ra11_8 by Jordbruksverket

Vem är chef här egentligen? Om landsbygdsprogram och mångfald

• Andelen företag som har en kvinna eller utlandsfödd person som företagsledare har ökat på landsbygden, men också för Sverige totalt sett. • Inom landsbygdsprogrammets företagsstöd minskar däremot andelen kvinnor och utlandsfödda bland företagsledarna. • På regional nivå finns det inom landsbygdsprogrammet stora skillnader. Vissa län har en stor andel kvinnor och utlandsfödda, medan andra har en mycket liten. Vad kan vi lära av det?

Rapport 2011:8

Vem är chef här egentligen? Om landsbygdsprogram och mångfald

Landsbygdsutvecklingsenheten 0ve00ka Författare Johanna Nilsson Maria Petersson

Sammanfattning Denna studie är den andra uppföljningen av Jordbruksverkets rapport ”Företagandet på landsbygden” från 2009. Kartläggningen av de operativa företagsledarna är gjord för alla landets företag uppdelat på landsbygds- och stadskommuner, men också för de företag som sökt företagsstöd från landsbygdsprogrammet. Den mångfald vi mäter är kön och födelseland. Definitionen har valts mot bakgrund av landsbygdsprogrammets mål att öka antalet företag som drivs av kvinnor och personer med utländsk bakgrund. Ökad mångfald i Sverige och på landsbygden •

Andelen kvinnor som leder Sveriges företag ökar stadigt, även om ökningen är liten. Utvecklingen är likartad för både landsbygden och landet som helhet.

•

Landsbygdsföretagen leds i högre utsträckning än tidigare av utlandsfödda. Förändringen är liten och andelen är fortfarande låg jämfört med staden.

Men tas verkligen landsbygdsprogrammets fulla potential tillvara? •

Andelen kvinnor bland de som har fått företagsstöd från landsbygdsprogrammet är 15 procent, jämfört med hela landet som har cirka 25 procent kvinnor bland företagsledarna. Motsvarande andel i landsbygdskommunerna är cirka 23 procent.

•

Särskiljer man de verksamheter som är knutna till de areella näringarna och livsmedelsförädling (axel 1) från övriga verksamheter (axel 3) får man en annan bild av läget. I axel 3 är andelen kvinnor 30 procent medan axel 1 har 10 procent. Axel 1 har dock störst andel av budgeten. Om andelen på 30 procent är hög eller inte i förhållande till landsbygden generellt sett är svårt att säga eftersom statistiken för landsbygdskommunerna även omfattar jordbruksföretag.

•

Andelen kvinnor är högre bland de företag som fått avslag på sina ansökningar om företagsstöd än bland dem som har fått stöd.

•

Andelen kvinnor som fått företagsstöd från landsbygdsprogrammet minskar. Vid förra uppföljningstillfället hade andelen ökat, för att nu gå tillbaka till ursprungsnivån, det vill säga cirka 15 procent.

•

Cirka 1,5 procent av de företagen som har fått företagsstöd från landsbygdsprogrammet, har en utlandsfödd företagsledare, vilket klart underskrider genomsnittet för riket och för landsbygden som helhet. Andelen är något högre i axel 3.

•

Andelen utlandsfödda är högre bland de som fått avslag på företagsstöden än bland dem som fått stöd. Orsaken till detta kräver vidare utredning.

•

Andelen företagsledare som är födda utanför Europa har minskat medan andelen europeiska företagsledare ökar något.

Lärande exempel •

På regional nivå finns det stora skillnader i landsbygdsprogrammet. Varför går vissa län framåt och andra bakåt? Är det en följd av aktiva insatser eller är det ett resultat av andra faktorer? Här finns sannolikt mycket att lära.

Innehåll 1 Inledning ......................................................................................................................1 1.1 Syfte .......................................................................................................................1 1.1.1 Avgränsningar .................................................................................................1 1.2 Mångfald kan ge fördelar .......................................................................................1 1.3 Tidigare rapport och PM ........................................................................................2 1.3.1 Definition av landsbygd ..................................................................................2 1.4 Beskrivning av statistiken ......................................................................................4 2 Hur kan landsbygdsprogrammet bidra till ökad mångfald? ..................................5 2.1 Företagsstöd ...........................................................................................................5 2.2 Projektstöden påverkar också! ...............................................................................5 3 Färdriktning ................................................................................................................7 3.1 Kvinnor som företagsledare ...................................................................................7 3.1.1 Hur många kvinnor har fått del av företagsstöden? ......................................10 3.1.2 Stora regionala skillnader..............................................................................13 3.2 Företagsledare födda utomlands...........................................................................15 3.2.1 Gröna vågen 2.0?...........................................................................................17 3.2.2 Hur många utlandsfödda har fått del av stöden? ...........................................18 4 Har landsbygdsprogrammet varit framgångsrikt? ...............................................22 4.1 Ska man förvänta sig att mångfalden ska öka? ....................................................22 4.2 Vi måste ta reda på mer! ......................................................................................22 5 Avslutande reflektion om kvinnors och mäns företagande...................................24 BILAGA 1 ......................................................................................................................25 Landsbygdsdefinition ..................................................................................................25 BILAGA 2 ......................................................................................................................26 Hur högt siktar landsbygdsprogrammet? ....................................................................26 Hur ska man förhålla sig till målen i programmet?.....................................................26

Inledning

Landsbygdsprogram och mångfald, det är underrubriken för denna studie. Att löpande följa upp mångfalden bland de svenska landsbygdsföretagen är både angeläget och helt nödvändigt med tanke på att det svenska landsbygdsprogrammet har som mål att öka andelen företag som drivs av kvinnor och personer med utländsk bakgrund (se bilaga 2).

1.1

Syfte

Syftet med rapporten är att utreda i vilken omfattning kvinnor och utlandsfödda inkluderas i landsbygdsprogrammet, ställt i relation till hur situationen ser ut i näringslivet i stort. Det görs genom att följa upp hur andelen kvinnor och utlandsfödda ser ut bland alla Sveriges företag, med särkilt fokus på landsbygden, samt bland de företag som har fått företagsstöd från det svenska landsbygdsprogrammet.

1.1.1 Avgränsningar Ordet mångfald är ett komplext begrepp som rymmer många tolkningar eftersom människor skiljer sig åt i en rad olika avseenden. Mot bakgrund av skrivningarna i landsbygdsprogrammet är det emellertid bara kön och härkomst (utlandsfödd) som är i fokus i denna rapport. Vi har som utgångspunkt att mångfald kan medföra fördelar för företag och samhället. Vi har däremot inte haft som målsättning att redogöra för eller fastställa i vilken utsträckning det är samhällsekonomiskt lönsamt, eller fastställa kausaliteten mellan lönsamhet och mångfald. Denna rapport är en deskriptiv analys.

