ra11_39

Analys av kompetensutvecklingen inom landsbygdsprogrammet - Fördjupning av rapport 2010:30

•

Efter rådgivning menar cirka 20 procent att de har förändrat sitt arbetssätt oberoende av om det var en konsult eller en myndighet som genomförde rådgivningen.

•

Kursens längd påverkar inte hur nöjd man är med kursen.

Man är lika nöjd med korta som med längre kurser.

•

Män under 40 år som har fått rådgivning på företagsnivå har gjort störst förändringar medan kvinnor under 40 år är nöjdast med utbildningen.

1

Rapport 2011:39

Analys av kompetensutvecklingen inom landsbygdsprogrammet

Jordbruksverket utvärderar landsbygdsprogrammets åtgärder. En åtgärd är kompetensutveckling för lantbrukare, skogsbrukare, trädgårdsföretagare och landsbygdsföretagare. Under 2010 genomförde SCB, på uppdrag av Jordbruksverket, en enkätundersökning till dem som har fått utbildning inom landsbygdsprogrammet. Resultaten presenteras i rapport 2010:30. Den rapporten ligger till grund för de fördjupade analyser som görs i denna rapport och bör därför också läsas innan man går vidare med resultaten som presenteras här.

Syftet med denna studie var att se om det finns några skillnader i hur respondenterna har svarat på enkätens frågor utifrån kursens längd, ålder, kön och vem som genomförde utbildningen.

Författare Lisa Karlsson Malin Flink Göte Frid Petri Hiljanen Hans Karlsson Martina Thörn

Sammanfattning Under 2010 genomförde SCB, på uppdrag av Jordbruksverket, en enkätundersökning om hur deltagare uppfattat kurser och rådgivningar inom landsbygdsprogrammet.

Resultaten presenteras i rapport 2010:30. Den rapporten ligger till grund för de fördjupade analyser som görs i denna rapport och bör därför också läsas innan eller parallellt med resultaten som presenteras här. Syftet med enkätundersökningen var att få veta hur deltagare i kompetensutveckling uppfattar verksamheten och om de har ändrat beteende efter genomgången utbildning. Syftet med studien som presenteras här var att se om det finns några skillnader i hur respondenterna har svarat på frågorna utifrån kursens längd, ålder, kön och vem som genomförde utbildningen.

Kursens längd har ingen väsentlig betydelse för hur frågorna om nöjdhet och förändrat beteende har besvarats. Oavsett kursens längd anger cirka 10 procent att de har ändrat arbetssättet i mycket hög eller ganska hög omfattning. Samtidigt anger ungefär 10 procent att de har förbättrat sin produktionsmetod i mycket hög eller ganska hög utsträckning oberoende av kursens längd.

Kvinnor är generellt mer nöjda än män efter genomgången utbildning, det gäller för såväl kurs som rådgivning. Män och kvinnor under 40 år är mer positiva till fler utbildningstillfällen än män och kvinnor som är 65 år och äldre. Män under 40 år som har fått rådgivning är den grupp som i högst omfattning anger att de förändrat sitt arbetssätt, ungefär 30 procent har ändrat arbetssätt i mycket hög eller ganska hög utsträckning efter rådgivningen. Män under 40 år är också den grupp som i högst omfattning svarat att de har introducerat nya produkter, nya produktionsinriktningar efter genomgången kurs. Kvinnor mellan 40 och 64 år har däremot i högst omfattning introducerat nya produkter, produktionsinriktningar efter genomgången rådgivning. 20 procent av männen och 10 procent av kvinnorna har börjat arbeta mer miljövänligt efter rådgivning i mycket hög och ganska hög utsträckning. Skillnaden beror på att män har fått rådgivning om miljöfrågor i högre utsträckning än kvinnor.

Enkätsvaren har även grupperats utifrån vem som utförde utbildningen. Ena gruppen är kursledare och rådgivare som arbetar på myndighet, till exempel länsstyrelsen och Skogsstyrelsen (interna), och den andra gruppen är kursledare och rådgivare som arbetar på konsultfirmor och rådgivarorganisationer (externa). Utifrån svaren som lämnats i den här enkäten kan man inte dra slutsatsen att interna kursledare och rådgivare är bättre än externa eller vice versa. Efter rådgivning menar till exempel cirka 20 procent att de har förändrat sitt arbetssätt i ganska hög eller mycket hög omfattning oberoende av vem som genomförde rådgivningen.

Innehåll 1

Inledning .................................................................................................................. 1 1.1

Syfte .................................................................................................................. 1

1.2

Åtgärden kompetensutveckling ........................................................................ 1

2

Metod och urval ...................................................................................................... 3

3

Resultat .................................................................................................................... 5

4

5

6

3.1

Kännedom om kurser och rådgivning .............................................................. 5

3.2

Nöjdhet ............................................................................................................. 7

3.3

Vilken roll man hade vid deltagandet ............................................................. 14

3.4

Vilket kunskapsområde ville man utveckla .................................................... 16

3.5

Effekt av kompetensutveckling ...................................................................... 19

Tolkning och diskussion ....................................................................................... 28 4.1

Uppgifter i KOMPIS och enkätens upplägg ................................................... 28

4.2

Kursens längd ................................................................................................. 28

4.3

Vem ger bäst utbildning? ................................................................................ 29

4.4

Kännedom om utbildningstillfällen ................................................................ 29

4.5

Når vi rätt målgrupp? ...................................................................................... 30

4.6

Unga kvinnor .................................................................................................. 31

4.7

Yrkesroll ”annan” ........................................................................................... 31

4.8

Kunskapsområde ............................................................................................ 31

4.9

Hur bra är den upplevda effekten av åtgärden? .............................................. 31

En blick framåt ..................................................................................................... 33 5.1

Jordbruksverkets stödjande roll ...................................................................... 33

5.2

Kompetensutveckling i landsbygdsprogram 2014-2020 ................................ 33

5.3

Nästa utvärdering............................................................................................ 34

Bilaga. Enkätens frågor och svarsalternativ ...................................................... 36

1 Inledning 1.1

Syfte

Under våren 2010 genomförde SCB en enkätundersökning på uppdrag av Jordbruksverket. Enkäten riktades till personer som deltagit i kurs eller rådgivning inom åtgärden kompetensutveckling i landsbygdsprogrammet under 2007 och 2008 (för målområdet Hållbart skogsbruk även för 2009). Enkäten skickades till 8 300 personer och svarsfrekvensen låg på cirka 60 procent. Enkäten bestod dels av frågor som var gemensamma för alla, dels frågor som var utformade utifrån det målområde som respondenten hade deltagit i. Metodbeskrivning, bortfallsundersökning, kvalitetsbedömning samt sammanställningar av enkätsvaren finns i Jordbruksverkets rapport 2010:30 som därför bör läsas innan eller parallellt med denna rapport.

Utformningen av enkätfrågorna (de gemensamma frågorna) samt svarsalternativ finns i bilaga till denna rapport (sidan 36). De frågor som handlar om ändrat beteende efter genomgången kurs har formulerats utifrån EU:s utvärderingsfrågor för kompetensutveckling och ska besvaras vid utvärdering av hela landsbygdsprogrammet.

De målområdesspecifika frågorna finns i rapport 2010:30.

Syftet med studien som presenteras i den här rapporten var att fördjupa analyserna av resultaten som kom fram i enkäten. Jordbruksverket ville veta om det fanns några skillnader i hur man besvarat de gemensamma frågorna beroende på ålder, kursens längd och vem som genomfört rådgivningen eller kursen. Under 2011 har en arbetsgrupp på Jordbruksverket därför arbetat vidare med enkätsvaren. Arbetsgruppen har beställt de fördjupade analyserna från SCB, sammanställt och tolkat resultaten.

Under hösten 2011 har resultaten från de fördjupade analyserna kommunicerats med dem som ordnar kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet på fyra telefonmöten. Ett sammandrag av diskussionerna presenteras i rapporten (delar av kapitel 4 och kapitel 5).

1.2

Åtgärden kompetensutveckling

Kompetensutvecklingen inom landsbygdsprogrammet bedrivs inom olika målområden, Företagsutveckling axel 1, Företagsutveckling axel 3, Landsbygdsutveckling, Ett rikt odlingslandskap, Ingen övergödning, Giftfri miljö, Begränsad klimatpåverkan, Ekologisk produktion, Djurens välfärd, Tvärvillkor och Hållbart skogsbruk I tabell 1 framgår i vilken andel män respektive kvinnor deltar inom kurs och rådgivning inom de olika målområdena. Tabellen avser dem som deltog i enkätundersökningen och är en sammanställning utifrån rapport 2010:30. Målområdet Tvärvillkor genomförs endast som rådgivning. Inom målområdena Företagsutveckling axel 3 och Landsbygdsutveckling är det en jämn fördelning mellan män och kvinnor.

Inom målområdena Giftfri miljö och Ingen övergödning är det övervägande andel män som deltar.

Kompetensutveckling kan även vara en delåtgärd inom företagsstöd. Denna typ av kompetensutveckling ingår inte i denna rapport.

1

1

Tabell 1. Andel män respektive kvinnor som deltagit i kurs respektive rådgivning i procent inom olika målområden.

Kurs

Rådgivning

Målområde

Man (%)

Kvinna (%)

Man (%)

Kvinna (%)

Giftfri miljö

85

15

91

9

Ett rikt odlingslandskap

63

37

81

19

Ekologisk produktion

63

37

82

18

Djurens välfärd

50

50

65

35

Ingen övergödning

86

14

95

5

Begränsad klimatpåverkan

86

14

-

-

Företagsutveckling axel 1

52

48

83

17

Företagsutveckling axel 3

43

57

42

58

Landsbygdsutveckling

50

50

49

51

-

-

85

15

Hållbart skogsbruk

79

21

86

14

Totalt

67

33

84

16

Tvärvillkor

Målgruppen för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet är främst lantbrukare, skogsbrukare, trädgårdsföretagare samt landsbygdsföretagare. Enligt Sveriges officiella statistik uppgick andelen kvinnliga jordbruksföretagare till drygt 15 procent 2010 (JO 34 SM 1101). Samtidigt konstaterar man i Jordbruksverkets statistikrapport 2011:5 att andelen sysselsatta kvinnor inom jordbruket var cirka 40 procent under 2010. Målgruppen för målområdena Företagsutveckling axel 3 och landsbygdsutveckling riktar sig i främst till dem som bedriver näringsverksamhet på landsbygden. I den gruppen är cirka 25 procent kvinnor. För kompetensutveckling inom service och byutveckling kan även boende på landsbygden vara målgrupp och då är andelen kvinnor i genomsnitt 50 procent.

