Lindorff klokboken

Klok boken Ă…tta kapitel med samlade rĂĽd och tips om vardagsekonomi

lindorff.se Den här boken är producerad av Lindorff Sverige tillsammans med Syre AB. Illustrationerna är gjorda av Helene Gedda och texterna är skrivna av Anna Holmlund och Syre.

Foto: Lena Granefelt/Johnér, Mats Hallgren/Johnér, Conny Frid/Johnér, Nicho Södling/Johnér, Berc/iStockphoto, Xsandra/iStockphoto och Matthieu Spohn/Agefotostock.

Tryck: Berndtssons Tryckeri, Östersund 2013.

Sid 2

Innehåll: 1. Inledning, sidan 4.

2. Ekonomi – det gäller att hålla koll på pengarna, sidan 7.

3. Budget = framtidsplanen, sidan 11.

4. Lån – det är ok att låna, om man kan hantera det, sidan 16.

5. Skuldfällan – vad som händer om man inte betalar, sidan 22.

6. Spara – den ekonomiska krock­kudden, sidan 29.

7. Ordlista, sidan 33.

8. Åtta råd för att få ordning på din ekonomi, sidan 36.

Sid 3

Pengar 채r kul ...

Sid 4

Klokboken Lindorff

… men du kanske inte tycker att det är lika kul att hålla ordning på dem. I dag är 40 000 ung­ domar skyldiga Kronofogden 1,2 miljarder kronor, i genomsnitt 30 000 kronor var. Har man en gång börjat dra på sig skulder kan det vara svårt att bli av med dem.

Hur undviker man då att hamna i skuldfällan?

Hur kan ett obetalt inkassokrav påverka ens fram­ tida möjligheter att köpa bil eller bostad? Svar på de här frågorna och många andra kan du läsa vi­ dare om i vår Klokbok. Vi vill med den här boken väcka en tanke om att det är viktigt att ta kontroll över sin egen ekonomi redan från början, för att lättare komma skuldfri in i vuxenvärlden.

Det blir så mycket roligare då.

Sid 5

Sid 4

2 Klokboken Lindorff

Det gäller att hålla koll på pengarna I dag håller vi sällan en sedelbunt i handen eller räknar våra pengar, i stället förlitar vi oss på den siffra som står på bankkon­ tot. Därför ställs det allt högre krav på oss konsumenter, att vi faktiskt har koll på hur mycket pengar vi har och hur mycket pengar vi kan göra av med varje månad.

Sid 5

Sid 8

2

2

Klokboken Lindorff

Det finns tillfällen när bristen på pengar är jobbig Du har kanske varit med om att texten ”medges ej” står i displayen framför dig när du står i en affär och har knappat in din kod för att betala? Du kan inte göra eller köpa det du vill och behöver. En känsla som man sällan vill uppleva igen. Men vad gör man då för att undvika att hamna i samma situation igen?

Det blir logiskt om man planerar … men hur ska jag göra då?

Ett bra verktyg som kan hjälpa dig att planera din ekonomi kallas för budget. I en budget kan man enkelt skriva upp vilka inkomster man har och vilka utgifter som finns. Går det jämt upp? Perfekt, då har du en fungerande budget. Gör du däremot av med för mycket pengar och funderar på att göra ännu fler inköp – då kanske det är dags att börja tänka om. Med större kontroll på sina utgifter kan man lättare räkna ut när man kan ha råd att göra sina inköp. Det blir också enklare att veta hur länge man måste spara tills man har fått ihop tillräckligt med pengar eller om det är en bättre idé att låna.

Kontant eller kort? Även om det är lättare att se hur mycket (eller hur lite) man har om man använder kontanter används plastkorten allt mer. Med korten kan det vara svårare att hålla koll på pengarna. Och när de tar slut. Därför är det viktigare att planera sina utgifter för att slippa ”medges ej”.

Sid 9

Klokboken Lindorff

Budget = framtidsplanen Att göra en budget handlar om att planera framåt. Tänk dig att du sparar alla dina kvitton eller skriver ner allt du köper under en viss tidsperiod. Bion, hamburgaren, nya telefonen, nya skorna och så vidare. På samma sätt och under samma tidsperiod skriver du också ned vilka inkomster du har fått in, studiebidrag, lön från ett jobb, födelsedagspengar och så vidare. Räkna sedan ihop dina inkomster och dra bort summan från alla dina kvitton, dina utgifter. Förhoppningsvis går det jämt upp och du slipper minustecken framför slutsumman.

Sid 11

En budget är ett bra verktyg för att kunna göra som man vill

Sid 12

Klokboken Lindorff

Oavsett om du har plus eller minus på kontot kan det vara bra att få en överblick över din ekonomi. Dels för att se hur olika händelser eller inköp påverkar din månadsbudget, men också vilka eventuella förändringar du måste göra för att få den att gå ihop. En budget är ett bra verktyg för detta och kan ge en bra bild över planerade ekonomiska händelser och vara till hjälp vid de oplanerade. Med hjälp av sin budget kan man sätta upp mål för hur man tänker använda sina pengar och hur lång tid det kommer att ta innan man har uppnått sitt mål. Helst utan att sätta sin ekonomi på spel. Man kan ganska enkelt få koll på och värdera olika utgifter mot var­ andra.

