Jon Liinason Formgivning

mina kunder

Västra Götalandsregionen Kungälvs kommun Göteborgs Stadsteater Malmö Dramatiska Teater Göteborgs Universitet & Chalmers Göteborg & c:o Vertigo Förlag Nordiska Folkhögskolan

Affischer

I rollerna Regina Lund, Johan Gry, Anna Bjelkerud Av Anthony Neilson Översättning Klas Östergren Regi Sven Ahlström Scenografi och kostym Elisabeth Åström Ljusdesign Linus Fellbom

KUND G Ö T E B O R G S S TA D S T E AT E R

PRODUKT AFFISCH TILL FÖRESTÄLLNINGEN CENSORN

När jag kom till Stadsteatern fick jag förmånen att införa ett nytt bildtänkande där vi vågade lämna de beprövade skådespelaruppställningarna till förmån för mer associativa bilder. Vi arbetade fram bilder som skulle slå i mag-gropen och förmedla budskapet utan att skriva betraktaren på näsan.

Premiär 24 augusti 2001 Stora Teatern Biljetter 031- 61 50 50 www.stadsteatern.goteborg.se

Affischer

I rollerna Philip Zandén, Christel Körner, Eivin Dahlgren, Sofi Ahlström Helleday, Iwar Wiklander, Johan Karlberg, Henric Holmberg, Åsa-Lena Hjelm, Mariann Rudberg, Torkel Petersson, Ralph Carlsson, Maria Salomaa, Jan Korander, Johan Rönneholm, Robin Stegmar, Fabian Silén Av David Edgar Efter Gitta Serenys bok Albert Speer och sanningen Översättning Per Lysander Regi Jasenko Selimovic´ Scenografi Tofte Per Lamberg Kostym Lili Riksén Ljusdesign Linus Fellbom Musik Jonas Franke Blom Mask Elisabeth Wigander

KUND G Ö T E B O R G S S TA D S T E AT E R

PRODUKT AFFISCH TILL FÖRESTÄLLNINGEN ALBERT SPEER

Premiär 21 september 2001 Stora Teatern Biljetter 031 - 61 50 50 www.stadsteatern.goteborg.se

Programblad KUND G Ö T E B O R G S S TA D S T E AT E R

PRODUKT PROGRAMBLAD TILL FÖRESTÄLLNINGEN CENSORN TILL HÖGER VISAS FRAMSIDA PROGRAMBLAD CENSORN

En stor del av mitt uppdrag i samband med formgivning av programblad för Göteborgs Stadsteater har handlat om att skapa ett stringent formspråk, där varje föreställning under en och samma säsong skall ha programblad som formmässigt ligger parallella.

Jag har tagit fram två profiler: en för enaktare och en för pjäser med två eller flera akter. Censorn här till höger var en enaktare, till vilken jag gjorde ett programblad av mindre format.

Programblad VI ÄR INNERST INNE ALLA PERVERSA Av Channa Bankier G Ö T E B O R G S S TA D S T E AT E R

PRODUKT PROGRAMBLAD TILL FÖRESTÄLLNINGEN CENSORN TILL HÖGER VISAS INLAGA PROGRAMBLAD CENSORN

Man måste också avtala om mötesplatsen för det skedda redan innan det har skett Men inte gå i vägen för sig själv Och vänta som vore kärleken en karantän för den som lämnar sig själv Jag har lämnat mig själv, brutalt Och har avtalat om mötesplatsen Är det din skall den också vara min

Lars Norén Ur Hjärta i hjärta, 1980.

Varför blir folk så HYSTERISKA när man talar om PORNOGRAFI? Det måste sägas: det finns ingen NORMAL sexualitet i det mänskliga livet. Alla sexualiteter hos människor är säreget individuella och föränderliga.

Det är en nödvändig och svår modern insikt att vi alla är mer eller mindre perversa. Den insikten hör samman med 1900-talets sexuella frigörelse och öppenhet och med pornografins framträdande ur syndens dunkel.

Varje människa är i det perspektivet bärare av ett oändligt antal sexuella möjligheter oavsett könstillhörighet, och i de korta liv som vi lever så blir det ju bara en ringa del av alla dessa möjligheter som vi får tillfälle att praktisera.

Det mesta förblir fantasier, drömmar och flirtar. Och det är här som pornografin kommer in.

