ra08_18

Kunskap om mångfald Verksamhetsberättelse För POM 2007

Rapport 2008:18 Foto: Mats Pettersson

Kunskap om mångfald Verksamhetsberättelse för POM 2007

2008-09-29 Referens Agneta Börjeson

Innehåll 1

2

Inledning ........................................................................................................................... 3 1.1

Mål för POM .............................................................................................................. 3

1.2

Mål för rapporten ....................................................................................................... 4

Uppföljning ....................................................................................................................... 5 2.1

Bevarande................................................................................................................... 5

2.1.1

Inventering och insamling.................................................................................. 6

2.1.2

Bevarande ex situ ............................................................................................. 11

2.1.3

Karaktärisering och evaluering ........................................................................ 13

2.1.4

Bevarandedokument för friluftsmuseer............................................................ 13

2.1.5

Bevarande av E-plantor.................................................................................... 14

2.1.6

Övrigt ............................................................................................................... 14

2.2

Nyttjande .................................................................................................................. 15

2.2.1 2.3

sMTA ............................................................................................................... 16 Forskning och utveckling ......................................................................................... 16

2.3.1 2.4

Utbildning och information...................................................................................... 18

2.4.1

Kurser och föredrag.......................................................................................... 18

2.4.2

Svensk kulturväxtdatabas................................................................................. 19

2.4.3

Dokumentation och databaser .......................................................................... 19

2.4.4

Hemsidan.......................................................................................................... 20

2.4.5

Övrig information............................................................................................. 20

2.5 3

4

Projekt med anknytning till inventeringen ....................................................... 17

Internationellt arbete ................................................................................................ 21

Forskning om växtgenetiska resurser .......................................................................... 23 3.1

Växtsystematik och evolutionshistoria..................................................................... 23

3.2

Växtförädling och genetisk diversitet ...................................................................... 23

3.3

Förbättrad microförökning ....................................................................................... 24

3.4

Etnobotanisk forskning ............................................................................................ 24

3.5

Framtida forskningsbehov........................................................................................ 24

Utvärdering..................................................................................................................... 25 4.1

Utvärderingsrapport ................................................................................................. 25

4.1.1

Sammanfattning av rapporten .......................................................................... 25

4.1.2

Synpunkter ....................................................................................................... 26

4.1.3

Slutsatser av utvärderingen .............................................................................. 27

1

4.2

5

2

Åtgärder framöver .................................................................................................... 27

4.2.1

Genbanker och klonarkiv ................................................................................. 27

4.2.2

Demonstrationsodlingar ................................................................................... 28

4.2.3

Dokumentation ................................................................................................. 28

4.2.4

Forskning och nyttjande ................................................................................... 28

4.2.5

Försöks- och utvecklingsverksamhet ............................................................... 29

4.2.6

Lokal livsmedelsproduktion och förädling ...................................................... 29

4.2.7

Övrigt ............................................................................................................... 29

Publikationer .................................................................................................................. 31

1 Inledning Programmet för odlad mångfald (POM) är Sveriges nationella program för växtgenetiska resurser. Programmet utgörs av den samlade verksamheten som sker hos aktörerna inom detta område. Verksamheten kan vara av olika karaktär till exempel myndighetsutövning, forskning, utbildning eller ideell verksamhet. Aktörernas verksamheter är inte bundna av programmet utan varje aktör är en självständig enhet med egen budget. Samarbetet mellan aktörerna kan närmast beskrivas som ett nätverk. För att detta nätverk ska kunna fungera effektivt krävs en samordning vilken sköts av Centrum för biologisk mångfald.

Regeringen har beslutat att Jordbruksverket ska ansvara för uppföljning och utvärdering av POM i enlighet med Jordbruksverkets framtagna programförslag (SJV rapport 1998:19).

Riksdagen tog 2001 beslut om delmål under de svenska miljökvalitetsmålen. Ett av delmålen är att "Senast år 2010 skall det nationella programmet för växtgenetiska resurser vara utbyggt…".

Programmet följs upp årligen. Uppföljning och utvärdering av programmet ska kunna användas som underlag i uppföljningen av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap.

1.1 Mål för POM POM har fyra långsiktiga övergripande mål 1. Bevarande och nyttjande av de växtgenetiska resurserna ska bidra till ökad livsmedelssäkerhet, ett uthålligt jordbruk och till att den biologiska mångfalden i landet bibehålls.

2. Programmet ska bidra till att det biologiska kulturarvet levandegörs.

3. Material som bevaras inom programmet ska vara väl dokumenterat och information om materialet ska finnas fritt tillgänglig.

4. Internationellt samarbete vad gäller bevarande, nyttjande, tillträde till växtgenetiska resurser och rättvis fördelning av de vinster som kan uppstå vid nyttjandet av dem ska främjas.

Programmets mål är mycket övergripande och det kan vara svårt att i ett kort perspektiv se om aktiviteter och åtgärder leder mot målen. Därför behöver åtgärdsmål utvecklas, som är konkreta och tidsbegränsade och tydligt avgränsade. Åtgärdsmålen fastställs av Jordbruksverket efter diskussion i programrådet. För närvarande är det främsta åtgärdsmålet att inventeringen av kulturväxter ska genomföras. Denna inventering ska bli klar 2010.

Ett annat åtgärdsmål har varit att ta fram en plan för framtida bevarande och nyttjande. Denna påbörjades under 2004 och mycket är nu på plats men en del arbete kvarstår. Under 2007 har också en Fördjupad utvärdering gjorts gällande miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. I detta har en del förslag på åtgärder gjorts vilka dock behöver specificeras i en uppdatering av programmet. Grunden till denna uppdatering har gjorts under 2007 och den kommer att göras helt klar under 2008.

3

1.2 Mål för rapporten Rapporten avser att visa på en samlad bild av verksamheten inom området växtgenetiska resurser. Rapporten riktar sig till aktörer inom POM men kompleterar också Jordbruksverekts årsredovisning inom detta område. Uppgifterna i rapporten bygger på möten som hållits under året samt på underlag från projektledarna för inventeringarna och ledamöterna i POM:s programråd. Ledamöterna har inom sitt intresseområde redovisat vilka aktiviteter som varit aktuella under året. Rådet bestod av följande intressenter 2006: Centrum för biologisk mångfald (CBM), Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Sida, Nordiska Genbanken (Nordiska genbanken), SLU, Formas, museerna (friluftsmuseer, länsmuseer och hembygdsmuseer m fl), de botaniska trädgårdarna, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Gröna näringens riksorganisation (GRO), växtförädlingsföretagen, Fritidsodlingens riksorganisation (FOR) och Sveriges Pomologiska Sällskap (SPS).

I första hand ska aktiviteter som utförs inom programmet följas upp och det ska utvärderas om programmet fungerar på ett tillfredsställande sätt. Årets temakapitel är en presentation av forskningen inom området.

4

2 Uppföljning Uppföljningen besvarar frågan vad har hänt under året och följer de fem olika aktivitetsområdena inom programmet. Dessa är bevarande, nyttjande, forskning och utveckling, utbildning och information samt internationellt arbete. I uppföljningen redovisas för varje aktivitetsområde de ingående uppgifterna och vilka åtgärdsmål som eventuellt är satta.

I programmet föreslogs att särskilda medel skulle tillföras programmet för att klara av sådant som ansågs vara nödvändigt för att nå målen i programmet och som inte utfördes inom de olika aktörernas egen verksamhet. De första åren tillfördes sådana medel via Formas och gick då främst till förstärkning av Nordiska genbankens verksamhet och till forskningsprojekt.

Efter att delmålen i Ett rikt odlingslandskap fastställts har de särskilda medlen tillförts Jordbruksverket. Medlen uppgår till 8,5 miljoner kronor årligen.

Tabell 1 visar på hur de särskilda medlen fördelats och utnyttjats under 2007. Aktiviteterna beskrivs mer utförligt under respektive aktivitetsområde.

Tabell 1. Utnyttjande av särskilda POM-medel.

Aktivitet Ansvarig under Förbrukade 2007 medel CBM 5 786 500 Inventering Bevarande frukt och bär Nationell samling för frukt, bär och nötter, SLU 728 000 inklusive kontroll Klonarkiv för frukt Nordiska 671 292 genbanken Försöks och utvecklingsverksamhet Genetisk diversitet i historiskt växtmaterial Nordiska museet 173 000 Sikring av graes- och klövergenetiske Nordiska 80 000 ressourcer i Sverige genbanken DNA-kartlägning av svenska mandatsorter av SLU, inst. för 300 000 äpple växtvetenskap Genetisk variation hos äldre kulturrosor SLU, inst. för 300 000 anpassade till svenskt klimat växtvetenskap Dokumentation av frukt och bär Nordiska 100 000 genbanken Molekylära analyser av rabarbersamlingen på Nordiska 55 000 Julita genbanken Summa 8 343 589 .

2.1 Bevarande Aktörer när det gäller bevarande är Nordiska genbanken, SPS, CBM, SLU, olika friluftsmuseer, botaniska trädgårdar, växtförädlingsföretag m fl.

5

2.1.1 Inventering och insamling Inventeringen har nu pågått i fem år. Aktiviteterna bland de ideellt arbetande inventerarna är fortsatt hög. Under 2007 har en ökande mängd växtmaterial samlats in och planterats i så kallade mellanlager Under mellanlagringen ska materialet karakteriseras och utvärderas.

Sorterna som anses värda att bevaras för framtiden ska sorteras fram. Detta tar upp till fem år beroende på växtslag. Material som anses unikt och värdefullt ska sedan föras över och bevaras långsiktigt i den nationella genbanken. Kontrakten med mellanlagringsvärdar slutfördes under 2007.

Inventeringsarbetet kommer att intensifieras under de återstående tre åren fram t.o.m. 2010, med syfte att lokalisera mesta möjliga unika växtmaterial att placera i mellanlager för utvärdering.

Inventeringar och insamlingar pågår även utanför den landsomfattande inventeringen.

Nordiska genbanken har olika projekt på gång och även andra aktörer inom POM gör egna inventeringar och insamlingar för olika ändamål.

2.1.1.1 Perennuppropet Perennuppropets inventering av perenner odlade före 1940 fortsatte liksom tidigare år med fokus på rabattperenner. Inventeringen gjordes på två sätt; genom upprop till allmänheten och genom att uppropets inventerare runt om i Sverige spårade och dokumenterade äldre prydnadsperenner.

Genom upprop till allmänheten kom ett sextiotal brev in under året. Det betyder att det sedan uppropet startade 2003 skickats in 495 brev allt som allt. Arbetet med att kontakta alla brevskrivare via mail eller telefon fortsatte under året. Den perenn som flest brevskrivare tipsade uppropet om var pioner. Därefter rörde flest tips insända under 2007 dagliljor, irisar, aklejor och stormhattar. Förutom de tio släkten som efterlyses i foldern inkom också tips om bland annat nävor, prästkragar, vivor och nejlikor. Perennuppropets inventerare skickade under 2007 in ca 25 inventeringar av trädgårdar i olika delar av Sverige.

Under året utbildades sexton nya inventerare. Utbildningen genomfördes i samarbete med POM: s lök- och knölupprop. Kursen hölls i Härnösand i juli och deltagarna kom till största delen från norra Sverige. Under 2007 arrangerades också två återträffar för de inventerare som utbildats under tidigare år. Återträffarna genomfördes i samarbete med lök- och knöluppropets projektledare. Den första träffen hölls i Karlskrona i juni och den andra arrangerades i Gävle i september.

