ra05_4

Konflikt eller samverkan mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga mål på landsbygden?

Jordbruksverket i sammarbete med Livsmedelsekonomiska institutet

Rapport 2005:4

Konflikt eller samverkan mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga mål på landsbygden?

Jordbruksverket i sammarbete med Livsmedelsekonomiska institutet

Livsmedelsekonomiska institutet Box 730 220 07 Lund Jordbruksverket 551 82 Jönköping Anne-Charlott Franzén, Joakim Gullstrand, Helena Johansson och Harald Svensson

Executive summary Aim of the report In this report, the interactions between the key dimensions of sustainable development are analysed with respect to agriculture and rural development. The purpose is to identify the linkages between economic, social and environmental objectives and to analyse how political interventions can support synergies and handle conflicts of goals. The report also discusses areas in which it is necessary to find a balance between conflicting goals; for instance political measures aimed at achieving one goal may have negative consequences for the other goals.

There are several interactions among the economic, social and environmental dimensions in agriculture. For instance, in addition to its primary function of supplying food and fibre, agriculture also provides environmental amenities and cultural heritage values as well as negative environmental effects. Another linkage is that a profitable farm creates resources that can be invested in environmental protection. Agriculture is also a source of rural employment, although the high intensity of capital and the small size of the sector render the contribution relatively small. The agricultural landscape can further attract residents, thereby indirectly supporting the rural economy by expanding the local demand for services etc.

Below, we discuss these interactions and the links to politics. The results of the empirical analysis are presented briefly, as are the effects of the 2003 agricultural policy reform on the interaction between the dimensions. Finally, the overall conclusions are presented.

Areas where agriculture thrives There are large regional differences in Swedish agriculture. In the sparsely populated areas in Norrland and in the forest areas of central Sweden, both the number of farms and the arable area are in strong decline. At the same time, the farms on the plains in the south of Sweden are growing. This means that the same aspects of interaction do not have the same significance in all regions of Sweden.

Rural areas close to population centres are well placed for being viable, especially if those population centres are expanding. There, the share of people living in rural areas is increasing due to migration from towns and cities. This changes the rural area from a focus on food production to an increased degree of services related to recreation, tourism and residence, which in turn opens the door for business diversification. The role of the State is primarily to provide good opportunities for

enterprises, so that the existing potential can develop. Agriculture activity may continue if the conditions are suitable for food production, or if it is diversified, as there may be large potential markets nearby. Residential farmers, like horse owners, may contribute to the achieving of environmental goals along with traditional agriculture. In these areas there is a positive interaction between the various dimensions. The landscape will also change, since new activities leave new footprints.

This means that maintaining agriculture may come into conflict with other forms of land use.

In areas where agriculture survives, it is possible for the sector to contribute positive environmental effects. However, since agriculture also places a stress on the environment, there may be conflicts between environmental and financial goals. The political measures necessary in this case are primarily those aimed at handling the conflict between financial and environmental goals, i.e. the negative environmental effects of agriculture. As regards the positive environmental effects of agriculture, Society may obtain them as a side effect of farming. If agriculture does not provide enough positive environmental effects in relation to what Society demands, or if Society wants to preserve elements that modern agriculture no longer provides, environmental aids may be used to obtain the desired quality and quantity. This is the general aim of current policies. Its purpose is to provide financial incentive in order to encourage farming that places a low stress on the environment. In addition, there are a number of environmental aids aimed at preserving grazing lands and desirable landscape elements that would otherwise disappear.1

Areas where agriculture is in strong decline The picture is different for rural areas that are not close to population centres, or in sparsely populated regions. Depopulation, long distances and widely scattered structures cause difficulties for agriculture, as well as for other industries in a similar situation. In areas where farming is declining due to financial or social reasons, the desired environmental and cultural heritage values also decline.

When the number of farmers decline, it becomes harder to achieve the environmental objectives via support to agriculture. One option then is to try other approaches. Are farmers and their agricultural production the only way of providing those goods, or is there another way of achieving the desired environmental values, in combination with low environmental load and little production?

1 To what extent individual measures are effective, i.e. achieve the goals at the lowest possible cost and with as few negative side effects as possible, is another matter that is not addressed in this study.

There are some problems attached to supporting agriculture in general in order to achieve environmental effects in marginal areas. For instance, support may tie resources to a stagnating sector and thus prevent the development of other industries.

As regards the choice of support measures, experience from the structural funds show that it is difficult to stimulate economic development in weak regions by using temporary project support. In other words, it takes continuous support, and thus considerable resources. However, some resources would be freed if regional policy aims are explicitly attached to traditional agricultural policy. Yet another problem is that there is no obvious link between maintaining production and achieving the desired environmental effects, partly because farming may have negative environmental effects, and partly because there is no direct link to land that is particularly important to preserve.

Is it possible that measures to attain one goal also contribute to the achievement of other objectives?

One way would be to achieve several goals with one measure. But that can be a problem – there is a risk that the measure will not achieve any goal. Another way is that the achievement of one goal also contributes to the achievement of other goals.

An example is the current Swedish Environmental and Rural Development Plan, which spends a large part of its budget on Priority I – measures for ecologically sustainable rural development. The protection and preservation of natural and cultural heritage values of agriculture have several values of their own. These values may to a certain extent contribute to economic development, but it is not likely that there will be any large indirect effect on the economic and social development in rural areas. The role of the State when it comes to convincing enterprises to use rural areas’ natural and cultural heritage values to the benefit of rural development, is mostly to provide a good business climate, public service and infrastructure.

Also, there is a potential conflict between environmental and economic concerns when policies are introduced with the aim of reducing the negative environmental effects of agriculture or improving animal welfare. This will occur when Sweden believes that the acceptable minimum level of other countries is too low. If the stricter requirements cause costs, Swedish farmers suffer a competitive drawback. Depending on how susceptible agriculture is to lower profits, this may result in a reduction in the economic basis of rural areas. In the long run, the positive environmental effects of agriculture will also decline. It is true that cost-increasing standards may be compensated for via subsidies, but nevertheless, if Sweden is to maintain higher standards than other countries, consumers must be willing to pay for it. It is therefore

necessary to find a suitable balance between environmental concerns and economic factors.

Is there any evidence of a relationship?

The relationship between the different dimensions is investigated in an empirical analysis. The analysis starts out from several variables that measure the performance of firms and municipalities in three dimensions: economic, ecological, and social sustainability. These variables are then used in order to investigate to what extent there is a relationship between the dimensions. The conclusion, in brief, is that this study does neither find a clear opposition nor cooperation among economic, ecological and social sustainability.

This conclusion, however, is afflicted with a substantial degree of uncertainty, since it is doubtful how well these variables really reflect sustainability. This study investigates, for example, whether productive firms (reflecting economical sustainability) also have a large share of organic area, (reflecting ecological sustainability). The relationship between the economic or the ecological dimension and the social dimension is thereafter investigated with a variable that indicates the degree of diversification in a farm.

The uncertainty is greatest for the variables that reflect ecological and social sustainability, since these are based on tools used to accomplish the objective of a sustainable development. If these tools do not reflect sustainability, the variables reflect how well firms react to the political tools. That is, a positive relationship between two variables may reflect that the same recipient benefits from two different support tools. Furthermore, the analysis also points out that local factors are important for a firm’s reactions. When firms in a given region make similar decisions due to local factors (weather conditions, soil, landscape, etc.) this means that the effects of a general support may be modest. The general support must be high enough to persuade firms to change their production methods in regions where a change is costly, which may be the same region where this change is most wanted.

The lack of data complicates the analysis. This is particularly evident in the ecological and the social dimension. There is also an uncertainty regarding the effects of different tools. In addition, the analysis is made more difficult by the multitude of objectives that define sustainability, and by the uncertainty regarding the relationship among them.

Consequences of the agricultural reform The new system of decoupled support gives farmers a new basis for their decisions, compared to the old system of general agricultural support. In general terms, areas with poor conditions for agriculture may in the long run be more affected than more favoured areas. Agriculture in areas with poor agricultural conditions often focuses on milk and beef production; sectors that are subject to reform. In more favoured areas, cereals production is often an important activity. The growing of cereals is expected to continue to a large extent in these areas, and there may also be other types of production that are not directly affected by the reform.

General conclusions •

The shortage of data makes it hard to draw any statistic conclusions about relationships between the various dimensions. No empirical connections between the dimensions have been verified by this study.

•

The study also does not find any new measures that would strengthen the relationship between the goals of economic, ecological and social sustainability. However, the sets of measures available today may be refined.

The study discusses the chances of improving the relationship between the dimensions. The following bullet points sum up the discussion: •

In areas near expanding population centres, or in areas with good agricultural conditions, the three dimensions pull in the same direction. Commercial agriculture and residential agriculture both contribute. In areas where agriculture is in strong decline, however, it is very difficult to create such interaction via political measures.

•

Since there are large regional differences in agriculture, there is also a need for a regional perspective on policies. There are already several measures of a regional policy character, but it may be useful to strengthen the territorial aspects.

•

Agriculture is only one element of rural enterprise. In addition, its total contribution to value-added is small. In order to achieve sustainable development in rural areas, the perspective needs to be broader than a focus on agriculture alone.

•

It is difficult to achieve several goals with one measure. In order to obtain good precision, measures should be aimed at one goal only.

•

The agricultural reform may in the long run result in decreased production.

This may reduce the employment basis in rural areas, unless alternatives to the current production can become profitable.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 1.1 1.2

INLEDNING Uppdraget Disposition av rapporten

3 3 4

2 2.1 2.2 2.3

EN HÅLLBAR UTVECKLING PÅ LANDSBYGDEN Hållbarhet som en politisk grundprincip Hållbarhetens dimensioner Politik för en hållbar utveckling på landsbygden i Sverige

5 5 6 8

3 3.1 3.2

LÄGE OCH UTVECKLING FÖR DE TRE DIMENSIONERNA Inledning Befolkningsutveckling Befolkningsökning men inte i hela landet Flyttströmmar Sysselsatta inom jordbruket Färre jordbruksföretagare Jordbrukarna blir äldre Försörjning utanför jordbruket och kompletterande verksamhet Jordbrukets ekonomi och strukturutveckling Jordbruksföretagen blir färre men större Jordbrukarnas inkomster Miljösituationen i dagens jordbruk Jordbrukets negativa miljöpåverkan Jordbrukets positiva miljöeffekter

10 10 10 10 11 12 12 13 13 14 14 15 17 17 19 21 21 23 23 25 27

4.5

INTERAKTIONEN MELLAN EKONOMISKA, EKOLOGISKA OCH SOCIALA MÅL Inledning Kopplingar mellan miljömål och ekonomiska mål för jordbruket Konsekvenser av brukandet för miljön Miljöåtgärders påverkan på jordbrukets konkurrenskraft Lönsamhetens betydelse för miljön Kan jordbrukets natur- och kulturmiljövärden påverka den ekonomiska utvecklingen på landsbygden positivt?

Ekonomiska mål och sociala mål En god ekonomi bidrar de sociala målen Den ekonomiska utvecklingen har sociala konsekvenser Det sociala kapitalet Miljömål och sociala mål Effekter på sysselsättning och inkomstfördelning av miljöstöd Miljökonsekvenser av boende och konsumtion Den sociala situationens betydelse för miljön Avslutande kommentarer

5

EN EMPIRISK ANALYS AV SAMBANDEN

41

3.3

3.4 3.5

4 4.1 4.2

4.3

4.4

28 33 33 34 35 35 35 37 37 38

5.1 5.2 5.3

Metod och data Empirisk analys baserat på jordbruksföretag Empirisk analys baserad på kommundata Känslighetsanalys Sammanfattande diskussion av empirin

41 42 48 54 57

6 6.1 6.2 6.3

EFFEKTER AV 2003 ÅRS REFORM AV EU:S GEMENSAMMA JORDBRUKSPOLITIK Frikopplingen och dess principiella innebörd Brukarnas förändrade beslutssituation Statiska effekter av frikopplingen Diskussion om det dynamiska perspektivet Några effekter på interaktionen mellan de olika målsättningarna Regionala effekter Effekter för miljökvalitetsmålen

59 59 61 63 67 71 71 72

SAMMANFATTANDE DISKUSSION OCH ÖVERGRIPANDE SLUTSATSER Sammanfattande diskussion Syfte med rapporten Områden där jordbruket finns kvar Områden där jordbruket minskar kraftigt Kan åtgärder för att uppnå ett mål bidra till att andra mål nås?

Går det att belägga sambanden?

Konsekvenser av jordbruksreformen Övergripande slutsatser

73 73 73 73 75 75 76 77 78

6.4

7 7.1

7.2

REFERENSER

80

APPENDIX TILL KAPITEL 3

86

APPENDIX TILL KAPITEL 6

92

1 1

Inledning 1.1 Uppdraget Politikområdet Landsbygdspolitik syftar till att stödja en hållbar utveckling på landsbygden, dvs. en utveckling där ekonomisk tillväxt kombineras med social och miljömässig hänsyn. Bakgrunden till denna rapport är ett regeringsuppdrag till Livsmedelsekonomiska Institutet (SLI) och Jordbruksverket (SJV) att analysera på vilket sätt och i vilken utsträckning ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter interagerar med utgångspunkt i jordbruket. Med interaktion menas i vilken utsträckning det finns samverkan mellan mål, dvs. att uppfyllelsen av ett mål också bidrar till att andra mål uppfylls, och i vilken utsträckning det finns konflikter mellan målen, dvs. om uppfyllelse av ett mål innebär att andra mål får stryka på foten. Avsikten med uppdraget är att analyserna ska kunna utgöra ett underlag för regeringens bedömning av behovet av åtgärder inom Landsbygdspolitiken för att förbättra interaktionen mellan de miljömässiga, ekonomiska och sociala dimensionerna eller för att göra en rimlig avvägning mellan dem. Resultatet från uppdraget är ett underlag för Jordbruksdepartementets arbete att ta fram ett nytt Miljö- och Landsbygdsprogram för Sverige 2007-2013.

Samråd har skett med Glesbygdsverket, Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket. För innehållet i rapporten svarar SLI och SJV. Utgångspunkten i uppdraget är interaktionen mellan de olika målen snarare än nivån på dem. Anledningen till att interaktionen är viktig är dock att en så hög nivå som möjligt eftersträvas inom respektive målområden, och det är därför angeläget att ta tillvara potentiell samverkan och uppmärksamma eventuella konflikter. Det är också av intresse att identifiera områden för politiska åtgärder som skulle kunna stödja samverkan och reducera konflikter.

Uppdraget är avgränsats till att enbart behandla jordbruket, där själva jordbruket inkluderar djurskötsel och växtodling. Hänsyn tas dock till att många jordbrukare har någon form av kompletterande inkomst, exempelvis från skogsbruk, entreprenadverksamhet, småskalig

3

livsmedelsförädling, turism eller lönearbete. Att enbart studera jordbruket innebär inte att andra näringar ses som oväsentliga för landsbygdens utveckling eller att målens interaktion inte kan påverkas av andra aktiviteter än jordbruket. Avsikten är istället att fokusera på just jordbrukets roll.

1.2 Disposition av rapporten I kapitel 2 ges en kort bakgrund till hur principen om en hållbar utveckling har vuxit fram och införlivats i EU:s och Sveriges politik. I kapitel 3 ges en överblick av jordbruket i Sverige med avseende på sysselsättning, inkomster, strukturutveckling samt miljöpåverkan.

Därefter analyseras samverkan och konflikter mellan ekonomiska, miljömässiga och sociala mål i kapitel 4. En empirisk analys av sambanden presenteras i kapitel 5. Analysen utgår dels från företagsdata (jordbruksföretag) och kommundata och det undersöks vilka statistiska samband som finns mellan de tre dimensionerna. Konsekvenserna av 2003 års jordbruksreform för interaktionen mellan de tre dimensionerna behandlas därefter i kapitel 6. Avslutningsvis ges en sammanfattande diskussion och slutsatser i kapitel 7.

4

2 2

En hållbar utveckling på landsbygden 2.1 Hållbarhet som en politisk grundprincip Under 1960- och 70-talet växte insikten att miljön inte klarar de påfrestningar som människan utsätter den för. Debatten dominerades av en rädsla att ekonomisk tillväxt skulle leda till ekologisk och social kollaps.2 Under 1980-talet djupnade debatten och ekonomisk tillväxt ansågs inte längre behöva stå i motsatts till andra värden, istället betonades att ekonomisk tillväxt kan och bör ske i samklang med ekologisk och social hänsyn.

I den så kallade Brundtland-rapporten myntades 1987 begreppet hållbar utveckling.3 Det definieras som ”en utveckling som tillgodoser nutidens behov utan att kompromissa när det gäller framtida generationers möjlighet att tillgodose sina behov.” I samband med FN:s konferens i Rio om miljö och utveckling 1992, som byggde vidare på Brundtlandrapporten, blev begreppet en huvudprincip inom FN-samarbetet.

Världens stater utfäste sig att anpassa sin politik till de ramar som en hållbar utveckling kräver. Det slogs fast att begreppet skulle ges en vid tolkning och innefatta både ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter.

Utgångspunkten var att såväl en stabil marknadsekonomi med ekonomisk tillväxt som trygghet, en jämn resursfördelning samt en bibehållen eller förbättrad miljö ska vara centrala komponenter i en positiv och långsiktigt hållbar samhällsutveckling.4 När EU:s gemensamma inre marknad skapades i samband med enhetsakten 1987 infördes mål rörande social och ekonomisk utjämning, miljöhänsyn, hälsa och trygghet i unionen arbete. Begreppet hållbar tillväxt introducerades i Maastrichtavtalet 1992 och förstärktes i Amsterdamfördraget 1997 när principen om en hållbar utveckling fördes in i EU-politiken. Vid Europeiska rådets möte i Göteborg 2001 antogs en strategi som syftar till att anpassa EU:s politik till en långsiktigt hållbar

Meadows et al (1972).

WCED (1987). OECD (2001a) konstaterar att även om oräkneliga försök gjorts att definiera ”hållbar utveckling” så har Brundtlandsrapportens definition blivit den mest accepterade och använda.

4 Med tillväxt menas en ökning av BNP per capita.

2 3

5

utveckling.5 Medlemsländerna uppmanades samtidigt att utarbeta egna nationella strategier. I Sverige färdigställdes en första strategi 2002 och en reviderad version presenterades 2004.6 Fyra centrala utmaningar identifieras. Det handlar om att hantera den fortgående urbaniseringen, bryta sambandet mellan tillväxt och miljöförstöring, reducera hoten mot folkhälsan samt säkra utvecklingen i ett samhälle med en åldrande befolkning. För jordbruket är främst de två första utmaningarna relevanta. Jordbruket är en sektor som förblir kvar på landsbygden när andra näringar koncentreras i städerna, vilket gör att jordbruket får en särskild roll för den ekonomiska och sociala utvecklingen på landsbygden. Vidare är kopplingen mellan miljön och jordbruket tydlig eftersom produktionen både belastar och berikar miljön.

2.2 Hållbarhetens dimensioner En hållbar utveckling inkluderar ekonomiska, ekologiska och sociala faktorer. I tabell 1 ges en övergripande bild av de tre dimensionerna.

Tabell 1: Hållbarhetens tre dimensioner Ekologisk hållbarhet Bevarade ekosystem och biologisk mångfald En hälsosam omgivning med bevarad produktionskapacitet Tillvarataget kulturarv med bevarade kulturmiljövärden

Ekonomisk hållbarhet Ekonomisk tillväxt Produktivitet Utveckling

Social hållbarhet Jämlikhet Demokrati Hälsa Tillgång till service Kulturell identitet Sociala skyddsnät

Källa: Egen sammanställning

Den ekonomiska dimensionen innehåller ekonomisk tillväxt, utveckling och produktivitetsförbättringar. I ett landsbygdsperspektiv handlar ekonomisk hållbarhet om förmågan att lokalt generera inkomster och sysselsättning. Grunden är ett dynamiskt och konkurrenskraftig näringsliv som ger självbärande verksamheter. I det här perspektivet är samspelet mellan stad och land viktigt eftersom en stor andel av de boende på landsbygden arbetar i en närliggande tätort.

5 Fyra områden valdes uti en första etapp: klimatförändringar, hållbara transporter, hoten mot folkhälsan och att förvalta naturresurser på ett mer ansvarsfullt sätt.

6 Skr (2001/02) och skr (2003/04). Utgångspunkter för strategin är världstoppsmötet i Johannesburg 2002, EU:s strategi för hållbar utveckling samt den så kallade Lissabonprocessen.

6

Den sociala dimensionen inkluderar jämlikhet, social sammanhållning och delaktighet, samt tillgång till välfärdstjänster. Andra aspekter som lyfts fram i den svenska strategin för en hållbar utveckling är integration och mångfald, jämställdhet, trygghet från brott, hälsa och ett livslångt lärande. Vidare lyfts kultur och kulturarv fram, dels som en del av de medborgerliga rättigheterna, dels som en tillgång i samhällsbygget. Det konstateras att ”en varsam förvaltning och ett framsynt tillvaratagande och brukande av kulturarvet i all dess mångfald är en nödvändig utgångspunkt i arbetet med en hållbar utveckling.”7 Sysselsättning kan slutligen ses både som ett ekonomiskt och socialt mål, eller som en konsekvens av att de ekonomiska målen uppfylls.8 I denna rapport behandlas det som ett socialt mål, eftersom det i politiskt hänseende ofta klassas som ett socialt mål.

Den ekologiska aspekten handlar om att förvalta inslag i natur- och kulturmiljön på landsbygden. Utgångspunkten är de femton miljökvalitesmål som Sveriges riksdag fastställde 1999.9 Centralt är att bevara ekosystemen och den biologiska mångfalden, att tillvarata kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena samt att trygga en god hushållning med naturresurserna. 2001 infördes ett antal delmål för varje miljökvalitetsmål.10 Förutom en bättre möjlighet att följa upp målen är tanken att delmålen ska vägleda vid tillämpningen av lagstiftning på miljöområdet, fungera som grund för regionalt målarbete, samt som utgångspunkt för sektorsmål och för Sveriges ställningstagande i internationella förhandlingar. För fyra miljömål finns delmål som är direkt kopplade till jordbruket, se tabell 2 nedan.

7 Skr (2003/04), s. 84-85. Mot bakgrund av detta är det tydligt att kultur och kulturarvsfrågorna är relevanta att framhållas också i landsbygdens utveckling där den kulturella dimensionen och identiteten är nära kopplade till näringsformen och de naturgivna förutsättningarna.

8 Med sysselsättning menas arbete som ger en inkomst.

9 Prop. 1997/98:145, Bet. 98/99: MJU6, rsks 98/99:183.

10 Prop 2000/01:130, Bet 2001/02: MJU03, rsks 2001/02:36. Delmålen är inte ett slutmål i sig utan ett första steg att förverkliga miljökvalitetsmålen.

7

Tabell 2: Miljökvalitetsmål som har delmål kopplade till jordbruket Ett rikt odlingslandskap Målet är att odlingslandskapets värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras. Delmålen berör framförallt bevarande av den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena.

Ingen övergödning Målet är att halterna av gödande ämnen i mark och vatten inte ska ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Delmålen berör framförallt en minskning av utsläpp av fosfor, kväve och ammoniak.

Giftfri miljö Målet är att miljön ska vara fri från ämnen som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden.

Jordbrukets berörs främst av delmålet för fortlöpande minskning av hälso- och miljöriskerna med kemikalier.

Hav i balans samt levande Målet innebär bl.a. att Östersjön och Västerhavet ska ha en långsiktigt hållbar kust och skärgård produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Ett delmål berör hur kustens och skärgårdarnas kulturarv och odlingslandskap kan bevaras och brukas.

Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion ska bibehållas samt att värdefulla våtmarker ska bevaras för framtiden. Ett av delmålen berör jordbruket och innebär att minst 12 000 hektar våtmarker och småvatten i odlingslandskapet ska anläggas eller återställas fram till 2010.

Andra mål som jordbrukets med sin verksamhet inverkar på är Levande sjöar och vattendrag samt Grundvatten av god kvalitet. För de målen finns emellertid ännu inga delmål som berör jordbruket.

2.3 Politik för en hållbar utveckling på landsbygden i Sverige Åtgärder för att stimulera en ekologisk, ekonomiskt socialt hållbar utveckling på landsbygden finns inom det samlade miljö- och landsbygdsprogrammet (LBU-programmet).

Dessutom finns landsbygdsåtgärder inom strukturfondernas mål 1 och inom gemenskapsinitiativet Leader+. Tillsammans utgör dessa åtgärder politikområdet Landsbygdspolitik.11 Det svenska LBU-programmet bygger på EU:s landsbygdsförordning, vilket är en del av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP), medan Leader+ och strukturfonderna baseras på EU:s strukturpolitik. Åtgärderna inom LBU-programmet vänder sig därför främst till jordbruket medan åtgärderna inom strukturfonderna

11

För en genomgång av politiken se exempelvis Johansson och Kaspersson (2004).

8

och Leader+ vänder sig till andra näringsidkare än jorbrukare på landsbygd och i glesbygd.

Det svenska LBU-programmet är indelade i två insatsområden: •

Insatsområde 1: Ekologisk hållbar utveckling på landsbygden

•

Insatsområde 2: Ekonomiskt och socialt hållbar utveckling på landsbygden

Miljöåtgärderna syftar dels till att ersätta jordbruket för produktion av olika önskvärda nyttigheter såsom biologisk mångfald, genetisk variation samt kulturmiljövärden, dels till att minska negativ miljöbelastning. Åtgärderna inom insatsområde 2 syftar till att ”underlätta landsbygdens anpassning till nya förutsättningar, att förstärka konkurrenskraften och skapa sysselsättning.”12 Jordbruksföretagens omställning till nya marknadsmässiga och institutionella förutsättningar skall underlättas, liksom möjlig diversifiering med anknytning till lantbruk och livsmedel, exempelvis genom att förädla råvaror som produceras inom jordbruket eller producera andra varor och tjänster än traditionella jordbruksvaror.

12

Se Skr (2003/04).

9

3 3

Läge och utveckling för de tre dimensionerna

3.1 Inledning I detta kapitel ges en beskrivning av jordbruket i Sverige för att spegla de tre dimensionerna på landsbygden. Den statistik som används kommer främst från Jordbruksverkets databas Regional Balans. Jämförelser görs av befolkningsutvecklingen samt av förändringen av antal jordbruksföretagare och deras åldersutveckling i glesbygd, tätortsnära landsbygd samt i tätorter mellan åren 1995 och 2003.13 Jämförelser görs också mellan olika regioner i Sverige.14 Dessutom redovisas antal jordbrukare i olika inkomstklasser, jordbrukets strukturutveckling samt miljösituationen i dagens jordbruk.

3.2 Befolkningsutveckling Befolkningsökning men inte i hela landet Sveriges befolkning i åldersgruppen 16 – 64 år har ökat något mellan 1995 och 2003. Av diagram 1 nedan framgår att befolkningen ökar i de större tätorterna och på den tätortsnära landsbygden medan den minskar i glesbygderna. I den tätortsnära landsbygden ökar befolkningen med undantag för i norra Sverige, medan befolkningen minskar i glesbygden i hela landet. I norra Sverige minskar befolkningen oavsett område men minskningen är betydligt större i glesbygden och i tätorterna i glesbygden.15 Den befolkningsomfördelning som sker i Sverige består alltså inte i att landsbygdens befolkning minskar och att befolkningen i tätorterna ökar.

Snarare rör det sig om att befolkningen både på landsbygd och i tätort

13 Enligt Jordbruksverkets definition är tätort ett tätortsområde för en tätort (TOT) med mer än 10 000 invånare. Den tätortsnära landsbygden (TON) definieras som ett område mellan tätortsgränsen och en yttre gräns på ett bestämt avstånd från tätorten.

Avståndet skiljer sig åt beroende på storlek på tätorten: 60 km från tätortsgränserna för Stockholm, Göteborg och Malmö, 30 km från tätortsgränsen för övriga orter med mer än 70 000 invånare, 20 km från tätortsgränsen för orter med mellan 10 000 och 70 000 invånare. Tätorter i glesbygd (TOG) innebär ett tätortsområde för tätort med mellan 1 000 och 10 000 invånare. Glesbygden (GLE) är resterande område inklusive tätorter med färre än 1 000 invånare.

14 Regionerna motsvaras i detta fall av de olika stödområderna som har grupperats enligt följande: Stödområde 1 – 3 motsvarar Norrland, stödområde 4 – 5 motsvarar södra och mellersta Sveriges skogsbygder och stödområde 9 motsvarar södra och mellersta Sveriges slättbygder.

15 Se diagram A3.1 och A3.2 i appendix.

10

ökar i vissa områden, medan både tätorter och landsbygd har en sjunkande befolkningstrend i andra områden.

Diagram 1: Befolkningen 1995 och 2002 fördelat på områdestyp 3500000

Antal personer

3000000 2500000 2000000

1995

1500000

2002

1000000 500000 0 GLE

TOG

TON

TOT

Om rådestyp

Källa: SCB, befolkning efter ålder och kön. Jordbruksverket; Regional balans. GLE=Glesbygd, TOG=Tätort i glesbygd, 1000 – 10 000 inv. TON=Tätortsnära landsbygd, TOT=Tätort>10 000 inv.

Flyttströmmar Glesbygdsverket (2004a) konstaterar att det framförallt är ungdomar och pensionärer som flyttar från glesbygd och tätortsnära landsbygd till tätorterna.16 Från tätorterna flyttar åldersgrupperna 0–15 år samt 30–64 år, dvs. barnfamiljer, till i huvudsak den tätortsnära landsbygden. Ett mindre antal flyttar även till glesbygden. Inflyttarna kommer huvudsakligen från tätorter inom regionen. Med undantag för storstadsregionerna är det fler som flyttar in till tätorterna från den tätortsnära landsbygden än tvärtom.

16 Med tätort avser Glesbygdsverket orter som har över 3 000 invånare samt området på 5 minuters bilresa från tätorten. Med Tätortsnära landsbygd anses områden som finns inom 5 – 45 minuters bilresa från tätorter med fler än 3 000 invånare. Övriga områden räknas som glesbygd.

11

3.3 Sysselsatta inom jordbruket Färre jordbruksföretagare Antalet jordbrukare17 har minskat med nästan 10 000 mellan 1995 och 2002, se diagram 2.

Diagram 2: Antal företagare inom jordbruket 1995 och 2002

Antal jordbruksföretag

70000 60000 50000 40000

1995

30000

2002

20000 10000 0 Totalt

Män

Kvinnor

Källa: SCB, sysselsatta efter kön och näringsgren. Jordbruksverket; Regional balans.

De flesta jordbrukarna återfinns i den tätortsnära landsbygden samt i glesbygden, se tabell 3. Ett relativt stort antal jordbrukare återfinns i tätorterna. Det beror på att avgränsningen för tätorter även omfattar tätortsnära jordbruksföretag och att vissa jordbrukare har bostadsadress i tätort.

17 Som jordbrukare räknas företag med SNI-kod 01 med undantag för skogsbruk, jakt och fiske. Urvalet har begränsats till växtodling, djurskötsel, service till jordbruk, samt småbruk. Åldersgrupperna 16 – 64 år är representerade i sysselsättningsstatistiken. Som småbruk klassas företag med mindre beräknat arbetskraftsbehov än 400 timmar per år.

12

Tabell 3: Fördelning av jordbruksföretagare inom de olika områdestyperna 2002 Kvinnliga jordbrukare (procent) Områdestyp Manliga jordbrukare (procent) GLE 25% 22% TOG 2% 2% TON 63% 62% TOT 10% 14% Källa: SCB, sysselsatta efter kön och näringsgren. Jordbruksverket; Regional balans. GLE=Glesbygd, TOG=Tätort i glesbygd, 1000 – 10 000 inv. TON=Tätortsnära landsbygd, TOT=Tätort>10 000 inv.

Jordbrukarna blir äldre Gruppen unga jordbrukare har minskat mellan 1995 och 2002, särskilt de manliga. På längre sikt har dock åldersfördelningen inom jordbruket varierat både upp och ner. I detta perspektiv är förändringen liten.

Medianåldern håller sig inom intervallet 50 – 54 år.18 I mitten av 70-talet var andelen äldre i samma storleksordning som idag för att sjunka fram till 1990. Därefter steg andelen äldre igen19. Även om gruppen äldre brukare har blivit större brukar de yngre å andra sidan större arealer.

Gruppen manliga jordbrukare från 45 år och uppåt blir förhållandevis allt större till skillnad från kvinnliga jordbrukare, se diagram A3.3 och A3.4 i Appendix. Detta tyder på att männen fortsätter med sitt jordbruksföretag även när de blir äldre medan kvinnorna i högre utsträckning slutar med jordbruket.

Försörjning utanför jordbruket och kompletterande verksamhet Ungefär en fjärdedel av alla jordbruksföretag hade någon form av kompletterande verksamhet 2002.20 Den klart dominerande verksamheten är arbete på entreprenad, exempelvis snöskottning. Därefter kommer direktförsäljning av gårdsprodukter och uthyrning av lokaler. En mindre andel av företagen ägnar sig åt turism. Tidsåtgången för verksamheten är i regel relativt liten Av lantbruksstatistiken framgår att de allra flesta jordbruksföretag är familjejordbruk och sysselsätter åtminstone en familjemedlem utöver företagaren21. Trots detta uppgav över hälften av

Jordbruksstatistisk årsbok 2004.

Lantbruksstatistiken.

20 Jordbruksföretagens kombinationsverksamheter 2002. Rapport 14 feb 2003. SCB. Som kompletterande verksamhet avses här exempelvis turism, hantverk, uthyrning av lokaler, förädling och direktförsäljning av gårdsprodukter, arbete på entreprenad etc.

18 19

21

Jordbruksverkets årsredovisning för räkenskapsåret 2003.

13

företagarna och familjemedlemmarna att de 2003 hade sin huvudsakliga försörjning utanför jordbruket. Samtidigt var det ytterligare ca 13% som hade någon form av bisysselsättning vid sidan om jordbruket. Inkomst av tjänst utgör också, utom för de allra största företagen, en betydande del av jordbrukshushållens inkomst.

3.4 Jordbrukets ekonomi och strukturutveckling Jordbruksföretagen blir färre men större I Jordbruksverkets årsredovisning används utvecklingen inom jordbruket som en indikator på ekonomiskt hållbar jordbruksproduktion.22 Jämförelser görs mellan förändring i antal företag, åkerareal, antal mjölkkor och antal företag med mjölkkor. I tabell 4 jämförs uppgifter för perioderna 1995–1999 och 2000–2003. Uppgifterna redovisas dels för riket, dels för Norrland och mellersta Sveriges skogsbygder. Siffrorna visar en årlig nedgång när det gäller arealer och antal företag men samtidigt blir jordbruksföretagen större.

Minskningstakten har dessutom ökat de senaste åren. Störst är minskningen i Norrland och i mellersta Sveriges skogsbygder. Både antal företag generellt och företag med mjölkkor minskar mer än vad arealer och antal mjölkkor gör. Det innebär att företagen blir större både arealmässigt och i antal mjölkkor per besättning. Minskningen leder alltså inte enbart till nedläggning utan även till strukturomvandling.

Tabell 4: Förändring av åkerareal m.m. för perioderna 1995 –1999 och 2000 – 2003 Riket Riket N och Ssk N och Ssk Årlig förändring i 1995 – 1999 2000 – 2003 1995 – 1999 2000 - 2003 procent Åkerareal -0,2 % -0,5 % -0,3 % -0,8 % Antal företag -2,1 % -4,4 % -2,2 % -5,9 % Antal mjölkkor -1,7 % -2,0 % -1,9 % -2,4 % Företag med -5,3 % -7,8 % -5,6 % -9,0 % mjölkkor Källa: Jordbruksstatistisk årsbok 1996, 2000, 2001, 2002?. Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden JO 34 SM 0401, JO 20 SM 0401. Lantbruksstatistiken. N = Norrland, Ssk = Mellersta Sveriges skogsbygder

22

Jordbruksverkets årsredovisning för räkenskaps året 2003.

14

Den genomsnittliga arealen ökade enligt lantbruksstatistiken från 31,7 ha per företag 1995 till 40,0 ha 2003 men skillnaden i arealstorlek är stor mellan olika delar av landet. Generellt gäller att jordbruken i slättbygderna har en betydligt högre genomsnittlig areal än företag i övriga delar av landet. Det genomsnittliga antalet mjölkkor i en besättning ökar, från 27 kor år 1995 till 41 kor år 2003.23 Flest antal mjölkkor och störst andel företag med stora besättningar finns i de södra delarna av Sverige. Trots att antalet mjölkkor har minskat kraftigt har samtidigt avkastningen per ko ökat så att produktionen av mjölk i stort sett inte har påverkats. Antalet nötkreatur har minskat vilket framförallt beror på den kraftiga nedgången i antalet mjölkkor.24 Det största antalet nötkreatur finns i södra Sverige. Även när det gäller svin, höns och får är det i den södra delen av landet som det stora antalet djur finns.

Fördelningen för hästar visar samma mönster - nästan 85 procent av dem finns i södra och mellersta Sverige. Hästhållningen är dessutom koncentrerad till den tätortsnära landsbygden där tre av fyra hästar finns.

Jordbrukarnas inkomster25 Det går att redovisa jordbrukens inkomst på flera olika sätt. Gemensamt är att det är svårt att göra rättvisande jämförelser bakåt i tiden eftersom sättet att redovisa inkomsterna har förändrats. Nedan redovisas dels jordbrukarnas inkomst av näring, dels hushållsinkomsterna. Andelen jordbrukare som inte har någon inkomst av jordbruket är mycket stor.26 Nästan hälften av de kvinnliga jordbrukarna och drygt en tredjedel av de manliga har ingen inkomst av jordbruket. Orsakerna till det kan vara flera. Dels ingår småbrukare med färre än 400 timmar beräknat arbetskraftsbehov per år, dels ingår pensionärer i inkomststatistiken.

Störst andel av brukare utan inkomst av näring finns i tätorter och tätortsnära landsbygd vilket också indikerar att jordbruket är en bisyssla och att den huvudsakliga inkomsten är en annan. En annan möjlighet är att inkomsterna från företaget återinvesteras i företaget. AV inkomststatistiken för jordbrukens hushållsinkomster framgår ett tydligt

Sveriges officiella statistik -- Statistiska meddelanden JO 20 SM 0402.

Jordbruksstatistisk årsbok 2004.

25 Denna statistik baseras på samma SNI-kod som sysselsättningsstatistiken, men till skillnad från sysselsättningsstatistiken ingår här samtliga företagare över 16 år d.v.s. även pensionärer.

26 I inkomst av näring ingår även inkomst från skog, kompletternde verksamhet och annan rörelse.

23 24

15

samband mellan å ena sidan arealstorleken på företaget och å andra sidan inkomsten av näringsverksamhet och inkomsten av tjänst.27 Ju mindre företaget är arealmässigt desto större är inkomsten av tjänst, samtidigt som inkomsten av jordbruket är liten, trots att även eventuella inkomster från skog, kompletterande verksamhet eller annan rörelse igår i näringsinkomsten, se diagram 3.

Diagram 3: Jordbrukarhushållens genomsnittliga inkomster 2001

350 000 300 000

Inkomst (kr)

250 000 200 000

Tjänst Näringsverksamhet

150 000 100 000 50 000

2, 15, 0 5, 110 ,0 10 ,1 -2 0, 0 20 ,1 -3 0, 0 30 ,1 -5 0, 50 0 ,1 -1 0 10 0, 0 0, 120 0, 0 20 0, 1-

0

Areal (ha)

Källa: SCB, Jordbrukarhushållens inkomster.

Jordbrukarhushållens inkomster har ökat under de senaste åren.28 Mellan 2001 och 2002 är det inkomsten av tjänst som ökar mest med 5%.

Inkomsten från jordbruket ökar med 2%. Gruppen 40 – 49 år har den högsta genomsnittliga hushållsinkomsten.

Jämförs gruppen jordbrukare med inkomst av jordbruket från 1 kr och uppåt återfinns den största andelen jordbrukare i inkomstintervallet upp till 160 000 kr. Det är sannolikt att även dessa jordbrukarhushåll har en 27 28

Jordbruksstatistisk årsbok 2004.

Sveriges officiella statistik, Statistiska meddelanden JO 42 SM 0401.

16

högre inkomst av tjänst än av näring.29 När en jämförelse görs mellan olika stödområden och olika områdestyper framgår att skillnaden mellan andel jordbrukare i olika inkomstintervall är liten.30

3.5 Miljösituationen i dagens jordbruk Jordbrukets negativa miljöpåverkan Ett sätt att bedöma miljösituationen i jordbruket är att relatera till de uppsatta miljökvalitetsmålen som diskuterades avsnitt 2.2. Som ett led i uppföljningen av miljökvalitetsmålen görs en regelbunden miljöövervakning. Prov tas exempelvis från vattendrag och grundvatten på några platser i jordbruksdominerande avrinningsområden för att undersöka utlakning av kväve och fosfor.31 Dessa mätningar har pågått sedan slutet av 1980-talet. För att bestämma utlakningen på andra platser där mätningar saknas används modellberäkningar.

Miljömålsrådet (2004) rapporterar att utsläppen av fosforföreningar har minskat med 11% mellan 1995 och 2000.32 Jordbruket beräknas stå för den största minskningen med 19%. Rådets bedömning är att fosforutsläppen bör kunna fortsätta minska om ytterligare åtgärder genomförs. I uppföljningen av miljökvalitetsmålen konstateras vidare att det krävs ytterligare åtgärder än de som nu har vidtagits för att klara delmålet för utsläpp av kväve. De minskade förlusterna från jordbruket ser ändå ut att hålla den takt som anges i åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster inom jordbruket.

I det nuvarande LBU-programmet ingår flera åtgärder som syftar till att reducera jordbrukets negativa miljöbelastning, exempelvis genom att minska kväve- och fosforförluster. Dels finns ersättningarna för minskat kväveläckage, skyddszoner samt anläggning och skötsel av våtmarker och småvatten. Dels genomförs ett utbrett kunskaps- och rådgivningsprogram ”Greppa näringen” med syfte att ge jordbrukarna kunskaper och verktyg för att minska förlusterna av kväve och fosfor på ett kostnadseffektivt sätt. Andra åtgärder som vidtas för att minska

Se appendix för en uppdelning av inkomster på kvinnliga och manliga jordbrukare i diagram A3.5.

Se diagram A3.6 – A3.9 i appendix.

31 Se Kyllmar (2004) för en analys av mätningarna.

32 Se de Facto (2004), miljömålsrådets uppföljning av Sveriges 15 miljömål.

29 30

17

förlusterna är att reglera bl.a. djurtäthet, areal vinterbevuxen mark samt lagring- och spridning av gödsel. Den höga anslutningen till fånggrödor och vårbearbetning har lett till en större minskning av kväveutlakningen än beräknat.33 Anläggning av våtmarker ger också effekt på kväveutlakning. Anslutningen till ersättningen för våtmarker är emellertid betydligt lägre än målet. När det gäller anläggningen av våtmarkerna är det inte enbart arealen som har betydelse. Det är också viktigt att titta på vad som påverkar våtmarkernas effektivitet att rena kväve och att öka den biologiska mångfalden i landskapet.34 Inom programmet ”Greppa näringen” ges även rådgivning även för att minska ammoniakförluster. Inom miljö- och landsbygdsprogrammet kan jordbrukare även få investeringsstöd för gödselvårdsanläggningar och viss spridningsutrustning som ger låga ammoniakförluster. Framförallt har investeringsstöd betalats ut till gödselvårdsanläggningar.

Ammoniakutsläppen från jordbruket har minskat från 1995 års nivåer och det finns goda möjligheter att nå målet. Minskningen beror dels på att antalet djur inom jordbruket har minskat, dels på förbättrad gödselhantering.

Regleringarna om lagringskapacitet och spridningstidpunkter av stallgödsel bidrar förutom till minskad kväveutlakning även till minskade ammoniakförluster.

För bekämpningsmedel har miljöövervakning endast pågått sedan 2001.

Provtagning görs av yt- och grundvatten, regnvatten och sediment på några utvalda platser. Provtagningarna visar att det finns rester av bekämpningsmedel men eftersom mätningarna endast gjorts ett fåtal år går det inte att säga något om utvecklingen.35 När det gäller riskerna vid användning av bekämpningsmedel visar en jämförelse utförd av Kemikalieinspektionen för perioden 1986 till 2003 att de minskat avsevärt.36 Särskilt hälsoriskerna har minskat betydligt under perioden.

De minskade riskerna kan bl.a. förklaras av riktade informations- och rådgivarinsatser, regleringar och produktutveckling.

Jordbruksverket..(2004a). Anslutningen redovisas i diagram A3.10 i appendix .

Jorbruksverket (2004b).

35 Krüger et al (2003) visar att det går att minska belastning på vattendrag avsevärt med hjälp av rådgivning 36 Bergkvist (2004) 33 34

18

Jordbruksverket (2004a) har studerat hur anslutningen till nuvarande miljöersättning till ekologisk produktion har påverkat användningen av bekämpningsmedel.37 Undersökningen visar att användningen endast påverkats marginellt trots att anslutningen närmar sig arealmålet.38 Det beror på att de brukare som gått över till ekologisk produktion redan tidigare använde bekämpningsmedel på en mindre areal än den genomsnittlige konventionella odlaren. Dessutom använde de lägre hektardoser. För att den ekologiska odlingen ska leda till en minskning av användningen av krävs att mer bekämpningsmedelsintensiva jordbruk lägger om sin produktion.

Jordbrukets positiva miljöeffekter Bevarande av betesmarker och slåtterängar I stort sett alla ängs- och betesmarker i Sverige bevaras genom den ersättning till betesmarker och slåtterängar som finns inom det svenska programmet för miljö- och landsbygdsutveckling (LBU).39 Även om arealmålet i ersättningen i stort sett är uppfyllt finns det vissa regionala skillnader.40 Framförallt är anslutningen låg i Norrland. Bevarandet av betesmarkerna har successivt ökat sedan Sverige blev medlem i EU 1995 och därmed införde det första miljöstödsprogrammet. Redan före EU-inträdet fanns ett nationellt stöd till betesmarker och slåtterängar men jämfört med nuvarande miljöersättning var det betydligt mindre arealer som fick del av det.

Bevarande av natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet Delmålet är att mängden kulturbärande landskapselement som vårdas ska öka med ca 70 procent till år 2010 jämfört med 2000. 2003 hade anslutningen räknat i antal brukare uppnått 78 procent av målet.41 Samtidigt fanns ca 30 procent av åkerarealen i stödet. Detta kan förklaras av att den regionala fördelningen av anslutningen inte är jämn eftersom Norrland är underrepresenterat. Miljömålsrådets årliga uppföljning av de 15 miljökvalitetsmålen konstaterar att ökningen av linjeelement som t.ex stenmurar, alléer och gärdesgårdar är tillfredsställande, men att

Jordbruksverket (2004a).

Se diagram A3.10 i appendix.

39 Se diagram A3.10 i appendix.

40 Jordbruksverket (2004a).

41 Utvecklingen inom Miljö och landsbygdsprogrammet 2003. Dnr 19-1041/2004.

37 38

19

punktelement som t.ex. hamlade träd, åkerholmar och odlingsrösen inte ökar i samma takt.42 Miljövårdsrådet anser att det är osäkert om delmålet att mängden kulturbärande landskapselement som vårdas kommer att nås med nuvarande åtgärder.

42

De Facto (2004).

20

4 4

Interaktionen mellan ekonomiska, ekologiska och sociala mål 4.1

Inledning

En långsiktigt hållbar utveckling innebär att en god ekonomisk utveckling skall kombineras med miljömässig och social hänsyn. En viktig fråga är då i vilken mån det kan finnas konflikter mellan de olika målen när det gäller landsbygden, och vilken utsträckning målen kan samverka. Ett traditionellt exempel på en konflikt är den mellan miljöhänsyn och ekonomisk tillväxt, medan samverkan exempelvis uppstår när en god lokal ekonomisk utveckling (ekonomisk faktor) genererar arbetstillfällen och social stabilitet i bygden (sociala faktorer).

Syftet med detta kapitel är att analysera möjliga målkonflikter och synergieffekter med utgångspunkt i jordbruket. Även politikens roll diskuteras. Kan politiska åtgärder stödja interaktionen och motverka målkonflikter? Kan det även vara så att politik som syftar till att nå ett mål skapar konflikter med andra mål? Som utgångspunkt ger figur 1 en illustration av sambanden mellan de tre dimensionera i ett jordbruksperspektiv.

Figur 1: Interaktionen mellan ekonomiska, ekologiska och sociala faktorer

Ekonomiska faktorer

Sociala faktorer

Miljöfaktorer 1.

Från miljön till ekonomin i) Jordbruket nyttjar naturresursen mark. ii) Politiska åtgärder för att skydda miljön kan få ekonomiska konsekvenser för jordbrukarna, exempelvis genom att påverka deras konkurrenskraft negativt eller ge nya inkomstmöjligheter.

2.

Från ekonomin till miljön i) Miljön kan påverkas både positiv och negativt av brukandet. Om jordbruksenheter läggs ner pga. bristande lönsamhet kan samhället gå miste om jordbrukets positiva miljöeffekterna men också slippa den negativa

21

miljöbelastningen. ii) Resurser genereras både inom jordbruket och i övriga ekonomin som kan användas för att hantera miljöproblem. Ekonomisk tillväxt gör att vi har råd med en bättre miljö samtidigt som lönsamma jordbruksföretag har större möjlighet att bekosta miljöhänsyn.

3.

Från miljö till social i) Miljövärden har betydelse för hälsa och välbefinnande (te.x. vid friluftsliv och rekreation). Omvänt uppstår hälso- och säkerhetsrisker när miljön degraderas. ii) Åtgärder för att skydda och bevara miljön kan ha sociala konsekvenser för jordbrukarna och andra. Exempelvis kan miljöstöd ge sysselsättning och miljörestriktioner kan leda till minskad sysselsättning.

4.

Från social till miljö Miljön påverkas positivt eller negativt av konsumtion, exempelvis via val av livsmedel, boende och transporter.

5.

Från ekonomi till social i) Jordbruket generar arbetstillfällen. ii) Resurser genereras av jordbruket och den övriga ekonomin som kan finansiera välfärdssystem. iii) Den ekonomiska utvecklingen påverkar sociala samt kulturella mönster och kan leda till social omvandling och migration. Exempelvis kan en utveckling som leder till färre familjejordbruk få konsekvenser för landsbygdens sociokulturella utveckling och identitet.

6.

Från social till ekonomi i) Tillgång till lämplig arbetskraft är en förutsättning för den ekonomiska verksamheten. ii) Det finns ett behov av kommersiell och offentlig service i den ekonomiska verksamheten. (iii) Ett gott lokalt socialt kapital underlättar genomförandet av ekonomiska transaktioner.

Källa: Baserat på OECD (2001a) men anpassat till jordbruket.

Nedan diskuteras dessa länkar mer utförligt i ett landsbygds- och jordbruksperspektiv samt vilken roll staten har i sammanhanget. För att strukturera diskussionen grupperas relationerna parvis.

22

4.2 Kopplingar mellan miljömål och ekonomiska mål för jordbruket Det finns både konflikter och samverkan mellan miljömålen och de ekonomiska målen. Brukandet påverkar miljön på gott och ont, samtidigt som miljöåtgärder kan påverka jordbrukets lönsamhet. Kulturlandskapet kan ge förutsättningar för andra näringar som turism, eller locka till bosättning vilket kan ge spinn-off effekter för det lokala näringslivet.

Likaså kan det vara en bisyssla att tillhandahålla kollektiva nyttigheter. I ett större sammanhang påverkas de ekonomiska förutsättningarna för att jordbruket överhuvudtaget skall kunna finnas kvar av företagsklimatet i allmänhet, olika regelverk samt tillgången till både marknadsrelaterad och offentlig service. Nedan diskuteras dessa länkar samt vilken roll staten har för att begränsa målkonflikterna och stärka samverkan. Syftet med denna rapport är att ta fasta på de interaktioner mellan målen som kan ha betydelse. Därför sker som tidigare påpekats ingen analys av alla de möjliga faktorer som påverkar nivån på jordbruket.

Konsekvenser av brukandet för miljön Ett primärt skäl att bruka jorden är ekonomiskt och en konsekvens av brukandet är att miljön påverkas. Jordbruket har därför flera slutprodukter – både själva jordbruksproduktionen och miljöeffekterna.

Miljöeffekterna kan vara antingen positiva eller negativa och är så kallade externa effekter. Jordbrukets negativa externa effekter är förknippade med näringsutlakning, pesticider, dieselförbrukning, ammoniakutsläpp och jorderosion. Till de positiva externa effekterna hänförs kulturlandskapet, skapandet av förutsättningar för den biologiska mångfalden samt förvaltningen av förnyelsebara naturresurser. Likaså betonas kulturarvet eftersom brukandet kan leda till att traditionella byggnader, hantverk och kunskap om äldre brukningsmetoder bevaras. Interaktionen mellan ekonomiska och miljömässiga mål har därmed två sidor: •

Konflikt eftersom brukandet ger en negativ miljöbelastning.

•

Samverkan eftersom jordbruket ger positiva miljövärden.

När det är möjligt att med statliga åtgärder minska konflikten eller stödja samverkan har också staten en roll.

23

Positiva miljövärden Om jordbruket ger den mängd positiva miljövärden som samhället efterfrågar behövs inga ingrepp från statens sida. Då finns ju redan den samverkan som efterfrågas. Att exempelvis betala jordbruket för att tillhandahålla betesmark när jordbruket redan gör detta av företagsekonomiska skäl är slöseri med statliga budgetmedel.43 Jordbruket har ju inga extra kostnader för att tillhandahålla dem. Det är istället när jordbruksföretagens företagsekonomiska överväganden resulterar i för lite av de natur- och kulturmiljövärden som samhället efterfrågar som staten har en roll.

Negativ miljöpåverkan På motsvarande sätt är frågan om det finns utrymme att reducera konflikten mellan brukande och miljöbelastning.

Om jordbrukarens företagsekonomiska överväganden redan leder minimal miljöbelastning finns inte något behov av statliga ingrepp.

Vad blir då det troliga utfallet? Kommer jordbruket av sig själv att tillhandahålla tillräckligt med positiva miljöeffekter och begränsa miljöbelastningen?

Ekonomisk teori visar att det finns en uppenbar risk att jordbruket ger för mycket av de negativa miljöeffekterna om det exempelvis inte finns någon miljölagstiftning alls.44 Anledningen är just att miljöpåverkan är en extern effekt. Vad som karakteriserar en extern effekt är att en aktörs agerande har konsekvenser för andra, men den som orsakar effekten får inte betalt (eller får betala) för vad hon åsamkar andra. Jordbrukaren baserar sin företagsmässiga kalkyl på marknadspriset för de varor som hon producerar och kostnaderna för insatsvarorna. Att förorena miljön har negativa konsekvenser för samhället i stort, men den företagsekonomiska kostnaden för jordbrukaren motsvarar inte denna kostnad för samhället. Poängen är att det kan vara billigt för jordbrukaren att förorena miljön trots att kostnaderna för samhället kan vara substantiella.

43 Det är inte bara jordbruket som tillhandahåller värden som är biprodukter av den egentliga produktionen, exempelvis ger timmerproduktion möjligheten att ta skogspromenader.

44 Detta är ett generellt problem som inte bara gäller jordbruket och som motiverar miljölagstiftning inom en rad områden.

24

Detta är ett exempel på ett marknadsmisslyckande. Det innebär att individers rationella handlande inte leder till ett för samhället önskvärt resultat. Orsaken till att marknadsmisslyckandet uppstår är att det saknas prissignaler som talar om vad samhället värderar miljön till. Staten kan reducera konflikten genom att reglera användandet av miljöfarliga ämnen eller låta jordbrukarna betala en miljöavgift som motsvarar den skada som produktionen medför. Avgiften höjer produktionskostnaden och därmed syns alla miljökostnader i den företagsekonomiska kalkylen.

Det innebär att prissignalerna nu speglar alla kostnader som brukandet medför. Konsekvensen blir att miljöbelastningen minskar.45 Ett alternativ är att ge miljöersättningar som minskar kostnaderna av ett mer miljövänligt brukande, samt ge rådgivning. Politiken i Sverige har redan denna inriktning, dvs. en kombination av miljöavgifter, stöd och regleringar.46 När de positiva miljövärdena är en extern effekt av jordbruksproduktionen krävs inga åtgärder för att få dem. Stöd är dock en möjlighet om jordbruket inte genererar effekterna i tillräcklig mängd, exempelvis stöd för att bevara betesmark. Det största problemet med de positiva miljöeffekterna är istället att de försvinner då jordbruksproduktionen upphör.

Miljöåtgärders påverkan på jordbrukets konkurrenskraft Som poängterats ovan kan olika ingrepp krävas för att reglera jordbrukets miljöbelastning. Saken kompliceras dock om olika bedömare har olika prioriteringar och tar olika hänsyn – exempelvis uppstår problem om länder gör skilda bedömningar av vad som är rimligt att kräva av jordbrukarna. Är miljökraven högre i Sverige än andra länder får det svenska jordbruket en konkurrensnackdel.47 Det ger upphov till en konflikt mellan miljöhänsyn och landsbygdens ekonomiska utveckling, eftersom

45 Det finns dock en rad problem när åtgärderna skall implementeras. Det kan exempelvis vara svårt att knyta en specifik mängd kväveläckage till en enskild brukare.

46 Det behöver emellertid inte betyda att befintliga åtgärder är effektiva, dvs. att de uppnår målen till minsta möjliga kostnad med så få negativa bieffekter som möjligt. För att göra sådana bedömningar krävs fördjupade studier av enskilda stöd och regleringar.

Ett exempel är Elofsson (2004) som analyserar olika ekonomiska åtgärder för att bevara betesmarkerna i Sverige.

47 Detta gäller även bestämmelser som införs av etiska skäl, som djurskydd.

25

det ekonomiska underlaget på landsbygden minskar om jordbruket inte kan konkurrera på likvärdiga villkor.48 Hur stor minskningen blir beror på hur känslig den svenska jordbruksproduktionen är för lönsamhetsförändringar.49 I förlängningen innebär det också att de positiva externa miljöeffekterna av jordbruket minskar Ett alternativ är istället att verka internationellt för höjda standards. Ett tillfälligt stöd för att exempelvis kompensera för extrakostnader vid byggnation kan i viss mån också vara en möjlighet. Att införa handelshinder för att förhindra konsumenterna att köpa billigare importerad livsmedel är däremot inte ett alternativ. Förutom att fördyra konsumenternas matinköp har handelshinder en rad negativa konsekvenser.50 Dessutom går det inte att använda handelshinder gentemot andra EU-medlemmar eller höja jordbrukstullarna mot övriga WTO-medlemmarna.

Om konsumenterna är villiga att betala ett högre pris för produkter som kommer från ett mer miljövänligt jordbruk eller med en mer etiskt tilltalande djurhållning uppstår inte något problem. Då får jordbrukarna kompensation för de merkostnader som standarden ger upphov till. En möjlighet är då en frivillig märkning som signalerar till konsumenterna att varan har ett sådant värde, exempelvis ”ägg från frigående höns” eller ”ekologiskt odlade morötter.”51 Kontentan är att det krävs en avvägning mellan miljöhänsyn och konkurrenskraft vid statliga ingrepp som skall gynna miljön eller djurens välfärd. Ska Sverige kunna ha högre standards än andra krävs att betalningsviljan finns hos konsumenterna.52

48 Notera dock att bara för att importerat livsmedel är billigare än svenskproducerade behöver inte det betyda att det är sämre kvalitetsmässigt eller att mindre hänsyn tagits till miljö och etik. Det kan helt enkelt bero på att landet ifråga har bättre naturgivna förutsättningar att bedriva produktionen. En märkning som ”svenskt nötkött” kan då öka den svenska varans konkurrenskraft genom att visar att produktionen bidragit till ett öppet landskap i Sverige.

49 Se Kaspersson et al (2004).

50 Se exempelvis Johansson och Sidenvall (2002) för en diskussion av handelshinder inom jordbrukssektorn.

51 Se Carlsson, Frykblom och Lagerkvist (2003).

52 Se Kaspersson et al (2004).

26

Lönsamhetens betydelse för miljön53 Lönsamheten i jordbruksföretagen kan verka både i positiv och negativ riktning när det gäller uppfyllandet av miljömålen för Giftfri miljö och Ingen övergödning. Lönsamma jordbruksföretag har bättre förutsättningar att göra investeringar som minskar belastningen på miljön, t.ex. i utrustning som minskar ammoniakutsläppet vid stallgödselspridning.

Det är också lönsamt att hålla en hög effektivitet i näringsutnyttjande och bekämpningsmedelsanvändning, dvs. inte gödsla eller bekämpa mer än nödvändigt, vilket motiverar en noggrann planering av växtodlingen. En nackdel är att det kan krävas en mer ensidig produktion för att få lönsamhet, vilket kan ha negativa miljökonsekvenser.

En fördel med lönsamma gårdar är också att de har större chans att finnas kvar och därmed kan bidra till miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap.

Att bevara betesmarkerna underlättas exempelvis av att det finns ekonomiska förutsättningar för jordbruk med djurhållning. Staten kan hjälpa till att skapa strukturer som gör det ekonomiskt hållbart för brukarna att fortsätta tillhandahålla de önskvärda kultur- och miljövärdena. Det pågår exempelvis studier för att finna nya effektiva skötselsystem för att bevara betesmarkerna.54 Ett exempel är en modell för samverkan i ett s.k. ”dikohotell” där en eller flera brukare går samman i ett driftsbolag för att bygga ett rationellt stall för att hålla en stor dikobesättning under vinterhalvåret för att under betessäsongen sälja betestjänster med mindre grupper av djur.55 Förmedling av betesdjur inom landet kan då ske genom en webbaserad betesförmedling.

Ytterligare studier bedrivs inom forskningsprogrammet 56 HagmarksMistra.

För tillfället är exempelvis det uppsatta miljömålet för betesmarkerna uppfyllt men det kan bli svårt att bibehålla nuvarande arealer om jordbruksföretag, särskilt i glesbygderna, läggs ner och betesdjursantalet

53 Lönsamheten i jordbruket påverkas i stor utsträckning av regelverket inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Se kapitel 6 för en analys av konsekvenserna av den senaste jordbruksreformen för sektorns lönsamhet.

54 Se Elofsson (2004).

55 Personlig upplysning Inger Pehrsson projektledare för det LRF-fianasierade Nötköttsprojektet där ett av målen för projektet är att identifiera och beskriva fungerande modeller för företag som enskilt eller i samverkan producerar kvalitetskött och landskapsvårdstjänster.

56 www-hagmarksmistra.slu.se

27

fortsätter att minska. Likaså kan bevarandet av traditionella byggnader försvåras om de inte längre används aktivt i produktionen.

Det finns i dagsläget flera stöd som syftar till att öka jordbrukets lönsamhet för att därmed bibehålla dess positiva miljöpåverkan.57 Argument är att genom att göra jordbruket mer konkurrenskraftigt så kommer också önskvärda kollektiva varor som jordbruket genererar att bevaras. Ett problem är dock att stöd som bara går till en sektor har den oönskade bieffekten att andra sektorer implicit missgynnas. På sätt hindras andra sektorers utveckling. Därmed kan en önskvärd diversifiering av landsbygdens näringsliv försvåras.58 För att ge så goda förutsättningar som möjligt för den ekonomiska utvecklingen på landsbygden bör istället neutralitet i konkurrensvillkor råda mellan olika näringsformer. Jordbrukare bör alltså behandlas likvärdigt med andra företagare på landsbygden.

Kan jordbrukets natur- och kulturmiljövärden påverka den ekonomiska utvecklingen på landsbygden positivt?

En stor del av budgetmedlen inom det svenska LBU-programmet går till miljöersättningar knutna till jordbruket.59 Målen för ersättningarna har ingen uttalad ekonomisk dimension. Frågan är då om miljöåtgärderna ändå rent principiellt har en inverkan på den ekonomiska situationen på landsbygden? Det vill säga innebär uppfyllandet av miljömålen att också uppfyllandet av de ekonomiska målen underlättas?

För att besvara den frågan krävs en analys av vilka värden jordbruksmiljön har och hur dessa värden hänger samman med den ekonomiska utvecklingen.60 I figur 2 illustreras de olika typer av samhällsekonomiska värden som jordbrukets natur- och kulturmiljö har.61 Det är främst via det direkta användarvärdet och optionsvärdet som tydliga kopplingar finns till landsbygdens ekonomiska utveckling.

Vissa stöd inom insatsområde 2 i LBU-programmet, kompensationsbidraget samt de kopplade stöden i pelare I inom CAP. Se exempelvis Johansson och Kaspersson (2004).

59 Se exempelvis halvtidsöversynen av LBP-programmet, SOU (2003:105), för en genomgång av stöden.

60 För en fördjupad diskussion se Olsson (2003) och Turner et al (1994).

61 Natur- och kulturmiljö kan värderas från olika utgångspunkter. Den samhällsekonomiska värderingen utgår från betalningsviljan hos individerna, dvs. det finns ett värde eftersom någon är villig att betala för det. Det finns även andra 57 58

28

Figur 2: Landbygdens samlade ekonomiska natur- och kulturmiljövärde

Landsbygdens samlade miljövärde

Användarvärde

Direkta användarvärde

Icke – användarvärde

Ekologiska funktionsvärden

Optionsvärde

Existensvärde

Altruistiskt värde

Potentiell framtida användning av naturoch kulturmiljön

Tillfredsställelse över att natur- och kulturmiljön finns

Natur- och kulturmiljövärden finns kvar för kommande generationer

1. Kollektiva nyttigheter Biologisk mångfald Landskapsbild Rening av utsläpp Kulturarv Rekreationsmöjligheter 2. Privata nyttigheter De areella näringarnas produktion Turisttjänster Källa: Baserad Turner et al (1994).

En första möjlighet är att miljövärdena är direkt kommersialiserbara i landsbygdens ekonomiska verksamheter.

För lantbrukare och andra näringsidkare på landsbygden vars verksamhet på något sätt är miljöanknuten har miljön ett direkt användarvärde. Olika privata nyttigheter, som livsmedel eller kanotturer, kan produceras, vilket innebär ett samspel mellan miljö och ekonomi. Det handlar både om jordbruksproduktionen och affärsmöjligheter kopplade till turism och rekreation.62 Här är landsbygdens kulturarv, regionala seder och bruk, kunskapen om ålderdomliga bruksmetoder och hantverk, produktionen av för regionen traditionella grödor samt den lokala matkulturen komponenter i landsbygdens utvecklingspotential. Det kan exempelvis gå att ta inträde av dem som besöker traditionella

värdeteoretiska utgångspunkter, se exempelvis Holstein (2002) för en diskussion av samhällsekonomiska kontra biologiska värden.

62 För beräkningar av t.ex. skogens värde i för turism se Bogstedt och Mattsson (1995). Kardell (2004) menar dock att intresset för friluftsliv är avtagande vilket gör det svårt att tjäna pengar på miljöns naturvärden.

29

jordbruksbyggnader eller visningsgårdar som brukas på traditionellt sätt.

Det är också möjligt att utveckla produkter baserat på lokala råvaror och kunskap. För att stärka detta möjliga samspel – dvs. att det lokala företagande kan dra nytta av miljövärdena – så är statens roll främst att tillhandahålla ett gott företagsklimat, social service och en god infrastruktur. Det är däremot svårt att skapa entreprenörskap med hjälp av stöd, vilket bland annat ITPS (2004) visar i en analys av EU:s strukturfondsmedel.63 Under den studerade programperioden 1995-99 utgick 18 miljarder i stöd till Sverige för att stimulera den ekonomiska utvecklingen i vissa svaga regioner, men ITPS (2004) kan inte påvisa någon som helst effekt på antalet nya företag, sysselsättningen i privat sektor eller arbetsinkomsten i privat sektor i målområdena.64 Det kan också vara en affärsmöjlighet för landsbygdens företagare att tillhandahålla de kollektiva nyttigheter som samhället efterfrågar men som jordbruket genererar för lite av.65 För rent kollektiva varor som biologisk mångfald krävs statliga stöd om jordbruket inte genererar dem i tillräcklig utsträckning.66 För jordbrukare eller andra entreprenörer ger då stöden en möjlig bisyssla, exempelvis kan betesdjur hyras ut för att upprätthålla betesmarker. Storleken på stöden gör dock att det inte kan bli några större effekter. Stöden behöver inte heller enbart vara förbehållna jordbrukare dels eftersom det finns få jordbrukare som kan söka stöden i vissa områden, dels eftersom det finns andra aktörer, exempelvis hembygdsföreningar, som också kan tillhandahålla nyttigheterna. I exempelvis Holland finns det stöd till föreningar som åtar sig att sköta naturområden.67 Detta är i praktiken möjligt även i Sverige.

Se också Martin (1998) och Midelfart-Knarvik och Overman (2002).

Se Johansson och Kaspersson (2004) som analyserar varför de politiska åtgärderna för ekonomisk utveckling på landsbygden har en sådan begränsad effekt.

65 En kollektiv nyttighet definieras som en vara eller en tjänst där en individs konsumtion av varan inte påverkar den mängd som finns tillgänglig för andras konsumtion. Det finns mao. ingen rivalitet i konsumtionen. Ingen kan heller hindras från att konsumera varan, vilket innebär att det råder icke-exkluderbarhet. Ett exempel på en kollektiv nyttighet är ett varierat odlingslandskap. Ingen kan titta slut på utsikten och det kostar inte något extra att ytterligare en individ tar del av den. Det är också svårt att till rimlig kostnad hindra någon från att beundra utsikten. Problemet blir då att konsumenterna inte vill betala för nyttigheten eftersom de kan konsumera den oavsett om de betalar eller inte medan producenterna inte vill tillhandahålla varan eftersom de inte får betalt, vilket innebär att det kan produceras för lite av den.

66 Se OECD (2001b) för en fördjupad diskussion rörande var på skalan mellan privat och kollektiv vara som jordbrukets olika nyttigheter befinner sig och vilken typ av åtgärd som kan vara aktuellt om jordbruket genererar mindre av dem än vad samhället önskar.

67 Emanuelsson (2003).

63 64

30

En andra möjlighet är att natur- och kulturmiljövärdena indirekt påverkar landsbygdens ekonomiska utveckling.

De direkta användarvärdena som är kollektiva nyttigheter kan påverka individers bosättningsbeslut, vilket i sin tur kan påverka landsbygdens näringsverksamhet. Det är exempelvis möjligt att bosättning kan uppmuntras av ett varierat jordbrukslandskap. Glesbygdsverket (2004a) visar att det sker en utflyttning från tätorter till tätortsnära landsbygd främst när det gäller barnfamiljer men i vilken utsträckning just jordbrukslandskapet bidrar till flytten är oklart.68 Närhet till hav, sjö eller skog är andra miljöfaktorer som spelar in.69 Hur påverkas då landsbygdens ekonomiska utveckling av att folk väljer att bosätta sig där? Över tiden har kopplingen mellan boende och arbete försvagats och boende i tätortsnära landsbygd arbetspendlar i stor utsträckning till en tätort.70 Det innebär att boendet får en liten direkt effekt på landsbygdens näringsliv. Utbyggnaden av IT har visserligen ökat möjligheterna att fjärrarbeta och lokalisera företag på landsbygden, men NUTEK (2004) visar att de reella effekterna är små. Boendet kan emellertid skapa underlag för kommersiell service från landsbygdsbaserade företag. I vilken mån detta realiseras beror bland annat på agerande och attityder.71 Väljer exempelvis landsbygdsborna att göra sina matinköp i tätorten får lanthandeln svårt att överleva - det är en realitet som politik inte kan göra mycket åt. Att en potential för tjänstesektorn finns visas i en nyligen publicerad rapport från Englands motsvarighet till Glesbygdsverket.72 Där konstateras att tjänster är på väg att bli en av den engelska landsbygdens ekonomiska grundvalar. Det rör sig främst om en livsstilsrelaterad efterfrågan som bl.a. gjort att flera gamla hantverksyrken, exempelvis hovslagare, fått en renässans.

Studier visar att det finns en betalningsvilja för att ha tillgång till ett önskvärt jordbrukslandskap, se exempelvis Drake (2002).

Se Skogsstyrelsen (2003) för en sammanställning av skogens social värden.

70 Glesbygdsverket (2004a).

71 Även regelverk och skattelagstiftning spelar roll. Se Henrekson (1999) för en diskussion av den småföretagande tjänstesektorns villkor.

72 Collins (2004).

68 69

31

En tredje möjlighet är att bevarade natur- och kulturmiljövärden i framtiden visar sig ha värden som kan gynna landsbygdens ekonomiska utveckling.

Det finns värden som kan ha betydelse även om naturresurserna inte nyttjas, så kallade icke-användarvärden. Att bevara biologisk mångfald och naturliga habitat har ett optionsvärde. Det kan finnas framtida möjliga användningar som vi inte känner till idag. Det är därför möjligt att den ekonomiska utvecklingen på landsbygden i framtiden kan få nytta av den miljöhänsyn som tas idag.

För det fjärde kan landsbygdens natur- och kulturmiljövärden ha en positiv effekt på samhällsekonomin. Friluftsliv och rekreation kan exempelvis påverka hälsa och livskvalitet positivt.73 Detta kan i förlängning ha ekonomiska vinster i för samhället i stort i form av lägre sjukvårdskostnader och lägre arbetsfrånvaro.74 Sammanfattningvis kan konstateras att miljöåtgärder främst ger miljöeffekter. Det handlar om att skapa incitament som motverka miljöbelastning och uppmuntra ett miljövänligt brukande. Att skydda och bevara olika miljötyper har flera värden i sig men det går inte att förvänta sig en stor effekt på den ekonomiska utvecklingen på landsbygden av ett bevarat jordbrukslandskap. Möjligtvis kan en viss fördröjning ske när det gäller nedläggning av jordbruk eftersom miljöersättningar kan ha betydelse för att enskilda företagare ska kunna överleva i marginella jordbruksområden.

Avslutningsvis får jordbrukets natur- och kulturmiljövärden också ställas mot andra miljövärden. Ett alternativ till åker- eller betesmark kan vara att utdikade våtmarker återställas, något som bl.a. skapar en gynnsam biotop för exempelvis fåglar. Den här typen av landskap kan också upplevas som attraktiv av turister eller i rekreationssammanhang. Att bevara jordbruksanknutna värden behöver därför inte vara mer värdefullt för den ekonomiska utvecklingen på landsbygden än att andra värdefulla naturtyper bevaras eller återskapas. Det kan också finnas en 73 74

Quennerstedt, Sundberg och Öhman (1999).

Se exempelvis Li och Mattsson (1993).

32

risk att bevarandeåtgärder försvårar alternativ användning av marken.

En konflikt kan vara att jordbrukare vill hålla nere stammen av rovdjur för att värna husdjuren eller tillgången på vilt för jakt, medan förekomsten av varg och björn är en tillgång för vildmarksturismen.

4.3 Ekonomiska mål och sociala mål En god ekonomi bidrar de sociala målen En god ekonomisk utveckling har flera positiva effekter för de sociala dimensionerna. En god ekonomi skapar arbetstillfällen och ett brett näringsliv gör det mer attraktivt att bo på landet. Arbetslöshet är förknippat med ohälsa vilket gör att en förbättrad sysselsättning leder till minskad ohälsa. Likaså är arbetslöshet relaterat till kriminalitet och utanförskap. En god lokal ekonomi betyder också högre skatteintäkter för kommunerna vilket ger ökat utrymme för olika sociala åtgärder. Detta innebär att det finns en samverkan mellan ekonomiska och sociala mål. I områden med goda förutsättningar för jordbruk får samhället dessa effekter automatiskt. Att genom stöd försöka skapa dessa effekter när de inte existerar är dock problematiskt, eftersom stöd kan skapa nya problem som har negativa konsekvenser för den övergripande ekonomiska utvecklingen.

Gullstrand (2004) visar att det finns två typer av områden med hög andel jordbruk i Sverige. (i) Områden med gynnsamma förhållanden för jordbruksproduktion.

Här bidrar jordbruket positivt till inkomstutvecklingen och sysselsättning, även om sysselsättningseffekten är liten på grund av sektorns storlek och höga kapitalintensitet.75 (ii) Områden där jordbruket har blivit kvar medan andra näring har flyttat därifrån. Där fungerar jordbruket som ett slags ekonomiskt ankare som bidrar till att ekonomisk aktivitet finns kvar i området. Här är situationen en annan. Gullstrand (2004) visar att förekomsten av jordbruket inte är förknippat med en positiv inkomstutveckling i kommunen. Att ge stöd till enbart en sektor, jordbruket, för att försöka få mer av de positiva sociala effekterna, kan därför få den negativa bieffekten att en ekonomiskt 75 Jordbruksproduktionen generera också sysselsättning i förädlingsleden. Förädlingsindustrin är dock i stor utsträckning lokaliserad i tätort, vilket gör att landsbygden inte gynnas mer av dessa arbetstillfällen än av andra sysselsättningsalternativ som är tillgängliga i en närliggande tätort. Småskalig livsmedelsförädling på landsbygden är dock en nischverksamhet som kan ge sysselsättning, förutsatt att det finns en efterfrågan på produkterna.

33

olönsam struktur konserveras. När det gäller sysselsättning kan andra sektorer skapa arbetstillfällen till en lägre kostnad för samhället än jordbruket. Traditionellt har de som lämnat jordbruket fått annan sysselsättning.

Den ekonomiska utvecklingen har sociala konsekvenser I ett mer långsiktigt perspektiv driver ekonomiska krafter en utveckling som får sociala konsekvenser. Under 1900-talet har Sverige transformerats från ett jordbrukssamhälle till en industri- och tjänstenation, vilket har resulterat i en höjd levnadsstandard och urbanisering. Strukturomvandlingen inom jordbruket har lett till färre och större enheter, samtidigt som en allmän avfolkning av lands- och glesbygd över tiden har gjort lantbrukare till isolerade företagare i vissa områden.76 Det innebär att den ekonomiska utvecklingen får flera sociala konsekvenser.

En konsekvens är försämrad tillgång till kommersiell service, som banker, kreditinstitut, försäkringsföretag och serviceföretag framförallt i glesbygden. Finns det få jordbrukare kvar inom ett område minskar dessutom utbudet av jordbruksspecifik service, som mjölkhämtning, veterinärer, konsulter, maskinleverantörer, slakterier, mejerier och spannmålsanläggningar. Anledningen är helt enkelt att det inte går att driva verksamheten med ett alltför lågt kundunderlag. Detta kan i sin tur få negativa effekter för de ekonomiska förutsättningarna att driva jordbruk. Det är dock svårt för staten att styra denna utveckling. Det är en form av glesbygdsproblematik som drabbar alla företagare i utsatta områden och inte bara jordbrukare. I områden med sjunkande befolkning kan det också bli svårare att hitta kompletterande sysselsättning, både för jordbrukaren och övriga hushållsmedlemmarna, vilket kan försvåra fortsatt drift av jordbruket.

Tillgång till offentlig service som skolor och barnomsorg är en förutsättning för den ekonomiska utvecklingen. Det är också något som stat och kommun kan bidra med. Johansson och Kaspersson (2004)

76 Skillnaderna mellan den tätortsnära landsbygden och glesbygdens landsbygd är dock stor. Se Morell (2001) för en diskussion av den ekonomiska utvecklingens betydelse för landsbygden.

34

betonar att stöd till offentlig service i glesbygden är ett sätt att stödja den ekonomiska utvecklingen på landsbygden. Här finns en tydlig samverkan som kan stödjas av politik - genom att ge befolkningen tillgång till offentlig service ges grundförutsättningar för den ekonomiska utvecklingen.77

Det sociala kapitalet Sociala faktorer som nätverk, tillit, gemensamma normer och värderingar brukar kallas det sociala kapitalet. Det sociala kapitalet är betydelsefullt när det gäller att underlättar ekonomiska transaktioner mellan individer.78 Exempelvis så kan en hög nivå på det sociala kapitalet förstärka öka sannolikheten för att transaktioner som kräver att man litar på varandra genomförs samt underlätta kreditmöjligheterna på individnivå. Det är dock svårt att se hur statliga åtgärder i någon större utsträckning skulle kunna stärka det sociala kapitalet via åtgärder för att uppnå ekonomiska mål eller miljömål. Eventuellt kan exempelvis rådgivning i miljöfrågor som ges till flera jordbrukare samtidigt eller träffar i Hushållningssällskapens regi leda till att jordbrukarna lär känna varandra bättre, vilken kan förbättra det lokala sociala kapitalet.

Sociala frågor kan slutligen även vara en affärsidé för landsbygdens företag. Ett alternativ som är aktuellt för jordbrukare är så kallad ”grön omsorg.” Det innebär att exempelvis handikappade eller psykiskt sjuka individer får besöka gårdar och delta i olika typer av aktiviteter som ett led i sin behandling. Grön omsorg förekommer bl.a. i Storbritannien och Norge. Statens roll i detta sammanhang är att utforma regelverk och ersättningssystem så att inte jordbrukare utestängs från denna marknad.

4.4 Miljömål och sociala mål Effekter på sysselsättning och inkomstfördelning av miljöstöd Ett ursprungligt mål i CAP är att öka lantbrukarnas inkomster, speciellt inkomsterna för familjejordbruk. Miljöstöden ger en inkomstökning medan olika miljöavgifter och miljöskatter ger ett inkomstbortfall och

77 Glesbygdsverket (2004b) har undersökt hur medborgarna på glesbygden upplever och värderar tillgängligheten till offentlig service. Det visade sig att de flesta var ganska nöjda med det serviceutbud som finns.

78 Putnam (1993).

35

därmed påverkar miljöåtgärder jordbrukarnas inkomster.79 Rent generellt bör negativa sociala effekter av miljöåtgärder, som oönskade inkomsteffekter, åtgärdas via det generella välfärdssystemet eller via ett direkt inkomststöd och inte introduceras som parameter när miljöåtgärderna utformas. Om en åtgärd är tänkt att nå flera mål är risken annars att inget mål uppnås – dvs. miljöstöden riskerar att bli trubbiga om de skall uppnå både miljö- och inkomstmål samtidigt.80 Subventioner är dessutom generellt ett ineffektivt verktyg för att skapa sysselsättning eller nå andra sociala mål.81 Att försöka skapa samverkan genom att ha sysselsättnings- eller inkomstmål i miljöstöden är därför ingen god idé.

I områden där jordbruket riskerar att minska drastiskt kan eventuellt ett bevarandestöd vara en idé om det inte finns alternativa sätt att tillhandahålla de positiva miljöeffekterna, under förutsättning att samhället vill bevara miljöeffekterna i dessa områden. Inom LBUprogrammet finns det så kallade LFA-stödet.82 Det har ett dubbelt syfte.

Det bidrar till att hålla landskapet öppet eftersom det är kopplat till betande djur, men det har kanske främst en social inriktning. Det riktas regionalt till områden med sämre förutsättningar för jordbruk för att ge brukarna en möjlighet till inkomst och att bo kvar. Detta förstärks av att alla lantbrukare inom ett LFA-område får stödet och inte bara de vars marker är betydelsefulla för t.ex. biologisk mångfald.83 Det är dock kostsamt att bevara jordbruket i alla marginella områden.

När det gäller val av stöd visar erfarenheter från strukturfonderna att det är svårt att stimulera den ekonomiska utvecklingen i svaga regioner med hjälp av tidsbegränsade projektstöd.84 Vad som skulle krävas är ett kontinuerligt stöd. Att alla bevara jordbruket i alla svaga områden skulle då kräva betydande resurser. Ett visst mått av resurser skulle emellertid kunna frigöras om den traditionella jordbrukspolitiken får mer uttalat regionalpolitiska målsättningar.

OECD (2002,).

OECD (2004).

81 OECD (2004, s. 6) 82 LFA är en förkortning av ”less favoured areas.”

83 Det finns dock en rad negativa effekter vilket diskuteras i avsnitt 4.2.

84 Se exempelvis ITPS (2004), Martin (1998) och Midelfart-Knarvik och Oderman (2002). En analys av politikens möjligheter att de facto påverka ges i Johansson och Kaspersson (2004).

79 80

36

Det är också viktigt att uppmärksamma att det finns en rad problem med den typen av stöd. Ett klassiskt problem är att bevarad produktionen inte behöver betyda att samhället får de önskvärda miljöeffekterna.85 Orsaken är helt enkelt att miljöeffekterna är externa effekter. I ett produktionsstöd finns inte några ekonomiska incitament att tillhandahålla dem.

Ytterligare ett problem är att kan uppstå negativa effekter för andra länder om den här politiken är omfattande. Exempelvis påverkas de uländer som har naturliga förutsättningar för jordbruk negativt eftersom deras möjligheter att exportera livsmedel minskar.86 En annan möjlighet är istället att söka nya vägar. Är det bara jordbrukare som via sin jordbruksproduktion kan tillhandahålla dessa natur- och kulturmiljövärden eller är någon annan lösning möjlig för att få den önskvärda mängden natur- och kulturmiljövärden, i kombination med låg miljöbelastning och ringa produktion?

Miljökonsekvenser av boende och konsumtion Boendet på landsbygden, speciellt i glesbygden, är utspritt vilket ger ett stort transportbehov. Transporterna ger i sin tur upphov till föroreningar.

En lägre tillgång till kommunaltrafik än i tätorterna gör dessutom att resandet i högre utsträckning sker med egen bil, vilket är negativt för miljön. Å andra sidan kör boende i tätort också bil och landsvägskörning ger generellt mindre utsläpp än stadskörning. I de fall miljöbelastningen från bilismen är hög i storstäderna är det snarare positivt att individer väljer att bo på annat håll istället för att flytta in och öka belastningen på miljö och vägnät där, eftersom skadan av ytterligare en bil på landsbygden är mindre än ytterligare en bil i en hårt trafikerad tätort.

Den sociala situationens betydelse för miljön Förutom ekonomiska faktorer kan även sociala faktorer ligga bakom beslutet att lägga ner ett jordbruksföretag. Stenseke (2004) har intervjuat ett antal lantbrukare och pekar på att sociala faktorer som försämrad service och befolkningsminskning påverkar nedläggningsbeslutet. Likaså visar en intervjuundersökning av Nordström Källström (2003) på

85 86

Se Nalin (2000) för en genomgång av problemen med traditionella jordbruksstöd. Se också OECD (2001c).

Se Johansson och Sidenvall (2003) för en diskussion av effekterna av CAP på u-länderna.

37

betydelsen av sociala faktorer som ensamhet, utsatthet och bristande jämställdhet. Det rör sig exempelvis om svårigheter att få en önskvärd familjesituation och umgänge. De kvinnor som intervjuats upplevde att det finns ett traditionellt mönster inom jordbruket vilket särskilt de yngre kvinnorna hade svårt att finna sig i. Likaså påtalas betydelsen av en arvtagare till gården. Om det inte finns någon som vill ta över gården kan motivationen till investeringar och utvecklingsplaner försvinna.

Bundenheten i arbetet är en av orsakerna till att få unga vill ta över, visar Nordström Källström (2003) vidare. Särskilt gäller detta företag med djurhållning. Exempelvis kan bristen på utbildade djurskötare göra att det känns osäkert att ta över stora enheter.87 Ökad social hållbarhet kan fås genom att försöka minska bundenheten, exempelvis kan ansvaret för djuren delas på fler personer om gårdar går ihop och bildar bolag.

Omvänt kan också sociala faktorer vara en tillgång för miljön. I den tätortsnära landsbygden, framförallt runt större tätorter, finns en betydande mängd bostadsjordbruk i olika former, exempelvis hästgårdar, dit människor har flyttat för att få en önskvärd boendesituation. Dessa gårdar har betydelse för både natur- och kulturmiljövärdena.

Hobbygårdarna är inte beroende av att ta ut inkomster från jordbruket utan kan använda intäkterna till investeringar i kulturvärden. Dessa hobbygårdar kan även köpa tjänster från ”försörjningsjordbruk” samt utgör även en social faktor och ett underlag till skolor, barnomsorg, affär, buss osv.

4.5 Avslutande kommentarer Takten i nedläggningen av jordbruksföretagen har accelererat under 2000–2002. Detta gäller även åkerarealen även om minskningen kompenseras av att de företag som finns kvar också blir större. I olika regioner i Sverige går det att se olika tendenser i utvecklingen. I glesbygden både i Norrland och i mellersta Sveriges skogsbygder försvinner både jordbrukarna och jordbruksmarken. Samtidigt växer företagen i slättbygderna i södra Sverige. Interaktionen mellan ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet ser därmed olika ut för jordbruket i olika regioner i Sverige. När ekonomiska och sociala faktorer 87

Stenseke (2004).

38

bidrar till att jordbruket minskar kraftig är det svårt att klara miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. I områden där jordbruket finns kvar finns det förutsättningar för att jordbruket ska kunna bidra med positiva miljöeffekter, men där kan ekonomiska och miljömässig mål även stå i konflikt, eftersom jordbruket också belastar miljön.

När det gäller politiska ingrepp kan effekten av dem också skilja sig åt mellan regioner. Exempelvis kan miljöeffekter av stöd utebli på grund av olika lokala förutsättningar för att ställa om produktionen. Ett generellt stöd till alla jordbruksföretag för att till exempel öka den ekologiska arealen med syfte att nå positiva miljöeffekter kan medföra att produktionen endast ställs om i regioner där miljöeffekterna är som lägst.

Om de lokala förutsättningarna medför att produktionen är i linje med ekologisk odling, då är inte bara kostnaden för att ställa om små utan även miljöeffekterna är små.

Det sker en förändring på landsbygden från i huvudsakligen livsmedelsproduktion mot en ökad grad av tjänster relaterade till rekreation, turism och boende. Detta ger förutsättningar för ett varierat näringsliv på landsbygden, särskilt i den tätortsnära landsbygden. Ökade möjligheter till arbetspendling och bättre möjligheter att helt eller delvis arbeta från hemmet gör det allt lättare att bosätta sig på den tätortsnära landsbygden. De höga priserna på jordbruksfastigheter inom vissa av dessa områden tyder också på att jordbruksfastigheter säljs till köpstarka konsumenter som inte har för avsikt att bedriva ett yrkesmässigt jordbruk. Avsikten är i stället att få en önskad boendemiljö.

De regionala skillnaderna både vad det gäller förutsättningar och vad politiska åtgärder kan få för effekt, i kombination med att landsbygdens näringsliv i vissa områden blir alltmer mångfasetterade gör att det dels är viktigt med ett helhetsperspektiv på landsbygden, dels att regional hänsyn tas. I bygder där jordbruket blir allt svårare att bibehålla pga. bristande lönsamhet, men där det är önskvärt att ha kvar de natur- och kulturmiljövärden som jordbruket genererar är slutligen en viktig fråga om bara jordbrukare via sin jordbruksproduktion kan tillhandahålla dessa nyttigheter eller om någon annan lösning är möjlig.

39

40

5 5

En empirisk analys av sambanden 5.1

Metod och data

I detta kapitel tas ett första steg för att empiriskt analysera länkarna mellan de tre dimensionerna. Ansatsen är att använda tillgänglig jordbruksstatistik för att försöka fånga ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorer inom jordbruket och analysera vilka samband som finns mellan dessa variabler. Analysen görs dels på företagsnivå, dels på kommunnivå. En frågeställning som belyses är exempelvis om mer produktiva gårdar (ekonomisk faktor) skiljer sig när det gäller miljöbelastning (miljöfaktor) jämfört med mindre produktiva gårdar – dvs. finns det en observerbar konflikt mellan ekonomiska och miljömässiga mål i dagens svenska jordbruk?

Det första steget i analysen är att hitta variabler som kan spegla företagens eller kommunernas uthållighet i de olika dimensionerna. I denna rapport hämtas all data från tre olika källor: Farm Accountancy Data Network (FADN), Lantbrukets företagsregister (LBR) och de offentliga databaserna från SCB.88 En begränsning med datamaterialet är att den existerande jordbruksstatistiken inte är konstruerad för att mäta de nya mål som finns i politiken. För det första fokuserar datainsamlingen på företag som har en stor påverkan på produktionsvolymen. Däremot är informationen från de gårdar där jordoch skogsbruket inte är den huvudsakliga inkomstkällan begränsad.

Dessa jordbruk spelar visserligen en mindre roll för den totala jordbruksproduktionen men de är trots detta en resurs för landsbygden och kan ha en positiv inverkan på uthålligheten. För det andra speglar den information som samlas in inte de mål som politiken sätter upp.

Detta innebär att analysen bygger på variabler som är bättre eller sämre approximationer av de värden som analyseras. Till den ekologiska och den sociala dimensionen av uthållighet används, till exempel, variabler som speglar de verktyg politiken använder för att uppnå dessa mål. Om

88 The Farm Accountancy Data Network (FADN) baseras på ett slumpmässigt stratifierat urval av svenska jordbruksföretag (ca 1000) ifrån vilka bokföringsmaterial samlas in. Lantbrukets företagsregister (LBR) omfattar alla jordbruksföretag i Sverige med mer än 2 hektar åkermark eller med stor djurbesättning.

41

det finns fler sätt att uppnå dessa mål eller om verktygen inte uppnår dessa mål, då finns det en risk att samband som finns inte upptäcks eller att samband som upptäcks istället styrs av hur företag reagerar på verktygen.

Det andra steget är att studera om och hur de olika variablerna samvarierar. Detta sker med hjälp av två olika metoder. Den första är medelvärdesanalysen där en prestationsvariabel delas upp i två läger, hög eller låg. Därefter jämförs de andra variablernas medelvärde mellan dessa två grupper. Denna analysmetod visar därmed om företag eller kommuner med en hög prestation i en dimension har en högre eller lägre prestation i de andra dimensionerna. I det andra angreppssättet, regressionsanalysen, analyseras om sammanhangen i medelvärdesanalysen kvarstår när ytterligare variabler förs in i analysen.89 Denna analysmetod visar om en ökning av prestationen i en dimension sammanfaller med en ökning av prestationen i en annan dimension. Denna analys görs först på företagsnivå, därefter på kommunnivå.

5.2

Empirisk analys baserat på jordbruksföretag

Analysen på företagsnivå baseras på 577 utav de totalt 994 jordbruksföretag som fanns i FADN 2001. Anledningen till att vissa jordbruksföretag exkluderats är att det för dem saknas viss data som krävs för att effektivitetsmåtten.90 skall kunna beräknas. I tabell 5 nedan redovisas deskriptiv statistik för de olika variablerna i analysen. För att undersöka hur representativt urvalet är jämförs medelvärdet för urvalet som används i denna analys med medelvärdet för den totala populationen. För det första kan det konstateras att de utvalda jordbruksföretagen är större, vilket beror på hög andel stora företag i FADN. FADN har även en större representation av företag inriktade på mjölkproduktion. Eftersom en överrepresentation av mjölkproducenter kan påverka resultatens generaliserbarhet görs även en analys utan dessa företag. I övrigt är materialet jämförbart med den totala populationen.

89 De andra variablerna som analysen tar hänsyn till är dels andra prestationsvariabler, dels regionala dummyvariabler som fångar regionala skillnader. Den regionala dummyvariabeln tar värdet ett om företaget eller kommunen befinner sig i en region, annars tar den värdet noll. I analysen delas Sverige upp i åtta olika produktionsområden/regioner.

90 Resultaten som redovisas i rapporten baseras på ett effektivitetsindex med hjälp av en stokastisk front, men liknande resultat fås då en transitiv total faktor produktivitetsindex (TFP) används.

42

Tabell 5: Deskriptiv statistik för jordbruksföretagen som används i analysen Variabel definition Dimension Medelvärde Medelvärde för för urvalet hela populationen

Variationskoefficient

Min

Max

0.65 0.88 1.04

0.12 662 89

2.63 30477 861

c

Effektivitets index a b Standardtimmar (1000-tal) c Total areal (ha) b

Ekonomisk Ekonomisk Ekonomisk

1.07 4.00 89.36

Andel ekologisk areal c Specialiseringsindex (djur) c Specialiserings index (gröda) c Andel vall c Drivmedel per hektar b Gödningsmedel per hektar b Bekämpningsmedel per hektar b

Ekologisk Ekologisk Ekologisk Ekologisk Ekologisk Ekologisk Ekologisk

0.09 0.39 0.40 0.08 572.90 502,23 113,73

0.08 0.26 0.56 0.11

2.62 0.37 0.41 1.12 0.62 0.76 1.54

0 0 0 0 0 0 0

1 1 1 0.63 2431.32 2530.42 1021.57

Diversifieringsindikator c Ålder c

Social Social

0.13 51.09

0.07 53.95

2.61 0.19

0 25

1 85

1.36 30.48

Antal observationer 577 75 907 Andel med mjölkinriktning 63 % d 15 % Andel med spannmålsinriktning 2% 15 % Andel med svininriktning 2% 2% Noter: a Beräknat med en stokastisk front. b Källa FADN 2001. c Källa LBR 1999. d Samma andel för hela FADN urvalet 2001 uppgår till ca 38 %.

Källa: Egna beräkningar.

Definition av variabler För att mäta jordbruksföretagens ekonomiska hållbarhet används först och främst ett effektivitetsindex. Det är ett mått som mäter hur effektiv (produktiv) en enskild jordbrukare är jämfört med resten av brukarna i urvalet.91 Effektivitet mäts här med hjälp av förhållandet mellan företagets output och dess input.92 Ju högre värde på effektivitetsindexet, desto mer effektivt och desto mer ekonomiskt ”hållbart” är företaget. Anledningen till detta är att företaget med ett högt indexvärde kan producera mer med en given mängd input än vad ett företag med ett lägre indexvärde kan. Förutom effektivitetsindexet används två olika mått på jordbruksföretagens storlek som alternativa mått på ekonomisk hållbarhet. Ju större företag, desto mer ”hållbara” Se mer i Appendix.

Output utgörs av de produkter som jordbruksföretaget säljer medan input utgörs av insatsmedel för att producera (t. ex. arbetstid, kapital, gödningsmedel etc).

91 92

43

anses de vara eftersom storlek har en positiv effekt på företagens överlevnadsförmåga.93 De olika storleksvariablerna är den totala markarealen och antalet standardtimmar som beräknas (av SCB) med hjälp av uppgifter om jordbruksföretagets totala areal, totala antalet djur och djur- och grödsammansättning.

Variablerna som används för att fånga företagens ekologiska hållbarhet bygger dels på företagens fördelning av mark och djurhållning, dels på mängden, för miljön, ”negativa” insatsmedel per hektar. Huvudvariabeln för att spegla ekologisk hållbarhet är andelen ekologisk åkermark.94 En större andel ekologisk areal anses vara förknippad med en mer ekologiskt hållbar produktion. Det är naturligtvis möjligt att andra typer av produktionsmetoder kan vara lika ekologiskt hållbara, men variabeln används eftersom det finns politisk vilja att utöka denna produktion just för att främja miljön.95 Andelen vall används som en approximation för ett öppet landskap med en mindre miljöbelastning. I analysen används även två olika specialiseringsindex (för djur och grödor) som närmar sig värdet ett då ett företag specialiserar sig på ett fåtal djur-/grödsorter medan värdet är närmare noll ju mer diversifierad företaget är.96 I analysen ska specialiseringsindexet spegla miljötrycket och ett högre värde antas ge en större belastning eftersom jordbruksföretagets produktion är mer ensidig. Slutligen används mängden drivmedel, gödningsmedel och bekämpningsmedel per hektar, där mängden utgörs av inköpsvärdet av dessa insatsvaror. Ju mer av dessa insatsvaror som används per hektar, desto mindre ekologisk hållbar är företagets produktion. Denna relation är naturligtvis inte entydig utan kan bero på var någonstans företaget är lokaliserat eller vilken typ av gröda som produceras.

Att hitta en variabel som kan spegla om jordbruksföretaget är socialt hållbart är förknippat med en stor svårighet. Vi använder i denna studie två olika variabler. Huvudvariabeln är en diversifieringsindikator som får

Se t ex Weiss (1999).

Avser odling på åkermark som uppfyller EUs regler för att produkterna ska får marknadsföras som ekologiskt odlade.

95 Ett argument som understryks i Edman (2004).

96 se Appendix för en mer formell definition.

93 94

44

värdet 1 om företagaren97 har andra inkomstbringande aktiviteter i samband med jordbruket, och anses därmed vara mer socialt hållbart.

Om detta inte är fallet får variabeln värdet 0. De aktiviteter som räknas som diversifieringsaktiviteter är turism, hantverk, förädling av gårdsprodukter, vattenburk, energiproduktion och entreprenad. Hur väl denna variabel speglar en social hållbarhet kan ifrågasättas, men den används framförallt eftersom i miljö- och landsbygdsprogrammet finns åtgärder för att stödja denna typ av aktiviteter med målsättningen att bidra till en social hållbar utveckling. Slutligen används även brukarens ålder som en indikator för en social hållbarhet. En yngre företagare skulle i det här sammanhanget kunna ses som något positiv för den sociala uthålligheten. Antingen genom att hon/han kan bedriva verksamheten över en längre period eller genom att bilda familj som i större utsträckning kan bidra till att kringliggande service överlever då ett större hushåll efterfrågar mer.

Resultat I tabellerna 6 och 7 sammanfattas resultaten från analysen genom att presentera de relationer som är statistiskt säkerställda. Tabell 6 visar resultaten från medelvärdesanalysen. Jordbruksföretagen delas först upp två olika grupper inom varje dimension, hög- och lågpresterande företag.

Uppdelningen görs efter följande variabler: (i) effektivitetsindexet, (ii) andel ekologisk areal och (iii) diversifieringsindikatorn. Till exempel definieras de högpresterande företagen inom den ekonomiska dimensionen som de med ett högre effektivitetsindex än genomsnittet. Inom den ekologiska och den sociala dimensionen utgörs den högpresterande gruppen av de företag som har ekologisk produktion respektive de som har någon diversifieringsaktivitet (t. ex. turism). När denna uppdelning är gjord undersöks om det finns några skillnader mellan de två grupperna för en rad olika variabler. Tecknen i tabellen visar om medelvärdet för variablerna är högre eller lägre (+ eller -) i gruppen med högpresterande företag.

97

Alternativt dennes make/maka eller någon annan familjemedlem.

45

Tabell 6: Sammanfattning av resultaten från medelvärdesanalysen Indelningsvariabel (i) Effektivitetsindex (ii) Andel ekologisk areal Dimension Ekonomisk

Ekonomisk

Ekologisk + (standardtimmar) + (total areal)

(iii) Diversifieringsaktivitet Social + (total areal) + (total areal)*

+ (standardtimmar)* + (total areal)* Ekologisk

- (gödningsmedel) + (specialisering djur) - (gödningsmedel)* - (bekämpningsmedel)* + (specialisering grödor)*

+ (andel ekologisk) - (specialisering grödor) + (drivmedel) + (andel ekologisk)* - (specialisering grödor)* + (drivmedel)*

Social + (div.aktivitet) Noter: Alla variabler som redovisas i tabellen är signifikanta på åtminstone en 10-procentig nivå och de fetstilta variablerna är signifikanta på åtminstone en 5-procentig nivå. Ett positivt/negativt tecken framför variabelnamnet indikerar om medelvärdet för den högpresterande gruppen är högre/mindre än den lågpresterande. * indikerar resultatet då alla mjölkproducenter exkluderas.

Medelvärdesanalysen visar vissa ”positiva” relationer mellan de olika dimensionerna. De är positiva i bemärkelsen att gruppen med de högpresterande företagen i en dimension även har en bra prestation i en annan dimension. Åtminstone finns sådana samband mellan den ekonomiska och den ekologiska, och mellan den ekologiska och den sociala dimensionen.

De företag som är mer produktiva använder mindre gödningsmedel och mindre bekämpningsmedel (då mjölkproducenter exkluderas) per hektar.

Däremot tenderar de även att vara mer specialiserade inom djurhållningen, vilket kan ha negativa effekter på de ekologiska värdena.

Resultatet pekar däremot inte på något direkt samband mellan den ekonomiska och den sociala dimensionen, åtminstone inte vad det gäller effektivitetsindexet. De företag (oavsett om hela urvalet analyseras eller om mjölkproducenter exkluderas) som är mer effektiva skiljer sig inte nämnvärt från de mindre effektiva företagen när de gäller

46

diversifieringsaktiviteter eller brukarens ålder. Däremot tenderar företag som har diversifieringsaktiviteter att vara större än de som inte har det.

Detta innebär att de även kan vara mer ”hållbara” i ekonomiska termer eftersom dessa företag tenderar att överleva i större utsträckning än mindre företag. Slutligen har företag med ekologisk produktion i större utsträckning även diversifieringsaktiviteter, vilket visar på det positiva sambandet mellan den ekologiska och den sociala dimensionen.

I tabell 7 sammanfattas resultaten från regressionsanalysen på ett liknande sätt.98 Denna analysmetod tar hänsyn till flera variabler samtidigt och eftersom det finns en osäkerhet kring hur de olika variablerna förhåller sig till varandra görs olika känslighetsanalyser, vilka redovisas i appendix.

Tabell 7: Sammanfattning av resultaten från regressionsanalysen Förklarandevariabel Effektivitetsindex Andel ekologisk areal Dimensioner Ekonomisk Ekologisk Ekonomisk Ekologisk

Diversifieringsaktivitet Social - (specialisering grödor) + (andel ekologisk)* - (specialisering grödor)* + (gödningsmedel)* - (bekämpningsmedel)*

Social

+ (div.aktivitet)

+ (div.aktivitet)* Noter: Alla variabler som redovisas i tabellen är signifikanta på åtminstone en 10-procentig nivå och de fetstilta variablerna är signifikanta på åtminstone en 5-procentig nivå. Ett positivt/negativt tecken framför variabelnamnet indikerar sambandet mellan den förklarande variabeln och den prestationsvariabel som förklaras.

En jämförelse mellan de två tabellerna ovan visar att relationen mellan den ekonomiska och den ekologiska dimensionen är mycket känslig för vilken analysmetod som används eftersom inga samband hittas i regressionsanalysen. De företag som är mer produktiva skiljer sig alltså inte från de andra företagen när det gäller hållbarheten i den ekologiska eller den sociala dimensionen. Däremot är relationen mellan den

98

Se Appendix för de fullständiga resultaten för regressionsanalysen.

47

ekologiska och den sociala dimensionen mer robust och det positiva sambandet är signifikant i de båda analysmetoderna. De som har en ekologisk produktion har även i en större utsträckning diversifieringsaktiviteter, och de som har diversifieringsaktiviteter har en större andel ekologisk areal. De är också mer diversifierade i sin växtodling. Däremot tenderar företag med diversifieringsaktiviteter att använda sig av mer drivmedel per hektar än vad företag utan dessa aktiviteter använder. En förklaring skulle kunna vara att dessa företag i större utsträckning använder sig av en ”mekanisk bekämpning” eftersom de har en större andel ekologisk areal. Urvalet i denna studie visar dock inte på några direkta skillnader mellan ekologiska och konventionella producenter när det gäller drivmedel per hektar. Däremot innefattar diversifieringsaktiviteter även entreprenad, vilket innebär att företagets maskinpark används på areal utanför företaget (snöröjning, etc).

5.3

Empirisk analys baserad på kommundata

Analysen av kommundata sker med samma analysmetoder och i tabell 8 ges deskriptiv statistik för de variabler som används i analysen.

48

Tabell 8: Deskriptiv statistik baserat på kommundata Variabler Dimension

Medelvärde

Produktivitetsmått (kommunalt förädlingsvärde per antalet anställda inom jordbruket, 100-tal) a

Variationskoefficient

Min

Max

Ekonomisk

11.52

0.73

0.41

94.55

Standardtimmar (1000-tal) b Andel av kommunens areal som används i jordbruket

Ekonomisk

432.79

1.13

0.57

4435

bc

Ekonomisk

0.17

1.10

0.00

0.93

Ekonomisk

0.01

1.11

0.00

0.10

Andel av den totala sysselsättningen i jordbruket

ac

Andel av jordbruksmarken i ekologisk produktion b

Ekologisk

0.09

0.77

0.00

0.40

Specialiseringsgrad inom växtodling b

Ekologisk

0.30

0.49

0.11

1.00

Specialiseringsgrad inom djurhållning b Stöd per hektar för att bevara betesmarker (beräknat på kommunens jordbruksareal) d b Stöd per hektar till ekologisk produktion (beräknat på kommunens jordbruksareal) d b

Ekologisk

0.31

0.64

0.00

1.00

Ekologisk

1353.6

1.88

0.00

26092

Ekologisk

1030.95

1.09

0.00

8694

Andel jordbruksföretag med diversifieringsaktiviteter b

Social

0.08

0.92

0.00

1.00

Kommunens medelålder c

Social

41.53

0.05

36.00

46.40

Andel arbetslösa c

Social

0.02

0.39

0.01

0.05

Utflyttningsgrad

Social

0.05

0.22

0.03

0.08

c

284 Antal observationer* a Källa: Jordbrukets förädlingsvärde och antalet anställda inom jordbruket från SCB industristatistik.

Förädlingsvärdet inkluderar stöd. De effekter som skilda stödvolymer har på produktivitetsjämförelser mellan olika regioner fångas upp i regressionsanalysen med hjälp av regionala variabler. b LBR. c Offentlig statistik från SCB. d Jordbruksverket. *Exkluderat kommuner utan några anställda inom jordbruket (2st), samt de kommuner vars förädlingsvärde är negativ,(3 st).

Definition av variabler På kommunnivå används främst arbetsproduktiviteten för att fånga jordbrukets ekonomiska hållbarhet. Denna variabel beräknas som kvoten mellan förädlingsvärdet för jordbruket och antalet anställda inom jordbruket på kommunnivå. Ju högre arbetsproduktivitet är i en kommun, desto mer ekonomiskt hållbart är jordbruket. Anledningen till detta är att ett större ”värde” per sysselsatt kan produceras i denna kommun än i kommuner med en lägre

49

arbetsproduktivitet.99 Förutom arbetsproduktiviteten används även olika storleksvariabler. För det första används ett absolut mått som mäter den totala storleken på jordbruket med hjälp av det totala antalet standardtimmar (se definition på företagsnivå). För det andra används två relativa storleksmått med hjälp av andelen av den totala kommunarealen som används till jordbruk och andelen av kommunens sysselsatta som arbetar inom jordbruket. Ju större andel av marken eller sysselsättningen som finns inom jordbruket, desto större inverkan har denna sektor på den lokala ekonomin.

Huvudvariabeln för att mäta den ekologiska hållbarheten är andelen av den totala åkerarealen som används till ekologisk produktion. Argumentet för att använda denna variabel för att spegla ekologisk hållbarhet på kommunnivå är densamma som på företagsnivå. En större andel ekologisk areal innebär att företagen inom en kommun i större utsträckning har ställt om produktionen i en riktning som genom stödåtgärder stimuleras för att nå ekologisk hållbarhet. Alternativa indikatorer är specialiseringsindex för växtodling och djurhållning, och som tidigare antas det att ju högre specialiseringsindexet (en mer specialiserad produktionsform) är desto sämre är det för miljön. Slutligen används även information om olika stöd, vilket avslöjar i vilken utsträckning företagen inom de olika kommunerna följer de politiska riktlinjerna/målen inom den ekologiska dimensionen. De olika stöden som används i analysen är stöd till att bevara betesmark och stöd till ekologisk odling, och stöden relateras till kommunens totala jordbruksareal.

För att fånga den sociala dimensionen används andelen jordbruksföretag inom kommunen som har diversifieringsaktiviteter. Precis som tidigare ska denna variabel fånga i vilken utsträckning jordbruksföretagen inom en kommun har sådana aktiviteter som, enligt LBU-programmet, främjar den sociala utvecklingen på landsbygden. Alternativa variabler som

99 Nackdelen med att använda arbetsproduktivitet istället för ett effektivitetsmått eller total faktorproduktivitet är att arbetsproduktiviteten inte tar hänsyn till andra produktionsfaktorers (t ex kapital) effekter på förädlingsvärdet. Om olika områden använder olika produktionsteknologier (mer eller mindre kapital) på grund av olika inriktningar kan detta ge skillnader i arbetsproduktivitet som inte beror på hur ”produktiv” arbetskraften är. Regressionsanalysen tar dock hänsyn till sådana skillnader med hjälp av regionala variabler.

50

används för att fånga den sociala dimensionen inom kommunerna är medelåldern, andel arbetslösa och utflyttningsgraden (kvoten mellan antal utflyttade och befolkning). Ett högre värde på dessa tre alternativa mått antas minska förutsättningarna för att nå en social hållbar utveckling. Ett högre värde indikerar att det finns sämre möjligheter att påverka sin egen situation eller färre alternativ inom kommunen.

Resultat På motsvarande sätt som i företagsanalysen ovan görs en uppdelning av kommuner baserat på kommunernas (i) produktivitet, (ii) andelen ekologiskt odlad areal i kommunen (iii) samt förekomsten av diversifieringsaktiviteter på gårdarna i kommunerna. Alla kommuner delas upp i en hög- och en lågpresterande grupp inom varje dimension, där de högpresterande kommunerna har ett högre värde än genomsnittet.

Till exempel utgörs den högpresterande gruppen inom den ekonomiska dimensionen av de kommuner som har en högre arbetsproduktivitet än den genomsnittliga arbetsproduktiviteten och övriga kommuner utgör den lågpresterande gruppen. Därefter undersöks om medelvärdena för de olika variablerna som speglar de andra dimensionerna skiljer sig åt mellan dessa två grupper.

Förutom att jämföra medelvärden mellan olika grupper används en regressionsanalys för att undersöka vilka samband som finns mellan de olika dimensionerna. I tabell 9 redovisas resultaten från medelvärdesanalysen.

Resultaten på kommunnivå skiljer sig något från resultaten på företagsnivå. Ett viktigt resultat är att mer produktiva kommuner tenderar att ha en större andel ekologisk produktion. Denna positiva relation mellan dimensionerna är dock inte entydig eftersom samma kommuner även är mer specialiserade inom växtodlingen, vilket kan ha negativa konsekvenser för miljön (en nackdel som till viss mån motsägs av en mindre specialiserad djurhållning).

51

Tabell 9: Sammanfattning av resultaten från medelvärdesanalysen Indelningsvariabel Produktivitet Andel ekologisk areal

Dimensioner Ekonomisk

Ekonomisk

Ekologisk + (produktivitet) - (standardtimmar) - (andel jordbruksmark) - (andel anställda inom jordbruk)

Andel jordbruksföretag med diveresifieringsaktiviteter Social

Ekologisk

+ (andel ekologisk) - (specialisering + (specialisering grödor) grödor) + (betesmarksstöd) - (specialisering djur) + (medelålder) Social - (andel div.aktiviteter) + (andel arbetslösa) + (medelålder) - (utflyttningsgrad) Noter: Alla variabler som redovisas i tabellen är signifikanta på åtminstone en 10-procentig nivå och de fetstilta variablerna är signifikanta på åtminstone en 5-procentig nivå. Ett positivt/negativt tecken framför variabelnamnet indikerar om medelvärdet för den högpresterande gruppen är högre/mindre än den lågpresterande.

Kommuner med en stor andel ekologisk areal har även en mindre jordbrukssektor i både absoluta och relativa termer. Med andra ord, jordbrukets betydelse för den lokala ekonomin är relativt liten för dessa kommuner. Det positiva sambandet mellan dessa två dimensioner ifrågasätts något i regressionsanalysen eftersom endast en svag (i termer av signifikansnivå) positiv relation återfinns mellan andelen ekologisk areal och produktivitet. Det positiva sambandet motsägs även av att det finns ett positivt samband genom att kommuner med en mindre specialiserad djurhållning även är mer produktiva, men samtidigt finns ett negativt samband genom att kommuner med ett relativt stort jordbruk också har en liten andel ekologisk areal.

52

Tabell 10: Sammanfattning av resultaten från regressionsanalysen Förklarandevariabel Produktivitet Andel ekologisk areal Dimensioner Ekonomisk

Ekonomisk

Ekologisk + (produktivitet) - (andel jordbruksmark)

Andel jordbruksföretag med diversifieringsaktiviteter Social - (standardtimmar) - (andel jordbruksmark)

Ekologisk

- (specialisering - (specialisering grödor) djur) + (betesmarksstöd) Social + (medelålder) + (andel arbetslösa) Noter: Alla variabler som redovisas i tabellen är signifikanta på åtminstone en 10-procentig nivå och de fetstilta variablerna är signifikanta på åtminstone en 5-procentig nivå. Ett positivt/negativt tecken framför variabelnamnet indikerar sambandet mellan den förklarande variabeln och den prestationsvariabel som förklaras.

Ett samband mellan den ekonomiska och den sociala dimensionen finns endast enligt medelvärdesanalysen, och resultatet pekar på en negativ relation. Mer produktiva kommuner har en mindre andel företag med diversifieringsaktiviteter. Denna negativa relation mellan dessa dimensioner understryks av att de produktiva kommunerna även tenderar ha en högre medelålder inom kommunen. Däremot har mer produktiva kommuner en lägre utflyttningsgrad, vilket är mer i linje med en social hållbarhet. De relationer som visas i medelvärdesanalysen är dock inte särskilt robusta. För det första är kommuner med en hög andel företag med diversifieringsaktiviteter också mer produktiva. För det andra finns inte sambanden mellan dessa två dimensioners huvudvariabler enligt regressionsanalysen som tar hänsyn till regionala skillnader. För det tredje framkommer det att kommuner med en högre grad av diversifieringsaktiviteter har en mindre jordbrukssektor i absoluta och relativa termer.

Det robusta positiva sambandet mellan den ekologiska och den sociala dimensionen på företagsnivå återfinns inte på kommunnivå. På kommunnivån är sambanden betydligt osäkrare. Oavsett vilken analysmetod som används så tenderar dock kommuner med en stor andel diversifieringsaktiviteter att vara mindre specialiserade och drar även till sig mer stöd för att bevara betesmarker, vilket pekar på en positiv relation mellan den ekologiska och den sociala dimensionen. Det finns däremot inget samband mellan andelen ekologisk areal och andelen diversifieringsaktiviteter, och resultatet från regressionsanalysen

53

indikerar att kommuner med en hög grad av diversifieringsaktiviteter drar till sig mindre stöd för ekologisk odling. Slutligen har kommuner med en högre grad av ekologisk areal även har en högre andel arbetslösa.

Känslighetsanalys Känsligheten i de resultat som redovisas ovan har testats och en kortfattad diskussion kring dessa tester finns i appendix. Ett viktigt resultat från dessa tester är att det finns ”icke-observerbara” variabler som är viktiga för att förklara variablernas nivåskillnader mellan olika företag och kommuner. Med andra ord, det finns bakomliggande variabler som förklarar varför företag eller kommuner i en viss region har en hög/låg produktivitet eller andel ekologisk areal. Detta förklarar även varför sambanden som finns i medelvärdesanalysen inte återspeglas i regressionsanalysen. Om nivåskillnaderna för två variabler samvarierar mellan regioner kan detta leda till att vi finner ett ”falskt” samband mellan dessa. Ett exempel på ett sådant samband är det mellan högpresterande kommuner i den ekonomiska och den ekologiska dimensionen. I figur 3 nedan plottas kommunernas arbetsproduktivitet och deras andel ekologisk areal. I figuren visas att kommuner inom ett och samma geografiska produktionsområde utgör ett kluster, vilket innebär att de finns på någorlunda samma ställe i figuren.100 De tydligaste klustren är markerade i figuren och deras placering indikerar att den genomsnittliga nivån för dessa två variabler inom varje kluster samvarierar, d.v.s företag i en region med låg arbetsproduktivitet har även en låg andel ekologisk areal. Till exempel finns klustret för produktionsområde 1 nära origo (dessa kommuner har alltså låga produktivitetsvärden och en mindre andel ekologisk areal) medan produktionsområde 5 finns längre åt ”nordost” (högre värden i båda dessa variabler). Sambandet mellan variablerna representeras av den regressionslinje som finns inritad i figuren, vilken är statistiskt signifikant och visar att en större andel ekologisk areal är förknippad med en högre produktivitet (eller tvärtom). Däremot ser sambanden mellan dessa variabler inom varje kluster ut att vara svaga.

100 Varje kommun tillhör ett av de åtta produktionsområden som delar upp Sverige. De kommuner som återfinns i mer än ett produktionsområde relateras till det område som en majoritet av församlingarna tillhör.

54

Varför finns det då en positiv relation mellan dessa variabler på regionnivå, men inte inom regioner?

För det första används arbetsproduktivitet på kommunnivå för att spegla den ekonomiska hållbarheten, vilket innebär att produktivitetsskillnader mellan kommuner påverkas av vilken teknologi/inriktning som finns inom kommunen. Har vissa regioner en inriktning som innebär, till exempel, att företagen använder relativt mer kapital i produktionen kommer det att påverka förädlingsvärdet och därmed även arbetsproduktiviteten positivt. Därför är det viktigt att ta hänsyn till regionala produktivitetsskillnader som beror på sådana icke-observerbara karakteristika när, till exempel, andelen ekologisk areal ska förklara produktivitetsskillnader. På samma sätt är det viktigt att ta hänsyn till regionala effekter när andelen ekologisk areal förklaras med produktiviteten. Om företag i en region är mer benägna att övergå till ekologisk produktion på grund av vissa regionala förutsättningar (väder, jordmån etc.) så måste dessa icke-observerbara karakteristika ”rensas” bort innan effekten av produktiviteten studeras. I figur 4 plottas samma variabler då dessa är rensade från medelvärdet inom varje produktionsområde.101 Den regressionslinje som representerar relationen mellan de två variablerna visar nu inte bara på ett svagare samband (eftersom den är flackare) utan den är inte heller statistiskt signifikant (det existerar alltså inget samband statistiskt sätt). Det är alltså regionala faktorer som ligger bakom de samband som finns mellan variablerna.

Dessa kan i sin tur vara naturliga förutsättningar, t.ex. väder, jordmån etc) som påverkar valet av produktionsmetod, men de kan även bero på institutionella skillnader, tex. nätverk mellan företag.

101

Samma rensning sker i en regression som tar hänsyn till regionala effekter.

55

Figur 3: Samband mellan arbetsproduktivitet och andel ekologisk areal på kommunnivå

7

6 2.5

5

5 5

2.0

Produktivitetsmått

4

65

1.5

1.0

0.5

0.0

8

8

5 5

6

5 8

8

7

5 7 5 5 7 55 3 5 5 4 8 5 5 5 4 5 3 6 8 8 5 3 754 66 6 4 5 8 4 5 5 4 3 1 5 4 2 55 3 56 2 67 5 5 4 8 25 5 7 35 6 6 75 345 1 11 2 3 2 3 4 3 3 3 5 3 2 55 8 4 1 11 2 343 2 324 4 5 35 6 8 2 5 78 7 5 66 5 1 4 4 4 43 34 34 2 1 8848 6 4 3 3 44 8 474 4 1 21 8 3 6 8 31 33 3 5412 1 3 1 6 417 8 7 4 35 5 6 1 112 5 5 4 463 18 5 4 4 5 4 4 1111 2 1267 2 8 5 6 7 8 85 4 44 4 78 4 1 4 6 4 54 5 4 4 5 6 6 4 1 1 5 4 8 5 4 5 8

55

7

6

7 5 7

7

7

6

7

7

6 6

8 64 6

7 7

7

4

4

7

4

4

0.00

0.05

0.10

0.15

0.20

0.25

0.30

Andel ekologisk areal

Noter: Produktivitetsmåttet är här relaterat till medelvärdet och ”extrema” värden har exkluderas för att förtydliga figuren. Varje siffra i figuren utgör en kommunobservation och indikerar samtidigt vilket produktionsområde kommunen tillhör (1-8).

56

Figur 4: Sambandet mellan arbetsproduktivitet och andel ekologisk areal på kommunnivå efter en rensning av produktionsområdenas medelvärden.

20

7 6

5 6

Arbetsproduktivitet

10

5 4

7

7

-10

8

5

8 5

7

85 7

7 4 53 4 7 1 3 4 55 3 5 2 3 5 1 1 4 8 4 3 4 81 51 21 2 8 7 4 44 5 45564 1 21 5213 72 8 7 3 3 66 43 4 1 5 325 332 7 4 3 5 45 64 4 5 44 33 1 17141 32 51442 1 4 12 6 2 4 3513 43 155 5 6 7 1 3 4 44 3 6 8 1 3 4 1 1 1 1 4 5 74 7 25 46 67 2535 3533 3 84 2 32 4 43 8 44 1758 7 4 5 5 7 4 645 4 54253 88874 6 6 8 7 66 451 41 85 7 5 55 8 7 5 5 66 4 5 8 7 8 6 6 4 6 7 64 8 8 78 5 8 65 6 55 5 8 5 5 5 4 6 5 6 6 6 8 5 5 5 5 5 8 84 4 76

6 4

0

5

6

4

6

5

-20 -0.16

-0.11

-0.06

-0.01

0.04

0.09

0.14

0.19

Andel ekologisk areal

Sammanfattande diskussion av empirin I företagsanalysen kan inga samband mellan den ekonomiska och de två andra dimensionerna säkerställas. Däremot är sambandet mellan den ekologiska och den sociala dimensionen mer robust. Sambandet är också positivt i den bemärkelsen att företag med en god prestation inom den ekologiska dimensionen även har en god prestation inom den sociala.

På kommunnivå är däremot sambanden svaga eller till en viss mån motsägelsefulla. Inga direkta samband mellan den sociala och de två

57

andra dimensionerna kan säkerställas. Däremot finns det ett svagt positivt samband mellan den ekonomiska och den ekologiska dimensionen, men den är dock inte entydigt positiv.

Den sammantagna slutsatsen från denna analys är därmed att det varken finns någon tydlig motsättning eller koppling mellan ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet.

Slutsatsen är naturligtvis behäftad med en betydande grad av osäkerhet eftersom att det är tveksamt hur väl variablerna speglar de olika dimensionerna. De produktivitetsmått som används för att spegla en hållbarhet i ekonomiska termer anses dock vara av en god kvalitet eftersom produktiviteten speglar hur väl företagen kan hävda sig i konkurrensen. De båda variablerna som ska spegla hållbarhet i den ekologiska och den sociala dimensionen baseras däremot på variabler som speglar de verktyg som används i politiken för att uppnå målen inom de här dimensionerna. Ju sämre dessa verktyg är på att uppnå målen, desto sämre speglar dessa variabler den ekologiska och den sociala hållbarheten. Om verktygen inte speglar uthålligheten i dessa dimensioner så fångar variablerna istället hur väl företagen reagerar på de politiska verktyg som används. Med andra ord, det positiva sambandet på företagsnivå kan spegla att företag som drar till sig stöd för att odla ekologiskt även drar till sig stöd för att diversifiera företaget.

Detta är naturligtvis en intressant fråga i sig, men ligger utanför uppdraget.

58

6 6

Effekter av 2003 års reform av EU:s gemensamma jordbrukspolitik102 6.1

Frikopplingen och dess principiella innebörd

När riktlinjerna för EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) antogs i och med Agenda 2000-överenskommelsen i Berlin 1999 beslutades också att politiken skulle utvärderas efter halva tiden. I samband med halvtidsutvärderingen som påbörjades 2002 genomfördes en genomgripande reform, vars mest framträdande drag var att jordbrukstöden i CAP:s första pelare skulle frikopplas från produktionen.103 Reformen, som för Sveriges del börjar tillämpas 2005, innebär ändrade ekonomiska förutsättningar för jordbrukarnas beslutsfattande. Förändring av lönsamheten kan påverka både de sociala och miljömässiga aspekterna genom nedläggning av jordbruksföretag, förändrade produktionsmönster – tex nya grödor och via incitament till en fortsatt strukturrationalisering mot större enheter.

De senaste åren har ca 4 miljarder kr betalats ut inom vegetabiliesektorn (främst i form av arealersättning) och ca 1,5 miljarder kr i djurbidrag som i huvudsak frikopplas från krav på produktion eller innehav av djur.

Vidare innebär reformen på mjölkområdet att utbetalningar om ca 1,1 miljarder kr från 2007 frikopplas från innehavet av kvot. Totalt berör frikopplingen EU-finansierade utbetalningar till jordbruket om ca 6,6 miljarder kr per år (motsvarar 729 milj. euro), varav den del av handjursbidragen som fortfarande kommer att vara kopplat utgör ca 0,4 miljarder kr. Utbetalningarna av det frikopplade stödet kommer emellertid att bli något lägre beroende på att belopp avsätts för s.k. modulering och nationellt kuvert104. Det belopp som frikopplas motsvarar 85

102 Detta kapitel är i huvudsak en sammanfattning av Jordbruksverkets rapport 2003 års jordbrukspolitiska reform. Effekter av frikopplingen på produktion och strukturutveckling (2004:16).

103 Se Andersson (2004) för en diskussion av innebörden av frikoppling.

104 Med modulering avses att belopp överförs till annan användning inom ramen för miljö- och landsbygdsutvecklingsprogrammet. Med nationellt kuvert avses att medlemslandet kan välja att finansiera andra stödformer med en del av beloppet för det frikopplade stödet.

59

procent av summan av företagsinkomsten och löner till anställda enligt den s.k. EAA-kalkylen.105 På mjölkområdet kommer de administrativa priserna successivt att sänkas på smör och mjölkpulver under perioden 2004-2006. Jordbrukarna kommer delvis att kompenseras för den sänkning av de administrativa priserna som kan förväntas få effekter i producentledet, genom ett bidrag som t.o.m. 2006 är bundet till mjölkkvoterna. Enligt reformbeslutet kommer dessa stödformer i huvudsak att frikopplas från krav på produktion och krav på innehav av djur eller mjölkkvot. Stödet kommer att fördelas ut med ledning av stödrätter uttryckta i kr per hektar och där stödbeloppet differentieras med ledning produktionsregion samt tidigare erhållna stöd och innehav av mjölkkvot.

Medlemsländerna kan inom vissa ramar välja hur det frikopplade stödet ska fördelas. För Sveriges del kommer det frikopplade gårdsstödet att tillämpas genom fördelning av stödrätter som kommer att bestämmas med ledning av historiska förhållanden (tilläggsbelopp) och ett grundbelopp. Storleken på de enskilda stödrätterna som en lantbrukare erhåller bestäms i normalfallet dels av grundbeloppet för stödrätterna i respektive region, dels av hur mycket stöd som lantbrukaren erhållit som djurbidrag och som torkstöd i norra Sverige under referensperioden år 2000–2002 och dels av hur stor mjölkkvot lantbrukaren har det år (2007) som mjölkstödet frikopplas. Samtliga vegetabiliestöd, med undantag för torkstödet i Norrland, regionaliseras fullt ut. Systemet med det nya frikopplade gårdsstödet införs år 2005.

Regionindelningen kommer att överensstämma med de nuvarande arealstödsregionerna, med det undantaget att regionerna 5 och 6 slås samman i en region. Grundbeloppen till åkermark respektive naturbetesmark kommer enligt den svenska tillämpningen variera mellan ca 125 euro/ha och ca 253 euro/ha. Till dessa grundbelopp läggs de belopp som bestäms med ledning av historiska förhållanden.

105 EAA (Economic Accounts for Agriculture) är ett system av statistiska beräkningar över värdet av jordbrukssektorns produktion och kostnader för denna produktion.

60

Av animaliestöden kommer ungefär hälften att behållas på gårdsnivå, medan den återstående delen regionaliseras fullt ut. och ingår således i det generella grundbeloppet. De olika stödformerna frikopplas helt från produktionskrav. Under en anpassningsperiod, längst till år 2009, kommer dock 75 procent av handjursbidraget att vara kopplat till produktionskrav.

Sverige tillförsäkrar sig vidare möjligheten att utnyttja ett nationellt kuvert fullt ut. Kuvertet kommer dock endast införas för begränsade säljfrämjande åtgärder år 2005 och därefter utifrån ett bedömt behov fr.o.m. år 2007. De ökande medel som under innevarande programperiod för LBU-programmet (t.o.m. år 2006) överförs från EU:s budget kommer att utnyttjas för att utöka programmets omfattning. Totalt utökas LBUprogrammet med 400 miljoner kronor per år. Miljöersättningen till betesmarker och slåtterängar höjs och en miljöersättning för vallodling införs.

Ytterligare resurser satsas för att stimulera investeringar, bl.a. inom områdena djurvälfärd och småskalig livsmedelsförädling.

Definitionen av god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden har vad gäller betesmarker som utgångspunkt dessa markers natur- och kulturmiljövärden och förutsätter ett aktivt markutnyttjande med betande djur. På åkermark ställs villkor liknande dagens miljöregler för träda.

6.2

Brukarnas förändrade beslutssituation

I det nya systemet med frikopplade stöd förändras beslutssituationen för brukarna jämfört med det hittills tillämpade systemet med arealersättningar och djurbidrag samt med de hittills tillämpade högre administrativa priserna på mjölkområdet. Ett fall är att jordbrukarna snabbt kommer att anpassa sig till det nya regelverket och således agera som att stödet är just frikopplat. Eftersom en del av det hittillsvarande handjursbidraget förblir kopplat och det kommer att ställas vissa krav på skötseln av marken kommer frikopplingen inte att gälla fullt ut. Men eftersom det kvarvarande kopplade handjursbidraget utgör en relativt liten andel av den totala stödvolymen kan ändå en fullständig frikoppling vara en utgångspunkt för ett första resonemang. Kostnaderna är vidare låga för att uppnå den skötsel av marken som kommer att krävas för att

61

den ska bli stödberättigande. Utgångspunkten för ett första resonemang kan även för detta krav vara en fullständig frikoppling. Ett annat fall är att jordbrukarna kommer att uppfatta det frikopplade stödet på samma sätt som dagens stöd, nämligen kopplade och agera i enlighet med detta.

Vid en bedömning av vilka effekter som kommer att uppstå till följd av frikopplingen, jämfört med dagens regelverk, reses åtminstone tre frågeställningar: 1. I vilken utsträckning kommer jordbrukarna att uppfatta det frikopplade stödet som frikopplat från produktionen och agera i enlighet med detta? I det mycket korta perspektivet behöver brukaren kanske inte göra några investeringar i nya maskiner eller byggnader samt att alternativvärdet för gårdens maskiner och byggnader är lågt. Vidare kanske brukaren inte ser några bra alternativa möjligheter till arbete. I den situationen behöver jordbrukaren bara beakta de kostnader som är en direkt konsekvens av att genomföra produktionsaktiviteten, t.ex. utsäde och drivmedel vid spannmålsproduktion. Är å andra sidan läget det att en brukare är i den situationen att det krävs betydande investeringar för att kunna fortsätta produktionen och att brukaren dessutom har alternativa inkomstmöjligheter blir läget ett annat. Då blir den kostnadsmassa som måste beaktas vid beslutet betydligt större och ställs mot de intäkter som kommer som en direkt följd av produktionen och det frikopplade stödet ligger följaktligen utanför kalkylen. Räcker inte produktintäkter för att täcka samtliga relevanta kostnader måste företaget upphöra eller omstruktureras till en annan tillräckligt lönsam inriktning.

Det är en central fråga i vilken takt brukarna kommer att komma i den situationen att även kostnader för kapital och arbete fullt ut måste beaktas vid besluten.

Rimligen kommer kunskaperna om det nya stödsystemet inte att tränga igenom genast. I den mån vissa brukare inledningsvis inte har tillräckliga kunskaper om systemets funktionssätt, kommer deras beteende givetvis inte att förändras.

2. Med hänsyn till de skötselkrav som kommer att finnas är det inte möjligt att i längden kunna lyfta det frikopplade stödet utan några som

62

helst insatser från brukaren. För åkermark gäller att marken inte får växa igen. Den årliga kostnaden för skötseln torde kunna uppgå till högst några hundra kronor per år. För betesmark kan kostnaderna bli högre eftersom det finns ett krav på regelbunden betning.

Frågan är i hur stor utsträckning skötselkravet kommer att påverka i första hand produktionen av nötkött och strukturen inom denna produktionsgren. En central fråga är i vilken grad det kommer att uppstå nya skötselformer, såsom uthyrning av betesdjur som är inriktade främst mot landskapsvård och inte mot köttproduktion.

3. En ytterligare fråga är i vilken utsträckning de utökade LBU-medlen106 kommer att påverka produktionen av främst nötkött. Även vissa av LBUersättningarna är indirekt knutna till produktionen.

Av de tre frågeställningarna som tas upp här kommer i första hand den första att kommenteras vidare.

Av det totala antalet jordbruksföretag är cirka en tredjedel av företagen att hänföra till företag som ger jordbrukaren i stort sett hela sin inkomst från jordbruket. Dessa jordbrukare kan förutsättas att åtminstone på sikt fatta beslut som är baserade på lönsamhetsmässiga grunder. De övriga företagen utgörs av deltidsföretag av olika slag och av så kallat bostadsjordbruk där brukandet främst är en hobby.107. Vissa av dessa företag syftar till att ge ett överskott medan syftet med andra företag är att åstadkomma en trevlig boendeform, vari som ett moment kan ingå t.ex. att hålla nötkreatur som landskapsvårdare. Dessa enheter har en liten betydelse för jordbruksproduktion men de är en resurs för landsbygden och landskapet.

6.3

Statiska effekter av frikopplingen

I diagram 1 nedan redovisas ett exempel på effekterna för intäkterna i spannmålsodlingen av frikopplingen av arealersättningen. Diagrammet avser att visa vilka ”prisbetingade” förändringar (inkl. ändringar i

106 Stöden inom LBU-programmet består av olika slag av miljöersättningar samt regionala stöd. Dessutom finns bl.a. investeringsstöd och startstöd som riktas direkt mot jordbruksföretagen.

107 Bostadsjordbruk kan vara gårdar med några hektar åker och betesmark, ibland några får och ofta ett par hästar.

63

arealersättningen och allt uttryckt i löpande priser) som inträffat under ca 20 år. Därför har avkastningen per hektar hållits konstant. Diagrammet visar en genomsnittlig avkastning i landet för korn. Om utgångspunkten är att jordbrukarna uppfattar det frikopplade stödet fr.o.m. 2005 som just frikopplat, faller intäkten från aktiviteten odling med ca 40 procent. Som framgår av diagrammet är förändringen mellan 2004 och 2005 större än vad som kunnat registreras tidigare. I uppgiften för 2005 har inte beaktats att det kan finnas en kostnad för att uppnå skötselkravet.

Diagram 1. Intäkter i spannmålsodlingen 1983-2005, kr/ha 7000 6000

kr/ha

5000 4000

Produktintäkt

3000

Arealersättning

2000 1000

05 20

03 20

01 20

99 19

97 19

95 19

93 19

91 19

89 19

87 19

85 19

19

83

0

Källa: Jordbruksverket

Motsvarande fall i intäkterna för mjölk och nötkött är mindre och uppgår till 25-30 procent. För dessa produktslag kan procenttalet variera till följd av att olika LBU-ersättningar kan vara knutna till produktionen av dessa produkter.

Ett ytterligare led i arbetet med att bedöma reformens effekter är att skaffa sig en bild av hur kostnaderna varierar med hänsyn till intensitet och stordrift. Beräkningarna kan göras med olika utgångspunkter och är därför främst att se som exempel på hur kostnaderna kan variera efter t.ex. intensitet. I diagrammet nedan redovisas hur kostnaderna varierar efter avkastning för korn. I rörliga kostnader ingår förnödenheter och underhåll. I fasta kostnader ingår övriga kapitalkostnader och

64

arbetskostnader. Produktpriset avser interventionspriset korrigerat för en handelsmarginal.

Diagram 2. Kostnader och intäkter för spannmål (korn)

2,50

Rörliga kostnader

kr/kg

2,00 1,50

Rörliga + Fasta Kostnader

1,00

Pris före reformen (inkl arealstöd)

0,50

Pris efter reformen (exkl frikopplat stöd) 00 57

53

00

00 46

00 42

00 41

00 34

00 28

23

00

0,00 kg spannmål/ha Källa: Jordbruksverket

Den genomsnittliga avkastningen i spannmålsodlingen är lägre än 3400 kg/ha i Svealands skogsbygder och i Norrland. I Götalands skogsbygder ligger avkastningen på strax över 3400 kg/ha. I övriga områden ligger den genomsnittliga avkastningen över 4100 kg/ha. Ett problem vid bedömning av reformens effekter är, som konstaterats tidigare, att kostnadskurvan är flack i ett brett intervall och att det finns en spridning i skördarna inom de olika områdena som förmodligen medför att inte alla arealer ens i Götalands slättbygder har lägre rörliga kostnader än ”pris efter reformen”. På motsvarande sätt kan det visas att kostnaderna per kg produkt eller per hektar även varierar med brukningsenheternas storlek.

Vidare är det givetvis möjligt att göra motsvarande beräkningar för mjölkproduktionen. För produktionen av nötkött kommer ytterligare en svårighet in i bilden, nämligen att det finns många olika produktionssystem och att produktionen kan ske med olika grad lönsamhetstänkande.

65

Ett ytterligare steg i Jordbruksverkets rapport var att angripa frågan om vilka effekter på strukturutvecklingen, totalproduktionen m.m. som kan förväntas som en effekt av frikopplingen. Det angreppssätt som valdes var att utifrån uppgifter ur jordbruksekonomiska undersökningen (JEU)108 studera hur lönsamheten varierar för olika företag mellan olika lönsamhetsklasser och vilka effekter på lönsamheten som uppstår när de generella jordbrukarstöden, inkl. mjölkprissänkningen, tas bort.