Budget 1

Tips när du ska göra en budget 1. Spara alla kvitton under en månad.

2. Ta ett papper eller kalkylark i datorn.

3. Skriv ned hur mycket pengar du får in under en månad.

4. Skriv in dina fasta utgifter.

5. Med hjälp av dina kvitton, skriv in hur mycket du har gjort av med – och på vad.

6. Var ärlig mot dig själv, även om det kan vara jobbigt att ta reda på vad du lagt pengarna på.

7. A nvänd budgetverktyg som exempelvis Cash Check på takontroll.nu.

8. Bestäm dig för hur du vill använda pengarna i framtiden.

TM

Exempel på månadsbudget Så här kan en fungerande månadsbudget se ut. Amira går i första klass på gymnasiet. Hennes inkomst ser ut så här: Hon får 1050 kronor i studie­ bidrag av CSN och två kvällar i veckan jobbar hon extra 3 timmar på den lokala matbutiken där hon tjänar 70 kronor i timmen. Om Amira tvättar bilen hemma får hon 100 kronor per gång av sin pappa. Hon tvättar bilen två gånger i månaden.

Amiras utgifter för en månad ser ut så här: Hon köper en terminsbil­ jett på tunnelbanan för hela höstterminen, den kostar 670 kronor. 670/5 = 134 kronor i månaden. Hon går på bio tre gånger och betalar 90 kronor per gång, hennes mobilräkning ligger på 190 kronor i månaden, hon går och tränar på ett gym som tar 329 kronor i månaden och köper den här månaden även ett par riktigt snygga jeans för 1 200 kronor. Amira och hennes kompisar äter på kebaberian tre gånger i månaden för 80 kronor gången, fikar på stan en gång i veckan för 70 kronor gången och köper tuggummi och godis för totalt 150 kronor i månaden.

Hon tjänade alltså 2 930 kronor i månaden och gjorde av med 2 793 kro­ nor. Pengarna hon har kvar i slutet av månaden, 137 kronor i det här fallet,

Inkomst SEK Studiebidrag 1050 Jobb 1680 Biltvätt 200 Total inkomst 2930 Utgift SEK Tunnelbana −134 Biobesök −270 Mobil −190 Gym −329 Jeans −1200 Kebab −240 Fika −280 Godis −150 Totalt −2793 Resultat: 137

Sid 13

sätter hon över på sitt sparkonto. För pengarna på sitt sparkonto pla­ nerar hon att köpa en ny dator.

Det här är ett bra exempel på hur en fungerande budget kan se ut.

Det går att göra roliga saker så länge man har pengar att betala för sig med. Men i alla världar ser det inte riktigt ut så, eller hur?

Det kanske kan vara så här i stället Sara går i nionde klass. Hennes inkomst per månad är barnbidraget på 1 050 kronor som hennes mamma ger henne varje månad. Hennes Budget 2 mamma betalar mat, husrum och nödvändiga kläder, i övrigt får Sara klara sig själv.

Inkomst SEK Sara är sugen på en ny telefon och beslutar sig för att köpa den Studiebidrag 1050 senaste mobiltelefonen till ett riktigt bra pris tycker hon, 328 kro­ Total inkomst 1050 nor i månaden och då får hon ringa för hela beloppet och sms:a hur

mycket hon vill. Bindningstiden är på 24 månader. Hon köper också Utgift kort på tunnelbanan, sex dosor snus av killen bakom kiosken för 30 Mobil −328 Tunnelbana −134 kro­nor styck och två tillfällen i veckan köper hon hamburgare efter Snus −180 skolan för 70 kronor gången. Den här månaden beställer hon Hamburgare −560 också två linnen på nätet för 150 kronor styck.

Linnen −300 Denna månad ser alltså ut så här för Sara: 328 + 134 + 180 Totalt −1502 Resultat: −452 + 560 + 300 = 1 502 kronor.

Det går inte ihop eftersom 1 050 - 1 502 = - 452 kronor.

Sara funderar inte särskilt länge på hur hon ska lösa sin ekonomiska situation. Hon struntar i att betala sin mobilräk­ ning och lånar lite pengar till linnena av en kompis, som hon lovar att betala tillbaka inom en vecka.

Nästa månad ser Saras inköp ungefär likadana ut och hen­ nes barnbidrag ligger kvar på 1 050 kronor. Vad hon dock inte har räknat med är att mobiltelefonföretaget, förutom denna månads räkning, nu också har skickat ut en påminnelse på förra månadens obetalda räkning inklusive en påminnelseav­ gift.

Sara skulle med andra ord ha väldigt stor nytta av en enkel budget. Då hade hon kunnat skriva ned vad hon tänkt köpa och sedan prioriterat vad hon tyckt varit viktigast just denna månad.

Det finns förstås sätt att jämna ut kostnaderna för din kon­ sumtion. Att låna är ett sätt som ger oss flera möjligheter som vi annars inte skulle ha.

