9 minute read

HITTARPS GATULAG

SOCIAL HÅLLBARHET

A SUSTAINABLE TOMORROW

GATULAGET

– FRÅN MISSBRUK TILL ARBETE MED FOTBOLLEN SOM VERKTYG

I norra Helsingborg ligger idrottsklubben Hittarps IK. Klubben har ett tydligt breddfokus med ungdomsfotboll och barngymnastik som bas, men driver även en sektion med seniorboule och har därmed aktiva medlemmar i åldersspannet 3-90 år. Fotbollen utgör föreningens kärnverksamhet och med 45 lag i seriespel är man en av Skånes största på fotbollssidan. Hittarps dam- och herrlag spelar båda i division 2 säsongen 2022.

Sedan början på året är även Hittarps Gatulag en integrerad del av verksamheten och en viktig del av klubbens samhällsengagemang. Gatulaget vänder sig till människor som lever eller har levt med missbruk eller psykisk ohälsa och söker ett positivt sammanhang i vardagen. För att få spela i Gatulaget krävs att du kommer nykter till träningen. I övrigt följer inga förpliktelser eller förväntningar.

Målet med Gatulaget är fler meningsfulla och nyktra dagar. Med fotbollen som verktyg och genom samverkan med Helsingborgs stads olika instanser kring målgruppen, privata behandlingshem och klubbens samarbetspartners får spelarna en trygg arena med fysisk träning, nya kontaktytor och ökad motivation att ta sig ur sitt missbruk. Klubbens samarbetspartners spelar en viktig roll i att möjliggöra arbetsträning och i bästa fall anställning för motiverade spelare. Den norska fotbollsprofilen Kenneth Storvik är eldsjälen som skapat förutsättningar för att etablera gatulaget i Sverige. I Norge finns det 28 gatulag knutna till de norska elitfotbollsklubbarna. Men i Sverige är breddföreningen Hittarps IK den första och än så länge enda klubben att ha ett gatulag.. I Gatulaget spelar idag runt 20 spelare, män och kvinnor, som tränar fotboll på hemmaplanen Laröds IP två gånger i veckan utan uppehåll för jul, påsk eller andra högtider. Mellan träningarna anordnas även olika aktiviteter för att ytterligare stärka viljeriktningen hos spelarna. I uppstarten rekryterades spelare från behandlingshem i Helsingborg, men med tiden har laget själva varit delaktiga i att rekrytera lagkamrater. Alla med missbruksproblematik eller psykisk ohälsa är välkomna att gå med i gemenskapen.

Thony Wiinblad har varit med från starten: – Det här är min eftervård. I stället för att gå på NAmöten kommer jag hit. Här har jag lärt känna människor som jag bryr mig om och som jag känner ett ansvar inför. Det är min största drivkraft, att inte göra någon i laget besviken. Här finns en enorm acceptans och öppenhet som jag inte funnit någon annanstans. Catrin Albrektsson började senare och ser fram emot ett gatulag för damer i framtiden: – Jag har varit på rätt bana i över 10 år så jag är trygg med vem jag är och vart jag är på väg med mitt liv. Men det finns alltid en risk i att blanda män och kvinnor i ett tidigt skede av tillfrisknande från missbruk. Catrin har idag flera olika jobb och tränar med gatulaget så ofta hon kan.

– Gatulaget är det bästa sammanhanget jag varit i sedan jag ändrade livsstil. Jag tränar så ofta jag kan, ingen tittar snett om jag varit borta en eller två veckor. Bemötandet är fantastiskt. Vi är ett lag där alla tränar utifrån var och ens förmåga, med gruppens stöttning och kraft kan vi gå hur långt som helst.