22

2

Metod och urval

SCB genomförde, på uppdrag av Jordbruksverket, en enkätundersökning under våren 2010. Den metod som SCB använde för enkätundersökningen beskrivs i Jordbruksverkets rapport 2010:30. Där beskrivs även kvaliteten på uppgifterna. Urvalet av respondenter baserades på uppgifter i databasen KOMPIS. De som ordnar kurser och rådgivningar ska registrera alla deltagare i databasen.

Under våren och sommaren 2011 beställde en arbetsgrupp på Jordbruksverket fördjupade analyser av enkätens resultat från SCB. I beställningen har enkätens generella frågor om intresse, nöjdhet och förändrat beteende ställts i relation till: 1. Ålder (−24, 25−39, 40−64, 65− år1), kurs respektive rådgivning 2. Kön (kvinna, man), kurs respektive rådgivning 3. Längd på utbildning (−4, 4−8, 8− timmar), endast för kurs på grund av felaktiga registreringar på rådgivningslängd 4. Aktör (intern, extern2) De olika faktorerna kan korrelera med varandra. Därför har resultaten granskats och alternativa förklaringar har sökts. Någon statistisk multivariatanalys har inte gjorts.

Korrelationer som kan ge upphov till skenbara samband är till exempel att yngre män i större utsträckning går andra typer av utbildningar än unga kvinnor. Skillnaden i deras syn på nyttan av utbildningarna kan då sannolikt förklaras av att grupperna gått olika typer av utbildningar och inte av kön eller ålder. En del sådana samband diskuteras i rapporten. Det kan dock inte uteslutas att det finnas oupptäckta korrelationer i materialet.

Uppgifter om ålder, kön och längd på utbildningen finns i databasen KOMPIS och SCB kunde gruppera svaren utifrån dessa faktorer. För vissa grupper är resultaten säkrare än för andra vilket beror på antal respondenter i respektive grupp. Till exempel är det bara 50-60 respondenter i grupperna ”kvinnor −40 år” och ”kvinnor 65− år” för rådgivning. I gruppen ”män mellan 40 och 64 år” är det istället cirka 1 000 respondenter för rådgivning.

För att undersöka om det finns skillnader i hur man har svarat på frågorna som beror på vem som genomförde kursen eller rådgivaren, dvs aktör, har SCB kopplat information om aktör till enkätsvaren i efterhand. Vem som genomför utbildningen ska också anges i databasen KOMPIS. Denna information var dock inte komplett för de kurser och rådgivningar som enkäten omfattade. Efter kompletterande uppgifter från LRF och flera länsstyrelser fanns tillräckligt med uppgifter om aktör för att kunna koppla informationen till enkätsvaren.

1

I resultaten presenteras endast åldersgrupperna -39 år, 40-64 år och 65- år på grund av att det var få respondenter i gruppen under 24 år.

2 Med intern aktör avses personer som arbetar på myndighet, dvs Länsstyrelsen eller Skogsstyrelsen. Med extern aktör avses personer som arbetar på konsultfirmor eller organisationer. I de fall utbildningarna upphandlas av länsstyrelsen och genomförs av konsulter räknas aktören som ”extern”.

3

3

I tabell 2 beskrivs i vilken omfattning olika aktörer har svarat för kurs respektive rådgivning inom de olika målområdena. Av alla som svarat på enkäten och där SCB har kunnat koppla information om vem som genomförde utbildningen har till exempel 14 procent inom gruppen som gått kurs med intern aktör medverkat inom målområdet Djurens välfärd. För målområdet landsbygdsutveckling fanns inte tillräcklig information om vem som genomförde utbildningen för att kunna jämföra mellan olika aktörer. Man kan notera att det inom till exempel målområdet Hållbart skogsbruk är en jämn fördelning mellan interna och externa kursledare och rådgivare medan det inom Ett rikt odlingslandskap till övervägande delen är kursledare och rådgivare som arbetar på myndighet. Inom målområdet Tvärvillkor genomförs endast rådgivning av externa aktörer.

Tabell 2. Andel i procent av enkätsvaren fördelat per målområde för kurs och rådgivning.

Målområde

Kurs Intern aktör 14

Kurs Extern aktör 11

Rådgivning Intern aktör 4

Rådgivning Extern aktör 3

Ekologisk produktion

12

11

22

14

Företagsutv, axel 1

8

23

9

6

Företagsutv, axel 3

9

16

4

7

Giftfri miljö

5

2

1

4

Hållbart skogsbruk

11

10

24

23

Klimat

9

13

0

1

Ett rikt odlingslandskap

19

6

31

3

-

-

-

21

12

9

5

18

Djurens välfärd

Tvärvillkor Ingen övergödning

I tabell 3 framgår hur stor andel av kurs och rådgivning som genomförts av interna respektive externa aktörer. Tabellen gäller för dem som har svarat på enkäten. Kurser genomförs oftare av personer på länsstyrelsen eller Skogsstyrelsen medan rådgivningar vanligen genomförs av en extern konsult.

Tabell 3. Andel av dem som svarat på enkäten som fått kurs respektive rådgivning av extern och intern aktör.

Intern aktör

Extern aktör

Kurs

68 %

32 %

Rådgivning

22 %

78 %

4 4

3

Resultat

3.1

Kännedom om kurser och rådgivning

3.1.1

Hur har man fått kännedom om aktiviteterna?

Informationsblad och nyhetsbrev är ett vanligt sätt att informera om kurser och rådgivning. Har man ordnat längre kurser eller kurser riktade till unga har en personlig inbjudan och inbjudan muntligt från granne eller annan person fungerat lika bra.

3.1.1.1 Kursens längd Kurs: För korta kurser är informationsblad/nyhetsbrev det dominerade sättet att få kännedom om aktiviteten. Vid längre kurser är muntligt information från granne eller annan personlig inbjudan lika vanligt, som att få information från informationsblad/nyhetsbrev. Övriga sätt att få kännedom skiljer sig inte beroende på kursens längd (figur 1).

Vilket var för dig det första eller det huvudsakliga sättet att få reda på att kursen fanns? Underlag: kurs 100 På annat sätt 80

Jag frågade själv om det fanns en sådan aktivitet Via en annons på Internet

Procent

60 Via en annons i lantbrukspress Via en annons i lokaltidningen

40

Via personlig inbjudan 20 Muntligt från en granne eller annan person 0 -4 tim

4-8 tim

8- tim

Via ett informationsblad/nyhetsbrev

Kurslängd Figur 1. Andel som angett de olika svarsalternativen på frågan ”Vilket var för dig det första eller det huvudsakliga sättet att få reda på att kursen fanns?”, i relation till kursens längd.

5

5

3.1.1.2 Ålder och kön Kurs: Det är små skillnader om hur man fått kännedom om kursen som beror på ålder och kön.

Rådgivning: Det är relativt små skillnader i hur man har fått kännedom om rådgivning som beror på ålder och kön. Kvinnor och unga (under 40 år) har i något högre omfattning än män och äldre (40 år och äldre) fått kännedom via granne eller annan person.

3.1.1.3 Aktör Kurs: Det är små skillnader i hur man fick kännedom om kursen som beror av aktör generellt. Det finns vissa skillnader mellan interna och externa aktörer inom några målområden. Inom till exempel Ett rikt odlingslandskap är det vanligast att få kännedom via nyhetsbrev om det är intern aktör (länsstyrelsen) och muntligt från granne om det är extern aktör (konsult).

Rådgivning: De som har fått rådgivning av intern aktör har i högre omfattning fått kännedom via granne eller annan person än de som fått rådgivning av extern aktör. De som har fått rådgivning av extern aktör har i högre omfattning fått kännedom via informationsblad/nyhetsbrev eller personlig inbjudan än intern aktör.

3.1.2

Hur vill man få kännedom om utbildningar framöver?

De allra flesta önskar få utsänd information eller personlig kontakt från arrangörerna om kommande utbildningar istället för att själv söka denna information. Det är relativt små skillnader i önskemålen mellan olika grupper utifrån kursens längd, kön, ålder och aktör.

3.1.2.1 Kursens längd Kurs: Det är inga skillnader som beror av kursens längd, samtliga grupper vill helst få kännedom via informationsblad, personlig kontakt med arrangörerna eller via annons i lokaltidning eller lantbrukspress.

3.1.2.2 Ålder och kön Kurs: Det är vissa skillnader i hur män och kvinnor i olika åldersgrupper vill få kännedom om kommande utbildningar av dem som gått kurs. Alla grupper vill helst få information via annons i informationsblad. Många vill även att arrangörerna bör kontakta dem personligen. Kvinnor under 40 år är det grupp som själva söker information på Internet i högst omfattning (figur 2).

Rådgivning: Det är små skillnader i hur man vill få kännedom om kommande utbildningar av dem som fått rådgivning. Information via annons i lantbrukspress eller personlig kontakt framhålls särskilt av män under 40 år.

6 6

Hur vill du i framtiden få kännedom om utbildningar inom landsbygdsprogrammet? Underlag: kurs 60 Annons i informationsblad 50

Jag söker själv på webbplats (Internet)

Procent

40

Annons i lokaltidning

30

Annons i lantbrukspress

20

Arrangörerna bör kontakta mig personligen

10

Jag tar själv kontakt

0 -39

40-64

65-

-39

40-64

Man

Kvinna

Ålder

Ålder

65-

Andra medier – radio, TV, mobiltjänster Har inga speciella önskemål

Figur 2. Andel som angett de olika svarsalternativen på frågan ”Hur vill du i framtiden få kännedom om utbildningar inom landsbygdsprogrammet?” i relation till kön och ålder. Underlag är de som har gått kurs. Varje person som svarat på enkäten kan ha fyllt i flera svar.

3.1.2.3 Aktör Kurs: Av dem som har gått kurs är det små skillnader i hur man vill få kännedom om utbildningar i framtiden som beror på aktör.

Rådgivning: De som har fått rådgivning av intern aktör vill i högre grad söka information själv på webben än de som har fått rådgivning av extern aktör (17 respektive 5 procent). De som har fått rådgivning av extern aktör vill ha information via annons i lokaltidning i högre omfattning än de som fått rådgivning av intern aktör.

Oavsett aktör vill knappt hälften få kännedom via informationsblad.

3.2

Nöjdhet

3.2.1

Är man nöjd med kursen eller rådgivningen?

En hög andel är nöjda med utbildningen. Kvinnor är något mer nöjda än män. Oavsett aktivitetens omfattning är man nöjd. Oberoende av aktör är knappt 80 procent nöjda i mycket hög eller ganska hög utsträckning.

7

7

3.2.1.1 Kursens längd Kurs: Det är ingen skillnad i hur nöjd man är som beror av kursens längd. 80 procent är nöjda i mycket hög eller ganska hög omfattning (figur 3).

