ra11_38k

Strategi för växtskyddsmedel Förslag till en arbetsmetod – en kort version av rapport 2011:38

ion

ers Kortv

• Jordbruks- och trädgårdsnäringen behöver en strategi för att hantera situationer där växtskyddsmedel försvinner. Då kan riskerna för försämrad lönsamhet motverkas.

• Det är svårt att förutsäga förändringar i tillgången på växtskyddsmedel.

En risk- och konsekvensanalys som utgår från grödan identifierar allvarliga växtskyddsproblem och hur de kan hanteras.

• Alla berörda aktörer måste samverka i arbetet med strategin. En rad olika åtgärder krävs för ett effektivt och hållbart växtskydd. Med kunskap, dialog och förankring får åtgärderna effekt.

Rapport 2011:38kort

1

Text: Christina Winter, Jordbruksverket Omslagsbild: Rapsbagge (Meligethes aeneus) i blomma pĂĽ raps.

Foto: Louis Vimarlund.

Innehåll Hållbart växtskydd kräver en strategi.................................................. 5 Alternativ till kemiska växtskyddsmedel............................................ 5 Hur blir ett växtskyddsmedel godkänt?.............................................. 6 Svårt att förutsäga tillgången på växtskyddsmedel....................... 7 En risk- och konsekvensanalys............................................................... 7 Konsekvenser av att växtskyddsmedel försvinner.......................................................... 9 Analysen identifierar behov av utveckling.......................................................................10 Sammanfattning av risk- och konsekvensanalysen......................................................10

Hur kan arbetet med strategin organiseras?...................................11 Åtgärder för ett hållbart växtskydd....................................................14

3

Hållbart växtskydd kräver en strategi Genom EU:s regler och det svenska miljömålet Giftfri miljö ställs höga krav på växtskyddsmedlen. Ämnen som innebär oacceptabla risker för människors och djurs hälsa eller för miljön ska inte användas. Sedan 1998 pågår ett arbete inom EU med att ompröva och i vissa fall fasa ut dessa växtskyddsmedel.

Utfasningen innebär problem för lantbrukare och trädgårdsodlare som är beroende av växtskyddsmedlen för sin produktion. För att motverka problemen arbetar Jordbruksverket, på uppdrag av regeringen, med en strategi för växtskyddsmedel. Med hjälp av strategin kan vi förebereda jordbruks- och trädgårdsnäringen på att växtskyddsmedel försvinner. Risken för en försämrad lönsamhet motverkas och näringen behåller sin konkurrenskraft.

Strategin ska identifiera och belysa • de situationer där växtskyddsproblemen riskerar att bli allvarliga.

• vilka alternativ, i form av växtskyddsmedel och metoder, som finns till kemiska medel.

• vilket behov som finns av att utveckla nya medel och metoder.

I Jordbruksverkets rapport Strategi för växtskyddsmedel – Förslag till en arbetsmetod (RA 11:38) kan du läsa hela förslaget till strategin. Metoden har testats på tre grödor: oljeväxter, kepalök och äpple. Resultatet finns i bilagorna till rapporten. Här presenterar vi en sammanfattning av rapporten.

Alternativ till kemiska växtskyddsmedel Lantbrukare och trädgårdsodlare använder redan flera olika metoder för att förebygga angrepp av skadegörare och ogräs: • en jord i god hävd • balanserad växtföljd • friskt utsäde och förökningsmaterial • resistenta och motståndskraftiga sorter • kortare omlopp i frukt- och bärodling • plantering istället för sådd.

Det finns också icke-kemiska medel och metoder som kan användas för att bekämpa skadegörare och ogräs. Mekanisk ogräsbekämpning, till exempel radhackning och harvning, kan helt eller delvis ersätta kemisk ogräsbekämpning. I några trädgårdskulturer används flamning eller marktäckning med plast för att bekämpa ogräs.

I lantbruket har biologiska betningsmedel fått en stor utbredning. Värmebehandling är ett annat sätt att förebygga utsädesburna sjukdomar. Tillsammans används de två metoderna på 25 procent av spannmålsarealen.

Biologiska växtskyddsmedel, som nyttodjur och mikroorganismer, används regelbundet i växthusodlingen.

5

Både förebyggande åtgärder och direkta bekämpningsmetoder behöver utvecklas så att de blir kostnadseffektiva och möjliga att använda i stor skala. Då kan de ersätta och komplettera kemiska växtskyddsmedel i ännu större utsträckning.

