Kompetensutveckling av lantbrukare inom miljöområdet – KULM Verksamhetsåret 2001
Rapport 2002:6
Kompetensutveckling av lantbrukare inom miljöområdet – KULM Verksamhetsåret 2001
Växtavdelningen 2002-06-14 Referens Håkan Alfredsson Lovisa Eriksson Liisi Johansson Kaisa Malmkvist Helena Olsson Eva-Lena Petersson Anna Pettersson Elisabeth Melin (samordning)
Innehåll 1
2
3
4
Inledning............................................................................................................................. 7 1.1
KULM- syfte och mål ................................................................................................ 7
1.2
Avgränsning ............................................................................................................... 7
1.3
Omfattning och inriktning.......................................................................................... 7
Verksamhetens syfte och innehåll.................................................................................... 11 2.1
Kompetensområde 1- Biologisk mångfald och kulturmiljövärden .......................... 11
2.2
Kompetensområde 2, Miljökänsliga områden ......................................................... 11
2.3
Kompetensområde 3, Ekologisk produktion............................................................ 12
Resultat- jämförelser åren 2000 - 2001 ............................................................................ 13 3.1
Biologisk mångfald och kulturmiljövärden.............................................................. 13
3.2
Miljökänsliga områden............................................................................................. 18
3.3
Främjande av ekologisk produktion......................................................................... 28
Länens och organisationernas verksamhet....................................................................... 35 4.1
Biologisk mångfald och kulturmiljövärden.............................................................. 35
4.1.1
Länsstyrelser..................................................................................................... 35
4.1.2
Organisationer .................................................................................................. 37
4.2
Miljökänsliga områden............................................................................................. 37
4.2.1
Länsstyrelser..................................................................................................... 37
4.2.2
Organisationer .................................................................................................. 39
4.3
5
Ekologisk produktion ............................................................................................... 39
4.3.1
Länsstyrelser..................................................................................................... 39
4.3.2
Organisationer .................................................................................................. 40
Jordbruksverkets verksamhet ........................................................................................... 41 5.1
Regionalt placerade rådgivare.................................................................................. 41
5.2
Informationsmaterial ................................................................................................ 41
5.3
Kampanjer och projekt ............................................................................................. 42
5.4
Mässor ...................................................................................................................... 43
5.5
Fortbildning.............................................................................................................. 43
5.6
Kontrollverksamheten .............................................................................................. 44
6
Utvärdering av kurser och enskild rådgivning ................................................................. 45
7
EP – Utvärdering av dokumentationen för enskild rådgivning........................................ 47
8
Bilaga ............................................................................................................................... 51
5
1 Inledning 1.1 KULM- syfte och mål Enligt ”Miljö- och landsbygdsprogram för Sverige år 2000-2006”, i fortsättningen benämnt LBU-programmet, ska kompetensutveckling genomföras inom jordbruket med inriktning på miljön. Verksamheten ska bedrivas inom ramen för KULM, som står för kompetensutveckling av lantbrukare inom miljöområdet. Syftet med KULM är att motivera och utbilda lantbrukare och andra personer verksamma inom jordbruket att använda produktionsmetoder som är hållbara på lång sikt både ekonomiskt och ekologiskt. Särskild vikt ska läggas vid sådan utbildning och rådgivning som underlättar för lantbrukarna att fullgöra sina miljöåtaganden i miljöstöden. Förutom LBU-programmet har ett antal obligatoriska utbildningar1, som var ett krav i miljöstöden från föregående programperiod, genomförts. Målgruppen är verksamma inom jordbruket, deras familjemedlemmar och anställda inom jordbruket, maskinstationer och liknande verksamhet riktad mot jordbruket samt berörda markägare (vid arrende). Ytterligare en målgrupp som varit aktuell t ex för fortbildningar är de rådgivare och informatörer som arbetar med kompetensutvecklingen.
1.2 Avgränsning Denna rapport är avgränsad till att omfatta den verksamhet som bedrivs enligt LBUprogrammet. I tabeller och diagram som presenteras i denna rapport kommer vissa jämförelser mellan de två första åren att göras. Endast verksamhet utanför mål 1-området ingår i rapporten om inte annat anges. Den kompetensutveckling som bedrivs inom skogsbruket presenteras inte heller i denna rapport. För kompetensutvecklingsåtgärder inom KULM omfattar LBU-programmet endast åtgärder utanför mål 1-området. För de obligatoriska utbildningarna som grundas på den föregående programperioden omfattas dock hela landet. Mål 1-området har egna programdokument som har godkänts av EU. Mål 1-området består av hela Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län samt delar av Gävleborgs, Värmlands och Dalarnas län. För den kompetensutveckling som bedrivs av länsstyrelserna inom mål 1-området utnyttjades ca 10,6 miljoner kr år 2001 exklusive medel för obligatoriska utbildningar.
1.3 Omfattning och inriktning I LBU-programmet bedrivs verksamheten inom följande kompetensområden: 1. Biologisk mångfald och kulturmiljövärden. 2. Skydd av miljökänsliga områden (växtnäring och bekämpningsmedel). 3. Åtgärder för att främja ekologisk produktion.
1
Obligatorisk utbildning inom kompetensområde 1 samt REKO- utbildningar inom kompetensområde 2
7
Enligt LBU-programmet ska kompetensutvecklingen inom de olika kompetensområdena planeras och genomföras på regional och lokal nivå. Varje länsstyrelse ska årligen upprätta ett länsprogram med operativa mål för verksamheten efter samråd med lokala representanter för målgruppen och andra intressenter. Åtgärderna omfattar olika typer av kursverksamhet, enskild rådgivning samt utgivning av informationsmaterial och nyhetsblad. I princip ska alla jordbrukare och anställda inom jordbruket erbjudas enskild rådgivning eller utbildning under programperioden. Målet är 60 000 deltagare per år. Som ett komplement till den verksamhet som bedrivs inom länsprogrammen får organisationer med riksomfattande verksamhet ansöka om medel direkt från Jordbruksverket. Jordbruksverket stödjer verksamheten genom att anordna fortbildningskurser för rådgivare och informatörer, ta fram informationsmaterial och samordna och utvärdera verksamheten på nationell nivå. Jordbruksverket har dessutom en regional organisation som arbetar med olika understödjande aktiviteter i frågor som rör växtnäring, bekämpningsmedel och ekologisk produktion. Under år 2001 utnyttjades 149 miljoner kr för KULM –verksamheten (exkl. mål 1) varav 8,6 miljoner kr för kvarvarande obligatoriska utbildningar som var ett krav i miljöstöden i det tidigare miljöprogrammet. Av dessa medel utnyttjades 94,7 miljoner kr inom länsprogrammen, 6,1 miljoner kr till organisationernas aktiviteter och 39,6 miljoner kr till Jordbruksverkets verksamhet. Fördelningen totalt mellan kompetensområdena var följande: Biologisk mångfald och kulturmiljövärden 61,2 miljoner kr, miljökänsliga områden 54,6 miljoner kr och ekologisk produktion 33,2 miljoner kr.
Mkr 60 Biologisk mångfald Miljökänsliga områden
50
Ekologisk produktion 40
30
20
10
0 Länsstyrelser
Organisationer
Obligatorisk utbildning
SJV
Figur 1. Totalt utnyttjade KULM-medel i miljoner kr(Mkr) år 2001 fördelade per kompetensområde
8
Fördelningen per län av de utnyttjade KULM-medlen inklusive den obligatoriska utbildningen framgår av figur 2.
Mkr 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 AB
C
D
E
F
G
H
I
K
M
N
O
S
T
U
W
X
Y
Z
AC
BD
Län
Figur 2. Totalt utnyttjade KULM-medel i miljoner kr (Mkr) per län 2001 inkl. obligatorisk utbildning. För att öka utnyttjandegraden av KULM-medlen infördes inför 2001 möjlighet för länsstyrelserna att dels till viss grad flytta medel mellan kompetensområdena och dels till viss grad överbudgetera. Såväl möjligheten till omflyttning som till överbudgetering utnyttjades av flera län. Resultatet blev att utnyttjandegraden av länsstyrelsernas KULM-medel blev något över 100 %. Tidigare år har utnyttjandegraden uppgått till 75-85 %.
9
Målet att med utbildningsinsatser av olika slag nå 60 000 deltagare per år uppnåddes även 2001, då antalet blev 71 230 deltagare. De senaste årens resultat framgår av tabell 1. Observera att en lantbrukare kan ha fått rådgivning eller deltagit i utbildning vid flera tillfällen och inom flera program under samma år. Tabell 1: Kompetensutveckling i hela landet inkl mål 1- områden utförd av länsstyrelsen och andra aktörer 2001
2000
1999
13 270 9 760
7 360 18 780
3 600 23 500
VÄXTNÄRING Enskild rådgivning, antal jordbrukare Utbildning, antal jordbrukare
3 260 15 910
5071 8078
4 300 19 000
varav aktiviteter inom Reko-stödet -enskild rådgivning, antal jordbrukare -utbildning, antal jordbrukare
460 5 040
1 360 5 260
1 200 5 600
BEKÄMPNINGSMEDEL Enskild rådgivning, antal jordbrukare Utbildning, antal jordbrukare
1 910 6 270
1 800 5 290
1 500 13 500
EKOLOGISK PRODUKTION Enskild rådgivning, antal jordbrukare Utbildning, antal jordbrukare
5 660 15 190
6 470 13 360
7 300 16 200
TOTALT Enskild rådgivning, Antal enskilda Rådgivningstillfällen Utbildning, Antal deltagare
24 100 47 130
20 700 45 530
16 700 72 200
Kompetensområde/ delprogram BIOLOGISK MÅNGFALD Enskild rådgivning, antal jordbrukare Utbildning, antal jordbrukare
10
2 Verksamhetens syfte och innehåll 2.1 Kompetensområde 1- Biologisk mångfald och kulturmiljövärden Verksamheten inom kompetensområde 1 ska, i samverkan med andra miljöåtgärder och styrmedel, bidra till att de miljökvalitetsmål som riksdagen fastställt uppnås. Den ska också bidra till att regionala miljömål för biologisk mångfald och kulturmiljövärden uppnås. Det är i första hand miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap som har betydelse för kompetensområdet. Verksamheten ska ge lantbrukare motivation att vidta åtgärder för att bevara och förstärka odlingslandskapets biologiska mångfald och kulturhistoriska värden. Aktiviteterna ska ge kunskaper om odlingslandskapets biologiska mångfald och kulturmiljövärden, sambanden mellan hävdhistoria och biologiska värden, skötsel av markslag och landskapselement samt andra åtgärder för att bevara och förstärka mångfalden i odlingslandskapet.