1.2

Mångfald kan ge fördelar

Skälet till att den här studien genomförs är målen i landsbygdsprogrammet. Det bakomliggande argumentet är att mångfald kan vara ekonomiskt fördelaktigt för både företag och samhälle. Ska vi utveckla landsbygden och näringslivet på landsbygden behöver vi en blandning av människor. Genom att tänka mångfald kan företagen vinna fördelar i form av fler arbetssökande, bättre spegling av sina kunder och ökad dynamik och kreativitet bland de anställda. Men mångfald är också en rättvisefråga. Det kan finnas både hinder och trösklar i system och strukturer men också förutfattade meningar i huvudet på enskilda människor som kan spela en avgörande roll. Under senare år har en rad studier på temat ”lönsamhet, kvinnor, företagsledning” presenterats1. Flera har visat att jämställda styrelser kan leda till bättre resultat (det vill säga en samvariation mellan kvinnor i styrelse/ledning och lönsamhet). Men det är viktigt att komma ihåg att orsakssambanden är svåra att slå fast. En sannolik förklaring

www.svensktnaringsliv.se/kommentaren/bara-kvinnor-skapar-inte-hogre-lonsamhet_37270.html.

till resultaten kan vara att det lönsamma ligger i mångfalden i sig, inte i den specifika könstillhörigheten. Trots att arbetet med mångfald kan få många positiva effekter kvarstår det faktum att mångfalden i samhället kan utnyttjas bättre än vad den gör idag. Sverige är ett av världens mest jämställda länder utifrån ett sysselsättningsperspektiv. Men när det gäller företagandet är situationen en annan.

1.3

Tidigare rapport och PM

I rapporten ”Företagandet på landsbygden” (2009:22) kunde Jordbruksverket visa ett antal saker. Bland annat • att en större andel av landsbygdens befolkning driver egna företag i förhållande till befolkningen i stadskommuner och • att antalet företag på landsbygden ökar trots att befolkningen där marginellt minskar. Men utöver detta kunde man av statistiken även utläsa • att andelen företag med en kvinna eller utlandsfödd person som operativ företagsledare generellt sett är lägre i landsbygdskommuner än i stadskommuner. Det gick inte att se att beviljandet av företagsstöd i landsbygdsprogrammet hade använts som en tydlig hävstång för att öka andelen kvinnor och utlandsfödda som driver företag, I promemorian från 2009 följdes tidigare års statistik upp och kompletterades med nya siffror. Dessutom togs även de företag med i analysen som inte hade beviljats företagsstöd, det vill säga de som hade fått avslag på sina ansökningar. Resultaten denna gång visade att vi hade fått en högre andel kvinnor och utlandsfödda i våra landsbygdsföretag, men frågetecken restes kring huruvida landsbygdsprogrammets fulla potential tas tillvara. Exempelvis var mångfalden bland beviljade stöd relativt låg och avslagsprocenten var högre för kvinnor och utlandsfödda. Utvecklingen över tid visade sig dock ha varit positiv. Årets rapport kommer återigen att följa upp tidigare analys med nya siffror och statistiken kommer även att fördelas i enlighet med två av landsbygdsprogrammets tre insatsområden; jordbrukets konkurrenskraft (axel 1) och diversifiering och förbättrad livskvalitet på landsbygden (axel 3).

1.3.1 Definition av landsbygd Definitionen av landsbygd i denna rapport är densamma som användes i tidigare PM och i rapporten ”Företagandet på landsbygden”. Den baseras på Jordbruksverkets databas Regional Balans. Klassificeringen är gjord på kommunnivå och utgår från statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) över pendlingsflöden mellan kommuner, nattbefolkningens storlek i kommuner och befolkningstäthet. Regiontyperna gles landsbygd och landsbygd har i analysen slagits ihop till landsbygd, samtidigt som stad representerar stadsområden och storstadsområden. Rapporten

Rapporten var en kartläggning av Sveriges företagsstruktur med särskilt fokus på landsbygdens företagande.

behandlar inte alla regiontyper vilket främst beror på att det för landsbygdsprogrammet endast är relevant att skilja på landsbygd och icke-landsbygd. Med den definition som används i denna rapport finns en begränsning i form av att hela kommuner klassas som antingen landsbygd eller stad trots att i princip varje kommun (förutom några i Stockholmsregionen) innehåller både landsbygd och stad. Emellertid bidrar en kommunklassning till att det blir möjligt att ganska enkelt göra jämförande studier av hur förhållanden skiljer sig åt på ett generellt sätt mellan kommuner som är mer präglade av landsbygdsförhållanden jämfört med stadsförhållanden. Oavsett vilken regionindelning som används uppstår olika klassificeringsproblem3. Länsstyrelsernas beviljande av företagsstöd går nästan uteslutande till företag på landsbygden. Det som länsstyrelserna definierar som ”landsbygd” finns däremot i nästan alla Sveriges kommuner. Definitionen i denna studie är emellertid gjord på kommunnivå, vilket innebär att företagsstöd ges till företag både i landsbygds- och stadskommuner.

Kommunerna indelade i ”gles landsbygd”, ”landsbygd”, ”stadsområden” och ”storstadsområden

Den tätortsnära landsbygden som i många avseenden är en mycket dynamisk del av landsbygden återfinns i stads- och storstadsregionerna. Närheten till städerna innebär att landsbygden i dessa områden till stor del består av en befolkning som kan sägas likna ”urbana landsbygdsbor” (dvs: många som bor på landsbygden har ex. sina inkomster från arbeten i städerna och konsumtionsmönstren i övrigt är mer eller mindre desamma som för stadshushållen). Skillnaderna består i stället i att vilja bo naturnära och att det kan finnas en del skillnader i hur fritiden används. I den tätortsnära landsbygden finns också ett annat köpkraftsunderlag än i den rena eller glesa landsbygden. Detta innebär i sin tur att den tätortsnära landsbygden har andra förutsättningar för näringsverksamhet som bygger på närhet till konsumenter. Alla dessa skillnader är viktiga att ha i åtanke när skillnaderna mellan landsbygd och städer analyseras i de diagram och tabeller som presenteras i denna rapport.

1.4

Beskrivning av statistiken

En statistik frånav SCB på kommunnivå 2008 visar hur könsfördelningen 1.4sammanställd Beskrivning statistiken ser ut för alla de registrerade operativa företagsledarna och hur stor andel av företagarna som är födda i Norden, Norden och utanför2008 Europa. uppgifter En sammanställd statistikutanför från SCB på kommunnivå visarMotsvarande hur könsfördelningen 4 finns för de operativa företag, som har beviljatsoch eller företagsstöd fram ser ut på förkommunnivå alla de registrerade företagsledarna hurnekats stor andel av företagarna till och med december Statistiken med motsvarande statistik från som är födda i Norden,2010. utanför Norden har och jämförts utanför Europa. Motsvarande uppgifter 4 tidigare vilken presenterades i Jordbruksverkets rapport i promemorian finns på år, kommunnivå för de företag, som har beviljats eller2009:2 nekatsoch företagsstöd fram ”Vem landsbygdsföretag” från 2009. till ochleder medvåra december 2010. Statistiken har jämförts med motsvarande statistik från tidigare år, vilken i Jordbruksverkets rapport i promemorian De företag som presenterades ingår i underlaget är hämtade från 2009:2 RAMSoch(Registerbaserad ”Vem leder våra landsbygdsföretag” från 2009. arbetsmarknadsstatistik från SCB) och avser företag där någon är sysselsatt i november 2008 och där som sysselsättningen är huvudsysselsättningen. Det innebär ett företag som De företag ingår i underlaget är hämtade från RAMS att(Registerbaserad drivs som en bisyssla inte finns med i RAMS. I sådana företag finns det i inte heller arbetsmarknadsstatistik från SCB) och avser företag där någon är sysselsatt november utpekat någon operativ företagsledare. 2008 och där sysselsättningen är huvudsysselsättningen. Det innebär att ett företag som drivs som en inte bisyssla inte finns med i eller RAMS. I sådana företag finns det inte med helleri Företag som har någon kommunlänsklassificering i RAMS är inte utpekat någon operativ företagsledare. analysen eftersom de inte kan klassificeras som varken landsbygd eller stad. Att de saknar berorkommunhuvudsakligen en bristfällig matchning Företagföretagskommun som inte har någon eller på länsklassificering i RAMS mellan är inteRAMS med i och företagsregistret det kan aktuella året. analysen eftersom deförinte klassificeras som varken landsbygd eller stad. Att de saknar företagskommun huvudsakligen en bristfällig RAMS Personuppgifterna avserberor företagsledare från på databasen över matchning operativa mellan företagsledare och företagsregistret för det aktuella året. eller befolkningsregistret. I underlaget från SCB finns en operativ företagsledare per