I pornografin får vi TITTA på andra som praktiserar all möjlig sexualitet och får se likheterna, skillnaderna, hela den stora och komplicerade verklighet som mänsklig sexualitet innebär. Det ytterst märkliga med sexualiteten som mänsklig företeelse är att den är så central, så problemfylld och så mångfacetterad. Våra liv definieras av vår sexualitet och det är inte lätt. Vi gifter oss, vi får barn eller får INTE barn, vi är monogama, promiskuösa, homosexuella, skoeller rumpfetischister osv... i individuell oändlighet.

Elise Ottesen-Jensens välvilliga 30-talsdröm att sexualiteten bara skulle vara uttryck för värme, innerlighet och njutning, måste nog i detta nya sekel kompliceras lite. Sexualiteten är ju faktiskt också kall och hård och svekfull och smärtsam och lekfull och allt möjligt. Gräsligt svårhanterlig för alla helt enkelt.

Repetitionsbild omslag Regina Lund & Johan Gry

KUND

Programblad TRE FRÅGOR TILL EN CENSOR - Jonas Wall, censor på Statens biografbyrå KUND

1. VAD GÖR EN CENSOR? Idag är vi sammanlagt fem censorer i Sverige.

Vi har enligt Granskningslagen till uppgift att granska all film som ska visas offentligt i Sverige innan den får visas på bio. Vi ska i detta avseende sätta åldersgräns Barntillåten, Från 7 år, Från 11 år, Från 15 år eller förbjuda filmen för visning. Det vi konkret gör en vanlig dag är att vi tittar på en film i en liten biografsalong – oftast är vi två censorer och diskuterar sedan vad vi tycker filmen ska ha för åldersgräns. Att granska är ett kul jobb även om vi då och då måste stå ut med rätt hopplösa saker också. En annan liten intressant detalj är att vi ser mycket pornografisk film. Beroende på att lagen är så utformad att om videodistributören frivilligt lämnar in sina videofilmer till oss för granskning så kan han inte åtalas i efterhand enligt Brottsbalken.

Sålunda legitimerar vi, dvs svenska staten, pornografiska filmer med ett stämplat kort som säger att filmen är tillåten från 15 år. Detta kan distributören visa upp även i andra länder som ett tecken på att filmen kan anses rumsren. I Sverige har vi ju tillåtit pornografi sedan 1971 då

G Ö T E B O R G S S TA D S T E AT E R

PRODUKT PROGRAMBLAD TILL FÖRESTÄLLNINGEN CENSORN TILL HÖGER VISAS INLAGA PROGRAMBLAD CENSORN

lagen om ”...sårande av tukt och sedlighet” togs bort. Med andra ord: om dom bara är snälla mot varandra i porrfilmerna så godkänner vi filmerna från 15 år.

2. BEHÖVS CENSUR IDAG? De flesta av oss anser inte att censur i meningen förhandsgranskning behövs. Däremot tycker vi att rekommenderande åldersgränser är bra.

Kanske en 18-årsgräns som ju rimmar med myndighetsåldern. Själva censurinstrumentet – att någon ska titta på materialet INNAN någon annan får göra det samt ha rätten att förbjuda visning är förlegad! Är inte förenlig med ett demokratiskt styrelseskick.

3. OM EN FÖRRÅANDE SKILDRING ÄR ETT BROTT MOT YTTRANDEFRIHETEN, VAD KALLAR MAN DÅ ETT CENSURINGRIPANDE MOT EN SÅDAN SKILDRING? Att förbjuda visning av en film har stöd i Granskningslagen som är ett undantag i Yttrandefrihetsgrundlagen, så censuringripandet får väl kallas undantag...

Repetitionsbild Regina Lund & Johan Gry

Programblad STADSTEATERN PÅ STORA TEATERN HÖSTEN 2001 KUND G Ö T E B O R G S S TA D S T E AT E R

PRODUKT PROGRAMBLAD TILL FÖRESTÄLLNINGEN CENSORN

CENSORN Premiär 24 augusti 2001 Regi Sven Ahlström ALBERT SPEER Premiär 21 september 2001 Regi Jasenko Selimovic´ TRO, HOPP OCH KÄRLEK Premiär 19 oktober 2001 Regi Olof Lindqvist ELDANSIKTE Premiär 28 december 2001 Regi Mattias Knave