Vågrandig jordloppa på vårraps. Färre växtskyddsmedel ökar risken för resistens hos skadegörare som till exempel jordloppor. Foto: Peder Waern.

Hur blir ett växtskyddsmedel godkänt?

Godkännandet av ett växtskyddsmedel görs i två steg. EU godkänner de verksamma ämnen som ingår i växtskyddsmedlet. De enskilda länderna godkänner själva växtskyddsmedlet och fastställer villkor för användningen, till exempel i vilka grödor och med vilka doser medlet får användas. Bestämmelserna för detta finns i växtskyddsmedelsförordningen (EG) nr 1107/2009.

Vid godkännandet av de verksamma ämnena används bland annat stupstockskriterier. Det innebär att ämnen med vissa särskilt allvarliga egenskaper inte godkänns alls. Prövningen av verksamma ämnen pågår kontinuerligt och samtliga stupstockskriterier är ännu inte fastställda (2011). Ett förslag till kriterier för hormonstörande ämnen ska läggas fram senast den 14 december 2013. Jämfört med andra stupstockskriterier, förväntas de för hormonstörande ämnen få störst betydelse för svensk odling.

För att harmonisera godkännandena och underlätta arbetet är EU indelat i tre zoner. Sverige ingår i den norra zonen tillsammans med Danmark, Finland, Estland, Lettland och Litauen. Dessa länder bedöms ha liknande förhållanden och samarbetar om utvärderingen av växtskyddsmedel. Ett land gör utvärderingen och

6

övriga länder inom zonen lämnar synpunkter som ska beaktas. Därefter beslutar varje land om produktgodkännande.

Växtskyddsmedel kan också bli godkända att använda genom dispens eller genom att produktgodkännandet utvidgas till ett användningsområde, till exempel en annan gröda, än det som ingår i det ursprungliga godkännandet. Detta kallades tidigare off-label. Dispenser är alltid tidsbegränsade till 120 dagar.

Svårt att förutsäga tillgången på växtskyddsmedel Jämfört med tidigare nationella regler och principer, har EU:s bestämmelser gjort det svårare att förutsäga om ett växtskyddsmedel kommer att bli godkänt. Det beror bland annat på att prövningen blivit mer komplicerad. När myndigheterna bedömer riskerna för hälsan och miljön görs det i en stegvis process och ofta med hjälp av olika simuleringsmodeller. Den som ansöker om godkännande kan under denna prövning ändra förutsättningarna genom att ändra uppgifter om användningen, till exempel dosen eller antalet behandlingar. Riskbedömningen behöver då göras på nytt. Det gör att det är svårt att tidigt förutsäga om ett växtskyddsmedel kommer att godkännas eller inte.

Inte heller i samband med zonprövningen kommer besked att kunna ges långt i förväg på grund av de korta tidsramar som ges av EU-reglerna.

Det finns andra sätt att få information om det framtida utbudet av växtskyddsmedel. Ovan beskrivs hur verksamma ämnen godkänns inom EU och hur växtskyddsmedel godkänns i zonen och respektive länder. Information om olika ämnens egenskaper kan också användas för att bedöma om det finns en risk att växtskyddsmedlet försvinner eller får användningsvillkor som gör dem mindre användbara. Sådan information kan till exempel hämtas från EU:s pesticiddatabas och från KompetensCentrum för Kemiska Bekämpningsmedel (CKB) vid Sveriges Lantbruksuniversitet.

För att ett växtskyddsmedel ska kunna godkännas måste det finnas en ansökan från ett företag som marknadsför växtskyddsmedel. Dessa företag kan bidra med information om vilka växtskyddsmedel de har för avsikt att söka godkännande för och vilka medel de planerar att avregistrera.

En risk- och konsekvensanalys Det är svårt att långt i förväg förutsäga vilka växtskyddsmedel som kommer att försvinna. Därför föreslår Jordbruksverket en strategi som istället identifierar de växtskyddsproblem som riskerar att bli allvarliga. Den bör också analysera konsekvenserna av att dessa växtskyddsproblem inte längre kan hanteras. Då kan vi vidta åtgärder som mildrar följderna av att kemiska växtskyddsmedel försvinner.

Jordbruksverkets förslag innehåller därför en risk- och konsekvensanalys som görs för varje gröda. Analysen omfattar de närmaste 1–5 åren.

7

Fruktmögel på äpple. Risk- och konsekvensanalysen identifierar växtskyddsproblemen i en gröda och hur de kan hanteras. Foto: Sanja Manduric.

