ra06_25

Kompetensutveckling av lantbrukare inom miljöområdet Verksamhetsåret 2005

Rapport 2006:25 Foto: Mats Pettersson

Kompetensutveckling av lantbrukare inom miljöområdet Verksamhetsåret 2005

Växtavdelningen/Djuravdelningen 2006-07-27 Referenser: Håkan Alfredsson Sofia Blom Lis-Britt Carlsson Lovisa Eriksson Lisa Karlsson Elisabeth Melin Karin Skantze Lina Ulff

Innehåll 1

2

3

Inledning ........................................................................................................................... 3 1.1

KULM - syfte och mål ............................................................................................... 3

1.2

Avgränsning ............................................................................................................... 3

1.3

Omfattning och inriktning.......................................................................................... 4

1.3.1

Medelsåtgång ..................................................................................................... 4

1.3.2

Utnyttjandegrad.................................................................................................. 6

Verksamhetens syfte och mål .......................................................................................... 7 2.1

Kompetensområde 1 - Biologisk mångfald och kulturmiljövärden ........................... 7

2.2

Kompetensområde 2 - Miljökänsliga områden .......................................................... 7

2.3

Kompetensområde 3 - Ekologisk produktion............................................................. 8

2.4

Kompetensområde 4 - Ökad djurvälfärd.................................................................... 8

2.5

Kompetensområde 5 - Energihushållning i växthus .................................................. 8

2.6

Kompetensområde 6 - Tvärvillkorsutbildning ........................................................... 9

Resultat............................................................................................................................ 11 3.1

Biologisk mångfald och kulturmiljövärden.............................................................. 11

3.1.1

Länsstyrelsen.................................................................................................... 11

3.1.2

Organisationer .................................................................................................. 16

3.2 3.2.1

Miljökänsliga områden............................................................................................. 17 Länsstyrelserna................................................................................................. 17

Organisationer .................................................................................................................. 26 3.3 3.3.1

Ekologisk produktion ............................................................................................... 28

3.4

Organisationer .................................................................................................. 32 Ökad djurvälfärd ...................................................................................................... 32

3.4.1

Länsstyrelserna................................................................................................. 32

3.4.2

Organisationer .................................................................................................. 36

3.5

Energihushållning i växthus ..................................................................................... 37

3.6

Tvärvillkor................................................................................................................ 37

3.6.1 4

Länsstyrelserna................................................................................................. 37

Länens och organisationernas verksamhet.................................................................. 41 4.1

Biologisk mångfald och kulturmiljövärden.............................................................. 41

4.1.1

Länsstyrelser..................................................................................................... 41

4.1.2

Organisationer .................................................................................................. 43

4.2

Miljökänsliga områden............................................................................................. 43

1

4.2.1 4.3

Organisationer .................................................................................................. 45 Ekologisk produktion ............................................................................................... 46

4.3.1

Länsstyrelser..................................................................................................... 46

4.3.2

Organisationer .................................................................................................. 48

4.4

Ökad djurvälfärd ...................................................................................................... 49

4.4.1

Länsstyrelser..................................................................................................... 49

4.4.2

Organisationer .................................................................................................. 50

4.5

Energihushållning i växthus ..................................................................................... 50

4.6

Tvärvillkorsutbildning.............................................................................................. 50

4.6.1 5

6

7

8

2

Länsstyrelser..................................................................................................... 50

Jordbruksverkets verksamhet ...................................................................................... 53 5.1

Regionalt placerade rådgivare.................................................................................. 53

5.2

Kampanjer och projekt ............................................................................................. 56

5.3

Seminarier ................................................................................................................ 58

5.4

Fortbildning.............................................................................................................. 59

5.5

Öppet forum i Nässjö den 19-20 september............................................................. 62

5.6

Jordbruksverkets besök på länsstyrelser .................................................................. 63

5.7

Kontrollverksamheten .............................................................................................. 65

Utvärdering..................................................................................................................... 67 6.1

Utvärdering av studieresa och inventering av deltagardrivna aktiviteter................. 67

6.2

Utvärdering av kurser och enskild rådgivning ......................................................... 70

Verksamhetsutveckling av KULM ............................................................................... 73 7.1

Översyn av nyckeltal................................................................................................ 73

7.2

Krav och rekommendationer för person och företag som utför rådgivning............. 74

7.3

Introduktionsutbildning för KULM-rådgivare ......................................................... 75

7.4

Metod för att utvärdera KULM-insatsers effekter i verkligheten ............................ 76

7.5

Utvärderingssystemet och verksamhetsredovisningen för KULM .......................... 77

Publikationer och filmer utgivna 2005 ......................................................................... 81

1 Inledning 1.1 KULM - syfte och mål Enligt ”Miljö- och landsbygdsprogram för Sverige år 2000-2006”, i fortsättningen benämnt LBU-programmet, ska kompetensutvecklingsåtgärder med miljöinriktning genomföras inom jordbruket med målet att nå 60 000 deltagare årligen.

Verksamheten ska bedrivas inom ramen för KULM. Syftet med KULM är att motivera och utbilda lantbrukare och andra personer verksamma inom jordbruket att använda miljöanpassade produktionsmetoder som är hållbara på lång sikt både ekonomiskt och ekologiskt. Särskild vikt ska läggas vid sådan utbildning och rådgivning som underlättar för lantbrukarna att fullgöra de miljöåtaganden de har genom de olika miljöersättningarna.

Målgruppen är verksamma inom jordbruket, dvs. lantbrukare och deras familjemedlemmar och anställda inom jordbruket, maskinstationer och liknande med verksamhet riktad mot jordbruket samt markägare. Till målgruppen hör också djurhållare samt ägare till djur av utrotningshotade husdjursraser. Rådgivare och informatörer som arbetar med kompetensutveckling räknas i sin roll som deltagare i fortbildning till målgruppen. Från år 2005 utökades målgruppen med verksamhet som rör ängsskötsel till att omfatta personer intresserade av ängsskötsel. Detta för att underlätta rekryteringen till bl.a. hembygdsföreningar med ängsskötsel i sin verksamhet. Då tillkom också hästägare som har inflytande över skötsel av jordbruksmark. Från år 2005 är KULM-verksamheten utökad med ett nytt kompetensområde, KULM 6, som handlar om tvärvillkoren. Tvärvillkoren har kommit till bl. a. för att förbättra den yttre miljön och djurmiljön.

Målen med KULM-verksamheten är att bibehålla och öka jordbrukets positiva miljöeffekter samt minska de negativa. Detta sammanfaller i första hand med miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans Ingen övergödning, Bara naturlig försurning och Giftfri miljö.

1.2 Avgränsning I tabeller och diagram som presenteras i denna rapport kommer vissa jämförelser att göras mellan åren 2004 och 2005 samt i några fall även med år 2003. Endast verksamhet utanför mål 1-området ingår i rapporten om inte annat anges.

Den kompetensutveckling som bedrivits inom skogsbruket för projektet ”Grönare skog” år 2005 presenteras inte heller i denna rapport.

För kompetensutvecklingsåtgärder inom KULM omfattar LBU-programmet endast åtgärder utanför mål 1-området. Mål 1-området har egna programdokument som har godkänts av EU. Mål 1-området består av hela Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län samt delar av Gävleborgs, Värmlands och Dalarnas län.

3

1.3 Omfattning och inriktning I LBU-programmet bedrivs verksamheten från år 2005 inom följande kompetensområden: 1. Bevarande av biologisk mångfald och kulturmiljövärden 2. Skydd av miljökänsliga områden (växtnäring och bekämpningsmedel) 3. Åtgärder för att främja ekologisk produktion 4. Ökad djurvälfärd 5. Energihushållning i växthus 6. Tvärvillkorsutbildning Enligt LBU-programmet ska kompetensutvecklingen inom de olika kompetensområdena planeras och genomföras på regional och lokal nivå. Varje länsstyrelse ska årligen upprätta ett länsprogram med operativa mål för verksamheten efter samråd med lokala representanter för målgruppen och andra intressenter. Aktiviteterna utgörs av kursverksamhet, enskild rådgivning samt utgivning av informationsmaterial och nyhetsblad. I princip ska alla jordbrukare och anställda inom jordbruket erbjudas enskild rådgivning eller utbildning under programperioden.

Som ett komplement till verksamheten inom länsprogrammen kan organisationer med verksamhet riktad mot lantbruket ansöka om KULM-pengar direkt från Jordbruksverket för informationsverksamhet.

Det femte kompetensområdet energihushållning i växthus ansvarar Länsstyrelsen i Västra Götalands län för.

Jordbruksverket stödjer verksamheten centralt genom att ordna fortbildningskurser för rådgivare och informatörer, ta fram informationsmaterial samt samordna och utvärdera verksamheten på nationell nivå. Jordbruksverket har dessutom regionalt placerade specialister som arbetar med olika aktiviteter i frågor som rör växtnäring, bekämpningsmedel och ekologisk produktion.

1.3.1 Medelsåtgång Under verksamhetsåret 2005 utnyttjades totalt 154,5 miljoner kr för KULM–verksamheten exklusive mål 1.

Av dessa medel utnyttjades totalt 105,1 miljoner kr inom länsprogrammen, 6,5 miljoner kr till organisationernas aktiviteter och 42,9 miljoner kr till Jordbruksverkets centrala och regionala verksamhet. Fördelningen totalt mellan kompetensområdena blev för biologisk mångfald och kulturmiljövärden 36,5 miljoner kr, miljökänsliga områden, växtnäring 42,4 miljoner kr och bekämpningsmedel 24,3 miljoner kr, ekologisk produktion 33,9 miljoner kr, ökad djurvälfärd 10 miljoner kr, energihushållning i växthus 241 611 kr samt 7,1 miljoner kr på det senast tillkomna kompetensområdet tvärvillkoren. Medelsfördelningen per kompetensområde framgår av figur 1.

4

Mkr 40

Biologisk mångfald 35

Miljökänsliga områden Ekologisk produktion

30

Djurens välfärd 25

Tvärvillkoren

20 15 10 5 0 Länsprogram

Organisationer

SJV

Figur 1. Totalt utnyttjade KULM-medel i miljoner kr (Mkr) år 2005 fördelade per kompetensområde.

Fördelningen per län av de utnyttjade KULM-medlen framgår av figur 2.

Mkr 25

20

2004 2005 15

10

5

0 AB

C

D

E

F

G

H

I

K

M

N

O

S

T

U

W

X

Län

Figur 2. Totalt utnyttjade KULM-medel i miljoner kr (Mkr) per län åren 2004 och 2005.

5

1.3.2 Utnyttjandegrad För att öka utnyttjandegraden av KULM-medel infördes 2001 möjlighet att omfördela 20 % av det beviljade beloppet samt att överbudgetera 15 %. Under 2005 använde 11 län möjligheten att omfördela medel. Länsstyrelsernas genomsnittsutnyttjande blev 95,7 %. Målet att med utbildningsinsatser av olika slag informera 60 000 deltagare per år nåddes nästan.

Kurserna ökade under året vilket främst beror på tvärvillkorsutbildningen medan rådgivningarna ligger kvar på ungefär samma nivå. Under 2005 nåddes 58 340 deltagare av verksamheten. De senaste årens antal deltagare i olika aktiviteter framgår av tabell 1.

Observera att samma lantbrukare kan ha fått rådgivning eller deltagit i utbildning vid flera tillfällen och inom flera kompetensområden under samma år.

Tabell 1. Kompetensutveckling i hela landet inkl mål 1- områden utförd av länsstyrelserna och andra aktörer.

Kompetensområde

2005

2004

2003

5 425 6 696

6 654 8 663

4 344 9 954

6 115 5 813

6 788 5 029

6 242 4 720

Biologisk mångfald Enskild rådgivning, antal jordbrukare Utbildning, antal jordbrukare

Växtnäring Enskild rådgivning, antal jordbrukare Utbildning, antal jordbrukare Aktiviteter inom Reko- stödet Enskild rådgivning, antal jordbrukare Utbildning, antal jordbrukare

23 5 104

Bekämpning Enskild rådgivning, antal jordbrukare Utbildning, antal jordbrukare

1 359 5 862

1 433 3 431

1 480 2 986

3 914 7 835

4 329 9 003

4 183 9 383

277 6 421

262 4 398

29 1 503

52 31

46 53

63 45

19 512 30 577

16 364 33 695

Ekologisk produktion Enskild rådgivning, antal jordbrukare Utbildning, antal jordbrukare

Djurens välfärd Enskild rådgivning, antal jordbrukare Utbildning, antal jordbrukare

Energi i växthus Enskild rådgivning, antal jordbrukare Utbildning, antal jordbrukare

Tvärvillkorsutbildning Utbildning, antal jordbrukare

8 540

Totalt Enskild rådgivning, antal jordbrukare Utbildning, antal deltagare

6

17 142 41 198

2 Verksamhetens syfte och mål 2.1 Kompetensområde 1 - Biologisk mångfald och kulturmiljövärden Verksamheten inom kompetensområde 1 ska, i samverkan med andra miljöåtgärder och styrmedel, medverka till att de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt uppnås.

Verksamheten ska också medverka till att regionala miljömål för biologisk mångfald och kulturmiljövärden uppnås. Det är i första hand miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap som har inverkan på verksamheten som bedrivs inom kompetensområde 1. Verksamheten bedrivs i aktivitetsform och ska ge lantbrukare motivation att vidta åtgärder för att bevara och förstärka odlingslandskapets biologiska mångfald och kulturhistoriska värden.

Aktiviteterna ska ge kunskap om odlingslandskapets biologiska mångfald och kulturmiljövärden, sambanden mellan hävdhistoria och biologiska värden, skötsel av olika markslag och landskapselement samt andra åtgärder för att bevara och förstärka mångfalden i odlingslandskapet. Mellan åren 2002 och 2006 bedrivs verksamheten inom kampanjen Levande Landskap.

2.2 Kompetensområde 2 - Miljökänsliga områden Verksamheten inom kompetensområde 2, Miljökänsliga områden, syftar till att minska miljöbelastningen till följd av förluster av växtnäring och att minska hälso- och miljöriskerna vid användning av bekämpningsmedel. Verksamheten ska på detta sätt bidra till att de uppsatta miljökvalitetsmålen inom dessa områden kan uppnås.

Kompetensutveckling om användning av bekämpningsmedel Verksamheten syftar till att minska hälso- och miljöriskerna när bekämpningsmedel används.

Verksamheten inom detta område ska utformas utifrån nationella och regionala miljökvalitetsmål samt ”Förslag till handlingsprogram för användning av bekämpningsmedel i jordbruket och trädgårdsnäringen till år 2006”. De miljökvalitetsmål som påverkas av användningen av bekämpningsmedel är Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet, Levande sjöar och vattendrag och Ett rikt odlingslandskap.

Kompetensutvecklingsinsatserna ska bidra till att öka målgruppens kompetens om en säker användning av bekämpningsmedel. I all verksamhet ska syftet att minska riskerna vara tydligt.

Kompetensutveckling om växtnäring Verksamheten inom växtnäringsområdet ska planeras och genomföras så att hänsyn tas till regionala och nationella miljökvalitetsmål. Det är framförallt det nationella miljökvalitetsmålet Ingen övergödning, men även målen Grundvatten av god kvalitet, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans, Levande kust och skärgård, Bara naturlig försurning samt Ett rikt odlingslandskap som har anknytning till växtnäringsområdet.

Fokusering bör ligga på åtgärder som man regionalt bedömer som angelägna och kostnadseffektiva i arbetet med att förbättra växtnäringsutnyttjandet och därmed minska förlusterna från jordbruket.

7

2.3 Kompetensområde 3 - Ekologisk produktion Verksamheten inom kompetensområde 3 syftar till att främja och utveckla den ekologiska produktionen. Denna verksamhet är ett medel för att uppnå flera av de svenska miljökvalitetsmålen, i första hand målen En giftfri miljö, Ett rikt odlingslandskap och Grundvatten av god kvalitet.

Främjandet av omläggning till och utveckling av ekologiskt lantbruk ska ske genom att informera och intressera lantbrukare för ekologisk produktion samt att utbilda och lämna råd till lantbrukare som planerar, genomför eller redan har genomfört omläggning till ekologisk produktion. För att nå ut till lantbrukarna bör verksamheten främst inriktas på utåtriktade aktiviteter som t.ex. enskild rådgivning, kurser och fältvandringar.

Regeringens mål är att andelen certifierad ekologisk jordbruksmark ska stiga till 20 % av Sveriges jordbruksmark år 2010. För att nå det här målet bör konsumtionen av certifierade ekologiska livsmedel i offentlig sektor öka. Inriktningen ska vara att 25 % av den offentliga konsumtionen av livsmedel ska avse ekologiska livsmedel 2010. Regeringen vill även öka den certifierade produktionen av griskött och matfågel kraftigt. När det gäller produktionen av mjölk, nöt- och lammkött samt ägg bör den öka markant.

2.4 Kompetensområde 4 - Ökad djurvälfärd Verksamheten inom kompetensområde 4 syftar till ökad djurvälfärd för lantbrukets djur. Det innebär att djuren hanteras och inhyses på ett sätt som tar hänsyn till deras naturliga beteende, att skötsel och utfodring utförs så att djuren mår väl, att sjukdomar förebyggs och att sjukdomar behandlas snabbt.

Olika aktiviteter inom kompetensområdet bidrar till att de som har hand om djur blir medvetna om djurens behov och också får kunskap om metoder för att tillgodose dessa behov.

Sedan kompetensområdet infördes år 2003 har verksamheten huvudsakligen inriktats på följande områden: •

Förbättrad fothälsa för lantbrukets djur

•

Djurvänlig hantering av djur i olika situationer

•

Betande djurs välfärd

•

Kalvuppfödning och gyltuppfödning

2.5 Kompetensområde 5 - Energihushållning i växthus Verksamheten inom kompetensområde 5 syftar till att minska energiförbrukningen i växthus och därmed bidra till att miljömålet Begränsad klimatpåverkan uppnås. Det är av stor vikt att Sverige minskar användandet av fossila bränslen. Att kunna utnyttja den tillgängliga energin i växthusföretagen så effektivt som möjligt är viktigt både för den nationella och globala miljön samt för det enskilda växthusföretaget.

Genom kurser och rådgivning om energihushållning i växthus ska växthusföretagen få motivation och kunskap för att vidta energisparande åtgärder. Verksamheten genomförs av länsstyrelsen i Västra Götaland och ska vara tillgänglig för växthusföretag inom hela landet utanför mål 1-området.

8

2.6 Kompetensområde 6 - Tvärvillkorsutbildning Under 2005 startades kompetensområde 6. Det syftar till att utbilda jordbrukarna om de så kallade tvärvillkoren. Tvärvillkoren innebär i stora drag att den som söker bland annat gårdsstöd också åtar sig att följa delar av gällande lagstiftning som rör miljö, livsmedelssäkerhet, djurhälsa och djurskydd.

Stommen i verksamheten är fullständiga tvärvillkorskurser som genomförs enligt en förutbestämd kursplan. Fullständiga tvärvillkorskurser ska ge deltagarna en inblick i samtliga gällande tvärvillkor. Deltagarna ska lära sig vad varje tvärvillkor innebär, vilka krav som ställs och vilka åtgärder de behöver vidta för att följa tvärvillkoren. Deltagarna ska också få tvärvillkoren insatta i sitt sammanhang, med information om dess syfte och annan näraliggande lagstiftning m.m.

9

3 Resultat 3.1 Biologisk mångfald och kulturmiljövärden 3.1.1 Länsstyrelsen Tabell 2 nedan visar omfattningen av den verksamhet som genomfördes inom länsprogrammen år 2004 och år 2005. Under 2005 var antalet deltagare 10 158 st., vilket är 425 st. färre än 2004. Kurs, enskild rådgivning, kort och lång samt fält- och gårdsvandring var de aktiviteter som lockade flest deltagare. När det gäller enskild rådgivning, kort har denna ökat med 522 st. deltagare vilket innebär en ökning med 25 %. Antal deltagare i kursverksamheten har däremot minskat med 778 st., dvs. 12 %.

Tabell 2. Genomförd verksamhet inom länsprogrammen för kompetensområde 1 åren 2004 och 2005.

Aktivitet Allmogeåker Studiecirkel Demonstrationsgård Ensk. rådgivning, kort Ensk. rådgivning, plan Fortbildn. kurs Infomaterial Kurs Nyhetsblad, artiklar Demonstrationsodling Studieresa Fält & gårdsvand.

Expertmedverkan Övrigt Marknadsför. Uppföljn. Samordn.

Summa

Aktivitetskod A C D EK EP F I K N O R V X Ö MUS

Deltagare 2005 6 19

Utb. belopp (kr) 2005 47 142 47 022

Deltagare 2004

2 581 2 145 206

6 901 329 12 410 792 245 616 1 285 162 3 668 519 732 028 3 806 184 766 953 824 140 614 267 611 1 898 363 28 786 594

2 059 2 151 153

3 496

159 1 552

10 158

21

4 274

163 1 762

10 583

Utb. belopp (kr) 2004 19 163 35 344 68 800 5 501 546 12 651 516 477 545 1 188 075 4 250 432 715 725 16 000 88 721 1 156 124 180 949 338 371 2 121 684 28 809 995

Figur 3 visar på länens verksamhet i miljoner kronor inom kompetensområde 1 under åren 2004 och 2005. Utnyttjandegraden var i genomsnitt 97 % under 2005, men varierade mellan 80 % och 125 % mellan olika län. Under 2004 var utnyttjandegraden i genomsnitt 96 %.

11

Mkr 6

2004

5

2005 4

3

2

1

0 AB

C

D

E

F

G

H

I

K

M

N

O

S

T

U

W

X

Län

Figur 3. Länens verksamhet i miljoner kr (Mkr) inom kompetensområde 1 åren 2004 och 2005.

12

Mest pengar används till enskild rådgivning (Kostnadsfördelning) Figur 4 visar hur länen har fördelat KULM-medel inom kompetensområde 1 mellan olika aktiviteter, gemensamma kostnader (M, U, S), grupputbildning (K, V, C, R, F), enskild rådgivning (EK, EP), information (I, N, X), demonstration (O, A, D) och övrigt (Ö). Den största delen av medlen användes till enskild rådgivning (EK, EP). I genomsnitt användes 60 % av medlen till enskild rådgivning, en siffra som varierar mellan 40 % och 83 % i olika län.

När det gäller grupputbildning används 18 % av utbetalda medel till detta, 7 % till information och 7 % till gemensamma kostnader. Regionala prioriteringar medför att det kan vara stora skillnader mellan satsningar på olika aktiviteter inom olika län.

100%

80%

Gemensamma kostnader 60%

Grupputbildning Enskild rådgivning Information Demonstration

40%

Övrigt

20%

0% AB

C

D

E

F

G

H

I

K

M

N

O

S

T

U

W

X

Län

Figur 4. Länens verksamhet 2005 inom kompetensområde 1 procentuellt fördelad på enskild rådgivning (EK, EP), grupputbildning (K, V, C, R, F), information (I, N, X), demonstration (A, D, O) och gemensamma kostnader (M, U, S).

