HÅLLBART LEDARSKAP

A SUSTAINABLE TOMORROW

CAM ABBOTT: SVERIGES BÄSTA LAGBYGGARE

Vid SHL Awards för 2021/22 utsågs Rögle BK:s huvudtränare Cam Abbott till Årets tränare i SHL. Rögle BK vann grundserien, kom till semifinal i SHLslutspelet och vann Champions Hockey League för de bästa hockeylagen i Europa.

Cam Abbott föddes 1983 i Sarnia, Ontario Kanada några minuter före sin tvillingbror Chris. Under en välmeriterad spelarkarriär i Kanada, USA, Norge och Sverige gjorde bröderna succé med sin transatlantiska vinnarmentalitet och energiska spelstil. Alla som har sett Cam och Chris spela kommer ihåg dem!

Det är en stor utmaning att bli bäst i Sverige på att bygga ett vinnande lag, i en sport där förutsättningarna kan ändras under några sekunder. Där en långsiktig plan måste kunna anpassas till en ny verklighet, men ändå hålla kursen med ett lag bestående av olikheter som strävar efter samma mål och är villiga att betala priset för att uppnå det.

Här har alla som arbetar med hållbarhetsomställningen något att lära. Vi är inne på en lång resa mot 2030 som ständigt utmanas av gamla ekonomiska strukturer, likriktning och gamla grupperingar, brist på modiga ledare och en rädsla för förändringar samt brist på gemensamma målbilder och lust att möta det okända.

Att leda ett lag under ständig förändring där viljan att vinna är större än rädslan att förlora. Är det kanske genom en unik kombination av den transatlantiska vinnarmentaliteten och den svenska konsensusmentaliteten som Sveriges bästa hockeytränare har skapat i sitt framgångsrecept? Något är det i alla fall och vi har pratat med Cam Abbott för att lära oss mer!

Vilka tre egenskaper är viktigast hos en spelare i ett lag?

– Tävlingsinstinkt, vilja att utvecklas och förbättras samt ödmjukhet.

Vad utmärker ett fungerande lag?

– Respekt och kärlek till varandra, ärlig och öppen kommunikation, en stödjande och utmanande miljö samt positiv energi och viljan att tävla för varandra.

Hur får man olika individer att maximera samarbete och skapa resultat?

– Jag tror att det börjar med en tydligt definierad, detaljerad plan som kommuniceras effektivt. Spelare måste vara individuellt förberedda fysiskt och mentalt för utmaningarna som en hockeysäsong medför. Jag tycker det är viktigt att betona att varje spelares bidrag är avgörande för att nå framgång, från toppspelaren till junioren. Alla är värdefulla. Vi fokuserar så mycket som möjligt på våra processer och våra rutiner, då kommer resultaten av sig själva.

Hur förbereder man ett lag på att ständigt arbeta utifrån förändrade förutsättningar?

– Vi har en identitet som lag i hur vi tävlar, vår hockeystil och våra dagliga rutiner. När det gäller våra motståndare så scoutar vår tränarstab varje lag och avgör vilka förändringar i vårt spel som är nödvändiga för att minimera de andra lagens möjlighet att använda sina styrkor. Sammantaget är detta bara möjligt för att vi har intelligenta hockeyspelare som har förtroende för vårt ledarskap.

Foto: Mira Wickman

ISABELLE MCALLISTER Kreativ omställningsaktivist, föreläsare, författare och programledar

De Globala målen antogs 2015. Nu är vi halvvägs till 2030 – vad krävs för att vi ska nå målen?

– Målen är breda och stora – bra riktlinjer men vi behöver öka farten på alla sätt och vis. Jag skulle önska att varje företag,

Foto: mattiasbarda.se

PARUL SHARMA Människorättsjurist med fokus på hållbarhetsfrågor De Globala målen antogs 2015. Nu är vi halvvägs till 2030 – vad krävs för att vi ska nå målen?

– En aspekt som jag försöker understryka så ofta jag kan är vikten av att göra hållbarhetsfrågorna folkliga. I Sverige ser jag allt oftare referenser till begrepp som ”hållbarhetselit” och i min värld är det just detta som kan hämma intresset för hållbarhetsfrågorna bland gemene man. Vi behöver

JAKOB TROLLBÄCK Grundare av The New Division

De Globala målen antogs 2015. Nu är vi halvvägs till 2030 – vad krävs för att vi ska nå målen?

