ovr259

Lantbruk i samklang med miljön Projektrapport Kompetensutveckling för uthålligt brukande 2009–2011

En del av landsbygdsprogrammet 1

Helena Jonsson, LRF:s ordförande

Utgångspunkten när det gäller utformande av åtgärder är att hitta de som ger verklig nytta för miljön och som samtidigt fungerar i ett modernt jordbruksföretag.

Jag tycker att projektet Mångfald på slätten visat på att det går att hitta åtgärder som uppfyller detta.

Thomas Bertilsson, enhetschef LRF

Det är värdefullt att ha en statligt finansierad verksamhet inom ekologisk odling som kan stötta rådgivarna med kurser, nyhetsbrev och annan information. Vi uppskattar också att kunna anlita Jordbruksverkets personal i våra egna aktiviteter.

Per Ståhl, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri, Årets eko-rådgivare 2012

Vi värdesätter växtskyddscentralernas alla prognos­ verktyg kring utvecklingen hos olika skadegörare.

Det ger oss bättre möjligheter att behovsanpassa insatserna med kemisk bekämpning.

Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet, redaktör för tidningen Arvensis

on

Foto: Lasse Modin

Jag tycker att Greppa Näringen är ett suveränt exempel på miljöarbete ”på riktigt”.

ur Bragas

Eskil Erlandsson, landsbygdsminister

Foto: Bald

Greppa Näringen är praktisk politik när den är som allra bäst. Det kan helt enkelt inte bli bättre! Detta är ett projekt med bara vinnare.

Kunskap för en bättre miljö Hur jobbar vi för att öka lantbruksrådgivarnas kunskap och kompetens för att underlätta ett uthålligt brukande av odlingslandskapet? I skriften du nu håller i din hand försöker vi ge en bild av vad vi uträttat under 2009–2011.

Projektet har varit indelat i delprojekten: • Giftfri miljö, sidan 4–5 • Ingen övergödning, sidan 6–7 • Ekologisk produktion, sidan 8–9 • Ett rikt odlingslandskap, sidan 10–11 • Tvärvillkor, sidan 11–12 Länken mellan forskning och rådgivning Rådgivare och lantbrukare blir allt kunnigare och bättre på att själva utnyttja de möjligheter som finns att söka information. Samtidigt blir det tydligare att vi måste samarbeta över ämnes- och nationsgränser för att hitta lösningar på många av de miljöproblem som ska lösas. Det blir därför viktigare att följa nationell och internationell forskning och utveckling. Vi måste både hitta lösningar på befintliga problem och erbjuda rådgivare och lantbrukare kunskap utöver den de själva enkelt kan skaffa.

För att nå önskad effekt med insatserna för kompetensutveckling på landsbygden måste all kunskap sammanställas på ett sätt som gör det möjligt att tillgodo­ göra sig och tillämpa den praktiskt.

Utmaningar Utmaningarna har varit att • hitta bättre sätt att nå ut med budskapet till målgruppen • förbättra samarbetet mellan delprojekten • ge en tydlig och enhetlig bild vad gäller enskilda sakfrågor och målkonflikter • kraftsamla runt några viktiga fokusområden.

Steg 1: Ta fram ny kunskap

Steg 2: Gör syntes av ny och befintlig kunskap

Steg 3: Ta fram verktyg för lärande

Steg 4: Kompetens­ utveckling för företagen

I projektet ”Kompetensutveckling för uthålligt brukande” har vi i första hand jobbat med steg 2 och 3 i denna kedja.

Vi har prioriterat åtgärder som ligger utanför den ordinarie produktionsrådgivningens intresseområde och intäktsmöjligheter. Samarbete med andra aktörer har varit avgörande för att få ett lyckat resultat.

Begränsad klimatpåverkan har varit ett övergripande mål som berört flera av delprojekten.

Mätbara mål Vi har erbjudit fortbildning och rådgivningsunderlag som stöd till rådgivare i deras arbete. Att direkt mäta effekten av kompetensutveckling i någon form av förändrat beteende är mycket svårt. Måluppfyllelsen för projektet mäts därför främst i enklare mål som är lättare att följa upp, exempelvis antalet aktiviter.

Inom projektet har Jordbruksverket bland annat ordnat ett stort antal fortbildningskurser för rådgivare, medverkat i många aktiviteter ordnade av andra aktörer, samt tagit fram rådgivningsunderlag i tryckt och elektronisk form.

Aktivitet Kurser, arbetsseminarier eller motsvarande i egen regi Serier av nyhetsbrev Publicerade småskrifter eller liknande

Mål (antal)

Uppnått (antal)

108

97

21

21

111

147

3

Giftfri miljö Foto: Louis Vimarlund

Göran Gustafsson jobbar på växtskydds­ centralen i Linköping. Han ser till att lant­ brukarna får ett bra underlag inför sina beslut om bekämpning av växt­sjukdomar och skade­djur, som bladlöss.

Foto: Ingvar Björkman

4

Skräddarsydda växtskyddslösningar Jordbruksverkets drygt tjugo experter på växtskydd och ogräs finns sprid­ da i landet. Under odlingssäsongen utformar de aktuella bekämpnings­ strategier som rådgivare sedan sprider vidare till lantbrukarna. Att ligga steget före blir mer och mer nödvändigt för att kunna anpassa den kemis­ ka bekämpningen till behovet.

