ra98_11

MarknadsöversiktTrädgårdsprodukter

Marknadsenheten

Referens: Börje Karlsson Marianne Zetterstrand Kristina Mattsson Richard Halltell Beatrice Johansson

Titel: Marknadsöversikt-Trädgårdsprodukter Författare: Marianne Zetterstrand Kristina Mattsson Beatrice Johansson Richard Halltell Redaktör: Serie: Utgivare: Publ. datum: ISSN: Copyright:

Innehåll 1 INLEDNING............................................................................................................ 3 2 FÄRSKA FRUKTER OCH GRÖNSAKER........................................................... 5 2.1 PRODUKTION AV FRUKT OCH GRÖNSAKER I SVERIGE ............................................. 5 2.1.1 Fruktodling.................................................................................................. 5 2.1.2 Bärodling ..................................................................................................... 6 2.1.3 Grönsaksodling på friland........................................................................... 7 2.1.4 Grönsaksodling i växthus............................................................................ 8 2.2 UTRIKESHANDEL................................................................................................ 10 2.2.1 Färsk frukt ................................................................................................ 10 2.2.2 Färska grönsaker ...................................................................................... 10 2.3 PRISUTVECKLING................................................................................................ 11 2.3.1 Producentledet .......................................................................................... 11 2.3.2 Konsumentledet ......................................................................................... 13 2.4 EU:S MARKNADSREGLERING AV FÄRSKA FRUKTER OCH GRÖNSAKER................... 17 2.4.1 Klassificering av produkter-kvalitetsnormer ............................................ 18 2.4.2 Producentorganisationer (PO).................................................................. 19 2.4.3 Branschorganisationer och branschavtal.................................................. 20 2.4.4 Återtag och intervention ........................................................................... 21 2.4.5 Handel med tredje land ............................................................................. 25 2.4.5.1 Gränsskydd och exportbidrag............................................................... 25 2.4.5.2 Ingångsprissystemet (kommissionens förordning (EG) nr 3223/ 94, reviderad genom 2933/ 95 och 1890/96).......................................................... 25 2.4.5.3 Exportbidragssystemet (kommissionens grundförordningar (EG) nr 2190/ 96.................................................................................................................... 25 2.4.5.4 A1-licenssystemet ................................................................................ 26 2.4.5.5 A2-licenssystemet ................................................................................ 26 2.4.5.6 B-licenssystemet - ett system med licens utan förutfastställelse av bi draget26 2.4.5.7 Principiella GATT-åtaganden................................................................ 27 2.4.5.8 Handelsavtal med tredje land/ kvotarrangemang.................................... 29 2.5 EU:S KONSUMTION OCH PRODUKTION AV FÄRSKA FRUK TER OCH GRÖNSAKER..... 31 2.5.1 Produktion................................................................................................. 31 2.5.2 Konsumtionen............................................................................................ 34 2.6 EU:S INTERNHANDEL FÖR FÄRSKA FRUKTER OCH GRÖN SAKER............................. 34 2.7 EU:S IMPORT/EXPORT ......................................................................................... 35 2.8 BILAGA 1......................................................................................................... 40 3 BEARBETADE FRUKTER OCH GRÖNSAKER............................................. 43 3.1 VARUOMFATTNING............................................................................................ 43 3.2 PRODUKTION OCH TILLVERKNING ....................................................................... 45 3.3 KONSUMTION .................................................................................................... 46

1

3.4 UTRIKESHANDEL................................................................................................ 48 3.4.1 Export........................................................................................................ 48 3.4.2 Import ........................................................................................................ 50 3.5 PRISUTVECKLING................................................................................................ 52 3.6 EU:S MARKNADSREGLERING............................................................................... 53 3.6.1 Produktionsstöd ........................................................................................ 54 3.6.2 Handel med tredje land ............................................................................. 54 3.6.2.1 Minimipriser för import......................................................................... 54 3.6.2.2 Exportbidrag........................................................................................ 55 3.6.2.3 GATT-åtagandena ............................................................................... 55 3.6.2.4 Tullar ................................................................................................... 57 3.6.2.5 Importförmåner .................................................................................... 58 3.6.3 EU:s budget inom beredda frukter och grönsaker ................................... 58 3.7 EU:S MARKNAD.................................................................................................. 59 3.8 BILAGA............................................................................................................ 61 4 BANANER ............................................................................................................. 67 4.1 DEN INTERNATIONELLA SITUATIONEN................................................................. 67 4.2 EU:S MARKNAD.................................................................................................. 78 4.2.1 EU:s marknadsreglering ........................................................................... 79 4.2.1.1 Definitioner........................................................................................... 79 4.2.1.2 EU-bananer ......................................................................................... 80 4.2.1.3 AVS-bananer....................................................................................... 82 4.2.1.4 . Tredjelandsbananer ........................................................................... 85 4.2.1.5 Tullar ................................................................................................... 87 4.2.2 Reformförslag............................................................................................ 87 4.3 DEN SVENSKA MARKNADEN................................................................................ 90 4.3.1 Konsumtion ............................................................................................... 90 4.3.2 Utrikeshandel ............................................................................................ 90 4.3.3 Prisutveckling............................................................................................ 92 4.3.3.1 Partiledet.............................................................................................. 92 4.3.3.2 Konsumentledet ................................................................................... 93 5 BLOMMOR........................................................................................................... 95 5.1 DEN SVENSKA MARKNADEN................................................................................ 95 5.1.1 Prydnadsväxter i växthus ......................................................................... 95 5.1.2 Snittblommor på friland ............................................................................ 97 5.1.3 Plantskola.................................................................................................. 97 5.2 SVERIGES IMPORT/EXPORT AV LEVANDE VÄXTER OCH BLOMSTERPRODUKTER..... 97 5.3 EU:S MARKNADSREGLERING AV LEVANDE VÄXTER OCH BLOMSTERPRODUKTER... 98 5.3.1 Marknadsföringsstöd................................................................................. 99 5.4 EU:S MARKNAD................................................................................................ 100 5.4.1 EU:s handel med tredje land................................................................... 100 5.4.2 EU:s produktion av levande växter och blomsterprodukter .................. 100 5.4.3 Konsumtion av prydnadsväxter inom EU............................................... 100 5.4.4 Handel inom EU med prydnadsväxter.................................................... 101 5.4.5 EU:s import/export av levande växter och blomsterprodukter.............. 101 2

1

Inledning

Trädgårdsnäringen omfattades före 1995 inte av jordbruksprisregleringen och har därmed inte tidigare blivit föremål för ingripande av det slag EU:s marknadsreglerande åtgärder utgör. De trädgårdspolitiska medlen har istället bestått av ett gränsskydd som varierat stort med den svenska säsongen, samt stöd för rationalisering, rådgivning, forskning och försöksverksamhet samt insatser på utbildningsområdet. Det svenska EU-medlemskapet har ändrat förutsättningarna för trädgårdsnäringen eftersom även denna sektor omfattas av EU:s gemensamma jordbrukspolitik.

I början av mars 1994 avslutades förhandlingarna om svenskt medlemskap i EU med resultatet att Sverige deltar fullt ut i EU:s jordbrukspolitik fr.o.m. 1 januari 1995. Grunden för EU:s gemensamma jordbrukspolitik lades 1957 i Romfördraget. Detta ingår i svensk lagstiftning som SFS 1994:1501. Enligt punkt 1 i artikel 39 i fördraget ska den gemensamma jordbrukspolitiken ha som mål att: a)

höja produktiviteten inom jordbruket genom att främja tekniska framsteg och genom att trygga en rationell utveckling av jordbruksproduktionen och ett optimalt utnyttjande av produktionsfaktorerna, särskilt arbetskraften,

b)

på så sätt tillförsäkra jordbruksbefolkningen en skälig levnadsstandard, särskilt genom en höjning av den individuella inkomsten för dem som arbetar i jordbruket,

c)

stabilisera marknaderna

d)

trygga försörjningen

e)

tillförsäkra konsumenterna tillgång till varor till skäliga priser.

1992 beslutade EU:s jordbruksministrar om en reform av den gemensamma jordbrukspolitiken. Huvudinriktningen för den reformerade politiken är minskat prisstöd och ökning av direktstöden. Genom reformen avses att minska problem med: •

låga inkomster för jordbrukarna

•

överproduktion

•

stigande kostnader för jordbrukspolitiken

•

jordbrukets negativa inverkan på miljön

Reformen genomfördes under tre år 1993/94 - 1995/96 och innebär att vissa priser sänkts, möjlighet att minska produktionskvoter och införande av nya produktionsbegränsningar.

Jordbrukarna kompenseras genom direkta inkomststöd i form av arealbidrag och djurbidrag för vissa nötkreatur.

Det bör påpekas att trädgårdsregleringen ej omfattades av reformeringen av CAP 1992.

Det beslutades istället att bl.a. marknadsordningarna för färska resp. beredda produkter skulle behandlas separat. Med anledning härav framlade EU-kommissionen till Ministerrådet under hösten 1995 ett förslag till reformering av dessa ordningar, se kap 2.4.

3

Bakgrunden till reformeringen var bl.a. behov av en ny och överskådlig grundförordning, försök att komma till rätta med fusk och bidragsfusk i samband med interventionsåtgärder på frukt- och grönsaksmarknaden. Dessutom att med en reform åtgärda de miljöproblem som destruktion av intervenerade produkter åstadkommit. Under 1995 tog marknadsordningen inom frukt- och grönsakssektorn i anspråk cirka 1,8 miljarder ecu.

Intervention dvs återköp från marknaden har uppgått till ca 50% av de totala utgifterna.

Reformeringen av dessa ordningar antogs av rådet den 28 oktober 1996 genom: • Rådets förordning (EG) nr 2200/96 av den 28 oktober 1996 om den gemensamma organisationen av marknaden för frukt och grönsaker • Rådets förordning (EG) nr 2201/96 av den 28 oktober 1996 om den gemensamma organisationen av marknaden för bearbetade produkter av frukt och grönsaker • Rådets förordning (EG) nr 2202/96 av den 28 oktober 1996 om att inrätta ett system med stöd till producenter av vissa citrusfrukter • Kommissionens tillämpningsförordningar till dessa ordningar beslutades under 1997.

Fr.o.m. 1 juli 1995 tillämpar EU det senaste GATT-avtalet på flertalet varuområden.

GATT-avtalet innehåller åtaganden om att till år 2000 reducera vissa internstöd, exportstöd och gränsskydd. För gränsskyddsdelen gäller omvandling av rörliga avgifter till tullar(tariffiering) och neddragning av dessa tullar fram till år 2000 med i genomsnitt 36%, dock minst 15% för enskilda varor och för export med bidrag neddragning av kvantiteterna med 21% och utgifterna med 36%.

4

2

Färska frukter och grönsaker

2.1

Produktion av frukt och grönsaker i Sverige

2.1.1

Fruktodling

Den svenska fruktodlingsarealen omfattade ca 2 231 ha 1996. Äppleodlingen är störst och omfattar ca 1 668 ha. Denna var som störst 1987, men arealen har minskat med med 35 % till 1996. Päronodlingen omfattade 242 ha 1996 och plommonodlingen 230 ha. En minskning har skett sedan 1981 för päron med 38 % respektive 40 % för plommon.

Körsbärsodlingen har nästan femdubblats mellan 1981-1996, från 39 ha till 184 ha.

Lokalisering Fruktodlingen är främst lokaliserad till Kristianstads- och Malmöhus län med avseende på äpple- och päronodling. Nästan två tredjedelar av körsbärsodlingen är lokaliserad till Blekinge län.

Tabell 2.1: Fruktodlingens omfattning i de tolv största fruktodlingslänen 1996 i ha.

Avser företag med minst 0,3 ha frilandsodling Län Malmöhus Kristianstads Blekinge Kronobergs Kalmar Jönköpings Östergötland Hallands Skaraborgs Göteborg och Bohus Stockholms Uppsala Hela riket EG 12 1992 % av EG:s areal

Äpple 241 1205 29 26 7 75 3 18 5 2

Päron 64 157 1 2 1 -

Plommon 17 62 2 28 4 1 1 -

Körsbär 11 16 119 29 -

12 10 1668 335 303 0,6

242 136 395 0,2

7 138 68 900 0,2

184 83 900 0,2

Källa: SLU INFO, EUROSTAT Crop. Prod. 4/94

Röjning av äppelträd Under 1995 röjdes 141 ha av svensk äppleodling med röjningsstöd från EU. Av mer än 40 sorter, som blev föremål för röjning, var Ingrid Marie med 34,19 ha och Aroma med 22,49 ha de största. Den röjda arealen motsvarar 7,8% av den totala svenska arealen, beräknat

5

på uppgifter från trädgårdsräkningen 1994. Ett nytt röjningsstöd för äpple och även päron har införts 1998 och Sverige har tilldelats 40 ha. Hela denna areal har röjts med ett bidrag på 43 293 kr/ha.

Skörd Som framgår av nedanstående tabell varierar fruktskörden mycket mellan olika år, beroende bl.a. på väderförhållanden. I början av 90-talet orsakade frost i blomningen dåliga skördar under flera år.

Tabell 2.2: Skörd totalt i ton. Avser företag med minst 0,3 ha frilandsodling Fruktslag Äpple Päron Plommon Körsbär

1984 1987 1990 1993 1996 23 917 15 647 16 768 17 562 17 053 4 279 1 853 2 956 2 593 1 281 1 271 530 584 503 557 56 34 20 54 77

EG 12 1994 8 235 000 2 461 000 ca 604 000 ca 454 000

Källa: SLU INFO, EUROSTAT Crop. Prod. 4/94

2.1.2

Bärodling

Jordgubbsodlingen upptar den största arealen inom svensk bärodling och har ökat arealmässigt med 51 % mellan 1984-1996. Svarta vinbär intar i detta avseende en andra plats. Arealen har dock minskat med 36 % sedan 1984. Totalt har bärodlingen ökat de senaste tio åren.

Lokalisering av jordgubbsodlingen Jordgubbsodlingen är ganska jämnt spridd över hela landet. Den största delen av densamma finns dock i Skåne, Blekinge och Småland.

Tabell 2.3: Jordgubbsodlingens omfattning 1996 i ha efter indelning av länen i 5 distrikt. Avser företag med minst 0,3 ha frilandsodling Distrikt 1 Malmöhus, Kristianstads, Blekinge Distrikt 2 Kronobergs, Kalmar, Jönköpings, Östergötlands Distrikt 3 Hallands, Göteborgs & Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands Distrikt 4 Örebro, Södermanlands, Gotlands, Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs Distrikt 5 Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens, Norrbottens Hela riket

6

914 625

607

587

217

2950

EG 12 1992 % av EG:s

41 700 6,2

Källa: SLU INFO, EUROSTAT Crop. Prod. 4/94

Skörd Tabell 2.4: Skörd totalt i ton för bär. Avser företag med minst 0,3 ha frilandsodling Bärslag Jordgubbar Hallon Svarta vinbär

1984 8 828 99 1 671

1987 1990 1993 1996 9 114 8 156 11 071 11 700 110 99 123 121 1 179 753 854 798

EG 12 1992 652 900 5400 s,r,v192 100

Källa: SLU INFO, EUROSTAT Crop. Prod. 4/94

2.1.3

Grönsaksodling på friland

Grönsaksodlingen på friland omfattade 6412 ha 1984, 5790 ha 1990, 6257 ha 1993 och 6572 ha 1996. Det har alltså inte skett någon drastisk förändring med avseende på den totala odlade arealen under de gångna 10 åren. Under samma period har antalet företag minskat från 2448 till 1424 och den odlade arealen per företag har ökat från 2,62 ha till 4,60 ha, en tydlig indikation på att utvecklingen gått mot färre och större brukningsenheter.

Morotsodlingen upptog 1996 nästan 30% av den totala arealen. Andra arealmässigt stora kulturer var lök, isbergssallat och vitkål.

Lokalisering Hälften av grönsaksarealen återfinns i södra Sverige. Resten av arealen är tämligen jämnt fördelad på mellersta, västra och östra delarna av landet. I norra Sverige finns endast 2% av grönsaksarealen. Södra Sverige är dominerande beträffande odlingen av bl.a. purjolök, rödbetor, blomkål och isbergssallat. Morötter odlas med undantag för distrikt 5 i stor omfattning över hela landet.

Tabell 2.5: Grönsaksodlingens omfattning 1996 i ha efter indelning av länen i 5 distrikt. Avser företag med minst 0,3 ha frilandsodling Distrikt 1 Malmöhus, Kristianstads, Blekinge Distrikt 2 Kronobergs, Kalmar, Jönköpings, Östergötlands Distrikt 3 Hallands, Göteborgs & Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands Distrikt 4 Örebro, Söderml., Gotlands, Stockholms, Uppsala, Västml. Kopparbergs, Gävleborgs Distrikt 5 Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens, Norrbottens

3 425

52%

1 007

15%

958

15%

1 057

16%

125

2%

7

Hela riket

6 572

100%

Källa: SLU INFO

Skörd Tabell 2.6: Skörd i ton. Avser företag med minst 0,3 ha frilandsodling Växtslag Morot Lök Vitkål Rödbeta Isbergssallat Gurka Kålrot Blomkål Salladskål Purjo

1984 61 520 21 664 34 037 12 633 5 879 7 997 5 514 3 507 2 673

1987 55 461 11 144 17 556 8 493 5 821 1 649 6 125 4 411 3 429 1 908

1990 73 485 22 292 19 120 11 284 9 356 10 419 5 929 4 682 3 737 2 492

1993 80 349 23 999 23 829 11 609 10 071 7 737 6 173 4 708 4 141 2 382

1996 87 308 23 541 22 063 12 389 12 810 11 931 7 201 6 150 2 968 2 960

Källa: SLU INFO

2.1.4

Grönsaksodling i växthus

Arealen för gurka har ökat med 33 000 m2 från 1990-1996 . Arealen för tomat har under samma tid minskat med ca 71 000 m2 . Dessa två växtslag dominerar grönsaksodlingen i växthus. Sallatsodlingen är också en betydande växthuskultur som har ökat starkt under senare år.

Lokalisering Odlingen av tomat och gurka är i första hand lokaliserad till södra Sverige och framför allt till Skåne och Blekinge. Även i Halland, Östergötland och på Gotland finns stora växthusarealer med gurka och tomat. Gurk- och tomatodlingarna omfattar ofta större arealer än andra växthuskulturer och mer än 60% av arealen återfinns i odlingar med mer än 5000 m2 växthusyta.

8

Tabell 2.7: Omfattningen av odlingen av gurka och tomat 1996 efter indelning av länen i 5 distrikt. Avser företag med minst 200 m2 växthusyta.

Distrikt Distrikt 1 Malmöhus, Kristianstads, Blekinge Distrikt 2 Kronobergs, Kalmar, Jönköpings, Östergötlands Distrikt 3 Hallands, Göteborgs & Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands Distrikt 4 Örebro, Söderml. Gotlands, Stockholms, Uppsala, Västml.

Kopparbergs, Gävleborgs Distrikt 5 Västernorrl. Jämtlands, Västerbottens, Norrbottens Hela riket

Tomat m2 377 546

Gurka m2 422 527

53 195

To % Gu % 64

74

33 917

9

6

62 045

50 495

11

9

66 413

48 437

11

8

30 205

14 512

5

3

589 404

569 888

100

100

Källa: SLU INFO/Trädgård rapp. 384/1995

Skörd Tabell 2.8: Skörd i ton. Avser företag med minst 200m2 växthusyta Växtslag tomat gurka melon sallat, 1000 st

1984 12 559 16 859 159 7 657

1987 15 542 18 001 305 9 614

1990 17 877 18 129 118 11 026

1993 18 889 20 045 114 14 243

1996 18 209 20 537 180 7 125

Källa: SLU INFO

Produktivitet Utveckling av nya odlingsmetoder och högt avkastande sorter gör att skördarna per ytenhet av gurka och tomat blir allt större.

Tabell 2.9: Avkastning kg/m2 Växtslag Tomat Gurka Melon

1984 19,2 31,2 3,6

1987 22,7 32,5 9,2

1990 27,1 33,8 4,9

1993 29,6 33,9 5,7

1996 30,9 36,0 4,6

Källa: SLU INFO

9

2.2

Utrikeshandel

2.2.1

Färsk frukt

1996 importerades färsk och kyld frukt inkl bär nötter och torkad frukt för 3 568 miljoner SEK. Jämfört med 1994 är detta en ökning med 1,8 %. 1994 importerades färsk och kyld frukt inkl. bär för 3 503 miljoner SEK. Cirka 50% av den totala importen kom från EU-15 1996. Andelen från EU har ökat sedan EU-medlemskapet. Vad gäller citrusfrukter var vår viktigaste handelspartner Spanien. Importen av äpplen och päron kom till övervägande delen från Frankrike.

Tabell 2.10: Svensk import av vissa färska frukter under åren 1990-1994,19961997, 1000-tal ton.

Produkt Apelsiner Äpplen, päron Jordgubbar Vindruvor Totalt (färsk, kyld frukt o.bär m.m.)

1990 77,0 121,7 2,7 21,7 497,6

1991 77,4 129,9 3,7 24,8 533,9

1992 74,1 106,4 3,6 25,9 521,6

1993 77,0 119,5 3,0 26,3 512,9

1994 78,8 123,6 3,7 24,6 533,8

1996 65,1 116,2 5,3 27,5 485,9

1997 69,4 124,7 5,8 23,4 499,6

Källa: Utrikeshandelsstatistiken (SCB)

Exporten av färska frukter är mycket liten och utgör endast en bråkdel av den totala exporten av jordbruksvaror. Exporten 1996 uppgick till 191 miljoner SEK. Exporten har ökat efter EU-medlemskapet. 1994 uppgick exporten till 73 miljoner SEK. Sveriges exporterar framförallt till Finland Norge, och Danmark.

Tabell 2.11: Svensk export av vissa färska frukter under åren 1990-1994, 19961997, 1000-tal ton.