Uppropet presenterades på flera trädgårdsmässor samt kom och visa-dagar under året, bland annat Trädgård Norr i Umeå, Lisebergs trädgårdsdagar, Försommaryra i Kristianopel, Alnarpsdagen, Gotlands Trädgårdsvecka och skördefesten på Hovdala. Vid några av mässorna hölls också föredrag där uppropet introducerades för besökarna. Uppropet har också presenterats med föredrag för bland annat Vetlanda Trädgårdssällskap, Grönare stad i Växjö och för deltagarna på Länsstyrelsen i Skånes kurs om äldre perenner samt på Skogsstyrelsen och hembygdsförbundets inventeringskurs i Arkelstorp. Uppropet presenterades också för deltagarna på workshopen Mångfald i trädgårdar runt Östersjön samt för studenter på Alnarps utbildningar. Förutom projektledaren har även uppropets inventerare informerat om projektet med föredrag och deltagande på trädgårdsdagar runt om i Sverige.

Ett inslag om perennuppropet sändes i radions Odla med P1 och artiklar om uppropet har förekommit i ett flertal tidningar och tidskrifter. Intresserade har också kunnat läsa om uppropet på projektets hemsida. Hemsidan har uppdaterats regelbundet.

6

Arbetet med provodling och utvärdering av utvalda perenner fortsatte under året.

Perennuppropets referensgrupp träffades två gånger under 2007 och tog då bland annat beslut om vilka perenner som borde provodlas inom uppropet. Ett brev där projektet bett att få en delning av dessa växter skickades ut till ägarna. Under 2007 gick ut brev till femtiofem personer. Dessutom togs delningar på plats när projektledaren besökte några trädgårdar med ett stort antal intressanta perenner. Sammanlagt planterades 104 olika perenner på Trädgårdslaboratoriet vid SLU i Alnarp under september och oktober. På uppropets provodlingsfält stod vid årsskiftet 239 perenner. Under 2007 startade utvärderingen av de perenner som samlades in och planterades under 2006. En referenssamling av kända pionsorter började också att byggas upp vid provodlingsfälten. Den ska vara en hjälp vid sortbestämning av de äldre pioner som skickats in.

Till de trädgårdsägare som under 2006 donerade perenner för provodling sändes ett brev ut där ägaren fick veta hur växten etablerat sig.

Arbetet med registrering av inventerade perenner fortsatte och fram till årsskiftet registrerades ett sjuttiotal trädgårdar i POM:s inventeringsdatabas.

Under 2007 påbörjades arbetet med en skrift om perenner som ska hjälpa inventerarna att bestämma de växter de hittar vid sina inventeringar. Projektledaren deltog också i den referensgrupp som fanns knuten till arbetet med POM:s trädgårdshistoriska skrift.

2.1.1.2 Lök- och knöluppropet Lök- och knöluppropet startade våren 2006. Det har hittills inkommit 225 brev/tips till uppropet. Alla landskap utom Medelpad och Lappland är nu representerade med växttips.

Flest brev har kommit in från Skåne, Småland och Västergötland. I breven tipsas det om över 500 lökar och knölar. Det är framförallt narcisser, tulpaner och krolliljor som folk har berättat om.

Uppropet har presenterats på flera mässor och trädgårdsdagar under året; Trädgård Norr i Umeå (mars), Lisebergsmässan i Göteborg (maj), trädgårdsdag i Kristianopel (juni), Alnarpsdagen (juni), trädgårdsveckan på Gotland (juni) och lökfestival –Tulpanens hus i Stockholm (september).

Projektledaren har hållit ett antal föredrag om uppropet, bland annat på ”Trädgård – park och landskap. Bebyggelsens gröna kulturarv” (kurs på Alnarp), Kulturen i Lund och Hembygdsinventeringskurs i Arkelstorp.

Det har skrivits om uppropet i ett antal tidningsartiklar, några av dem är; Historiska blommor samlas i svensk genbank (24 april, Hallandsposten), Hemmets Journal (nr 32, 2007), Inventering av biologiskt kulturarv (20 aug, Kristianstadsbladet), Urgamla trädgårdsväxter i Ångermanland kartläggs (3 september, Tidningen Ångermanland) och Välbesökt skördefest på Hovdala (24 september, Norra Skåne.

Två återträffar för inventerare anordnades i samarbete med perennuppropet. Dessa två kurser hölls i Karlskrona (juni) och i Gävle (sept). En nybörjarkurs hölls i Härnösand där 16 nya inventerare utbildades. Utbildning av inventerarna görs i samarbete med perennuppropet och projektledarna hjälps åt med kurser och kontakten med inventerarna. Det finns nu 130 inventerare för perenn- och lök- och knöluppropet.

Under hösten har planer för en provodling startat. Tanken är att denna kommer att ligga på Trädgårdslaboratoriet i Alnarp vilket kommer att underlätta för projektledaren att analysera växterna. De första lökarna och knölarna till provodlingen kommer att tas in under våren 2008.

7

Narcissprojektet startade våren 2000 med ett upprop tillsamman med de botaniska trädgårdarna i Lund och Göteborg. Fram till december 2005 hade kommit in över 600 kollekter. De narcisser som har inkommit därefter ingår i lök- och knöluppropet. I början av året skickades ett tackbrev ut till alla donatorer, ca 450 st. Samtidigt informerades om Lökoch knöluppropet och ett överlåtelsebrev lämnades ut.

I månadsskiften mars-april medverkade narcissprojektet i en Narcissutsställning på Ulriksdalslott, ”Blomstrande vår”. Blommande material som har inkommit till projektet visades upp.

Under våren avlästes de 100-tal kollekter som finns i Uppsala botaniska trädgård. Lökarna har nu stått där sedan våren 2003 och detta var sista avläsningen innan beslut tas om vad som ska bevaras.

Alla narcisslökar i Lunds botaniska trädgård som tillhör uppropet, närmare 400 kollekter, grävdes upp under våren. Detta gjordes av två skäl. Det första var att många kollekter hade stått på samma plats sedan våren 2000 och behövdes tas upp och delas. Det andra skälet var att narcissflugan hade kommit in i en del av materialet. Alla kollekterna gicks igenom och sjukt material kastades. Därefter gjordes en första grövre gallring om vilket av materialet som ska sparas i en kommande nationell genbank. Lökarna planterades i krukor för att planteras ut på Alnarp under våren 2008.

I april besöktes Hortus Bulborum i Limen, Holland. De har ca 1000 narcissorter, både gamla och moderna sorter. Besöket gjordes för att fotografera och jämföra deras historiska narcisser med materialet som har inkommit till narcissprojektet. Under resan besöktes även en narcissodlare, Josephine Deekker. Hon odlar framförallt lökar av gamla sorter.

Under hösten påbörjades insamling av information och bilder till en populärvetenskaplig bok.

Denna bok kommer att handla om vad som har kommit in till projektet och visa upp de resultat som vi har kommit fram till. Tyngdpunkten kommer att ligga på vilka sorter som har funnits till försäljning i Sverige mellan åren 1849 – 1940.

DNA-analyser med DNA-markörerna AFLP och ISSR påbörjades av material från små förvildade påskliljor, fyllda påskliljor samt enkla och fyllda pingstliljor.

2.1.1.3 Rosuppropet Projektets inventerare deltog i ett tiotal publika aktiviteter som trädgårdsmässor, trädgårdsutställningar och andra publika rosaktiviteter, bl.a. i Lund, Helsingborg, Kisa, Linköping, Norrköping, på Gotland, Liseberg i Göteborg, Rosendal i Stockholm, Värmdö, Ockelbo och Umeå. I några fall genomfördes dessa aktiviteter i samverkan med representanter för andra POM-projekt.

Inventerarna har hållit ett tiotal POM-inriktade föredrag/föreläsningar, från Helsingborg i söder till Umeå i norr. Föreläsningar om POM på en av Länsstyrelsen i Västmanland arrangerad torpinventerarkurs och tre föreläsningar på KY-utbildningar ska särskilt framhållas.

Rosorna under ”Veckans växt” på POM:s hemsida beskrev inledningsvis kända och vanligt förekommande sorter. Mot slutet av året har även intressanta, okända rosor beskrivits. Allt oftare får POM:s rosinventerare frågor om var man kan köpa de insamlade POM-rosorna.

28 ”Kom och visa-aktiviteter” genomfördes under blomningssäsongen och många av de inkomna rosorna följdes upp på sina växtplatser. Även många äldre tips kunde följas upp, men från praktiskt taget alla inventeringsområden finns många tips som ännu inte hunnit följas upp.

8

Häftet ”Att inventera rosor, en handledning” av Rolf Engström gavs ut under året.

Inventerarhandledningen är på 76 sidor och avsedd för fältbruk. Det beskriver de vanligaste rosorna som påträffas i äldre trädgårdar och ger en översiktlig beskrivning av dessa rosor och de viktigaste särskiljande karaktärerna på sort- och sortgruppsnivå. De behandlade rosorna är rikt illustrerade med färgbilder.

I mitten av juli utbildades ytterligare 12 rosinventerare vid en kurs på Vassbo, Dalarna.

Antalet utbildade rosinventerare uppgår därmed till 100.

Tre återträffar med vidareutbildning av inventerarna genomfördes. I början av maj, i Linköping, utgjorde inventerarhandledningen grunden vid en systematisk genomgång av rossläktets sortgrupper och sorter. I juli genomfördes en återträff med fältinventeringar i Jämtland, i kombination med ”Kom och visa-dagar” på Jamtli i Östersund. Vid höstens återträff i Linköping presenterade inventerarna resultatet från årets inventeringar i sina egna hemtrakter.

Ett möte har hållits i referensgruppen, i samband med höståterträffen i Linköping. Frågor som berör fältarbetena, insamlingarna, provodlingen och databasen har stått i fokus.

Flera arbets- och planeringsmöten har hållits, inom projektet och tillsammans med företrädare från andra POM-projekt. Ämnen som särskilt varit i fokus på dessa möten är databasen, dokumentation och bevarande.

Drygt 400 rosor har planterats i en speciellt iordningsställd odlingsyta i köksträdgården på Fredriksdal för mellanlagring. Rosklonerna som skickas som rotskott måste snabbt ska tas om hand, etiketteras, jordslås och planteras. Under fem år skall nu rosklonerna odlas under samma förutsättningar, studeras och utvärderas. Ett urval görs därefter. För dessa rosor har överenskommelser mellan inventerare och ägare om leverans till Fredriksdal redan tecknats.

Vid årsskiftet hade ca 360 rosor registrerats i inventeringsdatabasen, med varierande från några få till ca 70 karaktärer för var och en av rosorna. Mot slutet av året intensifierades arbetet med att ta fram en rapport med målsättningen att göra delar av databasen tillgänglig för allmänheten på POM:s hemsida. De kommer att läggas ut på hemsidan under våren 2008.

Materialet värderades under blomningstiden i juni. Efter sammanvägning av data från både DNA-analyser och morfologiska studier av denna omfattande samling valdes 22 kloner av de fyllda kanelrosorna och 17 kloner av fyllda pimpinellrosor ut för vidare provodling på Fredriksdal. De utvalda klonerna kommer att omplanteras under våren 2008.

2.1.1.4 Frukt- och bäruppropet Information om frukt- och bäruppropet, har förmedlats till allmänheten på olika sätt.

Föreläsningar har hållits för föreningar runt om i Skåne bland annat Svalöv, Bjärred och Munka Ljungby. Broschyrer om uppropet har delats ut i samband med POM:s mässdeltagande. Vidare har projektledaren medverkat med information och frukt i anslutning till programmet för Grönare stad i Växjö, Hovdala slotts skördemarknad och Stenestads julmarknad. Artiklar med växtporträtt och efterlysningar gällande smultron och krusbär har publicerats i Pomologen. En berättelse om den under 2006 återfunna sorten ’Norrlandssmultron’ har publicerats i nämnda skrift och på POM:s hemsida. Hemsidans ”Veckans växt” har också varit ett sätt att efterlysa sorter av specifika växtslag. Sammanlagt har ett hundratal nya tips med stor geografisk spridning inkommit.