Under odlingssäsongen är det full fart på Jordbruksverkets växtskyddscentraler i Uppsala, Linköping, Skara, Kalmar och Alnarp. Göran Gustafsson, med skadegörare på lantbruksgrödor som specialitet, finner vi i Linköping.

– Verksamheten, som omfattar växtskydds- och ogräsfrågor inom jordbruk och trädgård samt sprutteknik, har funnits i olika former sedan 1987. Vi jobbar både med rådgivning om förebyggande åtgärder och direkt bekämpning.

Det är viktigt med samarbete och växtskyddsfrågorna engagerar. Växtskydds­ centralerna har en central roll när det gäller växtskydd och samarbetet med rådgivare och lantbrukare flyter på bra. Ingen odlingssäsong är den andra lik. Genom observationer i fält och samarbete med andra rådgivningsorganisationer samlas fakta in om vilka angrepp som förekommer i olika grödor.

Växtskyddscentralernas experter skickar ut veckorapporter om den aktuella situationen, som grundar sig på prognosrundorna. Efter telefonmöten med råd­ givare och återförsäljare av växtskyddsmedel författas växtskyddsbrev. Det senaste är att växtskyddsbrev och ogräsbrev läggs ut i mobilappar, vilket uppskattats av lantbrukarna. Det går också att få information via Jordbruksverkets webbplats och e-post.

För att kunna bedöma bekämpningsbehovet för olika skadegörare och sjuk­ domar används flera olika prognosmodeller.

– Vi använder till exempel prognosmodeller för potatisbladmögel, bomulls­ mögel i våroljeväxter och fritfluga i havre, berättar Göran. På trädgårdssidan finns modeller för bland annat lökbladmögel och skorv i äpple.

– När vi diskuterar åtgärder inom växtskyddet är behovsanpassning nyckel­ ordet. Då gäller det att få med alla bitar, som sortskillnader, väderlek, växtföljd och lönsamhet. Att hänsyn ska tas både till konkurrenskraften och till miljön har betonats allt mer de senaste åren.

Göran poängterar att det som verkligen är krävande är att utforma bekämpningsstrategier och skriva bra och relevanta nyhetsbrev. Erfarenhet är nödvändigt för att kunna dra rätt slutsatser.

En annan viktig funktion för experterna är att initiera forskning och försök när det finns behov.

– De senaste åren har vi haft allvarliga angrepp av gulrost i vete, berättar Göran.

Vi har startat ett samarbete med Århus universitet i Danmark när det gäller bestämning av olika gulrostraser samt olika vetesorters känslighet. Gulrostsvampen muterar och det gäller att veta vilka vetesorter som är mest mottagliga för att kunna ge lantbrukarna råd om vilka sorter som är bäst att odla. Genom bra sortval och lämplig kemisk bekämpning går det att hålla svampen i schack.

Det händer mycket på växtskyddsområdet. Nästa stora steg är att intensifiera arbetet med integrerat växtskydd (IPM).

Tänk på lantbrukarnas hälsa och på miljön!

Mål Målet med delprojektet Giftfri miljö är att lantbrukarna ska behovsanpassa användningen av växtskyddsmedel samt minimera riskerna för hälsa och miljö. Verksamheten bidrar till att nå miljömålet Giftfri miljö och till arbetet för en hållbar användning av växtskyddsmedel som pågår inom EU. Målgrupp Vi fokuserar i första hand på kompetensutveckling av rådgivare, som i sin tur för kunskapen vidare till lantbrukarna. De största organisationerna vi samarbetar med är Hushållningssällskapen, Lantmännen och dess rådgivningsorgan VäxtRåd samt Gullviks, Svenska Foder och LRF Konsult.

Giftfri miljö 2009–2011 • Använda medel: 60 627 000 kr • Antal tjänster per år: 17,1 • Vi finns i Alnarp, Kalmar, Jönköping, Skara, Linköping och Uppsala

Hur fördelas tiden?

Organisation Jordbruksverkets experter på växtskydd och ogräs finns på växtskyddscentralerna i Alnarp, Kalmar, Skara, Linköping och Uppsala. Centralerna är placerade i de delar av landet där den mest intensiva odlingen finns och insatserna koncentreras till den del av odlingen som använder mest växtskyddsmedel.

Rekommendationer för bekämpning Vi uppdaterar årligen de strategier som ligger till grund för våra rekommendationer för bekämpning i lantbruks- och trädgårdsgrödor. De sprids till rådgivare genom direktutskick. Växtskyddscentralerna bjuder in rådgivare till träffar för att diskutera aktuella problem under säsongen. Under vintern deltar vi i olika möten samt håller kurser för rådgivare. Utställningar som Borgeby fältdagar är ett annat sätt att nå många, både rådgivare och aktiva lantbrukare. Även inom rådgivningskampanjen Greppa Näringen finns växtskyddet med, där under namnet Greppa Växtskyddet/ Säkert växtskydd.

Rätt dos och tidpunkt Med hjälp av bland annat prognos- och varningssystem för vanliga skadegörare i olika grödor behovsanpassas den kemiska bekämpningen mot skadegörare under säsongen. Vår prognos- och varningstjänst bygger på veckovisa insamlingar av data och riktade inventeringar i fält. Vid de telefonmöten och träffar som hålls varje vecka under säsongen diskuteras resultaten från veckans inventeringar i fält samt strategier för aktuella växtskyddsinsatser. De flesta aktiva växtodlingsråd­givare deltar i dessa möten. Resultaten sprids med växtskyddsbrev och veckorapporter via Jordbruksverkets webbplats. Breven går också att prenumerera på via e-post.