3.2.1.2 Ålder och kön Kurs och rådgivning: Övervägande andel av samtliga svar är nöjda i mycket hög eller ganska hög utsträckning. Kvinnor är nöjda i ”mycket hög utsträckning” i högre omfattning än män (figur 3).

I vilken utsträckning är du nöjd med utbildningen?

Underlag: kurs

I vilken utsträckning är du nöjd med utbildningen?

Underlag: rådgivning

80

80

60

60

Procent

100

Procent

100

40 20

40 20

0 -39 40-64 65-

-39 40-64 65-

Man, ålder

Kvinna, ålder

0 -39 40-64 65-

-39 40-64 65-

Man, ålder

Kvinna, ålder

Mycket hög

Ganska hög

Viss

Mycket hög

Ganska hög

Viss

Mycket liten

Inte alls

Ej relevant

Mycket liten

Inte alls

Ej relevant

Figur 3. Andel som angett de olika svarsalternativen på frågan ”I vilken utsträckning är du nöjd med utbildningen?” i relation till kön och ålder. Underlag för kurs till vänster, underlag för rådgivning till höger.

3.2.1.3 Aktör Kurs: Det är små skillnader i nöjdhet som beror på aktör för kurser (figur 4).

Rådgivning: Knappt 80 procent av dem som har fått rådgivning är nöjda i mycket hög eller ganska hög utsträckning. En högre andel av dem som har fått rådgivning av intern aktör är nöjda i ”mycket hög utsträckning” jämfört med dem som fått rådgivning av extern aktör. De som har fått rådgivning av extern aktör svarar istället att de nöjda i ganska hög utsträckning (figur 4).

8 8

100

100

80

80

60

60

Procent

I vilken utsträckning är du nöjd med utbildningen?

Underlag: rådgivning

Procent

I vilken utsträckning är du nöjd med utbildningen?

Underlag: kurs

40

40

20

20

0

0 Intern

Extern

Intern

Extern

Mycket hög

Ganska hög

Viss

Mycket hög

Ganska hög

Viss

Mycket liten

Inte alls

Ej relevant

Mycket liten

Inte alls

Ej relevant

Figur 4. Andel som angett de olika svarsalternativen på frågan ”I vilken utsträckning är du nöjd med utbildningen?” i relation till aktör. Underlag för kurs till vänster, underlag för rådgivning till höger.

3.2.2

Är man nöjd med informationsmaterialet?

Kvinnor är något mer nöjda med informationsmaterialet än män. Oberoende av utbildningens längd och aktör är cirka 70 procent nöjda med informationsmaterialet i mycket hög eller ganska hög utsträckning.

3.2.2.1 Kursens längd Kurs: Det är inga skillnader i hur nöjd man är med informationsmaterialet som beror av aktivitetens längd.

3.2.2.2 Ålder och kön Kurs och rådgivning: Kvinnor är något mer nöjda med informationsmaterialet än män.

Det är små skillnader i hur man uppfattat informationsmaterialet som beror av ålder.

3.2.2.3 Aktör Kurs och rådgivning: Det är små skillnader i hur nöjd man är med informationsmaterialet som beror på aktör.

9

9

3.2.3

Kan man tänka sig att delta i fler utbildningar?

Oberoende av kursens längd och vem som genomförde utbildningen kan de flesta tänka sig att delta i fler utbildningar i någon utsträckning. Män och kvinnor under 40 år är mer positiva till fler utbildningstillfällen än män och kvinnor som är 65 år och äldre.

3.2.3.1 Kursens längd Kurs: Oberoende av kurslängd kan cirka 70 procent tänka sig att delta i fler utbildningar i mycket hög eller ganska hög utsträckning. Lägger man till dem som har svarat att de i viss utsträckning kan tänka sig att delta i fler utbildningar är över 90 procent positiva till fler utbildningar.

3.2.3.2 Ålder och kön Kurs: Alla grupper kan tänka sig att delta i fler utbildningar i mycket hög, ganska hög och viss utsträckning. Mest positiva till att delta i fler utbildningar är män och kvinnor under 40 år samt kvinnor mellan 40 och 64 år (figur 5).

Rådgivning: Knappt 90 procent av kvinnor under 40 år kan tänka sig att delta i fler utbildningar i mycket hög eller ganska hög utsträckning. Cirka 40 procent av män och kvinnor över 64 år menar att de kan tänka sig att delta i fler utbildningar i mycket hög och ganska hög utsträckning (figur 5).

I vilken utsträckning kan du tänka dig att delta i fler utbildningar? Underlag: rådgivning

100

100

80

80

60

60

Procent

Procent

I vilken utsträckning kan du tänka dig att delta i fler utbildningar? Underlag: kurs

40

40

20

20

0

0 -39 40-64 65-

-39 40-64 65-

-39 40-64 65-

-39 40-64 65-

Man, ålder

Kvinna, ålder

Man, ålder

Kvinna, ålder

Mycket hög

Ganska hög

Viss

Mycket hög

Ganska hög

Viss

Mycket liten

Inte alls

Ej relevant

Mycket liten

Inte alls

Ej relevant

Figur 5. Andel som angett de olika svarsalternativen på frågan ”I vilken utsträckning kan du tänka dig att delta i fler utbildningar?” i relation till kön och ålder. Underlag för kurs till vänster, underlag för rådgivning till höger.

10 10

3.2.3.3 Aktör Kurs: Det är inga skillnader i hur man svarat på frågan om man kan tänka sig att delta i fler utbildningar som beror på vem som genomförde kursen.

Rådgivning: Knappt 70 procent av dem som har fått rådgivning av intern aktör kan i mycket hög och ganska hög utsträckning tänka sig att gå fler utbildningar. Det kan jämföras med cirka 55 procent av dem som fått rådgivning av extern aktör. Skillnaderna framgår tydligast inom målområdet Hållbart skogsbruk. Tittar man på alla målområden exklusive Hållbart skogsbruk är det inga skillnader.

3.2.4

Har företaget stärkts efter kurs eller rådgivning?

Oberoende av kursens längd anser mellan 20 och 30 procent att utbildningen har stärkt företaget i mycket hög eller ganska hög utsträckning. Unga män anser i högst grad att företaget har stärkts efter kurs och rådgivning. Unga kvinnor (39 år och yngre) anser inte att företaget har stärkts efter rådgivning eller att frågan inte är relevant. Det är små skillnader i om företaget har stärkts efter kurs och rådgivning som beror på vem som genomförde utbildningen.

3.2.4.1 Kursens längd Kurs: Oberoende av kursens längd har mellan 20 och 30 procent svarat att utbildningen har bidragit till att stärka företaget mycket hög eller ganska hög utsträckning. Lägger man till svarsalternativet ”viss utsträckning” är det 60 procent som svarar att företaget har stärkts.

3.2.4.2 Ålder och kön Kurs: Kvinnor i alla åldersgrupper menar att frågan inte är relevant i högre omfattning än män, särskilt kvinnor under 40 år där nästan hälften anser att frågan inte är relevant.

Mellan 20 och 35 procent i de olika grupperna menar att företaget har stärkts i mycket hög eller ganska hög omfattning efter genomgången kurs (figur 6).

Rådgivning: Kvinnor under 40 år anser att frågan inte är relevant eller att rådgivningen inte alls har bidragit till att stärka företaget. Över 40 procent av männen under 40 år menar att företaget stärkts i mycket hög eller ganska hög utsträckning, medan endast 10 procent av kvinnor under 40 år menar detsamma (figur 6).

11

11

I vilken utsträckning har kursen bidragit till att stärka ditt företag?

80

80

60

60

Procent

100

Procent

100

40

I vilken utsträckning har rådgivningen bidragit till att stärka ditt företag?

40 20

20

0

0 -39 40-64 65-

-39 40-64 65-

-39 40-64 65-

-39 40-64 65-

Man, ålder

Kvinna, ålder

Man, ålder

Kvinna, ålder

Mycket hög

Ganska hög

Viss

Mycket hög

Ganska hög

Viss

Mycket liten

Inte alls

Ej relevant

Mycket liten

Inte alls

Ej relevant

Figur 6. Andel som angett de olika svarsalternativen på frågan ”I vilken utsträckning har utbildningen bidragit till att stärka ditt företag” i relation till kön och ålder. Underlag för kurs till vänster, underlag för rådgivning till höger.

3.2.4.3 Aktör Kurs: Oberoende av vem som genomförde kursen menar knappt 30 procent att kursen har bidragit till att stärka företaget i mycket hög eller ganska hög utsträckning (figur 7).

Rådgivning: Knappt 40 procent av dem som har haft rådgivare från länsstyrelse eller Skogsstyrelsen menar att företaget har stärkts i mycket hög eller ganska hög utsträckning. Drygt 20 procent av dem som har haft extern rådgivare menar detsamma.

Samtidigt menar drygt 15 procent av de som haft intern rådgivare att frågan inte är relevant, motsvarande siffra för extern rådgivare är 8 procent (figur 7).

12 12

I vilken utsträckning har kursen bidragit till att stärka ditt företag?

I vilken utsträckning har rådgivningen bidragit till att stärka ditt företag?

80

80

60

60

Procent

100

Procent

100

40 20

40 20

0

0 Intern

Extern

Intern

Extern

Mycket hög

Ganska hög

Viss

Mycket hög

Ganska hög

Viss

Mycket liten

Inte alls

Ej relevant

Mycket liten

Inte alls

Ej relevant

Figur 7. Andel som svarat de olika svarsalternativen på frågan ”I vilken utsträckning har utbildningen bidragit till att stärka ditt företag?” i relation till aktör. Underlag för kurs till vänster, underlag för rådgivning till höger.

3.2.5

Kan man rekommendera kursen eller rådgivningen till andra?

Oberoende av kursens längd vill man rekommendera den till andra. Mellan 70 och 80 procent kan rekommendera kurs i mycket hög och ganska hög utsträckning. Mellan 50 och 80 procent kan rekommendera rådgivning, kvinnor under 40 år i lägst omfattning.

Det finns inga skillnader i hur frågan har besvarats utifrån vem som genomförde utbildningen.

3.2.5.1 Kursens längd Kurs: Cirka tre fjärdedelar av dem som har gått kurs kan rekommendera kursen till andra i mycket hög eller ganska hög utsträckning oberoende av kurslängd.

3.2.5.2 Ålder och kön Kurs: Mellan 70 och 80 procent kan rekommendera kursen till andra i mycket hög eller ganska hög utsträckning oberoende av kön och ålder (figur 8).