Sid 14

Klokboken Lindorff

Sid 15

4 Klokboken Lindorff

Lån

Ett lån innebär att man får rätten att använda sig av något som tillhör någon annan under en viss tidsperiod. När vi tänker på lån, är det oftast i form av pengar som man lånar av en bank, ett låneinstitut eller en privatperson.

Att låna innebär alltså att man bestämmer sig för att skjuta på en kostnad som man inte vill eller kan ta nu, till ett senare tillfälle.

Sid 16

Det är ok att låna …

Sid 18

Klokboken Lindorff

… om du kan hantera det.

Ett lån hjälper oss att köpa något som vi annars inte skulle ha haft råd med just då. Däremot finns vissa saker som man bör tänka på innan man tar ett lån, för att inte hamna i onödiga svårigheter. Man måste också värdera det man köper och räkna med att alltid betala tillbaka mer än vad man får ut av själva lånet.

När man lånar pengar eller handlar på avbetalning betalar man ränta för det man lånar. Räntan baseras på det belopp man lånar och till den kommer även olika avgifter och uppläggningskostnader. Sedan ska man såklart amortera, betala tillbaka den summan man har lånat.

Om du misslyckas med att sköta din återbetalning kan långivaren kräva in hela lånesumman, begära hjälp från ett inkassoföretag eller hos Kronofogdemyndigheten. Mer om det på sidan 25.

Olika typer av lån Det finns olika typer av lån: bolån, SMS-lån, blancolån, privata lån och så vidare. Det som skiljer dessa lån från varandra är storleken på räntan, låne­ perioden och om lånet är taget med säkerhet eller inte.

Innan långivaren beslutar att låna ut pengar görs det oftast en kredit­ upplysning på den person som vill låna pengar. Långivaren får då informa­ tion om låntagarens tidigare betalningshistorik, personens möjlighet att betala och om den har någon tidigare betalningsanmärkning registrerad, exempelvis efter utslag hos Kronofogdemyndigheten. Därefter beslutar långivaren om den är villig att låna ut pengar eller inte. Har man en prick eller anmärkning kan vissa låneinstitut neka den som vill låna.

Det finns inget som reglerar hur litet ett belopp kan vara för att du ska få en betalningsanmärkning. Alltså kan en för sent betalad telefonräk­ ning, ett missat SMS-lån eller någon annan liten utgift orsaka att du inte kan byta bostad eller köpa din drömbil.

Bolån. En vanlig form av lån är bostadslån som precis som det låter är till för att möjliggöra köp av bostad, som för de flesta innebär en stor inves­ tering. Hur mycket pengar man får låna till sin bostad styrs av hur mycket pengar man tjänar, om man har någon som kan garantera att man betalar (borgensman) eller har gott om pengar på banken. En högre inkomst inne­ bär att man har större möjlighet att låna ett högre belopp, eftersom banken då räknar med att du kan betala.

Man kan låna ett belopp som är 85 procent av bostadens värde, reste­ rande 15 procent får man stå för själv. De flesta banker eller låneinstitut kräver att man lämnar bostaden som ska köpas som säkerhet, en form av pant om det skulle bli så att lånet inte kan betalas.

%

Det är inte gratis att låna pengar. Man betalar ränta, en slags hyra, för det man lånar.

Exempel på bolån Om inköpspriset för bostaden är 1,5 miljoner kronor.

• Bolån (även kallat bottenlån): 0,85x1 500 000 = 1 275 000 kr • Egen insats: 0,15 x 1 500 000 = 225 000 kr Man betalar av ett bolån under lång tid, upp till 30 år.

Sid 19

4

Borgenslån. Att gå i borgen för någons lån innebär att man de­

lar betalningsansvaret med den som lånar pengar. Det kan krävas när den som vill låna saknar stadig inkomst eller om lånebeloppet är stort.

Den som ställer upp som borgensman granskas på samma sätt som låntagaren.

Snabba pengar kostar mer Fundera igenom om du verkligen behöver det du ska låna till och om det är värt det. Det är ofta så att ju enklare det är att få ett lån, ju större risk för den som lånar ut.

Vilket i sin tur innebär en högre ränta.

Blancolån eller privatlån. Ett blancolån är ett lån som tas utan säkerhet eller pant. Där tittar i stället långivaren på låntagarens förmåga att betala tillbaka lånet. Ett lån utan någon säkerhet innebär en större risk för den som lånar ut pengar, därför har dessa lån oftast en högre ränta och den totala kostnaden för lånet kan bli högre än vid exempelvis bolån.

Kreditkort. Har man en stadig inkomst är det möjligt att skaffa ett kreditkort. Det är alltså ett kort där långivaren ger ett lånelöfte på kortet med exempelvis 10 000 kronor. Då kan du handla för 10 000 mer än du har på kontot och betala av skulden med minst fem procent varje månad. Kontokrediter kostar oavsett om du använder dem eller inte, förstås mer om du utnyttjar krediten eftersom du då betalar ränta på det utnyttjade beloppet. Räntan är oftast mer än dubbelt så dyr som vanlig bankränta.