företag. Personuppgifterna avser företagsledare från databasen över operativa företagsledare eller befolkningsregistret. I underlaget från SCB finns en operativ företagsledare per Matchningen mellan de företag som har sökt företagsstöd och RAMS är i vissa fall företag. ofullständig. Det beror på att de som har sökt företagsstöd har gjort så från och med

2007 till och med 2010 att uttaget frånsökt RAMS är från 2008. medför att ingen Matchningen mellan deoch företag som har företagsstöd och Detta RAMS är i vissa fall matchning hittas för ofullständig. Det beror på att de som har sökt företagsstöd har gjort så från och med 2007 till och och under att uttaget frånårRAMS är från Detta medför att ingen 1. företag sommed har 2010 sökt stöd tidigare men sedan har2008. upphört, matchning hittas för 2. företag som har sökt stöd under senare år och som är i en uppstartsfas och 1. företag som har sökt stöd under tidigare år men sedan har upphört, 3. företag som inte erbjuder någon person en huvudsysselsättning5. 2. företag som har sökt stöd under senare år och som är i en uppstartsfas och 3. företag som inte erbjuder någon person en huvudsysselsättning5.

Företagsstöd inom åtgärderna: Startstöd till unga jordbrukare, modernisering av jordbruksföretag, förädlingsstöd, diversifiering från jordbruk, turism, mikroföretagande, service, natur- och kulturarv och 4kompetensutveckling. 5 Företagsstöd inom åtgärderna: Startstöd till unga jordbrukare, modernisering av jordbruksföretag, Kvinnor driver i större utsträckning än män (relativt sett) företag i kombination med en anställning. förädlingsstöd, diversifiering från jordbruk, turism, mikroföretagande, service, natur- och kulturarv och Källa: SCB, nummer 1 2009, Jan Andersson, SCB, 2009 kompetensutveckling. 5 Kvinnor driver i större utsträckning än män (relativt sett) företag i kombination med en anställning. Källa: SCB, nummer 1 2009, Jan Andersson, SCB, 2009

4 4

Hur kan landsbygdsprogrammet bidra till ökad mångfald?

Eftersom denna rapport belyser företagsstöden är det viktigt att veta både på vilket sätt dessa kan bidra till mångfald och hur de kan vara en indikator på mångfald. Det gjordes en genomgång av detta i uppföljningen från 2009, men då detta är viktigt att ha med sig som läsare gås det igenom på nytt nedan. 2009 gjordes även en kort genomgång av målsättningarna med landsbygdsprogrammet. Denna återfinns i bilaga 2.

2.1

Företagsstöd6

Genom landsbygdsprogrammet kan man på olika sätt bidra till att öka antalet företag som drivs av kvinnor och personer med utländsk bakgrund. Ett sätt är att arbeta med informationsinsatser och med olika typer av nätverk eller erfarenhetsutbyte (exempelvis genom projektstöden, se nedan). Det kan i sin tur leda till att fler vill starta företag på landsbygden. I dessa fall blir företagsstöden ett indirekt verktyg för att skapa fler företag genom att de erbjuder finansiering till personer som redan nåtts och berörts av andra insatser. Stöden kan också utgöra ett mer direkt verktyg om man inom ramen för de olika stödåtgärderna gör prioriteringar som främjar dessa grupper. Det kan handla om att prioritera vissa typer av branscher, verksamheter eller geografiska områden. En ökad anslutning av företag med kvinnor som företagsledare till företagsstöden kan således bero flera saker: att man aktivt har gjort ”kringinsatser” vilket har lett till att fler söker företagsstöd, att man har aktivt prioriterat vissa typer av företag, eller att man inte har jobbat aktivt med mångfaldsfrågan alls, men att dessa företag ändå har hittat till stöden. Det ekonomiska stödet (som företagsstöden kan bidra med) kan göra att personer vågar ta steget och satsa på ett företagande. Genom företagsstödet kan företagaren få stöd för de kostnader denne har för kompetensutveckling, till exempel genom att gå en kurs. Det går också att få stöd för investeringar, som byggnader och utrustning, samt för konsultarvoden. Konsultarvoden kan exempelvis avse produktutveckling och marknadsföring. Man kan i regel få stöd för 30 procent av kostnaderna. I stort sett alla typer av branscher kan få stöd, inte bara jordbruksföretag.

2.2

Projektstöden7 påverkar också!

Projektstöd kan också användas för att främja mångfalden på landsbygden. Projekten kan ha mångfald som ett uttalat mål (exempelvis jobba med mentorer för kvinnor som 6

Om en insats är till nytta främst för det enskilda företaget och den ordinarie verksamheten söker man företagsstöd. Företagsstöd finns inom åtgärderna: Startstöd till unga jordbrukare, modernisering av jordbruksföretag, förädling, diversifiering från jordbruk, turism, mikroföretagande, service, natur/kulturarv och kompetensutveckling. 7 Om en insats är till nytta för flera personer, företag eller organisationer, eller om arbetet ska bedrivas i projektform tillsammans med andra kan man söka projektstöd. Ett projekt är vanligtvis avgränsat i tid och arbetsinsats.

driver företag), men projekten kan också vara inriktade på verksamheter eller branscher där dess genomförande kan ha effekt för mångfalden inom näringslivet (satsningar för att främja ett ökat företagande inom vård och omsorg). Landsbygdsprogrammet kan på så sätt, via projektstöden, påverka mångfalden på landsbygden positivt även om företagsstöden inte aktivt används för att göra detsamma. Många projekt riktar sig till företagare eller blivande företagare och lotsar sedan dessa vidare till företagsstödet. Utfallet bland dem som har fått företagsstöd kan därför till viss del vara en indikator på hur mångfaldsarbetet fungerar.

Färdriktning

Detta är tredje året i rad som Jordbruksverket gör en kartläggning av hur fördelningen mellan män och kvinnor, samt utlandsfödda personer ser ut bland de operativa företagsledarna. Särskilt fokus har lagts på landsbygdens företagande och på landsbygdsprogrammets stödsökande. Vid den första uppföljningen kunde vi se att utvecklingen såg positiv ut. Tillfällighet eller trend? Det ska vi kika närmare på i avsnitten som följer.