2 145 planer upprättades inom kompetensområde 1 under 2005.

Figur 5 visar antalet enskild rådgivning, plan som upprättades i länen inom kompetensområde 1 under 2004 och 2005. Totalt upprättades 2 145 planer. En stor del av dessa är, för miljöersättningen för betesmarker och slåtterängar, obligatoriska åtgärdsplaner.

Den totala kostnaden för enskild rådgivning, plan var ca 12,4 miljoner kronor under 2005, motsvarande siffra för 2004 var 12,7 miljoner kronor. Under 2005 var den genomsnittliga kostnaden 5 916 kronor per plan. Denna kostnad varierar mellan 3 873 kronor och 8 208 kronor per plan mellan länen. Kostnaden har minskat något jämfört med 2004 då den genomsnittliga kostnaden låg på 6 144 kronor per plan. I figuren 6 framgår variationer i kostnad per plan mellan år 2003, 2004 och 2005 för olika län.

13

Antal EP 500 450

2004

400

2005

350 300 250 200 150 100 50 0 AB

C

D

E

F

G

H

I

K

M

N

O

S

T

U

W

X

Län

Figur 5. Antal enskild rådgivning, plan (EP) som upprättats inom kompetensområde 1 under 2004 och 2005.

Kr/EP 14 000

2003 2004

12 000

2005 10 000

8 000

6 000

4 000

2 000

0 AB

C

D

E

F

G

H

I

K

M

N

O

S

T

U

W

X

Län

Figur 6. Länens genomsnittliga kostnader per enskild rådgivning, plan åren 2003, 2004 och 2005 inom kompetensområde 1. För år 2003 ingår även åtgärdsplaner.

17 % av lantbruksföretagen deltog i verksamheten inom kompetensområde 1 Inom kompetensområde 1 deltog under 2005 i genomsnitt 17 % av lantbruksföretagen i någon av aktiviteterna kurs, fält- och gårdsvandring, studiecirkel, studieresa, fortbildning samt enskild rådgivning. Motsvarande siffra för 2004 är 16 %.

14

Uppgifter om totalt antal lantbruksföretag i olika län är hämtade från Jordbruksstatisk årsbok 2005. I ungefär hälften av länen har antalet deltagare i aktiviteter per antal lantbruksföretag under 2005 ökat i jämförelse med 2004. Målgruppen nås även av informationsmaterial, nyhetsbrev, expertmedverkan och demonstrationsodlingar.

100% 90%

2004

80%

2005 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% AB

C

D

E

F

G

H

I

K

M

N

O

S

T

U

W

X

Län

Figur 7. Antal deltagare i aktiviteterna enskild rådgivning (EK, EP) och grupputbildning (K, V, C, R, F) i förhållande till det totala antalet lantbruksföretag i respektive län, kompetensområde 1 åren 2004 och 2005.

Kostnaden per lantbruksföretag varierade mellan 286 kronor och 1 081 kronor.

I figur 8 har länsstyrelsernas totala kostnader för kompetensområde 1 under 2005 delats med det totala antalet lantbruksföretag i länet. Kostnaden per lantbruksföretag varierar mellan 286 kronor och 1 081 kronor. Den genomsnittliga kostnaden är 481 kronor per företag, motsvarande siffra för år 2004 var 457 kronor.

15

Kr/Lantbruk 1 200

2004 1 000

2005 800

600

400

200

0 AB

C

D

E

F

G

H

I

K

M

N

O

S

T

U

W

X

Län

Figur 8. Länens kostnader i genomsnitt per lantbruksföretag inom kompetensområde 1 åren 2004 och 2005.

3.1.2 Organisationer Under 2005 betalade Jordbruksverket ut 1,5 miljoner kr till tre organisationer och 15 olika föreningar som arbetar med bevarandet av utrotningshotade husdjursraser. Samtliga organisationer och föreningar bedriver verksamhet som kompletterar länsprogrammen.

0,2 miljoner kr lämnades till de tre organisationerna, Svensk Mjölk AB, Hushållningssällskapens Service AB och SLU, Institutionen för naturvårdsbiologi. Övriga 1,3 miljoner kr betalades ut till föreningarna. Totalt utnyttjades 80 % av tilldelade medel.

Tabell 3 visar vilka aktiviteter som genomfördes av organisationer och föreningar som arbetar med bevarandet av utrotningshotade husdjursraser.

Tabell 3: Aktiviteter genomförda av organisationer och föreningar för bevarande av utrotningshotade husdjursraser.

Aktivitet Allmogeåker Ensk. rådgivning, kort Fortbildn. kurs Infomaterial Kurs Nyhetsblad, artiklar Expertmedv. Övrig aktivitet Summa

16

Aktivitets kod A EK F I K N X Ö

Deltagare 2005 1 442 8 215

1 665

Utb.belopp (kr) 2005 83670 102 325 4 450 1 232 495 74 925 31 350 2 185 11 419 1 459 149

Deltagare Utb.belopp 2004 (kr) 2004 83400 1 760 116 744 6 3 844 1 419 168 352 64 386 23 976

2 118

10 000 1 638 118

3.2 Miljökänsliga områden 3.2.1 Länsstyrelserna Huvuddelen av all verksamhet som görs inom kompetensområde 2 kanaliseras genom länsstyrelserna via länsprogrammen. Inom kompetensområde 2 nåddes totalt 11 639 deltagare utanför Mål 1-området. Det är en nedgång med 2 736 deltagare jämfört med 2004. Antalet deltagare minskade både inom bekämpningsmedelsområdet och inom växtnäringsområdet.

Nedgången var dock störst inom växtnäringsområdet både avseende antal deltagare och procentuellt räknat.

Ämnesområde bekämpningsmedel I tabell 4 redovisas antalet deltagare och den totala kostnaden för den genomförda verksamheten inom länsprogrammen som har handlat om minskade risker vid användningen av bekämpningsmedel. De aktivitetstyper som har flest deltagare är kurser samt fält- och gårdsvandringar medan de största kostnadsposterna är enskild rådgivning, plan, och övriga aktiviteter.

Aktiviteter inom projektet Greppa Näringen redovisas gemensamt med den ordinarie KULMverksamheten.

Tabell 4. Genomförd verksamhet inom länsprogrammen för åren 2004 och 2005 för kompetensområde 2, ämnesområde bekämpningsmedel.

Aktivitet

Aktivitetskod Deltagare Utb.belopp Deltagare 2005 (kr) 2005 2004 Studiecirkel/Greppa Näringen C/IRCK 39 65 800 34 Ensk. rådgivning, kort EK/IREK 534 511 006 675 Ensk. rådgivning, plan/Greppa Näringen EP/IREP 294 1 411 113 448 Fortbildn. kurs F 52 38 209 15 Infomaterial I 157 068 Kurs/Greppa Näringen K/IRK 863 651 108 1 517 Nyhetsblad, artiklar/Greppa Näringen N/IRN 313 173 Demonstrationsodling O 399 411 Studieresa R 10 24 950 44 Fält & gårdsvand./Greppa Näringen V/IRV 1 927 816 899 1 333 Expertmedverkan X 51 899 Övrigt Ö/IRÖ 1 051 423 Marknadsf. Uppföljn. Samordn.

MUS 467 699 Summa 3 719 5 959 758 4 066

Utb.belopp (kr) 2004 74 627 802 420 1 468 559 6 554 48 345 917 330 432 170 307 733 56 924 613 084 106 589 1 116 670 576 784 6 527 789

Under 2005 utnyttjades knappt 6 miljoner kr till verksamheten inom länsprogrammen. Det är en minskning med ca 0,5 miljoner kr i jämförelse med 2004. Även i antalet deltagare har det skett en minskning med ca 300 deltagare.

Figur 9 nedan visar länens verksamhet i miljoner kr år 2004 och år 2005.

17

Mkr 2,0 1,8

2004

1,6

2005

1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 AB

C

D

E

F

G

H

I

K

M

N

O

S

T

U

W

X

Län

Figur 9. Länens verksamhet i miljoner kr (Mkr) inom ämnesområdet bekämpningsmedel åren 2004 och 2005.

Kostnadsfördelning I figur 10 visas hur länen har fördelat sina medel mellan olika grupper av aktiviteter. Bilden är mycket lik tidigare års fördelning och flertalet län utnyttjar större delen av sina medel på grupputbildningar (K, V, C, R, F) och enskild rådgivning (EK, EP). Generellt har en mindre del av budgeten inom ämnesområde bekämpningsmedel lagts på övriga aktiviteter (Ö) i jämförelse med 2004.

100% 90% 80% 70% Gemensamma kostnader 60%

Grupputbildning Enskild rådgivning

50%

Information Demonstration

40%

Övrigt

30% 20% 10% 0% AB

C

D

E

F

G

H

I

K

M

N

O

S

T

U

W

X

Län

Figur 10. Länens verksamhet 2005 inom ämnesområdet bekämpningsmedel procentuellt fördelad på enskild rådgivning (EK/EP), grupputbildning (K, V, C, R, F), information (I, N, X), demonstration (O), övrigt (Ö) och gemensamma kostnader (M, U, S).

18

Kostnad per enskild rådgivning, plan I figur 11 visas kostnaderna per enskild rådgivning, plan, (EP) för ämnesområdet bekämpningsmedel i de olika länen. I figuren redovisas snittkostnaden för åren 2003, 2004 och 2005. Antalet län som genomför aktiviteten enskild rådgivning, plan, har minskat med ungefär en tredjedel i jämrörelse med 2004.

Kr/EP 14000

12000

10000

2005 2004

8000

2003 6000

4000

2000

0 AB

C

D

E

F

G

H

I

K

M

N

O

S

T

U

W

X

Län

Figur 11. Länens genomsnittliga kostnad per enskild rådgivning plan (EP och IREP) inom ämnesområde bekämpningsmedel åren 2003, 2004 och 2005.

Antal deltagare i förhållande till antal lantbruksföretag I figur 12 är en jämförelse gjord mellan antalet deltagare i olika aktiviteter och antalet jordbruksföretag i länet. De aktiviteter som har tagits med i jämförelsen är enskild rådgivning (EK, EP), kurser (K), studieresor (R) samt fält- och gårdsvandringar (V).

19

50% 45%

2004 40%

2005

35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% AB

C

D

E

F

G

H

I

K

M

N

O

S

T

U

W

X

Län

Figur 12. Andel deltagare i aktiviteterna enskild rådgivning (EK, EP) och grupputbildning (K, V, C, R) i förhållande till det totala antalet lantbruksföretag i respektive län åren 2004 och 2005. Figuren visar ämnesområde bekämpningsmedel.

Kostnad per lantbruksföretag eller per hektar Figur 13 visar länsstyrelsernas genomsnittliga kostnad per lantbruksföretag. Det totala beloppet som har betalats ut till respektive län inom kompetensområde 2, ämnesområde bekämpningsmedel, har dividerats med antalet lantbruksföretag i länet1. För ämnesområde bekämpningsmedel varierar det använda beloppet under 2005 mellan 16 och 214 kr per lantbruksföretag.

Figur 14 visar länsstyrelsernas genomsnittliga kostnad per hektar. Det totala beloppet som har betalats ut till respektive län inom kompetensområde 2, ämnesområde bekämpningsmedel, har dividerats med antalet hektar i länet2. För ämnesområde bekämpningsmedel varierar det använda beloppet under 2005 mellan 1 och 7 kr per hektar

1

Uppgifter om antalet lantbruksföretag är hämtade från Jordbruksstatistisk årsbok 2004.

2

Uppgifter om antalet hektar är hämtade från Jordbruksstatistisk årsbok 2004.

20

Kr/Lantbruk 250

2004 2004 200

2005 2005 150

100

50

0 AB

C

D

E

F

G

H

I

K

M

N

O

S

T

U

W

X

Län

Figur 13. Länens kostnader i genomsnitt per lantbruksföretag inom kompetensområde 2, bekämpningsmedel, åren 2004 och 2005.

Kr/Hektar 8

2004

7

2005 6

5

4

3

2

1

0 AB

C

D

E

F

G

H

I

K

M

N

O

S

T

U

W

X

Län

Figur 14. Länens kostnader i genomsnitt per hektar inom kompetensområde 2, bekämpningsmedel, åren 2004 och 2005.

Ämnesområde växtnäring I tabell 5 redovisas antalet deltagare och den totala kostnaden för den genomförda verksamheten för ämnesområde växtnäring inom länsprogrammen. Aktiviteter inom Greppa Näringen som bekostas med KULM-medel redovisas tillsammans med övriga aktiviteter.

Kursverksamhet, enskild rådgivning, plan och kort samt fält- och gårdsvandringar är de aktiviteter som har haft flest deltagare. Antalet deltagare har minskat med ca 2 400 från år 2004 till år 2005, vilket motsvarar 23 %.

21

Under år 2005 utnyttjades ca 30,0 miljoner kronor till ämnesområdet växtnäring.

Fördelningen mellan länen framgår av figur 15. Av medlen för år 2005 har ca 40 % och 22 % gått till Skåne län respektive Västra Götalands län. De största kostnadsposterna har varit enskild rådgivning, plan, kurser och övrigt, se tabell 5. Det utnyttjade beloppet har minskat med 3,2 miljoner kronor från år 2004 till år 2005, vilket motsvarar 10 %. Den största minskningen har skett för enskild rådgivning, plan, kurs samt marknadsföring, uppföljning och samordning.

Tabell 5 Genomförd verksamhet inom länsprogrammen, kompetensområde 2, växtnäring åren 2004 och 2005. Aktiviteter med IR i aktivitetskoderna har utförts inom Greppa Näringen.

Aktivitet

Aktivitetskod

Studiecirkel/Greppa Näringen Ensk. rådgivning, kort/Greppa Näringen Ensk. rådgivning, plan/Greppa Näringen Fortbildn. Kurs/Greppa Näringen Infomaterial/Greppa Näringen Kurs/Greppa Näringen Nyhetsblad, artiklar/Greppa Näringen Demonstrationsodling Studieresa/Greppa Näringen Fält & gårdsvand./Greppa Näringen Expertmedverkan/Greppa Näringen Övrigt Marknadsf. Uppföljn. Samordn.

Summa

C/IRCK EK/IREK EP/IREP F/IRF I/IRI K/IRK N/IRN O R/IRR V/IRV X/IRX Ö/IRÖ MUS

Deltagare Utb.belopp 2005 (kr) 2005 148 231 945 898 815 313 4 230 21 977 588 95 93 969 528 628 1 291 1 414 837 352 425 246 748 128 185 797 1 130 579 341 149 871 1 441 549 2 027 288 7 920 30 045 299

Deltagare Utb.belopp 2004 (kr) 2004 320 634 627 1 070 1 345 736 4 979 23 237 441 96 54 153 471 879 1 981 1 829 638 312 983 325 143 246 236 546 1 617 679 016 202 950 1 461 119 2 503 343 10 309 33 294 574

Mkr 16

14

2004 12

2005

10

8

6

4

2

0 AB

C

D

E

F

G

H

I

K

M

N

O

S

T

U

W

X

Län

Figur 15. Länens verksamhet i miljoner kr (Mkr) inom ämnesområdet växtnäring åren 2004 och 2005.

22

Kostnadsfördelning Figur 16 visar hur länen har fördelat sina KULM-medel mellan olika aktiviteter. De flesta länen har liksom tidigare år fördelat en övervägande del av medlen på enskild rådgivning. Här har dessutom en ökning skett från en genomsnittlig andel på ca 55 % till en andel av 65 % från år 2004 till år 2005. Ökningen har delvis skett på bekostnad av grupprådgivning där den genomsnittliga andelen har minskat från 22 % till 14 % mellan åren 2004 och 2005.

100%

80%

Gemensamma kostnader Grupputbildning

60%

Enskild rådgivning Information Demonstration 40%

Övrigt

20%

0% AB

C

D

E

F

G

H

I

K

M

N

O

S

T

U

W

X

Län

Figur 16. Länens verksamhet under år 2005 inom ämnesområdet växtnäring procentuellt uppdelad på gemensamma kostnader (M, U, S), grupputbildning (K, V, C, R, F), enskild rådgivning (EK, EP) information (I, N, X), demonstration (O) och övrigt (Ö). Aktiviteter inom Greppa Näringen finns med inom respektive poster (jfr även tabell 5).

23

Kostnad per enskild rådgivning, plan I figur 17 visas kostnaderna per enskild rådgivning, plan (EP), i de olika länen för ämnesområde växtnäring för åren 2003, 2004 och 2005. Genomsnittskostnaden år 2005 var 5 200 kr vilket är en ökning jämfört med år 2004, 4 928 kr, och år 2003, 3 899 kr.

Kr/EP 9 000

2003 8 000

2004 2005

7 000

6 000

5 000

4 000

3 000

2 000

1 000

0

AB

C

D

E

F

G

H

I

K

M

N

O

S

T

U

W

X

Län

Figur 17. Länens genomsnittliga kostnad per enskild rådgivning plan (EP och IREP) inom ämnesområde växtnäring åren 2003-2005.

Antal deltagare i förhållande till antalet lantbruksföretag I figur 18 redovisas andel deltagare under år 2004 och år 2005 av det totala antalet lantbruksföretag. För majoriteten av län har andelen deltagare minskat över de två åren. I genomsnitt har andelen deltagare minskat från 16 % år 2004 till 13 % år 2005.

24

80%

70%

2004 60%

2005 50%

40%

30%

20%

10%

0% AB

C

D

E

F

G

H

I

K

M

N

O

S

T

U

W

X

Län

Figur 18. Andel deltagare i aktiviteterna enskild rådgivning (EK, EP) och grupputbildning (K, V, C, R) i förhållande till det totala antalet lantbruksföretag i respektive län åren 2004 och 2005. Figuren visar ämnesområde växtnäring.

Kostnad per lantbruksföretag eller per hektar Figur 19 visar länsstyrelsernas genomsnittliga kostnad per lantbruksföretag. Det totala beloppet som har betalats ut till respektive län inom kompetensområde 2, ämnesområde växtnäring, har dividerats med antalet lantbruksföretag i länet3. Det använda beloppet varierade under år 2005 från 61 kr till 1 382 kr per lantbruksföretag för olika län.

Figur 20 visar länsstyrelsernas genomsnittliga kostnad per hektar. Det totala beloppet som har betalats ut till respektive län inom kompetensområde 2, ämnesområde växtnäring, har dividerats med antalet hektar i länet 4. För ämnesområde växtnäring varierar det använda beloppet under 2005 mellan 2 kr och 27 kr per hektar.

3

Uppgifter om antalet lantbruksföretag är hämtade från Jordbruksstatistisk årsbok 2004.

4

Uppgifter om antalet hektar är hämtade från Jordbruksstatistisk årsbok 2004.

25

Kr/Lantbruk 1 600

1 400

2004

1 200

2005

1 000

800

600

400

200

0 AB

C

D

E

F

G

H

I

K

M

N

O

S

T

U

W

X

Län

Figur 19. Länens kostnader i genomsnitt per lantbruksföretag inom kompetensområde 2, växtnäring, åren 2004 och 2005.

Kr/Hektar 40

35

2004 30

2005 25

20

15

10

5

0 AB

C

D

E

F

G

H

I

K

M

N

O

S

T

U

W

X

Län

Figur 20. Länens kostnader i genomsnitt per hektar inom kompetensområde 2, växtnäring, åren 2004 och 2005.

Organisationer Ett antal organisationer bedriver KULM-verksamhet som syftar till att komplettera den verksamhet som genomförs inom länsprogrammen. Organisationernas verksamhet är till stor del inriktad på informationsaktiviteter.

26

Ämnesområde bekämpningsmedel För bekämpningsmedelsområdet har ca 40 % av medlen använts till informationsmaterial, 28 % till övriga aktiviteter och 14 % till enskild rådgivning. Liksom tidigare år har insatserna till stor del gått till informationskampanjen ”Säkert Växtskydd” och trädgårdsnäringen. De organisationer som varit verksamma inom området under år 2005 är Grön Produktion AB, Hushållningssällskapens Service AB, LRF och LRF Konsult AB/Trädgård.

Tabell 6. Genomförd verksamhet av organisationer inom kompetensområde 2, ämnesområde bekämpningsmedel, åren 2004 och 2005.

Aktivitet Ensk. rådgivning, kort Ensk. rådgivning, plan Fortbildning Infomaterial Kurs Nyhetsblad, artiklar Demonstrationsodling Studieresa Fält & gårdsvand. Övrig aktivitet Summa

Aktivitets kod EK EP F I K N O R V Ö

Deltagare 2004 234 19

Utb.belopp (kr) 2004 50 000 140 250 306 683 87 372 26 003 8 000 25 000 9 000 298 699 951 007

254

20 45 572

Deltagare 2003 177 32 23

Utb.belopp (kr) 2003 74 840 174 470 17 975 456 705 164 603 42 263

403

13

22 550

648

93 302 1 046 708

Deltagarantalet är ungefär detsamma som för 2004. Totalt har knappt 1,4 miljoner utnyttjats.

Det motsvarar ca 97 % av beviljade medel och det är en ökning både i kronor och i utnyttjandegrad i jämförelse med 2004.

Ämnesområde växtnäring För växtnäringsområdet har knappt 60 % av medlen till organisationer använts inom projektet Greppa Näringen för kurser, informationsmaterial och övriga aktiviteter under 2005. De organisationer som verkade inom området var LRF, Svensk Mjölk AB, LRF Konsult AB, Grön Produktion AB och Hushållningssällskapens Service AB. Tabell 7. Genomförd verksamhet, centrala organisationer, inom kompetensområde 2, ämnesområdet växtnäring åren 2004 och 2005.

Aktivitet

Aktivitets kod Studiecirkel C Ensk. rådgivning, kort EK Ensk. rådgivning, plan EP Fortbildning F Infomaterial/Greppa Näringen I/IRI Kurs K Nyhetsblad, artiklar N Studieresa R Övrig aktivitet Ö/IRÖ Summa

Deltagare 2005

Utb.belopp (kr) 2005

236 12

59 000 97 438

278 13 539

181 302 176 650 39 000 36 000 553 213 1 142 603

Deltagare Utb.belopp (kr) 2004 2004 10 16400 240 66 577 12 80 750

159

421

180 257 48 422 51 997 478 211 922 614

Totalt har ca 1,1 miljoner kr, motsvarande 96 % av beviljade medel, utnyttjats år 2005. Det är en ökning i kronor och utnyttjandegrad i jämförelse med år 2004.

27

3.3 Ekologisk produktion Länsstyrelserna Verksamheten inom kompetensområde 3 bedrivs till största delen inom länsprogrammen.

Tabell 8 visar fördelningen mellan aktiviteterna i länsprogrammen 2004 och 2005. Kurser, enskild rådgivning, kort samt fält & gårdsvandringar var de aktiviteter som hade flest deltagare båda åren. Det totala deltagandet i enskild rådgivning minskade något från år 2004 till 2005 och kursdeltagandet minskade med nästan 1 000 personer under samma period.