Först identifieras tänkbara allvarliga växtskyddsproblem. Det är de arter som förekommer varje år eller flera år inom femårsperioden. I bedömningen ingår också inom vilket geografiskt område arten förekommer. Även arter som orsakar små eller måttliga skador i fält kan bli allvarliga. Skadorna kan orsaka nedklassning eller stort sorteringsarbete och därmed få ett stort ekonomiskt värde. Vissa arter kan uppförökas i fleråriga grödor eller i efterföljande grödor.

I nästa steg analyseras de möjligheter som finns att hantera växtskyddsproblemen.

De växtskyddsmedel som för närvarande är godkända listas. Med hjälp av information från godkännandeprocessen och andra källor görs en bedömning av vilka växtskyddsmedel som kan komma att försvinna och eventuella nya medel som kan tillkomma. Vidare analyseras vilka andra möjligheter som finns att förebygga och bekämpa växtskyddsproblemen. Analysen ger en samlad bild av växtskyddsproblemen i en gröda och risken för att dessa problem inte längre kan hanteras.

8

Konsekvenser av att växtskyddsmedel försvinner När det inte finns tillräckliga möjligheter att förebygga och bekämpa växtskyddsproblem får det konsekvenser. En del av konsekvenserna drabbar lantbruks- och trädgårdsföretagen direkt i form av ökade kostnader. Andra påverkar våra förutsättningar att bedriva en hållbar livsmedelsproduktion.

När risk- och konsekvensanalysen testades på tre modellgrödor: oljeväxter, kepalök och äpple identifierades flera olika konsekvenser förknippade med att växtskyddsmedel, och därmed bekämpningsmöjligheterna, förvinner. Du kan läsa mer utförligt om dessa i bilagorna till rapporten Strategi för växtskyddsmedel (RA 11:38).

De konsekvenser som inte direkt kan omsättas i kostnader för företaget eller samhället har utredningen valt att kalla biologiska konsekvenser. Exempel på sådana är: • ökat utbredningsområde för skadegörare och ogräs • angrepp av skadegörare och ogräs förekommer oftare • nya skadegörare och ogräs • odlingen av vissa grödor kan upphöra helt • nya grödor kan inte odlas i Sverige • resistens hos skadegörare och ogräs mot kemiska växtskyddsmedel • när det saknas kurativa preparat kan prognoser inte användas och det kan medföra ökad användning av växtskyddsmedel • minskad livsmedelsäkerhet – förekomst av toxiner • effekt på biologisk mångfald och ekosystemtjänster • läckage på grund av ökad jordbearbetning.

Jordbruksverket har också utvecklat beräkningsmodeller för att belysa de ekonomiska konsekvenserna av att kemiska växtskyddsmedel försvinner.

Den första modellen beräknar kostnaderna för att hantera ett växtskyddsproblem på olika sätt. Denna beräkning är möjlig att göra för både lantbruks- och trädgårdsgrödor.

Den andra modellen beräknar värdet av att odlingen av en gröda helt försvinner om ett växtskyddsproblem inte längre kan hanteras. För trädgårdsgrödor finns inte underlag för dessa beräkningar.

I rapporten Strategi för växtskyddsmedel (RA 11:38) finns bland annat beräkningar av kostnader när kemisk ogräsbekämpning ersätts av mekanisk. När ekonomiska konsekvenser av en ogräsbekämpning beräknas bör man även ta hänsyn till den fleråriga effekten. En åtgärd kanske blir lönsam först när man räknar på en hel växtföljd. Några sådana beräkningar har utredningen inte gjort.

Förutsättningarna för en lönsam produktion försämras när växtskyddsproblemen inte längre kan hanteras. En konsekvens kan bli att odlingen minskar eller försvinner från hela eller delar av landet. Det kan i sin tur ge upphov till ytterligare följdeffekter för landsbygden och förädlingsindustrin. Att förutsäga vad som sker är svårt, men det är ändå värdefullt att försöka beskriva konsekvenserna. Delar av dessa konsekvenser skulle kunna fångas upp i en samhällsekonomisk analys.

9

Analysen identifierar behov av utveckling Genom risk- och konsekvensanalysen kommer utvecklingsbehov för de olika grödorna att identifieras. Det kan vara behov i form av forskning, teknikutveckling och underlag för rådgivning. Det kan också vara behov av att utveckla strategiarbetet, till exempel hur strategin kan få grundläggande data för ekonomiska analyser.

