TEASER | BYTT ÄR BYTT

Akay & E.B. Itso

BYTT Ă„R BYTT

konstmuseet i norr

4

4

förord förord visstvisst finnsfinns det stunder då man känner ett behov av attavkorsa en en det stunder då man känner ett behov att korsa annan människas väg. väg.

Att byta ett ord, dela dela med med sig avsigenavmatbit annan människas Att byta ett ord, en matbit eller eller i väntan på ettpåpasserande tåg bara stå tysta och andas samma i väntan ett passerande tåg bara stå tysta och andas samma luft under ett ögonblick. luft under ett ögonblick.

Projektets förstaförsta dag var kylslagen, vi varviett person­ Projektets daggråmulet var gråmulet kylslagen, varfåtal ett fåtal person­ er påerplats i Riksgränsen, den modifierade Piaggio ApenApen ville ville inte inte på plats i Riksgränsen, den modifierade Piaggio startastarta och räddningen blev blev lyckligtvis en avendeavmånga och lång och räddningen lyckligtvis de många och lång nedförsbackarna i kombination med med ett friskt sparkande ben. ben.

Jag Jag nedförsbackarna i kombination ett friskt sparkande stod stod i duggregnet och såg av den mo­ mo­ i duggregnet ochhur såg baksidan hur baksidan av hemmabyggda den hemmabyggda pedbilen och tillika konsthallen tillslut försvann bortåt.

Det fanns pedbilen och tillika konsthallen tillslut försvann bortåt.

Det fanns många sakersaker jag de dagarna hannhann fundera över.över.

Allt Allt från från många jagnärmaste de närmaste dagarna fundera hur konstnärerna skulle stå utståmed att sitta så tätt varand ra ra hur konstnärerna skulle ut med att sitta så intill tätt intill varand under så många dagardagar i deni bullriga förarhytten till om under så många den bullriga förarhytten till de ominte de inte ändåändå borde ha haft en varningstriangel bakpå sitt långsamtgående borde ha haft en varningstriangel bakpå sitt långsamtgående fordon för att utgöra en större trafikfara än nödvändigt längslängs fordon förinte att inte utgöra en större trafikfara än nödvändigt de vindlande fjällvägarna.

Framförallt vandrade minamina tankar till till de vindlande fjällvägarna.

Framförallt vandrade tankar om människor verkligen skulle vågavåga komma dessadessa bådabåda konstnärer om människor verkligen skulle komma konstnärer till mötes med med berättelser om händelser och ögonblicksbilder från från till mötes berättelser om händelser och ögonblicksbilder sin tillvaro. sin tillvaro.

Det skulle visa sig oro var MedMed fokusfokus på det Det skulle visaatt sigmin att min oroobefogad. var obefogad. på det personliga mötet istället för den och ofta opersonliga publik­ personliga mötet istället för stora den stora och ofta opersonliga publik­ en inleddes denna tidigatidiga höst höst 20142014 en resa västerväster vid norska en inleddes denna en från resa från vid norska gränsen till öster mot mot Finland.

UtanUtan högteknologiska lösningar gränsen till öster Finland. högteknologiska lösningar idkade konstnärerna byteshandel på depåplatser de passerade och och idkade konstnärerna byteshandel de platser de passerade genom ett genuint intresse för de som som uppstod växteväxte sam­sam­ genom ett genuint intresse förmöten de möten uppstod lingen av ögonblicksbilder delade av deavmänniskor vars vars väg konst­ lingen av ögonblicksbilder delade de människor väg konst­ närerna under ett par korsade på sinpåresa Kiruna närerna under ettveckor par veckor korsade sin genom resa genom Kiruna med med omnejd. omnejd.

Maria Ragnestam Maria Ragnestam projektledare Konstmuseet i Norr projektledare Konstmuseet i Norr

5

5

BYTT ÄR BYTT

Foreword There are moments when you feel the need to cross another person’s path. To exchange a word, share a bite to eat, or, while waiting for a passing train, just stand in silence and breathe the same air for a moment.

The project’s first day was overcast and cold. We were just a few people at Riksgränsen (the desolate border crossing between Norway and Sweden in the far north).

The modified Piaggio Ape didn’t want to start, but our saving grace became one of the many long downhill stretches combined with brisk kicking. I stood in the drizzling rain watching as the back of the home-made three-wheeler machine that doubled as art gallery finally passed out of sight. I then had time to contemplate many thoughts in the next few days. Everything from how those artists could stand sitting so close to each other for so many days in their noisy cab, to whether they perhaps should have had an orange warning triangle on the back of their slow-moving vehicle, so they weren’t a greater traffic risk than they already were along the winding arctic mountain roads.

Especially, my thoughts drifted to whether people really would take to these two artists, and share with them stories of events or moments from their lives.

As it turned out, my worries were unfounded. Focusing on the personal meeting rather than the large, and often impersonal audience, their journey began in early autumn 2014, threading its way from this western starting point at the Norwegian border and east towards Finland. Without the aid of hightech solutions, these artists bartered their way with their collected works: trading a book, a zine, a framed photo or an LP – for a good story all along their way. And through genuine interest in the meetings that arose from it, the collection of moments shared by the people whose paths these artists crossed in the few weeks

of travel through Kiruna and its surroundings was able to grow.

Maria Ragnestam Project manager Konstmuseet i Norr – – – PAGE 10 Name: Therese Janacék Place: Katterjåkk Date: August 16 The Avalanche The night before March 6th 2000, Therese Janacék makes here usual observation at SMHI’s weather station in Katterjåkk. It was quarter to one, the stars shone in a clear, windless sky, and Therese lies down to sleep.

An hour later she is woken up by vibrations. An unusually strong, southerly wind is shaking the house. Violent snowfall colours everything outside white. Therese can’t even make it the short distance to the weather measurement box in front of the house to make the next observation. Visibility is zero.

It is quarter to four when the onduty meteorologist in Sundsvall answers Therese’s call. She needs information, observations from higher up and from the sides and not just from her own narrow perspective on the ground.

You have a clear and starry night, answers the meteorologist. No precipitation at all.

“The snow was impenetrable and whirling all around me,” Therese remembers.

But it must have been just loose snow torn, swirling by the strong winds.