Avbetalning. I samband med köp av en vara eller tjänst kan man i butiken få göra upp om avbetalning. Det följer samma princip som blancolånen, men långivaren är snarare ett låneinstitut och inte en bank. Kostnaden för varan blir kontantpris plus förhållandevis hög ränta, uppläggningsavgifter och aviavgifter.

SMS-lån. En form av lån som man ansöker om hos ett låneinstitut via sin mobiltelefon, det är därför det kallas SMS-lån. Låneperioden är oftast på 30 dagar och innebär en mycket hög ränta och dyra avgif­ ter. Lånesummorna rör sig vanligtvis mellan 1 000 och 10 000 kronor.

Ett SMS-lån kan snabbt lösa en ekonomisk knipa men är mycket dyrt.

SMS-lånen ligger bakom en ökande del av kraven på unga vuxna hos Kronofogdemyndigheten.

Sid 20

4 Amortering

Klokboken Lindorff

Återbetalningen på ett lån delas vanligtvis upp i mindre delar och oftast betalar man tillbaka månadsvis, dessa betalningar kallas för amorteringar.

Väljer man månadsvis amortering till banken är det alltså amortering plus ränta man betalar in. I de flesta fall kan man välja att betala av hela lånet i en klumpsumma, men i vissa fall kan man vara tvungen att betala ränta för hela perioden i alla fall.

Det finns olika återbetalningsmodeller: •A nnuitetslån innebär att amortering och ränta tillsammans alltid blir samma belopp, exempelvis 500 kronor. Det innebär att i början av låneperioden betalar man mest ränta medan amorteringarna är små. I slutet av perioden betalar man mindre ränta och amorterar snabbare.

•R ak amortering innebär att du ska ut med mest pengar i början av låneperioden. Du amorterar en fast summa och räntan beräknas på din kvarvarande skuld. Det betyder att i slutet av låneperioden blir låneutgiften lägre.

Effektiv ränta

Den totala kostnaden för ett lån kallas för effektiv ränta. I den effektiva räntan ingår själva räntekostnaden men även andra avgifter på lånet som exempelvis uppläggningsavgift, aviavgift och liknande som man kanske inte alltid tänker på.

OBS – amortering är en återbetalning och räknas inte som en kostnad fast det kanske upplevs så. Den effektiva räntan anges som den totala låne­ kostnaden angiven som en årlig ränta. Med hjälp av den effektiva räntan kan man sedan jämföra olika lån mot varandra och välja det som är mest fördelaktigt.

Kolla av När du räknar ut om du har råd att ta ett lån, kom ihåg att räkna med amorteringen också.

Det är det som avgör hur mycket pengar du har kvar till annat.

Ränta på ränta

Om du har ett lån där du inte amorterar uppstår ränta på ränta. Det är alltså när räntebeloppet läggs på ditt lån och ligger till grund för en ny räntekostnad. Ränta på ränta är också ett fenomen som uppstår om du inte betalar på eller innan förfallodagen – dröjsmålsräntan är avtalad och ­adderas till det belopp (inklusive ursprunglig ränta) som skulle betalats.

Har man många lån och krediter i olika storlek och hos olika lånein­ stitut och banker kan det vara väldigt kostsamt och rörigt att hålla reda på. Det är ingen optimal situation, men det finns hjälp att få. I dag erbjuder många av dessa låneinstitut och banker sina kunder möjligheten att samla ihop alla sina lån och krediter till ett enda stort lån med samma ränta och förhoppningsvis bättre villkor.

Lån, krediter eller avbetalningar är bra när du hanterar dem med omsorg, men är man oförsiktig kan skulderna växa snabbt och skapa allvarliga problem som är svåra att ta sig ur.

Sid 21

5 Klokboken Lindorff

Vad h채nder om man inte betalar?

Sid 22

5

Klokboken Lindorff

Skuldfällan Köper man någonting betalar man för det. Det är ganska logiskt och de flesta av oss betalar i tid.

Men ibland kan det av olika anledningar hända att en räkning eller faktura inte blir betald. En obetald räkning kan bli en väldigt kostsam historia.

Sid 23

Sid 24

Klokboken Lindorff

Din glömda räkning: Påminnelsen Har du en obetald räkning får du oftast en betalningspåminnelse från den som du är skyldig. Men inte alltid eftersom den du är skyldig pengar kan ha lämnat iväg uppdraget till ett företag som specialiserat sig på så kallade kundfordringar. På ditt skuldbelopp läggs en oftast avtalad på­ minnelseavgift på 60 kronor.

Din glömda räkning: Inkasso Om du inte betalar påminnelsen går oftast räkningen till inkasso då du förväntas betala inom åtta dagar. Då tillkommer en lagstadgad inkasso­ avgift på 180 kronor. Alltså i detta läge en extra kostnad på 240 kronor. ­ Inkasso är alltså en handling som kommer från en person eller ett företag med ett krav på en annan person eller företag för att få en skuld betald.

