya professurer. Det kan leda till många jobb.

Då behövs kompetent arbetskraft. I Örnsköldsvik satsar vi på KomTek, där vi väcker teknikintresset hos barn, och Kemigymnasiet, som samarbetar med ledande forskare och företag. Det kan leda till många framtida medarbetare.

Då vi lyfter varandra, växer vi både som människor och som kommun. Det kan leda oss till toppen.

www.cleantechregion.se Världsklass 2015 är ett utvecklingsarbete med deltagare från kommun, näringsliv, organisationer och boende i Örnsköldsvik.

www.ornskoldsvik.se

energi- och miljöteknik på export

Svensk miljöteknik på export – målet för länsövergripande eu-projekt ÖSTeRSUnD

Köparna finns, säljarna likaså. Nu gäller det att knyta ihop de rätta kontakterna för att göra Jämtland och Västernorrland till två framgångsrika län inom export av energi- och miljöteknik.

– VI SKa Vara MeD och rulla ut röda mattan, säger Thure Mårtenson som leder ett euprojekt där just samverkan och export är målet.

Det regnar eu-bidrag över östeuropa som bygger nya klimatsmarta anläggningar på löpande band. Till exempel Polen ska investera 20 miljarder euro på sju år.

– Bara i regionen Podkarpaterna har de haft 2 000 eu-projekt från 2002 och fram till nu, säger Thure Mårtenson.

– På två miljoner invånare.

Thure som har ett förflutet som miljö- och hälsoskyddsinspektör i östersund har jobbat flera år med olika Interreg projekt där målet har varit att skapa en tydlig miljöprofil på Jämtland och Tröndelag. Det nuvarande projektet är så att säga en fortsättning, men nu med internationell inriktning. Tanken är att utnyttja de kontakter som kommun och landsting redan har med sina vänorter, bland annat i

Polen, Tjeckien och estland.

– Det offentliga finansierar och är med och agerar dörröppnare för företagen mot den internationella marknaden.

Dessutom finns en förhoppning att kommunerna själva ska börja sälja sina kunskaper inom till exempel renhållning, energisparande och fjärrvärme.

SeDan kommunallagen ändrades för tio år sedan är det inga problem att sälja tjänster så länge det inte blir för stor del av verksamheten. Men det är svårt menar Thure.

– Den kulturen finns inte i kommunerna här.

Projektet startade för ett år sedan har två anställda. Thure Mårtenson som är knuten till landstinget i Jämtland och Lars Ling som sitter på Mittsveriges Handelskammare i Sundsvall. och medan Lars bland annat jobbar med att realisera projektets affärsplan och söker företagare som är

“

Projektet kommer att lyfta fram minst 30 intressanta anläggningar i de båda länen.

Energisnåla hus, soptippar, biogasanläggningar och kraftvärmeverk till exempel.

villiga att starta ett gemensamt försäljningsbolag så jobbar Thure mycket med kontakterna i de andra länderna. Hittills har två grupper med estländare och polacker varit på studiebesök i Jämtland och Västernorrland.

Biogasanläggningen och stora återvinningsstationen i östersund var två av besöksmålen.

ProJeKTeT kommer att lyfta fram minst 30 intressanta anläggningar i de båda länen. energisnåla hus, soptippar, biogasanläggningar och kraftvärmeverk till exempel. I Jämtland kommer Turist- och kongressbyrån i östersund vara med och marknadsföra anläggningarna på sin hemsida

och i Västernorrland kommer bland annat entré Höga Kusten att vara samarbetspartner. Här finns utbildade guider, kunskaper om värdskap och möjligheter att paketera intressanta studieresor som både lyfter fram regionen och tekniken.

THure MårTenSon hoppas också mycket på ett samarbete med Mittuniversitetets designutbildning. För även om det finns goda kunskaper i miljöoch energiteknik så är inte alla anläggningar i toppklass när det kommer till presentation.