Rådgivning: Män under 40 år och kvinnor mellan 40 och 64 år är de grupper som i högst utsträckning rekommenderar rådgivningen till andra (drygt 80 procent), medan endast hälften av kvinnorna under 40 år vill rekommendera rådgivningen till andra.

Kvinnor under 40 år menar även i hög omfattning att frågan inte är relevant (nästan 40 procent) (figur 8).

13

13

I vilken utsträckning vill du rekommendera kursen till andra?

I vilken utsträckning vill du rekommendera rådgivningen till andra?

80

80

60

60

Procent

100

Procent

100

40

40

20

20

0

0 -39 40-64 65-

-39 40-64 65-

-39 40-64 65-

-39 40-64 65-

Man, ålder

Kvinna, ålder

Man, ålder

Kvinna, ålder

Mycket hög

Ganska hög

Viss

Mycket hög

Ganska hög

Viss

Mycket liten

Inte alls

Ej relevant

Mycket liten

Inte alls

Ej relevant

Figur 8. Andel som angett de olika svarsalternativen på frågan ”I vilken utsträckning vill du rekommendera utbildningen till andra?” i relation till kön och ålder. Underlag för kurs till vänster, underlag för rådgivning till höger.

3.2.5.3 Aktör Kurs: Cirka 75 procent kan rekommendera kursen i mycket hög eller ganska hög utsträckning oavsett vem som genomförde kursen.

Rådgivning: Cirka 65 procent kan rekommendera rådgivningen i mycket hög eller ganska hög utsträckning oavsett vem som genomförde rådgivningen.

3.3

Vilken roll man hade vid deltagandet

Yrkesrollen ”annan” deltar i högre andel i kortare kurser. Kvinnor deltar i högre omfattning än män i rollen ”annan” i såväl kurs som rådgivning. Män deltar i rollen som jordbrukare/skogsbrukare/trädgårdsföretagare i högre omfattning än kvinnor. Något fler som haft intern kursledare har haft yrkesrollen jordbrukare/skogsbrukare/ trädgårdsföretagare än de som haft extern kursledare.

3.3.1.1 Kursens längd Kurs: Av jordbrukare/trädgårdsföretagare/skogsbrukare är det högre andel som deltar i kurser över 8 timmar än vad som deltar i kortare kurser, men skillnaderna är relativt små (76 respektive 66 procent). Yrkesrollen ”annan” deltar i kortare kurser (< 4 timmar) i högre andel än i längre kurser. För övriga yrkesroller finns ingen skillnad i kurslängd.

14 14

3.3.1.2 Ålder och kön Kurs: Kvinnor deltar i rollen som ”annan” i högre omfattning än män i alla åldersgrupper. Män deltar i rollen som jordbrukare/trädgårdsföretagare/skogsbrukare i högre utsträckning än kvinnor. Av dem som deltar i rollen som anställd inom jordbruk/trädgård/skogsbruk är högst andel män under 40 år (figur 9).

Rådgivning: Kvinnor deltar i rollen som ”annan” i högre omfattning än män i alla åldersgrupper. Män deltar i rollen som jordbrukare/trädgårdsföretagare/skogsbrukare i högre utsträckning än kvinnor. Av dem som deltar i rollen som ”anställd inom landsbygdsföretag” är övervägande del under 40 år.

Jag deltog i kursen i min roll som: 90 80

Procent

70 60

Jord-, skogsbrukare/ trädgård

50

Annan landsbygdsföretagare

40 30

Anställd inom jordbruk/ trädgård/ skogsbruk

20

Anställd inom annat landsbygdsföretag

10

Annan

0 -39

40-64

65-

-39

40-64

Man

Kvinna

Ålder

Ålder

65-

Figur 9. Andel som angett de olika svarsalternativen på frågan ” Jag deltog i kursen i min roll som” i relation till kön och ålder. Underlag är de som har gått kurs. Varje person som svarat kan ha angett flera svarsalternativ.

3.3.1.3 Aktör Kurs: Av dem som haft intern kursledare anger 71 procent att de är jordbrukare/skogsbrukare/trädgårdsföretagare. Motsvarande siffra för dem som haft extern kursledare är 58 procent. Av dem som är anställda inom jordbruk/skogsbruk/trädgård är det något fler som haft extern kursledare än intern (figur 10).

Rådgivning: Det är små skillnader i yrkesroll överlag, cirka 80 procent har deltagit i rollen som jordbrukare/trädgårdsföretagare/skogsbrukare oavsett aktör. Av dem som haft intern rådgivare är andelen som angett rollen ”annan” högre än för dem som haft extern rådgivare (24 respektive 10 procent) (figur 10).

15

15

Jag deltog i kursen i min roll som:

Jag deltog i rådgivningen i min roll som:

80

100 80 Procent

Procent

60 40

60 40

20

20

0

0 Intern

Extern

Intern Extern Jordbrukare/ trädgårdsföretagare/ skogsbrukare Annan landsbygdsföretagare

Jordbrukare/ trädgårdsföretagare/ skogsbrukare Annan landsbygdsföretagare

Anställd inom jordbruk/ trädgård/ skogsbruk Anställd inom annat landsbygdsföretag Annan

Anställd inom jordbruk/ trädgård/ skogsbruk Anställd inom annat landsbygdsföretag Annan

Figur 10. Andel som angett de olika svarsalternativen på frågan ” Jag deltog i utbildningen i min roll som” i relation till aktör. Underlag för kurs till vänster, underlag för rådgivning till höger. Varje person som svarat kan ha angett flera svarsalternativ.

3.4

Vilket kunskapsområde ville man utveckla

3.4.1.1 Målområden: Djurens välfärd, Giftfri miljö, Ett rikt odlingslandskap, Ekologisk produktion, Ingen övergödning, Begränsad klimatpåverkan, Tvärvillkor och Hållbart skogsbruk För kurser över 8 timmer långa har respondenterna velat utveckla kunskaper inom miljörelaterade frågor i högre omfattning än andra kunskapsområden. För korta kurser har man velat utveckla kunskaper om djurhållning och om miljörelaterade frågor. Män och kvinnor i olika åldersgrupper har helst velat utveckla kunskaper om miljörelaterade frågor förutom kvinnor under 40 år som velat utveckla kunskaper om djurhållning (kurs). Unga (< 40 år) deltar i högst utsträckning i kurser där de utvecklar kunskapsområdet produktutveckling och starta och utveckla företag. Det är ganska små skillnader i kunskapsområde som beror på aktör.

3.4.1.1.1 Kursens längd Kurs: De som har gått korta kurser har velat utveckla kunskapsområdet djurhållning medan de som gått längre kurser har velat utveckla kunskaper inom miljörelaterade frågor. De som vill utveckla kunskaper om ekonomi och ledarskap har snarare gått lång än korta kurser (figur 11).

16 16

Jag deltog i kursen för att utveckla mina kunskaper inom: 100

(Djurens välfärd, Giftfri miljö, Ett rikt odlingslandskap, Ekologisk produktion, Ingen övergödning, Begränsad klimatpåverkan, Tvärvillkor, Hållbart skogsbruk)

Procent

80 60 40 20 0 -4 tim

4-8 tim

8- tim

Kurslängd Miljörelaterade frågor

Djurhållning

Starta och utveckla företag

Ekonomi och/eller ledarskap

Entreprenad

Data/IT

Produktutveckling

Annat

Figur 11. Andel som angett de olika svarsalternativen på frågan ”Jag deltog i kursen för att utveckla mina kunskaper inom” i förhållande till kursens längd. Man har kunnat ange mer än ett svarsalternativ. I gruppen ingår alla målområden förutom företagsutveckling axel 1, axel 3 och Landsbygdsutveckling, inte heller företagsstöd axel 1. Svarsalternativen hantverk, restaurang, turism och service har tagits bort från diagrammet eftersom få har angett dessa svar.

3.4.1.1.2 Ålder och kön Kurs: Knappt 70 procent av männen går kurser för att utveckla kunskaper om miljörelaterade frågor, vilket är en högre än kvinnor. Kvinnor under 40 år deltar för att utveckla kunskaper om djurhållning i högre omfattning än andra grupper. Män under 40 år är den grupp som i högst omfattning vill utveckla kunskaper om entreprenad och starta och utveckla företag (figur 12).

Rådgivning: Kvinnor mellan 40 och 64 år har velat utveckla kunskaper om djurhållning i högst omfattning (cirka 50 procent). Samtliga grupper har fått rådgivning om miljörelaterade frågor i hög omfattning med undantag för kvinnor under 40 år. Av kvinnorna under 40 år har fyra femtedelar angett alternativet ”annat”.

17

17

Jag deltog i kursen för att utveckla mina kunskaper inom: (Djurens välfärd, Giftfri miljö, Ett rikt odlingslandskap, Ekologisk produktion, Ingen övergödning, Begränsad klimatpåverkan, Tvärvillkor, Hållbart skogsbruk) 70

Miljörelaterade frågor inom jordbruk/trädgård/skogsbruk

60

Djurhållning

Procent

50 40

Starta och utveckla företag

30

Ekonomi och/eller ledarskap

20

Entreprenad

10

Produktutveckling

0 -39

40-64 Man, ålder

65-

-39

40-64

65-

Annat

Kvinna, ålder

Figur 12. Andel som angett de olika svarsalternativen på frågan ”Jag deltog i utbildningen för att utveckla mina kunskaper inom” i relation till kön och ålder. Underlag är de som har gått kurs. Frågan gäller alla målområden inom miljöområdet samt djurens välfärd. Svarsalternativen hantverk, restaurang, turism och service har tagits bort från diagrammet eftersom få har angett dessa svar.

3.4.1.1.3 Aktör Kurs och rådgivning: Inom målområdet djurens välfärd har deltagandet i kurser och rådgivning om djurhållning varit lika stort, oberoende av aktör. I ämnet ”starta och utveckla företag” dominerar dock externa aktörer kraftigt för djurens välfärd. I övrigt är skillnaderna som beror på aktör små.

3.4.1.2 Målområden: Företagsutveckling axel 1, Företagsutveckling axel 3 och landsbygdsutveckling Kvinnor har i högre grad än män gått kurser och fått rådgivning i att starta och utveckla företag än män. Männen har i högre grad gått kurser och fått rådgivning inom djurhållning och miljörelaterade frågor.

3.4.1.2.1 Kursens längd Kurs: Det är vissa skillnader mellan vilka olika kunskapsområden man har velat utveckla och kursens längd. Till exempel kan man urskilja att de som velat utveckla kunskaper inom produktutveckling har gått längre kurser.