2.2 Kompetensområde 2, Miljökänsliga områden Verksamheten inom kompetensområde 2, Miljökänsliga områden, syftar till att minska hälsooch miljöriskerna vid användning av bekämpningsmedel samt att minska miljöbelastningen till följd av förluster av växtnäring. Verksamheten ska på detta sätt bidra till att de uppsatta miljömålen uppnås. Kompetensutveckling rörande växtnäring inom jordbruk och trädgård Verksamheten inom växtnäringsområdet ska planeras och genomföras så att hänsyn tas till de regionala miljömålen. Det är främst det nationella miljökvalitetsmålet Ingen övergödning, men även målen Grundvatten av god kvalitet, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans, Levande kust och skärgård, Bara naturlig försurning samt Ett rikt odlingslandskap som har nära anknytning till växtnäringsområdet. Fokusering bör göras på åtgärder som regionalt bedöms angelägna och kostnadseffektiva i arbetet med att förbättra växtnäringsutnyttjandet och därmed minska förlusterna från jordbruket. Kompetensutveckling om användning av bekämpningsmedel inom jordbruk och trädgård Verksamheten syftar till att minska användningen av bekämpningsmedel samt att minska hälso- och miljöriskerna då bekämpningsmedel används. Länsprogrammet inom detta område ska utformas utifrån de regionala miljömålen. Grunden för de regionala miljömålen är de nationella miljökvalitetsmålen Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet, Levande sjöar och vattendrag, och Ett rikt odlingslandskap. Handlingsprogram för att minska hälso- och miljöriskerna vid användning av bekämpningsmedel till år 2001 samt internationella överenskommelser ligger också till grund för miljömålen. Eftersom handlingsprogrammet endast sträcker sig till 2001 och Jordbruksverket för närvarande håller på att utarbeta ett handlingsprogram för 2002 till 2006, har inte några nya mål formulerats ännu. Tills vidare gäller de mål som formulerats i det nuvarande handlingsprogrammet. Syftet är att öka målgruppens kunskap och kompetens inom ämnesområdet bekämpningsmedel. I all verksamhet ska syftet att minska användningen och/eller minska riskerna eller åstadkomma en mer/bättre anpassad bekämpning tydligt framgå. 11
2.3 Kompetensområde 3, Ekologisk produktion. Ekologisk produktion är ett medel för att uppnå riksdagens miljökvalitetsmål ”Ett rikt odlingslandskap” och ”En giftfri miljö”. Verksamheten ska också bidra till att regionala miljömål för ekologisk produktion uppnås. Målet är att den ekologiskt odlade arealen bör uppgå till 20 % år 2005 och den ekologiska animalieproduktionen bör öka. Av antalet mjölkkor och slaktdjur av nöt och lamm bör 10 % finnas i ekologisk produktion till år 2005. Verksamheten ska inriktas på att informera och intressera lantbrukare för ekologisk produktion såväl som på att utbilda och lämna råd till lantbrukare som planerar, genomför eller redan genomfört omläggning till ekologisk produktion. Syftet ska vara att främja omläggning till och utveckling av ekologiskt lantbruk. För att nå ut till lantbrukarna bör verksamheten främst inriktas på aktiviteter som är utåtriktade, t ex enskild rådgivning, kurser och fältvandringar.
12
3 Resultat- jämförelser åren 2000 - 2001 3.1 Biologisk mångfald och kulturmiljövärden Länsstyrelser Den verksamhet som bedrivs inom kompetensområde 1 genomförs i huvudsak av länsstyrelserna genom länsprogrammen. Länsstyrelsernas verksamhet presenteras i tabell 2. Under år 2001 deltog 20 600 personer ur målgruppen i någon aktivitet. Det är 3 000 deltagare färre än år 2000. Dessutom deltog 220 rådgivare i olika former av fortbildning. Observera att en och samma person kan ha deltagit i flera aktiviteter. Tabell 2. Genomförd verksamhet inom länsprogrammen, kompetensområde 1 åren 2000 och 2001. Aktivitet Allmogeåker Studiecirkel Demonstrationsgård Enskild rådgivning kort Enskild rådgivning plan Fortbildningskurs Informationsmaterial Kurs Nyhetsblad, artikel Demonstrationsodling Studieresa Fält & gårdsvandring Expertmedverkan Åtgärdsplan Övrigt Marknadsför. Samord. Uppföljn. Summa
Akt.kod A C D EK EP F I K N O R V X ÅP Ö MUS
Deltagare 2001 160 1 670 70 220 7 320
20 710
Utb. belopp (kr) Deltagare 2001 2000 35 900 52 800 3 838 200 410 000 185 100 36 700 1 979 000 228 400
170 320 330 190 15 080
10 660
4 400 308 400 16 400 46 412 700
50 1 850 5 810
20 830
1 710 100 55 218 100
23 800
Utb.belopp (kr) 2000 63 100 86 600 30 300 350 000 2 053 200 183 500 377 900 8 087 600 147 900 10 000 17 700 515 300 93 700 30 477 700 315 500 2 293 400 45 103 400
13
Den totala kostnaden för länsstyrelsernas verksamhet inom länsprogrammen uppgick till 55,2 miljoner kr. Kostnaden för verksamheten var därmed drygt 10 miljoner kr högre än för år 2000. Figur 3 visar kostnaden för länens verksamhet åren 2000 och 2001. Mkr 8 7
2000
6
2001
5 4 3 2 1 0 AB C
D
E
F
G
H
I
K
M
N
O
S
T
U
W
X
Y
Z
AC BD Län
Figur 3. Länens verksamhet i miljoner kronor (Mkr) inom kompetensområde 1 för åren 2000 -2001. I figur 4 nedan visas hur länen fördelat sina medel mellan de olika aktiviteterna.
100%
80%
60% Gemensamma kostnader Demonstration
40%
Information Grupputbildning 20%
Enskild rådgivning
0%
Län
AB
C
D
E
F
G
H
I
K
M
N
O
S
T
U
W
X
Y
Z
AC BD
Figur 4. Länens kostnader för verksamheten procentuellt fördelad på enskild rådgivning (ÅP, EK, EP), grupputbildning (K, V, C, R, F), information (I, N, X), demonstration (O, A, D) samt gemensamma kostnader (M, U, S).
14
År 2001 dominerades verksamheten till stor del av åtgärdsplanearbetet. Figur 5 visar antalet framtagna planer i länen år 2001 och år 2000. Observera att enstaka planer kan vara dubbelredovisade. Exklusive mål 1 upprättades totalt 10 700 åtgärdsplaner under 2001 och 6 000 åtgärdsplaner år 2000. Det slutfördes totalt sett 16 700 åtgärdsplaner under år 2000 och 2001. Detta kan jämföras med det prognostiserade antalet, som uppgick till totalt 19 500 åtgärdsplaner. Antal ÅP 1400 1200
2000 2001
1000 800 600 400 200 0 AB
C
D
E
F
G
H
I
K
M
N
O
S
T
U
W
X
Län
Figur 5. Antalet åtgärdsplaner (ÅP) som upprättats inom kompetensområde 1 åren 2000 och 2001. Kostnaden för åtgärdsplanerna uppgick till 46,4 miljoner kronor år 2001 och 30,5 miljoner kronor år 2000. Figur 6 visar hur stor snittkostnaden per plan var för de olika länen år 2000 och 2001. Kostnaden varierar mellan 2 575 – 7 717 kronor per åtgärdsplan år 2001 och mellan 3 410 – 6 900 kronor år 2000. Länen kunde maximalt rekvirera 8 500 kronor per åtgärdsplan.
15
Kr/ÅP 9000 8000
2000
7000
2001
6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 AB
C
D
E
F
G
H
I
K
M
N
O
S
T
U
W
X
Län
Figur 6. Genomsnittlig kostnad per åtgärdsplan (ÅP) inom kompetensområde 1 under åren 2000 och 2001. I figur 7 har antalet deltagare i aktiviteterna kurs, studiecirkel, studieresa, fält- och gårdsvandring samt enskild rådgivning jämförts med antalet lantbruksföretag i de olika länen. Detta för att få en uppfattning om i vilken utsträckning länsstyrelserna har nått ut till målgruppen med sin verksamhet. Diagrammet ger inte en helt rättvis bild av deltagandet eftersom målgruppen egentligen är större än antalet lantbruksföretag. Dessutom kan en och samma deltagare ha deltagit i flera aktiviteter och därför räknats flera gånger.
100% 90%
2000
80%
2001
70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% AB C
D
E
F
G
H
I
K
M
N
O
S
T
U
W
X
Y
Z
AC BD Län
Figur 7. Andel lantbruksföretag som deltagit i enskild rådgivning (EP, EK och ÅP) eller grupputbildning (K, V, C, R, F) inom kompetensområde 1 i procent av det totala antalet lantbruksföretag i respektive län. 16
Länsstyrelsernas kostnader per lantbruk i länet under åren 2000 och 2001 framgår av figur 8. Kostnaderna uppgår till som mest 1 980 kronor år 2001 och 1 750 kronor år 2000. Anledningen till den höga kostnaden är att enskild rådgivning i form av åtgärdsplaner genomförts i stor utsträckning. Kr/lantbruk 2500 2000 2001
2000
1500
1000
500
0 AB C
D
E
F
G
H
I
K
M
N
O
S
T
U
W
X
Y
Z AC BD
Län
Figur 8. Länsstyrelsernas kostnader i genomsnitt per lantbruksföretag inom kompetensområde 1 åren 2000 och 2001. Organisationer Till organisationer som bedriver verksamhet som kompletterar länsprogrammen betalades 1,3 miljoner kr år 2001 att jämföra med 1,6 miljoner kr år 2000. År 2001 var det uteslutande föreningar för bevarandet av utrotningshotade svenska husdjursraser som fick del av dessa medel. Genomförda aktiviteter framgår av tabell 3. Sammantaget utnyttjades 95 % av de tilldelade medlen jämfört med 94 % år 2000. Tabell 3. Genomförd verksamhet av organisationer inom kompetensområde 1 åren 2000 och 2001. Aktivitet Enskild rådgivning kort Fortbildningskurs Informationsmaterial Kurs Nyhetsblad,artikel Studieresa Expertmedverkan Övrig aktivitet Summa
Akt.kod Deltagare 2001 EK F I K N R X Ö
1 090 10 270
Utb.belopp (kr) 2001
Deltagare 2000
Utb.belopp (kr) 2000
103 400 8 000 1 110 800 94 000
1 380 30
141 700 24 000 1 043 400 230 300 23 000 20 000 5 600 106 300
500 130
18 500 1 370
1 334 700
2 040
1 594 300
17
3.2 Miljökänsliga områden Länsstyrelser Huvuddelen av all verksamhet riktad direkt till målgruppen som bedrivs inom kompetensområde 2 genomförs av länsstyrelserna genom deras länsprogram. Inom kompetensområde 2 nåddes totalt 26 870 lantbrukare inom länsprogrammen, vilket är en ökning med 3 500 deltagare jämfört med år 2000. Antalet deltagare ökade både på bekämpningsmedelsområdet och växtnäringsområdet vilket är mycket positivt. Ämnesområde bekämpningsmedel De aktiviteter som under år 2001 redovisat flest deltagare är kurser samt fält- och gårdsvandringar. Dessa aktiviteter tillsammans med enskild rådgivning, kort, är de aktiviteter som utgör de största kostnadsposterna. I tabellen nedan redovisas antalet deltagare samt den totala kostnaden för den genomförda verksamheten på bekämpningsområdet i länen. Tabell 4. Genomförd verksamhet inom länsprogrammen, kompetensområde 2, bekämpningsmedel åren 2000 och 2001. Aktivitet Demonstrationsgård Enskild rådgivning kort Enskild rådgivning plan Fortbildningskurs Informationsmaterial Greppa N rådgivning plan Kurs Nyhetsblad, artikel Demonstrationsodling Studieresa Fält & gårdsvandring Expertmedverkan Övrig aktivitet Marknadsf. Samordn. Uppföljn. Summa
18
Akt.kod Deltagare 2001 D EK EP F I IREP K N O R V X Ö MUS
1 290 60 10 40 3 230
90 2 490
7 210
Utb.belopp (kr) Deltagare 2001 2000 804 800 305 000 2 500 332 300 108 000 634 400 463 700 493 000 64 500 595 900 66 200 362 800 256 300 4 489 400
1 170 320
Utb.belopp (kr) 2000 20 900 817 200 510 200 91 800
2 580
10 2 910
6 990
888 700 381 800 530 200 5 700 517 700 32 900 844 600 205 800 4 847 500
I figur 9 visas hur länens beviljade belopp har fördelats för åren 2000 och 2001. Totalt utnyttjades ca 4,5 miljoner kr inom bekämpningsmedelsområdet. Det kan jämföras med föregående års utnyttjande på 4,8 miljoner kr. Mkr 1,2 1
2000 2001
0,8 0,6 0,4 0,2 0 AB C
D
E
F
G
H
I
K
M
N
O
S
T
U
W
X
Y
Z AC BD Län
Figur 9. Länens verksamhet i miljoner kr (Mkr) inom området bekämpningsmedel åren 2000 och 2001. Figur 10 visar hur länen fördelat sina medel mellan de olika aktiviteterna. 100% 90% 80%
Gemensamma kostnader
70%
Övrigt
60% Demonstration
50% 40%
Information
30%
Grupputbildning
20%
Enskild rådgivning
10% 0% AB
C
D
E
F
G
H
I
K
M
N
O
S
T
U
W
X
Län
Figur 10. Länens verksamhet procentuellt fördelad på enskild rådgivning (EK, EP), grupputbildning (K, V, C, R, F), information (I, N, X), demonstration (O, D), övrigt (Ö) och gemensamma kostnader (M, U, S). Figuren visar ämnesområdet bekämpningsmedel.