Medverkan i andras aktiviteter Egna aktiviteter Informationsmaterial och rådgivnings­ verktyg Prognos och varning, telefonrådgivning Utvecklingsprojekt Övrigt

Kunskap om hälso- och miljörisker Användningen av växtskyddsmedel måste ske på bästa sätt med beaktande av hälso- och miljörisker. Vi har tagit fram ett anpassat kursmaterial, som bland annat används vid kurserna som ger behörighet att använda bekämpningsmedel. Våra experter har uppdaterat boken Säker bekämpning och rekommendationerna för bekämpning som också används som kursmaterial.

5

Foto: Shutterstock

Ny kunskap – ständigt aktuellt Utveckling av nya växtskyddsstrategier och anpassning till nya förutsättningar för bekämpning av växtskadegörare och ogräs pågår ständigt. Alternativa och förebyggande metoder integreras i växtskyddsarbetet och biologiska bekämpningsmetoder utvecklas för att kunna användas där det är möjligt.

Vi förmedlar kunskapsbehov och erfarenheter från målgruppen och våra experter vidare till forskare och försöksledare samt initierar nya projekt. Kunskapsinhämtning med internationellt fokus är en nödvändighet. Vi samarbetar med råd­ givare i andra europeiska länder inom olika nätverk för att hämta hem erfarenheter och ny kunskap.

Det pågår en ständig diskussion med rådgivarna när det gäller nya sätt att nå målgruppen, vilken information som efterfrågas samt hur den bäst görs tillgänglig.

Inom projektet har vi utvecklat apparna Växtskyddsinfo, Spridarval och Ogräsdatabasen.

Ingen övergödning Foto: Louis Vimarlund

Stina Olofsson är projektledare för Greppa Näringen och arbetar för att minimera ut­ lakningen av växtnäring till hav, sjöar och vattendrag. Skyddszoner mot vattendrag är en åtgärd att ta till, en annan att så in fång­ grödor.

Full koll på näringen Projektet Greppa Näringen lovprisas från när och fjärran för att det lyckats förena lantbrukare, rådgivare, experter och forskare i gemensamma strä­ vanden. Första målet var att hushålla, så effektivt som möjligt, med växt­ näring som kväve och fosfor. I framtiden sätts även fokus på klimatfrågor och energi­effektivisering.

Stina Olofsson, Jordbruksverket, har arbetat som projektledare för Greppa Näringen sedan starten 2001. Hon tror att hemligheten bakom framgångarna ligger i att lantbrukarnas åtgärder inte bara syftar till att gynna miljön utan också främjar den egna ekonomin.

– Grunden är den enskilda träffen mellan rådgivaren och lantbrukaren, säger Stina. Förändringarna som genomförts efter rådgivningsbesöken sammanställs.

Lantbrukaren kan se att utlakningen av växtnäring minskar samtidigt som resurserna används mer effektivt. Dessutom blir det ett positivt resultat för klimatet eftersom en minskad användning av kväve medför minskade förluster av lustgas.

I dagsläget är det 8 500 heltidslantbrukare som regelbundet får besök av totalt 250 aktiva rådgivare, anställda av rådgivningsorganisationer som Hushållnings­ sällskapet, Länsstyrelsen och Växa. Rådgivaren kan också driva eget företag. Alla nya rådgivare får gå en tvådagars introduktionskurs. För att genomföra insatser där de ger som mest utslag är det de större gårdarna som är i fokus.

– Vi har successivt utvidgat det geografiska området vi jobbar i, berättar Stina. Vi började i tre län i södra Sverige och några år senare fortsatte vi arbetet i Kalmar län, Gotlands län samt Västra Götaland. Nu omfattar vår verksamhet samtliga län upp till Värmland, Dalarna och Gävleborgs län i norr, sammanlagt 17 av Sveriges 21 län.

Det är en utmaning att få ut information om projektet och bidra med fakta och forskningsresultat i en form som passar lantbrukarna. Stina berättar att hon och Jordbruksverkets övriga sju experter visar upp sig på fältdagar, mässor och utställningar.

– Det är roligt när lantbrukare kommer fram och berättar att de använder våra olika tjänster och är nöjda. Ibland upptäcker de nya inriktningar på rådgivningen genom vår webbplats och berättar att de är sugna på att prova dem också.

Greppa Näringen är ett exempel på ett bra samarbete mellan Jordbruksverket, länsstyrelserna och LRF. Representanter från LRF och länsstyrelserna ingår i styrgruppen som har regelbundna möten.

– Nu har vi utvecklat vår rådgivning till att gälla energieffektivisering. Vi ska hålla i gruppträffar och enskild rådgivning på gårdarna med hjälp av fem olika upphandlade aktörer.

Mer info: www.greppa.nu, www.greppa.nu/adm

6

Bättre vatten och mer pengar i plånboken Mål Målet inom delprojektet Ingen övergödning är att höja rådgivarnas kompetensnivå när det gäller övergödning och klimatfrågor. Det i sin tur ska leda till att lantbrukarna motiveras att hushålla bättre med växtnäring. Fokus ligger på att hjälpa rådgivarna och lantbrukarna att hitta de åtgärder som är mest kostnadseffektiva och som fungerar uthålligt utan att äventyra produktionen.