Deltagandet vid fält & gårdsvandringar ökade däremot. Under 2005 deltog totalt 10 230 personer i någon aktivitet vilket var en minskning jämfört med 2004.

Tabell 8. Genomförd verksamhet inom länsprogrammen kompetensområde 3 åren 2004 och 2005.

Aktivitet Studiecirkel Demonstrationsgård Ensk. rådgivning, kort Ensk. rådgivning, plan Fortbildn. kurs Infomaterial Kurs Nyhetsblad, artiklar Demonstrationsodling Studieresa Fält & gårdsvand.

Expertmedverkan Övrigt Marknadsf. Uppföljn. Samordn.

Summa

Aktivitetskod C D EK EP F I K N O R V X Ö MUS

Deltagare 2005 202 2 729 562 140 3 377

771 2 449

10 230

Utb.belopp (kr) 2005 221 376 61 043 3 106 213 3 766 524 103 754 1 449 665 4 558 154 2 105 455 1 018 052 954 110 1 600 301 84 319 3 421 194 2 017 376 24 467 536

Deltagare 2004 199 2 956 530 68 4 372

812 2 187

11 124

Utb.belopp (kr) 2004 201 961 60 659 3 242 490 3 732 810 69 981 2 345 382 5 280 672 2 160 265 1 009 801 1 043 566 1 644 424 58 524 3 293 149 2 155 715 26 299 399

Jordbruksverket betalade ut totalt 24,5 miljoner kr till länsstyrelserna för genomförandet av länsprogrammen inom kompetensområde 3, 2005. Detta var en minskning med 7 % jämfört med 2004. Utbetalat belopp per län visas i figur 21. Utnyttjandegraden i förhållande till beslutat belopp var i genomsnitt 85 % under 2005.

28

Mkr 8

Utbet 2004

7

Utbet 2005

6

5

4

3

2

1

0 AB

C

D

E

F

G

H

I

K

M

N

O

S

T

U

W

X

Län

Figur 21. Länens verksamhet i miljoner kr (Mkr) inom kompetensområde 3 åren 2004 och 2005.

Kostnadsfördelning Figur 22 visar hur kostnaderna fördelar sig i de olika länen mellan gemensamma kostnader (M, U, S) grupputbildning (K, V, C, R, F), enskild rådgivning (EK, EP), information (I, N, X), demonstration (D, O) och övriga aktiviteter (Ö). Under 2005 satsade länen totalt sett mest medel på grupputbildning (30 %) och enskild rådgivning (28 %). Variationen är dock ganska stor mellan länen.

100% 90% 80% 70% Gemensamma kostnader 60%

Grupputbildning Enskild rådgivning

50%

Information Demonstration

40%

Övrigt

30% 20% 10% 0% AB

C

D

E

F

G

H

I

K

M

N

O

S

T

U

W

X

Län

Figur22. Länens verksamhet 2005 inom kompetensområde 3 procentuellt fördelad på enskild rådgivning (EK, EP), grupputbildning (K, V, C, R, F), information (I, N, X), demonstration (O, D), övrigt (Ö) och gemensamma kostnader (M, U, S).

29

Kostnad per enskild rådgivning, plan I figur 23 visas genomsnittskostnaden för enskild rådgivning, plan i respektive län åren 2003 till 2005. År 2005 var den genomsnittliga kostnaden för enskild rådgivning, plan 7 506 kr.

Kostnaden per enskild rådgivning plan (EP) var mindre år 2005 än de föregående två åren.

Kostnadsminskningen var 6 % i jämförelse med 2004 och mindre än 2 % i jämförelse med 2003 (figur 23).

Kr/EP 12 000

2003 2004

10 000

2005 8 000

6 000

4 000

2 000

0 AB

C

D

E

F

G

H

I

K

M

N

O

S

T

U

W

X

Län

Figur 23. Länens genomsnittliga kostnader per enskild rådgivning plan (EP) inom kompetensområde 3 åren 2003, 2004 och 2005.

Antal deltagare i förhållande till antal lantbruksföretag I fem av länen har det, sedan 2004, skett en minskning av antalet deltagare i aktiviteterna enskild rådgivning (EK, EP) eller grupputbildning (K, V, C, R) i förhållande till antalet lantbruksföretag i länet (figur 24). I två län har antalet deltagare tydligt ökat och i övriga län är antalet deltagare i stort sett oförändrat. Sammantaget är andelen av lantbrukarna som nåtts av aktiviteterna ungefär densamma för 2005 (17 %) som för 2004 (18 %).

Målgruppen är egentligen större än antalet lantbruksföretag och samma person kan ha deltagit i flera aktiviteter, men figuren ger ändå en bild av i vilken utsträckning länsstyrelsen nått ut till målgruppen. Förutom ovanstående aktiviteter har många i målgruppen nåtts genom andra aktiviteter som t.ex. nyhetsblad, informationsmaterial och demonstrationsodlingar.

30

100% 90% 80%

2004

70%

2005

60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% AB

C

D

E

F

G

H

I

K

M

N

O

S

T

U

W

X

Län

Figur 24. Antal deltagare i aktiviteterna enskild rådgivning (EK, EP) och grupputbildning (K, V, C, R) i förhållande till det totala antalet lantbruksföretag i respektive län, kompetensområde 3 åren 2004 och 2005.

Kostnad per lantbruksföretag Figur 25 visar kostnaden för länsprogrammen inom kompetensområde 3 fördelad på antalet lantbruksföretag i respektive län. År 2005 var den genomsnittliga kostnaden 390 kr per lantbruksföretag och län. Skillnaden mellan länen är dock stor och spänner från 118 kr till 711 kr per företag.

Kr/Lantbruk 800

2004 700

2005 600

500

400

300

200

100

0 AB

C

D

E

F

G

H

I

K

M

N

O

S

T

U

W

X

Län

Figur 25. Länens kostnader per lantbruksföretag inom kompetensområde 3, åren 2004 och 2005.

31

3.3.1 Organisationer Som ett komplement till länsprogrammen beviljades tio organisationer medel direkt från Jordbruksverket för att bedriva verksamhet inom KULM, kompetensområde 3. Dessa organisationer var: Biodynamiska föreningen, Ekokött, Ekologiska lantbrukarna i Sverige, Grön Produktion AB, Hushållningssällskapet Halland, Hushållningssällskapens Service AB, KRAV ek.för., SLU Centrum för uthålligt lantbruk, Svensk Mjölk AB samt Åsa Odelros AB. Organisationernas genomförda aktiviteter, antal deltagare och utbetalt belopp redovisas i tabell 9. Stor andel av medlen satsades på informationsmaterial (I), såsom hemsidor, artiklar, databasen för ekologiskt frö, en rapport om svenska proteinfodermedel, men även delfinansiering av tidningarna ”Forskningsnytt om ekologiskt lantbruk i Norden” och ”Ekologiskt lantbruk”. Övriga aktiviteter (Ö) omfattar kurs i ekologisk produktion, konferens om ekologiskt lantbruk, samt rapporten ”Utvidgad slaktstatistik”. Det utbetalade beloppet minskade med 20 % i jämförelse med 2004. Den största minskningen återfinns huvudsakligen under övrig aktivitet (Ö) och informationsmaterial (I). Under 2005 var utnyttjandegraden för organisationernas verksamhet i genomsnitt 66 % vilket är betydligt lägre genomsnittlig utnyttjandegrad än för 2004 (91 %). Detta beror på att två organisationer inte har genomfört ansökt och beviljad verksamhet under 2005. Bortser man från dessa två organisationer, har den genomsnittliga utnyttjandegraden ändå sjunkit med 9 procent jämfört med 2004.

Tabell 9. Genomförd verksamhet av organisationer, antal deltagare och utbetalt belopp, inom kompetensområde 3 åren 2004 och 2005.

Aktivitet Ensk. rådgivning, kort Infomaterial Kurs Nyhetsblad, artiklar Övrig aktivitet Summa

Aktivitets kod EK I K N Ö

Deltagare 2005 114

Utb.belopp (kr) 2005 39 857 1 294 573

Deltagare 2004 119 31

114

258 231 340 600 1 933 261

150

Utb.belopp (kr) 2004 44 093 1 524 217 19 250 275 416 580 972 2 443 948

3.4 Ökad djurvälfärd Verksamheten inom kompetensområde 4, Ökad djurvälfärd startade år 2003. Under år 2005 tilldelades kompetensområdet en budget på totalt 10 miljoner kr. Efterfrågan på aktiviteter inom området djurvälfärd är stor inom målgruppen och det nya kompetensområdet har mottagits väl.

3.4.1 Länsstyrelserna Verksamheten bedrivs till största delen av länsstyrelserna, som totalt beviljades nära 7 miljoner kronor för verksamhet inom länsprogrammen.

Länsprogrammen, allmänt Eftersom länen i viss utsträckning kan fördela medel mellan olika kompetensområden var utnyttjandegraden inom kompetensområdet 102 %. Under föregående år var motsvarande siffra 85 %. Detta kan tolkas som att organisationen för denna nya verksamhet nu har byggts upp och funnit sin form. Skillnaderna mellan länen är dock stora med en variation mellan 42 och 222 %. Länet med så hög utnyttjandegrad var det län som hade det lägsta beslutade beloppet till kompetensområde 4 i sitt länsprogram. Beslutade belopp grundar sig bl.a. på ett nyckeltal, som i sin tur grundar sig på antalet företag med lantbruksdjur i länet.

32

Som framgår av tabell 10 har nästan hälften av det utbetalda beloppet utnyttjats för kursverksamhet. Många kurser har handlat om fårskötsel, men övriga djurslag har också varit ämnet för kursverksamhet.

Antalet deltagare i olika aktiviteter har ökat med 34 % från år 2004 till 2005. Det kan tolkas som att verksamheten funnit sina former i många län och att aktiviteterna därmed också blivit kända och eftersökta av lantbrukarna.

Tabell 10. Genomförd verksamhet inom kompetensområde 4 i länsprogrammen åren 2004 och 2005.

Aktivitet

Aktivitets kod EK EP F I K N R V X Ö MUS

Ensk. rådgivning, kort Ensk. rådgivning, plan Fortbildn. kurs Infomaterial Kurs Nyhetsblad, artiklar Studieresa Fält & Gårdsvandring Expertmedverkan Övrigt Marknadsf. Uppföljn. Samordn.

Summa

Deltagare 2005 221 40 41 4 129 448 666

5 545

Utb.belopp (kr) 2005 437 226 198 170 15 559 940 213 3 202 494 194 831 436 982 222 295 49 276 583 091 609 621 6 889 758

Deltagare 2004 249 12 22 3 142 459 243

4 127

Utb.belopp (kr) 2004 459 529 84 548 7 364 992 695 3 272 122 115 870 333 783 33 342 43 165 444 216 629 236 6 415 870

Hur stora belopp de olika länen använt inom kompetensområde 4 visas i figur 26.

Tkr 2 500

2004

2 000

2005 1 500

1 000

500

0 AB

C

D

E

F

G

H

I

K

M

N

O

S

T

U

W

X

Län

Figur 26. Länens verksamhet i tusen kr (Tkr) inom kompetensområde 4 åren 2004 och 2005.

Det förhållandevis höga beloppet för Västra Götalands län (O) beror på att man inom länsprogrammet genomför ett dokumentationsprojekt av nationellt intresse. Man har också inom sitt länsprogram tagit ett visst nationellt ansvar för verksamhet, riktad mot fjäderfäproduktion (ägg och slaktfågel).

33

Kostnadsfördelning Figur 27 visar fördelningen av kostnader för enskild rådgivning (EK, EP), grupputbildning (K, R, F), information (I, N, X), övrig aktivitet (Ö) samt gemensamma kostnader (M, U, S) per län år 2005.

100%

80%

Gemensamma kostnader 60%

Grupputbildning Enskild rådgivning Information

40%

Övrigt

20%

0% AB

C

D

E

F

G

H

I

K

M

N

O

S

T

U

W

X

Län

Figur 27. Länens kostnader år 2005 inom kompetensområde 4, procentuellt fördelade på gemensamma kostnader (M, U, S), grupputbildning (K, R, F), information (I, N, X) och övrigt (Ö).

Av det producerade informationsmaterialet har rådgivningspärmen ”Djurvälfärdsåret”, producerat av länsstyrelsen i Jönköpings län, skickats ut till övriga länsstyrelser. ”Fåråret—en liten handbok för dig som har får” från västra Götalands län, är avsedd för hela landet.

Kostnad per enskild rådgivning, plan Enskild rådgivning förekommer inte i alla län. Under år 2004 utfördes 12 enskilda rådgivningar. Under år 2005 har 40 enskilda rådgivningar plan redovisats. Den genomsnittliga kostnaden för rådgivningarna redovisas i figur 28.

34

Kr/EP 16 000

2004

14 000

2005

12 000

10 000

8 000

6 000

4 000

2 000

0 AB

C

D

E

F

G

H

I

K

M

N

O

S

T

U

W

X

Län

Figur 28. Länens genomsnittliga kostnader per enskild rådgivning plan (EP) inom kompetensområde 4 år 2004 och 2005.

Antal deltagare i förhållande till antalet lantbruksföretag Som framgår av tabell 10 har antalet deltagare i olika aktiviteter ökat med över 30 % från år 2004 till år 2005. Det ger också utslag i figur 29, som visar att de flesta län har ökat andelen lantbruksföretag som på något sätt berörts av någon rådgivnings- eller utbildningsaktivitet inom kompetensområde 4.

25%

2004 2005

20%

15%

10%

5%

0% AB

C

D

E

F

G

H

I

K

M

N

O

S

T

U

W

X

Län

Figur 29. Andel deltagare i aktiviteterna enskild rådgivning (EK, EP) och grupputbildning (K, V, R) i förhållande till det totala antalet lantbruksföretag i respektive län inom kompetensområde 4 åren 2004 och 2005.

35

Kostnad per lantbruksföretag Figur 30 visar den genomsnittliga medelsåtgången per lantbruksföretag i respektive län.

Kr/Lantbruk 250

2004 200

2005

150

100

50

0 AB

C

D

E

F

G

H

I

K

M

N

O

S

T

U

W

X

Län

Figur 30. Länens genomsnittliga kostnader per lantbruksföretag inom kompetensområde 4 åren 2004 och 2005.

3.4.2 Organisationer Som ett komplement till länsprogrammen beviljades följande organisationer medel för verksamhet inom kompetensområdet: Sveriges Lantbruksuniversitet, Svenska Djurhälsovården AB, Fåravelsförbundet och Lantbrukarnas Riksförbund.

Tabell 11 visar organisationernas kostnader för genomförd verksamhet, fördelad på aktivitet.

Tabell 11. Verksamhet, genomförd av organisationer inom kompetensområde 4 åren 2004 och 2005.

Aktivitet Fortbildn.kurs Infomaterial Kurs Övrig aktivitet Summa

Aktivitets kod F I K Ö

Deltagare Utb.belopp 2005 (kr) 2005 30 156 700 1 093 574 494 198 689 193 308 524 1 642 271

Deltagare 2004 6 184 190

Utb.belopp (kr) 2004 39 851 519 894 52 720 273 329 885 794

Organisationerna beviljades totalt ca 2,2 miljoner kr för verksamhetsåret. Det innebär att utnyttjandegraden var ca 75 %.

Den redovisade fortbildningen avser utbildning av rådgivare i ”Skötsel för Djurvälfärd och Ekonomi” i Svensk Mjölks regi. Kurserna var utbildning av fjäderfäproducenter, anordnade av Svensk Fågel och SFS Svenska Ägg.

36

Informationsmaterialet är bl.a.: •

”Optimal välfärd och hälsa för kalvar” och ”Golv för bättre välfärd hos mjölkkor” från JBT på SLU

•

Faktabladen ”Lastning, transport, bedövning och slakt av kyckling och kalkon” och ”Fodermedel till slaktkyckling” från Svensk Fågel

•

”Avlivning av häst” från LRF och

•

”Vård och omvårdnad av späda grisar” och ”Smittskydd på gårdsnivå” från Svenska Djurhälsovården AB

•

”Tillsyn av betande djur” från Hushållningssällskapet Väst

3.5 Energihushållning i växthus Under 2005 betalade Jordbruksverket ut drygt 240 000 kr till kompetensområde 5 via länsprogrammet i Västra Götaland vilket var en minskning med 10 % sedan 2004.

Verksamheten bestod av enskild rådgivning, kurser, expertmedverkan och samordning.

Kostnadsfördelningen syns i tabell 12. Totalt var det 72 deltagare 2005 vilket var en minskning med 27 % sedan 2004.

Initiativet till rådgivningarna har kommit från odlarna och någon uppsökande verksamhet har inte gjorts. Den genomsnittliga kostnaden för enskild rådgivning plan ökade med 9 % mellan åren 2004 och 2005 från 4 997 kr till 5 439 kr.

Tabell 12. Genomförd verksamhet inom länsprogrammet i Västra Götalands län kompetensområde 5 åren 2004 och 2005.

Aktivitet Ensk. rådgivning, kort Ensk. rådgivning, plan Kurs Expertmedverkan Samordning Summa

Aktivitetskod EK EP K X S

Deltagare 2005 41 31

72

Deltagare Utb.belopp 2004 (kr) 2004 2 887 223 014 44 219 868 9 115 53 32 360 5 000 9 482 9 727 241 611 99 267 842

Utb.belopp (kr) 2005

3.6 Tvärvillkor 3.6.1 Länsstyrelserna Det var bara länsstyrelserna som kunde ansöka om medel för aktiviteter inom kompetensområde 6 under 2005. Dock har flera länsstyrelser i sin tur anlitat olika rådgivningsorganisationer i verksamheten. Tabell 13 nedan visar omfattningen av den verksamhet som genomfördes under 2005. Trots att detta var första året med tvärvillkorsutbildning och trots att verksamheten inte kunde startas upp förrän i mars månad så nådde länsstyrelserna drygt 8 000 deltagare.

37

Till skillnad från övriga kompetensområden omfattar tvärvillkorsutbildningen ingen enskild rådgivning och inga demonstrationsodlingar eller demonstrationsgårdar. Under 2005 genomfördes alla godkända aktivitetstyper utom studiecirkel (C).

Tabell 13. Genomförd verksamhet inom länsprogrammen för kompetensområde 6 år 2005.

Aktivitet

Aktivitetskod

Kurs Fullständig tvärvillkorskurs Nyhetsblad, artiklar Studieresa Fält & gårdsvand.

Expertmedverkan Marknadsför. Uppföljn. Samordn.

Summa

K KTV N R V X MUS

Deltagare 2005 1 623 5 423 38 1 133

8 217

Utb. belopp (kr) 2005 888 015 3 494 794 414 222 39 682 519 166 494 004 546 291 6 396 174

Figur 31 visar verksamheten per län i miljoner kronor under 2005. Utnyttjandegraden var i genomsnitt 55 %, men varierade mellan 0 % och 108 % mellan olika län. Det låga utnyttjandet berodde troligen på att 2005 var första året med det här kompetensområdet.

Verksamheten kom igång sent vilket delvis kan ha berott på sena besked om gällande regler samt att fortbildning för rådgivarna kunde genomföras först i februari månad.

Mkr 1,8 1,6

2005 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 AB

C

D

E

F

G

H

I

K

M

N

O

S

T

U

W

Figur 31. Länens verksamhet i miljoner kr (Mkr) inom kompetensområde 6 år 2005.

38

X

Län

Antal deltagare i förhållande till antalet lantbruksföretag 14 % av lantbruksföretagen deltog i verksamheten inom kompetensområde 6.

Drygt 14 % av lantbruksföretagen deltog i någon av aktiviteterna fullständig tvärvillkorskurs, kurs, fält- och gårdsvandring eller studieresa. Flera län lyckades locka mer än en fjärdedel av jordbrukarna till dessa gruppaktiviteter.

35%

2005 30%

25%

20%

15%

10%

5%

0% AB

C

D

E

F

G

H

I

K

M

N

O

S

T

U

W

X

Län

Figur 32. Antal deltagare i grupputbildning (KTV, K, V, R) i förhållande till det totala antalet lantbruksföretag i respektive län, kompetensområde 6 år 2005.

39

Kostnad per lantbruksföretag Kostnaden per lantbruksföretag var i snitt 123 kronor.

I figur 33 har länsstyrelsernas totala kostnader för kompetensområde 6 under 2005 delats med det totala antalet lantbruksföretag i länet. Kostnaden per lantbruksföretag varierar mellan 0 och 282 kronor. Den genomsnittliga kostnaden 123 kronor per företag är beräknad på de län som alls genomfört några aktiviteter.

Kr/Lantbruk 300

2005 250

200

150

100

50

0 AB

C

D

E

F

G

H

I

K

M

N

O

S

T

U

W

X

Län

Figur 33. Länens kostnader i genomsnitt per lantbruksföretag inom kompetensområde 6 år 2005.

40

4 Länens och organisationernas verksamhet Allmänna synpunkter Efter varje verksamhetsår upprättar länsstyrelser och organisationer en samlad redovisning för att Jordbruksverket ska få en inblick i den genomförda verksamheten och för att få en uppfattning om vad Jordbruksverket kan göra för att hjälpa till.

För länsstyrelserna utökades verksamheten under 2005 med ett nytt kompetensområde; tvärvillkorsutbildningen. Den har mottagits litet olika i länen. Några tycker att det har gått trögt att införa den och några har fått positiva gensvar av lantbrukare som uppskattat helheten i kurserna. Några län menar att intresset blir större när man inser hur okunskap kan inverka på direktstöden.

En annan fråga handlade om utvärdering av länsprogrammet. Vissa punktinsatser har gjorts bl. a gällande åtgärdsplaner och Greppa Näringen. I övrigt nöjer sig länen med den utvärdering Kinnmark Information sammanställer.

För vissa organisationer och för föreningar för utrotningshotade husdjursraser upplevs Jordbruksverkets regler som byråkratiska och krångliga. Föreningar som vill arbeta ideellt för att få bidraget att räcka till den viktiga informationsverksamheten önskar att pengarna skulle kunna betalas ut som ett schablonbelopp.

Svaren på Jordbruksverkets frågor om hur 2005 års KULM-verksamhet genomförts redovisas nedan under respektive kompetensområde. Alla frågor har dock inte besvarats eller kunnat besvaras.

4.1 Biologisk mångfald och kulturmiljövärden 4.1.1 Länsstyrelser Hur har verksamheten bedrivits för att uppnå miljömålen?

Många länsstyrelser pekar på KULMs och Levande Landskaps betydelse för att uppfylla såväl regionala som nationella miljömål. En tredjedel av länen poängterar särskilt KULMs betydelse för delmålet om slåtterängar. På flera håll i landet menar man också att detta är det miljömål som är svårast att nå. I samband med att länsstyrelserna ordnar kurser, särskilda slåtterdagar samt enskild rådgivning försöker de hitta såväl potentiella ängar som människor som kan och vill sköta ängarna.