3.4.1.2.2 Ålder och kön Kurs: Kvinnor under 40 år har helst velat utveckla kunskapsområdet djurhållning, kvinnor mellan 40 och 64 år har velat utveckla området ”starta och utveckla företag” och kvinnor över 65 år har sökt kunskaper om restaurang, mat och dryck. Män i alla åldersgrupper har i högst omfattning velat utveckla kunskaper om djurhållning.

18 18

Rådgivning: En högre andel av män än kvinnor har velat utveckla kunskaper om djurhållning. Områdena turism och hantverk är mest eftertraktat av kvinnor över 65 år, området ”starta och utveckla företag” är mest eftertraktat av kvinnor under 40 år medan rådgivning inom området ”restaurang, mat och dryck” i första hand väljs av män över 65 år (figur 13).

Procent

Jag deltog i rådgivningen för att utveckla mina kunskaper inom: (Företagsutveckling axel 1, axel 3 och landsbygdsutveckling)

80 70 60 50 40 30 20 10 0 -39

40-64

65-

25-39

Man, ålder

40-64

65-

Kvinna, ålder

Miljörelaterade frågor

Djurhållning

Hantverk

Restaurang, mat & dryck

Miljö

Service/tjänsteverksamhet

Turism

Naturarv

Kulturarv

Entreprenad

Starta och utveckla företag

Ekonomi och/eller ledarskap

Produktutveckling

Annat

Figur 13. Andel som angett de olika svarsalternativen på frågan ”Jag deltog i rådgivningen för att utveckla mina kunskaper inom”. Frågan gäller företagsutveckling axel 1, axel 3 samt landsbygdsutveckling. Svarsalternativ med färre än 10 procent har tagits bort. Underlag är de som fått rådgivning.

3.4.1.2.3 Aktör Kurs: Något fler som haft extern aktör än de som haft intern aktör har velat utveckla kunskaper inom miljörelaterade frågor. Något fler som haft intern aktör än de som haft extern aktör har velat utveckla sina kunskaper inom restaurang, mat och dryck samt turism.

Rådgivning: Något fler som haft extern aktör än de som haft intern aktör har velat utveckla kunskaper inom service- och tjänsteverksamhet, starta och utveckla företag samt ekonomi och ledarskap. Av dem som haft intern aktör har något högre andel velat utveckla kunskaper inom djurhållning och restaurang, mat och dryck.

3.5

Effekt av kompetensutveckling

EU-kommissionen har definierat fem utvärderingsfrågor för kompetensutveckling.

Dessa frågor fanns med i enkäten för samtliga målområden.

Har genomförd utbildning bidragit till att man förändrat sättet att arbeta på?

19

19

Har genomförd utbildning bidragit till att nya produkter, produktionsinriktningar introducerats?

Har genomförd utbildning bidragit till att produktionsmetoder förbättrats?

Har genomförd utbildning bidragit till att nya IT- och datorbaserade hjälpmedel börjat användas?

Har genomförd utbildning bidragit till att man börjat arbeta mer miljövänligt?

Svarsalternativet ”Ej relevant” är förhållandevis hög för några av frågorna, vilket är naturligt då utbildningarna inte rört något av de områden som frågorna gäller. Det gäller till exempel frågan om man börjat använda nya IT- och datorbaserade hjälpmedel, ett område som relativt få kurser och rådgivningar handlar om.

3.5.1

Har man förändrat sitt sätt att arbeta?

Det är inga stora skillnader i om man har förändrat sitt sätt att arbeta som beror på kursens längd. Unga män som har fått rådgivning är den grupp som i högst omfattning anger att de förändrat sitt arbetssätt, ungefär 30 procent har ändrat arbetssätt i mycket hög eller ganska hög utsträckning. Något fler av dem som haft extern rådgivare menar att de förändrat sitt arbetssätt efter rådgivning än de som haft intern rådgivare.

3.5.1.1 Kursens längd Kurs: Oberoende av kurslängd har knappt 10 procent angett att de ändrat sättet att arbeta på i mycket hög eller ganska hög utsträckning. Lägger man till dem som angett ”viss uppfattning” har drygt 40 procent ändrat sitt arbetssätt, oberoende av kursens längd. Det är fler som anger svarsalternativet ” ej relevant” ju kortare kursen har varit (figur 14).

I vilken utsträckning har utbildningen bidragit till att du/företaget du är verksam i har förändrat sättet att arbeta på gården? Underlag: kurs 100

Procent

80

Ej relevant

60

Inte alls

40

Mycket liten Viss

20

Ganska hög

0 -4 tim

4-8 tim

8- tim

Mycket hög

Kurslängd Figur 14. Andel som angett de olika svarsalternativen på frågan ”I vilken utsträckning utbildningen har bidragit till att jag/företaget jag är verksam i har förändrat sättet att arbeta på gården”. Underlag är de som har gått kurs.

20 20

3.5.1.2 Ålder och kön Kurs: Mellan 5 och 15 procent av män och kvinnor i olika åldersgrupper anser att kursen har bidragit till förändrat arbetssätt i mycket hög eller ganska hög utsträckning.

Ungefär en tredjedel av kvinnorna anser att frågan inte är relevant, medan endast cirka 10 procent av männen anser detsamma (figur 15).

Rådgivning: 30 procent av männen under 40 år och 20 procent av kvinnorna mellan 40 och 64 år menar att rådgivningen har bidragit till förändrat i mycket hög eller ganska hög utsträckning. Männen har i högst omfattning svarat ”i viss utsträckning”. Fler kvinnor än män menar att frågan inte är relevant (figur 15).

I vilken utsträckning har kursen bidragit till att du/företaget du är verksam i har förändrat sättet att arbeta på gården?

100

80

80

60

60

Procent

Procent

100

I vilken utsträckning har rådgivningen bidragit till att du/företaget du är verksam i har förändrat sättet att arbeta på gården?

40

40

20

20

0 -39 40-64 65-

-39 40-64 65-

Man, ålder

Kvinna, ålder

0 -39

40-64

65-

Man, ålder

-39

40-64

65-

Kvinna, ålder

Mycket hög

Ganska hög

Viss

Mycket hög

Ganska hög

Viss

Mycket liten

Inte alls

Ej relevant

Mycket liten

Inte alls

Ej relevant

Figur 15. Andel som angett de olika svarsalternativen på frågan ”I vilken utsträckning utbildningen har bidragit till att jag/företaget jag är verksam i har förändrat sättet att arbeta på gården” i relation till kön och ålder. Underlag för kurs till vänster, underlag för rådgivning till höger.

3.5.1.3 Aktör Kurs: Det är mycket små skillnader i förändrat arbetssätt efter genomgången kurs som beror på aktör.

Rådgivning: Cirka 20 procent menar att rådgivningen bidragit till förändrat arbetssätt i mycket hög och ganska hög utsträckning oberoende av aktör. En fjärdedel av dem som har haft intern rådgivare menar att frågan inte är relevant, motsvarande för extern rådgivare är 7 procent. Det är främst svaren som rör målområdet Hållbart skogsbruk som förklarar för skillnaderna.

21

21

3.5.2

Har man introducerat nya produkter, produktionsinriktningar?

Det är något fler som har gått längre kurser som menar att de introducerat nya produkter, nya produktionsinriktningar än de som har gått korta kurser, men skillnaderna är små. Män under 40 år har i högst omfattning svarat att de har introducerat nya produkter, nya produktionsinriktningar efter genomgången kurs.

Kvinnor under 40 år har i högst omfattning introducerat nya produkter, produktionsinriktningar efter genomgången rådgivning.

3.5.2.1 Kursens längd Kurs: Något fler som gått långa kurser (över 8 timmar) svarar att de har introducerat nya produkter, nya produktionsinriktningar i mycket hög och ganska hög omfattning än de som gått kurser kortare än 4 timmar, 10 respektive 4 procent. Ju kortare kurs desto fler anser att frågan om introduktion av nya produkter inte är relevant.

3.5.2.2 Ålder och kön Kurs: 20 procent av de männen under 40 år svarar att de har introducerat nya produkter, nya produktionsinriktningar i mycket hög och ganska hög omfattning. De är den grupp som angett detta svar i högst omfattning. I övriga grupper är det färre än 10 procent som menar att de introducerat nya produkter, nya produktionsinriktningar i mycket hög eller ganska hög utsträckning. 60 procent av kvinnorna menar att frågan inte är relevant eller att utbildningen inte alls bidragit till introducera nya produkter (figur 16).

Rådgivning: Cirka 20 procent av kvinnorna mellan 40 och 64 år har introducerat nya produkter, nya produktionsinriktningar efter rådgivning i mycket hög eller ganska hög omfattning. De är den grupp som angett detta i högst omfattning. I övriga grupper är det mellan några enstaka och 10 procent som angett detsamma (figur 16).

22 22

I vilken utsträckning har kursen bidragit till att du/företaget du är verksam i har introducerat nya produkter, nya produktionsinriktningar?

I vilken utsträckning har rådgivningen bidragit till att jag/företaget jag är verksam i har introducerat nya produkter, nya produktionsinriktningar?

80

80

60

60

Procent

100

Procent

100

40 20

40 20

0

0 -39 40-64 65-

-39 40-64 65-

-39 40-64 65-

-39 40-64 65-

Man, ålder

Kvinna, ålder

Man, ålder

Kvinna, ålder

Mycket hög

Ganska hög

Viss

Mycket hög

Ganska hög

Viss

Mycket liten

Inte alls

Ej relevant

Mycket liten

Inte alls

Ej relevant

Figur 16. Andel som angett de olika svarsalternativen på frågan ”I vilken utsträckning utbildningen har bidragit till att jag/företaget jag är verksam i har introducerat nya produkter, produktionsinriktningar” i relation till kön och ålder. Underlag för kurs till vänster, underlag för rådgivning till höger.

3.5.2.3 Aktör Kurs: Något fler som har haft extern kursledare menar att de introducerat nya produkter, produktionsinriktningar än de som haft intern kursledare, men skillnaderna är små.

Rådgivning: De som har haft intern rådgivare har i något högre omfattning introducerat nya produkter, nya produktionsinriktningar i mycket hög och ganska hög omfattning än de som haft extern rådgivare (15 respektive 4 procent).

3.5.3

Har man förbättrat produktionsmetoden?

Något fler som har gått längre kurser menar att de förbättrat produktionsmetoden, men skillnaderna är små. Kvinnor anser i högre omfattning än män att frågan om förbättrad produktionsmetod inte är relevant. Något fler som haft intern rådgivare menar att de förbättrat produktionsmetoden i någon omfattning än de som haft extern rådgivare.

3.5.3.1 Kursens längd Kurs: Det är få som menar att de har förbättrat sin produktionsmetod efter kurs, mellan 5 och 10 procent beroende på kursens längd. De som har gått korta kurser (under 4 timmar) menar i något högre omfattning än andra att frågan inte är relevant (figur 17).