3.1

Kvinnor som företagsledare

Kvinnor är, som vi vet sedan tidigare, lägre representerade bland de operativa företagsledarna än män. För landet totalt var andelen företag med kvinnor som företagsledare cirka 25 procent år 2008. Mer utförliga reflektioner kring detta finns i kapitel 5. Kvinnornas andel är lägre i landsbygdskommuner än i stadskommuner; cirka 23 procent jämfört med dryga 26 procent. Andelen jordbruksföretag är som väntat högre i landsbygdskommuner än i stadskommuner, vilket vi kunde påvisa i den första rapporten från 20098. Inom jordbruksnäringen är andelen kvinnor som operativa företagsledare relativt låg, vilket naturligtvis får genomslag i statistiken. Många jordbruk drivs som familjejordbruk där strukturerna är tämligen patriarkaliska och där familjens överhuvud och ”offentliga ansikte” av tradition ofta är mannen9. Övertagandet av jordbruk mellan generationerna präglas också av genus där männen i högre utsträckning än kvinnor fostras som efterträdare av familjegården. Men kvinnorna blir allt mer delaktiga i jordbruksföretagens ledning, vilket framgår av en nyligen framtagen rapport från Jordbruksverket10. Den faktiska skillnaden mellan mäns och kvinnors företagande kan också förstärkas av hur statistiken är framtagen. De företag som ingår i studien avser företag där sysselsättningen är huvudsysselsättningen. Det innebär att ett företag som drivs som en bisyssla inte finns med. Eftersom kvinnor i högre utsträckning än män driver företag i kombination med en anställning11, så kan detta också påverka utfallet12. Men ett kombinatörskap innebär samtidigt att man får tillfälle att under en längre tid testa sin affärsidé vilket skulle kunna ge bättre förutsättningar för överlevnad och tillväxt. I denna och följande analyser används bara en geografisk uppdelning, den mellan stad och land. Men i diagram 1 nedan visas även den glesa landsbygden för att se om det finns en skillnad gentemot ”landsbygd”. Den glesa landsbygden visar upp något bättre siffror även om skillnaden är liten (0,6 procentenheter). 8

Företagandet på landsbygden - Stad eller land, gör det någon skillnad? Rapport 2009:2, Jordbruksverket, 2009 9 Den osynlige entreprenören, Genus och företagande i de gröna näringarna, LRF:s jämställdhetsakademi, LRF, 2009 10 Manlig och kvinnlig delaktighet i ledningen av svenska jordbruksföretag 1999-2007, Statistikrapport 2011:1, Jordbruksverket, 2011 11 Källa: SCB, nummer 1 2009, Statistiska Centralbyrån, 2009 12 Andelen kvinnor bland sysselsatta som bedriver egen näringsverksamhet som huvudsaklig sysselsättning var cirka 33 procent. Andelen kombinatörer som var kvinnor utgjorde däremot cirka 40 procent.

Diagram 1. Andel företag som har en kvinna som operativ företagsledare 2008, i landsbygdskommuner, glesa landsbygdskommuner och i stadskommuner.

Allt fler företag leds av en kvinna, vilket framgår av diagram 2 nedan. Den ökning som kunde iakttas förra året har fortsatt. Ökningen är dock liten och det kommer med nuvarande tillväxttakt förmodligen att dröja länge innan vi får en mer jämn könsfördelning.

Diagram 2. Andel företag som har en kvinna som operativ företagsledare 2006, 2007 och 2008, totalt för landet

Utvecklingen bekräftas av andra studier av kvinnors nyföretagande, enligt vilka andelen kvinnor är högre bland nya företag än bland samtliga företag13 (detta indikerar att andelen kvinnor ökar bland företagen). Det bör finnas potential för att öka andelen kvinnor. Finland har i många avseenden en likartad ekonomi som Sverige. Trots detta har Finland en betydligt högre andel kvinnor som driver företag14. Hos Ung Företagsamhet (UF) är mer än hälften av eleverna flickor/kvinnor och antalet elever har sedan 2008 ökat, se diagram 3 nedan. UF-verksamheten har positiva effekter för samhällsutvecklingen. Det är betydligt fler personer med UF-bakgrund som startar företag i unga år jämfört med befolkningen i övrigt. Specifikt starka verkar läreffekterna av att ”prova på företagande” inom Ung Företagsamhet vara för kvinnor15.

Diagram 3. Antal elever per år som driver UF-företag. Källa: www.ungforetagsamhet.se

Kvinnors och mäns företagande, fakta och statistik, Tillväxtverket, 2009 Kvinnors företagande, Företagarna, juni 2009 15 Övning ger färdighet? En långtidsuppföljning av UF-företagares entreprenöriella karriärer i Sverige 1990-2007, Ung Företagsamhet, 2011 14

Även om andelen kvinnor är lägre i landsbygdskommuner än i stadskommuner så följer utvecklingen över tid den för landet som helhet, se diagram 4 nedan. Företagen på landsbygden leds alltså allt oftare av en kvinna.

Diagram 4. Andel företag som har en kvinna som operativ företagsledare 2006, 2007 och 2008, totalt sett för landet och för landsbygden

3.1.1 Hur många kvinnor har fått del av företagsstöden? Andelen företag som har en kvinna som företagsledare bland dem som fått företagsstöd från landsbygdsprogrammet är lägre än vad som är fallet för riket totalt sett, enligt diagram 5 nedan (riksgenomsnittet används i detta fall som jämförelsedata för att kunna bedöma utfallet inom landsbygdsprogrammet16). Kvinnornas andel bland dem som fått företagsstöd ser därmed ut på liknande sätt som föregående år. Att kvinnorna beviljas en så pass låg andel av företagsstöden sammanfaller med att en stor del av budgeten är avsedd för jordbruksverksamhet. Samtidigt är andelen kvinnor relativt högre bland de företag som fått avslag på sina ansökningar om företagsstöd. Den relativt höga avslagsprocenten för kvinnor är något som måste analyseras vidare. Beror avslagen på hur regelverken och prioriteringarna är utformade, eller beror det på hur man tolkar desamma? Eller beror det på helt andra saker?

Företagsstöd beviljas både landsbygds- och stadskommuner, även om huvuddelen av beviljandena tillfaller landsbygdskommuner.

Diagram 5. Andel företag som har en kvinna som operativ företagsledare, totalt för Sverige 2008, samt för de företag som har beviljats respektive nekats företagsstöd t.o.m. 2010

Bryter vi ned statistiken (som i diagram 6 nedan) blir det tydligt att också fördelningen mellan stad och land följer tidigare års resultat. Andelen kvinnor är lägre i landsbygdskommuner än i stadskommuner. Som tidigare nämnts har det till viss del att göra med att andelen jordbruksföretag är högre i landsbygdskommuner, men det kan även bero på andra faktorer.