19
I figur 11 visas kostnaderna per enskild rådgivning, plan (EP) i de olika länen för bekämpningsmedelsområdet. I figuren redovisas snittkostnaden för åren 2000 och 2001. För det län som har genomfört enskild rådgivning, plan, har kostnaderna ökat med ca 1 500 kronor per plan i jämförelse med 2000. Inom bekämpningsmedelsområdet är enskild rådgivning, plan, inte någon omfattande verksamhet vilket visas i att flertalet län inte genomfört någon sådan rådgivning inom området. Kr 9000
2000
8000
2001
7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 AB C
D
E
F
G
H
I
K
M
N
O
S
T
U
W
X
Y
Z AC BD Län
Figur 11. Länsstyrelsernas genomsnittliga kostnad per enskild rådgivning, plan (EP), under åren 2000 och 2001 .Figuren visar ämnesområdet bekämpningsmedel. Figur 12 visar antalet deltagare i någon av aktiviteterna kurs, fält- och gårdsvandring, studiecirkel, studieresa eller enskild rådgivning (kort eller plan) i procent av antalet lantbruksföretag i länet. Åren 2000 och 2001 har jämförts i diagrammet.
100% 90%
2000
80%
2001
70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% AB C
D
E
F
G
H
I
K
M
N
O
S
T
U
W
X
Y
Z AC BD Län
Figur 12. Andel lantbruksföretag som har deltagit i enskild rådgivning (EP, EK) eller grupputbildning (K, V, C, R, F) i procent av det totala antalet lantbruksföretag i respektive län. Figuren visar ämnesområdet bekämpningsmedel. 20
Det är endast fyra län som har nått ut till en större procentandel deltagare än föregående år. Övriga län har samtliga nått ut till en lägre andel deltagare jämfört med år 2000. För Mål-1områden är endast obligatorisk utbildning (Reko) medräknad. Totalt sett har antalet deltagare ökat något under 2001. Det är framförallt kursverksamheten som har nått fler deltagare men även enskild rådgivning, kort, har ökat något. Diagrammet ger inte en helt rättvisande bild av det antal företag som nåtts, då enskilda lantbrukare kan ingå som deltagare i fler än en aktivitet, och dels kan flera deltagare komma från samma lantbruksföretag. De följande två diagrammen visar hur många kronor respektive län har använt per lantbruksföretag och per hektar inom bekämpningsmedelsområdet.
Kr/lantbruk 140 120
2000 2001
100 80 60 40 20 0 AB C
D
E
F
G
H
I
K
M
N
O
S
T
U
W
X
Y
Z
AC BD Län
Figur 13. Länsstyrelsens kostnader i genomsnitt per lantbruksföretag inom kompetensområde 2, bekämpningsmedel åren 2000 och 2001. Skillnaderna inom ämnesområde bekämpningsmedel är ganska stora och varierar mellan 10 kr/lantbruksföretag upp till knappt 120 kr/lantbruksföretag. Det finns inget samband med att det län som totalt sett får mest medel inom ämnesområde bekämpningsmedel också har den högsta kostnaden per lantbruksföretag eller vice versa att län med totalt sett liten tilldelning har en låg kostnad per lantbruksföretag.
21
Kr/hektar 10 9
2000
8
2001
7 6 5 4 3 2 1 0 AB C
D
E
F
G
H
I
K
M
N
O
S
T
U
W
X
Y
Z AC BD Län
Figur 14. Länsstyrelsernas kostnader i kr per hektar inom kompetensområde 2, bekämpningsmedel åren 2000 och 2001. Variationen i hur mycket medel som varje län använt per hektar är inom ämnesområde bekämpningsmedel mycket liten. Summorna varierar mellan 20 öre/hektar till knappt 4 kr/hektar. Det går inte att se några tendenser till att län med hög total medelstilldelning inom ämnesområdet även har en hög kostnad per hektar eller vice versa att län med totalt sett liten tilldelning inom ämnesområdet har en låg kostnad per hektar. Ämnesområde växtnäring I tabellen nedan, tabell 5, redovisas antalet deltagare och den totala kostnaden för den genomförda verksamheten för ämnesområde växtnäring inom länsprogrammen. Kursverksamhet, enskild rådgivning, plan, inom Greppa Näringen och fält- och gårdsvandringar är de aktiviteter som redovisat flest deltagare. De mest kostnadskrävande verksamheterna har varit kurser, enskild rådgivning, plan, inom Greppa Näringen och enskild rådgivning, plan, övriga. Aktiviteter inom projektet Greppa Näringen redovisas för sig genom prefixet IR framför aktivitetskoden.
22
Tabell 5. Genomförd verksamhet inom länsprogrammen, kompetensområde 2, växtnäring åren 2000 och 2001. Aktivitet
Akt.kod
Demonstrationsgård Enskild rådgivning kort Enskild rådgivning plan Fortbildningskurs Informationsmaterial Greppa N rådgivning kort Greppa N rådgivning plan Greppa N övrigt Kurs Nyhetsblad, artikel Demonstrationsodling Studieresa Fält & gårdsvandring Expertmedverkan Övrig aktivitet Marknadsf. Uppföljn. Samordn. Summa
Deltagare 2001
D EK EP F I IREK IREP IRÖ K N O R V X Ö MUS
Utb.belopp (kr) Deltagare 2001 2000
1 890 700 60
2 196 800 2 786 300 25 000 195 300 700 600 4 958 000 1 884 100 4 787 500 475 800 491 700 271 800 440 000 142 100 932 000 1 018 100 21 305 100
270 1 380 12 370
470 2 520
19 660
Utb.belopp (kr) 2000 20 900 970 800 7 663 600 23 000 157 000
1 560 3 110 20
1 511 400 5 033 200 213 700 304 500 111 500 388 300 157 700 792 200 902 100 18 249 900
8 620
160 2 920
16 390
Totalt utnyttjades ca 21,3 miljoner kr till ämnesområde växtnäring, fördelat på 15,2 miljoner kr för KULM och ca 6,1 miljoner kr för Reko. I figur 14 visas hur länens utnyttjade belopp har fördelats åren 2000 och 2001.
Mkr 8 7
2000
6
2001
5 4 3 2 1 0 AB C
D
E
F
G
H
I
K
M
N
O
S
T
U
W
X
Y
Z AC BD Län
Figur 15. Länens verksamhet i miljoner kr (Mkr) inom ämnesområdet växtnäring åren 2000 och 2001.
23
Figur 16 nedan visar hur länen fördelat sina medel mellan de olika aktiviteterna. 100% Gemensamma kostnader Övrigt
80%
Demonstration
60%
Information Grupputbildning
40%
Enskild rådgivning
20%
0% AB C
D
E
F
G
H
I
K
M
N
O
S
T
U
W
X
Y
Z AC BD Län
Figur 16. Länens verksamhet procentuellt fördelad på enskild rådgivning (EK, EP), grupputbildning (K, V, C, R, F), information (I, N, X), demonstration (O, D), övrigt (Ö) och gemensamma kostnader (M, U, S). Figuren visar ämnesområdet växtnäring inom kompetensområde 2. I figur 17 visas kostnaderna per enskild rådgivning, plan (EP), i de olika länen ämnesområde växtnäring. I figuren redovisas snittkostnaden för åren 2000 och 2001. De flesta länen har höjt sina genomsnittskostnader i jämförelse med 2000. Nästan hälften har höjt genomsnittskostnaden med 1 000 kronor eller mer. Kr 9000 8000
2000
7000
2001
6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 AB C
D
E
F
G
H
I
K
M
N
O
S
T
U
W
X
Y
Z AC BD Län
Figur 17. Länsstyrelsernas genomsnittliga kostnad per enskild rådgivning, plan (EP), åren 2000 och 2001. Figuren visar ämnesområdet växtnäring.
24
I nedanstående diagram har en jämförelse gjorts mellan antalet deltagare i olika aktiviteter jämfört med antalet lantbruksföretag i länet. De aktiviteter som tagits med i jämförelsen är enskild rådgivning, kurser, studieresor samt fält- och gårdsvandringar.
100% 90%
2000
80%
2001
70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% AB C
D
E
F
G
H
I
K
M
N
O
S
T
U
W
X
Y
Z AC BD Län
Figur 18. Andel lantbruksföretag som deltagit i enskild rådgivning (EP, EK) eller grupputbildning(K ,V, C R, F) i procent av det totala antalet lantbruksföretag i respektive län.. Figuren visar ämnesområdet växtnäring inom kompetensområde 2. För ämnesområde växtnäring är det ungefär lika många län som har höjt respektive sänkt andelen av målgruppen som deltagit i aktiviteter i jämförelse med år 2000. Tre län har legat kvar på ungefär samma nivå som föregående år. Diagrammet ger inte en helt rättvisande bild av det antal företag som nåtts då enskilda lantbrukare kan ingå som deltagare i fler än en aktivitet, och dels kan flera deltagare komma från samma lantbruksföretag. Totalt sett har antalet deltagare ökat i jämförelse med år 2000. Kurser, fält- och gårdsvandringar och enskild rådgivning, kort, har ökat medan den enskilda rådgivningen, plan, har minskat. De följande två diagrammen visar hur många kronor respektive län har använt per lantbruksföretag och per hektar inom växtnäringsområdet.
25
Kr/lantbruk 900 800
2000
700
2001
600 500 400 300 200 100 0 AB C
D
E
F
G
H
I
K
M
N
O
S
T
U
W
X
Y
Z AC BD
Län
Figur 19. Länsstyrelsernas kostnader i genomsnitt per lantbruksföretag inom kompetensområde 2, växtnäring åren 2000 och 2001. För ämnesområde växtnäring varierar det använda beloppet mellan 78 kr/lantbruksföretag och 770 kr/lantbruksföretag. För ämnesområde växtnäring är det ganska hög korrelation mellan att län med totalt hög medelstilldelning också har en hög kostnad per lantbruksföretag.
Kr/hektar 25 2000
20
2001
15
10
5
0 AB C
D
E
F
G
H
I
K
M
N
O
S
T
U
W
X
Y
Z AC BD Län
Figur 20. Länsstyrelsernas kostnader i kr per hektar inom kompetensområde 2, växtnäring åren 2000 och 2001.