The harsh weather was fascinating.

Therese doesn’t realise the consequences it 162

BYTT ÄR BYTT NO TRADE BACKS

strength. – – – will bring.

Snow continues sweeping down Esipuhe “If the same thing happens again I will in the same southerly direction by the strong sound the alarm. For the sake of my conwinds that the night. Only a few kilometres Kaiketi on hetkiä, jolloin tuntee tarvetta from the weather station in Katterjåkk, the SIVU 10 science.” kohdata muita ihmisiä. Vaihtaa muutama mountain by Riksgränsen is covered in a Nimi: Therese Janacék sana, haukata pala purtavaa yhdessä tai vain thickening layer of snow. Below the mounPaikka: Katterjokk seisoa hiljaa ohi menevää junaa odotelles– – – tain, on its north side,jonkun there are houses;Päiväys: 16. elokuuta saan ja hengittää samaa ilmaa toisen temporary kanssa hetken aikaa.homes for seasonal workers at the tourist station. The overhanging snowdrift Hankkeen ensimmäisenä päivänä PAGE 18Lumivyöry grows by the hour. taivaan peittivät harmaat pilvet ja oli Name: Gustaf Waerner Therese’s partner works as a snow kylmää, ja meitä oli muutamia paikalla Place: Björkliden groomer and is responsible for avalanche Yöllä 6.3.2000 Therese Janacék tekee Riksgränsenissä. Tuunattu Piaggio Ape Date: August 17 safety at the facility. At seven that morning tavalliseen tapaan havainnon SMHI:n -mopoauto kieltäytyi käynnistymästä, the phone rings from Riksgränsen. Thesääasemalla Katterjokkissa, jossa hän mutta pelastuksen toivat yksi monista snow fronting on the mountain has given työskentelee. Kello on varttia vaille yksi, pitkistä alamäistä ja reippaasti juokseva What More Can You Wish For? It hastihkusateessa gone straightkatsothrough the houses. taivas on tähtikirkas ja ilma tyyni. Therese jalkapari.way.

Seisoin “We were completely menee maate. en kotikutoisen mopoauton perän jacut senoff,” Therese In the 1980s Gustaf Waerner decided to take says. The road was impassable. We had to Tuntia myöhemmin hän herää tärinään. lavalla keikkuvan taidekokoelman katoavan a trip to Lappland (in Sweden’s far north) to use tracked vehicles up from Björkliden. My Tavanomaista kovempi etelätuuli ravistelee kaukaisuuteen.

Ehdin miettiä monia asioita visit a couple of friends who work as chefs at partner threw himself onto a snowmobile taloa. Rankka lumisade värjää kaiken tulevina päivinä. Miten taiteilijat pärjäiBjörkliden (the border ski area, not really a and drove in to help in the rescue. valkoiseksi. Therese ei pääse edes lyhyttä sivät istuessaan kuin sillit suolassa monta resort). Being from Stockholm he has barely matkaa talon edessä olevalle mittauskopille Since the snow covered houses had no päivää meluisassa ohjaamossa ja olisiko been farther north than Uppsala before, seuraavaa havaintoa tekemään. Näkyvyys permanent tenants, it was hard to say how hitaasti matelevaan mopoautoon kuitenkin more than a day’s train ride to the south. He on olematon. many were missing at first. Four people are pitänyt kiinnittää varoituskolmio, jotta doesn’t even know where Björkliden is. On Kello on varttia vaille neljä, kun dug out of the snow and saved. A fifth didn’t liikenteelle ei aiheutuisi vaaraa kiemurtelethe train, somewhere near Gävle, he gets out päivystävä meteorologi Sundsvallissa vastaa make it. villa tunturiteillä? Ennen kaikkea mietin, a map ofTherese Sweden,soittaa. realisesTherese his journey will numeroon, johon “Terribly tragic. Imagine lying asleep uskaltaisivatko ihmiset lähestyä näitä kahta be long – and that he probably should uptarvitsee tietoa, havaintoja ylhäältä ja taiteilijaaand an avalanche suddenly tears through the kertomuksillaan oman elämänsä grade his ticket to include a spot in a sleeper wall.jaI hetkistä. know one of those who made it. sivuilta, eikä vain omasta kapeasta perspekShe tapahtumista car. The week-long stay in the north became tiivistään maasta käsin. was completely buried in her bed. She said Huoleni osoittautui aiheettomaksi. Keslonger then he had planned, too, and is, in that she couldn’t even move a finger.” Meteorologi vastaa, että teillä on tähtikipisteessä oli henkilökohtainen kohtaamifact, still going 26 years later.

Ei lainkaan lumisadetta.

Despite the size of the catastrophe, kirkasta. it nen suuren ja usein persoonattoman yleisön “I got a very friendly welcome up here. is– Lumi oli sakeaa ja sitä pyöri doesn’t big news in alkoi Sweden. Nor sijaan, kun matkabecome alkusyksystä 2014 In big cities people have different attitude, ympärilläni, Therese muistelee. Se oli it the first time the area has been struck, but lännestä Norjan rajalta ja eteni itään kohti but here, people greet you and introduce kuitenkin vain myrskytuulten pöllyttämää so many years pass between each occasion Suomea. Ilman teknologisia apuvälineitä irtolunta.themselves. Looking back, I think that’s that the risks of living in an avalanche prone taiteilijat tekivät vaihtokauppaa mukawhat made me stay.”