9

Intressanta tips av äldre och nyare datum har följts upp och kontakt har upprätthållits med engagerade inventerare. Under vårvintern 2007 besöktes Västergötland och nordöstra Skåne med målsättning att bl.a. samla in ympris från träd som bedömts värdefulla, däribland ’Salaholmsäpple’ och ’Backapellabär’. Ympris av efterlysta plommonsorter erhölls i samband med ett besök vid danska Pometet. Förökningsmaterial beställdes också från inventerare, däribland ris av lovande lokala halländska äpplesorter samt sticklingar av vindruva med uppländsk odlingstradition. Fruktträden ympas i plantskola, medan bärväxter inkl. vindruva förökas vid POM:s mellanlager på Söderåsen. Tips om jordgubbar och smultron har följts upp speciellt. Revplantor av äldre sorter mottagna per post under hösten 2006 – sommaren 2007 finns nu planterade i mellanlagret. Bland det insamlade materialet märks ett vitt smultron med anor från Alnarp. Även under sommaren och hösten besöktes ett urval intressanta tipslokaler. Syftet var att jämföra inkomna beskrivningar med materialet på inventeringsplatserna samt att erhålla erfarenhet för den fortsatta verksamheten. Där så var lämpligt insamlades förökningsmaterial.

Under juli och augusti besöktes tipslokaler i Skåne (Röstånga och Eslöv), Uppland (Solna), Dalarna (Rällsjö och Siljansnäs) samt Närke (Örebro). Vid dessa besök låg fokus på hallon, krusbär, vinbär och körsbär. Under september gjordes tillsammans med personal från länsstyrelsen i Västmanlands län en exkursion till Aggarön i Mälaren, där en sedan flera årtionden tillbaka övergiven, fruktodling med många äldre sorter av äpple och päron kunde studeras. I september företogs även ett besök i Uppsalatrakten, där förekomster av krikon och krusbär genomgicks och diskuterades tillsammans med inventerare. Som ett resultat av besöket har ett antal intressanta fynd av krikon skickats till mellanlagret, där de nu provodlas.

I slutet av hösten anlitades pomolog Rolf Eskilsson för en genomgång av fruktprov, vilka inkommit till POM genom olika insamlingar. Bland intressanta fynd noterades en lokalsort av äpple från Östergötland och ett ev. fynd av ’Aggarö vintercitronäpple’.

Projektledaren har under året deltagit i POM:s projektledarmöten, POM:s workshoper (Östersjöns trädgårdar, respektive om framtida bevarande), en nordisk workshop (kryobevarande) samt en internationell vetenskaplig konferens (frukt och bär). Projektledaren har även medverkat med föreläsning och exkursion inom ramen för SADC-kursen samt representerat CBM vid en workshop arrangerad av Alnarps trädgårdslaboratorium.

2.1.1.5 Sparrisuppropet Ett nytt upprop har startat under året. Det avser alla de vegetativt förökade grönsakerna samt krydd- och medicinalväxter men har för enkelhetens skull fått namnet Sparrisuppropet.

Uppropet har definierat inriktningen och preciserat vilka arter som ska ingå. Dessutom har kriterier för insamling fastställts. En informationsfolder, vykort och plansch för uppropet har tagits fram, och ett arbetsregister har utvecklats. En referensgrupp har bildats och projektet har hållit ett referensgruppsmöte. Året har främst ägnats åt kunskapsuppbyggnad, litteraturstudier samt en sammanställning av redan genomförda arbeten. Projektledaren besökt två sparrismuseum samt odlingar.

Inventeringen har påbörjats.

2.1.1.6 Övrigt Gröna näringens riksorganisation (GRO) samlar in frökällor av bland annat Salix, lönn, buxbom, murgröna. Plantskolor, trädgårdsskolor och kommuner engageras och provodlingar utförs.

10

Jamtli friluftsmuseum i Östersund har mottagit växter som gåva, perenner från 40-talet och äldre. En del av detta material är också insamlat genom POM:s perennupprop. Jamtli har även fått in en del andra växter med historia, vilka man använder i sin verksamhet.

Vallby friluftsmuseum i Västerås fortsätter med insamling av äldre växtmaterial från Västmanland. För det insamlandet materialet till museet gäller att: Växterna ska levandegöra museets skilda miljöer, att de har en aktningsvärd ålder eller ålder som stämmer med museets skilda miljöer, att de samlats in i Västmanland eller har ursprung i Västmanland, att de har en intressant historia att berätta eller de har samlats från platser där museets byggnader tidigare har legat. Idag är växtmaterialet samlat i ”Vallby friluftsmuseums levande samlingar av växter”. Vallby har också fyra samlingar, där växterna kommer ifrån platsen/tomten där museets hus ursprungligen har legat.

I Bergianska trädgården i Stockholm påbörjades ett arbete med genomgång av vilka lignoser (träd och buskar) i trädgården som är skyddsvärda. Rosor i Bergianska och Göteborgs Botaniska trädgård undersöks i Rosuppropet.

2.1.2 Bevarande ex situ Många av kulturreservaten har en stark koppling till POM. Syftet med kulturreservaten är att bevara sammanhängande helhetsmiljöer från en viss tidsperiod. Flera av dessa avser agrara miljöer och POM-material kan här bevaras i sin rätta miljö. Förutsättningen för att eventuella kulturreservat kan användas som klonarkiv kommer att undersökas eftersom det antikvariska värdet i olika växter också skulle kunna vara kulturreservatens ansvar.

Skogsstyrelsen i Västra Mälardalens distrikt och Västmanlands läns museum har i ett samarbetsprojekt med Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelsen i Västmanlands län genomfört torpinventering Riddarhyttan och Lillehärad. Från detta har ympris för förökning av fruktträd tagits till Vallby. Ympningen till nya träd är dels ett räddningsprojekt av de enskilda träden men också det enda sättet att med tiden få träden sortbestämda.

Under första halvan av året flyttades Nordiska genbankens baskollektion till Åslev i Danmark. Anledningen har främst varit säkerhetsskäl.

Nordiska genbanken har beslutat att man numera även tar hand om frösamlingar med dött frö.

Genom DNA-analyser kan detta material ge mycket information även om man inte får fröna att gro.

2.1.2.1 Nationella genbanken för frukt, bär och nötter Den nationella genbanken för frukt, bär och nötter har bestått av en nationell samling på SLU, Balsgård och 14 regionala klonarkiv ute i landet. Den vetenskapliga ledaren för genbanken har kallats genbankskurator enligt modell från Nordiska genbanken. Från 2007 ingår genbankskuratorfunktionen i projektledartjänsten för inventeringen av frukt och bär. Detta för att få samma struktur på alla inventeringens delprojekt. Klonarkiven har fått sina medel via Nordiska genbanken.

11

Tanken har varit att alla av Nordiska genbankens svenska arbetsgrupp utsedda mandatsorter ska finnas i den nationella samlingen samt fördelade på klonarkiven efter den region sorterna hör hemma. Klonarkiven får bidrag efter vilka mandatsorter de har blivit utsedda att ansvara för. Klonarkiven har inte utnyttjat hela sin budget vilket beror på att det fortfarande saknas några mandatsorter. Utnyttjandegraden ökar dock för varje år och ett tiotal träd har planterats under 2007. Tolv mandatsorter som hittills saknats vid de lokala klonarkiven har lämnats till uppförökning för senare komplettering. Bland dessa finns två körsbärssorter, vilka återfunnits i det pågående Fruk- och bäruppropet . Vidare ingår tre plommonsorter som fanns i Pometet i Tåstrup i Danmark.

I fruktträdgården i Fredriksdal förberedde man under året för nyplanteringen av mandatsorter med början under hösten 2008. De befintliga äldre körsbärsträden togs ner för att kunna ersättas av äppelträd. Alla mandatsorterna av äpple ska stå samlade i en rad längs den centrala axeln i fruktträdgården. Plats har också skapats för att kunna hysa fler mandatsorter av plommon. I området närmast ekonomibyggnaderna har ytor frigjorts från annan verksamhet för att ge plats för en körsbärsdunge med mandatsorter.

Genbankskuratorn/projektledaren upprätthåller kontakten med klonarkiven och två av dem besöktes under 2007. Befintliga avtal mellan Nordiska genbanken och klonarkiven rörande bevarande i POM:s regi har uppdaterats. Vidare har projektledaren stått för arrangemang och värdskap i samband med möte för klonarkivsvärdar i Nora 15-17 oktober 2007. Dessa möten är mycket uppskattade och är ett stående önskemål från klonarkivsvärdarna.

Under året har skriften Här bevaras våra svenska fruktsorters färdigställts som presenterar de olika klonarkiven. Arbetet skedde i samarbete med klonarkivsvärdarna. Skriften trycktes i en upplaga om 2500 exemplar. En elektronisk version lades ut på POM:s hemsida i mars och har sedan uppmärksammats i lokal- och riksradion samt notiser och recensioner i olika tidningar, däribland Koloniträdgården och Pomologen. Flera intresserade privatpersoner har hört av sig och beställt skriften.

Fortsatt program för sundhetskontroll av genbanksmaterial jämte bevarande av virusfria accessioner har diskuterats. Frågan behandlades även vid POM:s workshop om bevarande 1819 oktober 2007. Utifrån detta har en överenskommelse utarbetats mellan CBM och Elitplantstationen i vilket bevarande av virusfritt genbanksmaterial regleras. Inom ramen för kontraktet har hittills 23 virusrensade bärsorter överförts till Elitplantstationen.

Virustestning/rensning påbörjades för ytterligare 40 bärsorter under 2007 och för 20 sorter av frukt, huvudsakligen svenska lokalsorter. Därutöver omfattar kontraktet ett begränsat befintligt sortiment av mandatssorter vid Elitplantstationen. Bärmaterialet som lämnades till virustestning/rensning under 2007 hämtades krukodlade hallon, krusbär och vinbär från nationella samlingen på Balsgård. Ett motsvarande jordgubbssortiment i fält har sortäkthetskontrollerats mot beskrivningar och nyförökats med revplantor.

2.1.2.2 Framtida bevarande av vegetativt förökat material När SLU i Alnarp beslutade att den Nationella samlingen för frukt, bär och nötter inte skulle finnas kvar på Balsgård var det läge att se över och infoga även frukt och bär i den verksamhet som alla vegetativt förökade växtslag som ingår i inventeringen arbetar efter.

Därför avser medlen till SLU/Balsgård under 2007 en övergångsperiod medan materialet som ingick i den nationella samlingen flyttades över till ett mellanlager. Överföringen har inte inneburit några extra kostnader för programmet eftersom materialet ännu inte samlats på gemensam plats utan fanns utspritt i Balsgårds övriga samlingar. Inga medel till en nationell samling i Balsgård kommer att ges under 2008. Klonarkiven kommer däremot att vara kvar.

12

Arbetet med bevarandestrategin för en framtida genbank för vegetativt förökat material ledde under året fram till en tvådagars workshop där POM:s programråd och projektledarna för inventeringen m. fl. deltog. Syftet för mötet var att slå fast ett antal grundläggande principer för hur en framtida Nationell genbanken för vegetativt förökat växtmaterial ska organiseras. Även om frukt och bär kommit längre när det gäller att utse bevarandevärt material så är det en fördel att behandla frukt och bär på samma sätt som de andra växtslagen för att få ett enhetligt bevarandesystem.

2.1.2.3 Mellanlagring Intressant vegetativt förökat material som har kommit fram i inventeringen samlas för närvarande in i så kallade mellanlager. Syftet med dessa är att dokumentera det insamlade växtmaterialets egenskaper och bedöma vilka kloner som ska sparas i den Nationella genbanken som ska byggas upp. Alla växtslag kommer att ha dessa mellanlager även om det främst är perenner som kommit igång under 2007.

2.1.3 Karaktärisering och evaluering Nordiska genbanken arbetar med uppförökning av frö från fröuppropet för att vidare kunna karaktärisera och evaluera.

Dokumentation om James MacKeys samling av närisogena linjer fortsatte på Nordiska genbanken. Detsamma gäller för det insamlade materialet av vildkorn som snart är färdigt.