– Designstudenterna kan hjälpa till att på pedagogiskt sätt visa upp vår spjutspetsteknologi. • Sara Adelhult

!Fakta Energi- och miljöteknik på export Projektnamn: Offentlig och privat samverkan för export av energi- och miljöteknik Tidsperiod: Mars 2008 – december 2010 Projektledare: Thure Mårtenson Projektägare: Jämtlands läns landsting Finansiärer: Europeiska Unionen, regionala utvecklingsfonden, Jämtlands läns landsting, Handelskammaren Mittsverige, Länsstyrelserna i Jämtland och Västernorrland, kommunerna Sundsvall och Östersund. medel: 7, 4 miljoner kronor

44

| Framgång genom CleanTech

Jämtland och Västernorrlands kommuner har många intressanta anläggningar att visa upp.

Lösningar för smutsigt vatten på industriområdena och återvinningsstationer till exempel.

– Vi är duktiga på systemlösningar, menar Thure mårtenson Foto: Sara Adelhult

www.syre.se

Framgång genom

CleanTech Vill du vara en del i kommande framgångar och hjälpa till att sälja världsledande norrländsk miljöteknik på exportmarknader?

Kontakta Lars Ling Tel: 070-299 40 41, e-post: lars.ling@midchamber.se

www.cleantechregion.com

annons_230x325mm.indd 1

www.midchamber.se

09-04-30 10.48.16

Jegrelius forskningscenter

– För ett litet företag kan Jegrelius arbete betyda väldigt mycket, säger Ida Sjölund.

Lena Stigh leder projektet som ska fastställa om innovationsupphandlding är ett bra sätt att stimulera fram giftfria produkter.

Fortare framåt med

Foto: Tommy Andersson

Jegrelius

forskningscenter

ÅS, östersund

Utvecklingen mot giftfria och mer miljöanpassade produkter får gärna gå snabbare. Jegrelius gör vad de kan för att elda under produktutvecklingen och tvinga fram gröna innovationer inom den offentliga sektorn.

Jegrelius forskningscenter är en grön uppstickare inom Jämtlands läns landsting som äger unika specialkunskaper om miljöfarliga ämnen och dess inverkan på omvärlden. Grunden till forskningscentret är arkivet som kemiingenjören Gunnar Jegrelius (1921-1981) lämnade åt eftervärlden. Arkivet innehåller enorma mängder tvärvetenskaplig kunskap vad gäller analytisk kemi och giftiga ämnen inom olika områden. Här finns också idéer till nya giftfria produkter som nutida och framtida uppfinnare med fördel kan vidareutveckla för att ersätta de mindre miljövänliga som ännu finns på marknaden. På forskningscentret jobbar idag tre duktiga kemister i samma anda. De samlar kunskap, gör avancerade riskbedömningar och stöttar företag i deras produktutveckling.

Jegrelius jobbar för att skapa efterfrågan bland upphandlare och privatkonsumenter för giftfria produkter. Med ljus och lykta scan-

46

nar de av marknaden efter produkter som har högre miljöprestanda än andra.

Produkterna vill Jegrelius sedan testa i verklig miljö, företrädesvis inom landstinget. Jegrelius verifierar resultaten och hjälper till att göra produkterna kända och aktuella för offentliga upphandlingar.

Med detta slår man två flugor i en smäll. Det lilla företaget får en knuff ut på en större marknad och marknaden får en miljövänligare produkt. − För ett litet företag som har svårt att nå ut till den stora massan kan det här göra en enorm skillnad.

Just att produkten är verifierad och testad på en verklig arbetsplats väger tyngre än enbart laboratorietester, säger Ida Sjölund som arbetar med konceptet Smartare produktval på Jegrelius.

Inom ramen för Smartare produktval kommer inom kort en workshop att hållas för företag som ”vill lite mer”. Tanken är att de ska

| Framgång genom CleanTech

“

Med ljus och lykta scannar de av marknaden efter produkter som har högre miljöprestanda än andra.

få berätta om sina erfarenheter och behov för att hitta områden att samarbeta kring när det gäller miljöanpassning av produkter.

Jegrelius roll är att försöka fånga upp behoven för att kunna ge rätt stöd i kommande projekt.

Under 2009 kommer också ett konsumentinriktat projekt att starta som syftar till att fasa ut vissa giftiga kemikalier som förekommer i tandkräm, kläder och andra produkter som dagligen köps av länets hushåll.