Verksamheten bidrar till att nå miljömålen ”Ingen övergödning”, ”Begränsad klimatpåverkan” och ”Giftfri miljö”. Den bidrar också till att uppfylla Sveriges åtaganden enligt EU-direktiv och andra internationella överenskommelser, som Nitratdirektivet, Vattendirektivet, Göteborgsprotokollet och Baltic Sea Action Plan (BSAP).

Ingen övergödning 2009–2011 • Använda medel: 28 198 000 kr • Antal tjänster per år: 5,5 • Vi finns i Alnarp, Skara, Linköping och Uppsala

Hur fördelas tiden?

Målgrupp Vi fokuserar i första hand på rådgivare, som i sin tur för kunskapen vidare till lantbrukarna.

I Greppa Näringen erbjud s rådgivning främst till lantbrukare med mer än 25 djurenheter eller mer än 50 hektar åker.

Omfattning och organisation En stor del av verksamheten bedrivs inom rådgivningsprojektet Greppa Näringen.

Antalet medlemmar i Greppa Näringen uppgick i slutet av 2011 till 9 492 stycken. Av dessa var 1 402 enbart registrerade för rådgivning om våtmarker. Totalt har närmare 40 000 rådgivningsbesök genomförts sedan projektet startade 2001 varav 9 274 under perioden 2009–2011.

Projektledningen är placerad vid Jordbruksverkets regionkontor i Alnarp. Jordbruksverkets personal vid regionkontoren i Alnarp, Linköping, Skara och Uppsala arbetar också med att ordna ett stort antal fortbildningskurser för rådgivare, ta fram och uppdatera underlagsmaterial till rådgivningsmodulerna samt underhålla Greppa Näringens administrativa system.

Medverkan i andras aktiviteter Egna aktiviteter Informationsmaterial och rådgivnings­ verktyg Kundservice, telefonrådgivning Utvecklingsprojekt Övrigt

Inte bara Greppa Näringen Vid sidan av Greppa Näringen bedrivs också annan regional verksamhet. Viktiga arbetsuppgifter är support och vidareutveckling av beräkningsprogrammet STANK in MIND, medverkan i telefonmöten för rådgivare och handel samt medverkan på kurser, mässor och fältdagar. Skriften ”Riktlinjer för gödsling och kalkning” upp­ dateras årligen för att anpassa gödslingen till vad som är ekonomiskt optimalt.

I pilotprojektet Greppa Fosforn testas olika åtgärder mot fosforförluster i praktiken i tre mindre avrinningsområden i Västmanland, Östergötland och Halland.

Strukturkalkning är en åtgärd som gett lovande resultat. 2010 strukturkalkades nästan all åkermark i pilotområdet i Västmanland. Första året efter kalkningen minskade fosforhalten i avrinnande vatten med över 50 procent jämfört med medelvärdet för fosforhalten under de arton år som mätningar utförts.

7

Foto: Åsa Kuhlau

Rådgivning ger resultat • I en rapport från SLU konstateras nedåtgående trender för både halter och transporter av kväve och fosfor i 65 utvalda, små jordbruksdominerade vattendrag i Syd- och Mellansverige. Tydligast är minskningarna i södra och västra Sverige, det vill säga i de områden där flest rådgivningsinsatser genomförts.

• Enligt statistik från SCB minskade ammoniakavgången från jordbruket med 25 procent mellan 1995 och 2009. Utsläppen från övriga samhällssektorer ökade under samma period med 8 procent.

• Utvärdering av Greppa Näringen har bland annat gjorts med hjälp av insamlade data och via intervjuundersökningar. Resultaten visar att kväve- och fosforöverskotten minskat signifikant på både växtodlings-, mjölk- och grisgårdar när man jämför den första växtnäringsbalansen med den senaste.

Beroende på driftsinriktning har kväveöverskotten minskat med 7–14 procent och fosforöverskotten med 30–80 procent. Av lantbrukarna uppger 85 procent att de vidtagit åtgärder eller ändrat beteende efter rådgivningen.

Ekologisk produktion Foto: Louis Vimarlund

Christina Winter jobbar med att sprida kun­ skap om ekologisk trädgårdsodling. Ympning av gurkplantor är ett aktuellt ämne.

Foto: Christina Winter

8

Mer kunskap till ekologiska odlare För att arealen ekologisk trädgårdsodling ska öka är det viktigt att tekni­ ken utvecklas. Jordbruksverkets experter för ut nya resultat från forskning­ en till rådgivare och odlare. Det kan gälla ympning av gurkplantor eller de senaste rönen om ekologisk fruktodling.

Jordburna svampsjukdomar kan ställa till det för de ekologiska gurkodlarna som odlar i jord. Genom att ympa odlingsvärda gurksorter på en motståndskraftig grundstam, vinner man friskare plantor. Christina Winter på regionkontoret i Uppsala, jobbar med att dokumentera metoden. Det ska bli en beskrivning som odlarna kan följa steg för steg, så att de själva kan ympa sina gurkplantor.

– Det hela började med att jag skrev en kort text till vår kurspärm om ekologisk odling om hur man ympade gurka i Holland. En odlare blev intresserad och gjorde den första ympningen 2007.

Med hjälp av pengar från Jordbruksverket har rådgivare, forskare och odlare utvecklat metoden. Erfarenheter från Holland och Danmark har också samlats in.