Nordiska genbanken har utökat dokumentationen kring de vegetativt förökade växtslagen. För frukten har uppgifter om odlingshistoria hämtats från Pomologica Suecica. Många växtslag har också kompletterats med digitalbilder. Ytterligare förbättringar när det gäller dessa växtslag ska göras. Passportdata (grundläggande dokumentation gällande sorten) och ytterligare evalueringsdata ska med samt mer information om klonarkiven.

Ett projekt om produktion och utnyttjande av blåbär och andra vilda bär påbörjades under slutet av 2007. Nordiska genbankens uppgift i detta är fokuserat på analyser av den genetiska mångfalden i materialet.

Evalueringen av humlekloner insamlade på Nordiska museet med medel från Nordiska genbanken, Nordiska museet och Formas har fortsatt.

För evaluering och karaktärisering se även projekt under 2.3 Forskning och utveckling.

2.1.4 Bevarandedokument för friluftsmuseer Ett dokument ”Policy för levande samlingar för friluftsmuseerna” har under året utarbetats av friluftsmuseerna i Sverige. Dokumentet är till för att åstadkomma en gemensam policy för levande samlingar av växter, djur och kulturmiljöer.

Målsättningen för arbetet med levande samlingar på friluftsmuseerna kan sammanfattas i följande fyra punkter: 1. Friluftsmuseerna bör arbeta med att bibehålla och förnya sina levande samlingar av växter och djur. Friluftsmuseerna behöver också arbeta fram tydliga strategier för att kunna prioritera i och mellan samlingarna.

2. Friluftsmuseerna bör noggrant dokumentera allt material som bevaras inom levande samlingar och dokumentationen bör helst vara digital. Friluftsmuseernas uppgift är också att göra informationen tillgänglig och att visa upp de levande samlingarna för att levandegöra kulturarvet och sprida etnobiologisk kunskap

13

3. Friluftsmuseerna bör ha en vidare målsättning att skapa ett nationellt bevarande genom sina samlingar. Företrädesvis bör detta ske inom befintliga nätverk eller bidra till att skapa nya fungerande nätverk där fungerande sådana inte finns.

4. Friluftsmuseernas samarbetsorganisation (FRI) bör ta fram gemensamma riktlinjer för hur och var de levande samlingarna skall hållas på friluftsmuseerna i det nationella perspektivet.

2.1.5 Bevarande av E-plantor Stiftelsen Trädgårdsodlingens Elitplantstation arbetar med att producera E-plantor och bevarar därför också material. En E-planta är en märkning av växtmaterial som ska garantera sunda och sortäkta plantor anpassade till svenskt klimat. För hela Elitplantstationens sortiment bevaras tre ursprungsplantor per sort. All vegetativ förökning utgår från dessa plantor.

Ursprungsplantorna kallas kärnplantor och är testade för de skadegörare som är upptagna i Jordbruksverkets föreskrift om trädgårdsväxters sundhet, SJVFS 2004:79. De flesta kärnplantorna bevaras i krukor/lådor i ett isolerat växthus och en del kärnträd bevaras på friland. En del av fruktträdssortimentet förvaras som elitträd. Det är inte alla arter av trädgårdsväxter som är specificerade i Jordbruksverkets föreskrift och när Elitplantstationen tar upp nya arter till förökning så genomgår dessa först en generell sjukdomstestning för att inte infektera det övriga växtmaterialet. Elitplantstationen bevarar kärnplantor åt olika uppdragsgivare. Totalt 290 sorter bevaras fördelade på 44 släkten.

E-gruppen är en organisation som består av utvalda odlare i Sverige. E-gruppen arbetar med E-plantor och har ett nära samarbete med Elitplantstationen. E-gruppen förser sina medlemmar med allt utgångsmaterial till de fröförökade E-plantorna. De frökällor som används till E-plantsproduktionen har valts ut av projektet Svenska Frökällor vid SLU/Ultuna och ursprungligen plockades allt frö i anvisade naturbestånd och planteringsenheter. För att öka skörden av frö, underlätta plockning samt för att bevara frökällorna, så driver idag Egruppen 3 fröplantager på sammanlagt ca 7 hektar. Plantagerna är placerade på Alnarp, på Torslunda Försöksstation på Öland samt i Bålsta utanför Stockholm. Plantagerna ger även möjlighet till kontinuerlig utveckling och förbättring av frökällorna genom att selektioner kan utföras. Under de senaste 10 åren har man genom E-gruppens försorg testat ett 20-tal olika arter/frökällor för virus. Det är dock inte praktiskt möjligt att testa de frökällor där man plockar ute i naturen.

I E-plantsystemet finns idag även ca 50 olika fröförökade arter. 40 av dessa finns numera placerade i fröplantager. Det plockas dock fortfarande en del i naturbestånd och planteringar där plantagerna inte producerar tillräckligt med frö än.

Vid uppbyggnad av fröplantagerna har hänsyn tagits till riskerna för korspollinering. Bålsta är den mest isolerade plantagen och där har de arter placerats som är känsliga för detta, t ex bukettapel. Vissa arter förekommer på 2 eller 3 plantager, vilket är en fördel ur riskspridningssynpunkt när det gäller t ex frost under blomning.

2.1.6 Övrigt Flera av åkerogräsen är släktingar till kulturväxterna och ingår därmed i programmet.

Naturvårdsverket publicerade under 2007 ”Åtgärdsprogram för bevarande av hotade åkerogräs” som ett led i att förbättra bevarandearbetet och utöka kunskapen om hotade åkerogräs.

14

2.2 Nyttjande Nyttjande är dels att våra genetiska resurser i form av arter och sorter faktiskt utnyttjas i odling och dels att använda dem i växtförädlingen. Aktörer är växtförädlingsföretagen, Nordiska genbanken, SLU, Botaniska trädgårdarna, museerna, FOR, SPS, GRO med flera.

Uppgifter i detta avsnitt bygger på material som inkommit från programrådets ledamöter och gör inte anspråk på att vara heltäckande för all aktiviteter som pågår.

GRO är en aktör som direkt kan nyttja det material som samlas in genom POM. Man har tillsammans med SLU i Balsgård utvecklingsprojekt där man arbetar med nya sorter av bland annat blåtry, schersmin och aronia. GRO medfinansierar även Magnus Johnsons klematissamling på Balsgård där man bland annat valt ut en ampelsort.

Sorter som kommit in med Fröuppropet är intressant att använda i olika sammanhang. Planer finns på att göra ett lokalt arkiv för Dalaväxter med historia. Man har börjat att ta in växter från Rällsjöbo i Bjursås. Det finns även intresse av göra ett lokalt arkiv för Gotlandsväxter med historia i De Badande Vännernas Trädgård i Visby. Smaktest har också utförts av bönor tillsammans med kockar från COOP:s provkök. Resultatet innebar att bönan Signe började odlas i större skala för att serveras lokalt på Gotland.

Friluftsmuseerna står för både direkt nyttjande av växtmaterial och spridande av information till allmänheten. Utställningar som till exempel fruktutställningarna får stort intresse från allmänheten. Skörde- och nyponvandringar ger verksamheten ett nyttjandeperspektiv.

Samlingar är bra dragplåster för museerna men kräver kompetensen och samlingar med en koppling till det lokala kan behöva byggas upp. Vissa museer jobbar aktivt med sin kulturhistoriska miljö genom att samla in material och bygga miljöer.

Vid Lillarydsgården på Fredriksdal har växtmaterialet i humlegården bytts ut under året.

Fredriksdal har fått växtmaterial från den nationella genbanken för humle på Julita, en insamlad klon från Hofgården i Osbytrakten. Humle har odlats på denna gård sedan minst början av 1700-talet. En klon av den fyllda kanelrosen Rosa majalis `Foecundissima´ har också planterats vid Lillarydsgården.

Till Gamla Linköping har dahliaknölar som ursprungligen kommer från Ydre i södra Östergötland återbördats. I museets trädgårdar har arbetet fortsatt med att ersätta modernt rosmaterial med mer tidstypiska rossorter.

I köksträdgården på Julita odlades åtta stycken äldre lantsorter. Andra sorter med lång odlingstradition, som Kristinas böna, Rättviksärtan och mor Alidas tobak, odlades också. Äpple och päronsorter förökas för eget bevarande och för försäljning.

Vallby i Västerås har under året odlat svarthavre `Klock´ och 6-radigt korn. Museet har också med hjälp av länsstyrelsens alléstöd anlagt en plantskola och stuckigt de första sticklingarns av de unika Hesselbyholmslindarna, en klon som bara finns på Fiholms slott i Eskilstuna och på Vallby.

På Vallby strävar man efter att i framtiden ska det mesta växtmaterialet på museet vara av äldre material insamlat från Västmanland. Växterna ska ha en historia att berätta, ha en lång kulturtid och/eller berätta något om dem som haft växten. Museet letar efter äldre växtmaterial med ålder och historia och tänker byta ut växterna efter hand till mer kulturhistoriska intressanta. Växtmaterial som hittas i POM:s landsomfattande inventering kommer att användas om det växtmaterialet tillför Vallbys skilda miljöer något.

Bergianska trädgården i Stocksholm odlade under året tre sorters ärtor från Fröuppropet med information och berättelser. Kulturreservatet Norrbys odlade gotlandsbönor från Fröuppropet.

15

2.2.1 sMTA En viktig del av det Internationella fördraget för växtgenetiska resurser är att ge forskare och förädlare ett förenklat tillträde till växtgenetiska resurser samtidigt som ursprungslandet ska kunna få del av den nytta som kan bli resultatet av användningen. Systemet omfattar växtgenetiska resurser som är av betydelse för jordbruket och livsmedelssäkerheten. Dessa grödor är listade i bilaga 1 till fördraget.

Förenklat tillträde gäller endast om materialet ska användas eller bevaras för forsknings-, förädlings- och utbildningsändamål inom livsmedels- och jordbrukssektorn samt om materialet står under statlig förvaltning och kontroll och är offentligt tillgängligt. För att underlätta överföringen av material ska ett standardavtal användas (Standard Material Transfer Agreement, sMTA). Detta avtal har tagits fram av FAO och blev färdigt under 2006.

Avtalet är ett civilrättsligt avtal som reglerar givarens och mottagarens rättigheter och skyldigheter.

Jordbruksverket har under året på uppdrag av regeringen analyserat rättsliga och praktiska konsekvenser av detta avtal. Jordbruksverket kom bland annat fram till att kommuner och landsting inte omfattas av statlig förvaltning och kontroll, att en ny förordning kan behövas för statliga myndigheter, att satsa medel på inhemsk kontrolladministration för att kontrollera att sMTA följs är inte resursmässigt och administrativt försvarbart, avtalet inte behövs för överlåtelse som inte gäller forskning, förädling och utbildning samt att informationsmaterial om sMTA och fördraget riktat till statliga myndigheter och institutioner bör tas fram.

Den nordiska grundhållningen är att material inom nordisk regi ska vara fritt tillgängligt.

Förenklat tillträde blir därför snarare förknippat med mer administration och ibland mer strikta regler för tillträde än vad som funnits i Sverige tidigare.

Nordiska genbanken började använda sMTA i oktober. En elektronisk version har också tagits fram. Ett projekt påbörjades för att ta fram förslag hur man gör med överlåtelseavtal när syftet inte är forskning och förädling inom bilaga 1 till fördraget samt för hantering av grödor utanför bilaga 1.

2.3 Forskning och utveckling Forskningen drivs främst av SLU, ofta tillsammans med andra aktörer. Men även på andra universitet och institutioner pågår forskning. Förutom den forskning som genomförs på universiteten så har även ett antal projekt med anknytning till den pågående inventeringen inom POM genomförts.

Uppgifter i detta avsnitt bygger på material som inkommit från programrådets ledamöter och gör inte anspråk på att vara heltäckande för all forskning som pågår.