26
Inom ämnesområde växtnäring är variationen större i kr/hektar för de olika länen. Summan varierar mellan 2 kr/hektar till 22 kr/hektar. Även här finns en ganska god korrelation till att län med totalt sett hög medelstilldelning också har en hög kostnad per hektar. Organisationer Ett antal organisationer bedriver verksamhet som syftar till att komplettera länsprogrammen. Organisationernas verksamhet handlar framförallt om att utveckla ”odlingskoncept” t.ex. IP (Integrerad Produktion), medverka i kampanjer t.ex. Säkert Växtskydd och Greppa Näringen samt att ta fram informationsmaterial. Ämnesområde bekämpningsmedel Inom bekämpningsmedelsområdet har, liksom föregående år, den största delen av medlen utnyttjats för framtagande och produktion av informationsmaterial samt övriga aktiviteter. De organisationer som varit verksamma inom området under år 2001 var Grön Produktion, Trädgårdsutveckling AB (numera GRO Konsult), Torslunda Försöksstation och Lantbrukarnas Riksförbund (LRF). Insatserna har, liksom tidigare år, till stor del riktats mot trädgårdsnäringen. Tabell 6. Genomförd verksamhet av organisationer inom kompetensområde 2, ämnesområdet bekämpningsmedel åren 2000 och 2001. Aktivitet Studiecirkel Enskild rådgivning kort Enskild rådgivning plan Fortbildningskurs Informationsmaterial Kurs
Akt.kod Deltagare 2001
Utb.belopp (kr) 2001
C EK EP F
770 70
I K
136 700 134 700
Deltagare 2000
Utb.belopp (kr) 2000
150
46 600
450 40 10
127 100 114 400 4 300
363 900 310
116 400
558 200 400
202 600
Nyhetsblad, artikel
N
4 700
62 600
Demonstrationsodling
O
14 000
10 500
Studieresa
R
Fält & gårdsvandring
V
Övrig aktivitet Summa
Ö
20
9 000
1 170
266 800 1 046 200
10
7 900
1060
741 400 1 875 600
Sammanlagt har ca 1,0 miljoner kr (97 %) av beviljade 1,1 miljoner kr omsatts i verksamhet vilket är en minskning i kronor i jämförelse med år 2000.
27
Ämnesområde växtnäring För växtnäringsområdet har ca 80 % av medlen använts inom projektet Greppa Näringen (kurser, informationsmaterial och övrigt). De organisationer som verkade inom området var Grön Produktion, Trädgårdsutveckling AB (numera GRO-konsult), Svensk Mjölk, Optima AB och Lantbrukarnas Riksförbund (LRF). Tabell 7. Genomförd verksamhet av organisationer inom kompetensområde 2, området växtnäring åren 2000 och 2001. Aktivitet Studiecirkel
Akt.kod Deltagare
Utb.belopp (kr)
Deltagare
2001
2001
2000
2000
150
46 600
C
Utb.belopp (kr)
Enskild rådgivning kort
EK
750
89 600
440
122 900
Enskild rådgivning plan
EP
70
134 700
80
272 200
10
4 300
Fortbildningskurs Informationsmaterial Greppa N Fortb.-kurs Greppa N Info.material Greppa N Kurs Greppa N Övrigt Kurs Nyhetsblad, artikel Demonstrationsodling Studieresa Fält & gårdsvandring Summa
F I IRF
50
IRI IRK IRÖ K N O R V
25 000 46 500
352 500 0
341 600
1 163 500 50
160
1 030
350 200 64 600 4 700
1 056 900
10 20
65 500 1 003 400 169 500 30 400 10 600 7 900 7 400
1190
3 256 700
430
Utnyttjandegraden har överlag varit god. Totalt har 1,06 miljoner kr (92 %) av beviljade 1,1 miljoner kr utnyttjats.
3.3 Främjande av ekologisk produktion Länsstyrelser Huvuddelen av utbetalade medel har gått till länsstyrelserna för genomförande av länsprogrammen. Tabell 8 visar antalet deltagare och kostnader på aktivitetsnivå för den genomförda verksamheten år 2001 inom kompetensområde 3. Under året utnyttjades drygt 22 miljoner kr av länen, vilket är en minskning med knappt 1,8 miljoner kr eller 7 %. Ungefär 17 700 deltagare, knappt 5 % fler än år 2000, nåddes av aktiviteterna enskild rådgivning, kurser, studiecirklar, studieresor och fält- och gårdsvandringar. Utöver dessa aktiviteter har många inom målgruppen nåtts av andra aktiviteter som t.ex. informationsmaterial, nyhetsblad, artiklar och demonstrationsodlingar.
28
Tabell 8. Genomförd verksamhet inom länsprogrammen, kompetensområde 3 åren 2000 och 2001. Aktivitet
Akt.kod
Studiecirkel Demonstrationsgård Enskild rådgivning kort Enskild rådgivning plan Fortbildningskurs Informationsmaterial Kurs Nyhetsblad, artikel Demonstrationsodling Studieresa Fält & gårdsvandring Expertmedverkan Övrig aktivitet Marknadsf. Uppföljn. Samordn. Summa
Deltagare 2001
C D EK EP F I K N O R V X Ö MUS
Utb.belopp (kr) Deltagare 2001 2000
290
99 400 88 500 2 905 700 5 010 800 130 700 1 511 500 5 219 900 1 625 700 746 600 639 800 1 007 200 150 000 1 938 100 1 279 400 22 353 300
3 690 840 140 9 180
450 3 090
17 680
Utb.belopp (kr) 2000
220 3 370 1 460 150 7 350
740 3 570
16 860
114 900 99 600 1 741 000 6 225 200 68 300 2 478 800 5 762 800 2 028 200 866 500 543 700 1 084 700 154 400 1 754 600 1 218 100 24 140 800
Av genomförda aktiviteter är det kursverksamheten som nått flest lantbrukare, till en kostnad motsvarande ca en fjärdedel av utnyttjat belopp. Den enskilda rådgivningen hade näst flest deltagare och stod för ca en tredjedel av kostnaderna. Informationsmaterial och nyhetsblad uppgick till 14 %. Under året mottog drygt 800 lantbrukare enskild rådgivning plan (EP), vilket är en minskning med drygt 40 % jämfört med år 2000. Dessutom fick knappt 3 700 lantbrukare enskild rådgivning kort (EK), vilket är något fler, 8 %, än år 2000. Fält- och gårdsvandringar har intresserat 13 % färre deltagare än år 2000. Sammanfattningsvis utgjorde kurser, enskild rådgivning, informationsmaterial och nyhetsblad tillsammans 73 % av totalt utnyttjade medel inom länsprogrammen, kompetensområde 3 under år 2001. I figur 21 visas utnyttjat belopp per län inom kompetensområde 3. Västra Götalands län och Skåne län tilldelades betydligt större belopp än övriga län men sett till fördelade medel per lantbruk ligger Västra Götalands och Skåne län i nivå med övriga län. Mkr 8 2001
7
2000 6 5 4 3 2 1 0 AB
C
D
E
F
G
H
I
K
M
N
O
S
T
U
W
X
Y
Z
AC
BD Län
Figur 21. Länens verksamhet i miljoner kronor (Mkr) inom kompetensområde 3 år 2000 och 2001.
29
Figur 22 visar hur fördelningen av kostnader har varit mellan aktiviteterna övrigt, demonstration, information, enskild rådgivning och grupputbildning per län år 2001. Vilka aktiviteter som ingått i de olika kategorierna framgår av figurtexten. Av figuren kan utläsas att de största posterna av utnyttjade medel gått till information, enskild rådgivning och grupputbildning.
100% 90% 80% 70% Gemensamma kostnader Övrigt
60% 50%
Demonstration 40%
Information Grupputbildning
30%
Enskild rådgivning
20% 10% 0% AB
C
D
E
F
G
H
I
K
M
N
O
S
T
U
W
X
Län
Figur 22. Länens verksamhet procentuellt fördelad på enskild rådgivning (EK, EP), grupputbildning ( K, V, C, R, F ), information (I, N, X), demonstration (O, A, D), övrigt (Ö) samt gemensamma kostnader (M, U, S) inom kompetensområde 3. En jämförelse av länens kostnader för enskild rådgivning plan (EP) visas i figur 23. Alla län, utom Jönköpings län, har ökat sina genomsnittliga kostnader för enskild rådgivning plan (EP). Den genomsnittliga kostnaden var under år 2001 ca 6 100 kr jämfört med 4 800 kr år 2000, vilket motsvarar en ökning med 26 %.
30
Kr 9000 8000
2000 2001
7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 AB
C
D
E
F
G
H
I
K
N
M
O
S
T
U
W
X
Län
Figur 23. Länsstyrelsernas genomsnittliga kostnad per enskild rådgivning plan (EP) åren 2000 och 2001 inom kompetensområde 3. I figur 24 har antalet deltagare satts i relation till totala antalet lantbruksföretag i respektive län. Under år 2001 hade länsstyrelserna i snitt nått 24 % av lantbruksföretagen, med aktiviteterna kurs, fält- och gårdsvandring, studiecirkel, studieresa eller enskild rådgivning, vilket är exakt samma snittvärde som för år 2000. Tre län, Östergötlands-, Kronobergs- och Gotlands län, har med nämnda aktiviteter inom kompetensområde 3 nått över 40 % av lantbrukarna.
100% 90%
2000
80%
2001
70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% AB
C
D
E
F
G
H
I
K
M
N
O
S
T
U
W
X
Län
Figur 24. Andel lantbruksföretag som har deltagit i enskild rådgivning (EP, EK) eller grupputbildning (K, V, C, R, F) i procent av det totala antalet lantbruksföretag i respektive län inom kompetensområde 3.
31
Ett mått på hur mycket medel som satsats per lantbruksföretag i respektive län visas i figur 25. Den genomsnittliga kostnaden var 299 kr/lantbruksföretag inom kompetensområde 3 under 2001. Flertalet av länen ligger på samma nivå som föregående år.
Kr/lantbruk 500 2001
450
2000
400 350 300 250 200 150 100 50 0 AB
C
D
E
F
G
H
I
K
M
N
O
S
T
U
W
X
Län
Figur 25. Länsstyrelsernas kostnader per lantbruksföretag åren 2000 och 2001 inom kompetensområde 3. Organisationer Ca tio organisationer har bedrivit verksamhet som kompletterar länsprogrammen inom kompetensområde 3. Det är endast hälften så många som år 2000. Exempel på organisationer som beviljats medel är Centrum för uthålligt lantbruk (CUL) inom SLU, Ekologiska lantbrukarna, Hushållningssällskapens Service AB, Ekokött och KRAV. Dessa organisationers verksamhet har bl.a. bestått av att ta fram medlemstidningar, nyhetsbrev, och broschyrer, rådgivningsmaterial och statistik. Därutöver har lämnats information via hemsidor på Internet, via telefon och genom medverkan vid utställningar och mässor.
32
Tabell 9. Genomförd verksamhet av organisationer inom kompetensområde 3 åren 2000 och 2001. Aktivitet Enskild rådgivning kort Fortbildningskurs Informationsmaterial
Akt.kod Deltagare 2001 EK
1 150
Utb.belopp (kr) 2001
Deltagare 2000
Utb.belopp (kr) 2000
179 000
1760
225 300
F
50
I
1 370 500
45 500 2 553 300
Kurs
K
Nyhetsblad, artikel
N
95 600
277 400
Expertmedverkan Övrig aktivitet
X Ö
1 025 000
26 900 1 080 800
Summa
60
1 150
2 670 100
1870
97 900
4 307 100
Under år 2001 har organisationerna utnyttjat mindre medel än år 2000, men fördelningen mellan aktiviteterna är däremot i stort sett den samma. Av de utnyttjade medlen för 2001 har 55% använts för olika typer av informationsmaterial, nyhetsblad och artiklar. Under övrigt, som är den näst största posten i tabellen, ingår bl.a. deltagande på mässor, slaktstatistik och rapporter. Kostnader för enskild rådgivning utgör 7 % av de rekvirerade medlen.