För att sprida kunskapen om ympning av gurka har metoden visats upp under fältvandringar och kurser. Runtom i landet har nu mellan fem och tio odlare börjat ympa sina gurkplantor.

– Dokumentationen ska sättas in i vår kurspärm om ekologisk odling. Kunskapen blir ännu mer värdefull när den hamnar i rätt sammanhang.

Att samarbeta internationellt och ta vara på odlingskunskap från andra länder är en av många uppgifter för Jordbruksverkets regionala rådgivare.

– Odlare och rådgivare uppskattar att få ta del av de allra senaste rönen, säger Christina.

Kunskapen sprids också vidare genom nyhetsbrev och Jordbruksverkets webbplats. Andra kanaler är utställningar, som Elmia Odla och Elmia Garden, och den fortbildningskurs för rådgivare som arrangeras i samband med Elmia-utställningarna.

Christina arbetar också med att utveckla den ekologiska odlingen av hallon och andra bär i tunnlar. Tillsammans med andra rådgivare och forskare från SLU har hon utvecklat ett nytt odlingssystem. Genom att läsa de ekonomiska kalkylerna kan odlarna bedöma lönsamheten.

– Nu klarar vi ogräskontrollen och gödslingen, men växtskyddsfrågorna måste vi arbeta vidare med. Bladlöss och gallkvalster trivs alldeles för bra i tunnlarna.

Christina berättar att det inte bara handlar om att informationen går från forskare, via rådgivare till odlare. Den motsatta riktningen är också viktig.

– Vi bygger på den befintliga kunskapen genom odlarnas erfarenheter. Det viktiga är att skapa mötesplatser där folk kan träffas och prata om odlingsteknik. Diskussionerna kan bli riktigt livliga när rådgivare och odlare träffas.

Christina blir speciellt glad när hon märker att de riktigt erfarna odlarna delar med sig av sina erfarenheter till nybörjarna. Respektfulla diskussioner mellan ekologiska och konventionella odlare är ett annat glädjeämne.

– När odlarna tar fram mobilerna och knappar in varandras nummer, då står jag där och bara myser. Hallonodlare tipsar varandra om den bästa uppbindnings­ tråden. Sådant kan ju inte rådgivarna veta. Det händer något speciellt när trädgårds­ människor möts ute i en odling.

Mer varor till lägre kostnad Mål Målet med delprojektet Ekologisk produktion är en konkurrenskraftig svensk ekologisk produktion med ökade skördenivåer, förbättrad produktkvalitet och minskade arbetskostnader. Ökad ekologisk produktion är ett sätt att bidra till att nå flera miljömål som ”Giftfri miljö” och ”Ett rikt odlingslandskap”. Riksdagens mål var att andelen certifierad ekologisk mark skulle vara tjugo procent av den totala jordbruksmarken år 2010.

I delprojektet arbetar Jordbruksverkets experter för jordbruks- och trädgårdsföretagen ska få miljöanpassad produktions- och omläggningsrådgivning. Detta gäller samtliga produktionsgrenar inom ekologisk produktion.

Ekologisk produktion 2009–2011 • Använda medel: 20 402 000 kr • Antal tjänster per år: 5,1 • Vi finns i Alnarp, Jönköping, Skara och Uppsala

Hur fördelas tiden?

Målgrupp Vi fokuserar i första hand på rådgivare, som i sin tur för kunskapen vidare till lantbrukarna.

Mer kunskap till landsbygden Sex regionalt placerade experter utvecklar rådgivningen och sprider information inom områdena växtodling, husdjur och trädgård. Vi bevakar rådgivnings- och fortbildningsbehovet i olika regioner och skapar nätverk för kompetensutveckling.

Fortbildningskurser för rådgivare arrangeras regelbundet och vi medverkar också i andras aktiviteter, som kurser och fältvandringar. Vi tar även initiativ till forsknings- och utvecklingsprojekt samt arrangerar FoU-dagar, där ny kunskap förs ut från forskarna till rådgivarna.

Den internationella utvecklingen bevakas och kunskap som kan anpassas för svenska förhållanden hämtas hem. De nya rönen sprids via vår webbplats och i nyhetsbrev. Våra trycksaker är uppskattade som kursmaterial. Vårt fokus har varit: • Starta eko - för att underlätta för lantbrukarna att lägga om till ekologisk produktion.

• 100 procent ekologiskt foder – för att underlätta övergången till 100 procent ekologiskt foder till nötdjur och lamm och 95 procent ekologiskt foder till gris och fjäderfä med anledning av nya regler för ekologisk produktion.

• Åtgärder mot ogräs i ekologisk produktion – för att minska ogräsförekomsten genom odlingstekniska åtgärder i den ekologiska produktionen.

• Ekologisk odling av bär, frukt, grönsaker, potatis och vallfrö samt odling i växthus – för att underlätta utveckling av odlingen och omläggning av special­ grödor genom nationell samordning.

Medverkan i andras aktiviteter Egna aktiviteter Informationsmaterial och rådgivnings­ verktyg Kundservice, telefonrådgivning Utvecklingsprojekt Övrigt

Arbetet i delprojektet förankrades i början av projektet med en samverkansgrupp för ekologisk produktion. Den bestod av länsstyrelserepresentanter från varje samverkansregion, representanter från Lantbrukarnas Riksförbund, Hushållningssällskapen och Ekologiska lantbrukarna.

