RAPPHÖNA
Foto: Peter Schmidt
Rapphönan trivs i varierat jordbrukslandskap Trots att rapphönan har satts ut för jakt under lång tid är den sällsynt. På 1800-talet fanns den ända upp i Tornedalen, men användningen av bekämpningsmedel och förändringar i jordbruks landskapet har drabbat arten hårt. Rapphönan trivs i större sammanhängande jordbruksområden, vanligen slättbygder. De områden som den föredrar är där spannmålsfält, vallar, trädor och betesmarker förekommer i samma trakt. För skydd och föda är tillgång på häckar, kantzoner, diken, åkerholmar och trädor mycket viktig. Rapphönan måste ha tillräckligt med insekter En kritisk faktor för kycklingarna är tillgången på insekter och andra småkryp. Upp till åtta veckors ålder är födan uteslutande animalisk. Insekterna är beroende av örter som ofta är ogräs i fält och fältkanter. Ogräsbekämpning minskar tillgången på föda för kycklingarna. Arten är rödlistad.
Hot mot rapphönan • Brist på insekter är det största hotet mot rapphönskycklingarnas överlevnad. Detta bidrar till brist på insekter • Ogräsbekämpning • Insektsbekämpning • Att diken läggs igen, vilket leder till större brukningsenheter • Tidig putsning av hela skyddszonen • När trädesåkrar i slättbygd odlas upp.
Hur går det för rapphönan i Sverige? Rapphönan finns inte spridd i hela landet utan förekommer mer fläckvis. Därför passar inte den vanliga inventeringsmetoden för den. Men från den allmänna rapporteringsfrekvensen och en allmän bedömning har man kommit fram till att rapphönan har minskat. Text: texten är framtagen inom projekt Fågelskådare och lantbrukare i samarbete © Eggers, S., Eriksson, S., & Haldén, P. (2009) Sveriges Ornitologiska Förening (SOF) och Hushållningssällskapet (HS).