BACKA TEATER HÖSTEN 2001 KLISTER Nypremiär 27 augusti 2001 Regi Alexander Öberg SOLO Nypremiär 7 september 2001 Idé och regi Eva Bergman ELIZA Premiär 24 november 2001 Regi Eva Bergman RAMP Scen för ung kultur. Öppnar 15 september 2001 Från 16 år

TILL HÖGER VISAS BAKSIDA PROGRAMBLAD CENSORN

Biljetter 031 - 61 50 50 Gruppbokningar 031 - 61 50 80 Backa Teater skolbokningar 031 - 61 35 01 Teatertelefonen 031 - 750 50 60 Göteborgs Stadsteater AB Box 5094, 402 22 GÖTEBORG BESÖKSADRESSER Stora Teatern Kungsparken 1 Backa Teater Herkulesgatan 1-3 HEMSIDA MED BILJETTBOKNING www.stadsteatern.goteborg.se

Pris för program 10 kr

Programblad KUND G Ö T E B O R G S S TA D S T E AT E R

PRODUKT PROGRAMBLAD TILL FÖRESTÄLLNINGEN ALBERT SPEER TILL HÖGER VISAS FRAMSIDA PROGRAMBLAD ALBERT SPEER

Här det större formatet. Denna variant är också mer omfångsrik. Programbladet till Albert Speer är på 32 sidor.

av David Edgar

Programblad FÖRESTÄLLNINGEN OM ALBERT SPEER Av Göran Rosenberg KUND G Ö T E B O R G S S TA D S T E AT E R

PROGRAMBLAD TILL FÖRESTÄLLNINGEN ALBERT SPEER TILL HÖGER VISAS INLAGA PROGRAMBLAD ALBERT SPEER

ten om sin moraliska glidning, fascineras av den, upprörs över den, vill att världen ska lära något av den.

Men vad ska världen lära? Att makt korrumperar vet världen redan. Att absolut makt korrumperar absolut vet den också. Det fanns ju länge ett alternativt scenario för Albert Speer, ett alternativ till nederlag, förnedring och straff, nämligen seger, upphöjelse och belöning. Hade Hitler segrat hade Albert Speer aldrig behövt förklara sig.

Hade Hitler segrat hade Auschwitz varit en nödvändighet.

Hade Hitler segrat hade Albert Speers berättelse aldrig haft ett svart hål i sitt centrum.

Gitta Sereny ringar tålmodigt in detta hål i sin fenomenala bok om Speer. I Nürnberg vittnade exempelvis Samuel Rajzman, en av de ytterst få överlevande från Treblinka, dödsfabriken där över en miljon människor gasades ihjäl, om att transporterna av judar från närliggande städer och byar ibland skedde per lastbil. Och att lastbilarna var märkta Spedition Speer. I förundersökningsmaterialet från Nürnberg hittar Sereny en bekräftelse från Speer själv på att bilar tillhörande Speers rustningsorganisation, visserligen med påskriften Legion Speer, hade opererat ”i öster”. Det betyder inte att Speer måste ha vetat exakt vad de användes till, skriver Sereny, men hon finner det märkligt att ingen enda domstolsledamot i Nürnberg följde upp Rajzmans vittnesmål. Ingen pressade Speer på vad han visste. Eller vad han kunde ha vetat – om han hade brytt sig.

Speer var hela tiden starkt medveten om att han inte var trodd. Det är han som i samtalen med Sereny ständigt för judeutrotningen på tal. Är jag den jag säger mig vara, eller är jag en annan? är den underliggande fråga han ständigt vill ha svar på. Och den fråga Sereny aldrig kan besvara åt honom. Hur kunde någon som stod Hitler så nära och som hade det högsta politiska ansvaret för den krigsindustri som in i det sista konkurrerade med dödslägren om människotransporterna genom Europa, inte att ha känt till vad som gjordes med judarna? Kan han så djupt ha intalat sig att han inte visste, att han till sist inte visste?

I sin omvälvande studie om ”Auschwitz och det moderna samhället” (Daidalos 1991), hävdar sociologen Zygmunt Bauman att ”det industriella mördandet av miljoner människor inte i något skede kolliderade med en rationell strävan efter effektiv, optimal måluppfyllelse.