Vidare anser några län att det regionala målet för betesmarker troligen kommer att nås men att även detta delmål behöver draghjälp från KULM genom kurser samt enskild rådgivning och då främst om restaurering av betesmarker. Några länsstyrelser har riktat in kurser och rådgivning till gruppen häst- och fårägare som anses vara en viktig målgrupp för att fler betesmarker ska betas. Hos grupperna häst- och fårägare har man även sett behovet av kunskap om såväl betesmarker som djurhälsa.

När det gäller delmålen om småbiotoper och kulturbärande landskapselement har man i några län inriktat sig på enskilda rådgivningar för att nå målen. I skötselplanen har rådgivarna då skrivit om betydelsen av skötsel av småbiotoper och landskapselement. Skötsel av landskapselement har även varit kurstema i flera län.

41

Beträffande delmålet om växtgenetiska resurser är det främst rådgivare på länsstyrelser i norra delen av KULMs målområde som har haft kurser i trädgårdshistoria, beskärning av gamla fruktträd, demonstrationsodling samt studiecirkel om odlad mångfald.

Senast år 2005 skulle det finnas ett program för hur kulturhistoriskt värdefulla ekonomibyggnader kan tas tillvara. Inom KULM har såväl grundläggande som mer djupgående kurser i byggnadsvård genomförts samt kurser om odlingslandskapets byggnadstyper och värdet av dessa.

Vilka prioriteringar har gjorts?

I samtliga län har åtgärdsplaner för tilläggsersättning för miljöersättningen för betesmarker och slåtterängar fortfarande högsta prioritet inom kompetensområde 1. Åtgärdsplanerna tar också mycket tid och resurser i anspråk varför andra aktiviteter ofta får stå tillbaka. Några län önskar ändring på detta i kommande landsbygdsprogram så att de får större möjlighet att själva välja vilken verksamhet som de vill satsa på. Många län försöker dock att även prioritera annan enskild rådgivning än åtgärdsplaner. På flera håll står lantbrukare i kö för en skötselplan. I kursverksamheten har slåtterängar prioriterats, men även kulturmiljöer, ”lär känna din by” och får har lyfts fram.

Har länsprogrammet utvärderats?

Tre län har utvärderat åtgärdsplanerna. Något län har utvärderat huruvida trädstämplingen har haft någon effekt och ytterligare ett par län har utvärderat enskilda aktiviteter. Fyra län säger att de har haft nytta av Kinnmarks utvärderingar men att de inte gjort någon annan utvärdering.

Ungefär hälften av länen har inte gjort någon form av utvärdering av länsprogrammet vilket dels beror på tidsbrist och dels på kunskapsbrist om hur en utvärdering ska göras.

Hur fungerar samverkansregionerna?

Inom kompetensområde 1 fungerar samverkansregionerna överlag bra. Vissa samverkansregioner har regelbundna träffar och gemensamma kurser. Andra regioner nöjer sig med tips och råd via telefon- och mejlkontakt.

Hur fungerar Jordbruksverkets stödjande verksamhet?

Det centrala informationsmaterialet?

Broschyrserien Biologisk mångfald och variation i odlingslandskapet uppskattas av såväl lantbrukare som rådgivare på länsstyrelserna. Ett län efterfrågar informationsmaterial med än högre detaljeringsnivå som främst ska användas av rådgivarna.

Det centrala utbudet av fortbildning?

Utbudet av fortbildning anses vara bra. Tid och resurser medför dock att länen inte kan delta i önskad omfattning. När det gäller fortbildningskurserna önskar ett par län att fler kurser ska läggas i Mellansverige och att Jordbruksverket ska sprida information om kurser som andra myndigheter anordnar.

42

4.1.2 Organisationer Under 2005 fick 15 föreningar för bevarande av utrotningshotade husdjursraser samt SLU, Institutionen för naturvårdsbiologi, Svensk mjölk AB och Hushållningssällskapens service AB medel beviljade från kompetensområde 1.

Många av bevarandeföreningarna, t.ex. Föreningen Finullsfåret, Föreningen Gotlandskaninen och Föreningen Allmogekon, har använt KULM-medel till medlemstidningar. Föreningen Nordsvenska hästen har tagit fram en rasstambok med hjälp av KULM-medel. Flera föreningar har också genomfört telefonrådgivningar, gårdsbesök och deltagit på avelskonferens. När det gäller kontakterna med Jordbruksverket tycker flera föreningar att dessa fungerar bra. Överlag önskar föreningarna dock mindre byråkrati, att ersättning ska ges för genbanksarbete, att de ska få ersättning även för ideellt arbete samt att Jordbruksverket tar fram riktlinjer för ersättning till funktionärer och riktlinjer för gårdsbesök.

Hushållningssällskapens service AB tog fram artiklar om bl.a. skötsel av våtmarker och trädor för att gynna biologisk mångfald. Svensk mjölk AB producerade ett informationsmaterial om biologisk mångfald på mjölkgården.

SLU, Institutionen för naturvårdsbiologi, fick KULM-medel för odling av sju allmogeåkrar. Äldre sorters grödor odlades tillsammans med hotade åkerogräs i Småland, Gotland, Halland (två st.) Uppland, Västmanland och Värmland. Odlingarna sågs av många människor. De visades upp som inspirerande exempel för lantbrukare hur man i sin odling kan främja hotade åkerogräs.

SLU tipsar om att Jordbruksveket skulle kunna göra en insats för arbetet med bevarande av åkerogräsen genom att lyfta fram dem i en särskild kampanj.

4.2 Miljökänsliga områden Hur har verksamheten bedrivits för att nå de nationella miljökvalitetsmålen alternativt de egna regionala miljömålen som angetts i länsprogrammet?

Det är enbart en länsstyrelse som i redovisningen har beskrivit hur man har bedrivit verksamheten för att nå de nationella miljökvalitetsmålen eller de egna regionala miljökvalitetsmålen. Länsstyrelsen har i detta fall beskrivit hur man har riktat sig mot särskilda driftsinriktningar inom målgruppen eller särskilda geografiska eller sakmässiga områden för att nå specifika miljökvalitetsmål. Några länsstyrelser har hänvisat till att man har bedrivit verksamheten enligt planeringen och att kopplingen till nationella eller regionala miljökvalitetsmål gjordes under planeringen. Ytterligare några länsstyrelser har beskrivit hur verksamheten har uppnåtts i förhållande till de operativa målen.

Hur har verksamheten prioriterats inom respektive kompetensområde och vad är skälen till prioriteringarna?

De flesta länsstyrelser skriver att de gör prioriteringar i verksamheten men många har inte närmare beskrivit vad som styr prioriteringarna. Ett par länsstyrelser har uppgett att de styr prioriteringarna efter aktiviteternas bidrag till uppfyllelsen av miljökvalitetsmålen, efterfrågan och behov. Någon länsstyrelse har tagit upp att de prioriterar sådana aktiviteter som rör grödor som är viktiga för länet. Flera länsstyrelser skriver att de prioriterar enskild rådgivning eftersom de anser att det i många fall är det bästa sättet för att skapa förståelse och få en förändring till stånd.

43

De län som är med i projektet Greppa Näringen uppger överlag att de prioriterar projektet och de län som gick in i Greppa Näringen under 2005 skriver att de har prioriterat det i mycket hög utsträckning eftersom de har velat få igång projektverksamheten ordentligt. Ett par länsstyrelser har uppgett att yttre faktorer som ex. stormen Gudrun och införandet av gårdsstödet har påverkat prioriteringarna eftersom det arbetet har prioriterats högre både av länsstyrelserna och rådgivningsorganisationerna och därmed har lett till att färre personer har kunnat utföra KULM-aktiviteter.

Har någon del av länsprogrammet utvärderats?

Ingen länsstyrelse har skrivit att de har utvärderat länsprogrammet eller enstaka kompetensområden däremot har några länsstyrelser utvärderat grupper av aktiviteter, exempelvis växtnäringsbalanser, och enskilda aktiviteter som exempelvis en specifik kurs eller fältvandring.

Hur har arbetet i samverkansregionen påverkat KULM-verksamheten i det egna länet?

De flesta samverkansregioner hjälper varandra med idéutbyte och tips på aktiviteter och föreläsare. Några samverkansregioner ordnar gemensamma kurser och demonstrationsdagar när det är möjligt, ibland är det svårt för lantbrukarna att åka för långt. En samverkansregion gör gemensam upphandling av vissa aktiviteter.

Hur fungerar Jordbruksverkets stödjande verksamhet?

Den regionala rådgivningsverksamheten inom områdena växtnäring och växtskydd De flesta länsstyrelser uppger att den regionala rådgivningsverksamheten fungerar bra och att de får den hjälp och information de behöver. Någon länsstyrelse skriver att de kanske utnyttjar den regionala rådgivningsverksamheten för lite och ett annat län beskriver att den regionala rådgivningsverksamheten inte kommer deras län till godo.

Det centrala informationsmaterialet Ett par län skriver att de är mycket nöjda med det centrala informationsmaterialet, ett län skriver att det är lite väl mycket material. Ett par län skriver att materialet på växtnäringssidan behöver uppdateras om det som rör regelverk och ytterligare ett län efterfrågar mer material riktat enbart till rådgivare.

Det centrala utbudet av fortbildning De flesta länsstyrelser har inte skrivit något om det centrala utbudet av fortbildning men av de länsstyrelser som har gjort det är alla nöjda. Ett par länsstyrelser skriver att det centrala utbudet av fortbildning blir väl tillgodosett med de kurser och aktiviteter som genomförs inom Greppa Näringen.

Det administrativa stödet De flesta länsstyrelser är nöjda med det administrativa stödet. Ett par länsstyrelser har däremot pekat på behovet att mer hjälp med tolkning av KULM-regelverket och vilka aktiviteter som kan godkännas. Ett par län skriver att VUID är för otympligt och några länsstyrelser påpekar också att de vill att VUID ska vara mer användbart.

44

4.2.1 Organisationer Vilka av målen från ansökan har uppnåtts?

Organisationerna inom kompetensområde 2 uppger att de har fullgjort de flesta av sina åtaganden. Några aktiviteter har dock inte utförts bl.a. på grund av personalomsättning och att man inte till fullo fick de ansökta medlen.

Har årets verksamhet utvärderats och vad har detta resulterat i?

Organisationerna har inte gjort någon utvärdering i någon större utsträckning av den egna verksamheten inom KULM. LRF uppger dock att utvärdering av verksamhet inom Säkert Växskydd ingår i NUI-undersökningar som görs årligen.

Organisationerna menar att aktiviteterna har kompletterat andra aktiviteter riktade mot lantbrukarna. Frågor om bekämpningsmedelshantering och växtnäringsproblematik har kunnat integreras och man har också kunnat fördjupa sig på dessa områden. Inom trädgårdsområdet finns ett stort behov av kunskap och rådgivning för att bättre styra vattenoch växtnäringstillförsel samt att omhänderta dräneringsvatten från växthus. Rådgivningen har varit inriktad på detta men behöver fortsätta att förmedla inhemska erfarenheter inom detta område. Inom tomatodlingen har rådgivning om frågeställningar om gråmögel varit mycket uppskattad.

För att minska användningen av retardationsmedel för prydnadsväxter är rådgivning om andra sätt att åstadkomma önskade plantor viktig. Dock verkar inte alla företag vara mogna för att tillämpa dessa metoder utan behöver ytterligare information. Att diskutera möjligheterna hos den enskilde odlaren på ett konkret sätt är viktigt i detta arbete.

Miljödatabasen som drivs av LRF konsult har blivit enklare för enskilda odlare att själv gå in på Internet och utnyttja. Ytterligare rådgivning behövs för att stimulera en aktivare användning och koppla resultatet till konkreta åtgärdsförslag. Intresset från odlare har vid kurser om effektiv bekämpning inom fruktodling visat sig vara stort och det finns efterfrågan om ytterligare kursaktiviteter i detta ämne.

Hur kompletterar KULM-verksamheten organisationens övriga verksamhet?

Grön Produktion anser att kurser inom kompetensområdet kompletterar deras övriga kurser som berör riskanalys och marknadsföring av mervärden. Svensk Mjölk anser att den egna rådgivarkompetensen har höjts inom miljöområdet och att detta sedan förs vidare till lantbrukarna.

Hur kan Jordbruksverket hjälpa till för att göra verksamheten bättre?

Grön Produktion ser gärna att Jordbruksverket bistår med informationsmaterial och kursmaterial inom bekämpningsmedels- och växtnäringsområdena. Kurser med vattenkvalitetstema skulle uppskattas. Det skulle vara bra om Jordbruksverkets rådgivare tog kontakt och erbjöd sig t.ex. att föreläsa inom sina specialområden samt listade aktuella kontaktpersoner. Svensk Mjölk efterlyser att vissa material ska tryckas i Jordbruksverkets egen skriftserie så att man då också får med verkets egen kompetens på området. LRF menar att det är viktigt att de aktiviteter som utförs inom KULM genomförs i samverkan med berörda aktörer och menar att Säkert Växtskydd passar väl in i LRF: s övriga verksamhet.

Frågan att utnyttja och utveckla samarbetet med Jordbruksverket tas kontinuerligt upp inom Svenskt Växtskydd.

45

Hur uppfattas Jordbruksverkets stödjande verksamhet?

Svensk Mjölk tycker att Jordbruksverkets stödjande roll fungerar bra. Grön Produktion upplever Jordbruksverkets stödjande verksamhet positiv, men det är problematiskt att nå ut i Norrlandslänen eftersom KULM-medel inte kan användas där.

Används Jordbruksverkets regionalt placerade rådgivare?

Grön Produktion har kontakt med flera typer av rådgivare från Hushållningssällskapen, länsstyrelser, Jordbruksverket m.m. De skulle dock vilja ha mer information om Jordbruksverkets nyanställda rådgivare/resurspersoner och deras specialområden, samt på vilket sätt Jordbruksverkets rådgivare kan hjälpa till. Svensk Mjölk utnyttjar framförallt kontakterna med Jordbruksverket inom Greppa Näringen. LRF anser att Jordbruksverkets regionalt placerade rådgivare är ett viktigt nätverk för Säkert Växtskydd och de kan få tillgång till informationsmaterial över nätet att använda i detta arbete. Jordbruksverkets rådgivare är även viktiga bollplank vid framtagande av informationsmaterial.

4.3 Ekologisk produktion 4.3.1 Länsstyrelser Hur har verksamheten bedrivits för att uppnå miljömålen?

Som ett led i att uppnå miljömålen, framförallt nämns En giftfri miljö och Ett rikt odlingslandskap men även Ingen övergödning, har de flesta länsstyrelser haft som mål att öka, bibehålla och förbättra den ekologiska produktionen i länet. Tyngdpunkten har legat på lite olika delar i olika län.

Vissa länsstyrelser har lagt tyngdpunkten på att öka kunskapen hos de ekologiska producenter som redan finns, antingen genom enskild rådgivning eller genom olika gruppaktiviteter.

Några andra har satsat på rådgivning till både konventionella och ekologiska brukare för att stimulera till omläggning respektive förbättring. Ytterligare några andra har haft ett brett utbud av aktiviteter för att kunna erbjuda något till alla. En länsstyrelse anger att de har långt kvar till måluppfyllelse och har i stor omfattning riktat sig till konventionella brukare t.ex. genom att skicka ut kursprogram till samtliga lantbrukare i länet och delta med monter på t.ex. en fältdag.

Lite mer specifika åtgärder som vidtagits inom verksamheten för att uppnå miljömålen är t.ex. att betona vikten av förebyggande djurhälsovård för att minska kemikaleanvändningen, diskutera miljöeffekter av ekologiskt lantbruk på kurser för nytillkomna ekologiska lantbrukare, lyfta fram växtnäringsfrågorna inom ekologisk produktion genom att göra reklam för Greppa Näringen på t.ex. kurser. Ett län har satsat på att skapa en dialog med målgruppen för att lättare kunna nå fram med budskap kring och få acceptans för miljömålen.

När det gäller måluppfyllelsen anger ett flertal länsstyrelser att de regionala målen för ekologisk produktion, beträffande åkerareal, kunnat nås eller att den ekologiskt odlade arealen åtminstone ökat. Några få länsstyrelser hänvisar även till de regionala målen för ekologisk djurproduktion, som inom vissa produktionsgrenar har kunnat uppnås.

Vilka prioriteringar har gjorts?

De flesta länsstyrelser anger att vissa aktiviteter, produktionsgrenar eller aktiviteter prioriterats under 2005 men vad som prioriterats varierar väldigt mycket mellan länen. Några länsstyrelser har valt ett brett utbud av aktiviteter för att det ska finnas något för alla.

46

Ett flertal län prioriterade enskild rådgivning. Förklaringen till detta varierar. Det handlar bland annat om att ge möjlighet för alla som funderar på att lägga om till ekologisk produktion ett gott råd på vägen, att det personliga mötet ger störst möjlighet till förändring, att det ger möjlighet för lantbrukarna att diskutera krångliga regler i lugn och ro samt att införandet av gårdsstödet innebär att rådgivning efterfrågas i större utsträckning av lantbrukare för att se över om ekologisk produktion är ett alternativ för företaget. Några rapporterar däremot att de märkt en låg efterfrågan på individuell rådgivning och har istället satsat på studieresor och kurser. Den låga efterfrågan på enskild rådgivning förklaras delvis med stormen Gudrun och delvis med dålig marknad för ekologiska produkter i dessa län.

En länsstyrelse har lagt tyngdpunkten på fält- och gårdsvandringar eftersom det efterfrågats i länet och några andra har prioriterat fördjupad kunskap hos etablerade producenter t.ex. deltagardriven forskning istället för mer grundläggande utbildning.

Förutom satsningarna på olika aktiviteter har vissa län även satsat på specifika produktionsgrenar som t.ex. grovfoderodling, vallfröodling, lammproduktion eller odling av energi.

Har länsprogrammet utvärderats?

Få län har gjort någon utvärdering av länsprogrammet utöver den utvärdering av kurser och enskild rådgivning som görs centralt, se kapitel 6.2. Enstaka aktiviteter utvärderas ibland för sig och något län brukar göra ”on-the-spot-kontroller” av externa aktörers verksamhet. Något län har gjort en viss uppföljning i samband med framtagande av en rapport om länet och ett annat län har lagt ut på uppdrag att sammanställa de enskilda rådgivningarna för att kunna få ett samlat grepp om dem. Något län följer även förändringarna i ansluten areal i miljöersättningen och certifierad areal inom KRAV men tycker att det är svårt att koppla förändringarna direkt till KULM.

Hur fungerar samverkansregionerna?

Många län är positiva till samarbetet över länsgränserna och har haft regelbunden kontakt med samverkanslänen ofta genom telefonmöten och fysiska träffar. Det handlar om att utbyta idéer, erfarenheter, samordna upphandlingar och effektivt utnyttja resurserna (exempelvis utbyta tidningsartiklar, kursinbjudningar samt utnyttja samma föreläsare). Vissa länsstyrelser har haft mer begränsat samarbete med samverkanslänen. Något län tror att det kan utvecklas mer och något annat län uppger att viss aktivitet genomförts med andra län än samverkanslänen.

Hur fungerar Jordbruksverkets stödjande verksamhet?

Den regionala rådgivningsverksamheten Många län berömmer den regionala rådgivningsverksamhet som finns inom KULM och tycker att den har en viktig funktion. De regionala rådgivarna anses vara bra bollplank och en värdefull informationskanal. Flera länsstyrelser beskriver rådgivarna som väl informerade om vad som händer och mycket kunniga på sina respektive områden. De svarar snabbt på frågor och vidareförmedlar synpunkter. Ett uppskattat inslag är telefonmöten som den regionala rådgivaren tar initiativ till. Några län lyfter även fram den nya tjänst inom ekologisk trädgårdsodling som tillsattes under året och som blev väldigt uppskattad.

47

Jordbruksverkets informationsmaterial Materialet inom ekologisk produktion anses av länen som omfattande, informativt och mycket användbart. En länsstyrelse beskriver ekobreven och potatisbreven som uppskattade och informativa. Det lyfts även fram det positiva med att informationsmaterialet även finns tillgängligt som pdf-Fil. på Internet. Informationen om nya informationsmaterial har fungerat bra och utskick av visningsexemplar uppskattas. Beställning av material verkar också ha fungerat bra. Det önskas dock en förbättring av publikationslistan på webben. Något län tycker att utbudet av informationsmaterial är lite övermäktigt och något annat län frågar sig om allt verkligen kommer till användning.

Jordbruksverkets utbud av fortbildning för rådgivare Utbudet av kurser inom ekologisk produktion anses lagom stort, bra och aktuellt av flertalet län. Kurserna anses även mycket värdefulla och givande. Något län menar att de kursönskemål som rådgivare har framfört i regel har beaktats och förverkligats.

Något län tror att fortbildningsverksamheten kan göras bättre genom samarbete med Greppa Näringen eftersom många rådgivare är aktiva inom både kompetensområdet 2 och 3. Ett län tycker att kurserna om växtodling är svåra att tillämpa just i deras län och att kurserna borde innehålla mer tillämpning av forskningsresultaten. Fler kurser via telebildsändning är ett annat förslag. Många kurser prioriteras bort på grund av lång resväg. Någon önskar även att Jordbruksverket ska annonsera om kurserna i tid och vill ha planeringen minst sex månader i förväg.

4.3.2 Organisationer Inom kompetensområde 3 beviljades organisationerna till övervägande del medel för specifika aktiviteter. De flesta organisationerna utvärderar därför inte KULM-verksamheten som helhet utan sina aktiviteter separat.

Två organisationer fick medel för telefonrådgivning om fågel respektive köttproduktion. En kurs om ekologisk produktion som påbörjades 2004 avslutades under året. Flera nyhetsblad och artiklar om ekologisk produktion har skrivits och webbsidor har uppdaterats med hjälp av KULM-medel. Liksom tidigare år finansierades tidningarna ”Forskningsnytt om ekologiskt lantbruk i Norden” och ”Ekologiskt lantbruk”. Två organisationer har producerat rapporter om slaktstatistik respektive svenskt proteinfodermedel. SLU anordnade en större konferens om ekologiskt lantbruk som delfinansierades med KULM-medel. KULM-medel har också finansierat arbete med inmatning av data i en databas för ekologiskt frö och ett möte om ekologisk rådgivning.

De aktiviteter som beviljades medel har i stort sett genomförts som planerat och måluppfyllelsen är därmed god.

Verksamheten som finansieras med KULM-medel kompletterar övrig verksamhet i organisationen. De enskilda aktiviteterna har hjälpt till att öka fokus och kunskap kring frågorna. Ökat fokus och ökad kunskap kring miljöfrågorna förstärker rådgivarnas kompetens.

En organisation tycker att man borde kunna utnyttja Jordbruksverkets kompetens för att trycka en del informationsmaterial i Jordbruksverkets egna skriftserier. Man anger att det är pressad lönsamhet i mjölkbranschen och att det är bra att även andra aktörer hjälper till och håller fokus på miljöfrågor.