Nöjda kursdeltagare Jordbruksverket har löpande utvärderat de aktiviteter som har genomförts. Kurs­ utvärderingarna visar att aktiviteterna uppskattats av deltagarna. Målet att tjugo procent av den totala jordbruksmarken skulle vara ekologiskt odlad 2010 uppfylldes inte, men arealen har ökat stadigt under projekttiden.

Foto: Niels Andresen

9

Ett rikt odlingslandskap Foto: Louis Vimarlund

Thorsten Rahbek Pedersen värnar biologisk mångfald och arbetar för att lantbrukarna ska vara rädda om nyttodjuren. Vallhumlan har fått en ny chans i England, tack vare Jord­ bruksverkets insatser.

Foto: Anna Hagerberg

10

Var rädd om nyttodjuren!

En del insekter pollinerar våra nyttoväxter och andra hjälper till med att hålla skadeinsekter i schack. Med ett gemensamt namn kallar vi dem nytto­djur. Genom små åtgärder kan man gynna nyttodjuren och på så sätt öka skördarna.

Thorsten Rahbek Pedersen är projektledare för projektet ”Mångfald på slätten” och han pratar lyriskt om nyttodjur som bin, vildsteklar och jordlöpare.

– Binas roll i pollineringen av våra nyttoväxter är allmänt känd. Vad folk inte brukar känna till är att också vildsteklarna kan öka skördarna rejält. Totalt finns det drygt 230 arter av vildsteklar och bland dem är cirka 70 rödlistade, vilket innebär att de är utrotningshotade. Tyvärr håller de på att bli allt ovanligare eftersom de lider av bostadsbrist.

För att avhjälpa den prekära situationen kan människorna hjälpa till genom att bygga enkla så kallade bibatterier. Då Jordbruksverket deltog på lantbruksmässan Borgebys fältdagar byggdes det bibatterier så det stod härliga till. Ett bibatteri består av några hopsatta bamburör och fungerar som en vildstekelholk för vilda, solitära bin.

– Totalt tillverkade mässbesökarna fler än tusen bibatterier som de fick ta med hem och placera på lämpliga platser. Om man placerar bibatterier i närheten av äppleträd kan man märka att skörden blir större, berättar Thorsten.

Att vi är duktiga på att värna våra vildstekelarter kan engelsmännen vara glada för. De fick komma hit och hämta vallhumlor, eftersom den arten hade utrotats i Storbritannien.

– Vallhumlan är en fin, svart humla. Vi är glada att vi kunnat hjälpa till så att den får en ny chans i England.

Det finns flera åtgärder man kan ta till för att gynna bin, vildsteklar och humlor för att få bättre pollinering i sina grödor. Thorsten har arbetat ihop med några lantbrukare utanför Västerås inom projektet ”Mångfald på slätten”. Nu är deras gårdar demonstrationsgårdar som visar hur man kan förbättra pollineringen.

– Lantbrukarna tyckte att det tidigare var för dålig pollinering av raps, åkerböna och klöver. Man kan öka skörden med tjugo procent om pollineringen av åkerbönor förbättras.

För att få ut budskapen om nyttodjuren samarbetar Jordbruksverket med fyra rådgivare på Hushållningssällskapen runt om i Sverige. Rådgivarna har fungerat som regionala projektledare och genomfört aktiviteter på demonstrationsgårdarna samt fört ut information i lokala tidningar.

– En rådgivare har konstruerat en skalbaggs-ås (”beetle bank”) på en demonstrationsgård i Skåne. Man vill gynna insekterna som äter bladlöss, exempelvis jordlöpare och spindlar.

– Vi har rönt stora framgångar med vår mobilapp ”LärKvitter” där 34 vanliga fåglar i odlingslandskapet beskrivs med text och sång. Nu ska vi också utveckla en mobilapp där man får lära känna de viktigaste nyttodjuren. Den kommer att innehålla något slags spel där man lär sig vilka skadedjur de olika nyttodjuren lever av.

En aspekt av biologisk mångfald kan också vara tillgång på fåglar som rapphöns och fasan. För dem som är intresserade av jakt kan det vara intressant att gynna de här fåglarna.

– Bra viltvård kan höja värdet på en lantbruksfastighet, berättar Torsten.

Man kan också jobba med att förbättra levnadsvillkoren för utrotningshotade fåglar som sånglärkan.

– Lantbrukarna kan göra ”lärkrutor” som är ”såmistor” på några kvadratmeter inne i fälten för att underlätta för sånglärkan att lyfta och landa.

Kunskap om fåglar och nyttiga småkryp Mål Målet med delprojektet Ett rikt odlingslandskap är att öka kunskapen hos lant­brukarna om biologisk mångfald, samt om natur- och kulturvärden i odlingslandskapet.

Verksamheten bidrar till att nå miljömålet ”Ett rikt odlingslandskap”. Den bidrar också till att Sverige lever upp till åtagandena i Konventionen om bio­logisk mångfald, Art- och habitatdirektivet samt Fågeldirektivet.

Målgrupp Den huvudsakliga målgruppen är rådgivare på länsstyrelserna, men i och med projektet ”Mångfald på slätten” har vi även inriktat oss mot produktionsrådgivare.

Vi har anlitat fyra rådgivare från Hushållningssällskapen i slättbygderna i Skåne, Västra Götaland, Östergötland och Mälardalen. De har i sin tur spridit kunskap om betydelsen av biologisk mångfald inom sina organisationer, på fältvandringar och lantbrukardagar. I varje slättområde har mångfaldsåtgärder visats på särskilda demonstrationsgårdar.