Hurja sää tuntuu kiehtovalta. Therese ei area is forgotten, says Therese. naan olevilla tavaroilla: kirja, erikoislehti, Gustaf ends up at a party on the second ymmärrä, mitkä seuraukset säällä on. Lunta “And since there is no indigenous popkehystetty valokuva tai LP vaihtui hyvään or third day of his visit, and is asked if he ulation, the knowledge fades with eachtupruaa jatkuvasti kovien tuulten mukana new tarinaan. Aitojen kohtaamisten kautta syntyi wants to sign on as a dishwasher for a day yön aikana samaan eteläiseen suuntaan. wave of seasonal workers. The person who kuvakokoelma hetkistä, joita ihmiset jakoior two. The temp job is extended to five Vain muutaman kilometrin päässä Katterdied was only here on a visit.” vat taiteilijoille parin viikon matkan aikana days, and after that, he is offered tunturi peittyy Riks- a job in the Despite it not being her job to warnjokkin for sääasemalta Kiirunan ja lähiympäristöjen halki. cabin village. From there every kind of work gränsenissä yhä paksunevaan lumivaippaan. avalanches Therese Janacék is now always follows. watchful for similar weather conditions.Tunturin It juurella pohjoispuolella on taloja: Maria Ragnestam He sweeps his hand across the view and kausityöntekijöiden väliaikaisia asumuksia. had snowed heavily for a period before the Projektipäällikkö, Konstmuseet i Norr explains: Roikkuvat kinokset ylhäällä pimeydessä wind turned southerly and reached storm 184

163

BYTT ÄR BYTT

Ovdasátni Gal dat leat bottut go dovdá dárbbu rastet iežá olbmo geainnu. Lonuhit moadde sáni, juohkit biepmu dehe go vuordá toga mannat meaddel dušše čuožžut jaskat ja vuoigŋat seammá áimmu oanehis botta.

Prošeavtta vuosttaš beaivi leai ránis ja galmmas, mii leimme moadde olbmo sajis Riksgränsenis, ođastahtton Piaggio Apen ii gárron vuolgit ja lihkus gájus šattai okta dain máŋga ja guhkes milliin ovttas ovtta dearvvaš čiekči julggiin. Mon čužžon arveoavttis ja gehččen go duogábealli ruovttohuksehuvvon mopedbiila ja maid dáiddahálla viimmat jávkái. Daid lagamus beivviid mon gergen jurddašit ollu áššiid birra. Visot das got dáiddárat galge birget čohkkát nu lahkalaga nu ollu beivviid dan jiednás vuoddjinhyttas gitta dasa jus ii goitge galggalii leamaš várrehusgolmmačiegat dan hiđis vuojánis vai ii galgan dagahit stuorit johtolatvára go dárbbašlaš ja jurdagiidda jus olbmot duođas galge duostat boahtit deaivvadii daid guokte dáiddáriid muitalusaiguin, dáhpáhusaiguin ja čalbmeravkalangovaiguin iežas dilis.

Vuosehuvvui ahte ii lean dárbu surrat.

Deattuin dan persovnnalaš gávnnaheapmái mihá buoret go dan stuorrái ja dávjá eahpepersovnnalaš gehččiiguin álggahuvvui dát árra čavčča 2014 mátki davvin norgga rájis lulás Suoma vuostá. Allateknologalaš čovdosiid haga doaimmahedje dáiddárat lonuhangávppiid iežas ráhkadusain mat sis ledje mielde; girji, zine, govva rámma siste dehe LP – buori muitalusa vuostá.

Duohta beroštumiin daid gávnnahemiiguin mat ledje čoakkálmas šattai čalbmeravkalangovaiguin juhkkojuvvon daid olbmuin geain geainnu dáiddárat moadde vahkuin rasttildedje iežas mátkkis Girona guovllus.

Maria Ragnestam Prošeaktajođiheaddji Konstmuseet i Norr

– – – SIIDU 10 Namma: Therese Janacék Báiki: Katterjohka Dáhton: 16 beaivi borgemánus Rihtu Ija njukčamánu 6:a beaivvi 2000 Therese Janacék geahččá dego dábálaččat SMHI:s dálkestašuvnna Katterjogas?? gos son bargá. Diibmu lea kvártta váile ovtta ja almmis leat násttit ja ii leat biegga. Therese velleda oađđit.

Diimmu maŋŋil son moriha go doarggista. Garra oarjebiegga riste dálu. Issoras muohttin gokčá visot vielgadiin. Therese ii bálljo beasa dan oanehis binná dálkestobožis dálu ovdabeallái dahkat boahtte iskosa.

Ii oainne gosage.

Diibmu lea kvárta váile njeallje go meteorologa jourain Sjädtavallies vástida dan erenoamáš nummara go Therese riŋge. Son dárbbaha dieđuid, iskamiid bajil ja gilggain ja ii dušše iežas gáržžes oainnus dievás.

Lea nástealbmi du luhtte, vástida meteorologa. Ii leat ollenge muohtti.

– Muohta leai divttis ja borggai mu birra, Therese muitá. Muhto leai dušše muohta mii bođii roasuiguin.

Garra dálki geasuha. Therese ii ipmir makkár bohtosiid dat buktá. Muohta joatká boahtit daid seamme oarjje garra biekkaiguin ija mielde. Moadde gilomehtera dálkestašuvnnas Katterjogas duottar Riksgränsenis gokčojuvvo vel losit muohtagokčasa vuollái. Vári vuolde nuorttabealde leat dálut; gaskaboddasaš dálut áigodatbargiide.

Muohtačearga seavdnjadis badjelis šaddá juohke diimmus mii manna.

Therese sambo bargá pistöran ovddasvástádusain rihtosihkkarvuođain. Gieža iđđedis telefovdna riŋge. Lea Riksgränsenis.

206

BYTT ÄR GOBYTT LEA LONUHAN DE LEA

SIIDU 18 Ovdabealli varis lea luoitán. Muohta lea Alkusanat Namma: Gustaf Waerner mannan dáluid čađa.

Maria Ragnestam Báiki: Björkliden – Mii leimmet ollát gitta, Therese muitá.

Projektinjohtaja Konstmuseet i Norr Dáhton: 17 beaivi borgemánus Geainnu mielde ii beassan. Šattai vuoddjit Kyllä on olemassa aikoja kun tuntee tarpheen ette bandvávnna Björklidenis. Mu sambo haskkulkea poikki muun ihmisen tien. kai skohterii ja vulggii oassálastit gádjun– – – Muuttaa sanan, jakkaa ruokapalasen eli ootMaid vel sávalii? barggus. taessa ohimenevää junnaa seisoa vain vaiti Danin go dáluin muohttaga vuolde eai ja henkiä sammaa ilmaa vähäsen aijan. lean makkárge fásta láigudeaddjit de ii álgSIVU 10 1980-logus mearrida Gustaf Waerner Projektin ensi päivänä oli kolkko vuolgit Lapplándii ja guossihit moadde gus diehtán galle váiludedje. Njeallje olbmo Nimi: Therese Janacék harmaja ilma. Meitä oli muutama henkilö ustibiid geat barget goahkkan Björklidenis. goivojuvvojedje muohttigis ja sáhtte gádjut Paikka: Katterjåkk paikala Riksgränsenissä. Se modifieerattu Stockhoalbmaássin son ii lean bálljo leamaš sin eallima. Viđat ii birgen.