Diagram 6. Andel företag som har en kvinna som operativ företagsledare, totalt för Sverige 2008, samt för de företag som har beviljats respektive nekats företagsstöd t.o.m. 2010, fördelat på stads- och landsbygdskommuner

Hittills har utfallet inom landsbygdsprogrammet förklarats med att det är jordbrukets budgetmässigt stora andel som påverkar. Axel 1, som innehåller stöd till jordbruk och förädlingsverksamhet, har en betydligt lägre andel kvinnor än axel 3, som innehåller stöd till övrigt landsbygdsföretagande (75 procent av alla beviljanden har hittills tillfallit 11

axel 1). Andelen kvinnor i axel 3 ser till och med bättre ut än för landet generellt sett. Det är dock viktigt att ha i åtanke att i statistiken för landsbygdskommunerna generellt är andelen jordbruksföretag relativt hög (knappt 40 procent17). Jordbruksföretag ingår även i statistiken för stadskommunerna (drygt 10 procent17). Det är därför inte så konstigt att axel 3 har en högre andel kvinnor än landsbygden som helhet, utan snarare väntat. För att kunna bedöma om resultatet är bra eller dåligt skulle man behöva göra en ytterligare analys där man jämför utfallet i axel 3 med landsbygden generellt där jordbruksföretagen exkluderas.

Diagram 7. Andel företag som har en kvinna som operativ företagsledare, totalt för Sverige 2008 fördelat på stad och land, samt för de företag som har beviljats företagsstöd t.o.m. 2010 i axel 1 och 3.

Vid förra uppföljningen av rapporten 2009:2 kunde vi se en ökning av andelen kvinnor som fick företagsstöd. Andelen hade på ett år ökat med 3 procentenheter från 15 till 18 procent. Det troligaste skälet till det var att myndigheterna på olika sätt aktivt hade försökt att öka andelen kvinnor och att stödåtgärder som inte är så starkt kopplade till de areella näringarna hade tagit fart efter programstarten 2007. Under 2010 har dock någonting hänt. Andelen kvinnor har på nytt sjunkit och ligger nu på ungefär samma nivå som 2008, se diagram 8 nedan (skillnaden mellan 15 och 18 procent motsvarar knappt 200 företag). Vad det beror på vet vi inte i dagsläget, utan är någonting som måste utredas vidare. Vid en avstämning gentemot könsfördelningen bland de enskilda firmor som har fått stöd, bekräftas situationen nedan. Störst är nedgången för stödet för diversifiering och turism i axel 3, vilket är förvånande med tanke på att turism är en av de åtgärder, tillsammans med åtgärden för mikroföretagande, som omfattar störst andel kvinnor.

Siffran avser jordbruk, jakt och skogsbruk.

Diagram 8. Andel företag som har en kvinna som operativ företagsledare i den grupp av företag som har beviljats företagsstöd t.o.m. 2008, 2009 och 2010

Jämför vi ovanstående diagram med hur det budgetmässiga utfallet (ackumulerat) för de två axlarna har förändrats över tid så ser vi i diagram 9 nedan att det inte är axelfördelningen som är orsaken till att andelen kvinnor har minskat. Diagrammet visar alltså hur stor andel av den totala summan beviljade företagsstöd (axel 1 och axel 3) som har tillfallit axel 3.

Diagram 10. Andel av beslutat stödbelopp (ackumulerat) som har beviljats företag i axel 3

3.1.2

Stora regionala skillnader

Det är stora regionala skillnader när det gäller andelen kvinnor som fått företagsstöd. På länsnivå ser situationen ut som i diagram 10 nedan. Kvinnornas andel i axel 1 är genomgående lägre än i axel 3 och genomgående lägre än för landsbygden generellt. Däremot avviker Dalarnas län positivt genom att ha en andel kvinnor i axel 1 på nästan 20 procent. För axel 3 är det flera län där andelen kvinnor överstiger 35 procent. I Västmanland är andelen kvinnor 50 procent. De flesta län har en högre andel kvinnor i 13

axel 3 än vad de har för landsbygden generellt sett i länet. Sex län har dock inte det, där Blekinge utmärker sig mest negativt.

Diagram 10. Andel företag som har en kvinna som operativ företagsledare uppdelat per län, totalt för landsbygdskommuner 2008 samt för beviljade företagsstöd axel 1 och beviljade företagsstöd axel 3 t.o.m. 2010

Utvecklingen över tid för de som har fått företagsstöd mellan 2008 och 2010 visas i diagram 11. Många län följer den nationella utvecklingen, medan andra har en mer positiv utveckling, som exempelvis Gotland och Norrbotten. Vissa län har en neråtgående trend för samtliga år, däribland Västmanland. Västmanland hade dock den högsta andelen kvinnor vid första mättillfället 2008 och fortfarande en hög andel 2010. De stora regionala skillnaderna väcker frågan om vad det är som gör att det ser så olika ut. Kan de län som har utvecklats positivt lära oss någonting?

Diagram 11. Andel företag som har en kvinna som operativ företagsledare i den grupp av företag som har beviljats företagsstöd t.o.m. 2008, 2009 och 2010, fördelat på län

3.2

Företagsledare födda utomlands

År 2009 var nästan 1,4 miljoner av Sveriges invånare födda utomlands, där den största gruppen utgjordes av personer födda i Europa18. Av dem som kom till Sverige under 2009 utgjordes den största kategorin av anhöriginvandring, följt av den kategori som fått uppehållstillstånd av arbetsmarknadsskäl (nya regler från och med 2008 medförde att det var lättare att arbetskraftsinvandra till Sverige)19. Om man ser till de sysselsatta i samhället är det vanligare att driva företag bland utlandsfödda. Men en tydligare beskrivning av situationen är kanske snarare att säga att ”det är lika vanligt bland personer födda utomlands som personer inom Sverige att driva företag, men det är mindre vanligt bland personer som är födda utomlands att ha en anställning och det är detta som ger utslag när gruppen utlandsfödda sysselsatta jämförs med svenskfödda sysselsatta”20. Diagram 12 a och b nedan gör skillnaden mellan stads- och landsbygdskommuner tydlig avseende andelen utlandsfödda företagsledare. Utlandsföddas företagande finns i högre grad i storstadsområden än vad svenskföddas företagande gör21, vilket avspeglar både faktorer som bosättningsmönster och branschtillhörigheter. Exempelvis drivs en relativt hög andel av företagen i hotell- och restaurangbranschen av utlandsfödda, en bransch som är beroende av närheten till marknaden och som därmed i större utsträckning finns i stadsområden.

Utlandsföddas företagande i Sverige, Tillväxtverket, 2010 Invandrares företagande, Företagarna, oktober 2010 20 Utlandsföddas företagande i Sverige, Tillväxtverket, 2010 21 Invandrares företagande, Företagarna, oktober 2010 19

Diagram 12 a och b. Andel företag med en operativ företagsledare som är född utanför Europa, respektive i Europa (men utanför Norden) 2008, i landsbygdskommuner och i stadskommuner

Sverige får en allt högre andel företagsledare som är födda utomlands enligt diagram 13 nedan, även om ökningen är liten. Andelen företag som startas av utlandsfödda har dock legat relativt konstant under senare år. Mellan 2002 och 2006 ökade andelen från 13 till 16 procent, men sjönk till cirka 14 procent 2007 och 200822. Andelen utlandsfödda bland nyföretagarna motsvarar ungefär den andel som gäller för den totala företagspopulationen. Ökningen av andelen företag med en utlandsfödd företagsledare beror med stor sannolikhet på att andelen utlandsfödda av Sveriges befolkning också ökar23.