Det andra konceptet som Jegrelius arbetar med är Innovationsupphandling. Det innebär i korthet att en beställargrupp efterfrågar något som ännu inte finns på marknaden. Denna

metod har tidigare tvingat fram både kylskåp och värmepumpar med lägre energiförbrukning på marknaden. Genom en kommande pilotupphandling vill Jegrelius nu testa om man på liknande sätt kan stimulera fram giftfria produkter.

Beställargruppen består i detta fall av flera landsting och den efterfrågade produkten är en blodpåse som till skillnad från dagens inte avger något oönskat ämne som följer med in patientens blodomlopp. − Slår det väl ut, kan det bana väg för fler innovationsupphandlingar.

Det i sin tur innebär att miljöinnovationer når marknaden snabbare, säger Lena Stigh som håller i upphandlingsprojektet. • Mi Edvinsson

CleanTech

i världen I spåren av konferensen

Sveriges ordförandeskap i EU

CleanTech Region har efter konferensen i januari varit aktiva och bland annat besökt Estland, Grekland, Finland och Polen.

En tydlig profilering och marknadsföring har gjorts av vår regions systemlösningar.

Sveriges ordförandeskap i EU Tisdag den 8 september, Bryssel De svenska Regionernas dag i Bryssel Tema “Energy Efficiency”. http://www.swedishtrade.se/eu/aspxMain aspx?objectID=10052

Eco-Cycle Design och energieffektivt byggande har under turnén fått mycket stor uppmärksamhet. Kommersiellt intresse för våra företags produkter och systemlösningar finns tveklöst på dessa marknader.

I Estland är intresset för energieffektivisering mycket stort, särkskilt inom hållbara hus.

Intresset omfattar allt från byggnadernas konstruktion, planering och materialval till det ”ekologiska tänk” som vi kallar för Eco-Cycle Design.

Motsvarande entusiasm har visats i Grekland och då inte minst för Splitbox avloppslösningar.

Finland vill bygga ett “ Hammarby sjöstad” i Borgå-skaftkärr. Här betraktas “Green Zone” i Umeå som något av en förebild.

Polen söker lösningar inom energieffektivisering och marksanering. På det senare området har vi en genuin styrka efter att skitat ner och rensat upp i vår egen region. Även USA har aviserat snabbt växande intresse för svensk miljöteknik. CleanTech Region har till exempel haft besök av delegationer från Kalifornien som söker samarbete kring ekologiska och hållbara avfall samt avloppslösningar.

I samanhanget är det värt att notera att skådespelaren Will Smith nyligen har beställt den andra “ Eco-Cycle Designade” skolan av Anders Nyquist Arkitektkontor i Njurunda. •

Open Days i Bryssel 5-8 oktober.

Tema “Renewable Energy” and ”Barents Co-operation”. http://ec.europa.eu/regional_policy/conferences/od2009/index.cfm

United nations climate change conference 7-18 december.

Climate Change Conference in Copenhagen http://en.cop15.dk/ Mer bra Länkar till CleanTech Event hittar du här Exportrådet: http://www.swedishtrade.se/sv/CalendarPage/ Swentec: http://www.swentec.se/templates/Calendar____2691. aspx?epslanguage=SV

TACK

www.syre.se

Framgång genom

are som alla ni deltag sen till en er gjorde konf et blev. den succé d

CleanTech Välkommen till en dag om affärsmöjligheter och lösningar för företag och näringslivsfrämjare i samarbete!

Framgång genom CleanTech är ett initiativ av Handelskammaren Mittsverige i samverkan med Almi Företagspartner Mitt, Exportrådet, Länsstyrelserna i Västernorrland och Jämtland, Östersunds kommun, Sundsvalls kommun, Jämtlands Läns Landsting, Landstinget i Västernorrland och projektet Arena Miljölänet Västernorrland samt partners.

Arrangörer:

Medarrangörer:

Partners:

Kreativ partner:

Mediapartner:

Sponsor:

BOKA

redan nästa Framgång ge nom Clean Tech k onferens, 21-22 januari 2010 på Holiday C lub i Åre.

www.cleantechregion.com | info@cleantechregion.com .com

annons_baksida_230x325mm.indd 1

09-04-30 10.53.55