Skulle det vara så att skulden med avgifterna förblir obetald kan kravet gå vidare till Kronofogden och ett ombudsarvode på 340 kronor läggs till den tidigare skulden.

Din glömda räkning: Kronofogden Om inte skulden betalas till inkassoföretaget blir situationen mer akut när den går vidare till Kronofogden. Kronofogden är en myndighet som arbetar med skuldfrågor och har till uppgift att driva in skulder på ett lagligt och riktigt sätt utan att den skyldige behandlas fel.

Kronofogden sätter igång en så kallad summarisk process som inne­ bär att de skickar dig en avi med betalningsuppmaning och ett delgiv­ ningskvitto som du måste skriva på. Därefter har du tio dagar på dig, en så kallad förklaringstid, att betala din räkning. Ansökningsavgiften för betalningsföreläggande hos Kronofogden kostar 300 kronor. Eftersom det är den skyldige som ska betala den har nu skulden blivit ytterligare 300 kronor dyrare, förutom dröjsmålsräntan. Den samlade kostnaden för den obetalda skulden har vuxit med 880 kronor.

Skulle det vara så att betalningen uteblir efter tio dagar meddelas ett utslag som sedan kan leda till utmätning. En ansökan om utmätning kostar ytterligare 600 kronor som läggs till skulden. Det börjar bli dyrt.

Inköp 500 kr Påminnelse + 60 kr

Inkasso + 180 kr

Ombudsarvode + 340 kr Ansökningsavgift + 300 kr

Utmätning + 600 kr Skuld att betala: 1 980 kr

Sid 25

Din glömda räkning: Utmätning I utmätningen går sedan Kronofogden igenom följande tillgångar för att se om det finns medel som kan lösa skulden. Det kan vara pengar på ett bankkonto eller någon ägodel som måste säljas för att få in pengar. Nedan är ordningen för utmätningen:

Pengar på bankkonto Löneinkomster Värdepapper Lös egendom Fast egendom (hus, fritidshus, bostadsrätt) Kronofogden mäter endast ut den del som blir kvar efter ett så kal�­ lat normalbelopp som är normen för mat, kläder, hygien, hushållsel, tv och annat som är nödvändigt. Ett populärt, om än lite felaktigt, begrepp är ”existensminimum”.

Vissa skulder, exempelvis obetalda hyresskulder, kan leda till så kal�­ lad handräckning – en vräkning. Handräckning kan också handla om annat återtagande av saker som den skyldige har utan lov, en lå­ nad bil som inte återlämnats till exempel.

Skuldsanering

Små skulder kan bli berg En vanlig reaktion när skulderna läggs på hög är att inte öppna kravbreven. Det är ett säkert sätt att låta små skulder växa till ett stort berg.

Sid 26

Är du kraftigt skuldsatt och saknar möjlighet att på egen hand betala dina skulder kan du ansöka om skuldsanering hos Kronofogdemyn­ digheten. Beviljas du skuldsanering får du leva på existensminimum under fem år och sedan blir du fri från dina skulder. För att beviljas skuldsanering krävs att man uppfyller en rad krav som står angivna i skuldsaneringslagen. Beviljas du skuldsanering är det viktigt att ta vara på möjligheten, det är en chans som vanligtvis bara ges en gång i livet. Behöver du hjälp med att ansöka om skuldsanering finns det i de flesta kommuner möjlighet att få hjälp hos en budget- och skuld­ rådgivare. Det går också bra att ringa till Kronofogdemyndighetens kundservice, 0771-737300, för att få råd och tips inför en ansökan.

Klokboken Lindorff

Betalningsanmärkning När det har gått så långt som till utslag hos Kronofogden om betalnings­ föreläggande och utmätning av egendom, blir följden en betalningsan­ märkning, en så kallad prick. Många tror att det är Kronofogden som delar ut betalningsanmärkningar, men det är kreditupplysningsföreta­ gen som registrerar dina betalningsförsummelser och de hänger med i tre år. Med en prick i registret innebär det att du får svårare att låna pengar, hyra lägenhet och så vidare. Har du exempelvis påbörjat en skuldsane­ ring ligger anmärkningen kvar i fem år.

Borgen kan vara en fälla

En betalningsanmärkning ligger kvar i tre år Under den tiden kommer din vardag att påverkas. Det är svårare att ta lån (och de blir dessutom dyra), att byta bostad, ha mobilabonnemang etc.

Om du går i borgen för någon innebär det att du lovar att betala någon annans skuld om denne inte kan betala. Du har alltså skrivit på ett juri­ diskt dokument där du tar ansvar för den andres skuld. Det förekommer att människor hamnar hos Kronofogden för utmätning trots att de inte missat någon egen betalning, bara för att de velat hjälpa en kompis att ta ett lån.

Sid 27

Sid 28

6

Klokboken Lindorff

Spara

Den ekonomiska krockkudden

Beroende på var man befinner sig i livet kan sparandet se olika ut. För en barnfamilj kan ett sparande vara nödvändigt för att täcka eventuella oförutsedda kostnader. Kylskåpet går plötsligt sönder och måste lagas, tandläkarräkningen blev visst lite dyr eller någon kanske blir sjuk och inte kan arbeta.