LTJ-fakulteten på SLU i Alnarp har arbetat på ett förslag för framtida växtförädling och har en vision om att starta ett Campus Alnarp som en av de ledande miljöerna för växtförädlingsforskning och växtförädling med anknutna aktiviteter i norra Europa i samarbete med INRA Versailles, Scottish Crop Institute, Wageningen, Gatersleben och andra centra för utvecklingen inom området. Till följd av att Svalöf Weibull AB har avvecklat delar av företagets sortframställning och huvuddelen av utvecklingsverksamheten så har frågor om framtida utveckling av växtförädling och växtbioteknik i Sverige aktualiserats. Behov finns av en aktör som i den situation som har uppkommit kan samla initiativ och önskemål om aktiviteter inom såväl mer grundläggande forskning som tillämpningar inklusive sortframställning och LTJ-fakulteten har möjligheterna till detta. Förslaget innebär både grundläggande utbildningar, preebreeding, växtförädling och forskning kring genetiska 16

resurser. Medel för hela paketet saknas idag men SLU har lagt ett förslag där nuvarande resurser förstärks på SLU både med statliga medel och medel från näringen.

2.3.1 Projekt med anknytning till inventeringen Försöks och utecklingsprojekt inom POM är fria att söka för alla men efter vissa kriterier som anges i annonseringen av medlen. Så länge inventeringen pågår avser projekten sådant som har god anknytning till denna. Projekten bedöms av POM:s programråd gällande relevans och prioritet och Jordbruksverket följer i stort vad som kommer ut av denna bedömning i besluten.

En del andra projekt har också varit igång i direkt anslutning till inventeringarna.

2.3.1.1 Försök och utvecklingsprojekt Projektet om Genetisk diversitet i historiskt växtmaterial har syftat till att undersöka om stora bevarade frösamlingar från 1800-talet kan användas som genetiskt referensmaterial för att besvara frågeställningar inom växtförädling, agrarhistoria och bevarandemetodik. Som modell har Kungliga skogs och lantbruksakademins (KSLA) frösamling bevarad vid Nordiska museet undersökts. Metodik har utvecklats för att storskaligt kunna extrahera DNA från gamla döda frön. DNAt i fröna visade sig vara degraderat i olika omfattning beroende på art. DNAkvaliteten visade sig ändå tillräcklig för att amplifiering med PCR (polymerase chain reaction) var möjlig. Som pilotstudie gjordes genetiska fingeravtryck med mikrosatellitmarkörer på ett antal ärtsorter ur frösamlingen, såväl som på sorter bevarade i genbanker och insamlade i Fröuppropet. Genetisk släktskapsanalys visade på stor genetisk spridning i materialet, att flertalet sorter insamlade inom POM är skiljda från identifierade sorter samt i minst ett fall att materialet från Fröuppropet kan identifieras som en historisk sort med hjälp av det döda frömaterialet. Projektet har genomförts på Nordiska museet.

Syftet med Sikring af graes- och klövergenetiske ressourcer i Sverige var att förstärka genbankens kollektioner av foderväxter från områden som inte tidigare varit mål för insamling. Projektet har inneburit att man samlat in 200 accessioner från ängs- och betesmarker i Västkustområdet, södra Norrlands kustland, södra Norrlands fjälltrakter och norra Norrlands fjälltrakter. Frö och information om insamlingsplats har lagrats in enligt internationella standarder. Materialet kommer att uppförökas så fort som möjligt för att kunna karaktäriseras och evalueras. Projektet har genomförts av Nordiska Genbanken.

Projektet DNA-kartläggning av svenska mandatsorter av äpple har analyserat flera sorter av äpple och tagit fram DNA-profiler som kan användas för att identifiera sortäkthet hos dessa sorter. DNA-analyser av 120 genotyper har utförts. Blad har samlats in i klonarkiven och i de fall tveksamheter har rått har blad från flera träd samlats in. Tolv olika lokus har studerats.

Varje analyserad mandatsort har fått ett så kallat molekylärt passport som kan vara ett första steg mot uppbyggnad av en databas som i framtiden kan användas som facit för problematiska sortbestämningar. Metoden som används är också internationellt gångbar. Projektet har genomförts av SLU, Institutionen för växtvetenskap i Balsgård.

Projektet Genetisk variation och hortikulturellt värde hos äldre kulturrosor anpassade för svenskt klimat har tagit fram DNA-profiler för rosor för att kunna studera variationen hos rosorna samt att kunna använda vid framtida identifikation av sorter. Växtmaterial från 160 genotyper har samlats in och DNA har extraherats. Med hjälp av PCR har tio olika lokus studerats hos dessa. Resultatet visar en tydlig genetisk variation bland de ingående genotyperna vilket gör det möjligt att ta fram unika DNA-profiler för flertalet av arterna/sorterna. Den kunskap som tas fram i projektet samlas i en DNA-databas som blir en referenssamling för rosor. I dag finns ännu ingen allmänt tillgänglig databas för rosor varken nationellt eller internationellt. De framtagna DNA-profilerna kan därför utgöra ett första steg i 17

uppbyggnaden av en nationell databas för äldre kulturrosor. Genom att använda samma markörer som används internationellt finns också möjligheten att medverka i en framtida europeisk databas för kulturrosor. Projektet har genomförts av SLU, Institutionen för växtvetenskap i Balsgård. Projektet fortsätter 2008.

2.3.1.2 Övriga projekt Dokumentation av frukt och bär avser att samordna dokumentation om frukt och bär och sedan göra detta tillgängligt via Nordiska genbankens databas SESTO. Resultat kommer under 2008.

Molekylära analyser av rabarbersamlingen på Julita har avsett att analysera och ta fram DNAprofiler på den rabarbersamling som finns på Julita. Tanken är att detta ska användas som referensmaterial vid framtida identifieringar av rabarber. Resultat kommer under 2008.

Det pågår även projekt med anknytning till inventeringen som finansieras direkt med medel till inventeringen. Projektet In vitro-bevarande av pepparrot startade 2006 och gav då blandade resultat men visade att meristem från bladveck respektive bladfäste hade en större överlevnad än material från blomknoppar och bladnerv. Under 2007 fortsatte arbetet med att utveckla bättre metoder för sterilisering av materialet då många av klonerna infekterats i försöken under 2006. Från det undersökta materialet överlevde endast ett fåtal prover.

Problemen med missfärgat odlingsmedium och meristem med dålig tillväxt kvarstod under 2007. Trots ytterligare sterilisering infekterades många prover med bakterieinfektioner.

Projektägaren Nordiska genbanken önskar komplettera arbetena under 2008.

2.4 Utbildning och information Med utbildning menas här i första hand universitetsutbildningar inom området växtgenetiska resurser. Aktörerna är därför SLU och andra universitet men även Nordiska genbanken och andra aktörer kan stå för utbildning. Information utförs dels genom CBM som ansvarar för den övergripande informationen inom programmet, dels genom andra aktörers information om sin verksamhet inom området. Även olika kurser och seminarier ingår i begreppet information.

2.4.1 Kurser och föredrag På Fredriksdal genomfördes en skördevandring för allmänheten i slutet av augusti i frukt- och köksträdgården. Här visades och avsmakades bland annat flera av de tidiga lokala sorterna/ mandatsorterna som Vittsjöäpple och Tegnérsäpple. Här berättades det om traditionella och nya sätt att ta till vara frukt och grönsaker. Den nyponvandring för allmänheten som hölls i mitten av september blev en upplevelse i nyponens färg- och formrika och matnyttiga värld.

Under föreläsningar om Gamla Linköpings trädgårdar berättades om POM:s upprop. Vid de månatliga trädgårdsvandringarna under sommarhalvåret berättade man om trädgårdarna och det traditionella växtmaterialet och betonade vikten av att bevara det levande kulturarvet.

Trädbeskärningskurs för allmänheten och personalen genomfördes på Julita. Personal från Julita hade även sortbestämning av frukt och föredrag på andra platser i landet.

18

I Vallbys pedagogiska program ”Kloka gumman besöker Spikgården” ingår folktrons magiska växter och medicinalväxter som en del av undervisningen, eleverna får titta, känna och smaka på olika örter. För årskurs 4-5 har man programmet ”Från ax till limpa” där man skördar, tröskar och maler och bakar. ”Norrsylta-dag” och ”Lindag” är återkommande projekt med klass 4-5. På ”Norrsyltadagen” utförs sysslor ”från förr” däribland skörd i grönsakslandet, humlegården. ”Lindagen” innebär att klassen följer linet från sådd, genom alla beredningsmoment till det är dags att spinna. På föredraget ”Så räddas Barkaröäpplet” som hölls i Barkarö (80 personer) berättades om museets insamlingar och informerades om POM. Detta skedde även under rubriken ”Syrénberså och farstufis” (42 personer).

Vid två tillfällen har föredrag hållits om växtgenetiska resurser i allmänhet och POM med sparrisuppropet i synnerhet. Ett hölls i Freie Universität Berlin 18 september: Das lebendige Kulturerbe – Die Erhaltung Pflanzengenetischer Ressourcen och ett hlls i Falun, Dalarnas Högskola 12 december med titeln Genbanker – endast ett historiskt arkiv?.

Flera föredrag har hållits i samband med uppföljning av Fröuppropet bland annat i Leksand, Stockholm och Härnösand.

2.4.2 Svensk kulturväxtdatabas Arbetet med Svensk kulturväxtdatabas (SKUD) fortgår. Verksamheten har i huvudsak omfattat regelmässigt och nödvändigt underhålls- och säkerhetsarbete (finansierat av CBM) samt ett intensivt arbete att slutföra redigeringen av en ny tryckt version av Kulturväxtlexikon (finansierat av Formas). Vid utgången av 2007 rymde databasen ca 60 500 prioriterade botaniska namn samt drygt 6 400 litteraturreferenser. Större delen av inlägg i databasen finansieras av Göteborgs Botaniska trädgård och Evolutionsmuseet i Uppsala. För säkrare och snabbare hantering krävs dock en tryggare finansiering.

Utvecklingen av ett större koncept kallat Linnés Kulturväxtencyklopedi (LINK) har fortsatt.

Syftet är att skapa en kommersiellt intressant plattform för taxonomi, namngivningsfrågor och dokumentation och en informationsfolder har tryckts. I LINK ingår såväl SKUD som en digitaliseringskomponent. LINK-konceptet kommer att under 2008 drivas vidare av CBM. Från 2006 använder GRO namnsättningen enligt SKUD och har under året arbetat igenom perennamnen med ekonomiskt stöd från Stiftelsen svensk lanbruksforsning.

2.4.3 Dokumentation och databaser För beviljade medel från Kulturrådet har ett projekt påbörjats som syftar till att upprätta en databas för de levande samlingarna på Fredriksdal. Arbetet känns mycket angeläget med tanke på POM:s insamlingsarbete och behov av platser för framtida samlingar. I databasen samlas uppgifter kring de levande samlingarnas ursprung, historik, användningsområden etc.

Förebilden till en sådan databas är den hantering och dokumentation som museerna redan har kring föremålssamlingarna. Det är angeläget att få en koppling mellan föremålssamlingarna och de levande samlingarna. Önskvärt är också att skapa nätverk mellan olika museer. En av databasens viktigaste uppgifter är att öppna upp och skapa tillgänglighet till museernas enorma samlingar för allmänheten, forskare och andra intressenter.

Nordiska genbankens databas SESTO har förbättrats under året för att den ska bli mer användarvänlig. Mer detaljerad information om sorterna har tillkommit, bland annat beskrivningar, historiska fakta odling mm. Arbetet med förbättringarna fortsätter med att anpassa SESTO till vegetativt förökat material. Även inventeringsdatabasen har gjorts mer tillgänglig.