33
4 Länens och organisationernas verksamhet För att få jämförbara verksamhetsberättelser från län och organisationer sammanställdes ett antal frågor. De handlade dels om en utvärdering av verksamheten 2001 och dels om önskemål och idéer för framtiden. De frågor som handlade om måluppfyllelse och genomförda aktiviteter beskrivs i denna årsredovisning. Framåtriktade frågor om hur verksamheten, samarbetet mm skulle kunna förändras och förbättras kommer att behandlas i ett annat sammanhang. På frågan om hur länen och organisationerna ser på Jordbruksverkets stödjande roll inom KULM-verksamheten har många svar avsett helt andra frågeställningar. I rapporten redovisas därför inga svar under respektive kompetensområde. Allmänt kan dock sägas att kontakterna med Jordbruksverket både centralt och regionalt har fungerat bra och att man fått den information och den hjälp man behövt. Några har dock framfört önskemål om förbättrat stöd. Samarbetet har därför varit en central fråga och många idéer finns om ytterligare samarbete i framtiden. Samordningsträffen för länen har varit uppskattad liksom kompetensområdesträffarna. Flera organisationer påpekar att KULM-verksamheten möjliggjort aktiviteter som det annars inte skulle finnas ekonomiskt utrymme för. Fortbildningen för rådgivare borde utannonseras minst sex månader i förväg och utbudet av fortbildningskurser har varit för litet. Regelverket har upplevts svårtolkat. Administrationen har upplevts betungande med många blanketter att hantera. Frågorna om de regionala miljömålen uppnåtts, aktiviteternas inriktning och bemötande samt om mättnad upplevts i form av minskat intresse rapporteras nedan per kompetensområde.
4.1 Biologisk mångfald och kulturmiljövärden 4.1.1 Länsstyrelser 4.1.1.1 Måluppfyllelse Har ni nått de uppsatta regionala miljömålen och de mål som angivits i länsprogrammet? Länsstyrelserna har i de flesta fall inte hunnit formulera regionala miljömål och redovisar därför inget om detta i sina årsredovisningar. Några län har angett att de regionala miljömålen är under utarbetande. Vissa län har kommenterat KULM-verksamhetens betydelse för miljömålen. Uppfattningen är att KULM bidrar positivt till ökade kunskaper om och förståelse för bevarandevärdena. Samtidigt påpekas att det är svårt att kvantifiera effekterna av måluppfyllelsen. I ett län satte man upp ett av målen utifrån det utvärderingssystem som tillämpas för kurser och enskild rådgivning i KULM. En nivå på NDI (nöjdhetsindex) för kursverksamhet sattes upp som mål. De flesta län har i sina länsprogram betonat vikten av att alla som söker tilläggsersättning inom det nya stödet för betesmarker och slåtterängar ska få ett rådgivningsbesök. Målet har varit att de brukare som har marker som uppfyller kriterierna för tilläggsersättning ska få en åtgärdsplan. I de flesta fall har länsstyrelserna hunnit med de åtgärdsplaner som behövt göras. Detta trots att vissa län underskattat hur många åtgärdsplaner som skulle behöva upprättas. Två län har konstaterat motsatsen. Där var antalet sökande lägre än beräknat.
35
Även den obligatoriska utbildningen från den föregående programperioden har lyfts fram i länsprogrammen. Stödtagarna har i hög grad tagit del av den utbildning som erbjudits. I något län bedöms intresset för obligatorisk utbildning som lågt och det har därför varit svårt att locka deltagare. Aktiviteter som kurser, fältvandringar och skötselplaner vid sidan av obligatorisk utbildning har minskat kraftigt jämfört med tidigare år och mål som rör dessa aktiviteter har i många fall inte nåtts. Detta på grund av att åtgärdsplanerna tagit stora resurser i anspråk.
4.1.1.2 Aktiviteter Beskriv några av de aktiviteter ni haft, både lyckade och mindre lyckade. Vad har de handlat om, vilken inriktning har de haft och hur har de bemötts av målgruppen? Åtgärdsplanerna har krävt störst resurser och haft högst prioritet under året. Orsaken till detta är att lantbrukare måste ha en åtgärdsplan för att få den högre ersättningen, så kallad tilläggsersättning, i stödet för betesmarker och slåtterängar. Det är betesmarker och slåtterängar med höga natur- eller kulturvärden som kan vara berättigade till tilläggsersättning Arbetet verkar ha fungerat tillfredsställande och lantbrukarna har varit positivt inställda till rådgivningen. Synpunkter på arbetet med åtgärdsplanerna har varit sparsamma. Sättet att arbeta på anses vara en bra metod för att ge lantbrukare ökad kompetens. Arbetet bedöms ha stor effekt på bevarandet av biologisk mångfald och kulturmiljö. Lantbrukarna uppskattar gårdsbesöken och ser dem som något positivt. Något län konstaterar att konkreta skötselanvisningar ger lantbrukarna motivation och därmed kan kvaliteten på resultatet bli högre. Lantbrukarna har enligt två län uppskattat att de inte behövt ansvara för bedömning av de biologiska och kulturhistoriska värdena samt fastställande av arealen. Flera län påpekar att arbetsbelastningen för länsstyrelsen varit hög. Ett län uppger att rådgivningsbesöken är positiva för länsstyrelsen eftersom besöken ger goda kunskaper om länet och goda brukarkontakter. Möjligheten att ge konkreta skötselråd är dessutom värdefull. Något län menar att det varit svårt att avgöra vilka marker som skulle få tilläggsersättning och därmed en åtgärdsplan. I försök att lösa problemet hölls en kurs där rådgivare från angränsande län bjöds in. Syftet var att se om andra län gjorde likartade bedömningar för marker som ansågs vara svårbedömda. Det visade sig att länen hade likartade uppfattningar om de marker som besöktes. Två län har upplevt vissa problem med att få bedömningar från kontroller att överensstämma med de bedömningar som gjordes när åtgärdsplanerna upprättades. Två länsstyrelser skriver att den extra tilldelningen av medel för åtgärdsplanearbetet var ett positivt tillskott. Tre länsstyrelser uppger att de inte haft medel för att täcka alla kostnader för verksamheten. Viss enskild rådgivning förutom åtgärdsplaner har förekommit. Det är framförallt enskild rådgivning kort till lantbrukare som sökt tilläggsersättning, men där markerna endast uppfyller kraven för grundersättning. Ett mycket begränsat antal skötselplaner har sammanställts under året. Det är gårdsbesöken som ger lantbrukarna den största behållningen tack vare skötselråden till den egna brukningsenheten. Ett av länen har skrivit att den personliga kontakten mellan myndigheten och den enskilde är mycket viktig. Förutom kurser för obligatorisk utbildning har kursverksamheten till stora delar fått stå tillbaka. De kurser som hållits spänner över en rad olika områden. Exempel på lyckade och uppskattade kurser är kurser om historiska kartor, köttproduktion i naturbetesmarker och restaurering av betesmarker. Kurser där teori och praktik varvas och där konkreta exempel visas har 36
varit särskilt lyckade. Vidare framhålls vikten av att föra en dialog vid kurserna. Kurser med ett grundläggande innehåll efterfrågas inte i lika hög grad som kurser med ett fördjupat eller praktiskt innehåll. Kurser och skötselplaner har fått stå tillbaka till förmån för åtgärdsplanerna. Flera länsstyrelser påpekar att detta är något som måste kompenseras under följande år eftersom kurser och skötselplaner är efterfrågade aktiviteter.
4.1.1.3 Minskat intresse Märker ni ”mättnad” inom vissa områden, och i så fall vilka? Vad anser ni att den beror på? Nästan hälften av länsstyrelserna har framfört åsikten att kursverksamheten behöver bli mer fördjupad och specialinriktad. Det verkar finnas en mättnad för kurser med grundläggande innehåll.
4.1.1.4 Skapa intresse Hur gör ni för att skapa intresse för viktiga områden/aktiviteter, som det kan vara svårt att locka deltagare till? Tips? Idéer? Att samverka med organisationer t ex den lokala LRF-avdelningen har angetts som en viktig framgångsfaktor. På det sättet har intresset väckts hos en större del av målgruppen.
4.1.2 Organisationer De organisationer som tilldelades medel inom kompetensområde 1 bestod uteslutande av föreningar för bevarandet av utrotningshotade husdjursraser. Målet för föreningarna är att bevara de olika husdjursraserna och flera föreningar anser att KULM-medlen är helt nödvändiga för att bevarandearbetet ska kunna fortgå i nuvarande utsträckning. De flesta föreningar uppger att medlemstidningarna är den främsta källan för att nå ut med information till målgruppen och att tidningarna är mycket uppskattade. Annan verksamhet har varit kurser, telefonrådgivning, konferenser, informationsmöten och utställningar. Flera föreningar anser att anslagen inte räcker till för all den verksamhet de önskar bedriva. Några föreningar anser att det är onödigt mycket krav på dokumentation vid telefonrådgivning.
4.2 Miljökänsliga områden 4.2.1 Länsstyrelser 4.2.1.1 Måluppfyllelse Har ni nått de uppsatta regionala miljömålen och de mål som angivits i länsprogrammet? De flesta länsstyrelser har i sina redovisningar skrivit att de regionala miljömålen inte är formulerade ännu och att arbetet med att fastställa dem pågår. Därför går det inte heller att avgöra om några av de regionala miljömålen har nåtts. De flesta länsstyrelser har dock helt eller delvis nått de operativa mål som sattes upp för verksamheten 2001. Flera länsstyrelser har kommenterat att det varit svårt att nå målen för Reko. Det har t.ex. handlat om att alla stödtagare ska ha gått grundkurs, att 70 % av stödtagarna har gått fortbildningskurs m.m. Andra län har utan svårigheter nått de mål som ställts för Reko.
37
4.2.1.2 Aktiviteter Beskriv några av de aktiviteter ni haft, både lyckade och mindre lyckade. Vad har de handlat om, vilken inriktning har de haft och hur har de bemötts av målgruppen? Flera länsstyrelser har skrivit att kursdagar med teori på förmiddagen och praktik/demonstration på eftermiddagen varit en bra kombination som lockat deltagare. Här följer ett urval av de aktiviteter som varit lyckade. Kurser och fältvandringar som handlat om miljöbalken har varit lyckade och omtyckta av målgruppen, ett län har påpekat att eftersom de lyckades få delfinansiering av sina miljöbalkskurser/temadagar kunde de ta upp hela miljöbalken vilket deltagarna uppskattade mycket. Seminarier och kurser om våtmarker har rönt stort intresse i två län. Enskild rådgivning om bekämpningsmedelshantering har av aktören upplevts som positiv. I ett par län har växtnäringsbalanser varit mycket efterfrågade av målgruppen, växtnäringsbalansberäkningar som även innefattar spridningstidpunkter, växtnäringsutnyttjande m.m. har upplevts positivt av målgruppen. Några län har skrivit att kurser med externa föreläsare ofta är populära. Studieresor upplevs av flera län som aktiviteter som uppskattas av målgruppen. Jord-/markpackning är ett område som flera länsstyrelser uppger lockar deltagare till aktiviteter t.ex. har en aktivitet om markpackning/fånggröda varit en lyckad fortbildning inom Reko. Projektsatsningar på hantering av bekämpningsmedel inom avrinningsområden eller vattenskyddsområden har genomförts av några länsstyrelser och där har mottagandet varit positivt. Ett län har haft en fältvandring för kvinnor vilket var en lyckad aktivitet. Ytterligare lyckade ämnesområden som nämnts av enstaka län är höstbearbetningsdag med teori på förmiddagen och demonstration på eftermiddagen, demonstration av energi och resursbevarande jordbearbetning och sådd, höst/vårspridning, höst/vårbearbetning, växtnäring/vallodling/utfordring, hästgödsel, reglerad dränering och temakurs om ”Tistlar och skräppor”.