23

23

I vilken utsträckning har kursen bidragit till att jag/företaget jag är verksam i har förbättrat vår produktionsmetod?

100

Procent

80

Ej relevant

60

Inte alls

40

Mycket liten Viss

20

Ganska hög

0 -4 tim

4-8 tim

8- tim

Mycket hög

Kurslängd Figur 17. Andel som angett de olika svarsalternativen på frågan ”I vilken utsträckning kursen har bidragit till att jag/företaget jag är verksam i har förbättrat vår produktionsmetod” i relation till kursens längd.

3.5.3.2 Ålder och kön Kurs: 20 procent av männen under 40 år och 15 procent av kvinnorna under 40 år har ändrat sin produktionsmetod i mycket eller ganska hög utsträckning. 40 procent av kvinnorna anser att frågan inte är relevant.

Rådgivning: Kvinnor har i större utsträckning svarat att frågan inte är relevant eller att rådgivningen inte alls har förbättrat produktionsmetoden än vad män har gjort.

3.5.3.3 Aktör Kurs: Det är små skillnader i hur man svarat på frågan som beror på vem som genomförde kursen.

Rådgivning: Det är små skillnader i hur man svarat på frågan som beror på vem som genomförde rådgivningen.

3.5.4

Har man börjat använda nya IT- och datorbaserade hjälpmedel?

Många svarar att utbildningen inte alls bidragit till att öka användandet av IT- och datorbaserade hjälpmedel eller att frågan inte är relevant. Män under 40 år är den grupp som i högst omfattning har börjat använda ny teknik efter genomgången kurs, närmare 40 procent har börjat använda nya IT- och datorbaserade hjälpmedel i någon omfattning. För övriga grupper (kurs och rådgivning) är det ungefär 10-20 procent som i någon omfattning har börjat använda ny teknik. Det är inga skillnader i hur man besvarat frågan som beror på vem som genomförde utbildningen.

24 24

3.5.4.1 Kursens längd Kurs: Det är små skillnader som beror av kursens längd. De som har gått korta kurser anser i något högre omfattning att frågan inte är relevant.

3.5.4.2 Ålder och kön Kurs och Rådgivning: Såväl kvinnor som män anser att aktiviteten har bidragit lite eller inte alls till att företaget börjat använda nya IT- och datorbaserade hjälpmedel. Många har också svarat att frågan inte är relevant, kvinnor i har valt detta svar i något större utsträckning än män. 40 procent av de män under 40 år som har gått kurs har angett att de börjat använda ny teknik i någon omfattning och är den grupp som sticker ut i svaren. För övriga grupper är det mellan 10 och 20 procent som angett att de i någon omfattning börjat använda ny teknik (figur 18).

I vilken utsträckning har kursen bidragit till att du/företaget du är verksam i har börjat använda nya IT- och datorbaserade hjälpmedel?

I vilken utsträckning har rådgivningen bidragit till att du/företaget du är verksam i har börjat använda nya IT- och datorbaserade hjälpmedel?

80

80

60

60

Procent

100

Procent

100

40 20

40 20

0

0 -39 40-64 65-

-39 40-64 65-

-39 40-64 65-

-39 40-64 65-

Man, ålder

Kvinna, ålder

Man, ålder

Kvinna, ålder

Mycket hög

Ganska hög

Viss

Mycket hög

Ganska hög

Viss

Mycket liten

Inte alls

Ej relevant

Mycket liten

Inte alls

Ej relevant

Figur 18. Andel som angett de olika svarsalternativen på frågan ”I vilken utsträckning utbildningen har bidragit till att jag/företaget jag är verksam på har börjat använda nya IT- och datorbaserade hjälpmedel” i relation till kön och ålder. Underlag för kurs till vänster, underlag för rådgivning till höger.

3.5.4.3 Aktör Kurs: Det är inga skillnader i hur man svarat på frågan om nya IT- och datorbaserade hjälpmedel som beror på vem som genomförde kursen.

Rådgivning: De som haft intern rådgivare har svarat att frågan om ny teknik inte är relevant i högre omfattning än de som haft extern rådgivare. De som haft extern rådgivare har istället, i högre omfattning än de som haft intern rådgivare, svarat att 25

25

rådgivningen inte alls har bidragit till att man börjat använda nya IT- och datorbaserade hjälpmedel.

3.5.5

Har man börjat arbeta med miljövänligt?

Av dem som har gått kurser under 4 timmar är det 40 procent som menar att frågan inte är relevant, för längre kurser är det bara cirka 20 procent som anger samma svar.

Ungefär 60 procent av männen som har fått rådgivning har börjat arbeta mer miljövänligt i mycket hög, ganska hög och viss utsträckning. Vem som genomför utbildningen har ingen stor påverkan på hur man svarat på frågan.

3.5.5.1 Kursens längd Kurs: De som har gått korta kurser (under 4 timmar) har i högre utsträckning menat att frågan inte är relevant (40 procent). Ungefär 10 procent menar att de har börjat arbeta mer miljövänligt efter kurs i mycket hög och ganska hög utsträckning (figur 19).

I vilken utsträckning har kursen bidragit till att du/företaget du är verksam i har börjat arbeta mer miljövänligt?

100

Procent

80

Ej relevant

60

Inte alls

40

Mycket liten Viss

20

Ganska hög

0 -4 tim

4-8 tim

8- tim

Mycket hög

Kurslängd Figur 19. Andel som angett de olika svarsalternativen på frågan ”I vilken utsträckning kursen har bidragit till att jag/företaget jag är verksam i har börjat arbeta mer miljövänligt” i relation till kursens längd.

3.5.5.2 Ålder och kön Kurs: Ungefär 15 procent av männen anger att de har börjat arbeta mer miljövänligt i mycket hög och ganska hög omfattning efter kurs. Det är färre kvinnor som anger detsamma. Kvinnor har i högre utsträckning svarat att frågan om mer miljövänligt arbetssätt inte är relevant, cirka 40 procent har angett det svarsalternativet (figur 20).

Rådgivning: Ungefär 20 procent av männen menar att de har börjat arbeta mer miljövänligt i mycket hög och ganska hög utsträckning. Ytterligare cirka 45 procent svarar att de har börjat arbeta mer miljövänligt i viss utsträckning. Cirka 10 procent av kvinnorna anger att de har börjat arbeta mer miljövänligt i mycket hög och ganska hög utsträckning efter rådgivning och ytterligare 20 procent anger ”i viss omfattning” (figur 20).

26 26

I vilken utsträckning har kursen bidragit till att du/företaget du är verksam i har börjat arbeta mer miljövänligt?

80

80

60

60

Procent

100

Procent

100

40 20

I vilken utsträckning har rådgivningen bidragit till att du/företaget du är verksam i har börjat arbeta mer miljövänligt?

40 20

0 -39 40-64 65-

-39 40-64 65-

Man, ålder

Kvinna, ålder

0 -39

40-64

65-

-39

Man, ålder

40-64

65-

Kvinna, ålder

Mycket hög

Ganska hög

Viss

Mycket hög

Ganska hög

Viss

Mycket liten

Inte alls

Ej relevant

Mycket liten

Inte alls

Ej relevant

Figur 20. Andel som svarat på frågan ”I vilken utsträckning utbildningen har bidragit till att jag/företaget jag är verksam i har börjat arbeta mer miljövänligt” i relation till kön och ålder. Underlag för kurs till vänster, underlag för rådgivning till höger.

3.5.5.3 Aktör Kurs: Det är inga stora skillnader som beror på aktör. Något fler som haft extern kursledare menar att frågan inte är relevant.

Rådgivning: Det är inga stora skillnader som beror på aktör. Något fler som haft intern rådgivare menar att frågan inte är relevant.

27

27

4 Tolkning och diskussion Under hösten 2011 genomförde Jordbruksverket fyra stycken telefonmöten där resultaten i kapitel 3 presenterades och sedan diskuterades. De som arbetar med åtgärden kompetensutveckling hade bjudits in att delta på mötena. På mötena deltog Skogsstyrelsen, 20 stycken länsstyrelser och en rådgivarorganisation. Utifrån diskussionerna på dessa möten och möten i arbetsgruppen har resultaten tolkats.

Underlag för resultaten är det utbud av kurser och rådgivning som har funnits och genomförts i olika delar av landet. I de flesta fall har underlaget varit begränsat. Valet av kurslängd eller aktör har därför i praktiken inte avgjorts enbart av deltagarens preferenser utan i hög grad även av det utbud som stått till förfogande.

4.1 Uppgifter i KOMPIS och enkätens upplägg I databasen KOMPIS registreras uppgifter om dem som deltar i viss kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet. För aktiviteterna kurs och rådgivning ska den som registrerar bland annat ange deltagarnas personnummer, längd på aktivitet, målområde, projektägare och aktivitetsledare. Med hjälp av personnumret har SCB, på uppdrag av Jordbruksverket, i efterhand kunnat skicka ut enkäten. I och med att Jordbruksverket valde att skicka ut enkäten under 2010 till personer som deltog i kurs och rådgivning under 2007 och 2008 (för målområdet Hållbart skogsbruk valdes åren 2008 och 2009) innebar det att respondenterna kan ha hunnit glömma innehållet i den kurs eller rådgivning som de fick 2 till 3 år tidigare. I och med att många svarade att frågorna inte var relevanta kan vi tro att enkäten i vissa fall kom för långt efter själva utbildningstillfället. Å andra sidan kan en enkät som delvis handlar om effekt av ett utbildningstillfälle inte skickas för snart efter själva kursen/rådgivningen eftersom det då är svårt att uppleva om det har blivit någon effekt av utbildningen.

Under 2007 var databasen KOMPIS under uppbyggnad vilket innebär att några av uppgifterna från detta år kan vara osäkra. Det kan vi till exempel konstatera när det gäller längd på rådgivningar som ibland har registrerats vara över en arbetsdag långa.

Egentligen är det nettotiden som ska anges i KOMPIS, dvs den tid då rådgivaren var ute hos lantbrukaren eller landsbygdsföretagaren. Det har dock hänt att även tiden för rådgivarens resor, förberedelse och efterarbete har tagits med i registrering av rådgivningens längd. Eftersom inte alla har angett rådgivningstiden på likartat sätt kan vi inte säga något om resultaten för rådgivningens längd. Dessa har därför uteslutits från rapporten.