Värdefull kunskap Inom miljömålet ”Ett rikt odlingslandskap” har Jordbruksverket under en följd av år haft fokus på skötsel av ängar och betesmarker i och med att en stor del av miljö­ ersättningarna varit vikta för detta. Sedan 2010 har tiden kommit för oss att även fokusera på slätten. Vi startade då projektet ”Mångfald på slätten” som är ett samarbetsprojekt mellan Jordbruksverket och näringen.

För att få acceptans och förståelse för behovet av att gynna biologisk mångfald fokuserar vi på enkla åtgärder som ger ökad biologisk mångfald av pollinatörer och nyttodjur och därmed högre och säkrare skördar. Vi poängterar också betydelsen av upplevelser, som fler fåglar, mer vilt och vackrare landskap.

Vi sprider kunskap via webbaserade, korta informationsblad och nyhetsbrev men fortsätter också att ge ut våra efterfrågade broschyrer som vänder sig direkt till lantbrukare och markägare. Informationsserien ”Biologisk mångfald och variation i odlingslandskapet” har utökats med titlarna ”Amatör- och bevarandesorter” samt ”Kreotoper runt vindkraftverk”.

Via nyhetsbrevet Hävdat och miljömålsseminarier för vi ut de senaste forskningsrönen inom området.

Ett rikt odlingslandskap 2009–2011 • Använda medel: 7 307 000 kr • Antal tjänster per år: 1,5 • Vi finns i Alnarp, Jönköping och Uppsala

Hur fördelas tiden?

Medverkan i andras aktiviteter Egna aktiviteter Informationsmaterial och rådgivnings­ verktyg Utvecklingsprojekt Övrigt

Samarbete Vi samarbetar med ett flertal andra aktörer som jobbar med andra målområden.

I stället för att anordna egna aktiviteter har vi medverkat i sammanhang där produktionsrådgivare och lantbrukare ändå samlas. Gårdar, där lantbrukaren redan visat intresse för forskning, utveckling och nya försöksresultat, har valts ut som demonstrations­gårdar för enkla åtgärder för att öka den biologiska mångfalden.

Inom projektet har vi tagit fram mobilappen ”LärKvitter”, som fått stor uppmärksamhet och uppskattning med 25 000 nedladdningar på drygt ett år.

I ett samarbete med Skogsstyrelsen har vi tagit fram ett utbildningsmaterial för entreprenörer som röjer betesmarker, där vi poängterar att träd och buskar är natur- och kulturvärden. Vi har också medverkat vid utbildningen av kontrollanter för ängs- och betesmarksersättningen.

11

Tvärvillkor Hitta rätt i regeldjungeln!

Det är inte lätt för lantbrukare att hålla reda på alla regler som ska följas för att få fullt jordbrukarstöd. En rådgivare, som har koll på alla tvärvillkor, kan hjälpa till att navigera rätt bland lagar och förordningar.

Sören Söderteg, LRF Konsult i Linköping, hjälper lantbrukarna att följa alla regler som har med tvärvillkor att göra, exempelvis märkning av djur med öronbrickor.

Foto: Ulf Nylén

12

Alla länder inom EU är skyldiga att erbjuda lantbrukarna rådgivning om de så kal�lade tvärvillkoren. Jordbruksverket håller i samordningen och bland annat Hushållningssällskapen och LRF Konsult har ansökt om att få bedriva rådgivning.

– Vi har utbildat över 150 rådgivare, berättar Camilla Eriksson. Den första kursen var i Stockholm 2007. De nya rådgivarna som vill bli utbildade hänvisar vi nu till mer erfarna rådgivare.

Nyordningen lovprisas bland annat av Sören Söderteg, som jobbar på LRF Konsults kontor i Linköping.

– Det är väldigt positivt att vi får utbilda nya rådgivare, som får gå bredvid oss när vi gör besök hos lantbrukare. Byråkratin minskas och de får en bra start.

Vad är då ett tvärvillkor? Sören, som vid det här laget genomfört hundratals rådgivningsbesök kan förklara på ett lättförståeligt sätt.

– Tvärvillkor är regler som, om de inte följs av lantbrukaren, ger avdrag tvärs över alla olika jordbrukarstöd. Vi tar ett exempel: Vid en kontroll av länsstyrelsen uppdagas att en lantbrukare inte har skött sin betesmark som är igenväxt med sly.

Då blir det avdrag på en, tre eller fem procent beroende på graden av försummelse.

Avdraget görs tvärs över alla jordbruksstöd: gårdsstöd, miljöersättning och kompensationsbidrag.

Blir det kontroll igen året därpå, och den påtalade bristen inte är tillrättad, blir avdraget ännu högre. I mycket allvarliga och avsiktliga fall kan avdraget bli upp till 100 procent.

– Ett rådgivarbesök finansieras till 70 procent av projektstöd och resterande 30 procent betalar lantbrukaren. Det är en relativt låg kostnad mot att få stora avdrag från jordbrukarstöden. De totala stöden kan röra sig om stora belopp, så avdragen kan gälla mycket pengar.

Vid en kontroll är det bra att berätta att man haft en genomgång av tvärvillkoren med en rådgivare. Det är också viktigt att man har all dokumentation i ordning och att det är lätt att hitta olika uppgifter.