Sammanfattning av risk- och konsekvensanalysen Huvuddragen i risk- och konsekvensanalysen framgår av figur 1 nedan. Dessa kan också beskrivas med följande punkter: 1. En översikt över vanliga växtskyddsproblem i en gröda sammanställs.

2. De mest betydelsefulla växtskyddsproblemen beskrivs mer utförligt.

3. Tillgången på växtskyddsmedel beskrivs och uppgifter om kemiska växtskyddsmedel på väg ut från respektive in på marknaden sammanställs.

4. Möjligheterna att använda förebyggande åtgärder och alternativ till kemiska växtskyddsmedel beskrivs.

5. Arbetet sammanfattas och ett urval görs av de växtskyddsproblem som behöver en fördjupad analys.

6. I den fördjupade analysen beskrivs biologiska och ekonomiska konsekvenser av den förväntade utvecklingen när det gäller möjligheterna att hantera växtskyddsproblemen.

7. Behov av utvecklingsinsatser och andra åtgärder preciseras.

8. Arbetet avslutas med en syntes och en sammanfattning av det som framkommit.

SAMMANSTÄLLNING VANLIGA VÄXTSKYDDSPROBLEM I GRÖDAN

Kemisk bekämpning möjlig?

Hanteras på annat sätt.

Nej

Ja

Urval: Allvarligt problem?

Hanteras på annat sätt.

Ja

Alernativa växtskyddsmedel och metoder?

Förebyggande åtgärder?

Problemets utbredning, omfattning och frekvens?

Nej

Konsekvenser Ekonomi Konsekvenser Biologi

Tillgång växtskyddsmedel?

Nu, sedan, möjligheter?

Ja Tillräckliga alternativ saknas eller hög risk för sådan siutation uppstår.

FÖRSLAG ÅTGÄRDER

Behov av konsekvensanalys och åtgärder?

Nej

Tillräckliga möjligheter finns.

INGEN ÅTGÄRD

Beskrivning av risk- och konsekvensanalysen. Blått ramar in riskanalysen, gult ramar in konsekvensanalysen. Hela analysen mynnar ut i förslag till åtgärder.

10

Hur kan arbetet med strategin organiseras?

För att arbetet med strategin ska bli framgångsrikt krävs att risk- och konsekvensanalysen verkligen identifierar alla allvarliga situationer och att den gör det i tillräckligt god tid innan de uppstår. Därför föreslår Jordbruksverket en rad åtgärder för att göra strategin så tillförlitlig och förutseende som möjlig. Återkommande risk- och konsekvensanalyser. Det är svårt att långt i förväg förutsäga vilka växtskyddsmedel som kommer att godkännas och vilka som kommer att försvinna från marknaden. Risk- och konsekvensanalysen för en gröda behöver därför upprepas relativt ofta, förslagvis vartannat år.

Förankring i referensgrupp m. m.

Problemdiskussion

Utvärdering

Uppdatering av risk - och konsekvensanalys

Åtgärder genomförs

Förankring i referensgrupp m. m. Åtgärdsdiskussion

Risk- och konsekvensanalysen behöver uppdateras regelbundet.

En organisation bör driva och samordna strategin. Organisationen behöver expertis inom växtskydd, ekonomi och skadegörare som omfattas av lagstiftning (fytosanitära frågor) samt kunskap om nuvarande odling. Den bör också vara opartisk. Utredningen föreslår att Jordbruksverket får ansvar för att driva och samordna arbetet med utgångspunkt i verksamheten vid Växtskyddscentralerna.

Strategin behöver tidigt få information om kommande förändringar. Med rutiner och verktyg underlättas arbetet med att förutsäga vilka växtskyddsmedel som förväntas bli godkända och vilka som försvinner. Här följer en sammanfattning av några av utredningens förslag: • Att information om prövningen av växtskyddsmedel inom norra zonen vidarebefordras till de som arbetar med strategin samt till myndigheter och organisationer som har intresse av informationen.

• Att en förstudie görs som undersöker möjligheterna att samla all information om växtskyddsmedel i ett register, tillgängligt för alla.

• Att Kemikalieinspektionen visar på sin webbsida vilka ansökningar om godkännande som växtskyddsföretagen har lämnat in.

• Att de som arbetar med strategin får ta del av och lämna information till den process där växtskyddsmedel godkänns.

11

• Att strategin så tidigt som möjligt får information från växtskyddsföretagen om förändringar i deras sortiment av växtskyddsmedel.