Tvärtom växte det fram ur en genuint rationell problemställning och genererades av en byråkrati som hela tiden förblev trogen sin form och sitt ändamål. […] Förintelsen var inte ett irrationellt utflöde av ännu-inte-helt-utplånade rester av förmodernt barbari. Den var en legitim invånare i modernitetens hus, ja den skulle inte ha kunnat finna ett hem någon annanstans.” *

PRODUKT

Kärnan i Albert Speers föreställning om sig själv är ett svart hål. Varje ord i hans självbiografiska berättelse, varje sammanhang, varje mening, sugs obevekligen in mot en allt uppslukande mittpunkt. Hur energiskt och detaljrikt Speer än väver orden samman, för sig själv och för omvärlden, spricker berättelsen oavbrutet sönder och måste konstrueras på nytt. Ord måste läggas till ord, minnesbild till minnesbild, självrannsakan till självrannsakan. Och ju mer som sägs desto tydligare blir vad som inte kan sägas.

Vad Albert Speer inte kan säga utan att förinta sig själv.

Föreställningen om sig själv. Sin egen och andras.

Vad Albert Speer inte kan säga är att han gjorde det han gjorde och blev den han blev, Hitlers förtrogne vän och Tredje rikets rustningsminister, i full vetskap om förintelsen av Europas judar. Vad han inte kan säga är att han kände till dödsfabrikerna i Auschwitz och Treblinka men inte brydde sig. Vad han inte kan säga är att han sålde sin själ för makt. Vad han inte kan uppge är Djävulens yttersta pris.

Vad han kan säga, och oupphörligen säger, i rättegången i Nürnberg, i sina memoarer om Tredje riket inifrån, i sina brev och anteckningar, i Gitta Serenys bok ”Albert Speer och sanningen”, är att han inte kände till priset. I varje fall inte det priset. Inte heller att det var med Djävulen han hade att göra. Hade han känt till det hade hans liv blivit ett annat, tillåts vi förstå. Känt till det från början, förtydligar han så småningom. Han är medve-

Programblad KUND G Ö T E B O R G S S TA D S T E AT E R

PRODUKT PROGRAMBLAD TILL FÖRESTÄLLNINGEN ALBERT SPEER TILL HÖGER VISAS INLAGA PROGRAMBLAD ALBERT SPEER

Eivin Dahlgren, Johan Karlberg, Robin Stegmar

Repetitionsbilder Philip Zandén

Programblad MEDVERKANDE KUND

PRODUKT PROGRAMBLAD TILL FÖRESTÄLLNINGEN ALBERT SPEER TILL HÖGER VISAS INLAGA PROGRAMBLAD ALBERT SPEER

SOFI AHLSTRÖM HELLEDAY Skådespelare. Sofi är utbildad på Teaterhögskolan i Malmö.

Hon har bl a arbetat på Malmö Dramatiska Teater, där hon sågs i Folkmord, Kärlekens Triumf och Maria Magdalena.

Hon har även medverkat i TV-produktionerna Torntuppen och Lukas 8:18. Här på Stadsteatern har Sofi setts i Morbror Janne (Onkel Vanja), Den europeiska kritcirkeln och Dom. RALPH CARLSSON Skådespelare. Utbildad på Stockholms scenskola 1975-1978.

Ralph medverkade i filmerna Fucking Åmål och Hans och Hennes (som kom efter TV-produktionen Bekännelsen).

Bland övriga filmer märks bl a Sleepwalker, Rika barn leka bäst och TV-serierna Glappet, I nöd och lust och En dag i taget. Bland teaterproduktioner han setts i kan nämnas Fördämningen på Riksteatern, Vildanden på Dramaten, Kliniken och Romeo & Julia i Sarajevo på Göteborgs Stadsteater. Han ingår i Stadsteaterns fasta ensemble. Nyligen sågs han i filmen Den bästa sommaren och är aktuell i uppföljaren Bäst i Sverige, samt i den finska filmen Utbrytarkungen.

EIVIN DAHLGREN Skådespelare. Eivin ingår i Stadsteaterns fasta ensemble och har medverkat i en mängd produktioner: Hedda Gabler, Alice, Varför kysser alla Solveig?, Till Damaskus, Balladen om Hester och Brand, mfl.

LINUS FELLBOM Ljusdesigner. Linus har bl a ljussatt Cirkus Cirkörs föreställning 00:00 och uppsättningarna Den europeiska kritcirkeln, Amadeus och Dom på Göteborgs Stadsteater. Han har anlitats av flera utländska teatrar: Neuköllner Oper i Berlin, Tiroler Landestheater i Innsbruck, Latvian National Oper i Riga, m fl. Bland det senaste han gjort är Othello på Det Kongelige Teater i Köpenhamn och Macbeth2 på GöteborgsOperan. Just nu är han även aktuell med Censorn på Göteborgs Stadsteater.