Aika: 16 aykysti Piaggio Apen ei halunu startata ja pelastus nuorttaleappot go Uppsala. Son ii dieđe gos – Issoras ahkit. Jurddaš ahte leat oli onneksi yks monesta ja pitkistä törmistä Björkliden lea. Togas, juoste Gävle lahkosis, oađđime go rihtu fáhkka hurgá seainni yhteisenä friskisti yhen potkivan jalan son ohcá Ruoŧagárttá ja ipmirda ahte šaddá čađa. Mon dovddat ovtta guhte birgii. Son Laviini kans. Mie seisoin piiskovassa satheessa ja guhkes mátkki – ahte gal lea buoremus lagokčojuvvui ollásit dies seaŋggas. Son logai näin kotirakenetun mupeetibiilin takapuosidit idjadansaji čohkkánsaji sadjái bilehttii. son ii sáhttán lihkahit eanet go ovtta čuvdVuona 2000, 6 marsin yötä vasten Therese len ja sen lisänä taijehalli kuin net viimen Dat vahkkosaš mátki nuortan šaddá guhkit dáža.

Janacék tekkee kun tavalisesti observasjukatosit poijes.

Oli paljon asioita mistä mie go áigun. Duohtavuohta lea ahte lea ain Heađi sturrodaga dihte dáhpáhus ii unin SMHI:n Katterjåkkin ilma-asemassa lähipäivinä kerkisin ajatella. Kaikki siittä jođus, 26 jagi maŋŋil. missä se on töissä. Kello on varttia vaila šaddan stuorra ođas loahppa Ruoŧas. Ii ge kuinka taiteilijat pitäisit kestää ette istua – Dearvvahuvvon liekkusvuođain yks, taivas on tähtikirkas ja on tyvi. Therese leat vuosttaš gearddi dat dáhpáhuvvá guovlniin tivhiisti toisitten lähelä niin monta dáppe. Stuorra gávpogiin lea veaháš garrmennee nukkumhaan. lus, muhto ádjána nu máŋga jagi lihkuhispäivää remusessa ajohytissä ja siihen ette jos asit miellaguoddu, muhto dáppe olbmot Tiiman myöhemin se herrää siittä ette vuođaid gaskkas ahte várat orrut rihtoguovlhet ei olisit pitänheet laittaa yhen varotusdearvva hit ja válde gihtii. Ná maŋŋil mon kaikki tärisee. Kummalisen kova etelä tuuli lus vajálduvvo, Therese jáhkká. triangelin hithaasti menevän konheen jáhkán dat lea dat mii lea dahkan ahte mon – Ja go ii gávdno eamiálbmot de huiskuttaa taloa. Valtava lumisae färjää takapäähän. Sillä tavala olis välttäny suuremlean bisánan. máhtut jávket dađi mielde go áigodatba-kaikki aivan valkeaks. Therese ei saata ees paa trafiikkivaaraa tunturin mukkasilla lyhyä Gustaf šaddá festtii nuppi dehe goalmliikkua sitä matkaa ilmakopperhoon rgit molsašuvvet. Son guhte jámii leat leai teilä. Olletikki minun ajatukset kuljit siihen mát beaivvi iežas mátkis ja jerre sus jus son talon etupuolela tekemhään seuraavan ovdamearkka dihte dušše dáppe guossis. jos ihmiset toela tohtisit tulla näitä kahta háliida veahkehit bargat lihttebassin beaivvi Váikko dat ii leat su bargu váruhit observasjuunin. Näkö on olematon. taiteilijaa vasthaan jutuila ja tapahtumila ja dehe guokte. Dat gaskaboddasaš bargu guh Tiiman myöhemin se herrää siittä ette riđuin de Therese Janacék dán maŋŋil lea nykyhetken kuvila omista oloista. kiduvvo ja gártá vihttan ja dan maŋŋil fálle se tärisee. Kummalisen kova etelä tuuli áicil sullásaš dálkediliin. Leai muohttán ollu Se tuli kuitekki näyttäytymhään ette sutnje barggu stohpogilážii. Dan maŋŋil son huiskuttaa taloa ovtta gaska, ovdal go jorgalii oarjját biggii minun vaiva oli ilman pohjaa. Keskeytys oaččui juohke lágan bargguid.

Varttia vaila neljä sjuurissa oleva ja stoarbmagođiid. henkilökohtaisen tapaamisheen sen eestä Son cuigo gieđain oainnu rastá ja čilge. meteorolooki Sundsvallissa vastaa erikois

– Jus dáhpáhuvvá seammá nuppádis de kun suurheen ja vierhaasheen yleishöön mon boađán gohččut veahki. Oamedovddu – Ja de mon liikojin visot man mii heen numerhoon mihinkä Therese soittaa. tämä syksy 2014 alotethiin reisula lännestä oaidnit min ovddas dál. Dat lea duođas dego dihte.ithään Suomea kohti. Ilman Se tarttee tietoja, observasjuunia ylhäältä Norjan rajalta eallit boastagoarttas. päin ja syrjästä, eikä aivan omasta maaassa korkeateknolookisia ratkaisuja taiteilijat Gustaf bargá áigodatbargin ja lea dán olevasta tärkästä näkökulmasta. tehit vaihtokauppoja matkassa olevitten rádjái iežas guhttalogigolbma jagiiguin bar Se on tähtikirkas sinun tykönä, sannoo kampheitten kans; yks kirja, – – – yks zine, gan olles vihttalogiguokte áigodagaid, earret meteorolooki.