Kompetensförsörjning. Kunskap om både kemiska och icke-kemiska bekämpningsåtgärder behöver hämtas från andra länder, sammanställas och anpassas till svenska förhållanden. Vi behöver också mer kunskap om hur icke kemiska metoder kan kombineras med kemiska växtskyddsmedel på ett kostnadseffektivt sätt. Då kan vi få en positiv utveckling, där nya möjligheter att hantera växtskyddsproblemen provas. De som arbetar med risk- och konsekvensanalyserna ska få goda möjligheter att uppdatera sina kunskaper.

Nya medel och metoder behöver utvecklas. Kamerastyrda Robocrop rensar ogräs mellan och inne i raderna. Foto: Johan Ascard.

Kommunikation och förankring gör strategin verkningsfull. Alla berörda, odlare, rådgivare, myndigheter med flera, behöver enas om vilka problem som är mest prioriterade, och vilka åtgärder som ska genomföras. Strategin behöver kunskap från odlingen om viktiga förändringar, till exempel vilka växtskyddsproblem som ökar eller minskar. Kommunikation och förankring har därför en framträdande roll i arbetet.

Utredningen har bland annat identifierat följande målgrupper för kommunikationen • lantbrukare och trädgårdsodlare • rådgivare • tjänstemän, informatörer och andra som arbetar inom lantbruks- och trädgårdsnäringen • forskare • försöksutförare • maskinstationer • branschorganisationer.

12

Det kan också finnas ett behov av att sammanställa information från risk- och konsekvensanalyserna på annat sätt än grödvis, till exempel för en grupp av grödor som frilandsgrönsaker.

En referensgrupp kopplas till varje risk- och konsekvensanalys. Referensgruppen får lämna synpunkter på analyserna och även vara med och utvärdera genomförda åtgärder. De bör även delta i utvärderingar av de åtgärder som har genomförts utifrån tidigare analyser.

Utblick mot andra länder. Genom att studera hur andra länder arbetar med växtskyddsproblemen kan strategiarbetet bli effektivare. Vi kan lära av deras lyckade och misslyckade satsningar. Det behövs ordnade former för utbytet med andra länder och en kontaktlista med personer och organisationer bör upprättas. Från dessa kan vi också få veta vilka växtskyddsmedel som kan vara aktuella för godkännande, ömsesidigt erkännande eller ansökan om utvidgat produktgodkännande i Sverige.

Risk- och konsekvensanalys vid produktgodkännande. Information från riskoch konsekvensanalysen måste komma i tid, annars hinner inte nya lösningar omsättas i praktiken. Om risk- och konsekvensanalys görs redan när ett växtskyddsmedel godkänns får vi tidigt information om tillgången på växtskyddsmedel för olika grödor. Det ger också signaler om utvecklingsbehov för att hitta nya kemiska växtskyddsmedel eller icke kemiska medel och metoder.

Växtskyddsmedel för mindre grödor och användningsområden. Sedan 2007 pågår utvecklingsprojektet ”Minor use”. Syftet är att få fler preparat godkända för grödor som odlas i mindre omfattning och för mindre användningsområden. Projektet har utfört eller köpt in studier, bland annat resthaltsstudier, som krävs för att utvidga användningsområdet för ett redan godkänt växtskyddsmedel. Arbetet fortsätter och är en viktig del i arbetet med strategin. Projektet omfattar alla trädgårdsgrödor och vissa jordbruksgrödor (ett exempel är lin).

Forsknings- och utvecklingsverksamhet. Genom strategin får vi information om behoven av att utveckla medel och metoder för växtskyddet. Men även de som fördelar resurser till forskning och utvecklingsverksamhet och de som driver verksamheten har ett ansvar för att ta hand om behoven som presenteras.

Jordbruksverket föreslår att växtskyddsfrågorna lyfts i de sammanhang där finansiering fördelas till forskning och utvecklingsverksamhet. Då kan projekt finansieras som syftar till att lösa de problem som identifierats i risk- och konsekvensanalyserna. Jordbruksverket föreslår särskilda medel för detta. Ett årligt belopp bör reserveras för att finansiera projekt vars huvudsyfte är att lösa växtskyddsproblem i det korta perspektivet, 1–5 år. Det behövs utvecklingsarbete som kombinerar icke kemiska metoder med kemiska växtskyddsmedel.

Strategiarbetet behöver resurser. Tabellen nedan är en sammanställning av de nya resurser som behöver tillföras för arbetet med strategin för växtskyddsmedel.