Produkt Apelsiner Äpplen, päron Jordgubbar Vindruvor Totalt

1990 1,1 2,8 0 0,1 6,9

1991 0,6 1,3 0 0,06 4,6

1992 0,3 1,4 0 0,06 4,5

1993 0,7 1,9 0,03 0,1 5,7

1994 0,7 1,9 0,07 0,2 6,0

1996 0,4 1,8 0,15 0,26 5,2*

1997 1,2 1,7 0,3 0,3 6,4*

Källa: Utrikeshandelsstatistiken (SCB), * exklusive bananer

2.2.2

Färska grönsaker

Under 1996 importerades färska grönsaker för 1 977 miljoner SEK. Importen har ökat med 13 % sedan 1994 då färska och kylda grönsaker importerades till ett värde av 1 723 miljoner SEK. Ca 90% av importen kom 1996 ifrån EU-15, med Nederländerna som största leverantör följt av Spanien Tyskland och Italien.

10

Tabell 2.12: Svensk import av vissa grönsaker under åren 1990-1994, 1996-1997, 1000-tal ton Produkt Potatis Tomater Morötter Gurkor Totalt färska, kylda gröns aker

1990 15,3 18,6 6,9 19,1 191,8

1991 78,5 43,6 5,9 23,2 266,2

1992 59,2 48,2 3,5 21,2 254,6

1993 14,5 49,3 10,4 21,0 213

1994 40,6 50,3 7,4 21,5 244,4

1996 70,9 54,2 5,6 21,1 279,6

1997 29,6 57,7 5,7 22,1 241,6

Källa: Utrikeshandelsstatistiken (SCB)

Exporten av färska och kylda grönsaker gick ned efter EU-medlemskapet från 36 miljoner SEK 1994 till 30 miljoner SEK 1996. Cirka två tredje delar av exporten gick till EUländerna.

Tabell 2.13: Svensk export av vissa grönsaker under åren 1990-1994, 1996-1997, 1000-tal ton Produkt Potatis Tomater Morötter Gurkor Totalt färska, kylda grönsaker

1990 0,7 0 0,1 0,4 3,2

1991 0,9 0 0,5 0,4 4,1

1992 1,5 0 0,3 0,08 2,9

1993 2,1 0 0,4 0 3,9

1994 2,0 0 1,3 0,1 6,1

1996 1,6 0,1 0,07 1,0 6,3

1997 4,9 0,7 0,1 0,8 9,2

Källa: Utrikeshandelsstatistiken (SCB)

2.3

Prisutveckling

2.3.1

Producentledet

I och med ett svenskt EU-medlemskap per den 1 januari 1995 blev trädgårdssektorn en jordbruksreglerad sektor och ingår därmed sedan årsskiftet i olika indexmätningar.

Avräkningsprisindexet nedan ger en bild av hur producentpriserna har utvecklats månadsvis med 1990 som bas efter EU-medlemskapet.

11

Tabell 2.14: Avräkningsprisindex för köksväxter per månad 1995-1997 (1990=100) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

1995 90,1 110,9 106,3 126,6 109,4 107,4 119,5 114,2 107,8 98,1 86,5 88,4

1996 90,9 106,1 106,6 126,4 116,7 104,8 128,7 110,3 98,4 93,7 74,9 87,1

1997 89,7 107,2 105,3 128,7 111,6 117,1 116,6 117,6 115,1 95,9 84,1 85,1

Källa: Prisindex på jordbruksområdet, Livsmedelsekonomiska samarbetsnämndens indexgrupp

Tabell 2.15: Avräkningsprisindex för frukter och bär per månad 1995-1997 (1990=100) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

1995 63,8 63,8 63,8 63,8 63,8 73,3 74,6 155,0 127,1 115,2 91,4 86,6

1996 75,8 75,8 75,8 75,8 75,8 86,2 60 91,3 136 129,7 88 76,9

1997 82,2 82,2 82,2 82,2 82,2 102,6 71,7 95,1 143,8 132,2 95,0 92,5

Källa: Prisindex på jordbruksområdet, Livsmedelsekonomiska samarbetsnämndens indexgrupp

Tabell 2.16: Avräkningsprisindex för trädgårdssektorn totalt per månad 19951997 (1990=100) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

1995 107,3 114,7 108,9 111,6 102,8 102,7 96,7 107,0 101,4 95,3 93,4 103,8

1996 107,8 112,8 106,6 112,0 106,9 103,6 102,9 100,4 99,8 97,4 87,6 101,2

1997 93,3 111,4 108,3 114,6 108,0 111,7 93,8 88,7 108,5 97,8 94,4 102,1

Källa: Prisindex på jordbruksområdet, Livsmedelsekonomiska samarbetsnämndens indexgrupp

12

Eftersom färsk frukt och färska grönsaker är beroende av säsongen tillämpas inom EU en särskild metod med månadskorgar. För vardera gruppen färsk frukt och färska grönsaker fastställs 12 månadskorgar. Sammansättningen av korgarna varierar varje månad. Vissa produkter som marknadsförs hela året finns representerade i alla 12 månadskorgarna medan andra mera säsongsmässiga produkter endast ingår i några månadskorgar.

Användningen av korgmetoden medför att indextalen en viss månad inte bör jämföras med föregående månad utan med index samma månad föregående år.

2.3.2 Konsumentledet Generellt kan sägas att priserna på frukt och grönsaker sedan 1980-talet fram till årsskiftet 1996/97 inte stigit lika mycket jämfört med andra varugrupper inom livsmedelssektorn.

Enligt KPI har priserna på livsmedel sedan 1980 fram till och med årsskiftet 1996/97 stigit med 116 % medan priserna på frukt och grönsaker gått upp med 83 %. Vad beträffar andra varugrupper som mjölk, ost och ägg har dessa stigit med 138 %, fisk med 140 % och bröd med 130 %.

När det svenska gränsskyddet mot EU-länderna upphörde i.o.m medlemskapet förväntades ett högre konkurrenstryck från bl.a. Danmark och Holland. Samtidigt skulle svenska producenter kunna konkurrera på EU:s inre marknad utan att möta gränsskydd.

Prisnivån på de svenska produkterna skulle då starkt påverkas av prisnivån i främst de viktigaste konkurrentländerna.

Priserna på färsk frukt och grönsaker steg kraftigt under de första månaderna av 1995, för att sjunka under andra halvåret. De totala livsmedelspriserna steg med 0,9 % under december 1994 till december 1995. Konsumentpriserna på färska frukter och grönsaker sjönk under motsvarande period med 5 %. Studeras prisutvecklingen på längre sikt på enskilda produkter kan konstateras att priserna på grönsaker sjunkit med undantag av slanggurka, isbergssallat och paprika. Prisökningen på isbergssallad skulle kunna härledas till en dålig säsong. Prisökningen på paprika är något osäker eftersom konsumentprisindex väljer att 1997 mäta priset på paprika istället som tidigare pris uppdelat på röd och grön paprika. Vad beträffar frukter har priserna ökat på vissa frukter såsom på äpplen bananer och kiwi. Även på apelsiner och citroner har priserna ökat vid mätningar i december.

Kraftiga prisökningar har skett på bananer och kiwi.

13

Tabell 2:17: Utveckling av konsumentprisindex 1994-1997, %-uell ändring PRODUKT

Potatis, paketerad Morötter, tvättade Vitkål Gul lök Tomater Slanggurka Päron Äpplen, gröna Apelsiner Bananer Isbergssallad Salladskål Paprika, grön Avocado Kiwi Blomkål Purjolök Champinjoner, färska Småcitrus Citroner Morötter, otvättade Röd paprika Honungsmelon Potatis, lös vikt Äpplen röda

FÖRÄNDRING DEC.94DEC.95 -1,39 -11,26 -32,45 -27,04 -25,17 +1,65 +1,71 +5,76 +20,42 +9,06 -18,77 -4,05 -15,16 -17,77 +5,01 +8,63 +0,01 -11,79 -4,9 +30,45 -7,9 -21,31 -10,33 +3,64 -2,54

FÖRÄNDRING DEC 95-DEC 96

FÖRÄNDRING DEC 96-DEC 97

FÖRÄNDRING DEC 94-DEC 97

-21,38 +10,67 -2,02 - 23,91 +18,13 +9,04 +0,94 - 2,72 - 0,18 + 3,19 +0,85 -17,76 + 4,59 - 3,63 - 4,15 - 17,87 -21,61 -17,33 + 8,94 -17,12 +3,13 +7,52 +15,26 -24,32 statistik saknas

-2,17 +3,77 +7,30 +24,00 -4,59 -5,90 -0,42 +0,73 -12,29 +18,95 +39,74 +24,62 +23,18 +14,38 +22,57 +9,12 +9,09 +1,67 -10,41 -5,16 -1,66 +23,18 -9,09 -5,78 statistik saknas

- 24,15 +1,91 - 28,98 -31,16 -15,66 +4,3 +2,23 +3,63 +5,43 +33,86 +14,48 -1,66 +9,3 -9,36 +23,37 -2,65 -14,48 -25,86 -7,19 +2,54 -6,62 +4,2 -14,75 -34,66 statistik saknas

FÖRÄNDRING JUN.94-JUN.95 +54,4 -9,27 +9,06 +11,08 -6,06 -13,91 +1,95 +13,66 +17,86 +23,69 -26,07 -27,90 -3,89 +11,73 -25,68 -17,90 +1,73 -3,85 +32,22 -0,46 +14,88 -2,25 statistik saknas statistik saknas

FÖRÄNDRING JUN 95-JUN 96 -28,99 +1,60 -7,25 -48,39 -10,76 -16,46 -8,94 -10,27 -23,2 +2,38 -4,48 -24,30 -35,27 +18,46 -30,23 -18,08 -18,52 +4,39 -2,41 -0,51 -26,78 -9,82 statistik saknas statistik saknas

FÖRÄNDRING JUN 96-JUN 97 -17,86 -1,76 -23,9 +1,53 +3,92 +10,31 -3,54 +4,87 +4,43 -7,38 +56,60 +38,60 +48,76 -7,80 +13,50 -7,86 -12,34 +7,85 -21,38 +0,44 -35,32 -1,42 statistik saknas statistik saknas

FÖRÄNDRING JUN 94-JUN 97 -9,90 -9,41 -23,00 -41,79 -12,89 -20,67 -10,45 +6,96 -5,52 +17,3 +10,58 -24,35 -7,46 +22,04 -41,14 -38,03 -27,33 +8,24 +1,44 -0,53 -45,60 -13,10 statistik saknas statistik saknas

Källa: SCB:s KPI PRODUKT Potatis, paketerad Morötter, tvättade Vitkål Gul lök Tomater Slanggurka Päron Äpplen, gröna Apelsiner Bananer Isbergssallad Salladskål Paprika, grön Avocado Kiwi Blomkål Purjolök Champinjoner, färska Småcitrus Citroner Morötter, otvättade Röd paprika Honungsmelon Potatis, lös vikt Äpplen röda

Källa: SCB:s KPI

14

Orsakerna till att vissa frukter blivit dyrare är bl.a. vad gäller bananer EU:s bananreglering samt vad beträffar äpple och kiwi tredjelandsimporten blivit dyrare p.g.a EU:s högre gränsskydd mot tredje land. Därutöver kan EU:s borttagande av exportsubventioner för EU-länder (vid export till Sverige) genom Sveriges EU-medlemskap också spela en roll vad beträffar äpplen och citrusfrukter.

Vad gäller grönsaker så sker handeln huvudsakligen mellan EU-länderna och borttagandet av det svenska gränsskyddet samt ökad konkurrens från EU-länderna har medfört en prispress på vissa produkter. Vad gäller tomater har en prispress skett delvis p.g.a att tillgången inom EU är större samt att även förmånsbehandlad tredjelandsimport konkurrerar på EU-marknaden.

I diagrammen nedan ges en översiktlig bild av hur utvecklingen för vissa produkter har varit under 1990-1995.

Diagram 2.1: Konsumentprisindex för gruppen färska frukter, grönsaker och bär per månad under perioden 1990-1997 (Dec 1990=100).

KPI, Färska frukter grönsaker och bär 160

150

140

1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997

130

120

110

100

90

80 Jan

Feb

Mar

Apr

Maj

JUn

Jul

Aug

Sep

Okt

Nov

Dec

15

Diagram 2.2: Konsumentprisindex för tomater per månad under perioden 1991-1997 (Dec 1990=100).

KPI, Tomater 140

130

120

110 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997

100

90

80

70

60

50 Jan

Feb

Mar

Apr

Maj

Jun

Jul

Aug

Sep

Okt

Nov

Dec

Diagram 2:3: Konsumentprisindex för grön paprika per månad under perioden 1991-1997 (Dec 1990=100).

KPI, Paprika 210 200 190 180 170 160 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997

150 140 130 120 110 100 90 80 70 60 50 Jan

16

Feb

Mar

Apr

Maj

Jun

Jul

Aug

Sep

Okt

Nov

Dec

Diagram 2.4: Konsumentprisindex för apelsiner per månad under perioden 1991-1997 (Dec 1990=100).

KPI, Apelsiner 190 180 170 160 150 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997

140 130 120 110 100 90 80 70 Jan

Feb

Mar

Apr

Maj

Jun

Jul

Aug

Sep

Okt

Nov

Dec

Diagram 2.5: Konsumentprisindex för äpplen per månad under perioden 19911997 (Dec 1990=100).

KPI, Äpplen 130

120

110 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997

100

90

80

70

60 Jan

2.4

Feb

Mar

Apr

Maj

Jun

Jul

Aug

Sep

Okt

Nov

Dec

EU:s marknadsreglering av färska frukter och grönsaker

Marknaden för färska frukter och grönsaker ingår som en del i EU:s jordbrukspolitik.

Ansvaret för systemet är uppdelat enligt följande:

17

EU-rådet är ansvarigt för grundförordningarna inom sektorn och för förändringar av dessa.

Särskilt har rådet ansvar för beslut som vilka produkter som skall omfattas av kvalitetsregler, för fastställande av årliga bas- och uppköpspriser och för fastställande av marknadsstöd till citrusmarknaden.

EU-kommissionen, som arbetar med stöd av förvaltningskommittén för färska frukter och grönsaker, är ansvarig för detaljregler som fullföljer Rådets allmänna beslut om begränsning av marknadsår. Den är också ansvarig för stöd och minipriser för apelsiner och citroner för beredning, hanteringen av exportbidrag, för detaljerade kvalitetsregler och för den allmänna styrningen av marknaden för färska frukter och grönsaker.

Reglerna för marknadsordningen finns i EEG:s rådsförordningar 2200/96 om den gemensamma organisationen av marknaden för frukt och grönsaker samt 2202/96 om att inrätta ett system med stöd till producenter av vissa citrusfrukter. Den förstnämnda är uppdelad på 7 avsnitt med bestämmelser inom följande områden: • klassificering av produkter • producentorganisationer • branschorganisationer och branschavtal • intervention • handel med tredje land • tillsyn på nations-och gemenskapsnivå • allmänna bestämmelser En närmare beskrivning av reglerna inom respektive område presenteras nedan.

2.4.1

Klassificering av produkter-kvalitetsnormer

EU har kvalitetsnormer för 35 frukter och grönsaker. Normerna omfattar en lista med minimikrav som måste uppfyllas för att produkterna skall få saluföras samt regler för storlekssortering, märkning och presentation. Listan med minimikrav innehåller bl.a. krav på att produkterna skall vara hela, rena, praktiskt taget fria från skadedjur och skador orsakade av dessa, fria från röta och ha ett mognadsstadium (alt. utvecklingsstadium) lämpligt för konsumtion eller som möjliggör frammognad till ätmognad.

Vid upprättande av kvalitetsnormer utgår EU från de normer som skapats i FN. Ändringar i regelverken måste dessutom harmoniseras för att inte skapa tekniska handelshinder. Syftet med EU:s normer är, förutom att underlätta handeln och främja insynen i marknaden, även att få bort produkter av otillfredsställande kvalitet från marknaden. Vid intervention krävs dessutom överensstämmelse med kvalitetsnormer för att motverka att produkter av undermålig kvalitet omfattas av åtgärden.

Tillämpning av normerna är obligatorisk inom EU samt vid import till och export från EU och det är innehavaren som är ansvarig för att produkterna överensstämmer med normerna. Försäljning av egna produkter på den egna gården (gårdsförsäljning) omfattas emellertid inte av kravet på överensstämmelse med normerna.

18

2.4.2

Producentorganisationer (PO)

Syftet med producentorganisationer är att stärka producenternas ställning på marknaden vilket på sikt kan ge högre och stabilare avräkningspriser till producenterna. Målet för producentorganisationerna är att arbeta för: 1. att utbud och efterfrågan korresponderar, 2. att anpassa utbudet mot den kvalité konsumenterna efterfrågar, 3. att främja koncentrationen av utbudet för att möta koncentrationen i handeln som blir allt starkare, 4. att främja avyttring av medlemmarnas produkter, 5. att minska produktionskostnader samt att stabilisera producentpriserna 6. att främja odlings- och produktionsmetoder och en avfallshantering som är miljöenlig.

För att stimulera till bildande av producentorganisationer lämnar EU ett stöd till erkända producentorganisationer under förutsättning att de lämnat in ett verksamhetsprogram som har godkänts av medlemsstaten. I verksamhetsprogrammet ska producentorganisationen ange de åtgärder som kommer att vidtas för att uppnå de mål som nämnts ovan. De ska även göra en ekonomisk uppskattning över de resurser som krävs för att säkerställa att kontroll av kvalitetsnormer, bestämmelser om växtskydd och att bestämmelser om högsta tillåtna resthalter iakttas.

De stöd som EU lämnar används för att inrätta en så kallad driftsfond. Driftsfonden finansieras till 50% genom faktiska ekonomiska bidrag från producenterna och till 50% av gemenskapsstöd baserat på de utgifter som faktiskt betalats ut. Taket för EU-stödet är satt till 4% av värdet för varje producentorganisations saluförda produktion och till 2% av samtliga producentorganisationers totala omsättning. Från 1999 ändras siffrorna till 4,5% och 2,5 %.

Driftsfonden är avsedd att finansiera verksamhetsprogrammet samt eventuella återköp av produkter från marknaden (återtaganden). (För ytterligare information se avsnittet 2.4.4 om återtag och intervention).

En sammanslutning av producentorganisationer som erkänts av den berörda medlemsstaten får i sina medlemsorganisationers ställe förvalta organisationernas driftsfonder och utarbeta och genomföra deras verksamhetsprogram.

En producentorganisation är en organisation bildad på initiativ av producenter, erkänd av medlemsstaten, som för producenternas räkning saluför de frukter och grönsaker som produceras av producenterna.

Producentorganisationer kan bildas med avseende på olika kategorier av produkter: 1. frukt och grönsaker 2. frukt 3. grönsaker 4. produkter avsedda för bearbetning 5. citrusfrukter 6. nötter 7. svamp

19

Flera krav ställs på en producentorganisation för att den ska bli erkänd bl.a. följande: • att producentorganisationen har bildats på eget initiativ av producenter, • att producentorganisationen uppfyller vissa fastställda mål t.ex. främjar koncentration av utbudet och avyttring av medlemmarnas produkter samt främjar odlings- och produktionsmetoder och en avfallshantering som är miljöenlig, • att producentorganisationen antar vissa fastställda regler i sina stadgar exempelvis skall stadgarna ålägga producenterna att sälja hela sin produktion genom producentorganisationen. Om producentorganisationen tillåter det får dock producenterna sälja högst 25% av sin produktion om det gäller producentorganisationer för frukt och grönsaker och högst 20% för andra typer av producentorganisationer, från sitt företag direkt till konsumenter för deras personliga bruk. Producenterna skall ge producentorganisationen de statistiska uppgifter som den begär samt betala de avgifter till organisationens driftsfond som organisationen bestämmer. Det ska också finnas regler så att producenterna demokratiskt kan revidera organisationen och dess beslut.

Medlemsstater kan på begäran av en producentorganisation under vissa omständigheter ge tvingande karaktär åt vissa regler för icke medlemmar i producentorganisationer, • att visa att producentorganisationen har ett lägsta antal producenter och att den producerar en lägsta mängd avsättningsbara produkter, • att producentorganisationen har en bokföringsmässig och budgetmässig förvaltning, • att det finns garantier för verksamhetens genomförande, effektivitet och varaktighet, • att producentorganisationen kan ge medlemmar tekniskt stöd om de vill införa miljöenliga odlingsmetoder, • att kunna ställa resurser till förfogande för lagring, förpackning och saluföring.

Nya producentorganisationer som inte har möjlighet utan en övergångsperiod att uppnå erkännande kan ansöka om att bli förhandserkända och få stöd för att konstituera sig.

2.4.3

Branschorganisationer och branschavtal

Det är frivilligt för medlemsstaten att erkänna branschorganisationer. Syftet med att erkänna branschorganisationer är att stimulera till bildande av organisationer som representerar en betydande del av de olika yrkeskategorierna inom frukt- och grönsakssektorn. Tanken är att dessa organisationer ska bidra till att förverkliga målen inom ramen för CAP genom att förbättra kunskapen om hur produktionen ska organiseras och hur produkterna ska presenteras och saluföras.

Med "branschorganisationer" avses varje juridisk person, som förenar företrädare för näringsverksamhet med anknytning till produktion och/eller saluföring och/eller bearbetning av produkter som omfattas av marknadsregleringen och som bl.a. sysslar med: • • • • • •

20

förbättra kännedomen om produktionen och marknaden, marknadsundersökningar, standardavtal, främjande av frukt och grönsaker, att förbättra produkters kvalité, att anpassa utbudet efter de preferenser som finns hos konsumenterna,

• att främja ekologiskt jordbruk och integrerad produktion, • att fastställa regler för produktion och saluföring, som är strängare än reglerna i gemenskapens eller i nationell lagstiftning.

Medlemsstater kan på begäran av en "branschorganisation" under vissa omständigheter ge tvingande karaktär åt vissa regler för icke medlemmar i branschorganisationer. Det är emellertid frivilligt för medlemsstater att erkänna "branschorganisationer".