– Vi har alla hjälpt till att ge de Globala målen stor spridning, men det räcker inte med att person och familj tog en slags omstruktureringspaus. Tid för att på djupet ifrågasätta hur vi lever, varför vi gör saker och hur vi skulle vilja ha det om vi fick tänka helt fritt men inom planetens gränser. Många saker gör vi av vana, vi behöver göra plats för att tänka och agera på annorlunda sätt. Testa och prata om det. Behöver vi arbeta lite mycket som vi är vana vid, hur och vad ska vi äga? Varför reser vi och på vilket sätt? Är nya produkter och prylar viktiga?

Finns det en "Elefant i rummet", något som vi inte talar om eller förmår ta tag i men som vi måste göra fram till 2030?

– Det är som att vi lever i två världar. Vissa har krisinsikt och

engagera och få med så många som möjligt i arbetet för hållbar utveckling. Här blir det viktigt att alla hållbarhetskollegor i branschen gör sitt yttersta för att få med de mest otippade grupperna i samhället.

– Vårt jämställda Sverige har halkat efter vad gäller jämlikhet. Sverige är ett av de länder där de socioekonomiska klyftorna växer som mest och har gjort så sedan 90-talet. Något som hämmar Sveriges utveckling i hållbarhetsfrågor. Forskare pekar på att mångfald – och de olika tankar och perspektiv som mångfald medför – är viktigt för problemlösning, innovation och förändring. Mångfald och inkludering leder till jämlikhet, vilket också gynnar en hållbar samhällsutveckling. Många företag och organisationer saknar också en tydlig idé kring affärsvärdet i sina satsningar på jämställdhet och mångfald.

Finns det en "Elefant i rummet", något som vi inte talar om eller förmår ta tag i men som vi måste göra fram till 2030?

– När det gäller näringslivet och Agenda 2030, så förekommer en grov underprioritering av just hållbara produktionskedjor. Enligt stickprov mellan 2014–2018 har svenska företag större budgetar till hållbarhetskommunikation än de har till sina inköp- och upphandlingsavdelningar för att stärka det faktiska hållbarhetsarbetet, mandaten och kompetensen. Det finns verklig anledning att tro att våra inköp- och upphandlingsavdelningar har en av de mest centrala rollerna i vår nationella angelägenhet rörande global hållbarhet. Inte minst med tanke på det viktiga ansvar de bär i samband med valet av sina leverantörer och produktionskedjor.

veta vilka utmaningarna är. Vi måste självklart agera på dem, och det innebär ganska stora förändringar, speciellt i den bekväma västvärlden. Det handlar inte om att sänka vår livskvalitet, det gäller snarare att hitta andra, bättre värden i våra liv än den ytliga tillfredställelse som vår höga levnadsstandard ger oss. Vi måste utvecklas och mogna som individer innan vårt samhälle kan förändras. Det är här de inre utvecklingsmålen kommer in. Inner Development Goals är en guide för utveckling av oss själva. Det är så nära vi kan komma en definition på en välmående och engagerad människa idag. Om vi alla, och speciellt våra ledare, låter sig inspireras av visdomen som finns i denna livshandbok så kommer resten fixa sig. Det är jag säker på.

andra har det inte, vilket skapar en enorm obalans. Vissa inser allvaret men förmår inte att agera i den utsträckning som behövs, vilket skapar en kognitiv dissonans. I stort sett vad vi än gör så genereras utsläpp – men hur ska vi då leva i detta? Jag upplever ett enormt skav och en frustration kring dessa frågor. Och jag tror att det måste tas på allvar. Hur kan kriserna (inte bara klimat utan andra som pågår) föra oss närmare varandra så att vi kan hjälpas åt snarare än att bli egoistiska och protektionistiska i detta läge? Det tror jag vi måste prata mer om och göra plats för. Vi och vårt sätt att leva är ”bovarna” och det gör ont att inse det. Vi måste ta hand om varandra i det skavet. A SUSTAINABLE TOMORROW

EXPERTPANEL

HALVVÄGS TILL 2030

Finns det en “Elefant i rummet”, något som vi inte talar om eller förmår ta tag i men som vi måste göra fram till 2030?

– Alla tror att någon annan ska göra jobbet. Det är ganska förståeligt, vi är vana från politiken att vi röstar, och sedan tar någon annan hand om problemen. Men samhället är vi, och ingen annan kommer att fixa det åt oss. Det är vi som individer som bygger världen och det finns ingen ersättning för vårt engagemang.