TÖRNSÅNGARE
Foto: P-G Bentz
Livlig doldis Törnsångaren är en riktig doldis bland jordbrukslandskapets fåglar, med sina rödbruna vingar, den vita strupen och sitt smygande, hoppande sätt i buskagen. Hanen som återvänder först från sina övervintringsområden i tropiska Afrika, i mitten på maj, bygger flera ”lekbon” inom reviret, av vilken honan sedan väljer ett som de bygger vidare på. Hanens uppvaktning är sevärd och består av intensiv sång och som ibland i ren extas övergår i sångflykt och dykningar ned mot honan. När man väl lärt sig den två-tre sekunder långa strofen inser man att törnsångaren är vanligare än man tror. Under själva häckningen hörs även det sträva varningslätet från de vuxna fåglarna så fort man kommer innanför revirgränsen.
Behöver buskage Arten verkar vara rätt flexibel i sitt val av boplats. En ensam rosbuske eller ett slånsnår kan ibland räcka för att hanen ska välja den som sin sångplats. Favoritmarkerna är buskrika hagmarker och åkerholmar där den hittar gott om skydd och utkiksplatser. Som granne har den ofta törnskatan eller buskskvättan.
Allehanda insekter Törnsångaren lever av insekter och deras larver, spindlar, snäckor och bär.
Hot mot törnsångaren Arten är en långflyttare, ända ned till tropiska Afrika, vilket gör den sårbar för exempelvis torka därnere. Exempelvis medförde torkan i Afrika 1969-74 att arten minskade kraftigt. De största hoten är • Bristande tillgång på insekter och lämpliga buskage i slättbygderna som begränsar häckningsframgången. Text: Petter Haldén