En organisation har vidareutvecklat ett uppskattat informationsmaterial som funnits flera år och ser ytterligare intressanta utvecklingsmöjligheter. Man anger även att det finns tendenser 48

till att allt fler söker information via nätet.

En organisation anger att aktiviteterna som finansieras med KULM-medel är viktiga i deras arbete med att informera om organisationen. De ser en möjlighet att utveckla verksamheten samt att öka kontakten med nya odlare. Man önskar sig dock mindre byråkrati kring ansökningar och uppföljning, som tar mycket tid av den lilla verksamhet som bedrivs. En annan organisation har uttryckt önskemål om att en större andel av KULM-medlen skulle gå till de centrala organisationerna och en mindre andel till länsstyrelserna, att organisationerna skulle kunna göra ännu mer om de fick mer pengar.

4.4 Ökad djurvälfärd 4.4.1 Länsstyrelser Hur har målen i länsprogrammet uppnåtts?

De flesta länen har genomfört planerad verksamhet i den utsträckning som beviljade resurser medgett. Det innebär att kurser och enskild rådgivning genomförts och att man därigenom nått ut till många lantbrukare och andra djurskötare. Antalet deltagare i olika aktiviteter har ökat med 1 418 personer till 5 545 år 2005 (Tabell 10). Det kan tolkas som ett tecken på att verksamheten kommit igång, blivit känd bland målgruppen och därmed närmat sig och kanske nått det mål som sattes för år 2005.

Många län har påpekat att verksamheten inom kompetensområdet bidrar till arbetet mot miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap och En giftfri miljö.

Vilka prioriteringar har gjorts?

Verksamhet har huvudsakligen bedrivits inom de områden som prioriterades i Jordbruksverkets anvisningar. Även i år, liksom föregående år, har kurser om fårens skötsel, utfodring och inhysning efterfrågats och rönt stort intresse i många län. Av länens rapporter framgår att verksamheten i stor utsträckning är styrd av målgruppens efterfrågan. Efterfrågan har alltså många gånger avgjort vilka ämnesområden som prioriterats.

Hur kan KULM-verksamheten bli bättre?

Verksamheten inom kompetensområdet kan och behöver utvecklas vidare. Någon har föreslagit att fortbildningen bör planeras tillsammans med representanter för länsstyrelserna.

Kanske skulle en referensgrupp formeras för att även planera för verksamheten inom kompetensområdet i stort?

Har verksamheten utvärderats?

Någon annan utvärdering än den obligatoriska via Kinnmarks har inte rapporterats. Från några län påpekas svårigheten att utvärdera effekten av KULM på djurens välfärd.

Hur fungerar Jordbruksverkets stödjande verksamhet?

De personer ute i länen som arbetar med KULM anser att de får det stöd de behöver från Jordbruksverket. Det anses också vara relativt lätt att få kontakt med de personer man söker.

49

Jordbrukets informationsmaterial Det informationsmaterial som framställts hittills har uppskattats. Önskemål har framförts om vissa nya publikationer.

Jordbruksverkets utbud av fortbildning för rådgivare Den fortbildning som erbjudits har uppskattats av rådgivarna. Som påpekats ovan bör kanske planeringen av fortbildning förbättras. Det påpekas också vikten av att fortbildningstillfällen annonseras i god tid.

4.4.2 Organisationer De organisationer som lämnat synpunkter anger att KULM utgör ett värdefullt komplement till deras ordinarie verksamhet. Det är särskilt viktigt för organisationer med små ekonomiska resurser. KULM-medel ger dem möjlighet att producera informationsmaterial och anordna kurser som annars skulle ha blivit alldeles för kostsamma för målgruppen.

Någon organisation har dock uttryckt missnöje med att länsstyrelserna utnyttjar framställt material utan att organisationen blivit tillfrågad. Material, som framställts inom KULM, ska kunna utnyttjas av hela målgruppen utan kostnad. Den irritation som uppstått kan förhoppningsvis undvikas med hjälp av en förbättrad kommunikation mellan berörda parter.

4.5 Energihushållning i växthus Hur har målen i länsprogrammet uppnåtts?

Rådgivningen inom energihushållningen sker helt på initiativ från odlarna och har lett till 41 rådgivningar under året. Förslag på kostnadseffektiva besparingsåtgärder har kunnat lämnas i de flesta fall. Rådgivningen blir än mer aktuell framöver med övergång till biobränsle.

Kompetensområde 5 - Energihushållning i växthus - bedrivs av länsstyrelsen i Västra Götaland. Rådgivning och kurser om energihushållning ska vara tillgängliga för växthusföretag i hela landet utanför mål 1-området.

4.6 Tvärvillkorsutbildning 4.6.1 Länsstyrelser Hur har verksamheten bedrivits för att uppnå miljömålen?

Denna fråga är inte direkt relevant för tvärvillkorsutbildningen. Den har inte i första hand syftet att bidra till att miljömålen uppfylls. Verksamheten berör förvisso flera miljömål, men handlar främst om efterlevnaden av regler inom områdena miljö, livsmedelssäkerhet, djurskydd och djurhälsa.

Vilka prioriteringar har gjorts?

Flera län har sett behov av att testa vilket kursupplägg som fungerar bra och sondera intresset bland brukarna. Många har utnyttjat aktiviteten expertmedverkan (X) för att väcka intresse för de fullständiga tvärvillkorskurserna (KTV). En majoritet av länen har satsat främst på fullständiga tvärvillkorskurser. Detta gjorde de för att så många brukare som möjligt skulle få information om samtliga tvärvillkor utan att behöva gå på flera olika kurser.

50

Hur brukarna mottagit detta nya område skiljer sig mycket mellan länen. Det finns dels län som rapporterar om oväntat stort intresse för tvärvillkorsutbildningen och län som har upplevt mycket svagt intresse för verksamheten.

Har länsprogrammet utvärderats?

Eftersom verksamheten startades upp under 2005 så var det för tidigt för att göra någon utvärdering utöver den som sköts av Kinnmark Information AB.

Hur fungerar samverkansregionerna?

Flera län har särskilt uppskattat att Örebro, Värmlands och Kronobergs län på ett tidigt skede delade med sig av PowerPoint-underlag till kursverksamheten. Detta underlättade förberedelserna för många kursledare. De flesta län har i övrigt haft enstaka telefonmöten där de utbytt idéer om verksamheten.

Hur fungerar Jordbruksverkets stödjande verksamhet?

Det centrala informationsmaterialet?

Broschyren God miljö för gårdens stöd uppfattas som överskådlig och bra. Den borde uppdateras och skickas ut med SAM-utskicket varje år. Pärmen med lärarhandledningar har varit ett bra stöd i verksamheten. Det fungerar bra att uppdateringar distribueras via e-post.

Det är viktigt att även fortsättningsvis ha tydliga markeringar av ändringar i lärarhandledningarna samt en fungerande versionshantering.

Det centrala utbudet av fortbildning?

De kurser som erbjudits har varit bra. Flera län nämner särskilt kursen Praktisk pedagogik som en lyckad satsning. Framöver önskar sig enstaka län mer specialinriktade kurser, dvs. kurser som tar upp enstaka tvärvillkor.

Flera län har också påtalat att de efterfrågar bättre samordning mellan de inblandade myndigheterna. Det handlar både om att samtliga myndigheter borde ge besked om gällande regelverk i tid och att olika myndigheter inte borde ge olika besked i en och samma fråga.

51

5 Jordbruksverkets verksamhet För att på olika sätt stödja KULM-verksamheten har Jordbruksverket en central samordningsfunktion samt en regional organisation med specialister inom växtnäring, växtskydd och ekologisk produktion. Den regionala organisationen presenteras närmare i detta kapitel. Jordbruksverket tar fram informationsmaterial som kan användas vid kurser och enskild rådgivning, anordnar fortbildningskurser för rådgivare, utvecklar metoder för verksamheten, deltar i mässor och projekt m.m. I denna verksamhet samarbetar Jordbruksverket bl.a. med LRF, Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet.

Jordbruksverket kontrollerar också att verksamheten utförs enligt regelverket.

5.1 Regionalt placerade rådgivare För att stödja verksamheten i länen har Jordbruksverket regionalt placerade rådgivare inom kompetensområde 2 och 3. De regionalt placerade rådgivarna har ansvar för att utveckla rådgivningen och sprida information inom respektive kompetensområde. Till ansvaret hör att fungera som en länk mellan Jordbruksverket, forskningsinstitutioner, rådgivarna, lantbrukarna och trädgårdsodlarna. Den huvudsakliga målgruppen för denna verksamhet är de rådgivare som ansvarar för kunskapsförmedling till den enskilde lantbrukaren.

Tabell 14. Regionalt placerade rådgivare inom kompetensområde 2 och 3 år 2005.

Kontor

Växtskydds- Växtnärings- Ekologiska Totalt Antal tjänster rådgivare Rådgivare rådgivare

Alnarp

7,75

Kalmar

1

Skara

2,5

1

Linköping

5,15

1,2

Uppsala

2

1

4

18,75

13,75 1

Umeå Totalt antal Tjänster

2

7,2

1

4,5 6,35

2

5

1

1

6

31,5

Kompetensområde 2 – växtskyddscentralerna De regionala rådgivarna inom växtskyddsområdet är placerade vid 5 olika kontor, i Alnarp, Kalmar, Skara, Linköping och Uppsala. På växtskyddscentralerna arbetar totalt 20 personer.

Av dessa arbetar 13 personer med växtskydd i jordbruk i sina respektive regioner. Tre personer arbetar med trädgård uppdelat på områdena biologisk bekämpning, frilandsgrönsaker och frukt- och bärodling. En person jobbar med sprutteknik och en person jobbar delvis med utveckling av information och data. De har hela landet som arbetsområde. Två personer arbetar med information om bekämpning av ogräs.

53

Målet med växtskyddscentralernas verksamhet är huvudsakligen att verka för behovsanpassad kemisk bekämpning mot ogräs och skadegörare och för att minska miljö- och hälsoriskerna vid användning av kemiska bekämpningsmedel.

Till arbetsuppgifterna hör att utarbeta bekämpningsstrategier, ta fram informations- och rådgivningsmaterial, medverka i kurser för rådgivare och lantbrukare på länsnivå samt prognos- och varningsverksamhet. Verksamheten beskrivs mera ingående i skrifterna ”Växtskyddsåret” (se www.sjv.se/vsc) och ”Regional verksamhet inom växtskyddsområdet”.

Här beskrivs delar av verksamheten under 2005.

Prognosverksamhet Under odlingssäsongen bevakar de fem växtskyddscentralerna totalt ca 1000 fält med de 11 vanligaste lantbruksgrödorna i landet. De största trädgårdskulturerna bevakas också. Fälten besöks kontinuerligt under odlingssäsongen och förekomsten av olika skadegörare graderas.

Med dessa avläsningar som grund ges sedan råd om bekämpningsbehovet. Syftet är att rekommendera bekämpning när det är ekonomiskt försvarbart och ge råd om att avstå i annat fall. Informationen når ut till rådgivare, säljare, lärare m.fl. via telefonmöten, växtskyddsbrev, fax, e-post och Internet. Rapporter sänds ut varje vecka under odlingssäsongen och de råd som ges förs sedan vidare av rådgivare och säljare i deras kontakter med lantbrukare. Många lantbrukare och andra som jobbar inom lantbrukssektorn tar också del av det som skrivs och läggs ut på Internet.

Totalt når växtskyddscentralens verksamhet ca 550 rådgivare, säljare och lärare i landet. I de telefonmöten som hålls under säsongen för att diskutera växtskyddsläget deltar 245 personer.

Detta innebär att så gott som samtliga aktiva rådgivare/säljare tar del av resultaten, och råden om behovsanpassning når därmed ut till de avsedda målgrupperna.

Utveckling av rådgivning och information Inom de växtskyddsproblem som ökar i omfattning och där bekämpningsproblematiken uppfattas som extra problematisk gör växtskyddscentralerna särskilda insatser. Ett område som varit aktuellt de senaste åren är förekomsten av fusarium och halten av toxiner i spannmål, där nya gränsvärden som införs inom EU 2006 gör att man måste ha beredskap för att kunna bemöta problemen.

Växtskyddscentralerna deltar i ett projekt med flera andra intressenter. Bladfläckar i stråsäd och den resistens som uppkommit mot strobiluriner, fungicider som varit effektiva i låg dos, har varit ett problem i flera år och har lett till förändrade bekämpningsstrategier där man måste blanda flera preparat. Växtskyddscentralerna har fortsatt arbeta med frågan och har tagit ut prov för analys och lagt särskild kraft på bekämpningsrekommendationerna i dessa grödor. Mera tid har också lagts på att bevaka potatisfälten där såväl bladmögel som insekter ökat under senare år. I Skåne har sockerbetsodlingen ägnats mera uppmärksamhet under året.

I viss mån arbetar växtskyddscentralerna också med projekt för att finna lösningar på olika problem. Exempel på projekt som pågått under året är projekt för att bestämma arter av fusarium, om Verticillium spp i höstraps, vetedvärgsjuka, vetets bladfläcksjuka, fysiologiska bladfläckar, jordloppor i våroljeväxter och biologiskt växtskydd i växthus.

Växtskyddscentralerna jobbar inom Greppa Näringen med att utarbeta moduler för växtskyddsrådgivning, anordna utbildningar för rådgivarna på området och ta fram rådgivningsmaterial.

54

På trädgårdsområdet har man särskilt jobbat med några aktuella problemställningar. Bl.a. har Växtskyddscentralen fortsatt jobba med den lagringssjukdom på morötter, Acrothecium, som började uppträda 2004 och har fortsatt öka i omfattning. Där har ett större projekt initierats som nu utförs av andra aktörer.

Man har deltagit i att titta på hur olika sallatssorter angrips av korksjuka och i projektet om nattskattan som ökande ogräsproblem deltar Växtskyddscentralen som koordinator. Man har också arbetat med att utveckla skorvvarningen på Internet och att utveckla ett system för prognos för gråmögel i jordgubbar. Inom trädgårdsområdet deltar växtskyddscentralerna i olika arbetsgrupper såväl nationellt som inom EU när det gäller frågor om bekämpningsmedel till grödor som odlas på begränsade arealer.

En stor del av verksamheten består av att samordna och bevaka fältförsök. Förutom att studera effekten av hur bekämpningsmedel i olika doser, tidpunkter och blandningar fungerat på ogräs och skadegörare studeras bl.a. inverkan av reducerad jordbearbetning, förfrukt, sorter och näringstillförsel på behovet av växtskyddsinsatser. Resultaten från de olika försöken ligger sedan till grund för bekämpningsstrategier och ogräsrekommendationer. Försöken är också en utvärdering av om de råd man givit var riktiga.

Under vintern medverkar Växtskyddscentralerna i många kurser och informationsmöten. Bl.a. deltar man i genomförandet av de fyra regionala växtskyddskonferenser som anordnas i landet. Vid dessa konferenser deltar flertalet rådgivare och de mest aktuella växtskyddsproblemen diskuteras.

Växtskyddscentralerna har stora delar av sin information utlagd på Internet. Man jobbar kontinuerligt med att uppdatera hemsidan, bl.a. att förbättra den växtskyddsdatabas och ogräsdatabas som finns sedan något år. Flera bilder på skadegörare läggs nu ut och detta verkar användas flitigt av hemsidans besökare. Webbplatsen utökades under 2004 med en särskild del för teknik och hantering och den delen har utvecklats under året.

Kompetensområde 2 – växtnäring De regionala rådgivarna inom växtnäringsområdet är placerade i Alnarp, Skara, Linköping och Uppsala. Under år 2005 arbetade sju av åtta rådgivare inom jordbruk. På trädgårdssidan har Jordbruksverkets rådgivare i Alnarp ett rikstäckande ansvar. Arbetet är koncentrerat till potatis och grönsaksodling.

De regionala rådgivarna ska i första hand vara ett stöd för rådgivare ute i landet när det gäller växtnäringens miljöeffekter. Till arbetsuppgifterna hör bl.a. att utarbeta gödslingsstrategier, publicera växtnäringsbrev, ta fram informations- och rådgivningsmaterial, ordna fortbildningskurser för rådgivare och att leda och medverka i projektet Greppa Näringen.

Rådgivningsunderlag De regionala rådgivarna ansvarar för uppdatering och vidareutveckling av dataprogrammet STANK in MIND. Fortbildningskurser anordnas för att sprida kunskap om användning och tolkning av programmet. Årligen uppdateras rapporten Riktlinjer för gödsling och kalkning som är ett underlag för behovsanpassning av gödslingen både när det gäller handelsgödsel och stallgödsel liksom kalkning. Aktuell regional information förmedlas via Växtnäringsbrev som är en webbaserad prenumerationstjänst.

55

Medverkan i andra sammanhang Jordbruksverket har under året deltagit i nätverk inom många områden. Inom trädgårdssektorn deltar Jordbruksverket i flera olika projekt och arbetsgrupper. Exempelvis har vi i samarbete med SLU och GRO utarbetat en kurs för rådgivare om strategier för gödsling i potatis och frilandsgrönsaker. Jordbruksverket deltar även med regional expertis i sammanhang där regionala aspekter behöver beaktas.

I övrigt kan nämnas att verksamhet som bedrivs inom Försök i Väst, Skåneförsöken, Östra Sverigeförsöken samt Sveaförsöken följs från Jordbruksverkets sida inom respektive region

Kompetensområde 3 – Ekologisk produktion Jordbruksverket har sex regionala rådgivare inom kompetensområde 3 som är placerade i Alnarp, Skara, Uppsala respektive Umeå. Av dessa arbetar tre med växtodlingsfrågor, en inom husdjursområdet och två inom trädgård. En av tjänsterna inom trädgård tillkom 2005.

Rådgivarna arrangerar varje år ett flertal fortbildningskurser inom respektive ämnesområde.

De medverkar vid framtagning av Jordbruksverkets informationsmaterial, skriver artiklar i tidskrifter och bidrar med sin fackkunskap i olika sammanhang, t.ex. vid fördelning av medel till försöks- och utvecklingsverksamhet och i referensgrupper för ekologiskt utsäde. De medverkar även i andra aktiviteter som anordnas i länen, t.ex. kurser och fältvandringar och håller sig uppdaterade inom forskningen via seminarier och konferenser. De regionala rådgivarna medverkar också i Jordbruksverkets centrala arbete genom bedömning av ansökningar m.m.

Under 2005 fortsatte utgivningen av ett nyhetsbrev om ekologisk potatisodling som startade 2003. Brevet kom ut i 8 nummer. Syftet med nyhetsbrevet är att stimulera den ekologiska potatisodlingen genom att förmedla kunskap och information. Rådgivare, forskare och representanter från näringen medverkar i nyhetsbreven som tar upp aktuella frågor kontinuerligt under året. Nyhetsbrevet är efterfrågat både av rådgivare och av lantbrukare.

Nyhetsbreven behandlade bl.a. sortprovning, marknadsläge och växtskyddsfrågor under 2005.

5.2 Kampanjer och projekt Levande Landskap Levande Landskap är den kampanj som rymmer all verksamhet som bedrivs inom KULM: s kompetensområde 1, Biologisk mångfald och kulturmiljövärden. Kampanjen startade år 2002 och ska avslutas år 2006. Kampanjen är ett led i att nå miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Följande områden lyfts fram i kampanjen: •

Skötsel av betesmarker och slåtterängar

•

Skötsel av kulturspår och småbiotoper

•

Anläggning och skötsel av våtmarker och småvatten

•

Bevarande av byggnader och bebyggelsemiljöer som är kulturhistoriskt värdefulla.

•

Bevarande av genetisk variation hos husdjursraser och kulturväxter

Jordbruksverket ansvarar för den nationella samordningen av verksamheten inom Levande Landskap. Länsstyrelserna ansvarar för genomförandet på regional nivå. Det finns en styrgrupp knuten till kampanjen som består av representanter från Jordbruksverket, 56

Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, LRF samt länsstyrelserna. Målet med verksamheten inom Levande Landskap är att nå 15 000 deltagare per år.

Under 2005 omfattade verksamheten 11 567 deltagare ur målgruppen (inklusive Mål 1-länen) i någon kurs, studiecirkel, fältvandring, studieresa, fortbildning eller rådgivning inom Levande Landskap. Det är en minskning med 1 678 deltagare jämfört med 2004. Det finns inga uppgifter på hur många som därutöver tar del av informationsmaterial, nyhetsbrev, expertmedverkan, övriga projekt samt information på länsstyrelsernas och Jordbruksverkets webbplatser.

För att marknadsföra kampanjen togs kepsar, rådgivarskjortor, vykort och tygkassar fram i samband med att kampanjen startade upp. Under kampanjperioden har Jordbruksverket också tagit fram en årlig väggalmanacka som har distribuerats till samtliga lantbrukare som har miljöersättning för betesmarker och slåtterängar och/eller för värdefulla natur- och kulturmiljövärden samt till lantbrukare som har projektstöd för restaurering av betesmarker och slåtterängar. Även länsstyrelserna har fått almanackor.

För att undersöka hur marknadsföringen fungerar och hur stor kännedomen om kampanjen är ställdes ett antal frågor i undersökningen NUI: s (Näringslivets UndersökningsInstitut) postala undersökning Svenskt Lantbruk under våren 2005. 1000 lantbrukare med minst 2 ha åkermark fick enkäten och svarsfrekvensen var ca 65 %. Ungefär 4/5 av lantbrukarna känner till eller har hört talas om kampanjen, vilket är fler än vid 2004 års undersökning. Av de lantbrukare som känner till kampanjen hade 58 % kommit i kontakt med kampanjen via informationsblad och nyhetsbrev. 35 % hade fått kännedom via annonser i tidningar/tidskrifter.

Andra sätt var Väggalmanacka (18 %), Personlig inbjudan (16 %), Muntligt från granne (4 %) och Annat sätt (2 %). 16 % av dem som känner till kampanjen kommer inte ihåg hur de fick kännedom om den. Jämfört med 2004 års undersökning har kännedomen via informationsblad och nyhetsbrev ökat, vilket även kännedomen via personliga inbjudningar har gjort.

Av de lantbrukare som hört talas om eller känner till kampanjen har 13 % svarat att de också deltagit i någon aktivitet (studiecirkel, kurs, fältvandring eller studieresa). 6 % har fått enskild rådgivning på sin gård. 83 % har inte deltagit. Detta betyder att signifikant fler lantbrukare som känner till kampanjen har deltagit i någon aktivitet jämfört med året innan. De som inte hade deltagit i någon aktivitet fick svara på vad det berodde på. Den vanligaste orsaken var att man inte hade tid (35 %). 28 % angav att de inte är intresserade och 18 % angav att de inte känner till att möjligheten finns.