Sid 29

Det finns många sätt att spara För en ung person kan ett sparande ta sig ett annat uttryck. Kanske är en första bil, en resa med kompisarna, en utekväll på stan eller nya skidor nå­ got som du gått och längtat efter. Oavsett orsak till sparande är det alltid enklare att ha en plan för hur du ska nå ditt mål.

Genom din budget kan du se hur mycket som är möjligt att spara varje månad och räkna ut vad du måste göra eller inte göra för att få din plan att gå ihop.

Att spara kan innebära en ekonomisk krockkudde som ger dig större rörelsefrihet och större resurser över en längre tidsperiod.

Sparkonto Större frihet Med egna sparade pengar kan du göra lite som du vill när du känner för det – då har du ju råd. Det kanske kan väga upp hur trist det kan kännas att spara?

Det finns olika sätt att spara beroende på hur mycket du vill spara, hur länge du vill spara och vilken risk du är villig att ta med ditt sparande.

Det enklaste sättet att spara är att du via din bank skaffar ett spar­ konto. Precis som vid lån används ordet ränta, men vid sparande är det i stället banken som ”lånar” dina pengar och betalar dig en ränta för att du sätter in dina pengar hos just dem. Ett sparkonto har oftast en högre ränta än ett vanligt bankkonto och antalet uttag från sparkontot kan också vara begränsat.

Många väljer att varje månad sätta över en bestämd summa från sitt lönekonto direkt till sparkontot. På så sätt blir inbetalningarna regel­ bundna och kapitalet kan växa stadigt för varje månad. Det blir en form av ”osynligt sparande” där pengarna automatiskt går till ditt sparkonto varje månad utan att du behöver göra något.

Obligation När du köper en obligation (ett slags skuldebrev) så lånar du ut pengar till säljaren. Säljaren kan vara staten, banker, kommuner, vissa större företag och bolåneinstitut. Räntan som betalas ut beror på vilken typ av obliga­ tion du köper. Som privatperson kan du köpa privat- eller premieobliga­ tioner. Obligationer har oftast lägre risk – så länge inte banken eller staten går i konkurs.

Fonder och aktier Många förknippar fonder och aktier med sparande, vilket är fel. Går allt bra finns chansen att tjäna pengar, men du måste alltid kalkylera för att det också kan gå dåligt och att du kan förlora dina investerade pengar. Det innebär med andra ord en risk att placera dina pengar i fonder och aktier och du bör vara påläst och medveten om den risken innan du handlar.

Viktigt är också att bestämma om investeringen är på lång eller kort sikt.

Det finns olika typer av fonder och aktier med låg respektive hög risk.

Sid 30

Klokboken Lindorff

Aktie En aktie är en del i ett aktiebolag. Köper du en aktie i ett bolag äger du en andel i det bolaget. Har du fler aktier äger du fler andelar. Värdet på aktien bestäms bland annat av företagets lönsamhet och aktiekapital. Köper du en aktie för 100 kronor och företaget går bra så att aktien en månad senare är värd 110 kronor, har alltså värdet på pengarna du investerade gått upp 10 kronor. Går företaget däremot dåligt och värdet på aktien sjunker till 80 kronor har de pengar du investerade minskat med 20 kronor.

Aktier är ett så kallat värdepapper, man får alltså inte pengar i handen så fort en aktie går bra. För att få ut sin vinst eller förlust måste man sälja aktien och vid vinst även betala skatt på vinstdelen.

Fond En fond är en portfölj av olika värdepapper, exempelvis aktier, och fonden ägs gemensamt av alla som köpt en andel i fonden. En fond förvaltas av en fondförvaltare som sköter placeringar och administration och avgiften de tar kallas förvaltningsavgift. Förvaltningsavgiften ligger vanligtvis mel­ lan 0,5 och 2 procent av det du investerade i fonden. I en fond sprider du riskerna jämfört med om du bara köper aktier i ett bolag. En fonds värde kan svänga upp och ner beroende på hur det går på börsen. En fond med högre risk har större svängningar. Fonder delas in i olika klasser beroende på vilken risk fonden tidigare har haft, ju högre tal desto större risk.

Att spara och investera behöver inte betyda att du ska leva ett tråkigt och återhållsamt liv. Att spara kan innebära att du under en period väljer att avstå från vissa saker för att i stället satsa dina pengar på någonting annat i framtiden.

Premieobligationer köper du av staten och är en form av lotteri.

I stället för att tjäna ränta deltar du som ägare i ett lotteri med vinster på upp till 1 miljon kr.

Privatobligationer löper mellan ett och tio år och har alltid en fast förfallodag. Beroende på vilken typ av privatobligation du köper betalas räntan ut antingen årligen eller på förfallodagen.

Sid 31

Sid 32

7 Klokboken Lindorff

Ordlista

Ackord: En uppgörelse om betalning mellan den person som ska betala och de eller den man ska betala till. Uppgörelsen kan betyda att skulden minskas eller skrivs ned.