JONAS FRANKE BLOM Kompositör. Jonas är utbildad vid musikhögskolan i Göteborg, verksam som cellist och kontrabasist och som kompositör, främst av teatermusik. Han har komponerat musik till flera av Selimovic´s uppsättningar: Hamlet, Pingst, Den europeiska kritcirkeln och Dom. Han har även komponerat musik till Dramatens uppsättning av Cyrano, samt fria teatergrupperna Teater Bastard och En Annan Teaters uppsättningar av Don Quijote och Oidipus här i Göteborg. Jonas är medlem i Johan Borgströms septett (Jazz i Sverige- stipendiat 2000) och Bengt-klezmers orkester, vilken framförde judiska tongångar i föreställningen Tre systrar på Göteborgs Stadsteater.

ÅSA-LENA HJELM Skådespelare. Åsa-Lena har medverkat i flertalet uppsättningar här på Stadsteatern: Hur ska det gå med Pinnebergs, Lena och Percy präriehund, Höst och Vinter, Hedda Gabler, Till Damaskus, Dom, m fl och tillhör teaterns fasta ensemble. Åsa-Lena har även medverkat i pjäserna Erèndira och Horisonten är här på Teater Bhopa.

Hon har setts i TV- produktionerna Mörker och blåbärsris och TV-serien Hammarkullen. Senast medverkade hon i musikalen Hair på Götaplatsen.

HENRIC HOLMBERG Skådespelare. Henric var under många år knuten till Musikteatergruppen Oktober, både som skådespelare och regissör. Deltog i Tältprojektet, Vi äro Tusenden. Under 80-talet arbetade han på Unga Klara, där han bl a medverkade i Affären Danton. Henric är sedan 90-talet verksam i Göteborg: bl a på Folkteatern där han svarade för dramatiseringen av Lars Ahlins roman Fromma mord; Backa Teater där han bl a medverkade i Ifigenia Kungabarn, Mahabharata, Romeo och Julia och Gisslan; Göteborgs Stadsteater där han gjort titelrollen i Morbror Janne (Onkel Vanja), monologerna Via Dolorosa och Kontrabasen, m fl. Henric har även medverkat i spelfilmerna Sven Klangs Kvintett och Bröderna Mozart samt i TV-serien MacLean.

Han utkom våren 2000 med boken ”En sorts skådespelare”.

G Ö T E B O R G S S TA D S T E AT E R

Presentationer KUND GÖTEBORGS FÖRENADE STUDENTKÅRER GÖTEBORGS UNIVERSITET CHALMERS GÖTEBORG & C:O PRODUKT P R E S E N TAT I O N S F O L D E R TILL HÖGER VISAS OMSLAG

På uppdrag av Göteborgs Förenade Studentkårer ansvarade jag för grafisk form och bildhantering för en presentationsfolder som skickades ut i 100.000 exemplar, till alla landets avgående gymnasieelever.

ö

Ett stimulerande helhetsarbete där jag hade stort inflytande över såväl innehåll som form.

ö

Presentationer KUND GÖTEBORGS FÖRENADE STUDENTKÅRER GÖTEBORGS UNIVERSITET CHALMERS GÖTEBORG & C:O PRODUKT P R E S E N TAT I O N S F O L D E R TILL HÖGER VISAS

ö

INLAGA

ö

Presentationer KUND GÖTEBORGS FÖRENADE STUDENTKÅRER GÖTEBORGS UNIVERSITET CHALMERS GÖTEBORG & C:O PRODUKT P R E S E N TAT I O N S F O L D E R TILL HÖGER VISAS

ö

INLAGA

ö

Presentationer KUND GÖTEBORGS FÖRENADE STUDENTKÅRER GÖTEBORGS UNIVERSITET CHALMERS GÖTEBORG & C:O PRODUKT P R E S E N TAT I O N S F O L D E R TILL HÖGER VISAS

ö

INLAGA

ö

Presentationer KUND N O R D I S K A F O L K H Ö G S K O L A N I K U N G Ä LV PRODUKT P R E S E N TAT I O N S F O L D E R TILL HÖGER VISAS OMSLAG

Skolan behövde pigga upp sin presentationsfolder, som tidigare bestod av ett lösbladssystem.

ö

Jag redigerade texterna, tog bilder och formgav foldern.