4.2 Kursens längd Kursens längd har ingen avgörande betydelse för hur frågorna om nöjdhet och förändrat beteende besvaras. Möjligen anges svarsalternativet ”ej relevant” i högre omfattning för kurser under 4 timmar vilket kan bero på att det är svårare att komma ihåg en kort kurs som ägde rum för 2 till 3 år sedan än en längre kurs. Oavsett kurslängd anger till exempel 10 procent att de ändrat arbetssättet i mycket hög eller ganska hög utsträckning, ytterligare cirka 30 procent har angett att de ändrat arbetssätt ”i viss utsträckning”. Ungefär 10 procent anger att de förbättrat sin produktionsmetod i mycket 28

hög eller ganska hög utsträckning oberoende av kursens längd. När det gäller frågan om man har börjat arbeta mer miljövänligt anger 30 procent av dem som gick kurser under 4 timmar och knappt 50 procent av dem som gick kurser över 8 timmar att de börjat arbeta mer miljövänligt i mycket hög, ganska hög eller viss omfattning (de flesta anger alternativet ”i viss utsträckning”). Här finns en skillnad som kan bero på att långa kurser har större fokus på miljöfrågor eller att långa kurser kan rymma flera sakområden, där miljöfrågor kan vara ett delmoment. Utifrån svaren i den här enkäten kan vi inte dra slutsatsen att längre kurser ger bättre effekt än kortare kurser. Vi kan således inte ge stöd till den slutsats som görs i halvtidsutvärderingen av landsbygdsprogrammet (http://www. sweden.gov.se/download/2eb2c477.pdf?major=1&minor=155799&cn=attachmentPublD uplicator_2_attachment) där man menar att långa utbildningar har bättre effekt än korta.

Observera dock att vi bara har tittat på kursens längd vid ett utbildningstillfälle och inte på upprepade rådgivningstillfällen på företagsnivå.

Resultaten om vilket kunskapsområde man ville utveckla i relation till kursens längd kan vara missvisande. Troligen är det så att kurser som handlar om vissa kunskapsområden är långa, medan andra kunskapsområden kan avhandlas på kortare kurser. Det är alltså snarare utbudet som avgör hur man har svarat på frågan än att man har kunnat välja kurslängd för olika kunskapsområden.

4.3 Vem ger bäst utbildning?

Utifrån svaren som lämnats i den här enkäten kan vi inte säga att kursledare och rådgivare på myndigheter ger bättre kurser och rådgivningar än rådgivarorganisationer eller vice versa. Oavsett var rådgivaren kommer ifrån (myndighet eller konsult) är cirka 75 procent nöjda i mycket hög och ganska hög omfattning med rådgivningen, cirka 30 procent menar att företaget har stärkts efter kursen (mycket hög och ganska hög omfattning). Efter rådgivning menar cirka 20 procent att de har förändrat sitt arbetssätt i ganska hög eller mycket hög omfattning oberoende av vem som genomförde rådgivningen. Det finns skillnader mellan olika målområden. Ibland finns det tendenser till skillnader mellan rådgivare från myndighet och rådgivare från rådgivarorganisation inom ett visst målområde men då är i många fall underlaget för litet för att kunna säkerställa skillnaderna.

Tvärvillkorsrådgivningen genomförs endast av externa rådgivare. Syftet med tvärvillkorsrådgivningen är att se till att lantbrukaren följer regelverket, inte att introducera nya produkter eller att ändra företagets inriktning.

4.4 Kännedom om utbildningstillfällen Många anger att de har fått kännedom om utbildningar via informationsblad och nyhetsbrev. Fler män än kvinnor har fått kännedom via lantbrukspress. Vid diskussionerna på telefonmötena tog vi upp frågan om hur man kan rikta informationen till rätt målgrupp. För att nå unga kvinnor var ett förslag att annonsera i magasin och veckotidningar som riktar sig till kvinnor. Ett annat förslag var att samla all information om utbildning på till exempel facebook och de som är intresserade av utbildning anmäler sig till sidan. På så sätt skulle man kunna fylla i vilken typ av utbildning man är intresserad av och var i landet man vill delta i utbildning och bara få denna information i ett specialdesignat nyhetsbrev. Andra länsstyrelser poängterade att LRF redan har ett 29

liknande system där man kan söka efter utbildningar som man är intresserad av, www. kompass.lrf.se.

Enligt flera länsstyrelser finns det ett upparbetat sätt att nå jordbruks- skogbruksoch trädgårdsföretagare på där det ofta är männen som står som ägare till företaget, samma nätverk saknas för andra landsbygdsföretagare där fler kvinnor ingår i målgruppen. Några länsstyrelser menar också att de skulle vilja vara mer offensiva i sin marknadsföring av kompetensutveckling, men att resurserna inte räcker.

4.5 Når vi rätt målgrupp?

Utifrån diskussionerna med dem som arbetar med kompetensutveckling regionalt är det många äldre män som deltar i utbildningar. Utifrån enkätsvaren är dock äldre män i många fall inte lika förändringsbenägna som män under 40 år. Det kan bero på att äldre och yngre män har gått olika typer av utbildningar där kursens/rådgivningens innehåll är avgörande för hur man har svarat på frågan. Inom lantbruket är en stor andel av företagarna män, varför det är naturligt att de också deltar i verksamheten. Enligt Sveriges offentliga statistik är 85 procent av jordbruksföretagarna män (JO 34 SM 1101). Samtidigt konstaterar man i Jordbruksverkets statistikrapport 2011:5 att andelen sysselsatta kvinnor inom jordbruket var cirka 40 procent under 2010.

Det framgår av tabell 1 att kvinnor överlag deltar i lägre omfattning än män inom såväl kurs som rådgivning inom många målområden. Det gäller särskilt målområden som till stor del handlar om miljöfrågor, till exempel ingen övergödning, giftfri miljö och hållbart skogsbruk. Som nämns ovan är det vanligare att männen som driver lantbruksföretaget och det är naturligt att vi vill nå dem med utbildningsverksamheten.

Enligt länsstyrelserna förekommer det dock att mer än en person deltar vid rådgivning på företagsnivå, men man kan bara ange en deltagare i KOMPIS. Det blir därför något missvisande siffror i uppföljningen.

Man ska också vara medveten om att det pågår andra, samtida satsningar på kvinnligt företagande med andra pengar. Till exempel så driver Tillväxtverket en satsning på kvinnligt företagande i gröna näringar. Man kan påstå att det ibland råder viss konkurrens om målgruppen ”kvinnor på landsbygden och i lantbruksföretag”.

Vissa länsstyrelser menar att de har svårt att nå ut till landsbygdsboende med information om utbildningar som rör utvecklingsfrågor på landsbygden. Man vill samtidigt nå dem som har idéer om företagsutveckling och nystart av företag. När det gäller just utbildningar inom landsbygdsutveckling framkom det vid telefonmötena att några länsstyrelser tar betalt för kurser och rådgivningar vilket innebär att bara de som är riktigt intresserade och kommer att få användning för utbildningen i sitt yrkesliv deltar. Många länsstyrelser menar dock att nätverkande mellan landsbygdsboende överlag är bra, men att det inte är syftet med kompetensutvecklingen.

Vidare menar man att många som bor på landsbygden och för all del även de som har lantbruksföretag, särskilt djurhållare, har svårt att delta i längre utbildningar vid ett tillfälle. För dem kan det istället vara enklare att delta i längre utbildningar om de är uppdelade på flera kortare träffar, till exempel studiecirklar.

30

4.6 Unga kvinnor Kvinnor under 40 år sticker ut i svaren som handlar om rådgivning. Gruppen är mycket nöjd med rådgivningen (mest nöjd av alla grupper). Det är även den grupp som i högst omfattning kan tänka sig att dela i fler utbildningar (cirka 85 procent kan tänka sig att delta i fler utbildningar i mycket hög och ganska hög omfattning). Samma grupp kan i lägst omfattning rekommendera rådgivningen till andra i mycket hög och ganska hög utsträckning, endast cirka 50 procent (snittet för hela populationen är cirka 70 procent). I samma grupp menar cirka 10 procent att rådgivningen har stärkt företaget i mycket hög eller ganska hög utsträckning (motsvarande svar för andra grupper ligger mellan 20 och 40 procent). Om man tittar på vilka målområden kvinnor under 40 år har fått rådgivning inom så är en tredjedel inom företagsutveckling axel 3 (till exempel turism och service) och cirka 15 procent inom företagsutveckling axel 1 (till exempel livsmedelsförädling). Närmare hälften har således fått rådgivning om företagsutveckling. Att många har svarat att frågan inte är relevant och att företaget inte alls har stärkts kan således bero på att man ännu inte har något företag som kan ha stärkts efter genomgången utbildning. Gruppen unga kvinnor som har fått rådgivning är relativt liten, endast cirka 60 personer i denna grupp svarade på enkäten. Det kan vara intressant att titta närmare på denna grupp i kommande utvärderingar.

Tittar man istället på dem som har gått kurs framgår inte dessa skillnader och unga kvinnor sticker inte ut lika mycket från svaren i förhållande till andra grupper.

4.7 Yrkesroll ”annan” Ungefär 30 procent av kvinnorna och 10 procent av männen har angett yrkesrollen ”annan”. Utifrån diskussionerna kan vi konstatera att vissa yrkesroller saknades som svarsalternativ, till exempel ”på väg att bli landsbygdsföretagare”. Den stora andelen kvinnor som anger alternativet ”annan” kan vara dem som har svårt att själva definiera sin roll, till exempel en fru/sambo som har deltidsarbete utanför företaget, men som även deltar i lantbruket/skogsbruket. Trots att hon delvis arbetar i företaget så ser hon sig inte som lantbrukare eller skogsbrukare. Det kan också vara aktiva i byutvecklingsgrupper som har angett denna yrkesroll.

4.8 Kunskapsområde En hög andel ville utveckla kunskaper inom miljörelaterade frågor och djurhållning.

När det gäller kunskapsområdet djurhållning var det främst kvinnor under 40 år som ville utveckla kunskaper vid kurs. 50 procent av respondenterna i samma grupp menar att frågan om kursen har bidragit till att stärka företaget inte är relevant. Det kan vara så att man anser att kurser om djurhållning, med inriktning på frågor om djurvälfärd, inte i första hand bidrar till att stärka företaget.

4.9 Hur bra är den upplevda effekten av åtgärden?

Man kan konstatera att enstaka kurs- och rådgivningstillfällen ger en bra effekt om man ser till hur enkätfrågorna har besvarats. Tänk att cirka 10 procent har introducerat nya produkter, nya produktionsinriktningar i mycket hög eller ganska hög utsträckning 31

efter en enda kurs eller en rådgivning, eller att knappt 20 procent har börjat arbeta mer miljövänligt (mycket hög och ganska hög utsträckning) efter en rådgivning.