2.4.4

Återtag och intervention

Syftet med återtag och intervention är att stabilisera producentpriserna på marknaden. Återtag sker genom att producentorganisationer eller sammanslutningar av dessa beslutar att inte saluföra produkter. Organisationerna har rätt att, inom vissa gränser, besluta hur mycket produkter som skall återtas och när. Alla produkter som omfattas av marknadsregleringen kan återtas under förutsättning att de uppfyller normerna. I det fall normer inte finns kan sådana fastställas av medlemslandet. Vid återtag skiljer man på produkter som finns, respektive inte finns, under bilaga II till Rådets Förordning 2200/96.

Produkter under bilaga II (blomkål, tomater, auberginer, aprikoser, persikor, nektariner, citroner, päron, bordsdruvor, äpplen, satsumas, mandariner, klementiner, apelsiner, meloner och vattenmeloner) är ur marknadssynpunkt känsliga produkter för gemenskapen och marknadsobalans förekommer ofta för dessa produkter. Syftet med reformen är att på sikt minska utgifterna för återtag.

Finansiering av återtag sker med hjälp av gemenskapsstöd samt med hjälp av den driftsfond som byggts upp inom ramen för verksamhetsprogrammet. Driftsfonden är till 50 % finansierad med stöd från EU och till 50 % finansierad av producenterna. I samband med återtag får driftsfonden användas för att finansiera återtag av produkter som inte finns under bilaga II till Rådets Förordning 2200/96 samt till beviljande av tillägg till gemenskapsersättning för återtagande av bilaga II-produkter. Återtag av bilaga-II-produkter finansieras till största delen utanför ramen för driftsfonder dvs med gemenskapsstöd. För bilaga-II-produkterna betalas av kommissionen ett fastställt gemenskapsstöd till producenterna i producentorganisationen i samband med återtag av produkterna (se tabell 2.18 nedan). Utöver detta stöd kan producentorganisationen bevilja ett tillägg till gemenskapsstödet via driftsfonden. Medlemsstaten fastställer stödnivån för icke-bilaga-II produkter samt tillägget till bilaga II-produkter. Tilläggsbeloppet som fastställs av medlemsstaten får sammantaget med gemenskapsstödet inte överskrida gränsen för högsta återköpspris som gäller för regleringsåret 1995/96. Återköpspriser för regleringsåret 1996/97 presenteras i tabell 2.19 nedan.

21

Tabell 2.18: Gemenskapsstöd för återköp (ecu/100 kg) Regleringsår Blomkål Tomater Äpplen Vindruvor Aprikoser Nektariner Persikor Päron Auberginer Meloner Vattenmeloner Apelsiner Manda-riner Klemen-tiner Satsumas Citroner

1997/1998 1998/1999 1999/2000 2000/2001 2001/2002 fr.o.m.

2002 9,34 8,88 8,41 7,94 7,48 7,01 6,44 6,12 5,80 5,47 5,15 4,83 10,69 10,32 9,94 9,56 9,18 8,81 10,69 10,15 9,62 9,08 8,55 8,02 18,90 17,95 17,01 16,06 15,12 14,17 17,39 16,52 15,65 14,78 13,91 13,04 14,65 13,92 13,18 12,45 11,72 10,99 10,18 9,82 9,46 9,10 8,75 8,39 5,29 5,02 4,76 4,49 4,23 3,97 4,00 4,00 4,00 4,00 4,00 4,00 4,00 4,00 4,00 4,00 4,00 4,00 14,33 16,15 12,74 10,49 13,37

14,26 15,52 12,79 10,99 13,30

14,20 14,89 12,84 11,49 13,22

14,13 14,26 12,90 12,00 13,15

14,07 13,63 12,95 12,50 13,07

14,00 13,00 13,00 13,00 13,00

Tabell 2.19: Fastställda baspriser och återköpspriser för perioden 1996/97 Produkt Apelsiner, söta december januari februari mars april, maj Aprikoser juli Auberginer juli-okotober Blomkål juli augusti september oktober november december januari februari mars april Bordsdruvor augusti, september, oktober och november (120) Citron juli augusti september oktober november december januari februari mars april maj Klementiner december januari februari (1-15)

22

Baspris ECU/100kg

SEK/100kg

Återköpspris ECU/100kg

41,08 36,79 37,54 39,54 40,61

379,68 340,03 346,96 368,31 375,33

25,96 23,82 24,40 24,74 25,04

49,68

459,16

28,29

21,13

195,29

8,48

26,30 26,30 28,44 29,51 35,59 35,59 35,59 33,17 34,91 35,34

243,08 243,08 262,85 272,74 328,94 328,94 328,94 306,57 322,65 326,63

11,33 11,33 12,10 12,55 15,40 15,40 15,40 14,31 14,96 15,40

104,72 104,72 111,83 115,99 142,33 142,33 142,33 132,26 138,27 142,33

43,25

399,73

27,82

257,12

38,66

357,31

23,68

218,86

51,91 51,39 46,10 43,48 42,26 41,50 42,72 41,20 43,47 44,87 45,93

479,77 474,97 426,07 401,86 390,58 383,56 394,84 380,79 401,77 414,71 424,50

30,54 30,38 28,69 28,26 24,71 24,40 25,02 24,26 25,02 26,24 26,86

282,26 280,78 265,16 261,19 228,38 225,51 231,24 224,22 231,24 242,52 248,25

40,34 37,70 43,45

372,84 348,44 401,58

22,22 20,76 21,66

205,37 191,87 200,19

SEK/100kg 239,93 220,15 225,51 228,66 231,43 261,47 78,38

Mandariner november (16-30) december januari februari Nektariner juli-augusti Persikor juli-september Päron juli augusti september oktober november december januari-april Satsumas oktober (16-31) november december januari (1-15) Tomat¨ juli augusti september oktober november Äpplen augusti september oktober november december januari-maj

44,05 43,59 42,99 40,98

407,13 402,88 397,33 378,75

28,18 27,57 26,65 26,03

260,45 254,81 246,31 240,58 289,01

65,17

602,33

31,27

51,15

472,75

28,65

34,14 31,84 30,45 31,69 32,16 32,60 32,90

315,54 294,28 281,43 292,89 297,24 301,30 304,08

17,56 17,09 16,34 16,34 16,64 17,09 17,40

162,29 157,95 151,02 151,02 153,79 157,95 160,82

34,26 30,34 32,95 31,65

316,64 280,14 304,54 292,52

16,36 13,66 14,83 14,39

151,20 126,25 137,06 132,99

27,80 24,89 26,42 28,03 33,76

256,94 230,04 244,18 259,06 312,02

10,31 9,24 9,84 10,32 13,52

95,29 85,40 90,94 95,38 124,96

31,49 31,49 31,49 32,35 35,24 38,13

291,04 291,04 291,04 298,99 325,70 352,41

16,05 16,05 16,19 16,71 18,05 19,38

148,34 148,34 149,63 154,44 166,83 179,12

264,79

De svenska priserna gäller vid en ecu-kurs på 1 ecu= 9,24240

Det finns en viss begränsning i återköps- och interventionssystemet. Den ena begränsningen är kopplad till enskilda producentorganisationer och den andra till gemenskapsproduktionen av vissa produkter.

Begränsningen kopplad till enskilda producentorganisationer gäller för alla produkter dvs både för bilaga II-produkter och ickebilaga II-produkter. Endast en viss del av produktionen får återtas varje regleringsår, 50 % regleringsåret 1997/98 med gradvis reducering varje regleringsår ned till 10 % regleringsåret 2002/2003. Endast en viss del av driftsfonden får användas för återköp, 60 % från det år producentorganisationen får sitt första verksamhetsprogram godkänt med gradvis reducering 5 %-enheter varje regleringsår ned till 30 % det sjunde regleringsåret efter att producentorganisationen får sitt första verksamhetsprogram godkänt. Undantag från reglerna vad beträffar återköp finns för meloner och vattenmeloner, citrusfrukter samt äpplen och päron. I tabell 2.20 visas tillåtna återköp i förhållande till en producentorganisations totala produktion.

23

Tabell 2.20: Tillåtna återköp i förhållande till en producentorganisations totala produktion, procent Produkt

1997/1998 1998/1999 1999/2000 2000/2001 2001/2002

Meloner och vattenmeloner Citrusfrukter Äpplen och päron Övriga

10

10

10

10

10

fr.o.m. år 2002 10

35

30

25

20

15

10

50

45

40

30

20

8,5

50

45

40

30

20

10

Begränsningen kopplad till gemenskapskompensationen är de interventionströsklar som fastställts för bilaga-II-produkter. Dessa produkter berörs ofta av allmänna och strukturella obalanser och kan ge upphov till en alltför stor kvantitet för återtagande. En sådan utveckling skulle kunna leda till budgetsvårigheter för gemenskapen. Därför fastställs interventionströsklar i förekommande fall varje regleringsår. Interventionsströsklarna för regleringsåret 1997/98 framgår av tabell 2.21. Ett överskridande av trösklarna får till följd att gemenskapsstödet för återtagande minskar följande regleringsår. Minskningen gäller dock inte regleringsåren därefter.

Tabell 2.21: Interventionströsklar Tomater Blomkål Äpplen Persikor Nektariner Meloner Vattenmeloner Bordsdruvor Citroner Apelsiner Satsumas Mandariner Klementiner

1997/98 360 000 ton 111 300 ton 387 300 ton 272 400 ton 89 800 ton 176 600 ton 197 400 ton 162 200 ton 93 500 ton 408 500 ton 23 300 ton 36 000 ton 133 400 ton

De återtagna produkterna skall användas så, att den normala avsättningen inte påverkas och så att hänsyn tas till miljön. Destruktion av frukt och grönsaker skall undvikas så långt som möjligt och därför ska produkterna i första hand användas till människoföda. EU ersätter transportkostnader i samband med välgörenhet och svarar även i vissa fall för sorterings- och förpackningskostnader.

24

2.4.5

Handel med tredje land

EU-länderna har gemensamma skyddstullar samt gemensam handelspolitik mot tredje land.

EU:s handelsavtal med tredje land samt det nyligen ingångna GATT-avtalet spelar stor roll för handelsstrukturens utseende. EU är världens största importör av färsk frukt, särskilt av äpplen och citrusfrukter. Även om importen utgör en relativt liten andel av unionens årliga behov, är den en betydande försörjningsfaktor för marknaden under icke säsong.

2.4.5.1 Gränsskydd och exportbidrag Jordbruksavtalet i GATT/ Uruguayrundan innebär åtaganden bl.a. på gränsskyddsdelen och exportbidragsdelen. Det nya avtalet började gälla den 1 januari 1995, men implementerades först den 1 juli 1995. Vad gäller gränsskyddsdelen innebär avtalet att vad gäller importavgifter, slusspriser, referenspriser etc ersattes dessa av fasta tullar. Undantag härför utgör frukt och grönsaker där gränsskyddet även fortsättningsvis i viss utsträckning kommer att vara rörligt. Rörligheten är dock enbart inom vissa fastlagda ramar och innebär i praktiken att EU:s möjligheter att fullt utnyttja sitt tarifferade gränsskydd begränsas. EU:s bundna gränsskydd innebär i flera fall att gränsskyddsnivån höjs jämfört med den 31 december 1994.

2.4.5.2

Ingångsprissystemet (kommissionens förordning (EG) nr 3223/ 94, reviderad genom 2933/ 95 och 1890/96) Till följd av GATT-överenskommelsen ersattes EU:s referensprissystem vid årsskiftet av det s.k. ingångsprissystemet. Implementeringen har successivt skett under 1995. Systemet omfattar följande produkter: tomater, gurka, kronärtskockor, zucchini, apelsiner, småcitrus, bordsdruvor, äpplen, päron, aprikoser, körsbär, persikor och plommon, se bilaga 2 sid.

41. Grundprincipen är att varje sändning skall respektera ingångspriset när den importeras till EU. Tullen består av två delar, en värdetull och en ecu-tull. Om importpriset är lika med eller överstiger ingångspriset skall enbart värdetull betalas. I övriga fall erläggs värdetull samt en differentierad ecu-tull beroende på ingångspriset.

Importören kan välja att tulldeklarera enligt tre metoder: enligt fakturavärdemetoden, baklängesräkningsmetoden eller schablonvärdemetoden. För att få fram ett schablonvärde rapporteras dagligen till kommissionen representativa importpriser. På basis av dessa räknar sedan kommissionen fram ett schablonvärde som dagligen publiceras i EGT (Europeiska gemenskapernas officiella tidning).

2.4.5.3

Exportbidragssystemet (kommissionens grundförordningar (EG) nr 2190/ 96 En viktig del i GATT/UR-uppgörelsen var att de kvantiteter varor inom varje produktområde som kan exporteras med exportbidrag begränsas. Vidare maximeras för varje produktområde de totala belopp som kan utbetalas för exportbidrag. För flera produktområden medför GATT-åtagandena att EU:s subventionerade export måste minska. Förvaltningskommittén för färska frukter och grönsaker lade under våren/ sommaren 1995 fast riktlinjerna för den administrativa hanteringen.

Exportbidragssystemet för färska frukter och grönsaker infördes den 1 juli 1995. Systemet omfattar följande produkter: tomater, skalad mandel, hasselnötter med skal, skalade hasselnötter, valnötter med skal, apelsiner, klementiner, monreales, satsumas, mandariner, tangariner, andra citrushybrider, citroner, limefrukter, bordsdruvor, äpplen samt persikor och nektariner. Bidrag och kvantiteter fördelas och fastställs för 6 perioder under ett 25

GATT-år vilket löper mellan den 1 juli till den 30 juni. Produkterna måste uppfylla de gemensamma normerna som gäller för frukt och grönsaker (se avsnitt 2.4.1 Klassificering av produkter).

Exportbidragssystemet ändrades den 14 november 1996. Bakgrunden till ändringen var att kommissionen ville skapa en öppenhet i systemet. Det gamla systemet som använts sedan 1995 löper därför på prov parallellt med ett nytt system (A2-systemet). Det nya systemet bygger på ett slags anbudsförfarande som differentieras med avseende på destination.

Tanken är att bidraget ska anpassas till det behov av bidrag som finns på marknade dvs att exportörerna inte ska få onödigt mycket bidrag. Systemet har fått kritik för det anses gynna de stora exportörerna.

Exportbidragssystemet innebär en valmöjlighet för exportören. Bidrag kan beviljas på grundval av en exportlicens som utfärdas enligt följande tre system.

2.4.5.4 A1-licenssystemet Exportören vet vid detta val hur mycket som lämnas i bidrag och för vilken kvantitet eftersom Kommissionen fastställer bidrag och kvantiteter för varje licensansökningsperiod.

En aktör kan inte ansöka om en kvantitet som är större än hälften av den kvantitet som fastställts för en produkt och destination. Systemet innebär en femdagars vänteperiod. En säkerhet motsvarande halva beloppet måste erläggas. Kommissionen gör varje dag beräkningar huruvida ansökningarna överstiger tillgänglig kvantitet. Om så är fallet sätter kommissionen en reduktionskoefficicent eller beslutar om att avslå ansökningarna.

Exportlicenser ställs ut den femte arbetsdagen följande ansökningsdag. Om en reduktionskoefficient fastställs så har exportören möjlighet att inom 10 arbetsdagar efter publiceringen återta sin ansökan och säkerheten frisläpps därmed.

2.4.5.5 A2-licenssystemet Exportören har i detta system endast tillgång till preliminära bidragssatser och kvantiteter.

De bidragssatser och kvantiteter som fastställs tjänar endast som vägledning. Exportören anger i licensansökan den minimibidragssats som den sökande begärt för att kunna genomföra exporten.Minimibidragssatsen får vara högst dubbelt så stor som den vägledande bidragssatsen. En aktör kan inte ansöka om en kvantitet som är större än hälften av den kvantitet som fastställts för en produkt och destination. Licensansökningarna skall åtföljas av säkerhet motsvarande det vägledande bidragsbelopp som gäller under ansökningsperioden. När ansökningsperioden löper ut fastställer kommissionen definitiv bidragssats.

2.4.5.6

B-licenssystemet - ett system med licens utan förutfastställelse av bidraget Här vet exportören i förväg varken kvantitet eller bidrag. De bidragssatser och kvantiteter som fastställs tjänar endast som vägledning. Inom 5 dagar efter faktisk export skall exportören ansöka om exportlicens. Efter varje exportperiod fastställer Kommissionen den definitiva bidragssatsen. Kommissionen undersöker också om de fastställda vägledande kvantiteterna överskrids. För att ta hänsyn till att årliga kvantiteter som fastställts i och med GATT-avtalet kan kommissionen fastställa en reduktionskoefficient för begärda kvantiteter.

26

Exportlicensen utfärdas den fjortonde dagen efter det att exportperioden för licenser för den perioden avslutats.

Exportbidragssystemet har inte tillfredsställt varken kommissionen, medlemsländerna eller exportörerna. Alla var vid implementeringen 1995 ense om att systemet skulle medföra stor administration.Trots revideringen 1996 är många fortfarande missnöjda med exportbidragssystemets utformning. Flera av medlemsländerna är missnöjda med A2systemet.

2.4.5.7 Principiella GATT-åtaganden Grundläggande bas för åtagandena inom exportstödsområdet är faktiskt utbetalade exportstöd under basperioden 1986-1990. Detta stöd skall under en sexårsperiod med början 1995 reduceras utgiftsmässigt med 36% och kvantitetsmässigt med 21%.

Nedan illustreras de kvantitativa nivåerna för tillåten export för EU-12 under perioden 1995 -2000. Kvantiteterna kommer under perioden att reduceras från 1 107 800 ton till 906 900 ton.

Diagram 2.6: GATT-bundna kvantiteter, EU-12 Färska frukter och grönsaker, kvantitetstak 1200

1000

1107,8 1067,6 1027,5 987,3

800

947,1

906,9

600 1000 ton 400

200

0 1995

1996

1997

1998

1999

2000

År

Nedan illustreras de GATT-bundna beloppsmässiga nivåerna för EU-12. Beloppen kommer under perioden att reduceras från 96,7 MECU ton till 65,9 MECU.

27

Diagram 2.7: GATT-bundna belopp, EU-12 Färska frukter och grönsaker, beloppstak 100 90 96,7 80

90,5 84,4

70

78,2

60

72,2 50

65,9

MECU 40 30 20 10 0 1995

1996

1997

1998

1999

2000

År

Till följd av ett utvidgat EU har GATT-taken och GATT-nivåerna justerats med hänsyn tagen till de nya medlemsländernas tidigare export. För färska frukter och grönsaker innebar detta en neddragning av såväl kvantiteter som nivåer. Kvantiteterna kommer under perioden att reduceras från 920 300 ton till 753 400 ton.

Diagram 2.8: GATT-bundna kvantiteter, EU-15, 1000-tals ton Färska frukter och grönsaker , kvantitetstak 1000 900 800

920,3

886,9 853,6

820,2

700

786,8

753,4

600 500 400 300 200 100 0 1995

1996

1997

1998

1999

2000

År

Nedan illustreras de reviderade GATT-bundna beloppsmässiga nivåerna för EU-15.

Beloppen kommer under perioden att reduceras från 77,6 MECU till 52,8 MECU, enligt nedan.

28

Diagram 2.9: GATT-bundna belopp, EU-15 Färska frukter och grönsaker, beloppstak 80 70

77,6 72,6 67,7

60

62,7 57,8

50

52,8 40 MECU 30 20 10 0 1995

1996

1997

1998

1999

2000

År

2.4.5.8 Handelsavtal med tredje land/ kvotarrangemang EU har en rad preferensarrangemang på trädgårdsområdet. I de flesta fall har EU sänkt gränsskyddet för en begränsad årlig kvantitet. Förmåner ges dels i bilaterala avtal, dels inom ramen för multilaterala överenskommelser. GSP-systemet (u-landspreferenser) inom tulltaxans kap 6 (Levande träd och andra levande växter; lökar, rötter o.d.; snittblommor och snittgrönt), 7 (Grönsaker samt vissa ätbara rötter och stam- eller rotknölar), 8 (Ätbar frukt samt ätbara bär och nötter; skal av citrusfrukter eller meloner) och 20 (Grönsaker, frukt, bär, nötter och andra ätbara växtdelar, beredda eller konserverade med ättika eller ättiksyra) är varumässigt mycket omfattande. Storleken på förmånerna är däremot inte alltid lika generösa. Total tullfrihet utan kvantitativa begränsningar ges i EG:s system endast för ett mindre antal produkter. Lomé-konventionen med de s.k. ACP-länderna (African, Carribean and Pacific) innehåller också en rad förmåner på trädgårdsområdet.

Genom Europaavtalen med Polen, Ungern, Tjeckien, Slovakien, Bulgarien och Rumänien medges tullnedsättningar inom såväl som utom ramen för kvoter. Arrangemangen är mycket omfattande.

Baltikum fick frihandelsavtal med EU under 1995. I avtalen ingår koncessioner för ett mindre antal trädgårdsprodukter.

Gentemot flera länder i Medelhavsområdet - Cypern, Egypten, Israel, Marocko, Malta, Tunisien och Turkiet- har EU sänkt sitt gränsskydd för begränsade kvantiteter för olika trädgårdsprodukter.

Som tabellen nedan visar är antalet koncessioner koncentrerade till Östeuropa och Medelhavsområdet. Det bör dock observeras att antalet förmåner inte behöver innebära att förmånerna i någon mening är generösa. Det har ju visat sig att sedan avtalen kom till har EU ökat sin export till dessa länder istället för tvärtom.

29

Tabell 2.22: Antalet kvoter inom frukt -och grönsaksområdet fördelat på ländergrupper

EUs importkvoter 120

100

80

60 Stycken 40

20

0

Öst ACP Norge Medelhavet Baltikum

GSP GATT Schweiz

ländergrupper

Europaavtalen och Medelhavsavtalen har omförhandlats som en följd av ett utvidgat EU. Kompensationsförhandlingar inom ramen för GATT-förhandlingarna har ägt rum med ett flertal länder tex. Australien, Nya Zealand samt Chile.

Tabell 2.23: EU:s GATT-kvoter Produkt Champinjoner Sötpotatis Bananer Apelsiner Citroner Juice

Kvantitet, ton 62 600 605 000 2 200 000 35 000 10 000 1 500

Tull 23% Tullfritt 75 ecu/ ton 2% resp. 10% 6% 13%

Källa: EU:s bindningslista

I och med EU-medlemskapet fick svenska importörer ta del av EU:s ingångna importkvoter. Rent generellt kan konstateras att Sverige hittills har utnyttjat kvoterna relativt

30

sparsamt. Det har visat sig vara svårt för svenska företag att utnyttja kvoterna i den mån de själva skulle velat p.g.a. regler som styr möjligheterna att importera inom kvoterna.