13

Åtgärd

Ansvarig

Risk- och konsekvensanalyser vartannat år

Jordbruksverket

För att driva och samordna arbetet behöver en ansvarig organisation utses

Jordbruksverket sammankallande

Kostnad per år

Gynna tillgången till växtskyddsmedel i små grödor Lantbrukarnas Riksförbund och för små användningsområden

2 700 000 900 000 3 000 000

Information om växtskyddsmedel, förstudie register

Kemikalieinspektionen

800 000

Förbättrad information om inneliggande ansökningar

Kemikalieinspektionen

300 000

Rutiner för att inhämta information från företag som marknadsför växtskyddsmedel och från zonprövningar

Kemikalieinspektionen och Jordbruksverket

200 000

Summa

7 900 000

Till detta kommer ett behov av att bedriva forskning och utvecklingsverksamhet i ett kort tidsperspektiv, 1–5 år. Behovet är svårt att uppskatta innan arbetet kommit igång, men det är förmodligen stort. Om 400 000–500 000 kronor satsas per år i var och en av de 50 grödorna i strategin, så handlar det om 20–25 miljoner kronor per år. Detta belopp är en indikation på hur stort behovet av resurser är.

Åtgärder för ett hållbart växtskydd Syftet med strategin är att behålla förutsättningarna för en konkurrenskraftig produktion, även om växtskyddsmedel försvinner. Med hjälp av strategin identifierar vi allvarliga växtskyddsproblem, men också möjligheter att hantera dem. Med hjälp av olika åtgärder kan vi minska risken för en försämrad lönsamhet. Det handlar om att dels utveckla ett effektivt växtskydd i de enskilda grödorna, dels förbättra de övergripande förutsättningar för växtskyddet.

Efterhand kommer strategiarbetet att identifiera en rad åtgärder för ett fortsatt effektivt och hållbart växtskydd. Andra kemiska växtskyddsmedel behövs för att ersätta de medel som nu fasas ut. Medel och metoder som är alternativ till kemiska medel måste också utvecklas och komma till användning. Exempel på några sådana åtgärder är • att öka utnyttjandet av befintliga kunskaper och metoder för integrerat växtskydd • utveckla resistensstrategier så att inte befintliga växtskyddsmedel förlorar effekten • utveckla nya kunskaper och metoder • information och utbildning • stödja de förebyggande åtgärder och icke-kemiska metoder som redan til�lämpas • ansökningar om dispenser • ansökningar om utvidgat produktgodkännande (off label).

14

I arbetet med strategin behövs kunskap från odlingen. Alla berörda – odlare, rådgivare och myndigheter – måste samverka. Foto: Cecilia Lerenius.

De övergripande förutsättningarna för odlingen påverkar också växtskyddet. Flera faktorer påverkar dessa förutsättningar, till exempel • egenskaperna hos sort- och odlingsmaterial • kvalitén på utsäde och förökningsmaterial • odlingssystemens utformning, till exempel växtföljder, jordbearbetning och gödsling • kompetensförsörjning på kort och lång sikt • möjligheterna att bedriva forskning och utvecklingsverksamhet • marknadens efterfrågan på vegetabilier för produktion av livsmedel, energi och andra produkter • klimat och andra odlingsförutsättningar.

Sambandet mellan växtskydd och dessa faktorer är mer eller mindre tydliga. Vissa av faktorerna går att påverka, andra inte. Två åtgärder som kan förbättra förutsättningarna för kemiskt respektive biologiskt växtskydd lyfts fram i utredningen. Det ena förslaget handlar om hur vi kan stimulera till fler ansökningar om utvidgat produktgodkännande och det andra om att underlätta registrering av insekter och andra makroorganismer som används för biologisk bekämpning.

Utifrån resultaten från risk- och konsekvensanalyserna kommer behovet av åtgärder, som är kopplade till respektive gröda, att bli tydligt. Strategin har ansvaret för att kommunicera behovet av åtgärder, men att genomföra åtgärderna kan ligga på andra organisationer eller projekt.

Har du frågor om denna kortversion, kontakta Christina Winter, Jordbruksverket.

E-post: christina.winter@jordbruksverket.se. Tfn 018-69 38 30.

15

Rapporten kan beställas från Jordbruksverket • 551 82 Jönköping • Tfn 036-15 50 00 (vx) • Fax 036-34 04 14 E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se www.jordbruksverket.se

ISSN 1102-3007 • ISRN SJV-R-11/38kort-SE • RA11:38kort