Greppa Näringen Under 2005 fortsatte den individuella rådgivningen som påbörjades 2001 i Skåne, Halland och Blekinge och 2003 i Västra Götaland, Kalmar och Gotland. Länen i östra Götalands och Svealands slättbygder (Östergötlands, Södermanlands, Stockholms, Uppsala, Västmanlands och Örebro län) inledde viss verksamhet under året och fr.o.m. år 2005 ingår således 12 län i projektet. Under året genomfördes 4970 rådgivningar till 3427 lantbrukare av ca 230 rådgivare. 40 % av rådgivningarna var start- och uppföljningsbesök med planering av kommande rådgivning och växtnäringsbalanser. Vid övriga rådgivningsbesök behandlades strategier för gödsling, anpassning av utfodringen till mjölkkor och ungdjur, anläggning av våtmarker, minskad markpackning, hantering av bekämpningsmedel, m.m. Nästan hälften av alla rådgivningar gjordes i Skåne. Ett 10-tal studiecirklar genomfördes och ett 10-tal tvådagars grundkurser. Hemsidan (www.greppa.nu) har under året fortsatt att vara en viktig informationskanal för projektet. Under året publicerades 61 nyheter och 6 aktuella notiser

57

inom miljöområdet på hemsidan. Genom ett utskick av julkort till alla medlemmar i Greppa Näringen marknadsfördes stallgödselportalen och funktionen att göra växtnäringsbalans på hemsidan. Vid årsskiftet 2005/06 hade 1700 personer fått lösenord till hemsidan. Under året registrerade 224 brukare 472 st. växtnäringsbalanser. Verksamheten under år 2005 beskrivs mer utförligt i Greppa Näringen – verksamhetsredovisning 2005 – se www.greppa.nu.

VäxtEko VäxtEko är en internetdatabas som innehåller litteratur inom områdena växtnäring, växtskydd och ekologisk odling. VäxtEko drivs som ett samarbetsprojekt mellan Jordbruksverket och SLU och det finns en referensgrupp knuten till projektet med fem representanter från Jordbruksverket och två från SLU. Syftet med projektet är att på ett effektivt sätt samla information och göra den tillgänglig och sökbar för alla. I VäxtEko finns ca 108 000 sidor med artiklar som är publicerade i Sverige såsom rådgivningsmaterial, rapporter, forsknings- och försöksresultat och examensarbeten.

De flesta dokumenten finns nu som Html-filer kopplade till pdf-dokument.

Under 2005 tillkom drygt 5 000 sidor samt några nya utgivare och nya serier i VäxtEko. Ca 95 % av materialet samlas in som pdf-filer vilka ska vara indexerbara och sökbara i fulltext.

Under 2005 utvecklades ett formulär för samsökning i den danska tjänsten Organic Eprints (OE) och VäxtEko. OE samlar litteratur om ekologisk odling från flera nordeuropeiska länder.

Samsökning sker också med databasen Epsilon som innehåller avhandlingar och examensarbeten publicerade vid SLU. Några nya marknadsföringskampanjer har inte genomförts under 2005. Statistik visar att flera användare går in och söker i VäxtEko jämfört med tidigare år och VäxtEko nämns också ofta i hemsidor och rådgivningsbrev.

Ekobrev och Vallfrökampanj Jordbruksverkets elektroniska nyhetsbrev, ”Ekobrev”, som startade 2002 har fortsatt och kom under 2005 ut nästan varje månad. Brevet behandlar aktuella frågor från Jordbruksverket inom växtodling, husdjur och trädgård och vänder sig i första hand till rådgivare. Antalet prenumeranter har nu ökat till över 600 st.

Under 2005 fokuserades det väldigt mycket på ekologiskt vallfrö i Sverige. En kampanj för kvalitet och stabilitet i den ekologiska vallfröproduktionen startades upp och aktiviteter samordnades. På en workshop i Norrköping i januari planerades detaljerna i kampanjens aktiviteter. Samlad information om aktiviteterna och annan information kring kampanjen har presenterats på Jordbruksverkets hemsida. Under årets gång har studieresor och en temadag genomförts inom kampanjen.

5.3 Seminarier I september anordnade Centrum för biologisk mångfald mångfaldskonferensen Den odlade mångfalden, bevara och nyttja i ett föränderligt samhälle. Avnämarkonferensen och seminarierna handlade bland annat om saluföring och bevarande av äldre frömaterial, mat kring Siljan – lokalproducerat i dag och i morgon, de ideella föreningarna – en viktig basresurs i arbetet med svenska kulturväxter samt inte bara byggnader – vem tar ansvar för växternas kulturhistoria. Exkursionerna ordnades i samverkan med Jordbruksverket och 58

Länsstyrelsen i Dalarnas län och finansierades med KULM-medel, medel från POM samt av Länsstyrelsen i Dalarnas län.

Jordbruksverkets regionala personal har deltagit i ett antal olika seminarier och informationsdagar, bl.a. om fosfor, precisionsodling och åtgärder mot växtnäringsförluster.

Greppa Näringens projektledning m.fl. och Växtskyddscentralen medverkade på Borgeby fältdagar 29-30 juni som anordnades av Hushållningssällskapet Malmöhus. Greppa Näringen deltog med en informationsmonter i samarbete med informationsprojektet i Skåne. Greppa Näringen delfinansierade tillsammans med Odling i Balans en monter som visade effekter av markpackning i en stor grop som man kunde gå ner i. I samarbete med Hushållningssällskapet demonstrerades anpassad gödsling av höstvete i fält. I Växtskyddscentralens monter kunde man få information om de prognos- och varningstjänster som Växtskyddscentralen tillhandahåller och om det aktuella läget för utveckling av resistens i höstvete mot svampbekämpning.

5.4 Fortbildning Kompetensområde 1 Under år 2005 genomfördes tre fortbildningskurser för rådgivare på länsstyrelser och organisationer inom kompetensområde 1. I mars genomfördes en fortbildningskurs om Digitala historiska kartor vid två kurstillfällen på Riksantikvarieämbetet i Stockholm.

Kursens syfte var att ge deltagarna större kunskap om hur de kan utnyttja de historiska kartorna digitalt och tog upp grundläggande bildbearbetning i Photoshop samt digital rektifiering.

I maj genomfördes en kurs om Praktisk byggnadsvård av lantbrukets äldre ekonomibyggnader. Denna kurs hölls på Byggnadsvård Nääs i Västra Götaland. Kursens föreläsare kom från Byggnadsvård Nääs/Regionmuseum Västra Götaland. Kursen inleddes med en introduktion till byggnadsvård. Därefter fick deltagarna möjlighet att själva pröva på fönsterrenovering, färgtillverkning, mur- och putsbruk. Dag två ägnades åt studiebesök på fem olika gårdar i Västsverige där olika typer av problemställningar och lösningar diskuterades.

I början av juni gick kursen Grod- och kräldjur av stapeln i Kristianstad med omnejd.

Kursledare på denna kurs var Claes Andrén från Nature Artbevarande & Foto. Under kursen diskuterades arternas biotopbehov, hotsituation och olika restaureringsarbeten av land- och vattenmiljöer. På kursen genomfördes även flera exkursioner, bl.a. en kvällsexkursion för att höra och se lekande grodor.

Kompetensområde 2 I månadsskiftet juni/juli hölls en fortbildningskurs för rådgivare inom kompetensområdena växtnäring och bekämpningsmedel. Kursen var förlagd till Uppsala. Kursen tog bland annat upp nya föreskrifter från Jordbruksverket, våtmarksutredningen, underlag för gödslingsrekommendationer, beräkning av växtnäringsbalanser och hur jordbearbetning påverkar växtnäringshushållningen.

Bekämpningsmedel Inom bekämpningsmedelsområdet genomfördes två fortbildningskurser. Kursen ”Att använda kemiska bekämpningsmedel” hölls i Uppsala och riktade sig framförallt till de personer som

59

håller i och medverkar i de behörighetsutbildningar lantbrukarna måste gå för att få använda bekämpningsmedel i klasserna 1L och 2L. Kursen har olika fokus varje år och 2005 handlade den framförallt om det praktiska momentet. En kursdag på temat ”Bekämpningsteknik – biologisk effekt” hölls i Alnarp. Dagen handlade om vilka tekniska faktorer vid bekämpningstillfället som påverkade den biologiska effekten, hur tekniker påverkar den avsatta mängden sprutvätska, svenska sprutors tekniska standard och tekniska nyheter.

Växtnäring Under året har telewebbkurser hållits för fortbildning av STANK in Mind-användare.

Dessutom finns ett kursmaterial för introduktionskurs att ladda hem på Jordbruksverkets hemsida och består av en faktadel och fem inlämningsuppgifter. Kursen tar upp programmets struktur, att göra växtnäringsbalans, stallgödselberäkningar, att göra en gödslingsplan med utlakningsberäkning och tolkningen av växtnäringsbalansen.

Fortbildning inom Greppa Näringen Under året genomfördes 18 fortbildningskurser för rådgivare inom Greppa Näringen.

Huvudsyftet med kurserna var att förbereda rådgivarna för arbetet med de olika rådgivningsmodulerna. Under 2005 genomfördes två introduktionskurser med totalt 103 deltagare. 94 procent av de rådgivare som var aktiva under 2005 har deltagit i projektets introduktionskurs. Detta ligger nära den 95-procentiga nivå som eftersträvades i verksamhetsplanen. Utöver fortbildningskurserna medverkade Greppa Näringen i stallgödselseminarium i samarbete med Nordic Association of Agricultural Scientists (NJF).

Greppa Näringen medverkade också i vattenkonferensen i Kristianstad som samlade runt 200 tjänstemän, rådgivare, lantbrukare och forskare.

Kompetensområde 3 Under 2005 genomfördes följande kurser/studieresor inom kompetensområde 3: Ekologisk odling av hampa. En kurs tänkt för rådgivare och lantbrukare som är intresserade av denna nya gröda för odling av fibrer samt till foder och högvärdig olja för livsmedelsanvändning. Under dagen pratades det bl. a. om EU: s regelverk vid odling av hampa och erfarenheter från tidigare odlingar.

Fårkurs. En fortbildningskurs genomfördes för rådgivare inom kompetensområdena 3 och 4 samt för byggnadsrådgivare. Under dag ett togs djurens beteende och byggnadsfrågor upp.

Dag två koncentrerades på parasiter, utfodring och ekonomi.

NötoNytt, Husdjursnyheter. En fortbildningskurs för ekologiska husdjursrådgivare som handlade om rådgivning i samband med omläggning till ekologisk nötköttsproduktion och nyheter från dokumentationsprojekt, forskning och utveckling.

Workshop-ekologiskt vallfrö. Under 2005 fokuserades det väldigt mycket på ekologiskt vallfrö i Sverige. En kampanj för kvalitet och stabilitet i den ekologiska vallfröproduktionen startades upp och aktiviteter samordnades. På workshopen planerades detaljerna i kampanjens aktiviteter och skadegörare identifierades.

Temadagar om växtnäring i ekologiskt lantbruk. I slutet på januari anordnades temadagar om växtnäring i det ekologiska lantbruket i Alvesta. Temadagarna organiserades i samarbete mellan Jordbruksverkets ekorådgivare och Greppa Näringen. Det presenterades nya 60

forskningsrön, erfarenheter och rekommendationer om spridning av stallgödsel och specialgödselmedel.

Ekologisk potatisodling. Denna kurs hölls i början av februari i Skara och handlade om sortförsök, skadegörare, utsädeslagstiftningen, marknadsläget och kvalitetskraven från SMAK. Ekonomi och marknadsdag. En kurs där ekonomi och marknad var i fokus och handlade om möjligheter som kan öppna sig för den ekologiska produktionen med den nya jordbruksreformen.

Ekologisk odling av tomat i växthus. En fortbildningskurs som fokuserade på växtnäringsstyrning i ekologisk tomatodling och riktade sig till rådgivare och erfarna odlare.

Rådgivarresa till Halland. Rådgivarresan gick 2005 till Halland och temat var mångfald i ekoproduktionen i Halland. Resan innehöll både gemensamma och specialiserade aktiviteter.

Studieresa till Skåne. Detta var en aktivitet inom ekovallfrökampanjen och organiserades i samarbete med utsädesföretagen, hushållningssällskapen, Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare samt länsstyrelserna. Målgruppen för resan var främst vallfröodlare.

Ogräsreglering i spannmål. En kurs i början av juni som hölls på en gård i Östergötland. På gården fanns erfarenhet av ekologisk odling sedan mer än 20 år och fältförsök med olika åtgärder mot åkertistel. Det hölls även en maskindemonstration.

Rådgivarresa till Danmark. Denna studieresa anordnades inom ekovallfrökampanjen och vände sig till ekologiska växtodlingsrådgivare. Deltagarna fick se både försök och odlingar av främst olika vallgrödor.

Studieresa ekologisk frukt. En resa, arrangerad av KULM 3 och K2, gick till ett biosfärreservat i Tyskland för i första hand frukt-och bärodlare samt rådgivare. Under resan besöktes olika fruktodlingsföretag och förädlingsföretag bl.a. ett demeterkooperativ med fruktodling.

Temadag om demoodlingar med ekologiskt vallfrö. En kurs om vad som är viktigt att tänka på vid etablering och skörd av demonstrationsodlingar med vallfrö. Eftersom det finns få försök och demonstrationer med ekologiskt vallfrö är det viktigt att de som finns hanteras korrekt så att rådgivningen kan få ett bra underlag.

Kompetensområde 4 Under april månad anordnades två endagskurser om stängsel för rådgivare. En representant för Djurskyddsmyndigheten medverkade på den ena av kurserna.

Gemensamt med kompetensområde 3 hölls en tvådagarskurs om lammproduktion och byggnader för får.

Som en följd av tidigare års seminarier om utegångsdjur uppdrog Jordbruksverket åt Taurus AB att utarbeta ett pedagogiskt material för rådgivning till djurägare med utedrift.

I anslutning till Öppet Forum samlades kontaktpersoner för kompetensområde 4 till en kort samordnarträff.

61

Kompetensområde 6 Först ut inom kompetensområde 6 var en introduktionskurs för alla rådgivare som skulle börja informera om tvärvillkoren. Kursen täckte in skötselkraven och de 18 direktiv som är grunden för verksamhetskraven. Flera myndigheter deltog för att ge deltagarna en inblick i sina respektive ansvarsområden.

Under hösten erbjöd Jordbruksverket en serie pedagogikkurser för rådgivare inom kompetensområde 6. Kursen arrangerades i samarbete med fem olika länsstyrelser. Med högst 12 deltagare per tillfälle gavs mycket utrymme för övning och feedback till deltagarna från kursledaren Ulf Nytell.

I december fick rådgivarna tillfälle att uppdatera sig om de förändringar som skett med tvärvillkoren inför 2006. En kurs hölls då som fokuserade på förändringar som gällde livsmedels- och fodersäkerhet samt regler kring kväveläckage. Vi hann också med en fördjupning kring Naturvårdsverkets frågor om spridning av avloppsslam och skydd av natur samt grundvatten.

5.5 Öppet forum i Nässjö den 19-20 september 2005 års kompetensområdesträff ersattes för samtliga kompetensområden av ett öppet forum i mitten av september där kompetensutvecklingen i kommande miljö- och landsbygdsprogram stod i centrum. På öppet forum diskuterades frågor kring kompetensutveckling i kommande miljö- och landsbygdsprogram under temat Kompetenta bönder – bra för miljön, djuren och landsbygden.

Syftet med diskussionerna var att diskutera hur kompetensutveckling av lantbrukare kan eller bör bedrivas under perioden 2007-2013. Samtliga ansvariga för KULM: s kompetensområden och K2, samordnare för KULM samt berörda chefer på länsstyrelser och Jordbruksverket var inbjudna till mötet. Totalt deltog ungefär 125 personer. I mötesformen öppet forum skapas dagordningen av deltagarna som under en inledande sittning får möjlighet att ta upp frågor och diskussionsämnen som ligger en varmt om hjärtat. Diskussionsämnena får därefter en plats och en tid. De som är intresserade av ett visst ämne på dagordningen får själv se till att vara på rätt plats vid rätt tillfälle för att diskutera den aktuella frågan. Den som har föreslagit ämnet fungerar som ”ledare” för gruppen och utser även en sekreterare som för anteckningar under samtalets gång. Dokumentationen från de olika samtalsgrupperna skrevs sedan rent på plats. Ett par dagar efter mötet skickades all dokumentation från samtalsgrupperna ut till deltagarna via e-post.

Vissa frågor diskuterades i flera grupper, t.ex. kompetensområdenas avskaffande, målgruppen, fleråriga länsprogram och gemensam kampanj/logotyp för alla aktiviteter inom det som vi i dag kallar KULM och K2. Andra frågor var mer specifika och kunde handla om t.ex. hästar i rådgivningen, hur man når lantbrukare som aldrig dyker upp och hur landskapsperspektivet kan rymmas inom nuvarande KULM 1.

Resultaten från diskussionerna kommer att ge vägledning för arbetet med utformning av det nya miljö- och landsbygdsprogrammet såväl inom EU som nationellt och regionalt.

62

5.6 Jordbruksverkets besök på länsstyrelser I verksamhetsutvecklingsprocessen inom KULM har det framkommit önskemål om att berörd personal vid Jordbruksverket ska besöka länsstyrelserna för att diskutera/ta del av verksamheten vid andra tillfällen än kontroll. Jordbruksverket planerar därför att besöka 4-5 länsstyrelser per år.

Syftet är att gemensamt, förutsättningslöst och övergripande kunna diskutera problem och möjligheter i verksamheten. Mötena ger dessutom möjlighet att diskutera specifika länsvisa frågor och ger Jordbruksverkets personal en ökad kännedom av hur enskilda aktiviteter anordnas och fungerar. Besöken har inneburit både deltagande vid länsprogramsaktiviteter och gemensamma diskussioner.

Under år 2005 besökte handläggare och chefer från Jordbruksverket länsstyrelserna i Östergötlands, Västmanlands, Västra Götalands och Stockholms län. Där träffade vi rådgivare och chefer från olika kompetensområden inom KULM och ibland även representanter från natur- och kulturvårdsfunktionerna på länsstyrelsen.

Mötena har varit värdefulla Jordbruksverkets och länsstyrelsernas personal som medverkade vid besöken har tyckt det varit värdefullt att träffas och få diskutera verksamheten utifrån de enskilda länens situation.

Det har också varit värdefullt för Jordbruksverkets personal att få en inblick i enskilda aktiviteter inom länsprogrammen. Verksamheten kommer att fortsätta år 2006, men i andra län.

Kompetensområden och aktiviteter Vid besöken har för- och nackdelar diskuterats med att ha egen personal som utför enskilda aktiviteter. Inom kompetensområde 1 utnyttjar länen framförallt egen personal. Historiskt sett har det sett ut så och marknaden för konsulter inom området är inte särskilt stor. Inom kompetensområde 2 finns en större tillgång på externa aktörer som man ser som en bra resurs.

Men flera län tycker att det är värdefullt även med egna rådgivare. Länsstyrelsen i Östergötland menar att KULM är ett bra sätt att upprätthålla länsstyrelsens sakkompetens inom växtnärings- och bekämpningsmedelsområdet och man får många frågor inom detta område.

Inom trädgårdsområdet är det svårt att upprätthålla regional kompetens. Därför har Västmanland i praktiken tagit ett större ansvar inom området genom den konsult man anlitar inom kompetensområde 2 och med egen personal inom kompetensområde 3. Västra Götaland har en egen rådgivare som får ta ett bredare ansvar inom trädgårdsområdet. Inom ekologisk odling har man ofta möjlighet att använda externa aktörer, även om flera län tycker att det är värdefullt med egna rådgivare också. I Västmanland utnyttjar man s.k. ERFA-grupper där lantbrukarna själva tar ett större ansvar och delar med sig av sina kunskaper till andra lantbrukare.

Vid besöken diskuterades också aktiviteternas inriktning och verksamheter inom kompetensområdena. Flera av länen menar att uppdelningen i kompetensområden känns otidsenlig. Man har i stället i flera fall organiserat aktiviteterna så att de har haft en röd tråd på en annan ledd utifrån regionala mål och tillsammans med K2, exempelvis betande får.

63

Olika behov av resurser bland kompetensområdena Fördelningen av resurserna går ibland inte riktigt som länen skulle önska. Exempelvis har mycket av resurserna inom kompetensområde 1 på senare tid styrts av att man varit tvungen att göra åtgärdsplaner, t.o.m. över vad man förväntat sig. Länen hade hellre sett åtgärdsplanerna som en del av stödhanteringen.

De fastlagda regionala miljömålen underlättar dock prioriteringarna, även om intresset hos målgruppen kan variera. Flera av länen menar att intresset för aktiviteterna inom kompetensområde 2 har minskat bl.a. för att man har upplevt kurströtthet inom verksamheten.

Utvidgningen av Greppa Näringen har dock gett ett lyft till verksamheten. Inom bekämpningsmedelsområdet upplevs intresset vara lågt i flera län, men det skulle också vara bra med en utveckling av området. I Stockholm anser man att det inte behövs så mycket utöver behörighetskurser och fältvandringar. I Östergötland menar man att aktörernas kunskaper inte är så stora och att det finns ett behov av utveckling av ny teknik för hantering av bekämpningsmedel. Trädgårdsområdet upplevs ibland som bortglömt inom miljömålsarbetet.

Inom kompetensområde 3 har man stor efterfrågan på enskilda rådgivningar plan. Man ser dock inte KULM som huvudskälet till att omläggning sker. Det är snarare stöden eller marknadspriser som avgör om lantbrukaren beslutar sig att ställa om produktionen. För omläggningsrådgivning har efterfrågan mattats av något eftersom de flesta som vill lägga om med nuvarande förutsättningar har gjort det. Efterfrågan ligger nu snarare på fördjupande aktiviteter.

Länen menar att man skulle kunna lägga mer resurser till kompetensområde 4, även om de i sig inte har framhållit en omprioritering inom länsprogrammen. Den begränsade budgeten gör att man inte kan ta fram ett varierat kursutbud inriktat på alla djurslag. Här har man dock ibland prioriterat aktiviteter som inriktar sig speciellt på ökad djuromsorg där den är som sämst.

Under diskussionerna framkom synpunkten att externa aktörers aktiviteter gentemot lantbrukarna alltid bör gå genom länsprogrammen, och inte parallellt, om det handlar om fastlagda regionala miljömål.

Samverkan Samverkan i verksamheten sker både inom länsstyrelsen och med andra länsstyrelser. På vissa länsstyrelser samverkar man i KULM-arbetet relativt mycket med andra enheter på egen länsstyrelse. I Stockholm utnyttjar man samarbetet inom samverkansregionen. Fokuseringen är väldigt lika i de olika samverkanslänen även om målgruppen ibland har olika förutsättningar. I Västra Götaland samverkar man allt mer mellan kompetensområdena inom KULM. Miljömålsarbetet har ibland gjort att samverkan inom länsstyrelsen har blivit större. I Stockholm samverkar Lantbruksenheten med NaturvårdsKulturmiljöoch Miljöskyddsenheterna och har dessutom kontakter med avdelningen för regional utveckling. I Västmanland skulle man vilja öka samverkan med Kulturmiljö- och Naturvårdsfunktionerna.