2.5

EU:s konsumtion och produktion av färska frukter och grönsaker

2.5.1

Produktion

Frukt och grönsaker upptar ca 4,3% av EU:s jordbruksareal och svarade 1995 för ca.

15% av värdet av EU-ländernas jordbruksproduktion. För vissa produkter föreligger ett produktionsöverskott. För att lösa problemet med överskott förekommer inom EU att produkter återköps från marknaden av producenterna (se avsnitt 2.4.4 om återtag och intervention). Kvantiteter av frukt och grönsaker som återtagits redovisas i tabell 2.24 nedan. Trots produktionsöverskottet är EU världens största nettoimportör av frukt och grönsaker med en import motsvarande 12 135 miljoner ECU 1995.

Tabell 2.24 Kvantiteter av frukt och grönsaker återköpta på marknaden i % av skörden Äpplen Päron Persikor Nektariner Bordsdruvor Aprikoser Apelsiner Mandariner Citroner Klementiner Satsumas Blomkål Tomater Auberginer

1992/93 16,1 6,3 24,8 30,6 0,1 3,3 10,0 1,8 5,2 4,2 1,1 6,2 2,0 0,0

1993/94 11,6 1,6 21,7 17,5 0,8 16,2 6,3 1,6 4,2 1,5 0,8 4,6 0,4 0,1

1994/95 6,8 3,4 22,7 21,4 1,2 8,8 7,8 2,5 1,0 3,4 0,1 13,5 0,4 0,1

Källa: Jordbruksläget i europeiska unionen, rapport 1994,1995 och 1996 Europeiska unionen

Under de senaste tio åren har produktionen av frukt och grönsaker ökat i betydelse sett till lantbrukssektorns värde. Det är framförallt i medelhavsländerna som frukt- och grönsaksproduktionen är av stor betydelse, men även i andra länder utgör produktionen av frukt och grönsaker en betydande andel av totala jordbruksproduktionen. Variationen uppgår från 21 % i Grekland och Spanien till ca 2 % i Danmark (se tabell 2:26 och 2:28).

Produktionen av citrusfrukter och äpplen utgör tillsammans närmare 60% av den totala produktionen av frukter. Konstateras kan att för samtliga färska frukter i tabellen nedan minskade produktionen under 1993 till följd av ogynnsamt väder.

31

Tabell 2.25: Produktion av ett urval av vissa frukter, 1000-tal ton Produkt Citrusfrukter

1985 8 082

1992 10 107

1993 8 853

1994 9 392

Äpplen Päron

7 433 2 579

11 131 2 500

8 832 2 527

9 052 2 762

Persikor

2 682

3 610

3 374

3 616

Nektariner

375

1 113

730

868

Aprikoser

587

640

546

621

Druvor

2 433

2 501

2 377

2 227

All frukt

29 711

36 044

32 756

statistik saknas

1995 statistik saknas

7827 statistik saknas statistik saknas statistik saknas statistik saknas statistik saknas statistik saknas

Källa: Jordbruksläget i europeiska unionen, rapport 1994 och 1996 Europeiska unionen

Om EU:s fruktproduktion jämförs med totala fruktproduktionen i tredje land kan konstateras att Italien är den femte största fruktproducenten i världen med 4,3 % av den totala produktionen och att Frankrike ligger på åttonde plats och Spanien på nionde plats med cirka 2-3 % av den totala produktionen vardera. Därefter kommer Grekland som nummer 21. EU producerar således cirka 10% av den totala världsproduktionen. Kina och Indien producerar 10 % av världsproduktionen vardera, Brasilien 8 % och USA 7 %.

Studeras enskilda produkter kan konstateras att för citrus är de största producenterna Brasilien 22 %, USA 16 %, Kina 10 % följt av Spanien 5 % och Italien med 4 %. Vad beträffar druvor svarar Italien för den största produktionen med 15 % av produktionen följt av Frankrike med 13 % och USA med 10 %. Den största äppleproduktionen finns i Kina som står för 30 % av världsproduktionen följt av USA och f.d. Sovjetunionen med vardera 10 % och Frankrike och Italien med 5% och 4%. Kina är också den största producenten av persikor och nektariner med en produktionsandel motsvarande 20 % följt av Italien som svarar för 16% av persiko- och nektarinproduktionen.

De största fruktproducerande länderna är Kina, Indien, Brasilien och USA. Vad beträffar exporten så ligger dock Spanien på första plats följt av Ecuador, USA, och Costa Rica.

Därefter kommer Italien på femte plats och Belgien på sjätte plats. Frankrike och Nederländerna ligger på tionde respektive elfte plats och Grekland på sextonde plats. De största produktionsländerna Kina, Indien och Brasilien är inte med bland de tjugo största exportländerna. Tillsammans svarar EU för 75 % av exporten av persikor och nektariner, 51 % av kiwi, 42 % av vindruvor, 40 % av äpplen, 38 % av citrus och 30 % av päron.

Spanien exporterar främst citrus och har ca 30 % av världsmarknaden jämfört med USA som har 14 % av världsmarknaden. Det stora producentlandet Brasilien exporterar främst juice. Italien exporterar både äpple, druvor, persikor och nektariner, kiwi och citrus. Italien svarar för 45 % av exporten av persikor och nektariner samt 30 % av exporten av kiwi och exporterar mer kiwi än vad Nya Zeeland gör. Belgien svarar för 6 % av exporten(reexport)av bananer men exporterar även citrus, äpplen och päron. Frankrike är en stor exportör av äpplen med 15 % på världsmarknaden jämfört med USA som har 12 %. Grekland svarar för 8 % av exporten av persikor och nektariner.

32

Tabellen nedan visar att fruktproduktionen inom EU har störst andel av jordbrukarnas intäkter i Spanien, Italien, Grekland, Belgien, Tyskland och Österrike.

Tabell 2.26: Fruktproduktionens andel av den totala produktionen 1995, baserat på värde Land Spanien Italien Grekland Belgien Tyskland Österrike Frankrike Portugal Luxemburg Nederländerna Finland Storbritannien Sverige Danmark Irland EU-15

% 6,6 6,5 6,2 5,2 5,2 4,2 3,8 2,7 2,0 1,7 1,6 1,6 0,8 0,5 0,4 4,3

Källa: Jordbruksläget i europeiska unionen, rapport 1994 och 1996 Europeiska unionen

Produktionen (ton) av färska grönsaker är 50% större än produktionen (ton) av frukt.

Tomatproduktionen utgör ca 30% av den totala grönsaksproduktionen.

Tabell 2.27: Produktion av ett urval grönsaker, 1000-tal ton Blomkål Tomater Aubergine Alla grönsaker

1985 1 903 13 985 534 43 712

1992 2 261 12 709 573 47 017

1993 2 344 12 640 583 47 539

Källa: Jordbruksläget i europeiska unionen, rapport 1994 och 1996 Europeiska unionen

Tabellen nedan visar att grönsaksproduktionen inom EU har störst betydelse för jordbrukarnas intäkter i Grekland, Spanien, Italien, Belgien, Portugal och Nederländerna.

33

Tabell 2.28: Grönsaksproduktionens andel av den totala produktionen 1995, baserat på värde Land Grekland Spanien Italien Belgien Portugal Nederländerna EU-15 Storbritannien Frankrike Finland Sverige Tyskland Österrike Irland Danmark Luxemburg

% 15,1 14,0 13,4 13,3 11,3 11,1 8,7 7,7 6,6 4,4 3,7 3,6 3,6 3,0 1,8 1,0

Källa: Jordbruksläget i europeiska unionen, rapport 1994 och 1996 Europeiska unionen

2.5.2

Konsumtionen

Europa är den största importregionen för färsk frukt och och svarade för hälften av världens fruktimport 1995. Enligt tabellen nedan är självförsörjning för färsk frukt ca 85% under 1992/93 samt 70% för citrusfrukter under samma period. Senare statistik saknas.

Tabell 2.28: Självförsörjningsgraden för EU-12 i % Färsk frukt ,exkl. citrusfrukt Citrusfrukt

1985/ 86 87 75

1992/ 93 85 70

Källa: Jordbruksläget i europeiska unionen, rapport 1994, Europeiska unionen

Vad gäller grönsaker ligger självförsörjningsgraden på över 100%.

Tabell 2.29: Självförsörjningsgraden för EU-12 i % Färska grönsaker

1985/ 86 107

1992/ 93 106

Källa: Jordbruksläget i europeiska unionen, rapport 1994, Europeiska unionen

2.6

EU:s internhandel för färska frukter och grön saker

EU har en betydande internhandel vad gäller färska produkter, se nedan. Huvudsakliga leverantörer är Spanien och Italien, medan Tyskland är en mycket viktig mottagare.

Vad gäller interhandeln för färska frukter exklusive citrusfrukter är handeln med äpplen mest betydande och utgjorde under 1995 ca 30 % av den interna handeln. Handeln med persikor och päron utgjorde drygt 20 % av internhandeln med frukter.

34

Tabell 2.30: Total handel med färska frukter (exkl. citrusfrukt), 1000-tal ton Internhandel Import Export

1985 3 168 1 014 623

1990 3 888 1 690 589

1991 4 284 2 237 654

1992 4 531 2 572 752

1993 4 404 2 171 1 011

1994 4 859 2 243 1 226

1995 5 139 5 279 1 014

Källa: Jordbruksläget i europeiska unionen, rapport 1994 och 1996 Europeiska unionen

Internhandeln vad gäller citrusfrukter bestod till 50 % av handel med apelsiner. Klementiner och citroner utgjorde ca 40 % av handeln.

Tabell 2.31: Handel med citrusfrukter, 1000-tal ton Internhandel Import Export

1985 1 872 1 419 685

1990 2 629 1 527 753

1991 2 511 1 636 864

1992 2 694 1590 930

1993 2 504 1 480 1 364

1994 2 784 1 609 1 563

1995 2 834 1 728 1 009

Källa: Jordbruksläget i europeiska unionen, rapport 1994 och 1996 Europeiska unionen

Av den totala handeln med färsk frukt inklusive citrusfrukter utgör citrusfrukter 36% av handeln, äpplen 20% och persikor och päron 12%. Även vad gäller grönsaker är interhandeln omfattande. Internhandeln med tomater uppgick 1995 till ca 20% av den totala internhandeln, medan blomkål och gurka endast utgjorde ca 15% av handeln.

Tabell 2.32: Total handel med färska grönsaker, 1000-tal ton Internhandel Import Export

1985 3 801 662 457

1990 4 639 886 634

1991 5 135 940 672

1992 5 438 875 799

1993 4 881 838 992

1994 5 550 1 019 1 151

1995 5 860 1 125 874

Källa: Jordbruksläget i europeiska unionen, rapport 1994, Europeiska unionen

2.7

EU:s import/export

Stapeldiagrammet nedan ger en bild av det som ovan framkommit att EU importerar betydligt mer än vad som exporteras. Särskilt tydligt är detta inom HS-kap 7 och 8.

Observera att siffrorna är från 1996.

35

Diagram 2.10: Import resp. export till/ från EU-15 år 1996, uppdelad per HS-kap, avser kvantitet i 1000-tal ton

10000 9000 8000 7000 6000 Import

5000

Export

4000 3000 2000 1000 0

6

7

HS-kap

8

20

HS-kap 6 (Levande träd och andra levande växter; lökar, rötter o.d.; snittblommor och snittgrönt) HS-kap 7 (Grönsaker samt vissa ätbara rötter och stam- eller rotknölar) HS-kap 8 (Ätbar frukt samt ätbara bär och nötter; skal av citrusfrukter eller meloner) HS-kap 20 (Grönsaker, frukt, bär, nötter och andra ätbara växtdelar, beredda eller konserverade med ättika eller ättiksyra)

För HS-kap 8 dvs färska frukter kan av stapeldiagrammet nedan utläsas att vad gäller kokosnötter (08.01), andra nötter (08.02), bananer (08.03), dadlar m.m. (08.04), vindruvor (08.06), äpplen/päron (08.08), annan frukt och bär (08.10), frukt samt bär och nötter (08.11 - 08.13) är importen större än exporten. Det är endast för citrusfrukter samt aprikoser/ nektariner som exporten överstiger importen.

36

Diagram 2.11: Import resp.export av färska frukter (HS-kap 08) till/ från EU 1996, avser kvantiteter i 1000-tal ton 4000

3500

3000

2500 Import Export

2000

1500

1000

500

0 801

802

803

804

805

806

807

808

809

810

811

812

813

814

HS-kap

Enligt cirkeldiagrammet nedan kan konstateras att 30% av den totala importen importerades under någon form av preferensarrangemang, där Medelhavsavtalen utgjorde nästa hälften av den importen. Det bör dock i detta sammanhang påpekas att avtalen med Östeuropa och Baltikum inte hade trätt i kraft under 1993. Till gruppen övrigt hör länder som t.ex. USA, Brasilien, Chile, Australien samt Argentina.

Diagram 2.12: Import av färska frukter (HS-kap 08) till EU-12 under 1993, ländergrupperad, avser kvantitet Öst 4% Medelhavet 14%

AVS 12%

Övriga 70%

Vad gäller exporten kan konstateras att till Östeuropa, Baltikum, ACP samt Medelhavsländerna gick ca 36% under 1993. Det bör liksom ovan pekas på det faktum att avtalen med Östeuropa och Baltikum inte hade trätt i kraft under 1993. Effekterna under 1994 resp 1995 torde uppvisa en annan procentuell länderfördelning än cirkeldiagrammet

37

nedan. Exporten inom gruppen övrigt riktades i huvudsak till Sverige, Finland, Österrike, Norge, Schweiz, Ryssland; USA samt Kanada.

Diagram 2.13: Export av färska frukter (HS-kap 08) från EU-12 under 1993, ländergrupperad, avser kvantitet

Östeuropa 33%

Medelhavet AVS 1% 1% Baltikum 1%

Övriga 64%

Enligt stapeldiagrammet nedan kan utläsas att EU är stor importör av torkade spritade baljväxter (07.13) samt maniok m.m. (07.14). Exporten är större än importen vad gäller potatis färsk eller kyld (07.01), kål (07.04), trädgårdssallat (07.05), morötter (07.06) samt andra grönsaker (07.09).

Diagram 2.14: Import resp. export av färska grönsaker (HS-kap 07) till/ från EU12 under 1996, 1000-tal ton 4000

3500

3000

2500 Import Export

2000

1500

1000

500

0 701

702

703

704

705

706

707

708

709

710

711

712

713

714

HS-kap

Av cirkeldiagrammet kan konstateras att för 1993 kom den betydande andelen av importen från andra länder än Östeuropa, Medelhavsländerna, ACP-länderna samt

38

Baltikum. Till gruppen övriga hör bl.a. USA, Kanada, Mexiko, Australien, Kina samt Argentina.

Diagram: Import av färska grönsaker (HS-kap 07) till EU-12 under 1993, avser kvantitet Östeuropa AVS 4% 1% Medelhavet 7%

Övriga 88%

Samma resonemang som ovan gäller här också. Exporten gick under 1993 i huvudsak till gruppen övriga, vilket innebär bl.a. EFTA-länderna, USA samt Kanada.

Diagram: Export av färska grönsaker (HS-kap 07) från EU-12 under 1993 ländergrupperad, avser kvantitet

Östeuropa 15%

Medelhavet 12%

Övriga 63%

AVS 10%

39

BILAGOR 2.8

BILAGA 1

Marknadsordningen för färska frukter och grönsaker omfattar följande produkter:

KN.NUMMER

VARUSLAG

0702 00 0703

Tomater, färska eller kylda Kepalök (vanlig lök), scharlottenlök, vitlök, purjolök och lök av andra Allium-arter, färska eller kylda Kål, blomkål, brysselkål, vitkål och liknande produkter av arten brassica, färska eller kylda Trädgårdsallat (Lactuca sativa) och cikoriasallat (Cichorium spp.), färsk eller kyld Morötter, rovor, rödbetor, havrerot (salsifi), rotselleri, rädisor och liknande rotfrukter, färska eller kylda Torkade druvor Gurkor, färska eller kylda Baljväxter och spritade baljväxtfrön, färska eller kylda Andra grönsaker med undantag grönsaker enligt 0709 60 91, 0709 60 95, 0709 60 99, 0709 90 31, 0709 9039 och 0709 90 60 Andra nötter, färska eller torkade även skalade, med undantag av arekanötter (betel nötter) och kolanötter enligt undernummer 0802 90 30 Mjölbananer, färska

0704 0705 0706 0707 00 0708 ur 0709 Ur 0802 0803 00 11 Ur 0803 00 90 0804 20 10 0804 30 00 0804 40 0804 50 00 0805 0806 10 21, 1029, 10 30, 1040, 1050, 1061, 1069 0807 0808 0809 0810 0813 50 31, 5039 1212 10 10

40

Mjölbananer, torkade Fikon, färska Ananas Avokado Guava, mango och mangostan Citrusfrukter, färska eller torkade Bordsdruvor, färska Meloner (inbegripet vattenmeloner) och papayafrukter, färska Äpplen, päron och kvittenfrukter, färska Aprikoser, körsbär, persikor (inbegripet nektariner), plommon och slånbär färska Andra frukter och andra bär, färsk Blandningar av enbart torkade nötter enligt nummer 0801 och 0802 Johannesbröd

BILAGA 2 Produkter som omfattas av ingångsprissystemet DEL A KN-nummer 0702 00 15 0702 00 20 0702 00 25 0702 00 30 0702 00 35 0702 00 40 0702 00 45 0702 00 50 0707 00 10 0707 00 15 ex 0707 00 20 ex 0707 00 25 ex 0707 00 30 0707 00 35 0707 00 40 0709 10 40 0709 10 10 0709 10 20 0709 90 71 0709 90 73 0709 90 75 0709 90 77 0709 90 79 0805 10 61 0805 10 65 0805 10 69 0805 10 01 0805 10 05 0805 10 09 0805 10 11 0805 10 15 0805 10 19 0805 10 21 0805 10 25 0805 10 29 0805 10 31 0805 10 33 0805 10 35 0805 20 31 0805 20 11 0805 20 33 0805 20 35 0805 20 37 0805 20 39 0805 20 13 0805 20 15 0805 20 17 0805 20 19 0805 30 30 0805 30 40 0805 30 20 0806 10 40 0805 10 50 0808 10 71 0808 10 73 0808 10 79 0808 10 92 0808 10 94 0808 10 98 0808 10 51 0808 10 53 0808 10 59 0808 10 61 0808 10 63 0808 10 69 0808 20 47 0808 20 51 0808 20 57 0808 20 67 0808 20 31 0808 20 37 0809 10 20 0809 10 30 0809 10 40 0809 20 39 0809 20 49 0809 20 59 0809 20 69

Produkt tomater

gurkor

kronärtskockor

zucchini

söta apelsiner, färska

Period för tillämpning 1 januari - 31 mars 1 - 30 april 1 - 14 maj 15 - 31 maj 1 juni - 30 september 1 - 31 oktober 1 november - 20 december 21 - 31 december 1 januari - sista februari 1 mars - 30 april 1 - 15 maj 16 maj - 30 september 1 - 31 oktober 1 - 10 november 11 november- 31 december 1 november - 31 december 1 januari - 31 maj 1 -30 juni 1 - 31 januari 1 - februari - 31 mars 1 april - 31 maj 1 juni - 31 juli 1augusti - 31 december 1 - 31 december

1 januari - 31 mars

1 - 30 april

1 -15 maj

16 -30 maj

klementiner mandariner (inkl. tangariner och satsumas, wilkings och liknanade citrushybrider

1 november - 31 december 1 januari - slutet av februari 1 november - 31 december

1 januari- slutet av februari

citroner

bordsdruvor äpplen

1 juni - 31 oktober 1 november - 31 december 1 januari - 31 maj 21 juli - 31 oktober 1 - 20 november 1 - 31 juli

1 augusti - 31 december

1 januari - 31 mars

1 april - 30 juni

päron

aprikoser

körsbär (utom surkörsbär)

1 - 15 juli 16 - 31 juli 1 augusti - 31 oktober 1 november - 31 december 1 januari - 31 mars 1 april 30 april 1 - 20 juni 21 - 30 juni 1 - 31 juli 21 - 31 maj 1 juni - 15 juli 16 - 31 juli 1 - 10 augusti

41

0809 30 21 0809 30 29 0809 30 31 0809 30 39 0809 30 41 0809 30 49 0809 40 20 0809 40 30

persikor och nektariner

11- 20 juni 21 juni - 31 juli 1 augusti - 30 september

plommon

11 - 30 juni 1 juli - 30 september

Gurkor, avsedda för bearbetning

1 - 15 maj 15 maj - 30 september 1 - 31 okotber 21 - 31 maj 1 juni - 15 juli 16 - 31 juli 1 - 10 augusti

DEL B ex 0707 00 20 ex 0707 00 25 ex 0707 00 30 0809 20 31 0809 20 41 0809 20 51 0809 20 61

Surkörsbär

Källa: Kommissionens förordning 2933/ 95, senast ändrad genom 1890/96

42

3

Bearbetade frukter och grönsaker

3.1

Varuomfattning

Bearbetade trädgårdsprodukter definieras som bearbetningar av köksväxter, frukt, bär och nötter enligt tulltaxans kapitel 7, 8 och 20. Med bearbetning menas att trädgårdsprodukterna har genomgått någon form av hållbarhetsförlängande behandling såsom djupfrysning, torkning, tillfällig konservering, helkonservering, syltning eller saftning.

Det är svårt att få fram exakta siffror för 1994 och bakåt på de produkter som ingår i EU:s reglering, särskilt när det gäller utrikeshandel, eftersom den svenska tulltaxan innan EU-inträdet skilde sig något från EU:s. Det är exempelvis svårt att urskilja bearbetningar av sockermajs och oliver, vilka inte omfattas av EU:s reglering för bearbetade produkter.

Följande kn- nummer omfattas: KN-NUMMER a) ex 0710

ex 0711

ex 0712

0804 20 90 0806 20 ex 0811 ex 0812 ex 0813

utom 0710 40 00 0710 80 10 0710 80 59 utom 0711 20 0711 90 10 0711 90 30 utom 0712 90 05 0712 90 11 0712 90 19 ex 0712 90 90

utom ex 0811 90 95 utom 0813 50 31 0813 50 39

BESKRIVNING Grönsaker(även ångkokta eller kokta i vatten), frysta, exklusive sockermajs, oliver och frukter av släktena Capsicum och Pimen ta.

Grönsaker tillfälligt konserverade, exklusive oliver, frukter av släktena Capsicum och Pimenta och sockermajs

Torkade grönsaker hela, i bitar, skivade, krossade eller pulvrise rade men inte vidare beredda, utom dehydratiserad potatis,ermajs sock och oliver.

Torkade fikon Torkade druvor Frukt, okokta, ångkokta eller kokta i vatten , frysta utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel Frukt, bär och nötter tillfälligt konserverade Frukt och bär, torkade utom frukt enligt 0801-0806 Blandningar av nötter eller av torkad frukt eller av torkade bär, utom bland ningar av enbart torkade nötter.

0814 00 00

Skal av citrusfrukter eller meloner, färska, frysta, torkade, eller tillfälligt konserverade

0904 20 10

Färsk eller torkad paprika, varken krossad eller malen

b) ex 0811 ex 1302 20

Frukt, okokt eller kokt i vatten eller ånga, fryst, med tillsats av socker eller annat sötningsmedel Pektinämnen, pektinater och pektater

43

ex 2001

utom 2001 90 20 2001 90 30 2001 90 40 2001 90 60 2001 90 65 ex 2001 90 96

2002 2003 ex 2004

ex 2005

ex 2006 00

ex 2007

ex 2008

2009

44

utom ex 2004 90 10 ex 2004 90 30 2004 10 91 utom 2005 70 2005 80 00 2005 90 10 2005 20 10 utom ex 2006 00 38 ex 2006 00 99 utom ex 2007 10 ex 2007 99 39 ex 2007 99 90 ex 2007 99 98 utom 2008 11 10 2008 91 00 2008 92 85 2008 99 91 2008 99 99 ex 2008 92 59 ex 2008 92 78 ex 2008 92 93 ex 2008 92 98 ex 2008 99 49 ex 2008 99 68 ex 2008 99 99 utom 2009 60 2009 80 m.m.

Grönsaker, frukt , bär , nötter och andra ätbara växtdelar, da bered eller konserverade med ättika eller ättiksyra, exklusive frukter av släktet Capsicum med undantag av paprika, sockermajs, jams, batater, palmhjärtan, oliver, vinblad och humleskott.

Tomater beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra.

Svampar och tryffel beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra.

Andra grönsaker beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, inte frysta, exklusive sockermajs, oliver och potatis i form av mjölgryn eller flingor Andra grönsaker beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, inte frysta, exklusive sockermajs, oliver , frukter av släktet Capsicum och Pimienta och potatis i form av mjölgryn eller flingor

Frukt, bär, nötter, fruktskal och andra växtdelar kanderade, serade gla eller på liknande sätt beredda med socker.

Sylter, frukt- och bärgeléer, marmelader mos och pastor av frukt bär eller nötter beredda genom kokning eller annan värmebe handling med eller utan tillsats av socker eller annat sötningsme del.

Frukt, bär, nötter och andra ätbara växtdelar , på annat sätt redda be eller konserverade, med eller utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel eller alkohol inte nämnda eller inbegripna någon annanstans exklusive jordnötssmör, palmhjärtan, müssli, majs, jams och batater, vinlöv, humleskott och andra liknande ätbara växtdelar ,

Frukt och bärsaft (utom druvsaft och druvmust) samt grönsaks saft, ojäst och utan tillsats av alkohol med eller utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel.

3.2

Produktion och tillverkning

1993 ändrade SCB indelningen av statistiken för produktion mm av beredda frukter och grönsaker. Aktuella områden för bearbetade trädgårdsprodukter är Frukt, bär och grönsaksindustri, som är uppdelat på Potatisindustri, Juice- och saftindustri samt Annan frukt-, bär- och grönsaksindustri. Detta gör att jämförelse av siffrorna före och efter 1993 försvåras. Tabellen nedan visar några viktiga uppgifter om branschen som producerar beredda frukter och grönsaker.

Man kan se att antal arbetsställen har ökat sedan 1992 och 1995 var de 47 stycken.

Antalet sysselsatta inom frukt-, bär och grönsaksindustrin har nästan halverats om man jämför hur situationen såg ut innan 1993, vilket kan bero på ändringar i statistikindelningen.

1995 sysselsatte frukt-, bär- och grönsaksindustrin 3 760 personer. Förädlingsvärdet per anställd har ökat med drygt 100 000 kr mellan1989-1995 från 278 000 till 382 000 kr.

Tabell 3.1:Uppgifter om Frukt-, bär- och grönsaksindustrin 1989-1995: Antal arbetsställen 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995

Antal sysselsatta Förädlingsvärde miljoner kr

38 35 32 30 36 42 47

6 786 6 371 6 040 5 504 3 450 3 454 3 760

1 884 2 005 2 016 1 985 1 254 1 111 1 435

Förädlingsvärde per sysselsatt, tkr 278 315 334 361 364 322 382

Källa: När mat kommer på tal , LES

Ägarstrukturen i frukt-, bär och grönsaksindustrin hade 1996 en uppdelning som innebar att 36% var privatägt, 1% statligt och kommunalt, 60% utlandsägt och 6% ägt av lantbrukskooperativ om man räknar i antal anställda fördelat på olika ägarkategorier.

Enligt produktionsvolymindex har frukt-, bär- och grönsaksindustrin minskat med 16% från 1990 till 1994.

Sveriges produktion av frysta grönsaker var ca. 70 000 ton per år under 1988-1991 och sjönk något under 1992 och 1993 till ca. 55 000 ton. 1994 var produktionen ca 53 000 ton och 1995 hade den sjunkit ytterligare till ca 50 000 ton. Frysta ärter utgjorde ca 40% av produktionen av frysta grönsaker. Värdet av produktionen av frysta grönsaker var ca 574 miljoner kronor under 1995. Av torkade köksväxter producerades det ca 11 000 ton 1995, vilket är en ökning från 1993 och 1994 med ca 2000 ton. Värdet av denna produktion var ca 55 miljoner kronor.

Värdet av frysta frukter och bär låg 1995 på ca 190 miljoner kronor, vilket är en stor ökning sedan 1994 då värdet var 9 miljoner kronor. 1993 var värdet av frysta frukter och bär ca 13 miljoner kronor. Den stora skillnaden mellan 1994 och 1995 beror på att företag

45

som producerar frysta bär innan 1995 inte klassificerades som industriföretag. Siffran för 1995 är den mest korrekta.

Den svenska produktionen av beredda eller konserverade trädgårdsprodukter utom saft (under kapitel 20.01-20.08 enligt tulltaxan) var under 1988-1991 ca 111 000 ton per år och sjönk till ca 100 000 ton 1992 och ca 90 000 ton 1993. 1994 ökade produktionen igen och totala siffran för året blev ca 101 000. Under året därpå ökade produktionen ytterligare till ca 110 000 ton. Ungefär 40% av denna produktion består av sylt, marmelader och geléer.

Av den totala produktionen av bearbetade trädgårdsprodukter dominerar produktionen av frukt och bärsaft. Under 1988-1991 producerades ca. 144 miljoner liter per år och under 1992 och 1993 hade produktionen ökat till 154 miljoner liter respektive 170 miljoner liter.

1994 ökade produktionen ytterligare till 174 miljoner liter för att sedan minska någor under 1995 till 169 miljoner liter. Den största produkten inom denna kategori är apelsinsaft som 1994 och 1995 svarade för 78 miljoner resp. 75 miljoner liter.

I saluvärde har produktionen av bearbetade trädgårdsprodukter legat på ca 3,6 miljarder kr per år under 1992 och 1993. Under 1994 var saluvärdet av bearbetade varor av frukt och grönsaker 3,4 miljarder kronor och under 1995 var värdet 3,5 miljarder kronor.

1994 gjorde SJV en undersökning av de svenska företagen som producerar beredda frukt och grönsaker. När det gäller användningen av råvaror som används i denna produktionen visade undersökningen följande: •

Viktiga importråvaror var hallon och jordgubbar som importerades från öststaterna samt citrusfrukt som importerades från Syd- och Mellanamerika.

•

Potatis och ärter som råvara var i huvudsak av svenskt ursprung.

•

Halvfabrikat av frukt- och bärråvara importerades i huvudsak från EU.

•

Den största delen av frukten importerades. Äpplen kom dock till största delen från Sverige.

3.3

Konsumtion

Konsumtionen var i genomsnitt per år under 1988-1992 av frysta grönsaker ca 36 000 ton, av konserverade grönsaker ca. 60 000 ton, fryst frukt och fruktjuice ca 4 600 ton, flytande fruktjuicer 102 miljoner liter, konserverad frukt ca 20 000 ton, sylt och marmelad ca. 43 000 ton, torkad frukt ca 14 000 ton och frysta potatisprodukter ca. 33 000 ton.

Per capita konsumtionen av konserverade grönsaker var 1992 5,8 kg per person, fryst frukt och fruktjuice 0,6 kg, fruktjuicer 12,6 liter, konserverad frukt 2,2 kg, sylt och marmelad 5,3 kg och torkad frukt 1,7 kg.

Under perioden 1994-1997 konsumerades beredda frukter och grönsaker enligt tabellen nedan.

46

Tabell 3.2: Konsumtion av bearbetade frukter bär och köksväxter 1994-1997 miljoner kg (safterna redovisas i liter) Frysta grönsaker Torkade grönsaker Köksväxter, inlagda i ättika Köksväxter beredda eller konserverade på annat sätt än genom inläggning i ättika Frysta bär Torkade frukter, russin mm Konserverade frukter och bär Sylt, marmelad, geléer Soppor innehållande köksväxter Juice av grönsaker Saft och juice av frukter

1994 35,0 6,0 29,0 72,8

1995 36,3 6,0 27,6 67,8

1996 35,5 6,0 27,6 73,5

1997 35,9 6,0 27,6 77,2

2,3 10,8 43,5 44,0 32,5 1,6 180,2

2,5 8,5 28,8 52,4 32,1 1,6 172,1

2,4 10,1 36,3 53,0 32,8 1,4 173,6

2,2 7,7 38,0 52,1 33,1 1,5 176,7

Källa: Jordbruksverkets konsumtionsberäkningar

Av tabellen framgår att konsumtionen varit relativt konstant vad gäller frysta grönsaker, torkade ärter och bönor, köksväxter i ättika, soppor med köksväxter och tomatjuice.

Medan konsumtionen av sylt marmelad, geléer samt konserverade köksväxter. När det gäller torkade frukter och saft och juice av frukt kan man notera en liten minskning av konsumtionen och konserverad frukt minskade mycket mellan 1994 och 1995 men har ökat under de två senare åren. I tabellen nedan redovisas denna konsumtion fördelad per person.

Tabell 3.3: Konsumtion av bearbetade frukter, bär och köksväxter 1994-1997 per capita kg (safterna redovisas i liter) Frysta grönsaker Torkade grönsaker Köksväxter, inlagda i ättika Köksväxter beredda eller konserverade på annat sätt än genom inläggning i ättika Frysta bär Torkade frukter, russin mm Konserverade frukter och bär Sylt, marmelad, geléer Soppor innehållande köksväxter Juice av grönsaker Saft och juice av frukter

1994 4,0 0,7 3,3 8,3

1995 4,1 0,7 3,1 7,7

1996 4,0 0,7 3,1 8,3

1997 4,1 0,7 3,1 8,7

0,3 1,2 5,0 5,0 2,7 0,2 20,5

0,3 1,0 3,3 5,9 3,7 0,2 19,5

0,3 1,1 4,1 6,0 3,7 0,2 19,6

0,2 0,9 4,3 5,9 3,7 0,2 20,0

Källa: Jordbruksverkets konsumtionsberäkningar

47

Under 1997 ökade konsumtionen av juice med 12%, och juicemarknaden har ökat kraftigt de senaste åren. Konsumtionen per capita uppgick till 18 liter 1997, vilket är en fördubbling mot 1985. 70% av juicekonsumtionen är apelsinjuice. Det största företaget är JO-bolaget (60% av den inhemska marknaden) som är ett joint venture mellan Arla och Skånemejerier.

3.4

Utrikeshandel

Källan för avsnittet om utrikeshandeln med beredda frukt och grönsaker är SCB. Siffrorna speglar inte exakt EU:s reglering för bearbetade frukter och grönsaker. I siffermaterialet finns exempelvis export- och importsiffror för sockermajs och oliver, vilka inte ingår i regleringen . Däremot har import och exportsiffror för druvmust och druvjuice som ligger under beredningar(2009) av frukt och grönsaker lyfts ur materialet, eftersom denna varit stor och mycket varierande under perioden som redovisas och den ingår inte i regleringen.

Uppdelningen i diskussionen utgår från tulltaxans indelning av produkterna.

Huvudrubrikerna är då frysta och torkade grönsaker, frysta och torkade frukter samt beredningar av frukter och grönsaker. I den sistnämnda gruppen ingår bl.a. saft, sylt ättiksinläggningar, geléer och marmelader.

3.4.1

Export

Den totala exporten av bearbetade frukter och grönsaker har ökat sedan EU inträdet.

Under första hälften av 90-talet har exporten av beredda frukt och grönsaker legat relativt konstant med några få undantag. Då låg exporten på ca 40 000 ton och 1997 låg den på 55 000 ton. Ökningarna gäller de flesta produktområdena inom frysta, torkade och på annat sätt bearbetade trädgårdsprodukter. Den största ökningen ligger dock inom frysta grönsaker. Av den totala exporten av beredda trädgårdsprodukter är drygt hälften export av frysta grönsaker och dessa går till största del (ca 50%) till Italien. Diagrammet nedan visar exporten under 1990 till 1997 i ton.

Diagram 3.1: Export av beredda frukt och grönsaker 1990-1997, ton 60 000

50 000

40 000

TON

Frysta & torkade grönsaker Fryst & torkad frukt

30 000

Beredningar av frukt och grönsaker TOT. EXPORT

20 000

10 000

0 1990

1991

1992

1993

1994 ÅR

Källa: SCB

48

1995

1996

1997

När det gäller exporten till andra EU-länder kan man se en ökning med över 50%. 1994 exporterades ca 28 000 ton till länder som idag ingår i EU-15 och 1997 låg siffran på ca 43 000 ton. Det är frysta grönsaker som står för den största ökningen. Diagrammet nedan visar exporten till EU-15 under perioden 1994-1997.

Diagram 3.2: Export till EU-15 1994-1997, ton 25000

20000

15000 TON

Frysta & torkade grönsaker Fryst & torkad frukt Beredningar av frukt och grönsaker 10000

5000

0 1994

1995

1996

1997

ÅR

Källa: SCB

Exporten till tredje land har legat relativt konstant under perioden 1994-1997 och ligger på drygt 10 000 ton per år. En liten minskning i exporten av beredningar av frukt och grönsaker kan dock noteras. Diagrammet nedan visar total export uppdelad på export till tredje land och export till andra EU-länder.

Diagram 3.3: Export och utförsel av beredda trädgårdsprodukter 1994-1997, ton 60000

50000

EXPORT

TON

40000

EXPORT

30000

UTFÖRSEL EU 15

20000 UTFÖRSEL EU 15

10000

0 1994

1995

1996

1997

ÅR

Källa: SCB

49

Exporten av bearbetade frukt och grönsaker är trots ökningarna de senaste åren liten jämfört med importen. Exporten motsvarade 1997 ca 18% av importen.

3.4.2

Import

Den totala importen av bearbetade frukter och grönsaker minskade en del i början av EUmedlemskapet, men har under 1996 och 1997 ökat och ligger nu på samma nivå som innan medlemskapet. Det är främst importen av beredningar av frukter och grönsaker som har varierat. Den dominerande produkten är frukt och bärsaft som står för 20% av importen och den har ökat med 15 miljoner ton under sedan 1990. Importen är fördelad på ett flertal länder, men EU-länderna får en ökande andel av den svenska importen av beredda frukter och grönsaker. Diagrammet nedan visar import av beredda frukter och grönsaker från 1990-1997.

Diagram 3.4: Import av beredda frukt och grönsaker 1990-1997, ton 350 000

300 000

250 000

200 000 TON

Frysta och torkade grönsaker Fryst & torkad frukt Beredningar av frukt och grönsaker TOTALT

150 000

100 000

50 000

0 1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

ÅR

Källa: SCB

I tabellen nedan visas mer detaljerat importen av bearbetade frukt och grönsaker från 1990-1997.

50

Tabell 3.4 Import av beredda frukter och grönsaker (KN-nr) 1990-1997, ton 1990 1991 07:10 21 942 20 031 07:11 340 546 07:12 1 595 1 810 Summa 23 877 22 387 08:04:20.90 08:06 7 018 6 753 08:11 12 653 15 241 08:12 261 365 08:13 5 801 5 708 08:14 633 660 0904.20.10 868 1 022 Summa 26 366 28 727 20:01 8 577 10 354 20:02 30 162 31 306 20:03 15 568 14 622 20:04 9 593 12 864 20:05 29 078 32 179 20:06 276 225 20:07 4 225 5 591 20:08 42 135 44 932 20:09 46 445 52 567 Beredningar av frukt 186och 059grönsaker 204 640 TOTALT 236 302 255 754

1992 22 814 260 1 811 24 885

1993 21 691 779 1 717 24 187 -

5 941 14 075 138 4 299 527 1 000 24 980 9 146 31 673 12 815 16 398 35 825 329 6 646 43 076 57 093 213 001 262 866

1994 26 329 1 295 2 261 29 885 -

6 080 15 846 152 4 703 495 942 27 276 7 818 33 968 14 901 17 193 32 886 347 6 512 37 680 57 617 208 922 260 385

6 728 23 838 54 4 982 688 1 062 36 290 9 092 39 674 14 738 26 080 38 323 370 6 864 47 318 62 816 245 275 311 450

1995 29 410 1 062 2 226 32 698 1 155 5 363 12 691 89 3 836 304 103 23 541 7 573 29 659 9 538 26 168 26 594 332 8 196 31 812 43 370 183 242 239 481

1996 27 566 572 2 459 30 597 1 184 6 180 16 264 35 4 548 279 151 28 641 8 124 36 101 12 133 32 544 33 046 136 8 248 36 012 44 187 210 531 269 769

1997 30 186 999 2 636 33 821 1 163 5 496 17 854 14 4 688 346 98 29 659 8 640 37 872 13 783 38 740 34 920 380 7 533 36 684 60 356 238 908 302 388

Källa:SCB

Importen från de övriga EU-länderna har ökat inom alla produktområdena sedan Sverige blev medlem i EU. Skillnaderna är störst för safter, där importen har ökat från ca 30 000 ton till ca 57 000 ton. Safter motsvarade 1997 ca 27% av importen av beredda frukter och grönsaker från EU-länderna. Även importen av grönsaksblandningar som är frysta och konserverade har ökat och utgör en stor del av importen. Diagrammet nedan visar importen av beredda frukter och grönsaker från EU-länderna under 1994-1997.

Diagram 3.5: Import från EU-15 av beredda frukter och grönsaker 1994-1997 200000

180000

160000

140000

120000 Frysta och torkade grönsaker 100000 TON

Fryst & torkad frukt Beredningar av frukt och

80000

60000

40000

20000

0 1994

1995

1996

1997

ÅR

Källa: SCB

51

Importen från tredjeland har minskat i samma takt som importen från de övriga EUländerna har ökat. Under det första året halverades importen från tredje land. Under 1996 och 1997 har den dock ökar något, men är fortfarande långt under nivåerna som rådde innan medlemskapet. Det är främst när det gäller saft som importen från tredjeland har minskat. I diagrammet nedan åskådliggörs relationen mellan import från EU-länder och import från tredje land.

Diagram 3.6: Import av beredda frukter och grönsaker från EU(införsel från 15) och från tredje land 1994-1997, ton.

EU-

350000

300000

250000

IMPORT

TON

200000

IMPORT INFÖRSEL 150000

100000 INFÖRSEL 50000

0 1994

1995

1996

1997

ÅR

3.5

Prisutveckling

Konsumentprisindex på beredda frukter och grönsaker har efter EU-inträdet legat något högre än tidigare. Eftersom Sverige importerar stor del av dessa produkter spelar valutakurserna mycket stor roll.

Konsumentprisindex delas sedan 1993 upp på följande grupper av beredda frukt och grönsaker: Juice och nektar

Nötter och torkad frukt

Grönsakskonserver

Frukt- och bärprodukter

Potatisprodukter

Frukt- och bärkonserver

Djupfrysta bär och frukter

Sylt och marmelad

Djupfrysta grönsaker

Saft m.m.

Totalt på alla grupperna (inklusive ärter och bönor) ser prisutvecklingen ut enligt diagrammet nedan. Eftersom det har varit stora skillnader på olika produkter redovisas prisutvecklingen på varje grupp för sig i bilaga sid. 61.

52

Diagram 3.7: KPI - grönsaker, frukter och bär, Dec 1990 = 100 115

110 1991 105

1992 1993 1994

100

1995 1996 95

1997

Dec

Nov

Okt

Sep

Aug

Jul

Jun

Maj

Apr

Mar

Feb

85

Jan

90

Priserna inom alla produktområden låg mycket över normalt för 1995, beroende på kursförändringar i den svenska kronan. Under 1997 och 1997 låg priserna på ungefär samma nivå. Saftpriserna har blivit högre efter EU-inträdet, beroende på att den största andelen importeras och tidigare importerade man saft från länder utanför EU. Även för sylt och marmelad kan man se en prisökning efter 1994. I övrigt ligger priserna på nästan samma nivå.

3.6

EU:s marknadsreglering

Syftet med EU:s marknadsreglering för bearbetade produkter av frukt och grönsaker är att skydda producenter av frukt och grönsaker inom EU som producerar för bearbetningsindustrin. Det är framförallt produktionen av tomater och citrusfrukter som är betydelsefull för producenterna inom EU. 1996 gjordes en reform av marknadsregleringen för färska frukter och grönsaker. I samband med detta antogs även två nya förordningar för bearbetade produkter, Rådets förordning 2201/96 om den gemensamma organisationen av marknaden för bearbetade produkter. Och Rådets förordning nr 2202/96 om att inrätta ett system med stöd till producenter av vissa citrusfrukter. Dessa nya förordningar innebar ingen större förändring, utan var i stort sett en sammanställning av det regelverk som tidigare var utspridd i många olika förordningar och ändringar av dessa. Bearbetade tomater kommer dock att beviljas EU-stöd inom en separat reglering med ett rörligt kvotsystem.

Inom ramen för regleringen för färska frukter och grönsaker kommer bidrag att utgå till producentorganisationerna för produkter som levereras till bearbetning enligt de kontrakt som upprättas med bearbetningsföretagen.

53

3.6.1

Produktionsstöd

Vissa produkter är av stor betydelse för länderna i medelhavsregionen, där produktionskostnaderna är högre än i tredje land. EU betalar därför ut stöd som ska kompensera bearbetningsindustrin för skillnader mellan priserna inom EU och de utanför.

Produktionsstödet grundar sig på avtal som garanterar regelbunden tillförsel till industrin mot ett minimipris till producenterna. Stöd till tomatprodukter är kopplat till en på förhand fastställd kvantitet av bearbetade produkter.

Stöd kan man få för framställning av: •

Torkade fikon

•

Torkade katrinplommon

•

Vissa bearbetningar av tomater

•

Bearbetningar av William- och Rochapäron

•

Bearbetningar av persikor

Arealstöd lämnas för odling av druvsorterna Sultan och Moscatel som är avsedda för torkning samt korinter.

Stödbeloppet bestäms av kommissionen före varje regleringsårs början. Stödbeloppet fastställs för nettovikten på den bearbetade produkten, med hänsyn till: •

Stödbeloppet föregående regleringsår.

•

Skillnaden mellan det pris som bestäms för råvaran inom EU och det pris som noteras i de viktigaste konkurrerande tredje länderna.

•

Utvecklingen av utrikeshandelsvolymen och priserna i utrikeshandeln.

3.6.2

Handel med tredje land

EU-länderna har gemensamma skyddstullar samt gemensam handelspolitik mot tredje land, för att skydda sin produktion av bearbetade varor av frukt och grönsaker. EU:s handelsavtal med tredje land samt det nyligen ingångna GATT-avtalet spelar stor roll för handelsstrukturens utseende. EU tillämpar dessutom ett system för flertalet bearbetade varor där man tar ut en högre tullsats vid lägre importpriser samt ett minimiprissystem för körsbär och torkade druvor. För all import och export av bearbetade varor av frukter och grönsaker krävs licens.

3.6.2.1 Minimipriser för import För att särskilt skydda vissa produkter används ett system med minimipriser. Minimipriser vid import ska fastställas för torkade druvor och körsbär. När minimipriset vid import fastställs beaktas följande: •

Världsmarknadspriserna • Marknadssituationen i EU • Handelstrender med tredje land

54

•

Priset fritt gränsen vid import till EU

Om inte dessa priser uppnås vid import ska det regleras med en utjämningsavgift utöver tull, som ska motsvara skillnaden mellan importpriset och minimipriset.

Genom avtal omfattas vissa bärsorter från länder i Östeuropa och Baltikum av ett system med lägsta importpriser.

Utöver tull tas en importavgift ut på olika socker tillsatser i en del produkter.

3.6.2.2 Exportbidrag Exportbidrag ska täcka skillnaden mellan världsmarknadspris och priset inom EU. Bidraget kan variera beroende på produkt och destination. Exportbidraget för bearbetade frukt och grönsaker kan beviljas antingen för produkten i sig eller för olika ingående produkter. Exportbidrag för ingående sockerprodukter ges för följande sockerprodukter: • Vitsocker och råsocker • Isoglukos • Sockerbet- och sockerrörssirap.

Bidrag utgår för dessa ingående produkter om sockret har EU-ursprung eller är importerat som förmånssocker.

Produkter som det kan beviljas exportbidrag för, där produkten oavsett sockerhalt är bidragsberättigad: • • • • •

Sultanrussin (0806 20 12, 0806 20 92) Körsbär (0812 10 00) Skalade tomater (2002 10 10) Nötter (2008 19 19, 2008 19 99) Apelsinsaft (2009 19 99)

3.6.2.3 GATT-åtagandena Grundläggande bas för åtagandena inom exportstödsområdet är faktiskt utbetalade exportstöd under basperioden 1986-1990. Detta stöd skall under en sexårsperiod med början 1995 reduceras utgiftsmässigt med 36% och volymmässigt med 21%.

Nedan illustreras de kvantitativa nivåerna för tillåten export under perioden år 1995 2000. Kvantiteterna kommer under perioden att reduceras från 193 800 ton till 158 700 ton.

55

Diagram 3.8: GATT-bundna kvantiteter, EU-12 BEREDDA FRUKTER OCH GRÖNSAKER, KVANTITETSTAK 200 180 160 140 120

193,8

186,7

179,7

172,7

165,7

100

158,7

000TON 80 60 40 20 0 1995

1996

1997

1998

1999

2000

ÅR

Nedan illustreras de GATT-bundna beloppsmässiga nivåerna för EU-12. Beloppen kommer under perioden att reduceras från 14,5 MECU till 9,9 MECU. Diagram 3.9: GATT-bundna belopp, EU-12 BEREDDA FRUKTER OCH GRÖNSAKER

16 14,5 13,6 14 12,6 11,7 12

10,8 9,9

10

8 MECU 6

4

2

0 1995

1996

1997

1998

1999

2000

ÅR

Till följd av ett utvidgat EU har GATT-taken och GATT-nivåerna justerats med hänsyn tagen till de nya medlemsländernas tidigare export. För beredda frukter och grönsaker innebar detta en neddragning av såväl kvantiteter som nivåer. Kvantiteterna kommer under perioden att reduceras från 175 100 ton till 143 300 ton.

56

Diagram 3.10: GATT-bundna kvantiteter, EU-15 BEREDDA FRUKTER OCH GRÖNSAKER, KVANTITETSTAK

180

175,1 168,7 162,4 156

160

149,7 143,3 140

'000 TON

120

100

80

60

40

20

0 1995

1996

1997

1998

1999

2000

ÅR

Nedan illustreras de reviderade GATT-bundna beloppsmässiga nivåerna. Beloppen kommer under perioden att reduceras från 12,2 MECU till 8,3 MECU, enligt nedan.

Diagram 3.11: GATT-bundna belopp, EU-15

BEREDDA FRUKTER OCH GRÖNSAKER, BELOPPSTAK 14 12,2 12

11,4 10,7 9,9

10

9,1 8,3

8 MECU

6

4 2

0 1995

1996

1997

1998

1999

2000

ÅR

3.6.2.4 Tullar Jordbruksavtalet i GATT/ Uruguayrundan innebär åtaganden bl.a. på gränsskyddsdelen och exportbidragsdelen. Det nya avtalet började gälla den 1 januari 1995, men implementerades först den 1 juli 1995. Vad gäller gränsskyddsdelen innebär avtalet att allt gränsskydd omvandlas till tullar. Samtliga tullsatser kommer i enlighet med GATT-avtalet att sänkas fram till år 2000.

Tullsatsen varierar mycket mellan de olika produkterna som ingår i regleringen. För att förhindra störningar på marknaden kan en tilläggstull införas om priserna ligger under ett visst s.k. utlösningspris.

57

I svenska mått mätt är EU:s gränsskydd betydligt högre än det svenska gränsskyddet var innan EU-medlemskapet.

3.6.2.5 Importförmåner EU har en rad preferensarrangemang på trädgårdsområdet. Vad gäller bearbetade trädgårdsprodukter är de representerade i mycket ringa omfattning. De som finns är följande: Torkad lök

12 000 ton

Champinjoner

62 660 ton

Frusen apelsinjuice

1 500 ton

Av dessa är champinjonkvoten den i särklass viktigaste för Sverige. Denna kvot administreras av Jordbruksverket.

3.6.3 EU:s budget inom beredda frukter och grönsaker Denna budget fastslogs i och med arbetet med reformen av frukt- och grönsaksregleringen.

Totalt sett kommer kostnaderna för regleringen att minska med ca 4 miljoner ecu fram till år 2001. Den enda posten som kommer att öka är särskilda åtgärder, alla andra ska minska fram till 2001, eller förbli oförändrade.

Tabell 3.5 Budget för EU:s reglering för beredda frukter och grönsaker , miljoner ecu 1997

1998

1999

2000

2001

Persikor, Päron, Katrinplommon, finkon

107,6

107,6

107,6

107,6

107,6

Torkade vindruvor

141,8

147,3

144,9

142,9

141,4

Tomater

373,5

373,5

373,5

373,5

373,5

Citrusfrukter

186,5

182,9

179,3

175,7

172,1

Särskilda åtgärder

33,2

41,5

45,7

49,8

49,8

Återköp

13,6

12,6

11,7

10,8

9,9

Ananas

12,4

12,4

12,4

12,4

12,4

Hallon

2,0

1,0

1,0

1,0

0,0

Totalt

870,7

878,8

876,1

873,8

866,8

Källa: Fruit and vegetable markets 1996

58

De faktiska utgifterna för bearbetade frukt och grönsaker inom FEOGA:s garantisektion under 1995 till 1997 såg ut enligt följande räknat i miljoner ecu: 1995

1996

1997

Ersättningar

36,5

19,0

11,0

Intervention

616,2

666,0

648,0

TOTALT

652,7

685,0

659

Källa: Jordbruksläget i Europeiska Unionen

3.7

EU:s marknad

Sysselsättningen inom frukt och grönsaksindustrin inom EU var stabil mellan 1983 och 1989. Stora neddragningar skedde i början av 80-talet p.g.a. strukturomvandlingar inom industrin. Mellan 1988-1990 producerades i genomsnitt 4,8 miljoner ton per år. Den största produktionsandelen stod Storbritannien för. Produktionen av konserverad frukt var 1988 ca 1 milj ton. Konservproduktionen vad gäller frukt är mer geografiskt spridd än för grönsaker. Inom EU finns ett hundratal anläggningar för fruktkonservering. Under budgetåret 1995/96 har produktionen av konserverade persikor har minskat och exporten har stabiliserats och produktionen av konserverade päron har ökat till följd av ett höjt världsmarknadspris Största producentländerna när det gäller sylt och marmelad är Tyskland och Frankrike som vardera står för 30% av EU:s totala produktion.

De flesta juicerna görs av frysta koncentrat tillverkade i odlingslandet. Brasilien och USA dominerar råvarumarknaden. Produktionen går mot att bli mer geografiskt koncentrerad.

Under 1988-1992 konsumerades i genomsnitt inom EU 432 000 ton torkad frukt, 510 000 ton sylt och marmelad, 1,6 miljoner ton konserverad frukt, 1,4 miljoner ton frysta grönsaker, 6 miljarder liter fruktjuicer, 1,1 miljoner ton frysta potatisprodukter och 4,7 miljoner ton konserverade grönsaker.

Största marknaden för sylt och marmelad var under denna period Tyskland, medan den största per capitakonsumtionen var i Luxemburg och Irland (2,6 kg).Danmark hade 1992 störst per capitakonsumtion av frysta grönsaker (10,7 kg). Belgien och Nederländerna hade högst per capitakonsumtion av frysta potatisprodukter (8,1 resp. 5,6 kg).

Konsumtionen av konserverade grönsaker ökade kraftigt under 80-talet och de största konsumentländerna var Frankrike, Italien och Storbritannien. Den största per capitakonsumtionen stod Belgien för (23,8 kg).

Under 80-talet minskade EU-länderna sin konsumtion av sylt och marmelader något.

Konsumtionen av fruktjuicer ökade kraftigt, där Tyskland var det största konsumentlandet, även beräknat per capita.

Konsumtionen av frysta grönsaker ökade något mellan 1993 och 1995 och var 1,5 miljoner ton 1995. Konsumtionen per capitavar störst i Danmark, där man åt 6,5 kg per person medan ganomsnittet för hela EU var 3,8 kg/person.

59

När det gäller frysta potatisprodukter har den ökat med drygt 30% under perioden 1990 och 1995 och var 1995 1,3 miljoner ton. Genomsnittskonsumtionen i EU var 3,5 kg/person och år. Nederländerna hade den största per capita konsumtionen på 5,8 kg.

Av konserverade grönsaker konsumerades det ca 3,4 miljoner ton/år under perioden 1993-1995. Konsumtionen har ökat med 6,8% sedan 1990. I Belgien och Luxemburg fanns den största konsumtionen per capita. Där åt man drygt 30 kg per person 1995, medan genomsnittet för EU var 9 kg.

Konsumtionen av konserverad frukt har under perioden 1990-1995 legat på 1,2 miljoner ton per år. Per capita konsumtionen var högst på Irland med 7,5 kg per person och år, vilket är 4,5 kg över EU:s genomsnitt.

Handeln med bearbetade trädgårdsprodukter sker till största del mellan de olika medlemsländerna. 1992 utgjorde denna handel ca 70% av det totala värdet. EU är totalt sett nettoimportör av konserverade grönsaker. De sydliga länderna är dock nettoexportörer.

Liksom marknaden för färska frukter och grönsaker är världsmarknaden för bearbetade produkter av frukt och grönsaker mycket påverkad av exporten till EU. Statistiken på området är mycket bristfällig men man kan ändå skönja vissa tendenser för 1995/96. Det råder försörjningsproblem när det gäller frysta hallon, vilket leder till höga priser. Dessa priser överstiger lägsta priset som gäller för import från Östeuropa till nedsatt tullavgift.

Marknaden för jordgubbar har däremot börjat vika, vilket leder till sänkta priser även på frysta bär. Små skördar av svarta vinbär ger höga priser på frysta bär. Näst efter tomatpuré och apelsinjuice är russin den viktigaste produkten för världshandeln.

60

3.8 BILAGA

KPI, Djupfrysta grönsaker, dec 1993=100 110

108

106

104 1994 1995 1996 1997

102

100

98

96

94 Jan

Feb

Mar

Apr

Maj

Jun

Jul

Aug

Sep

Okt

Nov

Dec

KPI, Djupfrysta bär och frukter, dec 1993=100 125

120

115

110

1994 1995 1996 1997

105

100

95

90 Jan

Feb

Mar

Apr

Maj

Jun

Jul

Aug

Sep

Okt

Nov

Dec

61

KPI, Frukt och bärprodukter, dec 1993=100 115

110

1994 1995 1996 1997

105

100

95 Jan

Feb

Mar

Apr

Maj

Jun

Jul

Aug

Sep

Okt

Nov

Dec

KPI, Grönsakskonserver, dec 1990=100 110

105

1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997

100

95

90 Jan

62

Feb

Mar

Apr

Maj

Jun

Jul

Aug

Sep

Okt

Nov

Dec

KPI, juice och nektar, dec 1990=100 108

106

104

102 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997

100

98

96

94

92

90 Jan

Feb

Mar

Apr

Maj

Jun

Jul

Aug

Sep

Okt

Nov

Dec

KPI; Nรถtter och torkad frukt, dec 1993=100 113

111

109

107 1994 1995 1996 1997

105

103

101

99

97

95 Jan

Feb

Mar

Apr

Maj

Jun

Jul

Aug

Sep

Okt

Nov

Dec

63

KPI, Potatisprodukter, dec 1990=100 115

110

1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997

105

100

95

90 Jan

Feb

Mar

Apr

Maj

Jun

Jul

Aug

Sep

Okt

Nov

Dec

KPI, Saft, dec 1990=100 115

110

1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997

105

100

95

90 Jan

64

Feb

Mar

Apr

Maj

Jun

Jul

Aug

Sep

Okt

Nov

Dec

KPI, Sylt och marmelad, dec 1993=100 115

110

105 1994 1995 1996 1997

100

95

90

85 Jan

Feb

Mar

Apr

Maj

Jun

Jul

Aug

Sep

Okt

Nov

Dec

65

66

4

Bananer

4.1

Den internationella situationen

Med en årsproduktion på över 87 miljoner ton 1996 är bananer en av världens viktigaste frukter. Exporthandeln, som omfattar 11,5 milj. ton s.k. dessertbananer, dvs. den typ av bananer vi konsumerar i västländerna, är efter handeln med citrus den mest omfattande inom fruktsektorn. Men bananer har också mycket stor betydelse som stapelföda och per capita konsumtionen uppgår i vissa delar av Afrika till 100 kg per år.

Banansektorn omfattar både s.k. kok- eller mjölbananer och den i västländerna vanligast förekommande typen av bananer, dessertbananer. Mjölbananer är en typ av bananer som inte har det snabba mognadsförlopp som dessertbananerna och som därför konsumeras med ett högt stärkelseinnehåll varför de kokas eller steks innan konsumtion. De svarar för cirka en tredjedel av den totala bananproduktionen, 30 milj. ton och odlas framför allt i Afrika och Sydamerika. Uganda, med en produktion på 9,1 milj ton mjölbananer är världens näst största bananproducent alla kategorier. Utanför Afrika är Colombia, Peru och Ecuador stora producenter av denna produkt. Mjölbananer produceras framför allt i små odlingar för egen konsumtion eller för försäljning på den lokala marknaden vilket gör att det är svårt att få fram exakt statistik. De medverkar därför inte heller i den omfattande exporthandeln inom banansektorn.

Lat Am 25%

Asien 3%

Afrika 72%

Figur 4.1. Produktionen av mjölbananer i respektive världsdelar 1996 (Källa FAO).

67

10 9 8

milj. ton

7 6 5 4 3 2 1 0 Uganda

Rwanda

Colombia

Congo

Nigeria

Ghana

Figur 4.2 Produktionen av mjölbananer i de sex största producentländerna 1996 (Källa FAO).

Produktionen av dessertbananer är framför allt koncentrerad till Syd- och Central Amerika samt Asien med Indien som världens största producent följt av Brasilien och Filippinerna.

Världsproduktionen har ökat under ett antal år från 40,2 miljoner ton år 1983 till 49,6 miljoner ton år 1992 (en ökning på 23,5% eller 2,6% per år). De senaste tillgängliga prognoserna för 1996 års produktion ligger på 57,8 miljoner ton. Stora ökningar kan noteras bl.a. för Indien som under den senaste 10-årsperioden ökat från produktionen 5,7 till 9,9 milj. ton per år och Kina som från att i början på 80-talet haft en produktion på cirka 300 000 ton idag producerar 2,6 milj. ton. Produktionstrenden pekar sålunda uppåt och totalt sett finns det ett överskott av bananer på världsmarknaden.

Europa Oceanien 2% 1% Asien 43%

Lat Am 42%

Afrika 12%

Figur 4.3. Produktionen av dessertbananer 1992 fördelad på världsdelar (Källa FAO).

68

10 9 8

milj ton

7 6 5 4 3 2 1 0 Indien

Brasilien

Ecuador

Indonesien

Filippinerna

Kina

Figur 4.4. Produktionen av dessertbananer i de sex största producentländerna 1996 (Källa FAO).

10 9

Brasilien Ecuador Indien

8 7

Indones.

Filipp.

milj. ton

Kina 6 5 4 3 2 1 0 1961

1966

1971

1976

1981

1986

1991

1996

Figur 4.5. Produktionen av dessertbananer i sex stora producentländer 1961 - 1996 (Källa FAO).

Den största delen av bananerna konsumeras lokalt och exportproduktionen utgör därför endast ca 20% av den totala produktionen av dessertbananer. För vissa länder är siffran dock betydligt högre. 1990 exporterade Costa Rica och Honduras 80% av produktionen, Ecuador 70% och Colombia 60%. Exportproduktionen är framför allt koncentrerad till Syd- och Centralamerika. Bland de största exportländerna återfinns bara ett land från en annan region, Filippinerna, vars export av bananer framför allt går till den japanska marknaden.

69

Afrika 3%

Bort. Asien Karibien 12% 2%

Syd Am. 47%

Cent Am 36%

Figur 4.6 . Fördelning av bananexporten 1996 på geografiskt ursprung (Källa FAO).

4000 3500

1992 1994

3000 tusen ton

1996 2500 2000 1500 1000 500 0 Ecuador

Costa Rica

Colombia

Filipp.

Panama

Guat.

Hond.

Figur 4.7.Export av dessertbananer från de främsta exportländerna 1992, 1994 och 1996 (Källa FAO).

För många länder med exportproduktion av bananer har dessa stor betydelse för ekonomin. För Windwardöarna liksom för de franska utomeuropeiska departementen Guadeloupe och Martinique svarar bananer för 50 - 60% av exportinkomsterna medan siffran för Costa Rica, Panama, Honduras och Somalia ligger på cirka 20%.

70

I Karibien är odlingarna ofta odlarägda, mindre och belägna på bergssluttningar som försvårar utvecklingen av en rationell odling. Detta kräver större insatser av arbetskraft vilket gör att produktionskostnaderna stiger. Exportpriserna för bananer från Karibien ligger därför cirka 30% högre än för bananer från plantager i Syd- och Centralamerika.

Produktionen av bananer i Latinamerika bedrivs ofta på storskaliga plantager och domineras till stor del av multinationella företag som i denna region svarar för cirka 60% av produktionen. Tittar man på export, transport och mognad är de stora företagens dominans ännu större, cirka 70%. De tre stora märkena Chiquita, Dole och Del Monte hade 1994 tillsammans 88% av den nordamerikanska marknaden 56% av den japanska och 42% av EU:s marknad. Företagen är främst förknippade med Latinamerika men när den japanska marknaden öppnades på 60-talet engagerade de sig snabbt i odlingar på Filippinerna och de har också intressen i Kamerun och Elfenbenskusten för att därigenom utöka sina intressen på den europeiska marknaden. De har dessutom dominerat marknaden länge, United Fruit som står bakom Chiquita och Standard Fruit som står bakom Dole bildades i slutet på 1800-talet medan del Monte som är betydligt yngre kom till på 60-talet.

Övriga 18%

Chiquita 32%

DelMonte 17% Dole 33%

Figur 4.8. De stora företagens marknadsandelar i Nordamerika 1994.

Chiquita 12% Övriga 44%

Dole 25%

DelMonte 19%

71

Figur 4.9.De stora företagens marknadsandelar i Japan 1994.

Chiquita 18%

Övriga 59%

Dole 15% DelMonte 8%

Figur 4.10. De stora företagens marknadsandelar i EU 1994.

Att bananmarknaden är så dominerad av några få stora företag är inte en slump. Bananer är en känslig produkt som kräver noggrann hantering. Frukterna skördas gröna och mognas sedan vid ankomsten till destinationen fram i speciella mogningsanläggningar. Den tid som står till förfogande från skörd till mogning är cirka 30 dagar och av dessa tar transporten över Atlanten 10-12 dagar. Export, distribution och handel med bananer kräver stora investeringar i kylda och ventilerade fartyg, i mogningsanläggningar, lager och transportfordon. Dessutom krävs en väl organiserad koordination av produktion, transport, mogning och distribution. Detta är orsaken till sektorns mycket starka vertikala integration.

En ökad produktion och handel med bananer går helt naturligt hand i hand med en ökad konsumtion. Detta kan observeras i större delen av västvärlden och speciellt i norra Europa. Det är också värt att notera att 1990 låg Sverige och Österrike i topp bland västländerna med avseende på banankonsumtion per capita.

På importsidan finns tre stora block; EU, Nordamerika och Japan. Importen av bananer ökade kraftigt i hela västvärlden under 80-talet. Under 10-årsperioden mellan 1980 och 1990 ökade importen av bananer totalt med 28 %; till EU med 39%, till resten av Västeuropa med 66% och till USA med 33%. EU svarade 1996 för 29% av importen, Nordamerika för 35% och bortre Asien med Japan för 14%.

72

18 1980

16

1985 14

1990

kg/capita

12 10 8 6 4 2 0 Fr

Ty

Ita

Port

Spa

UK

Österr

Sve

Can

USA

Jap

Figur 4.11. Banankonsumtion per capita i 11 västländer(Källa FAO).

Oceanien 1% N. Am. 35%

Lat Am. 4%

Mellan Öst.

5%

Bort. Asien 14% Afrika 0%

F.d. Sovjet 4%

Övr. Eur. 8%

EU 29%

Figur 4.12. Bananimportens geografiska fördelning 1996 (Källa FAO).

Importmönstret skiljer sig dock mellan regionerna med Japan som mest avvikande region.

Tre fjärdedelar av den japanska importen kommer från Filippinerna och resterande del framför allt från Ecuador och Kina. Både EU och USA får huvuddelen av sin import från Latinamerika medan Guatemala och Honduras framför allt är inriktade på den nordamerikanska marknaden är t.ex. Colombia mer inriktat på den europeiska. EU tar dessutom över 20% av sin import från Afrika och Karibien.

73

Mexico Colom. 4% 10%

Panama 7%

Övr.

1%

Costa Rica 26%

Guatem.

13% Ecuador 22%

Hond.

17%

Figur 4.13. Fördelning av USA:s import på ursprung 1996 (Källa FAO).

Karibien 9%

Övriga 11%

Ecuador 21%

Elfben Kamerun Somalia 12%

Colombia 19%

Panama 10%

Costa Rica 18%

Figur 4.14. Fördelning av EU:s import på ursprung 1996 (Källa FAO).

Ecuador 17%

Kina 6%

Indon. Övriga 1% 0%

Filippinerna 76%

Figur 4.15. Fördelning av Japans import på ursprung 1996 (Källa FAO).

74

Det är svårt att få en överblick av prisbildningen inom banansektorn. Priset varierar över tiden, med olika kvaliteter och för olika marknader. Nedanstående tabell visar exportpriser, baserade på data från FAO för exportländernas totala export. Detta är ett genomsnitt för all export och döljer troligen skillnader beroende på bl.a. destination och kvalitet.

Importpriserna på den amerikanska marknaden är betydligt lägre än i EU. Detsamma kan noteras för den japanska marknaden. Däremot ligger konsumentpriserna i Japan högre än i både EU och USA.

75

Tabell 4.1 Genomsnittliga exportpriser för samtliga destinationer i de huvudsakliga exportländerna 1995 (Källa FAO).

Exportpriser Guadeloupe Martinique Jamaica Kap Verde Dominica St Lucia Somalia St Vincent Elfenbenskusten Belize Kamerun Costa Rica Colombia Panama Nicaragua Venezuela Honduras Surinam Ecuador Guatemala Filippinerna Dom Rep

76

1995 fob exp kvant värde $/ton ecu/ton $/låda 65980 40862 619 570 11,23 158663 97346 614 564 11,13 82753 45701 552 508 10,02 78 41 526 484 9,54 32324 16705 517 475 9,37 112834 55936 496 456 8,99 21700 10000 461 424 8,36 49920 22614 453 417 8,22 180171 80644 448 412 8,12 52056 22037 423 389 7,68 187294 75600 404 371 7,32 2022134 680367 336 310 6,10 1360278 431239 317 292 5,75 690017 190363 276 254 5,00 54344 14196 261 240 4,74 57573 13509 235 216 4,26 521637 120168 230 212 4,18 35600 8100 228 209 4,13 3665182 818545 223 205 4,05 635503 138648 218 201 3,96 1213411 223742 184 170 3,34 92757 14576 157 145 2,85

1400

importpris US$ per ton

1200 1000 Tyskl 800

USA Japan

600

UK 400 200 0 jan- april juli 94

okt jan- april juli 95

okt jan- april juli 96

okt jan- april juli okt 97

Figur 4.16 Importpriset för bananer i fyra länder under åren 1994 till 1997 (Källa, FAO).

konsumentpriser US$ per kilo

2,5 2,3 2,1 1,9 1,7

Tyskl

1,5

USA Japan

1,3

UK

1,1 0,9 0,7 0,5 jan- april juli 94

okt jan- april juli 95

okt jan- april juli 96

okt jan- april juli 97

okt

Figur 4.17. Konsumentpriser (US$) i fyra länder under åren 1994 - 1996 (Källa, FAO).

77

4.2

EU:s marknad

EU.s bananmarknad består av bananer från EU (vilket inkluderar produktionen i de utomeuropeiska departementen Martinique och Guadeloupe), från AVS-länderna, dvs länder med traditionella handelsförbindelser med Europa samt bananer från andra tredje länder, s.k. dollarbananer.

4000 3500

tusen ton

3000 2500

Ej best.

Dollar

2000

AVS EU

1500 1000 500 0 1986

1987

1988

1989

Figur 4.18. Banantillgång i EU-12 1986 - 1994.

78

1990

1991

1992

1993

1994

4.2.1

EU:s marknadsreglering

4.2.1.1 Definitioner AVS-länderna

Länderna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet med gamla handelsförbindelser med europeiska länder (eg. länder som omfattas av Loméavtalet).

Traditionella AVS-bananer:

Bananer importerade inom en årlig tulllkvot på 857 700 ton, från vissa AVS-länder som traditionellt exporterat bananer till gemenskapen.

Icke traditionella AVS-bananer:

Bananer som importeras till gemenskapen från AVS-länder utöver tullkvoten på 857 700 ton.

Bananer från tredje land:

Bananer som importeras till gemenskapen från andra länder utanför EU än AVS-länderna, även kallade dollarbananer.

Dessa bananer kommer i huvudsak från Mellanamerika.

Gemenskapsbananer:

Bananer som produceras i gemenskapen.

Regleringen: Den 1 juli 1993 infördes regler för den gemensamma marknaden för bananer i EU. Målen med bananregleringen är följande: •

Att skydda inhemska producenter.

•

Att skydda produktion av bananer i AVS-länderna.

•

Att se till att marknaden förses med den kvantitet bananer som efterfrågas och att dessa är av god kvalitet.

Bananregleringen omfattar stöd till EU:s producenter och separata importkvoter för AVSoch övriga tredjelandsbananer. En fördelning av kvantiteter finns dessutom på exportsidan; AVS-kvoten har en fullständig länderspecifik fördelning medan cirka 50% av tullkvoten genom det s.k. ramavtalet är fördelad på exportländer.

Varje år sammanställs en försörjningsbalans som ligger till grund för uträkningar av import och kvoter. För 1997 såg försörjningsbalansprognosen ut enligt följande:

79

Försörjningsbalansprognos för 1997 (ton) Produktion i EG Traditionell import från AVS-länderna Tullkvot: - Baskvot SUMMA Export NETTOKONSUMTION

790 000 700 000 2 553 000 4 043 000 0 4 043 000

Baskvoten är den i grundförordningen beslutade kvoten från tredje land och icke traditionell import från AVS-länderna. Bastullkvoten är i marknadsordningen från 1993 fastställd till 2,2 milj ton men har sedan utvidgningen till EU-15 varje år utökats med 353 000 ton vilket motsvarar konsumtionen i de tre nya medlemsstaterna Sverige, Österrike och Finland (Sverige svarar för 156 000 ton). Denna höjning av baskvoten finns dock inte inskriven i den grundläggande rådsförordningen

4.2.1.2

EU-bananer

Produktionen av bananer inom EU sker i Portugal (Madeira), Spanien (Kanarieöarna), Frankrike (Guadeloupe och Martiniqe) och Grekland (Kreta). På grund av ett generellt högre kostnadsläge i Europa, ett mindre gynnsamt klimat samt mindre rationella odlingar är produktionskostnaden för europeiska bananer högre än för bananer från Central- och Sydamerika.

Till skillnad mot andra sektorer där man bytt ut det tidigare produktionsstödet baserat på en fast referensinkomst mot en fast stödsumma baserad på skörd finns denna stödform kvar i banansektorn. För att konkurrera med importen åtnjuter därför den inhemska produktionen ett kompensationsstöd som skall utgöra skillnaden mellan en fast referensinkomst och den genomsnittliga produktionsinkomsten för bananer producerade i EU. Referensinkomsten ligger för närvarande på 59,25 ecu per 100 kg.

Kompensationsstödets andel av producenternas totala inkomst har visat en stigande trend från 17 ecu/ 100 kg 1994 till 29 ecu/ 100 kg 1996 och utgör nu cirka 50% av producenternas totala inkomst. Eftersom detta stöd krävs för att bananerna skall kunna konkurrera med importerade bananer fungerar denna begränsning i praktiken som en produktionskvot. Produktionen har under den senaste 10-årsperioden visat en sjunkande trend och de senaste åren har endast Martinique nått upp till maximal kvantitet. För övriga länder utgör sålunda kvoten inte någon begränsning.

80

100% 90% 80% 70% 60%

komp stöd

50%

inkomst

40% 30% 20% 10% Guadel.

1996

Portugal 1996

EU 1996

EU mar-dec 1995

EU jan-feb 1995

Madeira 1994

EU 1994

0%

Figur 4.18. Kompensationsstödets omfattning 1994 - 1996.

Kompensationsstöd kan erhållas för en maximal kvantitet på 854 000 ton fördelat enligt följande: -Kanarieöarna

420 000 ton

-Guadeloupe

150 000 ton

-Martinique

219 000 ton

-Madeira, Azorerna och Algarve

50 000 ton

-Kreta och Lakonien

15 000 ton

900 800 700 Martinique tusen ton

600

Guadeloupe

500

Kanarieöarna

400

Portugal Grekland

300

Tot EU

200 100 0 1986

1987

1988

1989

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

Figur 4.19. Bananproduktionen i EU 1986 - 1996.

81

4.2.1.3

AVS-bananer

Liksom den europeiska produktionen är produktionskostnaderna för AVS-bananer högre än för s.k. dollarbananer. Detta beror på att odlingarna ofta bedrivs som småskaliga odlarägda enheter och de får därför inte de storskalighetsfördelar som plantagerna i Sydoch Mellanamerika har. Odlingen bedrivs dessutom ofta i områden med en besvärlig topografi (branta sluttningar) vilket bidrar till att öka behovet av arbetsinsatser och därmed höja kostnaderna. Produktionskostnaden för AVS-bananer ligger därför cirka 30% högre än för dollarbananer.

Bananer från bortre Asien 12%

AVS-bananer 7%

$-bananer 81%

Figur4.20 . AVS-exportens andel av världshandeln med bananer (Källa FAO).

82

200 180

import 1996

160

kvot

tusen ton

140 120 100 80 60 40 20 Ghana

Madag.

Cap V

Grenada

Somalia

Surinam

St Vin.

St Lucia

Belize

Dominica

Dom Rep

Jamaica

Elfenb.

Kamerun

0

Figur 4.21. EU.s import av AVS-bananer 1996 samt traditionell plus icke-traditionell AVS-kvot.

600

588 541

534

531 506

500

493 448

ecu/ ton

400

300

200

100

0 Surinam

Jamaica

St Lucia

St Vincent Dominica

Dom Rep

Belize

Figur 4.22. EU:s importpris för bananer från sju AVS-länder 1996 (Källa EU-statistik).

83

600 536 493

500

514

426

ecu/ ton

400

300

200

100

0 Kamerun

Elfenbenskusten

Ghana

Somalia

Figur 4.23. EU:s importpris för bananer från fyra afrikanska AVS-länder 1996 (Källa EU-statistik).

I Loméavtalet har EU förbundit sig att ge traditionella AVS-länder samma behandling som tidigare. AVS-bananer upp till en kvantitet motsvarande ländernas bästa export före 1991 ges därför preferensbehandling genom tullfri import till EU. Den tullfria kvoten för AVSbananer uppgår till 857 700 ton och är fördelad på 12 exportländer (som dock aldrig utnyttjats fullt ut). Inom den så kallade tullkvoten på 2,2 miljoner ton har dessutom 90 000 ton avsatts för import AVS-bananer utanför de traditionella kvantiteterna. Även denna kvot åtnjuter tullfrihet Både gemenskapsbananer och AVS-bananer erhåller dessutom stöd genom det ”partnerskap” som skapats i de så kallade B-licenserna. Detta åstadkoms genom att 30% av importlicenser för tredjelandsbananer ges till aktörer som handlat med EU- och gemenskapsbananer. Den kvotränta som därigenom skapas har beräknats till cirka 200 ecu per ton. Den subventionerar skillnaden i produktionskostnad mellan EU/AVS-bananer och andra tredjelandsbananer och främjar försäljningen av dessa bananer.

84

1000

250

900 800

200

700 tusen ton

Kamerun 600

150

Dom. Rep.

500

Belize

400

Elf.kust.

100

St Lucia 300 200

50

100 0

0 1961

1966

1971

1976

1981

1986

1991

1996

Figur 4.24. Produktionen av bananer 1961 - 1996 i fem AVS-länder. Kameruns värden avser den vänstra skalan medan övriga länders värden avser högra skalan (Källa FAO).

4.2.1.4.

Tredjelandsbananer

För import av bananer från tredje land och icke traditionell import från AVS-länder finns en kvot på 2,2 miljoner ton. Efter utvidgningen till EU-15 har denna kvot varje år utvidgats med 353 000 ton vilket motsvarar konsumtionen i de tre nya medlemsstaterna. Denna kvantitet ska fördelas enligt följande:

-

66,5% till s.k. A-aktörer d.v.s. de som avyttrat bananer från tredje land och/eller icke traditionella AVS-bananer.

-

30% till B-aktörer d.v.s. de som avyttrat gemenskapsbananer och/eller traditionella AVS-bananer.

-

3,5% till C-aktörer d.v.s. aktörer som efter 1992 börjat avyttra andra bananer än gemenskapsbananer och/eller traditionella AVS-bananer.

Eftersom Sveriges införsel av EU-bananer och import av traditionella AVS-bananer är liten tillhör majoriteten av de svenska aktörerna kategori A eller C. Från 1998 finns det dock två svenska B-aktörer.

Kvoten är dessutom uppdelad på ursprungsländer. AVS-importen är begränsad till 90000 ton och Colombia, Nicaragua, Venezuela, samt Costa Rica från dollarområdet har en viss procentandel av kvoten.

A- och B-aktörer ansöker om referenskvantitet, vilket sedan är underlaget för den kvantitet bananer för vilken aktörerna kan ansöka om importlicenser. Referenskvantiteten baseras på saluföring av bananer de senaste tre åren före det året ansökan gäller. Varje aktör klassificeras sedan efter vilken del man haft i import/försäljningsledet i följande klasser:

85

a) Primärimportör - gör uppköp från producenten. Referenskvantiteten motsvarar 57% av genomsnittskvantiteten. b) Sekundärimportör - köper bananer i andra hand och importerar dem. Referenskvantiteten motsvarar 15% av genomsnittskvantiteten. c) Mognare - mognar bananerna i mogningsanläggning. Referenskvantiteten motsvarar 28% av genomsnittskvantiteten.

Referenskvantiteterna har i hela EU överstigit kvoten med ungefär det dubbla. Detta har fått som följd att kommissionen har fastställt en generell nedsättningskoefficient som gäller samtliga aktörer och denna har varit c:a 0,5 under 1993-1996 men har nu stigit till 0,712.

600

549 489

500

484

480

479

478

460 414

ecu/ ton

400

300

200

100

0 Costa Rica

Nicarag. Panama Ecuador Colombia

Hond.

Guatem.

Venez.

Figur 4.26.Importpriser i EU för sex olika ursprung av dollar-bananer (Källa EU-statistik)

Ansökan om importlicens sker kvartalsvis. Kommissionen fastställer då en indikativ kvantitet för varje ursprung och fastställer nedsättningskoefficient för de ursprung där ansökningarna överskrider denna indikativa kvantitet. Aktörerna ansöker sedan om importlicenser i en andra runda.

Under 1995 tillämpades i de tre nya medlemsländerna övergångsregler som bl.a. innebar att svenska företag inte behövde klassificeras utan fick importera hela referenskvaniteten.

Därefter har samma regler tillämpats som i övriga EU. Eftersom svenska importörer klassificerats som sekundärimportörer och mognare har de vid faställande av referenskvantitet endast fått tillgodoräkna 43% av genomsnittskvantiteten. Den kvantitet som svenska importörer kunnat importera på egna licenser har därför minskat årligen. 1998 ligger referenskvantiteten på 56 037 ton men reduktionskoefficient på 0,712 ton innebär att svenska importörer endast kan ta in cirka 40 000 ton på egna licenser. Resterande kvantiteter tas in på andra licenser och kostnaden för dessa belastar därför konsumentpriserna.

86

4.2.1.5

Tullar

Före EU-medlemskapet hade Sverige en bunden 0-tull för bananer. Tysklands import var fram till 1993 då bananregimen infördes också tullfri medan Belgien, Danmark, Irland och Luxemburg och Holland som liksom Sverige och Tyskland tog sina bananer från den öppna marknaden, hade 20% tull. Frankrike garanterade 2/3 av sin marknad för produktion från de utomeuropeiska departementen Guadeloupe och Martinique och den resterande tredjedelen för bananer från fransktalande Afrika. Italien garanterade en marknad för import från sin forna koloni Somalia som dock endast svarade för en mindre del av marknaden. Resterande import belades med 20% tull. Storbritannien garanterade också en marknad för sina forna kolonier, Windwardöarna, Jamaica, Belize och Surinam. Spanien och Grekland hade en egen produktion och tog inte in bananer från tredje land medan Portugal fick cirka 40% av sitt behov från den inhemska produktionen.

I EU:s reglering fastställdes gemensamma införselavgifter som 1998 ligger på följande nivå: •

Import från AVS-länderna inom tullkvoterna:

•

Import från tredje land inom tullkvoten:

•

Import från AVS-länder utanför tullkvoten:

665 ecu/ton

•

Import från tredje land utanför tullkvoten:

765 ecu/ton

tullfri.

75 ecu/ton

I och med GATT-avtalet har tullen från tredje land inom kvoten sänkts med 110 ecu/ton.

Målet fram till år 2000 är att tullen för bananer utanför kvoten ska sänkas till 680 ecu/ton.

Banankonsumtionen per capita i EU har ökat från ca 7 kg i slutet av sextiotalet till mellan 9 och 10 kg per capita och år i början av nittiotalet. Denna ökning har flera orsaker. En är EU:s sammansättning. I och med att Spanien och Portugal, som är producenter och också stora konsumenter av bananer, blev medlemmar i EU ändrades konsumtionen för hela EU. Införlivandet av Sverige och Österrike innebar att ytterligare två länder med hög percapitakonsumtion av bananer blev medlemmar. Andra orsaker till den ökande konsumtionen kan vara att importpriserna har sjunkit, och att priserna på annan frukt har ökat i förhållande till bananpriserna.

4.2.2 Reformförslag Redan 1993 inkom ett antal exporterande länder i Latinamerika med klagomål till WTO rörande EU:s bananreglering. Resultatet blev det s.k. ramavtalet i vilket 49,4 % av tullkvoten fördelas på Colombia, Costa Rica, Venezuela och Nicaragua. Avtalet ger också exportländer rätt att utfärda exportlicenser för de kvantiteter som går till A- och C-aktörer samt rätt till överflyttningar av kvantiteter mellan länderna.

87

Under hösten 1995 fördes diskussioner mellan EU, USA, Guatemala och Mexico. Den 5 feb 1996 inkom ett brev till WTO från Guatemala, Mexiko, USA, Honduras och Ecuador vilket resulterade i en ansökan om en bananpanel. De klagande länderna ifrågasatte om EU:s bananreglering är förenlig med medlemsstaternas åtaganden enligt GATT, GATS, Importlicensavtalet och Jordbruksavtalet.

Den 18 mars 1997 kom WTO-panelens interrimsrapport. De viktigaste slutsatserna var följande: 1. Det var korrekt av EU att anta att åtagandet i Lomékonventionen medger att traditionella AVS-leverantörer tilldelas kvoter motsvarande importen före 1991.

Lomékonventionen motiverar dock inte tilldelning utöver dessa kvantiteter.

2. En uppdelning av importen från tredje land på A, B och C-aktörer utan motsvarande uppdelning av importen av AVS-bananer är inte förenligt med GATT-avtalet.

3. Att tilldela 30% av licenserna för bananer från tredje land till B-aktörer, dvs. aktörer som inte tidigare handlat med tredjelandsbananer, är inte förenligt med GATT eller GATS. 4. Att tilldela 28% av licenserna för tredjelandsbananer i Kategori A och B till mognare försämrar konkurrensvillkoren för vissa länder och är därför oförenligt med GATS. 5. Att tilldela s.k. orkanlicenser endast till EU-producenter och AVS-producenter är oförenligt med licensavtalet och med GATS. 6. Det var inte fel av EU att sluta avtal med Colombia och Costa Rica (ramavtalet) eftersom de haft en betydande bananexport till EU. Det hade däremot inte Nicaragua och Venezuela. Att dessa länder tilldelades importkvoter medan andra som t.ex.

Guatemala utelämnades är inte förenligt med GATT-avtalet.

7. Kravet att komplettera EU:s importlicenser med exportlicenser enligt ramavtalet är inte förenligt med GATT. 8. Att undanta B-importörer från kravet på exportcertifikat enligt ramavtalet är oförenligt med GATT och GATS. EU överklagade WTO-panelens utlåtande men överprövningsorganet fastställde i augusti 1997 WTO-panelens utslag och gick till och med längre på vissa punkter. Bland annat ansåg ÖP att USA haft legal rätt att klaga trots att de endast har en mycket liten egen produktion.

WTO-utslaget innebär att EU under 1998 måste förhandla fram en ny reglering för bananer som skall träda i kraft den 1 januari 1999.

I januari 1998 lades därför ett första reformförslag fram. Kommissionen hade valt att behålla de delar av nuvarande bananregim som inte kritiserats av WTO och ändrat de delar som kritiserats.

I förslaget bibehålls den tullfria importkvoten på 857 700 ton för traditionell AVS-import.

Den länderspecifika fördelningen av kvoten tas dock bort för att möta kritiken avseende lika regler för AVS och tredjelandsimport.

88

Tullkvoten på 2,2 miljoner ton med en tullsats på 75 ecu per ton behålls likaså. De 353 000 ton som motsvarar de nya medlemsstaternas konsumtion och med vilka tullkvoten sedan 1995 varje år utökats, beläggs däremot med en tull på 300 ecu per ton i en ny, autonom tullkvot. Icke-traditionella AVS-bananer som importeras inom denna tullkvot beläggs dock med en tull på 100 ecu.

Enligt förslaget skall kommissionen ha fullmakt att fördela tullkvoten på de exporterande länder som har substantiella intressen i EU:s bananhandel. Gränsen för vilka länder som har substantiellt intresse ligger på 10% av EU:s totala bananimport. Fyra länder, Costa Rica, Colombia, Panama och Ecuador kvalificerar sig därmed för exportkvoter. Dessa länder svarar idag för 89% av tullkvoten. Om dessa länder tilldelas kvoter motsvarande hela exporten blir utrymmet för svängningar i utbudet och tillträde för nya leverantörsländer mycket litet. Detta kan dels påverka prisbilden genom att konkurrensen begränsas och dels produkternas kvalitet eftersom garanterade kvoter inte skapar något incitament att producera bananer av extra god kvalitet.

I förslaget skrivs att fördelningen av importlicenser skall grunda sig på beaktande av traditionella handelsmönster enligt metoden nya traditionella aktörer men att om det blir nödvändigt får andra metoder fastställas. I praktiken skulle detta innebära samma fördelning som idag men att licenser till B-aktörer skulle försvinna.

89

4.3

Den svenska marknaden

4.3.1

Konsumtion

Den sammantagna konsumtionen av frukt och bär ökade med 2% från 1970 till 1992.

Under samma tidsperiod ökade banankonsumtionen med 260%. Bananen står ensam för en tredjedel av den totala fruktimporten och konsumtionen i Sverige. I genomsnitt

170

160

tusen ton

150

140

130

120

110

100 1988

1989

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

Figur 4.27. Den totala banankonsumtionen i Sverige 1988 - 1996 (import minus export).

konsumerades 1992 18,8 kg bananer per person och år. I EG låg denna siffra på mellan 9 och 10. Konsumtionen av bananer har dock minskat något sedan Sverige gick med i EU vilket överensstämmer med trenden i Europa där konsumtionen har minskat efter bananregimens införande 1993.

Eftersom Sverige inte har någon egen produktion motsvaras konsumtionen av importen minus re-exporten.

4.3.2

Utrikeshandel

Importen av bananer ökade fram till 1994 varefter den sjunkit något. De viktigaste ursprungsländerna är Panama, Costa Rica och Colombia. Det kan också noteras att införseln från andra EU-länder ökade under 1997.

90

Tabell 4.2. Sveriges import och export av bananer 1988 - 1996, ton. Ă…r Import Export 1988 126 530 146 1989 137 540 602 1990 142 844 154 1991 159 846 396 1992 161 865 139 1993 152 666 324 1994 154 236 699 1995 146 915 441 1996 149 563 17 005

1996

60

1997 50

tusen ton

40

30

20

10

0 Costa Rica

Panama

Colombia Ecuador

Guatem.

Hond

Cuba

Nicarag.

Venez.

Figur 4.28. Import av bananer frĂĽn tredje land 1996 och jan - nov 1997.

91

12 1996 1997

10

tusen ton

8

6

4

2

0 Tyskland

Holland

Belgien

Danmark

Frankrike

Spanien

Grekland

Figur 4.29. Införsel av bananer från övriga EU 1996 och jan - nov 1997.

Exporten från Sverige har varit mycket liten d.v.s. under 1000 ton. De länder som tagit emot den svenska bananexporten har varit i huvudsak Norge och i viss mån även Danmark och Finland, utom 1994 då den övervägande delen av exporten gick till Ryssland, Lettland och Estland.

4.3.3 Prisutveckling 4.3.3.1Partiledet Grossistpriserna har under 1995 - 1997 legat mellan 6,50 kr och 10,50 kr. Priset varierar med ursprung men också med säsong. Efterfrågan på bananer är störst under årets första sex månader då cirka 60 % av importen sker. Under denna tid ligger också priserna högre än på hösten då bananerna konkurrerar med annan färsk frukt. Hösten 1997 rådde emellertid stor brist på licenser vilket medförde höga priser i stora delar av EU. Priserna som anges i tabellen nedan är ett genomsnitt av de priser som rapporteras till EUkommissionen varje vecka. De priser som rapporteras är partipriset i ledet importör(1:e grossist)-grossist som noterats på de representativa marknaderna Stockholm och Helsingborg.

92

10,50 10,00 9,50

SEK

9,00 8,50 8,00 7,50 1995

7,00

1996 6,50

1997

6,00 1

4

7

10 13 16 19 22 25 28 31 34 37 40 43 46 49 52 vecka

Figur 4.30. Grossistpriser 1995 - 1997, kr/kg (Källa: nationell statistik).

4.3.3.2 Konsumentledet Konsumentpriserna på bananer har hållit sig ganska konstant fram till 1995 då en klar prishöjning kan urskiljas. Orsakerna är svåra att fastställa. Klart är att EU:s marknadsreglering på bananer inte kan ha påverkat priserna nämnvärt under februari till juli 1995, eftersom Sveriges bananimport då reglerades av förmånliga övergångsregler. En kostnadsökning med 75 öre/kg i form av tull har dock pålagts även importen till Sverige under denna period. Importpriset (cif) för första halvåret 1995 har heller inte förändrats jämfört med tidigare år.

160 150 140

1991

130

1992

120

1993

110

1994

100

1995 1996

90

1997

80 70 60 Jan

Feb

Mar

Apr

Maj

Jun

Jul

Aug

Sep

Okt

Nov

Dec

Figur 4.31. Konsumentprisindex 1991 - 1997, dec 1990 =100.

93

94

5

BLOMMOR

5.1

Den svenska marknaden

5.1.1

Prydnadsväxter i växthus

Avsnittet omfattar produktion av snittblommor, lökblommor, krukväxter och utplanteringssväxter.

Uppgifter om areal finns endast för snittblommor. Drivning av lökblommor, odling av krukväxter och utplanteringsväxter tas upp som skördade kvantiteter och antal företag.

Lokalisering Odlingen av prydnadsväxter är spridd över hela Sverige, men mest koncentrerad till Skåne, Halland och Mälarregionen. Rosor odlas nästan uteslutande i Malmöhus- och Stockholms län och den största produktionen av lökblommor finns i Mälarregionen.

Hälften av krukväxtproduktionen förekommer i Skåne, andra betydande produktionsområden är Stockholmsområdet, Västra Sverige och Östergötland.

Produktionen av utplanteringsväxter är jämnt spridd över Sverige med ett visst överskott, avsett för försäljning till övriga delar av landet, i södra Sverige.

95

Tabell 5.1: Omfattningen av odlingen av prydnadsväxter i växthus 1996 efter indelning av länen i 5 distrikt i m2eller 1000 st. Avser företag med minst 200 m2växthus.

Distrikt 1 S Sverige Andel total

Rosor Krysan.

Lökbl.

Krukv.

Utplant.v. Småplant. kvm. kvm.

1000 st 1000 st 1000 st 1000 st 41 998 8 755 18 616 22 772 17 048 127 436 41%

27%

21%

48%

26%

89%

Distrikt 2 SÖ Sverige Andel total

5 118

4 660

9 596

3 739

9 458

3 313

5%

14%

11%

9%

15%

2%

Distrikt 3 V Sverige Andel total

12 900

15 569

25 202

8 194

10 663

11 443

13%

47%

28%

18%

16%

8%

Distrikt 4 M Sverige Andel total

42 640

3 746

29 197

9 121

8 657

1 927

41%

12%

33%

20%

13%

1%

Distrikt 5 N Sverige Andel total

80

240

6 322

2 635

18 933

845

0%

0%

7%

45%

29%

0%

Hela riket

102 726

32 970

88 933

47 176

64 759

144 965

Källa: SCB Trädgårdsinventeringen 1997

Den totala växthusytan 1997 var 3 511 000 m2 för företag med minst 200 m2 växthusyta.

Av den totala växthusytan fanns 90% av ytan i uppvärmda växthus. Köksväxter stod för 40%, krukväxter stod för 31% och snittblommor inkl. lökväxter stod för 9% av den totala växthusytan.

Skörd Tabell 5.2: Skörd i 1000 st, avser företag med minst 200 m2växthusyta.

Växtslag Snittblommor Lökblommor Krukväxter Utplant.växter Småplantor

1984

1987

1990

1993

1996

35 240 130 602 37 384 51 672 61 699

35 527 133 880 46 719 60 229 111 074

25 386 122 488 46 347 70 410 117 605

24 072 126 919 49 835 68 487 180 675

21 423 88 933 47 176 64 759 144 965

Källa: SCB Trädgårdsinventeringen 1997

96

5.1.2

Snittblommor på friland

De viktigaste snittblomskulturerna på friland är aster, blåklint, eterneller, krysantemum och perenner. Av tabellen framgår att arealen först ökat för att sedan minska mellan 1990 och 1996.

Tabell 5.3: Areal, skörd och antal företag areal, ha skörd, 1000 st antal företag

1984 86,8 13 645 231

1987 72,8 15 829 200

1990 64,8 10 705 156

1993 89,0 * 200

1996 66,8 18 903 168

Källa: SCB Trädgårdsinventeringen 1997 * Uppgift saknas

5.1.3

Plantskola

Produktionen omfattar rosor, fruktträd och bärbuskar, alléträd, prydnadsträd, prydnadsbuskar, barrväxter och perenner.

Planskoleföretagen har minskat i antal och arealmässigt blivit större mellan 1984 och 1997.

1993 hade odlingen av alléträd den största omfattningen 195 ha, fruktträd 121 ha, prydnadsbuskar 115 ha, bärbuskar 46 ha och perenner 39 ha 46% av arealen och 31 % av antalet företag finns lokaliserade till södra Sverige. I västra Sverige finns 30% av arealen och 27% av antalet företag.

Som jämförelse kan nämnas att produktionen av fruktträd och prydnadsbuskar i Tyskland 1992 upptog 14 882 ha och i Nederländerna 1993 6 922 ha. Tendensen 1980-1990 har varit en ökning av arealen i Tyskland och Nederländerna medan densamma har minskat i Frankrike.

5.2

Sveriges import/export av levande växter och blomsterprodukter

Tabellerna nedan visar Sveriges import och export under perioden 1995 till 1997 i miljoner kronor. Den totala importen av levande träd och växter har ökat under perioden från 1 255 miljoner kronor till 1 382 miljoner kronor. Importen av ökar och stam- och rotknölar har minskat något medan importen av sticklingar, fruktträd och snittblommor har ökat. 1997 bestod ca 55% av importen av sticklingar och fruktträd, 35% var snittblommor och 10% var lökar samt stam- och rotknölar.

Exporten av levande träd och växter är liten, men har under perioden ökat kraftigt, från 6,7 miljoner kronor 1995 till 23,7 miljoner kronor 1997. Ökningen gäller främst sticklingar och fruktträd, som 1997 stod för ca 60% av exporten av levande träd och växter.

97

Tabell 5.4: Sveriges import av levande träd och växter, Mkr Lökar, stamknölar, rotknölar m.m.

Sticklingar, fruktträd m.m.

Snittblommor

1995 163

1996 155

1997 150

653

712

753

439

495

479

Källa: SCB

Tabell 5.5: Sveriges export av levande träd och växter, Mkr Lökar, stamknölar, rotknölar m.m.

Sticklingar, fruktträd m.m.

Snittblommor

1995 0,5

1996 0,6

1997 1,9

6,0

17,4

13,6

5,6

7,9

8,2

Källa: SCB

5.3

EU:s marknadsreglering av levande växter och blomsterprodukter

Marknadsregleringen för levande växter och blomsterprodukter ingår som en del i EU:s jordbrukspolitik. Följande förordningar anses ha betydande inverkan på den vid jämförelse med andra produktgrupper ganska fria marknadsregleringen för levande växter och blomsterprodukter.

Rådets förordning 234/68 om den gemensamma marknaden för levande träd och andra levande växter, lökar, rötter o.d., snittblommor och snittgrönt Förordningen innehåller rambestämmelser för: •

kvalitetsnormer • kvalitetskontroll • fastställande av minimipriser för export till tredje land av lökar och rotknölar m.m.

• tillämpning av gemensam tulltaxa • åtgärder för att hindra störningar av gemenskapsmarknaden vid handel med tredje land • inrättande av förvaltningskommitté Rådets förordning 315/68 om fastställande av kvalitetsnormer för blomsterlökar och blomsterproducerande stam- och rotknölar: Blomsterlökar och blomsterproducerande stam- och rotknölar är föremål för en omfattande handel såväl inom gemenskapen som mellan medlemsstaterna och tredje land.

För att upprätthålla och utveckla denna handel anses det föreligga behov för gemensamma kvalitetsnormer.

Rådets förordning 316/68 om fastställande av kvalitetsnormer för friska snittblommor och friskt snittgrönt:

98

Förordningen omfattar rambestämmelser för snittblommor i stort, mer detaljerade bestämmelser för mimosa och friskt snittgrönt av släktet Asparagus 5.3.1

Marknadsföringsstöd

EU har infört ett marknadsföringsstöd för blommor och levande växter. Stödet uppgår till 14,9 MECU för hela EU varav Sveriges andel är 195 205 ECU. Syftet med stödet är att öka konsumtionen av blommor och levande växter.

Ansökan om stöd ska lämnas in till Jordbruksverket (SJV) före den 31 mars varje år.

Preliminärt beslut fattas av SJV före den 30 april.

De åtgärder som beviljas stöd ska: • bedömas bidra till en ökning av konsumtionen • bedömas leda till en anpassning av produktionen till konsumtionen • genomföras under en period på mellan ett till tre år • prioriteras om de genomförs i fler än ett medlemsland Åtgärderna får omfatta: • traditionell marknadsföring i TV och annan media • spridning av budskap genom vykort, affischering m.m.

• informationsinsatser i samband med försäljning • framtagande och spridning av tidskrifter och undervisningsmaterial • deltagande i mässor och utställningar Åtgärder får inte: • vara föremål för annan nationell finansiering överskridande 20% • lyfta fram varumärken eller produkter från ett visst medlemsland Godkända sökanden är: • organisationer som består av ett eller flera intressen i sektorn • organisationer som har erforderlig rättskapacitet att genomföra åtgärderna • organisationer som har sitt säte i gemenskapen Kontrollåtgärder: • ska genomföras av SJV • omfattar kontroll av att avtalet följs • omfattar verifierande av uppgifter t.ex. i ansökan om utbetalning

99

5.4

EU:s marknad

5.4.1

EU:s handel med tredje land

Kapitel 6 i EU:s tulltaxa omfattar och föreskriver tullavgifter vid import från tredje land av de flesta produkter inom produktgruppen levande växter och blomsterprodukter.

Det finns dock avtal mellan EU och tredje länder som innebär preferenstullar för vissa produkter för och för vissa kvantiteter. Sådana avtal finns med östeuropeiska stater och medelhavsländer utanför gemenskapen. Inom ramen för GSP-systemet (ulandspreferenser) och avtal med ACP-länder (f.d. kolonier) medges tullfrihet för vissa blomsterprodukter Av stort intresse för svensk produktion och svensk handel med snittblommor är avtalen om preferenstullar med medelhavsländer utanför gemenskapen, särskilt avtalet med Israel.

Under perioden 1997/98 råder tullfrihet inom 19 500 ton.

För att skydda produktionen inom gemenskapen av nejlikor och rosor mot för låga importpriser har man infört ett system för dessa produkter som bygger på producentpriser, som skall tjäna som riktmärke vid import inom tullkvoten. Importpriset för de avtalade produkterna får inte under två på varandra följande dagar understiga 85% av gemenskapens fastställda producentpriser. Om så sker tillämpas gällande tullsatser.

Producentpriserna räknas fram och fastställs av kommissionen två gånger per år med utgångspunkt från månaderna juni och november. Detta kan för dagen anses vara huvudfrågan vid sammanträdena för förvaltningskommittén för levande växter och blomsterprodukter.

5.4.2

EU:s produktion av levande växter och blomsterprodukter

Under de senaste åren har såväl produktion som handel ökat inom och utanför gemenskapen. Ca 115 000 ha används inom EU för produktion av prydnadsväxter, varav 22 000 används för produktion av blomsterlök, företrädesvis i Nederländerna.

Tabell 5.6: Produktion av prydnadsväxter (snittblommor, krukväxter och utplanteringsväxter) i ett urval av länder mätt i miljoner schweizerfranc Land Tyskland Danmark Finland (före intr.)

Frankrike Italien Nederländerna Storbritannien Sverige (före intr.)

Källa: AIPH 1996, * Uppgift saknas

100

1990 1615,5 607,1 208,1 1476,6 2961,2 4023,1 584,0 275,4

1993 2164,9 532,1 182,1 1509,7 3094,8 4671,0 588,7 *

1994 2104.0 * 194,7 1419,6 3362,0 4523,7 * *

1995 2064,5 * * 1378,1 * 4485,0 * *

Den nedåtgående produktionstrenden för prydnadsväxter för 1993/94 fortsatte under 1995. Produktionssiffrorna minskade något i de flesta länderna t.ex. Nederländerna, Frankrike och Tyskland. Sverige, Finland och Österrike fick se sin plantskoleproduktion minska betydligt under 1995. Finlands och Österrikes produktion av prydnadsväxter minskade kraftigt under 1995.

5.4.3 Konsumtion av prydnadsväxter inom EU Tabell 5.7:Konsumtion av prydnadsväxter per capita mätt i schweizerfranc 1992 inom och utom privata hushåll i några EU-länder D 130,09

DK 119,01

F 86,91

NL 208,64

GB 51,88

Källa: AIPH 1995

Inom sektorn för prydnadsväxter minskade försäljningen 1995 för de flesta länderna inom EU. Antalet företag inom sektorn minskade i hela EU förutom i Sverige och Österrike.

Troliga orsaker till den nedåtgående trenden: • Den generella ekonomiska situationen, i Europa, har lett till minskad konsumtion. Detta har speciellt drabbat prydnadsväxter.

• Ökad globalisering av marknaden, Afrika, Central Amerika och Sydost Asien har blivit aktörer på marknaden vilket pressat priserna.

• EU:s utvidgning, Sveriges, Finlands och Österrikes medlemskap i EU har skapat problem i sektorn för prydnadsväxter. Den inhemska produktionen kunde inte stå emot importtrycket från länder med stora produktionsvolymer.

5.4.4

Handel inom EU med prydnadsväxter

Tabell 5.8: Handel med prydnadsväxter inom några EU-länder 1992 mätt i miljoner schweizerfranc Produktionsvärde Prod.värde Export, tullv.

Import, tullv.

Tillförsel % av nat.ink.

D

DK

F

NL

GB

2091,8 203,3 2967,2 10442,5 0,46

600,8 511,2 109,1 614,4 0,33

1598,7 88,4 812,0 4971,9 0,30

4539,0 4660,9 690,4 3156,5 0,81

637,0 36,7 623,8 2996,0 0,21

Källa: AIPH 1995

5.4.5

EU:s import/export av levande växter och blomsterprodukter

Den externa handelsbalansen för hela sektorn var 1993 positiv med ett överskott på 362 MECU under 1993. För 1995 redovisas följande uppgifter över värde för export och import av snittblommor.

101

Tabell 5.9: Import/export av snittblommor, 1995 i millioner schweizerfranc Land

Import totalt D 1 308,2 B-L 96,0 DK 56,2 E 34,7 F 393,9 GR 17,6 IRL 16,4 I 134,9 NL 360,2 P 5,3 GB 406,9 EG-tot 2 919,9 S 70,1 Källa: AIPH 1995

102

Import från EU 1 187,9 93,2 55,6 16,7 366,2 15,6 11,7 89,2 72,2 4,9 282,6 2 274,7 64,8

Export totalt 33,4 26,9 3,1 86,4 27,2 0,4 0,04 135,8 2 715,2 0,4 20,2 3052,6 0,8

Export till EU 28,3 28,9 3,0 84,2 14,7 0,019 0,003 97,2 2 335,2 0,3 19,8 2 610,2 0,08