4.2.1.3 Minskat intresse Märker ni ”mättnad” inom vissa områden, och i så fall vilka? Vad anser ni att den beror på? Några län har inte märkt någon mättnad överhuvudtaget, andra märker en viss mättnad och ytterligare några har konstaterat mättnad inom vissa områden. Något län påpekar att det finns en viss mättnad för miljöfrågor i stort och att utbudet av kurser till lantbrukare är stort och att deras tid är begränsad. Inom växtnäringsområdet har flera län skrivit att de börjar märka en viss mättnad på växtnäringsbalanser. Om lantbrukaren har gjort en balans och uppfyllt REKO räcker det. Det börjar även bli svårt att få deltagare till REKO-utbildningar trots att alla inte har uppfyllt sina åtaganden. Inom bekämpningsmedelsområdet har ett fåtal län skrivit att det är svårt att få deltagare till gruppaktiviteter. De är nöjda efter att ha gått behörighetsutbildningen och att fältvandringar med temat ”Reducerade doser” intresserar allt färre.
4.2.1.4 Skapa intresse Hur gör ni för att skapa intresse för viktiga områden/aktiviteter, som det kan vara svårt att locka deltagare till? Tips? Idéer? Många län menar att det är viktigt att samarbeta med andra organisationer t.ex. lokala LRFavdelningen när man ska genomföra en aktivitet. Ett län har använt sig av personligt adresserade kallelser till en utvald grupp inom ett geografiskt område eller med en viss produktionsinriktning med gott resultat. Något län pekar på att det är viktigt att inbjudan är skriven så att lantbrukarna kan se att de har nytta av kunskaperna i den egna produktionen. Ytterligare en synpunkt var att det är bäst att lägga kurser på kvällstid eftersom många i målgruppen är deltidslantbrukare. 38
4.2.2 Organisationer Samtliga organisationer anser att verksamheten har fungerat bra och att målgruppen har uppskattat aktiviteterna. En organisation har skrivit att många av de företag som är knutna till miljödatabasen har tyckt, att det är svårt att formulera miljömål för den egna verksamheten och också haft svårt att förstå meningen med mätbara miljömål. Hur ett företag agerar styrs inte i första hand av uppsatta miljömål. En annan organisation har framfört att det vore bra om det gick att föra en dialog inför ansökningstillfället, så att onödigt arbete med att skriva om ansökan och handlägga projekt som inte kan prioriteras just det året undviks. Detta ansåg man hade fungerat bra inom Greppa Näringen där det getts tydliga signaler om vad som skulle prioriteras.
4.3 Ekologisk produktion 4.3.1 Länsstyrelser 4.3.1.1 Måluppfyllelse Har ni nått de uppsatta regionala miljömålen och de mål som angivits i länsprogrammet? Få län har relaterat frågan till mätbara operativa mål. Något län har relaterat till de regionala miljömålen. Några län har inte på alla punkter nått uppsatta mål. Men flera län har i stort sett nått mål om en ökad areal i stödet för ekologisk produktion. Däremot har areal ansluten till KRAV/Demeterförbundet i vissa län minskat.
4.3.1.2 Aktiviteter Beskriv några av de aktiviteter ni haft, både lyckade och mindre lyckade. Vad har de handlat om, vilken inriktning har de haft och hur har de bemötts av målgruppen? Några länsstyrelser har rapporterat om problem med att få deltagare till kurser. Andra har tagit upp exempel på lyckade kurser. De län som har rapporterat om lyckade kurser tar bl.a. upp kunnig föreläsare, varierat kursutbud samt kvällskurser som skäl till stort deltagarantal. Ett skäl till att kvällskurser är välbesökta är att det i vissa län finns många deltidsbönder i målgruppen. Exempel på kurser som i vissa län fått många deltagare är homeopatikurs, örter som inkomst källa, gröngödsling och byggkurser. Några län rapporterar att de fått ställa in kurser p.g.a. restriktioner i samband med mul- och klövsjuka. Flera län tar upp att enskild rådgivning varit uppskattad av lantbrukarna. Något län nämner att länsstyrelsens informationsblad om ekologisk produktion varit uppskattat, ansetts lättläst och innehållt bra information. Ett annat exempel på en lyckad aktivitet var en fältvandring om mekanisk ogräsbekämpning. Ett par län lyfter fram dokumentationsprojekt som välbesökta och omtyckta aktiviteter. Ett sådant projekt kan t.ex. handla om att dokumentera olika insatser i en ekologisk odling. Projekten engagerar både rådgivare och odlare och ger fördjupade kunskaper i ämnet.
4.3.1.3 Minskat intresse Märker ni ”mättnad” inom vissa områden, och i så fall vilka? Vad anser ni att den beror på? Det finns en tendens till ett minskande intresse av att delta i kurser. Länsstyrelserna tror att det kan bero på att det finns färre lantbrukare som dessutom har fått en högre arbetsbelastning och därmed har mindre tid att delta i aktiviteter. Men det kan också bero på att andelen deltidslantbrukare är hög och att dessa har mindre tid. Ett annat skäl är otillräcklig annonsering. 39
Ett par län har även rapporterat minskat intresse för fältvandringar. Flera län har å andra sidan inte märkt några mättnadsproblem alls.
4.3.1.4 Skapa intresse Hur gör ni för att skapa intresse för viktiga områden/aktiviteter, som det kan vara svårt att locka deltagare till? Tips? Idéer? Länsstyrelserna tar upp ökat samarbete och riktad information som sätt att locka flera deltagare till aktiviteterna. Ökat samarbete mellan länen eller olika aktörer inom länet ger en större målgrupp och bättre förutsättningar för ett varierat kursutbud. Förutom att ha gemensamma kurser över länen finns det exempel på län som har gemensamma ekologiska månadsbrev. Riktad information, som personlig inbjudan, ger oftast bättre resultat än annonsering. Om adresserade utskick över större regioner görs, är det viktigt att hitta lämpliga adressregister och att lägga kursplatsen där den är lättillgänglig för hela regionen. Ett annat län framhåller att det är viktigt att brukaren redan i inbjudan ser den praktiska nyttan av kursen. Exempel på omtyckta aktiviteter är studiebesök i ny- eller ombyggda stallar. Lantbrukarna har också uppskattat artiklar om upprättande av ekonomiska kalkyler.
4.3.2 Organisationer De flesta organisationer upplever att de har en god måluppfyllelse och att aktiviteterna är mycket uppskattade. Flera påpekar att intresset för aktiviteterna snarare ökar än minskar. Några tycker att det är fel att lägga det mesta av den enskilda rådgivningen på länen. Anledningen är att det blir mycket administration med en upphandling alternativt fakturering i varje län där en rådgivare anlitas. En organisation önskar att kurser skulle ingå i aktiviteten dokumentationsprojekt. Jordbruksverkets regionala personal upplevs av flera som ett gott stöd och bra bollplank. Ytterligare stöd önskas från Jordbruksverket centralt t.ex. genom adresslistor för spridning av material samt regelbundna möten mellan Jordbruksverket och organisationen för att diskutera verksamheten.
40
5 Jordbruksverkets verksamhet År 2001 utnyttjade Jordbruksverket ca 25 % av KULM-medlen för att på olika sätt stödja verksamheten. Det innebär att Jordbruksverket tar fram informationsmaterial som kan användas vid kurser och enskild rådgivning, anordnar fortbildningskurser för rådgivare, utvecklar metoder för verksamheten mm. I den stödjande verksamheten samarbetar Jordbruksverket bl a med LRF, Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet.
5.1 Regionalt placerade rådgivare För att stödja verksamheten i länen har Jordbruksverket regionalt placerade rådgivare inom kompetensområde 2 och 3. De regionalt placerade rådgivarna ansvarar för utvecklingsarbete av rådgivningen och spridningen av informationen inom sina respektive specialområden. Till ansvaret hör att fungera som en länk mellan Jordbruksverket, forskningsinstitutioner, rådgivarna, lantbrukarna och trädgårdsodlarna. Den huvudsakliga målgruppen för deras verksamhet är de rådgivare som ansvarar för kunskapsförmedling till den enskilde lantbrukaren. De regionalt placerade rådgivarna inom kompetensområde 2 finns placerade i Alnarp, Kalmar, Skara, Linköping och Uppsala. På bekämpningsmedelsområdet finns 19 regionalt anställda rådgivare och på växtnäringsområdet 5 regionalt anställda. Till arbetsuppgifterna hör utarbetande av gödslings- och bekämpningsmedelsstrategier, produktion av informations- och rådgivningsmaterial samt inom bekämpningsmedelsområdet prognos- och varningsverksamhet. De medverkar också i olika kurser för rådgivare och lantbrukare på länsnivå. Mer ingående verksamhetsredovisningar finns i ”Växtskyddsåret och regional verksamhet inom växtskyddsområdet” samt för växtnäring i ”Verksamhetsredovisning – regional verksamhet” på växtnäringsområdet. För kompetensområde 3 finns de regionalt placerade rådgivarna i Alnarp, Skara, Uppsala och Umeå. De fem rådgivarna arbetar inom områdena växtodling, husdjur och trädgård. I deras arbetsuppgifter ingår att vara en resurs för rådgivarna. På liknande sätt som inom kompetensområde 2 deltar rådgivarna i produktionen av informations- och rådgivningsmaterial och arrangerar olika fortbildningskurser för rådgivare. De bidrar dessutom med sin fackkunskap i olika arbetsgrupper för att främja ekologisk produktion. För kompetensområde 1 har Jordbruksverket ingen regionalt placerad personal. För att kunna fånga upp länens önskemål och behov, så att den centrala verksamheten på bästa sätt kan komma övrig verksamhet tillgodo, finns därför en referensgrupp med representanter för länen. Gruppen behandlar frågor om fortbildning och informationsmaterial.
5.2 Informationsmaterial Initiativ till nytt informationsmaterial som behöver framställas kommer bl. a. från lokala rådgivare och organisationer. Inom kompetensområde 1 finns dessutom en referensgrupp som består av representanter från tre länsstyrelser. Övriga län får lämna synpunkter till referensgruppen som i sin tur överlämnar förslagen till Jordbruksverket. Allt informationsmaterial som producerats under året har skickats i minst ett exemplar till samtliga länsstyrelser, hushållningssällskap och de organisationer som beviljats medel under år 2001. I en bilaga till denna rapport finns en förteckning över det informationsmaterial som givits ut under året.