ö

Presentationer KUND N O R D I S K A F O L K H Ö G S K O L A N I K U N G Ä LV PRODUKT P R E S E N TAT I O N S F O L D E R TILL HÖGER VISAS

ö

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

ö

Presentationer KUND N O R D I S K A F O L K H Ö G S K O L A N I K U N G Ä LV PRODUKT P R E S E N TAT I O N S F O L D E R TILL HÖGER VISAS

ö

VÄLKOMSTTEXT

ö

Presentationer KUND N O R D I S K A F O L K H Ö G S K O L A N I K U N G Ä LV PRODUKT P R E S E N TAT I O N S F O L D E R TILL HÖGER VISAS

ö

L I N J E P R E S E N TAT I O N

ö

Presentationer KUND N O R D I S K A F O L K H Ö G S K O L A N I K U N G Ä LV PRODUKT P R E S E N TAT I O N S F O L D E R TILL HÖGER VISAS

ö

ANSÖKNINGSBLANKETT

ö

Presentationer KUND M A L M Ö D R A M AT I S K A T E AT E R

md t

md t

PRODUKT F Y R S P R Å K I G P R E S E N TAT I O N S F O L D E R TILL HÖGER VISAS OMSLAG

& ETT UPPSLAG UR INLAGAN

Jag sammanställde texten, lät översätta den till franska, tyska och engelska, och formgav foldern.

malmö dramatiska teater – introducerande och förnyande

( Bild: Scen ur Lulu )

Till chef och konstnärlig ledare utsågs Staffan Valdemar Holm, utbildad och tidigare verksam

Malmö som ”Sveriges teaterstad nummer ett”. För första gången sedan Ingmar Bergmans tid

som regissör i Danmark, där han stått bakom en rad uppmärksammade uppsättningar. Idag

i Malmö för snart 40 år sedan, gick strömmen av teaterintresserade nu från huvudstaden mot

ansvarar han för en fast ensemble på 24 skådespelare, som huserar på huvudscenen Hipp och

söder.

på den mindre scenen Intiman. Tidvis dis-ponerar Malmö Dramatiska Teater även över

Renoveringen av Hipp gjordes med ambitionen att så långt som möjligt återställa

studioscenen Verkstan, som i likhet med Intiman är belägen i den gamla Stadsteaterbyggnaden.

byggnaden till ursprunget. I linje med denna strävan bevarade man cirkusens grundläggande

I avvaktan på att huvudscenen Hipp skulle bli klar till nyåret 1993-94 inledde Malmö

arkitektur, med dess ovala form, den stora kupolen och kolonnernas bågar och kapitäler.

Dramatiska Teater sin verksamhet på Intiman med föreställningen ”Mamma, pappa, barn” –

Avsaknaden av scenvind löstes elegant med balkar för punkthissar tvärsöver kupolrummet på

scener ur det familjära våldets historia från Euripides till Norén och Koltès, sammanställda och

ca tolv meters höjd, och strax under, längs scenens bak- och sidoväggar, uppfördes ett antal

regisserade av Staffan Valdemar Holm med hela ensemblen på scenen. För denna ”revy”

balkonger för teknisk utrustning. Från salongen kan publiken – precis som under cirkusens

prisades teatern av en enig kritikerkår, som talade om ”förnyelse”, om ”vitalisering” och om

glansdagar – numera se rakt upp i den vackra tolvkantiga kupolen. Själva teaterrummet rymmer

ö

Här var min uppgift att under en projektanställning ansvara för en ny presentationsfolder för Malmö Dramatiska Teater.

ö

och hälsa blosset i borgens sal, då som bålets härold

( Han tar några da

Böcker

Själv skall jag da min herres tärning tre gånger sex jag Om blott i denna min återvände he Men tyst, ej mer: Om kungaborgens För dem som veta för andra är jag m

KUND

( Väktaren försvinn Tjänarinnor komma offra olja och rökels ställer upp sig på sc och svärd vid sidan.

VERTIGO FÖRLAG

AGAMEMNON

PRODUKT DE SAMLADE GREKISKA TRAGEDIERNA

KÖRLEDAREN

TILL HÖGER VISAS

agamemnon, konung i argos

TITEL INLAGA

klytaim nestra, hans gemål klytaimn

Det tionde året fu sedan Priamos vä Agamemnon och k de stolte Atrider, förenta av Zeus med en dubbelsp när de samlat en och sin rustade k

aigisthos, hans kusin kassandra, konung priamos’ dotter en budbärare

Här kan man tala om ett mastodontprojekt. Min uppgift var att formge de samlade grekiska tragedierna åt Vertigo Förlag. En tegelsten på runt 600 sidor.