Sulla ei ole yhtään lumisaetta. raamattu kuva eli LP. Net vaihetethiin go eanemusat, geat lávejit bargat njeallje – Lumihän oli taaja ja tuiskusi ympäri, hyvän jutun kans. Ja aijola kiinostuksella dehe logi. muistaa Therese. Mutta sehän oli siis vain niistä kohtauksista jokka tapahtuit tien – Mon lean oaidnán olusiid boahtit ja irtolumi joka meni myrskytuulen matkassa. varrela kasusit kerätyt nykyhetken k uvat mannat. Dálvvit sáhttet leat ahkidat, danin Kova ilma fasjineeraa. Therese ei jokka net ihmiset jaoit ja kenen teitä taitgo láve šaddat vuogas oktavuohta ja láve ymmärä mikkä seuraukset se tullee tuoteilijat ylitit matkala Kierunaa läpi ja sen suohtastallat ovttas. Seammás off-seasontamhaan. Lumi jatkuu pyörimhään kovan ympäristöä.

228

207

6

6

7

7

8

8

9

9

Namn: Therese Janacék Namn: Therese Janacék Plats: Plats: Katterjåkk Katterjåkk Datum: 16 augusti Datum: 16 augusti

lavinen lavinen Natten till den 20002000 gör Therese Janacék som som vanligt en en Natten till 6:e denmars 6:e mars gör Therese Janacék vanligt observation på SMHI:s väderstation i Katterjåkk där hon observation på SMHI:s väderstation i Katterjåkk där arbetar. hon arbetar.

Klockan är kvart i ett,ihimlen är stjärnklar och det vindstilla.

Klockan är kvart ett, himlen är stjärnklar ochärdet är vindstilla.

Therese lägger sig för Therese lägger sigatt försova. att sova.

En timma senare vaknar hon av En ovanligt En timma senare vaknar honattavdet attvibrerar. det vibrerar.

En ovanligt hård,hård, sydligsydlig vind vind skakar huset.huset.

Våldsam nederbörd färgar allting skakar Våldsam nederbörd färgar allting vitt. vitt.

Therese kan inte sigtaden bitenbiten framfram till väder­ Therese kan ens intetaens sig korta den korta till väder­ burenburen på husets framsida för att nästanästa observation.

Sikten är är på husets framsida förgöra att göra observation.

Sikten obefintlig. obefintlig.

Klockan är kvart i fyrai när meteorolog i Sundsvall Klockan är kvart fyrajourhavande när jourhavande meteorolog i Sundsvall svararsvarar på det numret Therese ringer.

Hon Hon behöver infor­ påsärskilda det särskilda numret Therese ringer. behöver infor­ mation, observationer uppifrån och från sidorna och inte ur ur mation, observationer uppifrån och från sidorna och bara inte bara sitt eget snävasnäva perspektiv på marken. sitt eget perspektiv på marken.

Det är stjärnklart hos dig, meteorologen.

Du har Det är stjärnklart hos svarar dig, svarar meteorologen.

Duingen har ingen nederbörd alls. alls. nederbörd – Snön var juvar tätjuoch omkring mig, mig, minns Therese.

– Snön tät virvlade och virvlade omkring minns Therese.

MenMen det var bara bara lössnö som som vräktes med med av stormvindarna. detalltså var alltså lössnö vräktes av stormvindarna.

Det hårda vädret fascinerar.

Therese inserinser inte vilka kon­kon­ Det hårda vädret fascinerar.

Therese inte vilka sekvenser det kommer att föra sig. Snö att svepas sekvenser det kommer att med föra med sig. fortsätter Snö fortsätter att svepas med med av deavhårda vindarna underunder natten, i samma sydliga riktning. de hårda vindarna natten, i samma sydliga riktning.

Bara Bara ett par från från väderstationen i Katterjåkk bäddas ettkilometer par kilometer väderstationen i Katterjåkk bäddas fjälletfjället i Riksgränsen in i ett snötäcke.

Nedanför berget i Riksgränsen in iallt etttyngre allt tyngre snötäcke.

Nedanför berget på norrsidan liggerligger hus; hus; tillfälliga bostäder för säsongsarbetande på norrsidan tillfälliga bostäder för säsongsarbetande personal.

Hängdrivan ovanför i mörkret växerväxer för varje timma personal.

Hängdrivan ovanför i mörkret för varje timma som som går. går.

Thereses sambo jobbar som som pistörpistör med med ansvar för lavinsäker­ Thereses sambo jobbar ansvar för lavinsäker­ heten.

Klockan sju påsjumorgonen ringer telefonen.

Det är från heten.

Klockan på morgonen ringer telefonen.

Det är från Riksgränsen.

Framsidan av berget har släppt.

SnönSnön har gått Riksgränsen.

Framsidan av berget har släppt. har rakt gått rakt 10

10

11

11

16

16

17

17

Namn: Lars-Erik Kuhmunen & Christina DanellDanell Kuhmunen Namn: Lars-Erik Kuhmunen & Christina Kuhmunen Plats: Plats: Rensjön Rensjön Datum: 19 augusti Datum: 19 augusti

tredje gången gilltgillt tredje gången Lars­Erik Kuhmunen i Rensjön anseranser att oturen är över nu. nu.

Lars­Erik Kuhmunen i Rensjön att oturen är över – Den har vänt till tur jag har finsågumma.

– Den har vänt tilleftersom tur eftersom jagen harsåen fin gumma.

Han Han skrockar och nyper Christina i sidan, som som viftarviftar bort bort skrockar och nyper Christina i sidan, honom. honom.

– Håll inte på – Håll intesådär. på sådär.

– Nu–ärNu detärtredje gången gillt,gillt, sägersäger Lars­Erik och syftar på på det tredje gången Lars­Erik och syftar husethuset vi står vi framför. står framför.

– Ja, –nuJa,ärnu detärtoppen, instämmer Christina. det toppen, instämmer Christina.

HusetHuset i fråga står alltså återuppfört på samma tomttomt för totalt i fråga står alltså återuppfört på samma för totalt tredjetredje gången.

Lars­Erik och Christina berättar om de gången.

Lars­Erik och Christina berättar omdär deödes­ där ödes­ digradigra dagarna för sex, fyra år sedan. dagarna för respektive sex, respektive fyra år sedan.

– Det– är i maj, börjar Lars­Erik.

Varmt och torrt.

Den Den förstaförsta Det är i maj, börjar Lars­Erik.

Varmt och torrt. riktiga vårvärmen det året. riktiga vårvärmen det året.

