Gﾃ傍EBORG
executive summary Det här är en studie över Göteborgsregionens utveckling under det senaste seklet, med fokus på de sista decennierna. Den började som ett arbete med att förstå de kreativa processer som pågår i främst den centrala staden, men på ett tidigt staDet röda toppiga huset på omslaget var det första som syntes av Trälen om man kom från havet. Den säregna stilen var typisk för det första efterkrigsdecenniet. Inspirationen kom från PolyneUnder 1970och 80-talen slog flera stora förändsien och nådde en höjdpunkt i popularitet efter ringar igenom som förändrade stadsbyggandet. Thor Heyerdahls Kon Tiki expedition 1948. Stilen För gången på ettfritid sekel kom utvecklinvar första alltid förknippad med och en söderhavsgen framförallt attDen handla attperfekt återutveckla de liknande livsstil. var om alltså anpassad gamla stadskärnorna. Förnyelsen har ställt stora till Volvos första semesterö. krav på att hantera lagstiftningen på ett mer flexibelt sätt. Olyckligtvis har vi i Sverige haft stora problem med att hantera dessa krav.
dium upptäckte vi att dessa delar av Göteborg snarare präglades av växande segregation och att de tendenser som pågått i riktning mot en förtätning hade bromsats, åtminstone sedan början av 2000-talet. I en fördjupning av det arbetet blev det tydligt att den försvagning vi kunde skönja hade mycket djupa historiska rötter. Redan från början hade vårt arbete förankrats i framförallt Jane Jacobs men även Richard Floridas teorier om den täta stadens betydelse.
Eftersom tekniköverföringen och teknikinfluen-
I samtliga dessa jämförelser blev det tydligt att
serna var så viktiga drag i utvecklingen ska det
de senaste fyra decennierna erbjudit tydligt an-
redan här framhållas att Jane Jacobs’ begrepp
norlunda möjligheter än den period som föregick
importersättning blivit ännu mer centralt i den
dem. Mitten av 1970-talet är en avgörande bryt-
här studien. I korthet kan det sammanfattas som
punkt i samtliga fall. Rötterna till denna förän-
att hon menar att en central funktion för städers
dring kan generellt skönjas tillbaka till andra hal-
ekonomiska kraft är att de fungerar som idéfönster
van av 1950-talet, när den process som fram till
mot omvärlden. Större nya tekniska genombrott
dess oavbrutet lett till att städer växt genom en
märks först i städer, och det är där som de sedan
extensiv utbredning börjar luckras upp. Det tryck
utvecklas genom begreppet ”importersättning”.
vi kan se mot förändrade institutionella regler på
Detta ska snarast ses som att man utvecklar loka-
så skilda platser som i Frankfurt, Los Angels och
la varianter av det som tidigare kommit utifrån.
som gång efter annan möter svenska stadsbygg-
För att förstå de problem göteborgsregionen
nadsaktörer är intressant.
mött under de senaste decennierna är det därför
Fullt ut kom dock inte dessa tendenser att slå
nödvändigt att se hur motsvarande processer sett
ut förrän under den senare halvan av 1970-talet.
ut i andra europeiska och amerikanska städer. Inte
De har fördjupats ända sedan dess, och kan fram-
minst gör det senaste decenniets uppbromsning
förallt sammanfattas som att diversiteten i den
att jämförande studie ter sig alltmer nödvändiga.
urbana utvecklingsprocessen ökat. Av olika skäl
Men mest fruktbart är det att jämföra Göte-
är det uppenbart att Göteborg släpat efter i denna
borg med Stockholm. De båda städerna delar
process, vilket lett till de problem vi skrev om i
institutionellt ramverk (lagsystem), kapitalmark-
inledningen.
nad och politiskt möjliga val, vilket gör att de kan förväntas ligga mycket nära varandras utveckling
Fotona på sidorna 2-13 kommer från Marstrand, som utvecklades till Göteborgs förnämsta semesterförort i slutet av 1800-talet. Förnyelsen av badorten har under de sista decennierna försvårats på grund av en oklar lagstiftning.
under hela den undersökta perioden. Så är också fallet, vilket gör de skillnader som visat sig vid olika tidpunkter än mer intressanta.
6
del ett
ramverket Dagens större europeiska städer behöver förstås från flera perspektiv. Det viktigaste är att de i hög grad riskerade att bli anakronistiska när industrialismen och den liberala marknadsekonomin slog igenom under 1800-talet. Städer som Göteborg är resultatet av hur förindustriella strukturer lyckades absorbera 1800-talets spontana kapitalistiska förstäder. När det väl hade skett utvecklade de en alltmer extensiv tillväxtstrategi som i hög grad byggde på de större städerna dominans av sina geografiska omgivningar. Strukturellt var europeiska städer som Stockholm, Berlin, Frankfurt eller Göteborg ytmässigt för små för att klara den dynamiska industrialismen/kapitalismens krav. I normalfallet hade de också andra institutionella (byggstadge- och ägandemässiga) begränsningar som gjorde dem mindre lämpliga för de krav som moderna storindustrier ställde. Följden av begränsningarna blev att de existerande städerna i växande grad kom att omges av självständiga och expansiva förstäder. Under 1800-talets tre sista decennier blev förhållandet
mellan dessa äldre och yngre stadsbildningar av kritisk betydelse, och det var här som framförallt några tyska städer (Frankfurt hade en nyckelroll) utvecklade de institutionella medlen för att få kontroll över sin omgivning. Tekniskt sett fick genombrottet för en modern kommunikationssektor den andra nyckelrollen i denna utveckling. Den snabba spårbundna trafiken –fjärrjärnvägar, de lokala järnvägarna och spårvagnen- gjorde att mycket större stadsbildningar blev möjliga. Först genom att göra stadsutspridningen mer hanterbar och i nästa skede genom att utbyggnaden av kollektivtrafiken fick en central roll för att styra hela planeringen av de växande stadsregionerna. Det var också då som det nya hierarkiska stadsmönstret av centrum och satellitstad (drabantstadt) utvecklades, framförallt i några inflytelserika tyska städer. Det stadsbyggnadssystem som utvecklades under de kritiska åren 1900-1930 gjorde dem strukturellt knutna till ett mönster där de ständigt växte utåt, över större och större ytor. Idealet för den nya stad som skulle växa sammanfattas väl av Göteborgs legendariske stadsingenjör Albert Lilienbergs teckning här bredvid; Figur xx
ra glesheten kunde nu öka ännu mer.
På ett intressant sätt utvecklades det i början av 1900-talet mycket likartade strukturella lösning-
De båda stadstyperna kom att utvecklas på
ar för hur stora stadsregioner växte på båda sidor
något mer olikartade sätt under mellankrigs-
av Atlanten. Paradoxalt nog utvecklades även de
tiden, när skillnaderna i utvecklingstempo drevs
mycket yngre och mer kapitalistiskt influerade
upp. Med bas i den mycket större och mer liberalt
amerikanska städer på samma extensiva sätt från
organiserade inhemska marknaden kunde Fören-
och med 1890-talet. Förklaringen till de alltmer
ta Staterna skapa en unik industrisektor under
likartade förloppen hänger både samman med
den första halvan av 1900-talet, som gjorde det
den teknologiska utvecklingen och hur kapital-
möjligt att bygga upp en verkstads- och energi-
bildningsmönstret såg ut.
industri med utpräglade skalfördelar. Produkti-
Problemen som uppstod i det extensiva till-
viteten (och lönenivån) var minst tre gånger den
växtmönstret syntes sedan först i den mer mark-
västeuropeiska i slutet av 1940-talet. Dessa fak-
nadsdrivna stadsomvandlingen i Nordameri-
torer innebar att de viktigaste transportmässiga
ka: bilismen växte som kommunikationsmedel
innovationer som hade betydelse för stadsutveck-
från och med cirka 1920 och i flera amerikanska
lingen slog igenom snabbare och tydligare i USA.
städer visade den sig omedelbart överlägsen det
I det skedet genomfördes sedan vidsträckta
spårbundna system som städer som Los Angeles
internationella frimarknadsreformer som gjorde
redan hade byggts ut efter. Bilismen gjorde sedan
det möjligt för de europeiska länderna att kom-
att den spårbundna infrastrukturen drabbades av
ma ikapp försprånget – oftast baserat på en om-
en kris, samtidigt som utspridningen av städerna
fattande import av den amerikanska tekniken.
kunde ta ännu större fart. Den redan tidigare sto-
Det innebar att europeiska städer som Göteborg efter 1945 genomgick en dubbel anpassning till amerikansk teknik. Frihandeln och de snabbt
Bilderna på sid 14-29 kommer från Manchester och Liverpool. Skillnaden i förhållningssätt till hur vi i Sverige förmått utveckla våra äldre kulturmiljöer är minst sagt påtaglig.
växande marknaderna gjorde det möjligt att utnyttja amerikansk produktionsteknik, vilket är ett välbekant fenomen som går under namnet
15
catching up i den ekonomiska teorin. Mindre vanligt –men lika relevant- är det att betrakta städer ur samma catching up perspektiv, trots att dessa kom att genomgå en tydlig omvandling i riktning mot det amerikanska mönstret när bilismen slog igenom. Här finns dock ett antal olika hybridvarianter mellan de amerikanska och europeiska stadsvarianterna, och Göteborgs stora utspriddhet kan ses som ett intressant bidrag till det evolutionistiska spektrat. En ökad utspriddhet var dock det genomgående temat i de evolutionistiska varianterna. Från och med 1970-talet nådde denna territoriella expansion sina gränser av det enkla skälet att den drabbats av den avtagande avkastningens problem. De ständiga investeringarna i infrastruktur och nya bostadsområden drev på allt högre kostnader, samtidigt som kärnan paradoxalt nog hade störst problem. Där finns också rotverket till dagens problem och möjligheter, som Göteborg delar med hundratals andra städer runt om i västvärlden. Det andra problemet uppstod i de äldre citylägena, problemen som uppstod där var hur kärnan, som led under en mängd begränsningar –höjdregler, zonbestämmelser, inte sällan
hyresbegränsningar- skulle klara konkurrensen
den medeltida eller absoluta statens städer. De
med de mer dynamiska ytterområdena, där mön-
var för små och deras äganderättsförhållanden
stret alltid var att man gick runt regleringar och
avspeglade äldre tiders krav.
hinder genom att växa utåt. Med en coaseiansk
Transaktionskostandsstrukturen är ett centralt
term tenderar transaktionskostnaderna för stads-
begrepp i sammanhanget. Det introducerades av
byggnad alltid att vara lägre i nybyggda områden,
Ronald Coase 1937. I korthet menade Coase att
där det både är lättare att köpa mark att bygga på,
det finns kostnader för att använda marknaden,
samtidigt som regleringar fortfarande inte hun-
i form av osäkerhet, kontrakt, tidsåtgång med
nit etableras i samma utsträckning som i äldre
mera. För till exempel en bilproducent innebär
bebyggelse. Sett i ett historiskt perspektiv tender-
det att han antingen kan välja att producera däck
ar det att var en av de kraftfullaste orsakerna till
själv eller köpa dem av underleverantörer. När
stadsutglesning.
marknaden är tillräckligt tillförlitlig och väsentligt billigare kommer han att välja marknadsalter-
transaktionskostnadernas betydelse
nativet, annars kommer han att välja en in-house lösning. På samma sätt ser det ut med mark. I normalfallet kommer alltid en fabrik eller ett hus att
De städer som hade grundats under medeltiden eller absolutismens epoker var inte anpassade till ett produktionssätt där industrierna krävde
Castlefield är sannolikt Euopas mest betydelsefulla tidiga industriområden. Här kom Bridgwater Canal, som var en av de väsentligaste transportlederna under den industriella revolutionen in i Manchester. Under 1960-talet försvann trafiken och omådet förvandlades till ett nedgånget slumområde.
stora ytor och som dessutom karaktäriserades av stark social rörlighet. De äldre städerna hade istället politiska system som byggde på att begränsade eliter kontrollerade både politiken och produktionssystemet, genom olika former av skrån och produktionsbegränsningar. 1800-talets snabba urbanisering sprängde helt enkelt gränserna för
18
uppföras där äganderätts- och kontraktsförhål-
inte existerade skrån och att inte heller jordmark-
landena är säkrast, och där köparen dessutom
naden var reglerad. Det finns flera liknande brit-
enkelt kan få ihop tillräckligt stora enheter. Det
tiska exempel, men i resten av Europa såg utveck-
är ett centralt tema för den här studien att detta
lingen något annorlunda ut. Det typiska var här
ända sedan 1800-talet varit en ständig nackdel för
att serier av reformer mellan 1810-1870 skapade
existerande stadsbildningar. Transaktionskost-
både ökade näringsfrihet, handelsfrihet och mer
naderna har i princip alltid varit lägre utanför de
homogena jordmarknader.
existerande tätorterna och när någon aktör gett
Fenomen som liknade det brittiska existerade
uttryck för fenomenet ”markbrist” är det snarare
i resten av Europa under den här perioden. På
ett klagomål på att de stora och enkelt exploat-
många ställen var helt nya städer på väg att bil-
erade ytor som han/hon önskat förfoga över inte
das, men i de allra flesta fall kom dessa under
finns tillgängliga.
tiden fram till 1914 istället att absorberas i det
I England är Manchester typexemplet på hur
äldre stadssystemet. Orsaken var en kombina-
helt nya städer växte fram, i ett område som fram
tion av tekniska förändringar, där främst ut-
till industrin slog igenom hade varit ett rent jord-
vecklingen av effektivare elektriska spårbundna
bruksditstrikt. Det innebar å andra sidan att det
kommunikationer var viktiga och institutionella reformer som underlättade inkorporeringar och olika utvidgningar av den kommunala kontrol-
Återutvecklingen av Castlefield startade 1988. Den institutionella modellen för nyutvecklingen hämtades från London Docklands Development Corporation, som startats nästan ett decennium tidigare. Fördelen med utvecklingsbolag av den här typen är att de i bästa fall kan minimera transaktionskotnaderna, genom att skapa tydliga plan- och ägarförhållanden.
len av mark. Den moderna stadens regelmässiga ramverk kommer i hög grad från de institutionella innovationer som genomfördes mellan 1880 och 1914. Deras huvudsyfte var framförallt att begränsa konkurrensen och de ägandemässiga rättigheterna. De äldre städer som hotades av de nya och växande förorterna kunde därefter inkorporera
21
dem och knyta samman dem med ny infrastruktur. Men någon automatisk integration mellan olika delar av de ytmässigt allt större städerna skapade den inte. Den utmaningen skulle i stället sträcka sig genom hela 1900-talet och fram till vår egen tid. De processer som skapade de industriella 1900-talsstädernas struktur, täthetsmönster och utseende karaktäriserar än idag västerländska städer. I mycket hög grad gäller det också Göteborg.
frankfurt: nya marknader och industrialisering Processen var inte kontinuerlig, men i länder som Sverige och Tyskland kan man ändå se en betydande tidsmässig regelbundenhet. Jordmarknaderna liberaliseras från och med 1810-talet och från 1840-talet följer allt intensivare reformer av näringsfriheten samtidigt som den internationella handelsliberaliseringen slår igenom. Följden blir ett starkt ekonomsikt uppsving efter 1850, som överallt ledde till en våg av urbanisering. Det är den vågen som i hög grad kommer att fungera som en extern chock för de gamla städerna, för det som växer under andra halvan av
1800-talet är främst deras nya förstäder. Vare sig
det fanns ett allt starkare behov av att utveckla ett
vi tittar på Frankfurt –som idémässigt blev my-
fast strukturellt förhållningssätt och åtskillnad
cket betydelsefullt under 1900-talets första hal-
mellan de äldre och nyare städerna.
va- eller på Göteborg och Stockholm är mönstret
Det var i det här läget som Frankfurt kom att
av förstadstillväxt tydligt. Ett centralt faktum är
utveckla en betydelsefull modellroll inte bara i
att jordmarknaderna liberaliserades före närings-
Tyskland utan också i Sverige. Eftersom Göte-
friheten. Det innebar att en rörlig jordmarknad
borg delade den tyska stadens drag av att vara
fanns utanför städerna tidigt, samtidigt (som vi
både sena att industrialisera och byggda på han-
kommer att se) just de äldre städernas jordmark-
del- och bankverksamhet känns som vi kommer
nader ofta visade sig vara de allra svåraste att an-
att se starka gemensamma drag. Under den första halvan av 1800-talet gjorde
passa för att uppnå en större rörlighet. Trycket från de snabbväxande förorterna
Frankfurts dominerande borgarskapet allt de
tryckte sedan på mot de äldre städerna, som nu
kunde för att undvika att påverkas av den nya
snabbt också såg den klassiska högexploaterade
växande industrialismen.
stenstaden uppföras. Det innebar att betydande
staden till sist en del av både Preussen och den
mängder arbetare nu bodde i allt större närhet
tyska handelsenheten. De hinder som tidigare
till de gamla stadskärnorna. Cornelius Gurlitt,
funnits för att industrin skulle kunna växa även
vars teorier om skydd av historiska riktmärken
i staden försvann. Följden blev en ytterst stark
och siktlinjer fortfarande har stort inflytande i
industriell etableringshastighet under den så
svenskt planväsende, sammanfattade 1920 hur
kallade Gründerzeit efter 1870 och Frankfurt
utmaningen såg ut: ”de stora städerna måste ge-
blev nu en av kontinentens allra snabbast växan-
nom att vidga sina gränser se till så att den lägre
de städer. Staden var alltså sen att industrialisera,
byggnadsstandard som finns i förorterna inte
men när uppsvinget kom var det desto starkare.
sprider sig. Annars kommer proletariseringen och
Därför betydde också att den gamla kärnan
överbefolkningen att sprida sig in i de centrala
omgavs av ett flertal självständiga förstäder som
städerna”. Den hotfulla utvecklingen betydde att
utvecklades mycket hastigt. Det var där de nya
24
År 1866 blev dock
industrierna och den snabbast uppförda bebyg-
eringsrätt, zoneringsregler som begränsade vad
gelsen fanns.
mark kunde användas till och stora kommunala
Inför hotet från dessa starka förändrings-
markköp. Dessutom utvecklades den nya kom-
tendenser utvecklades en starkt patriarkal och
munala ägandeform som i Sverige fick namnet
protektionistisk ideologi i Tyskland under de sis-
tomträtt när den infördes 1907. I Tyskland sys-
ta decennierna av 1800-talet. Ett genomgående
tematiserades de rättsliga innovationerna 1902 i
drag var försöken att bygga gemensamma sam-
lagen Lex Adicke.
hällstrukturer, där individen kunde se sig som en
Att så mycket av lösningarna skapades i en
del av ett kollektivt samhällsbygge (Gesellschaft).
stad som redan då var ett av Europas finansiella
Ett grunddrag var att staden/kommunen efter-
centrum var självklart ingen slump, för kombi-
hand tog ett växande ansvar för infrastruktur- ,
nationen av värdeskapande och värdeförstörande
mark- och bostadsförsörjningen. Trots att de som
element kan beskrivas som genialisk. Att uppfatta
drev på snarare hade patriarkala och kontrolle-
lösningarna som marknadsfientliga är för enkelt,
rande ambitioner än socialistiska fick den tidigt
för egentligen syftade de främst till att få kontroll
benämningen munizipalsozialismus. Såväl ide-
över marknaden. De som gynnades starkast var
ologin som den praktiska politiken kom under
de existerande eliterna, som kunde styra och för-
1900-talet på ett oproblematiskt att ärvas av den
dela den urbana tillväxten. Tack vare sina långt-
framväxande socialdemokratin.
gående inskränkningar i äganderätten visade sig
Det blev i Frankfurt som instrumenten för att
Lex Adicke långt senare idealisk för att hantera
få kontroll över den snabba omvandlingen fullän-
den tyska återuppbyggnaden på 1950-talet, när
dades. Här skapades på 1880- och 90-talen en
många ägare var försvunna.
administrativ strategi som byggde på inkorpore-
Frankfurt hade skapat en effektiv helhet-
ringar av förorterna, men ännu viktigare var att
slösning på den okontrollerade urbana tillväx-
dessa under Franz Adickes tid som borgmästare
ten, genom att bygga ett lagsystem som fram-
kombinerades med flera andra innovativa instru-
förallt syftade till att hålla nere markvärden och
ment. Mest centralt var en omfattande expropri-
exploatering i centrum. Systemet blev dessutom
27
mycket mer kraftfullt genom att det skapades par-
this context transit /traffic/ was seen as a means of
allellt med möjligheten att bygga nya vidsträckta
maintaining the spatial polarization of Frankfurt’s
spårvagns- och lokaltågsnät. Med dessa tekni-
class structure”.
ska och institutionella innovationer skapades
Adickes tyske historieskrivare uttryckte sam-
förutsättningar för att utveckla och hålla ihop en
ma sak. “Sie suchten die radialen verbindung-
helt ny, utspridd och mycket otät europeisk stad.
strassen von der peripherie zum stadtzentrum mit
Det betydde också att byggandet av de klassis-
elektrischen strassenbahnen, die anfahrtszeiten
ka kvartersstäderna snabbt kom att upphöra. Epo-
zwischen wohn- und arbeitsstelle zu verkurzen”.
ken var i allt väsentligt avslutad redan innan första
Den funktionella men samtidigt starkt socialt
världskriget, eftersom de höga centrala markpris-
polariserande ideologin var exakt densamma
erna inte längre tilläts slå igenom på samma sätt
som Göteborgs legendariske stadsingenjör Al-
som tidigare. Redan innan 1910 gjorde det att
bert Lilienberg gav uttryck för. När han argu-
ett annat problem som skulle bli beständigt un-
menterade för att arbetarstadselen Landala inte
der hela den långa reglerade perioden visade sig i
skulle byggas ut, var motiveringen tydlig: ”Medan
Frankfurt: privata företag som inte längre kunde
bostäderna där lämpar sig för arbetare utveckla sig
tjäna pengar på att bygga i centrum byggde i stäl-
industrierna i avlägsna stadsdelar. Följden härav
let villor allt längre ut i periferin.
har blivit onödigt långa spårvägsresor…” Istället
Glenn Yago sammanfattade strategin på ett kärnfullt sätt i sin klassiska bok om kollek-
Manchester var under 17- och 1800-talet en av världens snabbast växande städer. Investeringarna i infrastruktur var nyckeln till tillväxten. Bron över på bilden byggdes 1897 för Great Northern Railway. De små tornen som man kan se längst upp på den var dekorationer som skulle påminna om det romerska fort som hade byggts på platsen år 79.
tivtrafikens utveckling i USA och Tyskland: ”The changing class structure of Frankfurt reflected the rate of population growth … throughout the expanding city. Adjoining towns became urbanized and absorbed by the city through annexation. Demands arose for the physical and social services necessary to ensure economic diversification. In
28
argumenterade Lilienberg för att de nya ”elektris-
delarna från och med 1910-talet byggdes i perif-
ka transporter” som höll på att byggas ut i snabb
era lägen. Det är i den här traditionen som än i dag
takt, skulle användas för att skapa en funktio-
i hög grad påverkar hur europeiska städer byggs.
nell och klassmässig delning mellan olika ”bost-
I den svenska planlagstiftningens tillämpning kan
adszoner”.
de till och med sägas vara dominerande ett sekel
Den logiska flankeringen av de nya juridis-
senare. De ekonomiska och klassmässiga förkla-
ka instrumenten var att en konstnärligt inriktad
ringarna till hur rörelsen och ideologin uppstod
stadsplanering för framförallt stadskärnorna väx-
har däremot i hög grad skymts. Hela utvecklingen
te fram. Den hade sina starkaste centrum i Tys-
var i grunden en del av den konservativa reaktion
kland och Österrike, där Camilio Sitte blev den
som Joseph Schumpeter analyserade i sin beröm-
mest inflytelserike stadsplaneraren. I både de tys-
da essä ”The Sociology of imperialisms”.
ka och svenska städerna ledde mönstret till ten-
Även i det senare mönstret fick Frankfurt en
denser som i hög grad liknade varandra, till och
stor betydelse. Det första världskriget följdes i
med retoriskt.
Tyskland av en av världshistoriens värsta hyper-
Hans Bjuhr har i sin avhandling om Göteborg
inflationer, vilket både innebar att byggandet be-
beskrivit hur de konstnärliga aspekter slog ige-
gränsades till ett minimum, och att de boende i
nom runt 1900: ”Den gamla staden degenererar
äldre hus i princip befriades från alla lån. Flyttvil-
inför ögonen på borgarklassen. Hela stadens bor-
jan begränsades, och bostadsbristen blev snabbt
gerliga liv hotas. Alla värden och traditioner som
katastrofal. När situationen lugnat sig under Wei-
byggnaderna och rummet besitter håller på att gå
marrepubliken infördes därför 1924 en kommu-
förlorade. På detta problem gav Camillo Sitte ett
nal fastighetsskatt (Hauszinsstuer), som togs ut
svar. Hans konstnärliga stadsbyggande utgår från
av de fastighetsägare som nu nästan bodde gratis.
stadens problem och försöker utveckla stadens
Målet var att kommunerna med hjälp av skatten
väsen…”
skulle få igång byggandet igen och komma till rätta med bostadsköerna.
Det innebar att innerstädernas roll för boende
I Frankfurt anställde den nya borgmästaren
begränsades och att de nya funktionella stads-
30
Ludwig Landmann en arkitekt med förankring i
upp den praktiska modellen för hur efterkrig-
den kollektivistiska gesellschafts-kulturen. Ernst
stiden funktionalistiska förstäder skulle se ut i
May var dessutom socialist, vilket egentligen
hela världen. Efter CIAM-kongress organiserad-
spelar mindre roll. De ideal han företrädde pas-
es det utbildningar för arkitekter från både USA
sade väl in i den paternalistiska och funktionalis-
och resten av Europa i Frankfurt. Inte minst var
tiska traditionen. May hade dessutom tillgång till
det här Uno Åhrén inspirerades till att bli den
alla de legala medel som skapats av Adicke och
drivande kraften bakom den klassiska Stockhol-
var medveten om hur viktigt det var att styra in-
msutställningen ett år senare.
formationsflödet, vilket gjorde att han startade en
Det verkligt intressanta är hur den sociala/
stilig tidskrift som döptes till Das Neue Frankfurt.
ideologiska reaktionen tillsammans med den nya
Han betonade den industrialiserade masspro-
infrastrukturen ledde till ett europeiskt stadsby-
duktionens roll för kostnadskontroll, de gröna
ggnadsmönster som passade väl samman med
bältenas roll för att hålla nere tätheten och isolera
det amerikanska. På två skilda sätt nådde de båda
de –idealt sett- självförsörjande förorterna från
sidorna av Atlanten fram till en evolutionistisk
varandra. Effektiviteten var påtaglig, och Frank-
punkt där de på 1920-talet alltmer liknade varan-
furt blev i flera år den tyska storstad som byggde
dra.
mest bostäder, vilket bidrog till det staka ideologiska genomslaget. Att det fanns flera färdiga stadsdelar med tiotusentals nya bostäder gjorde det naturligt att förlägga 1929 års CIAM-kongress och utställning till Frankfurt. Genomslaget blev enormt, och varianter av de nybyggda Römerstadt, Praunheim och Westhausen kom sedan att byggas över hela västvärlden under de nästföljande fyra decennierna. May hade under en fem-års period byggt
31
140 sidor senare. och en bra bit in i
... Gรถteborgsdelen
göteborg efter 1990: tveksamhet för nya marknader Den envisa utspridning som så länge karaktäriserade stadsregionen avstannade till sist under 1980-talet. Utvecklingen vändes då åter in mot de gamla kärnområdena (hur dessa än definieras) men kom också att karaktäriseras av en efterhand allt större relativ eftersläpning mot huvudstadsregionen. Det relativt svaga byggandet i centrala staden är anmärkningsvärt, eftersom efterfrågetrycket varit starkt i city, vilket främst märkts genom de snabba prisstegringarna i de delar av beståndet som trots allt kommit att ombildas till bostadsrätter. Den negativa utvecklingen kom att knytas till bristfällig nyutveckling av omstrukturerade infrastrukturområden, men också oförmåga att hantera förskjutningen mot bostadsrätter i både beståndet och byggandet. Dessutom har utvecklingen av områden som tidigt kom att drabbas av äganderättsproblem fortsatt att släpa efter på grund av den koncentration av starka särintressen som etablerats där.
Komplexet har några av sina viktigaste i rötter
fastigheterna gav. Framförallt bidrog Castellums
i hur staden hanterat bostadrättsutvecklingen.
(Eklandia), Fast Partners och Wallenstams försäl-
Eftersom bruksvärdet gjort hyrorna orörliga är
jningar i Linné till en oväntad social förändring
det ju främst genom större omvandlingar i det
av stadsdelen. (Se fig xx).
befintliga beståndet till bostadrätter som värd-
Nyproduktionsmässigt var bilden en annan,
estegringar som sedan lett till nybyggnation blivit
vilket var anmärkningsvärt med tanke på att det
möjliga. Särskilt gällde det innan införandet av
allmänt sett fanns gott om industri- och infras-
presumtionshyror 2006.
trukturområden i behov av omstrukturering i sta-
Kommunens officiella hållning till fenomenet
den. Den gamla kärnan var också i ett synnerli-
har varit av central betydelse, då den kontrollerat
gen starkt förfall och karaktäriserades också av ett
mer än hälften av hyresrätterna. Skillnaden mot
betydande antal tomma tomter.1980-talet hade
Stockholm kunde heller knappast ha varit tyd-
sett en start både på punkt- och mer storskaliga
ligare och större (se figur). På grunde av denna
projekt, men det tidiga 1990-tals krisen innebar
politiska hållning har omvandling till bostadsrät-
att flera av de aktörer som drivit denna inledan-
ter till cirka 99 procent skett i det enskilt ägda fas-
de omvandling fick betydande problem. Både de
tighetsbeståndet, vilket begränsat revitaliseringen
klassiska bostadskooperativa och de allmännyt-
av staden till begränsade områden.
tiga företagens roll på marknaden försvagades kraftigt i detta läge.
Omvandlingen kulminerade under decenniet runt millennieskiftet och borde i normal-
Från och med 1993/94 kom istället nya aktörer
fallet ha lett till en stegrad nyproduktion. Det
att dominera marknaden. Den stora föregångar-
anmärkningsvärda är att så inte blev fallet, utan
en på marknaden var JM, som omedelbart under
avståndet till Stockholm tvärtom ökade. De
den stora finansieringskrisen 1992 utvecklade
bestånd som såldes dessa år var närmare 15 000
starkt innovativa lösningar. Eftersom de avskaf-
privat ägda lägenheter, där de mest kommersi-
fade räntesubventionerna innebar att det inte län-
ellt orienterade och börsnoterade bolagen inte
gre fanns någon garanti för att nya projekt kunde
kunde motivera den låga direktavkastning hyres-
säljas behövde bolaget ta fram en strategi för att
177
bygga mindre projekt, som sedan startades efterhand som bolaget hade sålt hälften av lägenheterna. Strategin för att köpa centrala industri- eller andra lokaler som blivit överflödiga var på samma vis både innovativ och mönsterbildande. Under en period runt millennieskiftet var dessutom tillämpningen av bruksvärdesprincip extremt osäker, vilket ytterligare gynnade JM som dessa år köpte tomter av bolag som var inriktade mot hyresmarknaden men som p g a osäkerheten på marknaden inte kunde bygga. Två exempel på detta som fick stor betydelse i Göteborg var Wallenstams försäljningar av tomter till JM på Värmlandsgatan och vid Majvallen i Majorna. Försäljningarna blev politiskt betydelsefulla, och bidrar till att förklara varför denna typ av projektbaserade företag ända sedan dess utvecklats mycket långsammare i Göteborg än i Stockholmsområdet. Stadens ledande politiker reagerade nämligen negativt på marknadsförändringen och under en följd av år kom företag som byggde bostadsrätter att särbehandlas negativt i marktilldelningar. För Wallenstams del blev det starten på en stark förskjutning mot Stockholm av företagets produktion, men också att man kom att anamma samma projektorienterade bostadrättsproduktion som JM.
I en intervju med Hans Wallenstam i GP 2004
innebär i hyra, måste man bygga där folk vill bo.
utvecklades hur situationen såg ut i det som skulle
Det går inte att bygga i Bergsjön, tyvärr. Betaln-
visa sig vara ett kritiskt läge: ”Kommunen här inte
ingskapaciteten för nyproduktion finns inte där.
är lika alert på att anvisa mark och ge bygglov.-
Skepsisen hos Göteborgs kommun beror också på
Stockholm är mer fokuserat. Det kan bero på att
att Wallenstam faktiskt hade en attraktiv byggrätt
de haft bostadsbrist längre. Till exempel har deras
på Godhemsberget. Den såldes dock med god fört-
stadsbyggnadskontor anställt tre personer som en-
jänst för 4-5 år sen till JM, som strax fick fart på
bart ska vara olja i maskineriet och hjälpa bygg-
grävskoporna.- Ja, men det var i ett annat skede.
mästarna i byråkratikvarnen..- Sen kan jag tycka
Det fanns ingen signal om att man fick ta ut hyror i
att det är lite fjompigt i Göteborg när man har åsik-
nyproduktionen som täckte kostnaderna. ”
ter om vad som byggs, exempelvis om det ska vara
Den starka önskan om att styra bostadspro-
lyx- eller studentlägenheter. För huvudsaken är att
duktionen som funnits i Göteborg har sedan
det byggs. Även om det är lyx, blir annat ledigt i
artikulerats som en oförmåga att producera de
flyttkedjan. Byggnadsnämndens ordförande Owe
bostäder som efterfrågats i staden, vilket lett till
Nilsson (s) har bemött Wallenstams klagomål om
att den utflyttning till kranskommunerna som
tröghet med att bolaget bara ansöker om byggen
pågått sedan minst 1960 fortsatt. Oförmågan att
på attraktiva centrala tomter.- Ja, men det gör vi i
bryta denna tendens och att skapa förutsättning-
Stockholm också. Ska man bygga nytt, med vad det
ar för de växande företagsstrukturerna kan bara bedömas som anmärkningsvärd och ett av de särdrag i stadens utveckling som är mest värda att
Från och med mitten av 1960-talet gick Lundbyindustrierna in i en allt värre kris. Varven utmanades av nya innovatova asiatiska konkurrenter och regionalpolitiken gjorde att företag som ESAB efterhand flyttade alltmer av sin produktion till mellansvenska bruksorter. Hamnverksamheten stagnerade också, när alltmer av trafiken flyttade till de nyanlagda ytterhamnarna.
analysera (se fig xxx). Eftersom bostadsbyggandet efter de stora förändringarna i början av 1990-talet i mycket hög grad kom att kantra över mot produktion av bostadsrätter är samtidigt utvecklingen självklar, för de tendenser som beskrivs i det ovanstående
181
citatet kunde knappast leda till något annat än att utvecklingen av projekt efter projekt har fördröjts. Med den inriktning som byggandet fick var det helt enkelt inget prioriterat mål att bygga mycket. Bland de mer anmärkningsvärda misslyckandena märks Södra Älvstranden, som också är en bra illustration över hur kombinationen av politisk tveksamhet och starka särintressen skapat en närmast unik svag stadsutveckling i centrala Göteborg.
långsam stadsutveckling och otydliga äganderätter: exemplet skeppsbron. Bakgrunden till Södra Älvstranden är välkänd. Efter det politiska beslutet att bygga Götatunneln stod klart var det uppenbart att en flera kilometer lång sträcka längs älven äntligen skulle frigöras för bebyggelse. På ett sätt som går att känna igen från de erfarenheter som Boston gjorde i ett liknande projekt reserverades sedan allt större delar av området av olika intressen: den norra delen fördes omedelbart bort från planeringen eftersom den skulle behövas för byggandet av den framtida infrastruktursatsningen Västlänken och på samma
sätt avsattes den södra delen för att Energiverket
karaktär… Kännetecknande för förslagen är des-
skulle kunna behålla sitt reservkraftverk för extra
sutom, vilket också är naturligt för det valda ar-
kalla vinterdagar. Det gjorde dessutom att Göte-
betssättet, att de förslag och idéer som presenteras
borg sannolikt blev den sista större europeiska
kan beskrivas som en provkarta på önskningar
staden som behöll den typen av ytkrävande en-
utan att realismen eller möjligheterna till genom-
ergihantering i ett centralt läge.
förande närmare kunnat studeras.”
Det som sedan återstod för stadsbyggande i
Vad visionsarbetet gjorde var egentligen att
det från början stora området var en yta som inte
skapa mängder av förväntningar, som sedan inte
bestod av mer än en handfull kvarter, som des-
kunde uppfyllas inom en normal detaljplanepro-
sutom inramades av befintliga hus i båda ändar-
cess. Precis detta är sedan drag som går igen i
na. Till det kom att en spårvägslösning behövde
projekt efter projekt: staden har helt enkelt skapat
skapas innan detaljplaneläggning av bostäderna
ett extra steg i planläggningen innan den kon-
kunde byggas. Utifrån dessa utgångspunkter var
ventionella detaljplaneläggningen. Detta steg in-
alltså förutsättningarna redan från början kom-
nebär att man i flera år samlar in olika visioner
plicerade, men den politiska tveksamheten in-
och önskningar om allt som kan vara möjligt att
för den bebyggelse som var kommersiellt möjlig
härbergera inom ett område. Det är också en ty-
skulle sedan skapa Sveriges sannolikt mest spek-
dlig tendens att denna process blir mer utdragen
takulära planeringsmisslyckande under de senas-
ju mer centralt stadsutvecklingsområdena ligger.
te decennierna.
På det sättet anknyter den väl till den utdragna
När det redan försenade planarbetet startades
planläggningsprocess som pågick på Albert Lil-
inleddes det dessutom med en idéskapande ut-
ienbergs tid. och som då ledde till att staden byg-
ställning och genom att skapa medborgargrupper
gdes i utkantsområden. Som vi kommer att se
vars uppgift var att skapa visioner för det framtida
upprepas nu detta mönster hundra år senare, på
detaljplanearbetet. Den utvärderingsgrupp som
nästan exakt samma ställen.
bedömde medborgargruppernas förslag kom
I nästa steg valde man på Skeppsbron att
fram till att; ”Visionerna är av mycket varierande
anordna en arkitekttävling, som egentligen
184
kunde beskrivas som en nästan omöjlig uppgift.
annan minskades, ledde sedan till ytterligare tre
Birgitta Lööw som sedan blev ansvarig för näs-
års fördröjningar innan en färdig detaljplan som
ta utvärderingsgrupp som skulle ”syntetisera” de
kunde överklagas ställdes ut våren 2012. En bygg-
fyra arkitektförslagen konstaterade då att man
start på området kan förväntas till 2016, nästan
tio år efter beslutet att bygga Götatunneln egen-
två decennier efter att Götatunneln beslutades.
tligen inte kommit någonstans: ”Här skall väldigt
Under de nästföljande åren kommer sedan cirka
mycket få plats på liten yta. Vi skall ha spårväg,
350 lägenheter med en förlust på cirka en halv
skärgårdsbåtar och alla andra trafikslag, vi be-
miljard att produceras.
höver ta hänsyn till klimatförändringarna och det
Projektet kan jämföras med de två fastigheter
speciella klimatet nära älven, vi måste bygga högre
som faktiskt färdigställts i älvnära lägen under
kajer men ändå bevara kulturhistorien, vi vill ha
2000-talet. I ett projekt som bara kan beskrivas
trygghet och vi måste medge en exploatering som
som typiskt för JMs infill-strategi köpte företaget
ger oss ekonomiska möjligheter att utveckla områ-
upp en fastighet som hade byggts på 1890-talet
det för alla göteborgares bästa.”
som emigranthotell och som ett halvt sekel senare
Från det att det hårt kritiserade arkitektförsla-
förvandlats till Broströms kontorsannex. När JM
gen lades fram 2007 tog det sedan ytterligare
köpte det hade det stått tomt i ungefär ett decen-
två år till detaljplanerna presenterades, Dessa
nium, men under 2002 förvandlades det sedan
hade dock det avgörande problemet att de fort-
till 50 lägenheter. I ett liknande projekt vid Lilla
farande inte tagit ställning till den befintliga be-
Torg byggde Wallenstam om en annan kontors-
byggelsen (Merkurhuset och den så kallade Ki-
fastighet till 55 lägenheter ungefär tio år senare.
nesiska Muren). Dessutom innehöll detaljplanen
De två projekten har tillammans skapat drygt
ett 16-våningshus, vilket visade sig ytterst kon-
hundra lägenheter. Skillnaden mot det gigantis-
troversiellt trots att flera av stans högre hus re-
ka, utdragna och kostsamma skeppsbroprojektet
dan fanns i närheten. Dessa besvärliga punkter,
kunde inte vara större, vilket också gör det möjligt
samt de problem som uppstod med finansierin-
att analysera det problem som plågat Göteborgs
gen av projektet när exploateringen gång efter
stadsbyggande sedan millennieskiftet. De båda
185
medelstora projekten hade tydliga äganderätter
landerier och arenor
och lika tydliga strategiska mål och projektledning. Det gör också att man kan sätta fingret att det egentligen är äganderätts- och strategiprob-
Den långsamma utvecklingen av den inre sta-
lem som drabbat Skeppsbron och många andra
den under de sista två decennierna har också en
projekt.
direkt fortsättning i den stagnerade utvecklingen
I formell mening är det kommunen som
av stadens arena- och evenemangsindustri, som
äger området genom Älvstranden AB, men i
var den andra stora tillväxtgren som började ut-
verkligheten har ett flertal intressegrupper tingat
vecklas i New York och andra amerikanska städer
in stora delar av det. Alltfler aktörer har ansett
på 70-talet.
sig ha krav på utvecklingen av den nya stadsdel-
En serie tillfälligheter hade gjort att Göteborg
en, i form av önskemål om bevarande, reservat,
var ovanligt väl placerat att delta i den tidiga ex-
hushöjder, lägenhetsfördelningar med mera. När
pansionen av den nya branschen. Stadens sista
den formella ägaren däremot saknade strategi för
landerier låg i den östliga delen av centrums kant.
vad den ville göra urartade planeringen till att
De kom dessutom att tillhöra de absolut sista som
hamna i ett tillstånd som en av de ansvariga sam-
löstes in av staden, under den sista tioårsperioden
manfattade som att ”Göteborg ligger 17 år efter
före 1914. Det betydde att den potentiella stad-
Malmö” med den moderna stadsomvandlingen.
splaneläggningen sammanföll med genombrottet för den extensiva och radiella spårvagnsplanerin-
Efter en tveksam start på 1980- och 90-talen har nyutvecklingen av Lundby gått synnerligen snabbt de sista femton åren. På ett märkligt sätt karaktäriseras Göteborg idag av att de industridistrikt som skapades i Lundby och Örgryte för mer än hundra år sedan har återvunnit sin vitalitet. Samma faktorer som gynnade dem då gynnar dem nu, och precis som då återstår idag frågan om vad som händer med stadskärnen.
gen. Det innebar i sin tur att någon fortsättning av stenstaden i det område som blev känt som ”Levgrens äng” inte var aktuell. Istället blev området efterhand centrum för en växande mängd slumpmässigt utvalda aktiviteter, vilket kanske bäst illustreras av att grundläggnigen av Nya Ullevi stördes av att man först var tvingen att frakta bort en mängd gamla järnsängar, som
189
var ett minne av platsens gamla funktion som
i efterhand kom att kallas ”Evenemangsstråket”
nödsoptipp. Landeriernas främsta historieskrivare
var alltså vare sig förutsett eller planerat, tvärtom
har sammanfattat det som numera ryms i det sto-
styrdes placeringarna helt av slumpen.
ra stadspartiet: ” Det naturliga kan tyckas ha varit
När sedan den globala tv-sända arenaindus-
att fortsatt över de båda landerierna fram till ån…
trin började växa fram under 1970- och 80-talen
Ändå förefaller det om man genom alla planer mer
placerade detta Göteborg i en idealisk position.
eller mindre låtit partiet öster om Sten Sturegatan
Knappast någon annan stad i vare sig Europa
fram till Mölndalsån till stor det ligga kvar i relativ
eller Nordamerika hade så många relativt moder-
avskildhet och låtit området förbli mycket glest be-
na arenor samlade i ett centralt läge. Under några
byggt. … På den forna tegelbruksängen ligger Gam-
decennier gjorde det Göteborg till Skandinaviens
la Ullevi och där intill tennishallar. Längre österut
absoluta evenemangscentrum.
ligger Nya Ullevi, också en arena för stora evene-
Problemet som började visa sig runt millen-
mang…(op.cit.)” Sedan fortsätter hon uppräknin-
nieskiftet var att ingen någonsin analyserat varför
gen av alla arenor, kyrkor, skolor, mässanläggning-
det hade blivit så. Hade en sådan analys gjorts
ar och sporthallar som ryms i området, innan hon
hade slumpens avgörande roll snabbt kunnat
lakoniskt avslutar med: ”Det forna landeriområdets
avslöjas och då hade det sannolikt också varit
marker är således tagna i anspråk av byggnader
enklare att förstå nyinvesteringsbehovet i anlägg-
och verksamheter av mera obeständig och tillfällig
ningarna. Nu gjordes inte detta, samtidigt som
karaktär”.
samtliga andra större städer i landet investerade
Sett i efterhand kan man konstatera att staden
i nya moderna arenor. Följden av detta har blivit
utrustades med ett stort centralt outnyttjat mar-
en eftersläpning som går att känna igen i stadsut-
kområde när de sista landerierna löstes in. Efter-
vecklingen i hela den centrala staden.
som några planer på tät bebyggelse inte var aktu-
Den stora samlingen av evenemangsan-
ella efter 1910 kunde det istället användas för olika
läggningar ska dessutom ses i sammanhang av
utrymmeskrävande verksamheter efterhand som
Heden, som också tillhörde donationsjorden
olika behov öppnade sig. Anläggandte av det som
och blev disponerbar för staden när den nya
190
militäranläggningen på Kviberg stod klar. Det in-
renässansen
nebar att stadsplanearbete även nedprioriterades för Heden, som sedan på samma sätt som de östliga landerierna fylldes med tillfälliga lösningar i
Spegelbilden av den långsamma utvecklingen
form av hotell och p-platser. Den centrala staden
i centrum har varit den renässans som det sena
har med detta fått en hel serie märkliga avtryck eft-
18- och tidiga 1900-talets etableringsstruktur i
er landerierna i höjd med Södra Vägen, Sten Sture-
Lundby och Gårda-Krokslätt återigen fått under
gatan och Skånegatan.
de senaste decennierna. I hög grad har processen
De sista decennierna har mycket litet av stad-
som styrts av ett starkt strukturellt element som
sutveckling skett i hela detta stora utrymme, och
varit knutet till återanpassningen av sådana om-
konkurrenskraften för mer högvärdiga evene-
råden till den nya motororienterade infrastruk-
mang som stora konserter, världsmästerskap och
turen samt naturligtvis de vanliga konjunkturella
så vidare har efterhand gröpts ut. En ny specialitet
faktorerna.
har istället utvecklats i form av mindre kapitalin-
I grunden har dessa områden återigen haft
tensiva projekt som ungdomsturneringar i fotboll
samma fördel i förhållande till den centrala sta-
och handboll. Ett flertal planer har under denna
den som de hade i slutet av 1800-talet. Det har
period belagts med konstgräs, vilket möjliggjort
funnits större tomter med tydliga ägandeförhål-
ungdomsturneringarnas fortsatta tillväxt.
landen, samtidigt som de planeringsmässiga hin-
Bristen på strategisk planering har också styrt
dren varit relativt små för ny verksamhet. Tran-
den stadsbyggnadsmässiga utveckling som ändå
saktionskostnaderna har därmed återigen hållits
startat. Det har betytt att arenornas placeringar
nere i dessa halvcentrala lägen.
aldrig ifrågasatts när kontor byggts på den gam-
Det ena av dess områden som var i starkt
la tegelbruksängens plats, mitt emellan de båda
behov av omstrukturering var det mycket stora
Ulleviarenorna. Avsaknaden av bostäder och
industriområde som sträckts sig från Gårda ned
naturlig kontakt med vare sig centrum eller Går-
över Almedal och in i Krokslätt. Med minst tio
da är fortfarande påtagliga drag i området.
nedlagda textilindustrierna, en stor brandskadad
194
chokladfabrik, ett till svartklubb förvandlat bryg-
Efter kraschen tog det mer än ett halvt decen-
geri och en hoprasad tändsticksfabrik var områ-
nium innan regionens kontorsmarknad återhäm-
det så nära ett idealiskt typfall som det gick att
tade sig, men i slutet av 90-talet kom betecknande
komma på ett krisdrabbat europeiskt industriom-
nog byggandet igång igen i den norra delen av
råde i början av 1980-talet.
stadsdelen. De planer som länge funnits för de
Förnyelsen av området följde några olika hu-
södra delarna av det stora industriområdet reak-
vudriktningar. Flera av de gamla industriföre-
liserades också i uppsvinget efter 2010. Under de
tagen hade förvandlats till bolag som till den
här båda decennierna har det också funnits en ty-
överlägset största graden förvaltade äldre tillgån-
dlig tendens till ett ökat bostadsbyggande i hela
gar i form av aktier och fastigheter. I den friare
området, vilken under det sista decenniet stärkts
ekonomi som etablerades i slutet av 70-talet in-
på ett märkbart sätt också i den södra delen. På
nebar det att de blev idealiska spekulationsobjekt.
ett tydligt sätt illustrerar utvecklingen styrkan
Det gjorde Göteborg till ett av de absoluta huvud-
i de äldre mönstren, om både infrastrukturen
centrumen för både finansmän som Bo Sandell
och ägandeformerna kan samverka till en snabb
och Erik Penser under 1980-talet, men också för
utveckling. Spekulationshärvan i slutet av 80-
starten på ett betydande antal nya börsnoterade
och 90-talet är till och med ett extremfall av det
fastighetsbolag.
”tomtjobberi” som det tidiga 1900-talet politiker och planerare vände sig så starkt emot.
Gårda låg närmast perfekt till för investeringsvågen, eftersom E6an ersatt Mölndalsån som
Utvecklingen i Lundby påminner om Går-
transportväg här redan 1965. När den nya stad-
da-Krokslätt, men skiljer sig framförallt ägan-
splanen till sist blev klar 1985 kunde knappast
demässigt år. Här kom alla de stora varvstom-
heller tajmingen ha varit bättre för att snabbt få
terna att få en ägare under varvskrisernas tid. På
igång nyproduktionen. Den omfattande bygg-
ett spontant sätt gav Göteborg en lokal variant
nation som snabbt drog igång gjorde dessutom
av Londons LDDC, som fungerat som modell
Gårda till ett av de absoluta centrumen för den
för den här typen av kommunalt ledda återut-
svenska fastighetskrisen i början av 1990-talet.
vecklingsprojekt över hela världen. I princip har
195
utvecklingsbolaget
följt
samma
finansier-
ingsstruktur som LDDC. Det har inneburit att företaget blivit både självfinansierande och vinstgivande, när utvecklade projekt och mark sålts till privata intressenter för att driva utvecklingen av nästa område. Modellen är idealisk för att driva snabba omvandlingsproceser, så länge inte verksamheten får alltför stora inslag av ren politisering som ökar otydligheteten i styrningen. Åtminstone under en period av bolagets existens innebar det att de gamla hamnområdena fick den tydliga ägarstruktur som är idealisk för att minimera transaktionskostnaderna. Vägen fram till den tydliga modellen var inte självklar. Bolagets –som då hette Eriksbergs Förvaltning- första ägare var det statliga Celsius, som startats för att driva resterna av det gamla Svenska Varv. Redan under Celsius tiden var varvsområdets potential uppenbar och under spekulationsåren på 80-talet presenterades de första visionära utbyggnadsplanerna. Inledningsvis var det dock inte Lundby är i snabb takt på väg bort från sin gamla industriella karaktär. Möjligheterna är stora, men risken finns att de överskuggas av frågorna om kranarna ska bevaras och hur regleringar ska utformas för att kunna hålla hyrorna kvar på 1980tals nivåer.
mycket mer än ett hotell, en restaurang och en handfull hus som hann byggas i det som i mitten av 1990-talet fortfarande framstod som mycket isolerat område. När Göteborgs stad 1996 köpte bolaget framstod framtiden som ytterst osäker. Utvecklingen så långt hade varit mycket begränsad och de verksamheter som hade startats var både isolerade och kostsamma för kommunen. Mycket snabbt efter övertagandet drabbades dessutom bolaget av en skandal som ledde till att delar av den gamla ledningen tvingades lämna. I detta absoluta bottenläge startade en utveckling som inom två år ledde till en totalförvandling av både bolaget och den norra älvstranden. Det fanns några viktiga nycklar till utvecklingen. Den allmänna konjunkturåterhämtningen på 90-talet gjorde att det 1997 blev möjligt att sälja hotellet till norska intressenter, vilket på det klassiska LDDC-sättet frigjorde medel för att även köpa in Sannegårds- och Lindholmshamnen från Den sista delen av Götaverken stängde 2014. I december såldes all utrustning utom kranarna på auktion. Det gav mig chansen att dokumentera de sista resterna 1970-talet under ett par förmiddagar.
kommunen. Med det fanns ett sammanhållet om-
lösa upp en surdeg som dittills bara hade verkat
råde som transaktionskostnadsmässigt var idealt
växa.
för expansion, Utbyggnaden av Lundbytunneln
Den nästan kinesiskt snabba planeringen och
anslöt dessutom hela Älvstrandsbolaget (som det
utvecklingen som sedan startade ledde till en
döptes om till 1999) utvecklingsområde till sta-
stark kritik för pampvälde och bristande insyn,
dens infrastrukturnät.
vilket kastar ytterligare ljus över de processer som
Styrkan i kombinationen av infrastruktur och
så effektivt i stå gick i stå på andra sidan älven
låga transaktionskostnader slog sedan igenom
några år senare. På Lindholmen fanns Ericsson
under konjunkturtoppen 1998/99. Ericsson be-
med som en tydlig medaktör med en kristallk-
fann sig i våldsam tillväxt, och hade då hamnat
lar strategi, något som sedan saknats i de senare
i ett kristiskt läge: man var på väg att byta sin lo-
planerade områdena av den så kallade Älvstaden.
kalisering i Örgryte mot en ny stor etablering i
Där har istället bolaget sökt uppnå den insyn det
Mölndal. Möjligheten att istället lokalisera de nya
tidigare kritiserats för genom att lägga till den del
anläggningarna till Lindholmspiren blev starten
av planeringsprocessen som jag beskrev på sidan
på en tillväxtimpuls som ända sedan dess karak-
xxx, vilket lett till ytterligare kritik, både för lång-
täriserat hela den här delen av Hisingen.
samhet och –paradoxalt nog- bristande transparans.
I efterhand är kontrasten mot den utveckling som pågått i resten av den så kallade ”Älvstaden”
På Lindolmen-Eriksberg har utvecklingen bliv-
så stor att en analys av händelserna 1998 ter sig
it en helt annan. I princip omedelbart visade det sig
centrala. Man kan då konstatera att det sannolikt
att Ericssons erbjudande till och med var bättre än
var en fördel att Eriksberg Förvaltning gick igen-
det först verkade, för företaget krävde även utrym-
om den skandal som tvingade fram ett lednings-
me för de stora konsultfirmor man arbetade med.
byte 1997. Den politiska desillusioneringen med
Det betydde att hundratusentals kvadratmeter
bolaget var betydande och kostnaderna var stora.
kontorsytor snabbt började planeras och byggas i
Ericssons oväntade erbjudande våren 1998 om att
ett område som ett år tidigare varit påtänkt som
växa på Lindholmen skapade unika chanser att
brandförsvarets övningsplats.
200
Runt Ericsson och deras konsulter har sedan
satelliterna
en rad teknikbolag lokaliserat sig till den nya Lindholmen Science Park, som nu har fler sysselsatta än det fanns på varvstiden. Expansionen har
Om centrum och de tidiga 1900-talets expan-
dessutom rört sig norrut, mot den nedlagda Pors-
sionsområden sett olika grader av positiv utveck-
linsfabriken och de förfallna industrierna i Kville.
ling och återhämtning under de senaste årtionde-
Står man idag på Södra Älvstranden och tittar på
na ser situationen starkt annorlunda ut i det som
de nya höghusen på Hisingssidan slås man av Yn-
var 1950- och 60-talens utbyggnadsområden (se
gve Larssons ord om ”Göteborgs supremati över
figur xx).
älvmynningen” – med det förbehållet att de flesta
Från figurerna ser att de utmärkande dragen
nya besökarna idag sannolikt skulle tro att Lund-
här är att en serie stadsdelar i Nordost samt i den
by var stadens centrum. De närmast decennier-
östra delen av Lundby (Biskopsgården) ända se-
nas utveckling kommer sannolikt att befästa den
dan 1990 kommit att släpa efter i allt högre grad.
ställningen, på samma sätt som utvecklingsom-
De har ständigt drabbats av utflyttning av me-
rådet från Krokslätt över Gårda in i Lunden har
delinkomsttagare och varit föremål för mycket
liknande möjligheter.
höga omflyttningstal. Trots att det funnits gott
Ericssons etablering på Lindholmen blev helt
om planer på nyproduktion och förtätning i dem
enkelt startskottet till den största sammanhållna
har de realiserade planerna varit få.
tillväxt som de inre delarna av staden sett på mer
Hjällbo är på många vis både det intressan-
än ett halvsekel. Olyckligtvis skedde den ändå på
taste och bästa exemplet på vad som hände. Det
en plats som är isolerad från Göteborgs traditio-
var den först färdigställda stadsdelen i det nya
nella stadskärna. Avsnörningen understryks av att
Nordost, och efter den första inflyttningen 1968
ingen central förbindelse etablerats sedan 1939. I
hände sedan oerhört mycket snabbt. På arton
jämförelse med Stockholm framstår den förmåga
månader blev flera delar av området klara, och
som Göteborg har utvecklat att bibehålla sina isol-
vintern1969 var både spårvagnen och centrumo-
erade stadsenklaver som både unik och olycklig.
mrådet invigda. Inflyttningen var stark och be-
202
drabbades hårdast. På några år försvann en fjärd-
folkningen nådde snabbt 7000 personer. Det var i den nya mönsterstadsdelen som
edel av befolkningen och i mitten av 70-talet stod
BBC och Norddeutesche Rundfunk fick göra sitt
stadsdelen med 40 procent tomma lägenheter.
klassiska reportage ”Places for People” om den
Storstadsutredningen 1989 pekade ut Hjällbo
unika svenska samhälls- och bostadsmodellen
som en av de hårdast drabbade i hela landet. Vare
och Aftonbladet skrev i oktober 1970 att ”Hjällbo
sig man tittade på socialbidragsnivåer, tomma lä-
ska enligt planerna bli det perfekta bostadsområ-
genheter eller utbildningsnivåer låg stadsdelen i
det. Samma sak sa stadsplanerarna om Bergsjön
ett absolut bottenläge.
för några år sedan. Men Hjällbo har inte fått lika
Det som hänt de senaste två decennierna är att
dåligt rykte som Bergsjön. De som flyttar till Hjäll-
lägenheterna till sist har fyllts, men på ett sätt som
bo stannar där”. Statistiken visade samma sak
Torsten Henriksson inte hade kunnat föreställa
och 1969 hade bara 9% av Hjällbos befolkning
sig. Befolkningstillväxten är följden av en migra-
flyttat. Den positiva befolkningsutvecklingen var
tionsprocess som konfronterar Göteborg med
under samma tid också tydlig i grannområdet
en utmaning som påminner om den som mötte
Eriksbo, och egentligen pekade det mesta under
amerikanska storstäder på 1960-talet. Riskerna
de allra första åren på att de hoppfulla visionerna
med den omfattande migrationen blev första gån-
om inkorporeringarna och nybyggenas positiva
gen tydliga i början av 1990-talet, när upplösnin-
effekter skulle uppfyllas. Inom kort förändrades
gen av flera östeuropeiska stater ledde till en stark
allting.
ökning av antalet flyktingar. Framåt 90-talets mitt
För precis 1970 satte den enorma utflyttning
hade det blivit uppenbart att de tusentals tomma
som Lennart Sävenstrand beskrev på sidan xxx
lägenheterna i Nordost skapade en egen dynamik
igång. De avreglerade villapriserna och motorled-
som i det läget tvingade fram radikala åtgärder.
erna skapade sedan inledningen på en utflyttning
När staden mellan 1988-93 tagit emot sam-
och social katastrof som inte tidigare hade skå-
manlagt 8000 flyktingar försökte politikerna
dats i Sverige. Just Hjällbo som hade sett den me-
på olika vis begränsa inflyttningen. Å andra
delklassinflyttning som var målet för planerna
sidan var de allmännyttiga bostadsföretagen
203
samtidigt drivande i att genomföra organiserade inflyttningar av flyktingar som redan fått uppehållstillstånd till Angered. Minst 500 lägenheter hyrdes ut under några månader och i Göteborgs Posten skildrades situationen på ett dramatiskt sätt: ”När många tjänstemän i de här stadsdelarna upplevde den massiva inflyttningen som en provokation berodde det på bristen på planering och resurser. Att bostadsbolagen i praktiken motarbetade den kommunala flyktingpolitiken.” Birgitta Nyzell, som var socialchef i Lärjedalen, menade att ”Jag tycker det här var droppen. Jag tycker att Bostadsbolagets agerande i Lärjedalen var för jävligt. Det har aldrig varit lite att göra eller lättsamt häruppe`”. En av de allra mest allvarliga effekterna av förändringen var att den sociala servicen försämrades ytterligare, när förvaltningarna tvingades inrikta sig på akuta åtgärder. Följden blev
Det arbetade ett hundratal människor på reparationsvarvet. Ett halvt stenkast bort ligger Lindhomen Science Center med tiotusentals aktuva människor. Potentialen i området och Göteborg är med andra ord enorm.
ytterligare en utflyttningsvåg av mer resursstar-
att göra det. Medelinkomsten har fastnat på drygt
ka medborgare. Så sent som 1990 fanns det kvar
10 000 kronor i månaden, och arbetslöshetstalen
en liten kärna av svenska medelinkomsttagare i
är de dubbla mot Göteborg. För invandrargrup-
Hjällbo. Idag befinner sig hela stadsdelens befolk-
perna och yngre människor ligger den ännu
ning i samma dåliga läge. Förändringen i början
högre. Talar man om att situationen förbättrats
av 1990-talet syns tydligt i figur xxx.
beror det på att alla förväntningar har sänkts till ett absolut bottenläge. (se Figur xxx)
För att få kontroll över situationen genomfördes 1997-98 de mest omfattande rivningarna i
Den ökade segregationen och utarmningen
de nordöstra stadsdelarnas historia. Rivningarna
är den viktigaste förändringen som skett i 1950-
av cirka 1000 lägenheter i Nordost blev den största
och 60-talsstadsdelarna. Bostadsstrukturen i
synliga förändringen i områdets utseende sedan
Hjällbo och hela Angered reflekterar däremot
1970-talet. Bakgrunden till beslutet var både den
fortfarande närmast extremt väl hur den svenska
stora andelen tomma lägenheter i beståndet, det
verkligheten såg ut runt 1970. Hyreslägenheterna
ett allt starkare underhållsbehov och en önskan
är helt dominerande, och andelen ligger till och
om att få kontroll på den snabba inflyttningen.
med mycket nära hur bostadsproduktionen såg ut
Till viss del lyckades åtgärderna, men som syns
för nästan 50 år sedan. Bristen på möjligheter att
av grafiken har återhämtningen i problemom-
göra bostadskarriär har lett till en kontinuerlig ut-
rådena varit synnerligen måttlig. Skillnaderna
flyttning av människor som fått ökade inkomster
mellan olika stadsdelar har istället växt radikalt
i fem decennier. På många sätt är hyresreglerin-
sedan 1990 och segregationen är idag tveklöst ett
gens områden på väg att bli motsägelsefulla ana-
av stadens absoluta huvudproblem. Redan 1989
kronismer, där verkligheten frös för länge sedan.
hade Hjällbo Sveriges högsta andel med utländsk bakgrund, men dagens nivåer som ligger vid
Gårda-Krokslätt är stans andra självklara tillväxtområde. Bilderna i i det här avsnittet kommer från Saabs växeellådsfabrik som stängde under 2011. Här har någon glömt det sista paret svetsglasögon innan det var dags att stämpla ut.
90 procent var helt okända. Naturligtvis skulle det inte vara några problem om integrationen fungerade, men uppenbarligen saknar vi medlen
206
na i ett utdraget stillastående eller ren tillbakagång
en delad stad
är resultatet betecknande. Delar vi stadsregionen i de fem ringar som börjar med inkorporering-
Ingenting kan hindra att den totala bilden av
arna 1906-22 kan man se att hur utvecklingsk-
dagens Göteborg domineras av mycket stora hål
raften efterhand blivit svagare och i flera av dem
i stadsväven. De centrala stadsdelarna är trots en
(för befolkningsutveckling, se figur xx): ”Faran
viss återhämtning långt från 1950 års befolknings-
är naturligtvis att genom industrialiseringspro-
siffror. Förbindelserna med den expansiva norra
cessens stagnation och stadsutvecklingens tillbak-
Älvstranden är mer otillfredssällande idag än de
agång liknande förhållanden aven kan uppkomma
var 1956 när valet att bygga förbindelserna i öster
i de stora inkorporeringsstäderna. Denna risk torde
och väster gjordes. I den södra delen av stadsrum-
dock för närvarande vara av uteslutande teoretiskt
met har den klassiska utkantsetableringen i Går-
intresse, då några tendenser till dylikt omslag inte
da-Krokslätt fått en renässans och förstärkt sina
föreligger”.
kontakter med den sydliga delen av stadsregionen.
Den inre stadsringen dras med problem som
Inemot centrum gränsas den däremot fort-
känns igen från de som Lilienberg stångades med
farande av mot samma lågaktiva landeriområde
för drygt hundra år sedan. Då som nu är den mö-
som för ett sekel sedan, även om det sedan dess
jliga befolkningstillväxten och bostadsefterfrågan
genomgått en förändring från soptipp till arenad-
inte den politiskt önskvärda. Dessutom har ägan-
istrikt. I de stora delar av staden som byggdes un-
derättsproblematiken från landeriernas tid egent-
der den mellanliggande perioden dominerar en
ligen aldrig lösts, och idag istället förvandlats till
stark segregation och i många fall lägre inkomst-
en NIMB-problematik där olika grupper anser att
grupper. Den kontinuerliga utflyttningen av yngre
de har hävdvunnen rätt till det som för hundra år
medelinkomsttagare har varit ett problem sedan
sedan var planeringsmisslyckanden. Som en följd
minst början av 1960-talet.
har expansionen istället kommit att inriktas mot en mer lättexploaterade (om än vagt definierade)
Om vi återvänder till Larssons resonemang om
”mellanstaden”.
den fortsatta dynamikens betydelse för att inte fast-
208
Denna mellanstad utgörs till stor del av Lund-
I den fjärde ringen som består av de områden
by och Örgryte (Lunden-Gårda-Krokslätt) som
som inkorporerades efter 1965 är situationen
inkorporerades i den första vågen 1906-22. Åter-
ännu svagare. Efter 1990 började de till sist växa
skapandet av det tillväxtmomentum som finns i
befolkningsmässigt, men segregationen har sam-
dessa stadsdelar är det mest anmärkningsvärda
tidigt tilltagit i ännu högre grad. Följden har blivit
som framkommit i denna studie, och är i hög grad
att betydande delar av staden karaktäriseras av
knutet till samma fördelar som fanns för hundra
ökade sociala klyftor och tendenser som tyder på
år sedan: tydliga äganderätter, god infrastruktur
rena utarmningsproblem. I denna ring kan man
och möjligheter att relativt snabbt skapa bostäder
tala om att den försvagade dynamiken utvecklats
när expansionen väl startat. Det är idag återigen
fullt ut, och till sist gett en sorts svar på Larssons
den starkast växande delen i regionen, och kom-
hypotetiska fråga. Slutligen finns det stora förortsområdet som
mer sannolikt inom kort att skapa flera tydliga
utmärktes av att den dittills starka expansionen i
sekundära centrum i staden. Den tredje ringen består då av 1945-46 års
mitten av 1970-talet.växlades ned av både interna
inkorporeringsområden (Frölunda m fl). Den här
och exogena skäl. De exogena bestod i att Göte-
delen av staden slutade växa befolkningsmässigt
borgs synnerligen utsatta läge med tomma lägen-
runt 1980, och visar få tecken på att åter utveck-
heter gjorde att den dominerande kommunen via
la en starkare dynamik. Här är kontrasten mot de
de regionala samarbetsorganen drev igenom en
möjliga jämförelserna i Stockholm störst. I huvud-
begränsning av nybyggnationen i hela regionen,
staden har tvärtom Spånga (som var den sist inkor-
vilket också åtföljdes med ett betydande undan-
porerade kommunen) blivit centrum för landets
tag (Kungsbacka).
snabbast växande region i Kista-Sundbyberg-Sol-
De interna orsakerna till kranskommuner-
na området efter 1980. Det här är alltså den första
nas sänkta utbyggnadstempo står att söka i deras
ring där Göteborg tydligt uppvisar en svagare dy-
respektive politiska förhållanden. Från och med
namik än huvudstaden (se vidare det avslutande
1973 blev olika lokala oppositionspartier och
avsnittet
medborgaropinioner som önskade olika former
om
infrastrukturens
betydelse)
209
av ”slow growth” alternativ allt mer frekventa.
mer att arbeta vidare med i den följande analysen
Eftersom motsätningarna mellan de traditionel-
fått egna typer av problemkomplex, som samti-
la partierna var mycket små i dessa pragmatiskt
digt är omöjliga att lösa i isolering från varandra.
orienterade kommuner, kom istället tillväxt-
I allt detta är vi konfronterade med ett när-
frågorna at skjutas i förgrunden. Då dessutom in-
mast extremt fall av Path Dependence, vilket
flyttningsströmmarna fram till 1970-takets mitt
också förstärktes i början av millenniet när eft-
varit mycket positiva för dessa kommuner hade
ersläpningen mot vårt stockholmska jämförelse-
man vi den här tiden förmånen av att ha unga be-
material ökade. En av de första gångerna detta
folkningar med förhållandevis stark skattekraft.
konstaterades var i rapporten Västsverige och den
Efterhand ledde dock det till att denna ”femte”
nya ekonomiska geografin, som sedan blev en ny-
stadsregion utvecklade en egen problemtyp, där
ckelstudie i regionens stora satsningar på infras-
befolkningen efterhand åldrades i takt med den
truktur efter 2005.
vikande inflyttningen. Samtidigt med denna ut-
Infrastruktursatsningarna är en reflektion av
veckling ökade också investeringsbehovet i denna
det som ekonomen Joseph Schumpeter kallade
femte ring, både i infrastruktur och annan sam-
”New Economic Space”. Den nya infrastruk-
hällsservice.
turen har en potential att öppna områden som
Sammantaget ledde dessa tendenser till att det
tidigare legat värdelösa och dessutom har sådana
utspridda och glesa mönster som existerade i bör-
satsningar också potentialen att öppna för en ökad
jan av 1970-talet snarast förstärktes. Regionens
dynamik mellan de fem ringar vi nyss beskrev.
befolkning har fortsatt att finnas i utspridda öar
Eftersom bristen på sådan kontakt varit ett ut-
som framförallt bundits samman av motorvägar.
märkande drag i Göteborgsområdet är därför
Typiskt nog har kollektivtrafiken den starkaste
verkligen infrastrukturinveteringarna avgörande
ställningen i den inre delen av regionen (staden)
för den framtida utvecklingen och de eventuella
där också en efterhand allt mer resurssvag befolk-
möjligheter som finns att skapa en sammanhållen
ning kommit att finnas kvar. Parallellt med detta
region av de olika delar som växt fram det sista
har de ”fem ringar” vi introducerat här och kom-
seklet.
212
213