19

2.4.4 Hemsidan Under året har informationsansvariga vid CBM varit webbmaster för hemsidan. I medeltal har 2 500 unika besökare registrerats per månad, med en tydlig topp under perioden mars-juni, vilket är en fördubbling jämfört med 2006. En bidragande orsak torde vara rubriken Veckans växt under vilken ett kulturväxtporträtt presenteras varje vecka och som enligt utsago många uppskattar. Därutöver har hemsidan publicerat aktuell information om kurser, möten, kom och visa-dagar, och annat som har tilldragit sig stort intresse.

2.4.5 Övrig information De botaniska trädgårdarnas mottagning av nya accessioner av perenner och delvis lökväxter fortsatte under 2007. I Göteborg planterades dessa ut i Landeriträdgården, som nu blivit ett populärt skyltfönster för POM-växter och POM-projekten.

Ett antal av de nationella genetiska resurser som finns i Göteborgs Landskapsarboretum hade presenterats i en skrift redan hösten 2006. Denna värdefulla samling uppmärksammades som en genresurs under flera visningar 2007.

Sedvanlig fruktutställning i Göteborgs botaniska trädgård, den 29:e i rad, hölls i september.

Som vanligt lockade den stora mängder skolbarn – ca 1000.

Under Linnéåret uppmärksammades äldre kulturväxter ytterligare under olika visningar.

Linnéträdgården, Ulf Nordfjells och Sveriges hyllning till Linné, uppförd vid Chelsea Flower Show i London i maj flyttades över till Göteborgs botaniska trädgårds entréområde och återöppnades den siste juni. Den kommer att finnas kvar till och med 2008 minst.

Rosdagarna på Fredriksdals friluftsmuseum i Helsingborg i början av juli lockade nära 3 500 besökare. Här fick man sina medhavda rosor sortbestämda av POM:s rosgrupp.

Expertvandringar, råd och tips om odling, sjukdomar m.m var andra programpunkter.

Den kulturhistoriska delen av rosariet har under 2007 planerats om och en nyplantering har skett. I rosariet är det tänkt att vissa av POM:s insamlade rosor ska kunna planteras och visas.

En ny idé är att alla Sveriges vildrosor ska finnas representerade i anslutning till rosariet.

Fredriksdals rosarium ska ha ett brett sortmaterial med betoning på odlingsvärda, gammeldags rosor. Anläggningen ska inspirera, lär ut och kunna tjäna som referenssamling.

Fredriksdal arrangerar varje år en två veckor lång fruktutställning med höjdpunkt under Mikaeli marknad, med ca 8000 besökare, då besökarna kan få medhavda fruktsorter bestämda av pomologer.

Under friluftsmuseet Jamtli:s hus- och trädgårdsdag i maj informerade man om nätverket Qvickrötterna och man fick indikationer på att många besökare var intresserade av att få veta mer om gamla rossorter. Under sommaren hade POM en rosinventeringshelg i Östersund där expert var på plats och tog emot rosor från allmänheten.

På Julita genomfördes Linnéguidningar flera dagar i veckan från vår till höst för vuxna och barn i trädgårdarna. Våren innehöll mest guidningar för skolklasser. En gedigen Linnédokumentation i form av kompendium skrevs där man som läsare fick kunskaper om det mesta kring Julitas levande samlingar. Även andra visningar genomfördes av genbankerna med syfte att sprida intresse, kunskap och förståelse för att bevara gamla sorter.

Den årliga äppelutställning i samband med äppeldagarna på Julita och Skansen bestod detta år av ca 240 äppelsorter samt 46 päronsorter. Under äppeldagarna fanns pomologer på plats för sortbestämning av äpplen och päron.

20

På Vallby frifuftsmuseum i Västerås hade man en skördefest där man skördade humle och informerade om humlen historiskt, praktiskt och om insamlingsarbetet. Äppeldagar för allmänheten är en helg i september i samarrangemang med Västerås trädgårdsföreningar.

Fruktutställning består av cirka 100-120 sorter insamlade i Västerås med omnejd.

Sortbestämning av medhavd frukt erbjöds besökarna. I torpet visades insamlade växterna från torpinventeringarna. Vid bondgården finns mullbänkar med örter och växter som den västmanländska bonden använde sig av under 1700- och 1800-talen, kålgård med främst äldre sorter, humlegård med insamlat västmanländskt material och fruktäng med västmanländska sorter. På torget från andra halvan av 1800-talet finns tapetrabatt och växter som fanns vid denna tid. Skolträdgården från 1910-talet visar odling av bärbuskar och köksväxter, främst äldre sorter. Där visas på mångfald och variation. Koloniträdgården visar en kolonistuga med trädgård från 1950-talet. Tack vare den relativt ”moderna” miljön kan växtsortimentet breddas här.

SLU visade potatisförsök under Borgebydagarna tillsammans med Hushållningssällskapet.

Under 2007 delades POM:s utmärkelse Guldärtan ut i tre olika landskap Gotland, Östergötland samt Småland. Kom-Visa-Berätta har varit ett inslag på flera orter och gällt flera av växtslagen inom POM. Flera trädgårdssamtal, däribland i grupper med flera kvinnor, har förts i samarbete med RAÄ.

Den 13-14/9 genomförde samordnarna för POM, i samarbete med föreningen Trädgården som livsrum – Blickpunkt Österlen, konferensen Trädgårdens mångfald kring Östersjön med deltagande från de baltiska länderna och Polen. Konferensen stöddes fullt ut av Sidas östersjösekretariat.

Samordnarna har även deltagit i EUCARPIAs genresurssektions möte i Piešt’any, Slovakien, 23-27 maj, i Nordiska genbankens ”Workshop on cryopreservation” på MTT Agrifood Research Finland, Laukaa research station i Finland den 26-27 september samt i The II International Vavilov Conference on “Crop Genetic Resources in the 21st Century: Current Status, Problems and Prospects” i St. Petersburg, Ryssland, 26-30 november.

Samordnarna har också föreläst på kursen Kyrkogårdens gröna kulturarv 13 mars på SLU i Alnarp samt på kursen Advanced plant breeding and genetic resources vid SLU/Växtvetenskap i Alnarp den 8 november.

2.5 Internationellt arbete Internationellt samarbete och deltagande i nätverk är en del av programmet. I första hand är det Sida som är aktör men även andra aktörer har internationella kontakter.

Sida finansierar olika projekt och har bland annat samarbete med CBM, Nordiska genbanken och SLU. Ett stort genbanksprogram som planerades för Centralasien har nedprioriterats vilket är beklagligt eftersom Centralasien är mycket intressant växtgenetiskt sett. Eventuellt kan man istället stödja uppbyggnaden av två genbankscenter i Kirgizistan.

Global Crop Diversity Trust är en fond inom fördraget för växtgenetiska resurser som har fått 50 miljoner kronor från Sida. Fonden ger stöd till ex situ bevarande i genbanker. Bland annat står fonden, tillsammans med Nordiska Genbanken och norska regeringen, bakom det nyöppnade Globala frölagret på Svalbard.

CBM har genom samordnarna gjort en utvärdering åt Sida av det östafrikanska genresursnätverket EAPGREN med tillhörande för- och efterarbete. Samordnarna har också deltagit i SEEDNets (South East European Development Network on Plant Genetic Resources) styrgruppsmöte i Sarajevo (Bosnien).

21

Sida ser arbete som utförs inom POM som ett stort stöd i sitt arbete med växtförädling och genetiska resurser för en hållbar jordbruksproduktion. Det är viktigt att POM som resursbas växer eftersom kompetensen inom området behövs i biståndsarbetet.

22

3 Forskning om växtgenetiska resurser I Sverige bedrivs grund- eller tillämpad forskning inom främst tre områden: växtsystematik och evolutionshistoria, växtförädlingsforskning och genetisk diversitet, samt bioteknik.

Eftersom fokus för POM vilar på de odlade växterna och släktingar till dessa intar SLU en särställning bland läroanstalterna, men även andra universitet bedriver forskning inom området. I det följande görs en översiktlig genomgång av olika pågående forskningsinsatser.

Nedanstående text har sammanställts av samordnarna för POM.

3.1 Växtsystematik och evolutionshistoria Grundforskning inom växtsystematik och evolutionshistoria bedrivs i huvudsak vid de stora lärosätena där inriktningen traditionellt har varit den vilda floran och inte sällan i länder och områden utanför Sveriges gränser. Till exempel har floraprojekt pågått under en lång följd av år i medelhavsområdet, Sydamerika och Sydafrika. Inhemska projekt som fokuserat på artbildnings- och evolutionsprocesser har huvudsakligen varit inriktade på vilda växtarter som har fått tjäna som modellorganismer. SLU har dock genomfört arbeten på vilda vetesläktingar (i huvudsak Elymus- och Leymus-arter) och vildkorn som sedan 1980-talet. På senare år har detta utökats till att också omfatta majs, nigerfrö (Guizotia), kaffe och rosor.

3.2 Växtförädling och genetisk diversitet För att möta framtidens krav måste odlingsmaterialet bl.a. ha ökad resistens mot skadegörare, förbättrad ogräskonkurrens, effektivare näringsupptagning och efterfrågade kvaliteter.

Växtmaterial med genetisk variation i olika egenskaper (genetiska resurser) har därför en central betydelse för växtförädlingens möjligheter att tillföra sortmaterialet nya egenskaper.

Framgångsrikt arbete med karaktärisering och utnyttjande av genetiska resurser kommer att bli avgörande för hur man lyckas klara jordbrukets problem i framtiden.

Genom att öka kunskaperna om viktiga egenskapers ärftliga variation i olika grödor får man bättre möjligheter att genom växtförädling skräddarsy odlingsmaterialet till framtidens krav.

På SLU i Alnarp arbetar man med bland annat med kartläggning av genetisk variation och framtagning av material med för växtförädlingen intressanta egenskaper. Olika egenskaper som sjukdomsresistens, ogräskonkurrens, näringsupptag, anpassning till nordiskt klimat och kvalitet bearbetas i grödor som vete, korn och potatis. Utveckling och domesticering av nya grödor för miljövänliga odlingssystem (insådd, flerårighet) ingår också.

De pågående projektens karaktär varierar från mer grundläggande som t.ex. molekylär analys av genetisk variation till mer tillämpade som framställning av bladmögelresistenta sorter för den svenska potatisodlingen. Projekt bedrivs därför också med starkt varierande metoder från molekylära markörer, genteknik och cytogenetik till resistenstester, kemiska analyser och fältförsök.

På SLU i Uppsala bedrivs för närvarande också två projekt av grundläggande karaktär som syftar till att förstå övergången från vildart till odlad växt och den genetiska bakgrunden för detta (i te/majs), samt hur lokala urval i klonmaterial påverkar den genetiska strukturen i en gröda (i cassava).

På SLU i Balsgård bedrivs idag strategisk och tillämpad forskning samt utvecklingsarbete inom genetik och växtförädling med särskilt fokus på frukt, bär och vedartade prydnadsväxter som rosor och klematis. Merparten av forskningsverksamheten är externt finansierad med medel från bl. a. olika forskningsfonder.

23

Man lägger stor vikt vid växtgenetisk forskning inriktad mot växtförädling av frukt och bär egenskaper som sjukdomsresistens, uthållig produktion och innehåll av bioaktiva ämnen med positiva hälsoeffekter, problemställningar rörande domesticering av frukt och bärväxter samt introduktion och selektion av vedartade prydnadsväxter. Forskningen omfatta även analys av genetisk variation beträffande morfologi, hortikulturellt viktiga egenskaper och DNAmarkörer, identifikation av växtmaterial med genetiska markörer och analyser för optimering av genbanksmaterial, samt produktionsinriktad forskning på frukt och bär. Dessutom arbetar man med att bevara och utveckla en nationellt och internationellt intressant genbank för frukt och bär, som möjliggör såväl kortsiktiga som långsiktiga forsknings och förädlingsprojekt.

Växtmaterialet utgör en unik resurs för värdefulla egenskaper och inrymmer såväl traditionella som nya och forskningsaktiva frukt och bärväxtslag, t.ex. en unik kollektion av härdiga havtorn och nypon.