Vidare menar cirka 25 procent av dem som gick kurs eller fick rådgivning att företaget har stärkts i mycket hög eller ganska hög omfattning. Troligen är svaren något mer optimistiska än den verkliga effekten. Det kan mycket väl vara så att man faktiskt har förändrat sitt beteende, men hur ska man kunna veta om det var utbildningstillfället i sig som medförde att man tog beslutet om att ändra beteende eller om man gick en kurs/fick en rådgivning därför att man redan var på gång att ändra beteende och bara ”ville veta lite mer”. Kursens innehåll eller rådgivningens inriktning har stor betydelse för hur man svarar på frågorna.

Det kan också vara svårt för den enskilde jord-, skogsbrukaren/trädgårdsföretagaren att veta vilken roll rådgivaren har som är ute vid ett visst tillfälle, svaret kan därför gälla all rådgivning som en viss rådgivare har gett de senaste åren. Den upplevda effekten av kurser och rådgivningar är således hög, men det är svårt att påvisa vad effekten verkligen är av informationsinsatserna. I många fall samverkar rådgivningen, som därför är viktig, med andra styrmedel som syftar till ändrat beteende, till exempel olika miljöersättningar. Utbildningen samverkar även med andra faktorer som trender i samhället och hur marknaden och omvärlden utvecklas.

32

5 En blick framåt Under de telefonmöten som hölls under hösten 2011 diskuterades även verksamheten framöver. Nedan följer några av de synpunkter som kom fram under mötena.

5.1

Jordbruksverkets stödjande roll

Vid diskussionstillfällena framkom flera önskemål om Jordbruksverkets stödjande roll: •

KOMPIS bör bli mer användarvänlig om uppgifterna ska kunna användas i kommande utvärderingar. I dag anses det vara för lätt att registrera fel, det gäller särskilt för dem som sällan använder systemet.

•

Rådgivare vill lära sig och använda ny modern pedagogik. Det kan vara svårt att komma ur gamla inkörda hjulspår.

•

Rådgivare önskar hjälp från Jordbruksverket när det gäller de horisontella målen om kvinnor, unga, integration mm.

•

Rådgivare och andra ser gärna att kompetensutvecklingen bedrivs som kampanjer i nästa programperiod (landsbygdsprogram 2014-2020).

•

Fler seminarier och mötesplatser med fokus på kompetensutvecklingen för rådgivare. Gärna luftiga scheman så att det ges möjlighet att nätverka rådgivare emellan.

•

Rådgivare och andra på länsstyrelserna anser att det är för få platser på Jordbruksverkets kontroll- och handläggarkurser. Rådgivare som ofta är ute i fält behöver också gå dessa kurser.

•

Bättre kommunikation inom Jordbruksverket om administrativa rutiner etc.

•

Rådgivare och andra saknar stödet från Jordbruksverket i form av fortbildningskurser etc. som flera menar fungerade bättre i förra programperioden. Undantaget är Djurens välfärd där det finns återkommande utbildningar.

5.2

Kompetensutveckling i landsbygdsprogram 2014-2020

Flera länsstyrelser anser att det är för många målområden i dagens program och att det är för plottrigt att använda LB-systemet eftersom olika kostnadsposter ska registreras för varje målområde. Man menar också att mycket utbildningsverksamhet tar ett helhetsgrepp kring miljöfrågor, djurvälfärd och företagsutveckling varför det är svårt att i efterhand definiera var kursen/rådgivningen ska registreras. Dessutom vill flera länsstyrelser undvika stuprörseffekten.

33

33

Utifrån diskussionerna kan Jordbruksverket konstatera att det även i fortsättningen är viktigt med en behovsstyrd kompetensutveckling som kan ta hänsyn till omvärldsfrågorna. Samtidigt är det viktigt att även framöver ge kunskap om miljöproblem och de åtgärder som lantbrukare, trädgårdsföretagare, skogsbrukare och landsbygdsföretagare kan genomföra för att minska miljöpåverkan.

Kompetensutveckling anses generellt vara ett viktigt styrmedel för att nå miljömålen.

5.3

Nästa utvärdering

5.3.1

Arbetsgruppens förslag

Arbetsgruppen anser att Jordbruksverket i nästa utvärdering av kompetensutvecklingen bör gå vidare med djupare studier, till exempel telefonintervjuer. Frågan vi då bör ställa oss är om vi ska fokusera djupintervjuerna till grupper som visade sig vara minst nöjda eller angav minst effekt eller om vi ska göra ett nytt urval av respondenter. Det kan till exempel vara intressant att göra fördjupade intervjuer av kvinnor som deltagit i kurs eller rådgivning eftersom kvinnor deltar i relativt låg omfattning. Det är även intressant att intervjua unga lantbrukare och landsbygdsboende för att få kännedom om hur de vill att verksamheten ska utvecklas för att vara attraktiv att delta i. När det gäller målområdet landsbygdsutveckling finns det fler aktörer som satsar på målgruppen och det skulle vara bra att få veta hur de uppfattar verksamheten. Det kan också vara en idé att intervjua ett urval av landsbygdsboende och lantbrukare som aldrig deltagit i utbildning för att få svar på hur kompetensutvecklingen skulle kunna utformas för att locka dem. Vid telefonintervjuer skulle vi också kunna undersöka vilka faktiska åtgärder som har genomförts efter en kurs eller rådgivning och därmed gå vidare med den utvärdering som gjordes under 2006 (Jordbruksverkets rapport 2006:20). Det skulle ge en bättre uppfattning om den verkliga effekten av kompetensutveckling, inte bara den upplevda effekten.

5.3.2

En ny enkätundersökning

Vid diskussionstillfällena med dem som arbetar med åtgärden på länsstyrelser, Skogsstyrelsen och Hushållningssällskapet kom det fram idéer om hur en motsvarande enkätstudie skulle kunna göras bättre: 1. Om KOMPIS ska användas bör kraven på tillförlitlig registrering skärpas (helst någon form av standardisering) vad gäller bl.a. personnummer, aktivitetsbeteckning och datum. I den genomförda undersökningen visade det sig att det var projektnamnet och inte kursnamnet som kom med. Det orsakade förvirring bland vissa av respondenterna.

2. Helst bör frågor som bäst besvaras i samband med en aktivitet ställas redan då den genomförs, till exempel frågor om hur man fick kännedom och hur nöjd man är med utbildningen. Enkätfrågor i efterhand bör istället koncentreras kring frågor om beteendeförändringar efter genomgången utbildning.

3. Tiden för rådgivningar bör ses över i KOMPIS så att vi även kan utvärdera rådgivningens längd i förhållande till nöjdhet och effekt.

34 34

4. Enkätens första fråga bör vara ”kommer du ihåg att du gick en viss kurs/rådgivning?”

5. Länsstyrelserna efterfrågar också frågan ”Har du blivit företagare under den här perioden?”, för att få kunskap om rådgivningen har bidragit till nyskapade företag.

Vidare efterfrågar myndigheterna som arbetar med kompetensutveckling i landsbygdsprogrammet utvärderingar från andra länder, men även idéer kring hur man jobbar med kompetensutveckling i andra länder.

35

35

6 Bilaga. Enkätens frågor och svarsalternativ 1. Vilket var för dig det första eller det huvudsakliga sättet att få reda på att kursen/rådgivningen fanns? (ett alternativ) a. Via ett informationsblad/nyhetsbrev b. Muntligt från en granne eller annan person c. Via personlig inbjudan d. Via en annons i lokaltidningen e. Via en annons i lantbrukspress f. Via en annons på internet g. Jag frågade själv om det fanns en sådan aktivitet h. På annat sätt 2. Hur vill du i framtiden få kännedom om individuell rådgivning eller andra utbildningar inom landsbygdsprogrammet? (flera alternativ möjligt) a. Annons i informationsblad b. Jag söker själv på webbplats (internet) c. Annons i lokaltidning d. Annons i lantbrukspress e. Arrangörerna bör kontakta mig personligen f. Jag tar själv kontakt g. Andra medier – radio, TV, mobiltjänster h. Har inga speciella önskemål 3. Markera med ett kryss din uppfattning i nedanstående frågor: I mycket hög utsträckning I ganska hög utsträckning I viss utsträckning I mycket liten utsträckning Inte alls Ej relevant a. b. c. d. e.

Är du nöjd med kursen/rådgivningen? Är du nöjd med informationsmaterialet du fick vid kursen/rådgivningen?

Kan du tänka dig att delta i fler utbildningar?

Har kursen/rådgivningen bidragit till att stärka ditt företag?

Vill du rekommendera kursen/rådgivningen till andra?

4. Jag deltog i kursen/rådgivningen i min roll som: a. Jordbrukare/trädgårdsföretagare/skogsbrukare 36 36

b. c. d. e.

Annan landsbygdsföretagare Anställd inom jordbruk/trädgård/skogsbruk Anställd inom annat landsbygdsföretag Annan (flera alternativ kan anges)

5. Jag deltog i kursen för att utveckla mina kunskaper inom: a. Miljörelaterade frågor inom jordbruk/trädgård/skogsbruk b. Djurhållning c. Starta och utveckla företag d. Ekonomi och ledarskap e. Entreprenad f. Data/IT g. Produktutveckling h. Hantverk i. Restaurang, mat och dryck j. Service k. Turism l. m. n. o. p. q. r. s. t. u. v. w. x. y. z. å.

Alternativt Miljörelaterade frågor inom jordbruk/trädgård/skogsbruk Djurhållning Handverk Restaurang, mat och dryck Miljö Service/tjänsteverksamhet Turism Naturarv Kulturarv Entreprenad Data/IT Starta och utveckla företag Ekonomi, ledarskap Produktutveckling Bredband och telekommunikation Annat

6. Kursen har bidragit till att jag/företaget jag är verksam i har…

I mycket hög utsträckning I ganska hög utsträckning I viss utsträckning I mycket liten utsträckning Inte alls 37

37

Ej relevant a. b. c. d. e.

38 38

Förändrat sättet att arbeta på gården Introducerat nya produkter, produktionsinriktningar Förbättrat produktionsmetoden Börjat använda nya IT- och datorbaserade hjälpmedel Börjat arbeta mer miljövänligt

Publikationer inom samma område 1. Kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet – Rapport från en statistisk undersökning genomförd våren 2010 (2010:30) 2. Effekter av KULM-rådgivning – en pilotundersökning av enskild rådgivning plan (EP) (2006:20) 3. Miljöutbildning och rådgivning för jordbrukare – Rapport från en statistisk undersökning genomförd våren2006 (2006:19)

39

39

Rapporten kan beställas från Jordbruksverket • 551 82 Jönköping • Tfn 036-15 50 00 (vx) • Fax 036 34 04 14 E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se www.jordbruksverket.se ISSN 1102-3007 ISRN SJV-R-11/39-SE RA 11:39