41
5.3 Kampanjer och projekt Levande Landskap Ett projekt inleddes för att förbereda en riksomfattande kampanj kallad ”Levande Landskap”. Levande Landskap behandlar frågor om odlingslandskapets biologiska mångfald och kulturmilövärden. I projektgruppen fanns representanter för LRF, Naturvårdverket, Riksantikvarieämbetet, länsstyrelserna och Jordbruksverket. Övrigt Ett pilotprojekt har initierats inför produktionen av en broschyr om hästen som landskapsvårdare. Broschyren är tänkt att ges ut i serien Biologisk mångfald och variation i odlingslandskapet. Som ett förarbete till broschyren har tillgänglig litteratur granskats och förslag på innehåll har tagits fram. Arbetet har utförts av Hästnäringens kvalitets- och miljöråd. Greppa Näringen Projektet Greppa Näringen syftar till att genom rådgivning förmå lantbrukarna i södra Sverige att vidta åtgärder som minskar utlakningen av fosfor och kväve från åkermarken och förluster i form av ammoniak från djurproduktionen. Måluppfyllelse Målsättningen att 1500 lantbrukare skulle anmäla sig till Greppa Näringen och 1100 få rådgivning har i princip uppfyllts. Närmare 1700 rådgivningar har genomförts inom Greppa Näringen i länsprogrammen i Skåne, Halland och Blekinge till uppskattningsvis 1300 lantbrukare. Aktiviteter Huvuddelen av rådgivningarna har varit startbesök med planering av kommande rådgivning och växtnäringsbalanser. I mindre skala har även rådgivning om våtmarker och kontroll av foderstater för att undvika överutfodring med kväve och fosfor genomförts. Totalt har 22 rådgivningsorganisationer och 97 rådgivare varit engagerade i projektet med enskild rådgivning under året. Ett antal fortbildningskurser för dessa rådgivare har genomförts. Huvudsyftet med kurserna har varit att förbereda rådgivarna för arbete med de olika rådgivningsmodulerna. Totalt har antalet deltagare på kurserna varit 347. Ett studiecirkelmaterial har tagits fram kallat ”Näring i cirklar” för att användas för grundutbildning av lantbrukare inom Greppa Näringen med start 2002. I övrigt har mycket av arbetet inom Greppa Näringen gällt utveckling av en hemsida, www.greppa.nu, och framtagning av faktamaterial som ska hjälpa rådgivarna i miljörådgivningen. Tanken med hemsidan har varit att förse även lantbrukare och andra inom lantbrukssektorn med ett lättillgängligt kunskapsunderlag inom projektets verksamhetsområde och att fungera som en kontaktlänk mellan lantbrukare och rådgivare. Intresse från lantbrukarna Projektet invigdes i september i närvaro av bl.a. Jordbruksverkets generaldirektör, LRF s ordförande och landshövdingen i Skåne. Ca 250 deltagare besökte invigningen, lantbrukare och tjänstemän från diverse olika organisationer och företag. Intresset har hittills varit stort för Greppa Näringen, men troligen har i första omgången främst de lantbrukare nåtts som redan har ett miljöengagemang. Detta innebär att nya sätt måste till för engagera ytterligare lantbrukare till projektet. Marknadsföring av projektet har 42
pågått såväl på central som på länsnivå och huvudparten av marknadsföringsinsatserna har varit enskild påverkan på möten etc. Jordbruksverkets roll Jordbruksverket har en viktig roll i Greppa Näringen genom att projektet leds ifrån regionkontoret i Alnarp. Projektledaren har till hjälp en projektgrupp med företrädare för Länsstyrelserna och för LRF. Jordbruksverket ansvarar för datautvecklingen och för att utveckla ett system som ska underlätta administrationen av rådgivningen inom projektet. Projekt inom kompetensområde 3 Två projekt inom ekologisk djurhållning har varit ”Dokumentation av grisars beteende och hälsa vintertid” i samarbete med Djurhälsovården och ”Dokumentation av rastningsfrekvens för ekologiska mjölkkor” i samarbete med SLU, Skara. Inom ekologisk trädgårdsodling kan nämnas ”Elektroniskt nätverk till ekologiska bärodlare (El Bärrå)”. Inom jordbruk, växtodling, kan nämnas ”Uppföljning av skadegörare, växtnäring på eko-gårdar” och ”Potatis, bladmögelspriding på ekologiska och konventionella gårdar”. Båda projekten har bedrivits i samarbete med kompetensområde 2.
5.4 Mässor I samarbete med Föreningen Lantbrukets teknikrådgivare hölls en temautställning och demonstrationsförevisningar vid Elmia Djur och inomgård 2001. Temat var ”Teknik för rationell betesdrift”. Jordbruksverket kompletterade föreningens information om teknikfrågor med information om biologisk mångfald och kulturmiljövård samt djur- och djurmiljöfrågor. Totalt besöktes temautställningen och demonstrationsförevisningarna av ca 6000 personer.
5.5 Fortbildning För att behålla och öka rådgivarnas kompetens anordnar Jordbruksverket fortbildningskurser. Under 2001 erbjöds rådgivare på länsstyrelser och organisationer att delta i ett flertal kurser, seminarier och träffar. De ger, förutom tillfälle att fortbilda sig, även rådgivare och samordnare i de olika länen möjlighet att träffas och utbyta erfarenheter, något som är mycket betydelsefullt för verksamheten och för det fortsatta samarbetet. Under året har flera fortbildningsdagar för länsstyrelsernas rådgivare arrangerats. Kompetensområde 1 För att rådgivarna lättare ska kunna ge råd och planera skötsel av naturbetesmarker har, i samarbete med Världsnaturfonden, ett seminarium om organismers miljökrav i naturbetesmarker hållits. I samarbete med Riksantikvarieämbetet har en fortbildningskurs om byggnader och bebyggelse i odlingslandskapet anordnats. Som uppföljare till tidigare anordnade ”På bettet-kurser” har en fortbildningskurs på temat utegångsdjur arrangerats. Kompetensområde 2 Inom bekämpningsmedelsområdet har det under 2001 endast hållits två fortbildningskurser, ”Sommarmöte i Närke” och ”Att använda kemiska bekämpningsmedel”. Den sistnämnda kursen gavs vid två olika tillfällen på två platser i landet. Inom växtnäringsområdet har hållits en kurs om fosforförluster samt ett antal kurser inom Greppa Näringen.
43
Kompetensområde 3 Inom ekologisk djurhållning har följande kurser hållits: ”Husdjurskurs för växtodlare” och ”Fördjupningskurs om idisslare, byggplanering, mjölk”. Inom området jordbruk, växtodling har ”Kurs i ekologisk oljeväxtodling”, ”Växtodlingskurs för husdjurare”, ”Fördjupningskurs valldag”, samt ”Kurs om odling av ekologiskt vallfrö” arrangerats. Under året har även en kurs om ekonomi i ekologisk produktion för dem som inte är ekonomer arrangerats. Flera seminarier har hållits bl a om ekologisk potatisodling, kalkning, uppföljning av växtnäringskurs (KRAV-regler) och uppföljning av försök med olika odlingssystem. Den årliga rådgivarresan gick till den norra delen av det forna Östtyskland. Där besöktes stora ekologiska lantbruk för erfarenhetsutbyte med odlare och rådgivare.
5.6 Kontrollverksamheten Under år 2001 genomfördes kontroll av utbetalningar för verksamhet utförd av sju länsstyrelser och tre organisationer. Avvikelser som har inneburit eller kommer att innebära återkrav har konstaterats vid samtliga genomförda kontroller med undantag av en organisation. Storleken på återkraven varierar mellan några hundra kronor och upp till över miljonen. De mest frekventa felen som leder till återkrav är att: •
medel rekvirerats för kostnader som enligt regelverket inte får ersättas.
•
medel rekvirerats för kostnader och/eller verksamhet som inte kan styrkas.
•
tidredovisning saknas eller har brister.
•
direkta felräkningar gjorts.
•
medel rekvirerats för verksamhet som vänt sig till fel målgrupp.
•
avtal med externa aktörer saknas.
Jordbruksverket ansvarar för kontrollerna. Formellt ligger ansvaret för kontrollverksamheten på kontrollenheten. Kontrollerna av KULM är omfattande och kräver stor sakkunskap både om gällande regelverk samt sakområden. Därför sker dessa kontroller med experthjälp från de handläggande enheterna på Växtavdelningen. En kontrollplan tas årligen fram utifrån en riskanalys, där det bl.a. vägs in hur mycket medel som utbetalats, om kontroll gjorts tidigare samt erfarenhet från tidigare kontroller.
44
6 Utvärdering av kurser och enskild rådgivning Ett system med standardiserade enkäter för utvärdering samt rutiner för bearbetning och rapportering testades under hösten år 1999 för kurser och rådgivning inom KULMverksamheten. Efter upphandling slöts avtal med Dokumenthuset AB om bearbetning av utvärderingsformulären under åren 2000-2001. Syftet var att tillhandahålla en metod för kontinuerlig återkoppling från deltagarna till verksamhetens aktörer. Utvärderingssystemet har givit information om hur verksamheten fungerat och om hur den kan förbättras och dessutom utgjort underlag för återrapporteringen till regeringen och EU. Resultaten från de genomförda aktiviteterna har sammanställts av Dokumenthuset AB och presenterats uppdelat per kompetensområde samt per verksamhet för den enskilde kursledaren/rådgivaren, för länsstyrelsen och för Jordbruksverket. Totalt har 490 kurser utvärderats under året. Kurserna har haft 14 602 deltagare och 10 620 enkäter har lämnats, vilket motsvarar 73 % svarsfrekvens. Enskild rådgivning har mottagits av 1869 lantbrukare och 1003 har svarat på enkäten vilket motsvarar 54 %.
NDI 92
Rådgivning
90
Kurser 88 86 84 82 80 78 BM
GN
VNT
VNJ
BMT
BMJ
EKO
Område
Figur 24. NDI (nöjdhetsindex) för enskild rådgivning och utbildning 2001. Observera skalan i diagrammet. Förkortningarna i diagrammet står för biologisk mångfald (BM), Greppa Näringen (GN), växtnäring trädgård (VNT) resp. jordbruk (VNJ), bekämpningsmedel trädgård (BMT) resp. jordbruk (BMJ) och ekologisk produktion (EKO). Det första avsnittet av enkäten innehöll tre frågor om rådgivning respektive utbildning. Hur nöjd var deltagaren, kunde rådgivningen/kursen rekommenderas till andra samt skulle deltagaren vilja ta del av ytterligare rådgivning respektive gå flera kurser. Frågorna omfattade sju svarsalternativ. En sammanvägning av svaren resulterade i ett NDI, nöjdhetsindex, som redovisas i figur 24. NDI varierade mellan 82,1 och 90,3. Högsta möjliga NDI är 100
45
I utvärderingsenkäten fanns också en fråga om framtida önskemål. Av figur 25 framgår hur önskemålen fördelar sig och att de områden som mest intresserar lantbrukarna är gårds- eller fältvandring och rådgivning på den egna gården.
Studieresa 15%
Vill inte lära mig mer 1%
Studiecirkel 7%
Gårds- eller fältvandring 25%
Rådgivning på min gård 22%
Kvällskurs 16% Dagkurs 14%
Figur 25. Fördelning av lantbrukarnas önskemål om utbildning och rådgivning enligt enkätsvaren. Enkätformulären har uppfattats som onödigt omständliga. Därför har en arbetsgrupp bestående av representanter från länsstyrelser och Jordbruksverket tagit fram nya enklare enkäter, som används fr. o m år 2002.