Diagram 13. Andel företag med en operativ företagsledare som är född utanför Europa, respektive i Europa (men utanför Norden), 2006, 2007 och 2008

Utlandsföddas företagande i Sverige, Tillväxtverket, 2010 Andelen utlandsfödda bland Sveriges befolkning ökade mellan 2006 och 2008, Källa: SCB:s statistikdatabas. 23

Även om andelen utlandsfödda företagsledare är betydligt lägre på landsbygden så går utvecklingen åt rätt håll; mångfalden ökar. Den mest sannolika förklaringen till utvecklingen, åskådliggjord i diagram 14 nedan, är att allt fler utlandsfödda bor och verkar i landsbygdskommuner.

Diagram 14. Andel landsbygdsföretag med en operativ företagsledare som är född utanför Europa, respektive i Europa (men utanför Norden), 2006, 2007 och 2008

3.2.1 Gröna vågen 2.0? För att få fler landsbygdsföretag som leds av utlandsfödda personer måste också fler utlandsfödda bo på landet. Är utlandsfödda intresserade av att flytta ut från de större städerna? Viljan att flytta ut till landet verkar faktiskt vara otippat hög! Den enkätundersökning som företaget Miklo har gjort för Jordbruksverkets räkning24 bland miljonprogramsbor (där representationen av utlandsfödda är relativt hög25) visar att nästan 80 procent av de tillfrågade kan tänka sig att flytta ut till landet permanent, eller under en period av livet. Det finns en föreställning om att livet på landet kan erbjuda en annan gemenskap och sammanhållning än den mer anonyma tillvaron i stan. Den grupp som framstår som mest benägna att välja landsbygden är den som är i etableringsfasen av sitt liv och som har eller är på gång att skaffa barn. Landet förväntas kunna erbjuda en bra miljö för barn att växa upp i och en närhet till naturen26. Trots viljan att flytta ut på landet visar enkätsvaren att miljonprogramsborna inte ger högt betyg till landsbygdens möjligheter att erbjuda företagande och karriär. Det skulle alltså kunna vara en springande punkt till hur man får fler utlandsfödda att ta steget ut på landsbygden – att visa på hur man kan leva på ett eget företagande, få ett bra arbete och låga levnadskostnader. Ekonomin är den avgörande faktorn i många familjers liv. Idag har tillgången till Internet förändrat förutsättningarna för företagandets geografiska 24

Jordbruksverket i Sveriges miljonprogram 2011, analys av enkätresultaten, Miklo, januari 2011 25 Enligt Sveriges miljonprogram 2011 av företaget Miklo, är 35 procent födda utomlands, eller har en eller två föräldrar födda utomlands 26 Man ska dock inte glömma bort att det samtidigt finns föreställningar om att livet på landet karaktäriseras som tråkigt, ensamt, inget att göra, jantelag och medelsvensson, skvaller, social kontroll och svårigheter att passa in

placering. Det finns många kvalificerade arbetsuppgifter som går att göra varifrån som helst. Inte minst frilanstjänster där företagaren själv kan välja var denne vill göra sina arbetsuppgifter. Och en Internetbutik drivs lika väl ute på landet som i stan.

3.2.2 Hur många utlandsfödda har fått del av stöden? Bilden av hur de utlandsfödda företagsledarnas andel ser ut i landsbygdsprogrammet är snarlik den som gavs vid förra uppföljningen. Utlandsfödda är endast marginellt representerade bland dem som fått företagsstöd (se diagram 15 a och b). I diagrammet visas andelen företagsledare som är kvinnor totalt sett för riket, men också bland den grupp av företag som har beviljats företagsstöd och den grupp som har nekats företagsstöd. Riksgenomsnittet används i detta fall som jämförelsedata för att kunna bedöma utfallet inom landsbygdsprogrammet. Bara 17 företag med en företagsledare född utanför Europa hade fått stöd t.o.m. 2010 (av totalt cirka 5 000). Motsvarande siffra för företagsledare födda i Europa (utanför Norden) var 73 stycken. Däremot är deras andel högre bland företag som fått avslag på sina ansökningar om stöd.

Diagram 15 a och b. Andel företag som har en företagsledare född utanför Europa, respektive i Europa (men utanför Norden), totalt för Sverige 2008 samt för de företag som har beviljats respektive nekats företagsstöd t.o.m. 2010

De flesta företagsstöd går till företag som finns i landsbygdskommuner, därför är det något mer rättvisande att jämföra utfallet inom landsbygdsprogrammet med hur situationen ser ut generellt för just landsbygdskommuner istället för riksgenomsnittet. Denna bild visas i diagram 16 a och b. Skillnaden blir då inte lika stor, men mönstret är detsamma. Man ska samtidigt komma ihåg att landsbygdsprogrammets mål inte är att behålla de strukturer som finns utan att förändra strukturerna. Målet är därför inte att landsbygdsprogrammet bara ska spegla den nuvarande mångfalden på landsbygden utan försöka påverka den positivt.

Diagram 16 a och b. Andel företag som har en företagsledare född utanför Europa, respektive i Europa (men utanför Norden), totalt för Sverige 2008 samt för de företag som har beviljats respektive nekats företagsstöd t.o.m. 2010, fördelat på stads- och landsbygdskommuner

Bilden av var vi står idag kan nyanseras om vi särskiljer de verksamheter som är kopplade till de areella näringarna och livsmedelsförädling (axel 1) från övriga verksamheter (axel 3). Detta har åskådliggjorts i diagram 17 a och b nedan. Då framkommer att mångfalden är högre inom axel 3 än axel 1, vilket inte är förvånande med tanke på tidigare resonemang kring jordbrukets inneboende struktur och dess andel i landsbygdsprogrammet. Det som särskiljer statistiken för utlandsfödda från statistiken för kvinnor är att de utlandsföddas del i landsbygdsprogrammet aldrig överstiger deras del i det generella företagslivet på landsbygden. Varken om man ser till alla som fått företagsstöd eller bara de för axel 3.

Diagram 17 a och b. Andel företag som har en företagsledare född utanför Europa, respektive i Europa (men utanför Norden), totalt för Sverige 2008 fördelat på stad och land, samt för de företag som har beviljats företagsstöd t.o.m. 2010 i axel 1 och 3

Mångfalden i Sveriges näringsliv ökade mellan 2006 och 2008, vilket kunde konstateras tidigare i analysen. Har utvecklingen i landsbygdsprogrammet gått åt samma håll? Diagram 18 a och b nedan visar en något tudelad bild. För företagsledare födda utanför

Europa så har andelen faktiskt sjunkit, även om det är en marginell förändring. För företagsledare födda i Europa (men utanför Norden) så har det skett en ökning, även om också den är marginell. Läsaren ska dock ha i åtanke att det rör sig om väldigt få företag, vilket också gör att siffrorna ska tolkas med viss försiktighet.

Diagram 18 a och b. Andel företag som har en operativ företagsledare född utanför Europa, respektive i Europa (men utanför Norden) i den grupp av företag som har beviljats företagsstöd t.o.m. 2008, 2009 och 2010 (ackumulerat)

På regional nivå ser utvecklingen ut som i diagram 19 och 20 nedan. På grund av det handlar om ett litet antal ansökningar spretar diagrammen något. Det som är tydligt är att det är några län som inte har några utlandsfödda företagsledare alls bland sina beviljade företagsstöd, Södermanland och Gotland. Andra län har haft en stadigt positiv utveckling, som exempelvis Västra Götaland. Västra Götaland är dessutom det län som har beviljat flest antal stöd till företag med en företagsledare född utanför Europa, närmare bestämt fyra stycken. Vad kan vi lära från län som har lyckats bra?