Samråd Samrådets funktion har varit en diskussionspunkt vid besöken. Syftet med samråden är att målgruppen ska kunna ha synpunkter och delaktighet redan i planeringsstadiet. I Östergötland fungerar samrådskontakten med representanter för lantbrukarna bra. I Västmanlands län har 64

dock inte den typen av samråd fungerat så bra eftersom det har varit svårt att få målgruppen engagerad. Man kommer i stället att arbeta med löpande samråd med LRF: s kommungrupper framöver. Länen har även kontakter med utförarna i samband med samrådsprocessen. I Östergötland har man enskilda kontakter med de externa aktörerna. Stockholm har gemensamt samråd främst med externa aktörer, men även med representanter för målgruppen.

Utvärdering Utvärdering diskuterades vid alla besöken. Uppföljningen enligt Kinnmarks används, men borde kunna utvecklas så att enskilda aktörer bättre kan följas upp. Utvärderingsblanketten känns också litet stel.

Vid diskussionerna var en gemensam synpunkt att utvärdering av hela eller delar av länsprogrammen skulle kunna göras i större utsträckning. Man skulle behöva utvärdera på olika nivåer, både inställning och attityder samt effekter på miljömål. Det känns dock svårt att hitta lämpliga utvärderingssätt. Särskilt att koppla förändringar i miljön direkt till KULMverksamheten är svårt. Det skulle vara bra att få mer stöd i utvärdering, till exempel genom en kurs. Jordbruksverkets pågående pilotstudie om utvärdering av förändringar till följd av enskild rådgivning kan ge ett underlag att arbeta vidare med på länsnivå. Vid besöken diskuterades också uppföljningen genom årsrapporten bl.a. kostnadsnivåerna i jämförelse med andra län. Att kostnadstaken har tagits bort har varit positivt eftersom genomförandet av vissa enskilda aktiviteter kan vara dyrare än andra.

Utveckling Flera av länen skulle se en utveckling mot fleråriga program positivt eftersom prioriteringarna i stort ligger fast från år till år. Man kan i stället ange när förändringar sker.

Kompetensområdesindelningen upplevs ibland som onödigt hämmande och man ser inte alltid en vinst i den. För att höja kvaliteten och kraven i verksamheten skulle det förmodligen vara positivt att ta ut en deltagaravgift för vissa aktiviteter.

Några län tyckte att målgruppen borde breddas till att i en vidare bemärkelse omfatta landsbygdsbefolkning. Särskilt när det gäller kompetensområde 1 har fler än jordbrukare stor inverkan på om målen nås. Andra områden som verksamheten skulle kunna breddas till är hästhållare och landsbygdsfrågor.

Inom smala områden skulle man kunna ge större ansvar exempelvis åt ett län. Men om man har enskilda län eller aktörer som har större ansvar är det viktigt att alla vet vem som gör vad.

Samma typ av aktiviteter bör inte bedrivas från olika håll och prioriteringarna måste utgå ifrån vad som är mest angeläget för varje region.

5.7 Kontrollverksamheten Under 2005 kontrollerades sex länsstyrelser och två organisationer av kontrollenheten.

Dessutom utförde granskningsenheten tre kontroller inom KULM jordbruk. Felen har blivit allt färre och återkravsbeloppet har minskat varje år.

Fel som upptäcktes av kontrollenheten var •

Ett fall där verksamheten inte påbörjats och avslutats inom samma verksamhetsår,

•

Fyra fall där moms på fakturor inkluderats samt

65

•

Två fall där presenter givits som arvode. Det är inte tillåtet att ge present till t.ex. föreläsare på kurs eller vid studiebesök. Endast direkta kostnader som är hänvisade till aktiviteten är tillåtna.

Fel som upptäcktes av granskningsenheten var

66

•

En deltagares medverkan vid en studieresa, en medverkan som inte framgick av programmet

•

En studiecirkel med endast två träffar, där regelverket föreskriver tre träffar

6 Utvärdering 6.1 Utvärdering av studieresa och inventering av deltagardrivna aktiviteter Jordbruksverket utvärderade under våren 2005 aktiviteten studieresa (R). Utvärderingen gjordes genom att begära in dokumentation för studieresor genomförda i KULMverksamheten 2004 samt genom att ställa kompletterande frågor. Syftet var att utvärdera aktiviteten studieresa och få en bild av hur mycket aktiviteten studieresa används, till vad och på vilket sätt.

Samtidigt ställde Jordbruksverket frågor kring deltagardrivna aktiviteter. Målet med de frågorna var att få en uppfattning om hur det fungerar att använda detta arbetssätt inom KULM och om det ska underlättas och utvecklas vidare inom KULM-verksamheten.

Studieresa (R) Över hälften av alla resor genomfördes inom kompetensområde 3. Inom kompetensområde 2 och 4 var antalet studieresor färre, medan de var väldigt få inom kompetensområde 1.

Inom kompetensområde 3 varierade ämnena för studieresorna mycket, men 100 % ekologiskt foder och resor för lammproducenter återkom i flera län. När det gäller kompetensområde 2 var vattenskyddsområden ett vanligt tema och inom kompetensområde 4 var ett populärt resmål golvlaboratoriet i Alnarp. De flesta studieresor har genomförts till andra län men studieresor har även genomförts till Norge, Danmark och Tyskland.

Inbjudan görs oftast via annons eller riktade utskick, ibland både och. Samtliga inskickade program visar aktivitetens tema men det är stor skillnad på detaljeringsnivån och informationen i programmen. Det gör att det för flertalet studieresor är svårt att få en uppfattning om resans innehåll ryms inom KULM. Deltagarförteckning som visar att kraven på deltagare uppfylldes finns till alla resor. I något enstaka fall utgjorde målgruppen en mycket liten del av det totala deltagarantalet.

Syftet med de anordnade studieresorna uppges ha uppnåtts med alla resor.

Flera län erbjöd inga studieresor alls 2004 eller bara inom något kompetensområde.

Anledningen var ofta att de prioriterat bland aktiviteterna och försökte variera sig mellan åren.

Flera tycker att aktiviteten studieresa är viktig. Möjligheten att kunna visa på praktiska erfarenheter i fält är värdefull. En studieresa ger ofta dubbel kompetensutveckling både genom de besöksmål resan innehåller samt det nätverk med andra lantbrukare som skapas.

Några län påpekar att det vore bra om man kunde använda aktiviteten studieresa för att enbart besöka ett annat läns KULM-aktiviteter utan att ytterligare aktiviteter behöver läggas till. Ofta blir dagsprogrammet fullt utan att ett separat program för studieresa upprättas där det andra länets aktivitet ingår. Restiden är ändå en del av kompetensutvecklingen påpekar ett län om den kan användas för reflektion av aktiviteten.

67

Lyckade aktiviteter Det finns flera exempel på särskilt lyckade aktiviteter. Ett län upphandlar alltid en resa från samma aktör för att de vet att resorna alltid är uppskattade. Resorna omfattar då både ett varierat och innehållsrikt program samt trivselaktiviteter. Stämningen på resorna uppges vara väldigt viktig för resultatet. Ett tips från ett annat län är att låta alla deltagare presentera sig, vilket kan vara ett knep för att få bra stämning i bussen och mer aktiva deltagare. Ett län anger att lyckade resor alltid omfattar både intressanta besök och engagerade deltagare.

En stor fördel är ofta om besöksvärdarna är generösa med att berätta både om det som är bra och om det som är dåligt. Att låta en lyckad kurs följas upp av en studieresa kan vara ett sätt att ge resan ett bra utgångsläge och deltagarna får då tillfälle att bygga vidare på sina nyfunna kontakter.

För att få ihop ett bra program till en studieresa behöver man ett tema men samtidigt en spridning på besöksmålen. Alla deltagare behöver få se något de kan identifiera sig med och lättare hitta idéer att ta med sig hem.

När resan sker på initiativ från deltagarna blir resultatet också ofta mycket lyckat. I något län har man stort intresse för studieresor, vilket man tror beror på att tidigare års resor varit väldigt lyckade. Det är viktigt att inbjudan går ut i tid och att inbjudan är tydlig så att deltagarna får en realistisk bild av innehållet. Med rätt förväntningar får man fler nöjda deltagare.

Grundläggande är att transporter, utspisning och hålltider fungerar. De praktiska detaljerna är lättare att hantera om gruppen inte blir för stor. Flera påpekar också vilken stor fördel det är att ha en kunnig guide med sig redan i bussen, inte bara på resmålen. Andra använder tiden i bussen till att diskutera och sammanfatta studiebesöken, vilket uppges vara mycket givande.

Ett län bifogade en utvärdering av en studieresa och reflekterade mycket kring den. Att lägga lite extra tid på att utvärdera en resa kan ge många tips inför kommande resor. I några fall har lyckade studieresor resulterat i artiklar som har publicerats i länets tidning eller medlemstidningar.

Ersättningsmodellen för studieresor Några län tycker att ersättningsmodellen för studieresa är dålig eftersom det är svårt att veta när man planerar resan hur många som kommer att följa med. Eftersom det är mycket arbete med planeringen av resan känns aktiviteten osäker. Antingen borde delen som inte påverkas av deltagarantalet höjas, eller så skulle taket tas bort helt.

Några län samarbetar och samarrangerar resor över länsgränserna. De resorna får ett högre deltagarantal eftersom upptagningsområdet är större, men resorna blir oftast mer kostsamma och ryms sällan inom ramarna för aktiviteten. Flera uppskattar och använder möjligheten att delfinansiera studieresorna med flera kompetensområden.

Deltagardrivna aktiviteter Jordbruksverkets frågor kring deltagardrivna aktiviteter rörde omfattning, aktuella aktiviteter, bra exempel och inställningen till arbetssättet.

68

Deltagardriven forskning/utveckling Det skiljer stort mellan länen på vilket sätt man jobbar kring deltagardrivna aktiviteter. En handfull län utgår inom kompetensområde 2 och 3 från verksamhet som faller under begreppet deltagardriven forskning/utveckling. De har i flera fall rådgivare som har gått en utbildning på CUL, SLU, inom deltagardriven forskning och driver projekt utifrån ett koncept där lantbrukare samlats kring ett gemensamt problemområde och själva, med hjälp av rådgivare eller med hjälp av forskare, försöker lösa problemen och pröva sig fram. Till projekten kopplas ofta kurser, expertmedverkan, fältvandringar, studieresor eller enskild rådgivning.

Några län ligger också i startgroparna för att sätta igång liknande projekt. Bra erfarenheter tycks ha spridits från Dalarna och Örebro. Exempel på projektområden är t.ex. rotogräs, ekomjölk, ekologisk tomatodling och potatisodling. Inom kompetensområde 2 finns också exempel på deltagardrivna projekt för vattenkvaliteten i vattenavrinningsområden.

Erfarenheter De som arbetar med deltagardriven forskning/utveckling har flera positiva erfarenheter: ”Arbetssättet har skapat en öppenhet mellan brukarna som underlättar kommunikation och kunskapsutbyte. Att gemensamt studera ett ämne ökar engagemanget, idégenereringen och leder till snabbare förändringar än traditionell kursverksamhet eller enskild rådgivning. All den kunskap som finns ute bland lantbrukarna tas till vara på ett mycket positivt sätt. […] Det kunskapsmaterial som tas fram i deltagardrivna grupper är mycket användbart i rådgivningsverksamhet och traditionell kursverksamhet. […] Det blir mycket resurser som läggs på en liten grupp, men förhoppningsvis kan resurserna generera kunskap och miljönytta” ”Både rotogräsens problematik samt ekologisk odling av tomat är komplexa områden där arbetsformen visat sig lyckosam därför att arbetet i grupp ger flera alternativa lösningar på ett problem som sedan kan prövas i odlingsåtgärder på gårdarna. Arbetsformen deltagande forskning och utveckling passar inte alla. […] Förutom att ge deltagarna nya kunskaper bidrar arbetsmetoden med lokalt anpassad kunskap som kan spridas till övriga i målgruppen.” ”Tidigare har de [odlarna] inte vågat prova till exempel att anlägga egna små försök men det gör de idag. Mycket bra! Vi kommer att bilda flera grupper.”

Några i startgroparna är mer försiktiga: ”För att det ska bli meningsfullt krävs stort engagemang hos lantbrukargruppen. Deltagarna måste ha likartad produktion och bör finnas inom ett begränsat geografiskt område. […] Det är när arbetssättet kan användas, men tillfällena när det är det mest lämpliga är relativt begränsade.” ”Man får inte ha för stora förhoppningar angående lantbrukarnas medverkan i många grupper.”

Ett län har också försökt få befintliga grupper att bli mer deltagardrivna, men kommit fram till att arbetssättet är svårt att efterkonstruera. Ett annat län påpekar att det kan vara svårare att genomföra deltagardrivna aktiviteter i län där verksamheten till största delen upphandlas jämfört med län som har stor egen verksamhet.

69

Initiativ från lantbrukarna Vissa län fångar upp initiativ från lantbrukare genom att de får lämna önskemål och idéer till aktiviteter. Många nämner t.ex. att all den enskilda rådgivning som efterfrågas i stort blir deltagardriven. Det är också relativt vanligt att målgruppen har möjlighet att önska ämnen till kurser, studiecirklar, studieresor och fältvandringar. Expertmedverkan sker ofta på initiativ från någon utanför rådgivarorganisationen. Något län har också gjort informationsmaterial och något län har demonstrationsodlingar efter önskemål från målgruppen.

Olika sätt att fånga initiativ Önskemålen framförs antingen vid direkta kontakter med lantbrukare och lantbrukarföreningar eller mer systematiskt genom att t.ex. LRF-avdelningar kan beställa utbildning inom KULM: s ramar. Att samla in önskemål från målgruppen för att på så sätt göra aktiviteterna mer deltagardrivna görs på flera håll mer organiserat som på Gotland med ”sockensvängen” där upptaktsmöten inom KULM hålls som Ö-aktivitet eller i Hallands läns ”lär känna din by” där annonser påvisar möjligheten att få önska aktiviteter. Andra län har ERFA-grupper eller liknande som kan användas för att skapa önskemål på relevanta aktiviteter. Något län tycker att integreringen mellan kompetensområdena underlättas på det sättet.

Flertalet län är uttalat positiva till initiativ från målgruppen även om det förekommer i olika grad i olika län. Många upplever att de får större genomslag för aktiviteter som är önskade och förankrade så att länsstyrelsen får hjälp med marknadsföringen.

Gemensamt mål för verksamheten Något län påpekar att det brukar lyckas bäst om deltagarna och länsstyrelsen kan planera aktiviteten tillsammans från början så att aktiviteten stämmer för KULM. Ett län tycker de behöver informera lantbrukarna mer om möjligheterna att efterfråga aktiviteter inom KULM, medan ett annat län säger att svårigheten är att tydliggöra uppdraget och målet för verksamheten. Ett par län påpekar också att det kan vara svårt att tillgodose lantbrukarnas önskemål med KULM när man försöker göra verksamheten mer efterfrågestyrd. Det beror på att flera av målgruppens önskemål faller utanför ramarna för KULM. Det behövs en närhet mellan miljömålen och verkligheten i länet. Goda kontakter mellan drivande personer inom föreningar och myndigheter är en förutsättning för att kunna få bra deltagarinitierade aktiviteter.

Ett län ser gärna att Jordbruksverket ordnar någon kurs och på annat sätt stödjer en utveckling som gör att fler aktiviteter kan bli deltagardrivna ”för att öka LEADER-perspektivet i KULM”.

6.2 Utvärdering av kurser och enskild rådgivning Syftet med den standardiserade utvärderingen är att få en kontinuerlig återkoppling från lantbrukarna till KULM-verksamhetens aktörer och därmed tillgodose behovet av uppföljning av verksamheten. Utvärderingssystemet ger information om hur verksamheten fungerar och kan förbättras samt utgör ett underlag för rapportering bl.a. till EU. Enkäterna bearbetas av ett oberoende utvärderingsföretag och resultaten skickas till kursledare och rådgivare fortlöpande samt länsstyrelser och Jordbruksverket tre gånger per år.

70

År 2005 var det sjätte året kurser (K) och enskild rådgivning plan (EP) utvärderades.

Resultaten för året har sammanställts av utvärderingsföretaget Kinnmark Information AB och omfattar några uppgifter om deltagarnas lantbruk, ålder, kön, betyg på kursledaren/rådgivaren, framtida önskemål samt NDI (nöjdhetsindex).

Medel NDI för rådgivning (EP) låg 2005 mellan 77,6 och 89,8 samt 2004 mellan 81,8 och 87,0. Län med mycket höga NDI-värden på några kompetensområden inom rådgivning var Kalmar, Blekinge, Örebro och Dalarna.

Medel NDI för kurser (K) låg 2005 mellan 77,1 och 92,3 samt året innan mellan 81,2 och 89,8. Län med mycket höga NDI-värden för kurser på några kompetensområden var Stockholm, Södermanland, Östergötland, Jönköping, Kronoberg, Blekinge, Kalmar, Skåne, Västmanland, Gävleborg och Värmland.

För tvärvillkorsutbildningen som utvärderats för första gången 2005 låg NDI mellan 77,1 och 83,1. Endast tre län fick NDI-värden under 80.

Dessutom bör nämnas att två län som helt tillhör Mål 1-området deltar i utvärderingen och det med mycket höga NDI-tal nämligen Västernorrlands och Västerbottens län.

Om det inom ett län förekommit endast en rådgivning eller en kurs inom ett kompetensområde, har den inte tagits med i de redovisade uppgifterna.

Fördelningen av de framtida önskemålen ändrar sig inte mer än någon procentenhet över åren.

Figuren nedan visar fördelningen.

Studieresa 17%

Vill inte lära mig mer 0%

Rådgivning på min gård 21%

Studiecirkel 8%

Gårds-eller fältvandring 22%

Kvällskurs 16% Dagkurs 16%

Figur 34. Fördelning av deltagarnas önskemål om utbildning och enskild rådgivning enligt enkätsvaren för kurs och enskild rådgivning.

71

Kurser Under året utvärderades 788 kurser förutom kurser i fält som inte utvärderas, vilket är 158 fler kurser än året innan. Antal deltagare var 16 809 st., vilket ger ett snitt på 21 deltagare per kurs. Flertalet kursdeltagare var jordbrukare i åldern 40-59 år.

Av kursdeltagarna var 5 029 kvinnor eller 30 %. De flesta kvinnor valde enligt statistiken kurser om djurens välfärd. Inom det området var 52 % av deltagarna kvinnor. I andra och tredje hand valde kvinnorna kurser om biologisk mångfald och ekologisk odling.

För enbart tvärvillkorsutbildningen som utvärderats första året 2005 deltog 18 % kvinnor i kurserna.

Rådgivning 5503 lantbrukare mottog enskild rådgivning plan. De som mottog rådgivning var i första hand de som arbetade mer än 35 timmar i veckan på sitt företag, var i åldern 40-59 år samt hade jordbruk med husdjursskötsel. Förhållandet har inte ändrats sedan året innan.

Av dem som mottagit rådgivning var 371 kvinnor eller 15 %. Kvinnorna är mera sällan antecknade som mottagare av enskild rådgivning än som deltagare i kurs.

En stor del av ökningen från föregående år när det gäller antalet rådgivningar ligger inom Greppa Näringen.

Varje aktiv rådgivare hade under året, enligt lämnade veckorapporter, 15,8 rådgivningar var i snitt.

72

7 Verksamhetsutveckling av KULM Under 2003/2004 genomfördes, tillsammans med länsstyrelserna, projektet KULM inom LBU-programmet – verksamhetsutveckling. Rapporten med förslag från projektet remitterades under april/maj 2004 och i oktober 2004 beslutade Jordbruksverket om åtgärder.

Sju arbetsgrupper med representanter från länsstyrelserna och Jordbruksverket bildades.

Grupperna fick uppdragen: Administrativ arbetsgrupp, Översyn av nyckeltal, Informationssystem för KULM, Rekommendationer avseende kompetenskrav på KULMrådgivare, Introduktionsutbildning för KULM-rådgivare, Utarbeta metod för att utvärdera KULM-insatsers effekter i verkligheten, Se över rapporterna från utvärderingssystemet och utformningen av verksamhetsredovisningen. Lantbruksdirektörsföreningen föreslog representanter till arbetsgrupperna från länsstyrelserna.

Arbetsgrupperna utgick från vad som angetts i rapporten 2004-04-20 KULM inom LBUprogrammet – verksamhetsutveckling och remissvaren på rapporten. De tog i övrigt också hänsyn till de förutsättningar som gäller för KULM. Så långt det var möjligt skulle arbetsgrupperna även beakta vad som kan komma att gälla för åtgärden kompetensutveckling i det kommande miljö- och landsbygdsprogrammet för tiden 2007 – 2013.

7.1 Översyn av nyckeltal Gruppens uppgift var att se över de nyckeltal som ligger till grund för fördelningen av KULM-medel och vid behov föreslå förändringar. Utöver det skulle gruppen beakta miljömålen, miljösituationen och jordbrukets förväntade utveckling i arbetet med nyckeltalen.

I ett tidigt skede kom gruppen överens om att även diskutera och analysera den nuvarande fördelningsmodellen.

Gruppen kom fram till följande slutsatser: •

Det nuvarande LBU-programmet kommer endast att pågå ytterligare ett år vilket gör att det kan vara omotiverat att lägga ner mycket arbete på att förändra fördelningsmodellen eftersom vi inte vet hur ett kommande LBU-program kommer att se ut.

•

Den nuvarande modellen kan fungera bra om vissa smärre justeringar av nyckeltalen görs, uppdatering av data, och man tar fram en instruktion för hur nyckeltalen ska användas. Eftersom medlen tilldelas i en länspott ger detta länsstyrelserna relativt stora möjligheter att fördela mellan de olika kompetensområdena i ansökan. De skevheter som uppstod i och med aviseringen inför 2005 berodde till stor del på Jordbruksverkets handläggning och inte på nyckeltalsmodellen.

•

De andra modellerna som gruppen har provat har inte gett ett mer korrekt resultat eller inneburit att arbetet med fördelningen har förenklats.

•

Summorna som Jordbruksverket anser lämpliga för varje enskilt kompetensområde i varje län bör göras kända för länsstyrelserna. Detta för att en enskild länsstyrelse ska få bra förutsättningar att argumentera för en annan fördelning baserad på länets egna prioriteringar.

•

Om det inför aviseringen har skett ekonomiska förskjutningar mellan kompetensområdena i förhållande till tidigare år bör dessa tydliggöras i aviseringen.

73

•

Enskilda läns totala medelstilldelning kommer att variera något mellan åren p.g.a. hur Jordbruksverket prioriterar olika miljömål och därmed kompetensområden. Det är inbyggt i dagens modell. Jordbruksverket bör dock uppmärksamma och åtgärda detta om stora snedfördelningar uppstår i den totala medelstilldelningen per län.