DEN TIONDE UPPLAGAN ANORDNAS FREDAG DEN 15 SEPTEMBER 2023

Bo Nilsson är grundaren av det som från 2013 till 2016 hette Gränslösa Möten och numera är ett etablerat nätverk och ledande hållbarhets- arrangemang – A Sustainable Tomorrow. Den årliga, numera digiloga hållbarhets- och framtidskonferensen genomför sin tionde upplaga under 2023. Vi tog oss ett prat med serieentreprenören och den passionerade hållbarhetsprofilen Bo Nilsson.

Vad är det viktigaste som A Sustainable Tomorrow bidragit med sedan starten?

– Att skapa förutsättningar för nya möten mellan människor som annars aldrig hade träffats. Det har i sin tur genererat nya insikter, kunskaper, handlingar, samarbeten, affärer och förändrat beteende och affärsmodeller. Detta har jag sett så många gånger och är en del av vardagen i mina möten. A Sustainable Tomorrow har flyttat många osynliga och synliga gränser och brutit barriärer genom åren, en modell som flera andra nu kopierar.

Varför är det så viktigt att möta olika personer från andra sektorer, kulturer, städer eller sammanhang?

– För att omställningen kräver att vi har nya synsätt och beteenden i framtiden, de som inte klarar det sitter ju fast i sina gamla strukturer. Ett moment 22. Det mesta vi ska göra i framtiden har vi aldrig tidigare gjort, då är det bekvämt men samtidigt livsfarligt att fortsätta med gamla strukturer och nätverk. Det krävs mod och ett nytt ledarskap för att bryta gamla mönster.

Vad är hemligheten bakom A Sustainable Tomorrows framgångar, nu senast med Do Look Up!?

– Att vi alla, och det är många kompetenta framsynta personer involverade sedan starten, tidigt såg och förstod att hållbarhetsförflyttningen kräver något helt nytt i våra liv. Vi har varit tålmodiga inför att förändringar inte är något de flesta söker, vi har låtit ett vinnande lag växa fram organiskt och vi har gjort våra 10.000 timmar tillsammans! Vi har byggt ett unikt nätverk med access till väldigt varierande kompetens och gjort den tillgänglig för alla.

Vad sker fredagen den 15 september 2023?

– Vi söker nu den geografiska platsen i Sverige för det mest kraftfulla hållbarhetsarrangemanget som direktsänds ut i Skandinavien. Det kommer att skapa uppmärksamhet. I år sjösätter vi ett nytt TV-format, det kommer att växlas upp och vi siktar på att fördubbla antalet hubbar de närmaste åren. Hubbarna kommer att vara mer aktiva i sändningen. Huvudpartners och vår organisation bestämmer fokusområdet och jag tycker mig höra några mycket intressanta idéer, det är lovande för innehållet och de personer vi sammanför. Samt en ny strategisk, oväntad partner kanske.

2030 blir den sjuttonde upplagan, var är vi då och blir det den sista?

– Hela vår utgångspunkt bygger på de 17 mål och direktiv som FN presenterade 2015. Det är ett stort och utmanande arbete kvar för världens alla länder och medborgare. Jag hoppas vi är i mål men tror inte det är realistiskt. 2030 har vi 15 års erfarenhet av verklig omställning, vilket förhoppningsvis märks genom förbättrade arbetssätt och att vi är proaktiva istället för reaktiva. Vi kommer fortsatt att ha nya utmaningar för världen men har blivit mycket bättre på att samarbeta över gränserna och konkret genomförande är normen. De Globala Målen har ”knäckt en kod” för världen. Så länge vi behöver en hållbar morgondag kommer vi att agera för gränsöverskridande samarbeten men i former vi inte känner till idag. Så det blir även en artonde upplaga, dessvärre eller dessbättre hur man nu ser det. A SUSTAINABLE TOMORROW

FRAMTIDEN

RÖSTENS KRAFT

A SUSTAINABLE TOMORROW

Foto: Daniela Spiroska

ORDKONSTNÄREN SARA NAZARI

A SUSTAINABLE TOMORROW EN TON I TAGET!