Diagram 19. Andel företag som har en operativ företagsledare född utanför Europa för den grupp av företag som har beviljats företagsstöd t.o.m. 2008, 2009 och 2010, redovisat per län

Skåne är det län som har beviljats flest antal stöd till företag med en företagsledare född i Europa (men utanför Norden), närmare bestämt 17 stycken.

Diagram 20. Andel företag som har en operativ företagsledare född i Europa (men utanför Norden) för den grupp av företag som har beviljats företagsstöd t.o.m. 2008, 2009 och 2010, redovisat per län

Har landsbygdsprogrammet varit framgångsrikt?

Statistiken i denna rapport visar att mångfalden bland mottagarna av landsbygdsprogrammets företagsstöd är tämligen låg. Men kan man utifrån detta dra slutsatsen att programmet inte har varit framgångsrikt i att främja mångfalden på landsbygden?

4.1

Ska man förvänta sig att mångfalden ska öka?

Den första frågan man bör ställa sig är vad det är i programmet som gör att man kan förvänta sig att mångfalden ska öka. Att det nuvarande landsbygdsprogrammet har breddats i förhållande till tidigare program, både när det gäller målgrupper och näringar, är en avgörande aspekt. Jordbruket är betydelsefullt för landsbygden, men andra näringar där kvinnor och utlandsfödda är mer vanligt förekommande som företagsledare blir allt viktigare för den långsiktiga utvecklingen. Ju längre in i programperioden vi kommer, desto mer förväntar vi oss att man arbetar med åtgärderna i axel 3. Vidare betonas det i programmet att det finns olika verktyg för att jobba med exempelvis mångfald: stöd, nätverk, partnerskap, etc. Tillsammans med att det finns uttalade målsättningar om mångfald sätts frågan i fokus, medvetenheten ökar och det blir fördelaktigt för aktörer att göra satsningar. Organisationer kan genomföra olika typer av projekt som annars inte skulle ha gjorts, och människor som vill förverkliga idéer kan och vågar tack vare ekonomiskt eller annat stöd ta steget till ett företagande. Om myndigheterna sprider informationen rätt om programmets verktyg, samt lyckas inspirera organisationer och företag till att utnyttja dem, så kan programmet göra skillnad jämfört med en situation där vi inte skulle ha något program med dessa redskap och mål om mångfald.

4.2

Vi måste ta reda på mer!

Den valda analysmetoden är kanske inte det perfekta verktyget för att analysera mångfalden inom landsbygdsprogrammet (som även diskuteras i bilaga 2), men statistiken är lättillgänglig och den kan ge oss indikationer om var vi befinner oss och vart vi är på väg. Målsättningarna och förväntningarna till trots har vi alltså nu en situation där mångfalden inom ramen för företagsstöden sannolikt kunde vara bättre och där utvecklingen inte går åt rätt håll: • Mångfalden bland dem som fått företagsstöd är lägre än för landsbygden generellt, även om situationen i axel 3 ser bättre ut. Hur bra den ser ut är emellertid svårt att uttala sig om. • Kvinnors och utlandsföddas andel bland dem som fått avslag på sina ansökningar är högre än bland dem som fått stöd. • Mångfalden har gått tillbaka sedan förra mätningen.

Vad beror detta på? Här kan vi bara spekulera, men de kan finnas flera orsaker: • Budgetfördelningen mellan jordbruksrelaterade verksamheter och övriga verksamheter påverkar naturligtvis utfallet inom landsbygdsprogrammet eftersom andelen kvinnor är lägre inom denna sektor. Inom axel 3 är därför mångfalden bättre, i synnerhet när det gäller könsfördelning. Men på grund av bristande jämförelsedata råder det en osäkerhet om huruvida siffrorna ska tolkas positivt eller inte. • Regionala prioriteringar kan påverka bedömningen av ansökningarna. Prioriteras branscher och företagstyper som är traditionellt manliga/”svenska” missgynnas följaktligen också kvinnor och utlandsfödda. Även regelverket och tolkningen av detsamma skulle kunna påverka bedömningen av ansökningar. • Myndigheternas kontaktnät är avgörande för hur man når ut med företagsstödens möjligheter att finansiera entreprenörers olika satsningar. Kontaktnäten är sannolikt mer väl inarbetade för målgruppen kvinnor, än för målgruppen utlandsfödda. • Många vittnar om att de upplever svårigheter med att närma sig mångfaldsfrågan. De vet helt enkelt inte hur de i praktiken, i det dagliga arbetet, ska främja mångfald. Detta leder säkert till att man i många fall inte gör någonting. • En hel del arbete har investerats i att få igång stödhanteringen för de nysatsningar som gjordes inom landsbygdsprogrammet under hösten 200927. Detta kan ha gjort att arbetet med mångfald har släpat efter. • Statistikframtagningen (gjord av SCB) är gjord på ett sådant sätt att alla företag som beviljats stöd inte kan matchas mot RAMS. Detta skulle kunna påverka utfallet. Sammanfattningsvis måste vi veta mer för att kunna avgöra om vi arbetar med mångfald på ett framgångsrikt sätt och vilka insatser som vi skulle behöva sätta in för att påverka utvecklingen.

De fyra utmaningarna (mjölksektorn, klimat, energi och vattenkvalitet) samt de extra satsningarna på matlandet och bredbandsutbyggnad.

Avslutande reflektion om kvinnors och mäns företagande

Huvudsyftet med denna rapport har varit att utreda i vilken omfattning kvinnor (och utlandsfödda) inkluderas i landsbygdsprogrammet i förhållande till hur situationen ser ut i näringslivet i övrigt. Det huvudsakliga skälet till att ta fram statistik för Sverige och landsbygden som helhet har alltså inte varit att utreda graden av mångfald i näringslivet i stort eller att bedöma huruvida dagens situation är bra respektive dålig. Oavsett våra motiv visar det statistiska underlaget att andelen operativa företagsledare som är kvinnor är tämligen låg, vilket kallar till eftertanke. När vi analyserar det resultatet är det viktigt att ha vissa saker i åtanke: Det första man bör bära med sig är att kvinnors andelsmässiga fördelning inte får bli den enda måttstocken på om näringslivet har lyckats med sitt jämställdhetsarbete eller inte. Det får inte bli det allenarådande slutmålet Grundtanken om lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för båda könen får inte reduceras till att enbart handla om antal huvuden. Genom att fokusera på andelar blir det lätt att man utgår från att kvinnor bara ska ”läggas till” och att man då glömmer bort att arbeta med att förändra könsordningen i sig. Det är i detta sammanhang också viktigt att man inte börjar fokusera på vad det är för ”fel” på kvinnorna, utan på hur man kan ta tillvara allas kompetens. Företagandet betraktas traditionellt som en manlig företeelse och entreprenören klassas vanligtvis efter manliga normer. När man studerar kvinnors företagande gör man inte helt sällan det utifrån vad kvinnor ”saknar”. Visst finns det skillnader mellan hur män och kvinnor driver företag, men likheterna är kanske oftare fler än olikheterna? Kvinnor föreställs ofta inte ha samma entreprenöriella egenskaper som män, exempelvis mod och riskvilja. Risken är då att kvinnan framställs som en särskild företagare och blir ”Den otillräckliga företagarkvinnan” i förhållande till den ”ideala entreprenören”28. Kvinnan utmålas då som ett problem som måste lösas med olika typer av stödinsatser så att de kan förändras. Företagsmöjligheter inom nya sektorer, som exempelvis vård och omsorg, ger kvinnor helt nya valfriheter. De som vill har nu möjlighet att driva egna företag och påverka sin egen situation på ett annat sätt än vad som kanske var möjligt som anställd inom den offentliga sektorn. Just vård och omsorg lyfts ofta fram då man pratar om kvinnors företagande. Den näringen har stor potential, det ifrågasätts inte här. Men man ska komma ihåg att om man bara uppmuntrar kvinnor till att starta företag inom branscher som traditionellt förknippas med kvinnor, utmanas aldrig systemen. Snarare konserveras den segregation som finns på dagens arbetsmarknad och effekterna för jämställdheten kan därmed ifrågasättas. Då kan kvinnor även fortsättningsvis förknippas med offentlig sektor och män med privat verksamhet, med allt vad det innebär. Detta ska dock inte tas som argument för att inte öppna upp för konkurrens inom den offentliga sektorn.