46
7 EP – Utvärdering av dokumentationen för enskild rådgivning Under 1999 gjorde Jordbruksverket en uppföljning av dokumentationen från de enskilda rådgivningarna. Denna resulterade i att Jordbruksverket utarbetade mer specificerade krav för dokumentation av enskild rådgivning. Kraven innebar att dokumentationen skulle innehålla vissa specificerade uppgifter. Dokumentationen skulle i första hand vara till nytta för jordbrukaren och kravet på dokumentation var ett steg i att säkerställa en viss kvalitetsnivå i rådgivningen och att öka långsiktigheten i denna. Införandet av kraven på dokumentation ifrågasattes, åtminstone till en början, till viss del av länsstyrelser och rådgivare. Kraven på dokumentation har nu gällt i två år. Jordbruksverket har därför ansett det viktigt att följa upp om dokumentationskraven är uppfyllda. En genomgång har därför gjorts av dokumentation av enskilda rådgivningar, plan, inom kompetensområde 2 och 3. Dokumentationen av rådgivningar inom kompetensområde 1 kommer att följas upp senare som en del i utvärderingen av åtgärdsplanerna. Jordbruksverket har av samtliga länsstyrelser begärt in slumpmässigt utvalda dokumentationer av enskild rådgivning. För kompetensområde 2 begärdes 20 st. dokumentationer från vardera delområdet bekämpningsmedel och växtnäring fördelat på 10 st. från jordbruk respektive trädgård. För kompetensområde 3, ekologisk produktion, begärdes 10 st. dokumentationer in. I vissa fall har inte i alla kategorier 10 st. enskilda rådgivningar utförts, så antalet granskade dokumentationer har inte alltid detta antal (se tabell 10). Dessutom har inte alla länsstyrelser skickat in fullt antal trots att det enligt rekvisitioner har utförts fler enskilda rådgivningar, plan. Dokumentationerna har granskats gentemot de dokumentationskrav som ställts upp i bilaga C i beslutet för år 2001. Tabell 10. Antal granskade dokumentationer av enskild rådgivning Kompetensområde
Delområde
Antal dokumentationer
2 Miljökänsliga områden
Bekämpningsmedel, jordbruk
28
2 Miljökänsliga områden
Växtnäring, jordbruk
164
2 Miljökänsliga områden
Bekämpningsmedel, trädgård
22
2 Miljökänsliga områden
Växtnäring, trädgård
2
3 Ekologisk produktion
169
Sammanfattningsvis har dokumentationen av rådgivningarna förbättrats betydligt för år 2001 jämfört med år 1999. De flesta dokumentationer inom både kompetensområde 2 och 3 innehåller rubrik, men inte alltid vilken typ av rådgivning det rört sig om, namn, adress och telefonnummer till lantbrukare och den rådgivare som utfört rådgivningen. I vissa fall har det inte framgått när rådgivningen har utförts. Kompetensområde 2, Växtnäring De allra flesta dokumentationer är som helhet bra även om de kanske inte till fullo uppfyller alla specifika krav. Bakgrundsbeskrivning saknas eller är bristfällig i en tredjedel av dokumentationerna. Om bakgrundsbeskrivningen är med innehåller den oftast så mycket information som kan anses rimligt och endast ett fåtal brister allvarligt avseende innehållet. En full47
ständig beskrivning av rådgivningens innehåll saknas på ett stort antal dokumentationer. En dryg femtedel saknar helt problemställning. Många rådgivningar varav ett flertal är växtnäringsbalanser saknar en tydligt uttalad problemställning. Det är därför oklart vad syftet är med just den balansen för den specifika gården och vilka eventuella problem som man utgått ifrån och haft för avsikt att hantera. När det gäller råd och åtgärder ser det relativt bra ut. I princip alla dokumentationer innehåller mer eller mindre konkreta åtgärdsplaner eller annat som man kommit fram till vid rådgivningen. Många dokumentationer har en lämplig balans mellan olika delar och har konkreta råd och åtgärder som kan tillämpas på den enskilda gården. Det förekommer dock dokumentationer som inte är anpassade till den enskilda gården, utan mest verkar innehålla generella råd och varit utförda enligt löpandebandprincipen. De uppfyller, trots att de kanske formellt innehåller de krav som ställs på en dokumentation, knappast syftet med enskild rådgivning nämligen att i första hand vara till nytta för den enskilda lantbrukaren och vara speciellt anpassad för denne. Det finns också några exempel där det inte framgår av någon del varför rådgivningen utförts inom KULM och kopplingen till dess mål är relativt långsökt. Det finns ingen genomgående skillnad på, om det är länsstyrelse eller organisation som har utfört rådgivningen. Skillnader i kvalitet är snarare beroende på vilken enskild rådgivare som har utfört rådgivningen. Kompetensområde 2, Bekämpningsmedel Inom bekämpningsmedelsområdet har endast 50 enskilda rådgivningar, plan, skickats in vilket gör underlaget ganska begränsat. Generellt sett har dokumentationen förbättrats mycket sedan förra tillfället. I synnerhet gäller det delen om åtgärder. Den övervägande delen har en åtgärdsdel som är mycket konkret och ger specifika råd till den enskilde odlaren. Det är mycket positivt. Det finns ingen dokumentation som helt och hållet lever upp till kraven. Oftast är det rubriken och data om lantbrukaren som inte lever upp till kraven. I de flesta fall saknas t.ex. uppgift om att det är en plan eller adress och telefonnummer. Inget av detta är egentligen brister av allvarlig karaktär. Beskrivning av problemställningen saknas ofta vilket är betydligt allvarligare. Visserligen går det att utläsa ur resterande delar och mellan raderna vad syftet har varit men det är mycket sällan som det skrivs ut tydligt och klart. I vissa fall verkar det som om dokumentationen är skriven för Jordbruksverket eller länsstyrelsen, om det är en extern aktör, och inte för lantbrukaren. Kompetensområde 3 De flesta enskilda rådgivningar plan inom kompetensområde 3 har resulterat i omläggningsplaner för växtodling, djurhållning eller både och, men det finns även flera byggrådgivningar. Överlag är dokumentationskraven för de enskilda rådgivningarna mycket väl uppfyllda. Med lantbrukarens nytta av dokumentationen som utgångspunkt, tycks kraven på plan, åtgärdsförslag och förklaringar med utgångsläge i bakgrundsinformationen uppfyllas naturligt. Uppgifter om brukaren, rådgivare och medfinansiering av EU finns också med i de flesta dokumentationer.I var fjärde dokumentation utlämnas dock datum för besöket och lika ofta problemställningen. Sämst uppfylls dokumentationskravet om rubrik där det framgår att rådgivningen var en enskild rådgivning plan. Detta nämns bara i två fall av tre. I övrigt framgår det oftast bara att rådgivningen resulterat i en omläggningsplan. I några få fall är dokumentationen endast en uppräkning av samtalsämnen vilket kan tyckas mindre motiverat att skicka till lantbrukaren. Länsstyrelserna arbetar olika med dokumentationen för rådgivningar. Ibland syns även tydlig skillnad mellan länsstyrelsens egen dokumentation och organisationernas. I vissa fall är läns48
styrelsernas dokumentation genomgående bättre än organisationernas, medan det i andra fall är tvärtom. Sammanfattande kommentarer Syftet med dokumentationen är främst att den ska vara till direkt nytta för lantbrukaren. Kraven är därför utarbetade så att de kan öka långsiktigheten och nyttan av rådgivningen. Det ligger därför i sakens natur att dokumentationen av rådgivningen verkligen ska vara skriven så att den riktas till lantbrukaren personligen och inte är en beskrivning i tredje person av det rådgivningen resulterat i. En relativt stor del är inte skriven så att den är riktad till lantbrukaren. Dokumentationen ska motivera lantbrukaren till att fortsatt intressera sig för och arbeta med frågorna inom området samt att vidta lämpliga åtgärder. Den ska också kunna användas vid senare tillfälle t.ex. vid uppföljande rådgivningar. Det finns dock många som skulle kunna vara bättre på ett antal punkter. Detta gäller framförallt de problem som man utgått ifrån för att motivera den rådgivning som har gjorts samt råd och förslag som har tagits fram eller diskuterats. Det gäller också kopplingen till de miljömål som finns för KULM-verksamheten. Kopplingen till dessa mål är i vissa dokumentationer svag eller saknas helt. För kompetensområde 2 finns det ingen genomgående skillnad på om det är länsstyrelse eller organisation som har utfört rådgivningen. Skillnader i dokumentationens kvalitet verkar snarare bero på vilken enskild rådgivare som har utfört rådgivningen. För kompetensområde 3 verkar skillnaderna vara mer organisationsberoende är personbundna och varierar mellan organisationerna i olika län. Flera län och organisationer arbetar med mallar för att inte missa något dokumentationskrav. Mallarna får inte bli ett hinder i den individuella anpassningen av rådgivningen. En del län och organisationer kompletterar den dokumentation som skickas till lantbrukaren med ett extra blad med bakgrundsinformation och besöksdatum. Extrabladet förvaras hos länsstyrelsen och skickas aldrig till lantbrukaren.
49
8 Bilaga Publikationer inom KULM-verksamheten utgivna år 2001 Kompetensområde 1 •
”Den odlade mångfalden”
•
”Hamling och lövtäkt”
•
”Småvatten och våtmarker i odlingslandskapet”
•
”Kulturminnen i odlingslandskapet”
•
”Bete och betesdjur”
Kompetensområde 2, växtnäring •
”Riktlinjer för gödsling och kalkning 2002”
•
”Gödselproduktion, lagringsbehov och djurtäthet i olika djurhållningssystem med grisar”
Informationsmaterial inom Greppa Näringen, se hemsidan www.greppa.nu Kompetensområde 2, bekämpningsmedel •
”Potatisbladmögel och brunröta”
•
”Ogräs på åker och i trädgård”
•
”Bekämpningsrekommendationer 2001”
•
”Kemisk ogräsbekämpning 2001”
•
”Skadegörare och bekämpning i julgransodling”, endast som pdf-fil
Omtryck av äldre infomaterial: •
”Dosnyckel, höst- och vårsäd”
•
”Sjukdomar och skadeinsekter”
Kompetensområde 3 Ekologisk djurhållning: •
”Ekologisk äggproduktion - ett dokumentationsprojekt”
•
”Rastning av ekologiska mjölkkor”
•
”Ekologisk produktion av nöt- och lammkött”
•
”Hästar och ekologiskt lantbruk”
•
”Utfodring och avkastning i ekologisk mjölkproduktion”
51
Ekologisk trädgårdsodling: •
”Anpassad kvävegödsling i ekologisk odling av frilandsgrönsaker”
Ekologiskt jordbruk, växtodling:
52
•
”Fosforflöden i marken - om fosforhushållning i ekologiskt lantbruk”
•
”Växtskyddsmedel i ekologiskt lantbruk - regler, preparat, erfarenheter”
•
”Spannmålsodling i ekologiskt lantbruk”
•
”Gröngödsling i ekologiskt lantbruk”.
Jordbruksverkets rapporter 2001 1. Djurtransporter – Nationellt tillsynsprojekt om tillsyn av djurtransporter. 2. Biodlingsnäringens förutsättningar. 3. Halvtidsutvärdering av rådets förordning (EG) 950/97 om förbättring av jordbruksstrukturens effektivitet. 4. Utvärdering av etableringsstödet till unga jordbrukare som en del i utvärderingen av förordning (EG) 950/97. Bilaga A (Bilaga 1 av 2 till Rapport 2001:3). 5. Utvärdering av kompensationsbidrag som en del i utvärderingen av förordning EG 950/97. Bilaga B (Bilaga 2 av 2 till Rapport 2001:3). 6. Jordbruksverkets foderkontroll, Kontroller 1997-1999, Tillverkning, import och tillsyn 1999. 7A. Trädgårdsnäringens växtskyddsförhållanden. 7B. Trädgårdsnäringens växtskyddsförhållanden. Tabeller. 8. Utvecklingen av arrende-, mark- och fastighetspriser i jordbruket. 9. A Study of the Milk Sector in Poland, Hungary, the Czech Republic and Estonia. 10. Inkomstmått och inkomstjämförelser inom jordbrukssektorn. 11. Ekologiska jordbruksprodukter och livsmedel – Aktionsplan 2005. 12. Tulleskalering för jordbruks- och fiskeriprodukter. 13. Gödselproduktion, lagringsbehov och djurtäthet i olika djurhållningssystem med grisar. 14. Kompetensutveckling av lantbrukare inom miljöområdet – KULM, verksamhetsåret 2000. 15. Prisindex på jordbruks- och livsmedelsområdet 1966/67 – 2000. 16. Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 1998-2000. 17. Riktlinjer för gödsling och kalkning 2002. 18. Jordbruksverkets foderkontroll 2000. 19. Översyn av Miljö- och Landsbygdsprogrammet för Sverige år 2000–2006. 20. Marknadsöversikt – Vegetabilier. 21. Marknadsöversikt – Animalier
Jordbruksverkets rapporter 2002 1. Fri handel med mjölkkvoter, –en utvärdering av införandet 2. Miljöeffekter av EU:s jordbrukspolitik 3. Kväveprovtagning i höstvete 4. Marknadsöversikt – Trädgårdsprodukter 5. Tullsänkningar – Tänkbara metoder i WTO-förhandlingarna
Rapporten kan beställas från Jordbruksverket, 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 (vx) Fax 036 34 04 14 E-post: jordbruksverket@sjv.se 6Internet: www.sjv.se
ISSN 1102-3007 ISRN SJV-R-02/6-SE SJV offset, Jönköping, 2002 RA02:6