3.3 Förbättrad microförökning Vegetativ förökning genom sticklingar eller mikroförökning har stor betydelse för produktion av hortikulturellt viktiga växtslag genom att de bevara klonens egenskaper. Mikroförökning används för att massproducera ekonomiskt viktiga hortikulturella växtslag. Traditionell mikroförökning är emellertid arbetskrävande och kostsam. Därför arbetar man även med att utveckla automatiserade system med hjälp av bioreaktorer. Många vedartade växter förlorar rotningsförmågan då de går över i adult fas. Man studerar rotbildningsförmågan anatomiskt för att förstå de underliggande molekylära mekanismerna bakom rotbildningsprocessen.

3.4 Etnobotanisk forskning Vid Uppsala Universitets Evolutionsbiologiska centrum finns en forskargrupp som arbetar med etnobotaniska frågor, huvudsakligen riktad mot länder utanför Sverige (Bulgarien, Marocko och Laos). Man arbetar särskilt med medicinalväxter och deras traditionella nyttjande. Ett viktigt syfte är bland annat att utveckla möjligheterna till inhemsk produktion och därmed minska belastningen på de vilda genresurserna.

3.5 Framtida forskningsbehov De framtida utmaningarna i form av klimat- och skadegöraranpassning, behoven att minska näringsförlusterna i odlingssystemet samt fortsatt efterfrågan på olika specialkvaliteter gör att växtförädlingsforskningen kring kulturväxterna och deras genresurser bör fortsätta. Den kommersiella förädlingen är starkt konkurrensutsatt och kommer inte att kunna egenfinansiera sådan forskning. Därför behövs en fortsatt forskning som bedrivs inom universiteten för att säkra långsiktigt utnyttjande av de växtgenetiska resurserna och därmed vara väl förberedd för framtidens livsmedelsförsörjning, miljöproblem mm.

De nordiska länderna bör gärna söka gemensamma lösningar för att både finansiera de framtida forskningsbehoven och driva projekt inom olika områden. Ett sådant prioriterat område bör vara nya bevarandeformer i syfte att minska kostnaderna för att långsiktigt bevara vegetativt förökat växtmaterial.

24

4 Utvärdering Utvärderingen går i första hand ut på att svara på frågan om programmet fungerar på ett effektivt sätt så att verksamheten inom programmet leder mot målen. Programmet ska enligt den av riksdagen 2001 antagna propositionen ”Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier” (Regeringens proposition 2000/01:130) vara utbyggt år 2010.

4.1 Utvärderingsrapport Under 2007 gjordes en extern utvärdering av POM. Utvärderingen skulle bland annat svara på om åtgärderna leder mot målen, har medlen används effektivt, fungerar samordningen, är nätverksstrukturen begriplig mm. Utvärderingen gjordes genom ett antal intervjuer med olika aktörer inom POM och genomfördes av Anders Nilsson.

4.1.1 Sammanfattning av rapporten POM kom från början att inriktas på inventering av vegetativt förökat material av trädgårdsväxter och med hänsyn tagen till kulturhistoriska aspekter. En anledning till detta var att Nordiska genbanken inte har sådant material i sina samlingar. Inriktningen lades fast 2001 av POM:s programråd i Strategi för inventering av kulturväxter i Sverige (Jordbruksverkets rapport 2002:2). Därefter har ett omfattande inventeringsarbete bedrivits i olika växtslagsgrupper: Fröförökade arter; Frukt, bär och nötter; Perenna prydnadsväxter; Lök- och knölväxter; Rosor; Träd och buskar; samt Vegetativt förökade köksväxter. Inventeringsfasen går successivt över i evaluering och bevarande av insamlat material. Inventeringsarbetet i respektive växtslagsgrupp har letts av särskilda projektledare. Engagemanget från en intresserad allmänhet har varit stort och många kontakter har tagits. Friluftsmuseer och botaniska trädgårdar har också varit starkt engagerade, inte bara i programrådet utan också i verksamheten. Fritidsodlingens Riksorganisation och plantskoledelen av GRO har visat ett starkt engagemang. Däremot har LRF, Sida, växtförädlingen och växtförädlingsforskningen, som alla är representerade i programrådet, visat ett svalt intresse för verksamheten.

Växtförädlingen har i stället efterlyst insatser för att evaluera och nyttiggöra tillgängliga genresurser i lantbruksväxter. En strategi för bevarande och nyttjande av insamlat vegetativt förökat material har diskuterats ett par år, men ännu inte lagts fast.

Fokuseringen på att bevara och levandegöra det biologiska kulturarvet har varit framgångsrikt.

Nuvarande målformulering upplevs som otillfredsställande eftersom förutsättningar för närvarande saknas att infria delar av målen. Två alternativ anges. Alt. A innebär att målen för det nationella programmet anpassas till den verksamhet som POM driver. Ett parallellt nätverk för nyttjande av växtgenetiska resurser för kommersiell verksamhet och för global livsmedelssäkerhet kan övervägas. I detta alternativ bör också representationen i programrådet ses över och förändras i syfte att öka engagemanget för verksamheten. Alt. B, som förordas, innebär att programrådet kompletteras med en arbetsgrupp som fungerar som ett nätverk för frågor som rör utnyttjande av växtgenetiska resurser inom svenskt lantbruk och i biståndsverksamhet. Motiv för detta är främst att det medger ett sammanhållet program.

Organisation och ledning av verksamheten inom POM och relationen till programrådet uppvisar behov av ökad tydlighet i hur olika roller kommer till uttryck.

25

De resurser som har disponerats för verksamhet inom POM har utnyttjats väl. Kostnaden för den nationella samlingen av frukt och bär på Balsgård har varit lägre än den ursprungliga bedömningen. Den diskussion som uppkommit om denna verksamhet tolkas som en följd av brister i kommunikation mellan samordnare, projektledare och ansvariga för den nationella samlingen på Balsgård. Ledningen för LTJ-fakulteten, SLU Alnarp har beslutat om flyttning av denna samling från Balsgård till Alnarp.

Verksamhet inom POM är beroende av insatser från friluftsmuseer och botaniska trädgårdar, vilket Jordbruksverket bör påtala för respektive huvudman.

Inventeringarna har i stort följt de strategier som utarbetats. En strategi för bevarande av insamlat och evaluerat material, liksom för nyttjandet, bör snarast läggas fast. Den bör innehålla anpassningar för respektive växtslagsgrupp. Det kan vara motiverat att fortsätta med viss begränsad inventering i något av inventeringsprojekten när POM i och med utgången av 2010 övergår i en evaluerings- och bevarandefas.

Den utåtriktade informationen har skötts på ett utmärkt sätt och POM är ett välkänt begrepp för den trädgårdsintresserade allmänheten. Detta illustreras av ca 6 000 kontakter med projektledare för inventeringsprojekten sedan dessa startade, ca 20 000 besökare på POM:s hemsida sedan början av 2006 och ett stort antal inslag i media.

4.1.2 Synpunkter Dessa synpunkter bygger främst på ett programrådsmöte som hölls i september 2007 samt på en del remissvar.

Synpunkter på hur verksamheten inom programmet i stort har organiserats är positiva. Dock är en ökad tydlighet i hur olika roller kommer till uttryck önskvärd. Det upplevs som svårt att samtidigt som man är referensgrupp till Jordbruksverket/samordnarna i arbetet med verksamheter finansierade av POM även är en del av ett nätverk för informationsutbyte om verksamhet kring växtgenetiska resurser. Några anser att Jordbruksverket oftare bör ta ställning på ett tydligt sätt i frågor som tenderar att dra ut på tiden. Jordbruksverket måste också bli tydligare i sin ledningsroll.

Programrådet upplevs inte alltid som ett nätverk för de frågor som ligger i aktörernas fokus.

Flera aktörer menar att POM huvudsakligen sysslar med det levande kulturarvet vilket anses som mindre betydelsefullt och med liten relevans för den egna verksamheten. Informationen i nätverket och inom programrådet kan också förbättras, delvis genom ett ökat engagemang i programrådet från vissa aktörer. Ett starkare engagemang från aktörer som representerar växtförädlingen behövs, liksom ökade resurser för forskning.

I remissvaren från länsstyrelserna framgick att de kan och bör vara en länk i bevarandearbetet gentemot lokala aktörer.

POM behöver kompletteras så att verksamheten inom nyttjandet av växtgenetiska resurser kan förstärkas. Aktörer som vill ha en kommersiell utveckling av resurserna genom växtförädling har tappat engagemanget. Trädgårdsnäringen ser bättre möjligheter att kommersiellt utnyttja materialet och har ett starkare engagemang. Detta är anledningen till det förslag om nätverk som utredningen föreslår. Även remissinstanserna är inne på linjen att lantbruket och forskning kring växtförädling inte helt har tagits tillvara i programmet.

26

4.1.3 Slutsatser av utvärderingen De långsiktiga målen för programmet står fast. Jordbruksverket tar till sig av kritiken och ska bli mer tydliga i sin roll i de fall då det är möjligt. Det är dock också viktigt att programrådet känner sig delaktiga i hanteringen av de frågor som behandlas.

Engagemang är viktigt och eftersom deltagandet i nätverket POM är frivilligt har alla ansvaret att se över sin egen roll och driva de frågor som är viktiga för aktören.

I den kommande uppdateringen av programmet kommer alla aktörer att själva få definiera sin roll för att på ett tydligt sätt klargöra denna för sig själva och andra. På detta sätt kan man visa på vad var och en kan bidra med till programmet och vad programmet kan erbjuda aktörerna.

Detta skulle kunna stimulera ett ökat engagemang.

Inventeringen ska vara avslutad 2010. Visst material bör kunna insamlas även efter 2010 om det bedöms som bevarandevärt.

Att frågorna rörande nyttjandet av de genetiska resurserna hittills haft en undanskymd roll beror till stor del på den fas programmet varit och till viss del fortfarande är i. När inventeringen är avklarad och material börjar finnas tillgängligt kommer nyttjandet att komma mer i fokus. Det är viktigt att frågorna ligger kvar inom POM. Utnyttjande av växtgenetiska resurser inom svenskt lantbruk och i biståndsverksamhet bör komma mer i fokus än tidigare. Vi är för närvarande i en situation där svensk växtförädling är radikalt förändrad och det är omöjligt att förutsäga hur framtiden kommer att se ut vilket också påverkar möjligheten till nyttjande av de växtgenetiska resurserna inom växtförädling.

Alternativ A i utvärderingen sågs inte alls som en lämplig fortsättning på POM. Programrådet ställde sig dock inte heller bakom utvärderarens förslag om en särskild arbetsgrupp enligt förslag B. Istället rekommenderades att samordnarna bjuder in möjliga intressenter till ett seminarium för att få igång en diskussion om vilka behov som finns, kommer att finnas och vad som kan göras. Utifrån detta kan sedan behovet av en arbetsgrupp avgöras. Ett sådant möte planeras.

4.2 Åtgärder framöver Inventeringen ska avslutas 2010 och därmed är det fortfarande en central åtgärd inom POM. Ett säkert bevarande och nyttjande är nästa steg. Nordiska genbanken bevarar det fröförökade materialet men en säker lösning måste till även för det vegetativt förökade materialet.

Dokumentation av materialet måste till eftersom brister kan medföra svårigheter när materialet ska användas i växtförädlingen. Följden kan bli att materialet inte alls används. På kort sikt klarar sig växtförädlingen med det material som finns. På lång sikt och med en eventuell klimatförändring och andra ändrade odlingsförhållanden behövs nya grödor anpassade till våra ljusförhållanden och jordmåner. Om ingen förberedande forskning har utförts kommer det att bli svårt att möta framtida behov. Andra typer av nyttjande kan också komma i fråga.

Nedan följer ett sammandrag på de förslag till åtgärder som gjorts i den fördjupade utvärderingen av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap och som berör odlad mångfald.