De höjde ett skal såsom gamarna s när nästet i berge De kretsa i ringar i rymdens hav; förspilld är den v duniga ungar i bo Men uppe i höjde en Apollon måhän sina åbors, de jäm och sänder till slu mot de skyldiga H

tjänarinnor, drabanter m. m.

( I bakgrunden Atridernas konungaborg i Argos; på den öppna platsen framför huset altaren och gudabilder. På taket ligger en väktare framsträckt. Natt. )

VÄKTAREN

O gudar, tar då mödan aldrig slut!

Här ligger jag framstupa som en hund på Atreusborgens tak i årslång vakttjänst.

Jag känner stjärnorna, hur ofta har jag ej sett dem samlade till nattligt ting, de klara himmelsfurstar vilkas strålglans oss bringar vinterköld och sommarglöd.

Jag spanar ständigt efter samma tecken, den eldsignal som bär oss segerbudet om Trojas fall; så vill en manligt djärv och rådig kvinnosjäl som alltjämt hoppas.

Ack, aldrig nalkas någon dröm mitt läger, av daggen dränkt, av natt och mörker kringvärvt; här står ej slummern vid min bädd, blott skräcken

för dvallik sömn med tunga ögonlock.

Och vill jag stämma upp en sång, en låt, att därmed sömnens domning bortbesvärja, då blir det blott till jämmer över huset där forna dagars tukt ej härskar mer.

Ack, måtte äntligt nattens glädjebloss förkunna svåra vedermödors slut!

Så sände också d som värnar gästrä mot Paris Atridern för den otrogna, m Där brottades Arg i dagar och år; där domnade lem mot stoftet ned, där splittrades lan Hur kampen än st vad ödet bestämt Och aldrig med o och aldrig med ob skall dess vredga

( Paus. Ett bål flammar upp på en bergstopp vid synranden och kastar sitt sken över borgens tak.

Väktaren reser sig till hälften. ) Var hälsad, eld, som tänder dagens ljus i midnattsmörkret, bådar dans och sång för Argos folk som går att segern fira!

( Han springer upp. ) Se där! Se där! Till Agamemnons maka går jag nu med klart besked, att hon må rusa upp

Men vi gamle med vi aktades ringa o när hären drog ut

ö

Därför gällde det naturligtvis att jobba med fokus på maximalt antal tecken per sida, utan att kompromissa med läsbarheten.

en väktare kör av åldringar från argos

ö

Böcker KUND N O R D I S K A F O L K H Ö G S K O L A N I K U N G Ä LV PRODUKT ÅRSSKRIFT TILL HÖGER VISAS OMSLAG

Jag har gjort Nordiska Folkhögskolans årsskrift tre år i rad.

ö

Här gäller det att tilltala en medelålders läsekrets. Därför har jag jobbat särskilt med att skapa en lättläst typografi.

ö

Böcker KUND N O R D I S K A F O L K H Ö G S K O L A N I K U N G Ä LV PRODUKT ÅRSSKRIFT TILL HÖGER VISAS

ö

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

ö

Böcker KUND N O R D I S K A F O L K H Ö G S K O L A N I K U N G Ä LV PRODUKT ÅRSSKRIFT TILL HÖGER VISAS

ö

INLAGA

ö

Böcker KUND N O R D I S K A F O L K H Ö G S K O L A N I K U N G Ä LV PRODUKT ÅRSSKRIFT TILL HÖGER VISAS

ö

BAKSIDA

ö

Affischer & flyers KUND UNGA STUDION PRODUKT VYKORT

& S P Å R VA G N S R E K L A M TILL HÖGER VISAS

Antigone

VYKORT

– en klassiker i baren serverad med läckra sicilianska ballader

& S P Å R VA G N S R E K L A M

Pusterviksteaterns bar

Pjäsen utspelar sig i sicialiansk maffiamiljö. För att väcka uppmärksamhet kring detta tema har jag parafraserat ”Gudfaderaffischen”.