Den paradoxalt nödvändiga kvinnan, könsdiskurser i Svenskt Näringsliv – ett nyliberalt drama, Ulrika Jansson, Karlstad Universitet, doktorsavhandling 2010:30.

BILAGA 1 Landsbygdsdefinition Landsbygdsdefinitionen är baserad på Jordbruksverkets databas Regional Balans. I Regional Balans delas Sveriges kommuner in enligt klassificeringen Tätortsområden (TOT), Tätortsnära landsbygd (TON), Tätorter i glest befolkad landsbygd (TOG) och den glest befolkade landsbygden (GLE). Klassificeringen utgår också från befolkningsdata. I den landsbygdsindelning som används i denna RAPPORT har en klassificering på kommunnivå utnyttjats som utgår från statistik från SCB över pendlingsflöden mellan kommuner, nattbefolkningens storlek i kommuner, och befolkningstäthet (invånare per kvadratkilometer). Varje kommun har erhållit sin ”klassindelning” utifrån följande villkor: 1. Storstadsområden: Kommuner där 100 procent av befolkningen tillhör kategorin TOT eller TON. Dessa kommuner finns endast i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. 2. Stadsområden: Kommuner med en befolkning av minst 30 000 invånare och/eller där den största tätorten har minst 25 000 invånare. Mindre kommuner som är grannar till dessa större kommuner och där utpendlarna som andel av nattbefolkningen överstiger 50 procent kopplas också till respektive stadsområden (inom influensområden) 3. Landsbygd: Kommuner som inte ingår i de två tidigare klasserna (storstadsområden och stadsområden) och som samtidigt har en befolkningstäthet av minst 5 invånare per kvadratkilometer. 4. Gles landsbygd: Kommuner som inte ingår i de tre övriga klasserna och som följaktligen har befolkningstäthet som är mindre än 5 invånare per kvadratkilometer. Punkt 2 ovan baserar sig på landsbygdsprogrammet skrivning om programmets möjliga tillämpningsområde för de åtgärder som avser diversifiering och förbättrad livskvalitet på landsbygden. Där står att landsbygdsområden som omfattar mindre tätorter och tätortspåverkade områden med en befolkning som inte överstiger 20 000 invånare kan klassas som landsbygd. ”Klassindelning” enligt ovanstående fyra punkter resulterar i kartan i inledningen av denna RAPPORT. I efterföljande analyser adderas regiontyperna gles landsbygd och landsbygd ihop till landsbygd, samtidigt som stad representerar stadsområden och storstadsområden. Att studien inte behandlar alla regiontyper beror främst på att det för landsbygdsprogrammet endast är relevant att skilja på landsbygd och icke-landsbygd.

BILAGA 2 Hur högt siktar landsbygdsprogrammet? Det svenska landsbygdsprogrammet är ett handlingsprogram för hur regeringen vill att Sveriges landsbygd ska utvecklas under perioden 2007-2013. Det innehåller mål om exempelvis tillväxt, sysselsättning och miljö. Målsättningarna ska bland annat uppfyllas med hjälp av ekonomiskt stöd, särskilda arbetsmetoder och nätverk. En ökad mångfald är en viktig utvecklingsfråga och är en horisontell prioritering i programmet. Man konstaterar att det är en viktig väg för en vitalisering av landsbygdsområdenas ekonomiska och sociala liv. Fokus ska ligga på att, genom informations- och nätverksarbete, intressera potentiella företagare och underlätta etablering, samt på att ett generellt plan öka intresset för landsbygden. Arbetet för en ökad mångfald ska bland annat resultera i att fler företag drivs av kvinnor och personer med utländsk bakgrund. Något uttalat exakt mål för hur många nya företag som ska skapas finns dock inte i programmet. Regeringen har istället nöjt sig med att konstatera att kvinnor och personer med utländsk bakgrund är underrepresenterade inom jord- och skogsbruket och att dessa behövs för att stärka jämställdheten och för att utveckla landsbygdsområdenas ekonomiska och sociala liv. Målen om mångfald ska genomsyra alla delar av programmets genomförande och ska beaktas i den regionala och lokala nivåns strategier.

Hur ska man förhålla sig till målen i programmet? När man pratar om kvinnors och utlandsföddas företagande är det två aspekter som man särskilt måste reflektera över. Det ena är vad målsättningarna i programmet innebär mer konkret och det andra är hur vi följer upp dem. När det gäller den första frågan måste man ta ställning till om mångfald i praktiken ska vara detsamma som icke-diskriminering eller det ska vara något mer. Ett förhållningssätt som bygger på en anti-diskrimineringsprincip riskerar att ha en allt för låg ambitionsnivå för att uppnå ett jämställt och jämlikt samhälle. Kanske handlar det snarare om ett mer proaktivt förhållningssätt där vi alla måste få en tilltro till att en mångfald i näringslivet är lönsamt. En attitydförändring där vi inser att vi inte har råd att låta invanda mönster och fördomar stå i vägen för bra affärer och lokal utveckling. Den andra frågan, om uppföljning av mål, är ständigt aktuell. För att fånga upp målen om kvinnors och utlandsföddas företagande krävs att man utnyttjar flera olika utvärderingsmetoder. Det kan röra sig om rena statistiska indikatorer, men också om djupintervjuer, och enkätundersökningar. Att enbart förlita sig till indikatorer i samband med kommande utvärdering av landsbygdsprogrammet är ett trubbigt verktyg som inte kommer att ge alla svar. Statistiken kan bland annat dölja en del fakta, som exempelvis i de fall då kvinnor inte anges som den operativa företagsledaren även om mannen och kvinnan i ett familjeföretag delar på detta arbete. Samtidigt är statistiken lättillgänglig och den kan ge oss indikationer om var vi befinner oss och vart vi är på väg.

Rapporten kan beställas från Jordbruksverket • 551 82 Jönköping • Tfn 036-15 50 00 (vx) • Fax 036-34 04 14 E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se www.jordbruksverket.se ISSN 1102-3007 • ISRN SJV-R-11/8-SE • RA11:8