Vi lever i en tid då vi behöver arbeta tillsammans för att möta dagens utmaningar. Men vi lever också i en splittrad tid. Den bild vi vill visa utåt och de vi är på insidan glider isär. Som individer vill vi vara fria och oberoende och runtomkring oss finns det länder och grupper som bygger murar och bränner broar.

Är då musikens uppgift att likt orkestern på Titanic ge lite lindring vid undergången? Med över 25 års egen erfarenhet och mycket ny forskning i ryggen är jag är övertygad om att sång istället kan vara en verklig kraft i arbetet för förändring. Få upplevelser kan mäta sig med känslan av enhet och närhet i den gemensamma sången. I kören är du både avsändare och mottagare. I sången öppnar vi upp och bidrar med vår röst, något av det mest personliga vi har. Jag tror på allmän rösträtt och vikten av att hitta sitt sammanhang där min röst kan bli en del av något större.

Som många andra städer brottas Helsingborg med utmaningar. När Helsingborg i samband med H22 City Expo öppnade Visionsfonden för projekt som verkar för en mer skapande, pulserande, gemensam, global och balanserad stad visste jag och eventkoordinator Emma Leijon direkt att körsång kan bidra till alla dessa mål.

Under våren samlade kören totalt över 100 sångare med närmare 20 olika språk som möttes i afrikanska rytmer, dragspel från Balkan, fiol från Palestina, toner från Indien tillsammans med solister från hela världen. Med sitt universella språk blev sången en helt ny mötesplats som skapade en känsla av samhörighet och en vilja att jobba vidare tillsammans. Det finns flera aspekter av samarbete som är centrala i körsång. Det krävs närvaro och det handlar också om att lyssna, underordna sig, samspela och samarbeta. Det krävs kommunikation och tillit där du som körledare står med tomma händer och litar på att sångarna följer dig och du som sångare behöver lita på att alla andra sjunger med samma kraft exakt samtidigt som du.

För att skapa ett ackord krävs det dessutom olikheter. Inte bara fler av samma ton utan en mångfald. Det handlar om att förstå sin egen insats i förhållande till andras och sträva mot ett gemensamt mål. Alla behöver vara med och alla är vinnare när vi lyckas.

Klimatkrisen och pandemin har påmint mig om att ”No one is safe until every is safe”. I slutänden finns det inget vi och dom. Som vi sjöng i Helsingborgs Världskörs slutsång ”Together”. ”If we fall we will fall together. When we rise we will rise together”. Därför behöver vi börja redan idag. Sång kan förändra samhällen – en ton i taget.

Sara Nazari är en av Sveriges främsta spoken wordpoeter. Hon har ett brett register och framförde bland annat tänkvärda texter under såväl Musikhjälpen 2021 som Melodifestivalen 2022. Hon studerar även till jurist.

Var betyder spoken word för dig och vilken är din superkraft?

– Ordet är människans sätt att kommunicera, vi kan göra gott och vi kan skapa kaos med ord. Det är mitt verktyg, mitt sätt att uttrycka mig och få andra att se saker från min vinkel. Jag säger inte att den är bättre, men jag tror att den är nödvändig. Jag är också en konstnär och skrivandet har alltid varit ett behov för mig. Det måste nog vara min superkraft, viljan att göra gott utan att tro att jag alltid har det bästa svaret. Poesin har blivit min väg – språket hjälper oss att förstå saker och känna oss älskade, hörda, sedda och förenade.

Vad handlar dina texter om?

– De handlar om livet genom mina ögon, om människor jag mött längs vägen, om olika världar, om ett sökande efter svar och förståelse. Ibland en samhällsskildring, ibland en dikt om vackra blommor.

Vilket är det kraftfullaste ordet för dig?

– Det kraftfullaste ordet just nu måste vara medmänsklighet. Det är ordet jag känner mest för. Eller solidaritet.

Text: Jonas Engström, kör- och kursledare, Soulful Music Foto: Hans Orre

This article is from: