ra04_12

FÜrändringar av behÜrighetsutbildningarna

Rapport 2004:12 Foto: Mats Pettersson

Förändringar av behörighetsutbildningarna

Växtskyddsenheten 2004-06-04 Referens Alf Djurberg Ingrid Hedström Karin Jahr

Innehåll Sammanfattning ....................................................................................................................... 5 Inledning............................................................................................................................. 5 Nuvarande system .............................................................................................................. 5 Framtida utformning .......................................................................................................... 6 Konsekvensanalys .............................................................................................................. 7 1

2

3

Inledning ........................................................................................................................... 9 1.1

Uppdraget ................................................................................................................... 9

1.2

Arbetsgång ................................................................................................................. 9

1.3

Målet med översynen ............................................................................................... 10

1.4

Översynens omfattning ............................................................................................ 10

Nuvarande system .......................................................................................................... 11 2.1

Nuvarande regler ...................................................................................................... 11

2.2

Beskrivning av kursernas nuvarande utformning..................................................... 12

2.2.1

Kursernas mål................................................................................................... 12

2.2.2

Kursernas innehåll............................................................................................ 12

2.2.3

Kursledning och kvalitetssäkring ..................................................................... 12

2.2.4

Giltighet och repetitionsintervall...................................................................... 12

2.2.5

Grund- och repetitionskurs inom bekämpningsområde A, behandling då medlen inte används som betningsmedel ......................................................... 12

2.2.6

Grund- och repetitionskurs inom bekämpningsområde B, behandling då medlen används som betningsmedel ................................................................ 13

2.2.7

Användning av 2L-medel vid behandling av enskilda plantor i skogsplantering mot skadeinsekter samt för att avskräcka storvilt ............................................ 13

2.2.8

Användning av 2L-medel vid bekämpning av varroakvalster i bigårdar......... 13

2.2.9

Fortbildning för kursledning ............................................................................ 13

2.2.10

Kursansvar........................................................................................................ 13

2.2.11

Administration.................................................................................................. 14

2.2.12

Kursmaterial ..................................................................................................... 14

Förslag och beslut om framtida utformning................................................................ 15 3.1

Kompetens hos huvudman, kursledning och föreläsare........................................... 15

3.1.1

Huvudman ........................................................................................................ 15

3.1.2

Kursledning ...................................................................................................... 16

3.1.3

Föreläsare ......................................................................................................... 16

3.1.4

Närvaro............................................................................................................. 17

1

3.1.5

Prov .................................................................................................................. 17

3.1.6

Språk................................................................................................................. 18

3.1.7

Dyslexi ............................................................................................................. 18

3.1.8

Kursavgifter...................................................................................................... 18

3.1.9

Kursutvärdering................................................................................................ 18

3.2

Fortbildning för huvudmän och kursledningar......................................................... 18

3.3

Samordning av specialkurser ................................................................................... 18

3.4

Förändring av kunskapsbevis och tillstånd .............................................................. 19

3.5

Samordning med funktionstester.............................................................................. 20

3.6

Behörighetens giltighet och intervall ....................................................................... 20

3.7

Ändringar av kursplanerna ....................................................................................... 21

3.7.1

Mål och syfte med kurserna ............................................................................. 21

3.7.2

Kursernas längd................................................................................................ 21

3.7.3

1.3-utbildning ................................................................................................... 21

3.7.4

Kortare repetitionsintervall och årliga utskick ................................................. 21

3.8

Kurshandledning ...................................................................................................... 22

3.9

Kurslitteratur ............................................................................................................ 22

3.10

Utbildningarna.......................................................................................................... 23

3.10.1

Bekämpningsområde A, behandling då medlen inte används som betningsmedel................................................................................................... 23

3.10.2

Bekämpningsområde B, då medlen används som betningsmedel.................... 26

3.10.3

Användning av bekämpningsmedel vid behandling av enskilda skogsplantor mot insekter samt fläckvis behandling mot ogräs i skogsplantering................ 29

3.10.4

Användning av bekämpningsmedel vid bekämpning av varroakvalster i bigårdar............................................................................................................. 30

4

Behov av förändringar i lagstiftningen ........................................................................ 33

5

Diskussion av förslagen.................................................................................................. 35

6

5.1

Ansvarsfördelning .................................................................................................... 35

5.2

Kvalitetssäkring för likriktning ................................................................................ 35

5.3

Samordning .............................................................................................................. 36

5.4

Kvalitetsförbättring för riskminskning..................................................................... 36

Konsekvensanalys........................................................................................................... 39 6.1

2

Arbetstimmar............................................................................................................ 39

6.1.1

Länsstyrelserna................................................................................................. 39

6.1.2

Kursdeltagarna ................................................................................................. 39

6.1.3

Jordbruksverket ................................................................................................ 39

6.1.4 6.2

Huvudman och kursledning ............................................................................. 40

Ekonomiskt............................................................................................................... 40

6.2.1

Länsstyrelserna................................................................................................. 40

6.2.2

Kursdeltagarna ................................................................................................. 41

6.2.3

Jordbruksverket ................................................................................................ 42

6.2.4

Huvudmän och kursledning ............................................................................. 42

Nuvarande kursplaner för utbildning för att få använda bekämpningsmedel inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel.......................................................................... 43 Kursplaner för utbildning för att få använda bekämpningsmedel inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel............................................................................................ 57 Andra bekämpningsmedelsutbildningar.............................................................................. 81 Socialstyrelsens bekämpningsmedelsutbildning .................................................................. 81 Arbetsmiljöverkets bekämpningsmedelsutbildning ............................................................. 81

3

Sammanfattning Inledning Enligt förslaget till nytt handlingsprogram för användningen av bekämpningsmedel har en översyn gjorts av behörighetsutbildningarna för de som använder bekämpningsmedel inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel.

Arbetsgruppen har sett över såväl kursernas längd, kursplan (innehåll) samt litteratur och administration.

I denna rapport presenteras arbetsgruppens förslag, de slutsatser som har dragits efter remissrundan som genomfördes under vintern 2004 och vilka förändringar som kommer att genomföras i utbildningarna. Remissvaren har tagits i beaktande och om arbetsgruppens förslag inte kommer att genomföras i sin helhet framgår det i rapporten.

Målet med översynen var att kurserna ska bidra till en ökad fokusering på riskminskning vid hantering av bekämpningsmedel enligt intentionerna i det nya handlingsprogrammet för användning av bekämpningsmedel i jordbruket och trädgårdsnäringen, att få en kvalitetssäkring och likriktning över landet samt att skapa en central samordning för att underlätta för länsstyrelser och deltagare att hitta kurser i landet. Samtliga förslag syftade till att göra det tydligare vem som har ansvar för olika delar av behörighetsutbildningarna och att kraven på kurserna och kursdeltagarna är tydliga.

Nuvarande system Idag finns ca 31 500 giltiga behörigheter inom fyra olika områden: -

för jordbruk, trädgårdsskötsel och plantskolor, (bekämpningsområde A, behandling då medlen inte används som betningsmedel) klass 2L och 1L, kurstid fyra dagar, för betningsmedel, (bekämpningsområde B, behandling då medlen används som betningsmedel) klass 2L och 1L, kurstid två dagar, för användning av bekämpningsmedel vid behandling av enskilda plantor i skogsplantering och för att avskräcka storvilt (s.k. skogskurs) endast klass 2L, kurstid en dag samt vid bekämpning av varroakvalster i bigårdar (s.k. bikurs) endast klass 2L, kurstid en dag.

Generellt gäller behörigheterna under utbildningsåret och sedan i fem år räknat från året efter det att kursdeltagaren gick utbildningen och därefter ska en repetitionsutbildning genomgås.

Repetitionsutbildning kan genomgås under de närmaste tre åren efter att behörigheten har gått ut men under denna tid är sprutföraren inte behörig att använda bekämpningsmedel.

För bekämpningsområde A och B inom vilka det finns möjlighet att använda klass 1L-medel ska sprutföraren, eller betaren, för att erhålla tillstånd för användning av dessa medel lämna in ett intyg om att man med handledning under 5 dagar har hanterat klass 2L-medel. Till dessa områden (bekämpningsområde A och B) finns även repetitionskurser omfattande en dag.

5

Framtida utformning Kvalitetssäkring Kurserna kvalitetssäkras genom att specifika krav ställs på huvudmän (länsstyrelserna), kursledning och föreläsare på kurserna. Huvudmän och kursledning ska ha en aktuell behörighet inom det område som kursen behandlar. Huvudmän och kursledning ska minst vartannat år gå Jordbruksverkets fortbildning Att använda kemiska bekämpningsmedel.

Samtliga kurser har fått ett gemensamt syfte och varje kurs har fått egna mål.

Kursplanen kompletteras med minimikrav för provens omfattning och frågor som ska vara korrekt besvarade.

Kvalitetssäkringen syftar till att alla behöriga användare av bekämpningsmedel i landet ska ha samma kunskaper då de har genomgått och blivit godkända på en kurs oavsett var i landet den har genomförts.

Litteratur och material Arbetsgruppen föreslår att kursernas obligatoriska litteratur förändras något. Boken Bekämpning i praktiken tas bort och ersätts med ett kompendium med exempel på säkerhetsdatablad, preparatblad och etiketter för ett urval av preparat.

Jordbruksverket ska kontinuerligt ta fram mer lättillgängligt material som kan användas som pedagogiska inslag i kurserna enligt förslaget.

Som komplement till kursplanen tas det fram en kurshandledning. I kurshandledningen ska konkreta tips, idéer och tankar presenteras i anknytning till olika avsnitt i kursplanen. Den ska också rymma förslag på föreläsare, pedagogiska metoder för att variera undervisningen samt saker att tänka på kring lokaler och utskick.

Kursernas upplägg Grundkursen inom bekämpningsområde A (behandling då medlen inte används som betningsmedel) får ett nytt avsnitt med praktiska moment.

Grundkursen inom bekämpningsområde B (behandling då medlen används som betningsmedel) förlängs med en timme för att möjliggöra mer tid för studiebesöket.

Repetitionskurserna byter namn till fortbildningskurser och kompletteras med utskick, årligen vid behov, som en mer kontinuerlig information mellan kurstillfällena.

Arbetsgruppen föreslår att kurserna inom bekämpningsområde B genomförs endast i ett par län, enligt förslaget av Skåne och Örebro läns länsstyrelser. Motivet till detta är att kunna hålla uppe kompetensen hos kursledningen och att få ett tillräckligt antal deltagare på kurserna. Svaren till remissen har gett anledning till att gå vidare med ytterligare diskussioner med länsstyrelserna om betningskursernas samordning.

Jordbruksverket samordnar samtliga kurser som erbjuds i landet under en kurssäsong. Detta ska ske genom att alla planerade kurser publiceras på Jordbruksverkets hemsida så att både kursdeltagare och länsstyrelser kan hitta till kurser utanför det egna länet.

Det föreslås att kunskapsbeviset ändras till tillstånd för att möjliggöra en indragning vid fällande dom p.g.a. förseelser vid hantering av bekämpningsmedel. Detta förslag har bemötts positivt i remissvaren och kräver en förordningsändring vilken Jordbruksverket kommer begära i en skrivelse till Miljödepartementet.

6

Praktikintyget som krävs vid tillstånd för klass 1L försvinner eftersom det idag saknas krav för den handledda praktiken och ingen uppföljning sker. Arbetsgruppen har ansett att det är bättre att ha kontroll på de praktiska övningarna genom att ha dessa som ett eget avsnitt i grundkursen.

Intervallet mellan utbildningstillfällena blir kortare och de vilande åren för repetition försvinner. Det nya intervallet är fem år (sprutsäsonger) mot dagens intervall om utbildningsåret plus fem år.

Fortbildning för huvudmän och kursledning Fortbildningskurserna Att använda kemiska bekämpningsmedel som Jordbruksverket idag erbjuder länsstyrelserna och de externa aktörerna som deltar i behörighetsutbildningarna fortsätter. Formerna för hur dessa ska se ut föreslås Jordbruksverket se över under 2004.

Konsekvensanalys Enligt förslaget om att kursintervallet blir något kortare kommer kostnaden för deltagarna att öka något.

Enligt förslaget om att införa praktik på grundkursen kan en grundkurs inom bekämpningsområde A komma att bli dyrare. Med den extra kostnaden för länsstyrelsen som ska täckas innebär detta en ökad kostnad för grundkursen på ca 330 kronor per deltagare som ska fördelas över den 5-årsperiod som behörigheten gäller.

Grundkursen inom bekämpningsområde B, som förlängs med en timme, påverkar inte kursavgiften i samma utsträckning utan här hamnar kostnadsökningen på ca 250 kronor per deltagare då länsstyrelsens kostnad ska täckas. Dock kan enskilda kursdeltagare på kurserna inom bekämpningsområde B få en högre kostnad till följd av förslaget att endast två länsstyrelser ska ge kurserna. Den ökade samordningen anses ändå av arbetsgruppen totalt ge lägre kostnader för länsstyrelserna bl.a. genom att färre personer behöver upprätthålla kompetens inom området.

7

1 Inledning De utbildningar som användare av kemiska bekämpningsmedel i klass 2L och 1L1 måste gå för att kunna ansöka om ett kunskapsbevis eller tillstånd brukar kallas behörighetskurser.

Majoriteten av kursdeltagarna är jordbrukare eller trädgårdsodlare. Kurserna ger användaren kunskaper för att kunna hantera bekämpningsmedel på ett för sin egen hälsa och omgivande miljö säkert sätt. Kurserna förmedlar också kunskaper om växtskadegörare och en behovsanpassad bekämpning. Det finns idag fyra olika grundutbildningar. De kan ge sex olika behörigheter, i form av fyra olika kunskapsbevis samt två olika tillstånd. Dessutom finns två olika repetitionsutbildningar.

1.1 Uppdraget I förslaget till handlingsprogram (SJV rapport 2002:7) lyfts behörighetsutbildningarna fram i samtliga handlingsalternativ som ett område som bör ses över. I beskrivningen av huvudalternativets åtgärder står det om behörighetsutbildningarna: ”En översyn av dagens utbildningssystem ska genomföras. Målet med översynen är dels att få ett utbildningssystem som passar till dagens situation vad det gäller tillgång på kompetens för att genomföra kurserna samt att få aktuella och funktionella regler och kursplaner.”

Som en konsekvens av rapporten tillsattes i början av 2003 en arbetsgrupp med representanter från tre länsstyrelser och Jordbruksverkets växtskyddsenhet.

I budgetpropositionen 2003/04:1 har regeringen i huvudsak antagit förslaget till handlingsprogram och regeringen anser att den föreslagna översynen av behörighetsutbildningarna bör genomföras.

I förslaget till handlingsprogram har särskilt lyfts fram riskminskning i samband med hantering av bekämpningsmedel samt riskerna för vatten och arbetsmiljö.

1.2 Arbetsgång Arbetsgruppen har under arbetet varit sammansatt av Kerstin Larsson, länsstyrelsen i Skåne län, Karin Almgren, länsstyrelsen i Västra Götalands län och Helena Johansson från länsstyrelsen i Västmanlands län samt Else-Marie Mejersjö och Ingrid Hedström från Jordbruksverkets växtskyddsenhet i Jönköping och Karin Jahr och Alf Djurberg från Växtskyddscentralen i Linköping. Arbetsgruppen har således haft god representation av personal som årligen arbetar med behörighetskurserna och frågor i anslutning till dessa. För kurserna inom skogs- resp. biområdet har arbetsgruppen tagit in synpunkter från andra personer som årligen arbetar med dessa kurser. Detta för att kunna orientera sig om hur kurserna fungerar idag, deras för- och nackdelar, hur de uppfattas av målgruppen och vilka förändringar som är önskvärda.

En hearing hölls den 26 november 2003 med representanter från Hushållningssällskapen, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Skogsstyrelsen, Svenska Golfförbundet och Svenska Lantmännen.

1

När ett kemiskt bekämpningsmedel godkänns av Kemikalieinspektionen placeras det i klass 1, 2 eller 3. Medel i klass 1L får användas yrkesmässigt inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel och endast av den som har tillstånd och utbildning. Medel i klass 2L får användas yrkesmässigt inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel och endast av den som har utbildning.

9

Synpunkter som kommit in före och under arbetets gång från bl.a. landets länsstyrelser har diskuterats.

Förslagen skickades ut på remiss till samtliga landets länsstyrelser samt myndigheter, företag och organisationer inom näringen den 22 januari 2004 med svar begärda till den 20 februari 2004.

I denna rapport presenteras arbetsgruppens förslag, de slutsatser som har dragits efter remissrundan som genomfördes under vintern 2004 och vilka förändringar som ska genomföras i utbildningarna. Remissvaren har tagits i beaktande och om arbetsgruppens förslag inte kommer att genomföras i sin helhet framgår det i rapporten under rubriken slutligt förslag.

1.3 Målet med översynen En ökad fokusering på riskminskning vid hantering av bekämpningsmedel enligt intentionerna i det nya handlingsprogrammet, har varit en viktig målsättning för arbetet liksom att förenkla och förtydliga regler och administration kring behörighetskurserna.

Arbetsgruppen anser att det är viktigt att ansvarsfördelningen är tydlig för dem som arbetar med behörighetsutbildningarna.

Eftersom resurser och kursutbud varierar mellan länsstyrelserna medför det skillnader i kvaliteten på kurserna. Målet med översynen har därför även varit att få en kvalitetssäkring och likriktning över landet samt att skapa en central samordning för att underlätta för länsstyrelser och deltagare att hitta kurser i landet.

Jordbruksverkets avsikt är att införa de förändringar som kommer till stånd efter arbetsgruppens förslag och remissförfarandet till kurssäsongen 2004-2005.

1.4 Översynens omfattning Arbetsgruppen har valt att ta ett helhetsgrepp på utbildningarna och arbetet runt omkring dem.

Varje kurs har behandlats för sig men vissa frågor, såsom litteratur och kvalitetssäkring, har även diskuterats gemensamt för flera eller för alla kurserna.

10

2 Nuvarande system Behörighetsutbildningarna har funnits sedan 1964 och har sedan de infördes genomgått flera förändringar. Fram till 1990 behövde endast de som skulle använda klass 1L-preparat gå utbildningen. Inför sprutsäsongen 1990 infördes utbildning även för användning av preparat i klass 2L. Grundkursen kom då att omfatta tre dagar för klass 2L samt en extra dag för tillståndet för klass 1L. I det förslag till handlingsprogram för bekämpningsmedel som lades fram 1996 föreslogs att grundkursen för klass 1L och 2L båda skulle omfatta fyra dagar och vara gemensam. Denna förändring genomfördes 1999.

Under senare delen av 1990-talet förändrades även litteraturen som används i kurserna, men kursplanerna var oförändrade. Nuvarande kursplan finns som bilaga till rapporten (bilaga 1).

Idag finns 31 397 kunskapsbevis varav 20 100 även har tillstånd för klass 1L-medel. Dessa fördelar sig på de olika behörigheterna enligt följande: (SPRUT 20031031) Kunskapsbevis (2L) Bekämpningsområde A 29 174 Bekämpningsområde B 786 Skog 758 Bi 679 Summa:

varav Tillstånd (1L) 19 463 637

31 397

För bekämpningsmedel med annan bokstavsbeteckning än L finns andra utbildningar, se bilaga 3. De berörs inte av denna översyn.

2.1 Nuvarande regler Utbildningarna för att få kunskapsbevis och tillstånd för att använda kemiska bekämpningsmedel inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel regleras idag av Förordningen (1998:947) om bekämpningsmedel och Jordbruksverkets föreskrift (1993:59) om kunskapskrav och tillstånd för att få använda vissa bekämpningsmedel.

Förordningen reglerar vilka bekämpningsmedel som ska vara kopplade till kunskapskrav och tillstånd samt vilka myndigheter som får föreskriva om kunskapskrav, tillstånd och åldersgränser. Enligt 13 § förordningen (1998:947) om bekämpningsmedel får Jordbruksverket besluta att länsstyrelsen ska svara för utbildningen vilket Jordbruksverket har gjort i föreskriften.

Föreskriften preciserar förordningen och anger åldersgräns, kunskapskrav och giltighet för tillstånd och kunskapsbevis. Enligt föreskriften kan andra utbildningar än länsstyrelsernas godkännas av Jordbruksverket vilket har gjorts genom att ett avtal finns med Skogsstyrelsen om att de ska svara för genomförandet av skogsutbildningarna. Detta sker idag genom Skogsvårdsstyrelserna.

Föreskriften kompletteras av ett beslut genom vilket kursplan och kunskapsmål fastställs.

Bilagt beslutet finns kursernas kursplaner omfattande definitioner om deltagarna, målen och upplägget, innehåll, litteratur samt lärare.

Tillstånden kunde tidigare dras in genom hänvisning till Jordbruksverkets föreskrift, SJVFS 1993:59, 8 § om det vid tillsyn fanns brister i hantering och användning av bekämpningsmedel. Vid ett nyligen avgjort mål i Miljödomstolen var utslaget att hänvisning bör göras till 24 kap 3 § MB eftersom denna är av senare datum och mildare skriven än Jordbruksverkets föreskrift. Då endast kunskapsbevis finns kan detta inte dras in men 11

innehavaren kan upplysas om att berörd myndighet anser att kunskaperna inte längre finns och att behörigheten därmed upphör.

Kunskapsbevisen utgör den stora andelen av behörigheterna. De som har ett tillstånd för klass 1L-medel har även ett kunskapsbevis för klass 2L-medel.

Enligt Kemikalieinspektionens allmänna råd (1987:5) om överlåtelse av bekämpningsmedel som tillhör behörighetsklass 1 eller 2 framgår att försäljning av bekämpningsmedel av behörighetsklass 1 och 2 bör ske på ett sådant sätt att det kan kontrolleras att köparen är en yrkesmässig användare. Det är därför idag vanligt att handeln kontrollerar att behörighet finns av dem som köper bekämpningsmedel.

2.2 Beskrivning av kursernas nuvarande utformning 2.2.1 Kursernas mål Kurserna har i sin nuvarande utformning ett formulerat mål om att deltagaren efter genomgången kurs ska uppfylla de kunskapskrav som krävs för att få använda de bekämpningsmedel som kursen omfattar. Vad kunskapskraven innebär saknas information om. Även om det inte är uttalat så är målet med kurserna att minska användningen och riskerna kring hanteringen av bekämpningsmedel samt att behovsanpassa användningen. De som genomgått kurserna och avlagt ett godkänt prov ska ha de kunskaper som han eller hon kommer att behöva för att korrekt utföra en bekämpning.

2.2.2 Kursernas innehåll Kursernas innehåll anges idag endast som stödord under de rubriker som finns i kursplanens tidsfördelning. Utifrån denna uppställning får sedan varje kursledare själv lägga upp schema och innehåll på sina kurser.

2.2.3 Kursledning och kvalitetssäkring Idag genomför de flesta länsstyrelser alla momenten av förberedelser, genomförande och efterarbete av kurserna. Ett fåtal länsstyrelser låter andra aktörer ta hand om genomförandet av kurserna och sköter själva endast kallelser, examination och registrering.

Innehållet och proven skiljer sig över landet och det kan vara stor skillnad på vilka kunskaper som kursdeltagarna har med sig hem beroende på var de har gått utbildningen.

2.2.4 Giltighet och repetitionsintervall I dagsläget är behörigheten giltig i sex år – utbildningsåret plus de fem följande. Under de följande tre åren kan man förnya sin behörighet genom att delta i en repetitionskurs.

Behörigheten är dock vilande vilket innebär att det under dessa tre år inte är tillåtet att använda bekämpningsmedel. Efter dessa tre år kan behörigheten inte längre förnyas genom deltagande i repetitionskurs utan ny grundutbildning måste genomgås.

2.2.5 Grund- och repetitionskurs inom bekämpningsområde A, behandling då medlen inte används som betningsmedel Målet för kurserna är att deltagaren efter genomgången kurs ska uppfylla de kunskapskrav som krävs för att få använda 2L- och 1L-medel inom bekämpningsområde A.

12

Grundkursen omfattar fyra dagar och det finns en rekommendation att kursen delas upp i två avsnitt med ett veckoslut mellan tredje och fjärde dagen samt att deltagaren under kursen bör få hemuppgifter. Över 90 % av behörigheterna gäller denna användning. Kurserna erbjuds i flera län, främst i södra Sverige, med olika inriktningar såsom jordbruk, trädgård samt park och grönytor.

2.2.6 Grund- och repetitionskurs inom bekämpningsområde B, behandling då medlen används som betningsmedel Inom bekämpningsområde B är målgruppen för kurserna heterogen. Den består såväl av jordbrukare som betar på gården, laboratoriepersonal från bl.a. Statens Utsädeskontroll och analyslaboratorier som av personal från företag med industriell betning.

Målet för kurserna är att deltagaren efter genomgången kurs ska uppfylla de kunskapskrav som krävs för att få använda 2L- och 1L-medel inom bekämpningsområde B. Grundkursen omfattar två dagar och även här finns en rekommendation att kursen delas upp i två avsnitt med ett veckoslut mellan första och andra dagen samt att deltagaren får hemuppgifter.

2.2.7 Användning av 2L-medel vid behandling av enskilda plantor i skogsplantering mot skadeinsekter samt för att avskräcka storvilt Målet för kursen är att deltagaren efter genomgången kurs ska uppfylla de kunskapskrav som krävs för att få använda 2L-medel vid behandling av enskilda plantor i skogsplanteringar mot skadeinsekter samt för att avskräcka storvilt.

2.2.8 Användning av 2L-medel vid bekämpning av varroakvalster i bigårdar Målet för kursen är att deltagarna ska uppfylla de kunskapskrav som krävs för att få använda 2L-medel vid bekämpning av varroakvalster i bigårdar samt ha kunskap om alternativa bekämpningsmetoder.

2.2.9 Fortbildning för kursledning Jordbruksverket erbjuder alla länsstyrelser och de aktörer som medverkar på behörighetsutbildningarna en fortbildning varje höst under namnet Att använda kemiska bekämpningsmedel. I normalfallet ges kursen vid två tillfällen, en gång i Jönköping och en gång i Mellansverige, och omfattar ca två dagar.

Deltagande i kursen är frivilligt och deltagaren betalar endast kost och logi. Materialet till kursen samlas i en pärm som samtliga deltagare får.

Föreläsningarna på kurserna hålls till största delen av externa personer och syftar till att belysa olika frågor kring bekämpningsmedel och hantering av dessa.

Efter varje kurs har deltagarna uppmanats att lämna in en kursutvärdering. Resultatet från dessa brukar vara ganska heterogent. Den höga svarsfrekvensen och de många kommentarerna visar att deltagarna är intresserade av kursen och dess innehåll och att de gärna vill påverka kursinnehållet.

2.2.10 Kursansvar Länsstyrelserna är ansvariga för att det ordnas kurser inom bekämpningsområde A 13

(behandling då medlen inte används som betningsmedel) och B (behandling då medlen används som betningsmedel) samt varroabekämpning.

Kurserna hålls i de flesta län av länsstyrelserna själva. I något län är all undervisning utlagd på externa föreläsare medan andra län genomför hela eller delar av undervisningen själva.

Länsstyrelsen är, oavsett vem som håller föreläsningarna, skyldig att sköta administrationen runt kurserna såsom anmälningar, prov och registreringarna i SPRUT. Samtliga länsstyrelser ordnar årligen minst en grundkurs och en repetitionskurs inom jordbruksområdet.

Kurserna för skogsbrukets behandling av enskilda plantor genomförs och hålls av Skogsvårdsstyrelserna eftersom det finns ett avtal mellan Jordbruksverket och Skogsstyrelsen om dessa kurser. Jordbruksverket sköter kursernas registrering och utskick av kunskapsbevis.

Dessa kurser är de enda som idag har ett obligatoriskt praktiskt moment i kursplanen.

2.2.11 Administration Länsstyrelserna administrerar kurserna. Jordbruksverket tillhandahåller ett datasystem för länsstyrelserna, SPRUT, som finns över de personer som har någon form av behörighet att använda kemiska bekämpningsmedel i klass 2L eller 1L. På varje länsstyrelse finns minst en person som har behörighet att använda SPRUT. Samtliga länsstyrelser skickar ut någon form av påminnelse om repetitionskurs till de innehavare vars kunskapsbevis upphör eller har upphört att gälla.

Behörigheterna inom skogsbruket administreras av Jordbruksverkets växtskyddsenhet. Till dessa behörighetsinnehavare skickas i nuläget inte ut några påminnelser.

2.2.12 Kursmaterial Till de olika behörighetsutbildningarna finns obligatorisk litteratur. Samtliga utbildningar använder idag grundboken Säker bekämpning från Natur och Kultur/LTs förlag. För kurserna inom bekämpningsområde A (behandling då medlen inte används som betningsmedel) och B (behandling då medlen används som betningsmedel) är även Bekämpning i praktiken, också från Natur och Kultur/LTs förlag, obligatorisk.

Annan obligatorisk litteratur som förekommer är bl.a. specialhäften och skrifter ur serien Jordbruksinformation från Jordbruksverket. Dessa är mer inriktade på de specialområden som kurserna behandlar.

Utöver den obligatoriska litteraturen använder de flesta länsstyrelser även annan litteratur och material som har anknytning till de olika ämnen som tas upp under kurserna.

14

3 Förslag och beslut om framtida utformning Grunden för översynen har varit den nuvarande utformningen av utbildningarna och den gällande kursplanen. Tidigt under arbetet konstaterades att det inte fanns några onödiga moment eller delar i kursplanen.

Det är viktigt att det tydligt framgår att det ställs tydliga och konkreta krav på de kunskaper som en deltagare ska ha tillgodogjort sig under en kurs, vilket medför att det blir intressantare och mer meningsfullt för deltagarna att gå utbildningen. Det är inte acceptabelt att deltagare åker över länsgränser för att kursen anses lättare på andra sidan. Oavsett var i landet utbildningen ges ska samma krav ställas.

Arbetsgruppen anser att det är viktigt att det klart framgår av den framtida utformningen vem som är ansvarig för vad. Eftersom utbildningarna i det stora fungerar bra idag har inte arbetsgruppen ansett att det finns någon anledning att helt och hållet förändra upplägget.

Mycket kan emellertid bli bättre och i det följande presenteras arbetsgruppens förslag och besluten som är fattade efter att remissinstanserna har fått framföra sina synpunkter.

Då resurser och kursutbud varierar mellan länsstyrelserna medför det skillnader i genomförande och kvalitet på kurserna. Arbetsgruppen har genom förslagen till förändringar försökt att skapa en struktur och ett upplägg som medför att kursdeltagarna får samma kunskaper med sig efter en kurs oavsett var i landet kursen ges. Samtidigt ska upplägget vara tillräckligt flexibelt för att olika kursledare ska kunna göra anpassningar i upplägget efter lokala förutsättningar.

Kurserna kvalitetssäkras genom att det blir tydligare vem som ansvarar för olika delar av administration och genomförande av kurserna och att bl.a. förslag lämnas om krav på behörighet för huvudman och kursledning.

Arbetsgruppen föreslår vidare att elever på landets naturbruksgymnasier ska delta på kurserna på samma villkor som lantbrukarna, vilket medför att undervisning inom utbildningens ram på skolan inte kan tillgodoräknas.

Jordbruksverket ansvar är att kursplaner och kurshandledning skrivs och hålls uppdaterad.

Vidare har Jordbruksverket även ansvar för fortbildningen av kursledare och för att obligatoriskt kursmaterial finns.

3.1 Kompetens hos huvudman, kursledning och föreläsare 3.1.1 Huvudman Länsstyrelsen i respektive län föreslås även i fortsättningen vara huvudman för kurserna och deras genomförande. Huvudmannen har ansvar för att det årligen erbjuds kurser för länets lantbrukare och biodlare, att kursplanen följs, att inleda och avsluta kurserna samt för att administrationen ombesörjs.

Länsstyrelsen kan välja att lägga ut kurserna på andra aktörer inom länet. I dessa fall är länsstyrelsen fortfarande ansvarig för administrationen (ansvaret för att kurser arrangeras, examination, tillståndsprövning, inmatning i SPRUT och utskick av beslut) och kvarstår som huvudman.

15

De som för huvudmannen ska genomföra examination, tillståndsprövning och inleda samt avsluta kurserna ska ha en egen aktuell behörighet. Det är lämpligt att gå behörighetskursen i ett annat län än det egna. Fördelarna med detta är flera; man ser andra upplägg än det egna länets, det ger en samhörighet över länsgränser och en större kontaktyta i framtiden och man får själv erfarenhet och kunskapen som en kurs ska ge. Dessa personer ska även delta minst vartannat år i den fortbildning som Jordbruksverket erbjuder (se 3.3 Fortbildning för huvudmän och kursledningar). Detta syftar till att inhämta aktuell kunskap samt att få ett utbyte med kollegor i andra län.

Slutligt förslag Krav på egen behörighet för de handläggare på landets länsstyrelser som arbetar med behörighetsutbildningarna kommer att ställas. Det kommer att vara en rekommendation att gå kursen i ett annat län än det egna.

3.1.2 Kursledning Den länsstyrelse eller organisation som genomför utbildningen föreslås betraktas som kursledning.

Arbetsgruppen föreslår att den som är kursledare ska ha en egen aktuell behörighet. Det är lämpligt att gå behörighetskursen i ett annat län än det där man själv är verksam. Fördelarna med detta är flera; man ser andra upplägg, det ger en större kontaktyta och man får själv erfarenhet och kunskapen som en kurs ska ge.

Förslaget innebär att även kravet på fortbildning från Jordbruksverket ska vara uppfyllt av den som är kursledare (se 3.3 Fortbildning för huvudmän och kursledningar).

Kursledaren ska planera upplägget av kurserna, boka föreläsare och lokaler, förmedla planering av genomförande, upplägg och kursplan till samtliga föreläsare och till huvudmannen. Kursledaren ska närvara under hela kursen. I kursledning ingår inte ansvaret för att kurser arrangeras, examination, tillståndsprövning, inmatning i SPRUT och utskick av beslut.

Organisationer, företag och andra aktörer som säljer växtskyddsmedel ska inte få vara kursledare för en behörighetsutbildning.

Slutligt förslag Det kommer att bli ett krav på egen behörighet för de i kursledningen som arbetar med behörighetsutbildningarna. Det kommer att vara en rekommendation att gå kursen i ett annat län än det egna.

Kursledningen ska vara närvarande under hela kursen med följande undantag: föreläsningar av Jordbruksverkets personal samt föreläsare med känd kompetens och erfarenhet av att leda en klass eller grupp.

Organisationer, företag och andra aktörer som säljer växtskyddsmedel ska inte få vara kursledare för en behörighetsutbildning.

3.1.3 Föreläsare De personer som anlitas som föreläsare på utbildningarna ska ha kompetens inom det eller de avsnitt som de ska förmedla kunskaper om. Föreläsarna ska kunna ge en opartisk och objektiv framställning. Egen behörighet att använda kemiska bekämpningsmedel kan också vara positivt för föreläsare på delar av kursen. För flera avsnitt i kursen innebär det att man har stora kunskaper om miljö eller arbetsmiljöfrågor.

16

Föreläsarna bör vara informerade av kursledningen om målgruppen, kursplanen och kurshandledningen för kursen.

3.1.4 Närvaro Närvaroplikt föreslås på samtliga kurser vilket innebär att inga former av distanskurser, helt eller delvis, är tillåtet. Detta p.g.a. att de diskussioner som förs under kursen tillför mycket kunskap. Flera av frågeställningarna som tas upp belyser många praktiska problem och ställningstaganden som kursdeltagaren måste klara av i det praktiska bekämpningsarbetet.

Arbetsgruppen föreslår vidare att undervisning inom utbildningar på naturbruksgymnasier inte får tillgodoräknas utan att eleverna ska delta på kurserna på samma villkor som lantbrukarna.

Frånvaro under en kortare period, maximalt fyra timmar, kan tillåtas, men endast i ömmande fall under grundkursen inom bekämpningsområde A (då medlen inte används till betning) och då endast efter medgivande från kursledningen efter diskussion med huvudman.

Kursledningen ska hänvisa kursdeltagaren till samma kursmoment vid en annan kurs om möjlighet finns. Om inte möjlighet till närvaro finns på en annan kurs och frånvaro har medgivits av kursledningen, ska provfrågorna som berör de avsnitt som tagits upp under frånvaron vara korrekt besvarade.

Slutligt förslag Närvaro är obligatorisk enligt förslaget. Undervisningen måste vara lärarledd, men kan, via t.ex. videokonferens, vara av distanskaraktär. Skolkurser för naturbruksgymnasier kommer inte att vara tillåtna.

3.1.5 Prov Provet sätts samman och rättas av huvudmannen.

På proven bör endast frågor som anknyter till de praktiska momenten i hanteringen och användningen finnas med. Frågeställningarna ska ha berörts under kursen och återspegla de kunskaper, med betoning på det praktiska bekämpningsarbetet, som har förmedlats under kursen samt omfatta de minimikrav som ställts upp för provet i kursplanen för respektive kurs.

Varje fråga ska poängsättas eller bedömas med godkänd/inte godkänd. Det bör anges redan på provet om det bedöms med ett poängantal eller med godkänt/inte godkänt. För varje kurs finns ett par specificerade områden för vilka svaren måste vara korrekta för att kursdeltagarens prov ska godkännas. Om frågorna inom dessa områden är korrekta, kan man sedan utifrån den övriga poängsättningen eller bedömningen avgöra om provet, totalt sett, är godkänt eller inte.

I kursplanens beskrivning av respektive kurs anges de områden som måste tas upp i provet. Även de krav på frågor som måste vara godkända som gäller för kursens prov anges i kursplanen. Ytterligare handledning, med bl.a. exempel på provfrågor, kommer att finnas i kurshandledningen. (Se förslag till kursplan, bilaga 2.)

En frågebank med provfrågor kommer att arbetas fram av Jordbruksverket och vara tillgängligt för huvudmännen för kurserna.

Slutligt förslag Förändringar genomförs enligt förslagen.

Hanteringen av minimikraven för konkreta svar kommer att beskrivas i kurshandledningen 17

tillsammans med förtydligande över vad som är praktiskt anknutna frågor.

3.1.6 Språk Eftersom kursdeltagarna efter kursen själva ska klara av att utföra bekämpningsarbete, t.ex. läsa etikett, säkerhetsdatablad och Hjälpreda för bestämning av vindanpassat skyddsavstånd, utan handledning är det viktigt att de förstår svenska. Således ska ingen undervisning ske på något annat språk än svenska. Även provet ska vara författat på svenska.

Provsvaren kan få skrivas på annat språk än svenska efter överenskommelse med huvudmannen.

3.1.7 Dyslexi Med hänsyn till de krav som ställs på bekämpningsarbetet och dokumentationen av det måste krav på läs- och räknekunnighet ställas. Kursdeltagare med dyslexi måste själv kunna läsa och förstå provfrågorna och den information som ligger till grund för frågorna. Kursdeltagaren kan få extra tid för att genomföra provet. Enstaka frågor som kräver mer skrivande kan redogöras för muntligt inför huvudman.

Slutligt förslag Förslaget genomförs och en diskussion om kraven kommer att återfinnas i kurshandledningen.

3.1.8 Kursavgifter Huvudmannen sätter kursavgiften utifrån de krav som finns på kostnadstäckning. I beräkningen kan räknas in kostnaden för t.ex. årliga utskick (se 3.7.4).

3.1.9 Kursutvärdering För varje kurs bör en kursutvärdering göras av deltagarna. En gemensam grund för utformning av denna kommer att finnas tillgänglig i kurshandledningen. Denna grund kan sedan kompletteras med frågor som tar upp mer specifika frågor för den aktuella kursen.

3.2 Fortbildning för huvudmän och kursledningar Arbetsgruppen har inte sett över hur Jordbruksverkets fortbildningskurser Att använda kemiska bekämpningsmedel fungerar, men Jordbruksverket har för avsikt att göra detta under 2004 och i samråd med en referensgrupp arbeta fram riktlinjer för hur kurserna ska anordnas.

Utvärderingarna av de nuvarande fortbildningskurserna kommer att ligga till grund för utformandet av de framtida fortbildningskurserna.

Jordbruksverket föreslås fortsätta anordna fortbildningskurserna Att använda kemiska bekämpningsmedel varje år. Vidare föreslås att samtliga personer på länsstyrelserna som kan anses vara huvudmannens representant och personer som tillhör kursledning ska delta minst vartannat år i denna fortbildning.

3.3 Samordning av specialkurser Från flera håll har framförts önskemål om en bättre samordning av ”specialkurserna”, dvs. kurserna för betning (bekämpningsområde B) och varroabekämpning. Syftet med samordningen skulle vara att underlätta för samarbeten och hänvisning mellan län de år då inte alla kurser kan erbjudas i hemlänet. Ett led i detta föreslås vara att samtliga länsstyrelser senast den 1 december varje år rapporterar in till Jordbruksverket, som i sin tur på sin hemsida 18

publicerar alla kurser som ges i landet under innevarande kurssäsong.

Eftersom det är svårt att få tillräckligt underlag på kurserna i betning, att det är resurskrävande att hålla sig informerad på området och att kursens innehåll gör att det är svårt att hålla en röd tråd föreslår arbetsgruppen att dessa kurser endast erbjuds av länsstyrelserna i Skåne resp. Örebro län. Kursen i Skåne avses då täcka behovet i de södra delarna av landet och Örebro de mellersta och norra delarna. Att centralt styra dessa kurser medför att länsstyrelserna med hänvisning till den centrala samordningen får skicka kursdeltagarna över länsgränsen. Det är naturligtvis möjligt för länsstyrelserna i Skåne och Örebro att förlägga kursen i ett annat län än det egna. Förslaget innebär att länsstyrelserna i Skåne och Örebro län genomför examinationen och därefter sker tillståndsprövningen på berörd länsstyrelse beroende av kursdeltagarens bostadsort.

Med färre huvudmän för kurserna blir det effektivare eftersom färre måste upprätthålla kompetens på länsstyrelserna vilket också bör ge bättre kvalitet på kurserna. Det ger också ett större deltagarunderlag för de kurser som genomförs.

Länsstyrelsernas inställning till detta förslag om samordning av specialkurserna om betning avgör om förslaget kan genomföras framöver.

Slutligt förslag En diskussion kommer att föras med de två föreslagna länen för att försöka genomföra förslaget som möttes med många positiva reaktioner.

3.4 Förändring av kunskapsbevis och tillstånd Arbetsgruppen föreslår att kunskapsbeviset ändras till tillstånd. Det finns då möjlighet att dra in tillståndet efter avgörande i domstol om innehavaren hanterar och använder bekämpningsmedel på ett olämpligt sätt (se 2.1).

Vidare föreslås att intyget om praktik tas bort. Syftet med att ha en skild ansökan för tillstånd för klass 1L-medel har varit att användarna ska ha viss erfarenhet då de börjar hantera dessa medel. Användningen ska ske i form av praktik, d.v.s. med handledning, men det finns inga krav för hur detta ska ske. Det sker inte heller någon kontroll av hur praktiken har utförts, t.ex. genom kontakt med den som intygar att praktik skett. Skälet till klassning i klass 1L och inte i 2L är att medlet är mer hälsoskadligt. Det finns därför inga skillnader gällande risker för miljön att direkt utfärda ett klass 1L-tillstånd. De flesta av kursdeltagarna är nybörjare och har många gånger inte varit i kontakt med en spruta. Arbetsgruppen föreslår att kursen även fortsättningsvis är gemensam för klass 2L och 1L och att praktiska moment läggs in i grundkursen för att ersätta kravet på praktik under handledning. Dessa praktiska moment ska då bättre förbereda de nya sprutförarna för den hantering och användning av bekämpningsmedel som de sedan ska utföra själva.

Slutligt förslag Jordbruksverket kommer att skriva till Miljödepartementet och begära den önskade ändringen av Förordningen (1998:947) om bekämpningsmedel för att möjliggöra en indragning av tillståndet för både klass 1L och 2L. Det framfördes i remissvaren att det var viktigt att det angavs för hur lång tid som indragningen gällde.

19

3.5 Samordning med funktionstester Arbetsgruppen har även diskuterat ett samarbete med funktionstesterna av lantbrukssprutor kring de praktiska momenten. Dessa är under utredning varför arbetsgruppen avvaktar utredningens resultat.

3.6 Behörighetens giltighet och intervall Kursintervallet mellan grundkursen och fortbildningskursen samt mellan fortbildningskurserna kortas. Behörigheten föreslås vara giltig t.o.m. 31 mars resp. år, vilket bör underlätta för handeln att kontrollera att en köpare har tillstånd att använda preparaten. Det är heller inte någon egentlig bekämpningssäsong igång och kurserna pågår fortfarande på många håll.

Behörigheten är, om kursen är godkänd och kursdeltagaren över 18 år, giltig direkt från kursen och t.o.m. 31 mars femte kalenderåret efter utbildningsåret. Fortbildning ska sedan ske under år 5 eller 6. Om inte användaren fortbildar sig upphör tillståndet att gälla den 31 mars år 6, se tabell 1.

Arbetsgruppen föreslår att utbildningsåret räknas i form av kurssäsonger. Det innebär att de som går kurser på höstterminen har samma utbildningsår som de som går kurser på vårterminen året efter.

Tabell 1 Förslag över behörighetens giltighet och intervall Kurs- Behörighetsår Utbildning säsong 2004- 1 Grundutbildning eller fortbildning 2005 (behörigheten gäller t.o.m. 31/3 2010) 2005- 2 2006 2006- 3 2007 2007- 4 2008 2008- 5 Fortbildning (behörigheten gäller t o m 31/3 2015) 2009 2009- 1 (6) Fortbildning (behörigheten gäller t o m 31/3 2010 2015) 2010- 2 2011 2011- 3 2012 2012- 4 2013 2013- 5 Fortbildning (behörigheten gäller t o m 31/3 2014 2020) 2014- 1 (6) Fortbildning (behörigheten gäller t o m 31/3 2015 2020)

Gamla systemet Kurs 1 2 3 4 5 (6) repetition (7) repetition (8) repetition

Slutligt förslag Förslaget genomförs. En möjlighet till individuell dispens kommer att finnas för fortbildningskursen.

20

3.7 Ändringar av kursplanerna 3.7.1 Syfte och mål med kurserna Samtliga kurser får uttalade syften och mål som har anknytning till de kunskaper som kursen ska förmedla till kursdeltagaren (se förslag till ny kursplan, bilaga 2).

3.7.2 Kursernas längd Arbetsgruppen har bedömt att de flesta kurserna kan vara oförändrade i längd men att en justering i kursplanen bör göras av kursavsnittens innehåll och tidsfördelning. Undantaget är grundkursen inom bekämpningsområde A (behandling då medlen inte används som betningsmedel) som förlängs med 4 timmar och grundkursen inom bekämpningsområde B (behandling då medlen används som betningsmedel) som förlängs med en timme.

Grundkursen inom bekämpningsområde A (då medlen inte används som betningsmedel) utökas för att transportutbildningen (se 3.7.3) och avsnittet med praktiska moment ska få ordentligt med tid som bl.a. ska ersätta kravet på praktikintyg för klass 1L. Även grundkursen inom bekämpningsområde B (då medlen används som betningsmedel) förlängs, för att kunna ge mer tid åt studiebesöket, men endast med en timme.

Slutligt förslag Grundkursen inom bekämpningsområde A kommer inte att förlängas enligt förslaget. Istället kommer tidsfördelningen i kursplanen att justeras så att kursen även i fortsättningen omfattar 28 timmar.

Grundkursen inom bekämpningsområde B kommer att förlängas enligt förslaget.

3.7.3 1.3-utbildning Förändringar i Statens Räddningsverks föreskrifter har medfört att lantbrukare idag inte kan hämta vissa bekämpningsmedel från återförsäljaren annat än med traktor eller motorredskap utan att ha en behovsanpassad utbildning om transport av farligt gods, s.k. 1.3-utbildning.

Grundkursen föreslås därför kompletteras med de avsnitt om transporter som saknas i dagsläget. Avsnittet kommer att vara anpassat utifrån det behov av transportutbildning som lantbrukarna har.

Slutligt förslag Förslaget mötte kritik från flera länsstyrelser, LRF och från Räddningsverket vilka inte anser att 1.3-utbildningen ska ingå i grundkursen. Med hänsyn till detta genomförs inte förslaget.

3.7.4 Kortare repetitionsintervall och årliga utskick Arbetsgruppen föreslår att fortbildningskurserna inte förlängs och motiveringen för detta är att intervallet förändras (kortas) och att kurserna ska kompletteras med årliga utskick med t.ex. information om förändringar av lagar och regler inom bekämpningsområde A (behandling då medlen inte används som betningsmedel) och B (behandling då medlen används som betningsmedel). Utskicken kommer även att tjäna som fortbildning för transportutbildningen eftersom lagstiftningen rörande detta kan ändras betydligt oftare än vad som krävs i reglerna om kursintervallet. Dessa utskick ska i möjligaste mån anpassas till användarnas olika inriktningar (t.ex. jordbruk, trädgård, grönytor). Jordbruksverket kommer att sammanställa en stomme av information som sedan kan kompletteras med bl.a. lokal information på respektive länsstyrelse innan utskicket görs.

21

Slutligt förslag Förslaget genomförs. Utskicken kommer att genomföras vid behov och kan då samordnas med annan information. Utskicken görs av länsstyrelserna.

3.8 Kurshandledning Arbetsgruppen bedömer även att kursplanen bör kompletteras med en kurshandledning. I kurshandledningen ska syfte, målgrupp och inriktningar på kurserna, de olika kraven och ämnena tas upp mer i detalj än vad som kan göras i en kursplan. Kurshandledningen ska även rymma tips och idéer på bl.a. hur kurserna kan genomföras, vilka externa föreläsare som kan anlitas, förslag på material och pedagogiska grepp och vad som kan vara bra att tänka på vid planeringen av kurserna. Tillgången till en kurshandledning ska bidra till att kurserna får en större likriktning i landets olika delar. Kurshandledningen kommer att tas fram av Jordbruksverket under 2004. Jordbruksverket tar även ansvar för att mer undervisningsmaterial utarbetas för att möjliggöra en kvalitetssäkring av kurserna över hela landet.

3.9 Kurslitteratur Boken Bekämpning i praktiken föreslås att inte längre vara obligatorisk kurslitteratur. Den främsta anledningen till detta är att boken framöver troligen inte kommer att vara komplett i sin information eftersom lagstiftningen om märkning av kemikalier har ändrats så att det inte längre är Kemikalieinspektionen som bestämmer märkningen av preparaten utan firmorna.

Tidigare har all information hämtats från Kemikalieinspektionen men ett försök görs under 2004 att få firmorna att skicka in kompletterande information. Om inte kompletterande information skickas in kommer boken att sakna information om verkningssätt, duschkvalitet, riskupplysningar, skyddsutrustning, skyddsanvisningar, särskilda miljörisker och märkningssymboler.

Arbetsgruppen föreslår att boken bör ersättas med ett häfte med ett urval av preparatetiketter, preparatblad och säkerhetsdatablad för ett antal preparat. Syftet med detta är att visa vilken information som finns och var man hittar den. Detta är viktigt för att kunna hålla sig informerad under åren då man inte går kurs.

För kurserna i betning (bekämpningsområde B), enskilda skogsplantor och varroabekämpning föreslås att försök görs för att ta fram ett särtryck av boken Säker bekämpning i samförstånd med förlaget och med beaktande av kostnaderna.

Slutligt förslag Inga särtryck kommer att tas fram genom Natur och Kultur/Fakta etc. (tidigare Natur och Kultur/LTs förlag) eftersom detta skulle bli alltför dyrt. Ett textkompendium som ersätter Säker bekämpning kommer däremot att arbetas fram för kurserna för varroabekämpning i bigårdar. Fram till dess att kompendiet är färdigt kvarstår Säker bekämpning som kurslitteratur.

Bekämpning i praktiken kommer inte att vara obligatorisk kurslitteratur efter 2005 enligt överenskommelse med Natur och Kultur/Fakta etc. Säker bekämpning kommer att ses över i samarbete med Natur och Kultur/Fakta etc. och kompletteras för att den ska rymma så mycket som möjligt av det som tas upp i kursplanen.

Jordbruksverket kommer kontinuerligt att ta fram mer material till utbildningarna.

22

3.10 Utbildningarna Samtliga kurser har som syfte att bidra till att minska riskerna för människors och djurs hälsa och att resterna i och riskerna för den yttre miljön minimeras.

Målet för kurserna är att de ska ge kunskaper om bekämpningsmedlens hantering, egenskaper och risker. Vidare ska användaren ha kännedom om bedömning av bekämpnings- eller betningsbehovet och ha de kunskaper som krävs för att kunna genomföra ett för omgivande miljö och arbetsmiljö säkert och effektivt bekämpningsarbete. Användaren ska ha kunskap om de bestämmelser som finns för hantering och användning av bekämpningsmedel samt vilka risker som finns för hälsa, miljö och livsmedel. Vidare ska användaren ha tillräckliga kunskaper för att kunna utnyttja befintlig teknisk utrustning för bästa utbyte ur miljö- och ekonomisk synvinkel.

Till riskgrupperna hör den som sprider och i övrigt hanterar bekämpningsmedel, konsumenter och allmänheten som färdas i eller vistas i landskapet, flora och fauna som bekämpningen inte avser samt vattentäkter.

3.10.1 Bekämpningsområde A, behandling då medlen inte används som betningsmedel Kurserna inom bekämpningsområde A är avsedd för personer som yrkesmässigt använder bekämpningsmedel klass 1L och 2L inom jordbruk, trädgård och annan behandling i skog än fläckvis behandling i skogsplantering.

För att kursdeltagarna ska få relevant kunskap, information och material inom sitt verksamhetsområde ska det i möjligaste mån inom varje län erbjudas kurser med olika inriktning. De huvudsakliga inriktningarna är jordbruk, friland, växthus och plantskolor och i mån av möjlighet kompletteras dessa med inriktning för park, golf och grönytor. Om detta inte är möjligt, rekommenderas att material och information om bekämpning för inriktningen ändå tillhandahålls. Deltagarna bör även kunna hänvisas till andra län för att kunna gå en kurs med en inriktning som är relevant för dem och deras arbete.

Oavsett vilken inriktning som kursen har, gäller behörigheten hela bekämpningsområdet och innehavaren av kunskapsbeviset eller tillståndet är alltså inte bunden till en inriktning.

Arbetsgruppen föreslår att boken Bekämpning i praktiken tas bort som obligatorisk litteratur (se 3.9 Kurslitteratur). Den främsta anledningen till detta är att boken framöver troligen inte kommer att vara komplett i sin information. Vidare är det önskvärt att Räddningsverket tar fram ett specialtryck för transportutbildningen eftersom det material som finns idag (Landtransport av farligt gods) inte är anpassat till målgruppens transporter och då kravet på utbildningen är att den är anpassad efter målgruppens (lantbrukarnas) behov så bör även materialet vara det.

Arbetsgruppen anser att mer material successivt bör tas fram av Jordbruksverket i form av korta videofilmer, bildspel och anpassade broschyrer.

23

3.10.1.1 Tidsfördelning och innehåll i grundkursen Innehållet för grundkursen är idag uppdelat i fem avsnitt med följande innehåll och omfattning i lektionstimmar: Allmänt om bekämpningsmedel Bekämpningsmedlens hälso- och miljörisker Det praktiska bekämpningsarbetet Övningsuppgifter Prov

4 10 10 2 2 28

Grundkursen förslås framöver omfatta 32 lektionstimmar, motsvarande fyra och en halv dag.

Avsnitten och lektionstiden (à 40-50 minuter) fördelas och innehåller: Avsnittet Allmänt om bekämpningsmedel (2 lektioner) ger en överblick av bekämpningsmedlens sammansättning, egenskaper och verkningssätt. Användaren ska lära sig var man kan hitta information om preparat och bestämmelser som rör bekämpningsmedel.

Bekämpningsmedlens hälsorisker (4 lektioner, tidigare del av Bekämpningsmedlens hälsooch miljörisker) ska behandla användarens arbetsmiljörisker och de bestämmelser som rör arbetsmiljön. Vikten av att användaren skyddar sig med avsedd personlig skyddsutrustning och hur man agerar vid en förgiftning ingår också här. Även riskerna för bekämpningsmedelsrester i livsmedel och hur detta kan motverkas ryms i avsnittet.

Hur bekämpningsmedel rör sig, bryts ned och lagras i vår omgivning tas upp i Risker för den yttre miljön (3 lektioner, tidigare del av Bekämpningsmedlens hälso- och miljörisker). Det är viktigt att deltagaren förstår vad som kan hända om spridning sker på andra områden än vad bekämpningsmedlet är avsett för och vad användaren ska göra av avfallet. Den lagstiftning som är central i avsnittet är Naturvårdsverkets spridningsföreskrifter.

Det praktiska bekämpningsarbetet (17 lektioner) är uppdelat i fyra delar; ogräs (4 lektioner), sjukdomar och skadegörare (4 lektioner), spridningsteknik (5 lektioner) samt praktiska moment med miljöinriktning (4 lektioner). I delarna tas upp biologiska egenskaper hos grödan, ogräset, skadegöraren och sjukdomen som påverkar valet av preparat och effekten av bekämpningen. Den tekniska delen behandlar sprutan, dess funktion och underhåll samt hur tekniken påverkar resultatet av bekämpningen och riskerna för omgivningen.

I delen med praktiska moment är avsikten att kursdeltagarna ska få utföra olika moment för att på ett för sig själva och för miljön säkert sätt lära sig lämplig och säker hantering av bekämpningsmedel. Denna del av kursen ställer särskilda krav på var kurserna kan genomföras.

I grundkursen läggs in en utbildning om transporter, s.k. 1.3-utbildning (1 lektion), eftersom det i stora områden av landet kommer att finnas behov för lantbrukarna att ha detta för att kunna transportera hem sina bekämpningsmedel från inköpsstället. Utbildningen uppfyller de krav som Räddningsverket ställer på förkortad utbildning för transport av farligt gods som begränsad mängd, s.k. 1.3-utbildning, utgående från lantbrukarnas behov. Avsnittet kan ses som en service för de som går en kurs för att kunna hantera bekämpningsmedel så att de efter godkänd kurs själva kan genomföra hela hanteringskedjan.

Avsikten med övningsuppgifterna (2 lektioner) är att deltagarna ska få möjlighet att tillämpa sina kunskaper. Uppgifterna bör anknyta till de praktiska moment som hantering, transport och användning av bekämpningsmedel innebär.

Provet utökas med en timme till motsvarande 3 lektioner.

24

Slutligt förslag Boken Bekämpning i praktiken kommer att tas bort som obligatorisk litteratur inför kurssäsongen 2005/06. Transportutbildingen tas inte in i kursplanen.

Grundkursen kommer att omfatta 28 lektionstimmar, motsvarande fyra dagar. Tiden fördelas enligt följande: Avsnitt

Lektioner à 40-50 minuter

Allmänt om bekämpningsmedel Bekämpningsmedlens hälsorisker inkl. livsmedel Risker för den yttre miljön Det praktiska bekämpningsarbetet, varav Ogräs Sjukdomar och skadegörare Spridningsteknik Praktiska moment med miljöinriktning Övningsuppgifter Prov

3 3,5 4 13 3 3 3 4 2 2,5 28

3.10.1.2

Tidsfördelning och innehåll i fortbildningskursen

Repetitionskurserna föreslås byta namn till fortbildningskurser. Skälet till detta är att under de 5-6 (i en del fall 8) åren som har gått sedan förra kurstillfället har mycket hänt. Tiden som står till förfogande har idag tyngdpunkten på nyheter och förändringar samt repetition av gamla kunskaper. Arbetsgruppen förslår förändring av kursens avsnitt för bättre överensstämmelse med grundkursens avsnitt. Kursen ska kompletteras med ett årligt utskick med information om nyheter och förändringar.

Repetitionskursen omfattar idag en dag och innehåller följande fyra avsnitt och omfattning i lektionstimmar: Repetition av baskunskaper Bestämmelser Användning av bekämpningsmedel Prov

2 2 2 1 7

Fortbildningskursen förslås även i fortsättningen omfatta en heldag, motsvarande 7 lektionstimmar, vilka fördelas enligt följande: Avsnitt Allmänt om bekämpningsmedel Bekämpningsmedlens hälsorisker Risker för den yttre miljön Det praktiska bekämpningsarbetet Övningsuppgifter, ingår i resp. avsnitt Prov

Lektioner à 40-50 minuter 1 1 1,5 2 1,5 7

Avsnittet Allmänt om bekämpningsmedel är endast tänkt att innehålla de förändringar som har 25

skett under de år som gått sedan kursdeltagarna senast gick en grund- eller fortbildning.

Bekämpningsmedlens hälsorisker innehåller riskerna för arbetsmiljö och livsmedel. Riskerna för miljön behandlas i avsnittet Risker för den yttre miljön.

I Det praktiska bekämpningsarbetet tas upp alla de praktiska frågor som rör bekämpning och hantering av bekämpningsmedel samt hur tekniken påverkar resultatet och omgivande miljö. I detta avsnitt kan även de nya preparat som är av intresse ur miljö- eller hälsosynpunkt tas upp.

I övrigt behandlas inte enskilda preparat under kursen.

Transportutbildning ingår inte eftersom det årliga utskicket gäller som fortbildning.

Några övningsuppgifter som möjliggör för deltagarna att tillämpa de praktiska kunskaperna och öva inför provet ska finnas med under kursen. Hemuppgifter bör skickas ut till deltagarna innan kursen, t.ex. tillsammans med kallelsen eller med litteraturen då det förekommer utskick av denna. I kurshandledningen kommer det att finnas förslag kring hur hemuppgifterna kan användas i kursen.

3.10.2 Bekämpningsområde B, då medlen används som betningsmedel Kurserna är avsedd för personer som bedriver yrkesmässig betning av utsäde eller betar eget utsäde och i detta arbete hanterar betningsmedel i klass 1L och 2L med undantag för betning av potatisutsäde.

Kurserna ska ge kunskaper om betningsmedlens hantering, egenskaper och risker.

Användaren ska kunna bedöma betningsbehovet och ha kunskap om de bestämmelser som finns för hantering och användning av betningsmedel samt vilka risker som finns för hälsa och miljö.

Betningskurserna föreslås framöver att endast erbjudas av länsstyrelserna i Skåne och Örebro län.

Litteraturen föreslås även i fortsättningen bestå av det kompendium, Utsädesburna sjukdomar på jordbruksväxter, som ingår i Jordbruksverkets serie Jordbruksinformation. Kompendiet behöver kompletteras de år det inte nytrycks för att preparatuppgifterna ska vara aktuella och i Skåne även med skadegörare och sjukdomar på sockerbetor. Dessa kompletteringar finns i kompendiet Bekämpningsrekommendationer. Av boken Säker bekämpning, som idag är obligatorisk litteratur, förslås att det görs ett särtryck omfattande ca 25-30 sidor med de avsnitt som berör betningskurserna samt ett avsnitt om betning och hantering av betat utsäde.

För att få en bättre överblick över det hela föreslås att allt samlas i en pärm.

3.10.2.1

Tidsfördelning och innehåll i grundkursen

Innehållet för grundkursen är idag uppdelat i sju avsnitt och de två dagarna har följande omfattning i lektionstimmar: Allmänt Bestämmelser Betningsmedlens hälso- och miljöfarlighet Det praktiska betningsarbetet Studiebesök Övningsuppgifter Prov

1 1 4 3 2 1 1 13

26

Grundkursen förslås även i fortsättningen omfatta två heldagar, motsvarande 14 lektionstimmar. Tiden fördelas enligt följande: Avsnitt

Lektioner à 40-50 minuter

Allmänt om betningsmedel Betningsmedlens hälsorisker Betningsmedlens miljörisker Skadeinsekter och utsädesburna sjukdomar och deras bekämpning Bekämpning av skadeinsekter och utsädesburna sjukdomar på betor, i områden där detta är aktuellt Teknik och det praktiska betningsarbetet Studiebesök Övningsuppgifter Prov

2 2,5 1,5 2,5 1 1 3 0,5 1 14

(15 i vissa områden)

Avsnittet Allmänt om betningsmedel ger en överblick av betningsmedlens sammansättning, aktiva substanser och godkännandeprocessen. Bestämmelser som rör betningsmedel, såsom märkning av utsädet och transporter berörs också.

I Betningsmedlens hälsorisker tas hälsorisker, förgiftningssymtom och arbetsmiljölagstiftning upp. En viktig del i avsnittet är hur användaren kan skydda sig genom personlig skyddsutrustning, hygien och arbetsrutiner samt vad man ska vidta för åtgärder vid förgiftning.

Betningsmedlens miljörisker innehåller hur betningsmedel transporteras och bryts ned i miljön, hur farligt avfall och övrigt avfall ska tas om hand.

Avsnittet om Skadeinsekter och utsädesburna sjukdomar och deras bekämpning tar upp de aktuella skadegörare som kan bekämpas med betning och hur betningsbehovet bedöms. I relevanta områden kompletteras detta med ett avsnitt om betor.

Teknik och det praktiska betningsarbetet omfattar alla de praktiska aspekterna på betningsarbetet som t.ex. teknisk utrustning, rengöring av utrustning och lokaler och märkning av betat utsäde. Det är en rekommendation att detta avsnitt ligger på samma dag som studiebesöket.

Under studiebesöket, som bör ligga hos en lantbrukare som utför betning hemma, ska det finnas uppgifter av mer praktisk karaktär för deltagarna att lösa. Vidare ska studiebesöket fungera som en demonstration av hur den tekniska utrustningen kan se ut och hur t.ex. förvaring av preparat, hantering av avfall och rengöringsrutiner kan ske. Övningsuppgifterna ska vara sådana att de har en praktisk anknytning till betningsarbetet.

3.10.2.2

Tidsfördelning och innehåll i fortbildningskursen

Repetitionskurserna föreslås byta namn till fortbildningskurser. Skälet till detta är att under de 5-6 (i en del fall 8) åren som har gått sedan förra kurstillfället har mycket hänt. Tiden som står till förfogande har idag tyngdpunkten på nyheter och förändringar samt repetition av gamla kunskaper. Arbetsgruppen föreslår förändring av kursens avsnitt för bättre överensstämmelse med grundkursens avsnitt. Kursen ska kompletteras med ett utskick med information om viktiga nyheter och förändringar de år då detta är aktuellt.

27

Repetitionskursen omfattar en dag och innehåller fyra avsnitt med följande omfattning i lektionstimmar: Repetition av grundkurs Bestämmelser Användning av betningsmedel Prov

2 2 2 1 7

Fortbildningskursen förslås även i fortsättningen omfatta en heldag, motsvarande 7 lektionstimmar. Tiden fördelas enligt följande: Avsnitt

Lektioner à 40-50 minuter

Allmänt och bestämmelser om betningsmedel Betningsmedlens hälsorisker Betningsmedlens miljörisker Skadeinsekter och utsädesburna sjukdomar och deras bekämpning Teknik och det praktiska betningsarbetet Övningsuppgifter, ingår i resp. avsnitt Prov

1,5 1 1 1,5 1 1 7

Avsnittet Allmänt om betningsmedel ger en överblick av betningsmedlens sammansättning, aktiva substanser och godkännandeprocessen. Bestämmelserna som rör betningsmedel, såsom märkning av utsädet och transporter berörs också.

I Betningsmedlens hälsorisker tas hälsorisker, förgiftningssymtom och arbetsmiljölagstiftning upp. En viktig del i avsnittet är hur användaren kan skydda sig genom personlig skyddsutrustning, hygien och arbetsrutiner samt vad man ska vidta för åtgärder vid förgiftning.

Betningsmedlens miljörisker innehåller hur betningsmedel transporteras och bryts ned i miljön, hur farligt avfall och övrigt avfall ska tas om hand på ett riktigt sätt.

Avsnittet om Skadeinsekter och utsädesburna sjukdomar och deras bekämpning tar upp de skadegörare som kan bekämpas med betning och hur betningsbehovet bedöms.

Arbetsgruppen bedömer att avsnittet behöver gott om tid i jämförelse med grundkursen eftersom det inom bekämpningsområde B inte finns tillfällen att få ny information mellan kurstillfällena på samma sätt som inom bekämpningsområde A (behandling då medlen inte används som betningsmedel).

Teknik och det praktiska betningsarbetet omfattar alla de praktiska aspekterna på betningsarbetet som t.ex. teknisk utrustning, rengöring av utrustning och lokaler och märkning av betat utsäde. Övningsuppgifterna ska vara sådana att de har en praktisk anknytning till betningsarbetet och möjliggör för deltagarna att tillämpa de praktiska kunskaperna och öva inför provet.

Hemuppgifter bör skickas ut till deltagarna innan kursen, t.ex. tillsammans med kallelsen eller, då det förekommer, med litteraturen. I kurshandledningen kommer det att finnas förslag kring hur hemuppgifterna kan användas i kursen.

Slutligt förslag Med hänsyn till kostnaderna kommer inget särtryck att göras av Säker bekämpning.

28

3.10.3 Användning av bekämpningsmedel vid behandling av enskilda skogsplantor mot insekter samt fläckvis behandling mot ogräs i skogsplantering Kursen är avsedd för personer som hanterar bekämpningsmedel i klass 2L applicerade med ryggspruta eller avstrykare mot skadeinsekter samt fläckvis behandling mot ogräs i skogsplanteringar.

Målet för kursen är att den ska ge kunskaper om bekämpningsmedlens hantering, egenskaper och risker.

Vidare ska användaren ha kännedom om bedömning av bekämpningsbehovet och ha kunskaper för att kunna genomföra ett för omgivande miljö och arbetsmiljö säker och effektiv bekämpningsarbete. Användaren ska ha kunskap om de bestämmelser som finns för hantering och användning av de aktuella bekämpningsmedlen samt vilka risker som finns för hälsa och miljö. Användaren ska även ha tillräckliga kunskaper för att kunna utnyttja befintlig teknisk utrustning för bästa utbyte ur miljö- och ekonomisk synvinkel.

Till riskgrupperna hör den som sprider och i övrigt hanterar bekämpningsmedel samt allmänheten som färdas i eller vistas i skogen, flora och fauna som bekämpningen inte avser samt vattentäkter.

Litteraturen föreslås i fortsättningen bestå av ett särtryck ur Säker bekämpning med de allmänna kapitlen som rör bekämpningsmedel, risker för den yttre miljön samt hälsorisker. Även fortsättningsvis kommer ett skogshäfte finnas till kursen med mer information om aktuella preparat, skadeinsekter och ogräs.

3.10.3.1 Tidsfördelning och innehåll i kursen Kursen omfattar en dag (7 timmar) och vid fortbildning är det samma kurs som ges.

Kursen har idag följande innehåll och omfattning i lektionstimmar: Allmänt om bekämpning Bekämpningsmedlens hälso- och miljörisker Det praktiska bekämpningsarbetet Prov och uppföljning

1 2 3 1 7

Grundkursen förslås även framöver omfatta en heldag, motsvarande 7 lektionstimmar. Tiden fördelas enligt följande: Avsnitt

Lektioner à 40-50 minuter

Allmänt om bekämpningsmedel Bekämpningsmedlens hälsorisker Risker för den yttre miljön Det praktiska bekämpningsarbetet samt övningsuppgifter Prov

1 1 1 3 1 7

Avsnittet Allmänt om bekämpningsmedel omfattar bl.a. bekämpningsmedlens sammansättning, egenskaper och verkningssätt och hur bekämpningsmedel klassificeras och märks. Användaren ska lära sig var man kan hitta information om preparaten och skadegörarnas biologi, förekomst och konsekvenser av denna.

29

I Bekämpningsmedlens hälsorisker berörs användarens hälso- och arbetsmiljörisker och de bestämmelser som finns kring detta. Användaren lär sig hur man skyddar sig och hur man ska göra om en förgiftning sker.

Risker för den yttre miljön omfattar hur bekämpningsmedel transporteras i miljön, hur det bryts ner och vad konsekvenserna kan bli om det oavsiktligt hamnar i ett vattendrag. De bestämmelser som gäller spridningen tas upp samt arbetsrutiner.

Det praktiska bekämpningsarbetet samt övningsuppgifter är ett delvis praktiskt avsnitt i vilket kursdeltagarna på plats lär sig om hanteringen av bekämpningsmedel genom bl.a. skyddszoner, arbetsteknik och förvaring av plantor och preparat. Avsnittet rymmer även delar om ogräskännedom och hur tekniken påverkar bekämpningsresultatet.

Slutligt förslag Med hänsyn till kostnaderna kommer inget särtryck att göras av Säker bekämpning.

3.10.4 Användning av bekämpningsmedel vid bekämpning av varroakvalster i bigårdar Kursen är avsedd för personer som hanterar bekämpningsmedel i klass 2L för bekämpning av varroakvalster i bigårdar.

Kursen ska ge allmänna kunskaper om bekämpningsmedlens hantering, egenskaper och risker. Användaren ska ha kännedom om bedömning av bekämpningsbehovet och ha kunskaper för att kunna genomföra en för omgivande miljö och arbetsmiljö säker och effektiv bekämpning av varroakvalstret. Kursen ska även ge kunskap om alternativa bekämpningsmetoder.

Till riskgrupperna hör den som bekämpar varroakvalstret och konsumenter av honungen.

Arbetsgruppen föreslår att ett nytt material tas fram som dels omfattar de allmänna delar om bekämpningsmedel som idag ryms i boken Säker bekämpning dels mer ingående behandlar de avsnitt som tas upp på kursen i relation till bin och biodling. Detta material ersätter Säker bekämpning. Till det obligatoriska kursmaterialet läggs även säkerhetsdatabladet för det aktuella preparatet Apistan.

3.10.4.1

Föreläsare

Bisjukdomskonsulenten eller lämplig person från Sveriges Lantbruksuniversitets avdelning för bin ska hålla i dels avsnittet om varroakvalstret och dels avsnittet om alternativa bekämpningsmetoder.

3.10.4.2

Tidsfördelning och innehåll i kursen

Kursen omfattar idag en dag och har följande innehåll och omfattning i lektionstimmar: Allmänt Bekämpningsmedlens hälso- och miljörisker Det praktiska bekämpningsarbetet Alternativa bekämpningsmetoder Prov och uppföljning

0,5 2,5 0,5 1,0 0,5 5

30

Kursen förslås även i fortsättningen omfatta en heldag, motsvarande 5 lektionstimmar. Tiden fördelas enligt följande: Avsnitt Allmänt om bekämpningsmedel Bekämpningsmedlens hälsorisker Bekämpningsmedlens miljörisker Det praktiska bekämpningsarbetet Alternativa bekämpningsmetoder Prov

Lektioner à 40-50 minuter 0,5 1 1,5 0,5 1 0,5 5

Avsnittet Allmänt om bekämpningsmedel tar upp varroakvalstret och dess biologi och betydelse för biodlingen, samt allmänna delar om bekämpningsmedel, klassificering och vilken information som finns att få om enskilda preparat.

I Bekämpningsmedlens hälsorisker tas arbetsmiljöriskerna för användaren upp och hur användaren kan skydda sig mot dessa. Även de risker som finns för att bekämpningsmedlet hamnar i honungen och hur detta kan motverkas diskuteras.

Bekämpningsmedlens miljörisker tar upp hur bekämpningsmedel transporteras och bryts ned i miljön, hur bina kan påverkas av preparatet, de bestämmelser som finns samt arbetsrutiner.

Det praktiska bekämpningsarbetet rymmer hur användaren ska gå tillväga vid utsättandet av bekämpningsmedlet i bikuporna.

I Alternativa bekämpningsmetoder beskrivs vilka andra bekämpningsmetoder av varroakvalstret som finns och hur dessa utförs.

Slutligt förslag Materialet som ersätter Säker bekämpning kommer att tas fram i form av ett kompendium.

Till dess att kompendiet är färdigt används Säker bekämpning som tidigare.

31

4 Behov av förändringar i lagstiftningen För att kunna genomföra vissa av de förslag som arbetsgruppen lagt fram i rapporten krävs förändringar i både bekämpningsmedelsförordningen (1998:947) och i Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 1993:59) om kunskapskrav och tillstånd för att få använda vissa bekämpningsmedel.

Förslag till ändrad lydelse av bekämpningsmedelsförordningen: Kunskapskrav m.m. i vissa fall 12 § Ett växtskyddsmedel som hänförs till klass 1 i 11 § får användas endast av den som uppfyller särskilda kunskapskrav. Detsamma gäller ett växtskyddsmedel som hänförs till klass 2 i 11 § och huvudsakligen används inom jordbruk, skogsbruk eller trädgårdsskötsel.

13 § Närmare föreskrifter om vilka kunskaper som krävs och om åldersgränser för användning meddelas av den myndighet som enligt 14 § prövar frågor om tillstånd. Innan en föreskrift meddelas, skall myndigheten samråda med Kemikalieinspektionen.

Om föreskrifter som avses i första stycket innefattar krav på användare av ett växtskyddsmedel skall ha genomgått viss utbildning, får Statens jordbruksverk föreskriva att länsstyrelsen skall svara för att utbildningen genomförs på sätt som Jordbruksverket bestämmer.

Tillstånd att använda bekämpningsmedel 14 § Ett växtskyddsmedel som hänförs till klass 1 i 11 § får endast användas med särskilt tillstånd. Detsamma gäller ett växtskyddsmedel som hänförs till klass 2 i 11 § och huvudsakligen används inom jordbruk, skogsbruk eller trädgårdsskötsel. Ett tillstånd skall avse viss tid.

Frågan om tillstånd prövas såvitt avser: 1. verksamhet som huvudsakligen berör jordbruk, skogsbruk eller trädgårdsskötsel av Statens jordbruksverk, eller, av länsstyrelsen om Jordbruksverket har föreskrivit det.

(Resten av paragrafen utelämnas här.)

Det kommer också att behövas övergångsbestämmelser. Jordbruksverket kommer att se över hur behörigheterna för bl.a. personal vid landets länsstyrelser som redan arbetar med behörighetsutbildningarna ska kunna administreras inför kurssäsongen 2004-2005.

Jordbruksverket föreslår att de som har planerat och deltagit i större delen av de i länet genomförda grundkurserna under minst två säsonger kommer att få en behörighet utfärdad.

De som har genomfört mindre än två säsonger anses vara så nya att de bör genomgå hela behörighetsutbildningen.

Praktikintyget kommer att finnas kvar för dem som har gått grundkursen i det gamla systemet.

De som efter den 1 november 2004 går en behörighetsutbildning går in i det nya systemet. De vilande åren i intervallen kommer att finnas kvar till 2012 så att de som går utbildning 2004 följer det gamla systemet.

33

5 Diskussion av förslagen Arbetsgruppen anser att förslagen genom kvalitetsförbättring bidrar till en riskminskning enligt handlingsprogrammet, en samordning mellan Jordbruksverket, länsstyrelserna och kursledningar, att uppnå en tydligare fördelning av ansvar samt en kvalitetssäkring av kurserna så att de blir lika mellan länen.

5.1 Ansvarsfördelning Arbetsgruppen föreslår att det fastställs vem som får utföra vad i samband med arrangemang av behörighetskurser. För begreppen huvudman, kursledning och föreläsare har det därför definierats vad som krävs i t.ex. kompetens, fortbildning och vilka delar av kurserna och administrationen som får genomföras. Detta bidrar till att det tydligt framgår vem som ansvarar för vilken del i kursernas genomförande.

5.2 Kvalitetssäkring för likriktning Kursernas kvalitet är beroende av den som genomför utbildningarna. Arbetsgruppen har ansett det viktigt att kursdeltagarna får med sig samma kunskaper hem efter en utbildning oavsett var i landet som utbildningen ges.

Grunden för kvalitetssäkringen är att de som på något sätt har ett ansvar för kurserna, t.ex. kursernas genomförande, har en egen behörighet inom det aktuella området och kontinuerligt går en gemensam fortbildning.

Under 2003 har det tillkommit ett krav att den som transporterar farligt gods i värdeberäknad mängd måste ha en förenklad ADR-utbildning. Denna skärpning av transportlagstiftningen berör många lantbrukare som själva hämtar sina preparat hos återförsäljaren. Arbetsgruppen föreslår att denna transportutbildning läggs in i grundkursen inom bekämpningsområde A. Avsikten är att deltagarna på grundkursen efter godkänt prov och närvaro själva ska kunna genomföra alla steg i hanteringskedjan av bekämpningsmedel. Deltagarna vid fortbildningskursen Att använda kemiska bekämpningsmedel 2003 tillfrågades om synpunkter på arbetsgruppens förslag och majoriteten av deltagarna ansåg att detta var ett bra förslag men med reservation för att inte alla lantbrukare i landet har behov av utbildningen eftersom de inte har preparatdepåer i sin närhet utan får allt levererat hem till gården.

Arbetsgruppen föreslår att det fastställs vem som får utföra vad i samband med arrangemang av behörighetskurser. För begreppen huvudman, kursledning och föreläsare har det därför definierats vad som krävs i t.ex. kompetens, fortbildning och vilka delar av kurserna som får genomföras. Detta bidrar till att kvalitetssäkra utbildningarnas genomförande, att inte myndighetsuppgifter läggs ut på andra aktörer samt att alla utbildningar leds av en kunnig kursledning och föreläsare med rätt kompetens.

Vidare säkerställs att samma krav ställs på kursdeltagarna oavsett län genom att kraven på närvaro, prov, språk och läs- och räknekunnighet blir tydliga. Detta är områden där det idag i görs en bedömning på respektive länsstyrelse vilket medför att stora skillnader förekommer på olika sidor länsgränser.

35

5.3 Samordning Arbetsgruppens förslag att länsstyrelserna årligen rapporterar till Jordbruksverket om de planerade kursdatumen möjliggör för Jordbruksverket att i sin tur lägga ut dessa på hemsidan.

På detta sätt kan alla arrangörer och kursdeltagare lättare få information om vilka kurser som finns tillgängliga i landet under kurssäsongen. Eftersom det är närvaroplikt på kurserna kan detta vara till hjälp för kursdeltagarna att hitta en kurs som går vid ett lämpligt tillfälle. Det är även viktigt för länsstyrelserna att hitta kurser som kompletterar deras eget utbud.

Kurserna inom bekämpningsområde B (behandling då medlen används som betningsmedel) anses från flera håll vara svårgenomförbara eftersom antalet deltagare varierar mycket mellan åren. Dessutom är målgruppen heterogen med bl.a. både laboratoriepersonal och jordbrukare.

Försök till samarbete med ett roterande ansvar mellan åren på olika länsstyrelser har gjorts för att få ett mer stabilt deltagarantal men det har varit svårt att få deltagare att resa över länsgränserna.

Arbetsgruppen tror att deltagarantalet per kurs kommer att öka genom att endast två länsstyrelser erbjuder kurser. De som bor i andra län måste då samtliga resa, men kan även samordna sig. Ett alternativ är att de arrangerande länsstyrelserna har en mer ambulerande verksamhet utanför sitt hemlän. Med färre huvudmän för kurserna blir det effektivare eftersom färre måste upprätthålla kompetens på länsstyrelserna vilket också bör ge bättre kvalitet på kurserna.

5.4 Kvalitetsförbättring för riskminskning Arbetsgruppen har föreslagit att kunskapsbevisen byter namn till tillstånd. Detta för att länsstyrelsen ska ges en möjlighet att hantera nuvarande tillstånd och kunskapsbevis på samma sätt när det gäller att återkalla en behörighet, vilket inte är möjligt då det kallas kunskapsbevis.

Kravet på praktikintyg som finns idag för att få använda bekämpningsmedel i klass 1L föreslås tas bort. Bakgrunden till detta är att de fem praktikdagarna som ska ske efter genomgången och godkänd grundkurs helt saknar krav. Istället för att införa nya krav kring praktiken anser arbetsgruppen det bättre att låta kurserna omfatta praktiska moment, där sådana hanteringssituationer tas upp som kan utgöra en risk för hälsa eller yttre miljö. Ett 30tal representanter från länsstyrelserna lämnade synpunkter vid fortbildningskursen Att använda kemiska bekämpningsmedel 2003. Det framgick att de anser att förslaget är bra.

Några enstaka kommentarer finns om att inte alla kommer att ha behov av att använda klass 1L-medel.

Arbetsgruppen föreslår att grundkursen inom bekämpningsområde A (behandling då medlen inte används som betningsmedel) förlängs med fyra timmar. Motivet bakom detta är att kunna få med praktiska moment eftersom deltagarna är nybörjare och en säker hantering på ett bra sätt kan illustreras med relativt enkla medel. Flera länsstyrelser anser att kurserna idag är pressade för att hinna med allting under den tid som står till förfogande. Den extra transportutbildningen, se nedan, som lantbrukarna behöver för att kunna transportera hem vissa preparat från depåerna, medför ett behov av extra tid. Motståndet för att förlänga kurstiderna är ändå ganska stort. Förlängningen av kurstiden har orsakat en mängd kommentarer i svaren från fortbildningskursen i oktober 2003. Kritik framförs om att jordbrukarnas tid tas i anspråk och att länsstyrelserna ska hinna med alla kurser under en begränsad period. Man ser begränsningen i gruppens storlek och att det blir en femte kursdag som man ska motivera för lantbrukarna. Det finns dock en liten övervikt åt det positiva hållet.

Många tycker att det är bra med praktiska moment men poängterar att detta måste vara väl 36

genomtänkt och planerat. Arbetsgruppen är medveten om de förändrade krav på lokaler som de praktiska momenten medför men tycker ändå att fördelarna med avsnittet är stort.

Hanteringen är viktig och det ger en bättre inlärningssituation när det visas praktiskt och deltagarna själva får prova.

Inom bekämpningsområde B (då medlen används som betningsmedel) föreslås att grundkursen förlängs med en timme. Detta för att ge utrymme för ett studiebesök som rymmer inte bara visning av den tekniska utrustningen och den praktiska hanteringen utan även rymmer tid för att kursdeltagarna ska kunna studera praktiska lösningar och lösa övningsuppgifter. Studiebesöket föreslås vara jordbruksanpassat och förlagt till en jordbrukare som utför betning på gården. Möjlighet till sådana besök finns i både Skåne och Örebro län. Arbetsgruppen har även diskuterat att låta kurserna inom bekämpningsområde B ha en annan huvudman än länsstyrelserna. Det främsta alternativet har då varit Jordbruksverkets Växtskyddscentraler. Detta skulle dock medföra att ytterligare cirka en halv tjänst skulle behöva tillsättas och finansieras på någon växtskyddscentral. Att endast en person skulle ha ansvaret för kurserna innebär att verksamheten blir mycket sårbar och arbetsgruppen har därför valt att inte gå vidare med detta alternativ.

Arbetsgruppen föreslår att repetitionskurserna byter namn till fortbildningskurser eftersom det är ett mera passande namn. Det finns inte tid att repetera gammal kunskap under dagen, eftersom tiden behövs för att informera om nyheter.

Trots detta finns det kursdeltagare som inte tycker att dagens repetitionskurser innehåller något nytt. Arbetsgruppen instämmer inte med detta utan har förändrat kursplanen så att den ger utrymme att hinna med alla moment. Som ett komplement till fortbildningskurserna ska det ske årliga utskick till samtliga innehavare av en behörighet för att de kontinuerligt under tiden mellan kurstillfällena ska få information om nyheter.

Arbetsgruppen anser att avsnittet om nya preparat som finns idag inte hinns med under en fortbildningskurs omfattande en dag. Detta avsnitt bedömer dock arbetsgruppen inte vara relevant kursinnehåll eftersom ett av de övergripande målen med kurserna är att verka för en riskminskning för yttre miljö och hälsa. Lantbrukarna erbjuds också årligen information om nya preparat och doser i andra sammanhang som är mer lämpade när det gäller uppdatering av kunskaper om aktuella preparat. Därför finns det i förslaget till kursplan endast medtaget nya preparat som är av speciellt intresse ur miljö- eller hälsosynpunkt. Under kursen ska tyngdpunkten läggas på behovsanpassad bekämpning och en säker hantering. Det fanns ett stort stöd bland kursdeltagarna på fortbildningskursen i oktober 2003 för de årliga utskicken och det poängterades att det ska vara Jordbruksverket som ska ha ansvaret för dem.

Kurslitteraturen anser de flesta kursdeltagare är bra. Ett fåtal anser att Säker bekämpning är rörig att hitta i och att det blir mycket bläddrande i boken. Detta kan bero på hur boken är upplagd i förhållande till kursens schema. Kursledningen har ett stort ansvar när det gäller att lära/underlätta för kursdeltagarna att hitta i kurslitteraturen. Någon deltagare har tyckt att med så mycket litteratur behöver kurstiden vara utsträckt mer i tiden, förslagsvis fyra veckor.

Några länsstyrelser har tillmötesgått detta önskemål, medan andra har valt att skicka ut litteraturen i förväg.

Många anser att Bekämpning i praktiken borde komma tidigare så att den är uppdaterad till kurssäsongen. Boken kommer framöver inte att vara komplett med alla uppgifter ens utgivningsåret om förlaget inte får kompletterande uppgifter från firmorna och inte endast från Kemikalieinspektionen. Arbetsgruppen föreslår därför att Bekämpning i praktiken tas bort som obligatorisk litteratur och ersätts med ett häfte som omfattar preparatblad, säkerhetsdatablad och etiketter för ett urval av olika preparat. Förslaget möttes av blandad kritik när det presenterades på fortbildningskursen i Sigtuna i oktober 2003. Många anser att 37

boken är bra och svår att ersätta men det förekom en hel del kommentarer om att en bok som inte är heltäckande inte är något att satsa på.

Inom bekämpningsområde B är det en vanlig åsikt att de obligatoriska böckerna inte passar särskilt väl in på ämnet. Detta anser arbetsgruppen vara en korrekt uppfattning och föreslår därför att det görs ett särtryck ur Säker bekämpning för dessa kurser. Förslaget kommer att lämnas till Natur och Kultur/Fakta etc. för diskussion.

Säker bekämpning anses även av många vara överflödig och dyr för kurserna för behandling av enskilda plantor i skogsplantering och varroabekämpning i bigårdar. På flera håll i landet förekommer därför egna kompendier vilket strider mot dagens kursplaner.

Arbetsgruppen föreslår att särtryck ur Säker bekämpning tas fram för dessa två kurser och att de kompletteras med häften som specifikt behandlar de aktuella ämnena. Förslaget kommer att lämnas till Natur och Kultur/Fakta etc. för diskussion.

Dagens kursintervall är i praktiken sex år – utbildningsåret och de fem följande kalenderåren.

Sedan kan innehavaren av behörigheten dra ut på deltagande i repetitionskurs i ytterligare tre år under vilka det inte är tillåtet att använda bekämpningsmedel. Detta medför problem för återförsäljare av bekämpningsmedel när de vid försäljning kontrollerar om giltig behörighet finns. De vilande åren orsakar även en del missuppfattningar vilket medför till att det finns de som sprutar ändå.

Arbetsgruppen föreslår därför att kurssäsonger införs. En kurssäsong omfattar de kurser som i ett fåtal län ges på höstterminen och samtliga kurser som ges under vårterminen. Det innebär fördelar för huvudmännen att få en sammanhållen kurssäsong samt för innehavarna av behörigheterna som inte förlorar ett år på behörighetens giltighet om de går kursen under höstterminen.

Vidare ska behörigheten aldrig bli vilande. Giltighetstiden ska börja gälla från kursdatum, då prov och närvaro har godkänts. Behörigheten är giltig under fem sprutsäsonger och fram t.o.m. 31 mars under år 6.

En majoritet av kursdeltagarna vid fortbildningskursen i oktober 2003 ansåg att det var bra att behörigheten aldrig blev vilande och att det var bra att ha den giltig till den 31 mars under det sjätte året så att inte länsstyrelserna skulle vara tvingade till att ge kurser precis kring julhelgen för dem som av olika anledningar inte gått sin fortbildning samt för att underlätta för handelns kontroll av behörigheten. En viss tvekan fanns till om de kommer att anmäla sig innan år 6 för att gå fortbildningskursen.

Provet i slutet av dagen på framför allt repetitionskursen inom bekämpningsområde A stör många kursdeltagare och gör dem okoncentrerade. För att minska denna mentala stress föreslår arbetsgruppen att proven på samtliga kurser ska vara skrivna med praktisk anknytning och allt som tas upp på proven ska vara genomgånget under kursen.

Att ingen undervisning på landets naturbruksgymnasier eller distansundervisning är tillåten utan att alla deltagare på kursen ska närvara medför en kvalitetssäkring om att alla deltagare har med sig samma kunskaper hem från en kurs oavsett var kursen har genomförts.

38

6 Konsekvensanalys 6.1 Arbetstimmar 6.1.1 Länsstyrelserna Förslaget om att grundkursen inom bekämpningsområde A (behandling då medlen inte används som betningsmedel) förlängs med fyra timmar innebär för varje länsstyrelse att ytterligare minst tio timmar för kurstid och planering läggs på varje kurs. Utöver detta tillkommer tiden för att anpassa det årliga utskicket efter regionala frågor vilket kan uppskattas till en arbetsdag per år.

Förslaget om att grundkursen inom bekämpningsområde B (behandling då medlen används som betningsmedel) förlängs med en timme innebär för de föreslagna länsstyrelserna för att genomföra betningskurser, länsstyrelserna i Skåne och Örebro län, att ytterligare ca två timmar läggs på varje kurs. Utöver detta tillkommer för samtliga länsstyrelser anpassningen av det årliga utskicket. Denna anpassning är inräknad i den uppskattade timmen för utskicket som nämns under bekämpningsområde A. Länsstyrelserna kommer även att behöva lägga en del tid på att uppdatera informationen om kurserna på sina hemsidor.

6.1.2 Kursdeltagarna För en lantbrukare innebär förslaget om att förlänga grundkursen inom bekämpningsområde A att ytterligare cirka en dag ska avsättas till kursen. Då räknas även restiden in.

För lantbrukaren innebär förslaget om att förlänga grundkursen inom bekämpningsområde B endast att tiden på kursen förlängs med en timme.

6.1.3 Jordbruksverket Jordbruksverket arbetar redan idag med att årligen uppdatera Bekämpningsrekommendationer och Kemisk ogräsbekämpning. Detta arbete tar cirka två veckor i anspråk. En del av det material som tas fram inom KULM, kompetensområde 2 Miljökänsliga områden, kan användas inom behörighetsutbildningarna.

Jordbruksverket kommer enligt förslagen att under 2004 ta fram en kurshandledning som stöd för huvudmän och kursledning. I denna ingår även frågebanken till proven och övningsuppgifter samt förslag till kursutvärdering. Vidare behöver Jordbruksverket ta fram häftet med preparatinformation och arbeta med särtrycken ur Säker bekämpning. Den beräknade tidsåtgången under 2004 beräknas i timmar bli: Kurshandledning, inkl frågebank och övningsuppgifter Fortbildningskurser Häfte med preparatinformation Betningskompendium, särtryck ur Säker bekämpning Bikompendium, särtryck ur Säker bekämpning Skogskompendium, särtryck ur Säker bekämpning

240 40 40 40 40 40

Summa

480

39

Utöver detta tillkommer att uppdatera Säker bekämpning samt ändringen av föreskrift och det arbete som behöver göras på hemsidan för att uppdatera den med aktuell information om kurserna och med kursutbudet i landet.

Under de kommande åren kommer det mesta som ingår i materialet endast att behöva uppdateras vilket kommer att betyda mindre insatser i antal timmar. Det årliga utskicket tillkommer i form av insamling av information och bearbetning. Den beräknade tidsåtgången blir i timmar: Kurshandledning, inkl frågebank och övningsuppgifter Fortbildningskurser Uppdatering Säker bekämpning Häfte med preparatinformation Årligt utskick Betningskompendium, särtryck ur Säker bekämpning Bikompendium, särtryck ur Säker bekämpning Skogskompendium, särtryck ur Säker bekämpning

8 8 8 8 40 8 8 8

Summa

96

6.1.4 Huvudman och kursledning För de huvudmän och kursledningar som saknar egen aktuell behörighet innebär förslagen i inledningsskedet att en sådan måste ordnas. Det innebär att fem arbetsdagar kommer att tas i anspråk för en behörighet inom bekämpningsområde A och två arbetsdagar för en behörighet inom bekämpningsområde B. Behörigheterna ska sedan fortlöpande förnyas genom fortbildningskurser omfattande en dag per fem år.

6.2 Ekonomiskt Den ekonomiska konsekvensanalysen är gjord på de ursprungliga förslagen. Även om inte grundkursen inom bekämpningsområde A förlängs med fyra timmar så kvarstår en merkostnad per deltagare på 330 kronor. Att inte hela merkostnaden försvinner beror av att förslaget om ett årligt utskick kommer att genomföras och att länsstyrelsernas arbetstid fortfarande är lika stor. Att inte arbetstiden minskade med fyra timmar beror av att hänsyn har tagits till att flera remissinstansers påpekande att de praktiska momenten kräver mer förberedelser och efterarbete än vad som ursprungligen hade tagits med i beräkningarna.

6.2.1 Länsstyrelserna Förslaget om att grundkursen inom bekämpningsområde A förlängs med fyra timmar innebär enligt ovanstående att varje länsstyrelse lägger ytterligare minst tio timmar på varje kurs.

Utöver detta tillkommer det årliga utskicket med ca en dags arbete per år. Länsstyrelsernas kostnader har beräknats på en månadslön om 24 500 kronor, vilket innebär en timkostnad på 550 kronor inkl. administrativa pålägg.

Undervisning, 4 timmar Förberedelser, 6 timmar

2 200 3 300

Summa

5 500

Om kursen har 25 deltagare som med kursavgifter ska täcka länsstyrelsens merkostnader innebär det att kursavgiften behöver höjas med 220 kronor per deltagare.

40

Förslaget om att grundkursen inom bekämpningsområde B förlängs med en timme innebär för länsstyrelserna i Skåne och Örebro län att ytterligare ca två timmar läggs på förberedelser till varje kurs i ett inledningsskede. Kostnaden för det årliga utskicket som tillkommer för samtliga länsstyrelser är inräknat i kostnaden för utskicket för bekämpningsområde A. Länsstyrelsernas kostnader har beräknats på en månadslön om 24 500 kronor, vilket innebär en timkostnad på 550 kronor inkl. administrativa pålägg.

Undervisning, 1 timme Förberedelser, 2 timmar

550 1 100

Summa

1 650

Om kursen har 25 deltagare som med kursavgifter ska täcka länsstyrelsens merkostnader innebär det att kursavgiften behöver höjas med 66 kronor per deltagare.

Det finns ca 31 500 behörigheter i landet som årligen ska ha ett utskick med aktuell information.

Utskick, 50 timmar under 5 år Porto och tryckning, 50 kr under 5 år per kursdeltagare

27 500 1 575 000

Summa

1 602 500

Detta medför att den genomsnittliga kostnaden per kursdeltagare per fem år blir ca 50 kronor.

6.2.2 Kursdeltagarna Enligt förslaget om att kursintervallet blir något kortare kommer kostnaden för deltagarna att öka något.

För en lantbrukare innebär förslaget om att grundkursen inom bekämpningsområde A förlängs att ytterligare cirka en dag ska avsättas till kursen. Då räknas även restiden in. Enligt SLU:s områdeskalkyler för 2003 uppgår kostnaden under särkostnader 3 till 147 kronor per timme. Kostnaden för lantbrukaren att kursen utökas blir därmed: Kurstid, 4 timmar Restid, 1,5 timmar Resa, 120 km t.o.r. à 3,20 per km Årligt utskick Extra kursavgift för lokal Extra kursavgift för länsstyrelsens arbete Summa

600 225 384 50 60 220 1 539

Kostnaden uppstår endast då kursdeltagaren går grundkursen och behörigheten som då ges är giltig i fem år.

För en lantbrukare innebär förslaget att ytterligare en timme läggs till kurstiden till grundkursen inom bekämpningsområde B. Enligt SLU:s områdeskalkyler för 2003 uppgår kostnaden under särkostnader 3 till 147 kronor per timme. Kostnaden för lantbrukaren att kursen utökas blir därmed: Kurstid, 1 timme Årligt utskick Extra kursavgift för länsstyrelsens arbete

150 50 66

Summa

266

41

6.2.3 Jordbruksverket För Jordbruksverket tillkommer utöver de nedan redovisade kostnaderna i arbetstid även kostnaderna för t.ex. tryckning och distribution av materialet.

Utifrån de lagda förslagen och en månadslön på 24 500 kronor, vilket innebär en timkostnad på 550 kronor inkl. administrativa pålägg, kommer kostnaden under 2004 för materialen att bli: Kurshandledning, inkl frågebank och övningsuppgifter, 240 timmar Fortbildningskurser, 40 timmar Häfte med preparatinformation, 40 timmar Årligt utskick, 40 timmar Betningskompendium, särtryck ur Säker bekämpning, 40 timmar Bikompendium, särtryck ur Säker bekämpning, 40 timmar Skogskompendium, särtryck ur Säker bekämpning, 40 timmar

132 000 22 000 22 000 22 000 22 000 22 000 22 000

Summa, 480 timmar

264 000

Under de kommande åren kommer det mesta som ingår i materialet endast att behöva uppdateras vilket kommer att betyda lägre kostnader. Utifrån de lagda förslagen och en månadslön på 24 500 kronor, vilket innebär en timkostnad på 550 kronor inkl. administrativa pålägg, kommer kostnaden från 2005 och framåt att bli: Kurshandledning, inkl frågebank och övningsuppgifter, 8 timmar Fortbildningskurser, 8 timmar Uppdatering Säker bekämpning Häfte med preparatinformation, 8 timmar Årligt utskick, 40 timmar Betningskompendium, särtryck ur Säker bekämpning, 8 timmar Bikompendium, särtryck ur Säker bekämpning, 8 timmar Skogskompendium, särtryck ur Säker bekämpning, 8 timmar

4 400 4 400 4 400 4 400 22 000 4 400 4 400 4 400

Summa, 96 timmar

52 800

6.2.4 Huvudmän och kursledning För de huvudmän eller kursledningar som idag inte har personal med egen aktuell behörighet innebär förslaget motsvarande 22 000 kronor för den vecka som personalen genomgår en grundkurs vilket motsvarar en årlig kostnad på 4 400 kronor. Om den aktuella behörigheten är inom betning innebär det 8 800 kronor vilket motsvarar en årlig kostnad på 1 760 kronor.

Fortbildningen vart femte år innebär en kostnad om 3 850 kronor och utslaget över fem år innebär det en årlig kostnad om 770 kronor.

Till kostnaden för personalens lön tillkommer kursavgiften samt eventuella reskostnader och logi.

42

Bilaga 1

Nuvarande kursplaner för utbildning för att få använda bekämpningsmedel inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel.

Kurs 1

Grundkurs för användning av 2 L-medel och 1 L-medel inom bekämpningsområde A*.

2

Repetitionskurs för användning av 1 L-medel och 2 L-medel inom bekämpningsområde A*.

3

Grundkurs för användning av 1 L-medel och 2 L-medel inom bekämpningsområde B**.

4

Repetitionskurs för användning av 1 L-medel och 2 L-medel inom bekämpningsområde B**.

5

Kurs för användning av 2 L-medel vid behandling av enskilda plantor i skogsplantering mot skadeinsekter samt för att avskräcka storvilt.

6

Kurs för användning av 2 L-medel vid bekämpning av varroakvalster i bigårdar.

* **

Bekämpningsområde A avser behandling då medlen ej används som betmedel.

Bekämpningsområde B avser behandling då medlen används som betmedel.

Med timme avses 60 minuter inklusive lämplig rast, förslagsvis 10-15 minuter per timme.

43

Bilaga 1

1.

GRUNDKURS för användning av 2 L-medel och 1 L-medel inom bekämpningsområde A (behandling då medlen ej används som betmedel).

DELTAGARE Kursen är avsedd för personer som yrkesmässigt använder bekämpningsmedel främst inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel.

MÅL Deltagarna skall efter genomgången kurs uppfylla de kunskapskrav som krävs för att få använda 2 L-medel och 1 L-medel inom bekämpningsområde A.

UPPLÄGGNING Kursen omfattar fyra dagar (28 timmar) och bör lämpligen delas upp i två avsnitt. Ett veckoslut bör om möjligt förflyta mellan tredje och sista kursdagen.

Kursen bör anpassas efter kursdeltagarnas förkunskaper och yrkesinriktning.

Kursdeltagarna bör tilldelas hemuppgifter.

Fördelning av tiden

Timmar

Allmänt om bekämpningsmedel

4

Bekämpningsmedlens hälso- och miljörisker

10

Det praktiska bekämpningsarbetet

10

Övningsuppgifter

2

Prov

2

INNEHÅLL ALLMÄNT OM BEKÄMPNINGSMEDEL Bekämpningsmedlens sammansättning och vissa definitioner.

Bekämpningsmedlens egenskaper och verkningssätt.

Varför klassificering i klass 1.

Allmän genomgång av vilka klass 1 L-medel vi har.

Statistik över användningen i Sverige - översikt över de mest använda bekämpningsmedlen.

Bestämmelser och tillsynsmyndigheter.

Lagen om kemiska produkter (SFS 1985:426) med tillämpningsföreskrifter, särskilt förordningen om bekämpningsmedel (SFS 1986:835) samt kemikalieinspektionens (produktkontrollnämndens), naturvårdsverkets och statens jordbruksverks föreskrifter på området. Översikt av annan lagstiftning. Ansvariga myndigheter. Avsnittet skall behandla allmänna och grundläggande aspekter. Mera speciella, konkreta bestämmelser som faller in under andra avsnitt behandlas mer utförligt där, Kemikalieinspektionens risk/nytta-värdering.

44

Bilaga 1 BEKÄMPNINGSMEDLENS HÄLSO- OCH MILJÖRISKER ARBETSMILJÖRISKER Riskgrupper: Den som sprider och i övrigt hanterar bekämpningsmedel.

Hälsorisker; doser - giftighet, toxicitet - akut, toxicitet - kronisk, tillförselvägar till kroppen, förgiftningssymtom, Arbetsmiljölagstiftning, Skyddsåtgärder; personlig skyddsutrustning, personlig hygien, arbetsrutiner, information via etikett och informationsblad, förvaring och transport, rester och tomemballage, Åtgärder vid förgiftning.

LIVSMEDELSRISKER Riskgrupp: Konsumenten.

Bekämpningsmedelsrester i livsmedel och dricksvatten Lagstiftning; karenstid, resttoleransvärde, ADI-värde, kontrollanalyser. Åtgärder.

MILJÖRISKER Riskgrupp: Allmänheten som färdas eller vistas i landskapet, flora och fauna som bekämpningen ej avser samt vattentäkter Transport av bekämpningsmedel; i luften - vindavdrift och förångning, i marken, i vatten - grund- och ytvatten.

Nedbrytning och persistens.

Bekämpningsmedel i vattendrag; oavsiktlig spridning på vägkanter, dikesrenar, spill och vid påfyllning, bestämmelser då vatten hämtas i vattendrag, tömning av rester och rengöring, Inverkan på nyttoinsekter, speciellt bin.

Inverkan på floran.

Inverkan på faunan.

Kantzoner.

Speciell miljölagstiftning; föreskrifter: skötsellagen, SNV:s spridningsföreskrifter, pollinerande insekter, Arbetsrutiner inkl. val av bekämpningsmedel för att motverka miljöriskerna, vid påfyllning, spridning och rengöring.

45

Bilaga 1 DET PRAKTISKA BEKÄMPNINGSARBETET OGRÄS OCH SKADEGÖRARBEKÄMPNING Varför bekämpa?

Avkastning, kvalité m.m.

Ogräs- och skadegörarkännedom; en grundförutsättning för behovsanpassad bekämpning illustrerat exempel.

Utbredning i fält; inspektion av fälten, för att undvika underskattning eller överskattning av ogräsen eller skadegörare, illustration som exempel, Ogräs- och växtskadegörares utveckling; grödans konkurrenskraft i förhållande till dess utvecklingshastighet och växtsätt, såteknik, väderlek, olika typer av ogräs (en-, två- eller fleråriga), skadegörarnas beroende av väderleken, illustration med exempel, Grödans utvecklingsstadium; möjligheter att genomföra en åtgärd med hänsyn till grödans utvecklingsstadier och skadegörarens utveckling t ex fritfluga, ogräsbekämpning (effekt, skador m.m.), Förebyggande åtgärder; sortval, resistens, utsäde, växtföljd, odlingsteknik (såteknik, gödsling m.m.), Val av mekanisk/kemisk bekämpning, Ekonomin i kemisk bekämpning; ogräs - bekämpningströskel, bedömning av effekten av en kemisk bekämpning (avkastning, problem vid skörd m.m.), skadegörare - bekämpningströskel, Val av preparat; relativt skadegörare, relativt naturliga fiender, blandningar (ur effekt- och risksynpunkt), ur resistenssynpunkt, Val av dos; väderlekens inverkan - vindavdrift, beståndets inverkan, ogräsens (art, storlek m.m.).

TEKNISKA KRAV Funktionstest, Lönsamhet, arbetsmiljö, yttre miljö, Genomgång av olika pump- och spridartyper, material i tankar, bommar m.m., krav på utrustning, Tekniska åtgärder som påverkar vindavdriften.

Tekniska åtgärder som påverkar resultatet, möjlighet att minska doserna m.m., Framtidsperspektiv på teknikutvecklingen.

DOSERINGSÖVNINGAR ÖVNINGSUPPGIFTER Skrivnings- och övningsfrågor.

46

Bilaga 1 PROV Skriftligt prov.

LITTERATUR Obligatorisk litteratur; Säker bekämpning, LT:s Förlag Bekämpning i praktiken, LT:s Förlag För kurs med inriktning på trädgård/grönytor: Statens jordbruksverks kurspärm för utbildningen.

LÄRARE Person med erforderlig kompetens inom berörda ämnesområden. För avsnitten om hälsorisker och arbetarskydd läkare, toxikolog respektive yrkesinspektör och personal som genomgått särskild utbildning.

47

Bilaga 1

2.

REPETITIONSKURS för användning av 1 L-medel och 2 L-medel inom bekämpningsområde A (behandling då medlen ej används som betmedel).

DELTAGARE Kursen är avsedd för personer som yrkesmässigt använder bekämpningsmedel främst inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel.

MÅL Deltagarna skall efter genomgången kurs uppfylla de kunskapskrav som krävs för att få använda 1 L-medel och 2 L-medel inom bekämpningsområde A.

UPPLÄGGNING Kursen omfattar 1 dag (7 timmar).

Fördelning av tiden

timmar

Repetition av baskunskaper

2

Bestämmelser

2

Användning av bekämpningsmedel

2

Prov

1

INNEHÅLL REPETITION AV BASKUNSKAPER BESTÄMMELSER Arbetarskydd, miljö, livsmedel m.m.

Eventuella nyheter.

ANVÄNDNING AV BEKÄMPNINGSMEDEL Nya preparat, ny teknik.

PROV Skriftligt prov.

LITTERATUR Obligatorisk litteratur; Säker bekämpning, LT:s Förlag Bekämpning i praktiken, LT:s Förlag För kurs med inriktning på trädgård/grönytor: Statens jordbruksverks kurspärm för utbildningen.

LÄRARE Person med erforderlig kompetens inom berörda områden. För avsnitten om hälsorisker och arbetarskydd läkare respektive yrkesinspektör eller personal som genomgått särskild utbildning.

48

Bilaga 1

3.

GRUNDKURS för användning av 1 L-medel och 2 L-medel inom bekämpningsområde B (behandling då medlen används som betmedel).

DELTAGARE Kursen är främst avsedd för personer som bedriver yrkesmässig betning av utsäde eller betar eget utsäde.

MÅL Deltagarna skall efter genomgången kurs uppfylla de kunskapskrav som krävs för att få använda 1 L-medel och 2 L-medel inom bekämpningsområde B.

UPPLÄGGNING Kursen omfattar två dagar (13 timmar) och bör lämpligen delas upp i två avsnitt. Ett veckoslut bör om möjligt förflyta mellan första och andra kursdagen.

Kursdeltagarna bör tilldelas hemuppgifter.

Fördelning av tiden

timmar

Allmänt

1

Bestämmelser

1

Betningsmedlens hälso- och miljöfarlighet

4

Det praktiska betningsarbetet

3

Studiebesök

2

Övningsuppgifter

1

Prov

1

INNEHÅLL ALLMÄNT Inledning.

Presentation av litteraturen.

Betningsmedlens sammansättning, vissa definitioner. Översikt över de mest använda betningsmedlen.

BESTÄMMELSER BETNINGSMEDLENS HÄLSO- OCH MILJÖFARLIGHET ARBETSMILJÖRISKER HÄLSORISKER Doser - giftighet, toxicitet - akut, toxicitet - kronisk, tillförselvägar till kroppen, förgiftningssymtom.

Arbetsmiljölagstiftning.

Skyddsåtgärder.

49

Bilaga 1 Personlig skyddsutrustning, personlig hygien, arbetsrutiner, information via etikett och informationsblad, förvaring och transport, rester och tomemballage. Åtgärder vid förgiftning LIVSMEDELSRISKER Bekämpningsmedelsrester, lagstiftning, åtgärder.

MILJÖRISKER Transport, nedbrytning och persistens, inverkan på flora och fauna.

DET PRAKTISKA BETNINGSARBETET Utsädesburna sjukdomar och deras bekämpning.

Praktiskt betningsarbete - planering, teknisk utrustning, hantering av avfall.

STUDIEBESÖK Demonstration av en betningsanläggnings tekniska utrustning, ventilation m.m. ÖVNINGSUPPGIFTER PROV Skriftligt prov.

LITTERATUR Obligatorisk litteratur: Säker bekämpning, LT:s Förlag Bekämpning i praktiken, LT:s Förlag Utsädesburna sjukdomar på jordbruksväxter, SJV, Jordbruksinformation 8-2000

LÄRARE Person med erforderlig kompetens inom berörda områden. För avsnitten om hälsorisker och arbetarskydd läkare respektive yrkesinspektör eller personal som genomgått särskild utbildning.

50

Bilaga 1

4.

REPETITIONSKURS för användning av 1 L-medel och 2 L-medel inom bekämpningsområde B (behandling då medlen används som betmedel).

DELTAGARE Kursen är avsedd för personer som bedriver yrkesmässig betning av utsäde eller betar eget utsäde.

MÅL Deltagarna skall efter genomgången kurs uppfylla de kunskapskrav som krävs för att få använda 1 L-medel och 2 L-medel inom bekämpningsområde B.

UPPLÄGGNING Kursen omfattar en dag (7 timmar).

Fördelning av tiden

timmar

Repetition av grundkurs

2

Bestämmelser

2

Användning av betmedel

2

Prov

1

INNEHÅLL REPETITION AV GRUNDKURS BESTÄMMELSER Arbetarskydd, miljö, livsmedel m.m.

Eventuella nyheter.

ANVÄNDNING AV BETMEDEL Nya preparat, ny teknik etc.

PROV Skriftligt prov

LITTERATUR Obligatorisk litteratur; Säker bekämpning, LT:s Förlag Bekämpning i praktiken, LT:s Förlag Utsädesburna sjukdomar på jordbruksväxter, SJV, Jordbruksinformation 8-2000

LÄRARE Person med erforderlig kompetens inom berörda områden. För avsnitten om hälsorisker och arbetarskydd läkare respektive yrkesinspektör eller personal som genomgått särskild utbildning.

51

Bilaga 1

5.

KURS för användning av 2 L-medel vid behandling av enskilda plantor i skogsplanteringar mot skadeinsekter samt för att avskräcka storvilt.

DELTAGARE Kursen är avsedd för personer använder 2 L-medel inom ovanstående behandlingsområden.

MÅL Deltagarna skall efter genomgången kurs uppfylla de kunskapskrav som krävs för att få använda 2 L-medel vid behandling av enskilda plantor i skogsplanteringar mot skadeinsekter samt för att avskräcka storvilt.

UPPLÄGGNING Kursen omfattar 1 dag (7 timmar).

Fördelning av tiden

Timmar

Allmänt om bekämpning Bekämpningsmedlens miljörisker

hälso-

1 och

2

Det praktiska bekämpningsarbetet

3

Prov och uppföljning

1

INNEHÅLL ALLMÄNT OM BEKÄMPNING Skadeinsekterna, deras biologi och förekomst.

Storviltet, deras biologi och förekomst.

Skadefrekvens och konsekvenser.

Statistik över användningen i Sverige - översikt över de mest använda bekämpningsmedlen.

BEKÄMPNINGSMEDLENS HÄLSO- OCH MILJÖRISKER RISKER Giftighet - dos.

Tillförselvägar till kroppen.

Förgiftningssymtom.

ARBETSMILJÖ Skyddsutrustning för aktuella preparat.

Personlig hygien. tänk på......

52

Bilaga 1 YTTRE MILJÖN Vad kan skadas?

Exempel på vad som kan skadas.

Skydda bin och fiskar.

BESTÄMMELSER Transport och förvaring.

Arbetsgivaransvar.

Yttre miljön.

DET PRAKTISKA BEKÄMPNINGSARBETET ÖVERSYN OCH KONTROLL AV PERSONLIG SKYDDSUTRUSTNING SPRUTUTRUSTNING Konstruktion och funktion.

Konditionstest och justeringsmöjligheter.

Kalibrering av dos.

Vanliga störningar och hur de åtgärdas (reservdelar).

Arbetsteknik.

Praktisk övning i arbetsteknik.

PREPARATFRÅGOR Val av preparat.

Val av dos.

Principiell beräkning av åtgång. Övning i praktisk dosering och åtgångsberäkning.

PRAKTISK ÖVNING I BEKÄMPNINGSTEKNIK PROV OCH UPPFÖLJNING Skriftligt prov.

LITTERATUR Obligatorisk litteratur: Säker bekämpning, LT:s Förlag Statens jordbruksverks Specialhäfte skog.

LÄRARE Person med erforderlig kompetens inom berörda ämnesområden.

53

Bilaga 1

6.

KURS för användning av 2 L-medel vid bekämpning av varroakvalster i bigårdar.

DELTAGARE Kursen är avsedd för biodlare som använder 2 L-medel inom ovanstående behandlingsområde.

MÅL Deltagarna skall efter genomgången kurs uppfylla de kunskapskrav som krävs för att få använda 2 L-medel vid bekämpning av varroakvalster i bigårdar samt ha kunskap om alternativa bekämpningsmetoder.

UPPLÄGGNING Kursen omfattar 1 dag (5 timmar).

Fördelning av tiden

Timmar

Allmänt Bekämpningsmedlens miljörisker

0,5 hälso-

och

2,5

Det praktiska bekämpningsarbetet

0,5

Alternativa bekämpningsmetoder

1,0

Prov och uppföljning

0,5

INNEHÅLL ALLMÄNT Varroakvalstret, biologi och förekomst.

Betydelse för biodlingen.

Statistik över användningen i Sverige - översikt över de mest använda bekämpningsmedlen.

BEKÄMPNINGSMEDLENS HÄLSO- OCH MILJÖRISKER RISKER Giftighet - dos.

Tillförselvägar till kroppen.

Förgiftningssymtom.

ARBETSMILJÖ Skyddsutrustning för aktuella preparat.

Personlig hygien.

Tänk på......

54

Bilaga 1 YTTRE MILJÖN Vad kan skadas? Exempel på vad som kan skadas.

BESTÄMMELSER Transport och förvaring.

Användning.

Yttre miljön.

DET PRAKTISKA BEKÄMPNINGSARBETET PERSONLIG SKYDDSUTRUSTNING PREPARATFRÅGOR Val av preparat.

Dosering.

PRAKTISKT HANDHAVANDE AV PREPARATEN ALTERNATIVA METODER Spärrboxmetoden, drönarutskärning, myrsyra, mjölksyra.

PROV OCH UPPFÖLJNING Skriftligt prov.

LITTERATUR Obligatorisk litteratur: Säker bekämpning, LT:s Förlag Bekämpning av varroakvalstret - biologiska metoder och organiska syror, Jordbruksverket, Jordbruksinformation 4-1993, ny utgåva kommer under 2000 Utdrag ur Kemikalieinspektionen informerar angående: Taufluvalinat

LÄRARE Person med erforderlig kompetens inom berörda ämnesområden.

55

Bilaga 2

Kursplaner för utbildning för att få använda bekämpningsmedel inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel.

Kurs 1

Grundkurs för användning av 2 L-medel och 1 L-medel inom bekämpningsområde A*.

2

Fortbildningskurs för användning av 1 L-medel och 2 L-medel inom bekämpningsområde A*.

3

Grundkurs för användning av 1 L-medel och 2 L-medel inom bekämpningsområde B**.

4

Fortbildningskurs för användning av 1 L-medel och 2 L-medel inom bekämpningsområde B**.

5

Kurs för användning av 2 L-medel vid behandling av enskilda plantor mot insekter samt fläckvis behandling mot ogräs i skogsplantering

6

Kurs för användning av 2 L-medel vid bekämpning av varroakvalster i bigårdar.

HUVUDMAN Länsstyrelsen, eller Skogsstyrelsen i förekommande fall, ansvarar för att kursen genomförs enligt gällande kursplan och att kraven på prov, närvaro, litteratur och kompetent kursledning och föreläsare följs.

* **

Bekämpningsområde A avser behandling då medlen inte används som betningsmedel.

Bekämpningsområde B avser behandling då medlen används som betningsmedel.

57

Bilaga 2

1.

GRUNDKURS för användning av 2 L-medel och 1 L-medel inom bekämpningsområde A (behandling då medlen inte används som betningsmedel).

DELTAGARE Kursen är avsedd för personer som yrkesmässigt ska använda bekämpningsmedel främst inom jordbruk, trädgårdsskötsel, plantskolor och annan bekämpning i skog som inte är fläckvis behandling.

SYFTE Utbildningen ska bidra till att minska riskerna för människors och djurs hälsa och att resterna i och riskerna för den yttre miljön minimeras.

MÅL Kursen ska ge kunskaper om bekämpningsmedlens hantering, egenskaper och risker.

Användaren ska ha kännedom om bedömning av bekämpningsbehovet och ha kunskaper för att kunna genomföra ett för omgivande miljö och arbetsmiljö säkert och effektivt arbete med bekämpningsmedel. Användaren ska ha kunskap om de bestämmelser som finns för hantering och användning av bekämpningsmedel samt vilka risker som finns för hälsa, miljö och livsmedel. Användaren ska ha tillräckliga kunskaper för att kunna utnyttja befintlig teknisk utrustning för bästa utbyte ur miljö- och ekonomisk synvinkel.

UPPLÄGG Kursen omfattar fyra dagar (28 lektionstimmar) och bör lämpligen delas upp i minst två avsnitt. Minst ett veckoslut bör om möjligt förflyta under kursens gång.

Kursen bör anpassas efter kursdeltagarnas yrkesinriktning.

Kursdeltagarna bör tilldelas hemuppgifter.

Fördelning av tiden

Lektioner à 4050 minuter

Allmänt om bekämpningsmedel

3

Bekämpningsmedlens hälsorisker inkl. livsmedel

3,5

Risker för den yttre miljön

4

Det praktiska bekämpningsarbetet, varav

13

Ogräs

3

Sjukdomar och skadegörare

3

Spridningsteknik

3

Praktiska moment med miljöinriktning

4

Övningsuppgifter

2

Prov

2,5

58

Bilaga 2

INNEHÅLL ALLMÄNT OM BEKÄMPNINGSMEDEL Bekämpningsmedlens sammansättning och vissa definitioner Bekämpningsmedlens egenskaper och verkningssätt Klassning och märkning av preparat – faroklasser och behörighetsklasser Statistik över användningen i Sverige - översikt över de mest använda bekämpningsmedlen Bestämmelser och tillsynsmyndigheter Godkännande av bekämpningsmedel Handel med bekämpningsmedel Etikett, säkerhetsdatablad och bruksanvisning BEKÄMPNINGSMEDLENS HÄLSORISKER ARBETSMILJÖRISKER Hälsorisker; doser - giftighet, toxicitet - akut, toxicitet - kronisk, tillförselvägar till kroppen, förgiftningssymtom Arbetsmiljölagstiftning Skyddsåtgärder; personlig skyddsutrustning, personlig hygien, arbetsrutiner, information via etikett och säkerhetsdatablad, förvaring och transport, rester och tomemballage Åtgärder vid förgiftning LIVSMEDELSRISKER Bekämpningsmedelsrester i livsmedel och dricksvatten Lagstiftning; karenstid, sista behandlingsstadium, resttoleransvärde, ADI-värde, kontrollanalyser Åtgärder RISKER FÖR DEN YTTRE MILJÖN Transport av bekämpningsmedel; i luften - vindavdrift och förångning, i marken, i vatten - grund- och ytvatten Nedbrytning och persistens Bekämpningsmedel i vattendrag; oavsiktlig spridning på vägkanter, dikesrenar, spill och vid påfyllning, bestämmelser då vatten hämtas i vattendrag, rengöring och omhändertagande av rester Inverkan på nyttoinsekter, speciellt bin Inverkan på floran Osprutade kantzoner Speciell miljölagstiftning; föreskrifter: miljöbalken, SNV:s spridningsföreskrifter, SJV:s föreskrifter om pollinerande 59

Bilaga 2 insekter Arbetsrutiner inkl. val av bekämpningsmedel för att motverka miljöriskerna, vid påfyllning, spridning och rengöring Rester och tomemballage, transport av farligt avfall DET PRAKTISKA BEKÄMPNINGSARBETET HANTERING Påfyllningsplats Skyddszoner Förvaring OGRÄS Varför bekämpa?

- ogräsen kan medföra skördeförluster, prisavdrag för avrens, försämrad kvalitet, problem vid skörd m.m.

Ogräskännedom; - olika typer av ogräs (frö- och rotogräs, en-, två- eller fleråriga m.m.)

- praktisk ogräskännedom (främst på hjärtblad- tidigt örtbladstadium) Ogräsens och grödans utvecklingsstadium - grödans konkurrenskraft i förhållande till ogräsens utvecklingshastighet och växtsätt - möjligheter att genomföra en kemisk bekämpning med hänsyn till grödans och ogräsens utvecklingsstadium (ogräsmedlets användningsområden, effekt, risk för skador m.m.)

Integrerad bekämpning av ogräs - Förebyggande åtgärder (växtföljd, sortval, odlingsteknik m.m.)

- Direkta åtgärder (mekanisk, kemisk bekämpning och övriga metoder) Olika typer av ogräsmedel - Hur verkar medlet?

- Var appliceras medlet?

Val av ogräsmedel - utifrån förekommande ogräsarter, risk för hälsa och miljö samt risk för resistens - tillsatsmedel - blandningar av olika preparat Reducerade doser - dos-responskurva - val av dos utifrån dosnyckeln Bedömning av effekten av en kemisk bekämpning - hur? Besiktning i fält (kontrollruta) - bekämpningsekonomi

60

Bilaga 2 SJUKDOMAR OCH SKADEGÖRARE Varför bekämpa?

- skadegörarna kan medföra skördeförluster, försämrad kvalitet, problem vid skörd m.m.

Skadegörarkännedom; - en grundförutsättning för behovsanpassad bekämpning - genomgång av vanliga skadegörare Utbredning i fält; inspektion av fälten, för att undvika underskattning eller överskattning av skadegörare Samspel grödan – skadegörare – klimat - förutsättningar för angrepp - möjligheter att genomföra en åtgärd med hänsyn till grödans utvecklingsstadier och skadegörarens utveckling t.ex. fritfluga Integrerad bekämpning - förebyggande åtgärder (sortval, resistens, utsäde, växtföljd, odlingsteknik, såteknik, gödsling, jordbearbetning m.m.)

- direkta metoder (kemisk bekämpning, övriga metoder) Behovsanpassning - bekämpningströsklar, skadetrösklar, hjälpredor/riskvärderingar, prognoser - bekämpningsekonomi Olika typer av fungicider och insekticider - olika verkningssätt - förebyggande och kurativ bekämpning Val av preparat - utifrån förekommande skadegörare och naturliga fiender, risk för hälsa och miljö samt risk för resistens - blandningar av olika preparat Val av dos - utifrån skadegörare, angreppsstyrka, väderlek och effektivitet Bedömning av effekten av en kemisk bekämpning - hur? Besiktning i fält (kontrollruta) SPRIDNINGSTEKNIK Funktionstest, (Lönsamhet, arbetsmiljö, yttre miljö,) Genomgång av olika pump- och spridartyper, material i tankar, bommar m.m., krav på utrustning Tekniska åtgärder som påverkar vindavdriften Spridningsjämnhet Tekniska åtgärder som påverkar resultatet, möjlighet att minska doserna m.m.

Optimering av vätskemängd och körhastighet i olika situationer Munstycksval Kalibrering 61

Bilaga 2 Beräkning av preparatmängd Rengöring av utrustning Omhändertagande av avfall Dokumentation av spridningen Uppgradering av befintlig spruta Ny teknik PRAKTISKA MOMENT MED MILJÖINRIKTNING Ryggsprutans hantering och kalibrering Sprutans delar Utrustning för tömning och rengöring av förpackningar, påfyllning av preparat Kalibrering av spruta Påfyllning av spruta Rengöring av spruta ÖVNINGSUPPGIFTER Skrivnings- och övningsfrågor Avsikten med övningsuppgifterna är att deltagarna ska få möjlighet att tillämpa sina kunskaper. Övningsuppgifterna bör anknyta till de praktiska moment som hantering, transport och användning av bekämpningsmedel innebär. Detta kan t.ex. vara: Dosanpassning, dosnyckel, skyddsavståndsbestämning (mark och vind), preparatval från givna uppgifter, villkor för preparatanvändning, beräkning av mängden preparat som ska hällas i sprutan, välja munstycke, kalibrering PROV Provet sätts samman och rättas av huvudmannen.

På provet bör endast frågor med praktisk anknytning finnas med. Frågeställningarna ska ha berörts under kursen.

Varje fråga på provet ska poängsättas eller bedömas med godkänt/inte godkänt. Det bör anges redan på provet om det bedöms med ett poängantal eller med godkänt/inte godkänt.

En frågebank kommer att arbetas fram av Jordbruksverket och vara tillgängligt för huvudmännen för kurserna.

För att kunna åstadkomma en likriktning och kvalitetssäkring av utbildningarna över hela landet ska provet ta upp frågor inom följande områden: 62

tillämpa god skyddshygien tillämpa SNFS 97:2 (spridningsföreskriften) bestämma markanpassat och vindanpassat skyddsavstånd utifrån givna förutsättningar välja munstycken utifrån givna förutsättningar beskriva en kalibreringsmetod ange villkor för vissa preparat (t.ex. kryssfråga) tillämpa hänsyn till pollinerande insekter behovsanpassad bekämpning (endast jordbruk)

Bilaga 2 -

välja lämpligt preparat, dos och spridningstidpunkt

För att provet ska vara godkänt måste vissa frågor vara korrekt besvarade oavsett övrig bedömning eller poängsumma. Dessa är: -

-

mark- och vindanpassat skyddsavstånd en av två räkneuppgifter etikettfråga med delfrågor eller i kryssform preparatval för ogräs välja munstycken utifrån givna förutsättningar

NÄRVARO Närvaro under hela kursen krävs.

Frånvaro under en kortare period, maximalt 4 timmar, kan endast tillåtas i ömmande fall och endast efter medgivande från kursledningen. Kursledningen har då möjlighet att hänvisa kursdeltagaren till samma kursmoment vid en annan kurs.

Om frånvaro har medgivits av kursledningen ska provfrågorna som berör de avsnitt som tagits upp under frånvaron vara korrekt besvarade.

GODKÄND KURS För att ett tillstånd ska utfärdas krävs godkänt skriftligt prov, uppfylld närvaroplikt och att kursen fullföljts under samma kurssäsong.

LITTERATUR Obligatorisk litteratur; Säker bekämpning, Natur och Kultur/Fakta etc.

Bekämpning i praktiken, Natur och Kultur/Fakta etc.

Hjälpreda för beräkning av vindanpassat skyddsavstånd Bekämpningsrekommendationer (jordbruk) Kemisk ogräsbekämpning (jordbruk) Ogräs på åker och i trädgård Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter (jordbruk) (Häfte med säkerhetsdatablad, etiketter etc.)

För kurs med inriktning på trädgård / grönytor: Bekämpning av trädgårdsväxternas skadegörare

FÖRELÄSARE Person med kompetens inom berörda ämnesområden och som kan göra en opartisk och objektiv framställan av sitt ämnesområde.

63

Bilaga 2

2.

FORTBILDNINGSKURS för användning av 1 L-medel och 2 L-medel inom bekämpningsområde A (behandling då medlen inte används som betningsmedel).

DELTAGARE Kursen är avsedd för personer som yrkesmässigt använder bekämpningsmedel främst inom jordbruk, trädgårdsskötsel, plantskolor och annan bekämpning i skog som inte är fläckvis behandling.

Utbildningen ska bidra till att minska riskerna för människors och djurs hälsa och att resterna i och riskerna för den yttre miljön minimeras.

SYFTE Utbildningen ska bidra till att minska riskerna för människors och djurs hälsa och att resterna i och riskerna för den yttre miljön minimeras.

MÅL Kursen ska ge kunskaper om bekämpningsmedlens hantering, egenskaper och risker.

Användaren ska ha kännedom om bedömning av bekämpningsbehovet och ha kunskaper för att kunna genomföra ett för omgivande miljö och arbetsmiljö säkert och effektivt bekämpningsarbete. Användaren ska ha kunskap om de bestämmelser som finns för hantering och användning av bekämpningsmedel samt vilka risker som finns för hälsa, miljö och livsmedel. Användaren ska även ha tillräckliga kunskaper för att kunna utnyttja befintlig teknisk utrustning för bästa utbyte ur miljö- och ekonomisk synvinkel.

UPPLÄGG Kursen omfattar 1 dag (7 lektionstimmar).

Fördelning av tiden Allmänt om bekämpningsmedel Bekämpningsmedlens hälsorisker Risker för den yttre miljön Det praktiska bekämpningsarbetet Övningsuppgifter (ingår i resp. avsnitt) Prov

Lektioner à 4050 minuter 1 1 1,5 2 1,5

INNEHÅLL ALLMÄNT OM BEKÄMPNINGSMEDEL Nyheter och förändringar gällande: Orientering om bestämmelser för bekämpningsmedel Var får bekämpning ske?

Handel med bekämpningsmedel Klassning och märkning av preparat – faroklasser och behörighetsklasser Säkerhetsdatablad 64

Bilaga 2 BEKÄMPNINGSMEDLENS HÄLSORISKER Arbetsmiljörisker Livsmedelsrisker RISKER FÖR DEN YTTRE MILJÖN Risker för den yttre miljön DET PRAKTISKA BEKÄMPNINGSARBETET Påfyllning och rengöring Inför arbetets påbörjande Teknisk utrustning Munstycksval Kalibrering Spridningsjämnhet Dos - respons Vindavdrift Dokumentation Växtskyddsarbetets utförande Skötsel av sprutan; rengöring och installning Omhändertagande av farligt avfall Nya preparat av särskilt intresse ur miljö- och hälsosynpunkt ÖVNINGSUPPGIFTER Avsikten med övningsuppgifterna är att deltagarna ska få möjlighet att tillämpa sina kunskaper. Detta kan t.ex. vara: Kalibrering, munstycksval och skyddsavståndsbestämning (mark och vind) PROV Provet sätts samman och rättas av huvudmannen.

På provet bör endast frågor med praktisk anknytning finnas med. Frågeställningarna ska ha berörts under kursen.

Varje fråga på provet ska poängsättas eller bedömas med godkänt/inte godkänt. Det bör anges redan på provet om det bedöms med ett poängantal eller med godkänt/inte godkänt.

En frågebank kommer att arbetas fram av Jordbruksverket och vara tillgängligt för huvudmännen för kurserna.

Minimikraven på provets omfattning är: -

tillämpa god skyddshygien tillämpa SNFS 97:2 (spridningsföreskriften) bestämma markanpassat och vindanpassat skyddsavstånd utifrån givna förutsättningar välja munstycken utifrån givna förutsättningar beskriva en kalibreringsmetod ange villkor för vissa preparat (t.ex. kryssfråga) tillämpa hänsyn till pollinerande insekter För att provet ska vara godkänt måste vissa frågor vara korrekt besvarade oavsett övrig bedömning eller poängsumma. Dessa är: -

mark- och vindanpassat skyddsavstånd en av två räkneuppgifter 65

Bilaga 2 -

etikettfråga med delfrågor eller i kryssform välja munstycken utifrån givna förutsättningar

NÄRVARO Närvaro under hela kursen krävs.

GODKÄND KURS För att ett tillstånd ska utfärdas krävs godkänt skriftligt prov, uppfylld närvaroplikt och att kursen fullföljts under samma kurssäsong.

LITTERATUR Obligatorisk litteratur; Säker bekämpning, Natur och Kultur/Fakta etc.

Bekämpning i praktiken, Natur och Kultur/Fakta etc.

Bekämpningsrekommendationer Kemisk ogräsbekämpning Hjälpreda för bestämning av vindanpassat skyddsavstånd (Häfte med säkerhetsdatablad, etiketter) För kurs med inriktning på trädgård/grönytor: Bekämpning av trädgårdsväxternas skadegörare

FÖRELÄSARE Person med kompetens inom berörda ämnesområden som objektivt kan framställa sitt ämnesområde. I aktuella fall person med egen giltig behörighet.

66

Bilaga 2

3.

GRUNDKURS för användning av 1 L-medel och 2 L-medel inom bekämpningsområde B (behandling då medlen används som betningsmedel).

DELTAGARE Kursen är avsedd för personer som ska bedriva yrkesmässig betning av utsäde eller beta eget utsäde och i detta arbete ska hantera betningsmedel i klass 1 L och 2 L med undantag för betning av potatisutsäde.

SYFTE Utbildningen ska bidra till att minska riskerna för människors och djurs hälsa och att resterna i och riskerna för den yttre miljön minimeras.

MÅL Kursen ska ge kunskaper om betningsmedlens hantering, egenskaper och risker.

Användaren ska kunna bedöma betningsbehovet och ha kunskap om de bestämmelser som finns för hantering och användning av betningsmedel samt vilka risker som finns för hälsa och miljö.

UPPLÄGG Kursen omfattar två dagar (14 lektionstimmar).

Kursdeltagarna bör tilldelas hemuppgifter.

Fördelning av tiden

Lektioner à 4050 minuter

Allmänt om betningsmedel

2

Betningsmedlens hälsorisker

2,5

Risker för den yttre miljön

1,5

Skadeinsekter och utsädesburna sjukdomar och deras 2,5+1 timme för bekämpning betor i aktuella områden Teknik och det praktiska betningsarbetet

1

Studiebesök

3

Övningsuppgifter

0,5

Prov

1

INNEHÅLL ALLMÄNT OM BEKÄMPNINGSMEDEL Betningsmedlens sammansättning, vissa definitioner (a.s., godkännande) Bestämmelser (inkl. avfall, transporter) Emballage och märkning av emballage

67

Bilaga 2 BETNINGSMEDLENS HÄLSORISKER Arbetsmiljölagstiftning Skyddsutrustning, personlig hygien, arbetsrutiner, information via etikett och säkerhetsdatablad Hälsorisker Arbetshygien Åtgärder vid förgiftning BETNINGSMEDLENS MILJÖRISKER Transport av betningsmedel; i marken, i vatten – grund- och ytvatten, nedbrytning och persistens Omhändertagande av farligt avfall SKADEINSEKTER BEKÄMPNING

OCH

UTSÄDESBURNA

SJUKDOMAR

OCH

DERAS

Skadeinsekter Utsädesburna sjukdomar Bedömning av betningsbehovet + 1 timme för sockerbetor i aktuella områden (total kurstid 15 timmar) TEKNIK OCH DET PRAKTISKA BETNINGSARBETET (delar i kombination med studiebesöket) Teknisk utrustning Planering Rengöring av lokaler och utrustning STUDIEBESÖK Demonstration av en betningsanläggnings tekniska utrustning, ventilation m.m. Förvaring av preparat, hantering av avfall och rengöringsrutiner ÖVNINGSUPPGIFTER PROV Provet sätts samman och rättas av huvudmannen.

På provet bör endast frågor med praktisk anknytning finnas med. Frågeställningarna ska ha berörts under kursen.

Varje fråga på provet ska poängsättas eller bedömas med godkänt/inte godkänt. Det bör anges redan på provet om det bedöms med ett poängantal eller med godkänt/inte godkänt.

En frågebank kommer att arbetas fram av Jordbruksverket och vara tillgängligt för huvudmännen för kurserna.

För att kunna åstadkomma en likriktning och kvalitetssäkring av utbildningarna över hela landet ska provet ta upp frågor inom följande områden: - Ange fördelar med betning jämfört med andra bekämpningsmetoder 68

Bilaga 2 -

Krav på betningslokal Rengöring av betningslokal Förvaring Tillämpa god skyddshygien Bedöma betningsbehovet Välja preparat Ange villkor för ett visst preparat Regler för emballage och för märkning av betat utsäde Korrekt hantering av avfall (t.ex. betat utsäde) och farligt avfall (t.ex. överblivet preparat)

För att provet ska vara godkänt måste vissa frågor vara korrekt besvarade oavsett övrig bedömning eller poängsumma. Dessa är: -

Etikettfråga med delfrågor eller i kryssform Regler kring förvaring Bedöma bekämpningsbehovet Val av preparat

NÄRVARO Närvaro under hela kursen krävs.