En bearbetning av JEU-data visar att lönsamheten varierar starkt mellan olika företag. Bl.a. produktionsinriktning, geografiskt läge och företagens storlek påverkar lönsamheten. Dessutom finns uppenbarligen ytterligare en komponent som förklarar lönsamhetsskillnaderna som har att göra med t.ex. sättet att driva och organisera företaget.

Denna variation i lönsamhet mellan olika företag inom olika produktionsinriktningar, storleksgrupper och geografiska områden utnyttjades för att bilda sig en uppfattning om hur stor andel av företagen som i ett statiskt perspektiv kan få problem med lönsamheten i produktionen av spannmål, mjölk och nötkött. Det visar sig då att den andel av spannmålsföretagen som kan få lönsamhetsproblem kan uppgå till över 30 procent. För nötköttsföretagen kan också gälla att denna andel uppgår till ca 30 procent. Den andel av mjölkföretagen som kan få lönsamhetsproblem uppgår till ca 20 procent.

Den beräkning som gjorts inom SLI med CAPRI-modellen visar att odlingen och produktionen av spannmål och oljeväxter kommer att minska med 10-15 procent samtidigt som trädan kommer att öka med i storleksordningen 70 procent. Antalet am- och dikor samt ungdjur för slakt kommer enligt denna beräkning att minska med 15-20 procent.

Produktionen av nötkött minskar enligt beräkningen med ca 10 procent.

Jordbruksverkets analyser tar inte direkt sikte på att beräkna hur mycket produktionen kommer att förändras. För t.ex. produktionsgrenen nötkött angavs att ca 30 procent av nötköttsföretagen kan få sådana lönsamhetsproblem att åtgärder måste vidtas (dock beaktades inte att handjursbidraget till 75 procent kommer att förbli kopplat till slakt av

108

Det svenska begreppet för FADN.

66

handjur som motsvarar ca 25 procent av alla djurbidrag). Exempel på sådana åtgärder kan vara förändrad intensitet, att företaget läggs samman med ett annat företag eller att den mark som används tas ur produktion.

Såväl den analys som gjorts inom Jordbruksverket som de beräkningar som gjorts inom SLI visar förändringar i samma riktning för spannmål och nötkött. Det är svårt att säga hur stora likheterna är i styrka, men mycket talar för att om det skulle göras ett försök att översätta uppgifter så att de avser samma mått skulle slutsatsen bli ungefär densamma.

Vad gäller mjölkproduktionen är däremot bilden olika för de två studierna. Resultaten enligt Jordbruksverkets studie visar att ca 20 procent av mjölkföretagen kan få lönsamhetsproblem medan SLI:s beräkning med CAPRI-modellen visar att produktionen av mjölk inte påverkas alls. Den tolkning som ska göras av beräkningsresultaten från CAPRI-modellen är att det tillämpade mjölkkvotssystemet före införandet av reformen har så stor kraft att den lönsamhetsförsämring som reformen ger upphov till, inte ger upphov till någon produktionsminskning. Utgångspunkten enligt Jordbruksverkets studie är att denna produktionsbegränsande effekt är svag eller saknas.

Diskussion om det dynamiska perspektivet De analyser som redovisades i föregående avsnitt avsåg en statisk situation utan att några anpassningseffekter togs med i bilden.

Diskussionsvis tas här upp några aspekter som är viktiga vid bedömning av vilka dynamiska effekter som reformen kan ge upphov till.

I den utsträckning bra alternativ saknas blir anpassningar till ändrade förutsättningar långsamma. Investeringar har ofta lång avskrivningstid samtidigt som bra alternativa användningar saknas och ett beslut om att starta ett lantbruksföretag är en satsning som är svår att ”backa”. Ett tecken på detta är att utvecklingen av antalet jordbruksföretag efter andra världskriget utvecklats i en påfallande jämn takt.

Ett annat sätt att belysa en pågående anpassningsprocess eller effekter av förändrad lönsamhet är att jämföra hur investeringarna har varierat mellan olika perioder. Utvecklingen av investeringarna visar att under åren i början av 1990-talet med avvecklingen av den interna

67

marknadsregleringen och det särskilda omställningsprogrammet, föll investeringarna kraftigt. Eftersom jordbruket inte hann anpassa sig till de förutsättningar som gavs av den reformen går det inte att avgöra om investeringsminskningen berodde på att en annan struktur med större företag var att vänta eller om minskningen i första hand berodde på att många räknade med att ändå förändra driften. Från 1995 ändrades förutsättningarna igen och investeringarna har sedan dess legat på en något högre nivå än i början av 1990-talet. En intressant fråga är om investeringsutvecklingen ånyo kommer att uppvisa samma mönster som under början av 1990-talet.

En avgörande fråga är i vilken grad det finns anledning att räkna med att takten i strukturutvecklingen kommer att öka i de mindre storleksgrupperna (där antalet företag har minskat de senaste åren) för företag med mjölk, nötkött och spannmål. Frågan är också i vilken grad antalet företag i de större storleksgrupperna (där antalet företag hittills har ökat) kommer att öka, för att därigenom suga upp den produktionskapacitet som friställs från de mindre storleksgrupperna. Eftersom produktionen inte har förändrats nämnvärt de senaste ca 10 åren inom mjölk-, nötkötts- och spannmålsproduktionen samtidigt som det förekommit en nedläggning av mindre företag inom alla produktionsinriktningarna har alltså den produktion som tidigare förekommit i mindre storleksgrupper kunna sugas upp av de större storleksgrupperna.

Behovet av marknadsanpassning för företagare som baserar sina inkomster i stort sett helt från jordbruket torde bli större eller i varje fall minst lika stort som med dagens stödsystem. För företag med låg lönsamhet och som står inför investeringsbehov blir behovet av strukturförändringar större än hittills. Det finns vidare en risk för att innan alla förutsättningar om frikopplingen blir helt kända och utvärderade inom jordbruket, kan strukturutvecklingen bli låg beroende på osäkerhet hos jordbrukarna om framtiden.

Sammanfattningsvis är det troligt att de långsiktiga tendenserna i huvudsak kommer att bestå. En förändring som det kan pekas på som en följd av frikopplingen är att strukturutvecklingen i varje fall för den

68

grupp av företag där företagarens inkomster i allt väsentligt kommer från jordbruket, kan komma att öka.

Andra faktorer än reformen som kan påverka produktionen av jordbruksprodukter Även i övrigt finns faktorer som talar för att det kan komma att ske strukturförändringar som kommer att innebära att produktionen kommer att falla: •

Åldersstrukturen bland jordbrukarna har ändrats i en ogynnsam riktning de senaste åren.

•

Förhållandet i Sverige mellan priser på försålda produkter och priser på olika slag av insatsvaror har försämrats jämfört med utvecklingen i konkurrentländer.

•

I Sverige (liksom i Finland) är beroendet stort av de generella direktstöden. Detta beror på den produktionsinriktning som finns i Sverige. Frikopplingen kommer därför att påverka det svenska jordbruket mer än t.ex. jordbruket i Danmark och Nederländerna.

Faktorer som verkar i riktning mot en långsammare strukturomvandling: •

Tidigare förändringar i förutsättningarna för att bedriva jordbruk har kunnat hanteras genom olika slag av omläggningar av driften i företagen. Ett sådant slag av omläggning är att bilda större företag och samtidigt utnyttja annan teknik. Ett annat slag av ombildning kan vara att gå över till extensivare drift och samtidigt ha andra inkomstkällor.

•

För att kunna komma ifråga för vissa LBU-ersättningar krävs i praktiken att marken betas. Samtidigt inrättas skötselkrav rörande betesmarkerna som, om de inte sätts alltför högt, bidrar till att begränsa risken att minska främst köttproduktionen.

•

Arbetsproduktiviteten har enligt tillgängliga uppgifter ökat starkare i Sverige än i andra jämförda länder. Om mätningarna ger en rättvisande bild och om utvecklingen fortsätter innebär

69

detta att arbetsproduktivitets-utvecklingen stärker det svenska jordbruket, allt annat lika.

•

Behovet av realkapital uttryckt i kr/ha i form av maskiner och inventarier är sannolikt mindre för företag med stor areal än för företag med liten areal.

•

En stor del av nötkreaturshållningen (ungdjur) sker av brukare som inte är beroende av inkomsterna från jordbruket. Dessa brukare är sannolikt mindre känsliga än brukare som är helt beroende av inkomsterna från jordbruket för sin försörjning.

Faktorer som det är svårt att uttala sig om i vilken riktning de påverkar: •

Vilken påverkan frikopplingen kommer att få på prisbildningen inom EU och därmed vilket konkurrenstryck svenskt jordbruk utsätts för.

•

Det finns idag inga indikationer om hur ett nytt LBU-program kommer att se från år 2007.

•

Utformningen av skötselvillkoren kan påverka jordbruksproduktionen i både positiv och negativ riktning (en del av reformen).

•

Utformningen av de särskilda verksamhetskraven och om brukarna finner att dessa är svåra att upprätthålla eller inte (en del av reformen).

•

Den allmänna befolkningsutvecklingen på landsbygd är positiv nära tätorter och negativ långt från tätorter. En stor del av jordbruksproduktionen sker på landsbygd nära expansiva tätorter. Det är mindre troligt att viljan att driva jordbruk minskar, och att därmed jordbruksproduktionen i dessa områden minskar, till följd av att tillgången service i form av sjukvård, skolor, handel m.m. försämras. För den del av jordbruket som bedrivs långt från tätorter kan situationen däremot försämras.

70

6.4

•

Den allmänna viljan att driva jordbruk och att hitta lämpliga företagsformer som tillgodoser de krav som kommer att ställas om t.ex. mindre bundenhet.

•

Hur jordbrukarna kommer att resonera om utvecklingen av jordbrukspolitiken på längre sikt och om den långsiktiga prisutvecklingen på produkter. Blir utgångspunkten för flertalet att ytterligare steg kommer att tas på den inslagna vägen samtidigt som inga nämnvärda prisförändringar är att vänta eller kommer flertalets agerande bli att ”övervintra” i avvaktan på bättre villkor för produktionen av jordbruksprodukter?

Några effekter på interaktionen mellan de olika målsättningarna

Strukturförändringar som också leder till minskningar av produktionen påverkar ett antal förhållanden som är intressanta inte minst i perspektivet att det finns nationella målsättningar kopplade till dem.

Exempel på effekter av sådana faktorer är olika påverkan på jordbruket i olika regioner och effekter för miljökvalitetsmålen.

Regionala effekter De regionala effekterna för jordbruket kan bli av två slag. Den ena effekten gäller att vissa områden är starka inom produktområden som inte påverkas direkt av frikopplingen. I starka områden i Götaland är produktionen stor av produkter som inte påverkas direkt av frikopplingen, såsom sockerbetor, griskött, ägg och fjäderfä. Även om produktionen av de produkter som direkt ingår i frikopplingen skulle komma att minska kommer områden med stor produktion av produkter som inte påverkas av frikopplingen, att påverkas relativt lite.

Den andra effekten är att frikopplingen i sig kan väntas minska produktionen av spannmål, mjölk och nötkött. Jordbruket i skogsbygderna i hela landet är generellt mera beroende av särskilt mjölk och nötkött. Samtidigt bör det observeras att det kan finnas möjligheter att göra förändringar av de olika LBU-ersättningarna, som dämpar dessa effekter.

Som redovisats tidigare är strukturutvecklingen snabbare i de norra delarna av landet jämfört med de södra delarna av landet.

71

Effekter för miljökvalitetsmålen Omfattningen och även kvaliteten (skötseln) av betesmarkerna beror både på tillgången på betesdjur och på hur skötseln av marken organiseras.

Olika tendenser är synliga i betesmarksfrågan. En sådan tendens är att den genomsnittliga storleken på mjölkföretagen ökar starkt och att andelen betesmark tenderar att minska ju större mjölkföretagen är. Detta kan givetvis motverkas genom att kalvar säljs från mjölkföretagen till andra företag som ofta är deltidsföretag och som är inriktade mot att sköta betesmarker. En annan tendens som enligt dessa analyser kan komma att inträffa, är att antalet födda kalvar kan komma att minska.

Kalvarna är det viktiga produktionsmedlet för att sköta betesmarker.

Skälen till en eventuell minskning är dels att det finns en trendmässig ökningstakt i mjölkavkastningen per ko, dels att det finns indikationer på att mjölkproduktionen kan komma att minska bl.a. som en effekt av frikopplingen. En fråga är också i vilken grad den specialiserade nötköttsproduktionen kan hävda sig framöver.

Andra intressanta miljökvalitetsmål som kan komma att påverkas genom bl.a. frikopplingen är mål som gäller växtnäringsämnen och användningen av bekämpningsmedel. Den tidigare analysen har visat att spannmålsproduktionen kan komma att minska. Om en sådan utveckling kommer till stånd är det troligt att produktionen i första hand minskar i områden med låg avkastning. I varje fall effekter av utlakning av växtnäringsämnen torde i första hand vara ett problem i områden med hög avkastning. Detta medför att effekterna av frikopplingen på mål om minskning av kväveutlakningen kommer att bli begränsade. Inte heller är det troligt att användningen av bekämpningsmedel, som dessutom i hög utsträckning används för andra grödor än spannmål, oljeväxter och gräsmarker, kommer att påverkas starkt.

72

7 7

Sammanfattande diskussion och övergripande slutsatser 7.1 Sammanfattande diskussion Syfte med rapporten Det övergripande målet med den svenska Landsbygdspolitiken är att bidra till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling på landsbygden. Det finns både samverkan och konflikter mellan hållbarhetens tre dimensioner. Med samverkan menas att uppfyllelsen av ett mål bidrar till att andra mål också uppfylls, medan en målkonflikt innebär att uppfyllelse av ett mål sker på bekostnad av andra mål. I denna rapport analyseras hur ekonomi, miljöpåverkan och sociala aspekter interagerar inom jordbruket. Dessutom diskuteras politikens roll när det gäller att stödja synergier och hantera målkonflikter.

De interaktioner som finns mellan de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna inom jordbruket är flera. Jordbruket är exempelvis en näringsverksamhet som påverkar miljön genom att skapa flera positiva natur- och kulturmiljövärden, men brukandet belastar även miljön, vilket gör att det finns både en samverkan och en konflikt mellan ekonomiska och miljömässiga mål. En god ekonomi, både i samhället som helhet och i det enskilda jordbruksföretaget, skapar resurser som kan användas för att minska miljöbelastningen samt förvalta natur- och kulturmiljövärdena. Jordbruk genererar också arbetstillfällen, även om sektorns litenhet och höga kapitalintensitet gör att den effekten blir förhållandevis liten. Genom att ge upphov till en attraktiv boendemiljö kan jordbruket indirekt stimulera landsbygdens ekonomi, eftersom inflyttning kan ge en ökad efterfråga på olika lokal tjänster och varor,

Områden där jordbruket finns kvar De råder stora regionala skillnader för jordbruket i Sverige. I glesbygden både i Norrland och mellersta Sveriges skogsbygder minskar både antalet jordbruksföretag och åkermarken kraftigt. Samtidigt växer företagen i slättbygderna i södra Sverige. Vilka aspekter av interaktionerna som är mest betydelsefulla skiljer sig därmed åt mellan olika regioner i Sverige.

73

Den tätortsnära landsbygden, speciellt i expansiva tätortsområden, har goda förutsättningar när det gäller att vara en levande landsbygd. Där ökar andelen landsbygdsbor genom utflyttning från tätorterna. Den förändring som sker av landsbygden från i huvudsakligen livsmedelsproduktion mot en ökad grad av tjänster relaterat till rekreation, turism och boende ger förutsättningar för ett varierat näringsliv. Statens roll är främst att ge goda förutsättningar för företagandet så att den potential som finns kan utvecklas. Jordbruk kan finnas kvar om det finns goda förutsättningar för livsmedelsproduktion eller med hjälp av diversifiering eftersom det finns en stor potentiell marknad inom nära räckhåll. Bostadsjordbruk, exempelvis hästägare, kan komplettera det traditionella jordbruket när det gäller att uppnå miljömål. I dessa områden uppstår en positiv samverkan mellan de olika dimensionerna. Landskapet förändras också eftersom nya aktiviteter ger nya avtryck, vilket innebär att bevarandet av jordbruket kan komma i konflikt med annan markanvändning.

I områden där jordbruket finns kvar finns förutsättningar för att jordbruket ska kunna bidrar med positiva miljöeffekter, men där kan ekonomiska och miljömässig mål även stå i konflikt eftersom jordbruket också belastar miljön. De politiska ingrepp som krävs i det här fallet är främst åtgärder för att hantera konflikten mellan ekonomiska och miljömässiga mål, dvs. jordbrukets negativa miljöpåverkan. När det gäller jordbrukets positiva miljöeffekter kan samhället få dem som en bieffekt av jordbrukarnas näringsverksamhet. I den mån jordbruket ger för lite positiva miljöeffekter i förhållande till vad samhället efterfrågar eller om samhället vill bevara element som det moderna jordbruket inte längre tillhandahåller, är miljöersättningar ett alternativ för att få den mängd och kvalitet som önskas. Dagens politik har rent generellt denna inriktning. Den syftar till att ge ekonomiska incitament för att uppmuntra ett brukande med låg miljöbelastning. Likaså finns en rad miljöersättningar för att exempelvis bevara betesmarker och önskvärda element i kulturlandskapet som annars skulle försvinna.109

109 I vilken utsträckning enskilda åtgärda är effektiva, dvs. uppnår målen till lägsta möjliga kostnad med så få negativa bieffekter som möjligt, är dock en annan fråga som inte analyseras i denna rapport. Se exempelvis Elofsson (2004) för en analys av hur betesmark kan bevaras med hjälp av ekonomiska styrmedel.

74

Områden där jordbruket minskar kraftigt I landsbygd som inte är tätortsnära eller som ligger i glesbygd är bilden en annan. Avfolkning, avstånd och glesa strukturer skapar problem för jordbruket, precis som för andra näringar i motsvarande situation. I områden där jordbruket av ekonomiska eller sociala skäl går tillbaka, minskar också de önskvärda natur- och kulturmiljövärdena.

När brukarna blir färre blir det svårt att med jordbruksstöd uppnå miljömålen. En möjlighet är då att söka nya vägar. Är det bara jordbrukare som via sin jordbruksproduktion tillhandahålla dessa varor eller är någon annan lösning möjlig för att få den önskvärda mängden miljövärden, i kombination med låg miljöbelastning och ringa produktion?

Att rent generellt stödja jordbruket för att på så sätt få miljöeffekterna i marginella områden är förknippat med vissa problem. Det finns exempelvis en risk att stöden ge inlåsning i en stagnerande sektor och att de motverkar att alternativa näringsmöjligheter utvecklas. När det gäller val av stöd visar erfarenheter från strukturfonderna att det är svårt att stimulera den ekonomiska utvecklingen i svaga regioner med hjälp av tidsbegränsade projektstöd. Vad som krävs är därför ett kontinuerligt stöd, vilket kräver betydande resurser. Resurser skulle emellertid kunna frigöras om den traditionella jordbrukspolitiken får mer uttalat regionalpolitiska målsättningar. Ytterligare ett problem är att kopplingen mellan bevarad produktion och de önskvärda miljöeffekterna inte är självklar, dels eftersom brukandet kan ha negativa miljöeffekter, dels för att det inte finns någon direkt koppling till marker med särskilt bevarandevärde.

Kan åtgärder för att uppnå ett mål bidra till att andra mål nås?

Ett sätt skulle vara att försöka uppnå flera mål med en åtgärd. Detta är dock problematiskt - risken finns att åtgärden inte uppnår något av målen. Ett annat sätt är om uppfyllelsen av ett mål också bidrar till att andra mål nås. I det nuvarande svenska LBU-programmet går exempelvis en stor andel av budgeten till insatsområde 1 - åtgärder för en ekologisk

75

hållbar utveckling på landsbygden. Att skydda och bevara jordbrukets natur- och kulturmiljöer har flera värden i sig. Dessa värden kan i viss mån vara en grund för den ekonomiska utvecklingen, men några stora indirekta effekter på landsbygdens ekonomiska och social utveckling är emellertid inte troliga. Statens roll när det gäller att få företag att utnyttja landsbygdens natur- och kulturmiljövärdena till fromma för landsbygdens ekonomiska utveckling är främst att tillhandahålla ett gott affärsklimat, offentlig service och infrastruktur.

Det finns vidare en möjlig konflikt mellan miljömässig och ekonomisk hänsyn när politiska åtgärder införs som syftar till att minska jordbrukets negativa miljöbelastning eller öka djuretiska hänsynstaganden. Detta är fallet om synen på vad som är en acceptabel miniminivå är högre i Sverige än i andra länder. Om de högre kraven medför kostnader får det svenska jordbruket en konkurrensnackdel. Beroende på hur känsligt jordbruket är för lönsamhetsförsämringar kan det leda till att det ekonomiska underlaget på landsbygden minskar. I förlängningen minskar även jordbrukets positiva miljöeffekter. I viss mån kan visserligen kostnadshöjande svenska standards kompenseras med subventioner men skall Sverige ha högre standards än andra länder måste betalningsviljan hos konsumenterna finnas. En lämplig avvägning mellan miljöhänsyn och ekonomiska faktorer krävs därför.

Går det att belägga sambanden?

I en empirisk analys har sambanden mellan de olika dimensionerna undersökts. Analysen utgår från ett antal olika prestationsvariabler som ska spegla företags och kommuners hållbarhet i de olika dimensionerna: ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Dessa variabler används därefter för att undersöka i vilken mån det finns ett samband mellan de olika dimensionerna. Slutsatsen kan i korthet sammanfattas med: Studien finner varken någon tydlig motsättning eller koppling mellan ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet.

Denna slutsats är dock behäftad med en betydande grad av osäkerhet eftersom det är tveksamt i vilken utsträckning variablerna verkligen speglar hållbarheten i de olika dimensionerna. Till exempel undersöks om produktiva företag som anses vara ekonomiskt hållbara även har en

76

stor andel ekologisk areal, som används som mått på ekologiskt hållbart.

För att sedan analysera sambandet mellan den ekonomiska eller den ekologiska dimensionen och den sociala dimensionen används till vilken grad jordbruksföretagen diversifierar sin produktion.

Osäkerheten är som störst för de variabler som ska spegla ekologisk och social hållbarhet eftersom dessa variabler bygger på de verktyg som används i politiken för att just uppnå en hållbar utveckling. Om dessa verktyg inte speglar en hållbar utveckling i sig så fångar variablerna istället hur väl företagen reagerar på de politiska verktygen. En koppling mellan variablerna indikerar då att det är en stor sannolikhet för att samma företagare är mottagare av två olika typer av stöd. I analysen visas också att lokala faktorer är viktiga för hur företag reagerar. En effekt av att företag i en region tar liknande beslut på grund av lokala faktorer (så som väderlek, jordmån, landskapsbild etc.) är att de effekter som förväntas av generella stöd riskerar att bli blygsamma. Detta beror på att det krävs höga generella stöd för att ställa om produktionen i områden där det är som mest kostsamt att ställa om, vilket kan sammanfalla med de områden där omställningen behövs som mest.

Den bristande tillgången på data försvårar alltså analysen, vilket framförallt är tydligt i den ekologiska och den sociala dimensionen. Det finns även en osäkerhet kring vilka effekter som olika åtgärder leder till.

Slutligen försvåras analysen av mångfalden av de mål som definierar hållbarhet och av osäkerheten kring dess inbördes samverkan.

Konsekvenser av jordbruksreformen I det nya systemet med frikopplade stöd förändras beslutssituationen för brukarna jämfört med det hittills tillämpade systemet för de generella jordbrukarstöden. Områden med svaga förutsättningar för jordbruk kan generellt sett på sikt förväntas påverkas mera än områden med starka förutsättningar. Jordbruket i områden med svaga förutsättningar för jordbruk är ofta starkt kopplat till produktionen av mjölk och nötkött som båda reformeras. I områden med starka förutsättningar för jordbruk är ofta spannmålsodlingen en viktig verksamhet. Spannmålsodlingen kan i dessa områden i hög grad förväntas fortsätta, samtidigt som det också finns andra produktionsgrenar som inte påverkas direkt av reformen.