Lars­Eriks nittioåriga moster Kristina är påärbesök och ska Lars­Eriks nittioåriga moster Kristina på besök ochbjudas ska bjudas på grillat.

Sällskapet sittersitter i köket medan Lars­Erik mestadels på grillat.

Sällskapet i köket medan Lars­Erik mestadels uppehåller sig utomhus vid den grillen i väntan på den uppehåller sig utomhus vid tända den tända grillen i väntan på rätta den rätta glöden.

Renkotletterna liggerligger i marinad och ska tillsam­ glöden.

Renkotletterna i marinad ochserveras ska serveras tillsam­ mansmans med med broccoli, lök och godagoda grönsaker.

Middagen är är broccoli, lök andra och andra grönsaker.

Middagen noganoga förberedd. förberedd.

Lars­Erik har en studiekamrat, Rolf,Rolf, på tråden.

Plöt­Plöt­ Lars­Erik hargammal en gammal studiekamrat, på tråden. sligt sligt får han som som vajarvajar framfram över över landskapet får syn hanpå synenpåtromb en tromb landskapet ungefär 200 meter från från huset.huset.

Lars­Erik beskriver entusiastiskt ungefär 200 meter Lars­Erik beskriver entusiastiskt tromben för Rolf.

Det är ju är inte dag man har turen att be­ tromben för Rolf.

Det ju varje inte varje dag man har turen att be­ traktatrakta ett naturfenomen.

Tromben sträcker sig som en pelare tio, tio, ett naturfenomen.

Tromben sträcker sig som en pelare femton metermeter upp iupp luften och kommer saktasakta närmare.

Lars­Erik femton i luften och kommer närmare.

Lars­Erik tänker att det någon roll. roll.

Han Han räknar inte med att den tänker attinte det spelar inte spelar någon räknar inte med att den fascinerande virveln utgörutgör någon direkt fara. fara.

InomInom fem minuter är är fascinerande virveln någon direkt fem minuter tromben framme vid Lars­Erik.

Sedan går allt snabbt. tromben framme vid Lars­Erik.

Sedan gårmycket allt mycket snabbt.

52

52

53

53

84

84

85

85

Namn: Freweini Ghiedei Namn: Freweini Ghiedei Plats: Plats: Vittangi Vittangi Datum: 24 augusti Datum: 24 augusti

trygg i vittangi trygg i vittangi Freweini kommer med med sina två till Sverige för snart nio årnio år Freweini kommer sinabarn två barn till Sverige för snart sedan.

Ankomsten är dramatisk.

Hon Hon och hennes man man har lämnat sedan.

Ankomsten är dramatisk. och hennes har lämnat det oroliga Eritrera för Sudan i hopp om att sigtavidare där ifrån. det oroliga Eritrera för Sudan i hopp omtaatt sig vidare där ifrån.

Av oklar anledning försvinner maken och Freweini står med Av oklar anledning försvinner maken och Freweini står med ensamt ansvar för de barnen.

Hon Hon får kontakt med med makens ensamt ansvar förbåda de båda barnen. får kontakt makens släktingar i Amerika som som hjälper till att resanresan från från Sudan släktingar i Amerika hjälper tillfinansiera att finansiera Sudan till Stockholm.

En främmande man man agerar medhjälpare och lovar till Stockholm.

En främmande agerar medhjälpare och lovar att lotsa familjen in i det att lotsa familjen in inya det landet. nya landet.

Väl framme på Arlanda tar mannen handhand om Freweinis alla alla Väl framme på Arlanda tar mannen om Freweinis pengar och familjens pass och för att en taxi pengar och familjens pass ger ochsig geriväg sig iväg förhitta att hitta en till taxi till resesällskapet.

I två Itimmar är han innaninnan Freweini förstår resesällskapet. två timmar är borta han borta Freweini förstår att hon lurad.lurad.

Barnen är hungriga, tröttatrötta och bedrövade. att har honblivit har blivit Barnen är hungriga, och bedrövade.

Hon Hon lyckaslyckas få kontakt med med en person på flygplatsen som som hjälper få kontakt en person på flygplatsen hjälper henne att ringa polisen.

Polisen ser till får något att äta henne att ringa polisen.

Polisen seratt tillfamiljen att familjen får något att äta i restaurangen och kör sedansedan till Märsta. i restaurangen ochdem kör dem till Märsta.

– Märsta.

Det glömmer jag aldrig.

– Märsta.

Det glömmer jag aldrig.

Från Från Märsta blir trion förflyttad till Gävle.

Där är många flykt­flykt­ Märsta blir trion förflyttad till Gävle.

Där är många ingar.ingar.

Barnen är rädda och oroliga efter efter att haattblivit forslade till till Barnen är rädda och oroliga ha blivit forslade nya ställen av främmande människor.

Freweini gråtergråter på nätterna. nya ställen av främmande människor.

Freweini på nätterna.

En annan kvinna från från Eritrea kommer framfram och undrar på det En annan kvinna Eritrea kommer och undrar på det bekanta modersmålet om hon nyärdär. får möjlighet att att bekanta modersmålet om är hon ny Freweini där. Freweini får möjlighet ställaställa frågor på sittpåeget språkspråk och blir av kvinnan som som kan kan frågor sitt eget och lugnad blir lugnad av kvinnan förklara var hon sig. Inga problem, försäkrar kvinnan.

Vi Vi förklara var befinner hon befinner sig. Inga problem, försäkrar kvinnan. är i trygga Sverige. är i trygga Sverige.

Det är kring jul och hållerhåller stängt.

EfterEfter ledig­ Det är kring jul myndigheterna och myndigheterna stängt. ledig­ heterna får Freewini och barnen besked om att heterna får Freewini och barnen besked omdeattska deåka ska till åka till Kiruna, högsthögst upp på sverigekartan.

EfterEfter sjutton Kiruna, uppden på avlånga den avlånga sverigekartan. sjutton timmar i bussi buss är barnen trötta, men men reagerar entusiastisk över över snönsnön timmar är barnen trötta, reagerar entusiastisk 86

86

87

87

Namn: systersyster Amada och syster Karla Karla Namn: Amada och syster Plats: Plats: Lannavaara Lannavaara Datum: 26 augusti Datum: 26 augusti

drömmen om ett i norr drömmen om kloster ett kloster i norr SysterSyster Amada har levt i både England och Irland i om­i om­ Amada har klosterliv levt klosterliv i både England och Irland kringkring 30 år30 närårhon Inspirerad att påbörja ett kontem­ när får honett fårkall. ett kall.