Aktie: Att köpa aktier innebär att du har andelar i ett företag och det är viktigt att komma ihåg att aktier inte är en sparform. Det finns alltid en risk med aktier eftersom de hänger samman med hur bra ett företag går, går det riktigt illa kan du förlora pengar. Men går det riktigt bra är vinsten också ibland långt större än du någonsin kan få genom vanligt sparande.

Amortering: Periodisk avbetalning på en skuld. Oftast delar man en skuld i mindre delar, amorteringar, men ibland amorterar man av hela skulden.

Avbetalning: Är ett sätt att betala av en vara i efterhand och vanligtvis delar man upp betalningarna i mindre delar, så kallade delbetalningar.

Bankkonto: Är ett konto som en person har på en bank för att sätta in sina peng­ ar på och för att använda för sina dagliga betalningar och transaktioner.

Betalningsanmärkning: En anmärkning som visar att du inte har skött dina betalningar i rätt tid. Anmärkningen registreras hos kreditupplysningsföretag.

Blancolån: Är ett lån där man inte lämnar någon säkerhet i pant. Räntan brukar oftast vara högre än när man lånar något med en säkerhet. Innan man kan få ett blancolån brukar långivaren ta en kreditupplysning på gäldenären, för att kunna bedöma kreditvärdigheten.

Bolån: Är ett lån ämnat för att köpa bostad. Låntagaren lämnar oftast bostaden i pant.

Borgen: Innebär ett löfte om att betala en annan persons skuld eller lån om denne inte kan betala själv.

Borgenslån: Långivaren ställer krav på att någon går i borgen för att lånet ska kunna beviljas

Borgensman: En person som går i borgen för en annan person vid till exempel lån.

Borgenär: Den part som har en fordran mot en annan.

Budget: Ett planeringsverktyg för att kunna se över sina framtida utgifter och inkomster.

Effektiv ränta: Det är den samlade kostnaden för en så kallad kredit – alltså ränta plus aviavgifter, uppläggningskostnader m m. Om du funderar på att ta ett lån, kolla alltid den effektiva räntan eftersom den är högre än det belopp som det skyltas med.

Exekutiv auktion: Auktion som anordnas av Kronofogden där din egendom säljs för att få fram medel att betala borgenärernas fordringar.

Sid 33 Sid 33

Existensminimum: När Kronofogden beslutar att utmäta din lön eller annan inkomst får man ha kvar ett belopp som kallas existensminimum. Beloppet är det minsta belopp du kan leva av för att kunna klara av att betala mat, hyra, räkningar med mera. Normalbeloppet 2 013 är 4 683 kr/mån.

Fonder: I stället för aktier kan man köpa in sig i olika fonder som i sin tur handlar med många aktier. Dina pengar är lite tryggare än om du köper enskilda aktieposter själv.

Fordran: Om du är skyldig någon pengar så har den personen en fordran på dig.

Gäldenär: Är en person eller ett företag som har en skuld till någon annan.

Inkasso: För att driva in en obetald skuld vänder sig företag ofta till ett inkasso­ bolag för att få betalt. Om den som är skyldig inte kan betala, kan inkassobolaget vända sig till Kronofogden för att få hjälp att driva in skulden.

Inlåningsränta/sparränta: Sätter man in pengar på en bank får man ränta av banken för att ha sina pengar där. Det är ofta några procent av det belopp som man satte in.

Kontoutdrag: Ett lista över alla transaktioner som har genomförts på ett konto.

Kredit: Lån, avbetalningsköp och uppskov med betalning är olika former av krediter. Kredit innebär att du handlar i dag men betalar senare.

Kreditkort: Ett kort som ger innehavaren kredit, eller löfte om lån, till överens­ kommet belopp. Fungerar som ett bank- eller betalkort. Kreditkortet har avgifter som du måste betala även om du inte använder kortet.

Kreditupplysning: Ekonomisk information om en persons eller ett företags tidigare betalningshistorik och betalningsförmåga.

Kreditvärdighet: Är en persons eller företags förmåga att betala sina skulder.

Har man exempelvis skuld hos Kronofogden, betalningsanmärkningar och höga lån har man ingen eller låg kreditvärdighet.

Kronofogden, Kronofogdemyndigheten: En svensk myndighet som bland annat har som uppgift att se till så att obetalda skulder blir betalade, till exempel hyror, parkeringsböter, telefonräkningar med mera.

Lån: Ett sätt att få tillgång till pengar som du betalar av på överenskommen tid.

Obligation: En sparform som innebär att du lånar ut pengar till staten, en kom­ mun eller liknande. Du får efter avtalad tid tillbaka pengarna plus ränta.

Pant: En egendom eller vara som ställs som säkerhet för en fordran.

Personlig konkurs: Går man i personlig konkurs styr man inte längre över sin egen ekonomi, utan det gör i stället en så kallad konkursförvaltare. Den tar reda på vilka tillgångar och skulder personen har för att kunna betala de skulder som finns. Den som sätts i personlig konkurs får inte starta företag eller göra inköp, förutom de som är livsnödvändiga.

Privatlån: Se blancolån.