– Dialogen mellan rådgivare och lantbrukare brukar vara givande. Lantbrukaren får ett rådgivningsbrev efter besöket med åtgärder som behöver göras för att uppfylla alla krav. Olika aspekter på arbetarskyddet tas också upp. Sedan görs en uppföljning per telefon.

Vanliga problem är otillräcklig dokumentation när det gäller sprutjournal och dåligt skötta betesmarker. När det gäller djurgårdar glöms det ibland bort att rapportera djurfödslar till CDB (Centrala djurdatabasen) inom sju dagar. Tappade öronbrickor på djur är ett annat återkommande problem.

– Vi tycker det är positivt med samarbetet med Jordbruksverket, säger Sören.

Har vi några frågor får vi snabbt svar. En annan positiv sak är att vi nu får betalt fortare för våra tjänster än för några år sedan.

Följ tvärvillkoren – rädda stöden!

Tvärvillkor 2009–2011

Mål Målet för delprojektet Tvärvillkor är att lantbrukarna ska ha god kunskap om de tvärvillkor som finns och hur de kan uppfyllas för att undvika avdrag på jordbrukarstöden.

Målgrupp Vår målgrupp är LRF Konsult, Hushållningssällskapen och andra privata organisationer, som kan utföra rådgivning om tvärvillkor.

• Använda medel: 1 030 000 kr • Antal tjänster per år: 0,5 • Vi finns i Jönköping

Hur fördelas tiden?

Omfattning I enlighet med EU:s bestämmelse ska vi ha ett nationellt system för rådgivning om tvärvillkor och arbetarskydd. Jordbruksverkets roll är att dra upp riktlinjer för rådgivningen och styra hur den ska genomföras. Lantbrukarna erbjuds rådgivning om tvärvillkor av godkända rådgivare inom privata organisationer. Vi stöttar råd­ givarna i deras verksamhet kring tvärvillkoren och kvaliteten på de rådgivningar som utförts håller en hög nivå.

• Grundutbildningar har genomförts 2009 och 2010.

• Fortbildningskurser har genomförts 2009 och 2010.

• Under projekttiden 2009–2011 har 21 rådgivare genomgått grundutbildningen.

Under föregående projektperiod 2007–2008 utbildades cirka 135 rådgivare.

Förenklad process För att en ny rådgivare ska godkännas krävs intyg på genomgången utbildning från handledaren, examensbevis från relevant högskoleutbildning samt intyg på tidigare rådgivningserfarenhet. När Jordbruksverket fått dessa handlingar, och godkänt dem, fattas beslut att den nya rådgivaren får utföra rådgivning om tvärvillkor.

Behovet av att utbilda nya rådgivare har minskat för varje år och under 2011 var det 1–3 nya rådgivare. Därför gjorde vi en ändring under 2011, som innebär att enskilda organisationer själva kan utbilda nya rådgivare. Denna förändring har förenklat processen och uppskattas av de privata organisationerna. Kvaliteten på utbildningen har behållits på samma nivå. Handledaren måste vara erfaren och ha deltagit i Jordbruksverkets grundutbildning samt utfört minst 20 rådgivningar.

Genomgångar ska göras både teoretiskt och praktiskt med den nya rådgivaren.

Egna aktiviteter Kundservice, telefonrådgivning Övrigt

Foto: Urban Wigert

13

Foto: Urban Wigert

Det är viktigt att avrinning och läckage från gödseln inte kan ske.

Slutsatser från projektet Vår syntes av ny och befintlig kunskap har tagits emot väl av vår målgrupp, den engagerade rådgivarkåren. Resultaten har spridits, till nytta för lantbrukare och övriga landsbygdsföretagare.

Att en oberoende aktör har ansvar för nationell samordning och kompetensutveckling inom miljöområdet i ett stort projekt, där det finns en hög, samlad kompetens, har många fördelar. Utveckling av kunskapen kan göras på ett effektivt sätt som kommer alla till del på lika villkor. Möjligheten finns också att samordna budskap och väga in målkonflikter.

Några avgörande framgångsfaktorer är • att ge rätt råd i rätt tid • att samverka med andra aktörer • att hänga med i den snabba utvecklingen av rådgivningsverktyg och nya kanaler för information • att koppla miljöfrågorna till ett värde för lantbrukare och landsbygden • att löpande följa upp och utvärdera målgruppens aktiviteter.

Kompetensutveckling är fortsatt ett viktigt verktyg för att vi ska kunna sätta framtidsfrågorna på agendan. Vi kan konstatera • att kunskap är färskvara • att det finns ett ständigt behov av utveckling, både då det gäller fakta och metoder • att vår erfarenhet är en bas för framtiden • att kontinuiteten i verksamheten är avgörande för ett lyckat resultat • att vi har en bra kunskap om miljöförbättrande åtgärder inom rådgivarkåren.

Den är svår att upprätthålla om inte finansiering sker genom medel från staten och EU.

Omslagsbild: Louis Vimarlund Foto: Carin Bunnvik

Text: Lena Andersson, Carin Bunnvik, Camilla Eriksson, Malin Flink, Gunilla Ideström, Johan Malgeryd Kontakt: Magnus Franzén, Else-Marie Mejersjö, Jordbruksverket, Växt- och miljöavdelningen, Rådgivningsenheterna 14

Foto: Shutterstock

Jordbruksverket 551 82 Jรถnkรถping Tfn 036-15 50 00 (vx) E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se www.jordbruksverket.se OVR 259