Inspirerad att påbörja ett kontem­ plativt liv pålivegna villkor, att starta ett eget kloster, bestämmer plativt på egna villkor, att starta ett eget kloster, bestämmer hon sig vart?vart?

Var är detärmeningen att hon honför sigatt förgeattsiggeav. sigMen av. Men Var det meningen att ska hon ska hamna? hamna?

– Att–leva ett ikloster innebär att beattför förklarar Att ileva ett kloster innebär bemänniskor, för människor, förklarar Amada.

Särskilt för dem som som självasjälva inte tror, som som befinner sig sig Amada.

Särskilt för dem inte tror, befinner långtlångt ifrånifrån Gud.Gud. När Amada tänker på depåskandinaviska länderna känner hon hon När Amada tänker de skandinaviska länderna känner att människorna där har stor avsaknad av Gud i sinai liv. att människorna dären harsärskilt en särskilt stor avsaknad av Gud sina liv.

Hon Hon bestämmer sig för hem hem igen,igen, för det väläri väl ett iland bestämmer sigatt förflytta att flytta förärdet ett land som som det sekulariserade Sverige som som hennes bönerböner behövs mest?mest? det sekulariserade Sverige hennes behövs Amada skriver till den kyrkans biskop i Stockholm och och Amada skriver till katolska den katolska kyrkans biskop i Stockholm undrar om hon komma och starta sitt nya, svenska kloster undrar om kan hon få kan få komma och starta sitt nya, svenska kloster med med kyrkans hjälp.hjälp.

Svaret blir att får komma men men att att kyrkans Svaret blirhon att gärna hon gärna får komma det helt resurser.

Hon Hon måstemåste klaraklara sig själv. det saknas helt saknas resurser. sig själv.

EfterEfter trettio år utomlands har hon bostad kvar kvar i Sverige. trettio år utomlands har ingen hon ingen bostad i Sverige.

Gamla vänner är svåra att lokalisera och föräldrarna är bortgångna.

Gamla vänner är svåra att lokalisera och föräldrarna är bortgångna.

Kommer man man raka raka vägenvägen från från ett kloster har man dessutom inga inga Kommer ett kloster har man dessutom besparingar. besparingar.

Amada reserreser runt runt blandbland de sydsvenska klostren och hör Amada de sydsvenska klostren och sig hörför sig för med med nunnorna om de till något litet ställe, ett ledigt hus hus nunnorna omkänner de känner till något litet ställe, ett ledigt till exempel, som som hon kan Under den sista dagen av av till exempel, hon slå kansigslåned sig i.ned i. Under den sista dagen hennes vistelse i det isista klostret hon besöker får enfåravennunnorna hennes vistelse det sista klostret hon besöker av nunnorna ett telefonsamtal från från Boden.

En syster i norri norr ringer till en ett telefonsamtal Boden.

En syster ringer tillannan en annan systersyster i söder; någotnågot som som bara bara inträffar ett par per år, i söder; inträffar ettgånger par gånger peroch år, och till Amadas storastora lyckalycka just när vara vara på besök.

Systern i till Amadas justhon när råkar hon råkar på besök.

Systern i

126

126

127

127

136

136

137

137

146

146

147

147

Konstmuseet i Norr är ett är samarbetsprojekt mellanmellan Norrbottens läns landstKonstmuseet i Norr ett samarbetsprojekt Norrbottens läns landsting och Kiruna kommun, en länsövergripande verksamhet med bas i Kiruna. ing och Kiruna kommun, en länsövergripande verksamhet med bas i Kiruna.

Genom ett nära samarbete med konstnärerna formar Konstmuseet i Norr de bäst Genom ett nära samarbete med konstnärerna formar Konstmuseet i Norr de bäst lämpade förutsättningarna för varje projekt att ta plats i det offentliga rummet lämpade förutsättningarna för varje projekt att ta plats i det offentliga rummet och kunna inrymmas på flera platser i länet. En för Norrbotten unik konstverkoch kunna inrymmas på flera platser i länet. En för Norrbotten unik konstverksamhet. Att Konstmuseet i Norr i dagsläget bedrivs som en nomadliknande verksamhet. Att Konstmuseet i Norr i dagsläget bedrivs som en nomadliknande verksamhet innebär också att vi bjuder in konstnärer till att skapa nya verk, särskilt samhet innebär också att vi bjuder in konstnärer till att skapa nya verk, särskilt framtagna för att passa verksamhetens mobila karaktär. Det länsövergripande framtagna för att passa verksamhetens mobila karaktär. Det länsövergripande engagemanget tar konsten till betraktaren och skapar en rörlig struktur som engagemanget tar konsten till betraktaren och skapar en rörlig struktur som främjar ett nytt sätt att betrakta konsten och vad ett konstmuseum kan vara. främjar ett nytt sätt att betrakta konsten och vad ett konstmuseum kan vara.

Konstmuseet i Norr is a cooperative project between Norrbotten County Council Konstmuseet i Norr is a cooperative project between Norrbotten County Council and the municipality of Kiruna, a Kiruna-based organisation whose activities and the municipality of Kiruna, a Kiruna-based organisation whose activities cross county-borders. Through close cooperation with the artists, Konstmuseet cross county-borders. Through close cooperation with the artists, Konstmuseet i Norr identifies the best-suited setup to enable each project to take its place in i Norr identifies the best-suited setup to enable each project to take its place in the public sphere and to fit into several locations in the county. This arts project the public sphere and to fit into several locations in the county. This arts project is unique to Norrbotten. Since Konstmuseet i Norr currently is being run as a is unique to Norrbotten. Since Konstmuseet i Norr currently is being run as a nomadic organisation, we invite artists to create new works specially produced nomadic organisation, we invite artists to create new works specially produced to suittothe mobile character of theof organisation.

This cross-county engagement suit the mobile character the organisation.