•

Låsta tilldelningar t.ex. Greppa Näringen och KULM 6 försvårar länsstyrelsens möjligheter till regionala prioriteringar eftersom dessa inte får omfördelas eller räknas in i de 20 % som är möjliga att omfördela mellan de olika kompetensområdena.

•

Inför ett kommande LBU-program bör fördelningssystemet ses över.

Resultat Rapporten från Nyckeltalsgruppen skickades per mejl till samtliga länssamordnare, avdelningschefen på växtavdelningen och samtliga enhetschefer på Jordbruksverket som hanterar KULM-frågor. Dessvärre tillämpades inte nyckeltalen strikt i fördelning vid aviseringen eftersom gruppens slutsatser inte hade nått samtliga handläggare på Jordbruksverket. Istället beskrevs avvikelsen från fördelningsnycklarna i text i aviseringen.

De summor per enskilt kompetensområde som Jordbruksverket ansåg lämpliga skrevs ut i aviseringen. Tyvärr ledde det till missförstånd hos kompetensområdesansvariga på flera länsstyrelser eftersom Nyckeltalsrapporten och förklaringen till varför delsummorna skrevs ut i aviseringen inte hade nått dem. Att summorna skrevs ut ledde till att en del kompetensområdesansvariga trodde att Jordbruksverket hade återgått till det äldre, och numera övergivna, systemet med låsta budgetar per kompetensområde Arbete med nyckeltal inför ett kommande LBU-program har inte påbörjats eftersom det fortfarande återstår oklarheter i hur kompetensutvecklingsåtgärderna kommer att se ut i det nya LBU-programmet.

7.2 Krav och rekommendationer för person och företag som utför rådgivning Arbetsgruppens uppdrag var att utveckla lämpliga rekommendationer för vilka kompetenskrav som bör ställas på personer som arbetar med KULM: s utåtriktade verksamhet.

Arbetsgruppen föreslår i korthet:

74

•

rådgivare ska ha relevant grundutbildning och vissa kompletterande kurser

•

introduktionskurs erbjuds nyanställda rådgivare

•

årlig fortbildning inom sakområdet rekommenderas

•

viss omfattning på KULM-verksamheten

•

att erfarenhet av rådgivning, praktiskt lantbruk och pedagogik ger fördelar vid nyanställning hos länsstyrelsen och upphandling. Som hjälpmedel för att göra en enhetlig utvärdering används särskild blankett.

Utbildning, sakkunskap och rådgivningserfarenhet För att säkerställa kvaliteten på rådgivningen bör den rådgivare som utför rådgivning inom KULM ha relevant högskoleutbildning för aktuellt ämnesområde eller ha motsvarande kompetens i form av långvarig yrkeserfarenhet. Länsstyrelsen avgör i enskilt fall om sakkunskapen och utbildningsnivån är tillräcklig för den typ av rådgivning som ska utföras.

Det är av stor vikt att de organisationer som utför rådgivning inom KULM samt organisationernas medarbetare har erfarenhet av rådgivning till lantbrukare eller av motsvarande informationsarbete.

Nyanställda som utför rådgivning inom KULM ska ha deltagit i introduktionskurs för miljörådgivare inom KULM som arrangeras av Jordbruksverket. Nya rådgivare bör dessutom tilldelas en fadder eller mentor, inom eller utom organisationen, för att underlätta introduktionen.

I övrigt anordnar Jordbruksverket, länsstyrelserna och andra organisationer fortbildningskurser för rådgivare inom KULM i aktuella frågor. Om en organisations rådgivare har genomgått sådana kurser bör detta av länsstyrelserna tillmätas ett meritvärde vid upphandling av rådgivning. Även länsstyrelsernas personal som arbetar med KULMrådgivning bör genomgå relevant fortbildning i enlighet med en individuellt framtagen kompetensutvecklingsplan.

Extra krav på ämnesanknutna specialkurser för resp. kompetensområde kan ställas i vissa fall.

Omfattning För att säkerställa kvaliteten på rådgivningen rekommenderar Jordbruksverket att varje enskild rådgivare genomför minst 10 rådgivningar (motsvarande enskild rådgivning plan) per år till lantbruket. Som rådgivningstillfällen räknas både rådgivningar inom och utom länsprogrammen.

7.3 Introduktionsutbildning för KULM-rådgivare I projektet ”KULM inom LBU-programmet – verksamhetsutveckling” kom det fram önskemål om att en introduktionsutbildning för KULM-rådgivare skulle anordnas. Därför tillsattes en arbetsgrupp med representanter från Länsstyrelsen som tillsammans med Jordbruksverket tog fram en kursplan. En kurs genomfördes också i september på en kursgård utanför Nyköping.

Kursen togs fram för att uppfylla tre syften: 1.

att ge en bakgrund till arbetet med KULM och att klarlägga syftet med verksamheten inom KULM

2.

att ge deltagarna en bild av lantbrukets och lantbrukarnas situation i Sverige idag

3.

att ge rådgivarna hjälp att använda rätt rådgivningsmetodik

Kursen omfattade tre dagar och såväl nya som mera erfarna rådgivare bjöds in. Alternativet att göra två olika kurser diskuterades men vi kom fram till att en gemensam kurs med möjlighet att vara med under delar av kursen var att föredra. Upplägget var att dag 1 innehöll allmän information om KULM av personal från Jordbruksverket och länsstyrelsen. Dag 2 behandlade rådgivningsmetodik. Dag 3 behandlade ekonomi och villkor för dagens jordbruk, presentation av olika produktionssystem och målkonflikter.

75

Kursen genomfördes med ca 30 deltagare. Deltagarna kom från alla kompetensområden och hade varierande erfarenhet. En majoritet jobbade vid någon av länsstyrelserna men ett antal deltagare kom från Hushållningssällskap och annan privat rådgivning. Kursen fick ett mycket positivt mottagande i kursutvärdering och i form av spontana kommentarer, även av de mer erfarna deltagarna. Ett önskemål inför fortsatta kurser är att man ska dela upp vissa pass så man kan ge mera fördjupad information inom de olika kompetensområdena. Jordbruksverket planerar att genomföra denna kurs fler gånger.

7.4 Metod för att utvärdera KULM-insatsers effekter i verkligheten En av de sju arbetsgrupperna fick i uppdrag att ta fram ett förslag till en metod för hur man kan utvärdera effekter av KULM-insatser i verkligheten. Metoden skulle kunna ge svar på frågan i vilken utsträckning information och råd inom KULM leder till åtgärder. Kostnader för förslaget skulle också redovisas.

Förslaget Arbetsgruppen föreslog en kvantitativ utvärdering av aktiviteten Enskild rådgivning, plan (EP) via telefonintervjuer. Detta eftersom det är den en enda aktiviteten till vilken det finns skriftlig dokumentation med råd och förslag på åtgärder kopplade till en viss lantbrukare.

Ambitionen var att ta fram en utvärderingsmetod som kan användas på riksnivå, samt i vissa fall regionalt på länsnivå. Metodens användbarhet är dock begränsad för länsvisa utvärderingar eftersom aktiviteten enskild rådgivning, plan, (EP) inte genomförs inom alla kompetensområden i samtliga län.

Den föreslagna metoden visar i hur stor utsträckning lantbrukarna vidtar åtgärder i enlighet med råden. Metoden kommer inte att visa huruvida de vidtagna åtgärderna beror på rådgivningen och informationen via KULM. Enligt arbetsgruppens uppfattning bör det dock finnas ett starkt samband mellan råd och åtgärd i de fall åtgärden överensstämmer med rådet.

Metoden prövas under våren 2006 i en pilotstudie i Västra Götalands län. 200 rådgivningar genomförda inom kompetensområdena 1-3 utvärderas. Arbetsgruppen föreslog att pilotstudien genomförs av ett externt utvärderingsföretag med kännedom om jordbruk. Landja Marknadsanalys AB har genomfört undersökningen under våren 2006.

Arbetsgruppen föreslog att utvärderingen skulle ske omkring två år efter rådgivning.

Lantbrukaren har då åtminstone haft en fältsäsong på sig att påbörja eller genomföra föreslagna åtgärder. Landja Marknadsanalys AB undersöker rådgivningar genomförda under 2004.

Utvärdering av aktiviteten Åtgärdsplan (ÅP) ingår inte. Åtgärdsplanerna innehåller råd som också är villkor för miljöersättningarna. Syftet med utvärderingen är att utvärdera kompetensutvecklingen, inte hur lantbrukarna uppfyller villkoren för miljöersättningarna.

Dokumentationen varierar mellan kompetensområden och mellan länen. En brist med den föreslagna metoden ligger i momenten när utvärderaren ska identifiera vilka råd som har förmedlats, samt när han/hon väljer ut vilka råd som ska utvärderas.

76

Arbetsgruppen gjorde en grov uppskattning av kostnaden för att genomföra pilotstudien till 50 000 kronor. Landja Marknadsanalys AB genomför undersökningen för 97 000 kronor inklusive muntlig och skriftlig slutredovisning. Landja Marknadsanalys AB redovisade sitt uppdrag den 1 juni 2006. Läs mer i rapport 2006:20 som ingår i Jordbruksverkets rapportserie.

7.5 Utvärderingssystemet och verksamhetsredovisningen för KULM Gruppens uppdrag bestod av två delar. Den ena delen handlade om att granska de rapporter som tas fram av Kinnmarks Information AB utifrån enkäter för utvärdering av kurser och enskild rådgivning. Den andra delen utgjordes av den verksamhetsredovisning som årligen tas fram över KULM-verksamheten.

Syftet var att öka tillgängligheten, göra resultaten mer kända och utnyttjade i verksamheten.

Utvärderingssystemet Bakgrund För att kunna göra en likvärdig utvärdering över hela landet ligger två formulär till grund för de sammanställningar ett oberoende utvärderingsföretag tar fram i rapportform. Det ena är en enkät för enskild rådgivning och det andra en enkät för kurser.

För Greppa Näringen har på försök under 2005 tagits fram en enkät, som är en bilaga till rådgivningsrapporten. Den är med sina frågor riktade till en speciell grupp av lantbrukare och ett prov på hur en riktad utvärdering kan se ut.

Rapporterna Rapporterna finns i flera utföranden för att tillgodose olika grupper av mottagare.

Rapport till kursledaren som innehåller kursdata, NDI (NöjdDeltagarIndex) baserad på enkätens avsnitt A för aktuell kurs samt läns- och rikssnitt ackumulerat under året, resultat av sambandsanalys mellan nöjdhet i avsnitt A1 och svaren på avsnitt D, de öppna svaren av deltagarnas goda råd i avsnitt C samt en detaljerad grafisk presentation av svaren i avsnitt A och D. Rapport till rådgivarna som skickas ut så snart minst fem rådgivningar har genomförts av en enskild rådgivare. Antalet rådgivningar är satta av anonymitetsskäl. Rapporten ska ha motsvarande innehåll som rapporten till kursledaren.

Rapporter till länsstyrelserna ska vara separata för verksamhetens olika inriktningar.

Redovisning ska ske tre gånger per år. Rapporterna ska innehålla NDI för varje enskild kurs/rådgivare under perioden, deltagarnas önskemål om utbildningsformer enligt fråga B1, lista över önskemål av ämnen enligt fråga B2 samt presentation av bakgrundsdata enligt avsnitt E. Fördelningen i kategorier under avsnitt E ska redovisas med antalet deltagare per kategori.

Rapporter till Jordbruksverket ska vara separata för verksamhetens olika inriktningar.

Redovisning ska ske tre gånger per år. I rapporterna erhålls länsvis redovisning av antal aktiviteter, antal deltagare, svarsfrekvens och NDI. Även önskemål om utbildningsformer och bakgrundsdata om deltagarna redovisas.

77

En ny rapport har tagits fram att gälla from 2005. Rapporten kommer att användas endast av de lantbrukare som tagit del av modul 1 B i Greppa Näringen.

Rapporten för Greppa Näringen ska redovisas till Jordbruksverket sex gånger per år tillsammans med den vanliga rådgivningsenkäten. Redovisning ska ske den 10: e dagen efter utgången månad för månaderna januari-februari, mars-april, maj-juni, juli-augusti, septemberoktober samt november- december.

Synpunkter på rapporterna Rapport till kursledaren/rådgivaren Det framfördes önskemål om att rapporten som idag går till kursledaren och rådgivaren också borde skickas till samordnaren för att spridas vidare till kompetensområdesansvariga.

Rapporter till länsstyrelsen Det vore intressant att jämföra NDI länssnitt och NDI rikssnitt. På så sätt kan man jämföra kurser inom samma kompetensområde med varandra i stället för att göra en jämförelse mellan totalt genomförda kurser.

Bakgrundsdata bör kunna utnyttjas mer t.ex. genom att koppla åkerareal, sysselsättning, kön, ålder etc. till NDI. Det skulle även vara tänkbart att koppla bakgrundsdata mot varandra t.ex. önskemål om framtida utbildningsformer med kön.

Det är viktigt att informationen förutom till samordnaren även når ansvariga för de olika kompetensområdena. Ansvariga chefer på länsstyrelserna bör vara medvetna om innehållet och ta del av rapporterna. Återkoppling till utomstående aktörer är viktig. Det bör vara upp till samordnaren vid länsstyrelserna hur återkoppling ska ske till den gruppen.

Rapporter till Jordbruksverket Jämförelser mellan länen borde vara av intresse. Det bör övervägas om rapporterna till Jordbruksverket även ska skickas till länssamordnarna.

Verksamhetsredovisningen Bakgrund KULM verksamhetsredovisning är en beskrivning av det föregående årets aktiviteter både inom länsstyrelserna, organisationerna, föreningar för utrotningshotade husdjursraser och Jordbruksverket. Rapporten innehåller också en jämförelse mellan de två senaste åren både i fråga om antal aktiviteter eller åtgärder och de kostnader verksamheten betingat. I rapporten beskrivs kompetensområdenas olika inriktningar och vilka miljökvalitetsmål områdena verkar för.

Ett kapitel behandlar ett utvalt ”ämne”. De senaste åren har det handlat om EP- utvärdering av dokumentation för enskild rådgivning, KULM-seminarierna april 2002, Åtgärdsplaner och Greppa Näringen.

Synpunkter på verksamhetsredovisningen Synpunkterna har varit sparsamma. Det som noterats är den relativt dåliga kännedomen om dokumentet och att det har inte fått den spridning som varit önskvärt. Omfattningen på verksamhetsredovisningen kan möjligen avskräcka. Den bör dock mer ses som ett

78

uppslagsverk där man kan titta på vissa frågor. Innehållet och upplägget bedöms i stort sett vara bra.

Det fortsatta arbetet Enkäter och rapporter •

Enkäterna och rapporterna bör omarbetas enligt redovisade idéer ovan. Med hänsyn till tidpunkten dvs. att vi precis är i slutet av en programperiod bör omarbetningen påbörjas snarast möjligt med den begränsning som kan uppkomma pga. nya regler och villkor för den nya programperioden.

•

Utkast till nya enkäter har tagits fram.

•

Kurs- och rådgivningsrapporterna till länen sprids internt på länsstyrelsen av KULMsamordnaren till berörda kompetensområdesansvariga. Ansvariga chefer bör även vara medvetna om innehållet och få del av rapporterna. Det gäller även externa aktörer.

Detta sker på sätt som KULM-samordnaren finner lämpligt.

•

Kurs- och rådgivningsrapporterna till Jordbruksverket bör även göras kända på länen, lämpligen till KULM-samordnaren.

Vissa delar bör inarbetas i verksamhetsberättelsen.

•

NDI-värden ska beräknas och ackumuleras på kurser inom samma kompetensområde.

Ett rikssnitt ska alltså spegla kompetensområdet, inte totalt NDI för alla kurser.

Verksamhetsredovisningen •

Verksamhetsredovisningen för KULM bör ges ut även fortsättningsvis, då den utgör ett viktigt dokument över det gångna årets aktiviteter och fördelade medel.

•

Den bör ges ut senast i augusti för att ge kunskap och inspiration inför nästa års länsprogram.

•

För att öka kännedomen om verksamhetsberättelsen tas den upp som en punkt, ”workshop”, vid kompetensområdesträffarna.

•

Den utvidgas avseende innehållet med det som kommit fram av ovanstående utvärderingsrapporter av kurser och rådgivning.

•

Verksamhetsberättelsen bör utökas med analyser och slutsatser.

•

Vissa intressanta avsnitt kan med fördel läggas på KULM: s hemsida och gärna tillsammans med en analys.

79

8 Publikationer och filmer utgivna 2005 Kompetensområde 1 – Biologisk mångfald och kulturmiljövärden •

Levande landskaps väggalmanacka 2006

•

Grod- och kräldjur i landskapet

•

Vård och underhåll av lantbrukets byggnader

•

Kampanjinfo Levande landskap, 5 st. digitala nyhetsbrev

•

Vi odlade till husbehov (utgiven i samarbete med Programmet för odlad mångfald, POM)

•

Vattenliv i jordbruksbygd (film utgiven i samarbete med kompetensområde 2 och Greppa Näringen)

Kompetensområde 2 – miljökänsliga områden, bekämpningsmedel •

Bekämpning av trädgårdsväxternas skadegörare 2005/2006

•

Bekämpningsrekommendationer 2005

•

Fältinstruktion för jordgubbar, friland 2005

•

Dosnyckel (omtryck)

•

Egen brunn (uppdatering)

•

Godkända bekämpningsmedel i bärodling 2005

•

Godkända bekämpningsmedel i frilandsgrönsaker 2005

•

Godkända bekämpningsmedel i fruktodling 2005

•

Godkända bekämpningsmedel i plantskolekulturer 2005

•

Godkända bekämpningsmedel i prydnadsväxter i växthus 2005

•

Godkända bekämpningsmedel i växthusgrönsaker 2005

•

Skadegörare i frilandsgrönsaker och bär (omtryck)

•

Vattenliv i jordbruksbygd (film utgiven i samarbete med kompetensområde 1 och Greppa Näringen)

Kompetensområde 2 – miljökänsliga områden, växtnäring •

Fjäderfägödsel - en värdefull resurs

•

Spridning av stallgödsel

Greppa näringen •

Greppa Näringen, allmän broschyr, svenska

•

Årsredovisning 2004

•

Greppa Näringen Nytt nr 1 (medlemsbrev)

81

•

Greppa Näringen Nytt nr 2, distribution LAND Lantbruk

•

Miljömålsavstämning

•

Åtgärdsbevis

•

Modulbeskrivning 2005, omtryck

•

Modulbeskrivning 2006

•

Praktiska Råd Nr 2, Att tänka på inför första kvävegivan, pdf

•

Praktiska Råd Nr 7, N-utnyttjande potatis- och grönsaksodling, pdf

•

Uppföljning av kunskaps och rådgivningsprojektet Greppa Näringen 2000-2003, pdf under MEDLEM www.greppa.nu.

Kompetensområde 3 – ekologisk produktion

82

•

Kurspärm om ekologisk växtodling

•

Baljväxters kväveefterverkan och betydelse för kväveförsörjningen i ekologiskt lantbruk

•

Fröproduktion av ekologisk vitklöver i Danmark

•

Växtskyddsmedel i ekologisk odling

•

Friskt ekologiskt utsäde av spannmål och trindsäd

•

Biogas ger energi till ekologiskt lantbruk

•

Äggproduktion i ekologiskt lantbruk

•

Ekologisk slaktkyckling

•

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö

•

Ogräsharvning i fält

•

Ekologisk odling av ostronskivling

•

Köttproduktion med stutar

•

Jord i god kultur

Kompetensområde 4 – Ökad djurvälfärd •

Djurvänlig hantering av nötkreatur. Jordbruksinformation 2 – 2004.

•

Djurvänlig hantering av får. Video, länsprogrammet i O län.

•

Golvbeläggningar och utgödslingssystem Länsprogrammet i F län.

•

Sambete och växelbete mellan olika djurslag inom lantbruket. Länsprogrammet i M län.

•

Djurvård för naturvård skötselråd för dikobesättningar. Länsprogrammet i M län.

•

Klövhälsa hos nötkreatur. Länsprogrammet i T län.

•

Djurvänlig inhysning av hästar. Länsprogrammet i E län.

•

Utegångsdjur sommar som vinter. Länsprogrammet i E län.

•

Systemlösningar för jordbrukets driftsbyggnader. Byggnader för nötköttsproduktion.

JBT, Alnarp

•

Termisk komfort i slaktkycklingstallar. Faktablad från Svensk Fågel.

•

Avlivning av sjuka och skadade djur. Faktablad från Svensk Fågel.

•

Skötsel, inhysning och utfodring av mjölkraskalvar ur ett hälsoperspektiv. CD med ppt-presentation.

•

Klöv- och benskador hos grisar. CD med ppt-presentation.

och

dess

påverkan

på

djurhälsa.

83

Jordbruksverkets rapporter 2006 1.

Bioenergi – ny energi för jordbruket

2.

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2002–2004

3.

Betesmarkerna efter 2003 års jordbruksreform – hot och möjligheter

4.

Miljöeffekter av träda och olika växtföljder – rapport från projektet CAP:s miljöeffekter

5.

Översyn av känsliga områden enligt nitratdirektivet

6.

Tio år i EU – effekter för konsumenterna

7.

Returförpackningsutredningen

8.

Kostnader för hanteringen av olika EG-stöd finansierade från EG:s jordbruksfond 2005

9.

En översyn av lagstiftningen om bisjukdomar – förslag till hur bekämpningen av bisjukdomar ska bedrivas

10.

Kulturhistoriska bidrag och särdrag – uppföljning och utvärdering av miljöersättningen till natur- och kulturmiljöer

11.

Marknadsöversikt – Etanol, en jordbruks- och industriprodukt

12.

Marknadsöversikt – bananer

13.

Marknadsöversikt – bearbetade jordbruksvaror (icke bilaga I)

14.

Blommande mångfald – verksamhetsberättelse för POM 2005

15.

Jordbruksverkets foderkontroll 2005 – Feed control by the Swedish Board of Agriculture 2005

16.

Matrknadsöversikt – vin

17.

Entreprenörskap på landsbygden – en översikt av internationell forskning

18.

Samhällsekonomiska effekter av ett omfattande utbrott av mul- och klövsjuka i Sverige – en studie av sannolika följder

19.

Miljöutbildning och rådgivning för jordbrukare – rapport från en statistisk undersökning genomförd våren 2006

20.

Effekter av KULM-rådgivning

21.

Marknadsöversikt, Biodiesel – ett fordonsbränsle på frammarsch?

22.

Jämställdhetsindikatorer för livsmedels- och landsbygdspolitiken

23.

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2003–2005

24.

Utredning om utsädespotatis – krav på utskiftning av utsäde – begränsning av rätten att saluföra utsäde

Rapporten kan beställas från Jordbruksverket, 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 (vx) Fax 036 34 04 14 E-post: jordbruksverket@sjv.se Internet: www.sjv.se

ISSN 1102-3007 ISRN SJV-R-06/25-SE SJV offset, Jönköping, 2006 RA06:25