4.2.1 Genbanker och klonarkiv Bevarande av material som inventerats och befunnits bevarandevärda är den främsta åtgärden framöver. Det fröförökade materialet bevaras i dag på Nordiska genbanken och denna verksamhet måste fortgå med minst bibehållen budget.

27

Det vegetativt förökade materialet måste få ett långsiktigt säkert bevarande i en genbank.

Denna genbank ska bestå av en gemensam central samling för de flesta växtslag samt lokala klonarkiv. Vissa växtslag kommer av praktiska skäl eller av hänsyn till odlingsförhållanden att ligga utanför den centrala samlingen.

Syftet med den centrala samlingen är i första hand säkert bevarande och detta ska ske på ett kostnadseffektivt och rationellt sätt. De lokala klonarkivens huvudsyfte är att visa upp växtmaterialet för att sprida kunskapen om, och öka intresset för, den genetiska mångfalden hos våra kulturväxter. Den centrala samlingen och lokala klonarkiven ska fungera som varandras säkerhetskopia. Innan allt är på plats måste dock vissa frågor lösas bland annat gällande sundhetsstatus på materialet, placering av samlingen, administration och hur materialet blir tillgängligt. Uppbyggnaden bör starta 2009 och bör vara färdiguppbyggd 2015.

För det övergripande vetenskapliga arbetet med genbanken och samordning mellan centrala samlingen och de lokala klonarkiven behövs ca två tjänster från 2010. I deras arbete ingår att samordna och informera om bevarandearbetet samt vara rådgivande i frågor som rör genbanksbevarandet. Arbetet inkluderar även ansvar för att evalueringsdata gällande materialet och uppdaterad information från den nationella genbanken kommer med i materialdokumentationen. De ska också ansvara för att eventuella nyfunna sorter blir utvärderade och kunna revidera sortmaterialet i genbanken vid behov. De första åren kommer arbete med att bygga upp samlingen och prioritera material att dominera.

Bevarandeformen bör ses över regelbundet. Ny forskning på området kan leda till effektivare bevarande. Samarbete mellan de nordiska länderna i bevarandefrågan kan också leda till mer kostnadseffektiva sätt att bevara. Programmen är dock i dagsläget olika långt komna och därmed bör bevarandet i nuläget ske på nationell bas.

Under 2008 kommer ett mer utförligt förslag att läggas fram.

4.2.2 Demonstrationsodlingar Demonstrationsodlingarna ska kunna finnas på universitet, skolor, museer, botaniska trädgårdar, föreningar med flera. Demonstrationsodlingar kan med fördel utföras inom kulturreservat. Syftet ska huvudsakligen vara att visa upp mångfalden för den odlingsintresserade allmänheten, och i mån av tillgång även sprida material. För att uppmuntra demonstrationsodlingar kan det behövas olika ekonomiska bidrag.

4.2.3 Dokumentation Dokumentationen som görs i dag av materialet är mycket grundläggande. För att i framtiden bättre kunna nyttja materialet behöver ytterligare information komma till, vilket i sin tur är beroende av pre-breeding och annan forskning om materialet.

Dokumentationen sker i dag på Nordiska genbanken inom ramen för inventeringsbudgeten. Även när inventeringen är slutförd kommer arbete med uppdateringar och att hålla informationssystemet igång att behövas. Forskning och annan utvärdering av materialet kommer att generera mer data av värde för nyttjande. Likaså kommer status för och distribution av material från samlingarna att behöva dokumenteras fortlöpande.

4.2.4 Forskning och nyttjande Centrala delar av arbetet med växtgenetiska resurser omfattar inventering, bevarande och nyttjande. Varje sådant arbetsområde kräver fortlöpande forskningsinsatser bland annat avseende kulturväxternas taxonomi och genpooler, den genetiska variationens förekomst och fördelning i olika växtslag samt utveckling av strategier och nya metoder för bevarande.

28

Pre-breeding, det utvecklings- och förädlingsarbete som föregår sortframställning, är en förutsättning för hållbart nyttjande av genresurserna.

Sverige är för sin livsmedelsförsörjning beroende av ett sortmaterial som är väl anpassat för de stora skillnaderna i dagslängd över landet. En utveckling mot ett allt mer resurssnålt jordbruk (näringsämnen, bekämpningsmedel) kommer att kräva förädlingsinsatser för bättre näringsupptag samt motstånds- och konkurrenskraft gentemot växtskadegörare och ogräs.

Kvalitetsfrågorna i både de stora jordbruksgrödorna och köksväxterna är ständigt aktuella.

Hälsoaspekterna (antioxidanter, allergener, kostfiber, med mera) i frukt- och bärväxter visavi flera av våra folksjukdomar (diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, cancer) har uppmärksammats allt mer. Växtförädling behövs därför även på de grödor som är av liten ekonomiskt betydelse för att säkerställa en långsiktig livsmedelsproduktion och tillgång på material som vi kan behöva i en förändrad framtid.

4.2.5 Försöks- och utvecklingsverksamhet Forskningen ovan avser längre projekt. Små korta projekten har svårt att få medel genom forskningsråden men de är också viktiga och kompletterar de större forskningsprojekten.

Exempel på sådana projekt är att testa bevarandestrategier i praktiken, jämförande provodlingar, genomföra riktade projekt inom vissa grödor, samarbetsprojekt för bevarande med andra nordiska länder, molekylära analyser med mera.

För närvarande prioriteras projekt som ansluter till inventeringen.

4.2.6 Lokal livsmedelsproduktion och förädling Kopplingen mellan mat, kulturarv och de växtgenetiska resurserna kan vara en del av utveckling av landsbygden och lokal livsmedelsproduktion. Även förädling i mindre skala är något som kan gynna landsbygden. Detta är värt att uppmärksamma framöver.

4.2.7 Övrigt Bevarande och skötsel av ängs- och betesmarker är centralt i miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Detta har även betydelse för den odlade mångfalden i och med att här finns vilda släktingar till många av våra foderväxter.

Att bevara sammanhängande helhetsmiljöer där byggnader och det levande kulturarvet samverkar kan bidra till kunskap om vår kulturhistoria. Fler kulturreservat med inriktning på odlad mångfald och traditionell husbehovsodling ger också möjligheterna till levandegörande och kunskapsförmedling på det lokala planet.

29

5 Publikationer Listan över publikationer bygger på uppgifter som är insamlade från programrådets ledamöter. Listan är inte komplett över vad som publicerats under 2007 men upptar många intressanta artiklar och skrifter.

Andréasson, A. 2007. Trädgårdshistoria för inventerare. CBM:s skriftserie 19.

Bengtsson, E., 2007. To eat or not to eat – a presentation of edible ornamentals with focus on ethno-botanical aspects. Bachelorarbete inom hortonomprogrammet, 52 sid.

Engström, R. 2007. Att inventera rosor – en handledning. CBM:s skriftserie 15.

Fernholm, M., 2007. Den odlade mångfalden. Lantbruk i Kronoberg nr 6 2007.

Hjalmarsson, I. 2007. I Här bevaras våra svenska fruktsorter (Hjalmarsson red.), CBM:s skriftserie 16.

Hammar, I., 2007. Många plantor fick nya ägare. Helagotland.se 2007-09-03.

Hjalmarsson, I. 2007. Smultron. Pomologen 1: 4-9.

Hjalmarsson, I. 2007. Svenska krusbär. Pomologen 3: 4-13.

Hjalmarsson, I. 2007d. Norrlandssmultron. Pomologen 3: 18-20.

Hjalmarsson, I. and Trajkovski, V. 2007. Adaptation of foreign apple and pear varieties in Sweden. Mokslo darbai 26(3): 166-173.

Hultin, S., 2007. Nu passar Gunnel bra i finrabatten. Hemmets Journal 2007-03-29.

Jansson, E. 2007. Ed. Monika Starendal. I Mat, råvaror och energi – En kunskapsresa i Linnés anda, Gamla växter lever vidare. s. 120-127. Forskningsrådet Formas. ISBN 978-91540-5996-6.

Jansson, E. 2007. Ed. Monika Starendal In: Food, raw materials and energy: A knowledge journal in the spirit of Linnaeus, Old plants are given new life. p. 120-127. The Swedish Research Council Formas. ISBN 978-91-540-5996-6.

Jansson, E. 2007. New life for old seeds – Experience from the Swedish National Program for Plant Genetic Resources. Abstract in Book of abstracts on the The II International Vavilov Conference on “Crop Genetic Resources in the 21st Century: Current Status, Problems and Prospects” i St. Petersburg, Ryssland, 26-30 november.

Jansson, E. & Weibull, J., 2007. Odlad mångfald. Biodiverse 2:13-14..

Jansson, E. & Weibull, J., 2007. Programmet för odlad mångfald inventerar och bevarar Sveriges gröna kulturarv. Bulletin för trädgårdshistorisk forskning nr 19-20, 2006-2007.

Lidén, A., 2007. Urgamla trädgårdsväxter i Ångermanland kartläggs. Tidningen Ångermanland 2007-09-03.

Mattisson, B., 2007. Inventering av biologiskt kulturarv. Kristianstadsbladet.se 2007-08-20 Nygårds, L. 2007. Om ärter. En etnobotanisk skrift. CBM:s skriftserie 17.

Olander, S. 2007. Gamla pioner och liljor kan bära värdefulla gener. Nya KristinehamnsPosten 2007-03-14.

Oskarsson, L., 2007. Jakten på trädgårdens trotjänare. Bygd och Natur nr 1:2007.

31

Perennuppropet. Tidskriften Spaning nr 11 2007.

Persson, K. Lök- och knöluppropet – Annis dahlia tas till vara. Fakta Trädgård-fritid Nr 131.

Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.

Trajkovski, V. and Hjalmarsson, I. 2007. The value of national fruit gene banks. Žemes Ǖkio Mokslai. 14 (4): 27-31.

Wahlberg, A-S., 2007. Normas pion ska provodlas. Svenljunga & Tranemo tidning nr 38, 2007-09-20.

Var med och rädda vårt hortikulturella arv. Natur och Trädgård nr 2:2007.

Wärle, I., 2007. Hallå där! Hemmets Journal 2007-08-02. Önell, B., 2007. Välbesökt skördefest på Hovdala slott. Norra Skåne 2007-09-24.

32

Jordbruksverkets rapporter 2008 1.

Terminshadel med jordbruksprodukter – översikt

2.

Förädlade livsmedel på den internationella arenan – studie över handeln med livsmedelsindustriprodukter 1995–2005

3.

Växtskyddsmedel och miljöeffekter – rapport från projektet CAP:s miljöeffekter

4.

Myndigheters kostnader och åtgärder vid hanteringen av EG-stöd 2007

5.

Mervärden för svenskt kött – studie 2007

6.

Jordbruksverkets foderkontroll 2007 – Feed Control by the Swedish Board of Agriculture 2007

7.

Kartläggning av mark som tagits ur produktion

8.

Utformning av stöd till biogas inom landsbygdsprogrammet

9.

Kartering av jordbruksmark med höga naturvärden (HNV) i Sverige

10.

Prisutveckling och lönsamhet inom ekologisk produktion

11.

Minska jordbrukets miljöpåverkan!

12.

Jordbruket om tio år – Hur påverkar omvärlden?

13.

Miljöeffekter av slopad uttagsplikt – rapport från projektet CAP:s miljöeffekter

14.

Hållbar användning av växtskyddsmedel – förslag till handlingsprogram

15.

Samordning av informationskrav

16.

Begreppet kvalitet inom livsmedelssektorn

17.

Livsmedelsföretagen och exportmarknaden – Vilka faktorer stimulerar företagensexportdeltagande?

Rapporten kan beställas från Jordbruksverket, 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 (vx) Fax 036 34 04 14 E-post: jordbruksverket@sjv.se Internet: www.sjv.se

ISSN 1102-3007 ISRN SJV-R-08/18-SE SJV offset, Jönköping, 2008 RA08:18