This cross-county engagement takes art to the viewer and creates a fluid structure that promotes new ways of takes art to the viewer and creates a fluid structure that promotes new ways of viewing art, whilst broadening our perception of what an art museum can be. viewing art, whilst broadening our perception of what an art museum can be.

248

248

Konstmuseet i Norr on Norrbottenin läänin maakäräjien ja Kiirunan kunnan Konstmuseet i Norr on Norrbottenin läänin maakäräjien ja Kiirunan kunnan välinen yhteistyöhanke, koko läänin kattava toiminta, jonka tukikohta on välinen yhteistyöhanke, koko läänin kattava toiminta, jonka tukikohta on Kiirunassa. Läheisessä yhteistyössä taiteilijoiden kanssa Konstmuseet i Norr luo Kiirunassa. Läheisessä yhteistyössä taiteilijoiden kanssa Konstmuseet i Norr luo parhaat mahdolliset edellytykset sille, että jokaiselle projektille löytyy paikka parhaat mahdolliset edellytykset sille, että jokaiselle projektille löytyy paikka julkisissa tiloissa ja eri ja puolilla lääniä.lääniä.

Norrbottenille ainutlaatuista taidetoijulkisissa tiloissa eri puolilla Norrbottenille ainutlaatuista taidetoimintaa. Konstmuseet i Norr -museon nykyinen kiertelevä toiminta merkitsee mintaa. Konstmuseet i Norr -museon nykyinen kiertelevä toiminta merkitsee samalla, että tarjoamme taiteilijoille mahdollisuutta uusiinuusiin teoksiin, jotka jotka on on samalla, että tarjoamme taiteilijoille mahdollisuutta teoksiin, luotu erityisesti toiminnan liikkuvaa luonnetta silmällä pitäen. Koko läänin katluotu erityisesti toiminnan liikkuvaa luonnetta silmällä pitäen. Koko läänin kattava sitoumus tuo taiteen katsojan lähelle ja luo liikkuvan rakenteen, joka sekä tava sitoumus tuo taiteen katsojan lähelle ja luo liikkuvan rakenteen, joka sekä edistää uutta uutta tapaa tapaa katsoakatsoa taidetta että taidemuseon olemusta. edistää taidetta että taidemuseon olemusta.

Dáiddamusea Davvin lea ovttasbargu Norrbottena leanadikki ja Girona gieldda Dáiddamusea Davvin lea ovttasbargu Norrbottena leanadikki ja Girona gieldda gaskkas, leanarasttildeaddji doaibma mas lea váldodoaibma Gironis. Lahka ovtgaskkas, leanarasttildeaddji doaibma mas lea váldodoaibma Gironis. Lahka ovttasbargguin dáiddáriiguin Dáiddamusea Nuortan hábme daid buoremus eavttuid tasbargguin dáiddáriiguin Dáiddamusea Nuortan hábme daid buoremus eavttuid vai juohke prošeakta oažžu saji almmolaš lanjas ja galgá čájehuvvot máŋga sajiin vai juohke prošeakta oažžu saji almmolaš lanjas ja galgá čájehuvvot máŋga sajiin leanas. Lea Norrbottenii erenoamáš dáiddadoaibma Ahte Dáiddamusea Davvin leanas. Lea Norrbottenii erenoamáš dáiddadoaibma Ahte Dáiddamusea Davvin otne jođihuvvo dego johtti doaimmahus mearkkaša ahte mii maid bovdet dáiddáotne jođihuvvo dego johtti doaimmahus mearkkaša ahte mii maid bovdet dáiddáriid ráhkadit ođđa dáidda, erenoamážit ráhkaduvvon soahpat dan doaimmahusa riid ráhkadit ođđa dáidda, erenoamážit ráhkaduvvon soahpat dan doaimmahusa johtti hápmái. Dát leanarasttildeaddji doaibma buktá dáidaga geahčči lusa ja johtti hápmái. Dát leanarasttildeaddji doaibma buktá dáidaga geahčči lusa ja háhka lihkki vuođu mii movttiidahttá ođđa geahččanvuogi dáidagii ja dan mii háhka lihkki vuođu mii movttiidahttá ođđa geahččanvuogi dáidagii ja dan mii dáiddamusea sáhttá leat. dáiddamusea sáhttá leat.

Konstmuseet i Norr on yhteistyöprujekti Norrbottenin läänin maakäräjän ja Konstmuseet i Norr on yhteistyöprujekti Norrbottenin läänin maakäräjän ja Kierunan kunnan kans, lääninkattava toiminta jonka päämaja on Kierunassa.

Kierunan kunnan kans, lääninkattava toiminta jonka päämaja on Kierunassa.

Likelä olevan yhtheistyön kautta taiteelioitten kansa Taitemuseo Pohjolassa Likelä olevan yhtheistyön kautta taiteelioitten kansa Taitemuseo Pohjolassa muotoilee niitä parriimpia ehtojaehtoja joka projektile ette ottaa siiaa siinä muotoilee niitä parriimpia joka projektile ette ottaa siiaa julkisessa siinä julkisessa huohneessa ja saattaa mahtua monheen paikhaan läänissä.

Yks Norrbottenille huohneessa ja saattaa mahtua monheen paikhaan läänissä.

Yks Norrbottenille ynikki taitetoiminta. Konstmuseet i Norr hoijethaan tällä hetkelä kun liikkuvaynikki taitetoiminta. Konstmuseet i Norr hoijethaan tällä hetkelä kun liikkuvana toiminana.

Se merkittee kans ette taiteilioita luomhaan uusia uusia na toiminana.

Se merkittee kansmet ettetarjoaama met tarjoaama taiteilioita luomhaan teoksia, erikoisesti sovitettu toiminan liikkuvalle piirtheele. Lääninkattava työateoksia, erikoisesti sovitettu toiminan liikkuvalle piirtheele. Lääninkattava työala viepi taitheen kattojalle ja luopi liikkuvan stryktyyrin joka eistää uutta mallia la viepi taitheen kattojalle ja luopi liikkuvan stryktyyrin joka eistää uutta mallia kattoakattoa taijetta ja mitä saattaa sisältää ja olla.ja olla. taijetta ja yks mitätaijemyseymmi yks taijemyseymmi saattaa sisältää

249

249