Påminnelse: Om du glömt betala en räkning får du oftast en påminnelse några dagar efter att du skulle betalat. Men en del företag lämnar iväg påminnelsehante­ ringen till inkassobolagen direkt.

Sid 34

Klokboken Lindorff

Resurs: Är sånt som krävs för att till exempel skapa en produkt eller starta ett projekt. Det kan vara pengar, tid, arbetskraft, kunskaper, lokaler, naturtillgångar, råvaror och energi.

Ränta: Är priset eller hyran man får betala för att till exempel låna pengar.

Ränta på ränta: Har du pengar på banken läggs räntan till ditt insatta belopp, tillsammans blir det ett nytt belopp som är grunden för en ny ränteberäkning. På samma sätt läggs räntan till din skuld och blir grund för ny ränteberäkning om du har krav från inkassoföretag eller Kronofogden. eller om du lånar pengar och har ett så kallat amorteringsfritt lån.

Saldo: Är summan på kontot efter alla utförda transaktioner. Det man exempel­ vis har kvar på sitt konto efter att man har betalat sina räkningar Skuld: Är en förbindelse man har att betala tillbaka, exempelvis en summa peng­ ar man har lånat av en person eller bank, oftast inom en angiven tidsperiod.

Skuldackord: Se ackord.

Skuldsanering: Den som är skuldsatt får en sanering av sina skulder och tving­ as genom en avbetalningsplan att leva på existensminimum under fem år. Efter denna period upphör betalningsansvaret för resten av skulderna.

SMS-lån: Är en typ av lån där låntagaren snabbt kan låna pengar via SMS-kom­ munikation med ett utlåningsföretag. Räntan är ofta mycket hög och det kan vara svårt att upptäcka dolda avgifter. Det här är en låneform som du ska undvika!

Socialbidrag: Heter egentligen försörjningsstöd. Det är ett ekonomiskt stöd man kan få från sin kommun om man har ekonomiska problem.

Sparkonto: En typ av bankkonto med högre sparränta än ett vanligt bankkonto där man placerar sina pengar mer långsiktigt.

Utmätning: Kronofogden beslutar att något som gäldenären äger ska användas till att betala de skulder som har gått till Kronofogden. Det kan vara pengar som dras från din lön, men även personlig egendom och personliga ägodelar som kan mätas ut för auktion och försäljning.

Utgift: Det du betalar för en vara eller en tjänst du köper. Motsatsen kallas in­ täkt, alltså det du får för en vara eller en tjänst som du säljer.

Sid 35

8 Åtta steg för en bättre vardagsekonomi

Oavsett om du har svårt att betala eller inte – följer du de här råden blir din ekonomi enklare att hantera.

Sid 36

Klokboken Lindorff

1. Tänk igenom ditt köp. Behöver du egentligen det du avser att köpa? Att köpa varan eller tjänsten innebär kanske att du måste avstå något viktigare.

2. Studera lånevillkoren innan du köper. Räkna samman månadskostnaderna och kolla den totala kostnaden. Små krediter utan säkerhet är oftast mycket dyrare än ett banklån.

3. Gör en budget för din vardagsekonomi. Det är ett bra sätt att höja sin medvetenhet om var pengarna går och tänka igenom vad som behöver göras.

4. Spara för avbetalningar i framtiden. Att handla på kredit är ett omvänt sparande. Skillnaden är att räntan kommer dig tillgodo om du sparar.

5. E-faktura eller autogiro. Bra om du har svårt att få ordning på dina papper eller överblick över ekonomin. E-fakturor och autogiro drar pengarna för dina fasta kostnader direkt från ditt konto. Dessutom sparar du träd.

6. Får du problem? Kontakta den som skickat kravet.

7. Avbetalningsplan. Ofta kan det vara svårt att veta hur man ska göra när skulderna växer en över huvudet. Kontakta den som skickat kravet och försök arbeta fram en avbetalningsplan där du löser dina skulder så snabbt som möjligt.

8. Skuldsanering. I varje kommun finns det möjlighet till hjälp med skuldsanering – men det ska vara riktigt illa ställt med sociala problem som följd. Dessutom innebär en skuldsanering att du måste leva på så kallat existensminimum i fem år.

Skuldsanering beviljas som regel maximalt en gång i livet.

Sid 37

Vill du veta mer?

Vill du få bättre koll på pengarna och hur vardagsekonomin fungerar – följ de här länkarna för information, råd och tips.

takontroll.nu lindorff.se kronofogden.se konsumentverket.se

Till sist: Vi som har skrivit den här boken är ett företag som heter Lindorff och vi arbetar med inkasso. Vårt viktigtaste tips om du fått ett inkassobrev och inte kan betala direkt – kontakta inkassoföretaget så att du tillsammans med dem kan hitta en lösning.

Sid 38

Klokboken Lindorff

Sid 39

lindorff.se Klokboken har tagits fram av Lindorff. Företaget grundades i Norge 1898 och har utvecklats till ett av Europas ledande företag i branschen. Lindorff Group finns i dag representerat i elva länder och har över 3 000 anställda.