Spelas i mars: 20, 21, 25 ,27 och i april: 1, 2, 4, 8, 9 ,10, 11 Alla dagar kl. 19.00 Telefon biljettkassa: 031 - 13 06 80

Pusterviksteaterns bar Spelas 20 mars - 11 april Telefon biljettkassa: 13 06 80

Antigone ö

En klassiker i baren serverad med läckra sicilianska ballader

ö

Affischer & flyers KUND UNGA STUDION PRODUKT A F F I S C H , F L Y E R , P R O G R A M , S P Å R VA G N S R E K L A M TILL HÖGER VISAS F LY E R & P R O G R A M

Till pjäsen ”Nu är allt som vanligt” tog jag fram en fyrdelad kampanj:

ö

1. Spårvagnsreklam 2. Affisch 3. Flyer 4. Programblad

ö

Affischer & flyers KUND S T U D E N T R A D I O N K 103, K O M F E M PRODUKT AFFISCHER TILL HÖGER VISAS TVÅ AFFISCHER

Programmet Kom fem, som sänder på Studentradion behövde presentera sig.

ö

Jag tog fram affischer och vykort.

ö

Grafisk profil KUND

D I V A

D I V A

rsson

rsson

D I V A

D I V A

rsson

rsson

D I VA R S S O N PRODUKT GRAFISK PROFIL TILL HÖGER VISAS

Den här logotypen tog jag fram till kläddesigern Daniel Ivarsson inför hans andra kollektion. Kunden ville använda namnet diva som varumärke för sina kläder. Eftersom det var upptaget föreslog jag att han istället skulle registrera sitt företag i namnet divarsson, som var fritt att använda, och dessutom innefattade både förnamnsinitial och efternamn.

Här var det särskilt viktigt för kunden att loggan skulle kunna varieras i olika format.Därför gjorde jag den mycket luftig så att den skulle kunna beskäras kraftigt i över-och underkanter.

ö

LOGOTYP

ö

Grafisk profil KUND D I VA R S S O N PRODUKT GRAFISK PROFIL TILL HÖGER VISAS AFFISCH

D I V A

rsson

info ➛

ö

D I V A

rsson

ö

Grafisk profil KUND D I VA R S S O N PRODUKT GRAFISK PROFIL

VISITKORT

D I V A

rsson

www.divarsson.com

รถ

TILL Hร GER VISAS

รถ

Grafisk profil KUND V Ä S T R A G Ö TA L A N D S R E G I O N E N TREKUNGAMÖTET PRODUKT GRAFISK PROFIL TILL HÖGER VISAS LOGOTYP

Nordens tre regenter har inbjudits att år 2001 mötas och fira den fred som slöts i Kungälv år 1101.

Mitt uppdrag var att ta fram en logga som skulle symbolisera fred, treenighet och kunglighet. Och inte minst: att ge de tre kungahusen en seriös bild av projektet.

Jag använde mig av Royal Blue och gav kronan guldfärg. Höll tonen strikt. Och använde mig av flott papper.

 - 





     

ö

De tre regenterna har tackat ja till inbjudan. ö

Grafisk profil KUND V Ä S T R A G Ö TA L A N D S R E G I O N E N TREKUNGAMÖTET PRODUKT GRAFISK PROFIL TILL HÖGER VISAS

ö

B R E V PA P P E R

ö

cv jon liinason ( f. 1972 ) gymnasium High School Diploma från Robert E. Lee High School, Virginia, U.S.A.

universitet 60 p Idé- och lärdomshistoria i Göteborg 40 p Historia i Uppsala 40 p Franska vid l´Université Catholique d´Angers, Frankrike 20 p Praktisk Filosofi i Lund 20 p Förlags- och Bokmarknadskunskap under Jonas Ellerström i Lund 10 p Miljövetenskap i Göteborg 10 p Juridik i Göteborg

folkhögskola

övriga erfarenheter Grafisk formgivare och projektledare vid Göteborgs Stadsteater Redaktör och grafisk formgivare vid Malmö Dramatiska Teater Filmjournalist vid nöjestidningen Monitor i Lund Reporter och fotograf vid Student-TV i Lund Redaktionsmedlem vid Student-radio i Lund Biografmaskinist och styrelseledamot vid Folkets Bio i Lund Medlem i Bildverkstan i Förlagshuset i Göteborg

kompetenser Redaktör och projektledare Grafisk formgivare, inklusive Internet-design Fotograf och bildredaktör Omfattande språkkunskaper i Engelska Goda språkkunskaper i Franska och Tyska

Journalistlinjen vid Nordiska Folkhögskolan i Kungälv