77

7.2

Övergripande slutsatser •

Bristen på data gör det svårt att statistiskt dra slutsatser om sambanden mellan de olika dimensionerna. Inga empiriska samband mellan de olika dimensionerna har heller kunnat beläggas i denna rapport.

•

Rapporten kommer inte fram till några principiellt nya åtgärder som skulle kunna stärka sambanden mellan målen: ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. De åtgärdspaket som finns idag är dock möjliga att förfina.

Möjligheterna för en förbättrad samverkan mellan målen diskuteras i rapporten, vilket sammanfattas med följande punkter.

•

I de områden som ligger nära expansiva tätorter eller i områden med goda förutsättningar för jordbruksproduktion, uppstår spontant en samverkan mellan de tre dimensionerna. Bidrag kommer från ett starkt kommersiellt jordbruk och från bostadsjordbruk. I områden där jordbruket går kraftigt tillbaka är det däremot svårt att med politiska ingrepp skapa denna samverkan.

•

Eftersom det finns stora regionala skillnader inom jordbruket behövs också ett regionalt perspektiv i politiken. Redan idag finns en rad åtgärder av regionalpolitisk karaktär men det kan vara aktuellt att förstärka de territoriella aspekterna.

•

Jordbruket är bara en del av landsbygdens företagande. Det samlade bidraget till förädlingsvärdet är dessutom litet. För att få en hållbar utveckling på landsbygden krävs ett bredare perspektiv än bara jordbrukets.

•

Det är svårt att uppnå flera mål med en åtgärd. För att få en god precision bör åtgärderna renodlas. Det är därmed olämpligt att försöka uppnå samverkan genom att låta en åtgärd ha flera mål.

•

Jordbruksreformen kan på sikt förväntas medföra en minskning av produktionen. Därigenom kan underlaget för sysselsättning

78

pĂĽ landsbygden komma att minska om inte alternativ till dagens produktion kan bli lĂśnsamma.

79

Referenser Andersson, Fredrik C.A. (2004), “Decoupling: The concept and past experience,” SLI Working Paper 2004:1. SLI: Lund.

Bergkvist, Peter (2004), “Pesticide Risk Indicators at National Level and Farm Level,” PM 6/04, Kemikalieinspektionen.

Bogstedt G. och L. Mattsson (1995), ”The value of forests for tourism in Sweden, ” Annals of tourism research, 22, 671-680.

Carlsson, Fredrik, Peter Frykblom och Carl Johan Lagerkvist (2003), “Farm animal welfare: testing for market failure,” Working paper, SLU: Uppsala.

Coelli, T., D.S. P. Rao och G.E. Battese (1998) An introduction to efficiency and productivity analysis, Kluwer Academic Publishers, Boston.

Collins, Ted (2004), Crafts in the English countryside: Towards a future, Countryside Agency: Cheltenham.

De Facto (2004), ”Miljömålen - når vi dem?” Miljömålsrådets uppföljning av Sveriges 15 miljömål.

Drake, Lars (2002), ”Jordbrukslandskapets värde,” i Jordbruk, ekonomi och miljö, SLU Kontakt 15. SLU: Uppsala.

Edman, S. (2004), ”Hållbara laster: Konsumtion för en ljusare framtid,” SOU 2004:119, Edita Nordstedts Tryckeri: Stockholm.

Elofsson, Katarina (2004), ”Att bevara betesmarker – en analys av ekonomiska styrmedel,” Rapport 2004:8, SLI: Lund.

Emanuelsson, Urban (2003), “Effekter av miljöersättningen till betesmarker och slåtterängar,” Bilaga 2 i Levande kulturlandskap – en halvtidsutvärdering av Miljö- och landsbygdsprogrammet,” SOU 2003:105.

Glesbygdsverket (2004a), Årsbok 2004, Glesbygdsverket: Östersund.

80

Glesbygdsverket (2004b), “En god servicenivå i alla delar av landet”. Hur bör målet följas upp och effektutvärderas. Glesbygdsverket: Östersund.

Green, W. H. (1997), Econometric analysis, tredje upplagan, Prentice Hall international: New Jersey, US. Gullstrand, Joakim (2004), “Regional inkomstutveckling och ekonomisk koncentration – med fokus på jordbruket, ” Rapport 2004:4, SLI: Lund.

Henreksen, Magnus (1999), “Drivkrafter för entreprenörskap, nyföretagande och företagstillväxt,” i Tillväxt och ekonomisk politik, Lars Calmfors och Mats Persson (red.). Studentlitteratur: Lund.

Holstein, Fredrik (2002), “Samhällsekonomiska eller biologiska värden?” i Jordbruk, ekonomi och miljö, SLU Kontakt 15. SLU: Uppsala.

ITPS (2004), ”Effektutvärdering av de geografiska målprogrammen inom EU:s strukturfonder, Rapport A2004:9, ITPS: Östersund.

Johansson, Helena och Ingrid Sidenvall (2002), ”Internationell handel – även för jordbruket?” Rapport 2004:1, SLI: Lund.

Johansson, Helena och Eva Kaspersson (2004), “En levande landsbygd – vad kan politik åstadkomma?” Rapport 2004:3, SLI: Lund.

Jordbruksverket (2004a), Tre nya miljöersättningar – Hur blev det?

Rapport från projekt CAP’s miljöeffekter. Rapport 04:05, Jordbruksverket: Jönköping.

Jordbruksverket (2004b), ”Kvalitetskriterier för våtmarker i odlingslandskapet – kriterier för rening av växtnäring med beaktande av biologisk mångfald och kulturmiljöer,” Rapport 2004:2, Jordbruksverket: Jönköping.

Jordbruksverket (2004b), Utvecklingen inom landsbygdsprogrammet 2003, Jordbruksverket: Jönköping.

miljö-

och

Jordbruksstatistisk årsbok 1996, 2000, 2001, 2002 och 2004.

81

Kaspersson, Eva, Joakim Gullstrand, Christian Jörgensen, Jenny Lövbom och Ewa Rabinowicz (2004), “Svensk livsmedelsexport – analys av vilka som exporterar och vad, Rapport 2004:1, SLI: Lund.

Krüger, J., Holmberg, H., Kylin, H. Och Ulén, B. (2003), Ekohydrologi nr 77, Rapport 2003: 12, SLU, Uppsala.

Kyllmar, Katarina (2004), “Nitrogen leachingin small agricultural catchments – Modelling and monitoring for assessing state, trends and effects of counter-measures,” Akademisk avhandling. SLU: Uppsala.

Li C. Z. och L. Mattsson (1993), ”The non-timber value of northern Swedish forests – an economic analysis,” Scandinavian Journal of Forest Research, 8, 426-32.

Martin, Philippe (1998), “Can regional policy affect growth and geography in Europe?” World Economy, 21:6, 757-74.

Meadows, D. H., D. L. Meadows, J. Randers och W.W. Behrens (1972), “The limits to growth,” Report for the Club of Rome’s project on predicament of mankind, New American Library: New York.

Midelfart-Knarvik, Karen H. och Henry G. Overman (2002), ”Delocation and European integration: Is structural spending justified?” Economic Policy, 35, 322-59.

Morell, Mats (2001), Jordbruket i industrisamhället: 1870-1945, Natur och Kultur/LTs förlag: Stockholm.

Nalin, Evald (2000), ”Varför bör CAP – EU:s gemensamma jordbrukspolitik – reformeras?” Rapport 2000:1, SLI: Lund.

Nordström Källström, Helena (2002), ”Att vara lantbrukare eller inte: En studie av förutsättningarna för livskraftigt lantbruk i tre nedläggningsdrabbade områden i Sverige,” Rapport 2002:10, Jordbruksverket: Jönköping.

82

NUTEK (2002), “Indikatorer för regional utveckling: Presentation och kontextindikatorer för utvärdering av regionala strukturfondsprogram, Rapport 2002:3, Nutek: Stockholm.

NUTEK (2004), ”IT i småföretag: Regionala skillnader i användningen av IT,” Rapport B 2004:1, NUTEK och Industriförbundet: Stockholm.

OECD (2001a), Sustainable development: Critical issues, OECD: Paris.

OECD (2001b), Multifunctionality: Towards an analytical framework, OECD:Paris.

OECD (2004), Implementing sustainable development: Key results 2001-2004, OECD: Paris.

Olsson, Krister (2003), ”Från bevarande till skapande av värde,” Akademisk avhandling 2003:5, Stockholm: Kungliga Tekniska Högskolan.

Putnam, Robert D. (1993), Making democracy work: Civic traditions in modern Italy, Princeton University Press.

Quennerstedt, Mikael, Marie Sundberg och Johan Öhman (1999), ”Friluftsliv, hälsa och livskvalitet,” i Friluftslivets pedagogik Brügge, Glantz och Sandell (red.), Liber: Stockholm SCB (2003), ”Jordbruksföretagens kombinationsverksamheter 2002,” Rapport 14 feb 2003, SCB: Stockholm.

SLI (2000), ”Varför bör CAP – EU:s gemensamma jordbrukspolitik – reformeras?” Rapport 2000:1, SLI: Lund.

SLI (2002), ”Internationell handel – även för jordbruket?” Rapport 2004:1, SLI: Lund.

SLI (2004), “Decoupling: The concept and past experience,” SLI Working Paper 2004:1. SLI: Lund.

SLI (2004), “Svensk livsmedelsexport – analys av vilka som exporterar och vad, Rapport 2004:1, SLI: Lund.

83

SLI (2004), “En levande landsbygd – vad kan politik åstadkomma?”

Rapport 2004:3, Livsmedelsekonomiska Institutet: Lund.

SLI (2004), “Regional inkomstutveckling och ekonomisk koncentration – med fokus på jordbruket, ” Rapport 2004:4, SLI: Lund.

SLI (2004), ”Att bevara betesmarker – en analys av ekonomiska styrmedel,” Rapport 2004:8, SLI: Lund.

Skogsstyrelsen (2003), ”Skogens sociala värden,” Rapport, Skogsstyrelsen: Jönköping.

Skr 2001/02), ”Nationell strategi för hållbar utveckling,” Regeringens skrivelse 2001/02:172: Stockholm.

Skr (2003/04), ”En svensk strategi för hållbar utveckling – ekonomisk, social och miljömässig,” Regeringens skrivelse 2003/04:129. Stockholm.

SOU (2003:29), ”Mot en ny landsbygdspolitik,” Betänkande av Utredningen om översyn av Glesbygdsverkets roll och uppdrag inom den nya landsbygdspolitiken, Fritzes: Stockholm.

SOU (2003:105), ”Levande kulturlandskap – en halvtidsutvärdering av Miljö- och landsbygdsprogrammet,” Betänkande av Utredningen om utvärdering av Miljö- och landsbygdsprogrammet efter halva programtiden, Fritzes: Stockholm.

Stenbacka, Susanne (2001), ”Landsbygdsboende i inflyttarnas perspektiv; intention och handling i lokalsamhället,” Geografiska regionstudier nr 42 , Uppsala universitet: Uppsala.

Stenseke, Marie (2004), ”Bönder och naturbetesmarker” Del 1 Bygdeperspektiv, Choros 2004:1. Kulturgeografiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet: Göteborg.

Sveriges officiella statistik, Statistiska meddelanden JO 20 SM 0401, JO 30 SM 0401, JO 34 SM 0401, JO 20 SM 0402, JO 42 SM 0401.

84

Turner, R. K., D. Pearce och I. Bateman (1994), Environmental economics: an elementary introduction, Harvester Wheatsheaf: London.

Weiss, C.R. (1999) �Farm Growth and Survival: Econometric Evidence for Individual Farms in Upper Austria,� American Journal of Agricultural Economics, 81:103-116.

World Commission on Environment and Development (WCED) (1987), Our common future, Oxford University Press: Oxford, UK.

85

Appendix till kapitel 3 Diagram A3.1: Förändring av andel män1995 –2002 i olika stödområden per områdestyp

10,00%

Andel män

5,00% 1-3 4-5

0,00%

GLE

TOG

TON

TOT

9

-5,00% -10,00% Områdestyp Källa: SCB. Jordbruksverket Regional balans. GLE=Glesbygd, TOG=Tätort i glesbygd, 1000 – 10 000 inv.

TON=Tätortsnära landsbygd, TOT=Tätort>10 000 inv.

86

Diagram A3.2: Förändring av andel kvinnor 1995-2002 i olika stödområden per områdestyp

10,00%

Andel kvinnor

5,00% 1-3

0,00% GLE

TOG

TON

TOT

4-5 9

-5,00% -10,00% -15,00% Områdestyp

Källa: SCB, Jordbruksverket; Regional balans. GLE=Glesbygd, TOG=Tätort i glesbygd, 1000 – 10 000 inv.

TON=Tätortsnära landsbygd, TOT=Tätort>10 000 inv.

Diagram A3.3: Förändring av andel manliga jordbrukare i olika åldersgrupper 1995 – 2002

35 30 25 20 15 10 5 0

Män 1995 Män 2002

16-19 20-24 25-34 35-44 45-54 55-64

Källa: SCB, sysselsatta efter kön, ålder och näringsgren. Jordbruksverket; Regional balans.

87

Diagram A3.4: Förändring av andel kvinnliga jordbrukare i olika åldersgrupper 1995 – 2002

30 25 20

Kvinnor 1995

15

Kvinnor 2002

10 5 0 16-19 20-24 25-34 35-44 45-54 55-64

Källa: SCB, sysselsatta efter kön, ålder och näringsgren. Jordbruksverket; Regional balans

Diagram A3.5: Andel kvinnor och män i olika inkomstintervall

Procent

60,00%

40,00% Män Kvinnor

20,00%

18 80 0 -1 16 60 02 24 4 0 03 32 2 0 04 40 0 0 050 0 50 0-

0,00%

Inkomstintervall (tusen kr)

Källa: SCB, inkomst av näringsverksamhet

88

Diagram A3.6: Andelen män i olika inkomstintervall fördelat på olika stödområden 2002

Män

Procent

60,00% 1-3

40,00%

4-5 9

20,00%

18 80 0 -1 16 60 02 2 4 40 03 32 20 04 40 0 0 050 0 50 0-

0,00%

Inkomstintervall (tusen kr)

Källa: SCB, inkomst av näringsverksamhet

89

Diagram A3.7: Andel kvinnor i olika inkomstintervall fördelat på stödområden 2002

Kvinnor 60,00%

Procent

40,00%

1-3 4-5 9

20,00%

050

18 80 0 -1 16 60 02 24 40 03 32 20 04 40 00 050 0

0,00%

Inkomstintervall (tusen kr)

Källa: SCB, inkomst av näringsverksamhet Diagram A3.8: Andelen män i olika inkomstintervall fördelat på olika områdestyp 2002

Män

GLE

40,00%

TOG TON

20,00%

TOT

0,00% 18 80 0 -1 16 60 02 24 40 03 32 20 04 40 00 050 0 50 0-

Procent

60,00%

Inkomstintervall (tusen kr)

90

Källa: SCB, inkomst av näringsverksamhet Diagram A3.9:. Andelen kvinnor i olika inkomstintervall fördelat på olika områdestyper 2002

Kvinnor 80,00%

Procent

60,00%

GLE TOG

40,00%

TON TOT

20,00%

18 80 0 -1 16 60 02 24 40 03 32 20 04 40 00 050 0 50 0-

0,00%

Inkomstintervall (tusen kr)

Källa: SCB, inkomst av näringsverksamhet. GLE=Glesbygd, TOG=Tätort i glesbygd, 1000 – 10 000 inv.

TON=Tätortsnära landsbygd, TOT=Tätort>10 000 inv.

Diagram A3.10: Måluppfyllelsen i procent av vissa miljöersättningar 2003 500

Procent

400 300 200

Ekologisk produktion, djurenheter

Ekologisk produktion, areal

Våtmarker och småvatten (skötsel)

Skyddszoner

Bevarande av natur- och kulturmiljöer

Bevarande av betesmarker och slåtterängar

Öppet och varierat odlingslandskap

0

Åtgärder för minskat kväveläckage

100

Stödform

Källa: Jordbruksverket

91

Appendix till kapitel 6 Definition av variabler i kapitel 6 Effektivitetsindexet baseras på en uppskattning av produktionsfunktionen med hjälp av en stokastisk front, med hjälp av ett outputindex och 39 olika inputs. Denna metod utgår från att alla avvikelser från den skattade produktionsfunktionen består av en slumpmässig felterm (som kan bero på skillnader i väderförhållanden) och en icke-negativ slumpvariabel som speglar teknisk ineffektivitet i produktionen. För en mer utförlig beskrivning, se Coelli et al (1998).

Specialiseringsindexet mäter i vilken grad ett företag (eller en kommun) specialiserar sin djurhållning (eller åkermark) och definieras som: Hƒ=Σis2iƒ

om ƒ har åker (eller djurhållning) annars 0,

Där s är andelen av djurtypen (eller grödarealen) i som finns i företaget (eller i kommunen) ƒ.

Känslighetsanalys vid regressionsanalysen Ett test behandlar i vilken utsträckning resultaten skulle kunna påverkas av en relation mellan de förklarande variablerna (multikolliniäritet).

Detta problem kan leda till att relationer mellan dimensioner inte upptäcks på grund av att den statistiska säkerheten försämras eller att de relationer som påvisas är de motsatta i verkligheten. Test för mulitkolliniäritet visar inte på att detta skulle vara ett problem för skattningarna. Resultaten jämfördes även med en regression då endast en förklarandevariabel per dimension inkluderades, men sambanden var desamma.

För det andra kan resultaten påverkas av att det finns icke-observerbara variabler som påverkar nivån på en variable för företag (eller kommuner) som befinner i en viss region. För att ta hänsyn till detta baseras alla

92

resultat på en specifikation som inkluderar binära variabler (dummy) för varje produktionsområde.110 För det tredje används ”Cooks distans” i tabellerna nedan för att undersöka om det finns någon specifik observation som har en stor inverkan på de skattningar som redovisas. Testen indikerar att så inte är fallet.

Slutligen kan resultaten påverkas av att feltermens varians skiljer sig åt mellan företag eller kommuner, vilket innebär att den statistiska säkerheten försämras. I denna studie minimeras denna risk med hjälp av ”Whites” skattningar.111 Ytterligare ett sätt att kontrollera för detta problem är att använda sig av vikter som tar hänsyn till en större varians i feltermen för vissa grupper av företag. Resultaten från en viktad regression, då företagens eller kommunens storlek används som vikter, skiljer sig inte nämnvärt från de resultat som har redovisats.

110 111

Den binära variabeln tar värdet 1 för alla företag (kommuner) som hör till ett se Greene (1997).

93

Resultat Tabell A6.1: Regressionsanalys på företagsnivå Beroende variabler Effektivitetsindex

Variabler Effektivitets index Standard timmar (1000-tal) Andel ekologisk areal Specialiseringsindex (djur) Specialiserings index (gröda) Andel vall Gödningsmedel per areal Bekämpningsmedel per areal

Andel ekologisk areal

Diversifieringsindikat or

0.008 (0.58) 0.023 (0.15)

0.002 (0.92) 0.026 (0.28)

-0.08 (0.62) -0.08 (0.77) 0.11 (0.59) -0.30 (0.33) -0.002 (0.85) -0.01 (0.16)

0.120 (0.16) -0.082 (0.44) -0.218 (0.03) -0.076 (0.61) 0.008 (0.25) -0.009 (0.11)

Diversifieringsindikator Ålder

0.03 (0.72) 0.37 (0.00)

0.063 (0.06) 0.001 (0.45)

Mjölk indikator (1 om företaget är inriktad på mjölkproduktion annars 0)

-0.55 (0.00)

-0.023 (0.30)

-0.081 (0.02)

R2 (justerad) Högsta VIF-värde a Theils multikollinearitets effekt b Högsta värde för Cooks distansmått c

0,14 1,97 -0,02 0,02

0.04 1.38 0.03 0.07

0.03 1.96 0.02 0.04

Noter: Alla regressionsresultat baseras på en regression med binära variabler som indikerar vilket produktionsområde varje företag tillhör. Koefficienter till dessa binära variabler och konstanten rapporteras inte för att spara plats. Kursiverade värden inom parenteser representerar sannolikhetsvärdet vid ett tvåsidigt t-test och de baseras på en heteroskedasticitetskonsistent kovariansmatris. a Tumregeln säger att ett VIF värde över 11 indikerar att det finns ett kollinearitetsproblem mellan de förklarande variablerna. b Ju mer detta mått avviker från noll desto större är kollinearitetsproblemen. c Detta mått indikerar vilket inflytande enskilda observationer har på de skattade parametrarna. Ju högre värde desto större inflytande har en enskild observation på skattningen.

Källa: Egna beräkningar.

94

Tabell A6.2: Regressionsanalys på kommunnivå Beroende variabler Arbetsproduktivitet

Variabler Arbetsproduktivitet (1000-tal) Standard timmar (1000-tal) Andel jordbruksmark Andel sysselsatta inom jordbruket Andel ekologisk areal Specialiseringsindex (djur) Specialiserings index (gröda) Stöd per areal till betesmark (1000-tal) Stöd per areal till ekologisk produktion (1000-tal) Andel jordbruksföretag med diversifierings-aktiviteter Medelålder Andel arbetslösa Utflyttningsgrad

R2 (justerad) Högsta VIF-värde a Theils multikollinearitets effekt b Högsta värde för Cooks distansmått c

Andel ekologisk areal

Andel jordbruksföretag med diversifieringsaktiviteter

0.007 (0.07) 2-E6 (0.75) -0.13 (0.00) 1.57 (0.12)

-0.001 (0.80) -4-E5 (0.00) -0.11 (0.08) -1.24 (0.14)

0.80 (0.30) -0.46 (0.03) 1.32 (0.11) -0.003 (0.81) -0.008 (0.81)

-0.04 (0.79) -0.007 (0.67) -0.15 (0.00) 0.006 (0.01) -0.001 (0.91)

0.06 (0.89) 0.07 (0.00) -10.00 (0.21) - 5.78 (0.41)

-0.06 (0.42) -0.002 (0.43) 1.48 (0.00) -0.01 (0.99)

0,10 2,73 0,06 0,25

0.31 3.90 0.23 0.18

0.16 5.60 0.02 0.39

Noter: Alla regressionsresultat baseras på en regression med binära variabler som indikerar vilket produktionsområde varje kommun tillhör. Koefficienter till dessa binära variabler och konstanten rapporteras inte för att spara plats. Kursiverade värden inom parenteser representerar sannolikhetsvärdet vid ett tvåsidigt t-test och de baseras på en heteroskedasticitetskonsistent kovariansmatris. a Tumregeln säger att ett VIF värde över 11 indikerar att det finns ett kollinearitetsproblem mellan de förklarande variablerna. b Ju mer detta mått avviker från noll desto större är kollinearitetsproblemen. c Detta mått indikerar vilket inflytande enskilda observationer har på de skattade parametrarna. Ju högre värde desto större inflytande har en enskild observation på skattningen.

Källa: Egna beräkningar.

95

Jordbruksverkets rapporter 2005 1.

Ängs- och betesmarksinventeringen 2002–2004

2.

Ängs- och betesmarksinventeringen – inventeringsmetod

3.

Merkostnader och mervärden i svenskt jordbruk

Rapporten kan beställas från Jordbruksverket, 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 (vx) Fax 036 34 04 14 E-post: jordbruksverket@sjv.se Internet: www.sjv.se

ISSN 1102-3007 ISRN SJV-R-05/4-SE SJV offset, Jönköping, 2005 RA05:4