GODKÄND KURS För att ett tillstånd ska utfärdas krävs godkänt skriftligt prov, uppfylld närvaroplikt och att kursen fullföljts under samma kurssäsong.

LITTERATUR Obligatorisk litteratur: Säker bekämpning, Natur och Kultur/Fakta etc.

Utsädesburna sjukdomar på jordbruksväxter, SJV, Jordbruksinformation 8-2000, senaste upplagan Betning och hantering av betat utsäde (Arbetarskyddsstyrelsen)

FÖRELÄSARE Person med kompetens inom berörda ämnesområden. I aktuella fall person med egen giltig behörighet.

69

Bilaga 2

4.

FORTBILDNINGSKURS för användning av 1 L-medel och 2 L-medel inom bekämpningsområde B (behandling då medlen används som betningsmedel).

DELTAGARE Kursen är avsedd för personer som bedriver yrkesmässig betning av utsäde eller betar eget utsäde och i detta arbete hanterar betningsmedel i klass 1 L och 2 L med undantag för betning av potatisutsäde.

SYFTE Utbildningen ska bidra till att minska riskerna för människors och djurs hälsa och att resterna i och riskerna för den yttre miljön minimeras.

MÅL Kursen ska ge kunskaper om betningsmedlens hantering, egenskaper och risker.

Användaren ska kunna bedöma betningsbehovet och ha kunskap om de bestämmelser som finns för hantering och användning av betningsmedel samt vilka risker som finns för hälsa och miljö.

UPPLÄGG Kursen omfattar en dag (7 lektionstimmar).

Fördelning av tiden

Lektioner à 4050 minuter

Allmänt om betningsmedel och bestämmelser

1,5

Betningsmedlens hälsorisker

1

Betningsmedlens miljörisker

1

Skadeinsekter och utsädesburna sjukdomar och deras bekämpning

1,5

Teknik och det praktiska betningsarbetet

1

Övningsuppgifter (ingår i resp. avsnitt) Prov

1

INNEHÅLL ALLMÄNT OM BEKÄMPNINGSMEDEL Betningsmedlens sammansättning, vissa definitioner (a.s., godkännande) Bestämmelser (inkl. avfall, transporter) Emballage och märkning av emballage BETNINGSMEDLENS HÄLSORISKER Arbetsmiljölagstiftning Skyddsutrustning, personlig hygien, arbetsrutiner, information via etikett och säkerhetsdatablad

70

Bilaga 2 Hälsorisker Arbetshygien Åtgärder vid förgiftning BETNINGSMEDLENS MILJÖRISKER Transport av betningsmedel; i marken, i vatten – grund- och ytvatten, nedbrytning och persistens Bekämpningsmedel i vattendrag; oavsiktlig spridning på vägkanter, dikesrenar, spill och vid påfyllning, bestämmelser då vatten hämtas i vattendrag, tömning av rester och rengöring Omhändertagande av farligt avfall SKADEINSEKTER BEKÄMPNING

OCH

UTSÄDESBURNA

SJUKDOMAR

OCH

DERAS

Skadeinsekter Utsädesburna sjukdomar Bedömning av betningsbehovet TEKNIK OCH DET PRAKTISKA BETNINGSARBETET Teknisk utrustning Planering Rengöring av lokaler och utrustning ÖVNINGSUPPGIFTER PROV Provet skrivs och rättas av huvudmannen.

På provet bör endast frågor med praktisk anknytning finnas med. Frågeställningarna ska ha berörts under kursen.

Varje fråga på provet ska poängsättas eller bedömas med godkänt/inte godkänt. Det bör anges redan på provet om det bedöms med ett poängantal eller med godkänt/inte godkänt.

En frågebank kommer att arbetas fram av Jordbruksverket och vara tillgängligt för huvudmännen för kurserna.

För att kunna åstadkomma en likriktning och kvalitetssäkring av utbildningarna över hela landet ska provet ta upp frågor inom följande områden: -

Ange fördelar med betning jämfört med andra bekämpningsmetoder Krav på betningslokal Rengöring av betningslokal Förvaring Tillämpa god skyddshygien Bedöma betningsbehovet Välja preparat Ange villkor för ett visst preparat Regler för emballage och för märkning av betat utsäde Korrekt hantering av avfall (t.ex. betat utsäde) och farligt avfall (t.ex. överblivet preparat)

71

Bilaga 2 För att provet ska vara godkänt måste vissa frågor vara korrekt besvarade oavsett övrig bedömning eller poängsumma. Dessa är: -

Etikettfråga med delfrågor eller i kryssform Regler kring förvaring Bedöma bekämpningsbehovet Val av preparat

NÄRVARO Närvaro under hela kursen krävs.

GODKÄND KURS För att ett tillstånd ska utfärdas krävs godkänt skriftligt prov, uppfylld närvaroplikt och att kursen fullföljts under samma kurssäsong.

LITTERATUR Obligatorisk litteratur: Säker bekämpning, Natur och Kultur/Fakta etc.

Utsädesburna sjukdomar på jordbruksväxter, SJV, Jordbruksinformation 8-2000, senaste upplagan Betning och hantering av betat utsäde (Arbetarskyddsstyrelsen)

FÖRELÄSARE Person med kompetens inom berörda ämnesområden. I aktuella fall person med egen giltig behörighet.

72

Bilaga 2

5.

KURS för användning av 2 L-medel vid behandling av enskilda plantor mot insekter samt fläckvis behandling mot ogräs i skogsplantering

DELTAGARE Kursen är avsedd för personer som ska använda eller använder 2 L-medel inom ovanstående behandlingsområden.

SYFTE Utbildningen ska bidra till att minska riskerna för människors och djurs hälsa och att resterna i och riskerna för den yttre miljön minimeras.

MÅL Kursen ska ge kunskaper om bekämpningsmedlens hantering, egenskaper och risker.

Användaren ska ha kännedom om bedömning av bekämpningsbehovet och kunskaper för att kunna genomföra ett för omgivande miljö och arbetsmiljö säker och effektiv bekämpning av enskilda plantor i skogsplanteringar mot skadeinsekter samt ogräsbekämpning i skogsmark.

UPPLÄGG Kursen omfattar 1 dag (7 timmar).

Fördelning av tiden

Lektioner à 40-50 minuter

Allmänt om bekämpningsmedel

1

Bekämpningsmedlens hälsorisker

1

Risker för den yttre miljön

1

Det praktiska bekämpningsarbetet samt övningsuppgifter

3

Prov

1

INNEHÅLL ALLMÄNT OM BEKÄMPNINGSMEDEL Bekämpningsmedlens sammansättning, egenskaper och verkningssätt Klassning och märkning av preparat – faroklasser och behörighetsklasser Statistik över användningen i Sverige - översikt över de mest använda bekämpningsmedlen Etikett, säkerhetsdatablad och bruksanvisning Skadeinsekterna, deras biologi och förekomst Skadefrekvens och konsekvenser.

73

Bilaga 2 BEKÄMPNINGSMEDLENS HÄLSORISKER ARBETSMILJÖRISKER Hälsorisker; doser - giftighet, toxicitet - akut, toxicitet - kronisk, tillförselvägar till kroppen, förgiftningssymtom Arbetsmiljölagstiftning Skyddsåtgärder; personlig skyddsutrustning, personlig hygien, arbetsrutiner, information via etikett och säkerhetsdatablad, förvaring och transport, rester och tomemballage Åtgärder vid förgiftning RISKER FÖR DEN YTTRE MILJÖN Transport av bekämpningsmedel; i luften - vindavdrift och förångning, i marken, i vatten - grund- och ytvatten Nedbrytning och persistens Bekämpningsmedel i vattendrag; oavsiktlig spridning på vägkanter, dikesrenar, spill och vid påfyllning, bestämmelser då vatten hämtas i vattendrag, tömning av rester och rengöring Inverkan på nyttoinsekter, speciellt bin.

Inverkan på floran Speciell miljölagstiftning; föreskrifter: miljöbalken, SNV:s spridningsföreskrifter, pollinerande insekter Arbetsrutiner inkl. val av bekämpningsmedel för att motverka miljöriskerna, vid påfyllning, spridning och rengöring DET PRAKTISKA BEKÄMPNINGSARBETET HANTERING Förvaring av preparat och plantor Ergonomi; att kunna ställa in selen Arbetsteknik Hantering av preparat, överbliven sprutvätska Förvaring av plantor och preparat Vattendragshänsyn Prova utrustning och att behandla OGRÄS OCH SKADEGÖRARBEKÄMPNING Varför bekämpa?

- ogräsen och skadegörarna kan medföra skadeförluster, försämrad kvalitet m.m.

Ekonomin i kemisk bekämpning

74

Bilaga 2 Val av dos; väderlekens inverkan - vindavdrift, beståndets inverkan, ogräsens (art, storlek m.m.)

Tekniska åtgärder som påverkar vindavdriften Tekniska åtgärder som påverkar resultatet, möjlighet att minska doserna mm Munstycksval Kalibrering Beräkning av preparatmängd Rengöring av utrustning Omhändertagande av avfall Dokumentation av spridningen PROV Provet sätts samman och rättas av huvudmannen.

På provet bör endast frågor med praktisk anknytning finnas med. Frågeställningarna ska ha berörts under kursen.

Varje fråga på provet ska poängsättas eller bedömas med godkänt/inte godkänt. Det bör anges redan på provet om det bedöms med ett poängantal eller med godkänt/inte godkänt.

En frågebank kommer att arbetas fram av Jordbruksverket och vara tillgängligt för huvudmännen för kurserna.

För att kunna åstadkomma en likriktning och kvalitetssäkring av utbildningarna över hela landet ska provet ta upp frågor inom följande områden: -

välja preparat tillämpa god skyddshygien tillämpa SNFS 97:2 (spridningsföreskriften) beskriva en kalibreringsmetod ange villkor för vissa preparat (t.ex. kryssfråga)

För att provet ska vara godkänt måste vissa frågor vara korrekt besvarade oavsett övrig bedömning eller poängsumma. Dessa är: - Etikettfråga med delfrågor eller i kryssform Förslag på delfrågor på etikettfråga - behörighetsklass - farosymbol/faroklass - verksam substans - personlig skyddsutrustning - användningsområde - karenstid - regler kring förvaring

NÄRVARO Närvaro under hela kursen krävs.

GODKÄND KURS För att ett tillstånd ska utfärdas krävs godkänt skriftligt prov, uppfylld närvaroplikt och att kursen fullföljts under samma kurssäsong.

75

Bilaga 2

LITTERATUR Obligatorisk litteratur: Säker bekämpning, Natur och Kultur/Fakta etc.

Statens jordbruksverks Specialhäfte skog.

Kompendium med säkerhetsdatablad, etiketter m.m. för några aktuella preparat

FÖRELÄSARE Person med kompetens inom berörda ämnesområden. I aktuella fall person med egen giltig behörighet.

76

Bilaga 2

6.

KURS för användning av 2 L-medel vid bekämpning av varroakvalster i bigårdar.

DELTAGARE Kursen är avsedd för biodlare som ska använda eller använder 2 L-medel inom ovanstående behandlingsområde.

SYFTE Utbildningen ska bidra till att minska riskerna för människors och djurs hälsa och att resterna i och riskerna för den yttre miljön minimeras.

MÅL Kursen ska ge allmänna kunskaper om bekämpningsmedlens hantering, egenskaper och risker. Användaren ska ha kännedom om bedömning av bekämpningsbehovet och ha kunskaper för att kunna genomföra ett för omgivande miljö och arbetsmiljö säker och effektiv bekämpning av varroakvalstret. Kursen ska även ge kunskap om alternativa bekämpningsmetoder.

UPPLÄGG Kursen omfattar 1 dag (5 lektionstimmar).

Fördelning av tiden

Lektionstimmar à 40-50 minuter

Allmänt om bekämpningsmedel

0,5

Bekämpningsmedlens hälsorisker

1

Bekämpningsmedlens miljörisker

1,5

Det praktiska bekämpningsarbetet

0,5

Alternativa bekämpningsmetoder

1

Prov

0,5

INNEHÅLL ALLMÄNT OM BEKÄMPNINGSMEDEL Bekämpningsmedlens sammansättning, egenskaper och verkningssätt, allmänna aktsamhetsregeln, vad är ett bekämpningsmedel Klassning och märkning av preparat – faroklasser och behörighetsklasser Statistik över användningen i Sverige – översikt över de mest använda bekämpningsmedlen Etikett, säkerhetsdatablad, bruksanvisning Varroakvalstrets biologi och förekomst Varroakvalstrets betydelse för biodlingen Transport Omhändertagande av farligt avfall Förvaring 77

Bilaga 2 BEKÄMPNINGSMEDLENS HÄLSORISKER Arbetsmiljörisker Hälsorisker; doser – giftighet, toxicitet – akut, toxicitet – kronisk, tillförselvägar till kroppen, förgiftningssymtom Skyddsåtgärder; personlig skyddsutrustning och hygien, arbetsrutiner, information via etikett och säkerhetsdatablad Åtgärder vid förgiftning Livsmedelsrisker Bekämpningsmedelsrester i livsmedel och dricksvatten Lagstiftning: karenstid, sista behandlingstidpunkt, resttoleransvärde, ADI-värde, kontrollanalyser BEKÄMPNINGSMEDLENS MILJÖRISKER Transport av bekämpningsmedel; i luften –förångning, i marken, i vatten – grund- och ytvatten Nedbrytning och persistens Speciell miljölagstiftning; föreskrifter, miljöbalken Rester och tomemballage DET PRAKTISKA BEKÄMPNINGSARBETET PERSONLIG SKYDDSUTRUSTNING PREPARATFRÅGOR Val av metod.

PRAKTISKT HANDHAVANDE AV PREPARATEN ALTERNATIVA METODER Spärrboxmetoden Drönarutskärning Myrsyra Oxalsyra Mjölksyra PROV Provet sätts samman och rättas av huvudmannen.

På provet bör endast frågor med praktisk anknytning finnas med. Frågeställningarna ska ha berörts under kursen.

Varje fråga på provet ska poängsättas eller bedömas med godkänt/inte godkänt. Det bör anges redan på provet om det bedöms med ett poängantal eller med godkänt/inte godkänt.

En frågebank kommer att arbetas fram av Jordbruksverket och vara tillgängligt för huvudmännen för kurserna.

För att kunna åstadkomma en likriktning och kvalitetssäkring av utbildningarna över hela 78

Bilaga 2 landet ska provet ta upp frågor inom följande områden: - Ange villkor för Apistan - Tillämpa god skyddshygien - Det praktiska bekämpningsarbetet För att provet ska vara godkänt måste vissa frågor vara korrekt besvarade oavsett övrig bedömning eller poängsumma. Dessa är: - Etikettfråga med delfrågor eller i kryssform Förslag på delfrågor på etikettfråga - behörighetsklass - farosymbol/faroklass - verksam substans - personlig skyddsutrustning - användningsområde - behandlingstidpunkt - tidpunkt för användning - regler kring förvaring - verksamma substansen, Tau-fluvalinat, farligt för vattenlevande organismer

NÄRVARO Närvaro under hela kursen krävs.

GODKÄND KURS För att ett tillstånd ska utfärdas krävs godkänt skriftligt prov, uppfylld närvaroplikt och att kursen fullföljts under samma kurssäsong.

LITTERATUR Obligatorisk litteratur: Kompendium om bekämpning i bigårdar, Jordbruksverket SJV Jordbruksinformation 7-2003 ”Bekämpning av varroakvalster med spärrboxmetoden” SJV Jordbruksinformation 10-2001 ”Varroabekämpning med ekologiska metoder” Utdrag ur Kemikalieinspektionen informerar angående: Tau-fluvalinat Säkerhetsdatablad och etikett för Apistan

FÖRELÄSARE Person med kompetens inom berörda ämnesområden. I aktuella fall person som har en egen giltig behörighet. Avsnitten om varroakvalstret och de olika bekämpningsmetoderna ska bisjukdomskonsulenten eller lämplig person från Sveriges Lantbruksuniversitets avdelning för bin genomföra.

79

Bilaga 3

Andra bekämpningsmedelsutbildningar Förutom de utbildningar som länsstyrelserna genomför för behörigheter att använda bekämpningsmedel inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel så finns det ett par andra liknande utbildningar i landet. Det ena är Socialstyrelsens och det andra är Arbetsmiljöverkets.

Socialstyrelsens bekämpningsmedelsutbildning De bekämpningsmedel som Socialstyrelsen ger tillstånd att använda har beteckningarna So samt SoX. För de med beteckningen SoX gäller strängare krav och mer omfattande utbildning än de med beteckningen So. Generellt gäller att innehavaren av ett tillstånd måste: -

ha tillräckliga teoretiska kunskaper om de bekämpningsmedlen som tillståndet omfattar, med avseende på egenskaper och användning i bekämpningsarbetet och deras inverkan på ohyra och skadedjur som ska bekämpas

-

ha god kännedom om gällande föreskrifter för arbetsmiljön, skydd för andra människor och övrig miljö

-

under behörig tillståndshavares eller annan sakkunnigs ledning ha förvärvat erfarenhet av praktiskt bekämpningsarbete med de slag av bekämpningsmedel som tillståndet avser och visat sig lämplig för sådant arbete

Om tillståndet ska gälla bekämpningsmedel betecknade So ska den sökande ha fyllt 18 år. För tillstånd gällande bekämpningsmedel betecknade SoX ska den sökande ha fyllt 20 år, redan inneha tillstånd för medel betecknade So, ha kunskaper om medlen betecknade SoX med avseende på verkan, hanteringsbestämmelser, skyddsföreskrifter och säkerhetsbestämmelser samt vara fri från sjukdom och lyte av betydelse för de slag av tillståndspliktiga medel som tillståndet avser.

Utbildningen anordnas av Socialstyrelsen och kunskapskraven anses endast vara uppfyllda om sökande genomgått utbildningen med godkänt slutbetyg eller på annat sätt styrkt motsvarande kunskaper. Socialstyrelsen fastställer även kursplanen. Kurserna omfattar fyra dagar.

Tillståndet är giltigt i 5 år och kan återkallas. Tillståndet förnyas genom ett godkänt skriftligt prov eller godkänd kurs.

Litteratur på kursen är en bok ”Bekämpningsmedel och skadedjur” utgiven av Socialstyrelsen.

Arbetsmiljöverkets bekämpningsmedelsutbildning De bekämpningsmedel som Arbetsmiljöverket ger tillstånd att använda har beteckningarna ASS. Kursen omfattar fyra dagar och ger ett utbildningsbevis till deltagarna vid godkänt provresultat. Utbildningsbeviset är giltigt i fem år från det datum provet godkänts.

Arbetsgivaren till den som innehar utbildningsbeviset kan sedan söka ett 5-årigt tillstånd för företaget.

Repetitionskursen omfattar en dag. Repetitionen ska ske innan det gamla utbildningsbeviset har gått ut.

81

Bilaga 3 Litteraturen består av olika kompendier som var föreläsare ansvarar för.

Någon egentlig kursplan med definierade kunskapskrav finns inte.

82

Jordbruksverkets rapporter 2004 1.

Förutsättningar för en minskning av växthusgasutsläppen från jordbruket

2.

Kvalitetskriterier för våtmarker i odlingslandskapet – kriterier för rening av växtnäring med beaktande av biologisk mångfald och kulturmiljö

3.

Administrativa konsekvenser av MTR

4.

Analys av den veterinära situationen – med en arbetsmarknadsprognos fram till år 2020

5.

Tre nya miljöersättningar – Hur blev det? Rapport från projekt CAP:s miljöeffekter

6.

Den svenska livsmedelsindustrins syn på nutid och framtid – Enkät- och intervjuundersökning hösten 2003

7.

Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll – Uppgifter t.o.m. år 2002

8.

Jordbruksverkets foderkontroll 2003 – Feed control by the Swedish Board of Agriculture 2003

9.

Livsmedelsexport – förutsättningar och möjligheter

10. Återfunnen mångfald för framtida bruk – Verksamhetsberättelse för POM 2003 11. Skötsel och restaurering av betesmarker och slåtterängar – En sammanställning av den regionala naturvårdens kunskaper och erfarenheter

Rapporten kan beställas från Jordbruksverket, 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 (vx) Fax 036 34 04 14 E-post: jordbruksverket@sjv.se Internet: www.sjv.se

ISSN 1102-3007 ISRN SJV-R-04/12-SE SJV offset, Jönköping, 2004 RA04:12